1. No category

LÄNSSTYRELSEN NORRBOTTEN
Redovisning av bygdeavgiftsmedel som använts för allmänna ändamål
2013-2014 i Norrbottens län
2015-02-23
SWECO STRATEGY AB
THOMAS WESTERBERG, ERIK BERGFORS, DAVID RYDBERG
Innehållsförteckning
1
Bakgrund
2
2
Redovisning av bygdemedlens användning
4
2.1
Skyddande och restaurering av vattenmiljöer
6
2.2
Näringsliv
7
2.3
Service
2.4
Rennäringen
10
2.5
Andra allmänna ändamål
11
2.6
Fördelning av bygdemedel per kategori och geografier
13
3
Samhällseffekter av bygdemedlen
14
3.1
Strategier
14
3.2
Samhällseffekter och medlens betydelse för bygden
15
9
1 (16)
1
Bakgrund
Ingreppen från vattenkraften har medfört permanenta skador i naturmiljön med stora effekter för bland annat turism, fiske och friluftsliv, vilket i sin tur har försämrat de berörda
bygdernas ekonomiska förutsättningar. Därtill är vattenkraftens effekter inte bara påtagliga precis där verksamheten sker, utan påverkar hela avrinningsområden. De vinster
som ett kraftföretag ger, uppkommer således på bekostnad av avsevärda naturförändringar och nackdelar för befolkningen och näringslivet i de berörda bygderna.
I många glesbygdskommuner är natur- och fiskebaserad turism en viktig näringsgren
med stor potential att växa ytterligare. Näringslivet lider dock stora förluster vad gäller till
exempel turism, vilket innebär en tydlig konkurrensnackdel för dessa kommuner jämfört
med dem som inte är påverkade av vattenkraftsutbyggnad. Andra exempel på de permanenta skador som vattenkraften orsakat är att tidigare yrkesfiske helt slagits ut samt att
den senare isläggningen påverkar fordonstestnäringen.
Rennäringen är en verksamhet för vilken vattenkraftsutbyggnaden medfört kraftiga och
direkta negativa effekter. Lavbetesmarker har lagts under vatten och rennäringen har
sedan många år betydande besvär av att flyttleder och betesmarker har förstörts och
isarna försämrats. Tillsammans med övriga markintrång och med det allt varmare klimatet
har vattenkraftutbyggnaden markant påverkat rennäringens förutsättningar.
Mot bakgrund av vattenkraftsutbyggnadens omfattande och permanenta skador finns
bygdemedlen, som utgör en kompensation bland annat för det ekonomiska bortfall som
vattenkraften förorsakar och som har en avgörande betydelse för näringsliv, turism, friluftsliv och service i de bygder där de finns. Bygdemedlen syftar till stor del till att kompensera för de nackdelar som bygden drabbas av genom att man med kompletterande
insatser stimulerar bygdens näringsliv och attraktivitet.
Bygdemedlen, som också kallas bygdeavgiftsmedel eller regleringspengar, består av
avgifter som betalas av den som har en vattenverksamhet som påverkar bygden. Pengarna ska i första hand användas för att reglera skador i vattenmiljön som vattenverksamheten orsakar. I övrigt ska pengarna användas till ”investeringar för ändamål som främjar
näringsliv eller service i bygden eller annars är till nytta för denna”. 1
Det är särskilt kommuner och lokala föreningar som ansöker och får medel för investeringar och projekt som syftar till att främja näringsliv, service eller annan nytta för bygden.
Bygdemedlen kan också utgöra medfinansiering i till exempel EU-projekt. I Norrbotten
kan bygdemedel sökas i kommunerna Arjeplog, Arvidsjaur, Boden, Gällivare, Jokkmokk
och Luleå. I Piteå finns särskilda medel för Sikfors och Arnemark.
En del av bygdeavgiften är bygdemedel för rennäringens främjande, medel som avsätts
som för att minska de skador och olägenheter som uppstått för rennäringen till följd av
vattenkraftsutbyggnaden.
1
Förordning (1998:928) om bygde- och fiskeavgifter: Avgiftsmedel enligt 6 kap. 1 § lagen
(1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet skall, sedan medel i mån av behov
har avsatts för användning enligt 4 § denna förordning, i övrigt användas till investeringar för ändamål som främjar näringsliv eller service i bygden eller annars är till nytta för denna.
2 (16)
Till följd av vattenkraftens utbyggnad ligger många av rennäringens tidigare flyttleder nu
överdämda och isarna är svaga så det är svårt att flytta efter dessa vattendrag. I takt med
att landskapsbilden fragmenterats p.g.a. vattenkraften och andra miljöintrång har således
behovet ökat av infrastrukturinvesteringar för att återskapa fungerande flyttleder.
Sametinget är den myndighet som beslutar om bygdemedlen för rennäringens främjande.
3 (16)
2
Redovisning av bygdemedlens användning
I detta avsnitt ges en redovisning över vad medlen för allmänna ändamål har använts till
för 2013-2014 (sammantaget för båda åren). Redovisningen är uppdelad enligt Tillväxtverkets kategorier;
•
åtgärder inklusive planering, projektering m.m. för att skydda och restaurera vattenmiljöer (även utan samband med den verksamhet bygdeavgiften avser),
•
näringsliv,
•
service, grundläggande såsom livsmedel, drivmedel, post, tele, apotek,
•
rennäringen,
•
annat allmänt ändamål,
•
fonderade medel
En sammanfattande bild är att störst andel bygdemedel under perioden 2013-2014, används till kategorin Näringsliv. Följt av kategorin ”Allmänt” respektive kategorin ”Rennäring”. Fonderade medel hanteras i Norrbotten inom avsättningar inom Luleälvsfonden,
och Skellefteåälvsfonden. Dessa medel inkluderas inte i figur 1 nedan.
Figur 1: Beslutade bygdemedel i Norrbottens län under åren 2013-2014 efter kategori
Service; 2%
Vattenmiljö;
0,00%
Rennäring;
15%
Allmänt; 36%
Näringsliv;
47%
Domar; 0,04%
Källa: Länsstyrelsen Norrbottens län
4 (16)
Den geografiska fördelningen av bygdemedel, sett till volym beslutade medel, står i proportion till vattenkraftens negativa inverkan på bygdens miljöer.
Figur 2 illustrerar beviljade bygdemedel per geografisk område under perioden 20082014
Figur 2: Beviljade bygdemedel per geografisk område under perioden 2008-2014
Källa: Länsstyrelsen Norrbottens län
En anledning till att beslutsvolymen varierar över tid, är att besluten påverkas av inkomna
ansökningar. Beslutsvolymen beror därför i viss utsträckning på var i planerings-, initierings- respektive genomförandeprocesserna som stödmottagarnas verksamhet befinner
sig i. Vissa år är det många aktörer som befinner sig i uppstarten av en projektrelaterad
aktivitet vilket resulterar i en ökad efterfråga på bygdemedel – andra år är efterfrågan
5 (16)
lägre som ett resultat av att aktörer i länet befinner sig i genomförandefasen av sina projekt. En ytterligare förklaring till att beslutsvolymerna varierat över tid, är att bygdemedel i
flera fall utgör medfinansiering till projekt inom nationella program och EU-program.
2.1
Skyddande och restaurering av vattenmiljöer
I denna kategori ingår åtgärder inklusive planering, projektering m.m. för att skydda och
restaurera vattenmiljöer, även utan samband med den verksamhet bygdeavgiften avser.
Under perioden 2013-2014 inkom inga projektansökningar inom kategorin skyddande och
restaurerande av vattenmiljöer. Avsaknaden av projekt inom kategorin är dock inte en
indikation på att projekt saknas inom området. Orsaken kan istället härledas till redovisningstekniska skäl.
Skyddande och restaurering av vattenmiljöer förekommer under perioden inom exempelvis såväl Arjeplog- som Jokkmokks kommuner. Att dessa aktiviteter inte inkluderas i kategorin Vattenmiljö beror på att verksamheterna ingår som del i projekt inom andra insatskategorier.
I Arjeplog medfinansierar bygdemedel bland annat projektet Natur för utveckling, som
syftar till framtagande av en strategi för naturvård och friluftsliv, koppling till vattenmiljöer
och till EU:s vattendirektiv. Även i projektet Planering för attraktiv livsmiljö och kreativ
tillväxt, som är ett pilotprojekt delfinansierat av Tillväxtverket använder Arjeplog bygdemedel som medfinansiering. Arjeplogs kommun har även beslutat att medfinansiera ett
LIFE-projekt för fortsatta restaureringar med hjälp utav bygdemedel, liksom biosförområde Vindelälven, som också berör Laisälven.
6 (16)
Vidare finns ett pågående bygdemedelsprojekt på tema vattendomar där Arjeplogs kommun gjort en inventering av tillgängliga villkors- och fiskeavgiftsmedel, för att bättre kunna
använda dessa för fiskevård/återställning och utvecklingsinsatser. Ur detta projekt tilldelades även mindre medel till ett konkret vattenmiljöprojekt, i samverkan med länsstyrelsen, vattenrådet, Skellefteå kraft, WWF och Piteälvens vattenråd.
Ett annat exempel finns i Jokkmokks kommun, där bygdemedel med 400 000 kronor finansierar fiskevårdande åtgärder, en insats med kopplad till den permanenta skada som
vattenkraften inneburit på vattenmiljöerna i kommunen.
2.2
Näringsliv
Den största andelen bygdemedel har under perioden 2013-2014 gått till kategorin Näringsliv. Omkring 44 miljoner kronor av den totala beslutsvolymen för år 2013 och år 2014
kan härledas till denna kategori, vilket motsvarar närmare hälften av bygdemedlens totala
beslutsvolym under perioden. Omkring 90 procent av beviljade medel inom kategorin
Näringsliv har tilldelats kommunerna för deras insatser med näringslivsutveckling.
Bygdemedlen ger ett signifikant bidrag till kommunernas möjlighet att genom konkreta
insatser stärka det lokala näringslivsarbetet, öka samverkan mellan näringsliv och kommun, stärka förutsättningarna för etableringar och nyföretagande samt att stärka näringslivets kompetensförsörjning. Därmed kommer kommunernas stödfunktioner och insatser,
med finansiering bl.a. genom bygdemedel, hela lokalsamhället till gagn vilket bör ses som
ett viktigt resultat som bygdemedlen genererar.
7 (16)
Inom kommunernas insatser för näringslivsutveckling ingår även ett nära samarbete med
ideella organisationer, exempelvis skoter-/fritidsföreningars investeringar i utrustning för
att preparera skoterleder som används för befolkningens friluftsliv och besöksnäringen,
investeringar i golfbana för att främja besöksnäringen samt medel till bygdeföreningar och
liknande för investeringar i bygdegårdar/samlingslokaler, vilka används både av lokalsamhället och inom besöksnäringen. Också här finns en möjlighet att se så kallade programlogiska kopplingar mellan bygdemedlens insatser och de resultat och effekter som
bygdemedlen genererar.
Insatser för exempelvis preparerade skoterleder, resulterar i förbättrade förutsättningar att
tillvarata bygdernas friluftsmiljöer för boende och besökare. Detta skapar i sin tur förutsättningar som på sikt genererar effekter i termer av ökade besöksvolymer och därigenom en stärkt besöksnäring.
Bygdemedlen till näringslivsutveckling används i hög utsträckning till medfinansiering i
projekt som ska stärka näringslivet, ofta med den tydliga prioriteringen att insatserna skall
ligga i linje med lokala och regionala utvecklingsstrategier. I exempelvis Gällivare kommun har näringslivsbudgeten, som ligger mellan 7 och 10 miljoner kronor per år, växlat
upp verksamheten genom projektmedel till totalt mellan 70 och 100 miljoner kronor per
år. De omkring 3 miljoner kronor, som ur anslagen för bygdemedel till näringslivsutveckling har använts till medfinansiering, är således en del i den uppväxling som sker i kommunen genom EU-projekt och andra utvecklingsprojekt.
Konkreta projekt där bygdemedel varit en del av medfinansieringen återfinns i många av
kommunerna. Exempel på projekt är Destination Jokkmokk (besöksnäringen), Tillväxt
Jokkmokk (pilotprojekt näringslivsutveckling), Swedish Lappland (besöksnäringen), Klimathall för fordonstestnäringen (näringslivsutveckling) samt Jämställt Jokkmokk (företagsfrämjande för jämställt näringsliv).
Andra exempel inom ramen för de beviljade medlen inom kategorin Näringsliv är
Arjeplogs medfinansiering av projekten Tillväxtorienterad service (näringslivsutveckling),
Natur för utveckling (framtagande av strategi gör naturvård och friluftsliv, inklusive vattenmiljöer kopplat till EUs vattendirektiv) samt dialogprojektet Samverkan i fjällen.
Medfinansiering sker även av stödfunktioner för att företag, organisationer, och föreningar
ska kunna ta del av annan extern medfinansiering för insatser, kompetensutveckling etc.,
i form av näringsliv- och utvecklingsfunktioner som kommunerna i dagläget annars inte
har resurser att tillhandahålla.
Medfinansiering sker även av stödfunktioner för kommunkoncernens verksamheter vad
gäller utvecklingsmedel m.m., strategisk utvecklings- och fysisk planering, stöd från
Energimyndigheten, Boverket, marknadsföring, kommunikation, varumärkesarbete, även
detta näringslivsfrämjande funktioner som kommunerna inte har resurser att annars tillhandahålla.
Bygdemedlen inom Näringsliv används även till deltagande i nätverk och samverkansorganisationer för utveckling och tillväxt. Det gäller även deltagande i organisationer för
förbättrad vattenmiljö som ses som en resurs för utveckling och tillväxt, t.ex. Piteälvens
8 (16)
ekonomiska förening, fiskeområde Vindelälven, biosfärområde Vindelälven samt vattenråden och lokala arbetsgrupper.
Dessutom används bygdemedel till medfinansiering av ”mikrostöd” (upp till 20 000 kronor) till lokala aktörer i form av utvecklingspeng (tidigare byapeng) och kulturkraftsbidrag
enligt särskida riktlinjer i linje med den regionala utvecklingsstrategin och lokala styrdokument, ofta även uppväxlade med andra medel.
2.3
Service
I denna kategori ingår främjande av grundläggande samhällsservice som exempelvis
livsmedel, drivmedel, post, tele och apotek.
Cirka 2 miljoner kronor tillika omkring 2 procent av de totalt beviljade bygdemedlen under
perioden 2013-2014, har beviljats inom kategorin Service. Jokkmokk och Arjeplogs kommun har varit mottagare av medlen, som har använts till att finansiera fyra projekt.
Andelen medfinansiering är hög – två tredjedelar av medlen gick till medfinansiering av
projekten ”Byautveckling 2020” i Arjeplog och ”Boende och besökarservice” i Jokkmokk.
I Arjeplogs kommun har insatsen ”Attraktiv livsmiljö och kreativ tillväxt” genomförts som
en del i arbetet att uppnå kommunens vision: Arjeplogs kommun – världskänd för attraktiv
livsmiljö och kreativ tillväxt.
I Arjeplog har bygdemedel även tilldelats projektet ”Tillväxtorienterad service”, som är en
del av Tillväxtverkets "Pilotkommuner för serviceutveckling" och som drivs i samverkan
med Sorsele kommun. Projektet syftar till att bygga upp, utveckla och etablera Arjeplogs
9 (16)
Innovations- och Servicekontor, en kommungemensam mötes- och serviceplats som
riktar sig kommunens gles- och landsbygd. Kontoret ska samtidigt bidra till utveckling av
glesbygdsservice samt bidra till att förbättra kommunorganisationens service till bl.a.
glesbygden.
Vidare har bygdemedel tilldelats projektet ”Byautveckling 2020” i Arjeplog. Projektet, som
avslutades oktober 2014, syftade till att utveckla en serviceinfrastruktur i kommunens
glesbygd för att främja en hållbar tillväxt med hjälp av attraktiva lösningar för näringslivsoch glesbygdsutveckling, med varaktigt, mindre sårbart upplägg och smart användning av
infrastruktur och ny teknik.
Dessutom har i Jokkmokks kommun tilldelats bygdemedel till projektet ”Boende och besökarservice”, som är ett strategiskt arbete samt aktiva och riktade insatser för att bredda
servicen för boende och besökare i kommunen. Detta ska i sin tur främja tillväxt, mångfald, integration och utveckling, vilket antas öka kommunens attraktivitet och skapar förutsättningar för befolkningstillväxt.
2.4
Rennäringen
De samebyar som blivit berörda eller lidit skada genom utbyggnaden av vattenkraft har
möjlighet att ansöka om bygdemedel för investeringar som har till syfte att främja rennäringen. Det är bara samebyn som kan ansöka om bidrag, inte den enskilda medlemmen
eller renskötselföretaget.
Under 2013-2014 gick 14 miljoner kronor motsvarande 15 procent av de totala bygdemedlen, till främjande av rennäringen i de berörda samebyarna. I Norrbottens län har 17
av 32 samebyar möjlighet att ansöka. Dessa samebyar ligger inom Arjeplog, Arvidsjaur,
Jokkmokk respektive Gällivare kommuner.
10 (16)
Bygdemedlen har bland annat utbetalats för investeringar i nya renskötselanläggningar
eller förbättringar av befintliga renskötselanläggningar samt upprustning eller nybyggnationer av flyttleder samt infrastrukturförbättringar i samband med dessa. Utöver säkrare
flyttleder har dessa investeringar även resulterat i ökad produktivitet för näringen.
Bygdemedlen har under ett antal år prioriterats som medfinansiering till Sametingets
samverkansprojekt med Skogsstyrelsen för att ta fram renbruksplaner, GIS-kartor och
GPS inom samebyarnas renskötsel. Genom detta projekt har ny teknik implementerats i
rennäringen och samebymedlemmarna har fått en betydligt bättre kontroll över sin mar2
kanvändning. Det har även bedrivits forskning i samband med projektet.
2.5
Andra allmänna ändamål
Under åren 2013-2014 beviljades 33 miljoner kr, motsvarande 36 procent av de totala
medlen, till posten andra allmänna ändamål. 76 av de totalt 103 beviljade ändamålen
ligger inom denna kategori.
Gemensamt för ändamålen inom denna kategori är att de syftar till att öka bygdens attraktivitet för boende, besöksnäring och inflyttande.
De medel som har beviljats till kommuner (44 beslut) har använts till en stor spännvidd av
insatser. Ett exempel är ett energibesparingsprojekt där hälften av Jokkmokk kommuns
2
Per Sandström: Tools for improved communication increased participation – the case of
reindeer husbandry in land use dialogs. Institutionen för skoglig resurshushållning vid
SLU i Umeå, 29 januari 2015.
11 (16)
ytor och fastigheter har energieffektiviserats, vilket innebär en årlig energibesparing på
1,5 miljoner kronor. Vidare har medel satsats på bl.a. projekt för att pröva en ny modell
för kulturskola för barn och ungdomar, miljö- och trafikprojekt samt ett stort antal investeringar i/upprustningar av infrastruktur och anläggningar.
De medel som har beviljats till övriga – främst ideella aktörer (32 beslut) har använts till
preparering av skoterleder, investeringar i sportanläggningar (t.ex. fotbollsplan), upprustning av lokaler, fiskevårdande åtgärder och liknande.
Inom kategorin Allmänt har bygdemedel i ett flertal fall också använts för att växla upp
bygdemedlen genom medfinansiering i flera projekt:
Arjeplogs kommun har beviljats medfinansiering till Natur för utveckling, ett projekt som
syftar till att ta fram en naturvårdsstrategi för kommunen.
Jokkmokks kommun har beviljats medfinansiering till fyra projekt. Platsbunden information i Laponia är ett projekt inom besöksnäringen, som syftar till att utveckla och komplettera den platsbundna informationen, som besökscentrum, information, vägskyltar längs
leder, vägar, stugläger och andra strategiska platser i och i anslutning till världsarvet Laponia. EU-projektet ”Polcirkeln ett steg till” är ett projekt med syfte att utreda hur framtidens destinationsplattform ska organiseras, effektiviseras och kommuniceras. Projektet
Förstudie ”Nordensköldsloppet” syftar till att utreda förutsättningarna för att återstarta
världens äldsta skidtävling, som hölls i Jokkmokk redan år 1884 och som bedöms kunna
stärka besöksnäringen.
12 (16)
Fördelning av bygdemedel per kategori och geografier
Figur 3: Fördelning av bygdemedel per kategori och geografier
100%
90%
80%
Andel per insatsområde
2.6
70%
Domar
Rennäring
60%
50%
40%
Service
Allmänt
30%
20%
Näringsliv
10%
0%
Källa: Länsstyrelsen Norrbottens län
Som illustreras i figur 3 används bygdemedel främst för näringslivsfrämjande insatser i
närapå samtliga kommuner. Det är endast i Jokkmokk och Luleå kommuner som uppvisar ett annat mönster där Allmänt istället utgör den dominerade kategorin. Endast i Arjeplog och Luleå kommuner har bygdemedel beviljats inom kategorin Service.
13 (16)
3
Samhällseffekter av bygdemedlen
I detta avsnitt ges en sammanfattande beskrivning över vilka effekter bygdemedlen har
lett till, vad detta har haft för betydelse för bygden samt vilka riktlinjer/strategier som finns
regionalt och lokalt i Norrbotten.
3.1
Strategier
Samtliga kommuner samt Sametinget har antagit riktlinjer för hur bygdemedlen får användas och vilka som är berättigade att söka dem.
3
Riktlinjerna följer § 8 i förordningen , om att medlen skall användas till investeringar som
främjar näringsliv eller service i bygden eller annars är till nytta för denna.
I Norrbottens län är målsättningen att så många som möjligt i bygden ska få ta del av
bidraget. Exempelvis kan hembygdsföreningar, idrottsföreningar och byalag söka bidrag.
Bygdemedel kan också beviljas direkt till berörda kommuner för investeringar som är
angelägna ur samhällssynpunkt och kan även användas som nationell offentlig medfi4
nansiering för EU-projekt.
I samtliga strategier begränsas beviljandet av bygdemedel till 35-75 procent av den aktuella insatsens/projektets totala finansieringskostnad, i något fall upp till 100 procent vad
avser medfinansiering av EU-projekt och andra utvecklingsprojekt.
Bygdemedlens användande som medfinansiering i större projekt betonas i flertalet av
riktlinjedokumenten. I flera strategier prioriteras ansökningar som rör medfinansiering –
”uppväxling med andra externa medel” – av EU-projekt och andra utvecklingsprojekt. I
Arjeplogs kommuns riktlinjer framkommer särskilt att medfinansiering av projekt prioriteras som ligger i linje med regionala och lokala tillväxtstrategier/tillväxtprogram och som
stödjer prioriterade åtgärder och utpekade fokus- och tillväxtområden. Tabell 1 redovisar
beslutsdatum för de strategier som nu utgör underlag för kommunernas och Sametingets
inriktningar för användandet av bygdemedel.
Tabell 1: Beslutsdatum för bygdemedlens riktlinjer
AKTÖR
Arjeplog
Arvidsjaur
BESLUTSDATUM
2014-12-15
2012-02-27
BESLUTANDE
Kommunstyrelsen
Kommunfullmäktige
Boden
1998-11-02
Kommunfullmäktige
Luleå
Gällivare
Jokkmokk
Sametinget
2010-12-06
2009-12-07
2014-09-08
2011-05-24
Kommunstyrelsen
Kommunfullmäktige
Kommunstyrelsen
Sametinget
3
4
14 (16)
Förordning (1998:928) om bygde- och fiskeavgifter
www.lansstyrelsen.se/norrbotten
NOT
Tillväxtnämnden
revidering
(2014-06-12)
3.2
Samhällseffekter och medlens betydelse för bygden
Bygdemedel ger möjlighet att finansiera aktiviteter som kompenserar för skador som
uppkommit till följd av utbyggnaden av vattenkraft. I sammanhanget är det av betydelse
att understryka, att de skador som vattenkraften orsakat bygderna, inte endast ska relateras till förstörda vattenmiljöer, avrinningsområden, strandlinjer etc. I diskussionen är det
nog så viktigt att beakta de omfattande indirekta effekter som vattenkraftsutbyggnaden
orsakat i termer av försämrade konkurrensförutsättningar för bland annat rennäring, besöksnäring och andra näringslivsrelaterade verksamheter.
Sett utifrån såväl de direkta som indirekta negativa effekterna från vattenkraftsutbyggnaden är det angeläget att relatera bygdemedlens användning just mot det breda behov av
kompensation som är nödvändigt för att möta konsekvenserna av vattenkraftens påverkan i området.
För att möta det omfattande behov av insatser som krävs för att kompensera vattenkraftsutbyggnadens negativa samhällseffekter för berörda bygder har också de bygdemedel som beviljats under åren 2013 och 2014 riktats mot en bred palett av verksamheter och aktörer.
Vissa av de bygdemedelsbeslut som tagits kan anses vara av strategisk karaktär för att
stärka den lokala nivåns näringslivsutveckling. Inte minst kan den andel medel som beviljats kommunernas näringslivsutvecklingsfrämjande arbete härledas hit. Men bygdemedlen har också under perioden 2013 och 2014 används till många små och blandade projekt, riktade mot aktörer inom det civila samhället. Insatserna per projekt är i dessa fall
relativt små. Ändå bör dess förmåga att bidra till betydande samhällseffekter ses som
goda. Det kan exempelvis röra sig om föreningar som via bygdemedel vill rusta upp en
bygdegård. Genom bygdemedlens förtjänst skapas möjlighet för det civila samhället att
skapa miljöer och verksamheter som stärker attraktionskraften i lokalsamhället och på så
vis kompensera för den negativa påverkan på bygdens attraktionskraft som vattenkraftsutbyggnaden i viss mån genererar.
Figur 4 illustrerar beslutade bygdemedel efter storlek på beslutet.
15 (16)
Figur 4: Beslutade bygdemedel efter storlek (kronor) under perioden 2013-2014
9 000 000
8 000 000
7 000 000
6 000 000
Kr
5 000 000
4 000 000
3 000 000
2 000 000
1 000 000
0
Medel; 902 241
Median; 297 000
Källa: Länsstyrelsen Norrbottens län
Den stora spridningen på beslut, både sett till projektens monetära storlek som dess inriktning, skapar utmaningar med att ge en samlad bedömning kring de samhällseffekter
som bygdemedlen genererar. Sannolikt skulle det behövas en stärkt målstyrning och
ökad programlogik kring strukturen runt bygdemedel för att möjliggöra en kvalificerad och
kontinuerlig resultat- och effektutvärdering.
En bedömning är dock att många projekt som finansieras inom ramen för bygdemedel
uppvisar positiva samhällseffekter. Dels handlar det om projekt som exempelvis främjar
olika insatser inom civila samhället och som resulterar i förbättrade livsmiljöer för boende
och inflyttare eller stärker förutsättningarna för besöksnäringen. Dels handlar det om riktade insatser för att stödja bland annat rennäringen för att kompensera för de konkurrensnackdelar som uppkommit i och med miljöförändringar kopplat mot vattenkraftsutbyggnaden. Dels handlar det om att utveckla servicelösningar som stärker förutsättningarna till
lokal utveckling. Det handlar också om att möjliggöra och stödja samverkan som resulterar i stärkta samarbeten och på sikt effekter i form av bland annat ett stärkt näringsliv.
Och det handlar om resultat och effekter som ges av mål och ambitioner inom andra program och verksamheters, vilket möjliggörs genom den medfinansiering som bygdemedlen erbjuder.
16 (16)