VILHELMINA KOMMUN
2015-09-07
Styrelsen för förskolan Tallkotten
Dalasjö
912 90 Vilhelmina
Tillsyn och beslut för förskolan Tallkotten Dalasjö Vilhelmina
Inledning
Enligt Skollagen 26 kap. 4§ har kommunen tillsynsansvar för förskolor med annan huvudman
än kommunen. Tillsyn är till för att följa upp om utbildningen följer de lagar, regler och
läroplaner som finns för verksamheten. Vid tillsyn sker också professionella möten med
pedagogiska samtal och erfarenhetsspridning.
Föräldrakooperativet Tallkotten driver förskola i Dalasjö. Information om tillsyn lämnades i
maj. Efterfrågade dokument skickades till inspektörerna som därefter har gjort
verksamhetsbesök och intervjuer i juni. Enligt tidsplanen lämnas beslut i augusti 2014.
Vilhelmina kommuns tillsyn av förskolan Tallkotten följer Skolinspektionens modell för
regelbunden tillsyn. Inspektörernas bedömning har inriktats på följande områden:
1 Förskolans arbete mot målen
1.1 Utveckling och lärande
1.2 Grundläggande värden och inflytande
1.3 Trygghet och god miljö
1.4 Särskilt stöd
1.5 Förskola och hem
2 Ledning och utveckling av utbildningen
2.1 Pedagogiskt ledarskap
2.2 Ledningsstruktur och organisering av utbildningen
3 Tillgång och förutsättningar
3.1 Erbjudande av utbildning
3.2 Materiella resurser
3.3 Handläggningsrutiner
Metod vid tillsyn
Information och underlag för tillsyn har inhämtats på följande sätt: dokument från förskolan,
information från hemsidan, styrelsens svar på frågor från inspektörerna, intervjuer av tre
anställda, intervjuer av fyra föräldrar och två barn, telefonsamtal med ordförande i
kooperativet samt kompletterande upplysningar per telefon. Barnen intervjuades av
specialpedagog vid kommunens förskolor, övriga intervjuer gjordes av inspektörerna.
Helhetsbedömning
Förskolan Tallkotten håller god kvalitet. Den erbjuder trygghet för barn och föräldrar och det
finns en medvetenhet kring det pedagogiska arbetet med Läroplanen för förskolan. 19 barn är
vid inspektionstillfället inskrivna vid förskolan. Fem personer om 4,5 heltidstjänst är
2
anställda; en förskollärare 100% , en barnskötare 100%, en resurs i barngrupp utan utbildning
100%, en utbildad inom social och omsorg 100% och en undersköterska 50 %. Förskolan hyr
lokaler av en förening i byn. Lokalerna är öppna och ljusa och ligger på ett plan. Det finns
goda utrymmen för lek och rörelse, skapande och lugnare aktiviteter för att läsa och lyssna.
Mat lagas i eget kök med framförallt lokalt inhandlade produkter. Utomhus finns stora
områden med varierad lekutrustning för att gunga, klättra, balansera, skapa och leka i sand.
Naturområden med kojor och utflyktsmål finns i direkt anslutning till förskolan.
Tallkotten ligger vid landsväg där säkerhet med grind och staket måste åtgärdas. Grinden står
öppen mot landsvägen och är uppställd med stenar. Mot gamla byaskolan saknas staket. Vid
besöket upplevs en lugn atmosfär med synlig information om förskolans planering och
aktiviteter och meddelanden till föräldrar. På hemsidan beskrivs en pedagogisk inriktning med
att barn ska bli sedda och uppskattade, miljömedvetenhet, mat med hög kvalitet och fokus på
språk och matematik. I terminsplaneringen återfinns områdena språk, matematik och skog och
miljö. Det finns en röd pedagogisk tråd mellan planering och den verksamhet som genomförs.
Inspektörerna bedömer att förskolan Tallkotten erbjuder trygghet och utveckling och lärande
men förskolan behöver se över organiseringen av det systematiska kvalitetsarbetet genom att i
dokument och arbeten införa rutiner för analys och åtgärder för att driva förbättringsarbeten. I
samtal med personal beskrivs att förskolan är på väg att övergå från termins- till årsplanering.
I detta förändringsarbete bör införas tydligare kvalitativa rutiner för analys. Detta gäller i alla
delar av verksamheten, i verksamhetsberättelsen, terminsplanering och plan mot
diskriminering och kränkande behandling. Det är huvudmannen som ansvarar för det
systematiska kvalitetsarbetet (4 kap. 3§ skollagen)
Den pedagogiska planeringen som personalen gör innehåller förnyelsefrågor kring
uppföljning/återkoppling, utvärdering/reflektion och självreflektion. Förskollärare har ett
särskilt ansvar för att verksamheten dokumenteras och följs upp och utvärderas vilket görs (2
kap 13§ skollagen, Lpfö98, 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling). Pedagogiskt
utvecklingsarbete på förskolan Tallkotten bör infogas och synas i verksamhetsberättelsen.
Den pedagogiska verksamheten på en förskola ska ledas och samordnas av förskolechefen
(2 kap. 9§ skollagen). Vid intervjuer och inskickad information framkommer att det finns en
osäkerhet om vem som är förskolechef eller att det är styrelsen för föräldrakooperativet som
har förskolechefsansvar. Förskolan måste omgående besluta vilken person som är
förskolechef och vem som ska bära det ansvar som följer för förskolechefen (2 kap 9-11§
skollagen och Lpfö 2.7 Förskolechefens ansvar).
Kring arbetsmiljöarbete ska finnas en systematik med rutiner för att förebygga ohälsa och
som omfattar arbetsmiljöföreskrifter. På förskolan Tallkotten behöver rutiner utvecklas för
översyn och kontroller av ute- och innemiljö. Skyddsronder används på vissa arbetsplatser
som årlig rutin men viktigast är att det finns en systematik för att säkra arbetsmiljöarbetet
(AFS 2001:1) Vid intervjuer framkom osäkerhet om när lekutrustningen ute senast var
inspekterad. Det är fastighetsägarens ansvar att årligen säkerhetsbesikta lekutrustning (se
Boverket om Regler i Sverige för lekplatser och lekredskap,
http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2013/regler-lekredskap-kov.pdf
Nästan alla förskolor och skolor drabbas någon gång av sorg och förtvivlan. I översynen med
det systematiska arbetsmiljöarbetet bör förskolan Tallkotten även införa rutiner för en årlig
genomgång och uppdatering av sin krishanteringsplan. (Se Skolverket
http://www.skolverket.se/regelverk/mer-om-skolans-ansvar/kriser-1.201707 )
Personalen beskriver att de får gehör för inköp till förskolan. Vid tillsyn noteras dock att
blöjbyten sker utan tillfredsställande hygienrutiner med pappersskydd eller spritning mellan
bytena, vilket bör rättas till. I storsalen har barnen fina utrymmen för rörelse och lek men
ytbehandling av golvet bör finnas i åtanke för att minska halk- och fallolyckor. Dörrhandtag
som sticker ut kan bytas till knoppar eller annat som inte riskerar att ge skador.
Både personal och föräldrar beskriver att de får information om terminsplaneringar och om
innehållet i utbildningen. Alla föräldrar blir inbjudna till träffar med styrelsen och de kan
komma med förslag eller åsikter. Föräldrauppslutning till styrelseträffar är inte alltid så god.
Vid förskolan Tallkotten finns terminsplaneringar som utvärderas vid terminsslut. Planeringen
för våren 2014 kommer att utvärderas inför höststarten varför inspektörerna inte kunnat ta del
om den innehåller någon analys och åtgärdsdel, men vid tillsynstillfället har samtal förts om
detta med förskolläraren.
Personalen säger att man inte gör skillnad på pojkar och flickor. I barnsamtalen framträder
könstypiska svar om lekar varför det kan vara intressant för förskolan att studera hur man på
ett medvetet sätt motverkar traditionella könsmönster. (Lpfö 98 1 Förskolans värdegrund och
uppdrag, Saklighet och allsidighet)
Ett av förskolans fokusområden är språk vilket beskrivs både på hemsidan och i
terminsplaneringen. Personalen beskriver hur de arbetar med rim, ramsor, sång och läsning
med olika åldersgrupper samt att de använder sig av Bornholmsmodellen. Föräldrarna
beskriver hur de ser att språket utvecklas via utbildningen i förskolan. Matematik är ett annat
beskrivet tema där barnen via lek och arbete i grupp ska öka sin förståelse för matematiska
fenomen. Vid intervjuerna med barnen säger de: ”vi gör ingen matte här”. Inspektörerna vill
ge inspiration till personalen att utvidga och fundera över de matematiska samtalen med
barnen. Förskolans fokusområde skog och miljö beskrivs av föräldrar på ett mycket positivt
sätt. Det är en förskola där man är ute mycket. Vid inspektionen hade just avslutats ett tema
om spindlar, där dokumentation och barnens konstverk prydde matsalen. Hemsidan bör
uppdateras då det felaktigt står att förskolan deltar i Grön Flagg.
Föräldrar är övertygade om att barnen har inflytande i planering och val av aktiviteter. Barnen
tycker också att de får vara med och bestämma, som t.ex. när man är veckans värd och när
man får bestämma lekar. Intervjuade föräldrar beskriver att personalen är mycket närvarande
med barnen vilket bör innebära lyssnade och möjlighet att påverka.
I planering och utvärdering av förskolans arbete är föräldrar en viktig resurs. I intervjuerna
framkommer att föräldrar vanligtvis inte är med i utvärderingar och inte har varit med om
brukarenkäter. Det kan vara intressant för förskolan att i något tema eller fråga, samla upp
föräldrars tankar för att få impulser eller bekräftelse eller för att utveckla föräldrakontakten
kring läroplanens område utveckling och lärande. Barnen är ibland med i utvärdering,
personalen frågar barnen, men det finns ingen systematik i att alltid ta med dem. Att barn
systematiskt deltar i utvärdering på lämpligt sätt och får inflytande över utbildningen stärker
deras självkänsla och bidrar till underlag för analys av fortsatt planering. Att ta med föräldrar
och barn i utvärderingar kan vara en metod i förskolans analys- och förändringsarbete.
Information om förskolan sprids mellan bekanta. Det finns i dagsläget ingen kö. Man arbetar
med syskongrupp och delar ibland in barnen i åldersgrupper. När man började på Tallkotten
fick man bra information och föräldrarna är fortsatt nöjda med den liksom med den dagliga
kontakten där informationsutbyten finns både om det enskilda barnet och om verksamheten.
För barn som har speciella behov görs en kartläggning. Personal observerar och vid behov
kommer specialpedagogen från Vilhelmina kommun och bistår med observationer. Analys
och åtgärder diskuteras och uppföljning sker kontinuerligt. Dokumentation läggs i barnets
egen mapp där underlag finns för samtal med familjen.
Personalen beskriver att de får gå utbildningar när de lägger fram önskemål. Inspektörerna
finner dock ingen medveten strategi eller kompetensutvecklingsplan som kan leda till
gemensamt fördjupat fokus eller kontinuitet för ett systematiskt kvalitetsarbete. Att göra en
kompetensutvecklingsplan med aktuella behov och långsiktiga behov bör ingå i detta arbete.
Regelverket kring diskriminering och kränkningar i förskola och skola har skärpts. Som stöd
för huvudman för utbildning finns Allmänna råd som bör följas (SKOLFS 2012:10, Arbetet
mot diskriminering och kränkande behandling). Förskolan Tallkotten har en
Likabehandlingsplan som behöver omarbetas så att de uppfyller de allmänna råden ovan.
Förskolan kan välja att ha en eller två planer. Det ska framgå hur förskolan ska främja barns
lika rättigheter och möjligheter, hur förskolan ska förebygga trakasserier och kränkande
behandling, hur trakasserier ska utredas och dokumenteras, vilka rutiner som finns för att lösa
akuta situationer, hur personal rapporterar till förskolechef och hur rapport lämnas till
huvudman. Allmänna råd vilar på SKOLLAGEN (2010:800), 6 kap. Åtgärder mot kränkande
behandling och på DISKRIMINERINGSLAGEN (2008:567). På Skolverkets hemsida finns
stödmaterial som kan användas vid arbetet med en uppdatering av arbetet mot diskriminering
och kränkande behandling samt finns även web-material från Diskrimineringsombudsmannen
(http://www.planforskolan.se/sv/)
Beslut efter tillsyn
Föreläggande

Huvudmannen ska utse en förskolechef för utbildningen vid Tallkottens förskola.
Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas av en person som är
förskolechef. Som rektor eller förskolechef får bara den anställas som genom
utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt (2 kap 9§-11§ skollagen)

Huvudmannen för förskolan Tallkotten ska säkerställa säkerhet mot väg.
Nuvarande grind i direkt anslutning till vägen stängs inte och del av staket vid
lekplatsen saknas. Inspektörernas bedömning är att det finns risk för olycksfall (4 kap
9-12 §, 15-16 § PBL)

Det systematiska kvalitetsarbetet ska förtydligas med uppföljning och utveckling.
Idag finns textbeskrivningar av verksamheten i form av verksamhetsberättelser och
terminsplaneringar. För att garantera en utveckling av utbildningen behövs i
dokumenten bifogas rutiner för uppföljning och utvärderingar där står vad som ska
utvärderas, när det ska ske, vem som har ansvar och förväntat resultat av åtgärderna. I
det systematiska kvalitetsarbetet ska även infogas rutiner för planering av fortbildning
samt rutiner för översyn av krishanteringsplan. Det är både huvudmannens och
förskolechefens ansvar att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete (4 kap. 3§
skollagen, 4 kap 4-5§ skollagen, Lpfö 98, 2.7 Förskolechefens ansvar).

Upprätta en plan för systematiskt arbetsmiljöarbete gällande lokaler och lekplatser
I planen ska visas intervaller för översyn av såväl inne- som utomhusmiljö. (AFS
2001:1, Arbetsmiljöförordningen 7§).

Upprätta planer mot kränkande behandling och diskriminering.
Tallkotten har idag en ”Likabehandlingsplan” som behöver omarbetas för att uppfylla
krav på förbud mot diskriminering och kränkande behandling (SKOLLAGEN
2010:800, 6 kap samt DISKRIMINERINGSLAGEN 2008:567).
Inspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 § skollagen (2010:800) huvudmannen för
föräldrakooperativet Tallkotten att senast 1 november 2014 avhjälpa ovanstående påtalade
brister genom att vidta beskrivna åtgärder.
Vilhelmina 20140703
För Vilhelmina kommun
Ewa Burstedt, förskolechef
Ewa Kämpe, tf förvaltningschef