1. No category

Kvalitetsrapport för
förskolan Kungsfågeln
Läsåret 2014-2015
LÄSÅRET 2014-2015 ....................................................................................................................... 1
GRUNDFAKTA .................................................................................................................................... 3
FÖRUTSÄTTNINGAR ........................................................................................................................ 4
Arbetsmiljö ...................................................................................................................................................... 4
Systematiskt kvalitetsarbete ............................................................................................................................ 4
Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris), Bornholm ................................................................. 5
NORMER OCH VÄRDEN ................................................................................................................... 5
Utvärdering av Likabehandlingsplan ................................................................................................................ 5
Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål ................................................................................. 6
UTVECKLING OCH LÄRANDE ......................................................................................................... 7
Matris för enhetens måluppfyllelse.................................................................................................................. 7
Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål ................................................................................. 7
Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål .................................................................... 8
Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs- och
skrivinlärning vid skolstarten.............................................................................................................................. 8
BARNS INFLYTANDE ........................................................................................................................ 9
Modell för att utvärdera barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet med artikel 12.1. i FNs konvention om
barnets rättigheter ........................................................................................................................................... 9
Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål ............................................................................... 10
FÖRSKOLA OCH HEM .................................................................................................................... 10
Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål ............................................................................... 10
Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål .................................................................. 11
Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät 2015 ............................................................................................ 11
SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET .................. 12
Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål ............................................................................... 12
UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING ............................................................. 12
Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål ............................................................................... 12
2
Grundfakta
Antal barn 15 mars 20 stycken
Grundbemanning 15 mars 2,90%
Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov, så
kallat tilläggsbelopp. Medlen fördelas efter behov terminsvis.
3
Förutsättningar
Arbetsmiljö
Pedagogerna har fått vara med och påverka hur lokalerna har förbättras och det blev bra.
Stor arbetsmängd, särskilt då det gäller kvalitetsmaterialet.
Tyvärr kommer vikarier som ej tar sitt ansvar och då blir arbetsbelastningen hög på ordinarie
personal i tjänst.
Svårt att räcka till på en enavdelnings förskola med allt extra jobb som blir och inget
samarbete kring öppningar och stängningar.
Stöd i det pedagogiska arbetet har saknats under året av förskolechef. Lärande samtal har
funnits på vårterminen, men pedagogerna ser vissa brister eftersom de varit få. De
pedagogiska träffarna har varit bra tillfällen till diskussioner.
Systematiskt kvalitetsarbete
Under 2014 har arbetet varit inriktat på att fördjupa förståelsen av förskolans rutin för det
systematiska kvalitetsarbetet t.ex. kunskap om analys. En revidering av rutinen har gjorts
under året. Språkmatrisen, som är en del av kommunens språkplan för förskoleklass t.o.m.
åk 3, är inlagd i rutinen. Språkmatrisen är också utgångspunkt för barn- och
utbildningsnämndens mål för förskolan. Nyanställda introduceras kontinuerligt i
kvalitetsarbetet.
Under året har ett arbete pågått i olika forum för att utveckla en röd tråd mellan förskola och
skola och i början av 2015 kom en ny överlämnandeplan.
Personalen har följt årscykeln och dokumenterat med foto, film och anteckningar regelbundet.
Analys
Pedagogerna känner sig bekväma med blanketterna. Jobbar med en regelbundenhet i
arbetssättet och ser en tydlighet. Tyvärr finns tidsbrist för att hinna med dokumentation
speciellt den omedelbara.
Pedagogerna upplever att materialet är för stort och för många punkter för varje barn att
skriva om.
De pedagogiska träffarna har varit bra.
Utvecklingsbehov
De pedagogiska träffarna bör fortsätta.
Pedagogerna behöver arbeta för att de ska kunna använda materialet effektivare.
4
Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris), Bornholm
Pedagogerna har följt språkplanen och dokumenterat barnen enligt språkmatrisen. På
förskolan arbetas regelbundet med före Bornholmsmaterialet i halvgrupp och det
dokumenteras i verksamhetsdokumentationer.
Vägledande samspel finns med i det vardagliga förhållningssättet och på pedagogiska träffar
har tankesättet lyfts till diskussion.
Analys
Språkmatrisen fylls i. I vardagen identifieras de barn som behöver stöd i sin språkutveckling.
Pedagogerna har följt upp genom samtal med föräldrar samt genom att ta kontakt med
specialpedagog.
Pedagogerna rör sig i alla tre dialogerna (den känslomässiga - den meningsskapande och
utvidgade - och den reglerande dialogen) men håller sig till störst del i den meningsskapande
dialogen när det handlar om vägledande samspel.
Utvecklingsbehov
Före Bornholms materialet upplevs ålderstiget och borde moderniseras.
Det är viktigt att vägledande samspel hålls aktivt och levande
Normer och värden
Utvärdering av Likabehandlingsplan
Förskolan har ingen aktuell likabehandlingsplan utan har arbetat efter en äldre upplaga.
Pedagogerna arbetar aktivt med detta genom samtal mellan pedagoger samt mellan barn och
vuxen. De lyfter en händelse så fort den upptäcks och samtalar med föräldrarna vid behov.
Pedagogerna har arbetat aktivt med att alla ska kommunicera med varandra.
Analys
Pedagogerna har jobbat för att få en harmonisk grupp där alla umgås på lika villkor.
Utvecklingsbehov
Pedagogerna har sett ett behov av att jobba med allas lika värde utifrån könstillhörighet
De ser ett behov av att stärka förmågan till kommunikation.
Personalgruppen har ett behov av vidareutbildning.
Barngruppen har ett behov att bli mer tillåtande, visa hänsyn mot varandra och låta andra få
utrymme.
Likabehandlingsplanen ska revideras.
5
Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål
Mål: Vi skall sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp
samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera,
kommunicera och samspela med andra.
Pedagogerna arbetar med samtalsövningar, att vänta på sin tur och att ge alla samtalsutrymme.
Samtal förs när någon i boken tex slåss. Diskussioner förs utifrån en bok om hur man är en
bra kompis.
Regellekar används på gymnastiken – följa instruktioner och visa hänsyn.
Barnen reflekterar om händelser och ord med sina föräldrar och föräldrarna återkopplar till
oss.
I gruppen finns ett behov av att stärka förmågan till kommunikation och pedagogerna har
arbetat med veckans tecken samt i nuläget inlett ett arbete med GAKK (grafisk alternativ
kompletterande kommunikation).
Analys
Pedagogerna har arbetat med Läsfixarna som hjälpte barnen att reflektera och kommunicera
med varandra. Arbetssättet gjorde barnen delaktiga. Barnen har fått en förståelse för ords
betydelse. Nyfikenhet har väckts. Pedagogerna ser mer kommunikation mellan barnen och
också tillsammans med de vuxna. Sagor i olika former återberättas och används i lek. Det
märks att barnen tillägnat sig kunskaper under året.
I detta sammanhang har Bornholmsmaterialet visat sig vara svårt för en del barn. Pedagogerna
har anpassat och vidareutvecklat för att barnet skall få en förståelse. Viktigt här är att det
funnits en fungerande kommunikation och att barnet tagit kontakt med pedagogen för att
verkligen gå till botten med problemet och viljan att förstå.
Utvecklingsbehov
Personalen önskar vidareutbildning i GAKK samt teckenspråk för att stärka alla barns rätt till
kommunikation på sina villkor.
Att kommunicera och lyssna mera på varandra i vardagliga situationer.
6
Utveckling och lärande
Matris för enhetens måluppfyllelse
Vi har genomfört
aktiviteter för
området sporadiskt
under terminen.
Vi har aktiviteter
enligt några rutiner
för området som vi
försöker att följa.
Vi har rutiner och
gemensamma
arbetssätt som alla
arbetar efter.
Vi har rutiner,
gemensamma arbetsätt
och förebyggande
arbete för området. Vi
följer upp och utvärdrar
våra arbetssätt.
Socialt
X
Lekmässigt
X
Motoriskt
X
Språkligt
X
Estetiskt
X
Matematiskt
X
Naturvetenskapligt och
tekniskt
X
Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål
Pedagogerna dramatiserar vissa händelser och stöttar vid konflikter. De är positiva vuxna
förebilder. Miljön har ändrats så den passar barngruppen.
Barnen får delta i planerade aktiviteter och utevistelser varje dag.
Språklig kommunikation ingår i alla rutin situationer och olika samlingar som veckans tecken,
språkljudlek, bornholmsgrupper, läsfixarna, sångsamlingar, 5-års grupper. Förskolan tar även
hjälp av lärplattan.
Barnen jobbar mycket med skapande, sång och rörelse. Matematiska begrepp och arbete med
matematik finns med i vardagen.
Inom natur och teknik jobbar pedagogerna utifrån barnens intresse och genomförs
regelbundet.
7
Analys
I stort är det en bra måluppfyllelse. För att alla kryss ska hamna längst till höger behöver
dokumentationen utvecklas.
Pedagogerna arbetar medvetet med att vara aktiva bland barnen och har ett gemensamt
förhållningssätt.
Pedagogerna upplever att barnen sällan efterfrågar sagoläsning.
Utvecklingsbehov
Pedagogerna vill utveckla sitt arbete med dokument och rutiner. De vill även förbättra sitt
arbete med pedagogisk dokumentation.
Jobba med att få sagoläsning att bli attraktiv igen.
Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål
Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att
de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten.
Utvärdering
Pedagogerna har arbetat med Läsfixarna ”. Det har varit högläsning med diskussion om den
aktuella boken för att få en förståelse om vad den handlar om.
De har skapat estetiskt utifrån en kapitelbok.
De har arbetat med Bornholmsmaterialet.
Språkljudlek har genomförts regelbundet.
Sånger på samlingen har gjorts varje dag.
Regellekar har genomförts på gymnastiken och utomhus.
Verksamheten har arbetat så att 75% av femåringarna har uppnått målet.
Analys
Strävansmålet var att alla barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd, och begrepp samt sin
förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och
kommunicera med andra.
Det har arbetats med fasta aktiviteter. Pedagogerna ansvarar för sina egna aktiviteter. De sker
rutinmässigt utifrån ett veckoschema.
Arbetet har gått jättebra. Detta är en styrka i arbetslaget. Däremot har de inte följt upp detta
dokument på de gemensamma planeringsträffar i den utsträckning som de planerade.
Pedagogerna har upptäckt och fått syn på att Läsfixarna och Språkljudleken gör de flesta
barnen delaktiga. Barnen får ett stort utrymme att påverka aktiviteten utifrån deras egna
tankar. Vissa barn behöver dock extra stöd för att få komma till tals. De har andra behov.
Utvecklingsbehov
Att kommunicera och lyssna mera på varandra i vardagliga situationer.
För att göra alla barn delaktiga och kunna kommunicera på sina villkor behöver personallaget
vidareutbildning i GAKK samt teckenspråk.
8
Barns inflytande
Modell för att utvärdera barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet
med artikel 12.1. i FNs konvention om barnets rättigheter
Nivåer av delaktighet
Öppningar
Möjligheter
Är du som vuxen
beredd att dela
inflytande och
ansvar med barn?
Finns det ett
förfarande som
möjliggör för
barn och vuxna
att dela inflytande
och ansvar över
beslut?
Är det ett
policykrav att
barn och vuxna
delar inflytande
och ansvar över
beslut?
Är du beredd att
låta barn delta i
dina
beslutsfattande
processer?
Finns det ett
förfarande som
möjliggör för
barn att delta i
beslutsfattande
processer?
Är det ett
policykrav att
barn ska vara
involverade i
beslutsfattande
processer?
3. Barns åsikter
och synpunkter
beaktas
Är du beredd att
beakta barns
åsikter och
synpunkter?
Möjliggör den
beslutsfattande
processen att
barns åsikter och
synpunkter
beaktas?
Är det ett
policykrav att
barns åsikter och
synpunkter ska
vägas in i
beslutsfattande?
2. Barn får stöd i
att uttrycka sina
åsikter och
synpunkter
Är du beredd att
stödja barn att
uttrycka sina
åsikter och
synpunkter?
Har du tillgång
till olika
aktiviteter och
metoder som
stödjer barn att
uttrycka sina
åsikter och
synpunkter?
Är det ett
policykrav att
barn ska ges stöd
i att uttrycka sina
åsikter och
synpunkter?
1. Barn blir
lyssnade till
Är du beredd att
lyssna på barn?
Arbetar du på ett
sätt som
möjliggör att barn
blir lyssnade till?
Är det ett
policykrav att
barn ska bli
lyssnade till?
5. Barn delar makt
och ansvar över
beslutsfattande
4. Barn involveras
i beslutsfattande
processer
Detta är minigränsen att
uppnå ifall man har
signerat FNs konvention
om barnets rättigheter.
Skyldigheter
Börja här
Kungsfågeln
9
Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål
Analys
Det är som pedagog svårt att få syn på det lilla i vardagen, att notera de beslut som barnen tar
och som är inflytande för dem.
Pedagogerna har tagit tillfällen i akt för att genomföra aktiviteter som innehåller demokratiska
beslut, tex genomfört en val-dag när det var riksdagsval samt röstat om olika aktiviteter.
Utvecklingsbehov
Att som pedagog få syn på de tillfällen där barnen har eller kan ges inflytande över en
situation utifrån det övergripande prioriterade målet som enheten har.
Sheirs matris behöver diskuteras vad de olika nivåerna står för.
Förskola och hem
Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål
Flera samtal gjordes innan första stängningsdagen, dock hade inte alla kommit tillbaka från
semester då. På samtalen diskuterades barnets behov som vi sedan sammanställde.
Pedagogerna presenterade det prioriterade målet på föräldramötet.
Pedagogerna kopplade målet till läroplanen.
Föräldrarna informerades om målet, samt hela läroplanen. De fick ett lotusdiagram med sig
hem, även de föräldrar som inte var på mötet.
Samtliga föräldrar fick minnesanteckningar skriftligt.
I utvecklingssamtalen har vi diskuterat det prioriterade målet i relation till barnen.
10
Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål
Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät 2015
Svarsfrekvens:
Vad anser föräldrarna om:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
Mitt barn trivs i förskolan.
Jag uppfattar att det finns arbetsglädje i förskolan.
Personalen bryr sig om mitt barn.
Det är god stämning mellan barn och personal på förskolan.
Jag uppfattar personalen som goda förebilder.
Jag får information om målen som styr verksamheten.
Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina
förutsättningar och behov.
Mitt barns utveckling och lärande dokumenteras och följs upp.
Jag är nöjd med den information jag får om mitt barns utveckling
och lärande.
Jag är nöjd med övrig information från förskolan.
Jag får ett bra bemötande av förskolans personal.
Jag har varit på förskolans föräldramöten.
Jag är nöjd med förskolans föräldramöten.
Jag är nöjd med mitt barns förskola.
Jag kan rekommendera mitt barns förskola.
Sällan
Ofta
eller
eller
aldrig % alltid %
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
Analys
När målområdet presenterades för föräldrarna kan pedagogerna inte se hur de kunde varit
tydligare. Under arbetets gång kanske de kunde varit tydligare med informationen.
Vissa föräldrar har angett att de ”ofta” vet att de är informerade om målen som styr
verksamheten. I övrigt har vi nöjda föräldrar.
Utvecklingsbehov
Man kan fundera på om frågorna i föräldrar enkäten är bra.
11
Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet
Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan
och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt
perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller
för respektive verksamhet.
När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda
uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till
nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd.
(Lpfö 98 Reviderad 2010)
Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål
Förskolan har följt handlingsplanen som är upprättad.
Analys
Från pedagogernas synvinkel har det blivit bättre i avseende om information som ges och att
man är ute i bättre tid, inte så stressigt i år.
Utvecklingsbehov
Vissa praktiska lösningar behöver ordnas till och det har lyfts muntligt med lärare i
förskoleklass
Uppföljning, utvärdering och utveckling
Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål
I dokumentationerna har vi strävat efter att se helheten, att dokumentera utifrån läroplanen.
Analys
Under utvärderingsdagen lärde pedagogerna sig mycket om hur man ska/kan/bör
dokumentera. Vi har insett att vi tänker läroplan när vi dokumenterar barnen.
Tänk ”Prioriterat mål” och i detta mål ska övriga delar av läroplanen komma med, om möjligt
är.
Utvecklingsbehov
Enhetliga dokument
Struktur
Pedagogisk dokumentation, handledning
Lindesberg 24 juni 2015
Maria Larsson
Irene Eriksson
12