nyheter Exporten viktig för Irland På Irland ser man världens växande befolkning som en möjlighet att öka produktionen av livsmedel. Redan idag exporteras årligen livsmedel till ett värde av 10 miljarder euro vilket är en ökning med 45 procent de senaste fem åren. Nötkött exporterades till ett värde av 2,27 miljarder euro och mejeriprodukter för 3,05 miljarder euro under 2014. Exporten av livdjur under samma år värderas till 245 miljoner euro. Stora satsningar görs på att ytterligare öka produktionen och exporten. Marknader som redan idag köper stora mängder irländska livsmedel är Asien, Nordamerika, Mellanöstern och Afrika. Samtliga marknader förväntas växa under kommande år. I Europa är de viktigaste exportländerna Frankrike, Holland, Tyskland och Italien. Sverige kommer på sjunde plats. Av den totala exporten nötkött på 530 000 ton går drygt hälften, 270 000 ton till Storbritannien. Andra viktiga marknader för nötkött är Italien Skandinavien och Tyskland. Små marknader som förväntas växa är Filippinerna, Schweiz och Hong Kong. Exporten av livdjur växer. 2014 exporterades drygt 100 000 kalvar och 130 000 äldre nötkreatur. Kalvar säljs framförallt till Belgien, Holland och Spanien. För äldre djur är Libyen, Marocko och Tunisien växande marknader. Nötkött på Irland 2014 Produktion: 550 000 ton Export: 530 000 ton Mjölkproduktion Mjölkproduktion på Irland 17 17 500 500 mjölkbönder mjölkbönder 48% 48% under under 50 50 år år 47 hektar 47 hektar 70 70 kor kor 4 740 4 740 liter/år liter/år 68 68 877 877 euro euro årsinkomst årsinkomst 8 Irland växlar upp – Nu satsar vi och de närmaste fem åren ska irländsk mjölkproduktion växa med 50 procent och värdet på nötköttsproduktionen öka med 20 procent. Irlands jordbruksminister Simon Coveney är tydlig med sitt budskap att när kvoterna inte längre hindrar en expansion står Irland redo att växla upp. Redan 2015 förväntas mjölkinvägningen öka med 15 procent jämfört med 2014. – Vi ska expandera inom mjölk och nötkött med fokus på hög kvalitet, säkerhet och hållbara produktionsmetoder, säger Simon Coveney och tillägger att nu utvecklas system som gör detta möjligt att visa för kunderna. För Irland är export av kött- och mejeriprodukter, slakt- och livdjur av största betydelse för landets ekonomi. Man ser hela världen som sin marknad och exporterar redan idag till 150 länder. Av den globala handeln med mejeriprodukter står Irland för nio procent. – FÖR 150 ÅR SEDAN svalt befolkningen på Irland och många tvingades emigrera. Idag producerar vi livsmedel som kan försörja en folkmängd motsvarande tio gånger Irlands, säger Simon Coveney och tillägger att nyckeln till denna framgång kan summeras med fyra bokstäver, gräs. Irlands produktion av mjölk och nötkött baseras huvudsakligen på bete och vallfoder. Landets yta är till 83 procent täckt av långliggande vall. Klimatet ger jämn nederbörd och relativt milda vintrar gör att gräset växer under en stor del av året. – Världens befolkning ökar och det ligger i allas ansvar att försörja jorden med livsmedel. Utmaningen ligger i att göra det med hållbara metoder och med ansvar för miljön. I framtiden kan vattenförsörjningen bli en större utmaning att lösa än klimatfrågan, anser Simon Coveney. HAN POÄNGTERAR ATT PÅ Irland ska produktionen kvalitetssäkras på gårdarna och genom hela kedjan så full spårbarhet kan garanteras på varenda vara. De flesta gårdar på Irland är familjejordbruk och driften är småskalig och det tror ministern den kommer att vara även i framtiden. Det finns cirka 17 500 mjölkgårdar med i medeltal 70 mjölkkor på 47 hektar. Totalt finns 1,2 miljoner mjölkkor som till 2020 förväntas öka till 1,4 miljoner. De flesta av gårdarna har redan idag frivil- ligt anslutit sig till det kvalitetssäkringssystem som på snar sikt blir tvingande. – VI SKA BLI BÄST i världen på spårbarhet och dokumentation. Kunderna kommer kunna få information om hur varan är framtagen och vilken påverkan produktionen haft på miljö och klimat. Nu testas ett system där man på gårdsnivå räknar fram koldioxidavtrycket. I slutet av 2016 räknar ministern med att alla gårdar via data dokumenterar och följer bland annat foderinköp, foderodling, koldioxidavtryck och medicinförbrukning. Kvalitetssäkringsprogrammet innefattar även de livsmedelsföretag som är involverade för exportmarknaden. – Produktionen ska öka men inte på bekostNUMMER 4 2015 | NÖTKÖTT nyheter produktionen Simon Coveney. Tre frågor till ministern Alla irländska dikor ska få avelsindex beräknat utifrån ekonomiskt viktiga egenskaper vilket ger möjlighet att effektivisera produktionen och gallra rätt kor. Vi ska bli bäst i världen på spårbarhet och dokumentation. nad av miljön. Vi ska visa att trots en ökad produktion så kommer belastningen på klimatet snarare att minska eftersom produktionen samtidigt blir effektivare. MINISTERN VILL SAMTIDIGT höja standarden på de varor som produceras och flytta dem uppåt i kvalitet för att få ett högre pris. Stora pengar satsas på forskning för att få effektivare djur-, vallväxter och högre livsmedelskvalitet. Bland annat ska alla dikor på Irland avelsvärNÖTKÖTT | NUMMER 4 2015 deras utifrån ekonomiskt viktiga egenskaper vilket ger möjlighet att effektivisera produktionen och gallra rätt kor. ¬–Vi kommer kunna skapa 15 000 nya jobb på Irland inom jordbruk och livsmedelsproduktion fram till 2020, säger Simon Coveney som är övertygad om att samma möjligheter finns att öka produktionen även i andra länder. – Tillsammans har vi säkert utrymme för 100 000 nya jobb i Europa om bara den politiska viljan finns att satsa på matproduktion. Vad anser du vara viktigast i den nuvarande jordbruksreformen? – Jag kan se tre frågor som är viktiga för framtiden. Det första är att vi går från att tidigare ha skyddat europeiskt jordbruk från konkurrens utifrån och uppehållit höga priser med bidrag. Nu öppnar vi upp och får tillgång till en stor marknad i världen för livsmedelsproduktion – en marknad som bara växer. – Det andra positiva i reformen är satsningen på unga lantbrukare. Det behövs för att få en föryngring. Idag är det bara sex procent av bönderna som är yngre än 35 år som äger sin gård på Irland. – Det tredje är satsningen på hållbart jordbruk via förgröningen. Alla lantbrukare som vill ha bidrag blir tvingade att nå en miniminivå på åtgärder som gynnar miljön. Sedan bör man premiera de som är villiga att gå ett steg längre. Totalt satsas i EU 1,2 biljoner euro nästa år på miljöåtgärder. Vad är din åsikt om öppnare gränser för handel med USA? – Jag ser bara möjligheter så länge amerikanarna är medvetna om att vi inte accepterar kött från djur uppfödda med antibiotika eller tillväxtfrämjande substanser. Just nu är priserna på nötkött höga i USA så kanske finns det möjlighet för oss att exportera. Hur anser du att exporten av 100 000 livdjur från Irland med båt till Sydeuropa, Afrika och Turkiet kan vara förenligt med god djurvälförd och hållbarhet? – Jag ser inga som helst problem med det, trots att jag vet att det finns ett motstånd mot djurtransporter i de skandinaviska länderna. Irland kommer aldrig att acceptera ett förbud mot export av livdjur. Transport ska ske under goda förhållanden och det uppfyller dagens djurtransporter. LENA WIDEBECK 9
© Copyright 2024