Info nr 9/2015
För förtroendevalda i IF metall 9 2015 Teknikcollege säkrar kompetensen En utbildning i teknisk framkant ger fantastiska möjligheter att säkra kompetent arbetskraft i regionen. Läs om Teknikcollege Bothnia i Umeå. sidorna 4–5 Gemensamt FI-krav på 2,8 procent. sidorna 2–3 I Indien handlar arbetsmiljön om mänskliga rättigheter. sidorna 8–9 Foto: Bea Tigerhjelm – Med 2,8 procent i löneökningar kan vi nå reallöneökningar som är hållbara utan att arbetslösheten skjuter i höjden, säger IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe. 2,8 procent gemensamt krav – Vi menar att 2,8 procent är en nivå som ger reallöneökningar utan att äventyra exportindustrins konkurrens kraft. Därmed riskerar vi inte våra jobb, säger IF Metalls förbundsord förande Anders Ferbe om Facken inom industrins gemensamma avtalskrav. Det är åttonde avtalsrörelsen i rad som Facken inom industrin, FI, samordnar 2 | 9 2015 sina avtalskrav. Tillsammans representerar de fem förbunden nästan 1,1 miljoner medlemmar – såväl arbetare och tjänstemän som akademiker. Ungefär hälften av dessa medlemmar finns inom den konkurrensutsatta exportindustrin. Samordning stärker fackens position En av poängerna med FI-samordningen är att öka den fackliga styrkan gente- mot industrins arbetsgivarorganisationer. En annan är att skapa ”märket”, det vill säga att den internationellt konkurrensutsatta sektorn blir lönenormerande på svensk arbetsmarknad. – Genom samordningen får dessutom våra avtal, när vi väl tecknar dem, en oerhört stark legitimitet, eftersom tre stora löntagargrupper står bakom, säger Anders Ferbe. Foto: Carin Wallenthin Genomtänkta krav som inte hotar jobben Tillsammans med de övriga förbun den i Facken inom industrin har vi presenterat våra avtalskrav. Rimliga och väl genomtänkta avvägningar, som bäddar för fortsatta reallöne ökningar för medlemmarna. Facken inom industrin har utarbetat ett förslag på gemensam avtalsplattform. Nu ska alla Anders Ferbe Förbundsordförande i IF Metall förbund ta ställning till plattformen och, om den bifalls, anpassa kraven till respektive avtalsområde. Från vänster: Martin Linder, förbundsordförande Unionen, Hans-Olof Nilsson, förbundsordförande Livs, Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS, Ulf Bengtsson, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer, och Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall. Varför 2,8 procent i löneökningar? – Vi gör ekonomiska bedömningar och väger samman en mängd olika faktorer. Och när vi utvärderar avtalen 2013–2016 ser vi att de gett bra resultat. I nuläget ser vi inga skäl att vare sig dramatiskt växla upp eller ned löne ökningstakten. Med 2,8 procent i löneökningar kan vi nå reallöneökningar som är hållbara utan att arbetslösheten skjuter i höjden. Arbetsgivarna säger att fackens krav är för höga, vad säger du om det? – Jag har aldrig mött en arbetsgivare som har tyckt att våra lönekrav är rimliga. Men vi brukar ändå till slut nå en samsyn kring en acceptabel nivå på löneökningarna. Mer än bara löneökningar Förutom löneökningarna kräver Facken inom industrin också mer avsättning för deltidspensionssystemet som infördes 2013, vilket ger medlemmar ökade möjligheter till personlig anpassning av arbetstiden när de närmar sig pensionering. I den gemensamma plattformen finns också krav på en ny partsgemensam modell för systematiskt jämställdhetsarbete och ett permanent samarbete för en bättre arbetsmiljö inklusive rehabilitering, företagshälsovård och säkerhet. Avtalsrådet ska säga sitt I mitten av november tar avtalsrådet ställning till de gemensamma avtalskraven. Deras beslut blir antingen att råda förbundsstyrelsen att bifalla eller förkasta kraven. Om kraven bifalls går de vidare till förhandlingsdelegationerna, där de ska anpassas till respektive avtalsområde. På avtalsrådet i november behandlas även alla avtalsmotioner. På ifmetall.se kan du följa avtalsrörelsen. [email protected] Facken inom industrin, FI FI är ett samarbete mellan de fackförbund som har undertecknat Industriavtalet, det vill säga GS-facket, IF Metall, Livs, Sveriges Ingenjörer och Unionen. Avtalskraven i korthet 4 Ettårsavtal 4 2,8 procents löneökning 4 Fortsatt utbyggnad av deltidspensionen 4 Ny modell för ett systematiskt jämställdhetsarbete 4 Åtgärder för ett hållbart arbetsliv Arbetsgivarna har givetvis inte varit sena med kommentarer om att våra lönekrav är alldeles för höga. Det har vi hört förr. Andra röster menar att vi skulle gått ut än hårdare. Själva tror vi på en lönebildning i balans. Där mer pengar i plånboken kan förenas med en fortsatt konkur renskraftig industri, där våra jobb inte hotas. Som förtroendevald har du en nyckelroll. När du värvar fler med lemmar ökar vår gemensamma kraft. Och i samtalen på arbetsplatsen förankrar vi våra gemensamma mål. Tillsammans ska vi klara att vara uthålliga fram till dess att nya kollektivavtal har tecknats. Som förtroendevald vet du att med lemmarnas stöd är ovärderligt vid förhandlingsbordet. IF Metall gör alltid sitt yttersta för att nå bästa möjliga villkor för medlemmarna. Jag är övertygad om att vi kommer att lyckas igen. Det kommer att bli tufft – men vi är ett stort, starkt och växande förbund. Det är styrka! Och det vet arbets givarna. 9 2015 | 3 Teknikcollege och Komatsu drar åt samma håll Foto: Johan Gunséus Med en sådan stor satsning på teknikcollege bör företaget känna en moralisk förpliktelse att anställa dem som satsat tre till fyra år på utbildningen, anser Ola Borgström som är Innan Evelina Nordqvist klubbordförande på Komatsu Forest. började hos Komatsu Forest gick hon Teknikcollege Bothnias När skogsmaskinstillverkaren Komatsu Forest donerade 35 miljoner kronor till Teknikcollege i Umeå höjde många på ögonbrynen. Men egentligen var det inte alls konstigt, menar fabrikschef Martin Ärlestig: – Det här är ett långsiktigt samarbete. Vi har behov av arbetskraft med rätt kompetens och då bör vi som företag ta ansvar för att säkra den, både för oss och för regionen. De enorma skogsmaskinerna står 4 | 9 2015 Foto: Kristoffer Sydlén På Teknikcollege Bothnia får eleverna redan under utbildningen lära sig hur man arbetar säkert med moderna maskiner. – Det är en jättefördel när vi an ställer och det säkrar vårt behov av framtida kompetent arbetskraft, säger Ola Borgström, klubbordförande på Komatsu Forest i Umeå. snyggt och prydligt uppradade i den stora och rena fabriken i Umeå. Med sina spakar och skärmar ser de knallröda hytterna på maskinerna mer ut som små rymdskepp än något som Martin Ärlestig. används i skogen. – Många tror att industrin är smutsig och att du kan jobba överallt bara du kan hålla i en skruvmejsel. Riktigt så enkelt är det inte, det är avancerat och kräver en viss kunskap. Därför har vi bland annat en skruvskola som du går några dagar när du börjar hos oss, säger Ola Borgström. Finurlig teknik ställer krav De var pionjärer när de startade tillverkningen i Umeå under tidigt 1960- utbildning. Redan då hade hon genom utbildningen både sommarjobbat och praktiserat på företaget. tal. Under åren har maskinerna utvecklats i rask takt och innehåller i dag massor med finurlig teknik och innovationer, något som ställer allt högre krav på personalen. Samma vision – Det gör samarbetet med teknikcollege så viktigt. Klubben har länge drivit frågan om kompetensförsörjningen, och här har vi och företaget samma vision. Kan eleverna redan under sin utbildning lära sig våra maskiner och framtida utmaningar är det en jättefördel när vi anställer. Då kan de mycket redan när Foto: Johan Gunséus de sätter foten innanför dörren, säger Ola Borgström. Utbildning i teknisk framkant Även om Komatsus donation till Teknikcollege Bothnia inneburit ett lyft för skolans maskinpark, så ger det inte bara fördelar för deras egen kompetensförsörjning utan även för hela regionen, vilket är nog så viktigt. – Vi samarbetar gärna med lokala företag om det är möjligt. En utbildning i regionen som ligger i teknisk framkant ger oss möjlighet att säkra framtida kompetent arbetskraft. Det gäller även våra underleverantörer och förhoppningsvis skapar det också nya intressanta företag i regionen, säger Martin Ärlestig. Löser arbetsmiljöproblem Att montörerna har hög kompetens löser inte bara arbetskraftsförsörjningen utan även ett par vanliga arbetsmiljöproblem. – Genom att kunna flera olika moment i monteringen kan personalen rotera på ett sätt som förebygger belastnings- och förslitningsskador. Det medför även en bättre psykosocial arbetsmiljö, säger Ola Borgström. [email protected] Detta är teknikcollege I dag finns 26 regioner med nära 150 certifierade utbildningsanordnare (skolor) och över 2 000 samverkansföretag från norr till söder. Skulle ditt företag vara intresserat av ett samarbete med teknikcollege? Då kan du kontakta Riksföreningen Teknikcollege Sverige. Mer information finns på hemsidan teknikcollege.se. 9 2015 | 5 Trygga jobb utgångspunkten Foto: Linda Håkansson – Det finns en illusion om att lagen om anställningsskydd (LAS) fullt ut fung erar som det en gång var tänkt. I själva verket har LAS några av Europas mest liberala regler för visstidsanställningar, säger IF Metalls avtalssekreterare VeliPekka Säikkälä. Var femte person som har ett jobb i Sverige är visstidsanställd. Över 20 000 personer inom industrin är inhyrda och ingenting pekar på att antalet ska minska. – Vid neddragningar omfattas inte visstidsanställda och inhyrda av turordningsreglerna. De åker ut först. Väldigt många företag har permanent inhyrning, det är inte ovanligt med sju-åtta år på samma arbetsplats utan att erbjudas anställning där, säger Veli-Pekka Säikkälä. Samtal om reformering av LAS Det är för att komma till rätta med dessa problem som IF Metall och Handels sedan en tid för samtal med arbetsgivarsidan om en eventuell reformering av LAS. Bland annat vill man göra det dyrare att säga upp äldre och se till att anställda får bättre kompetensutveckling. Samtalen tycks oroa somliga, vilket förvånar Veli-Pekka Säikkälä. – När vi jobbade med LO-samordningen, som sedan sprack, var förbunden överens om att gemensamt föreslå Svenskt Näringsliv förhandlingar om LAS, omställning, visstid och inhyrning. Den diskussionen lär fortsätta. Efter avtalsrörelsen Veli-Pekka Säikkälä poängterar att kongressen 2014 gav förbundsstyrelsen i uppdrag att se över hur LAS fungerar. – När och om vi kommer fram till något konkret ska vi ha en bred diskussion innan vi går vidare, men det blir efter avtalsrörelsen. Det finns ett politiskt tryck för att försämra LAS bland de borgerliga och SD, som har majoritet i riksdagen. VeliPekka Säikkälä ställer frågan: – Nog ska vi vara med och påverka, och inte låta dem driva utvecklingen ensamma? [email protected] 6 | 9 2015 IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä tycker att det är viktigt att diskutera stärkt anställningstrygghet. IF Metall vill stärka anställningstryggheten Det finns en falsk trygghet kring turordningsreglerna. Det är i dag väldigt lätt att göra undantag från principen sist in först ut. IF Metall vill stärka anställningstrygg- heten och förbättra kompetensutveckling och omställning. Eventuella förändringar av LAS kommer inte att vara en del av avtalsrörelsen. Avtalsskolan En del av de frågor som kommer dominera förhandlingarna om nya avtal har nu presenterats av Facken inom industrin (FI). Vad innebär samordningen egentligen? Har resultatet från snart 20 års samarbete gynnat medlemmarna? Vad innebär samarbetet mellan industrins fackförbund? Samarbetet mellan de fackförbund som utgör Facken inom industrin (FI) startade 1996 då förbunden tog initiativ till samtal som ledde fram till det första Industriavtalet. Syftet var att få en bättre ordning i lönebildningen, stärka och utveckla svensk industri samt öka satsningarna på kompetensutveckling för industrins anställda. Finns det fler skäl till samarbetet? Samarbetet ska stärka de fackliga organisationernas position och öka den fackliga styrkan gentemot industrins arbetsgivarorganisationer. Ett viktigt syfte är att stärka den internationellt konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll på svensk arbetsmarknad. En modell som det finns stor enighet om att den tjänar landets ekonomi, företagens konkurrenskraft och framför allt löntagarna mycket väl. Hur har det gått? Den svenska kollektivavtalsmodellen, som då var allvarligt hotad, består. Det skapar betydligt stabilare och mer långsiktiga spelregler om parterna själva kan avtala om vad som ska gälla på svensk arbetsmarknad. Industrin har en fortsatt mycket hög kollektivavtalstäckning. Det innebär att de allra flesta omfattas av kollektivavtal bland såväl arbetare som tjänstemän. Under tiden för samarbetet och inom ramen för Industriavtalet har löntagarna i hela Sverige gynnats av samarbetet. Reallöneökningarna har varit rekordhöga, utan att industrins konkurrenskraft eller svensk ekonomi försämrats (se diagrammet till höger på sidan). Varför en gemensam avtalsplattform? Facken inom industrin går fram med gemensamma lönekrav och ett antal övriga allmänna krav som förbunden enats kring. Därutöver driver IF Metall och de övriga förbunden sina egna krav i förhandlingarna gentemot arbetsgivarna. Vilka utgör Facken inom industrin? FI är ett samarbete mellan GS, IF Metall, Livs, Sveriges ingenjörer och Unionen. Vad är Industriavtalet? Avtalet syftar till att öka samarbetet när det gäller att utveckla svensk industri. Parterna har instiftat ett Industrins utvecklingsråd där bland annat frågor som rör utbildning, forskning, innovation, energi och jämställdhet är prioriterade. Industriavtalet utgår från att parterna träffar avtal om löner och anställningsvillkor på förbundsnivå. Resultat - Reallön 8 7 7,0 6,7 6 5 4 3,3 3 2,1 2 1,2 1 0,3 0 1977-1997 Lön Källa: Medlingsinstitutet och SCB, Hela arbetsmarknaden Varför samarbetar Facken inom industrin? 1998-2014 Konsumentpriser Reallön Vad betyder Industriavtalet för Sverige och lönebildningen? Före Industriavtalet rådde kaos i lönebildningen. Höga löneökningar åts upp av lika hög inflation och bidrog till en försämrad konkurrenskraft för svensk industri. Det var kristid i Sverige, arbetslösheten sköt fart. Industriavtalet har därefter skapat stabilitet, ordning och reda samt reell löneutveckling, genom att avtalen inom industrin också är normerande för hela arbetsmarknaden. Har du avtalsfrågor eller svåra begrepp som du vill få förklarade – mejla till [email protected]. Illustratör: Anders Linander Kampen för arbetsmiljön handlar om mat för dagen – I Indien finns en helt annan proble matik än den vi svenskar är vana vid. Där handlar kampen för en bättre ar betsmiljö om något så grundläggande som mänskliga rättigheter, säger Sara Flink, skyddsombud på BT Products i Mjölby. När Sara Flink fick möjlighet att resa med några förtroendevalda från svenska storbolag för att studera arbetsmiljön på 8 | 9 2015 Sara Flink. deras dotterbolag i Indien tvekade hon aldrig att följa med. – Men trots att jag förberett mig på att möta helt andra arbetsförhållanden än hemma i Sverige blev jag skakad och sorgsen av det jag såg. Utöver de svenska företagens dotterbolag fick hon nämligen också se en annan del av den indiska arbetsmarknaden – den informella arbetsmarknaden som egentligen inte finns, men ändå omfattar 90 procent av all arbetskraft i landet. – Där handlar det inte om huruvida du har rätt lyftredskap, om bordet är för Foto detta uppslag: Sara Flink ”Trots att jag förberett mig på att möta helt andra arbetsförhållanden än hemma i Sverige blev jag skakad och sorgsen av det jag såg.” Indien har 1,24 miljarder invånare och en arbetskraft på 500 miljoner människor. Sorterar elektronikskrot för återvinning, tvättar rep och tross med kemiska medel, textilarbeten – de gör jobben som formellt inte finns i Indien, men som ändå motsvarar ungefär 90 procent av landets arbetskraft. lågt eller om det får användas blekmedel i vattnet du tvättar med. Det handlar snarare om hur länge du behöver stå barbent och med nakna armar i detta vatten, för att ha råd med mat för dagen, berättar Sara Flink. Mycket jobb, lite pengar Det är inte ovanligt att människor på den informella arbetsmarknaden tjänar så lite som en femkrona om dagen, och då jobbar de i regel mellan tio och tolv timmar per dygn. Många tvingas dessutom använda sina barn som extra arbetskraft för att över huvud taget få det att gå runt, säger Sara Flink. Ofta finns det inte heller något som styrker att dessa människor ens har utfört något jobb, eftersom de inte har några formella anställningsvillkor. – Det går att göra många jämförelser mellan den informella sektorn i Indien och det som vi i Sverige kallar för svart arbete. I princip har dessa människor varken försäkringar, sjukförmåner eller någon pension. Och, till skillnad från i Sverige, är denna anställningsform snarare regel än undantag, säger hon. Nyckeln till framgång Hur gör man då för att förändra? – Organisering och hårt arbete, svarar Sara Flink blixtsnabbt. I Indien arbetar den helt kvinnoledda organisationen Self Employed Women’s Association (SEWA) med att just organisera arbetskraften inom den informella sektorn. Det är ett tufft jobb, de motarbetas ständigt och det är inte ovanligt att fackligt engagerade och deras familjer får utstå både hot, tortyr och till och med mord. Borde det inte vara tämligen enkelt för en så stor grupp att stå upp för sig själv, slå näven i bordet och ställa krav? – Det är lättare sagt än gjort när du varken kan läsa eller skriva, och inte har så mycket annat att jämföra med, säger hon. Hur når man då bäst ut till människor som till synes inte har någon gemensam punkt? Hur får man dem att inse att de har ett värde som människa och rätt till ett hållbart arbete, ett drägligt liv? Röst för att förändra SEWA, med mer än 40 år av praktisk erfarenhet, har funnit ett framgångsrikt recept. – De jobbar med problemspecifika kampanjer, fokuserar på ett problem i taget och engagerar arbetarna på lokal nivå. Med den här typen av utbildning får folket en röst, en röst som efter många år av förtryck äntligen har börjat göra sig hörd. Så småningom kan de själva fortsätta kampen. Det är det som är det fina med utbildning, säger Sara Flink. Resan är gjord inom ramen för internationellt informationsstöd från Sida/Union to Union. Vill du veta mer kontakta [email protected] 9 2015 | 9 kortA nyheter Försäkringen Medlemsbarn förbättras. Desperat finsk krispolitik väcker protester. Nya rutiner för medlemskalendern. Medlemsavgifterna för 2016 klara nedsättningar, liksom bly och kolmonoxid. Verksamheter där både buller och ototoxiska ämnen kan förekomma är ex empelvis målning, båttillverkning och mö beltillverkning samt tillverkning av metall-, läder- och petroleumprodukter. i 26 länder tillsammans med de 27 med lemsorganisationerna. Projekten verkar för demokratiska fri- och rättigheter och kär nan är att det måste finnas ett obönhörligt samband mellan vad vi verkar för i det egna landet och vad vi står för internationellt. Fler kvinnor i globala facket Desperat finsk krispolitik Se filmen Om facket inte fanns på ifmetall.se. Lägsta respektive högsta medlemsavgiften för 2016 har fastställts av förbundsstyrel sen. Den lägsta avgiften i procentavgifts systemet är 204 kronor per medlem och månad och den högsta 561 kronor per medlem och månad. Avgifterna kan bli högre om avdelning en eller klubben tecknat kompletterande medlemsförsäkringar som finansieras via medlemsavgiften. Många företag skippar riskbedömningen Många svenska fö retag skippar risk bedömningen och säkerhetsrutinerna brister. Det visar en ny undersökning, som utförts av Novus, där skyddsombud, säkerhetsansvariga och chefer intervjuats om säkerheten på ar betsplatsen. Resultatet visar bland annat att en av fyra arbetsplatser inte gör någon riskbe dömning eller inte vet om någon riskbe dömning görs innan arbete påbörjas, trots att det i Arbetsmiljöverkets föreskrifter görs tydligt att arbetsgivaren ska analysera och bedöma riskerna vid arbetet. Lösningsmedel kan skada hörseln Vissa lösningsmedel, en samma eller i kombination med buller, ökar risken för bestående hörselnedsätt ningar. Det är bland annat ämnen som styren, toluen och blandningar med olika aromatiska lös ningsmedel som ökar riskerna för hörsel 10 | 9 2015 Industri Alls kvinno kommitté samlade 300 kvinnor, och några män, från 58 av världens länder i Wien under tre dagar. Frågor som diskutera des var allt från villkor Monika och löner på arbets Theodorsson. platsen till kvinnans roll i hemmet och rätten till föräldraledighet. Fler kvinnor på ledande poster i det globala fackets styrelse stod också på dagordningen. Efter beslut om kvotering består styrelsen i dag av en dryg tredjedel kvinnor. Nu vill man ta ytterligare ett kliv. – En resolution antogs om att före slå Industri Alls styrelse att fatta beslut om 40 procent kvinnor, berättar Monika Theodorsson, IF Metalls ledningskansli. Solidaritetsarbete i Palmes anda På FN-dagen arrangerades Palmedagen i Oskarshamn med hjälp av IF Metall Östra Småland och med gäster från både EU och Vitryssland. Fokus var länderna i vårt östra grannskap. Hela arrangemanget är en bild av vad ar betet inom Olof Palmes Internationella Center handlar om. Det är också en orsak till att IF Metall Östra Småland deltog i förberedelserna och medverkade på plats. – Industrin där medlemmarna jobbar är i allra högsta grad global. Därför behöver vi fackligt engagera oss och jobba både lo kalt och globalt, säger Marcus Kvarnberg, ombudsman på avdelningen. Palmecentret samordnar 230 projekt Facebook.com/ifmetall Twitter.com/ifmetall Instagram.com/ifmetall Den finska regeringen vill införa lagstiftning som hindrar arbets marknadens parter från att förhandla och teckna avtal. Oacceptabelt, menar finska Metallis ordfö Riku Aalto. rande Riku Aalto. Riku Aalto medverkade nyligen vid ett möte med Industrianställda i Norden (IN). Han beskriver politiken från den finska regeringen, där det nationalistiska partiet Sannfinländarna ingår, som desperat och krisinriktad. – Genom att försöka tvinga igenom nedskärningar går man emot ILO:s regler och den europeiska demokratiska traditio nen. De har stött på svårigheter och håller på att förlora ansiktet inför det finska fol ket, säger Riku Aalto. Han känner starkt stöd från svenska IF Metall, med förbundsordförande Anders Ferbe i spetsen. Oroande ökning av vibrationsskador Conny Lundberg. Det blir allt vanligare att människor drab bas av vibrationsskador på sitt arbete. Framför allt är det män som drabbas, någ ra så unga som i 30-årsåldern. I en artikel i Prevents tidning Arbetsliv berättar Catarina Nordander, överläkare vid medlemsvärde! IF Metalls medlemskort ger dig 25 kronor i rabatt på bio på Folkets Hus, upplev bio ifmetall.se/medlemskort arbets- och miljömedicin i Lund, att mycket tyder på att det förebyggande arbetet inte fungerar på många arbetsplatser. Conny Lundberg, ombudsman på IF Metalls arbetslivsenhet, tycker att ut vecklingen är oroande. – Vi har också fått uppgifter från Arbetsmiljöverket om för höga expone ringar och för få medicinska kontroller. Då handlar det om att regelverket inte följs. Vibrationsskador är den näst vanligaste orsaken till arbetssjukdomar bland män. Förebyggande kunskap ska minska belastningsskadorna Projektet Framtidens tvätteri syftar till att utveckla arbetet så att belastningsskador förebyggs. Projektet har beviljats pengar från AFA Försäkring, Khuanla eftersom det finns Chalardyaem. jämförelsevis hög risk för belastningsskador och arbetssjukdo mar inom tvätteribranschen. Projektet ska pågå i tre år. Tre tvät terier ska fungera som ”caseföretag”. Tillsammans ska parterna utveckla arbets innehåll och arbetssätt, så att belastnings skador förebyggs. – Det här är nödvändigt för tvätteri branschen om vi ska kunna skapa attrak tiva arbetsplatser och höja vår yrkesstatus, säger Khuanla Chalardyaem, klubbordfö rande och skyddsombud på Berendsen. Rutiner för medlemskalendern 2016 Alla medlemmar i IF Metall som vill ha medlemskalendern 2016 kommer att få en kalender. Distributionen genomförs på flera sätt. Information om detta kommer även att finnas i ett brev från Anders Ferbe i decembernumret av medlemstidningen Dagens Arbete. Medlemmarna kan antingen hämta sin kalender på avdelningen (i utbyte mot en talong i brevet), beställa kalendern genom att skicka namn och adress till ifmetall@ 10 NÄSTAINFO Info nr 10/2015 når din arbetsplats under vecka 51. och evenemang på Folkets Hus. strd.se eller skicka in talongen (portot betalt) och få en kalender hemskickad. Försäkringen Medlemsbarn förbättras Gruppens viktigaste slutsatser sam manfattas i åtta punkter. En slutsats är att även om det finns vissa skillnader i förut sättningar inför avtalsrörelsen 2016 jämfört med 2013, påminner det i väsentliga avse enden, med läget inför avtalsrörelsen 2013. Läs rapporten på ifmetall.se under rubriken Avtal 2016. Utmärkelse för ökad förståelse Försäkringen blir betydligt mer omfattan de och med högre ersättningsnivåer. De nya villkoren börjar gälla den 1 januari 2016 för barn vars föräldrar tecknat försäkringen via sitt medlemskap i IF Metall. För att göra det så enkelt som möj ligt att försäkra sina barn behövs ingen hälsodeklaration. Vid nyteckning av för säkringen erbjuds alternativen 25 och 50 prisbasbelopp. De tidigare alternativen på 20, 30 och 40 prisbasbelopp går därmed inte längre att nyteckna. Det blir högre ersättningsnivåer, er sättning vid fler diagnoser och vid läs-, skriv- och räknesvårigheter, kroppsskade ersättning för ungdomar och krisstöd för hela familjen om barnet drabbas av något allvarligt. De kunder som redan har en barnförsäkring informeras under hösten om nya villkor och priser. Väl avvägda löneökningar I rapporten Ekonomiska bedömningar hös ten 2015 gör Facken inom industrins eko nomer en genomgång av de ekonomiska förutsättningarna in för avtalsrörelsen 2016. Av rapporten framgår exempelvis att ekonomgruppen gör bedömningen att löneökningarna under den nuvarande av talsperioden varken varit för höga eller för låga, utan snarast väl avvägda. För sitt språkliga och fackliga stöd tog Samir Ljutic emot utmärkel se på Marcellodagen som IF Metall Göteborg arrangerade den 16 oktober. Samir Ljutic. – Jag har mitt ursprung i Bosnien och har kunnat hjälpa till att tolka och förklara vad som sägs vid förhandlingar, säger Samir Ljutic, klubbord förande vid Assa OEM AB i Göteborg. Som klubbordförande på ett företag som är en del av det globala företaget Assa Abloy är det viktigt att vara insatt i både lokala och globala fackliga frågor. – Vi är en av cirka 300 fabriker runt om i världen. Våra huvudleverantörer är de ru mänska fabrikerna och vi har kontakt med klubbordförandena där, säger Samir Ljutic. Utmärkelsen och dagen, som IF Metall Göteborg arrangerar för andra året i rad, är till minne av den före detta Volvoarbetaren och generalsekreteraren i det globala me tallfacket Marcello Malentacchi. Ansvarig utgivare Bengt Forsling, 08-786 82 24 Redaktionen Tfn: 08-786 80 00 (vx) E-post: [email protected] Ewa Eriksson, Anders Fredriksson, Ingela Hoatson, Annette Lack, Anneli Lundberg, Kristoffer Sydlén Layout Inger Lernevall tryck Sib-Tryck Holding AB 9 2015 | 11 Foto: Carin Wallenthin I det globala ramavtalet lovar parterna att tillsammans arbeta för samarbete och dialog, främja kollektivavtal samt utbilda arbetsgivare och arbetstagare om rättigheter och skyldigheter. Från vänster Jyrki Raina, generalsekreterare för Industri All, Karl-Johan Persson, vd för H&M, och Anders Ferbe, IF Metalls förbundsordförande. Facket och H&M tecknar globalt ramavtal Skydd för 1,6 miljoner textilarbetare på ungefär 1 900 fabriker runt om i världen. Det omfattar det globala ramavtal som IF Metall, Industri All och H&M tecknade den 3 november. – Avtalet innehåller ett unikt system med partssammansatta kommittéer på både nationell och global nivå, säger IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe. Unikt med avtalet är också att det omfattar textilarbetarnas grundläggande rättigheter längs hela leverantörskedjan som tillverkar H&M:s produkter. – Väl fungerande arbetsmarknadsrelationer och kollektiva förhand- lingar är en förutsättning för rättvisa levnadslöner och bättre arbetsförhållanden, säger H&M:s vd Karl-Johan Persson. – Vi är övertygade om att samarbetet med Industri All och IF Metall kommer att stärka det arbete som vi redan i dag utför på området. Samarbetar redan i dag För samarbetet är inget nytt. Redan i dag samarbetar IF Metall, H&M och det globala facket inom textilbranschen i Bangladesh och Kambodja. Efter avtalsteckningen av det globala ramavtalet återstår den viktiga uppgiften att realisera avtalet och dess grundläggande principer och arbetssätt. – Det ska ske via utbildning och information till fackliga organisationer och deras medlemmar samt till företag och arbetsgivarorganisationer. Men givetvis också till arbetstagare på fabriker där fackliga organisationer i dag saknas, säger Anders Ferbe. [email protected] Globalt ramavtal Globalt ramavtal skyddar de anställdas intressen i alla verksamheter som bedrivs av de multinationella företag som tecknat dem. IF Metall har medverkat till och undertecknat fyra globala ramavtal: H&M, SKF, Electrolux och Saab AB.
© Copyright 2024