Kallelse kommunfullmäktige 2015-09-15

KALLELSE
Kommunfullmäktige
2015-09-07
Kommunfullmäktige kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt
bilagda förteckning, ärende 1 – 40
Tid och plats
Tisdagen den 15 september 2015 kl. 14:00 i
Atriumsalen, Utvandrarnas Hus
Ledamöter
Benny Johansson (M), Ordförande
Marie-Louise Gustavsson (S), 1:e vice
ordförande
Lena Wibroe (M), 2:e vice ordförande
Tobias Adersjö (MP)
Patricia Aguilera (S)
Camilla Albinsson (KD)
Lars Alm (M)
Iréne Bladh (M)
Maria Carlsson (S)
Martin Edberg (S)
Lars Edqvist (MP)
Andreas Ekman (M)
Håkan Engdahl (SD)
Ann-Christin Eriksson (V)
Bo Frank (M)
Nils Fransson (FP)
Sara Fransson (S)
Anna Gustbée (M)
Rose-Marie Holmqvist (S)
Anna Hultstein (M)
Andreas Håkansson (C)
Carin Högstedt (V)
Sigvard Jakopsson (M)
Ulf Hedin (M)
Eva Johansson (C)
Cheryl Jones Fur (MP)
Neira Kahrimanovic (MP)
Åsa Karlsson Björkmarker (S)
Malin Lauber (S)
Anders Lindoff (S)
Ann-Kristin Lindquist (S)
Tony Lundstedt (S)
Ola Löfquist (S)
Johanna Martin (C)
Sarchel Mohammad (C)
Pontus Nordfjell (SD)
Kjell Olsson (S)
Ola Palmgren (S)
Nils Posse (M)
Jan Pyrell (C)
Oliver Rosengren (M)
Jenny Samuelsson (M)
Per Schöldberg (C)
Denice Sigvardsson (M)
Alf Skogmalm (S)
Annika Stacke (FP)
Gunnar Storbjörk (S)
Gullvi Strååt (S)
Sofia Stynsberg (M)
Jon Malmqvist (KD)
Eva-Britt Svensson (V)
Anna Tenje (M)
Pernilla Tornéus (M)
Pierre Wiberg (M)
Catharina Winberg (M)
Emelie Öberg (S)
Pontus Kindenäs (SD)
Örjan Mossberg (V)
Andreas Sjösten (SD)
Hugo Hermansson (S)
Yusuf Isik (S)
Ersättare
Lennart Adell Kind (FP)
Mohamud Abdi Elmi (S)
Åza Brennander (M)
Anton Dackenberg (S)
Jonas Ek (S)
Gunnar Elm (C)
Martina Forsberg (S)
Håkan Frizén (V)
Margareta Jonsson (C)
Gudrun Holmberg (C)
Charlotte Holmström (SD)
Erik Jansson (MP)
Gunnel Jansson (MP)
Torgny Klasson (FP)
Andreas Lindström (M)
Hannington Lubwama (M)
Cecilia Lundin Danielsson (S)
Anette Nerlie-Anderberg (S)
Pia Philipsson (M)
Cenneth Quick (M)
Olle Sandahl (KD)
Karin Wirdheim (M)
Anna Zelvin (KD)
Björn Svensson (M)
Leila Karic (S)
Hossein Pishdar (V)
Tomas Thornell (S)
Julia Berg (S)
Margareta Freijd-Merbom (M)
Ibrahim Buh Gelle (S)
Eva Christensen (M)
Fredrik Svensson (SD)
1 (4)
Kommunfullmäktige i Växjö
Kallelse till sammanträde i Atriumsalen, Utvandrarnas hus, Växjö
Tisdagen den 15 september 2015 klockan 14.00
1. Justering av protokoll
2. Ledamöternas och ersättarnas frågestund
3. Överlämnande av beslutanderätten i ärenden väckta genom
medborgarförslag
4. Motion om utökat stöd till anhörigvårdare i Växjö kommun Eva-Britt Svensson (V)
5. Motion om att införa en "öppen verkstad" i Växjö kommun Carin Högstedt (V), Ann-Christin Eriksson (V) och Håkan Frizén (V)
6. Motion om att ställa ut kulturell och konstnärlig verksamhet i
idrottsanläggningarna - Eva-Britt Svensson (V), Håkan Frizén (V) och
Carin Högstedt (V)
7. Motion om att göra Växjö till föreningarnas stad - Håkan Engdahl (SD)
8. Motion om ökat budgetanslag till utbildningsnämnden - Åsa Karlsson
Björkmarker (S) och Malin Lauber (S)
9. Motion om kreativt fastighetsutnyttjande vid nybyggnation Emelie Öberg (S)
10. Motion om upprustning av motionsspår i Åryd - Anders Lindoff (S) och
Eva-Marie Rasmusson (S)
11. Medborgarförslag om att bygga en vinterträdgård vid odlingarna
Ringsberg/Kristineberg
12. Program för mål och uppföljning av privata utförare
13. Bestämmelser för Stadsutvecklingsrådet
14. Årsredovisning för VoB Kronoberg 2014
15. Revidering av verksamhetsområde för kommunens allmänna vatten- och
avloppsanläggning
16. Ombildning av Strandsnäckan 2 till bostadsrätter
17. Om- och tillbyggnad av Sandsbro skola
18. Växjö och Kalmars stora Linnéstipendium för forskning inom ekologisk
hållbar utveckling
19. Överenskommelse med Linnéuniversitetet angående satsning på
forskningsbaserad kunskap, konkurrenskraft och tillväxt i
universitetsstaden Växjö
20. Fördelning av schablonersättning för flyktingmottagande
21. Hemställan om upphävande av kultur- och fritidspolitiska program
22. Ellandarundans fiberförenings ansökan om lån för utbyggnad av
fibernät/bredband
23. Fusionering av Forskaren AB och Växjöbostäder AB
24. Rapporter från revisionen
25. Framställda interpellationer
26. Interpellationssvar till Eva-Britt Svensson (V) från utbildningsnämndens
ordförande Anna Tenje (M) om Centrumskolan
27. Interpellationssvar till Carin Högstedt (V) från organisations- och
personalsutskottets ordförande Per Schöldberg (C) om
ojämställd/jämställd kompetensutveckling
28. Interpellationssvar till Bo Frank (M) från tekniska nämndens ordförande
Sofia Stynsberg (M) om äng i stället för gräs
29. Interpellationssvar till Malin Lauber (S) rörande barn i ekonomiska utsatta
situationer
30. Interpellationssvar till Carin Högstedt (V) från tekniska nämndens
ordförande Sofia Stynsberg (M) om vad som har hänt i ärendet rörande
skapande av en samsyn samt förslag av åtgärder för sjöfågelbeståndets
fortlevnad i länets sjöar
31. Interpellationssvar till Åsa Karlsson Björkmarker (S) från
utbildningsnämndens ordförande Anna Tenje (M) om central rättning av
nationella prov
32. Interpellationssvar till Ola Palmgren (S) från utbildningsnämndens
ordförande Anna Tenje (M) rörande tillgängligheten på Växjös skolgårdar
33. Interpellationssvar till Hugo Hermansson (S) till ordförande i kultur- och
fritidsnämnden Eva Johansson (C) om hur kommunens bidrag till ideell
sektor fungerar
34. Interpellationssvar till Åsa Karlsson Björkmarker (S) från
omsorgsnämndens ordförande Ulf Hedin (M) om rekrytering av
undersköterskor
35. Valärenden
36. Avsägelse från uppdrag som ledamot i kommunfullmäktige - Jenny
Samuelsson (M)
37. Avsägelse från uppdrag som ersättare i kommunfullmäktige – Karin
Wirdheim (M)
38. Avsägelse från uppdrag som ersättare i kommunfullmäktige - Mohamed
Abdi Elmi (S)
39. Redovisning av inkomna motioner och medborgarförslag
40. Meddelanden
Växjö den 2 september 2015
Benny Johansson
kommunfullmäktiges ordförande
Martin Fransson
sekreterare
Kommunfullmäktiges sammanträde är offentligt
Allmänheten är välkommen
Ca klockan 17:00 ges tillfälle till allmänhetens frågestund (max 30 min)
Kommunfullmäktiges sammanträde direktsänds:
 i Radio Växjö på frekvens 102.4 MHz (närradio)
 på www.vaxjo.se
 i Öppna kanalen Växjö (kabel-tv)
Anslagen den 3 september 2015
ÄRENDE
Dnr KS 2015-00019
2015-09-07
Kommunfullmäktige
Överlämnande av beslutanderätten i ärenden väckta
genom medborgarförslag
Förslag till beslut
Kommunfullmäktige överlämnar beslutanderätten i följande ärenden väckta
genom medborgarförslag:
1. Medborgarförslag om av-/påfart till Norrleden till/från väg 25 mot
centrum överlämnas till tekniska nämnden.
2. Medborgarförslag om att anlägga en parkeringsficka vid Lammhults
station överlämnas till tekniska nämnden.
3. Medborgarförslag om att ändra namnet på Speakers corner till Nils
Dacke plats överlämnas till kommunstyrelsen.
4. Medborgarförslag om markering i gathörn där 10 metersgränsen går
till närliggande korsning överlämnas till tekniska nämnden.
5. Medborgarförslag om ett cykelställ vid busshållplats Sandvägen
överlämnas till tekniska nämnden.
6. Medborgarförslag om att sätta upp elstolpar/camping vid
Hälsoarenan i Lammhult överlämnas till tekniska nämnden
7. Medborgarförslag om industritomter i Lammhult överlämnas till
kommunstyrelsen
Bakgrund
Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning § 3 kan fullmäktige i vissa fall,
utan föregående beredning, överlåta till kommunstyrelsen eller till annan
nämnd att besluta i ärende väckta genom medborgarförslag. I de fall ärendet
är av principiell art eller av större vikt för kommunen får beslutanderätten
inte överlåtas.
Enligt ny rutin ska förslagställaren tillfrågas om förslaget ska hanteras av
kommunfullmäktige eller ansvarig nämnd. Kommunstyrelsens beredning
lämnar sedan förslag på delegering.
Kommunledningsförvaltningen
Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18
Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282
E-post [email protected] www.vaxjo.se
1 (2)
ÄRENDE
Dnr KS 2015-00019
2015-09-07
Beslutet skickas till
För åtgärd
Tekniska nämnden
Kommunstyrelsen
2 (2)
Medborgarförslag
Förslaget i helhet
Rubrik
Beskriv ditt förslag
Elstolpar / Camping vid Hälsoarenan i Lammhult.
Hej! Jag har ett förslag om att sätta upp campingstolpar med el vid
Hälsoarenan i Lammhult. Även en uppställningsplats för husvagnar och
husbilar. Det har varit många i år som har frågat efter detta, då vårat bad
är mycket fint. Nu senast så kom en familj i från Frankrike som hade läst
om vårt fina bad i Lammhult, tyvärr hade vi ingen camping för dem att
erbjuda men vi lät dem duscha, tvätta sig och äta uppe hos oss, sov
gjorde de sen nere vid sjön Lammen. De kom lägligt till vår löpträning vi
har på tisdagar, så de var även med på detta, vilket var mycket
uppskattat. Kablar ligger ju redan i anslutning till arenan, så jag tror ej
det kan kosta så mycket att lösa detta problem. Jag lämnar gärna ett
förslag/skiss om intresse finns från er sida. Mvh Robert Karlsson, OK
Norrvirdarna Lammhult.
Var vill du att beslutet ska fattas?
Jag vill att mitt förslag beslutas av ansvarig nämnd
Jag vill att mitt förslag beslutas av kommunfullmäktige
Personuppgifter
Förnamn
Efternamn
C/O
Adress
Postnummer
Postort
Telefon
Mobiltelefon
E-postadress
Robert John Åke
Karlsson
Pilgatan 6
360 30
LAMMHULT
0736188054
[email protected]
Personuppgiftslagen
Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till
automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL.
Blankettinformation
Nummer
Inskickat
1441532720554
2015-09-06 11:50:28
Blankettid: 1441532720554
Sida 1 av 1
Datum : 2015-09-06 11:50:28
Medborgarförslag
Förslaget i helhet
Rubrik
Beskriv ditt förslag
Industritomter Lammhult.
Hej! Jag vill lämna ett förslag på att kommunen ska erbjuda
industritomter i Lammhult mer expansivt. Lammhult är beroende av ett
näringsliv som håller orten uppe. När man åker förbi många mindre
småsamhällen ser man mycket nyetableringar som kommunen har hjälpt
till med. Det vore kul och intressant om ni marknadsförde mark och hjälp
till nya företag till orten. Oftast är det ju billigare utanför en stor stad än i
för nybyggnationen. Mvh Robert Karlsson, Lammhult.
Var vill du att beslutet ska fattas?
Jag vill att mitt förslag beslutas av ansvarig nämnd
Jag vill att mitt förslag beslutas av kommunfullmäktige
Personuppgifter
Förnamn
Efternamn
C/O
Adress
Postnummer
Postort
Telefon
Mobiltelefon
E-postadress
Robert John Åke
Karlsson
Pilgatan 6
360 30
LAMMHULT
0736188054
[email protected]
Personuppgiftslagen
Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till
automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL.
Blankettinformation
Nummer
Inskickat
1441533069563
2015-09-06 11:54:16
Blankettid: 1441533069563
Sida 1 av 1
Datum : 2015-09-06 11:54:16
Medborgarförslag
Förslaget i helhet
Rubrik
Beskriv ditt förslag
Markering i gathörn där 10 metersgränsen går till närliggande korsning.
Efter att ha blivit bötfälld för att jag stod (2 meter) för nära en korsning så
ser jag ett behov av att markera var denna 10-metersgräns faktiskt är.
Idag är det ett lotteri om man kommer att bli bötfälld eller inte eftersom
"ögonmåttet" kan vara olika inställt hos mig som förare och hos den som
skall reglera en eventuell felparkering. Detta kan bli en tydlig hjälp för
både bilföraren och den som skall utfärda eventuell bot om man med en
markering i kantstenen visar var 10-metersgränsen är i förhållande till
närliggande korsning. Denna åtgärd skulle kunna vara en
trafiksäkerhetshöjande åtgärd eftersom det ofta, i synnerhet i vissa
stadsdelar i Växjö tätort, parkeras för nära korsningar. Ofta betydligt
närmare än de 8 meter jag blev bötfälld för. Mitt förslag är att man gör en
pilot i en av de mest drabbade stadsdelarna, Söder. En
informationskampanj behövs där man informerar vad strecken betyder
och var på bilen detta streck skall räknas (karossen& framhjulen?).
"Strecken" kommer inte att synas när det blir snö men det ursäktar inte
den som felparkerar. Eftersom det inte förändrar parkeringsreglerna i sig
borde det inte innebära någon reglering av lokala trafikregler? /Mats
Hytter
Var vill du att beslutet ska fattas?
Jag vill att mitt förslag beslutas av ansvarig nämnd
Jag vill att mitt förslag beslutas av kommunfullmäktige
Personuppgifter
Förnamn
Efternamn
C/O
Adress
Postnummer
Postort
Telefon
Mobiltelefon
E-postadress
MATS
HYTTER
Förmaksvägen 38
352 62
VÄXJÖ
[email protected]
Personuppgiftslagen
Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till
automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL.
Blankettinformation
Nummer
Inskickat
1441094214706
2015-09-01 10:17:45
Blankettid: 1441094214706
Sida 1 av 1
Datum : 2015-09-01 10:17:45
Medborgarförslag
Förslaget i helhet
Rubrik
Beskriv ditt förslag
Ändra namn på speakers corner
Hej, mitt namn är kenneth karlsson och jag har ett förslag att ändra
namnet på Speakers Corner,ett engelskt namn som jag tycker är totalt
opassande på en allmän plats i Växjö där folk ska träffas och framföra
åsikter.På historiska grunder skulle jag vilja ändra namnet till, Nils Dacke
Plats,hans person har en synnerligen central plats"på gott och ont"i
Växjös och smålands historia.År 1542-1543 bodde han på Kronobergs
slott tills han störtades av Gustav Vasa.Jag skulle vilja sammanfoga det
"nya namnet Nils Dacke Plats" på storgatan med Kronobergs
slottsruin,genom att sätta upp, kanske en lämplig påhittad byst-staty
och information om sambandet nils dacke-kronobergs slott.Jag är
övertygad om att ett namnbyte skulle ha stor betydelse för en ganska
historielös Växjö befolkning,Växjöbor och turister skulle i stor
utsträckning kunna intresserat ta sig ut till slottsruinen,det skulle kunna
bli ett lyft för den verksamhet som bedrivs därute.Kenneth Karlsson
Skimmelvägen 6 35255 Växjö.
Var vill du att beslutet ska fattas?
Jag vill att mitt förslag beslutas av ansvarig nämnd
Jag vill att mitt förslag beslutas av kommunfullmäktige
Personuppgifter
Förnamn
Efternamn
C/O
Adress
Postnummer
Postort
Telefon
Mobiltelefon
E-postadress
KENNETH
KARLSSON
Skimmelvägen 6
352 55
VÄXJÖ
0470-83885
0705683885
[email protected]
Personuppgiftslagen
Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till
automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL.
Blankettinformation
Nummer
Inskickat
1437117017888
2015-07-17 09:50:02
Blankettid: 1437117017888
Sida 1 av 1
Datum : 2015-07-17 09:50:02
Medborgarförslag
Förslaget i helhet
Rubrik
Beskriv ditt förslag
Av-/påfart till Norrleden till/från väg 25 mot centrum
Hej! Mitt förslag är att göra det möjligt att köra på och av Norrleden till
och från centrum på väg 25. För oss som bor norr om växjö och skall till
området vid biltema eller handelsplats I11 är det helt absurt att man
måste köra genom antigen Arabygatan eller Systratorpsvägen och
genom hela industriområdet. Det blir väldigt många start/stop och vid
högtrafikerade tider så blir det mycket köbildning med tomgångkörning.
Detta kan ju inte vara den bästa lösningen och inte särskilt grönt då bilar
tvingas till onödig körning. Här är en länk till en skiss på hur jag anser att
problemet skall lösas! https://www.google.com/maps/d/edit?
mid=zZw17oybAO8s.kOw1eo5lPgXA&usp=sharing
Var vill du att beslutet ska fattas?
Jag vill att mitt förslag beslutas av ansvarig nämnd
Jag vill att mitt förslag beslutas av kommunfullmäktige
Personuppgifter
Förnamn
Efternamn
C/O
Adress
Postnummer
Postort
Telefon
Mobiltelefon
E-postadress
STEFAN
JONASSON
Rösvägen 16
352 49
VÄXJÖ
0703454597
0703454597
[email protected]
Personuppgiftslagen
Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till
automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL.
Blankettinformation
Nummer
Inskickat
1440876546695
2015-08-29 21:31:36
Blankettid: 1440876546695
Sida 1 av 1
Datum : 2015-08-29 21:31:36
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2015-08-11
§ 286
Dnr 2015-00258
Motion om utökat stöd till anhörigvårdare i Växjö
kommun- Eva-Britt Svensson (V)
Kommunstyrelsens förslag
1. Kommunfullmäktige uppdrar till omsorgsnämnden och nämnden för
arbete och välfärd att utreda hur ett utökat stöd till anhörigvårdare
kan se ut inom deras respektive verksamheter.
2. Utredningen ska vara klar senast 31 december 2015.
Bakgrund
Eva-Britt Svensson (V) har i en motion den 10 mars 2015 föreslagit att
Växjö kommun ska utöka stödet och de olika insatserna för att stödja
kommunens anhörigvårdare. Enligt motionären gör anhörigvårdarna
ovärderliga insatser för sina anhöriga som även innebär besparingar för
kommunen, vilken därmed har ett stort ansvar för att förbättra stödet.
Beslutsunderlag
Omsorgsnämnden har i § 40/2015 beslutat att föreslå kommunfullmäktige att
besvara motionen med att det behövs utredas hur ett utökat stöd skulle kunna
se ut.
Nämnden för arbete och välfärd har i § 122 yttrat sig över motionen. Av
yttrandet framgår att nämnden 2014 genomförde en kartläggning över stödet
till anhörigvårdare. Kartläggningen visar att det ser väldigt olika ut i
förvaltningen över vilka verksamheter som erbjuder stöd till anhöriga. Det
finns uttalat stöd inom viss verksamhet och indirekt inom vissa verksamheter
där stöd ges till anhöriga utan att det benämns som anhörigstöd. Anhöriga
och enskilda har olika behov av stöd och förväntningar inom de olika
verksamheterna som nämnden för arbete och välfärd ansvarar för.
Förvaltningen har i kartläggningen konstaterat att en analys behövs över
vilket behov som finns och hur stöd till anhöriga kan utvecklas inom de olika
verksamheterna. En förvaltningsgemensam analys och strategi över arbetet
är väsentlig.
61 (84)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2015-08-11
Arbetsutskottet har i § 365/2015 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur
föreslå kommunfullmäktige besluta följande:
1. Kommunfullmäktige uppdrar till omsorgsnämnden och nämnden för
arbete och välfärd att utreda hur ett utökat stöd till anhörigvårdare
kan se ut inom deras respektive verksamheter.
2. Utredningen ska vara klar senast 31 december 2015.
Yrkanden
Carin Högstedt (V): Bifall till arbetsutskottets förslag.
Beslutsordning
Ordförande Bo Frank (M) frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att
kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag.
62 (84)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Nämnden för arbete och välfärd
2015-06-17
§ 122
Dnr 2015-00124
REMISS Motion om utökat stöd till anhörigvårdare i
Växjö kommun- Eva-Britt Svensson (V)
Nämnden för arbete och välfärds beslut
Nämnden för arbete och välfärd besvarar motionen med hänvisning till
förvaltningens tjänsteskrivelse och det arbetet som pågår inom förvaltningen.
Bakgrund
Eva-Britt Svensson (V) har inkommit med en motion till
kommunfullmäktige om utökat stöd till anhörigvårdare i Växjö kommun.
Eva-Britt beskriver vikten av anhörigas insatser för den enskilde samt
kommunen. I sin motion pekar Eva-Britt på flera olika insatser som Växjö
kommun redan tillhandahåller men föreslår fullmäktige att utöka stödet och
de olika insatserna för att stödja kommunens anhörigvårdare.
Nämnden för arbete och välfärd har fått motionen på remiss och ska lämna
svar senast 2 juli 2015.
Stöd till anhöriga
Den 1 juli 2009 infördes en ny bestämmelse i Socialtjänstlagen (SoL) 5 kap.
10 §. Den anger att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de
personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller
som stödjer en närstående som har funktionshinder. Bestämmelsen syftar
framförallt till att tydliggöra att ansvarig nämnd ska erbjuda stöd för att
underlätta för de personer som av fri vilja hjälper, vårdar eller stödjer en
närstående. Genom stödet kan anhöriga få en förbättrad livssituation
samtidigt som risken för ohälsa kan minskas.
Lagen preciserar inte vad för slags hjälp och sätter inga begräsningar för
vilket stöd den anhöriga kan ansöka om. I och med den nya bestämmelsen
upprättade Socialstyrelsen en vägledning till stöd för tillämpningen av
bestämmelsen. Enligt vägledningen ska varje kommun informera sina
17(35)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Nämnden för arbete och välfärd
2015-06-17
invånare om möjligheten till stöd för anhöriga som vårdar eller stödjer en
närstående. Vidare är det enligt Socialstyrelsen viktigt att det inom individoch familjeomsorgen görs en analys av det stöd kommunen erbjuder som
underlag för det fortsatta arbetet. Kommunens ledning ska ge direktiv om
hur lagen ska tillämpas, genom att sätta upp mål och ta fram
handlingsplaner.
Nämnden för arbete och välfärds ansvar
Till följd av att den nya bestämmelsen enligt 5 kap. 10 § socialtjänstlagen
om anhörigstöd genomförde förvaltningen arbete och välfärd en kartläggning
under 2014. Syftet med kartläggningen var att informera, inventera och
analysera verksamheten inom förvaltningen samt ge föreslag till områden för
ett fortsatt utvecklingsarbete.
Bestämmelsen om stöd till anhöriga omfattar hela socialtjänstens
verksamhet. Kartläggningen visade dock att endast omsorgsnämnden i Växjö
kommun enligt reglementet ansvarade för stöd till anhöriga enligt SoL kap.5
§ 10 inom sitt område, men att nämnden för arbete och välfärd däremot inte
ansvarade för stöd till anhöriga. Trots lagkravet har nämnden för arbete och
välfärd följaktligen inte tidigare enligt reglementet ansvarat för Växjö
kommuns stöd till anhöriga. Nämnden har inte erhållit ekonomiska medel för
verksamheten i kommunens budget eller planerat för arbetet i nämndens
internbudget. Kartläggningen visade även det finns behov av information
gentemot medarbetare såväl som anhöriga angående de skyldigheter och
möjligheter som följer av lagens krav.
För att utveckla arbetet med stöd till anhöriga pekade kartläggningen ut ett
antal förslag. Bland annat föreslogs att reglementet ändras så att ansvaret för
verksamheten även skulle finnas i nämnden för arbete och välfärds
ansvarsområde samt att nämnden antar mål och policy för arbetet med stöd
till anhöriga. Ändringar i reglementet för nämnden antogs av
kommunfullmäktige 21 april 2015. Av reglementet framgår nu att nämnden
för arbete och välfärd ansvarar för anhörigstöd för dem som vårdar eller
stödjer närstående enligt 5 kap. 10 § socialtjänstlagen gällande de grupper
som ingår i nämndens ansvarsområden. Vidare arbetar förvaltningen för
närvarande med att utarbeta en policy för arbetet med stöd till anhöriga.
Nämnden för arbete och välfärds olika insatser
18(35)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Nämnden för arbete och välfärd
2015-06-17
Nämnden erbjuder idag några olika insatser för att möta olika behov som
finns inom nämndens ansvarsområde. Stödet kan delas in i biståndsbedömda
insatser samt serviceinsatser.
Ett viktigt stöd är att den anhöriga kan känna sig trygg och är säker på att
den närstående får de insatser som han eller hon behöver. I socialtjänstlagen
finns möjlighet att ansöka om insatser som riktar sig till brukaren och som
samtidigt utgör en viktig del av den hjälp och avlastning som den anhöriga
kan behöva. Insatserna är individuellt anpassade och baseras på
handläggarens utredning och beslut. De biståndsbedömda insatserna är dock
beroende av att de båda vuxna ge sitt samtycke. Dels måste den anhöriga
önska bli avlöst från sitt frivilliga åtagande och dels måste den enskilde vilja
göra en ansökan om insatsen.
Serviceinsatser är stöd till anhöriga genom allmänt inriktade insatser eller
generellt utformade sociala tjänster enligt 3 kap. 1 och 6 §§ SoL.
Serviceinsatserna är tillgängliga för alla utan föregående behovsprövning
och kan bestå av föreläsningar, rådgivning och olika öppna verksamheter.
Inom avdelningen för missbruksvård erbjuds stöd till anhöriga som i sin
relation eller familj har någon som missbrukar alkohol eller droger. Via
deras behandlingsenhet ges stöd genom samtal, individuellt eller tillsammans
med familjen. Syftet med stödet är att ge anhöriga och närstående mer
kunskap om hur man kan förbättra sin livssituation. Avdelningen erbjuder
även stöd till anhöriga i form av anhörigvecka i samband med den
närståendes vistelse på behandlingshem. Information om möjligheten till
stöd för anhöriga finns på Växjö kommuns webbsida.
I arbetet med stöd till anhöriga är samverkan med berörda förvaltningar,
huvudmän och med brukarorganisationer viktigt. En del i PRIO-uppdraget är
att utveckla anhörigstödet, samarbetet inom kommunen, med Region
Kronoberg samt berörda brukarorganisationer. Delaktighet och
individualisering vid utredning och behovsbedömning är viktiga faktorer i
arbetet med stöd till anhöriga. De fortsatta satsningarna på att implementera
och vidareutveckla rutinerna med samordnade individuella planer (SIP:ar)
innebär att både den enskildes och anhörigas behov av samordning och
inflytande stärks.
För anhöriga kan det vara väsentligt att få information och kunskap för att
känna sig trygga i sin roll att hjälpa och stödja sin närstående. Anhöriga kan
19(35)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Nämnden för arbete och välfärd
2015-06-17
också behöva utbildning om innebörden av viss funktionsnedsättning, om
olika behandlingsmetoder eller hjälpmedel. PRIO-samordnarna i Växjö
kommun har under våren 2015 anordnat kvällsföreläsningar för anhöriga till
personer med psykisk ohälsa.
Familjefrid Kronoberg arbetar med våld i nära relationer. I det dagliga
arbetet stödjer och hjälper verksamheten barn och vuxna bland annat genom
samtal och behandlingar, både individuellt eller i grupp. Familjefrid
Kronoberg arbetar också med telefonrådgivning dit man kan vända sig om
någon i ens omgivning far illa. Information om arbetet finns bland annat i
broschyrer och på kommunens webbsida.
Avdelningen för ekonomiskt bistånd och sysselsättning samt avdelningen
barn och familj har enligt kartläggningen ingen övrig riktad verksamhet som
kallas anhörigstöd. Inom barn och familj ges däremot stöd till anhöriga till
barn och unga med funktionsnedsättning på samma vis som ges till andra
föräldrar med behov av stöd i sin föräldraroll. Stödet ges i form av olika
sorters öppenvårdsinsatser. Avdelningens arbete genomsyras av
familjeperspektivet i utredningar och insatser, vilket är ett viktigt perspektiv
i arbetet med stöd till anhöriga.
Slutsatser
Förvaltningen arbete och välfärd delar motionens åsikt att anhöriga som
vårdar eller stödjer närstående gör en beundransvärd insats. Anhöriga har
ofta en viktig roll för brukaren och för att personalen som arbetar i
verksamheten ska kunna göra ett så bra arbete som möjligt. Förutom arbetet
med att tillgodose brukarens behov handlar det också om att ta med de
personer som är viktiga för honom eller henne i dennes livssituation och vara
lyhörd för deras behov.
Till följd av att det i reglementet för nämnden för arbete och välfärd inte
tidigare uppmärksammats de lagliga krav om anhörigstöd som avser individoch familjeomsorgens verksamhet saknar nämnden övergripande mål,
strategi och handlingsplaner för förvaltningens arbete med stöd till anhöriga.
Något som Socialstyrelsens vägledning utpekar som viktiga faktorer i
arbetet. Att ansvaret numera finns i nämnden för arbete och välfärds
reglemente samt det påbörjade arbetet med att utforma en anhörigpolicy är
två steg i att uppfylla de krav som finns i lagstiftningen.
20(35)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Nämnden för arbete och välfärd
2015-06-17
Kartläggningen visar att det ser väldigt olika ut i förvaltningen över vilka
verksamheter som erbjuder stöd till anhöriga. Det finns uttalat stöd inom viss
verksamhet och indirekt inom vissa verksamheter där stöd ges till anhöriga
utan att det benämns som anhörigstöd. Anhöriga och enskilda har olika
behov av stöd och förväntningar inom de olika verksamheterna som
nämnden för arbete och välfärd ansvarar för. Förvaltningen har i
kartläggningen konstaterat att en analys behövs över vilket behov som finns
och hur stöd till anhöriga kan utvecklas inom de olika verksamheterna. En
förvaltningsgemensam analys och strategi över arbetet är väsentlig.
Beslutsunderlag
Förvaltningschefen har i en skrivelse 2015-06-10 redogjort för
förvaltningens yttrande till motionen om utökat stöd till anhörigvårdare i
Växjö kommun- Eva-Britt Svensson (V).
Yrkanden
Ann Christin Eriksson (V) yrkar bifall till motionen.
Oliver Rosengren (M) yrkar att Nämnden för arbete och välfärd besvarar
motionen med hänvisning till förvaltningens skrivelse och det arbetet som
pågår inom förvaltningen .
Beslutsordning
Ordförande ställer yrkanden mot varandra och konstaterar att nämnden för
arbete och välfärd beslutar enligt Oliver Rosengrens (M) yrkande.
21(35)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Nämnden för arbete och välfärd
2015-06-17
Beslutet skickas till
Kommunstyrelsen
För information
Eva Britt Svensson
22(35)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Omsorgsnämnden
2015-05-20
§ 40
Dnr 2015-00028
Remiss- Motion om utökat stöd till anhörigvårdare i
Växjö kommun- Eva-Britt Svensson (V)
Omsorgsnämndens beslut
1. Omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besvara motionen
med motiveringen att vi behöver utreda om hur ett utökat stöd skulle
kunna se ut.
2. Omsorgsnämnden ger förvaltningschefen i uppdrag att kartlägga
behovet och utreda om och i så fall hur ett utökat stöd för
anhörigvårdare kan utformas så att det gör bäst nytta och återkomma
med ett förslag till nämnden för beslut senast oktober 2015. .
Reservation
Bakgrund
Eva-Britt Svensson (V) har inkommit med en motion för att utöka stödet till
anhörigvårdare i Växjö kommun. Eva-Britt pekar på flera olika insatser som
Växjö kommun tillhandahåller och föreslår att dessa ska utökas. Eva-Britt
föreslår också en kontaktperson för anhörigvårdare samt avlastning för
anhörigvårdare.
Omsorgsnämnden har fått motionen på remiss och ska lämna svar senast 23
maj 2015.
Beslutsunderlag
Yrkanden
1. Eva-Britt Svensson (V): Omsorgsnämnden föreslår
kommunfullmäktige att besvara motionen med motiveringen att vi
behöver utreda om hur ett utökat stöd skulle kunna se ut.
15(21)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Omsorgsnämnden
2015-05-20
2. Omsorgsnämnden ger förvaltningschefen i uppdrag att kartlägga
behovet och utreda om och i så fall hur ett utökat stöd för
anhörigvårdare kan utformas så att det gör bäst nytta och återkomma
med ett förslag till nämnden för beslut senast oktober 2015.
Beslutsordning
Ordförande frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att
omsorgsnämnden beslutar enligt Eva-Britt Svensson yrkande.
16(21)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2015-08-11
§ 287
Dnr 2015-00392
Motion om att införa en "öppen verkstad" i Växjö
kommun- Carin Högstedt (V), Ann-Christin Eriksson (V)
och Håkan Frizén (V)
Kommunstyrelsens förslag
Kommunfullmäktige besvarar motionen med att Stadsbiblioteket redan tagit
initiativ till ett pilotprojekt att utrusta biblioteketet med bland annat 3Dskrivare samt symaskin. Utbildningar kommer även att erbjudas kring de
tekniska redskapen samt låta barn prova på under handledning.
Bakgrund
Carin Högstedt (V), Ann-Christin Eriksson (V) och Håkan Frizén (V) har i
en motion den 28 april 2015 föreslagit att kommunfullmäktige ska ge kulturoch fritidsnämnden i uppdrag att inrätta en ”öppen verkstad”, i likhet med
dem som finns i Stockholm och Lund.
Enligt motionen finns det i vissa kommuner öppna verkstäder dit människor
kan gå för att låna utrustning och verktyg, samt lära och inspireras av
varandra. Motionärerna menar att det är ett resursslöseri att människors
kreativitet inte tas tillvara när de inte själva har råd att köpa verktyg och
maskiner.
Beslutsunderlag
Arbetsutskottet har i § 366/2015 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur
föreslå kommunfullmäktige besluta att besvara motionen med att
Stadsbiblioteket redan tagit initiativ till ett pilotprojekt att utrusta
biblioteketet med bland annat 3D-skrivare samt symaskin. Utbildningar
kommer även att erbjudas kring de tekniska redskapen samt låta barn prova
på under handledning.
Yrkanden
Carin Högstedt (V): Kommunfullmäktige bifaller motionen.
Bo Frank (M): Bifall till arbetsutskottets förslag.
62 (84)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2015-08-11
Beslutsordning
Ordförande Frank ställer yrkandena mot varandra och konstaterar att
kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag.
63 (84)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2015-08-11
§ 288
Dnr 2015-00175
Motion om att ställa ut kulturell och konstnärlig
verksamhet i idrottsanläggningarna -Eva-Britt
Svensson (V), Håkan Frizén (V) och Carin Högstedt (V)
Kommunstyrelsens förslag
Kommunfullmäktige besvarar motionen med hänvisning till kultur- och
fritidsnämndens yttrande där det framgår att gränsöverskridande
arrangemang redan sker i stor utsträckning.
Bakgrund
Eva-Britt Svensson (V). Håkan Frizén (V) och Carin Högstedt (V) har i en
motion den 19 februari 2015 förslagit att kommunfullmäktige ska ge kulturoch fritidsnämnden i uppdrag att tillse att kulturell och konstnärlig
verksamhet kommer in och synliggörs i t.ex. idrottsanläggningar.
Beslutsunderlag
Kultur- och fritidsnämnden har i § 77/2015 yttrat sig över motionen. Av
yttrandet framgår att nämnden ser positivt på förslaget att kultur- och
fritidsverksamheterna ska påbörja en process att närma sig varandra.
Nämnden redogör även för hur samarbetet ser ut idag och framhåller att
gränsöverskridande arrangemang alltid kan öka men att det redan sker i stor
utsträckning.
Arbetsutskottet har i § 367/2015 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur
föreslå kommunfullmäktige besluta att besvarar motionen med hänvisning
till kultur- och fritidsnämndens yttrande där det framgår att
gränsöverskridande arrangemang redan sker i stor utsträckning.
63 (84)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kultur- och fritidsnämnden
2015-06-10
§ 77
Dnr 2015-00145
Remiss av motion om att ställa ut kulturell och
konstnärlig verksamhet i idrottsanläggningarna
Kultur- och fritidsnämndens beslut
Kultur- och fritidsnämnden lämnar följande svar på remissen gällande
motion om ”Mer konst, konsthantverk och kultur i idrottsanläggningarna”.
Kultur- och fritidsnämnden ser positivt på förslaget att kultur och
fritidsverksamheterna ska påbörja en process att närma sig varandra. Så här
ser samarbetet ut idag:
-
I samband med arrangemanget av Kulturnatten bjuds alla föreningar
in för att medverka, såväl kulturföreningar som föreningar inom
idrott och fritid. Intresset från aktörerna på fritidsidan har dock
genom åren varit begränsat. Det finns emellertid undantag som t.ex.
arrangerandet av fotbollsturnering på Araby Park Arena under
Kulturnatten med polismyndigheten.
-
Kultur- och konstavdelningen som ansvarar för arrangemang inom
Kultur- & fritidsförvaltningen eftersträvar alltid ett inkluderande
perspektiv när det gäller arrangemang. Förvaltningen har
representanter i Växjö Co arrangemangsgrupp. Det har lett till flera
korsbefruktningar, t.ex. i samband med Dam-EM då flera
kulturarrangemang genomfördes i fanzoneområdet. Mängden av
gränsöverskridande arrangemang kan alltid öka men det bör
framhållas att det redan sker i stor utsträckning.
Bakgrund
Våra idrottsanläggningar är ofta föreningsdrivna och har ansvar över sina
lokaler och verksamheter. Därför anser vi är det upp till dem själva att
besluta i frågan. VIDA arena har ofta kulturinslag i form av uppträdande i
lokalerna samband med matcher. Flera av anläggningarna är osäkra platser
att sätta upp konstverk, dels på grund av risken för vandalisering och stöld.
15(47)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kultur- och fritidsnämnden
2015-06-10
Förslaget i sin helhet är mycket intressant, därför föreslås att kultur- och
fritidsförvaltningen fortsätter processen att närma kultur och idrott på olika
sätt.
I kommande föreningsbrev och utskick ska förvaltningen uppmuntra
ansvariga föreningarna på respektive anläggningar om möjligheten att
genomföra kulturarrangemang. Man bör då informera om att sådana initiativ
kan stöttas finansiellt genom t.ex. Direktservice. Initiativet bör dock komma
från föreningarna själva för att ett sådant stöd kan vara aktuellt.
Ärendet
Eva-Britt Svensson (V), Håkan Frizén (V) och Carin Högstedt (V) har
inkommit med motion till kommunfullmäktige om mer konst, konsthantverk
och kultur idrottsanläggningar.
Beslutsunderlag
Motion om att ställa ut kulturell och konstnärlig verksamhet i
idrottsanläggningarna.
Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut §48 2015-06-03
Yrkanden
Håkan Frizén (V) med instämmande av Eva Johansson (C) yrkar bifall till
liggande förslag till beslut.
Beslutsordning
Ordförande frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att kultur- och
fritidsnämnden beslutar i enlighet med liggande förslag.
Beslutet skickas till
För åtgärd
Kommunfullmäktige
För kännedom
Eva-Britt Svensson
Håkan Frizén
Carin Högstedt
16(47)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2015-08-11
§ 289
Dnr 2015-00337
Motion om att göra Växjö till föreningarnas stad- Håkan
Engdahl (SD)
Kommunstyrelsens förslag
Kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning till kultur- och
fritidsnämndens yttrande där det bland annat framgår att det redan idag finns
många mötesplatser föreningar kan mötas på, såsom Vårstad, Expansiva
Växjö, Kulturnatten och Etablering genom förening.
Bakgrund
Håkan Engdahl (SD) har i en motion som inkom den 7 april 2015 föreslagit
att Växjö kommun ska verka för att instifta en ”Föreningarnas dag” i syfte
att skapa en mötesplats där föreningar kan marknadsföra sig gentemot nya
potentiella medlemmar.
Beslutsunderlag
Kultur- och fritidsnämnden har i § 86/2015 yttrat sig över motionen. Av
yttrandet framgår att det redan idag finns många mötesplatser föreningar kan
mötas på, såsom Vårstad, Expansiva Växjö, Kulturnatten och Etablering
genom förening.
Nämnden påtalar även att i dag har föreningar möjlighet till bidrag från både
Kultur- och fritidsnämnden, Omsorgsnämnden och Nämnden för arbete och
välfärd. Föreningar har möjlighet till att marknadsföra föreningen och skapa
kontaktnät för dessa bidrag. Det finns även ett stort mörkertal kring antal
föreningar i kommunen, vilket gör det svårt att nå ut med likvärdig
information. Föreningar med bidrag och befintlig kontakt med kommunen
skulle gynnas, medan de utan skulle missgynnas då informationen kring en
”Föreningens Dag” skulle vara svår att nå ut med.
Yrkanden
Carin Högstedt (V): Kommunfullmäktige besvarar motionen med hänvisning
till kultur- och fritidsnämndens yttrande där det bland annat framgår att det
65 (84)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2015-08-11
redan idag finns många mötesplatser föreningar kan mötas på, såsom
Vårstad, Expansiva Växjö, Kulturnatten och Etablering genom förening.
Åsa Karlsson Björkmarker (S) med instämmande av Lennart Adell Kind
(FP): Bifall till arbetsutskottets förslag.
Beslutsordning
Ordförande Bo Frank (M) ställer yrkandena mot varandra och konstaterar att
kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag.
66 (84)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kultur- och fritidsnämnden
2015-06-10
§ 86
Dnr 2015-00207
Remiss av motion om att göra Växjö till föreningarnas
stad
Kultur- och fritidsnämndens beslut
Kultur- och fritidsnämnden besvarar motionen med att det redan idag finns
många mötesplatser föreningar kan mötas på, såsom Vårstad, Expansiva
Växjö, Kulturnatten och Etablering genom förening.
I dag har föreningar möjlighet till bidrag från både Kultur- och
fritidsnämnden, Omsorgsnämnden och Nämnden för arbete och välfärd.
Föreningar har möjlighet till att marknadsföra föreningen och skapa
kontaktnät för dessa bidrag.
Det finns även ett stort mörkertal kring antal föreningar i kommunen, vilket
gör det svårt att nå ut med likvärdig information. Föreningar med bidrag och
befintlig kontakt med kommunen skulle gynnas, medan de utan skulle
missgynnas då informationen kring en ”Föreningens Dag” skulle vara svår
att nå ut med.
Bakgrund
Håkan Engdahl (SD) har inkommit med motion till kommunfullmäktige om
att arrangera en ”Föreningarnas dag” där föreningarna kan mötas upp och
visa att man finns, som en mässa för föreningar. Mässan skulle enligt
förslaget arrangeras i exempelvis Tipshallen.
Förslagsställaren framhåller att det finns en stark tradition av föreningsliv i
Sverige, men att det upplevs som att föreningar och potentiella medlemmar
ibland har svårt att nå varandra. Håkan skriver vidare att han upplever att det
många gånger är slumpen och att man känner någon som avgör vilken
förening man kommer in i.
31(47)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kultur- och fritidsnämnden
2015-06-10
Ärendet
Kultur- och fritidsförvaltningen instämmer med förslagsställaren om att
deltagande i föreningslivet är viktig ur ett socialt perspektiv och kan också
vara ett första steg på vägen in på arbetsmarknaden.
Förvaltningen delar också bilden av att det för den enskilde individen kan
vara svårt att få en överblick och kunskap om det utbud som finns inom
föreningslivet idag.
Föreningarnas dag är en god tanke för att visa på det utbud som finns och
detta är något som man försökt att genomföra vid tre tillfällen tidigare men
vid två av dessa har man tvingats ställa in på grund av ett allt för svalt
deltagande från föreningarna. Ett tillfälle genomfördes, 2008, och då deltog
21 av de 450 inbjudna föreningarna. Återkopplingen från föreningarna är att
det inte finns tillräckligt med ideella resurser för att genomföra även detta.
De har fullt upp med att bedriva den dagliga verksamheten och allt som
krävs för att få den att fungera. Dessutom är det svårt för många
idrottsföreningar att visa upp sin verksamhet utan att vara i sin rätta miljö.
Föreningarna är dock i grunden positiva till en möjlighet att marknadsföra
sin verksamhet.
Beslutsunderlag
Motion om att göra Växjö till föreningarnas stad
Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut §57 2015-06-03
Yrkanden
Rose- Marie Holmqvist (S) med instämmande av Cecilia Lundin Danielsson
(S) yrkar på att kultur- och fritidsnämnden besvarar motionen med att det
redan idag finns många mötesplatser föreningar kan mötas på, såsom
Vårstad, Expansiva Växjö, Kulturnatten och Etablering genom förening.
Eva Johansson (C) yrkar bifall till liggande förslag till beslut
32(47)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kultur- och fritidsnämnden
2015-06-10
Beslutsordning
Ordförande ställer yrkanden mot varandra och konstaterar att kultur- och
fritidsnämnden beslutar i enlighet med det egna yrkandet.
Beslutet skickas till
För åtgärd
Kommunfullmäktige
För kännedom
Håkan Engdahl
33(47)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2015-08-11
§ 290
Dnr 2015-00161
Motion om ökat budgetanslag till utbildningsnämndenÅsa Karlsson Björkmarker (S) och Malin Lauber (S)
Kommunstyrelsens förslag
Kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning till den antagna
budgeten för Växjö kommun 2016.
Bakgrund
Åsa Karlsson Björkmarker (S) och Malin Lauber (S) har i en motion den 19
februari 2015 föreslagit att kommunfullmäktige ska öka
utbildningsnämndens budgetanslag med 48 miljoner kronor för 2015. Enligt
förslagsställarna behövs det extra tillskottet bland annat för att höja elevernas
resultat och till fler speciallärare i grundskolan.
Beslutsunderlag
Arbetsutskottet har i § 369/2015 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur
föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen med hänvisning till
den antagna budgeten för Växjö kommun 2016.
Yrkanden
Åsa Karlsson Björkmarker (S) med instämmande av Carin Högstedt (V):
Kommunfullmäktige bifaller motionen.
Bo Frank (M): Bifall till arbetsutskottets förslag.
Beslutsordning
Ordförande Frank ställer yrkandena mot varandra och konstaterar att
kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag.
66 (84)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2015-08-11
§ 291
Dnr 2015-00288
Motion om kreativt fastighetsutnyttjande vid
nybyggnation - Emelie Öberg (S)
Kommunstyrelsens förslag
Kommunfullmäktige besvarar motionen med hänvisning till Växjö
Kommunföretags AB:s yttrande där det framgår att kommunkoncernen redan
arbetar på det sätt som motionären beskriver. Några särskilda åtgärder eller
beslut behövs inte utan det förutsätts att berörda parter: bolag, förvaltning
och lokalförsörjningsgrupp alltid beaktar möjligheten att kombinera olika
verksamheter med varandra vid nybyggnation.
Bakgrund
Emelie Öberg (S) har i en motion som inkom den 19 mars 2015 föreslagit att
kommunfullmäktige ska ge de kommunala bolagen i uppdrag att vid
nybyggnation möjliggöra att kombinera kommunala verksamheter med
bostäder och/eller andra verksamheter.
Beslutsunderlag
Växjö Kommunföretag AB har i § 67/2015 yttrat sig över motionen. Av
yttrandet framgår att kommunkoncernen redan arbetar på det sätt som
motionären beskriver. Några särskilda åtgärder eller beslut behövs inte utan
det förutsätts att berörda parter: bolag, förvaltning och
lokalförsörjningsgrupp alltid beaktar möjligheten att kombinera olika
verksamheter med varandra vid nybyggnation.
Arbetsutskottet har i § 370/2015 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur
föreslå kommunfullmäktige besluta att besvara motionen med hänvisning till
Växjö Kommunföretags AB:s yttrande där det framgår att
kommunkoncernen redan arbetar på det sätt som motionären beskriver.
Några särskilda åtgärder eller beslut behövs inte utan det förutsätts att
berörda parter: bolag, förvaltning och lokalförsörjningsgrupp alltid beaktar
möjligheten att kombinera olika verksamheter med varandra vid
nybyggnation.
68 (84)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2015-08-11
Yrkanden
Thomas Thornell (S): Kommunfullmäktige bifaller motionen
Anna Tenje (M) med instämmande av Catharina Winberg (M): Bifall till
arbetsutskottets förslag.
Beslutsordning
Ordförande Bo Frank (M) ställer yrkandena mot varandra och konstaterar att
kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag.
69 (84)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
VKAB
2015-05-21
§ 67
Dnr 2015-00022
Remissyttrande över motion om kreativt
fastighetsutnyttjande vid byggnation - Emelie Öberg (S)
Styrelsens beslut
Styrelsen finner att kommunkoncernen redan arbetar på det sätt som
motionären beskriver. Några särskilda åtgärder eller beslut behövs inte utan
det förutsätts att berörda parter: bolag, förvaltning och
lokalförsörjningsgrupp alltid beaktar möjligheten att kombinera olika
verksamheter med varandra vid nybyggnation.
Bakgrund
Emelie Öberg har inkommit till kommunfullmäktige med en motion om att
kombinera kommunala verksamheter med bostäder eller annan verksamhet.
Motionären menar att detta skulle bidra till en ökad trygghet och
attraktionskraft för nybyggda områden. Styrelsen för Växjö kommunföretag
AB har remitterats i ärendet.
Beslutsunderlag
Vice VD:n redogör för ärendet och har i en skrivelse lämnat förslag till
beslut.Maria Carlsson: Styrelsen föreslår kommunfullmäktige att bifalla
motionen.
Yrkanden
Maria Carlsson: Styrelsen föreslår kommunfullmäktige att bifalla motionen.
Ulf Hedin: Styrelsen finner att kommunkoncernen redan arbetar på det sätt
som motionären beskriver. Några särskilda åtgärder eller beslut behövs inte
utan det förutsätts att berörda parter: bolag, förvaltning och
lokalförsörjningsgrupp alltid beaktar möjligheten att kombinera olika
verksamheter med varandra vid nybyggnation.
Beslutsordning
Ordförande ställer yrkandena mot varandra och finner att styrelsen beslutar
enligt Ulf Hedins yrkande
8(22)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
VKAB
2015-05-21
Beslutet skickas till
Kommunstyrelsen
9(22)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2015-08-11
§ 292
Dnr 2015-00361
Motion om upprustning av motionsspår i Åryd- Anders
Lindoff (S) och Eva-Marie Rasmusson (S)
Kommunstyrelsens förslag
Kommunfullmäktige uppdrar till kultur- och fritidsnämnden att beakta en
upprustning av motionsspåret i Åryd i nämndens kommande budgetarbete.
Bakgrund
Anders Lindoff (S) och Eva-Marie Rasmusson (S) har i en motion som
inkom den 14 april 2015 föreslagit att kultur- och fritidsnämnden ska få i
uppdrag att ta fram en kalkyl på vad det skulle kosta att återupprusta den
andra delen av motionsspåret i Åryd
Beslutsunderlag
Kultur- och fritidsnämnden har i § 89/2015 yttrat sig över motionen. Av
yttrandet framgår att nämnden anser att behovet av upprustning av
kommunens elljusspår ska beaktas i nämndens kommande budgetarbete.
Arbetsutskottet har i § 371/2015 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur
föreslå kommunfullmäktige besluta uppdra till kultur- och fritidsnämnden att
beakta en upprustning av motionsspåret i Åryd i nämndens kommande
budgetarbete.
69 (84)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kultur- och fritidsnämnden
2015-06-10
§ 89
Dnr 2015-00222
Remiss av motion om upprustning av motionsspår i
Åryd
Kultur- och fritidsnämndens beslut
Kultur- och fritidsnämnden beslutar att behovet av upprustning av
kommunens elljusspår ska beaktas i nämndens kommande budgetarbete.
Bakgrund
Det nuvarande elljusspåret i Åryd är ca 1 100 meter långt. Ytterligare ca
1 300 meter har förberetts för elljusspår. Utmed denna del har marken röjts
och grovplanerats. Det som saknas är nergrävning av belysningskabel,
montering av elljusstolpar och uppgrusning av sträckan. Motionärerna
föreslår därför att kultur- och fritidsnämnden rustar upp resterande delen av
Åryds elljusspår som därmed skulle bli totalt ca 2,5 km långt.
Ärendet
Förvaltningen bedömer att återställning resterande del av elljusspåret
kommer att kosta ca 800 000 kronor förutsatt att man slipper sprängning för
stolpar och kablar. I samband med en sådan byggnation bör den befintliga
belysningen bytas ut till LED armaturer och befintlig luftledning grävas ner
för att minimera strömavbrott och ledningsskador vid storm. Kostnad för
åtgärda hela elljusspåret inklusive byte av stolpar bedöms kosta ca 1 500 000
kronor.
Beslutsunderlag
Motion om upprustning av motionsspår i Åryd
Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut §60 2015-06-03
Beslutet skickas till
För kännedom
Kommunfullmäktige
Anders Lindoff
Eva- Marie Rasmusson
35(47)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2015-08-11
§ 296
Dnr 2015-00488
Medborgarförslag om att bygga en vinterträdgård vid
odlingarna Ringsberg/Kristineberg
Kommunstyrelsens förslag
Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att ta med förslaget om
en vinterträdgård i det pågående arbetet med ett program för gestaltning och
fysisk miljö för området Ringsberg, som beslutades av kommunstyrelsen i §
123/2015.
Bakgrund
Monica Thulin inkom den 10 juni 2015 med ett medborgarförslag om att
bygga en vinterträdgård vid odlingarna Ringsberg/Kristineberg.
Förslagsställaren föreslår att det ska byggas en vinterträdgård, där man kan
sitta och dricka kaffe/the även vintertid, för att området ska bli levande. I
denna vinterträdgård kunde även det odlas vintertid, vilket restaurangskolan
kunde ha nytta av enligt förslagsställaren.
Beslutsunderlag
Kommunchefen har i en skrivelse den 17 juni 2015 redogjort för ärendet. Av
skrivelsen framgår att kommunstyrelsen beslutade § 123/2015 bl.a. att ge
kommunchefen i uppdrag att utse en projektledare som tillsammans med en
kommunövergripande arbetsgrupp ska arbeta fram ett program för
gestaltning och fysisk miljö för området Ringsberg, samt ge förslag på
finansiering.
Då förslagsställarens föreslår en byggnation inom detta område gör
kommunledningsförvaltningen bedömningen att medborgarförslaget kan ses
som en del i detta uppdrag.
Arbetsutskottet har i § 376/2015 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur
föreslå kommunfullmäktige besluta att uppdra till kommunstyrelsen att ta
med förslaget om en vinterträdgård i det pågående arbetet med ett program
för gestaltning och fysisk miljö för området Ringsberg, som beslutades av
kommunstyrelsen i § 123/2015.
75 (84)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2015-08-11
76 (84)
ÄRENDE
Dnr KS 2015-00488
2015-06-17
Paul Herbertsson
planeringschef
Tel. 0470 - 415 33
Kommunstyrelsen
Medborgarförslag om att bygga en vinterträdgård vid
odlingarna Ringsberg/Kristineberg
Förslag till beslut
Bakgrund
Monica Thulin inkom den 10 juni 2015, dr nr 2015-00488, med ett
medborgarförslag om att bygga en vinterträdgård vid odlingarna
Ringsberg/Kristineberg.
Förslagsställaren föreslår att det ska byggas en vinterträdgård, där man kan sitta och
dricka kaffe/the, även vintertid, för att området ska bli levande. I denna
vinterträdgård kunde det även odlas vintertid, vilket restaurangskolan kunde ha
nytta av enligt förslagsställaren.
Kommunstyrelsen beslutade § 123/2015 bl.a. att ge kommunchefen i uppdrag att
utse en projektledare som tillsammans med en kommunövergripande
arbetsgrupp ska arbeta fram ett program för gestaltning och fysisk miljö för
området Ringsberg, samt ge förslag på finansiering.
Då förslagsställarens föreslår en byggnation inom detta område gör
kommunledningsförvaltningen bedömningen att medborgarförslaget kan ses som en
del i detta uppdrag.
Monica Skagne
kommunchef
Paul Herbertsson
planeringschef
Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18
Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282
E-post [email protected] www.vaxjo.se
1 (1)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2015-08-11
§ 266
Dnr 2014-00605
Program för mål och uppföljning av privata utförare
Kommunstyrelsens förslag
Kommunfullmäktige antar program för mandatperioden 2015-2018
avseende mål och uppföljning av verksamhet som utförs av privata
utförare.
Bakgrund
Riksdagen har beslutat om förändringar i kommunallagen med syfte att
förbättra uppföljning och kontroll av privata utförare och att öka
allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet. Med en privat utförare
menas en juridisk person eller enskild individ som har hand om en
kommunal angelägenhet genom ett avtal med kommunen.
Organisations- och personalutskottet har genom § 97/2014 uppdragit åt
kommunchefen att ta fram förslag till program för mål och uppföljning av
kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare enligt ändringen i
kommunallagen.
Beslutsunderlag
Kommunchefen har redogjort för ärendet i en skrivelse från den 1 juni 2015.
Av skrivelsen framgår att kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett
förslag till program med mål och riktlinjer för uppföljning och insyn av
verksamheter som utförs av privata utförare. Förslaget har tagits fram av en
förvaltningsövergripande arbetsgrupp med representanter från
kommunledningsförvaltningen, omsorgsförvaltningen,
utbildningsförvaltningen, tekniska förvaltningen, kultur- och
fritidsförvaltningen samt förvaltningen arbete och välfärd.
Kommunfullmäktige föreslås anta detta program.
Organisations- och personalutskottet har i § 90/2015 föreslagit
kommunstyrelsen att i sin tur föreslå kommunfullmäktige besluta anta
program för mandatperioden 2015-2018 avseende mål och uppföljning av
verksamhet som utförs av privata utförare.
25 (84)
TJÄNSTESKRIVELSE
Dnr KS/2014:605
2015-05-26
Thor Sofie
utredare
Tel. 0470-416 69
Kommunstyrelsen
Program för mål och uppföljning av privata utförare
Förslag till beslut
1. Kommunfullmäktige antar program för mandatperioden 2015-2018
avseende mål och uppföljning av verksamhet som utförs av privata
utförare.
Bakgrund
Riksdagen har beslutat om förändringar i kommunallagen med syfte att
förbättra uppföljning och kontroll av privata utförare och att öka
allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet. Med en privat utförare
menas en juridisk person eller enskild individ som har hand om en
kommunal angelägenhet genom ett avtal med kommunen.
Organisations- och personalutskottet har genom § 97/2014 uppdragit åt
kommunchefen att ta fram förslag till program för mål och uppföljning av
kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare enligt ändringen i
kommunallagen.
Kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till program med
mål och riktlinjer för uppföljning och insyn av verksamheter som utförs av
privata utförare. Förslaget har tagits fram av en förvaltningsövergripande
arbetsgrupp med representanter från kommunledningskontoret,
omsorgsförvaltningen, utbildningsförvaltningen, tekniska förvaltningen,
kultur- och fritidsförvaltningen samt arbete och välfärd.
Ove Dahl
kommunchef
Anna Karlsson
utvecklingschef
UTVECKLINGSENHETEN Kommunledningsförvaltningen
Postadress Box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18
Tel. 0470-41669 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282
E-post [email protected] www.vaxjo.se
1 (1)
Utkast - Program med mål och riktlinjer för uppföljning och insyn av
verksamheter som utförs av privata utförare
1. Bakgrund
1.1 Kommunallagens krav på program
Kommuner får enligt kommunallagen lämna över verksamhet till privata utförare1.
Kommunen är fortfarande ansvarig gentemot medborgarna för dessa verksamheter på samma
sätt som för verksamhet som bedrivs i egen regi.
Kommunfullmäktige ska varje mandatperiod, enligt 3 kap 19 b § kommunallagen, anta ett
program med mål och riktlinjer för kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare.
Programmet ska också ange hur uppföljning ska ske samt hur allmänhetens insyn ska
tillgodoses.
I Växjö kommun omfattar programmet i tillämpliga delar även verksamhet utförd i kommunal
regi och följer riktlinjerna för uppföljning som finns i styrsystemet. Kommunallagens
bestämmelser om allmänhetens insyn gäller även de kommunala bolagen. I respektive
bolagsordning framgår att de kommunala bolagen ska ge allmänheten insyn i sådan
verksamhet som bolaget genom avtal lämnar över till en privat utförare.
Innehållet i programmet i form av t.ex. uppföljningskrav och riktlinjer för allmänhetens insyn
påverkar endast förfrågningsunderlag och avtal i upphandlingar som ligger framåt i tiden.
1.2 Definition av privat utförare
Med privat utförare avses, enligt 3 kap. 18 c § kommunallagen, en juridisk person eller en
enskild individ som har hand om vården av en kommunal angelägenhet. En juridisk person är
ett aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk eller ideell förening eller stiftelse. Även idéburna
organisationer och kooperativa föreningar kan vara privata utförare. Däremot avses inte heleller delägda kommunala bolag eller kommunala stiftelser. De aktuella lagbestämmelserna
gäller då kommunen är att betrakta som huvudman för en angelägenhet. Kommunen är
huvudman för en verksamhet både då verksamheten bedrivs av en upphandlad utförare2 och
då verksamheten bedrivs av utförare i ett valfrihetssystem3. Fristående förskolor och skolor är
inte privata utförare utan är sina egna huvudmän och omfattas inte av 3 kap 18 c §
kommunallagen.
1.3 Kommunstyrelsens och nämndernas ansvar
Enligt kommunallagen har kommunstyrelsen och nämnderna inom sitt verksamhetsområde
ansvar för att se till att verksamheterna drivs enligt lagar, föreskrifter, mål och riktlinjer, att
den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten drivs på ett i övrigt tillfredsställande
sätt. Detta gäller oavsett om verksamheten utförs i egen regi eller utförs av en privat utförare.
I ansvaret ingår att följa upp och kontrollera verksamheten. Kommunstyrelsen har även ett
särskilt ansvar för att leda, samordna och ha uppsikt över verksamheten i nämnder och
1 Det gäller dock inte om det i lag eller förordning anges att verksamheten ska bedrivas av en kommunal nämnd
eller om den innefattar myndighetsutövning.
2
Enligt Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU), Lag (2007:1092) om upphandling inom områdena
vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF)
3
Enligt Lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV)
1
kommunala företag. Uppsikten omfattar även verksamhet som lämnats över till privata
utförare.
3. Mål och riktlinjer för privata utförare
3.1 Mål och riktlinjer för verksamheten
De mål och riktlinjer som styr såväl kommunala som privata utförare inom varje nämnds
ansvarsområde är:



de lagar, förordningar och föreskrifter som gäller eller kan komma att gälla för
verksamheten
de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige fastställer genom budget och planer4
de mål och riktlinjer som nämnden fastställer för verksamheten genom internbudget
och internkontrollplan
Det är varje nämnds ansvar att säkerställa att all verksamhet bedrivs i enlighet med angivna
mål och riktlinjer. Dessa mål och riktlinjer ska framgå i de förfrågningsunderlag som utgör
underlag för upphandlingen samt i de avtal som tecknas med den privata utföraren.
3.2 Mål och riktlinjer för upphandling
Övergripande krav som alltid ska ställas vid upphandling framgår av kommunens
upphandlings- och inköpspolicy. Utöver dessa krav ska en särskild klausul5 om
meddelarfrihet skrivas in i relevanta upphandlingsförfaranden.
4. Uppföljning och kontroll
4.1 Uppföljningsansvar
När en kommunal angelägenhet överlämnas till en privat utförare ska kommunen följa upp
och kontrollera verksamheten (3 kap. 19 § KL). Det är varje nämnd som ansvarar för
uppföljning och kontroll inom sitt ansvarsområde.
Uppföljningen har två övergripande syften:
 Kontrollera att verksamheten utförs i enlighet med förfrågningsunderlag, anbud och
avtal.
 Utgöra ett underlag i kommunens förbättringsarbete för att utveckla och förbättra
verksamhet och tjänster till medborgarna.
Varje nämnd ansvarar för att uppföljningen regleras i de avtal som tecknas med varje utförare.
Detta innebär att förfrågningsunderlag och avtal ska innehålla krav på att utföraren medverkar
vid uppföljning av verksamheten genom att exempelvis lämna statistik och verksamhetsmått
till nämnden samt delta vid genomförande av brukarenkäter som nämnden bestämmer. Krav
ska också finnas om att utföraren rapporterar nödvändiga uppgifter till nämnden, nationella
register eller andra myndigheter samt kring synpunktshantering, där nämnden vid begäran ska
få ta del av inkomna synpunkter från brukare.
4
5
Med planer avses även policy, program, strategier osv. som fullmäktige antar.
Se beslut KS 2014-12-02, Dnr 2014-00411
2
4.2 Riktlinjer för nämndernas uppföljning
Varje nämnd ska utifrån detta program utarbeta anvisningar för när och på vilket sätt avtal och
verksamhet ska följas upp. Anvisningarna bör omfatta samtliga utförare oavsett driftsform,
dvs. även verksamhet i kommunal regi.
Anvisningarna ska innehålla:






En sammanfattande beskrivning av nämndens uppföljningsansvar
Vad som ska följas upp, t.ex. nyckeltal, mål
Vilka former av uppföljning som ska användas
Vem som ansvarar för att genomföra uppföljningen
Tidplan/årshjul
Former för återkoppling av resultat till nämnd, utförare och allmänhet
Uppföljningen av verksamheten ska genomföras på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt
och resultaten av genomförd uppföljning dokumenteras och redovisas till förvaltningsledning
och ansvarig nämnd på det sätt som nämnden bestämmer i sina anvisningar. En samlad
uppföljning av den totala verksamheten oavsett utförare redovisas i nämndens/styrelsens
årsrapport.
4.3 Former för uppföljning
Uppföljning av privat utförd verksamhet kan ha olika utgångspunkter och uppföljningen
behöver anpassas till den verksamhet som bedrivs. Detta innebär att nämnden måste ta
ställning till vilken/vilka typer av uppföljning som ska användas, liksom frekvens och
omfattning. I de fall där uppföljning och tillsyn är reglerat i lag, styr detta vilka typer av
uppföljning som är möjlig. Nedan framgår generella uppföljningsformer som även bör
omfatta verksamhet utförd i egen regi där det är lämpligt.

Regelbunden och riktad uppföljning inklusive avtalsuppföljning syftar till att
kontrollera att verksamheten arbetar utifrån avtal, lagar och regler. Uppföljning bör
även göras av verksamhet i egenregi med avseende på uppdrag, lagar och regler.

Uppföljning av kommunens måldokument syftar till att följa upp om verksamheten
bedrivs och utvecklas i linje med fastställda mål. Uppföljningen görs i enlighet med
kommunens uppföljning i samband med delårsrapporter och årsrapport.

Brukaruppföljning/individuppföljning syftar sammanfattningsvis till att följa upp
brukarnas upplevelser av den verksamhet som bedrivs och/eller kontrollera att enskild
som får någon insats från kommunen får rätt stöd i överensstämmelse med eventuella
beslut. Brukarundersökningar kan vara en del av brukaruppföljningen.

Oanmälda besök syftar till att ge en översiktlig bild av förhållandena i en verksamhet.

Uppföljning av ekonomisk status syftar till att identifiera utförare som riskerar att vara
på ekonomiskt obestånd. Detta ger nämnden en möjlighet att ha beredskap för att
3
hantera eventuella förändringar i verksamheten. Varje nämnd ska utifrån nämndens
specifika verksamhet och en riskanalys ta ställning till behovet av kontroller av
ekonomisk status under löpande avtalsperiod.
5. Allmänhetens insyn
Varje nämnd ska i avtal med privata utförare tillförsäkra sig information som gör det möjligt
att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnats över till en privat utförare (3 kap. 19a
§ kommunallagen). Detta sker genom att en klausul om allmänhetens insyn finns med i
förfrågningsunderlag och avtal.
Utföraren är skyldig att lämna information som möjliggör för allmänheten att få insyn i hur
verksamheten utförs när kommunen begär det. Kommunens begäran ska i normalfallet vara
skriftlig. Kommunen ska precisera vilken information som efterfrågas. Informationen ska, om
inte annat avtalats, lämnas i skriftlig form. Informationen ska ha koppling till upphandlingen
och den verksamhet som upphandlas och inte ställa högre krav än vad som är rimligt.
Utföraren behöver inte lämna uppgifter om utlämnandet strider mot lag eller annan författning
eller om uppgifterna kommer att omfattas av sekretess hos kommunen. Den information som
lämnas till kommunen ska inte anses utgöra företagshemligheter enligt lag (1990:409) om
skydd för företagshemligheter.
4
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2015-08-11
§ 273
Dnr 2015-00485
Bestämmelser för Stadsutvecklingsrådet
Kommunstyrelsens förslag
1. Kommunfullmäktige fastställer bestämmelser för Växjö kommuns
stadsutvecklingsråd med följande revidering av sista stycket under
§ 1:
I Växjö kommuns olika visions- och programarbeten är
stadsutvecklingsrådet remissinstans och yttrar sig i tidiga
planeringsskeden ändras till I Växjö kommuns olika visions- och
programarbeten skall stadsutvecklingsrådet involveras och kunna
yttra sig i tidiga planeringsskeden.
2. Stadsutvecklingsrådet ersätter Växjö kommuns stadsmiljöråd.
Bakgrund
I budget för Växjö kommun 2015 har kommunfullmäktige beslutat: ”För att
få ett samlat grepp över stadens estetiska utveckling inrättas ett
stadsutvecklingsråd som tar hjälp av konstnärer och kreatörer”.
Från budget för Växjö kommun 2016 hämtas följande prioriteringar: "En
växande stad behöver ett rikt utbud av upplevelser för att behålla och stärka
sin attraktivitet. Genom att i större grad integrera kultur- och fritidspolitiska
aspekter i samhällsplaneringens stärks stadens och kommunens attraktion.
Här har Stadsutvecklingsrådet en viktig roll”
Kommunchefen har gett utvecklingsenheten i uppdrag att med erfarenheter
av Växjös skönhetsråd och Växjö stadsmiljöråd föreslå ändamål och
arbetssätt för Växjös stadsutvecklingsråd.
Beslutsunderlag
Kommunchefen har i en skrivelse den 10 juni 2015 redogjort för ärendet och
lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår bland annat att efter
omvärldsbevakning, intervjuer med nyckelpersoner och överläggningar med
kommunstyrelsens stadsutvecklingsansvariga föreslås bifogade
bestämmelser för Växjö stadsutvecklingsråd. Dessa ersätter därmed de
37 (84)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2015-08-11
bestämmelser som gällt för Växjö kommuns stadsmiljöråd.
Arbetsutskottet har i § 354/2015 föreslagit följande:
1. Kommunstyrelsen fastställer bestämmelser för Växjö kommuns
stadsutvecklingsråd.
2. Stadsutvecklingsrådet ersätter Växjö kommuns stadsmiljöråd.
Yrkanden
Per Schöldberg (C) med instämmande av Anna Tenje (M) och Åsa Karlsson
Björkmarker (S):
1. Kommunfullmäktige fastställer bestämmelser för Växjö kommuns
stadsutvecklingsråd med följande revidering av sista stycket under
§ 1:
I Växjö kommuns olika visions- och programarbeten är
stadsutvecklingsrådet remissinstans
och yttrar sig i tidiga planeringsskeden ändras till I Växjö kommuns
olika visions- och programarbeten skall stadsutvecklingsrådet
involveras och kunna yttra sig i tidiga planeringsskeden.
2. Stadsutvecklingsrådet ersätter Växjö kommuns stadsmiljöråd.
Beslutsordning
Ordförande Bo Frank (M) frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att
kommunstyrelsen beslutar enligt Per Schöldbergs yrkande.
38 (84)
Bestämmelser för Växjö kommuns stadsutvecklingsråd
1(2)
Växjö kommuns stadsmiljöråd och dessa bestämmelser ersätts av Växjö kommuns
stadsutvecklingsråd och nedan föreslagna bestämmelser. Dnr 2015-00485
Ändamål
§1
Stadsutvecklingsrådet arbetar med stadsmiljöfrågor i vid bemärkelse för att utveckla
stadsbyggandet i Växjö kommen. Stadsutvecklingsrådet stödjer centrumutvecklingen i staden
och i kommundelscentra.
Exempel på frågor stadsutvecklingsrådet hanterar är ärenden som uppkommer i den
övergripande planeringen, bygglovs- eller detaljplaneprocessen och frågor som berör Växjös
kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Särskild uppmärksamhet ges till de offentliga platserna när
det gäller skönhets- kultur och naturvärden inom staden och dess omgivningar.
Stadsutvecklingsrådets uppgift är att inspirera, initiera och skapa sektorsövergripande
diskussioner och kreativa möten i frågor rörande kommunens övergripande stadsmiljö.
Stadsutvecklingsrådet kan väcka ärenden på eget initiativ. Rådet är en resurs och ett
rådgivande organ för den som vill anlita dess kompetens.
Stadsutvecklingsrådet äe ett forum där företrädare för skilda verksamheter och kompetenser
kan möta representanter för kommunala organ.
Stadsutvecklingsrådet tar initiativ till utvecklande insatser i förskönande syfte. Stadsmiljön,
kulturstråken, centrumutvecklingen, trygghetsfrågor, mellanrummen, mötesplatsernas sociala
dimensioner och platser för kreativa näringar är naturliga intresseområden.
I Växjö kommuns olika visions- och programarbeten är stadsutvecklingsrådet remissinstans
och yttrar sig i tidiga planeringsskeden.
Organisation
§2
Växjö kommuns stadsutvecklingsråd har sex ordinarie ledamöter. Ordförande och vice
ordförande är stadsutvecklingsansvariga från kommunstyrelsen. Övriga fyra ordinarie
ledamöter är tekniska chefen, kultur och fritidschefen, stadsarkitekten och projektledare vid
VKAB.
Stadsutvecklingsrådet adjungerar tjänstepersoner från förvaltningar och bolag till rådet i de
fall ärenden så kräver.
Kommunstyrelsens stadsutvecklingsansvariga företräder rådet i formella sammanhang som
presidieöverläggningar och i kommunövergripande utvecklingsfrågor.
Rådet håller minst fyra protokollförda sammanträden per år.
Andra kreatörer
§3
Stadsutvecklingsrådet knyter till sig konstnärer, arkitekter, representanter för byggföretag och
andra vars kompetens man önskar att ta tillvara.
Rådet är ansvarigt för att vidareutveckla Växjösamtalet och andra närliggande initiativ.
Deltagande från akademin och näringslivet ska vara naturliga inslag i rådets arbete.
Rådets ordförande och vice ordförande utses av kommunstyrelsen.
Rådets kanslifunktion och dess sekreterare/sammankallande utses av kommunchefen.
Ekonomi
§4
Stadsutvecklingsrådet har egna ekonomiska medel för deltagande i centrumutvecklingen,
Växjö city samverkan och i projekt inom VKAB.
I övrigt deltar förvaltningar och bolag i det gemensamma arbetet efter beslut av ansvariga för
stadsutvecklingsrådet.
Rapportering
§5
Stadsutvecklingsrådet avger årligen före den 15 februari till kommunstyrelsen rapport om
föregående års verkssamhet och om rådets ekonomiska situation.
TJÄNSTESKRIVELSE
Dnr 2015-00485
Er ref. Stadsutvecklingsråd
2015-06-10
Hägg Anders
utredare
Tel. 0470-414 16
Kommunstyrelsen i Växjö kommun
Stadsutvecklingsråd
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen fastställer bestämmelser för Växjö kommuns
stadsutvecklingsråd.
Stadsutvecklingsrådet ersätter Växjö kommuns stadsmiljöråd.
Bakgrund
I budget för Växjö kommun 2015 har kommunfullmäktige beslutat:
”För att få ett samlat grepp över stadens estetiska utveckling inrättas ett
stadsutvecklingsråd som tar hjälp av konstnärer och kreatörer”.
Från budget för Växjö kommun 2016 hämtas fäljande prioriteringar1:
En växande stad behöver ett rikt utbud av upplevelser för att behålla och
stärka sin attraktivitet. Genom att i större grad integrera kultur- och
fritidspolitiska aspekter i samhällsplaneringens stärks stadens och
kommunens attraktion. Här har Stadsutvecklingsrådet en viktig roll”
Kommunchefen har gett utvecklingsenheten i uppdrag att med erfarenheter
av Växjös skönhetsråd och Växjö stadsmiljöråd föreslå ändamål och
arbetssätt för Växjös stadsutvecklingsråd.
Stadsutvecklingsråd ersätter stadsmiljörådet
Tidigare genomförd utredningen föreslår ett råd med fokus på inspiration
och nätverkande. Ansvarig nämnd är kommunstyrelsen och dess
stadsutvecklingsansvariga.
Sammanhållande nätverksperson utses av kommunchefen.
Årlig rapportering sker till kommunstyrelsen. Till rådet kan externa
inspiratörer knytas.
Efter omvärldsbevakning, intervjuer med nyckelpersoner och
överläggningar med kommunstyrelsens stadsutvecklingsansvariga föreslås
bifogade bestämmelser för Växjö stadsutvecklingsråd. Dessa ersätter
därmed de bestämmelser som gällt för Växjö kommuns stadsmiljöråd.
1
Budget för Växjö kommun 2016 målområde Bygga och bo sid 17 första stycket
UTVECKLINGSENHETEN Kommunledningsförvaltningen
Postadress Box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress
Tel. 0470-414 16 Mobil 0706-73 02 38 E-post [email protected] www.vaxjo.se
1 (2)
TJÄNSTESKRIVELSE
Dnr Er ref. Stadsutvecklingsråd
2015-06-10
Växjö 2015-06-12
Monica Skagne
kommunchef
Anna Carlsson
utvecklingschef
Förslag till bestämmelser för Växjö kommuns stadsutvecklingsråd
Bilaga
Underlag: arbetsrapport till kommunchefen i enlighet med uppdrag
2 (2)
Internuppdrag
Dnr
2015-05-05
Stadsutvecklingsråd
Utredningsrapport om ”nystart” av stadsutvecklingsråd
VÄXJÖ KOMMUN
Kommunledningsförvaltningen
Dnr 2015–00485
May 5, 2015
Anders Hägg/utredare
Innehåll
Devis och slutsats ........................................................................................................ 3
Sammanfattning .......................................................................................................... 3
1)
Uppdragets initierande ................................................................................... 3
2)
Bakgrund ......................................................................................................... 4
3)
Metod ............................................................................................................... 5
4)
Nuvarande organisering av stadbyggnadsfrågorna..................................... 7
5)
Styrande lokal reglering ................................................................................. 8
5)
Sveriges stadskärnor..................................................................................... 15
6)
Från intervjuerna med nyckelpersoner ...................................................... 19
7)
Kultur som regional tillväxtfaktor - betydelsen av kreativitet ................. 21
8)
Analys - bedömning och rekommendation ................................................. 23
8:1 Alternativ 1: Minimalistiskt med stark inriktning på det estetiska .............. 24
8:2 Alternativ 2: Fokus på inspiration och nyskapande ..................................... 24
8:3 Alternativ 3: Processorienterat - brett och förankrande ............................... 25
9)
Rekommendation i enlighet med alternativ 2 ............................................ 26
Bilaga 1 – Tillväxtdebatten – hållbar tillväxt ......................................................... 28
Bilaga 2 - Kulturens betydelse - saxat ur kunskapsdebatt och flöde.................... 30
Devis och slutsats
”Vem eller vilka tar plats i utsikten för att öka insikten om vad som behövs för
att Växjö ska vara den attraktiva platsen nu och för framtiden”. Några har
saknat stadsmiljörådet.
Satsad krona per invånare i kulturanslag synes inte påverka tillväxten. Vägen
går istället över att stimulera och ta tillvara de kreativa förmågorna.
Kreativa näringar/arenor, vidsynta nätverk och en utmärkt kommunal service
är en stark framgångskombination. Attraktivitet behöver kombinationen. Den
utmärkta kommunala servicen - för livskvaliteteten - tas för given. De kreativa
nätringarna/förmågorna behövs för att tillväxten ska gynnas. Men vilken form
av tillväxt? Hur tas de kreativa förmågorna och näringarna till vara?
Sammanfattning
Det utvilade stadsmiljörådet startas om i enlighet med nya bestämmelser för
stadsutvecklingsrådet. I takt med att platsen blir allt viktigare som samlande
bas för att generera kreativitet och tillväxt bör Växjö kommun blåsa nya
vindar i stadsmiljörådets fladdrande estetiksegel.
Förnyelse – mötesplatser grundade i Europas grönaste stad, där ungdomlighet,
kreativitet och nytänkande kan inspirera till utveckling och tillväxt kan bli
givna inslag. Växjö behöver utifrån kommande kunskap/inspiration
tillsammans med sin traditionella status som utbildnings/region- och
kulturstad. Stadsmiljörådet ska vara en aktiv part i kommunens allmänna
stadsutveckling.
Nätverkande och forskningsbaserat arbetssätt hör till de strategier som bör
användas. Ska rådet vara litet och spetsigt eller brett och förankrat – även mot
genomförande? En sammanhållande kraft som nyhetsbevakar helheten, ett
nav behövs för effektivt nätverksgrundat visions- och strategiarbete.
Stadsutvecklingsrådet kan bli detta kunskaps- och kompetensnav.
1) Uppdragets initierande
Kommunchefen har gett utvecklingsenheten i uppdrag att med erfarenheter av
Växjös skönhetsråd och Växjö stadsmiljöråd utreda och föreslå former och
arbetssätt för Växjös stadsutvecklingsråd.
”För att få ett samlat grepp över stadens estetiska utveckling inrättas ett
stadsutvecklingsråd som tar hjälp av konstnärer och kreatörer”.1
1
Växjö kommuns budget 2015 – s 11 st. 3
3 (33)
2) Bakgrund
Växjö kommuns skönhetsråd 1996 – 2005
Initiativet till förslag att bilda ett skönhetsråd kom från Växjö konsthallsråd
1994. Kultur- och fritidsnämnden begärde 1995 § 17 att kommunfullmäktige
inrättar ett Växjö kommuns skönhetsråd.
Kommunfullmäktige beslutade 1996 § 171 att ”inrätta ett Skönhetsråd i Växjö
kommun”. Kommunfullmäktige antog också fogat till handlingarna
förslag
till
bestämmelser
för
skönhetsrådet.
kommunstyrelsens
Bestämmelserna innehåller ändamål, organisation, rådets sammansättning,
ekonomi och rapportering.
Byggnadsnämnden, kultur och fritidsnämnden, tekniska nämnden och
kommunstyrelsen ställde sig i yttranden positiva till förslaget.
Växjö kommuns stadsmiljöråd 2005 – 2010
Kommunfullmäktige beslutade 2005 § 94 att Växjö kommuns skönhetsråd
byter namn till Växjö kommuns stadsmiljöråd. Nya bestämmelser som ersätter
skönhetsrådets antas. Bestämmelserna är helt i samklang med dem som gällde
för skönhetsrådet.
Stadsmiljörådet efter 2010
Stadsmiljörådet verkade under hela 2010. Vid sitt sammanträde i september
2010 avsade sig kulturnämndens ordförande uppdraget. Vid samma
sammanträde invaldes den nytillträdde stadsarkitekten i rådet. Som ordförande
trädde byggnadsnämndens ordförande in.
Efter överläggningar i olika konstellationer mellan KS-TN-BN-KoF2
överenskoms för 2011 om att de regelbundna presidieöverläggningarna skulle
överta stadsmiljörådets funktioner.
2010-09-28 diskuterade Stadsmiljörådet behovet av en ny referensgrupp och
konstaterade att något sådant behov inte förelåg.
Rådet beslutade ”om att avvakta året ut om Stadsmiljörådets vara eller icke
vara”
Rådets årsrapport har redovisats i kommunstyrelsen i januari 2011. Därefter
finns ingen rapportering.
Iakttagelse
Beslut om att stadsmiljörådet ska avvecklas har aldrig fattats av
kommunfullmäktige varför detsamma får anses i praktiken vara vilande.
Några formella sammanträden i Stadsmiljörådet har inte hållits sedan 2011.
2
Kommunstyrelsen – tekniska nämnden – byggnadsnämnden - kultur och fritidsnämnden
4 (33)
3) Metod
Utredningen har genomfört semistrukturerade intervjuer med ett antal
kommunala nyckelpersoner över vilket innehåll och vilka behov som
stadsutvecklingsrådet ska svara mot:
Ordförandena i byggnadsnämnden, tekniska nämnden och kulturnämnden,
förvaltningschefer
och
nyckelpersoner
som
stadsarkitekten,
stadsträdgårdsmästaren och avdelningschef kultur, näringslivskontoret,
planeringskontoret och koordinator vid VKAB har fått svara på öppna frågor i
en semistrukturerad intervju om:
varför behövs ett stadsutvecklingsråd (stadsmiljöråd)
vilka arbetsområden eller funktioner ska det ha
hur bör den kommunala representationen i rådet se ut
vilka externa influenser behövs
vilken anknytning till den formella beslutsstrukturen behövs
Inledande analys/diskussion
Om staden och om förflyttningen från skönhetsråd – över stadsmiljöråd till
stadsutvecklingsråd – attraktivitet och upplevelser
I etymologisk mening betyder stad – ”plats eller ställe”. Staden beskrivs i
administrativa termer som ”En stad är en stor tätort vars bebyggelse utgör
centralort för en administrativ region, dess jurisdiktion, handel, industri och
kommunikationer. Staden fungerar i förhållande till sitt omland (landsbygd
och förorter) som en mer eller mindre självständig enhet. Städer har under
historien ofta haft annan rättsstatus än landsbygd och mindre tätorter, i form
av särskilda stadsprivilegier. Staden som lokaladministrativt område kan
också i vissa fall utgöra detsamma som en kommun”3.
Städer har funnit sedan forntiden och återspeglar civilisationens utveckling,
där näringarna i staden typiskt inte var jordbruk, utan mer förädling av varor,
handel och administration. Staden har ofta en innerstad eller stadskärna som
karaktäriseras av koncentrerad stadsbebyggelse.
Staden som fenomen beskrivs också genom vad en stad är – vilken identitet
den har, vilka unika värden den förknippas med och vad som står sig över tid.
Det är kanske inte bara orden skönhetsråd – stadsmiljöråd och
stadsutvecklingsråd som är olika – det kan också vara så att innehållet och
representationen av orden innebär något nytt. Eller så har kärt barn många
3
http://sv.wikipedia.org/wiki/Stad
5 (33)
namn. Det gäller bara att finna fungerande former. Uppdraget handlar om
stadens estetiska utformning, miljöer och hur staden fungerar. Det handlar
också om att ta in nya intryck och att utveckla det unika, – en avgränsning
som endera förtydligar/begränsar eller öppnar och inkluderar.
Det handlar ytterst om platsen.
Varför flyttades frågorna från stadsmiljörådet till presidiesamråden KS-TNBN-sedermera också med deltagande av MoH4?
Av intervjuerna framkommer att frågorna hade svårt få en naturlig plats
eftersom de behandlades separat och avsikten med flytten till
presidieöverläggningarna var att de estetiska/skönhetsmässiga aspekterna
skulle komma tidigt in i samverkansarbetet inom kommunen. Rådets funktion
hade också på sina håll varit politiskt ifrågasatt. Varför fick då inte KoF en
fast
plats
i
presidieöverläggningarna
och
förvaltningen
i
tjänstemannaforumen?
En annan tolkning skulle kunna vara att det inte blev så mycket verkstad i
gamla stadsmiljörådet. Mot detta kan invändas att rådets funktion har varit
mer inspirerande/initiativtagande än att faktiskt ta ansvar för exempelvis
utsmyckningen i stadsmiljön. Det praktiska genomförandet skulle ske i
ordinarie verksamhet inom nämnderna, på förvaltningarna.
Rådets arbete har satt en del praktiska avtryck i stadsmiljön, särskilt den
konstnärliga utsmyckningen har påverkats. Samverkan mellan olika
kommunala aktörer (tekniska och kulturen, stadsbyggnad och
planeringskontoret/tekniska, VKAB etc.) har också haft ett givet informationsoch utvecklingsforum.
Mot bakgrund av tidiga beslutsreservationer kan man dra slutsatsen att stadens
estetiska utformning, värden och möjligheter till upplevelser numera har
kommit betydligt högre upp på agendan. Alla former av kulturella
aktiviteter/upplevelser tillmäts ett högre medborgare- och tillväxtvärde. De
kreativa näringarna har alla en tillväxtskapande potential, likväl som de bidrar
till debatt och försköning/upplevelser och livsnerv/livaktighet.
Några exempel på att det sjuder av initiativ
Sedan tio år tillbaka driver Växjö kommun VäxjöSamtalet.
Sedan ett antal år är Växjö kommun engagerad i träforskningen på
Linneuniversitetet och trähusbyggnad.
Växjö kommun driver ett antal stadutvecklingsprojekt
Växjö kommun har under 2013 engagerat sig som en Fristadskommun och i
Det fia ordets hus. Kulturstråket, glaskonst på Sandgärdsgatan, Växjö Art Site/
konsttråket runt Trummen, Kulturkullen o s v har alla blivit en del av och
bidragit till Växjös kulturella status.
4
Miljö och hälsoskyddsnämnden
6 (33)
Inslagen av stadsodling har också tagit plats i våra medvetanden.
Upplevelsescenen på Spetsamossen fylls alltmer med aktörer
De traditionella kulturinstitutionerna är livaktiga.
4) Nuvarande organisering av stadbyggnadsfrågorna
Varje facknämnd är ansvarig för sina områden/frågor enligt det av
kommunfullmäktige
fastställda
reglementet.
Samordning
av
kommunkoncernfrågor ligger på kommunstyrelsen och VKAB. Vissa frågor
av principiell natur eller innebärande stora kostnader ska alltid beslutas av
kommunfullmäktige. I enlighet med reglementet för arbetsformer har
nämndens ordförande ett särskilt ansvar för samordning/samarbete inom
kommunkoncernen. Samma förhållande beskriver förvaltningschefsrollen.
Kommunfullmäktige i Växjö kommun
Byggnadsnämnden
Miljö- och
hälsoskyddsnämnden
Kommunstyrelsen
Tekniska
nämnden
Presidieöverläggningar för information och gemensam planering –
beslutsnära samråd som leds av kommunstyrelsen och dess
ordförande(deltagare ordförande och vice ordförande i ovanstående
nämnder samt respektive förvaltningschef, planeringschefen)
Styrgrupp med förvaltningschefer och specialister
där förvaltningarna insatser samordnas
Samrådsgrupp i
stadsbyggnadsfrågor
Träbyggnadsråd där
trähusbyggnad är ett
profilområde
Projektledare för stadsbyggnadsprojekt - från
planeringskontoret rapporterar till styrgruppen
I ambitionen att skapa samband och gemensamma förhållningssätt – d v s
åstadkomma målinriktning och samordning av stadens – kommunens
7 (33)
utveckling har ovanstående beslutsnära men delvis informella struktur skapats.
Minnesanteckningar förs vid möten i de olika grupperna.
Den informella strukturen uppfattas som bra och välbehövlig för den
kommunala samordningen, där ansvaren sedan går tillbaka på de
medverkande nämnderna. Samråden skulle lika väl kunna vara del av en
formellt beslutad struktur. Kommunstyrelsens roll är både pådrivande och att
hålla samman olika initiativ – projekt och stadsbyggnaden totalt.
Iakttagelse
Man kan direkt iaktta att några viktiga aktörer saknas i sammanhanget
näringslivskontoret, kultur och fritidsnämnden och de kommunala bolagen via
VKAB.
Om presidieöverläggningarna ska fylla stadmiljörådets uppgifter måste
agendan kompletteras med mer visionära inslag och flera interna och externa
intressenter kopplas på.
Frågan måste ställas om det bli för mycket verkstad och för lite visioner?
Behöver engagemangsbasen breddas och långsiktigheten ökas?
Hur samtalen mellan det formella och det informella går till avgör hur väl
organisationen tar sig an sina uppgifter – men löser inte frågan om
medborgadialoger; hur Växjöborna involveras och tar ansvar i
stadsutvecklingsprocessen. De senaste årens aktiva arbete tillsammans med
medborgargrupper blir ett fördjupat demokratiinslag i planeringsprocesserna
både i staden och i kommundelscentra.
5) Styrande lokal reglering
Växjö kommuns författningssamling5 - Bestämmelser för Växjö kommuns
stadsmiljöråd
Antaget av fullmäktige 2005-04-21 § 94
Växjö kommuns stadsmiljöråd hette tidigare Växjö Skönhetsråd.
Datum att gälla från och med 2005-06-01
Senaste revidering i Dnr 2005:161
5:1. Genomgång av Växjö skönhetsråds årsrapportering till KF 1997 –
2005
Årsrapporteringen följer en given struktur som anknyter till rådets
bestämmelser.
5
http://www.vaxjo.se/upload/www.vaxjo.se/Kommunledningsf%c3%b6rvaltningen/F%c3%b6
rfattningssamling/Reglementen/Best%c3%a4mmelser%20f%c3%b6r%20V%c3%a4xj%c3%b
6%20kommuns%20stadsmilj%c3%b6r%c3%a5d.pdf
8 (33)
2005 beslutade kommunfullmäktige att rådet skulle byta namn från Växjö
skönhetsråd till Växjö stadsmiljöråd med delvis reviderade bestämmelser.
Vanligtvis har fem till sju sammanträden per år hållits.
Exempel på frågor som varit på skönhetsrådets agenda är
o Centrumförnyelse i Lammhult och Braås
o Konstväg runt Växjösjön
o Belysning på Stortorget
o Återuppbyggnad av Evedals Värdshus
o Konstnärlig gestaltning av Stortorget
o Rondellen – ett kostprojekt
o Linneparkens omgestaltning och nya funktioner
o Temadag ”Möbelriket”
o Vattnet och Staden
o Staden och gatunätet i ett europeiskt perspektiv
Genomgång av Växjö stadsmiljöråds årsrapportering till KS 2006 – 2010.
Vanligtvis har fyra sammanträden per år hållits. En studieresa har företagit per
år.
Exempel på frågor som varit på rådets agenda är
o Utveckling av Växjösjön/Trummen
o Uppföljning av 1 % regeln vid ny- och ombyggnation
o Etablering och synliggörande av Kulturstråket
o Byggnadspriset i Växjö
o Växjö Art Site 1, 2, 3
o Glaspollare på Sandgärdsgatan
o Arenastaden
o Tillbyggnad av Växjö Teater
o Aktivitetshallen Araby/Dalbo
o Utveckling och förnyelse av Spetsamossen
o Stadsmiljörådet utvärderas och belyses
2008 beslutade stadsmiljörådet att avveckla den externa referensgruppen och
istället söka nya arbetsformer.
5:2 Översiktplan för Växjö – Växjö stad 2012
I översiktsplanen talar kommunen om hur staden bör utvecklas på lång sikt.
Växjö stad ska kunna växa från att idag ha 61 000 invånare till att bli en stad
för 100 000 invånare. Översiktsplanen innehåller planer för var människor ska
bo, arbeta, var man ska kunna vistas på sin fritid och hur man ska kunna ta sig
fram i staden.
”I planen talar vi om hur Växjö ska kunna växa på ett hållbart sätt. Vi vill hitta
lösningar som tillfredsställer behovet av till exempel bostäder och transporter i
9 (33)
ett Växjö med 100 000 invånare utan att äventyra kommande generationers
möjligheter att kunna leva och arbeta i staden i framtiden. Vi använder
översiktsplanen som vägledning när vi fattar beslut om hur vi ska använda
mark och vatten i framtiden. Det är kommunfullmäktige som har fattat beslut
om att godkänna de förslag som finns i planen. Här följer en sammanfattning
av vad planen innehåller.
Våra mål för Växjö stad - Växjö kommun föreslår sex mål för Växjö som stad.
Dessa mål ska vi försöka uppfylla när vi planerar stadens framtid. Växjö ska
vara:
1. Den regionala staden – en kärna i en samverkande region.
2. Sjöarnas och parkernas stad där naturen ligger runt knuten.
3. En tätare och mer funktionsblandad stad där nästan alla persontransporter
sker till fots, med cykel eller kollektiva färdmedel.
4. En stad för alla som främjar trygghet, säkerhet och folkhälsa.
5. En flerkärnig stad där centrum har kvar sin småskaliga charm.
6. Djärv arkitektur i kombination med respekt för de historiska vingslagen.
Vi vill utveckla fyra stadskärnor
I översiktsplanen pratar vi om stadens fyra stadskärnor:
 Den centrala stadskärnan
 Samarkand-I11
 Teleborgs centrum – universitetet
 Norremark
Vi föreslår att man utvecklar dessa fyra stadskärnor vidare med fler bostäder,
verksamheter, hög tillgänglighet och med stor omsorg om byggnaders och
stadsrummets utformning. Utveckling av kärnorna ger bland annat fler
stadsmiljöer, möjligheter för kunskapsintensiva företag att växa och attraktiva
bytespunkter för kollektivtrafiken. Den centrala stadskärnan är särskilt viktig
för staden och regionen
5:3. Fördjupad Översiktplan för rutnätstaden
Fördjupad översiktplan från 1992 – reviderad senast 2007 finns för
Rutnätsstaden, Östrabo och Biskopsgärdet.
5:4. Grönstrukturprogram 2013-04-29 KF beslut § 123
Grönstrukturprogrammet är en vision för Växjös gröna områden, och ett
planeringsunderlag för stadens fortsatta utveckling. Det utgör en analys av de
många olika funktioner och värden som är knutna till Växjös gröna miljöer,
10 (33)
och lyfter på så sätt fram det grönas strategiska värde i staden med
omgivningar.
5:5. Växjö Stadsmiljöprogram6
Kommunen arbetar med att driva centrumfrågor för en attraktiv stadskärna.
Inom ramen för centrumarbetet drivs också genomförande av delprojekt i
stadskärnan.
En levande stadskärna är en förutsättning för en livskraftig stad. Staden är
kommunens inre och yttre smycke.
Staden mellan sjöarna
Växjö betyder staden mellan sjöarna. Växjös stadskärna har en naturlig och
stark identitet som präglas av närheten till vatten, med Växjösjön som en
central attraktionspunkt.
Universitets- och handelsstad
Järnvägen, som löper från väst till öst, ger staden en särskild karaktär. Den
geografiska stadsmiljön avgränsas av Smalspårsområdet i väster – Norra
Esplanaden – Norrtullgatan – Södra Järnvägsgatan. Växjö har också en viktig
roll som Regionstad, vilket kompletterar profilen som universitets- och
handelsstad.
Ständig förnyelse
Växjö strävar mot ständig förnyelse. Stadskärnorna utsätts idag för en allt
hårdare konkurrens, dels från andra närliggande städer och dels från större
köpcentrum. Den positiva utvecklingen för Växjö ökar exponeringen. År 2010
fick Växjö utmärkelsen "Årets Stadskärna".
För att fortsätta på den vägen tillhör en naturlig förnyelse med jämna
mellanrum den framtida attraktiviteten. Stadskärnans stora omvandling
startade dock redan 1986 med utbyggnaden av gågatusystemet.
De senaste åren har vi bland annat anlagt ett vattenspel vid Willans Park och
rustat upp Storgatan mellan Västra Esplanaden och Västergatan. Tillsammans
med berörda fastighetsägare har vi förverkligat planerna för Bländapassagen.
Vi har också färdigställt Kulturstråket, som är en gångvänlig satsning för
centrumkärnan.
6
http://www.vaxjo.se/upload/www.vaxjo.se/Tekniska%20förvaltningen/Gator_trafik/Stadsmilj
öprogram%20(17MB).pdf
11 (33)
Samverkan mellan olika aktörer är också viktig för centrums utveckling och i
detta arbete är Växjö Citysamverkan en drivande kraft. Se länk till Växjö
Citysamverkan under Mer information.
5:6 Centrumvisionen – Program för Växjö city – år 2030.
Prorammet är framtiaet av Tekniska nämnden på uppdrag av
kommunstyrelsen (KS dnr 2014:341) och remissbehandlas för närvarande
både internt i kommunen och externt hos intresseföreningar/samverkansorgan.
”Program vision Växjö City - år 2030” beskriver Växjö om knappt 15 år.
Visionen som lyfts fram är en grön levande stad med ett myllrande stadsliv på
olika mötesplaster. Det finns ett levande kulturliv som deltar i det offentliga
stadsrummet på flera scener, olika konstinstallationer och upplevelser i ett
eller flera experiment- och kulturhus.
Visionen är framarbetad av en tvärpolitisk grupp och behandlar följande
områden:
- Vi gläntar på porten till framtidens Växjö
- Växjö i historien
- Den grönaste staden i Europa; grön utveckling och gröna transporter
- Barnen i framtidens stad; barnen idag är morgondagens Växjö,
Lekfulla gatan och upplevelsecentrum
- En stad full av upplevelser: handel och kultur
- Bo-staden
Några idéer i Centrumvisionen som lyfts fram i remissytrandet från tekniska
nämnden.
- Vattenspel på torget
- Parkeringshus – kulturella oaser och trafikflöde
- Järnvägsspår på pelare
- Nyetableringar runt Växjösjön
- Ett grönskande Växjö
- Kulturella möteplatser.
Bedömning:
Visionsambitionerna är goda men ibland går det lite för fort.
I Centrumvisionen har upplevelser – kultur och utsmyckning/konst och
kreativitet, medborgare och intressentperspektiven på en blandat kort- och
långsiktig nivå lyfts fram.
Men vad säger forskningen om platsens attraktivitet. Är visionen tillräckligt
visionär, långsiktig och inte bara applicerbar.
I många stycken liknar visionen en handlingsplan för de närmaste 10 - 15
åren.
12 (33)
Vad säger medborgarna? I nuvarande skick ett eller flera dialogmöten. En
långsiktigare vision innehåller inte bara ett remissförfarande.
Dessutom behöver kommunens tätorter ges särskild uppmärksamhet. Här sker
redan ett visionsarbete som är väl förankrat hos medborgarna – av detta kan vi
lära en del – engagemang och framtidstro behöver understödjas.
Långsiktigheten kan behöva näring.
5:7 Stadsutvecklingsprojekt
Växjö växer med runt 1000 personer per år. För att kunna möta den ökade
efterfrågan på bostäder, handel och andra lokaler arbetar kommunen i ett antal
stadsutvecklingsprojekt.
I stadsutvecklingsprojekteten arbetar personer från olika förvaltningar och
verksamheter mot ett uttalat mål. Nedan följer högst översiktligt vad
stadsutvecklingsprojekten handlar om.
Arenastaden
Arenastaden i Växjö är ett centrum för idrott, utbildning, ledarskap och
evenemang som skapar möten mellan människor.
Med så många arenor i nära anslutning till varandra, där 15 olika sporter
samsas, är Arenastaden i Växjö unik i sitt slag och ett av de bästa
idrottsområdena i Sverige.
Här finns anläggningarna Curlinghallen, Fortnox arena, Idrottshuset,
Myresjöhus arena, Telekonsult Arena, Tipshallen, Truppgymnastikhallen,
Vida Arena, Värendsvallen, Växjö Boule Arena samt träningsytor för fotboll.
Inom Arenastaden växer HPC (High Performance Center) fram med ny ägare.
Om Växjö stationsområde
Växjö stationsområde byggdes på 1870-talet för en stad med knappt 4000
invånare. Staden växer för varje år och vi vill utvecklas med den och bygga en
säker, tillgänglig mötesplats för invånare, besökare och resenärer.
Stationsområdet ligger i Växjö centrum och består av bangården(spår,
perronger och gångbro), norra sidan (bussterminal och parkeringsplatser) och
södra sidan (parkeringsplats och vissa fastigheter)
Högre trafikbelastning
Området mellan Norra Järnvägsgatan och järnvägsområdet är idag helt
utnyttjat för buss, tåg- och taxitrafik. Trafiksituationen blir ofta kaotisk när
privatbilar och gående skall samsas med kollektivtrafiken. Norra
Järnvägsgatan blir vid högtrafik ibland helt igenkorkad.
13 (33)
Fler cyklister i staden
Antalet cyklar som skall få plats att parkeras vid resecentrum har för varje år
mångfaldigats. Cykelparkeringen upptar idag en stor del av platsen mellan de
bägge stationsbyggnaderna. Tågresenärer passerar idag spårområdet i
markplanet, vilket ger låg säkerhet.
Att skapa stadskänsla
Stadsmässigheten saknas, då den enda bebyggelse som avgränsar spårområdet
från kvarteren norr om Norra Järnvägsgatan är resecentrum och den gamla
stationsbyggnaden, vilka båda dessutom ligger tillbakadragna från gatulivet.
Bron över spårområdet sammanbinder stadsdelen Söder med centrum fysiskt
men inte mentalt. Upplevelsemässigt ligger t ex Smålands museum inte i
centrum, trots att det är kortare väg mellan museet och resecentrat än mellan
resecentrat och till exempel Stortorget. Medan området, framförallt väster om
resecentrum, stora delar av dagen kan upplevas som ödsligt.
Att behålla rutnätet kring stadskärnan
Växjö stadskärna, med sin rutnätsplan, avtecknar sig tydligt mot resten av
staden. Den måttliga skalan har bibehållits oberoende av om byggnaderna är
av äldre eller nyare årgång. För varje år som går blir betydelsen av den
måttliga skalan tydliggjord. Här finns nu möjlighet att tillskapa betydande ytor
utan att behöva frångå rutnätsstadens skala.
Att gestalta det nya området
Området ingår som en viktig del av riksintresset för kulturmiljön. Detta
medför att ”ny bebyggelse i skala och karaktär bör anpassas till befintlig miljö
och att förnyelsen måste göras med självförtroende och höga ambitioner, på
ett sätt där det nya ”samtalar” med det gamla.”
Den gamla stationsbyggnaden är idag en viktig fondbyggnad som skall ligga
kvar som en förutsättning i den kommande omgestaltningen av området.
Bangårdsområdet omdisponeras från godstrafik och persontrafik till enbart
persontrafik. Det ger utrymme för att förtäta staden med ny bebyggelse på
båda sidor om den nya bangården. Samtidigt får bussterminalen en helt ny
utformning.
14 (33)
5:8. Mål och strategier för utveckling av handeln i Växjö kommun7
Antaget av fullmäktige 2001-06-20 – 21: senast reviderad 2006
Mål och strategier grundar sig på Handels utredningsinstituts analyser av
handeln i kommunen och den idealbild som föreslagits.
Strategin behandlar
 Centrumhandeln – mål och strategier, Centrumvisionen, och
handlingsprogram
 Externhandeln – mål och strategier
 Bostadsområdeshandel
 Organisationsformer och samverkan
5:9. VäxjöSamtalet
I stadsmiljö- och utvecklingsarbetet har ”Växjösamtalen” haft och har en stor
betydelse som dialog – nätverks- och inspirationskälla.
”Vi är många som arbetar med bostäder, byggande och planering; politiker,
forskare och praktiker. Alla har vi kunskap, erfarenheter, problem och idéer.
Men vi sitter på våra kammare, i kollegernas trånga samförstånd. Med
Växjösamtalet vill vi lyfta frågorna till en gemensam arena, låta olika kunskap
och perspektiv korsas. Samtalet utgår från givna frågor men löper fritt och
med god tid. Svaren tecknas ner och blir tillsammans med frågorna
dokumenterad kunskap”
Växjösamtalet har idag en personkretsbas på 8 000 namn.
5) Sveriges stadskärnor
Stadsutveckling är komplexa frågor med många infallsvinklar, intressenter
och kunskapsbaser. I stadutvecklingen ligger dess stadskärna – de centrala
delarna ofta som ett särskilt utvecklingsområde. Intresseorganisationen för
Sveriges stadskärnor där Växjö deltar med City Samverkan delar dels ut ett
årligt pris och deltar i dialoger/konferenser och liknande för att lyfta
stadkärnornas betydelse i stadsutvecklingen.
Några givna områden är:
- Fastighetsförvaltning
- Handel och servicenäringen
- Bostäder och arbetsplatser
7
http://www.vaxjo.se/upload/www.vaxjo.se/Kommunledningsf%c3%b6rvaltningen/F%c3%b6r
fattningssamling/Styrande%20dokument/N%c3%a4ringsliv%20och%20landsbygd/M%c3%a
5l%20och%20strategi%20f%c3%b6r%20utveckling%20av%20handeln%20i%20V%c3%a4xj
%c3%b6%20kommun.pdf
15 (33)
- Skötsel, drift och upprustning av gator och torg
- Fastighetsutveckling
- Kultur
- Varumärke, marknadsföring
- Händelser, events och arrangemang
- Kollektivtrafik, trafik och parkering
- Infrastruktur
- Trygghet och säkerhet
- Grönytor och parker
- Offentlig konst och utsmyckning
Nedan följer några saxade klipp från VD Svenska Stadskärnor Björn
Bergmans presentation 2013 om Städer med ambitioner!
Städerna ses som viktiga motorer för tillväxt inom EU:s
sammanhållningspolitik och i tillväxtstrategin Europa 2020 uppmanas
medlemsländerna därför att utforma en särskild politik riktad mot städerna.
Sverige saknar en sådan nationell politik.
Samtidigt är utmaningarna för Sveriges städer omfattande. Urbaniseringen
leder till att mindre städer ser vikande befolkningsunderlag och brist på
kompetens medan storstädernas största utmaningar stavas bostäder,
infrastruktur och segregation. Manifestationen i megastäderna kan vara
skrämmande, men vi har våra egna embryon på städernas problembilder.
Staden är viktig för att:
- Staden är en tillväxtmotor.
- 85-90 % av arbetsplatserna finns i tätorterna
- Staden identifierar sina brukare
- Stora värden investerade i städernas fastigheter och infrastruktur
- Investeringar i stadskärnan är lönsammare eftersom infrastrukturen
finns
- Miljöbelastningen lägre eftersom tätheten är större
Stadskärnan är viktig därför att
- Stadens skyltfönster
- Stadens mötesplats
- Stadens själ
- Stadens historia
- Stadens attraktivitet
”Det räcker inte för en stad att enbart vidareutveckla traditionell
kärnverksamhet såsom skola, vård och omsorg. Framtida strategiska
16 (33)
kärnverksamheter handlar om varumärkesbyggande som fokuserar attraktion,
uppmärksamhet och upplevelse .”
För att nå framgång krävs vilja och förmåga där intressen samverkar.
- En stad med ambitioner har styrning och samsyn
- En Handelspolicy
- En Etableringsstrategi
- En Stadsmiljöplan
- En Samverkansorganisation
Har Du tolv rätt här är du framgångsrik – och blir en vinnare.
1)
Unika värden – utveckla och stärk din unika identitet
2)
Regionalt sammanhang – Positionera staden i den regionala
utvecklingen
3)
Gemensamma intressen - Fokusera på gemensamma långsiktiga
intressen – ta tusen små steg
4)
Vision ger trygghet – Framtidstro är grundbulten för privata
satsningar – en genomarbetad och förankrad vision är vägen dit
5)
Organisationen är viktig – Organisera er på ett klokt sätt – så att
man hanterar både snabba puckar och långa bollar
6)
Samverka! – Samtala, nätverka, samarbeta och samverka
tillsammans kommer man så mycket längre. Skapa förståelse för
varandras verksamheter och intressen, men skapa gemensamma
mål.
7)
Var kreativa – Stimulera goda idéer och initiativ – tänk nytt och
annorlunda
8)
Förbättra tillgängligheten – Var aktiv i att förbättra
tillgängligheten för besökare och kunder
9)
Engagemang – Skapa delaktighet och engagemang – Ni ska
synas
10)
Kunskap krävs – Investera i kunskap och i kompetens
Var aktiva – Aktivitet skapa nyfikenhet och väcker
11)
uppmärksamhet
12)
Vacker centrummiljö – Estetik och renhållning är viktiga i en
attraktiv miljö. Var noga med detaljerna
Årets stadskärna har utsetts sedan 1995 och Växjö kunde i finalen 2010
placera sig före Malmö och Jönköping, som båda två vunnit tävlingen tidigare.
I och med segern har arbetsgruppen bakom utvecklandet av Växjös stadskärna
nått ett av sina mål.
Juryn motiverar sitt beslut med att: "Växjö Citysamverkan har genom en
målmedveten strategi, god struktur med bred förankring och stabil ekonomi
lagt grunden för en långsiktigt hållbar stadsutveckling.
17 (33)
Lagandan är stark och genom en fokuserad kraftsamling har man på kort tid
visat på resultat som gett stora avtryck. Målet är givet, för alla är lagspelare i
samma "fotbollsslag". Första halvlek har bjudit på såväl mål som målgivande
passningar till citys fördel. Nu är det dags för andra halvlek!"
Samma år 2010, utnämndes Växjö kommun till Årets landsbygdskommun av
organisationen Hela Sverige ska leva. Stiftelsen menar att kommunen arbetar
brett och långsiktigt för att utveckla landsbygden och göra den attraktiv.
Motiveringen för utnämningen handlar bland annat om kommunens
bredbandsstöd, stöd till företagsutveckling, den så kallade byapengen till
föreningar på landsbygden, och de öppna direktmötena runt om i kommunen
med invånare, politiker och tjänstemän.
Att samma år bli utnämnd till både årets stadskärna och årets
landsbygdskommun måste vara unikt. Både gemensamma och olikartade
värden tas till vara och ges utvecklingsstöd.
Bedömning av de styrande dokumenten
Tillsammans skapar kommunens styrande dokument det semivisionära, det
strategiska och det mer handlingsinriktade för Växjö kommun på medellång
och kort sikt. De bildar också ett lapptäcke av områdens som behandlas där
det finns mellanrum och där inriktningsdokumenten inte har en systematiserad
tillkomst – helheten och lånsiktigheten kan bli eftersatt till förmån för det
omedelbara – det aktuella – det konkreta och det påtagliga.
Centrumvisionen har därför sin givna plats i att täcka stadskärnans långsiktiga
utveckling. I det kortsiktiga bidrar också nämnder/styrelsers årliga planering.
Vid ett ytligt betraktande av samtliga styrande dokument ges alltmer utrymme
för det estetiska uttrycket, även där det ibland tar sig former som att skapa
genomsiktlighet – stråk och delar i helheten.
Ingen tar egentligen upp frågan om vilken tillväxt vi ska ha eller om det är
tillräckligt med ökande antal företag, bättre skattekraft och befolkningsökning.
Växjöborna som medborgare skulle också på ett tydligare sätt kunna
involveras i processerna kring sin egen stad och stadskärna. Det bör inte vara
ett exklusivt forum för tjänstemän och politiker. Akademin och spännande
goda exempel – en internationell utblick kan tillföras processen.
Ett stadsutvecklingsråd skulle också på det rent professionella och visionära
området kunna ha en central funktion i ett sådant arbete genom att hålla
samman processen och bevaka helheten.
18 (33)
6) Från intervjuerna med nyckelpersoner
Medelstor kommun som sticker ut - Växjö finns på snart sagt alla kartor,
där framgångar adderas, mäts och uppskattas.
Ett drygt tiotal intervjuer har genomförts med nyckelpersoner inom
kommunen både av tjänstemän och av politiker. Intervjuerna gör inte anspråk
på att vara heltäckande utan utgör inspel mot frågeställningar kring vad ett
stadsutvecklingsråd – skulle ha för uppgifter och hur ett sådant råd kan
organiseras för att tillföra något i planering och sikte mot Växjö som en
attraktiv plats för upplevelser – tillväxt och livskvalitet.
De kreativa och estetiskt grundade kulturfrågorna kan få förnyad spänst i en
tid där den politiska enigheten om dess värden är större. Frågorna kanske
måste drivas av hängivenhet och professionellt intresse och en motsvarande
tjänsteman med mandat i enlighet med rådets inriktning. En lämplig sådan
central funktion ligger inte i någon speciell anställning utan är mer frukten av
överblick/inspiration, intresse, och kommunikationsförmåga. Därför ska rådets
funktion vara mer av inspiration än av handläggning.
Några kommunala funktioner måste emellertid ha en given plats eller
åtminstone en arena i sammanhanget för att rådet ska få legitimitet:
1) Central funktion har stadarkitekten med sitt både formella och
informella ansvar för stadens utformning.
Stadsarkitektens roll bör förändras och lämna bygglovshandläggning
till förmån för en roll, inom både stadsbyggnadskontoret och
kommunledningsförvaltningen, av mer övergripande natur.
Stadsbyggnadskontoret kan i sin egen organisation initiera en sådan
förändring.
2) Stadsträdgårdsmästaren som ansvarig för de gröna ytorna och
bebyggelsemellanrummen.
3) En kulturperson som är förankrad i de kulturella institutionerna och i
de kreativa näringarna.
4) Näringslivschefen med sitt ansvar för näringslivsutvecklingen
Från kommunledningsförvaltningen kan planeringskontoret delta.
Naturligen bör även VKAB på något sätt vara representerade/adjungerade.
Här finns frihet att adjungera lämpliga personer.
På något sätt bör också mångfalden – jämställdheten och
folkhälsoperspektiven tas till vara. En framtidplats är en plats med och för
mångfald.
19 (33)
Den politiska representationen är också given för att rådet ska få spänst att
påverka de formella strukturerna
Själva rådet måste ha ingångar och kunna sätta en inspirerande agenda för
stadsmiljöfrågorna i KS-TN-BN-överläggningarna tillsammans med KoFN
Detta kan ske med årligen återkommande inspirationsdagar – exempelvis
nytänkandeföreläsningar, Non-governmental Organization (NGO) drivet
Think tank arbete och mera traditionella metoder som Culture planning,
studiebesök och kontakter med SKL – Boverket osv. Endast brist på fantasi
sätter gränser.
Den minsta gemensamma nämnaren
Sammanfattning: Vad förenar synen på behov av ett stadutvecklingsråd?
Av de semistrukturerade intervjuerna har ett antal viktiga komponenter
utkristalliserat sig och utgör en gemensam nämnare.
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
stadskärnan är stadens och kommunen skyltfönster här ska
finnas liv, upplevelser och rörelse
estetiska aspekter på och skönhetsupplevelser i staden där
konstnärlig utsmyckning i det offentliga rummet är en del av
upplevelsen
stadsmiljö i form av byggnader, mötesplatser, gatumiljö, gröna
”lungor”, sjöarna och trädgårdar fyller alla sina funktioner – de
ska bilda helheter eller öar – det bör finnas en långsiktig
stadsbyggnadstanke (vision) som ser helheten
platsen är det viktiga - ta fram det unika – vi ska vårda och
utveckla vår identitet
interaktion och möten där stadens byggande, mellanrum, estetik
och utsmyckning genom nytänkande skapar debatt - dialoger och
forum för idédiskussioner (Växjösamtalen)
inkubatormiljöer stimuleras med grund i kreativa estetiska –
kulturella och upplevelsemässiga initiativ
tillväxtfaktorer (en kreativ miljö) med fokus på kreativa
näringar/förmågor som stadsutvecklings nyskapare och i sina
nätverk en tillväxtmotor
natur och rekreation i stadens perspektiv (sjöarna, Linneparken,
Spetsamossen, landsbygdsnära miljöer osv)
ta steg ut nationellt och internationellt samla gemensamma
upplevelser och goda exempel
ta in kunskap från akademin – det höjer nivån
beakta näringens och handels behov, detta ökar legitimiteten
sist men inte minst engagera medborgarna i ”vilken framtida
stad vill vi ha”
20 (33)
Växjö kommun behöver ett forum för analys utifrån omvärldsbevakning,
utblick och stadsutveckling. Nätverk finns internt och externt för livaktig
diskussion och deltagande. Stark förankring i den kommunala verksamheten
och politiken finns redan. Framkantens kunskap och goda exempel ska ha en
naturlig plats – ett tvärsektoriellt forum.
Frågeställningar i nuet och in i framtiden.
Vad ska handelsplatsernas och centrums ”kommersiella palats och gallerior”
användas till när alltmer handel sker över nätet?
Det finns för många tomma lokaler i centrum!
Vad ska stadkärnan stå för och vilket innehåll ska förmedlas/efterfrågas?
Vari består det kreativa? Hur kan kreativitet understödjas och leda till tillväxt?
Frågorna som är lätta att ställa men svårrare att svara på. Det sämsta är
emellertid att inte prata om de förändringar som kan komma - förrän de
inträffat. Strukturella förändringar och kortvariga trender förekommer
samtidigt – det gäller kanske att inte springa på varje boll, utan att vara
långsiktig uthållig och framsynt. Att forma - äga en aktiv agendaplan mer än
att reagera på varje enskilt initiativ.
Något av Sveriges mest spännande stadsutveckling sker i Växjö där det
beständiga i rutnätsstaden ska kombineras med World Trade Center –
stationsområdets omformning – allmän urbanisering och ett levande centrum.
Samtidigt behövs i det korta perspektivet bostäder – trots att Växjö bygger
mer än andra städer. Lägg därtill den stora satsningen på arenaidrotten.
Utmaningar ligger också i hur trygga miljöer skapas.
7) Kultur som regional tillväxtfaktor - betydelsen av
kreativitet
I en kandidatuppsats av Ingela Erneholm vid nationalekonomiska institutionen
Lunds universitet konstateras sammanfattningsvis:
”Kultursatsningar motiveras idag samhällsekonomiskt med kulturens positiva
externa effekter i form av kulturturism, multiplikatoreffekter och förbättringar
av en regions image…
infoga ett nytt perspektiv i diskussionen om kulturens samhällsekonomiska
nytta genom att lyfta fram den kreativitetshöjande potential som finns i de
olika konstnärliga uttrycksformerna som musik, teater, litteratur, bildkonst,
dans, o.s.v. En kreativ förmåga att komma på nya idéer har alltid varit viktig
för att en ekonomi ska utvecklas. Enligt nya rön ifrån Richard Florida,
professor i regional ekonomisk utveckling vid Carnegie Mellon University i
21 (33)
Pittsburgh, så står vi dock vid ett nytt ekonomiskt strukturskifte där
kreativiteten kommer att spela en alltmer avgörande roll för den ekonomiska
tillväxten. …..hypotes är att aktiv ”kulturkonsumtion” kan öka
kreativitetsnivån hos individer och att kultursatsningar på det sättet bidrar till
den regionala ekonomiska tillväxten”.
Hypotesen bekräftas dock inte av den ekonometriska undersökningen i
uppsatsen vilket betyder att sambandet mellan satsad kulturkrona och tillväxt
är svagt
Utredarens slutsats är att kulturkonsumtion i dagsläget är en naturlig del av
livskvaliteten. En annan att det är experimenterande och kulturproduktion som
närmar sig tillväxtgrunderna.
7:1 Tillväxtverket
Kan inte alla branscher räknas som kreativa?
Här svarar Tillväxtverket att vi behöver skilja på människor och företag. Alla
människor är kreativa. Kreativitet är en mänsklig förmåga som vi har i olika
grad. När Tillväxtverket pratar om kulturella och kreativa branscher så syftar
de på grupper av företag som har kultur och mänsklig kreativitet som bärande
del av sin affärsidé eller som råvara. Detta jämfört med företag inom
gruvnäringen eller livsmedelsindustrin, som istället baserar sina erbjudanden
till marknaden på gruvor och livsmedel. Det finns självklart kreativa
människor i gruvnäringen och livsmedelsindustrin, men de branscherna
definieras inte som kreativa eftersom det inte är kreativitet de försörjer sig
igenom i första hand.
Tillväxtverket definition av vilka företag som räknas till kulturella och
kreativa näringar.
• Arkitektur
• Litteratur
• Dataspel
• Media
• Design och formgivning
• Mode
• Film och foto
• Musik
• Konst
• Måltid
• Kulturarv
• Scenkonst
• Slöjd och hantverk
• Upplevelsebaserat lärande
Till dessa kan läggas
spel/programutveckling etc.
nyskapande
IT-virtuella
miljöer
och
7:2 Kulturens betydelse - Saxat ur kunskapsdebatt och flöde 8
8
Se bilaga om ”saxat ur debatten och kunskapsflödet
22 (33)
8) Analys - bedömning och rekommendation
När något inte tycks fungera tittar man gärna på organisering d v s den
struktur som deltagarna verkar inom. Strukturer som ska understödja nätverk,
samsyn och nytänkande. Strukturer som ska föra platsen in i framtiden.
Följande frågor tillsammans med frågematrisen bildar utgångspunkter för
nedanstående bedömning och förslag.
Den övergripande frågan är om ett stadsutvecklingsråd behövs
Vilka uppgifter ska ett stadsmiljöråd – stadsutvecklingsråd ha?
Hur verkar rådet - dess arbetsformer – mot mål och uppföljning?
Ska rådet arbeta normativt eller fakultativt - konsultativt rådgivande?
Ska stadsutvecklingsrådet vara en remissinstans eller ett mer initiativtagande
och agerande dynamiskt forum, driva egna utvecklingsprojekt?
Vilka bestämmelser ska gälla för rådet – motsvarande reglemente?
Behoven av ledamöter och adjungerade, funktioner och personer?
Hur finansiera rådet - egen budget eller fördelad på intressenterna?
Staden och dess skyltfönster/upplevelsecentrum - stadskärnan i Växjö stad
måste ha särskild riktad uppmärksamhet. Det är här i regionens centralort som
attraktiviteten manifesteras. En långsiktig trend är den fortsatta urbaniseringen
och större städers tillväxt. De växer i kraft av sin storlek, i kraft av historien
och i kraft av sin attraktivitet.
City samverkan och en utveckling av stadsmiljön är fundamental för handeln,
kulturen och i bred bemärkelse kommunens attraktivitet. Av dessa skäl har
”centrumvisionen” arbetats fram
Näringslivet och de stora institutionerna Linneuniversitetet, Länsstyrelsen,
Region Kronoberg och Svenska kyrkan har även de en central betydelse för
kommunen – staden och för den motorfunktion ett regionalt centrum ska inta.
De kreativa näringarna (KKN) är en allt viktigare del av en plats attraktivitet,
men framförallt för att utveckla företagandet. Den loopen kan behöva en ny
logik. Det tar tid att inse detta.
Det offentligas kulturanslag i sig synes inte ha någon avgörande betydelse för
ekonomisk tillväxt utan den direkta kopplingen går mellan aktivitet/kreativitet
– innovation och tillväxt.
Inom kulturverksamhet frodas per definition kreativitet – experimenterande
och nyskapande. Se bara på musikformer – It baserade företag och sociala
medier.
Kulturen har emellertid ett egenvärde i sig som inte speglas i ordinära
tillväxtsammanhang,
på
samma
sätt
som
annan
lagtvingad
23 (33)
välfärdsverksamhet. Det är en del av upplevelseutbudet – förväntad och tagen
för given service till medborgarna. Ett rikt kulturliv är viktigt tillsammans
med bra förskola/skola och vård/omsorg för en orts dragningskraft. Det utgör
grunden i vad man kan kalla mjuk livskvalitet.
Den politiska ledningen för Växjö kommun vill ta upp, vitalisera och
aktualisera det tidigare skönhets- och senare stadsmiljörådets funktion.
Eftersom stadsmiljörådets inriktning i stora delar stämmer väl överens med
intentionerna för en stadsutvecklingsnystart kan densamma tas upp genom att
stadsmiljörådet får ett nytt namn, bestämmelserna revideras och omedelbart
efter besättande träda i verksamhet. Några nya beslut behöver således fattas.
Nya bestämmelser ska fastställas av kommunfullmäktige.
Rådets bestämmelser (motsvarar reglemente) kan i stora delar anses giltiga för
en nystart av ett stadsutvecklingsråd. Det behöver kompletteras med
andamålsbeskrivning och organisation. Roller i stadsmiljörådet torde vara
ytterst attraktiva, särskilt om de klart kopplas till framtiden, innovativa miljöer
och kommunens kraftcentrum kommunstyrelsen.
Inriktningsmässigt kan inspiration, estetik, tillväxt/kreativitet med deltagande
av externa aktörer och en samlad nystart utgöra grund för det nya
stadsutvecklingsrådet.
Vitaliseringen
sker
genom
fokus
på
kreativitet/innovation och den funktion det professionella inslaget i rådet
spelar - en funktion av att coacha det kommunala samspelet, där ett bredare
nätverksarbete ingår tillsammans med berörda förvaltningar/nämnder/bolag.
Den översiktliga planeringen (ÖP) är i flera avseenden inte tillräckligt
områdesspecifik eller förankrad i samverkan. De fördjupade översiktsplanerna
fyller emellertid ett viktigt syfte, då de konkretiserar ÖP:n och kan användas
mer handlingsinriktat i projekt och aktivitetsplaner. Centrumvisionen är en
annan del.
8:1 Alternativ 1: Minimalistiskt med stark inriktning på det estetiska
Ett litet råd med den exklusiva uppgiften att tillföra estetiska synpunkter på
staden utveckling och stadskärnans utformning.
Rådets storlek och inriktning stäms av med KS och BN
Rådet biträder stadsarkitekten i sin roll som garant för stadens estetik
Byggnadsnämnden/stadsarkitekten tillförs medel för att skapa ett estetiskt råd.
Eventuella inspel mot presidiegrupperna görs av stadsarkitekten som får ett
kompletterande uppdrag för kommunstyrelsen. Stadsarkitekten deltar alltid i
presidieöverläggningar/samråd.
8:2 Alternativ 2: Fokus på inspiration och nyskapande
Ett mera fristående stadsutvecklingsråd med expertinslag skapas
24 (33)
Direkt kopplat till kommunstyrelsen och därmed presidierna utan att ha ett
formellt ansvar
Representativitet sker genom deltagande i rådet från KS-BN-TN kompletterat
med KoF. Två - tre ordinarie ledamöter, med säte i kommunstyrelsen med
särskilt ansvarområde för stadsutvecklingen och eventuellt också ersättare.
3-6 tjänstemän varav några förvaltningschefer och andra specialister
Ett litet närverkscentrum skapas genom en särskilt utsedd sammanhållande
person med tillgång till visst administrativt stöd. Kan ha sin organisatoriska
hemvist var som inom kommunkoncernen.
Anslag för centrumutvecklingsfrågor. I övrigt inget eget anslag – årlig
rapportering.
Budget läggs så att nämnderna vet vad det ska kosta kommande år.
8:3 Alternativ 3: Processorienterat - brett och förankrande
Ett sammanhållet närverkscentrum skapas genom en särskilt utsedd
sammanhållande person med tillgång till administrativt stöd.
Eget men begränsat anslag för att kunna ordna seminarier, workshops –
inspirationsföreläsningar, resor/goda exempel och att ge arvode till externa
referenspersoner.
Samordning sker med VäxjöSamtalet och i viss mån med Drop in –
föreläsningar/presentationer
Förhåller sig som kunskaps och inspirationsråd till presidieöverläggningarna
KS-BN-TN
Tillväxtfrågor - kultur och estetiska aspekter lyfts in i rådet
Experter
Närverksnav utsedd person – stadsarkitekt – stadsträdgårdsmästare –
avdelningschef kultur - näringslivschef
Till rådet kan adjungeras projektledarna för stadsutvecklingsprojekten
Stadsarkitektens roll förändras – närmare KS men kvar i stadsbyggnad
(organisationsförändring på stadsbyggnadskontoret)
Förankringsforum
Förvaltningschefer för stadsbyggnad, kultur, tekniska, kommunledning, miljö
och hälsa och vd för VKAB
Politisk förankring i presidieöverläggningarna
Ordföranden i KS, BN, TN, KoFN, MoHN, VKAB
Externa influenser
Akademin två personer
Näringen två personer
25 (33)
Intressanta referenspersoner knyts för kortare eller längre tid till rådet
(flexibelt och vad som finns på agendan, ibland helt utanför densamma)
9) Rekommendation i enlighet med alternativ 2
Fokuseras rådets uppgifter till endast det snäva estetiska inslaget i stadsmiljön
kan rådet vara litet och spetsigt. Det kan i denna form vara ett separat
expertråd till stadsarkitekten eller ett samverkansråd till presidierna KS-BNTN och MoH. Detta synes emellertid alltför snävt. Kulturen/de kreativa
näringarna/tillväxtskapandet och attraktionskraft måste tas till vara.
Ett mer inspirerande - inflytelserikt - kreativare - långsiktigare – bättre
förankrat och drivande stadsutvecklingsråd måste vara målet. Det tidigare
skönhets- stadsmiljörådet hade en sådan agenda och har också visat på att
rådets arbete gett avtryck i stadsmiljön.
Det var rätt tänkt – rätt genomfört men föll av brist på ”drivande kraft och fullt
ut dedikerade medlemmar i rådet och ett haltande externt inslag” efter
politiska
ifrågasättanden
in
den
kommunala
planeringsoch
handläggningskvarnen.
Det finns ett utrymme att fylla med ny frisk luft. Det ska kanske ibland också
blåsa lite kring ett stadsutvecklingsråd även om långsiktighet/helhetssyn
motsvaras av stora doser konsensus då kursen läggs ut.
Växjö kommuns stadsmiljöråd byter namn till Växjö kommuns
stadsutvecklingsråd med den inriktning kommunchefen härmed gett uttryck
för.
Rådets ändamål, organisation, rapportering och finansiering sker i enlighet
med nya/reviderade bestämmelser.
En kanslifunktion inrättas med definierad/utsedd nätverksperson/funktion med
visst administrativt stöd.
Det informella måste stå på några fundament med formella inslag för att ta till
vara kunskap - samtal och inspiration. Kommunchefen utser lämplig person
att vara rådets samlande kraft och nätverkscentrum.
Stadsutvecklingsrådet blir en del av kommunstyrelsens ordinarie arbete – där
två ledamöter är stadsmiljöansvariga och står för kopplingarna till de
existerande presidieöverläggningarna. Rådet ska stå för utsikten mot
omvärlden.
Rådet ska därmed tillföra kunskap och inspiration till dagens sätt att vara
formerade. Samtidigt förs VäxjöSamtalet in som en del av rådet. Nya interna
26 (33)
(fasta och/eller adjungerade) och dito externa deltagare utses av rådet. Den
externa representationen från akademin, näringslivet – kreatörerna tillförs med
former/personer som rådet beslutar.
För att åstadkomma koppling till formella strukturer och beslutsorgan bör
både förvaltningschefer och politiker vara medlemmar i rådet; medlemmar
som kommer från nämnder/förvaltningar och styrelser/bolag.
I detta sammanhang bör också stadsarkitektens roll ses över och
kommunstyrelsens inflytande/intryck från denna formella position stärkas. Att
se över stadsarkitektens uppgifter blir en fråga för både byggnadsnämnden
och kommunstyrelsen. Kopplingen mellan det visionära och det alldagliga
arbetet med bygglov är i sig en styrka att föra vidare.
Som avslutning förordar utredningen enligt ovan ett något bredare
stadsutvecklingsråd som kan förse kommunen med kunskapstillskott inspiration – vision – strategi – motstånd och långsiktighet. Attraktions och de
hållbara tillväxtfrågorna bör i detta sammaanhang komma högre på agendan.
”Som en dagsaktuell fotnot i den värld där kommuner/platser konkurrerarJönköping synes på ett systematiskt och förtjänstfullt sätt arbeta med Stadens
utveckling. Den sträckning järnvägen får har haft avgörande betydelse för
tillväxten – så har det varit sedan 1850 och så kommer det att förbli – även om
”hjärnvägen” tar sig nya former. Kanske demokratiseras detta förhållande med
It revolutionen och ruttbunden fossilbränslefri hjärnvägtrafik.
Om djupare och ännu bredare processer behöver etableras för framtiden
utvisa. Det då nystartade rådet kan utgöra kärnan i ett betydligt bredare och
djupare processtyrt samhällsbyggnadsarbete.
Ett alternativ som förslag tre kräver andra processuella överväganden,
organisationsöversyn och större förändringar. Detta kan eventuellt bli aktuellt
i framtiden.
Växjö kommun 2015 -05 - 05
Anders Hägg
Utredare
27 (33)
Bilaga 1 – Tillväxtdebatten – hållbar tillväxt
Inledning:
Tillväxt är ett centralt begrepp för att få en uppfattning om och kunna mäta
utveckling. Tillväxten mäts traditionellt i Bruttonational produkt – d v s
summan av producerade varor och tjänster i ett land.
På lokal nivå mäts RBP (regionalbruttoprodukt). Sådana mått som antalet
företag, andelen sysselsatta och olika mått på arbetslöshet är också viktiga.
Målet är att skapa resurser för att kunna säkra en god livskvalitet för
medborgarna, möjligheter till konsumtion och fortsatt ”tillväxt”.
På huvudet in i tillväxtdebatten – BNP och ekologi – vad är grön och hållbar
tillväxt – till skillnad mot traditionell tillväxtsyn. Har denna debatt någon
betydelse för hur vi organiserar oss – vilka intryck vi tar och hur staden –
kommunen står sig in i framtiden. En framtid med utvecklings och
teknikoptimism kombinerad med stort ansvartagande för vår miljö och
livsbetingelser.
Nedan följer en sammanställning som gjorts av Jens Ergon vid SVT
Vetenskap - Publicerad: 23 maj 2011
Tim Jackson, professor i hållbar utveckling, University of Surrey,
Storbritannien. Inledde den nuvarande tillväxtdebatten med sin rapport
Prosperity Without Growth. Menar att tekniska genombrott inte kommer att
räcka för att klara den enorma omställning världen står inför - det kommer
enligt Jackson krävas ekonomiska systemförändringar och att den rika världen
utvecklar modeller för att fortsätta utvecklas, utan ekonomisk tillväxt i dagens
mening. Samarbetar med den kanadensiske miljöekonomen Peter Victor, och
menar att Victors forskning visar att fortsatt utveckling och välstånd i den rika
världen är fullt möjligt utan dagens tillväxtfokus.
Peter Victor, miljöekonom, York University, Kanada. Författare till boken
Managing Without Growth Menar liksom Jackson att fortsatt tillväxt som idag
i den rika världen är ohållbart om världsekonomin skall hållas inom planetens
gränser och utvecklingsländer ges utrymme till fortsatt tillväxt. Har utvecklat
en ekonometrisk modell av Kanada och använt denna för att visa att landet
kan ställas om till lågtillväxt - utan att äventyra välfärd, arbetslöshet eller
statsfinanser. Nyckelreformer för att åstadkomma en fungerande
lågtillväxtekonomi är enligt Victor arbetstidsförkortning, grön skatteväxling,
och mer satsning på offentlig konsumtion och investeringar.
28 (33)
Johan Rockström, professor i naturresurshushållning och chef för
Stockholm Resilience Center. Har tillsammans med en rad världsledande
forskare inom miljö och hållbarhet tagit fram mått på planetens gränser och
undersökt hur nära gränsen världsekonomin befinner sig idag. Menar att
dagens tillväxtmodell är ohållbar. Menar också att grön tillväxt i bemärkelsen
ny teknik inte kommer att räcka för att ställa om världsekonomin. Det behövs
också ett paradigmskifte där den rika världens överkonsumtion hanteras och
tydliga gränser sätts för resursförbrukning. Aktuell med boken Den stora
förnekelsen, tillsammans med Anders Wijkman, om tillväxtens dilemma.
Sunita Narain, hållbarhetsforskare och aktivist, Center for Science and
Environment, Indien. Menar att den rika världen radikalt måste förändra
dagens tillväxtmodell - för att hålla planeten inom hållbarhetens gränser
samtidigt som världens utvecklingsländer ges utrymme till fortsatt ekonomisk
tillväxt. För detta krävs enligt Narain både åtgärder som pris på utsläpp och
förnybar energi, men enbart traditionella marknadsmekanismer och ny teknik
räcker inte, menar Narain. Tillväxten i sig, framför allt i den rika världen,
måste omformuleras och betona välfärd och välbefinnande, istället för att som
idag fokusera på konsumtion. Men framför all menar Narain att en
grundläggande omfördelningen av planetens miljöutrymme är avgörande för
att ha en chans att göra världsekonomin hållbar
Pavan Sukhdev, f.d. ekonom vid Deutsche Bank, FN-rådgivare, författare till
Green Economy Report och forskningsledare för projektet The Economics of
Ecosystems and Biodiversity. Stark förespråkare för grön ekonomi och att
ekonomiskt värdesätta ekosystem och naturkapital. Menar att dagens
tillväxtmodell och den rika världens överkonsumtion är ohållbar och att en
nyckel är just att värdesätta naturen och att mäta utveckling och välstånd på
annat sätt än genom dagens BNP-mått.
Sandro Scocco, Global utmaning, f.d. chefekonom Institutet för
tillväxtpolitiska studier. Håller med Jackson och Victor om att dagens
tillväxtmodell och konsumtionsmönster i den rika världen är helt ohållbara.
Menar att vare sig Jackson och Victor eller mainstream-ekonomer sitter inne
med svaren på tillväxtens dilemma. Den stora svårigheten med Jacksons och
Victors lågtillväxtekonomi är enligt Scocco att samla politiskt stöd för
reformerna. Menar själv att en nyckel för att klara den enorma omställning
världen står inför är massiva offentliga satsningar världen över - en slags
Green New Deal.
Klas Eklund, f.d. chefekonom SEB. Mainstream-ekonom och författare till
boken Vårt klimat som förespråkar konceptet med grön tillväxt. Instämmer
med Jackson och Victor att dagens tillväxtmodell är ohållbar, och att världen
29 (33)
hittills inte lyckats frikoppla tillväxt från ökat miljöslitage. Men menar
samtidigt att detta beror på att vi hittills inte försökt på allvar. Det som behövs
är enligt Eklund krafttag vad gäller regleringar och priser för att skita ner.
Hoppas i så fall att marknaden skall pressa fram den ny teknik som är
nödvändig. Menar också, liksom Sukhdev, att dagens tillväxtmått i form av
BNP, är missvisande och förlegat när det gäller utmaningen att göra
världsekonomin hållbar.
Nicholas Stern, författare av den så kallade Sternrapporten och
ekonomiprofessor vid London School of Economics. Håller starkt på
konceptet med grön tillväxt - eller som han själv kallar det, en industriell
revolution och övergång till en lågkolsekonomi. Nyckeln är enligt Stern att
tillräckligt snabbt och brett få fram ny teknik och menar att uppgiften att
frikoppla fortsatt ekonomisk tillväxt från ökat miljöslitage är den helt
avgörande. Menar liksom Eklund att orsaken till att vi hittills misslyckats att
frikoppla tillväxt från ökat miljöslitage beror på att vi inte försökt tillräckligt.
Vänder på steken och kritiken från lågtillväxt-förespråkare med argumentet att
lågtillväxt i den rika världen i sig inte heller kommer att räcka.
Bilaga 2 - Kulturens betydelse - saxat ur kunskapsdebatt
och flöde
”Det fanns en tid när svensk tillväxt var synonymt med förädling av skog och
malm, framsvettat på bruk och i verkstäder. När vi anade konturen av ett
postindustriellt samhälle ändrades synen på det värdeskapande. Det började på
allvar när Åke E Andersson, professor i regionalekonomi, på 1980-talet såg ett
framtida kunskapsorienterat Sverige där K-faktorerna kreativitet och kultur
spelade en avgörande roll. På senare tid har han fått sällskap av en hippare
kollega, amerikanen Richard Florida, som drog utvecklingen ett steg längre i
sin bestseller ”Den kreativa klassens framväxt”.
Idag finns det i kommuner och regioner en stark medvetenhet om vikten av
kultur som pådrivare i samhällsutvecklingen. Men, också en stark motström
som hävdar kulturens egenvärde som bärare av humanistiska och
demokratiska värden. I samband med invigningen Kulturhuvudstadsåret i
Umeå sade kulturnämndens ordförande exempelvis att han hellre ville se en
debatt om hur ” de växande kulturella klyftorna kan minskas i stället för att
öka den kulturdrivna tillväxten.”
Nedan följer ett antal inspel från Tillväxtverket
Jag ser kulturen som delad i två: den ena delen finansieras med
–
skattemedel för att utbudet är viktigt för medborgarna, exempelvis ur
30 (33)
demokratisynpunkt. Den andra delen är en affärsrörelse där kulturella tjänster
erbjuds. Då spelar man på en annan planhalva, säger Anne Kolmodin på
myndigheten Tillväxtanalys och medförfattare till bland annat rapporten
Kulturnäringars betydelse på regional och nationell nivå.
Med den tudelningen slipper vi en svårhanterlig debatt. Samtidigt uppstår ett
nytt bekymmer: hur ska man mäta effekterna av ett event eller nybyggt
kulturhus? Och hur ska man kunna göra en vettig investeringskalkyl?
–
Man bör titta på en kulturinvestering som på vilken investering
som helst. Det går att mäta direkta och indirekta effekter med ekonomiska
modeller, även om ingen enskild modell är heltäckande.
Och kan man räkna på befintliga effekter, kan man också göra en hyfsad
kalkyl på en kulturinvestering. Lönar det sig exempelvis för en kommun att
stå som arrangör en deltävling i Melodifestivalen?
–
Generellt är det få arrangörer, om vi talar om exempelvis event,
som räknar på både direkta och indirekta effekter av en kulturinvestering. Och
definitivt inte på läckage som överfulla vägar, nedskräpning med mera:
–
Vår poäng är att man ska räkna på investeringsbesluten så man
är medveten om de ekonomiska konsekvenserna. Då kan man väga
investeringen mot kommunens övriga prioriteringar.
Det finns studier som visar på sambandet mellan kultur och tillväxt. I Sverige
har Rudolf Antoni, näringspolitisk chef på Fastighetsägarna studerat
sambandet kultur och tillväxt i 34 svenska städer.
–
Rent statistiskt ser vi att i städer med tillväxt finns det ett
levande kulturliv. Och det är tillväxten, inte stadens storlek som avgör.
Mindre orter med högskolor som Kalmar och Växjö är goda exempel på det,
Ystad är ett annat.
Det lilla formatet kan vara en fördel. Åtminstone för de ”big city refugees”
som flyr storstädernas dyra bostäder, påfrestande livsmiljö och tuffa
konkurrens.
–
Det är kreativa människor som vill bo i en liten ort med ett rikt
kulturliv, bra restauranger och aktiva konstnärer. Det kan också vara enklare
att ta plats i en liten kommuns kultur- och näringsliv.
Och här har kommunen en given uppgift: att stå för ett utbud av bra skolor,
bostäder och en god kommunal service:
–
Är man inte en självklar magnet som Stockholm måste
kommunen leverera bra livskvalitet, helt enkelt.
Vad kan kommunen göra för att öka attraktionen? Mer pengar till
kultursektorn, kanske?
31 (33)
Nja, i studien såg vi inget omedelbart samband mellan kostnad
per invånare och kulturkonsumtion. En hel del kultur finansieras med
regionala pengar, så jämförelser kan vara missvisande. Men, mellan
jämförbara kommuner fanns inget samband mellan satsade pengar och
kulturkaktiviteter.
Om inte pengarna avgör, vad är då viktigt?
–
Platsen! Koncentrera kulturverksamheterna till ett fåtal platser
och skapa en levande stadskärna. Då drar verksamheterna nytta av varandra
och vi får ett folkliv. Det är bättre att ha en riktigt bra gata är sju dåliga. En
liten ort kan faktiskt leva gott på en bra gata som folk trivs på.
En annan, mera organisk syn, på förhållandet mellan kultur och tillväxt står de
kommuner för som tillämpar Culture Planning. Det är ett förhållningssätt där
man tillämpar en väl utarbetad metod för att inventera och utveckla en
stadsdels, en kommuns eller regions ”kulturella DNA”.
Det är en process där man utgår från ett medborgarperspektiv:
–
vad är viktigt att bevara och utveckla i just den här miljön? säger Erica
Månsson som var först med att lansera modellen i Sverige, numera kultur- och
fritidschef i Växjö.
Det viktigaste är att det finns en stark politisk förankring för arbetssättet.
Processen kan vara hotande, genom att medborgarna direkt påverkar vad som
ska värderas som kulturbärande. Å andra sidan kan man hitta okända
tillgångar, framhåller Erica Månsson:
–
Det är ett sätt att upptäcka dolda resurser, sådant vi inte ser där
vi sitter på kommunkontoret. Idag har vi exempelvis många utlandsfödda som
har kulturella värderingar och nätverk vi inte känner till.
Idag jobbar ett antal kommuner aktivt med Culture Planning. På Tjörn,
exempelvis har medborgarna genom olika metoder värderat vad som är
kulturbärande. Tyckarbarometrar, fototävlingar och enkäter med frågor som ”
Vad visar du upp av Tjörn när du har gäster på besök?” har gett ett brett
underlag för fortsatt utveckling,
–
Ska metoden fungera måste man jobba över
förvaltningsgränserna och synsättet integreras i planprocesserna, säger hon
och fortsätter:
–
Culture Plannings direkta ekonomiska effekter är svåra att mäta.
Däremot kan man undvika en del kostsamma blindskär, i planprocesserna
exempelvis. Och samsynen medborgare-politiker på vad som är kulturbärande
i kommunens skapar en viktig social hållbarhet.
I Växjö är det stora projektet Fria ordets hus, ett samarbete med Svenska PEN
och Sveriges Författarförbund. Projektet tar tillvara det litterära arvet från
32 (33)
småländska författare som Pär Lagerkvist, Elin Wägner och Vilhelm Moberg
och förenar det med yttrandefrihetskampen idag.
–
Vi öppnar en inkubator för det fria ordet, kan man säga. Det är
bland annat tänkt som en fristad för utsatta författare. Vi öppnar i juni, det ska
bli spännande! avslutar hon.”
Utredningen reflektion från den saxade debatten
Platsen, dess identitet och hur det kreativa klimatet skapas och tas till vara är
viktigare än satsad kulturkrona per invånare. Varje plats/kommun med
kulturella tillväxtambitioner måste med självklarhet kunna leverera ”hög
standard på den offentliga servicen som skola, vård och omsorg, kultur och
fritid – en mycket bra livskvalitet”.
Kombinationen tillväxt – kretivitet och en välfungerande utomordentlig
samhällsservice/välfärd är en vinnande kombination.
Hur man blir en spännande, ungdomlig och tillväxtvälkomnande stad – finns
det en mångfald av förslag på – det är själva essensen.
33 (33)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2015-08-11
§ 293
Dnr 2015-00457
Årsredovisning för VoB Kronoberg 2014
Kommunstyrelsens förslag
1. Kommunfullmäktige godkänner årsredovisningen och
revisionsberättelsen för 2014 för VoB Kronoberg.
2. Kommunfullmäktige beviljar styrelsen i VoB Kronoberg
ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014.
Bakgrund
VoB Kronoberg har överlämnat årsredovisning och revisionsberättelse för
verksamhetsår 2014. Beslut om ansvarsfrihet för styrelsen ska fattas av
kommunfullmäktige i varje medlemskommun.
Beslutsunderlag
Kommunchefen har i en skrivelse den 2 juni 2015 redogjort för ärendet och
lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår bland annat att VoB
Kronoberg redovisar för 2014 intäkter på 2 308 tkr (2 248 för 2013).
Rörelsens kostnader uppgick till 1 997 tkr (2 041 tkr). Efter finansiella poster
uppgår årets resultat till ett överskott på 360 tkr (282 tkr). Eget kapital
uppgår till 10 787 tkr per 2014-12-31. Soliditeten, mätt som eget
kapital/totala tillgångar, var 98 % (98 %). Rörelsekapitalet, mätt som
omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder, var positivt och uppgick till
6 787 tkr (6 427 tkr). I förhållande till verksamhetens omfattning har VoB
Kronoberg en mycket stark finansiell ställning.
Arbetsutskottet har i § 372/2015 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur
föreslå kommunfullmäktige besluta följande:
1 . Kommunfullmäktige godkänner årsredovisningen och
revisionsberättelsen för 2014 för VoB Kronoberg.
2 . Kommunfullmäktige beviljar styrelsen i VoB Kronoberg ansvarsfrihet för
verksamhetsåret 2014.
70 (84)
ÄRENDE
Dnr KS 2015-00457
2015-06-02
Ingemar Waldemarsson
ekonomichef
Tel. 0470-410 33
Kommunstyrelsen
Årsredovisning för VoB Kronoberg 2014
Bakgrund
En stor del av kommunalförbundet VoB Kronobergs verksamhet har överförts till VoB Syd AB. VoB Kronoberg äger 50 % av aktierna i VoB Syd AB
till ett bokfört värde på 4 mkr. Resterande del ägs av Kommunalförbundet
Skåne.
Kommunalförbundet VoB Kronoberg
VoB Kronoberg redovisar för 2014 intäkter på 2 308 tkr (2 248 för 2013).
Rörelsens kostnader uppgick till 1 997 tkr (2 041 tkr). Efter finansiella poster
uppgår årets resultat till ett överskott på 360 tkr (282 tkr).
Eget kapital uppgår till 10 787 tkr per 2014-12-31. Soliditeten, mätt som eget
kapital/totala tillgångar, var 98 % (98 %). Rörelsekapitalet, mätt som omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder, var positivt och uppgick till
6 787 tkr (6 427 tkr). I förhållande till verksamhetens omfattning har VoB
Kronoberg en mycket stark finansiell ställning.
VoB Syd AB
Den sammanställda redovisningen, där förbundets del i VoB Syd AB har
konsoliderats, visar ett överskott efter bokslutsdispositioner och skatt på
2 339 tkr (2 752 tkr). Intäkterna uppgick till 57 151 tkr (57 495 tkr) och rörelsens kostnader till 53 734 tkr (53 466 tkr).
Eget kapital uppgick per 2014-12-31 till 29 874 tkr (27 535 tkr) och soliditeten till 80 % (79 %).
Beslutet skickas till
För kännedom
Kommunchefen (ekonomichefen)
Monica Skagne
Kommunchef
Ingemar Waldemarsson
ekonomichef
Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18
Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282
E-post [email protected] www.vaxjo.se
1 (1)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2015-08-11
§ 294
Dnr 2015-00463
Revidering av verksamhetsområde för kommunens
allmänna vatten- och avloppsanläggning
Kommunstyrelsens förslag
Kommunfullmäktige fastställer ny gräns för verksamhetsområde för allmän
vatten- och avloppsanläggning enligt lagen om allmänna vattentjänster, i
enlighet med tekniska nämndens förslag i § 77/2015 samt kartbilagorna 1, 2,
2a, 6, 10, 12, 13, 14, 18, 21, 25 och 30.
Bakgrund
Tekniska nämnden har i § 77/2015 beslutat att hos kommunfullmäktige
hemställa om fastställelse av ny gräns för verksamhetsområde för allmän
vatten- och avloppsanläggning enligt lagen om allmänna vattentjänster,
enligt kartbilagorna 1, 2, 2a, 6, 10, 12, 13, 14, 18, 21, 25 och 30.
I beslutet framgår att revideringar behöver göras med anledning av VAutbyggnad i samband med exploatering m.m. och tillrättning av befintliga
gränser. Tidigare har det dessutom felaktigt använts benämningen
”verksamhetsområde för allmän avloppsanläggning” där det avsetts och
menas ”verksamhetsområde för allmän spillvattenanläggning”. Detta har
rättats i denna revidering för att spegla den ursprungliga avsikten
Beslutsunderlag
Arbetsutskottet har i § 373/2015 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur
föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa ny gräns för
verksamhetsområde för allmän vatten- och avloppsanläggning enligt lagen
om allmänna vattentjänster, i enlighet med tekniska nämndens förslag i §
77/2015 samt kartbilagorna 1, 2, 2a, 6, 10, 12, 13, 14, 18, 21, 25 och 30.
71 (84)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Tekniska nämnden
2015-05-21
§ 77
Dnr 2015-00011
Revidering av verksamhetsområde för kommunens
allmänna vatten- och avloppsanläggning
Tekniska nämndens beslut
Tekniska nämnden beslutar att hos kommunfullmäktige hemställa om
fastställelse av ny gräns för verksamhetsområde för allmän vatten- och
avloppsanläggning enligt lagen om allmänna vattentjänster, se bifogade
kartbilagor 1, 2, 2a, 6, 10, 12, 13, 14, 18, 21, 25 och 30.
Bakgrund
För att kunna handlägga VA-frågor avseende förbindelsepunkter, VAavgifter m.m. måste verksamhetsområdet för den allmänna anläggningen
vara fastställt.
Tidigare har det felaktigt använts benämningen ”verksamhetsområde för
allmän avloppsanläggning” där det avsetts och menas ”verksamhetsområde
för allmän spillvattenanläggning”. Detta har rättats i denna revidering för att
spegla den ursprungliga avsikten.
Beslutsunderlag
Tekniska chefen har i en skrivelse 8 januari 2015 redogjort för ärendet och
lämnat förslag till beslut. Till tjänsteskrivelsen bifogas kartbilagor.
VA-utbyggnad i samband med exploatering m.m. och tillrättning av
befintliga gränser föranleder revidering av verksamhetsområdet enligt
följande bilagor.
Kartbilaga 1: Nytt område vid Lilla Fylleryd, Gårdsby-Fylleryd 2:2 m.fl.
Nytt område vid Sanatoriet, Hovshaga.
Kartbilaga 2: Nytt område på fastigheten Växjö 10:2, Söder.
28(31)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Tekniska nämnden
2015-05-21
Fortsättning § 77
Kartbilaga 2a: Ändring av bef. område på fastigheten Slottssstaden 6,
Teleborg, till att även omfatta verksamhetsområde för dagvatten.
Nytt område vid Vikaholm, Teleborg.
Kartbilaga 6: Ändring av bef. område i Öja till att omfatta
verksamhetsområde för vatten- och spillvattenanläggning.
Nytt område på fastigheterna Öja 7:2, 7:3, 7:5, 7:8 och 7:13 (Ej dagvatten)
Kartbilaga 10: Ändring av bef. område i nordöstra, mellersta och södra
Tävelsås till att omfatta verksamhetsområde för vatten- och
spillvattenanläggning.
Nytt område på fastigheterna Tävelsås 11:1 och 11:2.
Nytt område på fastigheten Tävelsås 3:32.(Ej dagvatten)
Kartbilaga 12: Ändring av bef. område i norra och södra Värends Nöbbele
till att omfatta verksamhetsområde för vatten- och spillvattenanläggning.
Kartbilaga 13: Ändring av bef. område i Bramstorp till att omfatta
verksamhetsområde för vatten- och spillvattenanläggning.
Nytt område på fastigheten Tegnaby 18:5 och fastigheten Tegnaby 15:26
m.fl. (Ej dagvatten)
Nytt område med fastigheten Tegnaby 9:3 m.fl. (Ej dagvatten)
Kartbilaga 14: Ändring av bef. område i södra Åryd med fastigheten Åryd
2:1 m.fl. till att omfatta verksamhetsområde för vatten- och
spillvattenanläggning.
Nytt område på fastigheten Åryd 1:19. (Ej dagvatten)
Kartbilaga 18: Ändring av bef. område i norra Braås med fastigheten Sjösås
1:132 m.fl. till att omfatta verksamhetsområde för vatten- och
spillvattenanläggning.
Kartbilaga 21: Ändring av bef. område i västra Rottne och område utmed
Växjövägen till att omfatta verksamhetsområde för vatten- och
spillvattenanläggning.
29(31)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Tekniska nämnden
2015-05-21
Borttagning av bef. område i södra Rottne på fastigheten Löpanäs 5:3.
Kartbilaga 25: Ändring av bef. område i Berg till att endast omfatta
verksamhetsområde för vatten- och spillvattenanläggning.
Nytt område på fastigheten Berg 17:1. (Ej dagvatten)
Fortsättning § 77
Kartbilaga 30: Ändring av bef. område i östra Värends Nöbbele till att
omfatta verksamhetsområde för vatten- och spillvattenanläggning.
30(31)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Tekniska nämnden
2015-05-21
Beslutet skickas till
Kommunstyrelsen
Avdelningschef Malin Engström
31(31)
1 2
12
65
4
1
1:80001 2 3
3 8 4
7 5
2
1
6
1
2
1
3 2
9
e
9
VÄXJÖ
10 10 Sanatoriet
Förstoring
3
KRUTTORNET
18
KANTKEDJAN
1 6 7
11
2 5
9 9
3
29
UNIVERSUM 6
SKÅLGROPEN
5 3 11 6
6 2
7 1
SANATORIET
15
6 5
7
8 1
9 6 2
1 5 3
4 5
VESTA 2
ÄLVKVARNEN
3
SANATORIET
4
7
Bef verksamhetsområde för allmän vatten- och spillvattenanläggning
1
PLUTO
IK
1
ARIANE 2 3
2
Skirsjön
PLUTO
13
4
SJ
Ö
EN
AL
G A M LA KR
E
ÄG
N
RO
T
RS
GEN
GSVÄ
L Å N G AR Ö
ONOBER
TN
VÄ
ÄG EN
RGSV
G A MLA KRONOBE
EN
GSVÄG
EV
Ä
GE
BJÖRNV
Ä
N
B
SA
SV
EN
G
SV
Ä
R
JU
D
Å
R
NK
N
S EG ERS
VING
KUNGSGÅR
DS V
ÄGE
N
NO
EN
RR
Ö
EN
NNSVÄGEN
SURB RU
jö n
ens
Växjö tätort, del 1
Växjö kommun
Karta över verksamhetsområde för
kommunens allmänna vatten och
avloppsanläggning
Del 1
D
NORRLE
L
E N DER
VÄGE
N
RDSVÄGE
GÅ
j
ÄLGVÄGEN
EN
ED
N
LIDVÄ
MU
EN
L
ER
ST
ARABYGATAN
ÄGEN
AV
KA
N
GE
VÄ
ALA
D
Y
N
GE
VÄ
O
R
N
DS
ÄG
EN
S LUND
KA
RL
Norremark
2:9
N
N
GE
EN
KUNG SVÄG
ORPSVÄGEN
RAT
ST
SY
SV
ÄG
2:13
GEN
E
GAVIKSVÄ G
HA
RENVÄG
A
VÄ
G
2:4 2:10
2:11
St
2:12
A
EN
SVÄG
DOMFÄLL
FRI
TID
EN
LÖ V Ä N
N
EV E DA LS VÄGE
GRANEB O VÄ
SJ
Ö
1:5 000
2:14
D
TA
BY
Förstoring Gårdsby-Fylleryd 2:2 m.fl.
Sandsbro
Hovshaga
RA
EV
ÄG
GÅRDSBY-FYLLERYD
EN
GE
N
R DS
Toftasjön
GE
N
KASTE
LLV
ÄG
GÅ
V ÄG
D
EVE
j
Bef verksamhetsområde för allmän vatten- och avloppsanläggning
31
TREUDDEN
2
4 5 3
4
5
4
23
Nytt/rev. verksamhetsområde för allmän vatten- och avloppsanläggning
N
Helgasjön
35
8
1
SV
4
Verksamhetsområden
S V ÄG E
14
13
SJÖV
8 5 4
9 10
EM
A
N
RK VÄGE
S
Del 2
0
0,25 0,5
1 Kilometer
1:25 000
Lövsjön
Datum 2014-12-08 Karta nr
1
Lidhem
e
Lunden
Fridhem
Lunnagården
Förstoring Tävelsås 2:4 m.fl.
Bergagården
15:44 Rubbagården
15:45
j
Badpl.
3:29
Förstoring Tävelsås 3:32
2:25
Skola
2:23
2:24
2:4
Tävelsåssjön
Smör-
TÄVELSÅS
hålan
Hasslelund
Ekelund
Vasaborg
STJÄRNVIK
SVÄGE
N
3:32
3:33
3:20
1:2000
j
11:2
Vasatorpet
1:3000
Stjärnvik
VÄGEN
VIKEN
3:36
3:22
2:17
Verksamhetsområden
Nytt/rev. verksamhetsområde för allmän vatten- och avloppsanläggning
Nytt/rev. verksamhetsområde för allmän vatten- och spillvattenanläggning
Bef verksamhetsområde för allmän vatten- och avloppsanläggning
Slopat verksamhetsområde
Tä v e ls å s
Backebo
Gatugården
Backegården
Tävelsås
Växjö kommun
Karta över verksamhetsområde för
kommunens allmänna vatten och
avloppsanläggning
0
125
250
500 Meter
1:8 000
Datum 2014-12-08 Karta nr
10
e
Verksamhetsområden
Nytt/rev. verksamhetsområde för allmän vatten- och spillvattenanläggning
Bef verksamhetsområde för allmän vatten- och avloppsanläggning
Bef verksamhetsområde för allmän vattenanläggning
Värends Nöbbele,
Växjö kommun
Karta över verksamhetsområde för
kommunens allmänna vatten och
avloppsanläggning
0
0,25
0,5 Kilometers
1:5 000
Datum 2014-12-08 Karta nr
12
15:17
18:2
15:16
9:7
15:11
e
15:22
21:1
18:3
19:3
18:4
19:1
9:3
19:2
15:7
9:13
15:44
15:15
18:5
15:29
Bramstorp
15:41
15:9
9:4
15:26
15:12
18:5
15:22
9:6
15:23
15:10
9:15
15:40
15:43
15:43
Nytt/rev. verksamhetsområde för allmän vatten- och spillvattenanläggning
Bramstorp
Växjö kommun
Karta över verksamhetsområde för
7:14 och
kommunens allmänna vatten
avloppsanläggning
0
30
60
120 Meter
1:2000
Datum 2015-03-17 Karta nr
13
ÅRYD
1:82
1:210
Långe-
M
HE
HEMSET
1:196 1:222
mosse 1:199
1:36
1:182
1:187
1:194
HEMSET
1:127 1:111
2:21
e
N
VÄG E
V ÄXJÖ
1:226 1:216
EN
G
Ä
V
TS
SE
HEMSET
Källe-
1:123
1:53
1:118
1:146
1:69 1:561:54
1:4 1:55
1:148 1:132
1:109
1:79 1:72 1:6
1:25
1:73
1:142
1:141
1:74 HEMSET
1:9
1:14
1:75
1:138
1:11 1:15
1:16
1:47
1:31 1:20
1:45
1:33 1:21
2:20
Östratorp
Fotb.pl.
1:39
ÅRYD
1:37
1:52 1:66
1:65
1:102
HEMSET
1:11
2:35
2:16
1:36
Reningsverk
1:67
S:1
1:36
1:14
Förstoring
Åryd 1:19
2:22
ÅRYD
j
1:12
väg
en
sv
ä
g
en
rds
gn
Nytt/rev. verksamhetsområde för allmän vatten- och spillvattenanläggning
Bef verksamhetsområde för allmän vatten- och avloppsanläggning
Bef verksamhetsområde för allmän vatten- och spillvattenanläggning
Badplats
2:4
2:5 2:6
6:1
1:232
1:228 1:229
ÅRYD
1:13
1:19
1:12
1:3
3:2 1:23
1:17 1:9
2:3
1:233
ÅRYD
1:230
1:32
ÅRYD
1:33
1:31
Åryd
1:10
Sågviken
ÅRYD
1:20
ÅRYD 1:27
3:1
1:8
1:9
1:25
1:30
1:35 1:24
Åryd
Växjö kommun
1:19
Lyckås
1:7
Högaborg
1:3
Karonsberg
1:26
1:19
1:5
Karta över verksamhetsområde för
kommunens allmänna vatten och
avloppsanläggning
1:28
u
4:8
1:14
M
as
Ko
lgå
1:233
Åryd 1:19
Vä x
jövä
gen
1:10
2:3
Strömmarna 1:18
1:58
Skola
1:167
1:181
1:227
1:34
2:46
1:11
5:1 Höjden
ÄGE N
ÅSV
LY CK
1:13
ÅRYD
1:68
HEMSET
TORSJÖ
HEMMESJÖ
1:36
1:177
1:179
1:3
BILL
Verksamhetsområden
Sjöbacken
1:92
HEMSET
1:95
HEMSET
1:105
1:96
1:98 1:107
GEN 1:57
AVÄ
2:47
Årydsjön
0
125
250
500 Meter
1:8000
Årydsjön
Datum 2014-12-08 Karta nr
14
Förstoring Sjösås 1:132 mfl
S j ö s å s a
n ä s
GE
N
Sandvik
SJÖ
SÅ
SV
Ä
B r a å s a n ä s
1:253
Hagalund
Prästgården
1:132
1:287
j
RN
BR AÅSN ÄSVÄ
LA
M
GA
JÄ
Braåsens
VÄ n a t u r r e s e r v a t
Hembygdsgård
1:132
Sjösås ängs
naturreservat
Vårdcentral
Camp.pl.
Braås
1:4000
Skola
SV
ÄG
SVÄG E N
N
AT
A
G
LL
T LEHEM
SANDSKOGS VÄ G E
VÄGEN
HASSEL
Träindustri
Industriområde
Ä
VÄXJÖV
A
C
N
G EN
EK
Norra Mörkaskog
N
GEN
KAREVÄ
Br a å s
E
ÄG
EV
N
E
B
PPES VÄG
RL L
I HN
EL
L
E
ÄG
V
O
SÖDE
RT
SV Ä G E N
Industriområde
ÄG
EN
Å
OL M
Fotb.pl.
ÄG
LSV EN
UL
Mekanisk industri
KS
H
G
SV
M
VÄ
G
VA
TH
S
UL
VA
SK
O
BARON RA
BÖ
V
VÄ G
ENS
LEJ
AT
AN
PA
R
KG
LG
AT
A
SK
O
GÖ
Idrottsplats
S
N
G
RYNNIN
ÄG
Örken
Bruksbacken
Eskilsö
1:288
Tärnebo
Badplats
G EN
G
EN
e
Verksamhetsområden
Nytt/rev. verksamhetsområde för allmän vatten- och spillvattenanläggning
Bef verksamhetsområde för allmän vatten- och avloppsanläggning
0
125
250
500 Meter
1:10000
Hallatorp
Södra
Mörkaskog
Braås
Växjö kommun
Karta över verksamhetsområde för
kommunens allmänna vatten och
avloppsanläggning
Datum 2014-12-08 Karta nr
18
EN
G
Ä
R
JU
D
MA
M
ÖST ERLEDEN
N
GE
VÄ
RO
SB
ND
N
RV
Ä
LA N
OR
RD SG
ATA N
Söder
PASTIGE
KAM
TELEBORGSVÄG EN
VÄRE
NDSG
ATA
N
N
N
Växjösjön
Öster
NT
LA
Å BOVÄGE N
G
EN
SVÄ G
EN
TR
UMM
E
Växjö tätort, del 2
Växjö kommun
Karta över verksamhetsområde för
kommunens allmänna vatten och
avloppsanläggning
N
B AR
Barnsjön
0 0,25 0,5
E
ÄG
N
FU RUTÅVÄGEN
Ö
N SJ
V
GEN
EN
VÄG
NA
N
A
RP
SV
Ä
EN
ÄG
SV
YD
SR
T OR P
ARVÄ
ST
O
G
N
ATAN
j
7
1:4000
Södra
Bergundasjön
G
TI
10
Ö
Ekeberg
Trummen
VA
LLV
IK
M
N
H
N
EN
GE
BYVÄG
VÄ
ÄG
E
Högstorp
E
RONN
A LE G
KV
ÄG
EN
V
KTERGA
NÄ
LS
V
ATA
N
E GÅ
GSTO
RPSV
ÄGEN
GÖ
GAM
RGSGATAN
LI ED B E
HÖ
EN
N
VA
LL
ANÄ
S
2
8
G
VÄ
N
VIKSVÄGE
2
LE
DE
CKSVÄGEN
SAND
9
E
ING
RIS
VÄ G EN
MAR
KAL
ÄGEN
V
S
GÅ
ILD
VÄGEN
1
11
EN
V ÄG
6
GSGATA
N
FRAMNÄS
5
VALE
FAGRABÄ
ÖS
TR
9
2
12
JÄRNVÄ
Norr
Bef verksamhetsområde för allmän vattenanläggning
GE
N
4
8
ER
ESTA
DSV
Ä
GE
VÄ
3
SÖDRA
14
5
N
TA
GA
GS
JUNO
R
11
MINERVA 13
9
6
15
D
ADEN
Centrum
ÄGEN
IN
G
SÖ
11
2
SV
ÖV
SL
ESPLAN
NYGATA
A
DR
SÖ
3
RAGNAR LODBROK
9
CK A
K UN
EN
OMEN AD
SPR
D EG
EN
BÄ
NORR A
N
NORR GAT
AN
STORGAT
AN
STORGATAN
7 8
Nytt/rev. verksamhetsområde för allmän vatten- och avloppsanläggning
Bef verksamhetsområde för allmän vatten- och spillvattenanläggning
GE
IKSBERG
ULR
ATAN
SMEDJEG
G
VÄ
Väster
R
RY
DB
ERG S G ATAN
SEL
E
GR
WI
E NS
GATA
N
Växjö 10:2
Verksamhetsområden
SA
TAN
SG A
AL
EN
RA
O
ST
FOG
VIKTO
10:9
Del 2
N
Bef verksamhetsområde för allmän vatten- och avloppsanläggning
LIL
L
Regementsstaden
2
Bergundasjön
1
GEN
KEVÄ
AD
ÄG
EN
HEJAREGATAN
Norra
ASLÖG
Förstoring
RUNNSVÄGE
N
SURB
Hov
N
RK VÄGE
S
Lövsjön
SLYC
NG
DD
EV
U
Å
R
KUN
N
Araby
G
VÄ
IS
AN
SGAT
TA D
VÄ
R KS
E
G
Ä
V
G V
ERS
RN
MÖ
TV
ÄG
E
RR
E
e
N
SKOG
TR
PE
GE
VÄ
A LA
YD
G EN
EN
AR
MS
AL JÖ
U
HJ
L JU
Västra
Mark
VA
K
NO
NORRLEDEN
K UNGSVÄ
ÄG
AV
IN
T
S
DA
LS
Del 1
D
L
KA
ORPSVÄGEN
RAT
ST
Y
S
HA
MM
ER
EN
Toftasjön
GEN
AGÅRDSVÄ
NK
ÄLGVÄGEN
ER
Helgasjön
EN
ÄG
EN
V INGAV
G
VÄ
G
VÄGEN
Ö
VÄ
FRI
TID
S
ARABYGATAN
SJ
EN
LIDVÄG
N
Y
GE
VÄ
AB
LS
DA
AR
Norremark
SV
VÄ
GE
N
GSG
ÅRD
SE GE RST SVÄ GEN
EVE
RENVÄG
GE
N
S
EN
GRANEB O VÄ
AD
Teleborg
LLVÄGEN
STA
1 Kilometer
1:25 000
Datum 2014-12-08 Karta nr
2
Nybygget
Arvatorp
V
Hörnet
Vinninge
ÄNGSVÄGEN
Frikyrka
Vinningeborg
GE
N
Nytt/rev. verksamhetsområde för allmän vatten- och spillvattenanläggning
Bef verksamhetsområde för allmän vatten- och avloppsanläggning
ÄGE
N
FASAN
O GS
ORRV
ÄG
KV
FA
L
SK
Verksamhetsområden
Slopat verksamhetsområde
N
ÄGE
Rydet
Skoghem
V
SAN
FA
EN
Björkbo
Trollebo
e
Träindustri
KV
Ä
Smedsgården
Björkhem
Gyllebo
EN
FA
L
Svenslund
VÄG
EN
Klockaretorpet
Sjöborgen
J
ÄX
ÄG
ÖV
VÄ GEN
ED
SG
ÅR
D
N
GE
M å r d å s e n
Fotbollsplaner
RD S
ÄG
PAR
V
LE
B
KS V
Borsjön
ÄGE
KOP
UL
B
G
FA
RI
Bästerydet
ÄG E
N
EN
V
SG Å
O
Borsjömad
Vårdcentral
EN
ÄG
JON
Tennisbanor
SM
Sporthall
SV
AN
VÄX
JÖV
Ä
Skola
SK
GEN
Bengtsg.
LAGÅRDSVÄ
STRÅ
G EN
Stora Rydet
VÄ
Reningsverk
S VÄGEN
ÄG
ABYV EN
SÖR
Ramsborg
N
Ro ttn e
Jonsgården
Rottne
Växjö kommun
Södragården
SV
RO
ÄG
SV
NÄ
PA
LÖ
EN
ÄG
L
SO
Räveled
Sofieberg
EN
Badplats
Haga
Kvarnhagen
Norragården
Aspelund
0
125
Kvarnabacken
250
500 Meter
1:10000
Karta över verksamhetsområde för
kommunens allmänna vatten och
Lyckanshöjd
avloppsanläggning
Björkelund
Datum 2014-12-08 Karta nr
21
e
3:17
3:1
Verksamhetsområden
Nytt/rev. verksamhetsområde för allmän vatten- och spillvattenanläggning
Berg
10:1
12:2
17:5
6:4
17:8
2:22
12:5
17:7
17:4
3:10
6:5
17:6
12:3
17:3
3:10
8:1
7:1
12:4
Hembygdsgård
17:2
Lilla
17:1 Björka
BERGS-SÖRESKOG
16:1
Berg
Växjö kommun
2:2
BERGS-BJÖRKA
BERG
0
25
50
100 Meter
1:2000
Karta över verksamhetsområde för
kommunens allmänna vatten och
avloppsanläggning
Datum 2014-12-08 Karta nr
25
Växjösjön
YD
SR
EN
Nytt/rev. verksamhetsområde för allmän vatten- och avloppsanläggning
Bef verksamhetsområde för allmän vatten- och avloppsanläggning
Bränneriviken
VAL
LV IK
S
Furutåviken
ÄG
Vallen
Verksamhetsområden
SV
Trummen
Vallaviken
Bef verksamhetsområde för allmän vatten- och spillvattenanläggning
Nydala
Skirslund
Bef verksamhetsområde för allmän vattenanläggning
V Ä GEN
TR
GE N
Furutå
LVÄG
EN
Pukamyr
Skirsnäs
Gröna mad
S KENS
RA
VÄG
12:16
3
VÄ G
Skir
8 7 STAKETET
FÖNSTRET
5 4
1
3
1
Förstoring
Vikaholm
FRONTESPISEN
2
5
Svensgården
VÄXJÖ
Salpetersmossen
Lillagå rd en
3
2
Karlslund
0,25
0,5
1 Kilometer
1:15 000
Karta över verksamhetsområde för
kommunens allmänna vatten och
avloppsanläggning
n
0
Nybygg et
1:8000
Växjö tätort,
Växjö kommun
L ån ge
TELEBORGSVÄGEN
1
2
Tittigården
4
j
Djupedal
Ängalund
Strandbergstorp
1:5000
3
FARSTUN 1 2
DÖRREN
HISSEN
1
Te l e s t a d
Backen
4
5
Postgården
2
6
SLOTTSSTADEN
naturreservat
VIKAHOLMS
Storamyr
Sjögård
Fågelskyddsområde
Te l e b o r g s
TO R P
A RVÄG EN
GEN
STA L
Barnsjön
j
EV
LJUNGFÄLL
Ä GE N
Ö
N SJ
VÄ
Te l e b o r g -
Förstoring Stallv.
R
12:11
Skirviken
skogen
EN
Hagalund
BA
FUR UT ÅVÄGEN
Sallhagen
Södraryd
VÄ
UMMEN
Södra
Bergundasjön
e
G
N
N
TI
R LE
DE
YVÄGEN
SÖD
E
RONNEB
Biskopsnäset
Datum 2014-12-08 Karta nr
2a
e
Verksamhetsområden
Nytt/rev. verksamhetsområde för allmän vatten- och spillvattenanläggning
Värends Nöbbele
(östra)
Växjö kommun
Karta över verksamhetsområde för
kommunens allmänna vatten och
avloppsanläggning
0
0,25
0,5 Kilometers
1:5000
Datum 2014-12-08 Karta nr
30
14:1
2:5
ÖPESTORP
ÖPESTORP
3:61
3:67
3:25
e
3:32
GETASKÄRV
3:65
3:2
3:61
3:23
ÖPESTORP
3:12
S:1
3:12
3:27
3:17
3:19
3:25
3:16
3:92
3:93 3:82
3:94 3:83
3:95 3:84
3:96 3:85
3:5
3:2
3:97 3:86
3:98 3:87
3:91
3:88
3:110
3:89
3:109
ÖPESTORP 3:58 3:90
3:113
3:108
ÖPESTORP
3:52
3:114
3:28
3:4
3:115
3:53
3:29
3:35
3:51
3:34
3:117
3:32
3:50
3:54
3:62
3:116
3:31
3:64
3:38
3:79
3:66
3:43
3:37 3:39
3:40 3:41
3:118
3:55
3:81
3:36
3:42
3:56 3:45 3:106
8:2 ÖJA-GRANSHOLM
9:1 10:1 3:48
3:73
8:1
16:1
3:60
11:1 12:1 3:47 3:75
3:2
19:1 15:1 1:16
3:46
18:1
14:1
3:24 21:1
20:1
3:9
ÖPESTORP
3:18
3:25
3:27
3:14
ÖJA
ÖJA-GRANSHOLM
3:26
OSKARSBERG
7:2
4:5 7:3
3:13 3:15
7:4
3:7 3:20 5:2 5:3
1:5
4:1
ÖJA-GRANSHOLM 5:4
5:1
3:16
ÖJA
5:5
3:11
S:2
10:1 7:9
15:1
4:9
18:1
13:1
12:1
3:24
9:2
13:1
Nytt/rev. verksamhetsområde för allmän vatten- och spillvattenanläggning
Bef verksamhetsområde för allmän vatten- och avloppsanläggning
Bef verksamhetsområde för allmän vatten- och spillvattenanläggning
7:11
1:10
7:10
7:12
5:3
S:2
12:1
5:3
5:5
5:6
S:2
7:6
5:2
4:7
Öja,
Växjö kommun
3:23
4:6
Karta över verksamhetsområde för
kommunens allmänna vatten och
avloppsanläggning
7:6
0
0,25
0,5 Kilometers
1:5 000
Datum 2014-12-08 Karta nr
6
ÄRENDE
Dnr TN 2015-00011
2015-01-08
Fredrik Gedda
projekteringsingenjör
Tel. 0470-414 81
Tekniska nämnden
Revidering av verksamhetsområde för kommunens
allmänna vatten- och avloppsanläggning
Förslag till beslut
Tekniska nämnden föreslås besluta
att hos kommunfullmäktige hemställa om fastställelse av ny gräns för
verksamhetsområde för allmän vatten- och avloppsanläggning enligt lagen
om allmänna vattentjänster, se bifogade kartbilagor 1, 2, 2a, 6, 10, 12, 13,
14, 18, 21, 25 och 30.
Bakgrund
För att kunna handlägga VA-frågor avseende förbindelsepunkter, VAavgifter m.m. måste verksamhetsområdet för den allmänna anläggningen
vara fastställt.
Tidigare har det felaktigt använts benämningen ”verksamhetsområde för
allmän avloppsanläggning” där det avsetts och menas ”verksamhetsområde
för allmän spillvattenanläggning”. Detta har rättats i denna revidering för att
spegla den ursprungliga avsikten.
VA-utbyggnad i samband med exploatering m.m. och tillrättning av bef.
gränser föranleder revidering av verksamhetsområdet enligt följande bilagor.
Kartbilaga 1:
Nytt område vid Lilla Fylleryd, Gårdsby-Fylleryd 2:2 m.fl.
Nytt område vid Sanatoriet, Hovshaga.
Kartbilaga 2:
Nytt område på fastigheten Växjö 10:2, Söder.
Kartbilaga 2a: Ändring av bef. område på fastigheten Slottssstaden 6,
Teleborg, till att även omfatta verksamhetsområde för
dagvatten.
Nytt område vid Vikaholm, Teleborg.
Tekniska förvaltningen
Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18
Tel. 0470-41000 Fax Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282
E-post [email protected] www.vaxjo.se
1 (3)
ÄRENDE
Dnr TN 2015-00011
2015-01-08
Kartbilaga 6:
Ändring av bef. område i Öja till att omfatta
verksamhetsområde för vatten- och spillvattenanläggning.
Nytt område på fastigheterna Öja 7:2, 7:3, 7:5, 7:8 och 7:13
(Ej dagvatten)
Kartbilaga 10: Ändring av bef. område i nordöstra, mellersta och södra
Tävelsås till att omfatta verksamhetsområde för vatten- och
spillvattenanläggning.
Nytt område på fastigheterna Tävelsås 11:1 och 11:2.
Nytt område på fastigheten Tävelsås 3:32.(Ej dagvatten)
Kartbilaga 12: Ändring av bef. område i norra och södra Värends Nöbbele
till att omfatta verksamhetsområde för vatten- och
spillvattenanläggning.
Kartbilaga 13: Ändring av bef. område i Bramstorp till att omfatta
verksamhetsområde för vatten- och spillvattenanläggning.
Nytt område på fastigheten Tegnaby 18:5 och fastigheten
Tegnaby 15:26 m.fl. (Ej dagvatten)
Nytt område med fastigheten Tegnaby 9:3 m.fl. (Ej
dagvatten)
Kartbilaga 14: Ändring av bef. område i södra Åryd med fastigheten Åryd
2:1 m.fl. till att omfatta verksamhetsområde för vatten- och
spillvattenanläggning.
Nytt område på fastigheten Åryd 1:19. (Ej dagvatten)
Kartbilaga 18: Ändring av bef. område i norra Braås med fastigheten Sjösås
1:132 m.fl. till att omfatta verksamhetsområde för vattenoch spillvattenanläggning.
Kartbilaga 21: Ändring av bef. område i västra Rottne och område utmed
Växjövägen till att omfatta verksamhetsområde för vattenoch spillvattenanläggning.
Borttagning av bef. område i södra Rottne på fastigheten
Löpanäs 5:3.
Kartbilaga 25: Ändring av bef. område i Berg till att endast omfatta
verksamhetsområde för vatten- och spillvattenanläggning.
Nytt område på fastigheten Berg 17:1. (Ej dagvatten)
2 (3)
ÄRENDE
Dnr TN 2015-00011
2015-01-08
Kartbilaga 30: Ändring av bef. område i östra Värends Nöbbele till att
omfatta verksamhetsområde för vatten- och
spillvattenanläggning.
Maria Sundell Isling
teknisk chef
Malin Engström
avdelningschef
3 (3)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2015-08-11
§ 295
Dnr 2015-00490
Ombildning av Strandsnäckan 2 till bostadsrätter
Kommunstyrelsens förslag
1. Kommunfullmäktige godkänner att fastigheten Strandsnäckan 2 får
säljas ner till ett av Växjöbostäder AB helägt dotterbolag och att
aktierna i dotterbolaget därefter får säljas till bostadsrättsföreningen.
2. Kommunfullmäktige godkänner att Växjöbostäder AB för detta
ändamål får förvärva ett bolag.
3. Kommunfullmäktige godkänner förslag till bolagsordning för det
helägda dotterbolaget.
4. Kommunfullmäktige beslutar att i särskilt beslut utse
styrelseledamöter och ersättare i bolaget för tiden intill slutet av
årsstämman 2016. Om aktierna i bolaget överlåts dessförinnan ska
styrelseledamöternas och ersättarnas uppdrag upphöra den dag då den
nye ägaren tillträder aktierna.
5. Kommunfullmäktige beslutar att i ett särskilt beslut utse
lekmannarevisorer i bolaget för tiden intill slutet av årsstämman
2016. Om aktierna i bolagen överlåts dessförinnan ska
lekmannarevisorernas och suppleanternas uppdrag upphöra den dag
då den nye ägaren tillträder aktierna.
6. Kommunfullmäktige medger att dotterbolaget, sedan aktierna
överlåtits, till och med utgången av 2019 får behålla vården av de
allmänna handlingar som förvaras hos bolagen och som övergångsvis
behövs i verksamheten.
Reservation
Carin Högstedt (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande.
Bakgrund
Enligt ägardirektiven för Växjöbostäder AB ska bolaget aktivt sälja
lägenheter och ställa sig positiva till bildandet av bostadsrättsföreningar,
särskilt i områden där hyresrätten dominerar som boendeform och där
ombildning i övrigt framstår som ändamålsenlig.
74 (84)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2015-08-11
Fler än 50 % av hyresgästerna i kvarteret Strandsnäckan har till
Växjöbostäder inkommit med en intresseanmälan om att ombilda
hyresrätterna till bostadsrätter. Styrelsen för Växjöbostäder AB har i §
54/2015 hemställt om kommunfullmäktiges godkännande för att ombilda de
aktuella hyresrätterna till bostadsrätter.
Beslutsunderlag
Av beslutsunderlaget från Växjöbostäder framgår att den eventuella
försäljningen ska ske genom så kallad ”paketering” vilket innebär att
Växjöbostäder köper ett aktiebolag till vilka fastigheterna sedan överlåts.
Aktierna i bolaget säljs sedan till den blivande bostadsrättsföreningen.
Kommunfullmäktige har i § 244/2008 fastställt en rutin för hanteringen av
denna typ av ärenden.
Arbetsutskottet har i § 374/2015 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur
föreslå kommunfullmäktige besluta följande:
1. Kommunfullmäktige godkänner att fastigheten Strandsnäckan 2 får
säljas ner till ett av Växjöbostäder AB helägt dotterbolag och att
aktierna i dotterbolaget därefter får säljas till bostadsrättsföreningen.
2. Kommunfullmäktige godkänner att Växjöbostäder AB för detta
ändamål får förvärva ett bolag.
3. Kommunfullmäktige godkänner förslag till bolagsordning för det
helägda dotterbolaget.
4. Kommunfullmäktige beslutar att i särskilt beslut utse
styrelseledamöter och ersättare i bolaget för tiden intill slutet av
årsstämman 2016. Om aktierna i bolaget överlåts dessförinnan ska
styrelseledamöternas och ersättarnas uppdrag upphöra den dag då den
nye ägaren tillträder aktierna.
5. Kommunfullmäktige beslutar att i ett särskilt beslut utse
lekmannarevisorer i bolaget för tiden intill slutet av årsstämman
2016. Om aktierna i bolagen överlåts dessförinnan ska
lekmannarevisorernas och suppleanternas uppdrag upphöra den dag
då den nye ägaren tillträder aktierna.
6. Kommunfullmäktige medger att dotterbolaget, sedan aktierna
överlåtits, till och med utgången av 2019 får behålla vården av de
allmänna handlingar som förvaras hos bolagen och som övergångsvis
behövs i verksamheten.
75 (84)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2015-08-11
Yrkanden
Per Schöldberg (C) med instämmande av Lennart Adell Kind (FP): Bifall till
arbetsutskottets förslag.
Åsa Karlsson Björkmarker (S) med instämmande av Carin Högstedt (V):
Kommunfullmäktige avslår Växjöbostäder AB:s begäran.
Beslutsordning
Ordförande Bo Frank (M) ställer yrkandena mot varandra och konstaterar att
kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag.
Omröstning begärs.
Kommunstyrelsen godkänner följande omröstningsordning:
Ja för bifall till arbetsutskottets förslag.
Nej för bifall till Åsa Karlsson Björkmarkers yrkande.
Omröstningsresultat
Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag med 9 röster mot 6
röster för Åsa Karlsson Björkmarkers yrkande.
Tjänstgörande
ersättare
Ledamöter
Parti
Parti
Ja
Nej Avstår
Bo Frank
M
Åsa Karlsson
Björkmarker
S
Per Schöldberg
C
X
Anna Tenje
M
X
Catharina
Winberg
M
X
Oliver Rosengren M
X
Cheryl Jones Fur MP
X
Nils Fransson
FP
X
Jon Malmqvist
KD
X
Tomas Thornell
S
X
Malin Lauber
S
X
X
X
76 (84)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2015-08-11
Gunnar Storbjörk S
X
Rose-Marie
Holmqvist
S
X
Carin Högstedt
V
X
Pontus Nordfjell SD
Summa
Lennart Adell
Kind
FP
X
9
6
0
77 (84)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2015-08-11
§ 297
Dnr 2015-00154
Om- och tillbyggnad av Sandsbro skola
Kommunstyrelsens förslag
Kommunfullmäktige godkänner utbildningsnämndens begäran att uppdra åt
förvaltningen att på Sandsbro skola i samarbete med Vidingehem genomföra
tillbyggnad av nya basrum i sektionsbyggnad för en investeringsutgift,
baserad på anbud, på 13 795 tkr och med en tillkommande hyra på ca 1,3
mkr/år
Bakgrund
Utbildningsnämnden har i § 119 2015-06-15 efterfrågat
kommunfullmäktiges godkännande för att i samarbete med Vidingehem
genomföra tillbyggnad av nya basrum i sektionsbyggnad för en
investeringsutgift, baserad på anbud, på 13 795 tkr och med en tillkommande
hyra på ca 1,3 mkr/år.
Beslutsunderlag
Kommunchefen har i en skrivelse den 29 juni 2015 redogjort för ärendet och
lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår bland annat att Växjö
Kommunföretag i § 86/2015 beslutade att givet att kostnaderna håller sig
inom i huvudsak de ramar som förkalkylerna visar finner VKAB kostnaden
för Vidingehems investering avseende Sandsbro skola som rimlig och
överlämnar ärendet vidare till kommunfullmäktige för beslut.
Arbetsutskottet har i § 377/2015 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur
föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna utbildningsnämndens
begäran att uppdra åt
förvaltningen att på Sandsbro skola i samarbete med Vidingehem genomföra
tillbyggnad av nya basrum i sektionsbyggnad för en investeringsutgift,
baserad på anbud, på 13 795 tkr och med en tillkommande hyra på ca 1,3
mkr/år
Yrkanden
Lennart Adell Kind (FP) med instämmande av Anna Tenje (M): Bifall till
arbetsutskottets förslag.
76 (84)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2015-08-11
Beslutsordning
Ordförande Bo Frank (M) frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att
kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag.
77 (84)
ÄRENDE
Dnr KS 2015-00154
2015-06-29
Marie Hallsten-Eriksson
fastighetskoordinator
Tel. 0705928966
Kommunfullmäktige
Om- och tillbyggnad av Sandsbro skola
byggnation nya basrum
-
Förslag till beslut
Kommunfullmäktige godkänner
utbildningsnämndens begäran att uppdra åt förvaltningen att på Sandsbro
skola i samarbete med Vidingehem
1. genomföra tillbyggnad av nya basrum i sektionsbyggnad för en
investeringsutgift, baserad på anbud, på 13 795 tkr och med en
tillkommande hyra på ca 1,3 mkr/år
Bakgrund beslut
Utbildningsnämnden beslutade § 119/2015 att uppdra åt förvaltningen att på
Sandsbro skola i samarbete med Vidingehem
1. genomföra tillbyggnad av nya basrum i sektionsbyggnad för en
investeringsutgift baserad på anbud, på 13 795 000 kronor och med
en tillkommande hyra på 1 301 236 kronor/år
2. beträffande tillbyggnad av matsal/kök återkomma med investeringsutgift baserad på anbud
Ärendet översändes till fullmäktige för godkännande
Växjö Kommunföretag beslutade § 86/2015 att givet att kostnaderna håller
sig inom i huvudsak de ramar som förkalkylerna visar finner VKAB
kostnaden för Vidingehems investering avseende Sandsbro skola som rimlig
och överlämnar ärendet vidare till kommunfullmäktige för beslut.
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade § 193/2015 att godkänna
utbildningsnämndens begäran om
1. att få ge förvaltningen i uppdrag att i samarbete med Vidingehem
genomföra fortsatt projektering och anbudsförfrågan avseende omoch tillbyggnad av Sandsbro skola samt återkomma med förslag till
Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18
Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282
E-post [email protected] www.vaxjo.se
1 (4)
ÄRENDE
Dnr KS 2015-00154
2015-06-29
beslut angående byggnation med investeringsutgift och tillkommande
hyra baserad på anbud.
2. Kostnader för kök och övriga lokaler ska särredovisas
Utbildningsnämnden beslutade § 54/2015 att ge förvaltningen i uppdrag att i
samarbete med Vidingehem genomföra fortsatt projektering och anbudsförfrågan avseende om- och tillbyggnad av Sandsbro skola samt återkomma
med förslag till beslut angående byggnation med investeringsutgift och
tillkommande hyra baserad på anbud.
Ärendet översändes till kommunstyrelsens arbetsutskott för godkännande.
Bakgrund
Sandsbro skola är byggd 1963 och om- och tillbyggd med förskola 2005. I
förskolans lokaler bedrivs idag skolverksamhet, vilket bland annat påverkar
storleken på matsal. Vid skolan finns idag en äldre paviljong med ett
tillfälligt bygglov som löper ut 2016-06-30 och som inte kan förlängas fler
gånger.
Skolan är F-6 skola med 430 elever i skolan varav knappt 300 är inskrivna
på fritidshemmet. Skolan är organiserad i 3 paralleller i varje årskurs, vilket
ger ca 20 elever i varje grupp.
Ärendet
Demografi
I prognosmaterialet är det i nuläget inte möjligt att se någon ökning av elever
i området, snarare en minskning i alla åldersgrupper. De finns dock ett antal
detaljplaner i området som är i olika skeden, såväl klara för byggnation som
under utredning. Skulle det bli byggnationer på dessa tomter så kommer
demografin för antalet barn påverkas direkt, det är dock svårt att veta något
om tidsaspekten.
Skola
I skolan finns basrum till årskurserna 1-6, medan eleverna i F-klasserna inte
har några egna basrum utan är hänvisade till de lärotorg som finns på tre
olika platser i skolan. I skolan finns specialsalar för musik, slöjd, bild, idrott
och hälsa samt ett relativt stort bibliotek. Ett utrymme finns för
hemkunskapsundervisning i mindre grupp, som även fritids använder.
2 (4)
ÄRENDE
Dnr KS 2015-00154
2015-06-29
Lokaler finns även för expeditioner, arbetsrum, samtalsrum, och elevhälsa.
Ytorna för arbetsrum och samtal är dock mycket begränsade.
Förslag till hur fler basrum ska kunna tillskapas är att befintlig paviljong tas
bort och en ny byggnad innehållande 6 basrum, grupprum och entrélösningar
etableras. 6 nya basrum ersätter 2 klassrum i paviljong som tas bort, erbjuder
basrum till tre förskoleklasser och ett basrum blir för framtiden. Modulbyggnaden placeras på en yta i anslutning till där nuvarande paviljong står idag.
Kök och matsal
Köket är idag ett tillagningskök som relativt väl uppfyller kraven enligt
analysen av kökens standard från oktober -13. Det saknas dock viss
lagringskapacitet.
Matsalen är väldigt trång och det är svårt att göra ett lunchschema som
erbjuder eleverna en lugn och positiv skollunch. För att skapa fler platser och
därmed kunna förlägga lunchtiden under längre period utan att kraftigt
frångå rekommendationen om när skollunch ska serveras, föreslås en
tillbyggnad av matsalen.
Fritidshem
Genom att tillföra ytterligare 3-4 basrum till enheten skapas möjlighet att
bättre klara behoven och uppdraget kopplat till fritidshem och dess
verksamhet. Möjlighet skapas på detta sätt att ordna ”fritidshemsbaser”
kopplade till de olika organisatoriskt ordnade delarna på skolan.
Lokaler
Skolans area är idag 4 293 m2 BRA och en fristående paviljong på 250 m2.
Tillkommande nettoarea för undervisning blir ca 550 m2 eftersom ny
modulbyggnad är ca 800 m2 och paviljong som tas bort ca 250 m2 plus area
för kök/matsal.
Skolgård
Skoltomtens area är ca 35 000 m2 och den möjliga friytan för rast, lek och
annan uteverksamhet dryga 20 000 m2. För att skapa bättre förutsättningar
för aktiv lek och rastverksamhet skulle det vara positivt om mer area
iordningställs som aktiv skolgård.
Trafik
Trafiksituationen vid Sandsbro skola är som vid många andra skolor
stundom problematisk. Det blir konflikter mellan skolskjutstrafiken,
lämna/hämta med bil samt elevers angöring till skolan med cykel eller
promenad. Trafikmiljön är inte bra för eleverna och det upplevs som en
farlig miljö. Särskilt för oskyddade trafikanter.
3 (4)
ÄRENDE
Dnr KS 2015-00154
2015-06-29
Vissa förbättringar kan göras genom fysiska åtgärder såsom förändring av
bilparkering samt eventuellt ny plats i södra delen av tomten för angöring
med cykel.
Fysiska åtgärder kommer dock inte helt att lösa problemet utan det krävs
också ett ändrat beteende gällande lämna/hämta med bil om trafikmiljön ska
bli bättre.
Ekonomi
En grov kalkyl tidigt i projektet angav en total investeringsutgift på ca 25
mkr med en preliminär tillkommande hyra på ca 2 mkr/år.
Anbudet för tillbyggnad av basrum visar på en investeringsutgift på 13,8 mkr
och en reviderad kalkyl för tillbyggnad av kök/matsal anger en investeringsutgift på ca 13 mkr.
Tidplan
Tidplanen är att basrummen ska stå klara till höstterminen 2016 samtidigt
som befintlig paviljong tas bort.
Omfattningen av ombyggnad i matsal/kök visar på att matsalen inte kan
användas under byggtiden. Detta innebär att ombyggnaden i matsalen
behöver påbörjas i juni 2016 för att kunna vara klar tidigt på höstterminen
2016. Anbudsförfrågan för ombyggnad av kök/matsal sker vintern 2015.
Beslutet skickas till
För åtgärd
Vidingehem
Utbildningsförvaltningen
För kännedom
Planeringskontoret, Lokalförsörjningsgruppen
Monica Skagne
kommunchef
Marie Hallsten-Eriksson
fastighetskoordinator
4 (4)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
VKAB
2015-06-11
§ 86
Dnr 2015-00036
Tillstyrkande av investering avseende Sandsbro skola
Styrelsens beslut
Givet att kostnaderna håller sig inom i huvudsak de ramar som
förkalkylerna visar finner VKAB kostnaden för Vidingehems investering
avseende Sandsbro skola som rimlig och överlämnar ärendet vidare till
kommunfullmäktige för beslut.
Bakgrund
Utbildningsnämnden och kommunstyrelsen har godkänt att Vidingehem
projekterar för tillbyggnad av Sandsbro skola.
Beslutsunderlag
Vice VD:n har i en skrivelse redogjort för ärendet och lämnat förslag till
beslut. Per Gustafsson, fastighetskoordinator vid Växjö kommun, föredrar
ärendet för styrelsen.
Beslutet skickas till
Kommunfullmäktige
8(19)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2015-08-11
§ 298
Dnr 2014-00739
Växjö och Kalmars stora Linnéstipendium för forskning
inom ekologisk hållbar utveckling
Kommunstyrelsens förslag
1. Kommunfullmäktige permanentar forskningsstipendiet vid namn
”Kalmar och Växjös stora Linnéstipendium för forskning inom
ekologisk hållbar utveckling”.
2. Kommunfullmäktige antar reviderade riktlinjer och kriterier för
stipendiet enligt arbetsgruppens förslag.
Bakgrund
I samband med Linnéuniversitets bildande kom Kalmar och Växjö
kommuner överens om att instifta ett forskningsstipendium för att stödja det
nya universitets arbete inom ekologisk hållbar utveckling. Stipendiets namn
är ”Kalmar och Växjös stora Linnéstipendium för forskning inom ekologisk
hållbar utveckling”. Stipendiet är kommunernas invigningspresent till
universitetet. Kommunerna har avsatt 250 000 kr vardera under 2011-2015
år till stipendiet.
Beslutsunderlag
Kommunchefen har i en skrivelse redogjort för ärendet och lämnat förslag
till beslut. Av skrivelsen framgår att en arbetsgupp bestående av
representanter från Kalmar och Växjö kommuner samt Linnéuniversitet har
tagit fram detaljer och riktlinjer för stipendiets utdelande, baserat på 5 års
erfarenheter, och föreslår reviderade riktlinjer och kriterier enligt bilagor.
Arbetsutskottet har i § 378/2015 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur
föreslå kommunfullmäktige besluta följande:
1. Kommunfullmäktige permanentar forskningsstipendiet vid namn
”Kalmar och Växjös stora Linnéstipendium för forskning inom
ekologisk hållbar utveckling”.
2. Kommunfullmäktige antar reviderade riktlinjer och kriterier för
stipendiet enligt arbetsgruppens förslag.
77 (84)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2015-08-11
78 (84)
ÄRENDE
Dnr KS 2014-00739
2015-02-20
Anna Karlsson
utvecklingschef
Tel. 0470-415 94
Kommunstyrelsen
Växjö och Kalmars stora Linnéstipendium för forskning
inom ekologisk hållbar utveckling
Förslag till beslut
Att permanenta forskningsstipendiet vid namn ”Kalmar och Växjös stora
Linnéstipendium för forskning inom ekologisk hållbar utveckling”.
Att anta reviderade riktlinjer och kriterier för stipendiet enligt
arbetsgruppens förslag
Bakgrund
I samband med Linnéuniversitets bildande kom Kalmar och Växjö
kommuner överens om att instifta ett forskningsstipendium för att stödja det
nya universitets arbete inom ekologisk hållbar utveckling. Stipendiets namn
är ”Kalmar och Växjös stora Linnéstipendium för forskning inom ekologisk
hållbar utveckling”. Stipendiet är kommunernas invigningspresent till
universitetet. Kommunerna har avsatt 250 000 kr vardera under 2011-2015
år till stipendiet.
2011
Fabio Kaczala för vattenrening, att minska föroreningarna i
avloppsvatten
2012
Anna Augustsson och Monika Filipsson för hållbart glasrike
2013
Jörgen Forss för kartläggning och optimering av
vattenbehandling vid Lessebo bruk
2014
Elin Lindehoff för mikroalger som vattenrenare
Eva Kumar för vattenrening runt glasbruken genom nanoteknik
Eva Kumar avstod senare sitt stipendium på grund av flytt.
2015
Truong Nguyen för Costs, primary energy use and CO2
emission of heat supply options for energy-efficient buildings
Stipendiaterna har redovisat sina forskningsprojekt genom föreläsning i
samband med den akademiska högtiden efterföljande år.
Kommunledningsförvaltningen
Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18
Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282
E-post [email protected] www.vaxjo.se
1 (2)
ÄRENDE
Dnr KS 2014-00739
2015-02-20
Ärendet
En arbetsgupp bestående av representanter från Kalmar och Växjö
kommuner samt Linnéuniversitet har tagit fram detaljer och riktlinjer för
stipendiets utdelande, baserat på 5 års erfarenheter, och föreslår reviderade
riktlinjer och kriterier enligt bilagor. En bilaga med ändringar markerade och
en bilaga utan markeringarna.
Bilagor:
-
Riktlinjer och kriterier från och med 2016 med markerade ändringar.
-
Riktlinjer och kriterier från och med 2016 utan markeringar.
Beslutet skickas till
För åtgärd
Utvecklingschefen
För kännedom
Linnéuniversitetet
Monica Skagne
kommunchef
Anna Karlsson
utvecklingschef
2 (2)
Forskningsstipendium – Ekologisk hållbar utveckling.
Kriterier, ansökningskrav och organisation.
Namn
Kalmar och Växjös Stora Linnéstipendium för forskning inom ekologisk hållbar utveckling.
Övergripande syfte
Stipendiet syftar till att stödja Linnéuniversitetets forskning inom hållbar ekologisk utveckling.
Stipendiet är avsett för tillämpad forskning som bidrar till minskad miljöpåverkan.
Behörighet
Sökanden skall vara verksam vid Linnéuniversitet såsom doktorand och vara i slutskedet av
doktorandstudierna med planerad disputation eller disputerat vid Linnéuniversitet, varefter en
tidsperiod på max fyra år ska förflutit. Forskningsprojektet för vilket stipendiet söks ska bedrivas
vid Linnéuniversitetet.
Stipendiet kan sökas av enskild person eller grupp.
Bedömningskriterier
Vid bedömning kommer följande kriterier att beaktas:







Vetenskaplig kvalitet och potential i tidigare forskning såväl som den planerade.
Synliggörande av de långsiktiga konsekvenserna för människa och miljö.
Potential att väsentligt bidra till minskad miljöpåverkan.
Innovationsgrad.
Praktisk tillämpning inom regionen.
Projekt som genomförs i samverkan med näringsliv och/eller offentlig sektor.
Genusperspektivet bör beaktas där så är relevant.
Ledigkungörelse
Det är Linnéuniversitetet som årligen ledigkungör stipendiet.
Ansökningarna ställs till Linnéuniversitetets stipendiesekreterare.
Ansökan
Till ansökan fogas en sammanfattning av aktuellt forskningsprojekt, ett kort Curriculum Vitae
och en meritförteckning (akademiska meriter).
Ansökningar från doktorander skall åtföljas av handledarintyg, som ger en redogörelse för i
vilken takt forskningsarbetet/doktorandstudierna fortskrider. Intyget skall innehålla en värdering
av den sökande. Till ansökan bör fogas försäkran från institutionsledningen att nödvändig
infrastruktur i form av lokaler etc. för forskningen kan tillhandahållas.
Sökanden ska om behov och önskemål finns kunna kombinera forskning med undervisning.
En preliminär budget för hur man avser att disponera stipendiesumman ska medfölja ansökan.
Ansökan gäller för ett år i taget. Stipendiet kan tillfalla samma stipendiat mer än ett år.
Stipendiejury
Stipendiejuryn utser stipendiat/er. Juryn består av ordföranden i kommunstyrelsen i Kalmar
respektive Växjö kommun (eller ersättare som utses vid behov), rektor eller prorektor
Linnéuniversitet samt två representanter från näringslivet. Representanter från näringslivet utses
av respektive kommun.
Beredningsgrupp
Linnéuniversitetets stipendiekommitté är beredningsgrupp och utser externt och internt
sakkunniga för bedömning och rangordning av de inkomna ansökningarna.
Utbetalning
Stipendiebeloppet betalas ut till Linnéuniversitetet som är projektägare. Linnéuniversitetet har rätt
att ta ut max 30% för overheadkostnader som täcker projektets infrastruktur. Linnéuniversitetet
anställer stipendiaten under projekttiden.
Utdelning
Sker i samband med akademisk högtid, vartannat år i Växjö och vartannat i Kalmar.
Diplom
Delas ut till stipendiaten tillsammans med stipendiebeloppet.
Avrapportering
Stipendiaten ska på begäran redovisa sitt stipendiatår i respektive kommun samt genom en öppen
föreläsning.
Forskningsstipendium – Ekologisk hållbar utveckling.
Kriterier, ansökningskrav och organisation.
Namnförslag
Kalmar och Växjös Stora Linnéstipendium för forskning inom ekologisk hållbar utveckling.
Övergripande syfte
Stipendiet syftar till att stödja Linnéuniversitetets forskning inom hållbar ekologisk utveckling.
Stipendiet är avsett för tillämpad forskning som bidrar till minskad miljöpåverkan.
Behörighet
Sökanden skall vara verksam inom något av ovan nämnda ämnesområden vid Linnéuniversitet
såsom doktorand och vara i slutskedet av doktorandstudierna med planerad disputation eller
disputerat vid Linnéuniversitet, varefter en tidsperiod på max fyra år ska förflutit.
Forskningsprojektet för vilket stipendiet söks ska bedrivas vid Linnéuniversitetet.
Stipendiet kan sökas av enskild person eller grupp.
Bedömningskriterier
Vid bedömning av kommer följande huvudkriterier att beaktas:








Vetenskaplig kvalitet och potential i tidigare forskning såväl som den planerade.
Synliggörande av de långsiktiga konsekvenserna för människa och miljö.
Potential att väsentligt bidra till minskad miljöpåverkan.
Relevans inom forskningsområdena miljö, miljöteknik eller biomedicin
Innovationsgrad.
Praktisk tillämpning inom regionen.
Projekt som genomförs i samverkan med näringsliv och/eller offentlig sektor.
Genusperspektivet bör beaktas där så är relevant.
Ledigkungörelse
Det är Linnéuniversitetet som årligen ledigkungör stipendiet. under den aktuella femårsperioden.
Ansökningarna ställs till Linnéuniversitetets stipendiekommitté/ stipendiesekreterare.
Ansökan
Till ansökan fogas en sammanfattning av aktuellt forskningsprojekt, ett kort Curriculum Vitae
och en meritförteckning (akademiska meriter).
Ansökningar från doktorander skall åtföljas av handledarintyg, som ger en redogörelse för i
vilken takt forskningsarbetet/doktorandstudierna fortskrider. Intyget skall innehålla en värdering
av den sökande. Till ansökan bör fogas försäkran från institutionsledningen att nödvändig
infrastruktur i form av lokaler etc. för forskningen kan tillhandahållas.
Sökanden ska om behov och önskemål finns kunna kombinera forskning med undervisning.
En preliminär budget för hur man avser att disponera stipendiesumman bör ska medfölja
ansökan.
Ansökan gäller för ett år i taget. Stipendiet kan tillfalla samma stipendiat mer än ett år.
Stipendiejury
Stipendiejuryn utser stipendiat/er. Juryn består av ordföranden i kommunstyrelsen i Kalmar
respektive Växjö kommun (eller ersättare som utses vid behov), rektor eller prorektor
Linnéuniversitet samt två representanter från näringslivet. Representanter från näringslivet utses
av respektive kommun.
Beredningsgrupp Bedömningsgrupp
Linnéuniversitetets stipendiekommitté är beredningsgrupp och utser externt och internt
sakkunniga för bedömning och rangordning av de inkomna ansökningarna.
Utbetalning
Stipendiebeloppet betalas ut till Linnéuniversitetet som är projektägare. Linnéuniversitetet har rätt
att ta ut max 30% för overheadkostnader som täcker projektets infrastruktur. Linnéuniversitetet
anställer stipendiaten under projekttiden.
Utdelning
Sker i samband med akademisk högtid, vartannat år i Växjö och vartannat i Kalmar.
Diplom
Delas ut till stipendiaten tillsammans med stipendiebeloppet.
Avrapportering
Stipendiaten förväntas avrapportera ska på begäran redovisa sitt stipendiatår i respektive
kommun form av skriftlig rapport samt en öppen föreläsning samt genom en öppen föreläsning.
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2015-09-01
§ 320
Dnr 2015-00624
Överenskommelse med Linnéuniversitetet angående
satsning på forskningsbaserad kunskap,
konkurrenskraft och tillväxt i universitetsstaden Växjö
Kommunstyrelsens förslag
Kommunfullmäktige godkänner Överenskommelse angående satsning på
forskningsbaserad kunskap, konkurrenskraft och tillväxt i universitetsstaden
Växjö, mellan Växjö kommun och Linnéuniversitetet.
Bakgrund
Tillväxt i en globaliserad och kunskapsdriven ekonomi är i ökande grad
beroende av forskningsbaserad kunskap. Det krävs samspel och ömsesidig
kunskapsöverföring, mellan flera aktörer. Målsättningen för Kommunen är
därför att framgångsrikt bedriva samverkan med LNU i syfte att främja
möjligheten till internationellt framstående forskning, utveckling och högre
utbildning.
Beslutsunderlag
Arbetsutskottet har i § 408/2015 föreslagit kommunstyrelsen besluta att
godkänna Överenskommelse angående satsning på forskningsbaserad
kunskap, konkurrenskraft och tillväxt i universitetsstaden Växjö, mellan
Växjö kommun och Linnéuniversitetet.
Växjö kommun förbinder sig att verka för att till LNU årligen utge två
miljoner kronor i tio år från och med 2016, för forskningsuppbyggnad inom
överenskomna områden. Relevanta forskningsområden, inom ramen för
överenskommelsen, fastställs i den ledningsgrupp som finns mellan
Kommun och LNU. Ledningsgruppen ska årligen upprätta en rapport över
resultaten av denna överenskommelse.
Yrkanden
Carin Högstedt (V): Kommunfullmäktige godkänner Överenskommelse
angående satsning på forskningsbaserad kunskap, konkurrenskraft och
33 (48)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2015-09-01
tillväxt i universitetsstaden Växjö, mellan Växjö kommun och
Linnéuniversitetet.
Beslutsordning
Ordförande Bo Frank (M) frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att
kommunstyrelsen beslutar enligt Carin Högstedts yrkande.
34 (48)
ÖVERENSKOMMELSE ANGÅENDE SATSNING PÅ FORSKNINGSBASERAD KUNSKAP,
KONKURRENSKRAFT OCH TILLVÄXT I UNIVERSITETSSTADEN VÄXJÖ
mellan
VÄXJÖ KOMMUN
och
LINNÉUNIVERSITETET
daterat
150826
1
……/……
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
BAKGRUND ............................................................................................................................................ 3
2
TID OCH OMFATTNING M.M. ................................................................................................................ 3
3
LEDNINGSGRUPPENS SAMMANSÄTTNING OCH UPPDRAG............................................................ 3
4
UTGÅNGSPUNKT FÖR VAL AV FORSKNINGSOMRÅDEN.................................................................. 4
5
UPPFÖLJNING ....................................................................................................................................... 4
6
AVTALSTID ............................................................................................................................................. 4
7
FÖRTIDA UPPHÖRANDE ...................................................................................................................... 4
8
ÄNDRINGAR OCH TILLÄGG .................................................................................................................. 5
2
……/……
Denna överenskommelse (”Överenskommelsen”) har ingåtts mellan
(1)
Växjö kommun, 212000-0662, [Box 1222, 351 12 Växjö], (“Kommunen”); och
(2)
Linnéuniversitet,[202100-6271],[Box 451 351 06 Växjö], (“LNU”).
Kommunen och LNU är nedan var för sig benämnda "Part" samt gemensamt "Parterna".
1
BAKGRUND
1.1
Tillväxt i en globaliserad och kunskapsdriven ekonomi är i ökande grad beroende av
forskningsbaserad kunskap. Det krävs samspel och ömsesidig kunskapsöverföring,
mellan flera aktörer. Målsättningen för Kommunen är därför att framgångsrikt bedriva
samverkan med LNU i syfte att främja möjligheten till internationellt framstående
forskning, utveckling och högre utbildning.
1.2
Mellan Kommunen och LNU har Överenskommelsen träffats till gagn för såväl Växjö
kommuns som Linnéuniversitetets utveckling med avseende på forskning inom relevanta
områden för kunskapsutveckling för kvalitet och tillväxt.
2
TID OCH OMFATTNING M.M.
2.1
Överenskommelsen bygger på gemensamma ställningstaganden där forskningsfält
fastställs i dialog mellan Kommunen och LNU där långsiktighet och ömsesidigt förtroende
bildar viktiga grundstenar. Överenskommelsen bygger på långsiktighet, initialt med ett 10årsperspekti för att få genomslag och påvisa påtaglig styrka, tydlighet och resultat.
2.2
Mellan Parterna finns, utöver Överenskommelsen, omfattande samverkan i olika former.
2.3
Relevanta områden, inom ramen för Överenskommelsen, fastställs i den ledningsgrupp
som finns mellan Kommun och LNU, se under avsnitt 3. Kommunen förbinder sig att verka
för att till LNU årligen utge två miljoner kronor i tio år från och med 2016, för
forskningsuppbyggnad inom överenskomna områden.
2.4
Betalning erläggs av Kommun mot faktura där det ska framgå vilket område som avses.
2.5
För ledning, organisation och uppföljning av samverkan finns en ledningsgrupp vars
uppdrag är att i enlighet med Överenskommelsen skapa goda förutsättningar för dess
förverkligande.
3
LEDNINGSGRUPPENS SAMMANSÄTTNING OCH UPPDRAG
3.1
Ledningsgruppen består av representanter från de båda organisationerna som rektor vid
Lnu och kommunchef vid Växjö kommun utser.
3
……/……
3.2
Ledningsgruppen har till uppdrag att (i) fatta de formella besluten som omfattas av
Överenskommelsen, att (ii) uppdra åt respektive organisation att verkställa utifrån fattade
beslut, att (iii) fastställa områden för forskning och att (iv) fungera som utvecklingsgrupp
för universitetsstaden Växjö.
3.3
Ledningsgruppen bör träffas fyra gånger per år. Sammankallande är rektor och
kommunchef var för sig.
3.4
Besluten i ledningsgruppen fattas enhälligt och i samförstånd.
4
UTGÅNGSPUNKT FÖR VAL AV FORSKNINGSOMRÅDEN
4.1
Behov (nu och i framtiden) och samhälleliga utmaningar ska finnas.
4.2
Gemensamma strategiska områden och ömsesidiga intressen ska vara i fokus inför val av
områden.
1.3
Forskningsområdena ska utformas utifrån kommunens behov och önskemål samt LNU:s
forskningsprofil.
4.4
Möjlighet att förmera insatta resurser genom annan extern finansiering ska alltid prövas.
5
UPPFÖLJNING
5.1
Ledningsgruppen ska årligen upprätta en rapport över resultaten av nn
Överenskommelse. Rapporten ska ligga till grund för parternas årliga gemensamma
avstämning.
5.2
LNU ska årligen i efterskott senast utgången av första kvartalet redogöra för hur medel
Kommunen har erlagt har använts.
6
AVTALSTID
6.1
Överenskommelsen gäller från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december
2025.
6.2
Överenskommelsen upphör automatiskt vid avtalstidens utgång utan föregående
uppsägning.
7
FÖRTIDA UPPHÖRANDE
7.1
Parternas gemensamma utgångspunkt är att Överenskommelsen ska gälla i tio år och att
Överenskommelsen genom årliga uppföljningar och liknande ska utvecklas.
4
……/……
7.2
Part har rätt att med iakttagande av sex månaders uppsägningstid frånträda
Överenskommelsen till det årsskifte som infaller närmast efter det att uppsägningstiden
har gått ut om Parts förutsättningar att genomföra Överenskommelsen har ändrats på ett
inte obetydligt sett jämfört med när Överenskommelsen ingicks.
7.3
Vidare har Part rätt att säga upp Överenskommelsen vid väsentligt avtalsbrott från den
andra Partens sida.
8
ÄNDRINGAR OCH TILLÄGG
8.1
Eventuella ändringar och/eller tillägg till ska, för att vara bindande, avfattas skriftligen och
vara undertecknade av behöriga ställföreträdare för båda Parterna.
9
GILTIGHET
9.1
Detta avtal är giltigt under förutsättning att kommunstyrelsen i Växjö kommun fattar beslut
i ärendet.
Överenskommelsen har upprättats i två likalydande exemplar varav Parterna har tagit var sitt.
Växjö den 150826
Växjö den 150826
VÄXJÖ KOMMUNN
LINNÉUNIVERSITETET
Bo Frank
kommunstyrelsens ordförande Växjö
Stephen Hwang
rektor Linnéuniversitetet
kommun
Monica Skagne
kommunchef Växjö kommun
5
……/……
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2015-08-11
§ 299
Dnr 2015-00438
Fördelning av schablonersättning för
flyktingmottagande
Kommunstyrelsens förslag
1. Kommunfullmäktige beslutar att schablonersättning ska gå via
kommunstyrelsen och fördelas till nämnderna därifrån.
2. Kommunfullmäktige beslutar att fördelningen till nämnderna sker
utifrån antal individer i åldersgrupperna. Eventuell vidare fördelning
av medel till fristående förskolor, skolor och privata utförare
administreras av respektive nämnd.
3. Kommunfullmäktige beslutar att respektive nämnd ansvarar för att
återsöka medel för de kostnader som nämnden har rätt till för
personer som ansökt om asyl i Sverige och nyanlända personer med
uppehållstillstånd.
4. Kommunfullmäktige beslutar att schablonersättningen ska användas
över en tidsperiod på maximalt 24 månader + ankomstår.
5. Kommunfullmäktige beslutar att schablonersättningen ska användas
till insatser som gynnar arbete och självförsörjning på lång sikt.
6. Kommunfullmäktige beslutar att schablonersättningen fördelas enligt
följande:
 0-19 år 90 % utbildningsnämnden, 10 % nämnden för arbete och
välfärd
 20-64 år 90 % nämnden för arbete och välfärd, 10 % läggs i en
central pott som hanteras av kommunstyrelsen.
 64 + år 50 % omsorgsnämnden, 40 % nämnden för arbete och
välfärd, 10 % läggs i en central pott som hanteras av
kommunstyrelsen.
Bakgrund
Kommuner som tar emot flyktingar erhåller en grundschablon per person
som omfattas av ersättningsförordningen, 83 100 kr/barn och vuxen upp till
64 år. För personer över 65 år erhåller kommunen 52 000 kr.
Migrationsverket ger ingen vägledning i hur schablonersättningen ska
fördelas mellan olika nämnder/verksamheter utan det är upp till varje
kommun.
81 (84)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2015-08-11
Idag utgår all schablonersättningen till nämnden för arbete och välfärd.
Nämnden för arbete och välfärd har avtal med utbildningsförvaltningen som
stipulerar att följande belopp betalas ut till utbildningsförvaltningen för barn
och ungdomar som är inskrivna i utbildningsförvaltningens verksamhet:
 24 000 kr/barn upp till 16 år
 20 000 kr/ungdom 17-19 år
Antal som fick uppehållstillstånd under året 2014 var 516; 203 i
åldersgruppen 0-19 år och 313 i åldern 20-64 år.
Beslutsunderlag
Kommunchefen har i en skrivelse den 2 juni 2015 redogjort för ärendet och
lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att vid en utblick för att
undersöka hur andra kommuner i samma storlek och med motsvarande
flyktingmottagande fördelar schablonersättningen görs följande iakttagelser:
 Fördelning av schablonersättningen bedöms vara effektivast utifrån
en åldersindelning.
 Schablonersättning bör gå via kommunstyrelsen och fördelas till
nämnderna därifrån.
 Fördelningen till nämnderna sker utifrån antal individer i
åldersgrupperna.
 Eventuell vidare fördelning av medel till fristående förskolor, skolor
och privata utförare administreras av respektive nämnd.
Arbetsutskottet har i § 379/2015 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur
föreslå kommunfullmäktige besluta följande:
1. Kommunfullmäktige beslutar att schablonersättning ska gå via
kommunstyrelsen och fördelas till nämnderna därifrån.
2. Kommunfullmäktige beslutar att fördelningen till nämnderna sker
utifrån antal individer i åldersgrupperna. Eventuell vidare fördelning
av medel till fristående förskolor, skolor och privata utförare
administreras av respektive nämnd.
3. Kommunfullmäktige beslutar att respektive nämnd ansvarar för att
återsöka medel för de kostnader som nämnden har rätt till för
personer som ansökt om asyl i Sverige och nyanlända personer med
uppehållstillstånd.
4. Kommunfullmäktige beslutar att schablonersättningen ska användas
över en tidsperiod på maximalt 24 månader + ankomstår.
82 (84)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2015-08-11
5. Kommunfullmäktige beslutar att schablonersättningen ska användas
till insatser som gynnar arbete och självförsörjning på lång sikt.
6. Kommunfullmäktige beslutar att schablonersättningen fördelas enligt
följande:
 0-19 år 90 % utbildningsnämnden, 10 % nämnden för
arbete och välfärd
 20-64 år 90 % nämnden för arbete och välfärd, 10 % läggs i
en central pott som hanteras av kommunstyrelsen.
 64 + år 50 % omsorgsnämnden, 40 % nämnden för arbete
och välfärd, 10 % läggs i en central pott som hanteras av
kommunstyrelsen.
.
Yrkanden
Malin Lauber med instämmande av Carin Högstedt (V):
1. Kommunfullmäktige beslutar att schablonersättning ska gå via
kommunstyrelsen och fördelas till nämnderna därifrån.
2. Kommunfullmäktige beslutar att fördelningen till nämnderna sker
utifrån antal individer i åldersgrupperna. Eventuell vidare fördelning
av medel till fristående förskolor, skolor och privata utförare
administreras av respektive nämnd.
3. Kommunfullmäktige beslutar att respektive nämnd ansvarar för att
återsöka medel för de kostnader som nämnden har rätt till för
personer som ansökt om asyl i Sverige och nyanlända personer med
uppehållstillstånd.
4. Kommunfullmäktige beslutar att schablonersättningen ska användas
över en tidsperiod på maximalt 24 månader + ankomstår.
5. Kommunfullmäktige beslutar att schablonersättningen ska användas
till insatser som gynnar arbete och självförsörjning på lång sikt.
6. Kommunfullmäktige beslutar att schablonersättningen fördelas enligt
följande:
 0-19 år 90 % utbildningsnämnden
 20-64 år 90 % nämnden för arbete och välfärd
 64 + år 50 % omsorgsnämnden, 40 % nämnden för arbete och
välfärd
 10 % av schablonersättningen totalt läggs i en central pott som
hanteras av kommunstyrelsen.
Anna Tenje (M): Bifall till arbetsutskottets förslag.
83 (84)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2015-08-11
Beslutsordning
Ordförande Bo Frank (M) ställer yrkandena mot varandra och konstaterar att
kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag.
Omröstning begärs.
Kommunstyrelsen godkänner följande omröstningsordning:
Ja för bifall till arbetsutskottets förslag
Nej för bifall till Malin Laubers yrkande.
Omröstningsresultat
Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag med 9 röster mot 6
röster för Malin Laubers yrkande.
Tjänstgörande
ersättare
Ledamöter
Parti
Bo Frank
M
Åsa Karlsson
Björkmarker
S
Per Schöldberg
C
X
Anna Tenje
M
X
Catharina
Winberg
M
X
Oliver Rosengren M
X
Cheryl Jones Fur MP
X
Nils Fransson
FP
X
Jon Malmqvist
KD
X
Tomas Thornell
S
X
Malin Lauber
S
X
Gunnar Storbjörk S
X
Rose-Marie
Holmqvist
X
S
Parti
Ja
Nej Avstår
X
X
84 (84)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2015-08-11
Carin Högstedt
V
Pontus Nordfjell SD
Summa
X
Lennart Adell
Kind
FP
X
9
6
0
85 (84)
ÄRENDE
Dnr KS 2015-00438
2015-06-02
Anna Karlsson
utvecklingschef
Tel. 0470-415 94
Kommunstyrelsen
Fördelning av schablonersättning för
flyktingmottagande
Förslag till beslut
Schablonersättning ska gå via kommunstyrelsen och fördelas till nämnderna
därifrån.
Fördelningen till nämnderna sker utifrån antal individer i åldersgrupperna.
Eventuell vidare fördelning av medel till fristående förskolor, skolor och
privata utförare administreras av respektive nämnd.
Respektive nämnd ansvarar för att återsöka medel för de kostnader som
nämnden har rätt till för personer som ansökt om asyl i Sverige och
nyanlända personer med uppehållstillstånd.
Schablonersättningen ska användas över en tidsperiod på maximalt 24
månader + ankomstår.
Schablonersättningen ska användas till insatser som gynnar arbete och
självförsörjning på lång sikt.
Schablonersättningen fördelas enligt följande:
0-19 år
90% utbildningsnämnden
20-64 år
90% nämnden för arbete och välfärd
64 + år
50% omsorgsnämnden, 40% nämnden för arbete och välfärd
10% av schablonersättningen totalt läggs i en central pott som hanteras av
kommunstyrelsen.
Bakgrund
Kommuner som tar emot flyktingar erhåller en grundschablon per person
som omfattas av ersättningsförordningen, 83 100 kr/barn och vuxen upp till
64 år. För personer över 65 år erhåller kommunen 52 000 kr.
Förordningen, Migrationsverket eller Sveriges kommuner och landsting ger
ingen vägledning i hur schablonersättningen ska fördelas mellan olika
nämnder/verksamheter utan det avgör varje kommun.
Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18
Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282
E-post [email protected] www.vaxjo.se
1 (3)
ÄRENDE
Dnr KS 2015-00438
2015-06-02
Idag utgår hela schablonersättningen till nämnden för arbete och välfärd.
Nämnden för arbete och välfärd har avtal med utbildningsförvaltningen som
stipulerar att belopp enligt nedan betalas ut till utbildningsförvaltningen för
de barn och ungdomar som är inskrivna i utbildningsförvaltningens
verksamhet:
24 000 kr/barn upp till 16 år
20 000 kr/ungdom 17-19 år
Antal som fick uppehållstillstånd under året 2014 var 516; 203 i
åldersgruppen 0-19 år, 304 i åldern 20-64 år och 9 över 64 år.
Av de 203 individerna i åldern 0-19 år fick utbildningsnämnden ersättning
enligt avtal för 102 individer som var inskrivna i nämndens verksamheter.
Ärendet
Vid en utblick för att undersöka hur andra kommuner i samma storlek och
med motsvarande flyktingmottagande fördelar schablonersättningen görs
följande iakttagelser:
Fördelning av schablonersättningen bedöms vara effektivast utifrån en
åldersindelning.
Fördelningen av schablonersättning bör ske på ett sätt som bidrar till de
integrationspolitiska målen samt möter de behov som individerna har.
Schablonersättningen ska användas för att investera i individer som ger
effekter på lång sikt.
En central pott för kommunövergripande, förebyggande (tidiga) insatser
skulle ge flexibilitet och möjlighet exempelvis att involvera det civila
samhället i integrationsarbetet.
Viss flexibilitet och försiktighet bör tillämpas när det gäller individer som
ligger nära brytningen i åldersgrupperna. Hänsyn till individernas behov bör
särskilt beaktas här och därmed vilken nämnd som det är mest
ändamålsenligt att ansvara för individens utveckling.
Beslutet skickas till
För åtgärd
Kommunstyrelsen
För kännedom
Utbildningsnämnden
2 (3)
ÄRENDE
Dnr KS 2015-00438
2015-06-02
Nämnden för arbete och välfärd
Omsorgsnämnden
Monica Skagne
kommunchef
Anna Karlsson
utvecklingschef
3 (3)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2015-08-11
§ 300
Dnr 2015-00494
Hemställan om upphävande av kultur- och
fritidspolitiska program
Kommunstyrelsens förslag
1. Kommunfullmäktige upphäver Växjö kommuns kulturpolitiska
program, antaget i § 201/2009.
2. Kommunfullmäktige upphäver Växjö kommuns fritidspolitiska mål,
antaget i § 162/2008.
Bakgrund
Kultur- och fritidsnämnden har i § 82/2015 hemställt åt kommunfullmäktige
att upphäva de styrande dokumenten Växjö kommuns kulturpolitiska
program, antaget i § 201/2009 samt Växjö kommuns fritidspolitiska mål,
antaget i § 162/2008.
Beslutsunderlag
Enligt kultur- och fritidsnämnden kan båda styrdokumenten ersättas av
nämndens internbudget för att få en tydligare styrning av verksamheten.
Andra kommuner i Sverige har valt olika vägar kring program. Några
kommuner har lagt stor energi på processen att arbeta fram ett
programdokument medan andra kommuner valt att avskaffa programmen.
Genom att avskaffa programmen blir det tydligare att internbudgeten är det
dokument som styr verksamheten, även på lång sikt. En tydligare styrning
och uppföljning blir möjlig.
Arbetsutskottet har i § 380/2015 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur
föreslå kommunfullmäktige besluta följande:
1. Kommunfullmäktige upphäver Växjö kommuns kulturpolitiska
program, antaget i § 201/2009.
2. Kommunfullmäktige upphäver Växjö kommuns fritidspolitiska mål,
antaget i § 162/2008.
82 (84)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2015-08-11
83 (84)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kultur- och fritidsnämnden
2015-06-10
§ 82
Dnr 2015-00232
Kultur- och fritidspolitiskt program för Växjö kommun
Kultur- och fritidsnämndens beslut
1. Kultur- och fritidsnämnden beslutar att internbudgeten ersätter tidigare
dokument, Växjö kommuns Fritidspolitiska mål och Växjö kommuns
kulturpolitiska program.
2. Kultur- och fritidsnämnden rekommenderar kommunfullmäktige att fatta
samma beslut.
Bakgrund
Kommunfullmäktige antog 2008 Växjö kommuns Fritidspolitiska mål, §
162/2008 och 2009 Växjö kommuns kulturpolitiska program, 2009-09-22, §
201. En diskussion har förts om behovet av ett kultur- och fritidspolitiskt
program. Andra kommuner i Sverige har valt olika vägar kring program.
Några kommuner har lagt stor energi på processen att arbeta fram ett
programdokument medan andra kommuner valt att avskaffa programmen.
Genom att avskaffa programmen blir det tydligare att internbudgeten är det
dokument som styr verksamheten, även på lång sikt. En tydligare styrning
och uppföljning blir möjlig.
Ärendet
Kulturnämnden och Fritidsnämnden har arbetat fram ett Kulturpolitiskt
program och Fritidspolitiska mål som antagits av kommunfullmäktige.
Kultur- och fritidsnämnden rekommenderar nu fullmäktige att program och
mål ersätts av internbudgeten för att få en tydligare styrning av
verksamheten.
Beslutsunderlag
Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut §53 2015-06-03
Beslutet skickas till
För åtgärd
Kommunfullmäktige
24(47)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kultur- och fritidsnämnden
2015-06-10
25(47)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2015-09-01
§ 324
Dnr 2015-00598
Ellandarundans fiberförenings ansökan om lån för
utbyggnad av fibernät/bredband
Kommunstyrelsens förslag
1. Kommunfullmäktige beviljar Ellandarundans fiberförening ett lån om
2 625 000 kronor för utbyggnad av fibernät/bredband.
2. Lånet ska ges till marknadsmässig ränta med påslag för
borgensavgiften.
3. Lånet ska återbetalas när föreningen mottar det ekonomiska stödet
från Jordbruksverket.
Bakgrund
Ellandarundans fiberförening har i en skrivelse den 13 augusti 2015 ansökt
om ett kommunalt lån om 2 625 000 kronor med en beräknad lånetid från
2016-06-01 till 2017-05-31 för utbyggnad av fibernät/bredband.
Beslutsunderlag
Kommunchefen har i en skrivelse den 13 augusti 2015 redogjort för ärendet.
Av skrivelsen framgår att den totala kalkylen för bredbandsutbyggnaden är
på 4 373 513 kronor inklusive moms. Stödet från Jordbruksverket är 60 % av
investeringsutgiften och 40 % hamnar på medlemmarna som ansluter sig.
Föreningen har 80 hushåll som är intresserade av bredband. Föreningens
verksamhetsområde är Öja, Ellanda, Törnåkra, Usteryd och Gransholm med
omnejd.
Vid utlåning till Ellarundans fiberförening bör räntan vara marknadsmässig
med ett påslag motsvarande borgensavgiften.
Arbetsutskottet har i § 403/2015 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur
föreslå kommunfullmäktige besluta följande:
1. Kommunfullmäktige beviljar Ellandarundans fiberförening ett lån om
2 625 000 kronor för utbyggnad av fibernät/bredband.
2. Lånet ska ges till marknadsmässig ränta med påslag för
borgensavgiften.
43 (48)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2015-09-01
Lånet ska återbetalas när föreningen mottar det ekonomiska stödet från
Jordbruksverket.
44 (48)
ÄRENDE
Dnr KS 2015-00598
2015-08-13
Kerstin Sundström
finanschef
Tel. 0470-410 38
Kommunstyrelsen
Ellandarundans fiberförenings ansökan om lån för
utbyggnad av fibernät/bredband
Ellandarundans fiberförening ekonomisk förening har ansökt om lånelöfte
för ett lån om 2 625 000 kr med en beräknad lånetid om 2016-06-01--201705-31. Lånet avser bredbandsutbyggnad.
Den totala kalkylen för bredbandsutbyggnaden är på 4 373 513 kr inklusive
moms. Stödet från Jordbruksverket är 60 % av investeringsutgiften och 40 %
hamnar på medlemmarna som ansluter sig.
Föreningen har 80 hushåll som är intresserade av bredband. Föreningens
verksamhetsområde är Öja, Ellanda, Törnåkra, Usteryd och Gransholm med
omnejd.
Vid utlåning till Ellarundans fiberförening bör räntan vara marknadsmässig
med ett påslag motsvarande borgensavgiften.
Beslutet skickas till
För åtgärd
Kommunledningsförvaltningens ekonomikontor
För kännedom
Ellalandaarundans fiberförening
Monica Skagne
kommunchef
Kerstin Sundström
finanschef
Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18
Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282
E-post [email protected] www.vaxjo.se
1 (1)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2015-09-01
§ 326
Dnr 2014-00671
Fusionering av Forskaren AB och Växjöbostäder AB
Kommunstyrelsens förslag
Kommunfullmäktige medger att det nybildade bolag som ska förvärva del av
fastigheten Växjö 12:11 (kv Forskaren) får fusioneras in i Växjöbostäder
AB.
Bakgrund
Kommunfullmäktige har den 16 december 2014 godkänt att Videum får
bilda ett bolag som kv Forskaren ska säljas till, och att Växjöbostäder AB får
förvärva aktierna i det nybildade bolaget.
Växjöbostäder AB har för avsikt att, efter att de har köpt aktierna i det nya
bolaget, genom fusion låta det nybildade bolaget gå upp i Växjöbostäder AB.
Enligt ägardirektiv och bolagsordningar måste en fusion godkännas av
kommunfullmäktige.
Beslutsunderlag
Kommunchefen har i en skrivelse den 21 augusti redogjort för ärendet och
lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att fusionen är helt
vederlagsfri i likhet med den fusion som Vöfab har genomfört vad avser
arenastadsbolaget och som kommer att genomföras avseende fastigheten
som tidigare ägts av Rygginstitutet. Fullmäktige förslås godkänna att det
nybildade bolaget genom fusion får gå upp i Växjöbostäder.
Arbetsutskottet har i § 413/2015 föreslagit kommunstyrelsen att i sin
Kommunfullmäktige medger att det nybildade bolag som ska förvärva del av
fastigheten Växjö 12:11 (kv Forskaren) får fusioneras in i Växjöbostäder
AB.
47 (48)
ÄRENDE
Dnr KS 2014-00671
2015-08-21
Magnus Bengtsson
chefsjurist
Tel. 047041357
Kommunstyrelsen
Fusion avseende kv Forskaren, fastighet Växjö 12:11 i
Växjö kommun
Förslag till beslut
Kommunfullmäktige medger att det nybildade bolag som ska förvärva del av
fastigheten Växjö 12:11 (kv Forskaren) får fusioneras in i Växjöbostäder AB
AB
Bakgrund
Kommunfullmäktige har den 16 december 2014 godkänt, såvitt nu är av
intresse, att Videum får bilda ett bolag som kv Forskaren ska säljas till, och
att Växjöbostäder AB får förvärva aktierna i det nybildade bolaget.
Växjö kommunföretag AB har den 11 juni 2015 godkänt Växjöbostäder
AB:s investering att bygga om kv Forskaren till bostäder. Därmed föreligger
förutsättningar att bilda bolag och sälja ner kv Forskaren, så kallad
paketering.
Växjöbostäder AB har för avsikt att, efter att de har köpt aktierna i det nya
bolaget, genom fusion låta det nybildade bolaget gå upp i Växjöbostäder AB.
Det är en helt vederlagsfri fusion i likhet med den fusion som Vöfab har
genomfört vad avser arenastadsbolaget och som kommer att genomföras
avseende fastigheten som tidigare ägts av rygginstitut.
Det är till fördel för Växjöbostäder AB att fusionen görs. Enligt ägardirektiv
och bolagsordningar måste en fusion godkännas av kommunfullmäktige.
Fullmäktige förslås godkänna att det nybildade bolaget genom fusion får gå
upp i Växjöbostäder.
Beslutet skickas till
För kännedom
Växjöbostäder AB
Växjö Kommunföretag AB
Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18
Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282
E-post www.vaxjo.se
1 (2)
ÄRENDE
Dnr KS 2014-00671
2015-08-21
Monica Skagne
Kommunchef/CEO
Magnus Bengtsson
chefsjurist
2 (2)
ÄRENDE
Dnr KS 2015-00014
2015-09-07
Kommunfullmäktige
Framställda interpellationer
Förslag till beslut
1. Kommunfullmäktige medger att interpellationerna får ställas.
2. Kommunfullmäktige medger att interpellationen till
kommunstyrelsens ordförande rörande barn i ekonomiska utsatta
situationer överlämnas till ordförande i nämnden för arbete och
välfärd.
Bakgrund
2015-08-18 Interpellation från Ola Palmgren (S) till utbildningsnämndens
ordförande rörande tillgängligheten på Växjös skolgårdar
2015-08-03 Interpellation från Åsa Karlsson Björkmarker (S) till
utbildningsnämndens ordförande om central rättning av nationella prov
2015-07-20 Interpellation från Carin Högstedt (V) till tekniska nämndens
ordförande om vad som har hänt i ärendet rörande skapande av en samsyn
samt förslag av åtgärder för sjöfågelbeståndets fortlevnad i länets sjöar
2015-07-20 Interpellation från Malin Lauber (S) till kommunstyrelsens
ordförande rörande barn i ekonomiska utsatta situationer
2015-07-08 Interpellation från Bo Frank (M) till tekniska nämndens
ordförande om äng i stället för gräs
2015-07-07 Interpellation från Åsa Karlsson Björkmarker (S) till
omsorgsnämndens ordförande om rekrytering av undersköterskor
2015-07-06 Interpellation från Carin Högstedt (V) till organisations- och
personalsutskottets ordförande om ojämställd/jämställd kompetensutveckling
2015-06-17 Interpellation från Hugo Hermansson (S) till ordförande in
kultur- och fritidsnämnden om hur kommunens bidrag till ideell sektor
fungerar
Kommunledningsförvaltningen
Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18
Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282
E-post [email protected] www.vaxjo.se
1 (1)
Från:
Skickat:
Till:
Ämne:
Tenje Anna
den 14 juni 2015 22:48
Kommunstyrelsen
Svar på interpellation
Jag mailar även en wordfil imorgon om detta blir tokigt...kan dock inte göra det från mobilen
ikväll...
Svar på interpellation från (V) om ”Vad händer med Centrumskolan?
1.
Vad är det egentligen som hänt på Centrumskolan?
Centrumskolan har under två år haft problem med sin ekonomi och genererat underskott. Den
politiska nämnden gav förvaltningen i uppdrag januari 2014 att tillsätta en särskild arbetsgrupp
för särskild genomlysning av organisation och ekonomi. Förvaltning och skolledning har aktivt
arbetat med att kartlägga och följa upp verksamheten för att komma till rätta med dessa
underskott.
I detaljbudgetarbetet inför 2015 har arbetet fortsatt. Områdeschefen (OC) fick i uppdrag av
verksamhetschefen (VC) att tillsammans med rektor göra en handlingsplan för att på kort och
lång sikt säkerställa att skolans verksamhet anpassas till de ekonomiska förutsättningarna.
Orsakerna till årets underskott beror på minskad budget för skolan p.g.a. minskade bidrag riktat
till utanförskapsområde cirka 3 miljoner. Elevhälsan i form av elevstödjare har fortsatt att öka
samt satsningar på studiehandledning på modersmål. Skolans val att delvis arbeta med dubbla
pedagoger i klassrummet för att möta klassens behov av differentierad undervisning även där
klasserna är relativt små ger också det ekononomiska problem.
2.
Hur ser den ekonomiska situationen för Centrumskolan ut i dagsläget?
I delårsbokslutet var årsprognosen underskott med 10-12 mkr. Anpassningar och effektivisering
inför hösten har gjorts och nu är således årsprognosen underskott med 6,2 mkr.
Tkr
Jan
Feb
mars
april
maj
Utfall Budget Avvikelse
2 228 1 424
-804
2 166 1 424
-742
2 287 1 424
-863
2 011 1 424
-587
2 146 1 424
-722
Summa 10 838 7 120
-3 718
3.
Vilka sparkrav har ställts och är de rimliga i förhållande till behoven?
Planerade anpassningar görs i organisationen på ett ansvarsfullt sätt gentemot elever och personal
så att underskottet minskas successivt. Ny detaljbudget görs för höstterminen 2015.
Följande anpassningar görs inom från höstterminen 2015:
• Studiehandledning i modersmål minskar antalet tjänster vilket påverkar antalet elever per grupp
och minskar tillgången på stöd
• Elevstödjare minskar antalet tjänster i grundskolan och på fritids vilket gör att dessa
arbetsuppgifter läggs på annan personal eller så får stödet samordans på annat sätt.
• Visstidsanställd personal kommer att anställas på en lägre sysselsättningsgrad än hittills.
Skolans intäkter ökar genom:
• Lönekompensationen utifrån lönerevisionen inte utlagd ännu
• Skolverkspengar för förstelärare
• Skolverkspengar för elevhälsopersonal
• Ökat antal elever ca 50 st.
4. Hur ser budget för Centrumskolan ut i jämförelse med andra kommunala skolor?
Elevpeng ca 10 miljoner kronor baseras på elevtal och lika per elev som andra skolor.
Utjämningsbidrag (SALSA) 5 miljoner kronor, olika per skola beroende på
elevsammansättningen, Centrumskolan får mest pengar av kommunens skolor relativt elevtalet.
Beror på:
• Föräldrars utbildningsnivå: Högst förgymnasial utbildning
• Föräldrars utbildningsnivå: Högst gymnasial utbildning
• Utländsk bakgrund: Elever/barn födda utomlands med båda föräldrarna födda utomlands
• Utländsk bakgrund: Nyanlända för 0-4 år sedan
• Homogen barn- och elevsammansättning vad gäller utländsk bakgrund
Förvaltningen har fått i uppdrag av nämnden att inför 2016 göra en genomlysning av befintligt
resursfördelningssystem.
5. Hur kommer du och nämndens majoritet att agera för att Centrumskolan ska fortsätta att stärka
elevernas resultat, ge eleverna och personal lugn och arbetsro?
Det gör vi på bästa sätt genom att fortsätta arbeta med de mål och riktlinjer som finns i
internbudget för 2015. Ser vi till morgondagen och det beslut vi kommer fatta då i och med
budget 2016 så skapas ytterligare möjligheter att fortsätta det goda pedagogiska arbetet. Jag och
nämnden håller oss kontinuerligt underrättade om utvecklingen på Centrumskolan precis som på
andra skolor i kommunen. Jag har naturligtvis haft dialog med personal & tf. Skolledare på
centrumskolan under processen.
Jag har dessutom redan gett förvaltningschefen i uppdrag att undersöka möjligheten för
Centrumskolan att bli en så kallad "modellskola". Det innebär att skolan i sådant fall kommer att
lyda direkt under förvaltningsledningen och därmed kortas beslutsvägar, transparensen ökar och
kostnadskontrollen blir bättre men framförallt handlar det om att fortsätta utveckla och förbättra
samarbetet med Linneuniversitetet kring språkinlärning mm samt tillsammans med forskare och
pedagoger arbeta fram nya metoder för utmaningar specifika för skolor i utanförskapsområden.
Här kan det finnas möjlighet till extern finansiering. Detta är ett förslag som i grund och botten
framkommit i diskussion med personalen på Centrumskolan när vi talat om hur de vill utveckla
sin arbetsplats.
Jag har fullt förtroende för de pedagoger som arbetar på Centrumskolan. Här arbetar flera av
Växjös kanske bästa lärare och jag är övertygad om att de kommer fortsätta sitt goda pedagogiska
arbete fast med något bättre kostnadskontroll när höstterminen startar efter sommaren.
Anna Tenje
0709834416
Kommunalråd (m)
Ordförande Utbildningsnämnden
Svar på interpellation angående äng i stället för gräs
Jag vill börja med att tacka Bo Frank för interpellationen som han har ställt till mig i egenskap av
ordförande i tekniska nämnden och som rör frågan äng i stället för gräs.
Bakgrund
När man pratar om äng med gemene man förknippas det ofta med en blomsteräng dvs. en yta som
består och domineras av vilda blommor. De ytor där gräset dominerar förknippas med långgräs. I
Växjö kommun ser vi positivt på ängsytor då det ger mervärde för både staden och för våra
ytterområden.
Exempel på tydliga mervärden:




Det ger en fantastisk biotop som förr i tiden var vanliga i jordbrukslandskapet.
En väletablerad äng är estetiskt ett mervärde för de flesta.
Ängen stärker den biologiska mångfalden genom att erbjuda fjärilar, humlor och andra
insekter nektar och pollen.
Skötselkrävande ur den synpunkten att avslaget material måste samlas upp, dock är det bara
få slagningar/år i jämförelse med en klippt gräsyta.
Fråga i interpellation
1. Har Växjö gjort några försök att konventera gräs till äng?
Svar: Ja
Gräsyta som blivit äng:


Vid AGA mellan Smedjegatan/Arabygatan, här har man sått in ängsfrön på befintlig mager
gräsyta.
Anlagd äng kan man se på kullarna vi spetsamossen.
Gräsyta som blivit långgräs:







Utmed fritidsvägen
Teleborgsängarna-slås med häst
Tomtabacken-slås med häst
Kvarteret Gurkan-intill arboretet
Kullarna vid Trummen –landart
Evedal
Sandsbro
Gräsyta som blivit annuell blomsteräng:

Vid rondellen Kungsvägen-Mörners väg
2. Har Växjö övervägt äng istället för gräs?


Vid nyanläggning som t.ex. Wikaholm & Hovs kulle ”Gröningen” har det planerats in ängsytor
redan från start, vilket vi ser positivt på. Vi fortsätter att följa forskningsprojekt kring gröna
ytor däribland SLU.
Vi tittar närmare på vilka fler befintliga ytor som är lämpliga att låta övergå till äng.
Sofia Stynsberg (m)
Växjö 20150708
Interpellation till tekniska nämndens ordförande om äng i stället för gräs
SLU gör en del försök med att introducera äng i ställer för gräs i stadsmiljöer. Fördelarna är ökad
biologisk mångfald, färre slåttertillfällen/mindre oljud och en estetiskt vackrare stad. Vem vill inte
hellre se på en vacker äng än på en gräsmatta? Inser att detta inte passar överallt, men här och där.
Har Växjö gjort några sådana försök att konventera gräs till äng eller överväga äng i stället för gräs?
Bo Frank
Svar på interpellation angående sjöfågelbeståndet i Helgasjön.
Jag vill först tacka Carin Högstedt för frågan som hon ställt till mig i egenskap av tekniska nämndens
ordförande och som rör sjöfågelbeståndet i Helgasjön.
Bakgrund
Carin Högstedt har i en motion till kommunfullmäktige 20141118 belyst det minskade beståndet av
sjöfågel i kommunen och i länet. Kommunfullmäktige gav uppdraget till tekniska nämnden att initiera
ett samarbete tillsammans med Länsstyrelsen och Kronobergs ornitologiska förening.
Frågor i interpellationen.
1. Vad har hittills skett i ärendet?
Under våren 2015 har det varit ett par möten där representanter från kommunen, länsstyrelsen och
även ornitologerna varit representerade. Med anledning av den negativa populationsutvecklingen
hos framförallt fiskgjuse och storlom har slutsatsen varit att det saknades tillräckligt med kunskap. Av
den anledningen ville man få i stånd en inventering och det med start redan sommaren 2015. Växjö
kommun har använt sig av sommarjobbande fältbiologungdomar för att inventera fågel beståndet.
Därefter kommer resultatet att samlas in och ett nytt möte initieras för att diskutera möjliga åtgärder
som kan vidtas för att förbättra arternas häckningsframgång.
2. När kan förslag på åtgärder tänkas komma fram?
Då inventeringen är klar så är det möjligt med förslag på åtgärder senare i höst.
Sofia Stynsberg (m)
Kontant stöd till ideelt föreningsliv 2013 enligt regelverk
Stöd 2013
Sammankomster
Funkibator
Sportklubben Dacke
Växjö Handikappidrottsförening
2000
48000
75000
125000
0
0
0
0
Araby Idrottsförening
Bergs Skytteförening
Bergunda Gymnastikförening
Bordtennisklubben Frej
Boxningsklubben Värend
Braås GoIF
Braås Ponny-och Ridklubb
Brittatorps Träningsklubb
Brottarklubben Enig
Böksholms IF
Dackegymnasterna
Dansklubben Dansfötter
Dansklubben Swing
Dädesjö Skytteförening
Dänningelanda BTK
FC Växjö
Friluftsfrämjandet Braås
Fudo-Shin Karate-Do klubb Växjö
Furuby Idrottsförening
GF Öjabytruppen
Glasrikets Golfklubb
26239
39649
10717
70727
45822
186579
469200
51558
27281
47717
415922
9150
227667
68285
76676
115613
75166
30925
116569
37522
126655
0
20
0
1669
121
336
612
29
127
34
2571
0
95
31
274
0
340
248
100
106
95
Urval verksamhet
Handikappidrott
Idrottsföreningar
Fotboll
Fotboll
Ridning
Fotboll
Fotboll
Gransholms IF
Gymmix i Växjö
Gymnastikringen Rottne
Gårdsby IK
Hovshaga AIF
IF Friskis o Svettis
IFK Lammhult
IFK Växjö
Ingelstad IK
Ingelstad Innebandyklubb
Ingelstad Skytteklubb
Ingelstad/Växjö 08 IBF
Jivers Dancing club
Karate-do Shotokan akademi
Lammhult Bollklubb
Lammhults Ridklubb
Lammhults Skytteförening
Nöbbele Bollklubb
OK Norrvirdarna
Rottne Gym
Rottne IF
Rottne Tennisklubb
Räppe GoIF
Sandsbro AIK
Sedokan Växjö IF
Solvändans Simförening
Somaliska Ungdomsförening
Sällskapet Öjaby sport
Söraby Skytteförening
T.I.A. Qi- Gong & Kung Fu Förening -Växjö
604950
68738
46814
688
704911
140500
418344
294520
375587
70000
46300
2646
148077
21902
1754
343880
28390
134455
52443
33898
296835
114526
402032
428418
73474
74491
75765
145494
101150
28661
936
52
67
0
2628
0
1347
2357
920
0
69
0
181
0
0
279
39
41
18
82
854
18
983
1512
83
0
94
608
226
134
Fotboll
Fotboll
Fotboll
Ridning
Fotboll
Fotboll
Team Växjö Bowling
Tennis Linnéa ideell förening
Theleborgs Ryttarsällskap
Tolgs Idrottsförening
Tolgs Ungdoms Skytteförening
Uråsa IF
Vederslöv/Dänningelanda IF
Wexiö Karate Kai
Wexiö Rugbyklubb
Värend GN
Wäxjö Motorsällskap
Växjö AIS
Växjö Badmintonklubb
Växjö Biljardförening
Växjö Bollklubb
Växjö Damfotbollsförening
Växjö Distansryttarsällskap
Växjö Golfklubb
Växjö Handbollsförening
Växjö Innebandyklubb
Växjö Jaktskytteklubb
Växjö Judoklubb
Växjö Ju-Jutsu klubb
Växjö Kanot Club
Växjö Kappseglingsklubb
Växjö Konståkningsklubb
Växjö Kultur Idrottsförening
Växjö Lakers HC
Växjö Norra IF
Växjö Orienteringsklubb
90882
10498
822000
79988
43345
51548
28947
64000
108721
46510
281521
173332
74292
146244
406951
1198339
13020
170739
467805
356780
109088
41714
77135
61882
74423
309139
5172
239915
322041
177353
42
0
1201
78
53
55
0
191
686
19
197
18
211
600
2259
905
179
291
1357
769
44
95
327
108
45
1266
0
1492
1216
169
Ridning
Fotboll
Fotboll
Fotboll
Fotboll
Fotboll
Ridning
Ishockey
Växjö Pistolklubb
Växjö Queens BBK
Växjö Racket- & klätterförening
Växjö Ridklubb
Växjö Roller Derby
Växjö Schackklubb
Växjö Simsällskap
Växjö Skate
Växjö Skyttegille
Växjö Squash klubb
Växjö Tennissällskap
Växjö Universitet GOIF
Växjökorpen
Växjöortens Fältrittklubb
Vöikers
Åby/Tjureda idrottsförening
Åryds Idrottsklubb
Öjaby Idrottsällskap
Öjaby Tennisklubb
Östers IF
68139
85617
114448
608766
1923
5700
432021
18345
125732
48109
80400
75000
117000
496500
320386
302685
158026
90364
49160
486335
17293262
50
790
119
1640
0
0
4493
69
130
63
1293
0
178
983
2279
623
336
48
36
1999
49338
Afrosvensk funktionshindrade i Växjö
Alrasol
Bosnien-Hercegovinas förening LJILJAN
Grekiska föreningen
KIF Liria
Kroatiska föreningen
Mångkulturella Kvinnoföreningen
Ogaden Förening Småland
30661
53400
53410
180
45900
545
17950
2000
418
81
132
0
249
0
42
0
Invandrarföreningar
Ridning
Ridning
Fotboll
Fotboll
Somaliska föreningen i Lammhult
Somaliska Kvinnoföreningen
Somaliska Samhällsföreningen Sosaf
Somaliska Ungdomsförening
VSF Super Eagles FC
Växjö - Irakiska Föreningen
Växjö Ogaden Kultur-och
Integrationsförening
Växjö Somaliska Demokrati och
Kulturförening
4985
41481
2000
75765
17614
33915
0
100
0
0
75
41
2000
0
8682
390488
53
1191
5172
5172
72
72
56145
32146
53195
141486
206
45
121
372
SSU Växjö
Unga Örnar Växjö
9500
5000
14500
41
0
41
Equmenia Braås
Equmenia Lammhult
Equmenia Växjö
Filadelfiaförsamlingen Lammhult
Svenska Kyrkan Unga Östra Torsås
17300
29285
114500
25872
27705
23
55
106
16
146
Fotboll
Kulturföreningar
Växjö Kultur Idrottsförening
Nykterhetsrörelse
IOGT-NTO, Juniorföreningen 302 Young
Artists
Ungdomens Nykterhetsförbund avd 38
Värends Scoutkår NSF
Politiska
Religiösa
Scout
Scout
Scout
Religös
Religös
Svenska Kyrkans Unga i Nöbbele
Ulriksbergskyrkan
25929
102619
343210
84
250
680
Kronoberg skolas IF
Växjö Grundskolors IF
12602
4935
17537
22
0
22
Chaplin Vi Unga klubb
Paxpower
Växjö Vi Unga krets
Ör/Ormesberga Vi Unga
31941
2000
27461
9175
70577
47
0
107
60
214
Bergs NSF Scoutkår
Friluftsfrämjandet Braås
Friluftsfrämjandet Ingelstad
Friluftsfrämjandets lokalavd. Växjö
Tävelsås 4H-klubb
Växjö 4H-klubb
Växjö Scoutkår
Växjö spelförening Väs
Öjaby Scoutkår
Örkens Scoutkår
11998
75166
20492
86391
6500
290841
26351
28168
19955
20911
586773
41
340
35
47
21
201
123
60
76
43
987
Religös
Religös
Skolidrottsföreningar
Vi unga
Övriga
Scout
Scout
Scout
Scout
Föreningsindelningar
Handikappidrott
Idrottsföreningar
Invandrarföreningar
Kulturföreningar
Nykterhetsrörelse
Politiska
Religiösa
Skolidrottsföreningar
Totalt stöd kr
125000
17293262
390488
5172
141486
14500
343210
17537
ca % av totalt stöd Sammankomster
0,7
0
91
49338
2
1191
0,02
72
0,7
372
0,07
41
1,8
680
0,09
22
Stöd kr utslaget /sammankomst
0
351
328
72
380
354
505
797
Vi unga
Övriga
70577
586773
18988005
0,4
3,1
214
987
52917
330
595
Sammankomster
467
1492
9359
496
4894
Stöd kr utslaget /sammankomst
515
230
456
367
563
Verksamhetsindelning
Scouting
Hockey
Fotboll
Religös
Ridning
Teater
E-sport
Totalt stöd kr
240300
343394
4263071
182125
2753366
VAD KOSTAR EN SCOUT?
1. Hur fungerar kommunens bidrag till ideell sektor?
Svar: På fritidsavdelningen gällande föreningsstöd till barn och ungas
fritidssysselsättning görs ingen skillnad på bidragsberättigade föreningar.
Kontanta stöd utgår på samma grunder oavsett vilka aktiviteter föreningen
bedriver. Stöden som ges till föreningarna är volymbaserade. Då det gäller
stöd till verksamhet är det antal godkända sammankomster som utgör
stödet. Då det gäller lokal och anläggningsstödet är det en procentuell del
av faktiska godkända kostnader som utgör stödet.
Siffrorna som redovisas är framtagna för budgetåret 2013 (föreningens
verksamhetsår 2012). Siffrorna speglar det kontantstöd föreningar erhållit
enligt dåvarande regelverk.
Jag har valt 2013 års siffror då dessa på ett bra sätt speglar hur
verksamheten bedrivs idag. 2014 års siffror är missvisande då vi för halva
2013 hade som krav att föreningarna var tvungna att rapportera närvaro i
kommunens närvarosystem varpå flera föreningar valde att enbart
rapportera närvaro för halva året. För verksamhetsåret 2014 har inte
samtliga föreningar sökt stöd ännu.
För att ge en så bra bild som möjligt på efterfrågade föreningskategorier har
förvaltningen tvingats att göra vissa avgränsningar. För fotbollsföreningar
redovisas de som enbart bedriver fotboll eftersom föreningar med flera
verksamheter inte särredovisar den enskilda aktiviteten och kostnaden för
densamma.
På avdelningen för konst och kultur hanteras stödet på följande sätt:
Kommunens ekonomiska bidrag till kulturverksamhet bygger på ett annat
regelverk än vad fritids-/idrottssidan gör. Kultur- och Fritidsnämnden ger
bidrag till ideella föreningar som gör enstaka, offentliga kulturarrangemang
t ex föreställningar, konserter och föreläsningar, däremot generellt inga
årliga bidrag till ungdomars eget fortlöpande kulturutövande (t ex teater).
Nämnden ger heller inga investeringsbidrag på kultursidan. Studieförbunden
får däremot ett årligt bidrag och ett par av dem ger enstaka kurser i teater.
Kommunens egen kulturskola (utbildningsförvaltningen) ger också kurser i
teater.
2. Hur mycket betalar kommunen i bidrag per deltagare i de olika
aktiviteterna, inklusive investeringsbidrag och byggen och anläggningar?
Vad kostar en ungdom per år i olika organisationer för Växjö Kommun?
Inklusive anläggningar för t ex: scouting, hockey, fotboll,
kristen/muslimsk, ridning, teater och e-sport.
Svar: När det gäller idrottssidan, se bilaga.
Kulturstödet är inte utformat som ett bidrag per deltagare.
Lite förklaring till siffrorna i bilagan. Under rubriken sammankomster står
det 0 på några ställen. Kan ju se lite märkligt ut, men när man är ny som
förening kan föreningar få ett startbidrag. 2013 var startbidraget 2000 kr
(fr o m 2015 3000 kr). När startbidraget betalas ut finns inget krav på
redovisning av aktiviteter. Ett fåtal föreningar har ett separat driftsstöd
ex VUGI, SK Dacke, Växjö Handikappidrottsförening och dessa har inget
krav på närvarorapportering.
Då det gäller Araby IF och liknande föreningar så har man som
bidragsberättigade föreningar en taxa i vårt bokningssystem
(bidragsberättigad förening). Bidragsberättigade föreningar blir
nettofakturerade (bidraget avdraget redan vid fakturering), detta förs
sedan in som bidrag i vårt system efter avslutat år. Då vi upptäcker att en
förening inte är bidragsberättigad längre t ex på grund av att man inte
ansökt och redovisat närvaro så blir man bortplockad som
bidragsberättigad förening och får således i fortsättningen betala full
taxa utan stöd.
Sida 1 av 1
http://ntgg410/CiceronHLS/ShowAttachment.aspx?FamId=130133&FileName=Inter...
2015-09-08
ÄRENDE
Dnr KS 2015-00508
2015-09-07
Martin Fransson
gruppledare
Tel. 0470-41216
Kommunstyrelsen
Avsägelse från uppdrag som ledamot i
kommunfullmäktige - Jenny Samuelsson (M)
Förslag till beslut
1. Kommunfullmäktige beviljar avsägelsen.
2. Kommunfullmäktige skickar avsägelsen till Länsstyrelsen i
Kronobergs län för ny sammanräkning.
Bakgrund
Jenny Samuelsson har i en skrivelse, den 17 juni 2015, avsagt sig uppdraget
som ledamot i kommunfullmäktige
Beslutet skickas till
Länsstyrelsen i Kronobergs län
För kännedom
Löneenheten
Förtroendemannaregistret
Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18
Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282
E-post [email protected] www.vaxjo.se
1 (1)
ÄRENDE
Dnr KS 2015-00510
2015-09-07
Martin Fransson
gruppledare
Tel. 0470-41216
Kommunfullmäktige
Avsägelse från uppdrag som ersättare i
kommunfullmäktige - Karin Wirdheim (M)
Förslag till beslut
1. Kommunfullmäktige beviljar avsägelsen.
2. Kommunfullmäktige skickar avsägelsen till Länsstyrelsen i
Kronobergs län för ny sammanräkning.
Bakgrund
Karin Wirdheim har i en skrivelse, den 18 juni 2015, avsagt sig uppdraget
som ersättare i kommunfullmäktige
Beslutet skickas till
Länsstyrelsen i Kronobergs län
För kännedom
Löneenheten
Förtroendemannaregistret
Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18
Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282
E-post [email protected] www.vaxjo.se
1 (1)
ÄRENDE
Dnr KS 2015-00616
2015-09-07
Martin Fransson
gruppledare
Tel. 0470-41216
Kommunstyrelsen
Avsägelse från uppdrag som ersättare i
kommunfullmäktige- Mohamed Abdi Elmi (S)
Förslag till beslut
1. Kommunfullmäktige beviljar avsägelsen.
2. Kommunfullmäktige skickar avsägelsen till Länsstyrelsen i
Kronobergs län för ny sammanräkning.
Bakgrund
Mohamed Abdi Elmi har i en skrivelse, den 20 augusti 2015, avsagt sig
uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige
Beslutet skickas till
Länsstyrelsen i Kronobergs län
För kännedom
Löneenheten
Förtroendemannaregistret
Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18
Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282
E-post [email protected] www.vaxjo.se
1 (1)
ÄRENDE
Dnr KS 2015-00015
2015-09-07
Kommunfullmäktige
Redovisning av inkomna motioner och
medborgarförslag
Förslag till beslut
Kommunfullmäktige noterar informationen i protokollet.
Bakgrund
Nedan redovisas de motioner och medborgarförslag som inkommit till
kommunkansliet efter redovisningen på föregående
kommunfullmäktigesammanträde.
Motioner
2015-09-07 Motion om att öka dialogen med Växjös pensionärer - Malin
Lauber (S)
2015-08-31 Motion om avgiftsfri simskola i Växjö- Carin Högstedt (V)
2015-08-24 Motion om behovet av en uppställningsplats nära Växjö för
bl.a. EU-migranter- Carin Högstedt (V), Eva-Britt Svensson
(V) och Örjan Mossberg (V)
2015-07-13 Motion om att förenkla regler för ökat byggande i Växjö
kommun- Ola Palmgren (S)
2015-06-16 Motion om idrottshistoriskt center i Växjö- Ann-Kristin
Lindquist (S) och Håkan Frizén (V)
Medborgarförslag
2015-09-06 Medborgarförslag om industritomter i Lammhult
2015-09-06 Medborgarförslag om att sätta upp elstolpar/camping vid
Hälsoarenan i Lammhult.
2015-09-02 Medborgarförslag om ett cykelställ vid busshållplats
Sandvägen
2015-09-01 Medborgarförslag om markering i gathörn där 10
metersgränsen går till närliggande korsning.
2015-08-31 Medborgarförslag om att utreda och bygga ett
gemensamhetsboende i Växjö
Kommunledningsförvaltningen
Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18
Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282
E-post [email protected] www.vaxjo.se
1 (2)
ÄRENDE
Dnr KS 2015-00015
2015-09-07
2015-08-29 Medborgarförslag om av-/påfart till Norrleden till/från väg 25
mot centrum
2015-07-17 Medborgarförslag om att ändra namnet på Speakers corner till
Nils Dacke plats
2015-07-10 Medborgarförslag om att förbjuda mopeder på cykelbanor och i
parker
2015-07-01 Medborgarförslag om förändrad redovisning av fossila
koldioxidutsläpp
2015-06-15 Medborgarförslag om att anlägga en parkeringsficka vid
Lammhults station
2015-06-15 Medborgarförslag om att bygga en vinterträdgård vid
odlingarna Ringsberg/Kristineberg
2 (2)
Motion till Växjö kommunfullmäktige REGELFÖRENKLINGAR FÖR ÖKAT BYGGANDE Växjö har under många år samlat på sig ett bostadsunderskott och särskilt stor är bristen på hyresrätter. Det märker såväl den som ska flytta hemifrån som den som vill flytta till jobb eller studier och behöver en bostad med kort varsel. Bristen på bostäder begränsar människors frihet, framväxten av nya jobb, företagens utvecklingsmöjligheter och kommunens tillväxtpotential. Därför behöver vi vända på varje sten för att öka bostadsbyggandet. Trots att Växjö kommun har en mycket god planberedskap är vägen från idé till byggstart ändå för lång och kantad av hinder med stora kostnader som följd. Det gör att det tar lång tid att få nya bostäder och ger höga boendekostnader i det bestånd som ändå blir till, jämfört med vad som hade kunnat bli resultatet av en snabbare plan-­‐ och byggprocess. Därför skulle ett steg på vägen mot ökat byggande vara att se över vilka regelförenklingar Växjö kommun kan göra för att det ska gå snabbare att sätta spaden i marken. I ett projekt om kommunal regelförenkling lyfter Näringslivets Regelnämnd (NNR) att det finns stor potential för regelförenkling i Sveriges kommuner och tar specifikt upp byggnation som ett område där regelförenklingar kan göra det mindre kostsamt, mer förutsägbart och mer enhetligt för företag som vill bygga. För att öka takten i bostadsbyggandet krävs en aktiv och nytänkande lokal bostadspolitik. Därför föreslår jag: -­‐ Att ge stadsbyggnadskontoret och planeringskontoret i uppgift att se över eventuella regelförenklingar som Växjö kommun kan göra för att öka byggandet av nya bostäder. Växjö, 2015-­‐07-­‐13 Ola Palmgren (S) Medborgarförslag
Förslaget i helhet
Rubrik
Stoppa mopeder på cykelbanor
Beskriv ditt förslag
Se bifogad fil.
Var vill du att beslutet ska fattas?
Jag vill att mitt förslag beslutas av ansvarig nämnd
Jag vill att mitt förslag beslutas av kommunfullmäktige
Personuppgifter
Förnamn
Efternamn
C/O
Adress
Postnummer
Postort
Telefon
Mobiltelefon
E-postadress
Lucia
Tamburino
Kvartalsvägen 13
352 61
VÄXJÖ
0721050179
[email protected]
Bifogade dokument
Dokument
Storlek
mopederForslag.pdf
99.5 KB
Personuppgiftslagen
Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till
automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL.
Blankettinformation
Nummer
Inskickat
1436533465699
2015-07-10 15:20:33
Blankettid: 1436533465699
Sida 1 av 1
Datum : 2015-07-10 15:20:33
Medborgarförslag
Förslaget i helhet
Rubrik
Beskriv ditt förslag
Ändra namn på speakers corner
Hej, mitt namn är kenneth karlsson och jag har ett förslag att ändra
namnet på Speakers Corner,ett engelskt namn som jag tycker är totalt
opassande på en allmän plats i Växjö där folk ska träffas och framföra
åsikter.På historiska grunder skulle jag vilja ändra namnet till, Nils Dacke
Plats,hans person har en synnerligen central plats"på gott och ont"i
Växjös och smålands historia.År 1542-1543 bodde han på Kronobergs
slott tills han störtades av Gustav Vasa.Jag skulle vilja sammanfoga det
"nya namnet Nils Dacke Plats" på storgatan med Kronobergs
slottsruin,genom att sätta upp, kanske en lämplig påhittad byst-staty
och information om sambandet nils dacke-kronobergs slott.Jag är
övertygad om att ett namnbyte skulle ha stor betydelse för en ganska
historielös Växjö befolkning,Växjöbor och turister skulle i stor
utsträckning kunna intresserat ta sig ut till slottsruinen,det skulle kunna
bli ett lyft för den verksamhet som bedrivs därute.Kenneth Karlsson
Skimmelvägen 6 35255 Växjö.
Var vill du att beslutet ska fattas?
Jag vill att mitt förslag beslutas av ansvarig nämnd
Jag vill att mitt förslag beslutas av kommunfullmäktige
Personuppgifter
Förnamn
Efternamn
C/O
Adress
Postnummer
Postort
Telefon
Mobiltelefon
E-postadress
KENNETH
KARLSSON
Skimmelvägen 6
352 55
VÄXJÖ
0470-83885
0705683885
[email protected]
Personuppgiftslagen
Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till
automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL.
Blankettinformation
Nummer
Inskickat
1437117017888
2015-07-17 09:50:02
Blankettid: 1437117017888
Sida 1 av 1
Datum : 2015-07-17 09:50:02
Medborgarförslag
Förslaget i helhet
Rubrik
Beskriv ditt förslag
Av-/påfart till Norrleden till/från väg 25 mot centrum
Hej! Mitt förslag är att göra det möjligt att köra på och av Norrleden till
och från centrum på väg 25. För oss som bor norr om växjö och skall till
området vid biltema eller handelsplats I11 är det helt absurt att man
måste köra genom antigen Arabygatan eller Systratorpsvägen och
genom hela industriområdet. Det blir väldigt många start/stop och vid
högtrafikerade tider så blir det mycket köbildning med tomgångkörning.
Detta kan ju inte vara den bästa lösningen och inte särskilt grönt då bilar
tvingas till onödig körning. Här är en länk till en skiss på hur jag anser att
problemet skall lösas! https://www.google.com/maps/d/edit?
mid=zZw17oybAO8s.kOw1eo5lPgXA&usp=sharing
Var vill du att beslutet ska fattas?
Jag vill att mitt förslag beslutas av ansvarig nämnd
Jag vill att mitt förslag beslutas av kommunfullmäktige
Personuppgifter
Förnamn
Efternamn
C/O
Adress
Postnummer
Postort
Telefon
Mobiltelefon
E-postadress
STEFAN
JONASSON
Rösvägen 16
352 49
VÄXJÖ
0703454597
0703454597
[email protected]
Personuppgiftslagen
Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till
automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL.
Blankettinformation
Nummer
Inskickat
1440876546695
2015-08-29 21:31:36
Blankettid: 1440876546695
Sida 1 av 1
Datum : 2015-08-29 21:31:36
Medborgarförslag
Förslaget i helhet
Rubrik
Beskriv ditt förslag
Markering i gathörn där 10 metersgränsen går till närliggande korsning.
Efter att ha blivit bötfälld för att jag stod (2 meter) för nära en korsning så
ser jag ett behov av att markera var denna 10-metersgräns faktiskt är.
Idag är det ett lotteri om man kommer att bli bötfälld eller inte eftersom
"ögonmåttet" kan vara olika inställt hos mig som förare och hos den som
skall reglera en eventuell felparkering. Detta kan bli en tydlig hjälp för
både bilföraren och den som skall utfärda eventuell bot om man med en
markering i kantstenen visar var 10-metersgränsen är i förhållande till
närliggande korsning. Denna åtgärd skulle kunna vara en
trafiksäkerhetshöjande åtgärd eftersom det ofta, i synnerhet i vissa
stadsdelar i Växjö tätort, parkeras för nära korsningar. Ofta betydligt
närmare än de 8 meter jag blev bötfälld för. Mitt förslag är att man gör en
pilot i en av de mest drabbade stadsdelarna, Söder. En
informationskampanj behövs där man informerar vad strecken betyder
och var på bilen detta streck skall räknas (karossen& framhjulen?).
"Strecken" kommer inte att synas när det blir snö men det ursäktar inte
den som felparkerar. Eftersom det inte förändrar parkeringsreglerna i sig
borde det inte innebära någon reglering av lokala trafikregler? /Mats
Hytter
Var vill du att beslutet ska fattas?
Jag vill att mitt förslag beslutas av ansvarig nämnd
Jag vill att mitt förslag beslutas av kommunfullmäktige
Personuppgifter
Förnamn
Efternamn
C/O
Adress
Postnummer
Postort
Telefon
Mobiltelefon
E-postadress
MATS
HYTTER
Förmaksvägen 38
352 62
VÄXJÖ
[email protected]
Personuppgiftslagen
Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till
automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL.
Blankettinformation
Nummer
Inskickat
1441094214706
2015-09-01 10:17:45
Blankettid: 1441094214706
Sida 1 av 1
Datum : 2015-09-01 10:17:45
Medborgarförslag
Förslaget i helhet
Rubrik
Beskriv ditt förslag
Elstolpar / Camping vid Hälsoarenan i Lammhult.
Hej! Jag har ett förslag om att sätta upp campingstolpar med el vid
Hälsoarenan i Lammhult. Även en uppställningsplats för husvagnar och
husbilar. Det har varit många i år som har frågat efter detta, då vårat bad
är mycket fint. Nu senast så kom en familj i från Frankrike som hade läst
om vårt fina bad i Lammhult, tyvärr hade vi ingen camping för dem att
erbjuda men vi lät dem duscha, tvätta sig och äta uppe hos oss, sov
gjorde de sen nere vid sjön Lammen. De kom lägligt till vår löpträning vi
har på tisdagar, så de var även med på detta, vilket var mycket
uppskattat. Kablar ligger ju redan i anslutning till arenan, så jag tror ej
det kan kosta så mycket att lösa detta problem. Jag lämnar gärna ett
förslag/skiss om intresse finns från er sida. Mvh Robert Karlsson, OK
Norrvirdarna Lammhult.
Var vill du att beslutet ska fattas?
Jag vill att mitt förslag beslutas av ansvarig nämnd
Jag vill att mitt förslag beslutas av kommunfullmäktige
Personuppgifter
Förnamn
Efternamn
C/O
Adress
Postnummer
Postort
Telefon
Mobiltelefon
E-postadress
Robert John Åke
Karlsson
Pilgatan 6
360 30
LAMMHULT
0736188054
[email protected]
Personuppgiftslagen
Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till
automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL.
Blankettinformation
Nummer
Inskickat
1441532720554
2015-09-06 11:50:28
Blankettid: 1441532720554
Sida 1 av 1
Datum : 2015-09-06 11:50:28
Medborgarförslag
Förslaget i helhet
Rubrik
Beskriv ditt förslag
Industritomter Lammhult.
Hej! Jag vill lämna ett förslag på att kommunen ska erbjuda
industritomter i Lammhult mer expansivt. Lammhult är beroende av ett
näringsliv som håller orten uppe. När man åker förbi många mindre
småsamhällen ser man mycket nyetableringar som kommunen har hjälpt
till med. Det vore kul och intressant om ni marknadsförde mark och hjälp
till nya företag till orten. Oftast är det ju billigare utanför en stor stad än i
för nybyggnationen. Mvh Robert Karlsson, Lammhult.
Var vill du att beslutet ska fattas?
Jag vill att mitt förslag beslutas av ansvarig nämnd
Jag vill att mitt förslag beslutas av kommunfullmäktige
Personuppgifter
Förnamn
Efternamn
C/O
Adress
Postnummer
Postort
Telefon
Mobiltelefon
E-postadress
Robert John Åke
Karlsson
Pilgatan 6
360 30
LAMMHULT
0736188054
[email protected]
Personuppgiftslagen
Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till
automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL.
Blankettinformation
Nummer
Inskickat
1441533069563
2015-09-06 11:54:16
Blankettid: 1441533069563
Sida 1 av 1
Datum : 2015-09-06 11:54:16
ÄRENDE
Dnr KS 2014-00844
2015-09-07
Martin Fransson
gruppledare
Tel. 0470-412 16
Kommunfullmäktige
Meddelanden till kommunfullmäktige
Förslag till beslut
Kommunfullmäktige noterar informationen.
Bakgrund
Följande protokoll och redovisningar har inkommit till kommunfullmäktige
efter junisammanträdet:
Nämnden för arbete och välfärd § 146/2015 Rapportering enligt 16 kap. 6 f §
SoL av ej verkställda beslut enligt 4 kap. 1 § SoL 2015
Byggnadsnämnden § 170/2015 antagande av detaljplan för Sanatoriet 3 m.fl,
Hovshaga i Växjö kommun
Kommunstyrelsens beslut 2015-06-02 om medborgarförslag om hur man kan
bygga vid Arenastaden samt Grand
Utbildningsnämndens beslut 2015-03-18 om medborgarförslag om namn på
ny skola på Storgatan 50-52
Tekniska nämnden § 102/2015 beslut om medborgarförslag om upprustning
och utsmyckning av stenröse
Tekniska nämnden § 103/2015 beslut om medborgarförslag om bättre
dagvattenavledning korsningen Storgatan - Arabygatan
Kultur- och fritidsförvaltningens interna styrdokument för
Fristadsprogrammet i Växjö
Byggnadsnämnden § 133/2015 beslut om medborgarförslag om att döpa om
Kronobergsgatan
Länsstyrelsens beslut om ny ledamot/ersättare i kommunfullmäktige efter
Eva-Marie Rasmusson (S)
Beslut fattat av kultur- och fritidsnämnden § 94/2015 - Delrapportering av
uppdrag om att utreda ridsportens behov och förutsättningar i Växjö
kommun
Beslut fattat av kultur- och fritidsnämnden § 92/2015 - Återrapportering av
uppdrag att under 2011 genomföra kartläggning av idrottsytor ur ett
könsperspektiv
Kommunledningsförvaltningen
Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18
Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282
E-post [email protected] www.vaxjo.se
1 (2)
ÄRENDE
Dnr KS 2014-00844
2015-09-07
Beslut fattat av kultur- och fritidsnämnden i § 83/2015 om medborgarförslag
om att bygga ett badhus i Ingelstad
Överförmyndarnämndens redovisning av uppdrag om förändrat
redovisningsdatum för gode män
Rapportering från omsorgsnämnden av gynnande beslut enligt Lag om stöd
och service till vissa funktionshindrade (LSS) som inte verkställts i tidkvartal 4, 2014 och kvartal 1, 2015
2 (2)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Nämnden för arbete och välfärd
2015-08-26
§ 146
Dnr 2015-00102
Rapportering enligt 16 kap. 6 f § SoL av ej verkställda
beslut enligt 4 kap. 1 § SoL 2015
Nämnden för arbete och välfärds beslut
Nämnden för arbete och välfärd överlämnar till kommunfullmäktige
rapportering av ej verkställda beslut enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen för
andra kvartalet år 2015.
Bakgrund
Enligt socialtjänstlagen (2001:453, SoL) ska de nämnder som ansvarar för
kommunens uppgifter enligt SoL lämna en statistikrapport till fullmäktige
över hur många av nämndens gynnande beslut enligt 4 kap. 1 § SoL som inte
har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Rapporten ska ange
vilka typer av bistånd som besluten gäller samt hur lång tid som vid
rapporteringstillfället förflutit från dagen för respektive beslut.
Rapporteringsskyldigheten till fullmäktige gäller även för beslut som inte
verkställs på nytt inom tre månader från den dag då verkställigheten
avbrutits. Rapporteringen ska göras en gång per kvartal.
Av redovisningen till fullmäktige ska det inte gå att härleda vilka personer
besluten gäller. Skälen till varför de rapporterade besluten inte är verkställda
ska inte anges, då det inte är meningen att skapa en diskussion kring enskilda
ärenden. Däremot är viktigt att det framgår hur stor del av de ej verkställda
besluten som gäller bistånd till kvinnor respektive män.
Ärendet
1. Allmänna uppgifter
Rapporteringsperiod
Andra kvartalet 2015
Ansvarig nämnd
Nämnden för arbete och välfärd
Ansvarig rapportör
Förvaltningschef Per Sandberg
2. Rapportering enligt 16 kap 6h § Socialtjänstlagen
2.1 Typ av gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader samt tid
som förflutit sedan beslutet fattades.
Typ av gynnande beslut
Tid som förflutit sedan beslutet
15(26)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Nämnden för arbete och välfärd
2015-08-26
fattades
Kontaktperson
9 månader
Kontaktperson
6 månader
Kontaktperson
5 månader
Kontaktfamilj
9 månader
Helg korttidsplats
3 månader
Totalt antal gynnande beslut som inte verkställts i tid avser fem personer,
varav tre pojkar och två flickor.
Beslutsunderlag
Arbetsutskottet har i § 136/2015 föreslagit att nämnden för arbete och
välfärd överlämnar till kommunfullmäktige rapportering av ej verkställda
beslut enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen för andra kvartalet år 2015.
Förvaltningschef har i en skrivelse 2015-07-01 redogjort för ärendet och
lämnat förslag till beslut.
Kvartalsrapport 4.
Beslutet skickas till
För kännedom
Kommunfullmäktige, kommunens revisorer
16(26)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Byggnadsnämnden
2015-08-26
§ 170
SANATORIET 3 m.fl, Hovshaga, Växjö kommun.
Detaljplan för väg. Antagande
Dnr 2014/BN1253 Dpl 214
Beslut
Byggnadsnämnden beslutar enligt arbetsutskottets förslag.
Byggnadsnämnden antar detaljplaneförslaget upprättat 2015-04-30 enligt
5 kapitlet 27 § plan- och bygglagen.
Med hänvisning till utlåtande daterat 2015-06-11 ska framförda synpunkter
inte föranleda annan ändring än de justeringar som redovisas i utlåtandet.
Bakgrund
Syftet med detaljplaneändringen är att ändra användningen för en del av
kvartersmarken till allmänplatsmark. Området är idag en
gemensamhetsanläggning och föreslås bli lokalgata, som ska leda in till två
nya bostadsområden inom fastigheterna Sanatoriet 30 och 31. Dessutom tas
på fastigheten Sanatoriet 31 bort ett x-område, som genom detaljplanen
spelat ut sin roll. Ledningar i planområdet, som idag ligger inom u-område,
kan ligga kvar i den nybildade allmänplatsmarken.
Detaljplaneförslaget har t.o.m. 2015-06-04, enligt kap. 5 plan- och
bygglagen, varit utsänt till sakägare samt statliga och kommunala
förvaltningar för granskning. Under samma tid har granskningshandlingarna
också funnits tillgängliga på stadsbyggnadskontoret, kommunens
kontaktcenter, stadsbiblioteket samt digitalt på Växjö kommuns hemsida.
Beslutsunderlag
Antagandehandlingar, daterade 2015-04-30
Utlåtande, daterat 2015-06-11
Arbetsutskottets förslag till byggnadsnämnden § 153
Beslutsexpediering
Sökande
Länsstyrelsen i Kronobergs län
1 (1)
Justerandes sign
Ordförandes sign
Expedierat
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
2015-06-02
§ 229
Dnr 2015-00319
Medborgarförslag om hur man kan bygga vid
Arenastaden samt Grand Samarkand
Kommunstyrelsens beslut
Kommunstyrelsen avslår medborgarförslaget. Marken som förslagsställaren
hänvisar till är privatägda och Växjö kommun förfogar således inte över den.
Bakgrund
Ett medborgarförslag har inkommit om hur kommunen kan bygga vid
Arenastaden i Växjö kommun. Förslagsställaren föreslår att kommunen ska
använda utpekade tomma lokaler i området till att exempelvis bygga
rekreationsanläggningar som simhall och bowlinghall eller använda
befintliga lokaler för butiker och restaurang med bostäder ovanpå.
Kommunfullmäktige har den 21 april överlämnat beslutanderätten till
kommunstyrelsen.
Beslutsunderlag
Kommunchefen har i en skrivelse den 16 april 2015 redogjort för ärendet.
Av skrivelsen framgår att kommunledningsförvaltningen anser att förslaget
innehåller visionära och intressanta idéer om hur man kan utveckla kvarteret
Handelsmannen. Berörda kvarter är privatägda vilket innebär att det inte är
Växjö kommun som förfogar över fastigheterna utan förvaltningen föreslår
att medborgaren kan kontakta fastighetsägaren.
Arbetsutskottet har genom § 268/2015 föreslagit att kommunstyrelsen avslår
medborgarförslaget. Marken som förslagsställaren hänvisar till är privatägda
och Växjö kommun förfogar således inte över den.
Beslutet skickas till
Förslagsställaren
26(58)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Utbildningsnämnden
2015-03-18
§ 52
Dnr 2015-00069
Medborgarförslag om namn på ny skola på Storgatan 50-52
Utbildningsnämndens beslut
1. Utbildningsnämnden besvarar medborgarförslaget enligt följande:
Utbildningsnämnden har uppmärksammat att namngivningen av de nya
skolbyggnaderna som planeras i Bergunda och på Storgatan 50-52 engagerar många
medborgare i Växjö kommun. För att ge alla medborgare i Växjö kommun
möjligheten att komma med förslag på vilka namn som ska ges de nya skolorna har
utbildningsnämnden för avsikt att under våren 2015 utlysa en namntävling.
Inkommet medborgarförslag kommer att ses som ett bidrag i namntävlingen.
2. Förvaltningschefen ges i uppdrag att genomföra namntävling för namngivning av
den planerade skolan på Storgatan 50-52. Uppdraget ska redovisas vid
utbildningsnämndens sammanträde i juni.
3. Som jury i namntävlingen utses utbildningsnämndens presidium.
Bakgrund
Medborgarförslag har den 21 januari inkommit till kommunfullmäktige om att den
nya skolan på Storgatan 50-52 ges namnet Holmgrenska skolan.
Kommunfullmäktige har den 24 februari beslutat att överlämna beslutanderätten i
ärendet till utbildningsnämnden.
Beslutsunderlag
Arbetsutskottets förslag i § 20/15
1. Utbildningsnämnden besvarar medborgarförslaget enligt följande:
Utbildningsnämnden har uppmärksammat att namngivningen av de nya
skolbyggnaderna som planeras i Bergunda och på Storgatan 50-52 engagerar många
medborgare i Växjö kommun. För att ge alla medborgare i Växjö kommun
16(40)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Utbildningsnämnden
2015-03-18
möjligheten att komma med förslag på vilka namn som ska ges de nya skolorna har
utbildningsnämnden för avsikt att under våren 2015 utlysa en namntävling.
Inkommet medborgarförslag kommer att ses som ett bidrag
i namntävlingen.
2. Förvaltningschefen ges i uppdrag att genomföra namntävling för
namngivning av den planerade skolan på Storgatan 50-52. Uppdraget ska
redovisas vid utbildningsnämndens sammanträde i juni.
3. Som jury i namntävlingen utses utbildningsnämndens presidium.
Ordförandes skrivelse 2015-02-24.
Förvaltningschefens skrivelse 2015-02-24.
17(40)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Tekniska nämnden
2015-08-26
§ 102
Dnr 2014-00338
Medborgarförslag om upprustning och utsmyckning av
stenröse
Tekniska nämndens beslut
Tekniska nämnden tackar för medborgarförslaget och beslutar i dagsläget att
avslå önskemål om belysning av stenmur, julgransbelysning samt
välkomstskylt längs med Teleborgsvägen.
Nämnden ser positivt på idén om en belysning av den vackra stenmuren och
på julgransbelysning i den stora granen intill men är mer tveksamma till
tankarna på välkomstskylt på denna plats. När det gäller belysningen finns
dock i dagsläget inte möjlighet att prioritera denna investeringskostnad och
den årliga driftskostnaden för anläggningen som belysningen skulle medföra.
Den prioritering som just nu görs vad gäller stadens belysning är att öka
takten i bytet till mer energieffektiva LED armaturer som belyser gator och
gång- och cykelvägar. Vi kommer dock att ta med oss idén om belysning av
den vackra stenmuren och julgransbelysningen i vår framtida planering.
Bakgrund
I ett medborgarförslag, som inkom 17 november 2014, förslås
fasadbelysning och upprustning av den stora äldre stenmuren längsmed
Teleborgsvägen i höjd med Raskens- och Ljungfällerondellen. Till detta
föreslås att platsen framför förses med en skylt med orden ”Välkommen till
Växjö”. Vidare föreslås att den större solitära gran framför muren kläs med
julgransbelysning under juletid.
Beslutsunderlag
Tekniska chefen har i en skrivelse 3 augusti 2015 redogjort för ärendet och
lämnat förslag till beslut.
15(21)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Tekniska nämnden
2015-08-26
Tekniska förvaltningen instämmer vad gäller stenmurens stora skönhetvärde
och att en punktbelysning av muren skulle förstärka dess upplevelsevärde.
§ 102 fortsättning
Att ljussätta muren beräknas kosta ca 55 000 kronor (fyra armaturer och
dragning av elkabel). Till detta kommer en årlig driftskostnad på 15 000
kronor. I dagsläget ser vi dock inte möjlighet att prioritera detta projekt då
fokus vad gäller satsning på Växjös belysning just nu ligger på att ersätta
gamla, miljöfarliga och energikrävande armaturer med energieffektiv s.k.
LED belysning. Satsningar på effektbelysning i befintliga miljöer måste
därför stå tillbaka under de kommande åren.
Angående julgransbelysning ser vi även detta som en god idé vilken vi också
tar med oss som idé för framtida planer av utökad utsmyckning. Däremot är
idén om en välkomstskylt inte aktuell då denna typ av skyltar redan finns
utplacerade vid stadens entréer.
Kommunfullmäktige har överlämnat beslutanderätten i ärendet till tekniska
nämnden § 256/2014.
Arbetsutskottet i § 65/2015
Yrkanden
Örjan Mossberg (V) med instämmande av Gunnar Storbjörk (S):
Tekniska nämnden tackar för medborgarförslaget och beslutar i dagsläget att
avslå önskemål om belysning av stenmur, julgransbelysning samt
välkomstskylt längs med Teleborgsvägen.
Nämnden ser positivt på idén om en belysning av den vackra stenmuren och
på julgransbelysning i den stora granen intill men är mer tveksamma till
tankarna på välkomstskylt på denna plats. När det gäller belysningen finns
dock i dagsläget inte möjlighet att prioritera denna investeringskostnad och
den årliga driftskostnaden för anläggningen som belysningen skulle medföra.
Den prioritering som just nu görs vad gäller stadens belysning är att öka
takten i bytet till mer energieffektiva LED armaturer som belyser gator och
gång- och cykelvägar. Vi kommer dock att ta med oss idén om belysning av
den vackra stenmuren och julgransbelysningen i vår framtida planering.
16(21)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Tekniska nämnden
2015-08-26
Beslutsordning
Ordförande frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att tekniska
nämnden beslutar enligt Örjan Mossbergs yrkande.
§ 102 fortsättning
Beslutet skickas till
Kommunstyrelsen
För kännedom
Förslagsställaren
17(21)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Tekniska nämnden
2015-08-26
§ 103
Dnr 2014-00334
Medborgarförslag om att vidta åtgärder för att bättre
avleda gatudagvatten i korsningen mellan Storgatan
och Arabygatan.
Tekniska nämndens beslut
Tekniska nämnden tackar för medborgarförslaget och besvarar att tekniska
förvaltning arbetar kontinuerligt och aktivt med att åtgärda och förebygga
dagvattenproblem. Rubricerad synpunkt är noterad. I dagsläget tillhör dock
inte korsningen Storgatan-Arabygatan de mer prioriterade punkterna att
åtgärda ur dagvattensynpunkt.
Bakgrund
Ett medborgarförslag med följande lydelse har inkommit: Växjö kommun
bör uppmärksamma och vidta åtgärder för att bättre avleda gatudagvatten i
korsning Storgatan – Arabygatan.
Beslutsunderlag
Tekniska chefen har i en skrivelse 10 augusti 2015 redogjort för ärendet och
lämnat förslag till beslut.
Arbetsutskottet i § 66/2015
Beslutet skickas till
Kommunstyrelsen
För kännedom
Förslagsställaren
16(21)
Styrdokument for Fristadsprogrammet
i Vaxjo
”För varje författare, varje penna och varje ord som får verka fritt så ökar också friheten för
miljoner andra i samma land”
Bakgrund
Genom en motion väcktes frågan om att Växjö skulle bli en Fristad första gången 1996.
Därefter blev frågan återigen aktuell efter beslut i kulturnämnden 2010 samt ytterligare en
motion. Växjö kommun välkomnade sin första fristadsförfattare under hösten 2012.
Fristadsprogrammet
Fristadsprogrammet syftar till att värna yttrandefriheten och försvara det fria ordet genom att
ge en förföljd författare möjlighet att utöva sitt yrke i en trygg miljö som erbjuder goda
levnads- och arbetsvillkor.
Fristadsförfattaren erbjuds skydd, främjande av sitt yrkesutövande samt deltagande i
värdstadens kulturliv i enlighet med ICORNs devis ”Protect – Promote- Participate”. Protect,
det vill säga beskydda, har första prioritet.
Fristadsprogrammet sörjer för en författares väl under två år i enlighet med undertecknat avtal
mellan ICORN och Växjö kommun. Avtalet med ICORN (International Cities Of Refuge
Network) medför att Växjö kommun ska vara värd för en författare under två år. I avtalet
ingår inga förbindelser gällande kommunens ansvar för gästens eventuella önskan om att
stanna kvar i Sverige efter programperiodens slut. Då en programperiod är avslutad skall en
ny period påbörjas.
Organisation
Kultur- och fritidsnämnden bär huvudansvaret för att fristadsprogrammet fungerar väl.
Beroende på anländande gäst kan fler förvaltningar beröras. Arbetet med fristadsprogrammet
sker i samråd med flera olika myndigheter.
Kultur- och fritidsförvaltningen sköter kontakt med ICORN samt nätverket för fristadsstäder
genom tjänsteman som är samordnare för fristadsprogrammet. Samordnaren skall delta vid
nationella och internationella möten och konferenser gällande fristäder. Samordnaren utför
arbetet i samråd med andra förvaltningar och myndigheter. Kultur- och fritidsförvaltningen
har även ansvar för att stötta och ge gästen förutsättningar för att vara verksam i Växjö.
För att hjälpa fristadsförfattaren efter den tvååriga programperiodens slut skall organisationen
för fristadsprogrammet arbete proaktivt tillsammans med gästen under hens vistelse i Växjö.
Det skall uppnås genom organisationens arbete i enlighet med följande tidsplan:
1. Inför gästens ankomst informera sig om vilka önskemål gästen har och planera
introduktion till lämpliga nätverk, professionella och sociala, som kan vara aktuella i
avsikt för gästen att integrera sig i samhället och skapa arbetstillfällen fortast möjligt.
2. Vid gästens ankomst stämma av eventuell önskan om att stanna kvar i Sverige efter
den tvååriga programperiodens slut. Gästen skall informeras om regler, möjligheter
och processer gällande uppehållstillstånd och asyl.
3. Vid önskemål om att stanna i Sverige skall en tidsplan med målsättningen att
möjligheten till att stanna finns efter programperiodens slut.
Förvaltningen för arbete och välfärd skall genom sitt medborgarkontor underlätta och stötta
kontakten med myndigheter, institutioner samt olika nätverk för att gästen skall få en bra
stipendietid i Växjö. Förvaltningen för arbete och välfärd skall stötta gästens acklimatisering i
det svenska samhället, Växjö kommun och svara på frågor angående vardagslivet och
vistelsen i Sverige. Förvaltningen skall ha kunskap om fristadsförfattarens möjligheter till att
stanna i Sverige.
Kommunledningsförvaltningens säkerhetsfunktion bistår vid hot- och riskbedömning samt
med råd kring säkerhetsåtgärder och kontakt med polis.
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kultur- och fritidsnämnden
2015-06-10
§ 92
Dnr 2015-00034
Uppdrag att under 2011 genomföra en kartläggning av
idrottsytor ur ett könsperspektiv
Kultur- och fritidsnämndens beslut
Kultur- och fritidsnämnden godkänner presenterad statistik.
Bakgrund
Kommunfullmäktige gav i § 158/2010 fritidsnämnden i uppdrag att under
2011 genomföra en kartläggning över nyttjandet av idrottsytor ur ett
könsperspektiv.
Kultur och fritidsförvaltningen har sedan 1/7 2013 krav på att föreningar ska
närvarorapportera sin barn och ungdomsverksamhet i ett datasystem. Med
det nya systemet kan förvaltningen presentera hur könsfördelningen ser ut
för de föreningar som årligen söker verksamhetsstöd för barn och ungdomar
(5-20 år). Varje år söker ca 130 stycken föreningar verksamhetsstöd. Stödet
betalas ut först efter avslutat verksamhetsår vilket innebär att de siffror vi
kan ta fram är föregående års verksamhet. Eftersom vissa föreningar har
brutet verksamhetsår så kan inte förvaltningen ge en total årlig statistik
förrän samtliga föreningar sökt.
Av de föreningar som söker stöd är ca 75 % idrottsföreningar.
Ärendet
Statistiken presenterar hur könsfördelningen är hos de 49 stycken föreningar
som t.o.m. april månad erhållit verksamhetsstöd.
Statistiken omfattar antal godkända deltagartillfällen och unika deltagare
fördelat på kön.
Pojkar
Flickor
Deltagartillfällen
156 442
175 892
Unika deltagare
9 989
10 020
40(47)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kultur- och fritidsnämnden
2015-06-10
Eftersom statistiken bygger på ca 38 % av totalt antal föreningar så kan den
vara missvisande för hela föreningslivet.
Den totala statistiken kommer att fr.o.m. i år presenteras som nyckeltal i
årsbokslutet.
Förvaltningen arbetar med att ta fram ett statistikverktyg som ska underlätta
framtagning av mer detaljerad statistik såsom åldersgrupperingar, när på
dygnet man är aktiv m.m.
Beslutsunderlag
Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut §63 2015-06-03
Beslutet skickas till
För kännedom
Kommunfullmäktige
41(47)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kultur- och fritidsnämnden
2015-06-10
§ 94
Dnr 2015-00086
KF- uppdrag om att utreda ridsportens behov och
utmaningar i Växjö kommun
Kultur- och fritidsnämndens beslut
Kultur- och fritidsnämnden beslutar fördela särskilt stöd för akuta åtgärder
på ridanläggningarna under 2015 utifrån förvaltningens föreslagna principer.
Bakgrund
Kultur- och fritidsförvaltningen har av nämnden fått i uppdrag att utreda
ridsportens behov och utmaningar i Växjö kommun.
Uppdraget grundar sig Ann-Kristin Lindquists (S) motion från den 6 januari
2014, där hon föreslagit att fritidsnämnden i samråd med kommunens
ridklubbar får i uppdrag att utreda frågan om en centralt belägen arena för
ridsport i Växjö.
Fritidsnämnden har i § 27 2014-03-10 yttrat sig positivt över motionen.
Nämnden håller med om att en utredning kring ridsporten i Växjö bör göras.
En sådan utredning bör dock enligt nämnden belysa vilka behov och
utmaningar som finns för ridsporten i Växjö.
Kommunfullmäktige har den 20 maj 2014 § 117 beslutat att bifalla motionen
och att uppdra åt fritidsnämnden att utreda ridsportens behov och utmaningar
i Växjö kommun.
Uppdragetsomfattning utgörs av:
1. Statusbesiktning av ridanläggningarna i Växjö kommun.
2. En nulägesbeskrivning av ridklubbarna och deras framtida
ambitioner och behov för verksamheten.
3. En översikt av ridskolan och ridsportens roll i samhället
45(47)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kultur- och fritidsnämnden
2015-06-10
4. Övervägande och rekommendationer vad gäller utveckling och
investeringar inom ridsporten i Växjö kommun.
Detta ärende utgör en första del av punkt fyra och kommer att kompletteras.
De statusbesiktningar som genomförts av WSP visar på ett stort behov av
åtgärder på dem fem föreningsägda ridanläggningarna. WSPs rapport lyfter
fram förslag på prioriteringar och även en klassificering av åtgärderna utifrån
vilka åtgärder som behövs för att uppfylla lagkrav, säkerhet med mera, samt
vilka åtgärder som behövs för fastighetsunderhåll och för
verksamhetsutveckling.
Föreningarnas egna ekonomiska möjligheter att vidta de framlyfta åtgärderna
är ytterst begränsade.
Nämnden har en avsatt budget om totalt 1 000 000 kr för ridsporten 2015.
Av dessa beräknas 300 000 kr användas till pågående fördjupad
projektering/utredning av Växjö ridklubbs stall enligt förslag från WSP.
Ärendet
Kultur- och fritidsförvaltningen föreslår att de kvarstående 700 000 kr av den
budget som finns avsatt för ridsporten 2015 fördelas till föreningarnas behov
av åtgärder för att uppfylla lagkrav och säkerhet. Den totala beräknade
summan för dessa åtgärder uppgår till ca 4 000 000 kr. Därför är
förvaltningens bedömning att endast lagkravs- och säkerhetsåtgärder som
klassificerats som prioritet ett i WSPs rapport och som också föreningarna
själva bedömer vara mest akut prioriteras under 2015.
Fördelning av stöd föreslås fördelas för nedanstående åtgärder
Braås ponny- och
ridklubb
Lammhults ridklubb
Theleborgs
ryttarsällskap
Vattenläcka pumphus
Uppriktning av fundament på förråd
Förbättra vattenkvalitet samt inköp varmvatten
beredare
Renovering södra gaveln
Ny vattenlösning
Fuktskada och ventilationsrum
Ny stallinredning, lilla ponnystallet byggs om och
46(47)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kultur- och fritidsnämnden
2015-06-10
Växjöorterns
fältrittklubb
Växjö ridklubb
mindre renovering av B-stall, plan tas fram för
framtida ombyggnation av B-stall
Avloppslösning, infiltrationsanläggning
Förvaltningen avvaktar rapport utifrån den utökade
projekteringen/utredningen.
Storleken på stödet för respektive förening bör grundas på offertunderlag för
de olika åtgärdena. Offerterna ska ha inkommit från föreningarna senast 26
juni för att förvaltningen ska hinna bedöma ansökningarna och fördela
stödet. Stödet kräver i grunden ingen egen kontantinsats som motprestation
från föreningen men beroende på storleken på ansökningarna kan bidraget
behöva begränsas till en lägre nivå för att vi ska hålla oss inom tillgänglig
budget.
Beslutsunderlag
Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut §65 2015-06-03
Yrkanden
Håkan Frizén (V) med instämmande av Eva Johansson (C) yrkar bifall på
liggande förslag till beslut.
Beslutsordning
Ordförande frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att kultur- och
fritidsnämnden beslutar i enlighet med förslag till beslut.
Beslutet skickas till
För kännedom
Kommunfullmäktige
Theleborgs ryttarsällskap
Braås ponny- och ridklubb
Lammhults ridklubb
Växjöortens fältrittklubb
Växjö ridklubb
47(47)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kultur- och fritidsnämnden
2015-06-10
§ 92
Dnr 2015-00034
Uppdrag att under 2011 genomföra en kartläggning av
idrottsytor ur ett könsperspektiv
Kultur- och fritidsnämndens beslut
Kultur- och fritidsnämnden godkänner presenterad statistik.
Bakgrund
Kommunfullmäktige gav i § 158/2010 fritidsnämnden i uppdrag att under
2011 genomföra en kartläggning över nyttjandet av idrottsytor ur ett
könsperspektiv.
Kultur och fritidsförvaltningen har sedan 1/7 2013 krav på att föreningar ska
närvarorapportera sin barn och ungdomsverksamhet i ett datasystem. Med
det nya systemet kan förvaltningen presentera hur könsfördelningen ser ut
för de föreningar som årligen söker verksamhetsstöd för barn och ungdomar
(5-20 år). Varje år söker ca 130 stycken föreningar verksamhetsstöd. Stödet
betalas ut först efter avslutat verksamhetsår vilket innebär att de siffror vi
kan ta fram är föregående års verksamhet. Eftersom vissa föreningar har
brutet verksamhetsår så kan inte förvaltningen ge en total årlig statistik
förrän samtliga föreningar sökt.
Av de föreningar som söker stöd är ca 75 % idrottsföreningar.
Ärendet
Statistiken presenterar hur könsfördelningen är hos de 49 stycken föreningar
som t.o.m. april månad erhållit verksamhetsstöd.
Statistiken omfattar antal godkända deltagartillfällen och unika deltagare
fördelat på kön.
Pojkar
Flickor
Deltagartillfällen
156 442
175 892
Unika deltagare
9 989
10 020
40(47)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kultur- och fritidsnämnden
2015-06-10
Eftersom statistiken bygger på ca 38 % av totalt antal föreningar så kan den
vara missvisande för hela föreningslivet.
Den totala statistiken kommer att fr.o.m. i år presenteras som nyckeltal i
årsbokslutet.
Förvaltningen arbetar med att ta fram ett statistikverktyg som ska underlätta
framtagning av mer detaljerad statistik såsom åldersgrupperingar, när på
dygnet man är aktiv m.m.
Beslutsunderlag
Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut §63 2015-06-03
Beslutet skickas till
För kännedom
Kommunfullmäktige
41(47)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kultur- och fritidsnämnden
2015-06-10
§ 83
Dnr 2015-00185
Medborgarförslag om att bygga ett badhus i Ingelstad
Kultur- och fritidsnämndens beslut
Kultur- och fritidsnämnden avslår medborgarförslaget med motiveringen att
behovet av ett nytt badhus i Ingelstad inte är prioriterat utifrån kultur- och
fritidsnämndens bedömning.
Bakgrund
En medborgare i Ingelstad föreslår att kommunen bygger ett badhus med
bastu och pool i Ingelstad.
Ärendet
Ett badhus med pool, bastu och omklädningsrum kräver en byggnadsyta på
ca 500 m2. Kostnaden för en sådan anläggning bedöms ligga på 30 000
kronor per m2.
Beslutsunderlag
Medborgarförslag om att anlägga ett nytt badhus i Ingelstad
Kommunfullmäktiges beslut §218 2014-10-21
Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut §54 2015-06-03
Beslutet skickas till
För kännedom
Kommunfullmäktige
Förslagsställaren
25(47)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Överförmyndarnämnden
2015-06-09
§ 52
Utredning gällande förändrat redovisningsdatum för
gode män
Överförmyndarnämndens beslut
-att inte förändra redovisningsdatumet för gode män.
Bakgrund
I budget för Växjö kommun 2015 står följande ”Växjö kommun ska
undersöka förutsättningarna att ansöka om att bli försökskommun för
förändrade redovisningsdatum för gode män.”
Utredare Inger Brandt har gjort en redogörelse för hur förutsättningarna ser ut
och studerat för- och nackdelar med att förändra redovisningsdatumet (i
utredningen benämnt brutet räkenskapsår). Utredaren beskriver hur ett sådant
system skulle kunna fungera.
I beaktandet av för- och nackdelar finner dock förvaltningen att nackdelarna
överväger. Det skulle inte vara möjligt att, med det verksamhetssystem vi har,
använda oss av något annat än kalenderår. Det skulle i praktiken innebära att
för varje årsräkning (ca 700 stycken) måste dubbelt arbete göras med att föra
in dem i systemet och den automatiska funktionen som räknar ut arvodet samt
huruvida huvudmannen eller kommunen ska stå för arvodet sätts ur spel. Till
följd att alla arvoden måste beräknas manuellt.
Under 2015 har årsräkningarna blivit färdiggranskade i en snabbare takt än de
senaste åren och förvaltningen ser att det ger en större vinst för kommunen,
huvudmännen, medarbetarna och de gode männen att man under våren
visstidssanställer en granskare. Det finns utrymme i personalbudgeten för
detta på grund av partiella föräldraledigheter bland personalen.
Beslutsunderlag
Carina Elmefalls förslag till beslut 2015-05-27
Inger Brandts utredning, 2015-05-11
Beslutsexpediering:
Kommunstyrelsen
1 (1)
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande