VA-UTREDNING Bilserviceanläggning vid
DOKUMENT: 13500930-01 DATUM: 2015-06-08 VA-UTREDNING Bilserviceanläggning vid Knämmotet Revidering A 2015-07-02 T.S www.reinertsen.se Reinertsen Sverige AB Kilsgatan 4 411 04 GÖTEBORG Tel 010-211 50 00 Fax 010-211 50 55 Bilserviceanläggning vid Knämmotet Trafikplats Knäm i Tanums kommun har i och med det strategiska läget invid väg E6 goda förutsättningar för etablering av verksamheter och då särskilt trafik- och fordonsrelaterade funktioner. Exploatören Uddevalla Entreprenad AB avser att uppföra en trafikserviceplats med därtill hörande verksamheter invid trafikplats Knäm. Trafikserviceplatsen ska kunna omfatta bland annat tankställe, bevakad parkering för yrkestrafik och husbilar; restaurang/café och minibutik samt verkstads- och lagerbyggnad med kontor. Reinertsen Sverige AB har fått i uppdrag av Uddevalla Entreprenad AB via Rådhuset Arkitekter att utreda förutsättningar för att säkerställa att kapacitet finns för spillvatten och dricksvatten, samt förslag på utformning i detaljplan och byggskede för genomförande av exploateringen. Stort fokus ska läggas på försörjning av vatten samt utredning av enskilt avlopp i området. En dagvattenutredning som utreder möjlighet och behov till omhändertagande av dagvatten tas även fram i utredningen. DOKUMENTTITEL DOKUMENTNUMMER DATUM VA-utredning Bilserviceanläggning Knämmotet 13500930-01 2015-06-08 BESTÄLLARE UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Tanums kommun 13500930 Johan Sabel A REV. 2015-07-02 Komplettering enligt synpunkter från miljöavdelning DATUM BESKRIVNING TS UTFÖRD PL GRANSKAD KONSTRUKTÖR GRANSKAD GODKÄND Peter Lycke Johan Sabel Johan Sabel SÖKVÄG JS GODKÄND P:\RE_GBG\1_Projekt\15\SE_135_Mark_och_Vatten\135_00930_MV_Dagvattenutredning Knäm\Handlingar\Rapport Bilserviceanläggning Knämmotet VA-utredning Uppdragsnr 13500930 Rev Sida 3(18) Datum 2015-06-08 Sign INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND OCH SYFTE ..............................................................................................4 2 UNDERLAGSMATERIAL OCH RIKTLINJER ...............................................................4 3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN ....................................................................................5 3.1 Beskrivning av planområdet ................................................................................................................ 5 3.2 Recipient ............................................................................................................................................... 5 3.3 Befintlig spill-, dag- och vattensystem ............................................................................................. 6 3.4 Avrinningsområdesbeskrivning ............................................................................................................ 6 4 EXPLOATERING ENLIGT PLANFÖRSLAG .................................................................7 5 SPILLVATTENHANTERING ...........................................................................................7 5.1 Biltvätt .................................................................................................................................................... 9 6 DRICKSVATTEN .............................................................................................................9 7 HYDROLOGISKA BERÄKNINGAR ...............................................................................11 8 FÖRSLAG DAGVATTENHANTERING ..........................................................................13 8.1 Beskrivning av tekniska lösningar ...................................................................................................... 13 8.1.1 8.1.2 8.1.3 Öppna fördröjningsmagasin....................................................................................................... 14 Svackdike.................................................................................................................................... 14 Oljeavskiljare och brunnsfilter .................................................................................................. 14 8.2 Förslag på åtgärder dagvatten ............................................................................................................ 14 9 SLUTSATS.......................................................................................................................17 9.1 Spillvatten.............................................................................................................................................. 17 9.2 Dricksvatten .......................................................................................................................................... 17 9.3 Dagvatten .............................................................................................................................................. 17 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Karta över utredningsområdet samt mottagande recipient Karta över Natura 2000 område Dokument Natura 2000 Tanumskusten Karta över naturreservat Dokument naturreservat Tanumskilen Karta över naturvårdsområde Dokument naturvårdsområde Tanumskusten Karta över gällande strandskydd Karta över riksintresse friluftsliv Karta över avrinningsområde Bilserviceanläggning Knämmotet VA-utredning Uppdragsnr 13500930 1 Rev Sida 4(18) Datum 2015-06-08 Sign BAKGRUND OCH SYFTE Trafikplats Knäm i Tanums kommun har i och med det strategiska läget invid väg E6 goda förutsättningar för etablering av verksamheter och då särskilt trafik- och fordonsrelaterade funktioner. Exploatören Uddevalla Entreprenad AB avser att uppföra en trafikserviceplats med därtill hörande verksamheter invid trafikplats Knäm. Trafikserviceplatsen ska kunna omfatta bland annat tankställe, bevakad parkering för yrkestrafik och husbilar; restaurang/café och minibutik samt verkstads- och lagerbyggnad med kontor. Reinertsen Sverige AB har fått i uppdrag av Uddevalla Entreprenad AB via Rådhuset Arkitekter att utreda förutsättningar för att säkerställa att kapacitet finns för spillvatten och dricksvatten, samt förslag på utformning i detaljplan och byggskede för genomförande av exploateringen. Stort fokus ska läggas på försörjning av vatten samt utredning av enskilt avlopp i området. En dagvattenutredning som utreder möjlighet och behov till omhändertagande av dagvatten tas även fram i utredningen. 2 UNDERLAGSMATERIAL OCH RIKTLINJER Som underlag för uppdraget har följande material använts: - Grundkarta, underlag från Tanums Kommun (med planerad exploatering) - Berggrundskarta, jordartskarta och grundvattenkarta från SGU Som riktlinjer för uppdraget har följande dokument och villkor använts: Dagvattenstrategi för Tanums kommun Vattenlösningar dimensioneras enligt Svensk Vatten Publikation P83. Spill- och dagvattenlösningar dimensioneras enligt Svensk Vatten Publikation P90, med hänsyn till klimatanpassning enligt Svensk Vatten Publikation P104. Beräkningar ska utföras på 10-års regn med 10 minuters varaktighet med en klimatfaktor (KF= 1,3) Utredningsområdet består av Bilserviceanläggning och relativt stora parkeringsytor, därmed uppskattas föroreningshalterna i dagvattnet vara måttliga till höga. Enligt Dagvattenstrategi för Tanums Kommun behövs dagvattenrening i det här fallet. Vi har för att inte belasta recipienten med mer vatten än idag satt att all ökning av dagvatten som blir på grund av t.ex. hårdgjorda ytor och takytor skall fördröjas inom planområdet. De spillvattenflöden som föreslås är för att klara de i programförslaget ingående verksamheter samt en eventuell mindre utbyggand i framtiden. Naturvårdsprogram för Tanums kommun Bilserviceanläggning Knämmotet VA-utredning Uppdragsnr 13500930 3 Rev Sida 5(18) Datum 2015-06-08 Sign BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN 3.1 Beskrivning av planområdet Programområdet utgörs i huvudsak av uppfyllda grusade ytor, tidigare åkermark, som under uppförandet av väg E6 använts som upplags- och uppställningsplats. Markytan inom den centrala delen av området är plan med små höjdskillnader, nivåerna varierar mellan +42 till +43 meter över grundkartans nollplan. Programområdets östra delar är tämligen kuperade och delvis skogbevuxna, huvudsakligen av barrträd. På vissa ställen ligger berget i dagen. I programområdets södra del flyter en bäck. En mindre del av bäcken utgör dike för väg 977. Vid anläggandet av väg E6 försågs bäcken med fem vägtrummor och dess sträckning grävdes om. Figur 1, programområde 3.2 Recipient Recipient för allt spill- och dagvatten inom området är den bäck som rinner igenom området. Bäcken mynnar slutligen i Tannamskilen, vilken tillhör Natura 2000 område Tanumskusten, se Bilaga 1 och Bilaga 2. Tanumskusten är av gemenskapsintresse enligt habitatdirektivet som inte har samband med annat Natura 2000- område, se Bilaga 3 för en detaljerad beskrivning av Tanumskustens Natura 2000 område. I och med att Bilserviceanläggning Knämmotet VA-utredning Uppdragsnr 13500930 Rev Sida 6(18) Datum 2015-06-08 Sign recipienten är ett Natura 2000 område är det höga krav på rening av både spill- och dagvatten. Tannamskilen är även ett naturreservat och naturvårdsområde, se Bilaga 4 och Bilaga 6. En rik undervattensvegetation med bland annat bandtång och olika natingarter gör att området är viktigt för vadare och sjöfågel. Gräsand och kricka förekommer i stort antal, men också knölsvan, sångsvan, bläsand, knipa, ejder och häger finns här. En detaljerad beskrivning av Tanumskilen naturreservatområde och Tanumskusten naturvårdsområdet förekommer i Bilaga 5 och Bilaga 7. Enligt kommunens naturvårdsprogram, antaget 2011, är naturvärden av högsta klass 1 i Tannamskilens område. Tannamskilen klassificeras som ett område som har mycket stor betydelse på regional och nationell nivå. Det finns få motsvarigheter i regionen och landet. Mycket god förekonst (många olika arter eller stora populationer) av signalarter samt förekomst av rödlistade arter, eller mycket viktig ekologisk funktion. Mycket viktiga spridningscentra och värdekärnor. Sällsynta naturtyper. Exploateringar och byggnationer bör ej ske inom objekt med naturvärdesklass 1. Exploateringar och byggnationer bör ej heller ske i omdedelbar närhet av dessa objekt om det innebär att naturvärdena hotas eller påverkas negativt. För att följa kommunens naturvårdsprogram är det höga krav på rening av både spill- och dagvatten för att inte påverka recipienten negativt. Recipienten har strandskydd enligt Bilaga 8. Norra Bohusläns kust är även ett område med riksintresse friluftsliv, se Bilaga 9. Kustområdet och skärgårdarna i Bohuslän är ett område i sin helhet av riksintresse och då gäller de särskilda hushållningsbestämmelserna enligt 4 kap miljöbalken. 3.3 Befintlig spill-, dag- och vattensystem Idag finns det en befintlig spillvattenanläggning som ej är i drift inom området, det finns även en djupborrad brunn för vatten, det är dock inte registrerat hur stort vattenuttag som brunnen klarar. Dessa anläggningar anlades i samband med att Trafikverket använde platsen som upplags- och uppställningsyta då nya E6 byggdes. Det finns idag ingen dagvattenanläggning utan allt dagvatten leds undan via öppna diken. 3.4 Avrinningsområdesbeskrivning Avrinningsområdet för dagvatten kan delas in i två delar, den norra och den södra delen beroende på vilken sida av bäcken det ligger på. Från båda avrinningsområden rinner vattnet mot bäcken som går igenom området. Det norra området består till stor del av avgrusade ytor som användes till uppställning och förråd under byggnationen av E6, det finns även en kulle med berg i dagen i det nordöstra hörnet av området. Det södra området består till större delen av berg i dagen, gräsbevuxna slänter och även väg 977. Bilaga 10 visar avrinningsområde samt planerade exploatering. Bilserviceanläggning Knämmotet VA-utredning Uppdragsnr 13500930 4 Rev Sida 7(18) Datum 2015-06-08 Sign EXPLOATERING ENLIGT PLANFÖRSLAG Planförslaget föreslår tankställe för både last- och personbilar, restaurang eller café och minibutik. Det ser även att det är lämpligt att anordna parkering/uppställning för husbilar och lastbilar. Området kommer också att kunna inrymma verksamhetslokaler för lager eller lättare verkstad. Det är även efterfrågat att få bygga en tvättanläggning för bilar. 5 SPILLVATTENHANTERING Den befintliga anläggningen för spillvatten som finns idag kommer att rivas för att ge plats åt ny byggnation och nya hårdgjorda ytor. En liknande anläggning behöver därför anläggas, ett förslag på placering redovisas i figur 2. Figur 2, Föreslaget läge för ny spillvatten anläggning Mot bakgrund av den känsliga recipienten råder så kallad hög skyddsnivå ur miljöskyddssynpunkt och även krav på kretsloppsanpassade avloppslösningar. Utsläpp av avloppsvatten frän traditionell vattentoalett medges ej i området. Spillvattnet leds via ledningssystem till ett reningsverk för att rena vattnet innan det släpps till recipienten. Det är extra viktigt då det enligt planförslaget är verksamhet där det hanteras miljöfarliga vätskor så som drivmedel och smörjmedel. Allt spillvatten från servicebyggnader, inklusive restaurang- och kioskverksamhet, skall ledas till separata fettavskiljare och slamavskiljare innan det leds vidare till reningsverk, detta innebär att Bilserviceanläggning Knämmotet VA-utredning Uppdragsnr 13500930 Rev Sida 8(18) Datum 2015-06-08 Sign de lokaler som har servering måste ha två separata ledningar till fettavskiljare. En för avloppsvatten från servering och en från toaletter, efter fettavskiljaren kan de gå ihop till en ledning. För de verksamheter som hanterar driv- och smörjmedel leds spillvatten från verksamheten via oljeavskiljare innan det når reningsverket. Reningsverket bör klara ett konstant flöde på ca 10-15l/s samt vissa toppar på ca 25l/s. Avloppsanläggningen som bäst anpassar sig till planerade exploatering är ett minireningsverk. Ett minireningsverk bygger på samma processer som finns i de kommunala reningsverken: - Mekanisk rening: den mekaniska reningen utförs för att avlägsna fasta föroreningar genom sedimentering. I minireningsverk föregås verket ofta av en slamavskiljare. - Kemisk fällning: den kemiska fällningen utförs främst för att fånga upp fosforn i avloppsvattnet och sker genom tillsats av en fällningskemikalie. Framför allt är det järn eller aluminium som används för att binda fosfor. Den kemiska fällningen kan utföras som förfällning (före biologisk rening), simultanfällning (i samband med den biologiska reningen) och efterfällning (efter biologisk rening i ett sedimentationssteg). - Biologisk rening: syftet med den biologiska reningen är att reducera kväve och syrekonsumerande organiskt material. Bakterier oxiderar ammoniumkväve till nitrat (nitrifikation) och därefter, under mer syrefattiga förhållanden reducerar bakterier nitratet till kvävgas (denitrifikation). Det finns minireningsverk med kontinuerlig drift respektive satsvis teknik. I detta fall en satsvis rening (SBR) rekommenderas för att optimera reningseffekten. Då vattnet ska släppas i en mycket känslig recipient bör reningen kompletteras med en efterbehandling. Syftet med efterbehandling är framförallt att förbättra avskiljningen av sittämnen, men också att utgöra en barriär vid driftstörningar och att öka avskiljningen av kväve. Efterbehandling kan bestå av exempelvis, biofilterdike (öppet dike), våtmark, infiltration eller markbädd. Det rekommenderas en efterbehandling i form av avledning av vattnet från reningsverket genom öppna diken till fördröjningsmagasinet för dagvatten. Vidare kan en infiltrations- eller markbädd anläggas efter reningsverket med dimension på ca 10 x 10 m2, se figur 2 för föreslagen placering. Efter reningsverket placeras en provtagningsbrunn (om det ej ingår i reningsverkets utrustning) så att det går att kontrollera vattenkvalitén efter rening. Kommunens krav på enskild spillvattenanläggning är att den skall klara kravet för hög skyddsnivå för miljöskydd enligt Naturvårdsverket se tabell 1. Bilserviceanläggning Knämmotet VA-utredning Uppdragsnr 13500930 Rev Sida 9(18) Datum 2015-06-08 Sign Normal skyddsnivå miljöskydd Hög skyddsnivå miljöskydd Syreförbrukande ämnen Fosfor Kväve BOD7 reduktion >90 % P-tot reduktion >70 % BOD7 reduktion >90 % P-tot reduktion >90 % N-tot reduktion >50% Kretslopp Återvinning av näringsämnen möjliggörs Återvinning av näringsämnen möjliggörs Tabell 1, Skyddsnivå miljöskydd 5.1 Biltvätt Om en biltvätt skall anläggas inom området så krävs det att den har ett separat reningssystem eller att det är ett slutet system som endast tillför nytt färskvatten. Hur det systemet skall utformas är beroende av hur tvätten är utformad. En biltvätt som inte har slutet system bör leda vatten via slam- och oljeavskiljare till ett reningssystem bestående av olika filterkombinationer, detta för att det skall vara lättare att kontrollera och byta ut komponenter vid behov. Biologisk rening av vattnet kan användas men då måste vattnet efterbehandlas för att få bort metallerna då dessa inte till fullo renas biologiskt. Ett exempel på efterbehandling är att anlägga en sedimenteringsdamm, inom detta område så kan dagvattendammen användas för att även sedimentera spillvattnet efter reningsverk. I detta fall då spillvatten leds till en recipient med hög skyddsnivå för miljöskydd är det bättre att anlägga en automattvätt istället för en eventuell ”gör det själv-hall” då det är lättare att kontrollera vilka produkter som används i anläggningen. Tvättning av fler än 5000 personbilar/ 1000 stycken andra motordrivna fordon per kalenderår är anmälningspliktigt enligt 9 kap miljöbalken. Mot bakgrund av avsaknaden av kommunalt VA samt mycket känslig recipient bedöms att området endast är lämpat för biltvätt med helt slutet reningssystem. 6 DRICKSVATTEN Den nuvarande brunnen är ej registrerad hos SGU så möjligt vattenuttag är lite osäkert, därför bör man göra ett pulstest för att fastställa hur stort vattenuttag som kan ske. Vattenbehovet för planområdet har beräknats för att försörja en serviceanläggning med restaurang, butik, fordonsverkstad och serviceanläggningar för nattuppställnings av husbilar/långtradare. Ett kontinuerligt flöde på ca 10-15l/s är önskvärt men även att det klarar toppar på ca 25l/s. Om det visar sig att det momentant är lite för litet kan ett förslag till lösning vara att det installeras en tank för att lagra vatten. Om det blir verksamhet i området som kräver mycket vatten så kan det vara behov av att borra ytterligare en brunn, föreslaget läge för eventuell ny brunn samt tolkade läget för befintlig brunn framgår av figur 3. Bilserviceanläggning Knämmotet VA-utredning Uppdragsnr 13500930 Rev Sida 10(18) Datum 2015-06-08 Sign Figur 3, Läge för ev. ny djupborrad brunn Det är också viktigt att det tas vattenprover för att fastställa kvaliteten på vattnet och om det behövs någon form av rening. En flertal potentiella föroreningskällor förekommer inom området så som bränsletankar, påfyllning drivmedel, tankningsplatser drivmedel, parkeringsytor och avloppsanordningar. För vattentäkter gemensamma för mer än två hushåll kan tillstånd krävas enligt 11 kap miljöbalken. Ansökan prövas hos Länsstyrelsen. Vattentäkt som försörjer fler en 50 personer och/eller som levererar mer än 10 m3/dygn omfattas av föreskrifter som utfärdas av Livsmedelsverket. Samfälligheten för vattenanläggningen eller motsvarande ansvarar för anläggningen. Miljö- och byggnadsnämnden är kontrollmyndighet bland annat för att kontroll sker av vattenkvalité i enlighet med föreskriften. Bilserviceanläggning Knämmotet VA-utredning Uppdragsnr 13500930 7 Rev Sida 11(18) Datum 2015-06-08 Sign HYDROLOGISKA BERÄKNINGAR Svenskt Vatten publikation P90 och P104 har använts för dagvatten beräkningar avseende beräkning av dagvattenflöde i området. Flödesberäkningar utfördes enligt P90 för ett 10 års regn med 10 minuters varaktighet och ett 100 års regn med 10 minuters varaktighet. Avrinningsområde samt planerade exploatering med ökade hårdgjorda ytor redovisas i Bilaga 10. Dagvattenflödet för hela området är i nuläget ca 400l/s. Figur 4, Flöde befintligt Bilserviceanläggning Knämmotet VA-utredning Uppdragsnr 13500930 Rev Sida 12(18) Datum 2015-06-08 Sign Dagvattenflödet för området efter exploatering är ca 720l/s. De relativt stora flödena som är i dagsläget beror till stor del på mängden starkt lutande berg och berg i dagen. Figur 5, Flöde efter byggnation När de nya byggnaderna och hårdgjorda ytorna byggs kan den befintliga bäcken behöva kulverteras. Flödet i bäcken är lite svårt att bestämma då vi inte har tillgång till mer detaljerade underlag på hela avrinningsområdet. Om man ser på hela avrinningsområdet ner till Tannamkilen så är flödet enligt SMHI´s vattenwebb vid 50-års regn 3,43m³/s och för 10-års regn 2,75m³/s Bilserviceanläggning Knämmotet VA-utredning Uppdragsnr 13500930 Rev Sida 13(18) Datum 2015-06-08 Sign Total vattenföring [m³/s] HQ50 HQ10 HQ2 MHQ MQ MLQ 3,43 2,75 1,97 2,06 0,25 0,01 Figur 6, Flöde hela Tannamskilens avrinningsområde (Vattenwebb, SMHI) Anläggningar i befintligt dike (eventuell kulvertering och nya trummor) är anmälningspliktigt till Länsstyrelsen enligt 11 kap miljöbalken. Om vi beräknar befintliga dikets ungefärliga kapacitet för att få fram flödet som är idag blir det maximalt dimensionerande flödet ca 2m³/s. Figur 7, Beräkning flöde i bäcken 8 FÖRSLAG DAGVATTENHANTERING 8.1 Beskrivning av tekniska lösningar LOD är ett alternativ till traditionell dagvattenhantering som leder dagvatten från hårdgjorda ytor till ledningssystemet. Syftet med LOD är att dagvatten ska tas omhand lokalt genom fördröjning, infiltration och reducering. LOD-lösningars drift beror på lokala geohydrologiska förhållande och därmed måste man visa att funktionskrav är rimliga och genomförbara för det aktuella området. Några exempel på åtgärder som används för LOD är gröna tak, fördröjning genom vattengenomsläppliga beläggningar och dagvattendammar. Bilserviceanläggning Knämmotet VA-utredning Uppdragsnr 13500930 Rev Sida 14(18) Datum 2015-06-08 Sign 8.1.1 Öppna fördröjningsmagasin Ett öppet fördröjningsmagasin har som funktion att fördröja och jämna ut dagvattenflödet. Magasinen anläggs på ytor som normalt används för andra ändamål t.ex. i parker eller i andra allmänna utrymmen. Det är lätt att anlägga och kan kombineras med annat användningsområde genom att magasinet inte ges någon permanent vattenspegel. Magasinet kommer även att medföra viss rening av dagvatten genom sedimentation och växtlighet. Slänterna utförs relativt flacka med en lutning på 1:3 - 1:10. Det är viktigt att komma ihåg att fördröjningsmagasin kräver skötsel i form av bland annat rening av sedimenterade material och dränering av magasinet. Vid fullt magasin måste inflödet kunna ledas ut på mark till recipienten utan att förorsaka skador. 8.1.2 Svackdike En variant av ett öppet fördröjningsmagasin är ett svackdike. Ett svackdike är ett dike med flacka och gräsbeklädda slänter som skapar en god fördröjning och en viss rening av dagvattenet. Svackdike kan anläggas som makadamfyllt dike om det inte finns utrymme för öppna diken. Figur 8 visar ett exempel på ett makadam fyllt dike och ett öppet dike. Figur 8, Utformning dike 8.1.3 Oljeavskiljare och brunnsfilter Då planarbetet går ut på att skapa en detaljplan för en trafikserviceplats med stora parkeringsytor samt tankställen för bilar är det ett krav att det anläggs en oljeavskiljare och att det sätts filter i dagvattenbrunnarna. 8.2 Förslag på åtgärder dagvatten På grund av områdets användning behöver allt dagvatten från hårdgjorda ytor avleds via brunnar med brunnsfilter till en oljeavskiljare. Delområden för varje ändamål ska ha en separat oljeavskiljare och borde begränsas med kantstöd för att säkerställa att allt dagvatten samlas och rensas i oljeavskiljaren. Efter oljeavskiljning leds dagvattnet i öppna diken vidare till en fördröjningsdamm där även en viss sedimentation sker. Resterande dagvatten inom området samt dagvatten från avskärande diken i bergsfot leds också via svackdiken, trummor och ledningar till fördröjningsdammen. Bilserviceanläggning Knämmotet VA-utredning Uppdragsnr 13500930 Rev Sida 15(18) Datum 2015-06-08 Sign I fördröjningsdammen är det bra att plantera växter som kan hjälpa till att rena vattnet. Det är bra om man skiljer fördröjningsdammen från bäcken så att det ges möjlighet till sedimentation i dammen. Dammen ska ha en volym på 70 m3 för att kunna fördröja dimensionerande flödet för ett 10 års regn med 10 minuters varaktighet. Detta innebär en damm på 140 m2 med varierande vattenyta som kan stiga högst 0,5m. Utlopp från dammen behöver kunna stängas vid eventuellt drivmedelsspill eller olycka. Vid regnscenarier som överstiger dammens kapacitetet kan det förekomma utsläpp av förorenat dagvatten till recipienten. I sådant fall bör räddningstjänsten sanera utsläppet innan det når recipienten, vilket sker inom 1,5 timme. På grund av känsligheten hos recipienten rekommenderas det att anlägga en till damm som kan fördröja ett flöde motsvarande ett 100-årsregn med 10 minuters varaktiget. Dammen behöver inte utformas som ett fördröjningsmagasin, utan det kan vara ett rekreationsområde som översvämmas endast tillfälligt. Om en damm dimensioneras för ett 100-årsregn med 10 minuters varaktighet blir erforderlig volym 540 m3. Med hänsyn till utrymme inom området bör dammen ha en area på 540 m2 med varierande vattenyta upp till 1 meters djup. Förslag på placering av dammarna visas i figur 9. Anläggande av dagvattenanläggning är byggnadsnämnden enligt 9 kap miljöbalken. anmälningspliktigt till Miljö- och Till den befintliga bäcken som måste kulverteras kan en trumma med dimensionen 1000mm vid 10 ‰ lutning eller 1200mm vid 5 ‰ lutning användas. Dimensionerande flöde skall vara max 85 % av trummans kapacitet och överdjup skall vara min 200mm För att minska riskerna för översvämningar och även för att underlätta för avvattningen av de gröna ytorna är det bra om så korta sträckor som möjligt kulverteras. Det innebär att vägar och uppställningsytor planeras så att så lite av bäcken som möjligt behöver kulverteras. I figur 9 ges exempel på lösning med diken och trummor samt ett läge på fördröjningsdammen. Bilserviceanläggning Knämmotet VA-utredning Uppdragsnr 13500930 Figur 9, Exempel på lösning med dike och trummor Rev Sida 16(18) Datum 2015-06-08 Sign Bilserviceanläggning Knämmotet VA-utredning Uppdragsnr 13500930 9 Rev Sida 17(18) Datum 2015-06-08 Sign SLUTSATS 9.1 Spillvatten När det gäller spillvattenhantering finns det idag flera godkända typer av reningsverk på marknaden som klarar att rena spillvatten så mycket som krävs i området. Det är dock viktigt att det görs en ordentlig kontrollplan för anläggningen och att det finns möjlighet att prova kvaliteten på vattnet som släpps ut från reningsverken. Viktigt är också att det monteras fett- och oljeavskiljare vid de verksamheter som har behov för detta. Förslaget är att vatten från reningsverket leds vidare till dagvattendammen för möjlighet till ytterligare sedimentering och rening. 9.2 Dricksvatten Det är behov av att utföra pulstest för att avgöra kapaciteten på den befintliga brunnen. Om det krävs så finns det utrymme för att borra en ny brunn i norra delen av området. 9.3 Dagvatten Det är viktigt att dagvatten från hårdgjorda ytor samlas upp och leds via oljeavskiljare och damm innan det släpps ut i recipienten. Dagvatten från gräsytor och omkringliggande berg och skogsmark kan ledas direkt till bäcken, gärna via öppna diken då detta fördröjer vattentransporten. Dammen skall utformas så att det inte blir ett rakt genomlopp för vattnet utan att det blir lite fördröjt så sedimenten hinner sjunka till botten. Allt tillkommande flöde som kommer på grund av de hårdgjorda ytorna skall fördröjas inom området för att inte belasta recipienten vid kraftiga regn. Bilserviceanläggning Knämmotet VA-utredning Uppdragsnr 13500930 Rev Sida 18(18) Datum 2015-06-08 Sign BILAGOR Bilaga 1 Karta över utredningsområdet samt mottagande recipient Bilaga 2 Karta över Natura 2000 åmråde Bilaga 3 Dokument Natura 2000 Tanumskusten Bilaga 4 Karta över naturreservat Bilaga 5 Dokument naturreservat Tanumskilen Bilaga 6 Karta över naturvårdsområde Bilaga 7 Dokument naturvårdsområde Tanumskusten Bilaga 8 Karta över gällande strandskydd Bilaga 9 Karta över riksintresse friluftsliv Bilaga 10 Karta över avrinningsområde Utredningsområde Recipient Utredningsområde Tanumskusten (SE0520150) Skala: ~1:497,878 © Naturvårdsverket, Lantmäteriet, Geodatasamverkan 0 Detaljer Områdesnnamn: Tanumskusten Områdeskod: SE0520150 Berörda län: Västra Götalands Län Berörda kommuner: Strömstad, Tanum Totalareal: 8,274.1 ha Datum: Sammanställning av data: Senaste revidering av data: Regeringsbeslut för att föreslå området som ett område av gemenskapsintresse (pSCI): Området har fastställts som ett område av gemenskapsintresse (SCI): Regeringen har förklarat området som ett särskilt bevarandeområde (SAC): Regeringen har förklarat området som ett särskilt skyddsområde (SPA): 1996-09-01 2012-08-01 1997-01 2005-01 2011-03 Ansvarig myndighet: Länsstyrelsen i Västra Götaland Områdestyp: Område av gemenskapsintresse enligt habitatdirektivet som inte har samband med annat Natura 2000-område (SCI). Beskrivningar Områdesbeskrivning: Allmän beskrivning: Large archipelago with a few islands and several rocky islets and skerries. Kvalitet: Large, unexploited and representative archipelago with a few islands and several rocky islets and skerries. The islets are important reproduction places for seabirds. The area is of great importance for recreational activities. Belastning: 24,89km Natura naturtyper Kod 1140 1210 6410 1310 8230 6430 6210 1170 7230 1330 1110 8220 6270 6510 6230 1220 1160 4030 9070 1230 Namn Blottade ler- och sandbottnar Driftvallar Fuktängar Glasörtstränder Hällmarkstorräng Högörtängar Kalkgräsmarker Rev Rikkärr Salta strandängar Sandbankar Silikatbranter Silikatgräsmarker Slåtterängar i låglandet Stagg-gräsmarker Sten- och grusvallar Stora vikar och sund Torra hedar Trädklädd betesmark Vegetationsklädda havsklippor Areal 157.2 ha 8.0 ha 4.0 ha 8.0 ha 333.0 ha 83.0 ha 1.0 ha 333.1 ha 1.0 ha 17.0 ha 552.9 ha 18.5 ha 8.3 ha 1.0 ha 8.0 ha 12.0 ha 891.0 ha 333.0 ha 3.3 ha 5.4 ha Naturtyper (KNAS) Namn Ädellövskog Barrblandskog Barrsumpskog Betesmark Exploaterad mark Granskog Hav Hävdad våtmark Lövblandad barrskog Lövsumpskog Odlad mark Övriga skogsimpediment Övrig öppen mark Övrig våtmark Sjöar och vattendrag Substratmark Sumpskogsimpediment Tallskog Triviallövskog Triviallövskog med ädellövinslag Ungskog inklusive hyggen Våtmark Arter Kalkkärrsgrynsnäcka Smalgrynsnäcka Utter Areal 12.6 ha 21.5 ha 0.3 ha 200.9 ha 23.0 ha 9.8 ha 6458.8 ha 35.7 ha 45.3 ha 1.6 ha 16.2 ha 108.5 ha 262.1 ha 13.4 ha 1.1 ha 849.2 ha 0.3 ha 133.7 ha 58.4 ha 11.0 ha 1.4 ha 9.1 ha Tanumskusten (SE0520150) - Teckenförklaring Natura 2000-områden Utredningsområde Tanumskilen (2000720) Skala: ~1:20,218 © Naturvårdsverket, Lantmäteriet, Geodatasamverkan 0 1,01km Detaljer Namn: Tanumskilen NVR-id: 2000720 Skyddstyp: Naturreservat Berörda län: Västra Götalands Län Berörda kommuner: Tanum Beskrivning: Gällandedatum: 1969-03-28 Förvaltare: Västkuststiftelsen IUCN-kategori: IV, Habitat/Artskyddsområde (Habitat/Species Management Area) Miljömål: Miljömål saknas Areal Land: 23.4 ha Vatten: 24.0 ha Skog: 2.0 ha Total: 47.4 ha Syften Bevara biologisk mångfald Fågelfauna Tillgodose behov av område för friluftslivet Annat Vårda och bevara värdefulla naturmiljöer Odlingslandskap, Betesmark Tillträdesförbud Typ Fågel fr om 1/4 tom 15/7 Areal 47.4 ha Beslutsinformation Beslutsstatus: Gällande Beslutsdatum: 1969-03-07 Gällandedatum: 1969-03-28 Diarienummer: 1435-204 IIIR 11-85-68 Beslutstyp: Beslut om bildande av Naturreservat Beslutsmyndighet: Länsstyrelse Naturtyper (KNAS) Namn Ädellövskog Ädellövskog (utan föreskrifter) Barrblandskog Barrblandskog (utan föreskrifter) Betesmark Granskog Granskog (utan föreskrifter) Hav Lövblandad barrskog Lövblandad barrskog (utan föreskrifter) Odlad mark Övriga skogsimpediment Övriga skogsimpediment (utan föreskrifter) Övrig öppen mark Tallskog Tallskog (utan föreskrifter) Triviallövskog Triviallövskog (utan föreskrifter) Triviallövskog med ädellövinslag Triviallövskog med ädellövinslag (utan föreskrifter) Ungskog inklusive hyggen Ungskog inklusive hyggen (utan föreskrifter) Areal 0.0 ha 0.2 ha 0.0 ha 0.3 ha 16.9 ha 0.0 ha 0.1 ha 24.0 ha 0.0 ha 0.4 ha 2.7 ha 0.0 ha 0.1 ha 1.7 ha 0.0 ha 0.2 ha 0.0 ha 0.6 ha 0.0 ha 0.0 ha 0.0 ha 0.1 ha Tanumskilen (2000720) - Teckenförklaring Naturvårdsregistret Naturvårdsområde Utredningsområde Skala: ~1:15,003 © Naturvårdsverket, Lantmäteriet, Geodatasamverkan 0 750,15m Naturvårdsområde - Teckenförklaring Naturvårdsregistret Tanumskusten (2000957) Skala: ~1:450,537 © Naturvårdsverket, Lantmäteriet, Geodatasamverkan 0 Detaljer Namn: Tanumskusten NVR-id: 2000957 Skyddstyp: Naturvårdsområde Berörda län: Västra Götalands Län Berörda kommuner: Strömstad, Tanum Beskrivning: Upphävande av den del som berörs av Väderöarnas naturreservat Gällandedatum: 2011-07-15 Förvaltare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län IUCN-kategori: V, Skyddat landskap/havsområde (Protected Landscape/Seascape) Miljömål: Miljömål saknas Areal Land: 2198.4 ha Vatten: 6197.1 ha Skog: 420.1 ha Total: 8395.1 ha Syften Bevara biologisk mångfald Fågelfauna Kärlväxtflora Övriga vertebrater Tillgodose behov av område för friluftslivet Annat Landskapsbild; öppna landskap och utsiktsplatser Vårda och bevara värdefulla naturmiljöer Havs miljöer, Kustnära Odlingslandskap, Betesmark Tillträdesförbud Tillträdesförbud saknas 22,53km Beslutsinformation Beslutsstatus: Gällande Beslutsdatum: 2011-05-31 Gällandedatum: 2011-07-15 Diarienummer: 511-12412009 Beslutstyp: Beslut om ändring av geografisk utbredning Beslutsmyndighet: Länsstyrelse Beslutsdatum: 2011-03-16 Gällandedatum: 2011-04-18 Diarienummer: 511-20081-2010 Beslutstyp: Beslut om ändring av geografisk utbredning Beslutsmyndighet: Länsstyrelse Beslutsdatum: 1999-06-22 Gällandedatum: 1999-08-16 Diarienummer: 231-16448-93, dossier NR 1435-231 Beslutstyp: Beslut om ändring av geografisk utbredning Beslutsmyndighet: Länsstyrelse Beslutsdatum: 1995-06-21 Gällandedatum: 1997-09-04 Diarienummer: 231-16448-93, dossier NR 1435-231 Beslutstyp: Beslut om ändring av geografisk utbredning Beslutsmyndighet: Länsstyrelse Beslutsdatum: 1993-08-18 Gällandedatum: 1993-08-18 Diarienummer: 231-16448-93, dossier NR 1435-231 Beslutstyp: Beslut om ändring av geografisk utbredning Beslutsmyndighet: Länsstyrelse Beslutsdatum: 1992-09-14 Gällandedatum: 1992-10-17 Diarienummer: 231-16448-93, dossier NR 1435-231 Beslutstyp: Beslut om ändring av geografisk utbredning Beslutsmyndighet: Länsstyrelse Beslutsdatum: 1991-06-14 Gällandedatum: 1993-06-10 Diarienummer: 231-16448-93, dossier NR 1435-231 Beslutstyp: Beslut om ändring av geografisk utbredning Beslutsmyndighet: Länsstyrelse Beslutsdatum: 1990-12-20 Gällandedatum: 1993-03-18 Diarienummer: 231-16448-93, dossier NR 1435-231 Beslutstyp: Beslut om ändring av geografisk utbredning Beslutsmyndighet: Länsstyrelse Beslutsdatum: 1988-04-29 Gällandedatum: 1988-11-03 Diarienummer: 231-16448-93, dossier NR 1435-231 Beslutstyp: Beslut om bildande av Naturvårdsområde Beslutsmyndighet: Länsstyrelse Naturtyper (KNAS) Namn Ädellövskog Ädellövskog (utan föreskrifter) Barrblandskog Barrblandskog (utan föreskrifter) Barrsumpskog Barrsumpskog (utan föreskrifter) Betesmark Exploaterad mark Granskog Granskog (utan föreskrifter) Hav Hävdad våtmark Lövblandad barrskog Lövblandad barrskog (utan föreskrifter) Lövsumpskog Lövsumpskog (utan föreskrifter) Odlad mark Övriga skogsimpediment Övriga skogsimpediment (utan föreskrifter) Övrig öppen mark Övrig våtmark Sjöar och vattendrag Substratmark Sumpskogs/myrskogimpediment (utan föreskrifter) Sumpskogsimpediment Tallskog Tallskog (utan föreskrifter) Triviallövskog Triviallövskog (utan föreskrifter) Triviallövskog med ädellövinslag Triviallövskog med ädellövinslag (utan föreskrifter) Ungskog inklusive hyggen Ungskog inklusive hyggen (utan föreskrifter) Våtmark Areal 0.6 ha 23.2 ha 2.5 ha 47.4 ha 0.0 ha 0.8 ha 129.7 ha 19.4 ha 0.1 ha 9.5 ha 6194.6 ha 2.7 ha 1.9 ha 59.9 ha 0.0 ha 1.9 ha 39.9 ha 8.2 ha 115.1 ha 339.0 ha 4.0 ha 2.2 ha 1105.5 ha 0.3 ha 0.0 ha 8.3 ha 155.2 ha 2.1 ha 67.1 ha 0.2 ha 12.5 ha 0.5 ha 26.5 ha 14.5 ha Tanumskusten (2000957) - Teckenförklaring Naturvårdsregistret Utredningsområde Utredningsområde G A: 6 3:10 rv Se GA :6 1 rv2 Se 2:14 1 S:2
© Copyright 2024