Marknadsrapport nötkött juni 2015
Marknadsrapport nötkött juni 2015 Under årets första kvartal var nötköttsmarknaden i Sverige ganska oförändrad jämfört med samma period 2014 och den svenska marknadsandelen ligger för närvarande på 53,5 procent. De svenska avräkningspriserna på ungtjur och ko är höga för tillfället. Exporten av nötkött från EU till länder i Asien, Mellanöstern och Afrika har ökat då den ryska marknaden försvunnit. Dnr Enheten för handel och marknad Författare: Karin Lindow Åsa Lannhard Öberg Foto: freeimages.com Sammanfattning Produktionen av nötkött i Sverige ökade med knappt 5 procent 2014 jämfört med föregående år. Första kvartalet 2015 minskade dock produktionen med knappt 1 procent. Importen minskade en aning 2014 men första kvartalet i år låg den på samma nivå som motsvarande period 2014. Den svenska marknadsandelen, som stärktes 2014 med nästan 3 procent, tappade 0,2 procent årets första kvartal. Sammantaget var det små förändringar i balansen årets första kvartal. Antalet nötkreatur minskade något 2014. Främst är det kvigor, stutar och tjurar samt dikor som minskar medan mjölkkor och kalvar ökade. Antalet företag med nötkreatur fortsatte att minska 2014 medan förprövade stallplatser ökade. Importen är störst från Irland, följt av Nederländerna, Tyskland och Polen. Den svenska exporten domineras av beredda produkter som främst exporteras till Finland. Avräkningspriserna för ungtjur och ko ligger på en mycket hög nivå för tillfället, vilket delvis kan hänga samman med att Jordbruksverket nyligen gjort justeringar i beräkningen av de veckovisa priserna. Nötköttsmarknaden inom EU kan betraktas som stabil för närvarande, dock med något dämpade priser. Antal nötkreatur ökade med 0,8 procent i decemberräkningen vilket leder till ökad slakt 2015 enligt EU-kommissionens prognos. Även inom nötköttssektorn har bortfallet av den ryska marknaden kompenserats av ökad export till länder i Asien, men även till Mellanöstern och Afrika. Innehåll 1 Den svenska marknaden ........................................................................................ 1 1.1 Marknadsbalans för nötkött, 1000-tal ton slaktad vikt ..................................... 1 1.2 Årlig förbrukning per köttslag och person ....................................................... 2 1.3 Utveckling av svensk marknadsandel kött och ägg .......................................... 3 1.4 Antal nötkreatur enligt djurräkningen .............................................................. 4 1.5 Procentuell fördelning av landets nötkreatur per produktionsområde 2013..... 5 1.6 Företag med nötkreatur enligt lantbruksregistret.............................................. 6 1.7 Förprövade stallplatser för nötkreatur .............................................................. 7 1.8 Förprövade stallavdelningar för nötkreatur ...................................................... 7 1.9 Geografisk placering av godkända nötkreatursslakterier ................................. 8 1.10 Slakterier med godkänd slakt av nötkreatur per anläggningsstorlek ................ 9 1.11 Antal godkända slakterier i Sverige med slakt av nötkreatur ......................... 10 1.12 Slakt av nötkreatur, 1 000 ton......................................................................... 11 1.13 Användning av antibiotika till djur inom EU ................................................. 12 1.14 Svensk import av nötkött på aggregerad nivå, produktvikt ............................ 13 1.15 Import av nötkött till Sverige på finfördelad nivå, produktvikt ..................... 13 1.16 Svensk import av nötkött på landfördelad nivå, produktvikt ......................... 14 1.17 Svensk export av nötkött på aggregerad nivå, produktvikt ............................ 15 1.18 Svensk export av nötkött på finfördelad nivå, produktvikt ............................ 15 1.19 Svensk export av nötkött på landfördelad nivå, produktvikt .......................... 16 1.20 Avräkningspris ungtjur klass R3 och kor klass O3 ........................................ 18 1.21 Avräkningspris livkalv ................................................................................... 19 1.22 Utveckling av konsumentpriser ...................................................................... 20 2 EU- och världsmarknaderna ............................................................................... 21 2.1 Marknadsbalans och prognos för nötkött, EU-28 ........................................... 21 2.2 Decemberräkningen av nötkreatur inom EU .................................................. 22 2.3 Nötköttsproduktion per medlemsland, 1 000 ton slaktad vikt ........................ 23 2.4 A/C/Z-priser i ett urval av EU-länder, 100 euro/kg........................................ 24 2.5 Prisutvecklingen i EU för samtliga klasser .................................................... 24 2.6 EU:s handelsbalans för nötkött och levande nötkreatur ................................. 25 2.7 EU:s import av nötkött fördelat på land, ton slaktad vikt............................... 26 2.8 EU:s export av nötkött fördelat på land, ton cwe ........................................... 26 2.9 Stora import- och exportländer på världsmarknaden ..................................... 27 2.10 Prisutveckling för vuxna handjur i EU, USA, Brasilien, Uruguay och Argentina, euro/100 kg slaktad vikt ........................................................................... 28 1 Den svenska marknaden 1.1 Marknadsbalans för nötkött, 1000-tal ton slaktad vikt Den svenska marknadsbalansen för nötkött visar utvecklingen i grova drag och över en längre tidsperiod. För nötkött finns en serie ända tillbaka till 1980. Balansen jämför produktion med handel och dessutom beräknas en svensk förbrukning av nötkött. För att göra dessa jämförelser och beräkningar måste handeln räknas om till vara med ben eller slaktade vikt, då det är i denna form produktionen anges. Förbrukningen, som räknas ut genom att summera produktion och import samt dra ifrån export, är således åtgången av slaktade nötkreatur inklusive ben för att tillgodose vår konsumtion. Svensk andel av förbrukningen är det som även brukar kallas självförsörjningsgrad. Balansen visar att produktionen av nötkött minskat över perioden som omfattas, även om en ökad produktion kan noteras vissa år. Även importen har ökat tydligt år från år, med undantag för 2009 då finanskrisen påverkade hela marknaden negativt och 2014. Den totala förbrukningen har stigit medan befolkningsökningen gjort att förbrukningen per person och år legat ganska stilla under perioden. Den svenska andelen av förbrukningen har sjunkit de senaste tio åren, med undantag för 2014 då den svenska marknadsandelen stärktes med nästan 3 procent till följd av minskad import och ökad produktion. Första kvartalet 2015 har inte inneburit några stora förändringar på marknaden jämfört med samma period 2014. År Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen Förbrukning kg/person 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 135,9 137,4 133,5 128,8 139,8 137,8 137,9 125,4 106,0 108,9 114,7 120,2 110,5 120,4 126,6 133,3 12,9 12,9 17,2 20,5 20,5 20,2 19,7 15,2 229,0 233,4 231,0 228,5 229,9 237,9 244,8 243,4 59,4% 58,9% 57,8% 56,4% 60,8% 57,9% 56,3% 51,5% 25,4 25,7 25,3 24,8 24,7 25,4 25,9 25,6 2013 2014 Skillnad 13/14 2014 jan-mars 2015 jan-mars Skillnad 14/15 126,1 131,9 4,6% 33,2 32,9 -0,9% 136,9 135,7 -0,9% 32,7 32,7 0,0% 15,1 15,9 5,4% 4,1 4,1 1,2% 247,9 251,7 1,5% 61,8 61,4 -0,6% 50,9% 52,4% 3,0% 53,7% 53,5% -0,2% 25,8 25,9 0,5% Not: Förbrukningen av nötkött i Sverige är framräknad som produktion + import – export. Källa: Jordbruksverket och SCB 1 1.2 Årlig förbrukning per köttslag och person Förbrukningen av kött är ett mått som visar hur många kilo djur som går in i köttproduktionen. Därefter sker förluster i livsmedelskedjan såsom att ben och andra delar av djuret som vi inte äter tas bort, det blir också svinn vid styckning, i butik, tillagning och slängd mat. Förbrukningen per capita är alltså ett mått som inte får förväxlas med konsumtion per capita. Livsmedelsverket gör dock regelbundna undersökningar av svenskarnas matvanor, och där beräknas även hur mycket kött vi konsumerar. Jämfört med förbrukningssiffran för 2014 som hamnade på 87,5 kg per person och år så ligger konsumtionen snarare kring 50-55 kg per person och år. Förbrukningen är ändå ett mått som visar hur vår konsumtion utvecklats över tid, under förutsättning att svinnet från slakt till själva måltiden inte förändrats. 90 90 80 80 70 70 60 60 50 50 40 40 30 30 20 20 10 10 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Övrigt kött 4,4 4,4 4,3 4,3 4,3 4,2 3,9 3,8 3,9 3,9 4,0 3,8 3,6 3,4 3,4 Lammkött 0,9 1,0 1,0 1,0 0,9 1,1 1,3 1,3 1,4 1,6 1,4 1,5 1,5 1,6 1,7 Fågelkött 12,8 13,9 14,8 14,3 14,9 15,7 16,3 16,7 18,1 17,5 18,4 18,7 19,0 20,3 21,4 Nötkött 22,4 21,5 24,2 25,0 25,2 25,4 25,7 25,3 24,8 24,7 25,4 25,9 25,6 25,8 25,9 Griskött 35,7 34,7 36,2 36,1 36,5 35,7 35,5 36,1 36,2 36,0 37,0 37,3 35,9 36,6 35,1 Totalt 76,2 75,5 80,4 80,7 81,8 82,1 82,7 83,2 84,4 83,7 86,2 87,2 85,6 87,7 87,5 Källa: Jordbruksverket och SCB 2 0 Total förbrukning per capuita Förbrukning per capita Förbrukningen per person och år av nötkött har ökat sedan 1999, men de senaste åren har ökningen saktat av. Det är framför allt fågelkött som drivit den totala ökningen av köttförbrukningen i Sverige under perioden. Även globalt ökar populariteten för fågelkött och prognoser pekar på att konsumtionen av fågelkött kommer att överstiga konsumtionen av griskött 2020. 1.3 Utveckling av svensk marknadsandel kött och ägg NÖT GRIS FÅGEL LAMM ÄGG 120% 104% 100% 102% 93% 80% 91% 60% 86% 69% 65% 71% 52% 40% 31% 20% 0% 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 1994 3 1.4 Antal nötkreatur enligt djurräkningen Djurräkningen erbjuder en lång serie med statistik över utvecklingen av antalet lantbruksdjur i Sverige och mäter antalet djur i produktionen vid den tidpunkt då frågan ställs. Detta innebär att maxkapaciteten ofta är högre än det antal djur som registreras i djurräkningen. Vissa år görs en totalundersökning, dock baseras antalet djur i statistiken på urvalsundersökningar de flesta år. Antalet nötkreatur har minskat med 23 procent sedan 1981 och det är antalet mjölkkor som minskar mest. kor för mjölkproduktion kor för uppfödning av kalvar kvigor, tjurar och stutar kalvar, under 1 år 2500 Tusental nötkreatur 2000 1500 1000 500 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 0 Djurslag Mjölkkor Kor för uppfödning av kalvar Kvigor, tjurar och stutar Kalvar under 1 år Summa nötkreatur 2011 346 495 195 653 494 903 474 795 1 511 846 2012 2013 347 969 344 021 192 501 188 810 478 562 496 919 481 261 466 776 1 500 293 1 496 526 Källa: Jordbruksverket 4 2014 344 339 186 260 490 507 472 013 1 493 119 1.5 Procentuell fördelning av landets nötkreatur per produktionsområde 2013 Källa: Jordbruksverket 5 1.6 Företag med nötkreatur enligt lantbruksregistret Jordbruksverkets statistik över utvecklingen av antalet företag med nötkreatur visar en stadig nedgång från 2003 till 2014. Kriteriet för att hamna i statistiken är att producenten har minst tio nötkreatur. Dock räknas producenter som har färre än dessa tröskelvärden också som producent av nötkreatur om de når upp till annan verksamhetströskel, till exempel för areal mark eller annat djurslag. 28000 Företag med nötkreatur 24000 20000 16000 12000 8000 4000 0 2004 Företag 27042 2005 2006 2007 2008 2009 26 179 25029 23 878 23114 22350 2010 2011 2013 2014 21 586 20 503 19 561 18 962 18 210 Not: Grafen är extrapolerad för 2004, 2006, 2008 och 2009 då uppgifter saknas för dessa år. Källa: Jordbruksverket 6 2012 1.7 Förprövade stallplatser för nötkreatur Stallar som tas i bruk för första gången eller byggs om ska förprövas hos länsstyrelsen. Utvecklingen av antalet förprövade stallplatser och stallavdelningar är därför ett mått på investeringsviljan inom en sektor. Grafen nedan visar det totala antalet nya stallplatser i nötköttsproduktionen enligt förprövningsstatistiken, det kan emellertid hända att en del av de förprövade stallplatserna inte resulterar i en investering. Förprövningsstatistiken sammanställs av Jordbruksverket årligen framåt vårkanten utifrån uppgifter från landets länsstyrelser, och därför finns bara helårssiffror. 50 000 45 000 Antal djurplatser 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 9 932 9 890 13 754 11 793 9 806 7 731 7 273 7 039 5 390 5 702 Övriga nöt 32 968 42 117 46 124 37 321 29 308 31 897 30 919 22 616 22 943 23 638 Dikor Källa: Jordbruksverket och Länsstyrelsen 1.8 Förprövade stallavdelningar för nötkreatur 700 Antal stallavdelningar 600 500 400 300 200 100 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Avdelningar dikor 226 227 295 298 220 222 185 183 141 110 Avdelningar övriga nöt 545 588 558 537 399 449 437 363 311 319 Källa: Jordbruksverket och Länsstyrelsen 7 1.9 Geografisk placering av godkända nötkreatursslakterier Kartan visar slakterier som är godkända för slakt, vissa av de godkända slakterierna har dock ingen slakt av nötkreatur för närvarande. Källa: Jordbruksverket 8 1.10 Slakterier med godkänd slakt av nötkreatur per anläggningsstorlek Jordbruksverkets definition av småskalig nötkreatursslakt är slakt av högst 1 000 nötkreatur per år. Jordbruksverkets sammanställning för åren 2005 till 2014 visar att antalet nötkreatur slaktade på småskaliga slakterier ökade från drygt 6 700 till drygt 9 200 under perioden. I grafen har slakten i företag som slaktar fler än 1 000 nötkreatur årligen delats in i två grupper. 500 000 Antal slaktade nötkreatur 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Årlig slakt 0-1 000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 6 719 5 607 5 264 4 811 4 599 7 274 9 288 7 712 8 321 9 246 Årlig slakt 1 000-20 000 118 966 103 300 107 365 133 474 120 933 128 709 126 426 123 348 121 106 124 927 Årlig slakt 20 000- 340 394 355 320 337 106 291 827 333 942 315 142 320 408 288 879 287 957 296 646 Slaktade nötkreatur 466 079 464 227 449 735 430 112 459 474 451 125 456 122 419 939 417 384 430 819 Källa: Jordbruksverket 9 1.11 Antal godkända slakterier i Sverige med slakt av nötkreatur I denna figur har slakten delats upp på ett annat sätt, och visar antalet godkända slakteriföretag som slaktade nötkreatur under åren 2004-2014 i två storleksgrupper. Antalet slakterier med slakt av färre djur än 5 000 ökade från 29 till 59 under perioden medan större slakterier minskade från 18 till 15. Slakterier med 1-4999 slaktade nöt Slakterier med >5000 slaktade nöt 70 Antal slakterier 60 50 40 30 20 10 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Källa: Jordbruksverket 10 2010 2011 2012 2013 2014 1.12 Slakt av nötkreatur, 1 000 ton Slakten av nötkreatur, framför allt tjurar, fortsatte att öka 2014. Första kvartalet 2015 minskade slakten något. 160,0 140,0 120,0 1 000 ton 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 2011 2012 2013 2014 jan-mar 2014 jan-mar 2015 Ko 42,0 44,7 41,9 42,9 11,4 11,5 Kviga 13,6 17,0 16,2 17,8 5,5 5,4 Tjur 63,5 51,0 54,1 56,6 12,3 12,0 Stut 14,3 8,2 9,5 10,5 2,9 3,0 Kalv 4,4 4,5 4,2 4,1 1,0 1,0 Källa: Jordbruksverket 11 1.13 Användning av antibiotika till djur inom EU På grund av kraftig överanvändning av antibiotika i världen utvecklas resistenta bakterier i snabb takt. Sverige var år 1986 först i världen med att förbjuda all användning av antibiotika för att öka tillväxten hos djur, och var delaktiga i att samma förbud infördes i hela EU 2006. Utvecklingen av antibiotikaresistens påverkas av hur mycket antibiotika och vilka sorters antibiotika som används, men också av smittskydd och hygien. Figuren nedan visar användningen av antibiotika till samtliga livsmedelsproducerande djur i Sverige jämfört med andra EU-länder 2011 och 2012. Den svenska antibiotikaanvändningen är betydligt lägre än i de jämförda länderna, där Cypern utgör det tydligaste exemplet på hög användning. Av de 23 jämförda EU-länderna så minskade försäljningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur i 14 länder, däribland SE (med 0,1 mg). Danmark som har mer än tre gånger så hög försäljning som Sverige ökade med 1,5 mg mellan 2011-2012 och Tyskland, som har femton gånger så hög försäljning, minskade med 6,7 mg. Cypern, Italien, Spanien och Tyskland som låg i topp 2011 minskade medan Ungern ökade markant till en tredjeplats. I Sverige behandlas oftast djur individuellt och tack vare förebyggande djurhälsovård har vi ett gott hälsoläge vilket gör att behovet av att behandla djuren är lägre. I de fall då antibiotikabehandling behövs bör man sträva efter att använda ett preparat som påverkar andra bakterier än den som orsakar infektionen i så liten grad som möjligt. Det finns antibiotika som slår mot ett brett spektrum av bakterier, samt de som riktas mot ett fåtal specifika bakterietyper. Bredspektrumantibiotika ger generellt en högre risk för antibiotikaresistens än smalspektrumantibiotika. I flertalet EU-länder är tetracykliner, som är bredspektrumantibiotika, den typ av antibiotika som såldes mest under 2012, i genomsnitt 37 procent. I Sverige är motsvarande siffra knappt 8 procent. I Sverige används främst penicillin (61 %) som är det viktigaste exemplet på ett smalspektrigt antibiotikum. I Danmark har en ny handlingsplan tagits fram med målet att halvera användningen av tetracyklin före utgången av 2015. Grafen nedan visar användningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur inom EU. 400 Mg per kg skattad vikt 350 300 250 200 2011 2012 150 100 50 Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten 12 Österrike Ungern Tyskland Tjeckien Sverige Storbrit. Spanien Slovenien Slovakien Portugal Polen Nederl. Litauen Lettland Italien Irland Frankrike Finland Estland Danmark Cypern Bulgarien Belgien 0 1.14 Svensk import av nötkött på aggregerad nivå, produktvikt Nedan följer ett antal grafer över handeln med nötkött. Den statistik som visas i denna rapport baseras på den kombinerade nomenklaturen, där produkterna klassas enligt så kallade KN-nummer. För nötkött omfattas cirka 25 KN-nummer på åttasiffrig nivå. På sexsiffrig och fyrasiffrig nivå krymper antalet produktgrupper successivt. Korv innehåller ofta både nöt- och griskött så detta kn-nummer återfinns i statistiken för båda köttslagen. Till skillnad från de handelssiffror som presenteras i den inledande marknadsbalansen och som är omräknade till slaktvikt, så visar nedanstående figurer handeln uttryckt i produkternas verkliga vikt. Importen av nötkött minskade en aning under 2014 men har legat på en nästan oförändrad nivå under årets första tre månader, och detta gäller för de flesta produktgrupper. När det gäller landfördelningen så kommer alltjämt den största importen från Irland. 120 000 100 000 ton produktvikt 80 000 60 000 40 000 20 000 0 2011 2012 2013 2014 2014-Q1 2015-Q1 Bearbetat nötkött 7 993 7 756 7 880 6 734 1 509 1737 Korv med nötkött 16 661 16 634 16 285 16 043 3 779 3501 Benfritt nötkött 66 593 71 124 73 183 73 863 17 876 17810 Nötkött med ben 12 333 12 823 13 576 12 866 3 181 3170 Källa: SCB 1.15 Import av nötkött till Sverige på finfördelad nivå, produktvikt (ton produktvikt) 2012 2013 2014 2014-Q1 2015-Q1 15/14, % 020110 Hela/halva slaktkroppar, färskt 5 125 4 880 4 234 1 021 501 -51% 020120 Andra styckningsdelar med ben, färskt 4 100 4 859 4 480 1 204 1 076 -11% 020130 Benfritt kött, färskt 39 030 41 670 40 109 10 460 10 189 -3% 020210 Hela/halva slaktkroppar, fryst 116 49 126 15 39 160% 020220 Andra styckningsdelar med ben, fryst 020230 Benfritt kött, fryst 021020 Saltat/torkat/rökt nötkött 160250 Beredda produkter av nöt 16010091 Korv (rå) delvis med nötkött 16010099 Korv delvis med nötkött TOTALT 3 479 3 471 3 172 868 845 -3% 31 914 31 323 33 467 7 374 7 498 2% 183 507 1 142 113 831 635% 7 623 7 683 6 586 1 490 1 719 15% 6 330 6 499 6 104 1 550 1 337 -14% 10 304 9 786 9 939 2 229 2 164 -3% 108 204 110 727 109 359 26 324 26 199 0% Källa: SCB 13 1.16 Svensk import av nötkött på landfördelad nivå, produktvikt Import av färskt/fryst nötkött 2013 kn-nummer 0201+0202 2% 2% 2% 2% 6% Import av färskt och fryst nötkött 2014 kn-nummer 0201+0202 3% Irland 2% 3% Nederländerna 26% Tyskland Polen 3% 2% 2% Irland Nederländerna 28% Polen 5% Danmark Danmark Brasilien Brasilien 12% Österrike Österrike 11% Uruguay Uruguay Spanien Spanien Storbritannien Storbritannien 23% 19% Finland Litauen 20% 2013 2014 Irland Nederländerna Tyskland Polen Danmark Brasilien Österrike Uruguay Spanien Storbritannien Finland Litauen Övriga 22 194 20 196 16 324 9 911 5 062 2 062 1 369 1 526 1 312 1 630 1 131 1 348 2 185 23 697 18 255 17 056 10 033 4 302 2 214 1 661 1 317 1 154 1 133 1 074 1 023 2 668 Totalt 86 252 85 587 21% Finland Litauen Övriga Övriga (ton produktvikt) Tyskland Källa: SCB 14 1.17 Svensk export av nötkött på aggregerad nivå, produktvikt Den svenska exporten av nötkött ökade med några procent 2014, men under årets första tre månader var exporten i princip densamma kvantitetsmässigt som första kvartalet 2015. På landnivå har exporten till Tyskland ökat rejält medan exporten till Danmark minskat i ungefär samma utsträckning. 20 000 18 000 ton produktvikt 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2011 2012 2013 2014 2014-Q1 2015-Q1 Bearbetat nötkött 13 388 9 470 6 262 5 465 1 419 1735 Korv med nötkött 4 314 3 781 3 255 3 385 804 799 Benfritt nötkött 1 083 1 029 1 508 2 452 548 524 Nötkött med ben 215 620 3 801 4 104 1 191 918 Källa: SCB 1.18 Svensk export av nötkött på finfördelad nivå, produktvikt 2012 2013 2014 2014-Q1 2015-Q1 0 25 10 0 0 15/14, % 020110 Hela/halva slaktkroppar, färskt 020120 Andra styckningsdelar med ben, färskt 539 3 686 4 044 1 168 903 -23% 020130 Benfritt kött, färskt 461 797 1 842 327 405 24% 020210 Hela/halva slaktkroppar, fryst 10 50 15 15 4 -73% 020220 Andra styckningsdelar med ben, fryst 71 40 35 8 11 38% 020230 Benfritt kött, fryst 479 647 556 207 101 -51% 021020 Saltat/torkat/rökt nötkött 89 64 54 13 18 38% 160250 Beredda produkter av nöt 9 467 6 249 5 461 1 421 1 735 22% 626 679 904 238 218 -8% 3 155 2 576 2 481 566 581 3% 14 897 14 813 15 402 3 963 3 976 0% 16010091 Korv (rå) delvis med nötkött 16010099 Korv delvis med nötkött TOTALT Källa: Jordbruksverket och SCB 15 1.19 Svensk export av nötkött på landfördelad nivå, produktvikt Export av färskt/fryst nötkött 2013 kn-nummer 0201+0202 Export av färskt/fryst nötkött 2014 kn-nummer 0201+0202 2% 4% 6% 4% 26% Tyskland 9% Tyskland Finland Finland Danmark Danmark Norge Norge Övriga Övriga 58% 9% (ton produktvikt) 2013 2014 Tyskland Finland Danmark Norge Övriga Totalt 3021 489 1346 55 332 5 245 5256 563 293 107 282 6 502 81% Källa: SCB 16 Export av bearbetat nötkött 2013 kn-nummer 160250 Export av bearbetat nötkött 2014 kn-nummer 160250 Finland 16% 34% 4% 4% Finland 15% Danmark Danmark Belgien 4% Tyskland 5% 38% Tyskland Tjeckien 5% Hongkong Tjeckien 6% Hongkong Norge 17% Övriga 10% 11% 10% Finland Danmark Belgien Tyskland Tjeckien Hongkong Norge Övriga Totalt 2013 2014 2 159 637 607 1 064 290 275 223 994 6 249 2 109 638 605 471 316 274 244 804 5 461 Norge 9% Övriga Belgien Källa: Jordbruksverket och SCB 17 12% 1.20 Avräkningspris ungtjur klass R3 och kor klass O3 Enligt förordningskrav rapporterar medlemsstaterna avräkningspriser till EU-kommissionen varje vecka. I Sverige samlas priser för olika klasser in från alla slakteriföretag med en slakt över 20 000 vuxna nötkreatur per kalanderår. De svenska prisnivåerna är genomgående höga för tillfället, och det hopp uppåt som kan noteras de senaste veckorna beror åtminstone delvis på att Jordbruksverket justerade de tillägg som ingår i prisberäkningen i början av maj efter kontakt med de rapporterande slakterierna. Ambitionen är att alla ska rapportera faktiska priser varje vecka. De höga kopriserna beror till viss del på att leveranstillägget hos de företag som inte rapporterar faktiska priser är samma för alla kategorier i Jordbruksverkets prisrapporteringsmall, medan tillägget i verkligheten generellt är högre för ungtjurar än för kor. Ungtjur klass R3 42 40 sek/kg 38 36 34 32 30 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 2012 2013 2014 2015 Kor klass O3 36 34 sek/kg 32 30 28 26 24 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 2012 2013 2014 Källa: Jordbruksverket 18 2015 2010M01 2010M03 2010M05 2010M07 2010M09 2010M11 2011M01 2011M03 2011M05 2011M07 2011M09 2011M11 2012M01 2012M03 2012M05 2012M07 2012M09 2012M11 2013M01 2013M03 2013M05 2013M07 2013M09 2013M11 2014M01 2014M03 2014M05 2014M07 2014M09 2014M11 2015M01 2015M03 kr/styck 1.21 Avräkningspris livkalv 2 400 2 300 2 200 2 100 2 000 1 900 1 800 1 700 1 600 1 500 Not: Tjurkalv, vikt 80 kg, fritt gård inklusive marknadspristillägg/avdrag. Källa: Jordbruksverket 19 1.22 Utveckling av konsumentpriser KPI (konsumentprisindex) är ett index som visar prisutvecklingen i konsumentledet i procent från basåret, utan att visa de nominella priserna. Konsumentprisindex omfattar de varor konsumenterna möter i detaljhandeln, vilket innebär att även importerade produkter ingår. I figuren har serien skarvats för att överbrygga de byten av basår som skett under perioden. Prisutvecklingen i konsumentled för de dominerande köttslagen samt ägg jämförs med prisutvecklingen för livsmedel totalt och inflationen (=KPI totalt) mellan 1995 och 2014. Livsmedel totalt blev billigare då Sverige blev en del av EU-marknaden 1995. Priserna på kött sjönk dock mer än priserna på livsmedel totalt, medan priserna på ägg följde prisutvecklingen på livsmedel totalt väl ända till 2007. Efter 2007 stack priserna på både ägg och nötkött rejält jämfört med livsmedel totalt, och även rensat för inflationen är det sedan slutet av 2007 dyrare att äta både nötkött och ägg. Kyckling är den animalieprodukt i jämförelsen som blivit betydligt billigare över perioden uttryckt dagens penningvärde, eftersom kurvan för kycklingprisets utveckling ligger under inflationskurvan. Samtliga animalieprodukter blev billigare 2014 än året innan. KPI ägg KPI nötkött KPI griskött KPI fjäderfäkött KPI livsmedel KPI totalt 140 Index; basår 1995 130 120 110 100 90 80 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 20 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 Källa: Jordbruksverket och SCB 2 EU- och världsmarknaderna I detta kapitel beskrivs utvecklingen på EU- och världsmarknaden övergripande. På EU-kommissionens hemsida finns mer information om den historiska marknadsutvecklingen, och det finns även prognoser på kort och längre sikt. På OECD:s och FAO:s hemsida publiceras olika typer av statistik som rör världsmarknaden. 2.1 Marknadsbalans och prognos för nötkött, EU-28 EU-kommissionens prognos på kort sikt visar att produktionen av nötkött inom EU kommer att växa något 2015 för att krympa tillbaka en aning 2016. EU:s export inom nötköttsektorn består till stor del av levande djur. Under kommande två år ökar handeln i båda riktningarna, men exporten ökar mer vilket innebär att handelsbalansen förbättras. Inom EU utgör nötkött ungefär 18 procent av total köttkonsumtion i handelsvikt, motsvarande beräkning för den svenska konsumtionen i slaktad vikt landar på cirka 30 procent. För att räkna om konsumtionen i slaktad vikt till vikt i handelsledet har EU-kommissionen antagit att 30 procent går bort i värdekedjan från slakt till detaljhandel, konsumtionen i slaktad vikt multipliceras således med 0,7. Motsvarande omräkningstal för andra köttslag är 0,78 för griskött och 0,88 för lamm- och fågelkött. (1 000 ton slaktad vikt) Produktion - varav import levande djur - varav export levande djur Import av kött Export av kött Totalkonsumtion Konsumtion, kg/capita* Andel av total köttkonsumtion, % Självförsörjningsgrad, % 2011 2012 2013 2014 2015 (f) 2016 (f) 8 052 0 147 286 327 8 011 11,1 19,1 102,3 7 708 0 159 275 210 7 773 10,7 18,8 101,2 7 388 0 109 304 161 7 530 10,4 18,4 99,5 7 546 0 115 307 207 7 646 10,5 18,1 100,2 7 658 0 130 304 224 7 738 10,6 18,2 100,6 7 643 0 132 311 231 7 723 10,6 18,1 100,7 *Konsumtionen per capita är uttryckt i vikt i handelsled, vilket för nötkött är konsumtion i slaktad vikt multiplicerat med 0,7. Källa: EU-kommissionen 21 2.2 Decemberräkningen av nötkreatur inom EU I tabellen visas utvecklingen av antalet nötkreatur totalt inom EU de senaste fyra åren enligt decemberräkningen. Förra året fanns det 0,8 procent fler nötkreatur inom EU i december än 2013, och sett till olika kategorier ökade exempelvis antalet mjölkkor 0,4 procent och antalet övriga kor med 1,5 procent. (Antal djur) 2011 2012 2013 2014 BE BG CZ DK DE EE IE EL ES FR HR IT CY LV LT LU HU MT NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK 2 472 568 1 339 1 612 12 528 238 5 925 681 5 923 19 129 447 6 252 57 381 752 188 697 15 3 912 1 977 5 501 1 519 1 989 462 463 903 1 450 9 675 2 438 535 1 321 1 607 12 507 246 6 253 685 5 813 19 052 452 6 252 57 393 729 188 760 16 3 985 1 956 5 520 1 498 2 009 460 471 901 1 444 9 749 2 441 586 1 332 1 583 12 686 261 6 309 653 5 697 19 129 442 6 249 57 406 714 198 782 15 4 090 1 958 5 590 1 471 2 022 461 468 903 1 444 9 682 2 477 562 1 373 1 553 12 742 265 6 243 652 6 068 19 253 404 6 125 60 422 737 201 802 15 4 169 1 961 5 660 1 542 2 063 468 465 907 1 436 9 693 1,5% -4,1% 3,1% -1,9% 0,4% 1,5% -1,0% -0,2% 6,5% 0,6% -8,6% -2,0% 5,3% 3,9% 3,2% 1,5% 2,6% 0,0% 1,9% 0,2% 1,3% 4,8% 2,0% 1,5% -0,6% 0,4% -0,6% 0,1% EU 87 055 87 297 87 629 88 318 0,8% 22 2014/2013, % 2.3 Nötköttsproduktion per medlemsland, 1 000 ton slaktad vikt EU:s nötköttsproduktion fördelad på medlemsländerna visar att den minskat kraftigt i de stora producentländerna de senaste åren, det vill säga i Frankrike, Italien, Storbritannien och Tyskland. Polen och Irland står för de största ökningarna. 1 800 1 600 1 400 1 000 ton slaktad vikt 1 200 1 000 800 600 400 200 0 BE BG CZ DK EE IE EL ES HR IT CY LV LT LU HU MT NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK 2011 272 21 e 72 134 1 171 DE 11 547 59 604 1 573 FR 57 1 009 5 18 42 9 26 1 382 221 390 96 113 36 13 83 149 936 2012 262 20 e 66 126 1 150 11 495 56 591 1 491 47 981 5 17 41 9 25 1 373 221 378 93 101 33 12 81 137 883 2013 250 19 e 65 126 1 115 9 518 50 581 1 421 47 855 5 17 38 8 23 1 379 227 347 84 93 32 12 81 137 848 2014e 258 18 e 66 127 1 139 9 582 46 571 1 433 44 825 5 18 40 9 24 1 369 219 424 80 93 32 11 83 143 878 Källa: EU-kommissionen 23 2.4 A/C/Z-priser i ett urval av EU-länder, 100 euro/kg A/C-priserna visar ett sammanvägt snitt för vuxna handjur, vilket innebär att priset omfattar klasserna U, R och O klasser av både ungtjurar och stutar. Det är dock bara tre länder som rapporterar stutpriser; Irland, Frankrike och Storbritannien. Från och med 2014 vecka 40 omfattar detta sammanvägda pris även kategori Z i EU-kommissionens statistik, det vill säga handjur 8-12 månader. Ett dussintal länder rapporterar kategori Z-priser och Sverige är ett av dem. EU Tyskland Irland Polen Sverige Privat lagring Intervention 450 400 euro/100 kg 350 300 250 200 10-01 10-09 10-17 10-25 10-33 10-41 10-49 11-05 11-13 11-21 11-29 11-37 11-45 12-01 12-09 12-17 12-25 12-33 12-41 12-49 13-05 13-13 13-21 13-29 13-37 13-45 14-01 14-09 14-17 14-25 14-33 14-41 14-49 15-05 15-13 150 Källa: EU-kommissionen 2.5 Prisutvecklingen i EU för samtliga klasser Källa: EU-kommissionen 24 2.6 EU:s handelsbalans för nötkött och levande nötkreatur Figuren visar handeln med nötkött mellan EU och länder utanför unionen. Under de senaste tjugo åren har importen varit mindre varierad kvantitetsmässigt än exporten, som sjunkit rejält till en början för att åter öka de senaste fem åren. EU är traditionellt nettoexportör av nötkött, men mellan åren 2003-2009 var EU nettoimportör vilket berodde på ett ökat inflöde av nötkött från Sydamerika. BSE-krisen satte negativa avtryck på EU:s möjligheter att exportera till vissa destinationer under många år. Periodvis har även exporten av levande nötkreatur till Turkiet varit stoppad av sanitära regler i Turkiet, vilket gett avtryck i EU:s handelsbalans då denna export vanligtvis är betydelsefull. 1 400 1 200 1 000 ton cwe 1 000 800 600 400 200 0 jan1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 mar 15 import 452 429 398 491 513 529 565 513 556 395 431 380 323 307 335 332 74 export 1 263 1 171 1 120 825 1 028 736 403 446 401 436 598 598 471 455 352 292 248 292 249 473 624 508 454 559 133 Källa: EU-kommissionen 25 2.7 EU:s import av nötkött fördelat på land, ton slaktad vikt EU:s import av nötkött kommer framför allt från Brasilien, Uruguay och Argentina som var ursprung för över 70 procent av det importerade nötköttet 2014. Under första kvartalet 2015 har importen minskat en aning kvantitetsmässigt samtidigt som den ökat värdemässigt med knappt 20 procent. Nästan hälften av importen är färskt nötkött medan resterande kvantiteter är jämnt fördelade mellan fryst och bearbetat kött. (ton slaktad vikt) 2011 Brasilien Uruguay Argentina Australien USA Nya Zeeland Botswana Namibia Schweiz Övriga Totalt EU Förändring f.g. år (%) 2.8 126 143 andel (%) 39% 51 936 16% 62 704 126 926 andel (%) 41% 146 038 andel (%) 44% 143 976 andel (%) 43% 33 920 andel (%) 46% 52 580 17% 51 641 15% 48 719 15% 10 120 14% 19% 51 696 17% 47 977 14% 42 010 13% 9 619 13% 18 277 6% 21 311 7% 28 106 8% 32 679 10% 6 621 9% 23 000 15 472 7% 21 097 7% 22 300 7% 23 286 7% 6 194 8% 5% 15 376 5% 13 958 4% 14 382 4% 2 459 3% 980 0% 474 0% 6 280 2% 6 490 2% 1 542 2% 9 004 3% 8 848 3% 11 113 3% 9 918 3% 1 411 2% 5 661 2% 4 949 2% 4 287 1% 5 456 2% 1 268 2% 9 345 3% 4 131 1% 2 904 1% 4 663 1% 674 1% 322 522 2012 2013 2014 307 388 334 604 331 579 -5% 9% -1% 2015-Q1 73 828 EU:s export av nötkött fördelat på land, ton cwe Under första kvartalet 2015 ökade exporten både kvantitets- och värdemässigt, men ökningen var större i värde. Efter att den ryska marknaden stängdes för import 2014 har destinationer i framför allt Asien blivit viktigare. Exporten från EU inom nötköttssektorn består nästan till hälften av fryst nötkött. (ton slaktad vikt) 2011 Hong Kong Libanon Elfenbensk. Ghana Bosnien Schweiz Turkiet Norge Algeriet Libyen Israel Ryssland Övriga Totalt EU Förändring f.g. år (%) 19 449 Andel (%) 3% 25 199 2012 17 894 Andel (%) 4% 2013 28 540 Andel (%) 6% 4% 27 473 5% 26 323 18 177 3% 15 929 3% 21 979 4% 28 693 21 421 3% 19 714 26 718 4% 166 774 2014 64 963 Andel (%) 12% 6% 37 977 21 619 5% 6% 40 878 4% 26 814 19 911 4% 27% 101 475 2015-Q1 15 255 Andel (%) 11% 7% 12 629 9% 28 839 5% 9 206 7% 9% 33 287 6% 9 002 7% 6% 34 135 6% 7 623 6% 26 526 6% 26 636 5% 7 410 6% 20% 5 086 1% 8 118 1% 6 579 5% 7 116 1% 14 620 3% 10 222 2% 7 899 1% 5 426 4% 17 971 3% 17 323 3% 25 930 6% 18 544 3% 5 062 4% 2 473 0% 11 974 2% 18 675 4% 14 280 3% 3 370 3% 8 719 1% 8 436 2% 9 378 2% 8 353 1% 3 243 2% 138 908 22% 97 828 19% 72 281 16% 96 817 17% 1 344 1% 149 207 24% 127 203 25% 141 433 31% 179 473 32% 46 933 35% 624 111 508 473 453 705 559 321 -19% -11% 23% Källa: EU-kommissionen 26 133 082 2.9 Stora import- och exportländer på världsmarknaden Källa: EU-kommissionen 27 2.10 Prisutveckling för vuxna handjur i EU, USA, Brasilien, Uruguay och Argentina, euro/100 kg slaktad vikt Market prices for Adult Male Bovine in EU, US, BR, UY & AR 500 €uro/ 100kg carcase 450 400 350 300 250 200 150 100 | Year 2010 | Year 2011 | Year 2012 | Year 2013 | Year 2014 | EU Beef A/C R3 later ACZ R3 US Beef Omaha Carc (USDA) Media Res Novillo (Inac Uruguay) (abc-consort) Argentina Novillo AVG Arroba do Boi (6 St) (Pecuària.com.br) Källa: EU-kommissionen 28 Year 2015 |
© Copyright 2024