forum för välfärd EN RAPPORT MED REKOMMENDATIONER FRÅN FORUM FÖR VÄLFÄRDS PREVENTIONSPILOT I SÖDERTÄLJE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning Förord4 Sammanfattning6 Inledning8 Vad vi har gjort: Forum för Välfärds preventionspilot 10 Resultat och insikter 14 Rekommendationer och vägen framåt 18 Källor20 3 4 Förord Sverige har en i grunden välfungerande hälso- och sjukvård. Internationella jämförelser visar att vi hamnar i topp när det gäller medicinska behandlingsresultat. Men allt fungerar inte väl; vi står inför omfattande utmaningar som kräver nya lösningar för att vi ska kunna utveckla en jämlik, personcentrerad, kunskapsdriven och kvalitetsstyrd hälso- och sjukvård. Forum för Välfärd lanserades under Almedalsveckan 2013. Vi är politiskt obundna och består av en rad aktörer med kunskap och erfarenheter från akademin, näringslivet, sjukvården, myndigheter och fackliga organisationer. Vår ambition är att bidra till en fördjupad diskussion och dialog och lyfta fram exempel på konkreta och genomförbara förbättringsarbeten inom prioriterade områden i svensk välfärd, med start i hälso- och sjukvården. Vårt arbete bygger på ett antal grundteser som vi som grupp skriver under på: • Patienten är en resurs i vården och bör involveras och stå tydligare i centrum för vårdens organisation • En förutsättning för att Svensk hälso- och sjukvård ska utvecklas i snabbare takt är att alla verksamheter mäts kontinuerligt och kongruent och att investeringar sker i kvalitet och produktivitet • Att vården drivs och vidareutvecklas med hög kvalitet är viktigare än vem som är verksamhetens huvudman • För befolkningens hälsa och för samhällsekonomiska vinster måste mer kraft läggas på att förutse och förebygga sjukdomar • Vårdens stora förbättringspotential ligger inte inom varje enskild del utan i samordningen av dessa • Teknikutveckling och -användning med inriktning på patientens roll i vården behöver stärkas betydligt Forum för Välfärd arbetar med kunskapssammanställningar och genomför konkreta pilotstudier för att testa nya idéer och modeller. Dessutom förs löpande diskussioner med nyckelpersoner, organisationer, myndigheter och grupperingar. I ett första steg har vi prioriterat tre områden i vårt arbete: • Riktad prevention • Integrerad vård • Patientnära tekniklösningar Denna rapport sammanfattar resultat och slutsatser från arbetet med Riktad Prevention.* * Pilotstudien har erhållit godkännande från Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm (Dnr. 2014/411-31/1) FÖRORD Forum för Välfärd har arbetat med både kunskapssammanställning och konkret pilotverksamhet. Den här rapporten summerar resultat och slutsatser från arbetet med riktad prevention. Arbetet har utförts i nära samarbete med Karolinska Institutet, Stockholms Läns Landsting, Södertälje sjukhus, Scania, AstraZeneca, Södertälje Kommun, SyriskOrtodoxa kyrkorna i Södertälje, Suroyo TV, fotbollsklubbarna Syrianska FC och Assyriska FF, Tallhöjdens Vårdcentral, Luna vårdcentral, Fornhöjdens vårdcentrum, Capio Vårdcentral Lina Hage, Capio Vårdcentral Wasa, Scania Hälsocenter, Aleris Vårdcentral Järna, Kringlans Vårdcentrum och Acturum. Vi vill tacka alla våra samarbetspartners som bidragit med tid och engagemang under det här arbetet. Ett särskilt tack går till Senior Professor Lars Rydén MD PhD, Linda G Mellbin MD PhD, Viveca Gyberg MD PhD, Yakoub Malki MD, Fuat Celebioglu MD PhD och Ibrahim Alshamani MD som på många sätt gjort den här piloten möjlig genom att bidra med er rika erfarenhet, klokhet och stora engagemang. Forum för Välfärd är en partipolitiskt obunden plattform, och består av ett antal organisationer och individer från olika delar av det svenska samhället, som förenas av en gemensam vilja att bidra till en vidareutveckling av den svenska välfärden. Denna rapport är initierad och finansierat av Forum för Välfärd med stöd av Vinnova. Juni 2015 Forum för Välfärds styrelse Börje Ekholm Ordförande Forum för Välfärd VD Patricia Industries Carl Bennet Ordförande Getinge Eva Nordmark Ordförande TCO och Luleå tekniska universitet Anders Hamsten Chris Heister Rektor Karolinska Institutet Landshövding Stockholms län Anna Omstedt Lindgren VD MedUniverse, styrelseledamot Sveriges Radio och Hemfrid Magnus Tyreman Senior Partner, McKinsey & Company Håkan Sörman VD Sveriges Kommuner och Landsting Peter Wallenberg Jr Ordförande Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse 5 6 Sammanfattning Vi betalar i dag ett högt pris för sjukdom och ohälsa. I Sverige beräknas 2,7 miljoner invånare mellan 16 och 84 år vara överviktiga. Drygt en miljon svenskar lider av fetma. den totala sjukvårdsbudgeten.2 Det görs få samordnade insatser för att spåra de individer som löper störst risk att drabbas av sjukdom och psykisk ohälsa. Här vill vi se en förändring. Det är två tillstånd som mångfalt ökar risken för våra vanligaste livsstilssjukdomar: diabetes och hjärtkärlsjukdom. Vi har velat undersöka om det finns enkla och praktiska sätt att arbeta med prevention, i rätt tid och på ett mer jämlikt sätt. Förutom ett stort lidande för de individer som drabbas, är kroniska sjukdomar och livsstilssjukdomar ett av de största hoten mot ett hållbart samhälle; enbart kostnaderna för diabetes och hjärt-kärlsjukdom beräknas uppgå till cirka 70 miljarder kronor, ungefär lika mycket som vi lägger på hela vår förskola och barnomsorg. Genom att använda enkla självskattningsformulär och engagera olika samhällsaktörer som vanligtvis inte engagerar sig i frågor som rör hälso- och sjukvård, har vi visat att det går. I pilotstudien ”Va me! Tillsammans för ett friskare Södertälje” mobiliserade vi arbetsgivare, föreningar och kyrkan. Ur ett internationellt perspektiv är den svenska folkhälsan god, men vi ser en utveckling mot ökande hälsoklyftor; hjärtinfarkt är till exempel tre gånger vanligare bland 35–44-åringar utan gymnasieutbildning, än bland dem med eftergymnasial utbildning. Även andra folksjukdomar såsom psykisk ohälsa är omkring dubbelt så vanligt bland dem med kort utbildning.1 Syftet var att via olika kanaler nå ut till stora befolkningsgrupper med en förhöjd risk att insjukna i diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Skillnaderna mellan de som har kortast utbildning och har sämst hälsa och ekonomi, och de som har längst utbildning och är friskast ökar dramatiskt. Trots denna utveckling och trots att förebyggande åtgärder lönar sig, tillägnas de endast fyra procent av Genom att använda ett enkelt validerat riskbedömningstest, FINDRISC (med 80 respektive 70 procents träffsäkerhet för diabetes och hjärt-kärlsjukdom), kunde högriskindivider i behov av förebyggande insatser identifieras. Vår pilotstudie visar att det finns stora skillnader mellan olika i grupper i samhället vad gäller risken att insjukna i diabetes och/eller hjärt-kärlsjukdom. Mest utsatta är lågutbildade och arbetslösa personer födda utanför Europa. SAMMANFATTNING 7 Vi fann att hälso- och sjukvården har mycket att vinna på att samverka med olika samhällsaktörer som invånare har en personlig kontakt med och känner tillit till. Ett framgångsrikt sätt, i just denna pilotundersökning, var att samverka med de Syrisk-Ortodoxa kyrkorna och syriansk- och arabisktalande läkare. Vår erfarenhet är dock att det krävs analys och eftertanke för att bäst nå de grupper som är i störst behov av den här typen av folkhälsoinsatser; olika grupper i samhället nås på olika sätt. Om man vill uppnå ett högt deltagande är därför val av aktör avgörande. Även om man kan nå ett stort antal personer via exempelvis arbetsgivare, är det inte säkert att man lyckas identifiera de som har högst risk att insjukna då många av dessa personer står utanför arbetsmarknaden. Även socioekonomiska, språkliga, traditionella och kulturella skäl kan vara hinder som står i vägen för att kunna nå ut till dem som bäst behöver det. Vi har visat att insatser av det här slaget är effektiva i en befolkning. En enkel ekonomisk beräkning visar att det räcker med att förebygga insjuknande i diabetes hos fyra procent av de som har förhöjd risk att insjukna för att kostnaderna för preventiva insatser ska löna sig. Vår förhoppning är att landsting och regioner vill ta del av våra insikter och erfarenheter; genom ett större fokus på preventivt arbete kan vi mer effektivt nå ut till högriskgrupper, förebygga ohälsa och sjukdom, öka livskvaliteten bland invånare och sänka kostnaderna för hälso- och sjukvård. 8 Inledning En växande del av Sveriges befolkning lever med kroniska livsstilssjukdomar som i stor utsträckning hade kunnat förebyggas. Forskning visar att prevention lönar sig. Bara genom att förändra sättet att leva på, går det att motverka sjukdom och ohälsa; enligt WHO kan man med sunda levnadsvanor förebygga 30 procent av all cancer och 80 procent av all kranskärlssjukdom.3; 4 Livsstils- och kroniska sjukdomar utgör den tyngsta sjukdomsbördan i Sverige och världen; omkring 40 procent av Europas befolkning över 15 år har minst en kronisk sjukdom. Mer än 60 procent av 65-åringarna har minst två kroniska sjukdomar. I cirka 90 procent av fallen hade de kunnat förebyggas.5 En allt större del av befolkningen lever med risk för livsstilssjukdomar. Folkhälsa är bevisligen nära kopplat till levnadsvanor. De levnadsvanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i den industrialiserade världen är tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor.6 Cirka 400 000 personer i Sverige beräknas ha diagnostiserad diabetes och omkring 1,4 miljoner beräknas ha någon form av hjärt-kärlsjukdom, den vanligaste dödsorsaken i både Sverige och Europa. För mycket stillasittande ökar även risken att drabbas av andra livsstilssjukdomar som depression; psykisk ohälsa ökar i det svenska samhället och är idag den vanligaste orsaken till sjuk- eller aktivitetsersättning.7 Vi vet även att hälsa och livslängd är nära förknippat med utbildningsgrad och vilken ställning en individ har i samhället. Redan på 1970-talet kunde forskaren Michael Marmot, professor i epidemiologi och folkhälsa vid University College i London, visa att det är i de lägre socioekonomiska grupperna som ohälsan är störst. Det finns därför starka etiska, moraliska och även ekonomiska skäl att tidigt fånga upp de med störst risk att utveckla ohälsa och sjukdom. PREVENTION Ordet kommer från det latinska ordet ”praevénio” som betyder att ”komma före”. Inom sjukvården används ordet prevention för sjukdomsförebyggande insatser, vilket kan innebära att både förebygga uppkomsten av, men också försämring av redan utvecklad sjukdom, till exempel genom sunda levnadsvanor. Även hos redan sjuka kan förbättrade livsstilsvanor snabbt ge stora hälsovinster i form av färre och lindrigare komplikationer. Trots stora vinster med prevention och hälsofrämjande insatser görs det ännu inga koordinerade insatser i Sverige för att identifiera de individer som har högst risk att insjukna. Internationellt finns emellertid flera goda exempel. Sedan 2009 uppmanar exempelvis det brittiska nationella sjukvårdssystemet National Health Services (NHS) samtliga medborgare INLEDNING i åldern 40–74 år att delta i ett screeningprogram (det vill säga att i en frisk befolkning spåra tidig eller latent sjukdom som ännu inte givit symtom) för kranskärlsjukdom, stroke, njursjukdom, diabetes och demens. En uppföljande studie från 2013, visar att risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom minskade med 28 procent och att såväl blodtryck som blodfettsnivåer kunde sänkas.8 NHS uppskattar att programmet årligen kommer att förebygga 1 600 hjärtinfarkter och rädda 650 liv.9 TRE TYPER AV PREVENTION* Primär prevention riktas mot friska och syftar till att en viss sjukdom eller skada förhindras. I begreppet ingår till exempel att motivera till sunda levnadsvanor, att vaccinera mot utvalda infektionssjukdomar, höga skatter på tobak och alkohol och lagstiftning för användning av säkerhetsbälte. Sekundär prevention syftar till att förhindra att ett redan inträffat ohälsotillstånd försämras, att förhindra återinsjuknande och att förhindra att en latent sjukdom blir etablerad. Exempel är mammografi, gynekologisk cellprovtagning och screening för tjocktarmscancer som syftar till att hitta sjukdom i ett tidigt eller latent stadie därigenom förhindra utvecklingen av ett etablerat sjukdomstillstånd. Tertiär prevention är synonymt med behandling, rehabilitering och habilitering som alla är insatser som minskar de negativa konsekvenserna av en manifest sjukdom. Det finns ett antal validerade självskattningsformulär som bedömer risken att drabbas av framtida sjukdom. I vår pilotstudie har vi använt formuläret FINDRISC, ett riskbedömningstest som används som ett enkelt och praktiskt hjälpmedel inom screening och som underlättar identifieringen av personer med ökad risk att insjukna i diabetes och/eller hjärt-kärlsjukdom. Det finns flera andra pålitliga formulär, som de som är intresserade själva kan fylla i för att förstå om man har hög risk och således särskild nytta av hälsofrämjande insatser. För att vara så precisa som möjligt i sin bedömning – att inte oroa i onödan eller missa någon som har förhöjd risk – tror vi att sjukvården behöver bli bättre på att använda dessa. * Alternativa definitioner förekommer 9 Det finns dock hinder. Trots att det sjukdomsförebyggande arbetet är lagfäst och jämställt med det sjukvårdande, och trots att prevention och hälsofrämjande insatser ger stora hälsovinster, är satsningarna på preventiva åtgärder högst begränsade. Några av skälen kan vara att: • De medicinska resultaten av preventiva insatser i regel kan uppfattas som abstrakta, i jämförelse med mer konkreta kurativa exempel. • De ekonomiska resultaten kommer över längre tid och att besparingen inte alltid ses där investeringen genomfördes. • Det anses vara den enskilda individens, snarare än samhällets eller hälso- och sjukvårdens, ansvar att sköta och bibehålla en god hälsa. • Kostnadseffektivt kunna nå riskgrupperna för en sjukdom och därefter erbjuda en effektiv, förebyggande behandling. Inom exempelvis mammografin behöver så många som 2 000 kvinnor undersökas regelbundet under 10 års tid, för att en av dem ska få nytta av undersökningen eftersom den gjort att cancern kunnat upptäckas tidigare.10 • Det är en utmaning att nå olika grupper i samhället. Individer som bor i socioekonomiskt svaga områden är minst benägna att delta i program som syftar till att spåra tidig eller latent sjukdom i en frisk befolkning (screeningprogram), samtidigt som riskbeteenden såsom daglig rökning och fetma är vanligare bland människor med kort utbildning.11 10 Vad vi har gjort: Forum för Välfärds preventionspilot Under våren 2014 genomförde vi en pilotstudie för att undersöka om det på ett kostnadseffektivt sätt gick att nå ut till en kommuns invånare i syfte att identifiera individer med förhöjd risk för diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Pilotstudien som kallas ”Va me! Tillsammans för ett friskare Södertälje”, har planerats och genomförts i samarbete med forskare och experter inom förebyggande av diabetes och hjärt-kärlsjukdom, vid Karolinska Institutet (KI). Som pilotområde valde vi Södertälje. Vi ville se om det gick att nå ut till en bredare befolkning, även de individer som är utrikesfödda och de som bor i socioFINDRISC I Finland har screeningverktyget FINDRISC (FINnish Diabetes RIsk SCore) tagits fram för att identifiera högriskindivider som är behjälpta av förebyggande insatser mot typ 2-diabetes och hjärtkärlsjukdom. Enkäten används bland annat i Finland, Tyskland och Holland. Screeningen är utformad som en enkel enkät med frågor om ålder, vikt, längd, midjemått, dagligt intag av frukt och grönt, fysiskt aktivitet, högt blodtryck och ärftlighet. Utifrån resultatet beräknas total riskpoäng och prognos. De två grupper som löper högst risk att insjukna, och som således är dem som man rekommenderar fortsatt utredning, är: • ”Stor risk”: 15-20 poäng där uppskattningsvis var tredje insjuknar inom 10 år • ”Mycket stor risk”: ≥ 20 poäng, där uppskattningsvis hälften insjuknar inom 10 år Verktyget är både enkelt och effektivt när det gäller att identifiera riskpatienter: träffsäkerheten för diabetes är 80 procent och 70 procent för hjärt-kärlsjukdomar.12; 13 Enkäten fungerar väl även i internetbaserad form. I en studie från 2012 lanserades enkäten som en del i en internetbaserad arbetsplatsundersökning för cirka 5 200 anställda på Karolinska Sjukhuset. 59 procent av målgruppen fyllde i enkäten. Av dessa identifierades 36 procent som högriskpersoner, där intervention borde övervägas. Resultat visade också att 9,8 procent löper risk att utveckla diabetes under de kommande tio åren, om inte åtgärder sätts in.14 VAD VI HAR GJORT: FORUM FÖR VÄLFÄRDS PREVENTIONSPILOT 11 ekonomiskt utsatta områden. I regel är deltagandet i den här typen av screeningprogram lågt i dessa grupper. Artiklar om piloten publicerades även i den lokala dagspressen och i sociala medier. Enkäten som används för att kunna bedöma risken att insjukna i diabetes och hjärt-kärlsjukdom, översattes till kommunens vanligast förekommande språk: svenska, finska, engelska, turkiska och arabiska. Vid fotbollsklubbarna Assyriska FF och Syrianska FCs hemmamatcher informerade speakern om projektet och enkäten. På plats fanns även sjukvårdsstuderande som kunde assistera publiken att besvara frågorna i enkäten. Så kom vi i kontakt med kommunens invånare Sjukvårdsstuderande stationerades ut vid folktäta platser i centrum och vid pendeltågstationer för att där kunna assistera förbipasserande att fylla i enkäten. För att bättre förstå hur man når ut till olika grupper i samhället, mobiliserade vi flera samhällsaktörer utanför den traditionella hälso- och sjukvården. Det skedde dels via samarbete med kommunens största arbetsgivare som genom mejlutskick och intranät kunde nå ut till sina medarbetare. De arbetsgivare som deltog var Astra Zeneca, Scania, Södertälje kommun och Södertälje sjukhus. Vi samarbetade även med den Syrisk-Ortodoxa kyrkan; det religiösa samfund som har flest medlemmar i Södertälje kommun. Efter att ha fått en första information av församlingens präst fick medlemmarna möjligheten att fylla i riskbedömningsenkäten FINDRISC (se faktaruta), med stöd av syriansk- och arabisktalande läkare som också informerade om diabetes, hjärt-kärlsjukdom och nyttan av ett sjukdomsförebyggande förhållningssätt. Därtill nådde vi ut till 12 000 invånare som delades in i tre grupper. Samtliga fick ett traditionellt brev med information om pilotstudien och uppmuntrandes att fylla i enkäten FINDRISC via internet. Breven som gick till de olika grupperna hade olika avsändare. Syftet var att förstå just hur valet av avsändare påverkar i vilken utsträckning personer väljer att delta. Enkäten fanns också tillgänglig på nio av kommunens vårdcentraler där de listade patienterna hade möjlighet att fylla i frågorna på plats. Tre av kommunens apotek var utrustade med enkäter, banderoller och informationsbroschyrer för att motivera kunder att delta. Vid behov kunde apotekens anställda assistera. De personer som hade ”stor” eller ”mycket stor” risk att insjukna erbjöds provtagning på en tillfälligt uppsatt provtagningsenhet samt en provtagningsbuss som cirkulerade på allmänna platser i Södertälje kommun. Utöver de frågor som traditionellt sett ingår i FINDRISC-enkäten fick deltagarna även svara på fyra enkla frågor om utbildningsnivå, sysselsättning, härkomst samt på hur man hade kommit i kontakt med enkäten. Informationen användes dels för att förstå hur väl olika kommunikationskanalen fungerade, dels att förstå vilka grupper i samhället man når via olika kommunikationsvägar och dels för att förstå hur risken varierar mellan olika grupper i samhället. VI VILLE HA SVAR PÅ TRE HUVUDFRÅGOR: 1. På vilket sätt når man lättast den avsedda målgruppen och vilka metoder fungerar dåligt? 2. På vilket sätt når man flest individer med förhöjd risk? 3. Är den valda screeningmetoden kostnadseffektiv vad avser att identifiera personer med förhöjd risk att insjukna och hur varierar kostnadseffektiviteten mellan de olika tillvägagångssätten? lsfrågorna från tid att svara på hälso- och livssti TANNAR TILL. Zaki Dawli tar sig en. lördag här den r täljebo Söder r som fångar upp kommunikatör MÅTTAR. Laura Bergtoft, som är andet. Hon har även i pilotstudien, är redo med måttb na i Södertälje. varit med i de syrisk-ortodoxa kyrkor Ragad Said, en av tre studen- till apotekare i UppSPRÅKAR. Tayebeh Safari läser ka, vilket kommer väl sala. Hon talar bland annat arabis till pass i studien. FÅR SNABBT BESKED. Raghad Halabi är nöjd med result atet han får direkt av Ragad Said. Risken för diabetes och hjä a k r ä t s a k s n a t a g å p Möten obudVar är det lättast att nå ut med häls en atch skap? På jobbet, torget, fotbollsm eller i kyrkan? es om hur vanlig t det är med diabet Den frågan ställer sig organisatiooch hjärt-kärlsjukdomar. Besökarna nen Forum för välfärd, som gör en visar som erbjuds att fylla i en enkät pilotstudie i Söder tälje tillsammans deras risk för att få typ 2-diabetes. med bland andra Karolinska institutet, KI. Papper blev enklare I lördagsruschen står tre studensurf- I början lånade studenterna ut ter i projektet på Storgatan. Bande plattor för inrapportering on line, men ner, blåst ligen visser har rollen r men det blev krångligt. Nu lämna de tre lyckas ändå fånga människor r de ut en pappersenkät eller hjälpe på språng. Apotekarstudenten Tayetill att fylla i den. beh Safari och de andra informerar 70 – Ofta är det lättast att intressera äldre människor. Samtidigt säger många att de redan vet att de har diabetes, berättar Ragad Said, till 80 procent isom läser till biomedicinsk analyt av de tillfrågade ker på KI. deltar i förebygSöder täljebon Raghad Halabi tog gande projekt sig tid och fyllde i svaren om BMI, i välbeställda rökning, föräldrars sjuklighet och kommuner som På direkten fick han Danderyd. I kom- mycket mer. svaret att risken för diabetes var muner med heterogen socio- mycket låg. – Jag trodde nog inte att det var ekonomisk profil någon fara, jag tar hand om min hälsom Södertälje sa och tränar. Men det är ändå bra är det 30 promed en kontroll, säger han. cent. Den som får utslaget hög risk Källa: Forum för välfärd i stället ges Mycket tyder på att medicinerna lugnande syfte. i stämningsstabiliserande och är av gen antipsykotiska läkemedel HETER cin.se 5/14 ONSDAG 5 NOVEMBER pp strid äkemedel ezyme mot den dliga sjukdomen r kommer att förbli Tandvårds- och länsverket, TLV, medbbplats att myndigar kammarrättens ebär att läkemedlet gå i högkostnadsortsättningsvis. till att TLV motsatt var det höga pris lsföretaget krävde. ed Cerezyme kostar lsen, om att användnin Peter Salmi, utredare vid Socialstyre åriga som bor hemma. rade barn och unga än bland jämn upp till 30 gånger högre hos place f p p u a k ö s t t a d o Dyr met et. ningen ligga passivt i väntrumm Betydligt större genomslag fick a ska enkäten delas ut i recepandr På fyra de i arna besök enkäten bland tionen och på ytterligare vårdcentra syrianska kyrkorna . Cirka 20 proenkäten i receptioarna besök får ler dem bland cent fyllde i enkäten och ka nen och ombeds att lämna tillba fanns många indiv ider med hög risk ifylld till en sjuksköterska. den – På arbetsplat- för diabetes. Vad gör man då om man inte har serna har cirka ent av budgeten kyrkor som kan an- Fem proc 30 procent av de några välbesökta ska riktas till den offentorten Rapp gjort vändas som kanal? anst ällda och förhoppningsvis ården sjukv liga av delar a – Vänder sig till andr hälsoteste t. Den sse samt nya och intre e störr till leda pel som till exem a metoder för kanalen ger också föreningslivet, ektiv ff adse kostn mer kulturföreningar, sälägst kostnad för idrotts- och det preventiva arbetet. Forum för r. Unge Stege r ård lägatt nå en riskindi- ger Osca för- välfärd anser att svensk sjukv t människor att Utskick från arbetsgivarna lockade fles sämre kanal i en göra hälsotest. Vårdcentraler var en pilotstudie i Södertälje. rd Organisationen Forum för välfä genomför ett forsk ningsprojekt om rikta d prevention. Tillsam, mans med Karolinska institutet KI, undersöks vilka kanaler som är mest effektiva när det gäller att förmå människor att besvara enför att Oscar Stege 14 Resultat och insikter Riktad prevention bör utföras i mycket större utsträckning än vad som görs i dag, både ur en hälsomässig och ekonomisk synvinkel. ett insjuknande – insatser som har visat sig ha mycket god hälsoeffekt med klart minskad risk att insjukna i våra vanligaste folksjukdomar (se Bild 1).15 Även om screening och interventionsprogram kräver investeringar, vill vi hävda att det lönar sig. Kostnader i form av satsningar för att implementera självskattningsformulär (i vårt fall FINDRISC) samt att erbjuda ett livsstilsinriktat interventionsprogram är kostnadseffektivt; lyckas man förebygga insjuknande hos fyra procent, betalas investeringen tillbaka i form av minskade behandlingskostnader (se Bild 2).* Validerade självskattningsformulär är ett bra sätt att hjälpa människor att själva förstå sin egen risk att drabbas av framtida sjukdom för att i de fall risken är hög kunna arbeta proaktivt för att förebygga just BILD 1: LIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR MINSKAR RISKEN FÖR INSJUKNANDE I DIABETES TYP 2 10 mycket hög risk för att utveckla diabetes typ 2 kunde senarelägga eller helt eliminera risken att utveckla diabetes när hälso- och sjukvården erbjöd individanpassad intervention med 5 mål – – – – – Viktnedgång: >5% Fettintag: <30% av total energi Saturerat fettintag: <10 E% Fiberintag: >15g/1000 kcal Fysisk aktivitet: >30 min/dag ▪ För varje mål som uppfylldes minskade risken för att utveckla diabetes typ 2. I gruppen som uppnådde samtliga mål eliminerades risken helt Incidens av diabetes; procent ▪ En finsk studie har påvisat att personer med 8 6 4 2 0 0 1 2 Antal uppnådda mål 3 4 KÄLLA: Tuomilehto J et al. Prevention of type 2 diabetes mellitus by changes in lifestyle among subjects with impaired glucose tolerance. N Engl J Med. 2001 May 3;344(18):1343‐50. * Beräkningen som utgår från den genomsnittliga kostnaden för att identifiera en person med förhöjd risk (660 SEK – se bild 2) är lågt räknad då vi endast sett till behandlingskostnader för diabetes och inte för relaterade sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdom, sjukskrivningar eller produktionsbortfall. Investeringen ter sig således helt klart befogad på befolkningsnivå. Samtliga kostnader som bedöms nödvändiga för att implementera vår metod är inkluderade: personal- och materialkostnad för att ta fram webbenkät, möten för att engagera organisationer, fysisk bemanning, överföra data från pappersenkäter till digitalt format, grafiskt material, t-shirts och banners. RESULTAT OCH INSIKTER BILD 2: UNGEFÄRLIG PILOTKOSTNAD ATT IDENTIFIERA EN PER PERSON MED ”STOR” ELLER ”MYCKET STOR” RISK ATT INSJUKNA* KOMMUNIKATIONSKANAL SEK Folktäta platser ~2,300 Brevutskick ~2,000 Vårdcentral ~1,200 Kyrka ~1,000 Apotek ~900 Sociala medier ~700 Arbetsgivare ~100 Massmedia ~100 GENOMSNITT ~660 15 Potentialen i att nå utsatta grupper som ännu inte har etablerat kontakt med vården är stor. I enlighet med befintlig forskning visar vår pilotstudie att etnisk bakgrund, utbildning och sysselsättning är av avgörande betydelse för risken för sjukdom. Resultat från vår pilotstudie visar att de som har den högsta risken att insjukna i sjukdomar som diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, kommer från länder utanför Europa. Risken är nära nog fördubblad jämfört med individer som är födda i Sverige (13 respektive 7,5 procent). Pilotkostnaden för att identifiera en individ med förhöjd risk varierade kraftigt. Via arbetsgivarna beräknades kostnaden till cirka 100 en SEK,individ vilket kan jämföras med mer Pilotkostnaden föruppgå att identifiera med förhöjd riskresursintensiva varierade kanaler som kyrkan (1 000 SEK), vårdcentralen (1 200 SEK), brevutskick (1 900 SEK) och folktäta kraftigt. Via arbetsgivarna beräknades kostnaden uppgå till cirka 100 SEK, platser (2 300 SEK). Investeringen för att nå ut via arbetsgivarna var relativt sett låg och innefattade vilket kan jämföras mer resursintensiva kanaler som Till kyrkan (1kyrkan 000 var personalkostnader för attmed etablera samarbetet samt utveckla webenkäten. exempel mer resurskrävande i och (1 med200 personalkostnad för läkare på produktion av SEK), vårdcentralen SEK), brevutskick (1 plats 900och SEK) och folktäta platser pappersenkäter. (2 300 SEK). Investeringen för att nå ut via arbetsgivarna var relativt sett låg och innefattade för attvaretablera samarbetet samt * ”Stor risk”: 15-20 poängpersonalkostnader i Findrisc, där uppskattningsvis tredje insjuknar inom 10 år ”Mycket stor risk”: ≥ 20 poäng Findrisc, därkyrkan uppskattningsvis insjuknar inom i10och år med utveckla webenkäten. Till i exempel var merhälften resurskrävande personalkostnad för läkare på plats och produktion av pappersenkäter. Det stämmer väl överens med den så kallade MEDIM-studien (”Betydelsen av Migration och Etnicitet för Diabetesutvecklingen i Malmö”) som visar att svenskar som invandrat från Irak har, oberoende av andra kända diabetesrelaterade riskfaktorer, mer än dubbelt så hög risk för typ 2-diabetes jämfört med icke invandrade svenskar. * ”Stor risk”: 15-20 poäng i Findrisc, där uppskattningsvis var tredje insjuknar inom 10 år. ”Mycket stor risk”: ≥ 20 poäng i Findrisc, där uppskattningsvis hälften insjuknar inom 10 år. BILD 3: ANDEL INDIVIDER MED ”STOR” ELLER ”MYCKET STOR” RISK ATT INSJUKNA*; PROCENT SYSSELSÄTTNING (RESPONDENTENS HUVUDSAKLIGA) UTBILDNINGSNIVÅ (RESPONDENTENS HÖGSTA UTFÖRDA) 20% 16% 16% 10% 10% 8% 8% 7% 2% Anställd Heltid Anställd Deltid Egen Studerföretagare ande Arbetslös Sjukskriven Grundutbildning (åk 1-9) HÄRKOMST Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning PER KOMMUNIKATIONSKANAL 18% 13% 12% 8% Sverige 8% 6% Övriga Norden Övriga Europa Utanför Europa * ”Stor risk”: 15‐20 poäng i Findrisc, där uppskattningsvis var tredje insjuknar inom 10 år 10% 5% Arbets- Vård- Apotek Kyrka givare central 15% 13% 8% Folktäta Brevut- Massplatser skick media 7% Sociala medier * ”Stor 15-2020poäng Findrisc, uppskattningsvis var tredje inom 10 år. ”Mycket stor risk”: ≥ 20 poäng i Findrisc, där uppskattningsvis hälften ”Mycketrisk”: stor risk”: ≥ poäng iiFindrisc, där där uppskattningsvis hälften insjuknar inom insjuknar 10 år insjuknar inom 10 år 16 RESULTAT OCH INSIKTER OPPORTUNISTISK SCREENING I flera forum avråds det från generella hälsokontroller eller screening på befolkningsnivå för diabetes eller hjärtkärlsjukdom. Dock rekommenderar såväl Socialstyrelsen som Stockholms Läns Landsting, via Kloka Listan, till opportunistisk screening för diabetes och hjärtkärlsjukdom med fokus på högriskindivider. Det finns dock idag ingen samordnad insats för att identifiera dessa individer, trots att vi har allt bättre tillgång till data och tekniska framsteg som underlättar arbetet. Att ha kort utbildningslängd är också en viktig riskfaktor för sjukdom. Våra resultat visar att nära 16 procent av de som saknade gymnasieutbildning hamnade i högriskgruppen. Jämförande siffra för dem med eftergymnasial utbildning var drygt 7 procent. Även arbetslöshet är en stor riskfaktor; hela 20 procent av de som uppgav att det var arbetslösa hamnade i högriskgruppen, jämfört med nära 8 procent av de som uppgav att de hade ett heltidsarbete. För att lyckas nå de personer med störst behov behöver man dock tänka kreativt, både i valet av aktörer och hur man använder dem. Resultat från piloten visar också att valet av kommunikationskanal är av betydelse för att nå högriskgrupper. Även om det är jämförelsevis effektivt att gå via arbetsgivare, den kanal som visade sig vara bäst på att engagera deltagare, når man nödvändigtvis inte de högst antal av de som löper hög risk att drabbas av sjukdom. Den mest effektiva kanalen var i det här fallet kyrkan (Se Bild 3 och Bild 4). De invånare som blev inkluderade i piloten, via sin arbetsgivare eller kyrkan, hade högst sannolikhet att svara (33 respektive 20 procents deltagandegrad). Ett bakomliggande skäl var att deltagarna kände tillit och förtroende och de ansåg även att arbetsgivaren, respektive församlingen, hade en befogenhet att ta initiativ till samtal om hälsa och välmående. “Mycket stor” risk att insjukna* relaterat till avsändare BILD 5: BREVUTSKICK – DELTAGANDEGRAD OCH ANDEL INDIVIDER MED “STOR” ELLER “MYCKET STOR” RISK ATT INSJUKNA* RELATERAT TILL AVSÄNDARE BILD 4: DELTAGANDEGRAD KANAL ANDEL SVARANDE; PROCENT Arbetsgivare ~5% ~4% 7% ~1–2% Kyrkan Folktäta platser DELTAGANDEGRAD HÖGRISKINDIVIDER ~33% Vårdcentral Apotek AVSÄNDARE ~20% med donation till 0,2% ~6% 7% 5% Brevutskick Massmedia N/A Sociala medier N/A ~8% 15% ** ”Stor risk”: 15‐20 poäng i Findrisc, där uppskattningsvis var tredje insjuknar inom 10 år ”Stor risk”: 15-20 poäng i Findrisc, där uppskattningsvis var tredje ins”Mycket stor risk”: ≥ 20 poäng i Findrisc, där uppskattningsvis hälften insjuknar inom 10 år juknar inom 10 år. ”Mycket stor risk”: ≥ 20 poäng i Findrisc, där uppskattningsvis hälften insjuknar inom 10 år RESULTAT OCH INSIKTER 17 Svårare var det att engagera människor på folktäta platser (se Bild 4). Det fanns ett samband mellan hur enkäten delades ut och individernas vilja att delta i enkätundersökningen. En annan viktig lärdom är att det för resultatet spelar roll vem avsändaren är i brevutskick. När enkäten placerades i vårdcentralernas väntrum med endast skriftlig information, valde fyra procent att svara. När den istället delades ut av receptionisten för att sedan samlas in av annan vårdpersonal deltog tio procent. Siffran steg ytterligare till 22 procent om samma person både delade ut och samlade in enkäten. När vi i utskicken ändrade avsändarnamnet från ”Forum för Välfärd” (en för de flesta Södertäljebor okänd avsändare) till Södertälje Sjukhus (en för många välkänd avsändare med i regel högt förtroende i befolkningen) ökade deltagandegraden från fem till åtta procent samt att fler med hög risk identifierades (se Bild 5). Slutsatsen är att det krävs analys och eftertanke för att förstå hur man bäst når de grupper som man har störst intresse av att engagera i den här typen av folkhälsoinsatser (se Bild 6). Närvaro och ett personligt engagemang visade sig också vara en viktig framgångsfaktor. BILD 6: VI NÅR OLIKA GRUPPER I SAMHÄLLET PÅ OLIKA SÄTT; ANDEL AV RESPEKTIVE KOMMUNIKATIONSKANALS RESPONDENTER KOMMUNIKATIONSKANAL SNITTÅLDER ANDEL KVINNOR ANDEL MED UTOMANDEL MED EFTERANDEL MED EUROPEISK HÄRKOMST GYMNASIAL UTBILDNING HELTIDSANSTÄLLNING ANDEL SOM RÖKER DAGLIGEN ARBETSGIVARE 46 72% 11% 53% 86% 11% VÅRDCENTRAL 45 63% 20% 41% 65% 18% APOTEK 44 70% 15% 47% 58% 17% KYRKA 50 45% 87% 32% 44% 18% FOLKTÄTA PLATSER 44 52% 63% 49% 43% 23% BREVUTSKICK 45 60% 20% 50% 59% 12% MASSMEDIA 51 79% 7% 56% 74% 12% SOCIALA MEDIER 41 66% 11% 40% 62% 16% TOTALT 46 68% 18% 50% 74% 12% 18 Rekommendationer och vägen framåt Arbetsgivare och föreningar är idag aktörer som kan spela en större och mer aktiv roll i det preventiva arbetet där man i större utsträckning bör tillämpa pålitliga självskattningsformulär för våra vanligaste folksjukdomar. Hur bör man då arbeta för att på bästa sätt nå olika delar i befolkningen? Resultaten från vår pilotstudie visade tydligt att ett nära samarbete med såväl arbetsgivare som föreningsliv, i det här fallet representerat av kyrkan, genererade ett högt deltagande. Det resulterade även i att vi lyckades nå ut till olika delar av befolkningen, även till socioekonomiskt utsatta grupper, de som sjukvården vanligtvis har svårt att nå med hälsofrämjande insatser som screeningprogram. Vår förhoppning är att hälso- och sjukvården i större utsträckning än tidigare, ser fördelarna och vinsterna med att initiera samarbeten med liknande aktörer. Samarbetet kan ses som en viktig del i att stärka hälso- och sjukvårdslagens övergripande mål; att hela befolkningen ska ha en god hälsa på lika villkor. Vi vill därför rekommendera att: • Landsting och regioner inleder samverkan med stora arbetsgivare och föreningar, men också med myndigheter som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, för att nå ut till olika delar av befolkningen. Genom ett nära samarbete med ett nätverk av aktörer ökar möjligheterna att få kontakt med invånare och grupper som har en förhöjd risk att drabbas av kroniska sjukdomar och livsstilssjukdomar. • Tillämpa självscreeningsformulär med bevisad hög träffsäkerhet i större utsträckning. Det är en relativt billig insats för att identifiera personer med förhöjd risk för våra vanliga folkhälsosjukdomar. Det finns ett flertal sådana formulär för sjukdomar som är vanliga vårt samhälle. • Starta med en noggrann förberedelse, analys och strategi för lyckas nå de individer och grupper som är i störst behov av preventiva insatser. Olika grupper i samhället nås på olika sätt. Val av aktör är därför avgörande. • Satsa på närvaro och ett personligt engagemang är en viktig framgångsfaktor för att nå ut brett och uppnå ett högt deltagande. Tillit och trygghet ökar individernas vilja att delta i enkätundersökningar. REKOMMENDATIONER OCH VÄGEN FRAMÅT TANKAR OCH FUNDERINGAR KRING EN VÄG FRAMÅT: Vår förhoppning är att vi genom vår pilot och rapport kan stimulera hälso- och sjukvårdsorganisationer och även samhällsaktörer att etablera framgångsrika samarbeten kring prevention. För att ytterligare stärka preventionsarbetet behöver dock flera frågor belysas och diskuteras: • Bör landets regioner och landsting formalisera ett nätverk av företag och organisationer som framgångsrikt kan driva arbeten med prevention och riskscreening? • Kan en förändring av ersättningssystemen med en ökad grad av fast ersättning per listad patient eller invånare (så kallad kapitering) stimulera till ett mer aktivt preventionsarbete där identifiering av riskindivider blir ett självklart och kostnadseffektivt första steg för att säkra en god vård. • Kan etablerandet av ett nationellt preventionscentrum vara en framgångsrik väg för kunskapsutveckling, konsensusbyggande och utveckling av riktlinjer för prevention? • Kan regeringen stimulera till riktade preventionssatsningar genom en statlig ”preventionsmiljard”? • Hur säkrar man implementeringen och följsamheten till nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande insatser? • Kan företag ta en större roll i vårdens ekosystem, exempelvis genom satsningar på en utökad företagshälsovård och en tätare dialog och samverkan med myndigheter som Försäkringskassan? • Hur kan framtidens e-hälsa underlätta för befolkningen att ta ett större ansvar för ett hälsofrämjande förhållningssätt och hur kan investeringar i enkla IT-stöd på nationell nivå stödja preventionsarbetet? Vi tror att det behövs nya arenor där den här typen av frågor kan diskuteras och vi tar gärna rollen som sammankallande och drivande part i det arbetet. Vi tror att Sverige, med vår sammanhållet finansierade hälso- och sjukvård samt långa tradition av att arbeta med nationella riktlinjer, har unika förutsättningar att vara världsledande inom prevention, en möjlighet som vi tillsammans med andra vill ta vara på. 19 20 Källor 1. Folkhälsomyndigheten (2015). Folkhälsan i Sverige 2. NOMESKO Nordisk Medicinalstatistisk Kommitté (98:2012). Hälso- och sjukvårdens finansiering i Norden 3. WHO (2011). Cancer, Fact sheet N°297. URL: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs297/en/index.html 4. WHO (2012). Cardiovascular diseases, Fact sheet N°317. URL: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs317/en/ 5. Ramböll (2012). Kroniska sjukdomar – Volym och kostnad 6. Socialstyrelsen (2011). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 7. Försäkringskassan (2014). Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser, En studie av Sveriges befolkning 16–64 år 8. Artac et al (2013). Effectiveness of a national cardiovascular disease risk assessment program (NHS Health Check): results after one year. Prev Med. Aug; 57(2):129-34. 9. NHS Health Check (2015-05-05). Your NHS Health Check guide. URL: http://www.nhs.uk/conditions/nhs-health-check/pages/what-is-an-nhs-health-check.aspx 10. Det Nordiske Cochrane Center (2012). Screening för bröstcancer med mammografi – Vad du alltid önskat veta om hälsokontroller med mammografi 11. Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut (2013). Folkhälsan i Sverige – Årsrapport 2013 12. Tuomilehto et. al. (2003) The diabetes risk score: a practical tool to predict type 2 diabetes risk. Diabetes Care 26: 725–731 13. Silventoinen K et. al. (2005) The validity of the Finnish Diabetes Risk Score for the prediction of the incidence of coronary heart disease and stroke, and total mortality. Eur J Cardiovasc Prev Rehabil. 2005 Oct;12(5):451-8. 14. Gyberg et. al. (2012). Measuring risk online--feasibility of using FINDRISC in an online workplace survey. Primary Care Diabetes 6(2):103-107. 15. Tuomilehto et al. (2001). Prevention of type 2 diabetes mellitus by changes in lifestyle among subjects with impaired glucose tolerance. N Engl J Med. 2001 May 3;344(18):1343-50. 16. Krogsböll et al (2012). General health checks in adults for reducing morbidity and mortality from disease, The Cochrane Library 2012, Issue 10 17. Socialstyrelsen (2014). Nationella riktlinjer för diabetesvård, juni 18. Stockholms Läns Landsting (2013). Kloka Listan 2013 19. Bennet et al. (2015). Dubbelt så hög risk för diabetes typ 2 hos svenskar födda i Irak. Läkartidningen 16/2015 21 För mer information kontakta Forum för Välfärds kansli genom: Oscar Stege Unger 0706-242059 [email protected] Stefan Stern 0706-367417 [email protected] Copyright © Forum för Välfärd Omslagsbild: iStock. www.forumforvalfard.se
© Copyright 2024