För förtroendevalda i IF metall 6 2015
Organiseringen
går som på hjul
Jonny Malmsten har blivit starkare
och tryggare efter sitt träningsläger.
sidorna 6–7
IF Metalls avtalsskola sidan 5
Agneta känner glädje över sitt nya uppdrag sidorna 8–9
Foto: Angelica Teiffel
Här är de handplockade handledare som ska genomföra grundutbildningar i Hållbart arbete över hela landet. Från vänster: Anders Olofsson,
Camilla Stridh, Peter Viberg, Mikael Salomonsgård, Jerry Hämäläinen, Jimmy Faltin, Lars Carlsson, Tony Moberg, Ann-Christine Rahmkvist,
Henry Andersson, Lena Nilsson, Rune Johansson, Martin Berglund, Mikael Andersson och Jasmin Cosic. Saknas på bilden gör Ted Gustavsson.
Hållbart arbete – nu ska
kunskapen spridas till fler
Hållbart arbete heter den satsning
som IF Metall gör för att medlem
marna ska kunna, vilja och orka arbeta
inom industrin under ett helt arbets
liv. Nu erbjuder förbundet en grund
utbildning genom avdelningarna, så
att kunskapen kan spridas bredare än
bara via centrala utbildningar.
– Det handlar om medlemmarnas arbetsvillkor. Utbildningen är helt ny, och vi
har tagit fram den för att nå ut till ännu
2 | 6 2015
fler förtroendevalda, säger Angelica Teiffel, ombudsman på arbetslivsenheten.
Hittills har den centrala fyradagarsutbildningen Hållbart arbete hållits tre
gånger varje år. Nu har 16 personer,
indelade i sju handledarlag, utbildats
för att hålla grundutbildningar överallt i
landet. Grundutbildningen är på 16 timmar och den som så önskar kan senare
gå den centrala fyradagarsutbildningen.
– Nu hoppas vi att alla avdelningar
lägger in det här i sin verksamhetspla-
nering och budget inför nästa år, säger
Angelica Teiffel.
Ambitiöst kongressmål
Vid förra kongressen togs ett ambitiöst
mål kring hållbart arbete som ställer
krav på klubbarna att agera i dessa frågor: ”Varje IF Metallklubb ska inventera och genomföra åtgärder med inriktning på att skapa hållbara arbeten och
en bättre arbetsmiljö med nolltolerans
mot dödsolyckor.”
Foto: Bea Tigerhielm
En livsviktig
kamp för god
arbetsmiljö
Medlemmarnas hälsa och säkerhet
kommer alltid först. Därför ser vi
allvarligt på Arbetsmiljöverkets se
naste statistikrapport över anmälda
arbetsskador.
Anders Ferbe
Förbundsordförande
i IF Metall
Den visar att antalet anmälda ar
betssjukdomar har ökat för femte
året i rad. Bland kvinnor är sociala
och organisatoriska faktorer numera
den vanligaste anledningen. Camilla Stridh är förändringsledare och hoppas att alla klubbar kommer att gå utbildningen
Hållbart arbete.
Men vi gör mycket mer än bara var
nar. Vi vässar vårt arbetsmiljöarbete
på arbetsplatserna. Vi satsar nu på
att alla klubbar och förtroendevalda
ska gå utbildningen Hållbart arbete.
I industrin ska alla orka jobba ett
helt arbetsliv.
Mer om Hållbart arbete
I Info nr 3 och 4 från 2014 kan du läsa
mer om Hållbart arbete. I dessa nummer finns temasidor med information
och goda exempel om vår syn på Hållbart
arbete. Scanna QR-koden här intill, QRläsare finns att ladda ner för alla smarta
telefoner.
Camilla Stridh, är förtroendevald förändringsledare i Östra Småland och en
av de nyutbildade handledarna. Hon tror
att satsningen kommer att falla väl ut.
Ger inblick
– Det är en möjlighet att ge så många
som möjligt av våra förtroendevalda en
inblick i vad hållbart arbete innebär.
Hemma i avdelningen vill jag att vi ska
erbjuda utbildningen för alla klubbar.
Målet på lång sikt tycker jag ska vara
Vi har länge varnat för hur med
lemmarna påverkas när företagen
slimmar organisationerna allt mer.
När bemanningen blir så tajt att det
inte finns utrymme för återhämtning
eller social kontakt. Vi har också
varnat för effekterna av allt fler
osäkra och tillfälliga anställningar. att alla klubbar ska ha gått den, säger
hon.
Inte minst anser hon att det är viktigt för att få igång nätverk kring hållbart arbete inom avdelningen.
– I min klubb räknar vi med att köra
en utbildning under senare delen av
hösten. När det gäller de andra klubbarna i avdelningen tror och hoppas jag att
många kommer igång under nästa år,
säger Camilla Stridh.
[email protected]
Som förtroendevald i IF Metall kan
du göra stor skillnad. Med dina
ögon, öron och kunskaper kan
riskerna på din arbetsplats pressas
tillbaka. Tillsammans ska vi driva
och ställa krav på arbetsgivarna
för att skapa hållbara arbeten och
en bättre arbetsmiljö på arbets
platserna. Jag vet att verktygen,
erfarenheterna och viljan finns. Vi backar aldrig när det gäller
medlemmarnas hälsa och säkerhet.
Detta är en livsviktig fråga – i ordets
rätta bemärkelse.
6 2015 | 3
Victor en av världens bästa
– I Yrkes-VM handlar det om att reparera bilarna på tid, det är väldigt tidspressat och det krävs
hög standard, berättar Victor Ståhlkrantz. Till vardags reparerar han krockska
dade bilar på Holmgrens bil i Jönkö
ping, men i augusti tävlade Victor
Ståhlkrantz i Yrkes-VM i São Paolo i
Brasilien. Han kom på fjärde plats och
fick en Medallion of Excellence för sin
exceptionellt höga kvalitet.
Bilskadeteknikern Victor Ståhlkrantz,
22 år, är fackligt aktiv och har bland annat varit med och förhandlat fram årets
löner på sin arbetsplats. Han tycker att
det är väldigt roligt att jobba med krockskadade bilar, eftersom inget uppdrag
är det andra likt.
Tidspressat med hög standard
Det var i maj 2014 som han vann SM i
bilskadeteknik och därigenom blev uttagen för att tävla i Yrkes-VM (World
Skills), som pågick mellan den 11 och 15
augusti 2015.
4 | 6 2015
Foto denna sida: Viktor Fremling/World Skills
– I VM handlar det om att reparera
bilarna på tid, det är väldigt tidspressat
och det krävs hög standard. Vi ska göra
en skarvning i ramkonstruktionen, i den
del som håller motorn och fronten. Det
är en viktig del, som ska vara ordentligt svetsad och inriktad mot karossens
måttschema, berättade Victor Ståhlkrantz inför tävlingen.
– Vi ska också byta en airbag och
rikta en detalj på dörren.
Totalt pågår tävlingen i 22 timmar
under fyra dagar.
– Det som normalt tar åtta–tio timmar att göra i arbetslivet, ska nu ner på
mellan fem och fem och en halv timme.
Vill väcka intresse
För att nå sitt mål har Victor Ståhlkrantz lagt ner många timmar på
att träna. Han har också fått stöd
av en tidigare svensk tävlande
Victor Ståhlkrantz tog inte bara
hem en fjärdeplats i Yrkes-VM, han
fick också Medallion of Excellence.
samt lyssnat på andra som såväl tävlat
som dömt i tävlingar.
Ett av målen för World Skills i Sverige är att väcka intresset för modern
yrkesutbildning hos unga som ska välja
gymnasieutbildning. Victor Ståhlkrantz
kan verkligen rekommendera den vägen.
Kreativa lösningar
– Jag gick fordonsprogrammet och trivs
jättebra med mitt jobb. Det är väldigt
varierande. Bilar krockar aldrig på samma sätt, så det kräver kreativa lösningar, säger han.
Läs mer om hur det gick för Sverige
på www.worldskills.se
[email protected]
Avtalsskolan
Nu är det dags för avtalsrörelse igen. Då kommer märket, samordning, sifferlösa
avtal och andra snåriga uttryck upp på tapeten igen. Men vad betyder de egentligen?
Och varför är de så viktiga att diskutera i en avtalsrörelse?
Industrin ska ”sätta märket”
– varför då?
Vad är märket?
Med märket menas den löneökning som fungerar som riktmärke för
avtalsförhandlingarna i samtliga sektorer på svensk arbetsmarknad.
Vem sätter märket?
Det finns en bred enighet om att det är facket och arbetsgivarna
inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn, alltså
exportindustrin, som ska sätta märket för löneökningarna.
Varför just industrin?
Exportindustrin är särskilt lämpad att sätta märket. Bland annat
för att den är stor, men framför allt för att löneökningstakten
då tar hänsyn till företagens konkurrenskraft gentemot omvärlden.
Sverige är ett litet exportberoende land. För att vi ska kunna
importera sådant vi inte själva kan producera – till exempel
olja, bomull och bananer – krävs exportinkomster och det i sin
tur kräver en industri med god internationell konkurrenskraft.
Det är därför som den svenska industrins lönekostnader inte
kan avvika alltför mycket från våra konkurrentländer (exempelvis
Tyskland).
Vad bestämmer löneutrymmet?
De ekonomiska förhållandena inom exportindustrin skiljer sig
jämfört med övriga sektorer på arbetsmarknaden.
I exempelvis kommuner, stat och landsting bestämmer skattenivån utrymmet för de anställdas löneökningar.
Om inte industrin är märket – vad händer då?
Antingen blir löneökningarna för höga och då slås svensk industri
ut, eftersom företag i andra länder då konkurrerar ut våra företag.
Då drabbas industriarbetarna av arbetslöshet, det blir mindre
pengar till välfärden och arbetslösheten sprider sig till andra
sektorer. Eller också blir löneökningarna för låga och då ökar
företagens vinster och de anställda får inte ut sin beskärda del.
Kan någon annan sätta märket?
Teoretiskt ja, men andra sektorer kan vältra över löneökningar på
konsumenter, hyresgäster, skattebetalare med flera. Det innebär
att inflationen stiger, vilket får till följd att reallöneökningarna
uteblir och arbetslösheten ökar.
Hur sätts märket?
I en dragkamp mellan industrifacken och arbetsgivarna där en
rad olika faktorer vägs in, till exempel:
- hur stor är produktivitetsökningen i företagen?
- hur stor förväntas inflationen vara kommande år? (inflationsmålet)
- vad har de anställda för krav på ökade reallöner?
- är löneökningen förenlig med industrins konkurrenskraft?
- kan löneökningen leda till ökad eller minskad arbetslöshet?
Hur viktig är egentligen industrin för Sverige?
Industrin sysselsätter, direkt och indirekt, närmare 1 miljon
människor. Industrin står för huvuddelen av Sveriges exportinkomster och utgör 20 procent av Sveriges BNP. Industrin och
industriarbetarna är centrala för kommunernas skatteintäkter
och för samhällsservice av olika slag.
I exportindustrin däremot, bestäms löneökningsutrymmet
utifrån lönsamheten i industrin. Därför kan inte heller kostnaden
för lönerna, under någon längre period, vara högre än i våra
viktigaste konkurrentländer. Det kallas ofta ”i takt med Europa”
eftersom våra viktigaste konkurrentländer finns just i Europa.
Har du avtalsfrågor eller svåra begrepp som du vill få förklarade – mejla
till [email protected].
Illustratör: Anders Linander
6 2015 | 5
Träning ger facket styrka
Efter coachning från förbundets organisationsenhet hade gruppen på 35
personer vässade argument och övat på
samtal. De var redo för första träningspasset. Förtroendevalda, styrelsen, administrativ personal och ombudsmän –
alla var med och jobbade tillsammans
i mindre lag.
– Jag fullkomligt älskar det här, ut-
6 | 6 2015
möjlighet till samtal och frågor är verklig medlemsnytta tycker Sigrid Rongdén
Hintala.
– Det är bra att alla på avdelningen
deltar. Vi som mest är på kontoret har
mycket kontakt med medlemmar och
arbetslösa på telefon. Vi behöver också
känna till arbetsplatserna och medlemmarna känna till oss.
Foto: Peter Hamberg
IF Metall som vill ligga i framkant
hänger självklart på träningstrenden.
Men i stället för tvättbräda till mage
och större biceps handlar det om att
bli fler och starka tillsammans.
– Vi hann med 40 arbetsplatsbesök på
två dagar och fick 23 nya medlemmar,
berättar Conny Hansson, ombudsman
i Mellersta Norrland.
– Jag fullkomligt älskar det här, säger Sigrid
Rongdén Hintala, som delar sin tjänst
mellan administration och a-kassa på
Mellersta Norrland.
brister Sigrid Rongdén Hintala, som
delar sin tjänst på administration och
a-kassa.
Personliga besök med information,
Nyttig medlemsnytta
Jonny Malmsten är avdelningens
regionala skyddsombud och van att göra
besök. För honom har tankarna på medlemsnytta och medlemsservice satt sig
djupare efter träningslägret.
– Tidigare fokuserade jag mest på
arbetsmiljöfrågor.
Nu är han mer medveten om att be-
Foto: Peter Hamberg
Foto: Tobias Nykänen
TIPS
– På två dagar fick vi 23 nya medlemmar,
Bra tips för förbättringar:
4 Ha en uppföljningsträff redan efter
första dagen, då finns det fortfarande chans att rätta till saker
under dag två eller nästa tillfälle.
4 Pratar du om saker som avdelningen har att erbjuda (till exempel
egen tandklubb) kom ihåg att ta
med material om det.
4 Återkoppla snabbt (dagen efter) till
de som säger att de ska fundera på
att bli medlemmar. En vecka efter
är för sent.
berättar Conny Hansson, ombudsman
i Mellersta Norrland.
Foto: Tobias Nykänen
För Jonny Malmsten, som är regionalt
skyddsombud, har träningen resulterat
i att samtalen nu också handlar om
medlemsnytta.
rätta om de villkor och förmåner som
har förhandlats fram, och som det fackliga medlemskapet ger. Såsom att
avdelningen har en egen tandklubb
och en studiefond som kan bidra med
2 500 kronor i olika utbildningar.
– En bra hjälp för den som till exempel vill ta motorcykelkort, men som
få känner till, menar Jonny Malmsten,
själv en hängiven motorintresserad.
Viktigt med magkänsla
Det egna motorcykelintresset använder
han sig av när han är på besök. Gemensamma intressen och att noga känna in
vem han möter är viktiga verktyg för
Jonny Malmsten, som också är klubb
ordförande på PR-Plast AB i Östersund.
– Att få öva olika situationer som kan
uppstå är bra. Samtidigt går jag mycket
på min magkänsla, kollar av vem jag
pratar med och är ganska rak på sak.
9 000 mil om året
Alla krafter behövs i en avdelning med
ett geografiskt område där längsta
sträckan är 50 mil och företagen ligger
utspridda mellan Åre, Sveg, Rossön och
Sundsvall, och där vägen till Vemdalen
slingrar krokigt och tar lång tid att köra.
– Vi fem ombudsmän i Mellersta
Norrland kör väl cirka 9 000 mil i tjänsten per år, säger Conny Hansson.
Som med all träning finns det alltid
moment att finputsa. Därför stämde
gruppen av efter första dagens besök.
– Vi strålade samman under 1,5
timma i Bräcke och gick igenom både
bra och dåliga upptäckter. Redan nästa
dag kunde vi rätta till en del, berättar
Conny Hansson.
Vecka 39 är det dags igen. Då ger sig
gänget ut för att ge service åt dem som
redan är medlemmar samt för att stärka
organisationen med fler nya.
[email protected]
Läs mer
Vår Handbok för orga
nisering underlättar arbetet med att värva och
vårda medlemmar. Den
finns att ladda ned från
ifmetall.se och går att
beställa från material
katalogen.
HANDBOK FÖR
ORGANISERING
VILJA • VÅGA • VÄRVA
• VÅRDA
1
6 2015 | 7
Foto: Tony Ryman
En facklig vardag innehåller ett givande och tagande, bästa möjliga lösningar för
medlemmarna, men också för en bra produktion. Något som Agneta Eklund är välbekant
med och som gör att hon ser fram emot det kommande uppdraget i avtalsrådet.
Med erfarenhet
och glädje på
nytt uppdrag
Som nyvald ledamot till IF Metalls avtalsråd vet Agneta Eklund helt naturligt inte
exakt vad uppdraget innebär. Men med mångårig facklig erfarenhet som klubb
ordförande på Hanza Elektromekan AB i Årjäng tar hon det med ro.
– Jag tacklar det då, jag tycker det fackliga arbetet är jätteroligt och det jag inte
kan får jag lära mig.
Precis så resonerade hon för åtta år sen
då hon fick frågan om att bli ordförande
för klubben. Även om längtan efter att
stå och prata inför grupp inte står högst
upp på Agneta Eklunds önskelista så
är det brinnande intresset för fackligt
Avtalsrådet
Avtalsrådet planerar avtalsförhandlingar
och väljer förhandlingsdelegationer.
Avtalsrådet är rådgivande till förbunds
styrelsen i förhandlings- och avtalsfrågor.
8 | 6 2015
arbete och att påverka något som alltid
gått först.
– Det finns verktyg för allt och när
jag går på möten är jag noga med att
förbereda mig. Jag gör alltid egna dagordningar för att hålla reda på det jag
vill ta upp och säga.
– Jag försöker alltid vara med på de
konferenser som avdelningen ordnar och
slinker gärna in på en kopp kaffe på expeditionen i Arvika när jag har vägarna
förbi, säger hon.
Senaste tillfället som hon fick fylla
på batteriet med både kunskap och kontakter var under utbildningen i Hållbart
arbete.
– Vår klubb vill börja ett arbete för ett
hållbart arbete och här gavs möjligheter
att diskutera både detta och andra frågor
med förtroendevalda från hela landet.
Möten, samtal och fika
Andra viktiga verktyg är att träffa andra förtroendevalda inom IF Metall
Värmland, samt personlig kontakt med
avdelningen.
Medlemmarnas stöd
Allra viktigast för att känna sig trygg
i sitt fackliga arbete är de egna medlemmarnas stöd och Agneta Eklund minns
alldeles särskilt ett sådant tillfälle.
– Möten med andra på fackliga uppdrag är väldigt viktigt,
säger Agneta Eklund, klubbordförande Hanza Elektromekan
AB i Årjäng och Ann Kristin Axelsson, klubbstyrelsen Volvo
Construction Equipment AB i Arvika, som båda tar plats
i avtalsrådet för IF Metall Värmland.
”Medlemmarna först och
främst, men självklart vill
jag även att företaget ska
gå bra. Det är ett givande
och tagande.”
– Jag blev peppad av att många sa
”det är ändå ingen idé, företaget gör
ändå som de vill”.
– Med bra argument, som medlemmarna hade, tror jag absolut att det är
möjligt att påverka, fortsätter hon. Den
här speciella gången gick det väldigt bra.
– Efter mötet med arbetsgivaren där
jag förde fram vad medlemmarna tyckt
och tänkt ändrade sig ledningen. De lyssnade på oss och det kändes väldigt bra.
Allra bäst var att kunna informera medlemmarna om att vi blivit lyssnade på.
Givande och tagande
Självklart jobbar Agneta Eklund först
och främst för medlemmarna. Men givandet och tagandet mellan arbetsgiva-
re och anställda är också en spännande
del i det fackliga arbetet.
– Medlemmarna först och främst,
men självklart vill ju även jag att företaget ska gå bra, annars har vi varken
jobb eller medlemmar, så det är ett givande och tagande i att alltid hitta bästa möjliga lösningar, avslutar hon och
ser fram emot sitt nya uppdrag.
[email protected]
IF Metalls handlingslinjer
”IF Metall ska öka andelen kvinnor i förbundets beslutande och rådgivande organ på
central och avdelningsnivå och målet minst
30 procent kvinnor ska vara uppfyllt 2017.”
Agneta Eklund och Ann Kristin Axelsson
är båda nya i Avtalsrådet. Med två av fyra
ombud som är kvinnor har IF Metall Värmland sett till att ha en jämställd fördelning.
– Vi letade helt enkelt efter rätt kompetens för uppdraget, svårare än så är det
inte, säger avdelningsordförande Göran
Persson.
6 2015 | 9
kortA
nyheter
Avtalsrörelse
på gång.
Självklart att medverka
i Stockholm Pride.
Arbetsmiljöverkstad
på turné.
Val av förhandlingsdelegationer
till en ännu osäkrare tillvaro för unga och
nyanlända. Det liknar alltför mycket en
förlängning av dagens provanställning,
till 18 månader, och med bara två veckors
uppsägningstid.
– Det öppnar även upp för oseriösa
arbetsgivare utan kollektivavtal, säger
Anders Ferbe.
Den 17 september
träffas avtalsrådet i
Stockholm för att dra
i gång avtalsrörel
sen på allvar. Då väljs
också förhandlings
delegationer på samtliga avtalsområden
som ska arbeta i avtalsrörelsen 2015–2016.
Motioner till avtalsrådet kommer att
behandlas av avtalsrådet i november, i
samband med att förbundets avtalskrav
fastställs.
Är du uppdaterad?
Snart börjar avtals
rörelsen. För att
kunna ge dig in
formation snabbt
är det viktigt att
vi har rätt kon
taktuppgifter. Alla
förtroendevalda
uppmanas att kontrollera att rätt mobil
nummer och e-postadress finns registrerat
i medlemsregistret.
Du kan kontrollera och ändra dina
uppgifter i medlemsportalen, som du når
via ifmetall.se. Du kan även kontakta din
avdelning för att uppdatera uppgifterna.
Moderat attack
mot kollektivavtalen
Moderaterna
vill införa ännu
en otrygg an
ställningsform
för unga och
nyanlända.
De kallar den
förstajobbet-anställning och vill att den
förs in i lagen om anställningsskydd (LAS).
– Det här förslaget är en attack mot de
kollektivavtal vi har. Risken är att man lan
dar långt under avtalens minimilöner och
utan de trygghetspaket som finns i kollek
tivavtalen, säger IF Metalls förbundsord
förande Anders Ferbe.
Han befarar även att förslaget leder
10 | 6 2015
Facebook.com/ifmetall
Twitter.com/ifmetall
Instagram.com/ifmetall
november. Anmälningsblankett kan du få
hos din avdelning.
Femte gången för Industridag
Arbetsmiljöverkstan på turné
Kontroll över stres
sen, balans mellan
arbete och fritid,
en bra introduktion
och en väl fung
erande arbetsmiljö
som minimerar
riskerna på jobbet.
Låter det som en dröm?
I höst åker Prevent på turné till fem
städer med Arbetsmiljöverkstan – före
läser och presenterar en rad verktyg som
hjälper företagen med arbetsmiljöarbetet.
Det blir kostnadsfria seminarier i
Göteborg, Malmö, Umeå, Linköping och
Stockholm.
– Det finns så otroligt stora vinster
med en bra arbetsmiljö. Nu vill vi träffa
företagen, ge dem inspiration, visa hur de
kan bli attraktiva och i förlängningen fram
gångsrika tack vare ett hälsosamt arbets
miljöarbete, säger Maria Schönefeld, vd
på Prevent.
Läs mer på prevent.se/arbetsmiljo
verkstan.
De har rutin på att anordna Industridagar.
I år var det femte gången som BohuslänDal bjöd in och intresset var som alltid
mycket stort. Drygt 100 personer från
bland annat näringslivet, fackföreningar
och kommuner samlades i Uddevalla.
– Vi känner att det är en del av vårt
uppdrag att lyfta de regionala och lokala
perspektiven på industrins utveckling
och framtid i vår avdelning, säger JanOlof Andersson som är projektledare för
Industridagen.
En av föreläsarna var Erica Sjölander
som är utredningschef på IF Metall.
– Jag tycker att detta är ett mycket bra
evenemang, säger hon. Det är på regional
och lokal nivå som en stor del av det kon
kreta arbetet med ny industrialisering av
Sverige behöver hända.
IF Metall på Stockholm Pride
Ansök till Vintersalongen 2016
För tredje året arrangerar Runö konstpro
jektet Vintersalongen. Syftet är att inspi
rera till konstnärliga uttryck och lyfta fram
kulturen inom arbetarrörelsen.
Runö tar emot ansökningar om att
delta i utställningen den 10 augusti–27
En facklig kärnfråga är att se till att alla har
likvärdiga möjligheter och villkor oavsett
sexuell läggning och könsidentitet. Att
IF Metall även i år medverkade på
Stockholm Pride var därför en självklarhet.
– Att få vara sig själv på jobbet är både
en fråga om god arbetsmiljö och en fråga
medlemsvärde!
Boka in en resa till skidanläggningen Orsa
Grönklitt före 1 november och få upp till
20 procent på boendet.
ifmetall.se/medlemskort
om allas lika värde, säger Angelika Lang,
IF Metalls arbetslivsenhet.
IF Metall deltog även i den tjugonde
upplagan av Regnbågsfestivalen i Malmö
som genomfördes den 3–9 augusti.
Ditt medlemskort ger
även rabatt på skidhyra med mera.
kvinnor men vi måste bli bättre på att lyfta
fram dem, säger Maja-Malin Ekelöf.
Nordvästra Skånes flit gav pris
Anders Ferbe ny ordförande för IN
7
NÄSTAINFO
Info nr 7/2015 når din arbetsplats under
vecka 40. Där kommer du att kunna läsa
om teknikcollege, kompetensbanken och
Infos avtalsskola del 2.
behålla dem som redan är med.
– Vi försöker få bättre koll på varför
man går ur, vad vi kan göra för att bli bätt
re på att behålla dem, säger han.
Träningsläger är en del, läs mer om det
på sidorna 6–7. Fokus på tillgänglighet och
bemötande, handbok i organisering och
ringkampanjer är andra.
– Vår ringkampanj till de som enbart är
med i a-kassan, gav 550 fullvärdiga med
lemmar. Vi sätter mer fokus på att synas
och höras där medlemmen befinner sig.
Upplev arbetarhistoria
IF Metalls förbundsordförande Anders
Ferbe har valts till ordförande för
Industrianställda i Norden (IN). De 20
nordiska fackförbunden, som ingår i IN,
representerar tillsammans cirka 1 miljon
arbetare och tjänstemän. Han tycker det
är viktigt att fortsätta utveckla vår unika
nordiska samverkan.
– Vi har tuffa utmaningar framför oss.
Tillsammans ska vi fortsätta att driva på för
en ny industrialisering, för hållbara befintli
ga jobb och för nya jobb. Så ges också för
utsättningar att utveckla välfärden. Utöver
industripolitik står avtalsfrågorna högt på
dagordningen, liksom arbetsmiljöfrågorna
och utbildnings- och kompetensutveck
lingsfrågorna säger Anders Ferbe.
Orättvisa löner
Rapporten
Skilda löner –
Löneskillnader
mellan kvinnor
Skilda löner
och män 2009 och
2013 presente
rades för en tid
sedan av MajaMalin Ekelöf, ut
redare på
IF Metall. Ett
aktivt arbete med lönekartläggningar på
arbetsplatserna är nödvändigt för att få
bort osakliga löneskillnader.
– Det finns ingen brist på kompetenta
Löneskillnader mellan
kvinnor
och män 2009 och 2013
Över 200 studieorganisatörer från LOförbunden träffades nyligen för att ladda
för ökad kunskap hos medlemmarna.
IF Metall Nordvästra Skåne knep poka
len för bästa studieresultat 2014. En glad
och nöjd Lars Carlsson, studieorganisatör,
tackar för priset och framför allt övriga
studieorganisatörer i sin avdelning:
– Det är deras idoga arbete som gjort
det möjligt för oss att öka vårt studiere
sultat.
Deras mål var inte att bli bästa avdel
ningen, utan att aktivt agera för att höja
det egna studieresultatet – och de lycka
des bra.
– Deras engagemang och jobb har
gjort att de höjt studieresultatet väsent
ligt, berättar Agneta Hartzell, organisa
tionsenheten.
Planerar du ett besök i huvudstaden?
Passa då på att besöka Mekaniska verk
staden på Skansen. I arbetarkvarteren får
du inblick i hur industriarbetarens vardag
kunde se ut på 1920-talet. På plats finns
pensionerade IF Metallmedlemmar som
gärna visar och berättar.
Verkstaden är full av historia, både
industriell och om hur arbetarna hade det.
Där finns även ett kontor inrett med ut
rustning och möbler från samma tid.
Starka tillsammans
För första gången på många år kan
IF Metall räkna in fler medlemmar i för
bundet än de som
försvinner. Bästa må
naden hittills landade
på 677 plus.
– Våra avdelningar
jobbar för fullt för
att vi ska bli fler och
Martin Gunnarsson.
starkare, säger Martin
Gunnarsson, chef för organisationsenheten.
Nya medlemmar är ett måste för högre
organisationsgrad. Minst lika viktigt är att
Ansvarig utgivare
Bengt Forsling, 08-786 82 24
Redaktionen
Tfn: 08-786 80 00 (vx)
E-post: [email protected]
Marinette Ask, Ewa Eriksson, Anders
Fredriksson, Ingela Hoatson, Annette Lack,
Anneli Lundberg, Kristoffer Sydlén,
Lisa Wernstedt.
Layout Inger Lernevall
tryck Sib-Tryck Holding AB
6 2015 | 11
1 n
2 n
3n
4 5 frågor till Anna Jensen Naatikka
n
Foto: Linda Håkansson
Ny förbundssekreterare för IF Metall, tidigare ombudsman på organisationsenheten, ombuds
man i Västra Gästrikland (2006–2014) samt ombudsman på dåvarande Metalls förbundskontor
(1998–2006).
frispråkig. Anna Jensen
Naatikkas fackliga bana började
med att hon inte höll tyst om
de brister i arbetsmiljön hon
upptäckte.
–Jag blev skyddsombud
i en tuff fysisk arbetsmiljö
Vilka frågor vill du prioritera som ny förbundssekreterare?
4
Foto: Privat
1
– Att vi strävar efter att
uppnå våra kongressmål: 85
procents organisationsgrad,
besöka alla arbetsplatser och
minst 30 procent kvinnor i
beslutande och rådgivande
organ. Vi behöver skapa bra
förutsättningar för att våra
avdelningar ska kunna uppnå dessa mål.
– I det korta perspektivet är
det avtalsrörelsen som vi går
in i. Fram till nästa kongress
handlar det om att jobba för
kongressmålen och om frågor
som kompetensutveckling
och arbetsmiljö.
5
2
Hur vill du beskriva ditt
nya uppdrag?
– Mycket handlar om att jobba internt med organisationen, både mot avdelningarna
och på förbundskontoret. Att
vara lyhörd, det behöver vara
en tvåvägskommunikation.
3
Hur ser din bakgrund
ut?
– Jag blev fackligt aktiv när
jag var i 20-årsåldern och
jobbade som kranförare på
Ovako i Hofors. Just på den
avdelningen var det länge
sedan någon kvinna hade jobbat, så det var en arbetsmiljö
Vilka är de största utmaningarna som
IF Metall står inför?
skapad av män, för män. Det
var kättingar i stället för
tygstroppar när man skulle
koppla lasten och mycket
som var utformat för någon
som var 180 centimeter lång.
En tuff fysisk arbetsmiljö.
Jag blev tillfrågad om att bli
skyddsombud, eftersom jag
inte höll tyst.
Vilken betydelse har det
att förbundsledningen
består av två män och
två kvinnor?
– Det har ett viktigt signalvärde mot avdelningar och
klubbar, eftersom det motiverar även dem att öka takten
i jämställdhetsarbetet. Lika
viktigt som att vice ordförande Marie Nilsson och jag kan
vara kvinnliga förebilder i
ledningen är att sådana finns
lokalt, både bland förtroendevalda och anställda ombudsmän.
– Det är också viktigt utåt,
gentemot andra förbund, parterna, i politiken och i samhället i stort.
[email protected]