Slutrapport – Förslag till Program för stadsodling i Falun
falun.se/ Dnr: T&F 0057/12-310 Boverksnr: 1413-1057/2012 Slutrapport Projekt “Från gruva till grönsak” Förslag till Program för stadsodling i Falun 2013-11-11 Genom odling i stadens parker kan den lokala produktionen av grönsaker öka. Odling kan stärka den sociala hållbarheten. 2 För pollinering behövs bin. Förord Projektet ”Från gruva till grönsak” syftar till att öka den lokala ekologiska produktionen av grönsaker i Falun och därmed stärka den ekonomiska och sociala hållbarheten. Genom odling i stadens parker samt genom att öka produktionen av ekologiskt odlade grönsaker på jordbruksföretag i stadens närhet kan detta bli en verklighet på sikt. Falu kommun har erhållit medel från Delegationen för Hållbara städer samt Länsstyrelsen i Dalarna för att genomföra projektet. Falu kommun har även stöttat projektet genom egen tid. I dialog med stadens medborgare, berörda kommunala förvaltningar och andra intressenter har under sommaren 2012 data samlats in vad gäller förutsättningar för odling på stadens parkmark. Detta har skett genom fältinventeringar och intervjuer. Allmänna möten och ett seminarium har hållits. Materialet har bearbetats och analyserats under hösten och under våren 2013 kompletterats med ytterligare intervjuer. Under sommaren har odling skett på fem nya områden i kommunen. Hela processen har genomförts i en dialog med odlarna där diskussionerna hela tiden har fått styra inriktningen. Resultatet har utvärderats och ligger till grund för denna rapport. Projektledare har varit landskapsarkitekt Inger Berglund, dotGreen Landskap och Miljö AB och landskapsingenjör Peter Garvö, Falu kommun. Arbetet har följts av en referensgrupp bestående av Karl Bakos Länsstyrelsen i Dalarna, Katarina Nilsson Borlänge kommun, Annika Stålberg, Kopparstaden och Bert Wikström, Hökvikens koloniförening. Erfarenheterna från projektet har sammanställts och beskrivits i denna rapport, som också innehåller ett program för framtida odling. Det är vår förhoppning att vår arbetsmetod och våra resultat ska vara till vägledning för andra kommuner. Vidare vill vi genom projektet stimulera till ökat odling av grönsaker och en ökad långsiktig hållbarhet i kommunen. Vi vill tacka alla engagerade odlare för ett lyckosamt projekt. Vi vill också tacka Studiefrämjandet och Naturskyddsföreningen för deras engagemang i odlingen vid Medborgarplatsen. Innehåll Sammanfattning 4 Utgångspunkter6 Inledning 8 Stadsodlingens utveckling Exempel Nulägesbeskrivning 12 Odling idag Styrande dokument Kulturhistoriska värden Förorenad mark Parker och grönområden Medborgardialog20 Odlaren – önskemål, drivkraft och odlingserfarenhet Förutsättningar för en lyckad odling Inventering och analys 26 Lokaliseringsalternativ Sociala faktorer Kommunikation och lärande Utvärdering och program 32 Steg för steg mot målet Jungfrun Medborgarplatsen Gasverkstomten Verkstadsvägen Främbyviken Långsiktiga mål 46 Slutord47 Litteratur Bilaga 1 Ekonomisk redovisning 3 Sammanfattning För att kunna nå ett långsiktigt hållbart Falun, måste staden utformas, planeras och utvecklas utifrån ett helhetsperspektiv, där de sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionerna av hållbar utveckling är väl tillgodosedda och integrerade. Urban odling kan ses som en strategi som berör alla hållbarhetsaspekter med tonvikten på den sociala hållbarheten. I flera länder runt om i världen odlas grönsaker i staden vilket framför allt syftar till en ekonomisk och ekologisk hållbarhet. I Sverige handlar stadsodlingen snarare om att bidra till en social hållbarhet genom sina rekreativa värden och den initiativrikedom, kreativitet och de möten mellan människor som odlingar bidrar till. I Falu kommun finns tre styrdokument för en hållbar utveckling: ett miljöprogram, ett folkhälsoprogram och ett tillväxtprogram. Dokumenten utgår från de nationella miljökvalitetsmålens fem grundläggande värden: • • • • • Främja människors hälsa Värna den biologiska mångfalden Ta till vara kulturhistoriska värden Bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga Trygga god hushållning med naturresurser Målet om att skydda särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer och hotade arter gäller överallt i kommunen för sjöar och vattendrag, våtmarker, skogar samt i odlingslandskapet. För att minska transporternas användning av fossila bränslen understryks vikten av en övergång till förnybara drivmedel liksom en ökad användning av förnybara energikällor. I flera länder runtom i världen odlas grönsaker i staden. 4 Den föreslagna odlingen kan inrymmas i den urbana grönstrukturen och tillföra den många nya värden såväl av estetisk som social betydelse. Vi kommer att ta hänsyn till antagna målsättningar och gällande planer för stadens grönstruktur. Den gamla gruvstaden med sin delvis förorenade mark sätter en bestämd gräns var man kan odla. Flera av tätortens friytor har en kulturhistorisk betydelse. Det kan gälla historiska parker, äldre odlingslandskap, rester från gruvnäringen men också gränser i landskapet av historisk betydelse. Områdena berättar något om Faluns historia på ett eller annat sätt och här har vi ej lokaliserat någon odling Falun har på många ställen höga halter av tungmetaller i marken. Vid odling måste i princip det översta jordlagret bytas ut inom dessa områden. Lämningarna från gruvepoken i Falun påverkar oss än idag. I första hand har vi försökt lokalisera odlingarna utanför gränsen för höga blyhalter. Om starka skäl talar för en lokalisering innanför gränsen för bly- och arsenikhalten har utarbetas odlingsmetoder för att kunna genomföra den tänkta odlingen. Falun är en stad med historiska anor, som rikets största stad, då gruvverksamheten var på sin höjdpunkt. Den gamla stadskärnan finns kvar som en tät rutnätsstad kopplad till den gamla gruvverksamheten. Ett kommersiellt centrum med torg och butiker ansluter staden till sjön Tisken. Här finns få parker och odlingsverksamhet här skulle få ett stort symbolvärde och stort genomslag. Vi ville lokalisera odlingsverksamhet i någon av de befintliga parkerna i centrumområdet, gärna i anslutning till vatten. Växthus, försäljning och kursverksamhet skulle här kunna få möjlighet till en exponering och implementering. Detta skulle vara navet i odlingsverksamheten och en mötespunkt för alla odlingsentusiaster i staden. I Falun finns många med egen trädgård som är mycket intresserade att lära mer, få råd och tips och kunna byta eller köpa plantor. Går man utanför det egentliga centrum till mer moderna lager befinner man sig fortfarande centralt och här öppnar sig nya möjligheter. Parkstråk följer stränderna av Faluån, Tisken och den uppdämda Östaforsån. Dessa stråk är spatiösa till sin omfattning och relativt outnyttjade. De tjänar mer som gång- och cykelstråk och en lummig inramning av strandområdena. Utanför de centrala delarna finns områden med flerbostadsbebyggelse och relativt stora parker och grönområden. Här har vi lokalisera två av områdena, naturligtvis med hänsyn till dagens användning och anläggningar. odla själva. Ingen vandalisering har förkommit, vilket kan tyckas förvånande. Den odling som gett de största avtrycken i stadslandskapet är kanske den vid Medborgarplatsen. Här har många kommenterat odlingarna, visat sin uppskattning och sitt intresse. Eftersom de centrala odlingarna har skötts väl har de gett ett prydligt intryck och har också annonserat en vilja från staden att främja hållbarhetstanken genom att till och med här i stadens hjärta upplåta mark för odling. Kan odlingarna utvidgas och utvecklas och till pedagogiskt centrum för diskussion och lärande om grönsaksodling och hållbarhetstänkande har vi nått långt. Grunden är lagd, det gäller att hålla intresset vid liv och arbeta vidare. Gamla och unga har deltagit i odlandet. Vid Gasverkstomten har en grupp av föräldrar och barn tagit initiativ till odling i pallar. Detta kan med fördel fortsätta i skolans regi under nästa säsong. Vid den kommande anläggningen av parken kan odlingarna flyttas till ett bättre läge och på ett naturligt sätt ingå i parken. Det finns också utrymme för fler odlingar. En social betydelse har odlandet i parkerna haft, dels för de deltagande och dels för förbipasserande. Däremot har ej så många deltagare haft utländskt ursprung. Vi tror att detta kan ändras när odlingen kommit igång och man på ett naturligt sett kan se odlandet som en del i parkerna. I skogskommunen Falun finns inte så många kommersiella grönsaksodlare idag. Det är svårt att få lönsamhet på grönsaksodling och det finns ett latent dräneringsbehov som kräver stora investeringar. Utvecklande av biogasanläggningar har heller ingen lönsamhet idag då gårdarna är för få och ligger långt ifrån varandra. Målen om en ökad kommersiell grönsaksproduktion i närzonen får ses som långsiktiga och beroende av faktorer som vi inte kunnat ändra på inom de resurser vi haft till förfogande. Har då denna första säsong utfallit? En grönsaksproduktion av betydelse har kanske inte åstadkommits under 2013 men vi kan utan tvivel konstatera att många har startat att odla i stadens parker. Förutom de redan etablerade odlingarna har fyra nya områden startats och dessutom har ett befintligt område sanerats och startats om. Odlingen har på intet sätt inkräktat i befintliga parker utan snarare gett liv och rörelse. Många har stannat och pratat några har inspirerats att börja 5 Utgångspunkter Allt fler människor flyttar till städerna och en stor del av den framtida urbaniseringen kommer att ske även i mindre samhällen. För att minska de transporter som ständigt krävs för stadens försörjning, vill detta projekt utveckla lokala lösningar för kretslopp och försörjning. Stadens parker och övriga öppna ytor kan få en roll som potentiell resurs för självorganiserade initiativ där stadens invånare kan förverkliga sina idéer om egen odling. Dagens parker kan göras mer attraktiva och levande om här bedrivs odlingsverksamhet. Stadsodling som en del av hållbar utveckling är viktigt i dagens urbana samhälle med miljöproblem, ökad segregation och dålig ekonomi. Att ha tillgång till en bit odlingsbar mark kan innebära både färska grönsaker och mindre utgifter samtidigt som det bidrar till en bättre närmiljö. Odlingslotter inom ett område ger också möjlighet för människor att lära känna varandra genom delade odlingserfarenheter. Med anläggande av stadsträdgårdar i stadens grönstruktur kommer en ny aspekt in i parkerna. Användningen ökar med nya koncept och nya funktioner. Ett läge nära bostaden eller i stadens centrum ökar tillgängligheten för gående och cyklande. Transportsträckor minskas om ekologisk odling i stadens gränszon uppmuntras. Stadsträdgården kan bli en mötesplats och samlingspunkt i stadens parker, öppen och tillgänglig för alla. Kolonirörelsen handlade ursprungligen om att ge stadsborna möjlighet att odla mat, och i bistra tider har parker odlats upp. Falun kan komma upp i en större självförsörjningsgrad om man bara tänker kreativt kring obebyggda ytor. Stadsodling kan här få en ekonomisk-strategisk betydelse. Stadsodling kan bli en mötesplats och samlingspunkt i stadens parker. 6 Vi ställde oss följande frågor: • Är det möjligt att få igång en grönsaksproduktion av betydelse i Falun och dess närzon? • Hur finner vi en hållbar balans mellan grönstruktur och urban struktur? • Hur kan den produktiva jordbruksmarken i stadens randzon utvecklas? • Hur kan lokal kretsloppsteknik involveras i odlingen? • Vilken social betydelse har stadsodlingen för deltagare och övriga invånare? • Vilka nya upplevelser och gestaltningsgrepp ger involverande av stadsodling i den urbana strukturen? • Hur påverkas de boende i områden där stadsodling pågått ett par år? • Leder odlandet till samverkan och möten mellan människor av olika åldrar och med skilda bakgrunder? • Hur involveras barnen och ungdomarna? Hittills har diskussionen förts framför allt i storstäder och få exempel finns hur små och mellanstora städer kan tänkas tackla problemet. Projektet ”Från gruva till Grönsak” sätter fokus på den gamla gruvstaden Falun med sin historia, natur och kultur. Vi har undersökt och dokumenterat situationen idag och utarbetat en strategi för framtiden tillsammans med stadens invånare, ansvariga tjänsteman och politiker. Projektet vill verka som ett exempel för andra mindre städer och exemplifiera ett hållbarhetstänkande. Idag finns koloniområden i stadens utkanter. Lokala matproducenter säljer sina produkter varje vecka på “Bondens marknad”. Sedan ett flertal år har man sorterat och återanvänt hushållssopor. Miljömedvetandet är relativt stort och man bor nära naturen. Här finns kulturhistoriska värden som måste beaktas. Vår bedömning var att här finns mycket att bygga vidare på och vidareutveckla. Nya gestaltningsgrepp ger nya upplevelser i stadens parker. För att pröva oss fram bland olika typer av stadsodlingar föreslog vi att ett flertal typer prövas och utvärderas: • Kolonilotter. Odlingsbar mark som arrenderas ut av kommunen och som kan bebyggas. • Odlingslotter. Odlingsbar mark som arrenderas ut av kommunen och som inte kan bebyggas. • Gemensamhetsträdgårdar. En grupp av odlare tar obebyggd mark i besittning för odling och/eller för att försköna sin omgivning • Skolträdgårdar. Odlingen integreras i skolans undervisning och knyter på så sätt ihop teori med praktik • Containerodling: odling i krukor, pallar, korgar, burkar, plastpåsar mm 7 Inledning Kårarvets koloniområde. 8 Stadsodlingens utveckling Stadsodling har en lång tradition, välkända exempel från historien är de hängande trädgårdarna i Babylon, indianernas terrasserade bergsstäder i Sydamerika och medeltida klosterstäder i Europa. Under första och andra världskriget odlades det i många städer i världen. Det finns bilder från bland annat amerikanska, engelska och svenska städer som visar hur publika platser odlats upp för att folket skulle få mat. På 70-talet startades Green Guerillas i New York av Liz Christy som ville förändra staden och människors sätt att tänka. 1973 lade hon och hennes vänner beslag på en övergiven plats och gjorde om den till en prunkande trädgård. Det blev den första av många community gardens och dessa skyddas i dag av parkdepartementet. Denna typ av odling är i dag en kommunal angelägenhet men drivs av de boende. Rörelsen har dock fortlevt och finns i många av västvärldens städer. Utövarna kallar sig ofta för guerrilla gardeners eftersom de planterar växter på offentliga ytor utan tillåtelse. Stadsodling var vanligt förekommande i Sverige under förindustriell tid. Städerna ägde egna jordar som fördelades mellan invånarna och varje familj hade kålgårdar och djurhållning. Enligt den svenska folkskolestadgan från 1842 skulle eleverna lära sig att odla. Även läroplanen från 1919 tog upp odling. Målet var att elevernas kunskap om trädgårdsskötsel skulle skapa en kärlek till naturen. Följden var att de flesta skolor i början av förra seklet hade en egen skolträdgård. Under 60-talet försvann trädgårdarna, bättre tider innebar att odling inte längre behövdes och ämnet togs bort ut läroplanen. Koloniträdgårdsrörelsen introducerades i Sverige i slutet av 1800-talet då många människor flyttade till städerna. Områdena mellan staden och landsbygden användes av dem som tidigare var vana att bruka jorden. När levnadsstandarden höjdes och marken bebyggdes i början av 60-talet lades många koloniområden ner. De senaste åren har stadsodlingen kommit tillbaka och i Falun finns idag två välskötta områden Hökviken och Kårarvet som drivs av föreningar. Föreningen arrendrar kostnadsfritt marken av kommunen. 9 Exempel Stadsodling är ett begrepp som diskuteras på allt fler platser över jorden. Det handlar dels om möjlighet till en utökad egen försörjning, dels om att själv vara delaktig i produktionen av mat och på så sätt bestämma själv över hantering och produktion. Odling utan bekämpningsmedel och tillsammans med barn, där lärande blir en viktig del, är andra positiva effekter. Flera städer i Sverige och utomlands arbetar med att utveckla stadsodlingen. I Malmö har odlingar anlagts i parker, i Göteborg har ”storodlingsområden” anlagts utanför staden. I Uppsala har ideella krafter satt i gång ”Matparken” i Gottsunda. Matparken i Gottsunda. Slottsparken i Malmö. London satsar främst på ökningen av lokalproducerad mat och räknar med hjälp från invånarna att starta och driva projekten. Organisationerna Sustain, Capital Growth och Landshare vill öka odlingsmöjligheterna i staden framförallt av nyttoväxter. Detta för att bidra till en bättre miljö och privatekonomi för de som odlar. Då odling på offentlig plats ökar chansen för kontakter uppnås även sociala mål. I Vancouver ligger fokus på matodling och kompostering för att minska soporna och för att få människor att tänka på vad de äter. Cityfarmers jobbar mycket med kompostering, de utbildar invånarna inom detta och annat som stödjer odling i staden. Projektet Greenest City jobbar för en ”grönare” stad, vilket förväntas bidra till bättre miljö och ekonomi samt sociala fördelar. Green Street projektet handlar om att få invånarna att ta större ansvar för sin omgivning samtidigt som de skapar en grönare stadsbild. Prinzessinnengärten i Berlin framhålls som ett annat inspirationsexempel. Före trädgården var här bara en 6000 stor kvadratmeter plats som legat öde i mer än 60 år, en del av tiden gömd av berlinmuren. I juni 2009 hjälpte mer än hundra frivilliga till att städa och de röjde bort mer än två ton skräp. Trädgården har bara kontrakt på årsbasis så därför är alla växter och plantor flyttbara, odlade i gamla mjölkkartonger, rissäckar och plastbackar från bagerier. Stadsodling är numera lite av ett begrepp och en trend. 10 Stadsodling är numera ett begrepp och lite av en trend. I Malmö har kommunen sedan ganska många år arbetat med att ordna ställen att odla på samt även med att aktivt inspirera till odling på olika sätt. Slottsträdgården centralt i Malmö erbjuder möjligheter att titta på odlande samt även att aktivt delta själv om man går med i föreningen. Projekten i Seved och Rosengård nedan är i hög grad sociala och/eller integrationsprojekt. I Seved och flera andra stadsdelar arbetar man med odlingslotter både på kvartersmark och på annan mark. Intressant är att man driver projekten som sociala projekt där syftet är att inbjuda till gemenskap och öka tryggheten i området. Bullbak, sång och dans liksom odling ingår t ex. Man har odlingsträffar där man arbetar tillsammans, man har även ofta gemensamma odlingar där alla hjälps åt och man delar på skörden. I Rosengård drivs projektet ”Matresan” där man driver café och erbjuder matlagningskurser och kryddvandringar runt odlingarna i området som ju bär spår av olika kulturers vanor kring matlagning och odling. Inom området finns allt från större lotter till små odlingar inne på gårdar. Några som är första generationens invandrare med stor kunskap om odling har här fått arbete inom projektet. I Borlänge har ett nytt odlingsområde har anlagts i Tjärna Ängars stadsdelspark. Området är inhägnat och mycket prydligt. Odlingarna ligger i ett större parkområde och man avser också att bygga demonstrationsträdgårdar där trädgårdsägare kan hämta idéer. Kommunen har även tankar på att väva in skolträdgårdar. Trädgårdsavfall komposteras vid Fogelmyra. Plan över Tjärna ängars stadsdelspark som innehåller ett stort odlingsområde. 11 Nulägesbeskrivning Odling idag På flera platser i Falun finns sedan tidigare mark för den som vill odla grönsaker och andra växter. I vissa parker finns odlingslotter som är gratis och till för alla medborgare. Här kan man odla ettåriga växter och kommunen plöjer och harvar dessa lotter vår och höst. Dessutom finns fristående koloniföreningar där man kan få en egen täppa. På Kårarvet finns även stugor. Totalt fanns det 104 stuglotter och 39 odlingslotter innan projektet tog sin start. Möjlighet fanns att ställa sig i kö för att få en kolonilott. I projektet har vi utvärderat den odling som finns och vad som fungerat och inte fungerat. Vissa av odlingslotterna har inte fungerat väl och kanske kan man genom kunskap om problemen och tillsammans med odlarna förbättra och utvidga odlingen. Utvidgning av odlingarna i Hökviken. Grönsaksodlingen runt Falun idag I Falu kommun finns idag endast två kommersiella grönsaksodlare. De ligger i Sundborn och Rostberg. I länet finns också företag som odlar på kontrakt åt större producenter eller åt livsmedelsindustrin. De mindre företagen säljer huvudsakligen produkterna under skördesäsongen och tidig vinter eftersom många saknar bra lagringsmöjligheter. De små odlingarna är, enligt länsstyrelsen, ofta lågt mekaniserade vilket leder till hög arbetsinsats och höga produktionskostnader. De säljer normalt inte till grossist utan utvecklar olika former av direktförsäljning till konsument, t.ex. torghandel, gårdsbutik eller lådprenumerationer. Några odlare med lite större arealer specialiserar sig på några grödor, t.ex. morot, vitkål och potatis, och säljer direkt till butik, storkök eller mindre grossister. På Kårarvet finns även stugor. 12 Runt Falun finns goda jordar men de behöver ofta dräneras. Hela lantbruket står inför ett dräneringsproblem. Klimatkrisen gör att det regnar mer. Klimatet är också gott nog för grönsaksodling. Det är idag svårt att få lönsamhet på grönsaksodling då den är orationell och hög arbetsinsats fordras. I Falubygden odlas av tradition potatis och kunskap och intresse för kommersiell grönsaksodling fattas. Man behärskar ej distributionstekniken som behövs och är van att leverera till SCAN och Lantmännen. Försök med bondekooperativ har inte lyckats. Grönsaksbönder kan vara intresserade att upplåta sin mark för odlare från staden. Bondens egen marknad Bland konsumenterna finns idag en allmän utveckling mot att efterfråga hälsosamma produkter som är miljövänliga och bidrar till en hållbar utveckling. Man söker alternativ till mat som rest över hela jordklotet, besprutats för att klara transporten samt lagrats i månader. Bondens egen Marknad är ett svar på denna efterfrågan. Det som utmärker Bondens egen Marknad är att alla produkter har kommit från gårdar som ligger nära marknadsplatsen. Lantbrukaren ska ha odlat eller fött upp allt han/hon säljer på marknaden. Även huvudingrediensen i förädlad mat som sylt, saft eller korv måste komma från lantbrukarens egen gård. Alla involverade gårdar ligger inom 250 km radie från marknaden och räknas därför som “närproducenter”. Marknaden utgör en plats för direktförsäljning utan några mellanhänder. Bondens egen marknad i Falun har ca 20–25 odlare anslutna. Av dessa är fem grönsaksodlare. Två till hade anmält intresse i år men hoppade av. Den äger rum på Folkets hus parkering. Här finns gott om plats och är luftigt och man har tillgång till toaletter och parkering. För detta betalar man hyra till Folkets hus. väder förhållanden och skörden har blivit bra undantag kål som har angripits av ohyra. Sammanslaget är det dålig lönsamhet att odla grönsaker på en liten gård och i ett hårt klimat. Ägorna skulle behöva dräneras och det har man inte råd med. Större gårdar har klarat sig bättre. Man samkomposterar växt och djuravfall och allt används i de egna odlingarna. Man vill utöka sin fårbesättning och fortsätta att röja ny mark. Har diskuterat att erbjuda privatpersoner att ”adoptera” ett får under en säsong för att kunna följa dess utveckling och veta att köttet man äter har framställts på ett riktigt sätt. Bjuda in till visning när lammen släpps ut och när fåren klipps. Man är också intresserad att kontraktsodla grödor till konsumentkooperativ enligt italienskt mönster. På detta sätt skulle man våga utöka sin produktion genom att ha delar av skörden säkrad. Hultåsa gård, Rostberg Gården ligger vackert belägen i södra delen av Rostbergs dalgång och är omgiven av björkhagar och betande får. Det är ett litet familjeföretag som ägnar sig åt snickeri, fåravel och odling av grönsaker och blommor. All produktion är KRAV-godkänd. Gårdsbutiken är öppen från mitten av juli till och med mitten av oktober. Tomat, gurka och störbönor odlas i kallväxthus. De egna växthusen är små och man har endast kapacitet att dra upp plantor till egna odlingar. Eterneller och snittblommor på friland. Dessutom odlas broccoli, vitkål, dill, persilja, sallad, mangold, grönkål sockerärt och purjolök på friland. Rotsaker är ej lönsamt. Grönsakerna och blommorna säljs i gårdsbutiken eller på Bondens egen marknad i Falun. Självplock finns av vissa grödor. Grönsaker och blommor säljs efter säsong och tillgång. 2012 års skörd var dålig pga. vädret. 2013 har haft gynnsamma Hultåsa gård ligger vackert belägen i Rostbergs dalgång. 13 Sundborns lantbruk Sundborns lantbruk är beläget på en gård i Sundborns socken, 13 km från Falun i riktning mot Svärdsjö. Här bedrivs mjölk- och nötköttsproduktion, odling av potatis och grönsaker rybsoljepressning samt entreprenadarbeten i form av snöröjning, vägunderhåll med mera. Självplock av majs söndagar i september. Gården drivs av de två bröderna med hjälp av två heltidsanställda (4 halvtid) samt säsongsanställda. Man arrenderar 230 ha mark och odlar vall, rågvete, vete, korn, ärtor, åkerböna, vårvete och rybs. Dessutom odlar man potatis och morötter och majs. I år blev det ingen majs. Man är ansluten till KRAV vilket ställer krav på fröer mm. Dessutom har man 120 kor och är mjölkbönder. Anna Lorentzson arrenderar en mindre areal där hon sätter lök som hon säljer. Bengtsson plöjer, harvar och gödslar. Man kan tänka sig att utöka denna verksamhet om man bildar ett kooperativ som då får arrendera en åker. Det är då viktigt att beakta växtföljden och växla området för grönsaksodling. “Maten vi äter är till största deln lokalt producerad utan bekämpningsmedel och konstgödsling”. Biogas För stunden ej realistiskt med biogasanläggning i kommunen enligt LRF. Det är en osäker framtid för mindre anläggningar. Frågan om biogasanläggningar är intimt kopplad till djurproduktion och när priset på mjölk var högre så var intresset större. Enligt uppgift har luften för biogas gått ur eftersom det är svårt att få lönsamhet för anläggningarna. I Fogelmyra har funnits en biogasanläggning. Man valde dock fel teknik och det uppstod arbetsmiljöproblem. Den las ned år 2000. I Borlänge finns biogas vid avloppsreningsverket men inte i Falun. Främbyverket har en biogasanläggning men metallresterna gör att man ej kan nyttiggöra resterna (rötslammet). 14 Omställningsrörelsen Omställningsrörelsen, med sitt ursprung i England, arbetar med andelsodling hos grönsaksodlare i stadens närhet. Den är ett globalt nätverk av människor som tar lokala omställningsinitiativ för att möta de som klimatförändringen ställer mänskligheten inför. Rörelsen arbetar för att ställa om energiförbrukning och matproduktion i kommunerna för att klara omställningen från ett fossilberoende till ett fossilfritt samhälle. I Sverige finns rörelsen sedan 2008 under namnet Omställning Sverige med en mängd lokala grupper, även i Falu kommun. ”Vision: Maten vi äter är till största delen lokalt producerad utan bekämpningsmedel och konstgödsling. Närheten mellan bebyggelse och odlingslandskap gör att näringen går att återföra från bebyggelsen till jorden. Matavfall och rent toalettavfall rötas till biogas i lokala anläggningar.” Denna vision stämmer väl med de mål vi har för projektet och skapandet av de nya möjligheterna till odling får ses som ett av stegen i arbetet att ställa om vår kommun till ett samhälle som kan stå emot kriser av olika slag och att minska långväga transporter. Kollektivet Lindsberg Huset byggdes 1905 som fattighus och användes senare som sanatorium och ålderdomshem fram till 60-talet. Olika kollektiv flyttade så småningom in och Lindsberg blev en viktig plats för den svenska miljöhistorien. Miljöförbundet Jordens Vänner köpte Lindsberg 1979 för att använda det som sin kursgård. Så småningom donerades huset till den ideella stiftelsen Kursgården Lindsberg som äger huset än idag. Aktiviteten har varit stor på Lindsberg genom alla år för att dala kraftigt de senaste åren. I april 2012 tog nya entusiaster över Lindsberg för att genomföra en nystart, uppdatering och utveckling. Idag odlas grönsaker på ca 400 m2 och målet på kort sikt är att bli självförsörjande. På tre års sikt räknar man med att odla upp hela åkern och kunna sälja grönsaker i byn och genom en gårdsbutik och på bondens marknad. Man är också intresserad av att erbjuda självplock. Man har påbörjat ett växthusbygge där man kommer att odla från och med nästa år. Man avser också att bygga ett växthus ihop med källarplanet på huset och driva ett café. Vidare vill man bygga upp en pool för uthyrning av redskap, verktyg och maskiner vad gäller trädgårdsodling. Man odlar ekologiskt och har ett brett sortiment av grönsaker, kryddor och blommor. Bikupor finns också. Lindsbergs kursverksamhet kommer att breddas på alla plan. Främsta inriktningen på kursverksamheten är mot hållbar utveckling, global rättvisa och kreativitet samt kurser som riktar sig mer mot bygden med inriktning mot t.ex trädgårdskurser där man också får arbeta praktiskt i odlingarna. Kollektivets medlemmar är alla med i Stiftelsen Lindsberg som driver och förvaltar huset. Idag består den av ett tiotal medlemmar och man ser 15-16 medlemmar som ett ideal. Man har två katter och bin. Huset har ca 40 rum och används för kurser och konferenser. Där finns idag vattentoaletter där avloppet samlas i en tank som töms av kommunen. På sikt vill man gå över till mulltoa. Idag sker all verksamhet genom eget arbete där ingen tar ut lön. Några gånger om året ordnas arbetshelger då man bjuder in alla som vill vara med och renovera, bygga, odla, arbeta i trädgården och med andra projekt. Hjälp med bidrag utifrån behövs till växthus, övrigt byggnadsmaterial och verktygspool. Idag odlas grönsaker på Lindsberg och målet på kort sikt är att bli självförsörjande. 15 Styrande dokument För Falu kommun som geografiskt område finns tre styrdokument för en hållbar utveckling. Ett miljöprogram med miljömål, ett folkhälsoprogram med folkhälsomål och ett tillväxtprogram med tillväxtmål. Det finns inga skarpa gränser mellan de olika målen utan många av dem har betydelse för mer än en hållbarhetsaspekt. Dokumenten utgår från de nationella miljökvalitetsmålens fem grundläggande värden: • • • • • Främja människors hälsa Värna den biologiska mångfalden Ta till vara kulturhistoriska värden Bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga Trygga god hushållning med naturresurser I Falu kommun gäller målet om att skydda särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer och hotade arter överallt i kommunen för sjöar och vattendrag, våtmarker, skogar samt i odlingslandskapet. För att minska transporternas användning av fossila bränslen understryks vikten av en övergång till förnybara drivmedel liksom en ökad användning av förnybara energikällor. En grönstrukturplan finns antagen i kommunen som ett planeringsunderlag i stadsbyggnads- processen och som målsättning för utveckling av parkmarken. Den kartlägger och redovisar Falu tätorts grönstruktur idag och ger förslag till utveckling. En målsättning är antagen om tillgång till parker, ströv- och naturområden. Dessutom ska alla, med undantag för boende i vissa områden i Faluns innerstad, ha tillgång till friytor i direkt anslutning till bostaden. Den föreslagna odlingen kan mycket väl inrymmas i den urbana grönstrukturen och tillföra den många nya värden såväl av estetisk som social betydelse. Vi kommer att ta hänsyn till antagna målsättningar och gällande planer för stadens grönstruktur. falun.se/ Grönstrukturplan för Falu tätort Antagen av Trafik- och Fritidsnämnden 200x-xx-xx Antagen av Kommunstyrelsen 200x-xx-xx Antagen av Kommunfullmäktige 200x-xx-xx Falu kommuns grönstrukturplan ger förslag till utveckling av stadens parker. 16 Kulturhistoriska värden Den gamla gruvstaden med sin delvis förorenade mark sätter en bestämd gräns var man kan odla. Naturligtvis kommer vi att vörda och respektera världsarvet Falun. Flera av tätortens friytor har en kulturhistorisk betydelse. Det kan gälla historiska parker, äldre odlingslandskap, rester från gruvnäringen men också gränser i landskapet av historisk betydelse. Dessa områden berättar något om Faluns historia på ett eller annat sätt och vi kommer ej att lokalisera någon odling där. Världsarvet - det historiska industrilandskapet kring Stora Kopparberget och Falun - består av flera geografiska områden kring Kopparberget; gruvlandskapet, stadslandskapet och bergsmanslandskapet. Världsarvsutnämningen innebär inte automatiskt att området är skyddat men området är i huvudsak utpekat som riksintresse för kulturmiljövård enligt miljöbalken. Inom Världsarvet är i dagsläget ett 20-tal byggnader/miljöer skyddade som byggnadsminne. I Hållbarhetsplanen är Världsarvets olika delar redovisade med områdesvisa rekommendationer. Kulturhistoriska värden. 17 Förorenad mark Falun har på många ställen höga halter av tungmetaller i marken. Vid odling måste i princip det översta jordlagret bytas ut inom dessa områden. Lämningarna från gruvepoken i Falun påverkar oss än idag. Stora mängder metaller och försurande svaveldioxid spreds över det som är dagens tätort och trots att gruvdriften är nedlagd syns spåren efter gruvan överallt. Nu försöker vi minska miljöeffekterna av den unika miljöhistoria som gruvdriften skapat. Det finns riktvärden för hur mycket metaller som får finnas i marken utan att människor och natur misstänks ta skada. Metallhalterna i Falu tätort ligger stundtals tio gånger högre än dessa riktvärden. Markundersökningar har klarlagt vilka metaller som finns, var och hur de är bundna i marken. Även flera undersökningar av människor, skog och åkermark har gjorts. Eventuella risker med de höga värdena av bly, koppar, arsenik och kvicksilver har då undersökts. Trots höga metallhalter i marken finns inga tecken på påverkan på människor. Det beror bland annat på att metallerna är bundna till andra ämnen, då minskar risken att de tas upp och lagras i kroppen. Som en försiktighetsåtgärd har Falu Kommun ändå tagit fram rekommendationer som gäller odling och bärplockning inom de mest förorenade områdena. I första hand har vi försökt lokalisera odlingarna utanför gränsen för höga blyhalter. Om starka skäl talar för en lokalisering innanför gränsen för bly- och arsenikhalten görs en jordanalys av den organiska delen av marken. I dialog och samverkan med Miljöförvaltningen utarbetas odlingsmetoder för att kunna genomföra den tänkta odlingen. 18 Parker och grönområden Falu kommun har drygt 1500 ha parkmark, varav 600 ha är naturpark. I genomsnitt har varje kommuninvånare 280 kvadratmeter parkmark. Stadens uterum är till för lek, rekreation, undervisning och motion. I centrum finns stadsparker på relativt små ytor och i varje bostadsområde finns en bostadsområdespark som rymmer lekplats och naturmark. I Falun är det aldrig långt till naturen. Ett rikt utbyggt parkvägnät gör det lätt för de flesta att nå dit. Genom naturliga skötselmetoder bidrar man till ett uthålligare samhälle och större mångfald. Målsättningen är att gå från skötselintensiva gräsmattor till parker med mer träd och grönska och att öka den biologiska mångfalden. Den urbana strukturen kommer att kunna få ett positivt komplement med den föreslagna stadsodlingen. Projektet kommer inte att medföra någon egentlig strukturell förändring. De kommunala marker som kommer att användas för odling är idag är i huvudsak parkmark/allmän plats. Val av marker och ytor kommer att ske utifrån ett antagna riktlinjer om ett hållbart samhälle. Rekreationsområden i Falun. I centrum finns stadsparker på relativt små ytor. 19 Medborgardialog I kommunen finns en antagen demokratiplan som innehåller riktlinjer för arbetet med demokrati- och medborgardialogfrågor. Planen beskriver en strategisk satsning på den deltagande demokratin i Falu kommun. Vårt arbete har prövat att utveckla nya sätt att forma allmänhetens deltagande och inflytande. Initialt gjordes en kartläggning av redan befintliga koloniträdgårdar och skolträdgårdar där odlarna intervjuades. Problem och möjligheter till förbättringar diskuterades. Likaså intervjuades grönsaksodlare i stadens närzon. Resultatet analyserades av projektgruppen och ett antal frågeställningar formulerades. Därefter inbjöds allmänheten till ett startmöte. Lokala medier hjälpte till att sprida informationen. Vid mötet informerades om projektet och de presumtiva odlarna fick diskutera i smågrupper. Resultatet av gruppdiskussionerna presenterades på post-it-lappar som systematiserades och penetrerades. Resultatet sammanställdes och fick ligga till grund för organisation och inriktning av verksamheten. Metoder för stegvis planering har används för att hela tiden dra slutsatser av projektets erfarenheter och låta dessa styra den fortsatta planeringen. En viktig uppgift för projektledningen har varit att tillsammans med stadens planerare och förvaltare skapa möten och lotsa projektet framåt, liksom att verka sektorsövergripande. Kontakt med skolan har etableras liksom med föreningslivet. Under våren 2013 kallades allmänheten till ytterligare ett möte där tankar och förslag till odlingsverksamhet presenteras. Vi har involverat landsbygdens organisationer och odlare tidigt i processen och att deras visioner och utvecklingsplaner för bygden samordnas med programmet. Dialogen med odlarna skedde genom intervjuer. Bondens marknad utvärderas och dess erfarenheter utgör en av grundstenarna. Kontakter har etableras med Biogas Mitt, LRF mm samt med liknande projekt i andra kommuner. Lokala medier hjälpte till att sprida informationen. 20 Vid möte med allmänheten den 15 oktober 2012 framkom att de flesta vill odla enbart grönsaker. Specificerar inte vilka sorter förutom att några nämner potatis. ”Allt som går att äta” skriver en. Många vill ha bredd i sin odling och involverar falun.se/ även fruktträd, bärbuskar , kryddväxter, perenner och ettåriga blommor i sitt trädgårdskoncept. Någon har som huvudinriktning blommor, en annan medicinalväxter och en deltagare talar om en central biodling. Många förslag på lokalisering kom upp. Vissa deltagare var helt inriktade på den centrala staden andra ville ha odlingen nära sin bostad. Gasverkstomten, ”långa parken”, ödetomten Berghauptmansgatan/Myntgatan, Kålgårn är lägen som nämndes. Kommer man lite längre från centrum diskuterades närområdet i norra delen av gruvområdet och Myranområdet. Bojsenburg, Hökviken, Norslund samt Yxkammargatan befinns lämpliga liksom en åker vid Samuelsdals golfbana eller ett område på Galgberget ägt av Galgbergshem där odling redan påbörjats och där det finns ett tiotal odlare. Två deltagare kommer från Sågmyra och vill gärna starta en odling där. Vi diskuterade också vilken hjälp man anser sig behöva för att komma igång. Det är inga stora krav som man har för att komma igång med odlandet. Jord att odla i, vatten att vattna med, redskap gärna i ett låsbart förråd, frön att så. Någon nämner hjälp med plöjning och harvning. Många framhåller samarbete, engagemang, intresse och kunskap som minst lika viktiga ingredienser för att odlingen ska bli lyckosam. Samarbete med bönder diskuteras som en framgångsfaktor. Biodlaren måste ha biodlarutrustning. De flesta har lång erfarenhet av odling i egen trädgård eller på kolonilott. Tre har trädgårdsmästarutbildning. Endast två ser sig som oerfarna. Odling i parker Informationsmöte Från gruva till grönsak Vill du vara med och odla? Välkommen till vårt informationsmöte om projektet ”Från gruva till grönsak” som vill främja odlandet i stadens parkområden. Dag och tid: Måndag 15 oktober, kl 19 Plats: Falu kommun, Slaggatan 4 Mötet är öppet för alla intresserade – välkommen! Allmänheten bjöds in på ett informationsmöte. 21 Odlaren – önskemål, drivkraft och odlingserfarenhet För att få en bild av önskemål, drivkrafter och odlingserfarenhet hos de som deltar i projektet gjordes ca 15 djupintervjuer. Svaren har sedan legat till grund för utformning av odlingsområdena och det fortsatta projektet. Frågeformulär finns i bilaga 1. Det är intresserade och engagerade människor som möter oss i intervjuerna. Odlingen är för många en självklar det av livet som man fått med sig hemifrån. Varför är du intresserad? De flesta vill odla för att vara säker på att maten de äter är fri från gifter och ekologiskt odlad. Man vill också påverka andra i samma riktning. ”Framför allt vill jag vara säker på att de grönsaker jag äter är av god kvalitet och är ekologiskt odlat utan gifter.” ”Jag vill framför allt påverka andra människor till att odla och äta giftfria grönsaker. Jag jobbar med mat och vet värdet av grönsakernas kvalitet.” Man ser odlandet som en skapande verksamhet och odlar för lust och nöje. ”Jag tycker om se det växa och utvecklas. Odlandet är till lust och nöje. En skapande verksamhet.” ”Genom odlingen får jag följa årets kretslopp och se saker utvecklas, gro och mogna. Det stimulerar till ett positivt tänkande.” ”Jag tycker om att sätta frön och se dem gro och utvecklas till färdiga grönsaker och blommor. Jag tycker också det är en glädje att rensa ogräs och se resultatet. Jag söker ett område där jag själv kan skapa något vackert. Det är en estetisk glädje. Den tomatplanta jag odlar fram är både vacker och god. Till nytta och nöje. Jag vill också lära mig genom egna misstag och genom andra. ” Många har vuxit upp med odlandet som en självklar del av livet. ”Jag har alltid odlat ända sedan ungdomen, började någon gång på 60-talet. Min morbror var trädgårdsmästare.” ”Jag är lantbrukardotter och har hjälpt till hemma på gården sedan jag var liten.” ”Intresset vaknade när jag var omkring 10 – 12 år. Vi hade en stor trädgård hemma med potatis, bär, fruktträd, blommor och grönsaker.” 22 Vissa har ett specialintresse medan andra har ett allmänt trädgårdsintresse. ”Kompost är mitt specialintresse. En väl fungerande kompost där man varvar lager på lager är förutsättningen för allt odlande. Den måste vara skyddad för väder och vind för att kunna behålla sin fuktighet. Stora och skrymmande saker lägger jag i vår gemensamma kompost i Hökviken liksom svåra ogräs. Resten lägger jag i min egen kompost. ” ”Jag är mest förtjust i hallonodling. Tycker mycket om den sylt min fru gör av bären Vad får dig att lyckas med odlingen och fortsätta? Engagemanget, uthålligheten och intresset hos odlaren framhåller många som den viktigaste framgångsfaktorn. ”Människan är viktigast för att området ska utvecklas och nya aktiviteter skapas.” ”Jorden i min kolonilott är en styv lera och området är ganska blött. Om jag ska lyckas med odlingen beror på hur mycket jag orkar förbättra förutsättningarna. Det är som att fostra en hundvalp. Regn är A och O. I somras regnade det alltför mycket och skörden blev dålig. Jag kommer från zon 1 och har fått lära mig den hårda vägen vad som går och inte går. Odlandet är en utmaning. Man får lära sig och acceptera förutsättningarna och göra det bästa av dem.” ”Det som avgör om odlingen ska lyckas eller inte är väl i grunden intresset hos odlaren. För mig är intresset djupt och brinnande. Det påverkar även mycket att jag har jobbat med odling sen jag var liten och att jag vet precis vad som krävs. Jag har en mycket grundlig kunskap genom övning hemifrån.” Andra framhåller naturförutsättningarna och odlingsmetoderna. ”Klimatet och jorden är avgörande. Jag försöker lära av andra för att hela tiden bli en bättre odlare. Lära mig om de olika växternas krav och förutsättningar. Vatten och sol är naturligtvis avgörande för odlingsresultatet. Min favorit är fjärilsbusken.” ”De ekologiska metoderna avgör om odlingen lyckas eller inte. Frånvaron av gifter gör plantorna mer motståndskraftiga. ” Sociala aspekter Många ser odlandet som en möjlighet till social gemenskap. ”Att odla är definitivt ett sätt att umgås. Odlar jag ensam på en plätt i skogen träffar jag ingen. Det är mycket mer positivt att odla tillsammans med andra.” ” . Alla kan någonting som just de kan bidra med. Viktigt att man pratar med varandra. I odlingen kan man också få samtal över generationer genom ett gemensamt projekt. ” Andra ser det mer som en meditativ sysselsättning: ” Att odla är för mig inte i första hand att umgås med människor utan snarare ett slags meditation.” Alla jag talade med var överens om att regler måste finnas, men att reglerna inte får vara alltför många och tillämpas alltför strikt. Samtalet odlarna emellan måste vara det naturliga sättet att lösa eventuella konflikter. ”Odlingen måste organiseras och regler måste finnas. Om man ska odla i en park i Falun får man inte lämna fältet fritt. Andra parkbesökare har rätt att njuta av en vacker parkmiljö. Till exempel är det inte lämpligt att odla allergiframkallande växter. Ogräset måste också hållas efter. Men det får inte finnas alltför många regler.” ”En gemensam odling måste definitivt organiseras. Ett bra exempel som jag känner till är matparken i Uppsala där man odlar kollektivt. Olika grupper har formats som möts regelbundet. ”Seniorerna” och ”Nybyggarna” är namnen på några. De möts regelbundet och får en stor gemenskap. Varje grupp formar sina egna regler. Gruppen måste ta någon typ av ansvar för sin odling. I ”Flogsta food” tog tre utländska studenter initiativ till att starta en odling. Här har man egna lotter och även en gemensam. Båda är inspirerande exempel. Det måste till exempel finnas regler om att inte slänga skräp, att iaktta allmänt hyfs. Man får inte förstöra för andra odlare eller andra parkbesökare. Men reglerna får inte vara alltför strikta.” Läge och utformning Åsikterna går isär om det är viktigt med ett odlingsområde nära bostaden eller ej. ”För mig är inte odlandet knutet till bostaden. Jag kan tänka mig att åka en bit. En vacker omgivning är ett plusvärde men inget krav. Eftersom jag hör dåligt spelar tystnad eller trafikbuller ingen roll. Enslighet eller liv och rörelse spelar heller ingen roll. Jag kan tänka mig både och. Bra om såväl odling som omgivning är välskött.” ”Borde finnas alla möjligheter att hitta bra lägen i Falun. Det är en liten stad med mycket obebyggd mark. Det är inte av stor vikt för mig att området ligger precis i anslutning till bostaden.” Den viktigaste framgångsfaktorn är intresset och engagemanget hos odlaren. 23 De flesta uppskattar ett lugnt och vackert läge. ”Nära Gruvriset har funnits odlingslotter som har tagits bort. De låg vid golfbanan. För mig är det inget absolut krav att odlingen ska ligga väldigt nära min bostad. Egentligen tycker jag att de odlingar vi har är alltför små och skulle gärna vilja ha en större odling som ett komplement.” De flesta uppskattar ett lugnt och vackert läge. ”Ett lugnt och fint läge i en vacker omgivning uppskattar jag. ” ”Jag har inga precisa krav på tystnad men det måste vara vackert. Det måste också vara välskött och inte fullt av ogräs.” ”Det ska vara tyst och vackert. Det är också viktigt att lotterna är välskötta. Man ska känna en omsorg när man går i området. Jag är inget för kaos. Kan inte se skönheten i det. Vill ha det ordnade. I Kårarvet har utvecklingen gått mot sportstugor vilket känns väldigt tråkigt. Olika ambitionsnivåer och olika kulturer kan vålla problem. Vi försöker lösa det hela lite varligt. Man kan tydligt se de olika personligheterna i vad man odlar och hur man sköter. En tant har 20 m persilja, massor med brädor och elefanter.” ”En vacker omgivning? Jag svara både ja och nej. Det får gärna var livligt och behöver inte vara välskött. Det får gärna var lite personligt. Prinzessinnengarten i Berlin där man odlar i gamla mjölkkartonger tycker jag mycket om.” Service I frågan om service är man ense om att vatten, gemensam kompost och ett redskapsskjul är de viktigaste grundförutsättningarna. ”Tillgång till vatten är den viktigaste faktorn. En gemensam kompost är också viktigt. Odlarna kan själva kompostera sitt avfall men den behöver fraktas bort.” ”Möjlighet till vatten viktigt liksom organiserandet av en gemensam kompost.” ”Tillgång till vatten är den viktigaste faktorn. Någon typ av redskapsbod måste också finnas.” ”Möjlighet att förvara redskap i en redskapsbod är nödvändig om odlingen ligger en bit bort. Vinterviken är ett fint exempel på odlingar som utvecklats till såväl försäljning som ett café.” ”I Hökviken är vattenfrågan löst genom en pump som trycker upp vatten till ett antal plastbehållare. Från dess kan vi sen hämta vårt vatten och kanna ut det. Vad gäller redskap har vi ett gemensamt grundförråd som man kan klara sig med. Vi har ett förråd där man också kan förvara sina egna redskap.” “det får gärna vara livligt och behöver inte vara så välskött”. 24 Förutsättningar för en lyckad odling Vi intervjuade några av odlarna i projektet om förutsättningarna för en lyckad odling. Många vill odla nära bostaden medan andra söker en vacker eller lite speciell plats. ”Borde finnas alla möjligheter att hitta många bra lägen i Falun. Det är en liten stad med mycket obebyggd mark. Det är inte av stor vikt för mig att området ligger precis i anslutning till bostaden. Jag har inga precisa krav på tystnad men det måste vara vackert. Det måste också vara välskött och inte fullt av ogräs.” ”Jag tror att man inte ska börja med ett för stort område för odling. 25 m2 kanske är lagom. Sen kan man ju utvidga om man känner att man orkar. Bra jord och vatten är grundförutsättningen. Sedan får man själv förbättra och arbeta.” ”Människan är viktigast för att området ska utvecklas och nya aktiviteter skapas.” ”På området i Hökviken har varit väldigt lite vandalisering men jag undrar hur det ska bli i mer centralt belägna områden.” ”Närhet till bostad är A och O för mig. En vacker omgivning? Jag svara både ja och nej. Det får gärna var livligt och behöver inte vara välskött. Det får gärna var lite personligt. Prinzessinnengarten i Berlin där man odlar i gamla mjölkkartonger tycker jag mycket om.” Vatten och kompost är grundläggande för att odlingen ska bli lyckad. En redskapsbod eller låda gör att man kan förvara sina verktyg vid odlingen och slipper frakta dem fram och tillbaka. Gräsklippning mellan och i anslutning till odlingarna måste lösas på ett rationellt sätt. ”Tillgång till vatten är den viktigaste faktorn. En gemensam kompost är också viktigt. Odlarna kan själva kompostera sitt avfall men den behöver fraktas bort.” ”Möjlighet att förvara redskap i en redskapsbod är nödvändig om odlingen ligger en bit bort. Vinterviken är ett fint exempel på odlingar som utvecklats till såväl försäljning som ett café.” ”Viktigt att vissa saker är organiserade som tex gräsklippning. I Hökviken är det en grupp som sköter detta och föreningen äger en gräsklippare. Vattenfrågan är löst genom en pump som trycker upp vatten till ett antal plastbehållare. Från dess kan vi sen hämta vårt vatten och kanna ut det. Vad gäller redskap har vi ett gemensamt grundförråd som man kan klara sig med. Vi har ett förråd där man också kan förvara sina egna redskap.” Är det möjligt att få igång en grösaksodling av betydelse i Falun och dess närzon? 25 11 7 61 90 89 85 50 1 25 41 27 76 20 30 78 73 81 2 16 N NÄ ÄS SE E TT 1 70 24 75 69 31 74 60 13 17 34 41 55 8 5 22 54 47 7 94 45 21 82 23 33 1 60 Naturreservat Lugnet N NE ED DR RE E 3 1 17 36 15 22 13 45 JJ U UN NG G FF R RU UB BE ER RG GE E TT H HÖ ÖG G TT Ä ÄK K TT 1 2 ! 75 3 ! 2 ! 69 ! 2 ! 1 ! 10 34 5 20 21 1 1 111 9 ndbornsån Su 25 10 8 14 20 11 50 74 66 7 2 1 23 26 ! ! ! ! 9 22 20 7 19 ! 1 12 22 ! 11 30 2 1 1 4 5 ! 13 17 18 1 2 2 10 1 5 5 13 16 2 1 2 2 6 32 9 10 2 39 2 ! ! 3 6 4 2 19 18 1 20 11 11 28 21 1 6 52 1 7 30 21 23 9 30 23 52 49 2 50 41 7 ! ! 11 6 1 17 1 4 39 31 2 10 7 1 12 1 8 7 1 9 14 24 53 39 25 36 22 17 39 11 15 2 16 1 28 2 28 ! 32 1 30 5 6 22 10 7 58 15 15 12 5 2 1 1 17 12 8 2 1 2 2 15 16 1 38 48 38 40 8 5 4 5 1 2 1 16 2 12 35 4 32 27 ! ! 8 11 3 2 51 49 38 9 10 15 5 2 1 39 11 10 12 31 ! 15 40 10 2 6 8 1 7 2 2 10 14 24 59 16 U UD DD DN NÄ ÄS S 13 18 19 1 4 61 1 2 51 6 Båtbrygga 1 FF R RÄ ÄM MB BY Y U UD DD DE E 3 18 45 32 ! (16. Främy udde 57 3 6 4 12 46 ! 18 52 25 24 Karlslundstjärnen Roxnäsudden 41 14 19 ! 16 11 8 1 2 1 46 11 9 8 11 1 16 9 28 32 19 21 1 7 62 S SK KU U TT U UD DD DE EN N 46 ! 18 1 29 ! 53 8 15 9 70 30 2 -1 06 1-12 Främbyviken 2 ! LL Ö ÖN NN NE EM MO OS SS SA A 1 12 8 9 D 12 8 2 1 ! ! 2 5 34 4 7 13 19 7 8 8 3 20 16 4 2 1 1 4 2 14 25 11 2 1 5 3 7 7 2 1 38 23 7 10 9 12 ! 24 19 16 26 37 13 9 14 44 21 1 4 4 1 2 6 2 5 2 10 ! ! ! ! 30 19 30 24 1 2 5 33 ! ! ! ! 84 ! 1 7 22 2 1 13 11 2 1 Hjärtklack 2 21 12 27 16 17 11 42 19 Krögarholmen 36 61 40 26 3 49 80 42 9 50 Naturreservat Runns norra öar 88 21 Småbåtshamn 14 14 4 18 22 68 2 13 31 20 14 1 2 18 21. Källviken Risövägen 37 Hellmansö 1 K KÄ Ä LL LL V V II K KE EN N Jaktskyttebana 11 16 Källviksbacken 9 49 Stabergs ö Båtbrygga 18 6 37 34 45 2 15 1 13 48 20 1 2 33 1 8 75 Runn 1 23 26 36 K KA AR R LL S S LL U UN ND D 60 16 23 1 5 Pilsundet 21 4 3 2 2 11 4 1 6 18 4 1 2 15 10 LL II LL LL A A K KÄ Ä LL LL V V II K KE EN N 5 16 5 5 69 14 10 18 10 1 7 Tallens Köpcentrum 18 ! ! 58 28 S SÖ ÖD DR RA A V VÄ Ä LL LL A AN N Birgittagården 6 6 8 16 11 1 1 5 2 37 2 11 12 2 1 1 74 1 17 16 2 7 3 10 1 1 2 17 22 19 14 1 2 31 22 G am 8 1 2 1 48 5 1 12 35 15 13 14 11 8 5 16 2 9 5 4 2 90 6 5 3 2 4 7 1 9 39 8 2 1 32 19 1 2 9 7 5 8 11 3 22 14 1 1 14 37 30 30 87 8 21 ! 11 ! 15 ! 2 ! ! 22 1 12 16 2 24 65 71 2 22 50 8 38 15 59 46 ! Kyrkogård 1 84 25 ! JJ J JJ 6 1 64 ! 31 2 14 13 7 8 74 ! 1 45 ! ! ! ! 2 A 29 ! ! ! ! ! ! 4 JJ 14 industriområde 1 62 90 ! ! ! ! ! ! ! ! ! Hosjö kyrka 12 10 Roxnäs industriområde Främby 65 69 ! ! ! ! ! ! 15 2 4 3 ! 9 16 ! ! ! 2 ! 1 ! ! 19 15 140 138 88 140 1 10 ! 12 1 90 ! 12 ! 170 107 112 2 industriomr. 142-150 130 17 13 5 16 162-170 1 2 8 3 28 9 42 ! 9 10 1 ! 14 2 11 M MA AS SU UG GN NE EN N 9 10 13 3 2 12 22 57 ! 2 18 2 88-104 70-50 S SA AN ND DV V II K KE EN N 2 12-66 1-35 7 3 1 14 2 6 Hosjö3-7 106 86-72 30-48 28 Skutuddens industriområde 5 22 11 1 9 6 12 16 42 24 26 13 Roxnäs industriområde 7 5 34 12 1 2 1 5 3 10 4 31 11 7 13 40 4 1 6 2 5 16 17 36 2 24-20 industriområde 13 29 1 41 19 9 2 3 7 10 6 1 2 1 K KO OR RS SN NÄ ÄS S 50 76 56 1 54 10 1-33 Korsnäsgården 2 11 industri49 9 5 Korsnäs- 38 13 60 62 1 10 2 1 7 ! Samuelsdalsgärdet 110 8-50 6 15 1 22 ! ! ! område Hosjö- 7 1 11 12 13 10 17 ! ! 10 5 2 3 8 1 Hosjö skola 20 10 2 1 1 30 38 1 1 16 K KÄ Ä LL LL TT O OR RP P 2 4 8 ! 51 34 27 24 8 9 4 34 14 14. Galgberget ! N E D R E G R U40 V R I S E T NEDRE GRUVRISET 87 ! 2 15 4 ! 52 65 4 2 12 15 ! 8 26 17 2 31 ! 14 ! 21 9 19 ! 1 16 1 58 33 8 7 8 10 20 9 16 3 2 2 44 29 30 14 54 16 34 Gruvrisskolan 2 1 11 1 8 1 25 3 25 14 19 60 1 0 39 Reningsverk 1 10 15. Samuelsdalsgärdet ! 30 43 35 1 2 15 2 23 32 25 10 15 7 1 20 58 2 27 Gruvrisgården 2 9 6 0 6 7 14 20 15 Småbåtshamn 17. Främbyviken H HO OS S JJ Ö Ö 9 28 22 11 2 2 9 22 9 14 20 3-5 9 38 20 22 27 13 14 13 13 industriområde Främbyskolan 29 30 13 67 S SA AM MU UE E LL S SD DA A LL 13 Samuelsdals 50 1 42 23 1 2 46 1 14 3 19 50 12 4 90 16 2 38 15 12 1 11 1 34 23 12 1 13 15 27 12 9 26 23 28 Hälsinggårdsskolan 2 29 11 59 28 11 Ö ÖV VR RE E 9 G GR RU UV VR R II S SE E TT 13 27 2 1 7 2 34 11 35 15 10 1 1 2 industriomr. 17 1 2 6 R RO O TT TT N NE EB BY Y 36 S:t Stefans kapell 5 24 33 15 47 26 10 1 Djursjukhus 1 44 Vandrarhem 31 2 11 ! 54 36 33 35 21 32 31 15 9 34 32 23 25 2 45 2 2 8 G GA A LL G GB BE ER RG GE E TT 39 16 38 20 44 65 3 37 70 22 2 1 12 36 20 1-1 20 42 61 9 9 10 1 42 21 11 2 3-48 10 1 13 45 1 2 15 48 19 22 24 55 40 Ö ÖS S TT R RA A FF R RÄ ÄM MB BY Y Scaniavallen 21 30 12 28 8 2 2 2 19 8 2 2 17 Naturreservat Rottnebyskogen H HÄ Ä LL S S II N NG GB BE ER RG G 22 6 11 1-1 25 Haraldsboskolan 1 25 21 58 18 30 1 51 53 18 4 gårdens 1 11 1 60 56 13 6 H HÄ Ä LL S S II N NG GG GÅ ÅR RD DE EN N 20. Haraldsbo Ängsvägen 1-2 16 8 5 49 3 2 60 1 5 1 1 Hälsingbergsskolan 12 30 12 1-151 56 H HA AR RA A LL D DS SB BO O 138 1 1 2 10 3 4 2 9 industriområde 1 18 10 5 16 57 3 3 41 26 3 12 7 28 16 4 7 2 2 1 24 17 15 48 Hälsing2 5 1 5 8 46 68 10 5 13 1 21 industriområde 136 79 16 ! (13. Norslund 23 Slussens 2 43 18 1 1 17 43 31 23 1 24 7 61 29 130 42 1 37 54 26 2 29 1 43 Småbåtshamn 24 11 71 38 26 2 38 23 8 127 40 1 2 33 47 36 3 122 60 6 32 79 2 46 6 1 17 37 9 20 15 81 3 7 5 20 26 25 20 41 19 113 2 1 20 12 K KV VA AR RN NB BE ER RG GE E TT 9 -3 19. Hosjö Lilla Näs 18 Hosjön 10 13 6 10 1 H HA AR RA A LL D D20S SB BO O 21 110 27 25 40 7 10 12 21 16 2 15 21 2 H HO OS S JJ Ö ÖH HO O LL M ME EN N 14 39 22 11 2 5 101 8 5 26 46 16 70 8 N NO OR RS S LL U UN ND D 4 29 11 ! 28 12 31 17 37-31 Vårdcentral 11 Främby FF R RÄ ÄM MB BY Y 2 100 Norshöjden 1 6 1 19 12 9 1 ! 11 26 2 S S LL U US SS SE EN N5 ! ! 35 59 N NE ED DR RE E 30 2 13 12 1 18 1 4 1 27 46 38 10 12 19 8 2 4 6 T E N D DA AG G LL Ö ÖS S TT Ä ÄK K TEN 45 7 30 42 18 66 60 39 28 19 41 14 51 60 65 42 63 43 3 75 5 1 6 2 2 23 59 13 7 industriområde 3 10 H HO O LL M MS S K KV VA AR RN N 61 8 2 1 9 Norslunds 34 32 21 10 23 32 6 11 1 2 2 8 2 28 1 10 54 1 20 11 1 18 41 3 Ö R S3 LL U ÖV VR RE E N NO UN ND D 2O R S 5 4 30 1 11 9 7 51 57 11 9 2 13 1 26 45 20 1 15 23 34 3 6 6 Kopparvallen 20 14 1 4 1 8 15 10 3 50 FF R RÄ ÄM MS SB BA AC CK KA A 18 15 11 2 Norslunds kyrkogård Kvarnbergsbacken FF R RÄ ÄM MS SB BA AC CK KA A S S TT O OR RA A 31 8 J J J J J 5 6 1 1 21 10 19 7 23 2 2 15 35 20 57 19 22 n så 54 1 3 1 ån lu Fa 14 11 Järnvägsstation 5 73 rn bo nd Su 22 1 2 2 2 8 26 19 14 20 H HÖ Ö JJ E EN N LL II LL LL A A 1 2 13 Busstation Taxi 2 5 1 4 7 87 2 2 1 4 2 14 10 3 7 G GÖ Ö TT G GÅ ÅR RD DE EN N Stora Vällan 1 17 34 2 6 6 15 1 2 3 1 15 1 14 9 1 12 16 13 - 14 7 5 15 D DA A LL R RE EG GE EM ME EN N TT E E TT 2 Domstolarna 22 45 19 1 99 9 2 17 3 1 31 9 3 23 Patienthotell 15 5 P P II LL B BO O 2 25 17 5 25 11 10 5 9 32 25 28 25 2 2 36 15 5 2 22 S S TT Ä ÄM MS SH HÖ Ö JJ E EN N Skjutbana 6 Södra skolan 5 6 28 10 17 7 29 1 Linnes Bröllopsstuga Motocrossbana Tisken 3 1 16 10 11 8. Myran Militärt övningsområde 2 8 60 S SV VE ED DE EN NS S G GÅ ÅR RD D 27 23 22 32 3 9 3 24 16 50 67 10 25 40 10 JJ Ä ÄM MM ME ER RD DA A LL E EN N Falu lasarett 16 28 27 54 38 4 10 12 10 25 77 16 19 13 23 16 31 2 29 23 1 40 37 35 9 20 45 60 1 38 24 26 18 17 39 13 31 64 89 52 4 23 20 39 Skjutbana 5 2 2 2 1 14 6 1 35 2 6 2 9 13 7 1 28 1 3 område 1 2 14 9 3 29 2 2 6 10 16 8 10 11 4 10 25 45 2 K KR RO ON ND D II K KE E TT 50 51 2 8 30 7 47 1 55 38 4 62 9 21 3 27 19 3 3 Vårdcentral 5 1 14 1 12 31 1 7 industri- Skola 4 15 7 6 1 9 15 5 12 31 25 2 10. Bergshauptmansgatan 1 11 1 51 11 1 Kyrkogård 14 8 2 40 27 24 20 8 3 22 6 10 5 5 K KO OR RS SG GÅ ÅR RD DE EN N B Högskolan ! (11. Gasverkstomten 12. Kåreparken Elsborgs- 69 2 1 la 10 7 30 2 6 1 J 1A 40 10 2 7 29 1 26 16 28 27 J 35 36 13 16 Mediahuset Skogskapellet 24 20 15 12 8 17 Folkets Hus Stadsteater 9 E O E LL S SB B OR RG G 10 Falu Gruva en mm 1 20 6 17 72 7 22 da gs er 46 39 37 35 16 17 1 6 10 59 26 5 25 44 12 45 23 1 2 34 86 68 24 2 2 6 Krondiket 14 12 54 51 11 6 5 2 20 27 21 ! (18. Harmsarvet 5 49 32 1 13 K KO OR RS SA AR RV VE E TT 3 9 5 26 6 23 49 58 10 29 11 4 J 18 16 19 10 1 7 2 B BE ER RG G7 A A LL II D D 14 8 Förs. kassan 12 37 48 44 2 35 1 60 2 77 78 2 2 1 25 2 85 8 64 18 55 7 1 2 7 80 100 H HA AR RM MS SA AR RV VE E TT 10 9 12 C CE EN N1 T5T R RU UM M 6 29 41 60 130 10 2 14 57 20 11 10 2 22 32 Ö ÖN NS SB BA AC CK KE EN N 90 17 34 G GA AM M LL A A B BE ER RG GE E TT 95 3 11 Västra skolan 9 1 2 8 1 7 8 J 6 11 9 Kristine k:a Stads hus 1 11 2 10 109 2 1 5 23 7 16 41 10 2 1 2 Lugnetgymnasiet 16 9 6 Kristine skolan 12 3 Dalarnas museum 15 1 2 4 1 13 4 15 8 10 18 19 15 18 12 2 26 35 dammen 6 9 30 18 15 24 8 7 2 1 JJ Ä ÄR R LL26 II N ND DE EN N 21 1 J J J J 22. Ölandsparken JJ J ! (7. Medborgarplatsen 18 31 J J 6. Kronbergsminne 1 4 J J J Skogskyrkogården 4 2 Kristine4 hallen 17 19 28 Polis hus område 14 12 15 1 9 33 N NU UB BB BS SA AR RV VE E TT 20 25 13 50 87 25 18 2 12 2 11 34 60 33 2 1 4 15 6 B BA AC CK KA A 15 H HÖ ÖG GB BO O Hästbergs kyrkogård J 8 4 1 12 1 2 1 industri24 55 H HÅ ÅB BE ER RG GS S H HA AG GE E 40 8 39 bergets 21 65 V VÄ ÄS S TT A AN NB BÄ ÄC CK K 1 12 koloniomr 50 48 41 29 ! (1. Kårarvet Önsbacks45 19 Östra skolan Länsstyrelsen 3 Hytt- 6 0 47 2 8 11 38 10 80 3 12 9 26 24 18 Daljunkare gården 9 11 14 23 11 G GA AM M LL A A H HE ER RR RG G .. Västermalmsverket 16 9. Yxhammarsgatan 22 K KÅ ÅR RA AR RV VE E TT 11 1 5. Kvarnparken 10 10 12 9 5 3 2 1 25 4 6 27 44 20 6 1 24 75 Elverk 2 15 53 11 Kårarvets 4 2 13 6 1 18 18 V V II LL LL A AS S TT A AD D 5E EN N 14 11 10 12 13 industriområde 1 78 83 7 12 1 St Kopparbergs 2 98 10 17 II N NG GA AR RV VE E TT Ingarvets 15 7 kyrka 8 41 Halkbana 18 2 7 3 15 18 20 11 Naturreservat Kårarvsgruvan J 44 17 34 J K KY YR RK KB BA AC CK KE EN N 2 2 69 10 42 n luå Fa 21 B BO OR RN N 17 30 10 2 12 6 26 11 30 65 31 LL U UG GN NE E TT J 41 42 1 1 72 61 31 Svensk Bilprovning 1 87 2 19 Förs. hem 2 Ö ÖS S TT A A2 N N FF O OR RS S Skål pussen 2 18 1 92 79 7 7 24 10 98 99 43 1 1 6 26 12 40 32 27 12 4 88 45 40 23 30 17 11 14 2 55 1 97 1 25 7 2 S S TT31E EN NS S LL U UN ND D 11 10 2 15 9 16 2 8 1 27 25 26 1 Söderbaumska skolan 12 48 10 31 13 9 8 1 14 2 8 3 11 12 42 22 Falu avfallsanläggning 14 17 13 33 8 10 16 1 7 36 18 1 3 13 65 11 0 1 24 16 37 2 1 23 31 2 2 26 1 24 4 66 2 9 14 9 H HÄ ÄS S TT B BE ER RG G 59 15 7 25 20 17 13 7 57 1 13 12 3 19 2 38 37 70 13 18 2 1 2 16 33 26 23 19 20 11 2 47 55 V VA AR RG GG GÅ ÅR RD DE EN N 17 11 2 5 30 B BR R II TT S SA AR RV VE E TT 14 2 Herrhags gården 1 14 4 5 4 1 3 2 1 40 21 19 23 5 1 58 46 10 25 14 1 16 11 20 47 17 1 16 17 101-129 21 1 Ö ÖV VR RE E K KR RO OK K FF O OR RS S 11 33 20 10 Skjutbana 20 11 2 29 Vårdcentral 3 334-371 3 24 24 42 26 24 19 Vattenverk 130-177 17 2 4. Kålgården 201-267 ! 11 31 45 31 H HE ER RR RH HA AG GE EN N Slättaskolan ! 13 33 23 Sporthall 301-333 ! 1 29 ! 45 2 45 ! ! 18 40 35 24 Östanforsån S S LL Ä Ä TT TT A A ! 13 H HÄ Ä LL LL A A ! 23 101-209 401-583 27 11 21 S SA AN ND D TT Ä ÄK K TT 33 2 5 ! 1 ! 48 43 28 73 22 10 47-51 ! (3. Östanforsån 71 ! ! 98 15 16 145-167 ! 3 1 53-67 Britsarvsskolan 45 S S JJ U U LL S SA AR RV VE E TT 5 1 251-383 63 ! 3 9 1-23 113-143 61 ! 22 7 LL Ö ÖV VB BE ER RG GE E TT 25-55 ! 13 21 241 37 ! 5 57-87 B BO O JJ S SE EN NB BU UR RG G ! 2 1 K K LL O OC CK KA AR R TT Ä ÄK K TT Räddningstjänst 89-111 243 7 ! 2 1 ! (2. Hökviken 2 5 36 8 2 4 1 1 Sjulsarvsstugan ! 3 7 1 LL Ö ÖV VH HY YD DD DA AN N ! 14 15 19 11 1 7 17 ! 1 LL II LL LL TT Ä ÄK K TT 1 14 33 44 2 13 30 H HÖ ÖK KV V II K KE EN N 14 B B JJ Ö ÖR RK K LL U UN ND DE EN N Stångtjärn 29 4 46 31 S S TT E EN NN NÄ ÄS SE E TT 32 16 1 ! 15 2 ! 1 2 D D II G GE ER R TT Ä ÄK K TT 22 6 33 ! 1 1 2 26 12 2 8 47 39 2 3 22 98 ! 62 12 1 9 K KA AR R LL B BO OR RN N 70 Varpan 22 12 2 6 33 65 25 15 9 19 G GU U LL LL N NÄ ÄS S 30 17 Inventering och analys 17 S S TT O OR RA A K KÄ Ä LL LL V V II K KE EN N 26 0 350 700 1 400 Meter 10 Dejstolen 1:20 125 60 15 Föreslagna områden lämplig för odling. 75 Karträttigheter: Mät & Karta, Falu Kommun 81 25 22 Småbåtshamn 44 95 Orrholmen 26 R RO OS S TT U UD DD DE EN N 70 42 76 Uddnäs ö S S TT A AB BE ER RG G 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 Kårarvet Hökviken Östanforsån Kålgårn Kvarnparken Kronbergs minne Medborgarplatsen Myran Yxhammarsgatan Bergshauptmansgatan Gasverkstomten Kåreparken Norslund, Vallavägen Galgberget Samuelsdalsgärdet Främby udde Främbyviken Hamsarvet Hosjö, lilla Näs Haraldsbo, Ängsvägen Källviken, Risövägen Ölandsparken läge förorening jord vatten kommunikation skönhet ägoförhållande stadsmässighet 4 2 1 1 1 1 1 4 5 5 1 3 4 3 4 2 2 2 1 4 4 1 1 1 2 4 5 4 5 1 5 5 1 5 1 4 4 4 1 1 1 1 4 5 1 2 2 4 5 3 3 2 4 4 5 4 2 2 2 1 1 1 1 2 3 3 1 1 1 1 1 3 3 5 4 4 1 5 5 2 5 1 1 1 1 5 5 2 4 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 4 1 4 5 4 4 5 4 5 1 2 2 2 1 1 1 1 5 5 5 3 4 5 3 5 1 4 2 2 5 3 2 2 1 1 1 1 1 1 1 5 5 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 5 5 3 1 1 1 1 5 4 4 2 4 5 5 5 5 5 5 5 5 5 1 bostadsnära 5 4 2 3 3 3 3 5 3 3 1 2 2 2 5 5 3 5 5 2 5 3 kommentar 26 populärt koloniområde 20 populärt odlingsområde 15 illa skött idag. Bra läge 17 busliv? Änder? Används till annat 19 bra alternativ 18 trafikstört 19 mkt bra alternativt. Lugnt och centralt 29 långt till bebyggelse. Ej stadsmässigt 36 känns mycket privat 36 trafikstört 16 ej färdigt 29 många gamla björkar 29 ingen odling 23 privat mark. Odling idag 35 ingen odling 25 arrendekontrakt.Friluftsliv o café 23 Ingen odling 23 Hjälp med skötsel. Stadsbondgård. 23 ingen odling 29 ingen odling 36 ingen odling idag 19 trångt. Inkräktar på parken Bedömning 1 = mycket bra 5 = mycket dålig Från Gruva till grönsak – bedömning av alternativa lägen för stadsodling Föreslagna odlingsområden bedömdes efter en femgradig skala. 27 Lokaliseringsalternativ Falun är en stad med historiska anor som rikets största stad då gruvverksamheten var på sin höjdpunkt. Den gamla stadskärnan finns kvar som en tät rutnätsstad kopplad till den gamla gruvverksamheten. Ett kommersiellt centrum med torg och butiker ansluter staden till sjön Tisken. Här finns få parker och odlingsverksamhet här skulle få ett stort symbolvärde och stort genomslag. Vi ville försökalokalisera odlingsverksamhet i några av de befintliga parkerna i centrum, i anslutning till centrala gångstråk. Eventuella växthus, försäljning och kursverksamhet skulle här få möjlighet till en exponering och implementering. Detta skulle vara navet i odlingsverksamheten och en mötespunkt för alla odlingsentusiaster i staden. I Falun finns många med egen trädgård som är mycket intresserade att lära mer, få råd och tips och kunna byta eller köpa plantor. Gammal trädgårdstomt på Berghauptmansgatan. Går man utanför det egentliga centrum till mer moderna lager befinner man sig fortfarande centralt och här öppnar sig nya möjligheter. Parkstråk följer stränderna av Faluån, Tisken och den uppdämda Östaforsån. Dessa stråk är spatiösa till sin omfattning och relativt outnyttjade. De tjänar mer som gång- och cykelstråk och en lummig inramning av strandområdena. Här finns även ett äldre koloniområde som skulle kunna renoveras. Utanför de centrala delarna finns områden med flerbostadsbebyggelse och relativt stora parker och grönområden. Här ville vi också försöka lokalisera bostadsnära odling i samarbete med bostadsföretagen. Gård vid Yxhammarsgatan. 28 Med utgångspunkt från diskussionerna i de allmänna mötena listades ett antal lägen i staden och dess närhet. Dessa besiktigades och värderades efter en fyrgradig skala. Resutatet framgår av tabellen där de bästa lägena är blåmarkerade och de sämsta rödmarkerade. Vid nästa möte med de intresserade odlarna presenterades de 10 områden som befunnits bäst lämpade. Deltagarna fick lista sig för det område de var intresserade av. I maj när odlingssäsongen startade hade antalet nya områden reducerats till fem nämligen Jungfrun, Medborgarplatsen, Gasverkstomten, Verkstasvägen och Främbyviken. Här sattes odlingen igång av ett tiotal deltagare på respektive område. Dessutom fortsatte naturligtvis odlingen på de båda befintliga områdena Kårarvet och Hökviken. Gamla Gasverkstomten. Kvarnparken. 29 Sociala faktorer Den sociala hälsan är kopplad till trivsel, trygghet och interaktion med andra människor; Känsla av sammanhang, att man känner att man betyder något och att det man gör känns viktig är några viktiga förutsättningar för välbefinnandet. Stadsodlingar kan fungera som mötesplatser i stadsmiljön. Människor av olika åldrar, bakgrund och ekonomiska förutsättningar samlas kring ett gemensamt intresse, hjälps åt och byter erfarenhet och kunskap. ”Att odla är definitivt ett sätt att umgås. Odlar jag ensam på en plätt i skogen träffar jag ingen. Det är mycket mer positivt att odla tillsammans med andra. Odlingen måste organiseras och regler måste finnas. Om man ska odla i en park i Falun får man inte lämna fältet fritt. Andra parkbesökare har rätt att njuta av en vacker parkmiljö. Till exempel är det inte lämpligt att odla allergiframkallande växter. Ogräset måste också hållas efter. Men det får inte finnas alltför många regler.” Erfarenheter från hela världen har visat att stadsodling har många positiva sociala effekter. “Vi känslan” förstärks och man får ökad känsla av identitet och samhörighet. Att man tar ett större socialt ansvar för området man verkar i vilket kan också leda till minskad skadegörelse och nedskräpning. Stadsodlingar mellan bostadshusen eller stadsdelar kan fungera som effektiva bryggor som kopplar samman människor och minskar segregeringen i stadsmiljön. I ett vidare perspektiv har det betydelse för en socialt hållbar utveckling. I projektet har vi sett den sociala aspekten som mycket viktig. Grupperna organiserades av odlarna själva och regler, utformning och odlingstekniker fick växa fram genom genom gemensamma diskussioner. Stadsodlingar kan fungera som mötesplatser i stadsmiljön. 30 ”Sociala aspekter är också viktiga. Hur den framtida föreningen kommer att organiseras och drivas. Det behövs pengar och intresse, men även uppstyrning för att få goda resultat. Kanske måste man ha ett schema och dela upp arbetet i gruppen under hela odlingssäsongen. Odlingar måste vattnas när det är torrt. Regler och samtal måste finnas om någon missköter odlingen. Alla kan någonting som just de kan bidra med. Viktigt att man pratar med varandra. I odlingen kan man också få samtal över generationer genom ett gemensamt projekt. ” Kommunikation och lärande Den praktiska odlingskunskapen var länge ett vanligt inslag i skolväsendet. Enligt den svenska folkskolestadgan från 1842 skulle eleverna lära sig att odla. Även läroplanen från 1919 tog upp odling. Målet var att elevernas kunskap om trädgårdsskötsel skulle skapa en kärlek till naturen. Följden var att de flesta skolor i början av förra seklet hade en egen skolträdgård. Under 60-talet försvann skolträdgårdarna. Bättre tider innebar att odling inte längre behövdes och ämnet togs bort ut läroplanen (Asp 2009). I Falun har man tidigare haft skolträdgårdar vid Britsarvsskolan. De är nu nedlagda. Svårigheter att organisera skötsel under sommarlovet gjorde att projektet fungerade dålig. På Hamsarvet fanns även tidigare möjlighet för skolelever att odla och lära sig om gamla metoder och grödor. Där fanns personal med trädgårdskunskap som kunden undervisa eleverna i odling och också stötta med ogräsrensning och vattning under sommarlovet. Sedan 2013 har kommunen upphört med verksamheten. I vårt projekt har den lärande aspekten åter tagits upp och på Medborgarplatsen har Studiefrämjandet och Naturskyddsföreningen tillsammans bedrivit en nybörjarkurs i grönsaksodling. Det har fungerat bra och odlarna har varit entusiastiska. ”Allt är bra och jag lär mig så mycket. På Medborgarplatsen odlar vi tillsammans och det är mer som en kurs. Sen får jag praktisera i Främbyviken där jag får sköta mina odlingar själv. Det har blivit försenat i Främbyviken men så småningom har allt kommit igång.” ”Fortsätt det goda arbetet!” Vi fick många glada tillrop av förbipasserande, som ofta valde vägen runt odlingarna på sin promenad; för inspiration och nyfikenhet. Jag ar också träffat folk på andra platser som varit mycket nyfikna, och somliga ville vara med nästa år – det känns som att det finns ett stort intresse. ”En tydligare kommunikation – det saknades anslag, skyltar, infotavlor … Folk vill veta! ” Vid Medborgarplatsen har Studiefrämjandet och Naturskyddsföreningen drivit en kurs i grönsaksodling 31 Utvärdering och program Vi ställde oss följande frågor vid studiens början: • Är det möjligt att få igång en grönsaksproduktion av betydelse i Falun och dess närzon? • Hur finner vi en hållbar balans mellan grönstruktur och urban struktur? • Hur kan den produktiva jordbruksmarken i stadens randzon utvecklas och användas? • Hur kan den lokala kretsloppstekniken vad gäller matavfall och toalettavfall involveras i odlingen? • Vilken social betydelse har stadsodlingen för deltagare och övriga invånare? • Vilka nya upplevelser och gestaltningsgrepp ger involverande av stadsodling i den urbana strukturen? • Hur påverkas de boende i områden där stadsodling pågått ett par år? • Leder odlandet till samverkan och möten mellan människor av olika åldrar och med skilda bakgrunder? • Hur involveras barnen och ungdomarna? hetstänkande har vi nått långt. Grunden är lagd, det gäller att hålla intresset vid liv och arbeta vidare. Gamla och unga har deltagit i odlandet. Vid Gasverkstomten har en grupp av föräldrar och barn tagit initiativ till odling i pallar. Detta kan med fördel fortsätta i skolans regi under nästa säsong. En social betydelse har odlandet i parkerna haft dels för de deltagande och dels för förbipasserande. Däremot har ej så många deltagare haft utländskt ursprung. Vi tror att detta kan ändras när odlingen kommit igång och man på ett naturligt sett kan se odlandet som en del i parkerna. I skogskommunen Falun finns inte så många kommersiella grönsaksodlare idag. Det är svårt att få lönsamhet på grönsaksodling och det finns ett latent dräneringsbehov som kräver stora investeringar. Utvecklande av biogasanläggningar har heller ingen lönsamhet idag då gårdarna är för få och ligger långt ifrån varandra. Målen om en ökad kommersiell grönsaksproduktion i närzonen får ses som långsiktiga och beroende av faktorer som vi inte kunnat ändra på. Har då denna första säsong utfallit? En grönsaksproduktion av betydelse har kanske inte åstadkommits under 2013 men vi kan utan tvivel konstatera att många har startat att odla i stadens parker. Förutom de redan etablerade odlingarna har fyra nya områden startats och dessutom har ett befintligt område sanerats och startats om. Odlingen har på intet sätt inkräktat i befintliga parker utan snarare gett liv och rörelse. Många har stannat och pratat några har inspirerats att börja odla själva. I utvärderingen poängterar man gemenskapen och samtalen, utbytandet av odlingstips och hjälp med vattning etc. Den odling som gett de största avtrycken i stadslandskapet är kanske den vid Medborgarplatsen. Här har många kommenterat odlingarna, visat sin uppskattning och sitt intresse. Ingen vandalisering har förekommit. Eftersom de centrala odlingarna har skötts väl har de gett ett prydligt intryck och också annonserat en vilja från staden att främja hållbarhetstanken genom att till och med här i stadens hjärta upplåta mark för odling. Kan odlingarna utvidgas och utvecklas och till pedagogiskt centrum för diskussion och lärande om grönsaksodling och hållbar- 32 Hur kan den lokala kretsloppstekniken involveras i odlingen? D D II G GE ER R TT Ä ÄK K TT S S TT E EN NN NÄ ÄS SE E TT H HÖ ÖK KV V II K KE EN N B B JJ Ö ÖR RK K LL U UN ND DE EN N N NE ED DR RE E JJ U UN NG G FF R RU UB BE ER RG GE E TT Stångtjärn H HÖ ÖG G TT Ä ÄK K TT ! Sjulsarvsstugan ! ! Lugnet Natrurresevat ! ! LL Ö ÖV VH HY YD DD DA AN N ! Hökviken ! ! ! K K LL O OC CK KA AR R TT Ä ÄK K TT ! B BO O JJ S SE EN NB BU UR RG G ! ! Räddningstjänst ! S S JJ U U LL S SA AR RV VE E TT ! ! ! ! H HÄ Ä LL LL A A ! ! ! ! S SA AN ND D TT Ä ÄK K TT ! ! Britsarvsskolan ! Östanforsån/Jungfrun ! LL Ö ÖV VB BE ER RG GE E TT ! Skjutbana Östanforsån S S LL Ä Ä TT TT A A Sporthall H HE ER RR RH HA AG GE EN N Slättaskolan Vattenverk Vårdcentral H HÄ ÄS S TT B BE ER RG G B BR R II TT S SA AR RV VE E TT Herrhags gården J V VA AR RG GG GÅ ÅR RD DE EN N Söderbaumska skolan J J K KY YR RK KB BA AC CK KE EN N J Förs. hem J J kyrka Skål pussen JJ Ä ÄR R LL II N ND DE EN N J J J J St Kopparbergs B BO OR RN N lu Fa J J Lugnetgymnasiet V V II LL LL A AS S TT A AD DE EN N J J Skogskapellet Mediahuset J Högskolan ån Svensk Bilprovning H HÖ ÖG GB BO O J Skogskyrkogården S S TT E EN NS S LL U UN ND D Falu avfallsanläggning LL U UG GN NE E TT J Hästbergs kyrkogård Ö ÖS S TT A AN N FF O OR RS S Daljunkare gården Halkbana S SV VE ED DE EN NS S G GÅ ÅR RD D Kristinehallen Ingarvets JJ Ä ÄM MM ME ER RD DA A LL E EN N Kristine skolan Elverk Militärt övningsområde Motocrossbana G GA AM M LL A A H HE ER RR RG G .. Hyttbergets Dalarnas museum industri- Busstation Taxi ån Folkets Hus Stadsteater Västra skolan N NU UB BB BS SA AR RV VE E TT LL II LL LL A A lu Fa H HÅ ÅB BE ER RG GS S H HA AG GE E V VÄ ÄS S TT A AN NB BÄ ÄC CK K Domstolarna C CE EN N TT R RU UM M Förs. kassan område ! koloniomr ! Kårarvets D DA A LL R RE EG GE EM ME EN N TT E E TT ! Önsbacks- Patienthotell J Kyrkogård Stads hus FF R RÄ ÄM MS SB BA AC CK KA A S S TT O OR RA A ! Kårarvet Skjutbana Falu lasarett Kristine k:a J Medborgarplatsen J Polis hus ! Västermalmsverket K KÅ ÅR RA AR RV VE E TT Järnvägsstation FF R RÄ ÄM MS SB BA AC CK KA A ! industriområde Linnes Bröllopsstuga B BE ER RG GA A LL II D D Östra skolan Länsstyrelsen II N NG GA AR RV VE E TT Kårarvsgruvan naturreservat ! Vårdcentral ! ! H HA AR RA A LL D DS SB BO O ! Norshöjden ! Vårdcentral N NO OR RS S LL U UN ND D ! Kopparvallen ! industri- Skola ! S S LL U US SS SE EN N Hosjön ! ! ! ! N NE ED DR RE E ! ! G område ! ! Hälsingbergsskolan Hälsing- D DA AG G LL Ö ÖS S TT Ä ÄK K TT E EN N K KV VA AR RN NB BE ER RG GE E TT H HÄ Ä LL S S II N NG GB BE ER RG G Småbåtshamn P P II LL B BO O gårdens Slussens Rottneby Natrurreservat R RO O TT TT N NE EB BY Y ! K KR RO ON ND D II K KE E TT ! am ! ! ! ! ! industriområde ! la d Södra skolan Elsborgs- ! Harmsarvet K KO OR RS SG GÅ ÅR RD DE EN N s rg Be Norslunds Falu Gruva ! Krondiket n me am ! Gasverkstomten E E LL S SB BO OR RG G H HA AR RM MS SA AR RV VE E TT K KO OR RS SA AR RV VE E TT ! Norslunds kyrkogård Tisken Ö ÖN NS SB BA AC CK KE EN N ! Ö ÖV VR RE E N NO OR RS S LL U UN ND D J J J J J Falu Komvux ! G GA AM M LL A A B BE ER RG GE E TT ! dammen ! industriområde industriområde ! H HÄ Ä LL S S II N NG GG GÅ ÅR RD DE EN N H HA AR RA A LL D DS SB BO O Främby industriomr. ! FF R RÄ ÄM MB BY Y Haraldsboskolan Ö ÖS S TT R RA A FF R RÄ ÄM MB BY Y Scaniavallen G GÖ Ö TT G GÅ ÅR RD DE EN N Hälsinggården Vandrarhem S:t Stefans kapell Stora Vällan Hälsinggårdsskolan Korsnäs- Korsnäsgården G GA A LL G GB BE ER RG GE E TT Gruvrisgården Samuelsdals ! Roxnäs industriområde ! ! ! ! ! NEDRE GRUVRISET NEDRE GRUVRISET ! Roxnäs industriområde Främbyviken K KÄ Ä LL LL TT O OR RP P Främy udde ! ! Främby ! Samuelsdalsgärdet FF R RÄ ÄM MB BY Y U UD DD DE E industriområde Roxnäsudden ! ! ! ! ! ! ! ! ! S SÖ ÖD DR RA A V VÄ Ä LL LL A AN N J ! TTaa ll ll ee nn Föreslagna odlingar 2013 Båtbrygga ! Teckenförklaring M MA AS SU UG GN NE EN N Gruvrisskolan industriområde ! Hälsiggårdsbryggan Småbåtshamn Reningsverk Galgberget industriområde industriområde Främbyviken S SA AM MU UE E LL S SD DA A LL Ö ÖV VR RE E G GR RU UV VR R II S SE E TT Skutuddens K KO OR RS SN NÄ ÄS S Främbyskolan Djursjukhus Befintliga och föreslagna odlingsområden LL II LL LL A A K KÄ Ä LL LL V V II K KE EN N Pilsundet Föreslagna odlingar 2014- Hjärtklack Runn Båtbrygga Befintliga odlingar Hellmansö K KÄ Ä LL LL V V II K KE EN N Krögarholmen 0 250 500 1 000 Meter Karträttigheter: Mät & Karta, Falu Kommun Jaktskyttebana Småbåtshamn 33 Steg för steg mot målet Att utveckla en egen trädgård tar ofta tid, det vet den som prövat. Man testar, misslyckas ibland och provar på ett annat sätt. Själva planerandet framåt, drömmarna är halva nöjet. Utvecklingen av odlingarna i projektet ”Från gruva till grönsak” föreslås på samma sätt få ta sin tid. Detta för att kunna ta tillvara nya insikter och synpunkter och ha en aktiv dialog. Förhoppningsvis kan fina mötesplatser successivt skapas och vi hoppas att många vill delta på olika sätt. ”Klimatet och jorden avgörande. Jag försöker lära av andra för att hela tiden bli en bättre odlare. Lära mig om de olika växternas krav och förutsättningar. Vatten och sol är naturligtvis avgörande för odlingsresultatet. Min favorit är fjärilsbusken.” Att utveckla en grönsaksodling i Falun måste få ta sin tid. Lotterna kan skötas individuellt eller vara gemensamhetsodlingar där man träffas och jobbar tillsammans kanske en gång i veckan. Även om man endast vill sköta den egna lotten måste vissa gemensamma problem lösas som rensning av ogräs mellan och utanför lotterna, vattning, kompost och förvaring av arbetsredskap. Om huvudsyftet är att försöka bidra till gemenskap är gemenskapsodling förstås en bra form men kräver en hel del planering från deltagarna. Uppmuntran till odling är en viktig del i arbetet med att öka ”folkhälsan”. Man rör på sig, träffar andra och mår bra psykiskt av utomhusarbete och av närheten till det växande. Att odla sina egna grönsaker är också helt enkelt hållbarhetstänkande i praktiken. ”Det som avgör om odlingen ska lyckas eller ej är väl i grunden intresset hos odlaren. För mig är intresset djupt och brinnande. Det påverkar även mycket att jag har jobbat med odling sen jag var liten och att jag vet precis vad som krävs. Jag har en mycket grundlig kunskap genom övning hemifrån. Jag har också en tvåårig utbildning i grunden. Att människor behöver giftfri mat är min viktigaste drivkraft. Vi har fortfarande långt kvar innan vi hittar fram till ett kemikaliefritt odlande.” 34 Nu när etapp 1 av projektet är klart är det dags för en fortsättning. Planerna på utbyggnad av odlingslotter sträcker sig från 2014 och framåt. En odlarförening bör arrendera marken av kommunen. Föreningen kan söka bidrag från kommunen och äga vissa redskap tillsammans. Alla odlingsintresserade hyresgäster i Falun utan egen markkontakt skall vara välkomna att ställa sig i kö för en lott. I dagsläget bor de flesta av odlarna i angränsande områden. Kön kommer troligen att bli väsentligt längre när nya odlingar anläggs och informationen om odlarförening och kön ökar och når fler än de närmast boende. 35 2 d re 3 8 2 Ne 1 on ll Ha2 2 ge n 1 B lå 2 ng fr uv ä ge n Jungfrun v 5 va ps on sip Ju 10 ä lj v n 13 3 ge Räddningstjänst 57-87 89-111 22 re ed en N ed H 25-55 Lu gn B BO O JJ S SE EN NB BU UR RG G 1-23 113-143 1 45 Ka 1 rl b e r gs rl b e gå r gs n vä g en rd 10 47-51 45 11 g vä rg s 16 2 20 1 rra 7 gs7g 13 12 nvä 1 3 10 sv 1 rg 7 1 S e min a ri be en n g rko Ky ev ä g eg a re v äst eg r cka 8 n ffe K lo 2 dar 69 a ta än stv Ro Förs. hem 6 1 e Tr 4 o lm Sk gr ns 26 g ag tan n Bru 1 1 8 1 14 1 ägen 1 14 2 79 1 Söderbaum ska skolan 92 2 n U a ta 48 26 Jär 20 1 Valli nv 98 39 10 No r lsg 43 3. Östanforsån 1 K Sl 7 en 6 e yt t v ä g en 11 r lka Da ngr v ar ga g vä ss 45 40 rp sk Ska 23 2 r ag Ås 7 8 Mo 99 9 97 15 1 8 13 11 n ata 88 en Sveagatan 2 5 äg tan ga5 p 17 sv er gr lg . Kå 3 Bö Ek 14 Tr g äd gr ds år 14 10 1 12 1 18 1 nd en ott Sk 1 n gr ds rn g a tan K va d r än r ng äg 24 ä ge lls v va 2 lan Bjö gv 23 S S TT E EN NS S LL U UN ND D 36 11 3 ä gen rv s v 30 Bli 26 1 e Utm 2 33 21 B ri ts a B BR R II TT S SA AR RV VE E TT 14 2 13 8 en 3 42 4 4 66 n 31 in tvä g 65 11 0 n 2 ge 1 9 33 3 ge n ge vä el sv ä g är 13 M nd ä R n slu v ss 37 S te 19 5 Li 38 0 57 19 2 1 40 2 Herrhags gården 18 en 3. Östanforsån vägen 5 väg 23 19 än 20 M or 23 Stångtjärns ä lv Under 2013 har en sanering av området skett vad gäller svartbyggda hus. Man startar nu om på nytt. Bärbuskar och fleråriga grönsaker och bär finns på området och man önskar att ha dessa kvar. Idag tas vatten från ån för bevattning av grönsaker. Då stranden är vassbevuxen har man svårt att komma till och efterfrågar en brygga. En kompost och en grillplats har byggts under 2013 och delar av området har även plöjts upp. Kennet Hallin fungerar som en informell ledare och har odlat här i ca 25 år. 2 ge Te 1 25 101-129 n 0 ge 1 5 3 130-177 Området ligger idag på parkmark och har spontanodlats sedan en tid av boende i Bojsenburg. Faluns första koloniområde var beläget här och jorden är en lerig åkerjord som ej tillförts gödsel under ett antal år och som därför enligt uppgift idag är utarmad. Marken ej förorenad och jorden har varit brukad. Läget är naturskönt i stråket efter ån och nära Bojsenburg. 13 n e rg s ring e db e S ve H äs tb 33 väg 29 Vårdcentral 1 n 42 ge 26 vä Hellbergs 31 gs Vattenverk J e s p er 2 11 a rrh He 3 H HE ER RR RH HA AG GE EN N 201-267 17 33 Östanforsån 74 an S em i nari egat 18 Slä t ta vä ge 1 145-167 n Ka 53-67 Britsarvsskolan etle de 1 ä nd å r d s gr 1 Utvärdering Man är nöjd med odlingen och vill fortsätta odla nästa år. En deltagare vill utvidga odlingen. Odlingarna har skötts både individuellt och gemensamt. Vissa regler finns enligt tradition. En synpunkt är att det bör finnas en lista på odlare, med namn, adress och telefonnummer. Läge och solexponering tycker man är bra. En medverkande tycker att jorden är bra och två tycker att den är dålig. Pallodling finns ej eftersom detta är en gammal odling. Bör tillföras ny jord och gödsel, skriver en medverkande. Service och skötsel fungerar tillfredsställande, men man behöver bryggor för att kunna ta upp vatten. Redskapsförvaring liksom ogräsrensning fungerar men man skulle behöva en grästrimmer. Trots svårigheter att hämta vatten i ån är de flesta nöjda med skörden. En medverkande skriver att odlingssäsongen blev förstörd pga för mycket strul. ”Dålig kommunikation från ledningen”. ”Jorden bör förbättras”. På den öppna frågan om framtida utveckling kan önskemålen sammanfattas i följande punkter: • • • • • • tillåtet att ha buskar, träd och andra fleråriga växter bryggor gräsklippare möjlighet att låna en trimmer från Hälla målarfärg till kompost gödsel och ny matjord Program 2014 – Hela området bör avsättas som ett koloniområde i detaljplanen. Jorden bör bearbetas med en mindre jordbruksmaskin och gödslas upp. Då intresse finns bör alla lotter fördelas på nytt så att man får fram odlingsintresserade som verkligen sköter sina lotter. Eventuell brygga och dränkbar pump får odlarna själva ordna som man har gjort i Hökviken. Enkla trädgårdsredskap bör de odlande själva kunna gå samman om. Förvaring kan ske i en redskapslåda av samma modell som på övriga områden. En formell ledare för gruppen bör finnas så att kommunen har en talesman att diskutera med. Lottindelning. Odlingarna har skötts både individuellt och gemensamt. 37 1 7 17 se b gel än r 24 9 1 2 5 g en Str an dväg Järnvägsstation en 2 B j örbo v ä en 1 16 nad 12 1 28 s väg pla Tisken ta n n 30 1 ata 19 8 35 2 26 B a gge 4 at an lug Fa 2 37 ansg B erg m g Es gen T olf s Domstolarna Myntg atan st R g an Södra skolan 31 18 8 5 1 Så g 6 väg en 21 8 1 2 2 16 ä g en Kisv 15 22 N ic olai vä gen r gs v R ö d fä 17 gv illin Tv Ö T vill ingv V1 12 1 10 k Tis gr än Ett mycket centralt läge mellan Dalarnas museum och Sveriges radio. Här finns närhet till staden med caféer etc. Faluån ligger här men vatten kan ej tas från ån för att vattna grönsaker. Här är lugnt och odlingen ligger strategiskt placerad mitt i ett promenadstråk. Ett värdefullt annonsläge. All jord måste påföras. Ett krävande läge där odlingar måste skötas och planeras så att de berikar stadsbilden. Karin Cluer har lett studiecirkeln. 2 3 a n äsvä rsn Ko n 1 ata ul l k a m m a r e gBusstation Taxi r a eg 1 20 eg 9 område at 9 n rkg eg rkg 2 r Stu 2 6 nd 15 10 Ern v de Pa 6 t ar us 17 3 5 3 at 26 n Bo Gju 15 n sh na 14 2 3 3 g Tin ata 1 15 me t an11 15 21 11 g sg 1 7 45 at a rm vä 4 an 3 ga 1 1 T gen s rs se 6 l lm Va Pro e tar 5 Pa r de is äs 10 gr an N 27 rgm JJ J Medborgarplatsen v Ps il 1 1 17 2 Falu lasarett 7 1 1 2 Linslagarvä n 2 ge 2 3 Be 23 5 2 nv 22 ra t an 28 B 9 ol e öd äg 20 Vårdcentral 8 31 s um ba er 17 Kyrkogård ån lu tan Feaaterga a sg ä S 3 sk lid G 10 ga n 16 s erg 3 pv As 1 6 7 n t an B e r g alid11 t an ga sa 23 Va 25 are 15 an 14 2 6 6 9 36 nk lj u 9 22 at Hor get to n B BE ER RG G7 A A LL II D D 12 40 37 Da 16 27 8 2 ge rga Be 26 18 35 gr m ata 9 an ta n ga o rs Timmer v ä ge n 7. Medborgarplatsen l rd 8 8 16 19 eg r ar7 industri- S vä g B 26 ttu Va 9 23 ak s tv n 9 1 Sty rg r 14 31 3 67 2 3 50 25 28 pt m E O E LL S SB B OR RG G 10 Elsborgs16 Ha is r .g g Ge sl. r erg ntg My5 54 38 B 15 38 tan 23 77 s erg u ha ta n ga u re 10 St 57 ta n 5 8 tg a 20 H yt n ata 6 sg nä Or t an iga gn Ma n ng a ta Ku eg tar 20 ne n Folkets Hus Stadsteater 6 Mo ruva Husbergs v tra 20 60 45 n ata 11 sti 9 ta ga s jö 1 n C C gE EN N1 T5TlmR RU UM M 12 37 27 ol m Förs. kassan 3 Kri 10 5 ga g ure 8 9 Ås Ös 6 26 6 Kristine skolan Kristine k:a n 32 Ko 49 a 24 at a 1 48 25 n 29 2 a pp 11 58 19 n 30 ta ga 40 uv Gr 39 at a n 44 ta n sg at a g uv Gr olg väg L en ta ga 11 18 11 tan Kristinehallen t an 12 H St 6 arg ga uv Grn at a 29 Sk 15 1 ä sv 14 4 r sg Stads hus 31 64 35 89 52 mm v 34 6 a n g at n am nd 2 tsg ha n 15 22 la am 41 4 13 Öla hu ds S ta3 Dalarnas museum 7. Medborgarplatsen G Ko are 17 gr rs Pe 1 Vill a i ch or F 45 M Ös 3 tra 4 H 10 ek tan Yx Sti garegata gatan 32 Kron gå r ds v ä g e n nd re 17 19 n Västra skolan Sti ga a zg 1 lbr a tt g ta ga ne sti 31 Kri 11 47 4 tan ga 21 1 tv.g an HPolis hus 12 12 18 1 28 6 t Tro 38 s gr 17 39 3 ge 86 33 område 24 g Sla reg gr n En ta ga Hy industri- o rbr 2 51 60 45 5 bergets 2 10 ns ma 68 12 Hytt- 29 Ba - 78 G GA AM M LL A A H HE ER RR RG G .. bro Ny 39 ng r Ku rls g Ka 8 11 Östra skolan 20 11 rgs 1 44 37 7 18 Be sg rva 20 sin 55 7 11 2 10 r sg us ålp r ö n H a 32 ermalmsverket ga 27 10 Ga 6 11 ata n Sk v Ma 14 59 83 r eg 75 44 n at a s ga Ma Läns23 styrelsen r sg an li b m p ns K ö 3 Ka 26 98 Stu rr He d går 24 ta n ga in s 9 2 19 Daljunkare gården 9 46 ng Ku ta fs s G utor g änd sgr 5 4 6 n 2 5 13 n 2 ata ta ga otz rie g 34 n Sö Ma d ra 54 41 lede 18 d Kvarnbergsbacken Utvärdering Merparten vill fortsätta att odla nästa år. Alla utom en vill utvidga. Odlingen utformades gemensamt inom ramen för en studiecirkel, vilket de flesta verkar tycka är bra. En skriver ”roligt och lärorikt, men för lite skördat”. Vissa regler fanns. T.ex fanns ett vattningsschema, en gemensam överenskommelse om att arbeta ekologiskt, och andra gemensamma beslut vad gäller grönsaker och kompost m.m. Alla tycker att läget är bra. Skönt att det ligger centralt och att det är soligt. Den tillförda jordens kvalitet ansågs vara rätt dålig av några. ”Bra näring men för låg mullhalt”. ”Höll inget vatten, för näringsrik för potatis+morötter” och ”saknade liv och bakterier” var några omdömen. Pallodlingen var bra liksom solexponeringen. Önskvärt med kompost. Några skriver att det har varit roligt med så många förbipasserande som är nyfikna. Det fungerade bra med vatten när det väl blev klart, men det tog för lång tid menar vissa, och var bökigt till en början. Redskapsförvaring var bra. Rensningen fungerade bra, många som hjälptes åt och det blev ett bra samarbete. Alla är nöjda med sin skörd. Resultat, gemenskap, samarbete och glädje är faktorer som tas upp som anledning till att det har fungerat bra. Grödor som har fungerat bra är kål, purjolök, sallad, kryddor. Potatis och morötter har fungerat mindre bra. Det borde finnas bättre skyltning menar några, så att förbipasserande kan se vad som odlas. Och skörden borde också tas om hand bättre tycker två medverkande, det verkar som om de som odlar inte vill skörda. ”Vi har inte vågat skörda, en del har blivit övervuxet” skriver en medverkande. På den öppna frågan om framtida utveckling kan önskemålen sammanfattas i följande punkter: • • • • • • • kompost skyltar vill påverka utformningen. variation på lådorna studiecirkel mer kreativitet skördefest Program 2014 Det exponerade läget vid Medborgarplatsen gjorde ett stort avtryck i stadsbilden och många förbipasserande uppmärksammade odlingen som ligger vid ett välbesökt stråk i staden utefter ån. Ingen åverkan har förekommit vilket kanske förvånar alla. Kanske är området alltför öppet och i blickfånget för trafik och gående på andra sidan ån. Det exponerade läget gjorde stort avtryck i stadsbilden. Stadsodlingens stora möjlighet är att ge folk chans att arbeta med odling och att träffa andra med samma intresse. För att locka nya odlare och sprida kunskap om odling har Medborgarplatsen varit mycket lyckad. Målet är att fortsätta odlingen nästa år som en studiecirkel och om intresse finns utvidga odlingarna. Olika evenemang kan ordnas med invigning och skördefest tipspromenad, soppa och plantering av lök bland annat. I augusti kan ordnas guidning till odlingslotterna i centrum. En inbjuden expert kan ge odlingstips både för odlarna och för allmänheten. Fortsatt samarbete med Studiefrämjandet och Naturskyddsföreningen ger nybörjare en chans att lära sig odlingens grunder. Gemensamhetsodling är ett bra sätt att lära mer, att bli inspirerad och inte minst att träffa andra. Vill man inte odla själv kan man titta och lära sig mer vid stråket utefter ån där alla ska känna sig välkomna och där parkavdelningen bjuder på säsongens tips vad gäller odling. Möjligheterna är många. Resultat, gemenskap, samarbete och glädje är faktorer som framhålls. 39 2 2 J J J Norslunds kyrkogård ds 14 v 9 8 2 N 1 2 6 Pe 1 6 5 10 ors lin Ma e ck 1 ba s rg Be ll e 1 4 4 1 K 2 ä sv 4 4 1 11 9 n 2 27 rg n 1 be 12 K KV VA AR RN NB BE ER RG GE E TT 10 rn Kv a 3 Tis 29 6 1 e tig 3 26 41 Idrotts väg en 2 4 1 2 T 2 10 i ll s Dr 7 e 3 n ge 7 k vä gen Kopparvallen n 11 l l a 10 nv 9 äg en rv vä 1 1 ro at a ge Me vä 20 18 gl 1 15 eg Ug äg e n 5 ur 6 8 gtv ri eb 3 2 3 7 Tä erg11 sv Kvarnbergsbacken St l ö sv vä 15 3 gr 10 10 en k Tis 1 2 gen d än 21 Så g 6 D ag 5 g en B j örbo v ä 16 s väg Gasverkstomten 11 B agg e g en 2 8 12 i vä gen Sti g 8 1 16 äg en Kisv 15 22 r gs v R ö d fä 17 31 gv illin 12 Tv ingv Ö T vill V1 1 5 2 9 g olf s st R Ern vä Södra skolan 11. Gasverkstomten D DA AG G LL Ö ÖS S TT Ä ÄK K TT E EN N 2 kb v gs 4 en äg 5 9 11 24 13 - 14 Främby by vä ds v ers väg Fr äm slun 32 8 3 5 äg 6 1- 1 n iel s v 20 11. Gasverkstomten E rik Da 18 ge n industriområde n äge Pe d FF R RÄ ÄM MB BY Y 40 På tomten norr om Södra skolan har den gamla gasverkstomten sanerats och kommunen ska här anlägga en park. I denna kommer stadsodlingen att kunna inlemmas och berika parken. Läget är centralt och ligger mellan Tisken och Sturegatan. Jord måste påföras och odlingspallar är ett gott alternativ då odlingen kommer att starta innan parken anläggs. Läget är centralt men samtidigt skyddat. Området är en tidigare förorenad park runt ett gammalt gasverk. Det har sanerats 2012 och alla träd har fällts. Idag ligger den före detta parken som en öde grusplan men ett förslag till en ny park finns utarbetat. De odlingar som anlades 2013 lades vid kanten av den stora grusytan nära Södra skolan för att möjliggöra en eventuell utbyggnad av parken under sommaren 2013. Två grupper har odlat på gasverkstomten. En grupp bestående av föräldrar och barn från Södra skolan och en grupp med hyresgäster i intilliggande fastigheter. Alla är mycket positiva till odlingen. 22 er vägen rd s Järnvägsstation 1 2 19 18 10 22 Nedre G ruvr is gå en 1 35 2 26 8 o la Nic område ck 12 28 1 9 bo Myntg atan tan n 30 1 ata a eg 1 20 eg Timmer v ä gen St en 1A Tisken r Stu 3 2 en 2 r rn eg nad 1 7 t ar dväg se Vårdcentral Gju pla T o rs11 Ka 2 n 1 ata ul l k a m m a r e gBusstation Taxi . sv 3 rkg gen Str an 3 ta n ga 3 hu 2 15 sg 9 E O E LL S SB B OR RG G 10 6 nd 15 10 Bo g 6 a n äsvä rsn Ko Es 26 n G a lgb er en sle d an 45 at a 1 1 2 rm 15 industri- 5 3 6 s tv eg r ar7 Mo 14 ån lu tan Fa ga tm 21 n 9 1 16 at t er h 37 Elsborgs- 1 n rgs p au 8 26 Pa 1 1 Be n at a 23 27 an ata 20 14 9 a Te 16 6 2 Sty 19 49 n ata Ko 30 48 3 67 50 g 11 Hor get to Folkets Hus Stadsteater ntg My5 54 ruv 12 38 aG ml41 40 Ga 8 6 n ata 9 re g 10 S tu 57 ta n 5 8 tg a 20 H yt n ata 6 32 sg nä Or t an 25 iga 28 gn Ma n ng a ta Ku9 eg 1 32 tar ak 2 g uv Grn at a 9 at 23 11 Västra skolan 22 Förs. kassan 3 77 1 n 15 2 1 n C C gE EN N1 T5TlmR RU UM M 20 60 29 2 Sti garegata 24 45 8 n ata n område sli m eg at a industri- Scaniavallen Ö ÖS S TT R RA A FF R RÄ ÄM MB BY Y Utvärdering Alla vill fortsätta odla nästa år, men ingen tycker att det är nödvändigt att utvidga odlingarna. Odlingen organiserades både individuellt och gemensamt. Alla hjälps åt med vattning. Alla tycker att läget är bra. Alla utom en tycker att jordens kvalitet är bra. Pallodlingarna är bra och solexponeringen bra. En medverkande tycker att det är något smalt mellan pallkragarna och att det borde finnas en gräsklippare. Det fungerar bra med vatten, fast slangen är för kort tycker några. Länge slang och vattenspridare är önskvärt. Redskapsförvaring och rensning fungerar bra tycker alla. Alla är nöjda med sin skörd. Odlingen har gett en bra skörd och det är roligt att vara en grupp vänner som hjälps åt och har delat ansvar. Odlingssäsongen 2013 fungerade väldigt bra tycker odlarna, trots att området inte blev klart förrän en bit in på säsongen. Lotterna var välskötta och odlarna kunniga. Program 2014 – Eftersom det blivande parkbygget har försenats finns här obegränsade förutsättningar att skapa ett stort centralt odlingsområde i det populära gångstråket runt Tisken. Marken är sanerad och all anläggningsjord måste vara ny. Då den nya parken anläggs kan odlingen så småningom arbetas in i förslaget och på sikt utvidgas till en attraktiv odlingspark inspirerad av Tjärna ängar eller Prinzessinerparken i Berlin. Bin och höns diskuteras. Kanske även ett café. Odlingarna kan vara av olika slag såväl pallar som markbäddar avgränsade av träsargar. Kompost och en sittplats placeras i odlingsparken och en skolträdgård kan anläggs i samarbete med barn, föräldrar och personal vid Södra skolan. Målet bör vara att utveckla en central odlingspark där odlare och andra kan mötas. Den ska locka besökare från hela staden genom pedagogiska tematrädgårdar där man kan få trädgårdstips, växtkunskap , ekologisk insikt i praktiken mm. Trädgårdarna kan även fungera som testplats för parkverksamheten i kommunen när det gäller växter och markbyggande. Den gamla Gasverkstomten har sanerats. Området skall vara välutrustat med odlingslotter av olika storlek. Därutöver kan finnas en förrådsbyggnad, tillgång till vatten, anslagstavla mm. Trädgårdsavfallet bör komposteras. Inom området bör finnas sittplatser med bärbuskar mm för att uppmuntra till gemenskap. Området kan inhägnas med nätstängsel och kläs in med klängväxter . Parken vid Gasverkstomten kan innehålla en skolträdgård om intresse från dagis, fritids eller skolklasser finns. Ansvar för att området sköts bör tas av parkavdelningen om luckor uppstår i skötseln av lotterna. En av odlingsgrupperna bestod av barn och föräldrar vid Södra skolan. 41 12 ! 10 5 elvä väg Fåg 2 1 1 ! 17 30 n 6 gen dsv äge n Koppa 2 n 12 å rd vä n 2 1 Blo 2 sv ge 12 äg vä 10 Fa lhe 14 He 9 år 2 1 1 9 ds 5 m byskolan Hälsinggårdsskolan hu n 2 6 ck 1 7 65 ge n vä ge gs Hu r ar Häls a nd Än S:t Stefans kapell ml 1 ev V 33 in gg Vandrarhem 8 34 32 31 äg en sv ä g e 44 17 rtorget ! 28 2 H HÄ Ä LL S S II N NG GG GÅ ÅR RD DE EN N Haraldsboskolan n Vid upptakten i maj samlades en entusiastisk grupp på en före detta dagistomt. Man hade stora planer. Men något gick fel och till slut återstod endast två eldsjälar som fick sköta allt själva. Ingen vill hjälpa till att vattna och rensa ogräs. Idag är skörden bärgad men man är inte intresserad av att fortsätta. Alla skyller på alla och projektet verkar nedlagt. ! ige 2 Bä c 1 st a ! 5 kvä 12 I Hälsinggården och Norslund finns flerbostadsbebyggelse och stora möjlighet att odla på omgivande tomt eller parkmark. Marken är inte förorenad men jorden dålig och ny jord måste påföras. Vatten måste dras fram. en Ver k 5 nst Må 1 2 12 8 gen Po r svä 1 väg 13 8 1 rr g Åk ge ! 8 gen en 2 12 Hälsing2 5 11 13. Norslund Tor s en 4 5 Lek väg 2 48 1 61 ken 15 Sto 1 1 vä er gen 46 68 6 en 53 rvä g njä 1 Pio 16 gen Fur uvä gen 2 v 36 en 11 5 1 1 lar äg en ! ! 8 gen äg e ts v Od 11 äg 51 en 1 10 58 äg sv 1-2 5 So c 13 6 79 10 rnv ä 38 37 21 5 ng nd v Fu ru pla n en 13 0 30 7 10 H HA AR RA AL LD DS SB BO O Ä 56 St ra 16 18 12 Haraldsbov ge n 12 n vä 9 24 en 3 8 17 industriområde tige 5 n 71 Stj ä 32 26 12 7 60 5 13 en 1 g Slussens 35 Vr e ts s tig 12 2 Fur uvä 49 38 1 23 21 17 väg Ha åbåtshamn r st i ge7 6 n sb o ogs r täk 27 43 nvä Ste 2 51 40 Sk o pla gsn 2 gen dvä s 32b ov Lun al d en Sk 24 Ha r äg 4 lav 3 sg 35 t te rald väg 25 20 Verkstadsvägen 37 nns 16 sv å rd 11 ng 1 nv 46 Va l Ha 2 46 26 29 21 - Slå 11 3 26 ! 1 27 11 0 2 Bru ! nd 19 ! 29 grä 25 20 ! N NO OR RS S LL U UN ND D g Alm 5 26 11 20 10 1 8 6 H HA AR RA A LL D DS SB BO O 21 ! Vårdcentral 4 10 0 Norshöjden 5 ! vä 2 Ku 39 N s l iu yre ! ! 28 5 1 2 1 37 -3 1 7 SS SE EN N 35 ! n N NE ED DR RE E 18 3 ! äg e gs ! rv or 9 42 gen ! svä ! ndustriområde pa ! Ko p 59 ! 12 13 slunds Ko r snä 42 ! e6 v nk e 2 Vi G ! 9 60 ms v 8 9 Småbåtshamn en Bjö r nt om tav Utvärdering Endast en har skickat in enkäten och förklarar sig vara nöjd med resultatet men kommer inte att fortsätta odla nästa år. Inga regler för odlingen sattes upp då det endast var två deltagare. Odlingarna hade ett bra läge men jordens kvalitet var dålig. Pallarna och solexponeringen var bra. Vattningen och redskapsförvaringen fungerade bra. Det var vildvuxet och inte rensat då ”Ingen var intresserad av rensning”. Man förklarar sig nöjd med skörden, men det var ingen uppslutning. En stor besvikelse på Kopparstaden och kommunens engagemang uttrycks. På den öppna frågan om framtida utveckling kan önskemålen sammanfattas i följande punkter: • vi fixar själva • fick ingen hjälp 13. Norslund 42 Program 2014 – En ny kontakt bör tas med Kopparstaden om odling i anslutning till bostadsområden. Många har i utvärderingen av de andra odlingsområdena framfört detta. Odling på en före detta dagistomt. Odlingarna hade bra läge men jordens kvalitet var dålig. 43 ä m äg Fr ä sv n i e ls v by v der Da t ra nd vä ge n äg ÖSTRA FRÄMBY vallen n L ä g e rv ä ge k Tor il s Främbyviken Området ligger i anslutning till flerbostadsbebyggelse och skola. Det är placerat på en äng omgiven av skog. Här har odlats tidigare och här finns sittplatser och en grillplats. de flesta av de gamla lotterna är övergivna. Pallkragar adderades och med ny jord från Falu energi. Den befintliga jorden består av en ganska lerig åkerjord. Bengt Everbrandt har fungerat som talesman för odlingen. väg Främ byskolan Utvärdering Alla var nöjda med resultatet, utom två stycken som tyckte att resultatet varierade. En menade att det berodde på att lådorna inte blev klara förrän i mitten av juni – säsongen blev alltså något kort, vilket var dåligt för vissa grödor. Alla vill dock fortsätta odla nästa år, och alla vill också utöka odlingarna till nästa gång. Källviksvägen Reningsverk ORP Främbyviken 17. Främbyviken Främby industriområde 17. Främbyviken 44 FRÄMBY UDDE Gemensamma verktyg har inköpts och några gemensamma möten har hållits. I övrigt skötte alla sina egna odlingsytor. Inga tydliga regler sattes upp. Alla tycker att läget är bra. ”Stor utvecklingspotential” och ”lugnt samt nära till badplats”, är några skäl som tas upp. Vad gäller jordens kvalitet tycker en medverkande att originaljorden var för tung och lerig, men att det blev okej när ny kompostjord tillades. En annan skriver att jorden hade bra näring men var för finkornig. Alla är överens om att pallodlingen är bra, och att solexponeringen är bra. Några minus som tas upp är att det finns mycket rådjur i området som förstör grödorna, och det är mycket ogräs mellan pallarna. De flesta tycker att det fungerade bra med vattnet. En medverkande skriver att det vore bra att ha vatten till september, och en skriver att det fanns vissa problem inledningsvis. Alla är överens om att redskapsförvaringen är bra. Vad gäller ogräsrensningen verkar det ha fungerat bra i själva odlingarna, men varit vildvuxet mellan pallarna. De flesta är nöjda med sin skörd, utom en medverkande som är missnöjd på grund av rådjur som åt av grödorna och att odlingen kom igång för sent. Saker som har fungerat dåligt är t.ex. när det till en början inte gick att få vatten. Vintersquash växte inte bra. Saker som har fungerat bra är exempelvis läget/platsen, att det inte har varit någon vandalisering, och pallarna. Grödor som har gett goda resultat är potatis, dill, sallad, morötter och kålrabbi. På den öppna frågan om framtida utveckling kan önskemålen sammanfattas i följande punkter: • • • • • • • • • • rådjur problem markduk mellan pallarna täckbark mellan pallarna kompost gemensamma arbetstimmar gemensamt ansvar utanför pallarna nuvarande enkla regelverk ska gälla möjlighet att låna verktyg utvidgning, fler har anmält intresse fler nya ramar och jord Program 2014 – Man har en kö av intresserade som bör erbjudas möjlighet under nästa år. Många promenerar förbi och samtalar och intresset sprider sig naturligt. Under det första året har man haft arbete nog med att bygga upp området och rensa och skörda sina egna pallar. Nästa år är man enig att det måste rensas upp mellan och omkring pallarna. Idag växer gräs och ogräs ganska vildvuxet. Likaså måste bärbuskarna rensas och föryngras. ”Det funkade bra i Främby! Jag vill odla även nästa år på samma ställe. Ska odla sånt som inte rådjur gillar nästa år.” ”Gemensamma arbetstimmar, dels för att området är mycket vildvuxet och behöver röjas ordentligt, dels för den sociala biten. Alla behöver ta ansvar, inte bara för de egna pallarna utan för hela området.” Möjlighet att låna specialverktyg exempelvis en trimmer från kommunens förråd i Hälla bör utredas. Man efterfrågar även en kompost samt hjälp att köra bort gräs. För att hålla gångarna fria vill man gärna täcka med svart plast och täckbark. “Det funkade bra i Främby. Jag vill odla även nästa år på samma ställe”. 45 Långsiktiga mål Vid seminarier, diskussioner och intervjuer har många synpunkter på framtida stadsodling ventilerats och mål har formulerats. Dessa sammanfattas nedan: • Utveckla bondens marknad även för småodlare men också under andra årstider • Utveckla odlingskooperativ hos lantbrukare i närzonen • Utveckla samarbetet mellan land och stad så att grönsaksodlare eller andra bönder kan hjälpa odlare i staden med ex plöjning, harvning, gödsling etc. • Värna jordbruksmarken högre vid stadens utbyggnad. • Planera in områden för odling när planeringen görs för bostadsområden • Utred möjligheterna för att bygga ett växthus vid Ingarvets kraftvärmeverk. • Utbildning, studiebesök, föreläsningar mm tillsammans med studieförbunden för att öka kunskapen om odling Gynna stadsodling och låt de som vill få mark av kommunen. • Gynna stadsodling och låt de som vill få mark av kommunen • Hjälp och stöd till de som vill odla grönsaker lokalt, starta biodling och hålla stadshöns 46 Slutord För att kunna nå ett långsiktigt hållbart Falun, måste staden utformas, planeras och utvecklas utifrån ett helhetsperspektiv, där de sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionerna av hållbar utveckling tillgodoses. Stadsodling berör alla hållbarhetsaspekter med tonvikten på den sociala. I flera länder runt om i världen odlas grönsaker i staden av ekonomiska skäl. I Falun handlar det snarare om att bidra till en social hållbarhet genom de möten mellan människor som odlingar bidrar till. Stadsodling kan också bidra till spännande och variationsrika stadsmiljöer och kontrastera mot vanligt förekommande ensidiga monokulturer. Odlingarna kan också bidra estetiskt och arkitekturmässigt till stadsmiljön peka mot en ökad hushållning med odlingsbar “mark” och knappa resurser. Människor förväntar sig inte stadsodling eller liknande aktiviteter i staden. Morötter och grönkål i parkerna kan knyta ihop stad och landsbygd. Stadsodling bidrar till att människor rör sig i områden och platser där rörelse och liv annars inte hade förekommit vilket då kan sägas bidra till att göra staden mer spännande och trivsam att vistas i. Stadsodling kan bidra till att öka den biologiska mångfalden i staden. Odlingarna kan framför allt fungera som biologiska buffertzoner eller ekologiska bryggor mellan olika grönområden och därmed bidra positivt till den biologiska infrastrukturen. Blommande växter kan dessutom vara viktiga resurser för pollinatörer. Införandet av bin i parker och privata trädgårdar är en anna viktig åtgärd. Stadshöns i privat och kommunal regi kan ge många möjlighet att känna sig säkra på att de producerats på ekologiska grunder. I Sverige handlar stadsodling snarare om att bidra till en social hållbarhet genom sina rekreativa värden. Vi vill tacka alla engagerade odlare för ett lyckosamt projekt. Vi vill också tacka Studiefrämjandet och Naturskyddsföreningen för deras engagemang i odlingen vid Medborgarplatsen. Med erfarenheterna från 2013 års odlingar vill vi se stadsodling i Falun som ett ständigt utvecklande av befintliga och nya områden. Grupper har bildats och människor har lärt känna varandra under det första året och de ska naturligtvis ges möjlighet att fortsätta. Projektet har rönt stort positivt intresse och getts mycket publicitet i lokalpressen. Det är vår förhoppning att lokal odling av grönsaker liksom bikupor och höns kommer att bli ett lika naturligt inslag i stadens parker som blomsterrabatter och träd. 47 Litteratur Cockrall-King, Jennifer. Food and the city: urban agriculture and the new food revolution, 2012. Flodin Furås, Ulrika Gatsmart odling, 2012. Jimenez, Johanna G. Staden som åkermark: stadsodling i Malmö och New York, 2012. Farming the city food as a tool for today’s urbanisation, 2013. Agricultural urbanism - handbook for building sustainable food & agriculture systems in 21st century cities, 2010. Despommier, Dickson D. The vertical farm: feeding the world in the 21st century, 2011. Hanson, David Breaking through concrete: building an urban farm revival, 2012. Kaplan, Rachel Urban homesteading: heirloom skills for sustainable living, 2011. Ladner, Peter The urban food revolution: changing the way we feed cities, 2011. Mitchell, Alex The rurbanite: living in the country without leaving the city, 2013. Svedberg, Stefan. Urban Hallmarket, 2012 Svensson, Sara Stadsodling och integration, samt relationer däremellan, 2005 Stadsodling – reflektioner och perspektiv från SLU Alnarp, 2013. Carpenter, Novella The essential urban farmer thal, 2011. Rich, Sarah. Urban Farms, 2012 Mannerfelt, Karine - Stadsodlare, 2013. Reynolds, Richard On guerrilla gardening: a handbook for gardening without boundaries, 2009. 48 49
© Copyright 2024