KORSVÄGENOMRÅDET
sammanställning Medborgardialog 2013-2015 KORSVÄGENområdet inför stadsutvecklingsProgram 1.0 Augusti 2015 Dnr 0668/12 innehåll 1. INLEDNING 2. KORSVÄGEN - IDAG OCH I FRAMTIDEN 3. Dialog - Sammanställning och Resultat 4. Destination korsvägen - hur går vi vidare? Korsvägenområdet på kartan Materialet är sammanställt av praktikanter på Stadsbyggnadskontoret under sommaren 2015. Författare: Anton Fridolfsson & Hanna-Klara Jobjörnsson Handledare: Viveca Risberg, projektledare för stadsutvecklingsprogram Korsvägen Arkitektskisser: Andrea Hulting Gustafsson Ortofoto: © Lantmäteriet 2014 Vybilder och karta: © Göteborgs Stad 2014 Övriga foton och grafik om inte annat anges: Stadsbyggnadskontoret, Göterborg MEDBORGARDIALOG / KORSVÄGENOMRÅDET 3 1 INLEDNING 4 MÅL OCH STRATEGIER FÖR STADEN STYRDOKUMENT DIALOG MED INSTITUTIONER OCH VERKSAMHETER MEDBORGARDIALOG Innefattar boende, arbetande, barn, besökare etc. Denna skrift redovisar denna del i processen. Innefattar Liseberg, Universeum, Göteborgs Universitet etc. Workshopserie pågår under 2015. STADSUTVECKLINGSPROGRAM KORSVÄGEN VERSION 0.0 PROROT YP 2 015 Korsvägen Korsvägen är ett av de centralare områdena i Göteborg som snart kommer att beröras i den framtida stadsutvecklingen. Intill den välkända trafik- och kollektivtrafikplatsen finns både bostäder, skolor och en av få parker i centrala Göteborg som inte är trafikomgärdad. Här rör sig dagligen folk i blandade åldrar i olika faser av livet. Som del av kommande infrastrukturssatsningar i stationsnätet för Västlänken och projekt Campus Näckrosen, kommer Korsvägenområdet genomgå nödvändiga förändringar. Detta innebär att strukturen av befintliga platser kommer att ändras och utrymme ges för ny bebyggelse. Tre nya stationsuppgångar planeras då området ska bli enklare att nå för fler människor. DIALOG Inför arbetet med Stadsutvecklingsprogram (STUP) Korsvägen har det pågått ett omfattande dialogarbete med göteborgare, besökare i staden och tjänstemän från olika förvaltningar. Parallelt med medborgardialogen pågår en dialog med företrädare för verksamheter i Korsvägenområdet som Liseberg, Göteborgs Universitet och Svenska Mässan. Dialogen i korthet Syftet med dialogen har varit att skapa ett kunskapsunderlag för hur omårdet upplevs och används idag, samt tankar och reflektioner kring framtiden. Den här sammanställningen är dels en vägledning i det fortsatta arbetet samt en återkoppling till er som har deltagit. Texten vänder sig till alla som är intresserade av det framtida Göteborg och Korsvägenområdet. SOCIAL KONSEKVENSANALYS Göteborgs stad vill verka för ett öppet samhällsklimat och en hållbar utveckling. En hållbar utveckling ska uppnås genom att beakta den sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionen. I den här rapporten läggs störst fokus på den sociala dimensionen och social konsekvensanalys (SKA). SKA används av Göteborgs Stad för att belysa vilka sociala värden som påverkar hur vi uppfattar och väljer att använda staden. Ett stort tack till alla er som har bidragit med era tankar, kunskaper och erfarenheter! TIPS! Du kan läsa mer om SKA och hur staden arbetar med social konsekvensanalys på www.kunskapsmatris-s2020.se Korsvägenområdet beskrivs som en central del av evenmangsområdet och en viktig del av Göteborg. Renströmsparken ges ett högt värde som grön lunga och lummig oas. I parken finns viktiga funktioner som lekplats, utbildning, rekreation och passage mellan olika stadsdelar. Området har ett högt kulturhistoriskt värde i byggnader som Hovrätten och Landeriet, men även för rekreation i naturliga grönområden. Här efterfrågas i framtiden fler sociala mötesplatser och en förbättring av befintlig miljö för att öka användningen av området. Trafikplats Korsvägen beskrivs idag som rörig och kaosartad. Platsen uppfattas som central och är en viktig knutpunkt för resor i staden samt till och från Göteborg. Här efterfrågas tydligare trafiklösning och en utvecklad väntplats. Längs Örgrytevägen efterfrågas högre trivsel. Som en del av stadens evenmangsområde betonas vikten av ett funktionellt område både för boende och besökare. MEDBORGARDIALOG / KORSVÄGENOMRÅDET 5 2 KORSVÄGEN IDAG OCH I FRAMTIDEN 6 MEDBORGARDIALOG / KORSVÄGENOMRÅDET framtidens göteborg - en nära storstad Göteborg är inne i ett expansivt skede. Staden växer för att skapa plats för fler människor som vill bo och arbeta här. Som kärnan i Västra Götalandsregionen måste det framtida Göteborg skapa möjligheter inte bara för staden utan även för andra delar av regionen. En utveckling av staden ska på lång sikt skapa ringar på vattnet för att stärka hela regionens konkurrenskraft. I Göteborg finns idag funktioner som andra orter saknar. Universitet, sjukhus, handel och ett rikt kulturutbud stärker mångfalden i staden. Kommande infrastruktursatsningar ska verka för att fortsätta gynna Göteborg som regioncentrum när staden blir tillgängligare för fler. en tät, nära och hållbar stad Göteborg ska vara en nära och hållbar stad, öppen för världen. Hållbarhet beskriver hur vi använder staden idag, utan att vi äventyrar användningen för kommande generationer. Göteborg ska också vara en tät stad. Det ska finnas utrymme för många olika former av aktiviteter, funktioner och offentliga platser. Stadsrum ska kunna samutnyttjas och det ska finnas en balans mellan små och stora verksamheter, kontor och bostäder, parker och besöksmål, samt mycket mer. För att skapa en sådan blandning behöver staden vara tät och sammansatt. Då blir det också nära till affärer, hållplatser och andra funktioner som människor behöver nå i sin vardag, liksom nära till målpunkter för kultur, rekreation, sport och nöje. Stadsutvecklingsprogram Ett stadsutvecklingsprogram (STUP) är ett övergripande planeringsdokument som sammanfattar ett avgränsat stadsutvecklingsområdes specifika egenskaper. Det visar på hur ett områdes stadskvaliteter kan uppfyllas i olika delprojekt utifrån den övergripande visionen. Stadskvaliteter ger stöd och är vägledande i stadsutvecklingen, och fungerar som ett hjälpmedel för att utvärdera olika delprojekt inom ett stadsutvecklingsområde. undersöka hur människor använder specifika platser och offentliga ytor i staden. Användandet hjälper oss att förstå platsens betydelse och funktion i vardagslivet och i staden som helhet. Dialogarbetet fungerar som ett stöd i det fortsatta arbetet kring STUP för Korsvägenområdet. Det hjälper oss att identifiera potentialer, problem och eventuella intressekonflikter mellan olika intressenter, samt om det finns en samstämmighet mellan medborgare, tjänstemän och aktörer. DIALOG Dialog är en process där människor tänker och skapar tillsammans genom samtal och kommunikation. Dialoger mellan staden och medborgarna är en del av demokratin och hjälper oss att förstå och lära oss av varandra. Medborgardialoger som rör stadsplanering syftar ofta till att MEDBORGARDIALOG / KORSVÄGENOMRÅDET 7 Sk ån eg at gen evä gryt an Ör Liseberg Söd ra V Renströmsparken KORSVÄGEN IDAG Korsvägen är idag en viktig knutpunkt både för resenärer i staden samt till och från Göteborg. Området är en del av det som brukar beskrivas som evenemangsområdet och är en viktig upplevelsedel av staden. Det är en plats där täthet och grönska möts, vilket ger goda förutsättningar för en mångfald av kvaliteter inom ett och samma område. Korsvägenområdet visar stora variationer i karaktär som bostadsområde, grönområde, intensiv trafik och turistmål. Trafikplats Korsvägen har ett strategiskt läge med närhet till viktiga målpunkter och fångar upp stora flöden av transporter och människor med en hög kapacitet av kollektivförsörjning. FRAMTIDENS KORSVÄGEN Korsvägen står inför en stor förändringsfas. Som en av Västlänkens tre stationer kommer områdets roll som knutpunkt för kollektivtrafik bli ännu större och viktigare. Samtidigt planerar Göteborgs Universitet att expandera sina nuvarande lokaler vid Renströmsparken, i anslutning till Korsvägen, för att samla all humanistisk verksamhet i Campus Näckrosen. Som existerande knutpunkt och en av Göteborgs centrala noder ger Korsvägen underlag för ytterligare 8 äg en förtätning och utveckling av de centrala delarna av staden. att röra sig, blir det också enklare att mötas. Stadens mål Det ska finnas en medveten variation mellan olika typer av stadsrum, till exempel lugnare och mer intensiva, offentliga eller halvoffentliga. Det ska finnas ett varierat utbud av mötesplatser. Det är delvis bebyggelsen, parker och träden som ger stadsrummet karaktär och identitet. Olika lager av historia ska tas tillvara, synliggöras och lyftas fram intill det samtida. Visionen är att fortsätta utveckla området från väl fungerande knutpunkt till en målpunkt och mötesplats för alla att besöka. Det ska vara lättillgängligt och trivsamt för både besökare till evenemangsområdet och för boende och verksamma i Korsvägenområdet. Många människor passerar dagligen genom området på väg till arbete och skola, utformningen av området ska ge dem en trygg vardag. Korsvägen ska vara en del av en stad där det är lätt att röra sig, främst till fots, på cykel och med kollektivtrafik. Det skall finnas tydliga stråk att följa, som binder samman stadsdelar och målpunkter. När det är lätt INNERSTADEN TOPOGRAFI MEDBORGARDIALOG / KORSVÄGENOMRÅDET EVENEMANGSSTADEN 3 DIALOG SAMMANSTÄLLNING OCH RESULTAT 9 MEDBORGARDIALOG / KORSVÄGENOMRÅDET TIDSLINJE DIALOGARBETE 2013 Workshop: Stadsbyggnadskontoret Workshop för tjänstemän från flera förvaltningar om potential och utmaningar kring stationsnätet i Västlänken . 2014 Januari Workshop: Trafikkontoret SWOT-analys inför detaljplan Station Korsvägen för tjänstemän från flera förvaltningar i Göteborgs Stad, Västtrafik, Trafikverket och Mälndals Stad. Barnkonsekvensanalys (BKA): Trafikverket* Barnkonsekvensanalys om station Korsvägen i samband med projekt Västlänken. Februari Maj Öppet hus: Stadsbyggnadskontoret Representanter från Göteborgs Stad informerar och samla in synpunkter om framtida stadsutveckling i Korsvägenområdet. Dialog Campus Näckrosen: Göteborgs Univeristet och Akademiska Hus.* Intervjuer och workshops med boende, verksamma och besökare i delområdet Renströmsparken, om området kring Näckrosdammens bra samt mindre bra kvalitéer. Höst/ vinter 2015 Maj Informationsmöte: Stadsbyggnadskontoret Stadsbyggnadskontoret informerar om arbetet kring nytt stadsutvecklingsprogram och det fortsatta dialogarbetet. Synpunkter samlas in via enkäter och diskussionslappar. Digital dialog: Stadsbyggnadskontoret Den interaktiva karttjänsten City Planner intorduceras. Den digitala dialogen presenterar framtidsscenarion via webben, för att medborgare på eget intiativ ska kunna fördjupa sig i dialogen. Workshop: Stadsbyggnadskontoret Stadsvandring, enkäter och workshop med elever från Lindholmens tekniska gymnasium. Juni Workshop: Stadsbyggnadskontoret Olika framtidsscenarier diskuteras och synpunkter samlas in. Återkoppling till informationsmöte maj 2015 och den digitala dialogen. Enkätstudie: Stadsbyggnadskontoret Studien undersöker hur invånare och besökare i staden upplever dagens Korsvägen och hur de ser på området i framtiden. * Dialogarbete av externa aktörer. 10 MEDBORGARDIALOG / KORSVÄGENOMRÅDET VÄSTER OM KORSVÄGEN RENSTRÖMSPARKEN ”Det vackra landeriet är avgörande för att bevara områdets själ och ge liv åt områdets nybyggnationer.” - Workshop juni 2015. Väster om korsvägen renströmsparken Väster om trafikplats Korsvägen ligger Johannebergs landeri och Renströmsparken. Här vill Universitetet expandera i projeketet Campus Näckrosen. En tredje uppgång för Västlänken kommer även att placeras i området. I DAGSLÄGET Dialogen har tydligt visat att parker och grönområden ligger många göteborgare varmt om hjärtat. Ett stort antal medverkande har ansett att det är av högt värde att staden har en ”grön lunga” och att det finns tillgång till rekreationsmöjligheter även i centrum. Renströmsparken uppfattas som en lugn plats för avkoppling, fritid och mötesplats för sociala sammankomster. En lummig oas i centrala staden. Grönområdet i kombination med en lekplats gör att det finns möjligheter att ha picknick, hänga i parken och utrymme för lek och fritid. En oro finns över att universitetets expansion kommer att minska de gröna ytorna i Renströmsparken. Uppfattning finns om att parken känns otrygg kvällstid. Detta relateras till bristfällig belysning samt lägre aktivitet och rörelse i området kvällstid. Parken framför landeriet anses vara av betydelse och träden beskrivs som en kontrast till den i övrigt något gråa miljön runt Korsvägen. Landerietbyggnaden har ett högt kulturhistoriskt värde och många önskemål finns om att byggnaden ska bevaras och lämnas orörd. Även gamla Hovrätten vid Renströmsparken väcker starka reaktioner, men uppfattningen om dess vara eller icke vara är lite mer delad i jämförelse med landeriet. Både landeriet, träden i parken och hovrättsbyggnaden anses av högt värde för områdets identitet. i FRAMTIDen I fokus för den framtida dialogen är främst var Västlänkens tredje uppgång ska placeras. Tre scenarier har presenterats: i universitetsbyggnaden ”Artisten”, högre upp i universitetsbibliotekets nuvarande byggnad eller i korsningen Johannebergsgatan - Olof Wijksgata. Medverkande i dialogen har varit överens om att vid eventuell nybyggnation ska det alternativ som gör minst skada på omgivningen prioriteras. Grönytorna i parken ska helst inte minskas, varför alternativet Johannebergsgatan - Olof Wijksgatan är det alternativ som har fått mest positiva reaktioner. Vid annan nybyggnation är det främst bostäder som efterfrågas. Gärna mindre lägenheter för unga och studenter. Bostäder anses bidra till ett mer levande område som stärker trygghetskänslan. Idéer om att ersätta parkeringshuset mellan Artisten och Stadsteatern med en byggnad för både parkering och blandade verksamheter gav positiv respons från deltagarna i dialogen. Exempel på konkreta förslag och önskemål i stadsutvecklingen i Renströmsparken är fler sittplatser, grillplats, hundrastgård, en bred trappa ner till trafikplats Korsvägen och fler träd i parken vid landeriet. VIKTIGASTE PUNKTERNA: • • • • • MEDBORGARDIALOG / KORSVÄGENOMRÅDET Viktigt för rekreation, samspel, lek. Otrygghet kvällstid (få bostäder). Många idéer om hur parken kan utvecklas för rekreation. Träden, hovrätten och landeriet ger identitet. Oro för påverkan av Västlänken och Universitetets expansion. 11 ”För mig som besökare är Göteborg två platser: Centralstationen och Korsvägen. Centralen för det är där jag kommer till staden och Korsvägen för det är dit jag åker när jag är här.” - Enkätstudie juni 2015. TRAFIKPLATS KORSVÄGEN TRAFIKPLATS korsvägen Korsvägens mittpunkt är idag en stor trafikplats. Här passerar dagligen bilar, kollektivtransporter, cyklar och gående. Byggandet av Västlänken kommer att bidra till stora förändringar. Två uppgångar kommer placeras i anslutning till platsens nuvarande kollektivhållplats. En i mitten av Korsvägen och en vid hörnet av Örgrytevägen mot Lisebergs park. Dessa förändringar ligger till grund för byggandet av en ny trafiklösning. Korsvägen ska vara både en väl fungernade knutpunkt och mötesplats i vardagen. Det är tydligt att Korsvägen främst uppfattas som en central knutpunkt för vidare resor i staden. Många menar att platsen fungerar bra för detta ändamål och att de vill behålla det så. Röster höjs för ökad tydlighet och mer information i samband med kollektivtrafikresor. i FRAMTIDen Den framtida dialogen har främst belyst hur den nuvarande trafiksituationen kan förbättras. Önskemål om att lägga om trafiken i olika nivåer, via gångbroar eller biltunnlar har varit återkommande förslag. Många äldre har efterfrågat att staden ska undvika gatusten för att maximera framkomligheten. Ett problem är att det är för många trafikslag som delar på samma utrymme. Gående och cyklister befinner sig i samma nivå som bilar och kollektivtrafik. Detta gör att det känns otryggt att röra sig över platsen, eller att man helt undviker att färdas genom området med annat medel än kollektivtrafik. Närheten till grönska uppskattas av Tre scenarion har presenterats för vad Västlänkens uppgång kan byggas in i när den placeras vid hörnet av Örgrytevägen mot Liseberg; en hög byggnad precis vid hörnet, en lägre byggnad på samma plats, eller en högre byggnad runt hörnet mittemot Gothia Towers. En oro finns att en för 12 Det finns en delad mening om huruvida platsen som knutpunkt behöver utvecklas med fler stadskvaliteter. Många är positiva till fler sociala samlingspunkter och efterfrågar fler caféer, barer och andra mötesplatser, Samtidigt som platsens funktion som knutpunkt bör bevaras. Korsvägens trafikplats som knutpunkt och del av evenemangsområdet bidrar till platsens identitet som landmärke och turistattraktion. Trafikplats Korsvägen väcker starka känslor. Den upplevs som rörig och kaosartad, vilket påverkar uppfattningen om andra platser i Korsvägenområdet negativt. Trafikens egenskaper tenderar att associeras till hela Korsvägenområdet. I DAGSLÄGET hög byggnad som skymmer Liseberg minskar Korsvägens koppling till Nöjesparken, vilket skulle påverka platsens identitet. Önskvärt är att eventuella byggnader ska innehålla bostäder och att det fortfarande ska gå att skymta Liseberg emellan dessa. många, men svårigheterna att ta sig till Renströmsparken har uppmärksammats. Konkreta förslag och önskemål som framkommit under dialogen är fler grönytor på torget, större vänthall, laddningsstation för mobiler, och en linbana till Renströmsparken. Viktigaste punkterna: • • • • MEDBORGARDIALOG / KORSVÄGENOMRÅDET Rörig trafiksituation. Positivt med närhet till grönska. Stark identitet som central knutpunkt för kollektivtrafik och evenemang. Vid bebyggelse önskas fler bostäder, mer stadsliv som caféer och verksamheter mot gatan. ”Kontor skapar nog inga mötesplatser. Canonhuset där borta är ju coolt och så men det är ju inte så att man vill stanna och ta en fika utanför det.” - Workshop Lindholmens tekniska gymnasium maj 2015. ÖSTER OM KORSVÄGEN ÖRGRYTEVÄGEN ÖSTER om korsvägen örgrytevägen Örgrytevägen är idag utformad som en infartsgata. Stadens mål är att bygga om den till en stadsgata för att underlätta framkomligheten för gång- och cykeltrafik. Kollektivtrafik ska bli attraktivare och stråket ska göras trevligare och grönare. Byggandet av Västlänken kommer innebära att parkeringshuset vid E6 rivs, samt att ramperna till motorvägen byggs om och minskas. Detta skapar möjligheter för plats till ny bebyggelse som kan ge liv åt gatan och ett stråk längs Mölndalsån. I DAGSLÄGET Framkomligheten längs med Örgrytevägen anses i dagsläget vara mindre bra. För mycket trafik och buller gör det till en olustig upplevelse att promenera genom området. Detta tycks främst gälla äldre människor. En yngre publik påpekar inte trafiken i lika hög utsträckning, men anser att det kan bli trångt och rörigt utanför Lisebergs huvudentré vid större evenemang. Promenadstråket Walk of Fame till och från Liseberg är uppskattat. Dock används promenadstråket även som cykelbana vilket skapar en ökad trängsel. En önskan finns att göra en separat cykelbana här. Parken utanför Focushuset anses ha potential, men upplevs idag som otrevlig och otrygg. Detta på grund av trafikbullret från Örgrytevägen som upplevs som mycket påtagligt och att parken ofta används som ett tillhåll. Örgrytevägen förknippas starkast med Liseberg och dess entré. I övrigt upplevs området som en genomfartsgata. Man åker eller går här för att nå Korsvägens trafikplats, Lisberg samt handel och service vid Focushuset. i FRAMTIDen Dialogen om framtida Örgrytevägen har framförallt kretsat kring en oro om vad som kommer att hända med Liseberg under byggandet av Västlänken. Främst berör detta frågor om gamla byggnader kommer att rivas. Ett annat orosmoment är att nöjesparken stängs, flyttas eller byggs om. Många är rädda att parken kommer att få svårt att locka gäster, vilket i längden kan påverka hela stadens ekonomi. Förslaget att göra om Örgrytevägen till en stadsgata har tagits emot positivt. Deltagare ser gärna träd och bebyggelse längs med vägen, allra helst bostäder och butiker för att liva upp gatan. Även idéer till bebyggelse intill E6 har fått bra respons, så länge parkeringar inte försvinner helt. Även här efterfrågas ny bebyggelse i form av bostäder. Det har inte setts som ett problem att upplevlesen av Liseberg skulle förändras av att mer och högre bebyggelse från den kringliggande staden är synliga inne i parken. Många hänvisar till Gothia Towers som också går att se från parken, men som inte anses vara störande. Andra konkreta förslag och önskemål som framkommit under dialogen är exempel på att bygga paviljonger för butiker med öppningar både ut mot vägen och in mot Liseberg, att göra plats för foodtrucks och mer sittplatser eller bänkar i grönområdena. Boende i området ser gärna en upprustning av husen bakom Focus för ökad trivsel. VIKTIGASTE PUNKTERNA: • • • • MEDBORGARDIALOG / KORSVÄGENOMRÅDET Mycket trafik ger dålig framkomlighet. Många vill men kan/vågar inte använda parken utanför Focushuset. Oro över hur Liseberg påverkas under byggandet av Västlänken. Vid bebyggelse önskas fler bostäder och verksamheter mot gatan. 13 4 DESTINATION KORSVÄGEN HUR GÅR VI VIDARE? Stadskvaliteter OCH social hållbarhet Sammanställningen av dialogen visar att det finns framträdande stadskvaliteter i Korsvägenområdet som kan användas för att stärka stadens sociala hållbarhet. Dessa kvaliteter lyfts fram i områdets centrala läge och blandade funktioner av bostäder, upplevelse och utbildning. Inslagen av grönska, parker och träd ger utrymme för avkoppling, rekreation och naturliga mötesplatser i stadsmiljön. Social hållbarhet stärks när människor integreras i staden och möten ger utrymme för kunskapsutbyte. Naturliga mötesplatser finns men hade kunnat bli fler. Det finns en tydlig närhet till resten av staden via gångstråk, kollektivtrafik och serviceutbud. En ökad trygghetskänsla kan uppnås genom smartare trafiklösningar, upprustning av befintlig miljö, fler bostäder som ger liv och lyser upp, främjande av rörelse i naturliga stråk och stärkta kopplingar i närområdet och mot närliggande områden. Potential och problem Korsvägen har hög potential som knutpunkt med närhet till centrum, evenemang och grönområden. Området har en hög rörlighet som visar på kontinuerliga flöden. Västlänkens station på hållplats Korsvägen tillför ytterligare potential att stärka platsens funktion som bytespunkt i staden och regionen. Men även med hjälp av fler mötesplatser, att bli en fast målpunkt i staden. Problem för området sammankopplas främst till trafik och en upplevd otrygghet i delar av Korsvägenområdet kvällstid. Det råder en oro över vad som kommer hända med grönområden och äldre bebyggelse när Västlänken byggs. Vid ny bebyggelse efterfrågas i första hand fler bostäder. Genom att använda ny bebyggelse, integrerad i den nuvarande strukturen, för att öka tätheten förs Korsvägen ännu närmare centrum. En ökad närhet ger upphov till mer liv och nya rörelsemönster. Bostäder och fler verksamheter kan användas för att motverka otrygghet under kvällstid. Framtida arbete, Reflektion och lärande Det framtida arbetet bör innehålla frågor om hur platsen kan utvecklas för att skapa vistelseytor som ger flexibilitet för invånarna över tid. Området präglas idag starkt av den nuvarande trafiksituationen. Flöden bör fördelas så att rörelser inom området känns lätta och naturliga. Tydlighet är efterfrågat. En utmaning är att lyfta fram Korsvägens olika egenskaper och karaktär samtidigt som en helhet ska skapas i staden. Det är tydligt att förändringar helst inte får ske på bekostnad av redan befintliga stadskvaliteter som gröna områden och fungerande gatustruktur. Samtidigt som man gärna ser att områdena förbättras i den befintliga strukturen. Dialogen visar på en samstämmighet i hur stadsutvecklingen kan användas för att berika stadens utbud. Det framtida Korsvägen bör utformas till en modern och funktionell knutpunkt och mötesplats, utan att områdets identitet går förlorad. Detta stämmer överens med stadens ambition att förtäta och komplettera för att platser skall uppfattas som attraktiva och lättillgängliga. Täthet kan dock uppfattas som trångt, vilket enligt dialogens resultat bör reflekteras i det framtida stadutvecklingsprogrammet. Detta material kommer att användas som underlag i den pågående dialogen med institutioner och verksamheter i Korsvägenområdet. Det kommer även att användas vid framtagandet av målbild och förslag om den framtida utformning av Korsvägenområdet i ett Stadsutvecklingsprogram hösten 2015. MEDBORGARDIALOG / KORSVÄGENOMRÅDET 15 16 MEDBORGARDIALOG / KORSVÄGENOMRÅDET
© Copyright 2024