nyheter
Exporten viktig
för Irland
På Irland ser man världens växande befolkning som en möjlighet att öka produktionen
av livsmedel. Redan idag exporteras årligen
livsmedel till ett värde av 10 miljarder euro
vilket är en ökning med 45 procent de senaste
fem åren.
Nötkött exporterades till ett värde av 2,27
miljarder euro och mejeriprodukter för 3,05
miljarder euro under 2014. Exporten av livdjur
under samma år värderas till 245 miljoner
euro.
Stora satsningar görs på att ytterligare öka
produktionen och exporten. Marknader som
redan idag köper stora mängder irländska
livsmedel är Asien, Nordamerika, Mellanöstern och Afrika. Samtliga marknader förväntas
växa under kommande år.
I Europa är de viktigaste exportländerna
Frankrike, Holland, Tyskland och Italien.
Sverige kommer på sjunde plats. Av den
totala exporten nötkött på 530 000 ton går
drygt hälften, 270 000 ton till Storbritannien.
Andra viktiga marknader för nötkött är Italien
Skandinavien och Tyskland. Små marknader
som förväntas växa är Filippinerna, Schweiz
och Hong Kong.
Exporten av livdjur växer. 2014 exporterades drygt 100 000 kalvar och 130 000 äldre
nötkreatur. Kalvar säljs framförallt till Belgien,
Holland och Spanien. För äldre djur är Libyen,
Marocko och Tunisien växande marknader.
Nötkött på
Irland 2014
Produktion: 550 000 ton
Export: 530 000 ton
Mjölkproduktion
Mjölkproduktion
på Irland
17
17 500
500 mjölkbönder
mjölkbönder
48%
48% under
under 50
50 år
år
47
hektar
47 hektar
70
70 kor
kor
4
740
4 740 liter/år
liter/år
68
68 877
877 euro
euro årsinkomst
årsinkomst
8
Irland växlar upp
– Nu satsar vi och de närmaste fem
åren ska irländsk mjölkproduktion
växa med 50 procent och värdet på
nötköttsproduktionen öka med 20
procent.
Irlands jordbruksminister
Simon Coveney är tydlig
med sitt budskap att när
kvoterna inte längre hindrar en expansion står Irland redo att
växla upp. Redan 2015 förväntas mjölkinvägningen öka med 15 procent jämfört med
2014.
– Vi ska expandera inom mjölk och nötkött
med fokus på hög kvalitet, säkerhet och
hållbara produktionsmetoder, säger Simon
Coveney och tillägger att nu utvecklas system
som gör detta möjligt att visa för kunderna.
För Irland är export av kött- och mejeriprodukter, slakt- och livdjur av största betydelse
för landets ekonomi. Man ser hela världen
som sin marknad och exporterar redan idag till
150 länder.
Av den globala handeln med mejeriprodukter står Irland för nio procent.
– FÖR 150 ÅR SEDAN svalt befolkningen på
Irland och många tvingades emigrera. Idag
producerar vi livsmedel som kan försörja en
folkmängd motsvarande tio gånger Irlands,
säger Simon Coveney och tillägger att nyckeln
till denna framgång kan summeras med fyra
bokstäver, gräs.
Irlands produktion av mjölk och nötkött
baseras huvudsakligen på bete och vallfoder.
Landets yta är till 83 procent täckt av långliggande vall. Klimatet ger jämn nederbörd och
relativt milda vintrar gör att gräset växer
under en stor del av året.
– Världens befolkning ökar och det ligger
i allas ansvar att försörja jorden med livsmedel. Utmaningen ligger i att göra det med
hållbara metoder och med ansvar för miljön. I
framtiden kan vattenförsörjningen bli en större
utmaning att lösa än klimatfrågan, anser
Simon Coveney.
HAN POÄNGTERAR ATT PÅ Irland ska
produktionen kvalitetssäkras på gårdarna
och genom hela kedjan så full spårbarhet kan
garanteras på varenda vara.
De flesta gårdar på Irland är familjejordbruk
och driften är småskalig och det tror ministern
den kommer att vara även i framtiden. Det
finns cirka 17 500 mjölkgårdar med i medeltal 70 mjölkkor på 47 hektar. Totalt finns 1,2
miljoner mjölkkor som till 2020 förväntas öka
till 1,4 miljoner.
De flesta av gårdarna har redan idag frivil-
ligt anslutit sig till det kvalitetssäkringssystem
som på snar sikt blir tvingande.
– VI SKA BLI BÄST i världen på spårbarhet
och dokumentation. Kunderna kommer kunna
få information om hur varan är framtagen och
vilken påverkan produktionen haft på miljö
och klimat.
Nu testas ett system där man på gårdsnivå
räknar fram koldioxidavtrycket. I slutet av
2016 räknar ministern med att alla gårdar
via data dokumenterar och följer bland annat
foderinköp, foderodling, koldioxidavtryck och
medicinförbrukning.
Kvalitetssäkringsprogrammet innefattar
även de livsmedelsföretag som är involverade
för exportmarknaden.
– Produktionen ska öka men inte på bekostNUMMER 4 2015 | NÖTKÖTT
nyheter
produktionen
Simon Coveney.
Tre frågor till ministern
Alla irländska dikor ska få avelsindex
beräknat utifrån ekonomiskt viktiga egenskaper vilket ger möjlighet att effektivisera
produktionen och gallra rätt kor.
Vi ska bli bäst i världen på
spårbarhet och dokumentation.
nad av miljön. Vi ska visa att trots en ökad
produktion så kommer belastningen på klimatet snarare att minska eftersom produktionen
samtidigt blir effektivare.
MINISTERN VILL SAMTIDIGT höja standarden på de varor som produceras och flytta
dem uppåt i kvalitet för att få ett högre pris.
Stora pengar satsas på forskning för att få effektivare djur-, vallväxter och högre livsmedelskvalitet.
Bland annat ska alla dikor på Irland avelsvärNÖTKÖTT | NUMMER 4 2015
deras utifrån ekonomiskt viktiga egenskaper
vilket ger möjlighet att effektivisera produktionen och gallra rätt kor.
¬–Vi kommer kunna skapa 15 000 nya jobb
på Irland inom jordbruk och livsmedelsproduktion fram till 2020, säger Simon Coveney som
är övertygad om att samma möjligheter finns
att öka produktionen även i andra länder.
– Tillsammans har vi säkert utrymme för
100 000 nya jobb i Europa om bara den politiska viljan finns att satsa på matproduktion.
Vad anser du vara viktigast i den nuvarande
jordbruksreformen?
– Jag kan se tre frågor som är viktiga för
framtiden. Det första är att vi går från att
tidigare ha skyddat europeiskt jordbruk från
konkurrens utifrån och uppehållit höga priser
med bidrag. Nu öppnar vi upp och får tillgång
till en stor marknad i världen för livsmedelsproduktion – en marknad som bara växer.
– Det andra positiva i reformen är satsningen på unga lantbrukare. Det behövs för att
få en föryngring. Idag är det bara sex procent
av bönderna som är yngre än 35 år som äger
sin gård på Irland.
– Det tredje är satsningen på hållbart jordbruk via förgröningen. Alla lantbrukare som
vill ha bidrag blir tvingade att nå en miniminivå på åtgärder som gynnar miljön. Sedan
bör man premiera de som är villiga att gå ett
steg längre. Totalt satsas i EU 1,2 biljoner euro
nästa år på miljöåtgärder.
Vad är din åsikt om öppnare gränser för
handel med USA?
– Jag ser bara möjligheter så länge amerikanarna är medvetna om att vi inte accepterar kött från djur uppfödda med antibiotika
eller tillväxtfrämjande substanser. Just nu är
priserna på nötkött höga i USA så kanske finns
det möjlighet för oss att exportera.
Hur anser du att exporten av 100 000 livdjur
från Irland med båt till Sydeuropa, Afrika och
Turkiet kan vara förenligt med god djurvälförd och hållbarhet?
– Jag ser inga som helst problem med det,
trots att jag vet att det finns ett motstånd mot
djurtransporter i de skandinaviska länderna.
Irland kommer aldrig att acceptera ett förbud
mot export av livdjur. Transport ska ske under
goda förhållanden och det uppfyller dagens
djurtransporter.
LENA WIDEBECK
9