Västlänken – och de sociala konsekvenserna 2028 ska Västlänken stå klar med tre nya tågstationer vid Centralstationen, Korsvägen och Haga. Den nya järnbanan ska göra det lättare för folk att resa och binda ihop regionen. Men vad får Västlänken för sociala konsekvenser för göteborgarna? Det utreder Trafikverket och Stadsbyggnadskontoret för fullt just nu. Tänk dig Haga kyrkoplan med tillhörande park. Det är en solig vårdag i april. Det bullrar från bilarna i Allén och skramlar från caféerna inne i Haga. Människor strosar upp från spårvagnshållplatsen mot KTB, några sitter i gräset och äter lunch och barn slänger sig i gungorna på lekplatsen. Någon väntar på någon vid Hagakyrkans port. Det doftar påskliljor och avgaser. Hoppa fram 15 år och föreställ dig en tågstation mitt i allt det här. Då och då kommer Hagakyrkan med tillhörande park. ett tåg och hundratals människor strömmar ut från stationsuppgångarna. Hur skulle den ursprungliga platsen och människorna påverkas av det? Ta till vara sociala värden Det är det som en social konsekvensanalys ska svara på. Den ska också bidra till att de goda sociala värden som finns på en plats bevaras eller åtminstone påverkas minimalt när man gör ett ingrepp. Visst låter det som en självskriven del i planeringsarbetet, men sociala konsekvensanalyser är relativt nytt i Sverige, enligt Mira Andersson Ovuka, miljöspecialist som arbetar med Västlänken på Trafikverket. 1 – Utomlands har man jobbat mycket med det här. Man gör sociala konsekvensanalyser likaväl som miljökonsekvensanalyser. Jag arbetade till exempel med ett vägprojekt i Bangkok där vi skulle dra en väg mellan Laos, Kambodja och Vietnam. Då tittade vi på vilka konsekvenserna skulle bli för de som bodde längs med vägen och om vägen skulle göra att fler flyttade dit. Det krävdes för att vi skulle få anslag för projektet. Varför är det inte lika vanligt i Sverige, tror du? – Vi gjorde ju inte miljökonsekvensbeskrivningar för ett tag sedan heller. Vi började med det när miljöbalken kom på 1990-‐talet och nu har vi landat i det och har ett lagkrav på att göra det. Kanske kommer det att bli samma sak med sociala konsekvensanalyser i framtiden? Göteborgs Stad har dock tagit ett rejält steg framåt på det här området och politikerna har slagit fast att man ska göra sociala konsekvensanalyser vid all stadsplanering. Staden har också tagit fram ett verktyg, SKA, som ska underlätta för planerare att göra sociala beskrivningar. Västlänken blir det första riktigt stora projektet i Göteborg där SKA-‐modellen används. Nya stationer i centrala Göteborg Framförallt är det stationsuppgångarna vid Centralstationen, Korsvägen och Haga som står i fokus. Trafikverket tittar på stationsmiljöerna under jord och Stadsbyggnadskontoret utreder miljöerna runt stationerna, ovan jord. Trafikverkets karta över de nya stationerna vid Centralstationen, Korsvägen och Haga. – Vi tittar på platserna och får en bild av hur de funkar i dag. Vi pratar med förvaltningar, aktörer och människor i området. Sedan gör vi en checklista med rekommendationer på vad man bör tänka på när man planerar stationsområdena utifrån de sociala aspekterna. Det blir ett underlag för planerarna. Efter ett tag får vi 2 ett förslag på en detaljplan som vi sen konsekvensbeskriver, förklarar Emmali Jansson, konsult som leder arbetet med sociala konsekvensanalyser för Stadsbyggnadskontoret. Letar efter nya gångstråk En tydlig konsekvens av Västlänken är att fler människor kommer att röra sig i områdena runt stationerna. I dag passerar cirka 8 000 människor Haga varje dag. När Västlänken är etablerad räknar man med att det blir nästan fem gånger så många, 38 000 människor. – Att det rör sig fler människor i ett område kan ju vara positivt för många caféer och affärer. Men det gäller också att det finns någon som kan ta hand om alla människor och att det inte blir för trångt. Det får inte bli för mycket rörelse som sker på bekostnad av de boendes vardagsliv, säger Emmali Jansson. Hur undviker ni det då? – Vi har tittat på stråk som inte används så mycket i dag – Vasa Viktoriagatan till exempel. Den har kopplingar till många gator i närheten och det är lätt att ta sig till olika platser från den gatan. Den har potential att bli ett stråk. Längs Allén mellan Hagakyrkan och Järntorget, är det heller inte så många fotgängare i dag. Den gatan skulle också kunna bli ett stråk. – Man måste också titta på kollektivtrafiken, säger kollegan Joanna Hagstedt på Stadsbyggnadskontoret som också är projektledare för att utreda Hagauppgången. – Vid Hagastationen räknar vi med att 60 procent kommer att forslas vidare med den lokala kollektivtrafiken. Vi tittar på om det ska till förändringar i strukturen, om bilar och bussar måste bort och så. Stationsuppgångarnas placering är också betydelsefull. Till en början var tanken att en uppgång skulle vara i södra Hagaparken, men efter att man låtit kulturgeografstudenten Moa Lipschütz titta på hur människor använder platsen, har planerna förändrats. – Om vi gör en uppgång i Hagaparken skulle fler människor röra sig där utan att stanna upp, och det skulle förändra hela miljön. Nu funderar vi på att ha en uppgång vid Vasagatan och en vid Allén i stället, säger Mira Andersson Ovuka på Trafikverket. Trygga och säkra stationer Trafikverkets huvuduppgift är annars att skapa trygga och bra stationsmiljöer. Inspiration har utredarna hämtat från liknande underjordiska satsningar runt om i världen och från Citytunnelns stationer i Malmö. 3 – Vi vill få in mycket dagsljus så att resenärerna ser var ljuset kommer ifrån och vart de ska. Då ökar trygghetskänslan. Så har man jobbat på stationen Triangeln i Malmö. Stationerna vid Haga och Korsvägen kommer att ligga väldigt djupt och ska därför ha ett mellanplan. – Där skulle man kunna planera för att ha någon typ av service där folk kan köpa sin mjölk innan de kliver på tåget, funderar hon, men säger sen att ingenting är klart än. Har Malmö gjort något ”misstag” som ni inte vill upprepa? – Bänkarna som finns på perrongerna i Malmö lutar lite neråt, troligtvis för att personer inte ska sova där. Men det gör det också svårt för tant Agda och barn att sitta – de glider av. Så kommer vi inte att ha det i Göteborg. Som resenär ska man ju kunna sitta och vila på bänkarna. Hemlöshetssituationen får man lösa på annat sätt, med vakter eller så. Redan 2006, i den så kallade Järnvägsutredningen, gjordes en social konsekvensanalys som tog upp övergripande och regionala effekter av Västlänken. Bland annat påpekade utredaren att Västlänken kan bidra till gentrifiering och höjda mark-‐ och fastighetspriser i de centrala områdena med ökad bostadssegregation som följd. Om man inte förebygger det. Joanna Hagstedt på Stadsbyggnadskontoret menar att de frågorna måste diskuteras på en mer strategisk nivå. – Vårt uppdrag nu är att realisera Västlänken och ta fram detaljplaner för stationsuppgångarna, och då är höjda markpriser och segregation svårt att angripa. Det är mer en strategisk hela-‐ staden-‐fråga som hamnar på översiktsplannivån och i utbyggnadsplaneringen av staden. Givetvis är den viktig. Eftersom sociala konsekvensanalyser är relativt nytt, kan man ju undra hur mycket de faktiskt påverkar ett bygge? – Tittar man på hela Västlänkenprojektet så är det ju väldigt många parametrar som planerarna ska ta hänsyn till – ekonomi, geoteknik, kollektivtrafik och så vidare. Men det sociala är ju en viktig pusselbit, säger Emmali Jansson. – Det blir ju ett jämkande säger Mira Andersson Ovuka. Men genom att ha kunskap och beskriva konsekvenserna så kan vi ju se vilka åtgärder vi kan sätta in för att mildra dem. Om vi vet att det finns otrygga platser kanske vi kan dra stråk så att folk går runt dem. Tycker folk att vi förstör ett område när vi bygger, så kanske vi kan kompensera genom att puffa upp en annan plats som folk kan använda på liknande sätt. 4 Hur mycket kan jag som privatperson påverka? – Vi pratar med olika personer och försöker att nå många olika målgrupper för att få en så bred bild som möjligt av hur platserna används. Vi kan ju missa vissa målgrupper, men vi försöker se mönster och gemensamma nämnare, säger Emmali Jansson. – Senare i år kommer vi att ha ett samråd i Nordstan under en vecka där människor kan lämna in sina synpunkter. Sen kan man självklart ringa till oss i projektet om man undra något eller är orolig. Men ju tidigare man lämnar in sina synpunkter, desto bättre, säger Mira Andersson Ovuka på Trafikverket. Detaljplanerna för de nya stationerna ska vara klara någon gång under 2014. Mira Andersson Ovuka på Trafikverket, Emmali Jansson (konsult) och Joanna Hagstedt vid Stadsbyggnadskontoret. FAKTA Västlänken § § § Västlänken blir en åtta kilometer dubbelspårig järnväg, varav sex kilometer är tunnlar i centrala Göteborg. Vi får nya stationsuppgångar vid Centralstationen (nära Nils Ericssonsterminalen), Korsvägen och Haga. Målet är att Västlänken ska underlätta resandet, bidra till att attraktiva företag etablerar sig, öka närheten till högskolor och universitet, gynna arbetsmarknaden och bidra till regionförstoring. Byggstart: 2018. Invigning: 2028. 5 FAKTA Social konsekvensanalys • • Göteborgs Stad har en policy att man ska göra sociala konsekvensanalyser vid all stadsplanering. Planering och byggnation ska också utgå från barnens perspektiv. Stadsbyggnadskontoret, S2020 och Nätverket för barn och unga i fysisk planering har därför tagit fram modeller för social konsekvensanalys och barnkonsekvensanalys som ska hjälpa planerare att ta hänsyn till sociala frågor i hela skedet av planeringen. Man tittar på olika nivåer av en plats kopplat till olika teman. Hur påverkar till exempel en stationsuppgång vardagslivet, tryggheten, identiteten och säkerheten på lokal nivå respektive regional nivå? Dokumentation från Mellanrum 27 mars 2013 Text och foto: Nina Frogneborn 6