Tips om finansiering-12-2015

Innehållsförteckning
Tips om finansiering ........... 3
Minska utgifterna...................... 3
Öka inkomsterna ...................... 3
Arbetsmarknadsåtgärder ..... 4
Biografer, upprustningsstöd 4
Lokalt publikarbete .................. 4
Bygga, rusta allmänna
samlingslokaler .................... 4
Investeringsbidrag .................... 4
Tillgänglighetsbidrag ................ 4
Riksantikvarieämbetet ......... 5
EU-bidrag ............................ 5
Nytt Landsbygdsprogram ....... 5
Fonder och stiftelser ............ 5
Sparbanksstiftelsen ................... 5
Kungliga fonder ........................ 5
Kulturstöd ............................ 5
Samverkan ................................. 5
Lokala och regionala bidrag 6
Byggelever och lärlingar ......... 6
Bygdemedel ......................... 6
Sällskap och gillen ............... 6
Lokala företag ...................... 6
Arvsfonden ........................... 6
Krav för projektstöd ................ 6
Krav för lokalstöd .................... 7
Boverket – Utvecklingsbidrag
till ungdomsverksamhet ...... 7
Skandiabanken – Idéer för
livet ....................................... 8
Myndigheten för ungdoms- och
civilsamhällesfrågor ............. 8
Nr 12 – ny bearb. Maj 2015
Tips om finansiering nr 307
Bygdegårdarnas Riksförbund
2
Tips om finansiering
Varje bygdegårdsförening har nog någon gång funderat över om intäkterna ska räcka för att
täcka alla utgifter. I skriften Tips om finansiering har vi samlat idéer om hur en bygdegårdsförening kan förbättra sin ekonomi eller hitta medel för att genomföra något speciellt projekt.
Ett projekt kan handla om nästan vad som helst. Det största projektet för en bygdegårdsförening är säkert att bygga ett eget hus eller genomföra en rejäl upprustning av en gammal
bygdegård. Därför handlar det i denna skrift mycket om att finansiera investeringar.
Men först en påminnelse! Att minska utgifterna eller öka intäkterna kan väga lika tungt.
Beställ gärna häftet A – Ö Minska utgifter och öka inkomsterna med 89 olika exempel från
bygdegårdsverksamheten. Här några exempel:
Minska utgifterna
x Sänk uppvärmningskostnaderna!
En energianalys av bygdegården kan löna
sig! Vill ni ha hjälp? Kontakta BR: s kansli
för information.
Öka intäkterna
x Synas utåt – Öka uthyrningen genom att
synas utåt! Några förslag: egen hemsida,
Facebooksida, gör en folder, visitkort,
anslagstavla, sänd pressinformation.
x
Skadeförebyggande åtgärder – kan ge upp
till 20 % rabatt på försäkringen
Beställ PM ang. skadeförebyggande åtgärder, som
visar vilka rabatter som ges.
x
Se över hyressättningen
BR erbjuder ett material, PM – Hyra.
x
Fasta affischplatser vid evenemang. Alla
vet och fler kommer till arrangemangen!
x
Inför en större upprustning – genomför
besiktning.
x
x
Vid större inköp till bygdegården – håll
utkik efter konkurser för investering av
exempelvis restaurangspis.
Attraktivt utrustad? Whiteboardtavla,
videokanon, filmduk? Bredband och
datoruppkoppling. En del utrustning kan
kanske lånas.
x
Samordna vissa inventarier med
näraliggande bygdegårdar som extra service,
bord, stolar, videokanon, filmduk etc.
Anvisa matservering Många hyresgäster
önskar hjälp med t.ex. lunch vid en
konferens eller middag vid en fest.
x
Driftsbidrag
Hur ser ert kommunala driftsbidrag ut?
Finns något att göra? Diskutera med
kommunen.
x
3
Ansökningarna ska sändas till Boverket före den
31 december. Sändes via BR senast 13 december
för granskning. Beslut fattas vid ett tillfälle per år
”före maj månads utgång”.
Arbetsmarknadsåtgärder
Det kan finnas möjlighet för föreningar att få
arbetskraft genom arbetsförmedlingen.
KONTAKTA Arbetsförmedlingen för aktuell
information.
Läs mer: www.arbetsformedlingen.se
För alla statliga bidrag gäller att lokalen ska
vara öppen för alla på lika och skäliga
villkor. Arbetet får normalt inte vara påbörjat
när beslut tas.
Biografer, upprustningsstöd
Bidrag kan utgå för
x köp eller nybyggnad
Teknisk upprustning
Stödet för teknisk upprustning bidrar till att
biografstrukturen på främst mindre och
medelstora orter bevaras och förstärks samt till
att det finns biografer med likvärdig teknisk
standard över hela landet.
x ombyggnad och standardhöjande reparationer som inte är av ringa omfattning
x tillgänglighetsanpassning
Behovet av lokalen ska styrkas. Lokalen ska
förväntas få en allsidig användning. Samnyttjande med andra parter, bygdeutveckling är
positiva argument för projektet. Även behovet
utifrån lokalens synpunkt ska motiveras. Det ska
även finnas goda ekonomiska förutsättningar att
driva lokalen. Underhållsåtgärder omfattas inte
av stödet.
Lokalt publikarbete
Stödet för lokalt publikarbete har målet att
långsiktigt öka biobesöken i hela landet. Sista
ansökningsdatum för båda är: 6 februari, 8 maj,
21 augusti och 30 oktober.
KONTAKTA
Blanketter och information om stöden; Svenska
filminstitutet: www.sfi.se/varastöd
Eller kontakta BR.
Investeringsbidrag
Bidrag från Boverket utgår med högst 50 % av
projektkostnaden. Ett villkor är att kommunen
lämnar bidrag med minst 30 % av samma
bidragsunderlag. Tidtabell för ansökan till
Boverket samt en Power-Point-fil finns att
hämta på BR:s medlemsnät på hemsidan.
Boverket
Bygga, rusta allmänna
samlingslokaler
Tillgänglighetsbidrag
I förordningen SFS 1996:1593 och tillämpningsföreskrifterna BFS 1997:25 och BFS 2007:10
finns regler för bidrag till allmänna samlingslokaler.
En förening som arbetar utan vinstsyfte och
äger eller har ett långsiktigt nyttjanderättsavtal
(minst fem år) kan söka bidrag för att bygga om
sin lokal eller bygga en ny.
Regeringens lämnar i augusti-september
varje år förslag om hur stort anslag som ska
avsättas för allmänna samlingslokaler året därpå.
Riksdagen tar beslut först i december. Under
flera år har anslaget varit 23,5 miljoner kr. Det
ska räcka till både nybyggnader, upprustningar
och handikappanpassningar. Stora och små
projekt tävlar med varandra om bidrag.
Eftersom ansökningarna är fler än anslaget
räcker till, gäller det att motivera sitt projekt väl
och visa ”att det finns ett långsiktigt behov av
lokalen”.
Bidrag för tillgänglighetsanpassade åtgärder kan
sökas samtidigt som man söker för en annan
åtgärd. Samma blankett används för detta, dock i
ett separat exemplar.
För tillgänglighetsanpassning lämnas bidrag
med högst 200 000 kr sammanlagt över tid.
Högst 45 000 kr får gå till hörselslinga,
högtalare o.d. Man får bara bidrag till en åtgärd
en gång, högst 100 % av kostnaden och bara till
äldre hus. Efter ombyggnaden ska bygdegården
uppfylla kraven som ställs på en nybyggd
bygdegård. Till nybyggnader ges inga
tillgänglighetsbidrag.
Anslagen brukar inte räcka till alla som
söker. Vissa år har de föreningar man velat
prioritera tillfrågats om de kan klara sina projekt
med ett mindre bidrag än 50 % av kostnaden.
Därmed har några fler kunnat få börja bygga.
Även ansökningar om tillgänglighetsbidrag har
utsatts för ”prutning”.
Ansökan i december
4
KONTAKTA BR för vidare information.
Byggkonsulent Henrik Öhlin
Tfn: 08-440 51 98
Mobil 070-626 07 60
[email protected]
bygden. Sådana fonder kan finnas kvar, ganska
bortglömda och outnyttjade.
Länsstyrelserna har en samlingsplats för olika
stipendier, här kan du söka länsvis eller
kommunvis, eller ange ett sökord.
www.stiftelser.lst.se
Sänd din ansökan via BR. Handlingarna ska vara
enkelsidiga kopior, bilagor numrerade enligt
huvudblankettens nummer.
Sparbanksstiftelsen
Det finns ett antal sparbanksstiftelser i Sverige
du kan söka på sparbanksstiftelser för att se om
det finns i ditt område.
Sänd in ansökan via
BR senast 13 december.
Kungliga fonder
Exempel: www.kungligafonder.se här hittar du
ett antal fonder De kungliga stiftelserna verkar
inom fem områden: Forskning,
hjälpverksamhet, vård, kultur och utbildning.
Blanketter finns på BR:s
hemsida/Medlemsinfo/materialbanken och
på Boverkets hemsida: www.boverket.se
Riksantikvarieämbetet
Riksantikvarieämbetet har i uppgift att utveckla,
samordna och stimulera den samlade vården av
kulturarvet. Bidrag finns för merkostnader som
blir för att bevara kulturbyggnader.
KONTAKTA bibliotek, kommun och äldre
kommunalfolk, som minns var man kunde söka
pengar förr. Sammanställningen: Stora fondboken
finns att låna på bibliotek.
KONTAKTA BR eller länsantikvarien.
Kulturstöd
Läs mer: www.raa.se
Bygdegårdsdistriktet kan ge hjälp och stöd vid
kulturarrangemang. Men förutsättningarna
skiljer sig från distrikt till distrikt. Ta kontakt
med ert bygdegårdsdistrikt.
EU-bidrag
Stöd från landsbygdsprogrammet en möjlighet för bygdegårdsföreningar att få
ekonomiskt stöd.
Distrikt och föreningar
x Riksteatern kan ge stöd för scenkonst på
så spelplatser. Söks via Riksteaterns
länsorganisation.www.riksteatern.se
Nytt landsbygdsprogram
Det nya Landsbygdsprogrammet 2014-2020 är
en stor möjlighet för föreningar att söka medel.
Lokalt ledd utveckling/Leader, det kommer att
bli 48 områden. Dessa startar under hösten
2015. Gå in på Jordbruksverket för mera
information: www.sjv.se
x Man kan söka stöd för kulturella
arrangemang från kommunen,
landsting/region, länsstyrelse eller via
samarbetspartners såsom SV, LRF eller
teater-, dans- och musikkonsulenterna i
länet.
Länsstyrelserna kommer att ha medel till
investeringar
och
kompetensutveckling.
Kontakta länsstyrelsen i ditt län för vidare
information.
Samverkan
De flesta arrangemang som genomförs vinner i
längden på samarbete. Om fler hjälps åt att sälja
förköpsbiljetter, affischera och baka fikabröd så
är det inte så betungande. Samarbeta med era
lokala föreningar så hinner ni njuta av era egna
arrangemang dessutom. Fler får dela på vinsten,
men också ta den eventuella förlust det kan bli.
Teaterföreningar, SV-avdelningar, eller andra
som verkar i hela kommunen är bra kontakter.
Här finns specialkunskap att dra nytta av.
BR förmedlar information kontinuerligt under
programperioden.
Fonder och stiftelser
Det finns mängder av stiftelser och fonder. En
del utnyttjas dåligt. Före de stora kommunsammanslagningarna fanns många små
kommuner med egna fonder för den egna
KONTAKTA BR
5
Kulturkonsulent Stefan Löfgren
Tfn: 08-440 51 90, mobil: 070-347 43 86
[email protected]
Sällskap och gillen
Utflyttade personer har sammanslutit sig till
Sällskap eller gillen för sitt landskap, som i bland
har pengar att fördela för projekt i den gamla
hembygden.
Lokala och regionala bidrag
Kommun, länsstyrelse, landsting och
region
En första kontakt bör alltid tas med kommun
och landsting för att få reda på deras möjligheter
att stödja ert projekt. Inom kommunen kan det
vara kommundelsnämnd, fritidsnämnd eller
kommunstyrelse som behandlar bidragsärenden.
Några landsting har fonder, som ger bidrag till
landsbygdsutveckling, där upprustning av
samlingslokal kan ingå.
Läget skiljer från kommun till kommun.
Många kommuner har svårt att få sin budget att
gå ihop och måste då prioritera. Åtgärder, som
minskar t.ex. energiåtgången i bygdegården
borde vara lättare att få bidrag till än en
utbyggnad av ytan. Andra kommuner har ett
aktivt kultur- och fritidsprogram, som gör att de
prioriterar föreningsägda samlingslokaler.
Lokala företag
Det finns exempel på upprustningar, som helt
eller delvis har stötts av företag. De kan göra det
för att medverka till att de anställda har tillgång
till fritidsaktiviteter, för att behålla attraktiv
arbetskraft eller i PR-syfte. En del större företag
som skogsbolag och bruk har sociala fonder,
som kan ge bidrag till de anställdas fritidsverksamhet, där bygdegården ofta är en
förutsättning.
Arvsfonden
Arvsfonden har två sorters stöd, projektstöd och
lokalstöd.
Projektstödet syftar först och främst till
olika former av nyskapande projekt för unga och
funktionshindrade, och har varje år olika
prioriterade områden som integration,
jämställdhet, inflytande osv.
Lokalstödet kan sökas för större och
långsiktigare satsningar i ungdomslokaler, till
exempel utbyggnad av fritidsgårdar, uppstart av
ungdomshus osv. Bra fond för både större och
lite mindre projekt!
Gotland erhöll 2013 ett treårigt projekt. Det
är ett exempel på ett större projekt med en
anställd under en treårs period. Dock beviljas
medel endast för ett år i taget. Löpande
ansökningstid och ca 3-6 månaders
handläggningstid.
Byggelever och lärlingar
Vid gymnasieskolorna utbildas elever för olika
byggyrken. Eftersom upprustning av en
bygdegård ofta omfattar många olika typer av
arbetsuppgifter kan det vara ett lämpligt projekt
för eleverna att få praktik inom. Utan praktik
kan eleverna inte få ut sina betyg. Kommunen
ger ofta bidrag till material.
KONTAKTA kommunkontoret resp.
landstinget/regionen för vidare information.
Bygdemedel
I en del kommuner finns s.k. bygdemedel, som
kommit till som ”plåster på såren”, när vattenkraften byggdes ut. Bygdemedel förvaltas av
länsstyrelsen som ofta i samråd med kommunen
beslutar om medel. Medel kan sökas till
bygdegårdar.
Bygdemedel finns nu också genom utbyggnad av
vindkraft där man på vissa ställen kan söka
bygdemedel, sök på nätet: bygdemedel vindkraft.
Krav för projektstöd
1. Målgruppen ska vara med på tåget från
början
Projektet ska vara efterfrågat av målgruppen,
och målgruppen ska ha varit med och planerat
projektet och dess upplägg. Målgruppen ska
också ha en tydlig påverkan på projektets
utformning och vara delaktig i projektets
genomförande och i arbete med verksamhetens
fortsättning efter projektets slut.
Läs mer: www.vattenreglering.se
KONTAKTA länsstyrelsen för mer information.
2. Projektet ska vara nyskapande och
utvecklande
Stöd ges till projekt som är framåtsyftande och
som inspirerar andra organisationer att starta
6
liknande verksamhet. Projektet ska bidra till att
villkor och förutsättningar för projektets
målgrupper förbättras och utvecklas.
Exempel på detta kan vara:
- pröva en ny metod eller verksamhetvidareutveckla en redan etablerad metod eller
verksamhet för och med en ny målgrupp eller i
en ny riktning
- prova nya samarbeten, nya arbetsmodeller eller
nya former av mötesplatser
Projektet ska tydligt skilja sig från
föreningens ordinarie verksamhet – alltså den
verksamhet som föreningen har i vanliga fall.
Arvsfonden menar att en projektidé kan vara
nyskapande för föreningen men inte på orten,
och då brukar bidragen inte beviljas.
2. Krav på lokalen
Föreningen måste äga lokalen eller ha ett avtal på
minst 10 år. Lokalen ska också som huvudregel
vara, eller bli, tillgänglig och anpassad för personer
med funktionsnedsättning.
Lokalstöd utgår endast för en del av
totalkostnaden för lokaler och anläggningar.
Detta innebär att föreningen själv måste bidra
med en egen insats som kan bestå av kontanta
medel eller ideellt arbete. Uppföljning sker efter
4 år och 10 år.
Läs mer: www.arvsfonden.se för mer
information och ansökningsformulär!
Boverket - Utvecklingsbidrag
till ungdomsverksamhet i
allmänna samlingslokaler
3. Överlevnaden – vad händer efter
projektet?
Det måste finnas en plan för hur verksamheten
är tänkt att fortsätta efter projekttidens slut.
- Vad lever vidare?
- Var lever det vidare?
- Vem/vilka ska genomföra och betala för
verksamheten?
I ansökan måste också en projektplan och
projektbudget finnas med, som beskriver hur
projektet ska genomföras och finansieras.
Bidrag kan sökas till åtgärder för att anpassa
allmänna samlingslokaler till ungdomars kulturoch fritidsformer. Era bygdegårdar är allmänna
samlingslokaler.
Den sökande ska äga sin lokal eller ha ett
långsiktigt nyttjanderättsavtal (hyresavtal).
Vad kan vi få pengar till?
Ni kan få bidrag för att:
- anpassa en bygdegård till ungdomsverksamhet
inom kultur- och fritidsområdet,
- utveckla bygdegården som mötesplats inom
området för kultur och fritid,
- stimulera/inspirera till verksamhet inom
bygdegården med fokus på kultur och fritid.
Krav för lokalstöd
Verksamheten måste vara nyskapande och
utvecklande
(räcker om det är nyskapande för orten). Med
nyskapande verksamhet menas att föreningen
måste ha utvecklat en ny idé eller verksamhet,
som tydligt skiljer sig från den ordinarie
verksamheten, som man vill pröva och som
kräver en förändring av lokalen eller
anläggningen för att kunna genomföras. Med ny
verksamhet kan också menas att involvera en ny
målgrupp.
Vad krävs för att få bidrag?
Det ska finnas ett varaktigt behov av lokalen på
orten. Det vill säga att behovet av bygdegården
inte försvinner efter bara något år.
Lokalen ska vara öppen för organisationer
och grupper med organiserad verksamhet, vara
tillgänglig i rimlig omfattning samt fylla rimliga
krav på god standard. Dessa krav uppfyller de
flesta bygdegårdar genom antagandet av sina
stadgar om en demokratisk grund.
Den ska också ha, eller förväntas få, en
allsidig användning och det ska finnas goda
ekonomiska förutsättningar att driva och
förvalta lokalen. Med detta menas att föreningen
måste ha råd att driva huset efter projektets slut.
Projektet får inte påbörjas innan en fått
beslut om bidrag samt att det måste färdigställas
Minst en av arvsfondens målgrupper måste
vara delaktiga och medverka i hela projektet
I projektplanen måste det tydligt framgå hur
målgruppen är delaktig, från planering till
genomförande.
1. Plan för överlevnad
Den förening/organisation som beviljas stöd
förbinder sig att använda lokalen eller
anläggningen under minst 10 år för det ändamål
som låg till grund för beslutet.
7
inom den tid som Boverket har bestämt i sitt
beslut.
Bidraget söks hos Boverket och ansökan ska
vara undertecknad av behörig firmatecknare.
Vem som har rätt att teckna firma beslutas på
årsmötet. Prata med styrelsen i föreningen om
du är osäker på vem det är som har
firmateckningsrätt
8 tips till er som ska söka
pengar
1. Utgå alltid från en idé som ni vill förverkliga
och som ni tror på, inte tanken på att ni behöver
pengar och sedan utifrån den aspekten hittar på
en idé. Det blir aldrig helhjärtat eller genuint bra
då. Vilket i sin tur har en tendens att synas i en
ansökan.
Sista ansökningsdag: 31 augusti (beslut lämnas
senast sista december samma år). Se mer på
hemsidan kring de handlingar och bilagor som
ska finnas med i ansökan. www.boverket.se
2. Läs alltid på om det bidrag ni ska söka. Det
finns nästan alltid en manual, eller ett
informationsblad/dokument som ni bör läsa
innan ni sätter igång.
KONTAKTA Bygdegårdarnas Riksförbund om ni
vill ha hjälp med ansökningsprocessen.
Skandiabanken – Idéer för
livet
3. Ju tidigare ni börjar, desto längre tid har ni på
er att redigera ansökan och bolla den med andra
parter. Exempelvis Riksförbundet.
Skandiabanken ger bidrag till projekt som gör att
barn och ungdomar på ett lekfullt sätt
upptäcker sina egna förmågor och på så vis
stärker sin självkänsla. Här kan ni få pengar
för exempelvis material, information,
marknadsföring, ungdomsutbildningar och unga
ledare. Däremot ger Skandiabanken inte bidrag
till fasta periodiska kostnader såsom hyror och
löner.
Styrelsen, som beslutar om vilka som får bidrag,
träffas 3-4 gånger/år.
4. Utse en eller två personer som är ansvariga
för ansökan, MEN se till att fler är involverade
för att komma med infallsvinklar, kunskaper och
synpunkter.
5. Ha alltid i åtanke att de som ska läsa er
ansökan inte har en minsta aning om varför ni
söker pengar och att ert projekt är jättebra. Ta
inte förgivet att något framgår. Var tydliga och
skriv allt som är av relevans.
Här ansöker ni!
www.ideerforlivet.se/
Ni hittar ansökningsformuläret och mer
information på hemsidan.
6. När ni söker pengar för ett projekt är det
viktigt att ha med en tidsplan. Förklara vad ni
ska göra men också när det ska genomföras.
Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor
(mucf)
7. När ni känner er någorlunda färdiga med
ansökan är det dags att ifrågasätta sig själva. Ta
på er åskådarens glasögon och granska er
ansökan kritiskt. Ifrågasätt era motiveringar.
Ställ frågan varför om och om igen. När ni till
slut får svar på alla era frågor kan ni känna er
nöjda.
Mucf är den statliga myndighet som ansvarar för
att dela ut statsbidrag och andra statliga
projektmedel till Sveriges
ungdomsorganisationer och föreningar.
Förutom statsbidraget så har de ett antal olika
fonder, dels EU fonder, men också nationella,
som de förvaltar och delar ut.
Här finns många fonder, och de uppdateras
årligen med nya mål och områden. Värt att hålla
sig uppdaterad på!
Läs mera:
www.mucf.se
8. Och slutligen; ge inte upp ifall ni får ett
nedslag en gång. Ta nya tag och kom igen. En
bra idé får tillslut utdelning, det gäller bara att
kämpa för det lite längre i vissa fall.
8