Kallelse kommunfullmäktige 2015-09-15
KALLELSE Kommunfullmäktige 2015-09-07 Kommunfullmäktige kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 – 40 Tid och plats Tisdagen den 15 september 2015 kl. 14:00 i Atriumsalen, Utvandrarnas Hus Ledamöter Benny Johansson (M), Ordförande Marie-Louise Gustavsson (S), 1:e vice ordförande Lena Wibroe (M), 2:e vice ordförande Tobias Adersjö (MP) Patricia Aguilera (S) Camilla Albinsson (KD) Lars Alm (M) Iréne Bladh (M) Maria Carlsson (S) Martin Edberg (S) Lars Edqvist (MP) Andreas Ekman (M) Håkan Engdahl (SD) Ann-Christin Eriksson (V) Bo Frank (M) Nils Fransson (FP) Sara Fransson (S) Anna Gustbée (M) Rose-Marie Holmqvist (S) Anna Hultstein (M) Andreas Håkansson (C) Carin Högstedt (V) Sigvard Jakopsson (M) Ulf Hedin (M) Eva Johansson (C) Cheryl Jones Fur (MP) Neira Kahrimanovic (MP) Åsa Karlsson Björkmarker (S) Malin Lauber (S) Anders Lindoff (S) Ann-Kristin Lindquist (S) Tony Lundstedt (S) Ola Löfquist (S) Johanna Martin (C) Sarchel Mohammad (C) Pontus Nordfjell (SD) Kjell Olsson (S) Ola Palmgren (S) Nils Posse (M) Jan Pyrell (C) Oliver Rosengren (M) Jenny Samuelsson (M) Per Schöldberg (C) Denice Sigvardsson (M) Alf Skogmalm (S) Annika Stacke (FP) Gunnar Storbjörk (S) Gullvi Strååt (S) Sofia Stynsberg (M) Jon Malmqvist (KD) Eva-Britt Svensson (V) Anna Tenje (M) Pernilla Tornéus (M) Pierre Wiberg (M) Catharina Winberg (M) Emelie Öberg (S) Pontus Kindenäs (SD) Örjan Mossberg (V) Andreas Sjösten (SD) Hugo Hermansson (S) Yusuf Isik (S) Ersättare Lennart Adell Kind (FP) Mohamud Abdi Elmi (S) Åza Brennander (M) Anton Dackenberg (S) Jonas Ek (S) Gunnar Elm (C) Martina Forsberg (S) Håkan Frizén (V) Margareta Jonsson (C) Gudrun Holmberg (C) Charlotte Holmström (SD) Erik Jansson (MP) Gunnel Jansson (MP) Torgny Klasson (FP) Andreas Lindström (M) Hannington Lubwama (M) Cecilia Lundin Danielsson (S) Anette Nerlie-Anderberg (S) Pia Philipsson (M) Cenneth Quick (M) Olle Sandahl (KD) Karin Wirdheim (M) Anna Zelvin (KD) Björn Svensson (M) Leila Karic (S) Hossein Pishdar (V) Tomas Thornell (S) Julia Berg (S) Margareta Freijd-Merbom (M) Ibrahim Buh Gelle (S) Eva Christensen (M) Fredrik Svensson (SD) 1 (4) Kommunfullmäktige i Växjö Kallelse till sammanträde i Atriumsalen, Utvandrarnas hus, Växjö Tisdagen den 15 september 2015 klockan 14.00 1. Justering av protokoll 2. Ledamöternas och ersättarnas frågestund 3. Överlämnande av beslutanderätten i ärenden väckta genom medborgarförslag 4. Motion om utökat stöd till anhörigvårdare i Växjö kommun Eva-Britt Svensson (V) 5. Motion om att införa en "öppen verkstad" i Växjö kommun Carin Högstedt (V), Ann-Christin Eriksson (V) och Håkan Frizén (V) 6. Motion om att ställa ut kulturell och konstnärlig verksamhet i idrottsanläggningarna - Eva-Britt Svensson (V), Håkan Frizén (V) och Carin Högstedt (V) 7. Motion om att göra Växjö till föreningarnas stad - Håkan Engdahl (SD) 8. Motion om ökat budgetanslag till utbildningsnämnden - Åsa Karlsson Björkmarker (S) och Malin Lauber (S) 9. Motion om kreativt fastighetsutnyttjande vid nybyggnation Emelie Öberg (S) 10. Motion om upprustning av motionsspår i Åryd - Anders Lindoff (S) och Eva-Marie Rasmusson (S) 11. Medborgarförslag om att bygga en vinterträdgård vid odlingarna Ringsberg/Kristineberg 12. Program för mål och uppföljning av privata utförare 13. Bestämmelser för Stadsutvecklingsrådet 14. Årsredovisning för VoB Kronoberg 2014 15. Revidering av verksamhetsområde för kommunens allmänna vatten- och avloppsanläggning 16. Ombildning av Strandsnäckan 2 till bostadsrätter 17. Om- och tillbyggnad av Sandsbro skola 18. Växjö och Kalmars stora Linnéstipendium för forskning inom ekologisk hållbar utveckling 19. Överenskommelse med Linnéuniversitetet angående satsning på forskningsbaserad kunskap, konkurrenskraft och tillväxt i universitetsstaden Växjö 20. Fördelning av schablonersättning för flyktingmottagande 21. Hemställan om upphävande av kultur- och fritidspolitiska program 22. Ellandarundans fiberförenings ansökan om lån för utbyggnad av fibernät/bredband 23. Fusionering av Forskaren AB och Växjöbostäder AB 24. Rapporter från revisionen 25. Framställda interpellationer 26. Interpellationssvar till Eva-Britt Svensson (V) från utbildningsnämndens ordförande Anna Tenje (M) om Centrumskolan 27. Interpellationssvar till Carin Högstedt (V) från organisations- och personalsutskottets ordförande Per Schöldberg (C) om ojämställd/jämställd kompetensutveckling 28. Interpellationssvar till Bo Frank (M) från tekniska nämndens ordförande Sofia Stynsberg (M) om äng i stället för gräs 29. Interpellationssvar till Malin Lauber (S) rörande barn i ekonomiska utsatta situationer 30. Interpellationssvar till Carin Högstedt (V) från tekniska nämndens ordförande Sofia Stynsberg (M) om vad som har hänt i ärendet rörande skapande av en samsyn samt förslag av åtgärder för sjöfågelbeståndets fortlevnad i länets sjöar 31. Interpellationssvar till Åsa Karlsson Björkmarker (S) från utbildningsnämndens ordförande Anna Tenje (M) om central rättning av nationella prov 32. Interpellationssvar till Ola Palmgren (S) från utbildningsnämndens ordförande Anna Tenje (M) rörande tillgängligheten på Växjös skolgårdar 33. Interpellationssvar till Hugo Hermansson (S) till ordförande i kultur- och fritidsnämnden Eva Johansson (C) om hur kommunens bidrag till ideell sektor fungerar 34. Interpellationssvar till Åsa Karlsson Björkmarker (S) från omsorgsnämndens ordförande Ulf Hedin (M) om rekrytering av undersköterskor 35. Valärenden 36. Avsägelse från uppdrag som ledamot i kommunfullmäktige - Jenny Samuelsson (M) 37. Avsägelse från uppdrag som ersättare i kommunfullmäktige – Karin Wirdheim (M) 38. Avsägelse från uppdrag som ersättare i kommunfullmäktige - Mohamed Abdi Elmi (S) 39. Redovisning av inkomna motioner och medborgarförslag 40. Meddelanden Växjö den 2 september 2015 Benny Johansson kommunfullmäktiges ordförande Martin Fransson sekreterare Kommunfullmäktiges sammanträde är offentligt Allmänheten är välkommen Ca klockan 17:00 ges tillfälle till allmänhetens frågestund (max 30 min) Kommunfullmäktiges sammanträde direktsänds: i Radio Växjö på frekvens 102.4 MHz (närradio) på www.vaxjo.se i Öppna kanalen Växjö (kabel-tv) Anslagen den 3 september 2015 ÄRENDE Dnr KS 2015-00019 2015-09-07 Kommunfullmäktige Överlämnande av beslutanderätten i ärenden väckta genom medborgarförslag Förslag till beslut Kommunfullmäktige överlämnar beslutanderätten i följande ärenden väckta genom medborgarförslag: 1. Medborgarförslag om av-/påfart till Norrleden till/från väg 25 mot centrum överlämnas till tekniska nämnden. 2. Medborgarförslag om att anlägga en parkeringsficka vid Lammhults station överlämnas till tekniska nämnden. 3. Medborgarförslag om att ändra namnet på Speakers corner till Nils Dacke plats överlämnas till kommunstyrelsen. 4. Medborgarförslag om markering i gathörn där 10 metersgränsen går till närliggande korsning överlämnas till tekniska nämnden. 5. Medborgarförslag om ett cykelställ vid busshållplats Sandvägen överlämnas till tekniska nämnden. 6. Medborgarförslag om att sätta upp elstolpar/camping vid Hälsoarenan i Lammhult överlämnas till tekniska nämnden 7. Medborgarförslag om industritomter i Lammhult överlämnas till kommunstyrelsen Bakgrund Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning § 3 kan fullmäktige i vissa fall, utan föregående beredning, överlåta till kommunstyrelsen eller till annan nämnd att besluta i ärende väckta genom medborgarförslag. I de fall ärendet är av principiell art eller av större vikt för kommunen får beslutanderätten inte överlåtas. Enligt ny rutin ska förslagställaren tillfrågas om förslaget ska hanteras av kommunfullmäktige eller ansvarig nämnd. Kommunstyrelsens beredning lämnar sedan förslag på delegering. Kommunledningsförvaltningen Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post [email protected] www.vaxjo.se 1 (2) ÄRENDE Dnr KS 2015-00019 2015-09-07 Beslutet skickas till För åtgärd Tekniska nämnden Kommunstyrelsen 2 (2) Medborgarförslag Förslaget i helhet Rubrik Beskriv ditt förslag Elstolpar / Camping vid Hälsoarenan i Lammhult. Hej! Jag har ett förslag om att sätta upp campingstolpar med el vid Hälsoarenan i Lammhult. Även en uppställningsplats för husvagnar och husbilar. Det har varit många i år som har frågat efter detta, då vårat bad är mycket fint. Nu senast så kom en familj i från Frankrike som hade läst om vårt fina bad i Lammhult, tyvärr hade vi ingen camping för dem att erbjuda men vi lät dem duscha, tvätta sig och äta uppe hos oss, sov gjorde de sen nere vid sjön Lammen. De kom lägligt till vår löpträning vi har på tisdagar, så de var även med på detta, vilket var mycket uppskattat. Kablar ligger ju redan i anslutning till arenan, så jag tror ej det kan kosta så mycket att lösa detta problem. Jag lämnar gärna ett förslag/skiss om intresse finns från er sida. Mvh Robert Karlsson, OK Norrvirdarna Lammhult. Var vill du att beslutet ska fattas? Jag vill att mitt förslag beslutas av ansvarig nämnd Jag vill att mitt förslag beslutas av kommunfullmäktige Personuppgifter Förnamn Efternamn C/O Adress Postnummer Postort Telefon Mobiltelefon E-postadress Robert John Åke Karlsson Pilgatan 6 360 30 LAMMHULT 0736188054 [email protected] Personuppgiftslagen Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL. Blankettinformation Nummer Inskickat 1441532720554 2015-09-06 11:50:28 Blankettid: 1441532720554 Sida 1 av 1 Datum : 2015-09-06 11:50:28 Medborgarförslag Förslaget i helhet Rubrik Beskriv ditt förslag Industritomter Lammhult. Hej! Jag vill lämna ett förslag på att kommunen ska erbjuda industritomter i Lammhult mer expansivt. Lammhult är beroende av ett näringsliv som håller orten uppe. När man åker förbi många mindre småsamhällen ser man mycket nyetableringar som kommunen har hjälpt till med. Det vore kul och intressant om ni marknadsförde mark och hjälp till nya företag till orten. Oftast är det ju billigare utanför en stor stad än i för nybyggnationen. Mvh Robert Karlsson, Lammhult. Var vill du att beslutet ska fattas? Jag vill att mitt förslag beslutas av ansvarig nämnd Jag vill att mitt förslag beslutas av kommunfullmäktige Personuppgifter Förnamn Efternamn C/O Adress Postnummer Postort Telefon Mobiltelefon E-postadress Robert John Åke Karlsson Pilgatan 6 360 30 LAMMHULT 0736188054 [email protected] Personuppgiftslagen Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL. Blankettinformation Nummer Inskickat 1441533069563 2015-09-06 11:54:16 Blankettid: 1441533069563 Sida 1 av 1 Datum : 2015-09-06 11:54:16 Medborgarförslag Förslaget i helhet Rubrik Beskriv ditt förslag Markering i gathörn där 10 metersgränsen går till närliggande korsning. Efter att ha blivit bötfälld för att jag stod (2 meter) för nära en korsning så ser jag ett behov av att markera var denna 10-metersgräns faktiskt är. Idag är det ett lotteri om man kommer att bli bötfälld eller inte eftersom "ögonmåttet" kan vara olika inställt hos mig som förare och hos den som skall reglera en eventuell felparkering. Detta kan bli en tydlig hjälp för både bilföraren och den som skall utfärda eventuell bot om man med en markering i kantstenen visar var 10-metersgränsen är i förhållande till närliggande korsning. Denna åtgärd skulle kunna vara en trafiksäkerhetshöjande åtgärd eftersom det ofta, i synnerhet i vissa stadsdelar i Växjö tätort, parkeras för nära korsningar. Ofta betydligt närmare än de 8 meter jag blev bötfälld för. Mitt förslag är att man gör en pilot i en av de mest drabbade stadsdelarna, Söder. En informationskampanj behövs där man informerar vad strecken betyder och var på bilen detta streck skall räknas (karossen& framhjulen?). "Strecken" kommer inte att synas när det blir snö men det ursäktar inte den som felparkerar. Eftersom det inte förändrar parkeringsreglerna i sig borde det inte innebära någon reglering av lokala trafikregler? /Mats Hytter Var vill du att beslutet ska fattas? Jag vill att mitt förslag beslutas av ansvarig nämnd Jag vill att mitt förslag beslutas av kommunfullmäktige Personuppgifter Förnamn Efternamn C/O Adress Postnummer Postort Telefon Mobiltelefon E-postadress MATS HYTTER Förmaksvägen 38 352 62 VÄXJÖ [email protected] Personuppgiftslagen Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL. Blankettinformation Nummer Inskickat 1441094214706 2015-09-01 10:17:45 Blankettid: 1441094214706 Sida 1 av 1 Datum : 2015-09-01 10:17:45 Medborgarförslag Förslaget i helhet Rubrik Beskriv ditt förslag Ändra namn på speakers corner Hej, mitt namn är kenneth karlsson och jag har ett förslag att ändra namnet på Speakers Corner,ett engelskt namn som jag tycker är totalt opassande på en allmän plats i Växjö där folk ska träffas och framföra åsikter.På historiska grunder skulle jag vilja ändra namnet till, Nils Dacke Plats,hans person har en synnerligen central plats"på gott och ont"i Växjös och smålands historia.År 1542-1543 bodde han på Kronobergs slott tills han störtades av Gustav Vasa.Jag skulle vilja sammanfoga det "nya namnet Nils Dacke Plats" på storgatan med Kronobergs slottsruin,genom att sätta upp, kanske en lämplig påhittad byst-staty och information om sambandet nils dacke-kronobergs slott.Jag är övertygad om att ett namnbyte skulle ha stor betydelse för en ganska historielös Växjö befolkning,Växjöbor och turister skulle i stor utsträckning kunna intresserat ta sig ut till slottsruinen,det skulle kunna bli ett lyft för den verksamhet som bedrivs därute.Kenneth Karlsson Skimmelvägen 6 35255 Växjö. Var vill du att beslutet ska fattas? Jag vill att mitt förslag beslutas av ansvarig nämnd Jag vill att mitt förslag beslutas av kommunfullmäktige Personuppgifter Förnamn Efternamn C/O Adress Postnummer Postort Telefon Mobiltelefon E-postadress KENNETH KARLSSON Skimmelvägen 6 352 55 VÄXJÖ 0470-83885 0705683885 [email protected] Personuppgiftslagen Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL. Blankettinformation Nummer Inskickat 1437117017888 2015-07-17 09:50:02 Blankettid: 1437117017888 Sida 1 av 1 Datum : 2015-07-17 09:50:02 Medborgarförslag Förslaget i helhet Rubrik Beskriv ditt förslag Av-/påfart till Norrleden till/från väg 25 mot centrum Hej! Mitt förslag är att göra det möjligt att köra på och av Norrleden till och från centrum på väg 25. För oss som bor norr om växjö och skall till området vid biltema eller handelsplats I11 är det helt absurt att man måste köra genom antigen Arabygatan eller Systratorpsvägen och genom hela industriområdet. Det blir väldigt många start/stop och vid högtrafikerade tider så blir det mycket köbildning med tomgångkörning. Detta kan ju inte vara den bästa lösningen och inte särskilt grönt då bilar tvingas till onödig körning. Här är en länk till en skiss på hur jag anser att problemet skall lösas! https://www.google.com/maps/d/edit? mid=zZw17oybAO8s.kOw1eo5lPgXA&usp=sharing Var vill du att beslutet ska fattas? Jag vill att mitt förslag beslutas av ansvarig nämnd Jag vill att mitt förslag beslutas av kommunfullmäktige Personuppgifter Förnamn Efternamn C/O Adress Postnummer Postort Telefon Mobiltelefon E-postadress STEFAN JONASSON Rösvägen 16 352 49 VÄXJÖ 0703454597 0703454597 [email protected] Personuppgiftslagen Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL. Blankettinformation Nummer Inskickat 1440876546695 2015-08-29 21:31:36 Blankettid: 1440876546695 Sida 1 av 1 Datum : 2015-08-29 21:31:36 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-08-11 § 286 Dnr 2015-00258 Motion om utökat stöd till anhörigvårdare i Växjö kommun- Eva-Britt Svensson (V) Kommunstyrelsens förslag 1. Kommunfullmäktige uppdrar till omsorgsnämnden och nämnden för arbete och välfärd att utreda hur ett utökat stöd till anhörigvårdare kan se ut inom deras respektive verksamheter. 2. Utredningen ska vara klar senast 31 december 2015. Bakgrund Eva-Britt Svensson (V) har i en motion den 10 mars 2015 föreslagit att Växjö kommun ska utöka stödet och de olika insatserna för att stödja kommunens anhörigvårdare. Enligt motionären gör anhörigvårdarna ovärderliga insatser för sina anhöriga som även innebär besparingar för kommunen, vilken därmed har ett stort ansvar för att förbättra stödet. Beslutsunderlag Omsorgsnämnden har i § 40/2015 beslutat att föreslå kommunfullmäktige att besvara motionen med att det behövs utredas hur ett utökat stöd skulle kunna se ut. Nämnden för arbete och välfärd har i § 122 yttrat sig över motionen. Av yttrandet framgår att nämnden 2014 genomförde en kartläggning över stödet till anhörigvårdare. Kartläggningen visar att det ser väldigt olika ut i förvaltningen över vilka verksamheter som erbjuder stöd till anhöriga. Det finns uttalat stöd inom viss verksamhet och indirekt inom vissa verksamheter där stöd ges till anhöriga utan att det benämns som anhörigstöd. Anhöriga och enskilda har olika behov av stöd och förväntningar inom de olika verksamheterna som nämnden för arbete och välfärd ansvarar för. Förvaltningen har i kartläggningen konstaterat att en analys behövs över vilket behov som finns och hur stöd till anhöriga kan utvecklas inom de olika verksamheterna. En förvaltningsgemensam analys och strategi över arbetet är väsentlig. 61 (84) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-08-11 Arbetsutskottet har i § 365/2015 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur föreslå kommunfullmäktige besluta följande: 1. Kommunfullmäktige uppdrar till omsorgsnämnden och nämnden för arbete och välfärd att utreda hur ett utökat stöd till anhörigvårdare kan se ut inom deras respektive verksamheter. 2. Utredningen ska vara klar senast 31 december 2015. Yrkanden Carin Högstedt (V): Bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsordning Ordförande Bo Frank (M) frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. 62 (84) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärd 2015-06-17 § 122 Dnr 2015-00124 REMISS Motion om utökat stöd till anhörigvårdare i Växjö kommun- Eva-Britt Svensson (V) Nämnden för arbete och välfärds beslut Nämnden för arbete och välfärd besvarar motionen med hänvisning till förvaltningens tjänsteskrivelse och det arbetet som pågår inom förvaltningen. Bakgrund Eva-Britt Svensson (V) har inkommit med en motion till kommunfullmäktige om utökat stöd till anhörigvårdare i Växjö kommun. Eva-Britt beskriver vikten av anhörigas insatser för den enskilde samt kommunen. I sin motion pekar Eva-Britt på flera olika insatser som Växjö kommun redan tillhandahåller men föreslår fullmäktige att utöka stödet och de olika insatserna för att stödja kommunens anhörigvårdare. Nämnden för arbete och välfärd har fått motionen på remiss och ska lämna svar senast 2 juli 2015. Stöd till anhöriga Den 1 juli 2009 infördes en ny bestämmelse i Socialtjänstlagen (SoL) 5 kap. 10 §. Den anger att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Bestämmelsen syftar framförallt till att tydliggöra att ansvarig nämnd ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som av fri vilja hjälper, vårdar eller stödjer en närstående. Genom stödet kan anhöriga få en förbättrad livssituation samtidigt som risken för ohälsa kan minskas. Lagen preciserar inte vad för slags hjälp och sätter inga begräsningar för vilket stöd den anhöriga kan ansöka om. I och med den nya bestämmelsen upprättade Socialstyrelsen en vägledning till stöd för tillämpningen av bestämmelsen. Enligt vägledningen ska varje kommun informera sina 17(35) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärd 2015-06-17 invånare om möjligheten till stöd för anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående. Vidare är det enligt Socialstyrelsen viktigt att det inom individoch familjeomsorgen görs en analys av det stöd kommunen erbjuder som underlag för det fortsatta arbetet. Kommunens ledning ska ge direktiv om hur lagen ska tillämpas, genom att sätta upp mål och ta fram handlingsplaner. Nämnden för arbete och välfärds ansvar Till följd av att den nya bestämmelsen enligt 5 kap. 10 § socialtjänstlagen om anhörigstöd genomförde förvaltningen arbete och välfärd en kartläggning under 2014. Syftet med kartläggningen var att informera, inventera och analysera verksamheten inom förvaltningen samt ge föreslag till områden för ett fortsatt utvecklingsarbete. Bestämmelsen om stöd till anhöriga omfattar hela socialtjänstens verksamhet. Kartläggningen visade dock att endast omsorgsnämnden i Växjö kommun enligt reglementet ansvarade för stöd till anhöriga enligt SoL kap.5 § 10 inom sitt område, men att nämnden för arbete och välfärd däremot inte ansvarade för stöd till anhöriga. Trots lagkravet har nämnden för arbete och välfärd följaktligen inte tidigare enligt reglementet ansvarat för Växjö kommuns stöd till anhöriga. Nämnden har inte erhållit ekonomiska medel för verksamheten i kommunens budget eller planerat för arbetet i nämndens internbudget. Kartläggningen visade även det finns behov av information gentemot medarbetare såväl som anhöriga angående de skyldigheter och möjligheter som följer av lagens krav. För att utveckla arbetet med stöd till anhöriga pekade kartläggningen ut ett antal förslag. Bland annat föreslogs att reglementet ändras så att ansvaret för verksamheten även skulle finnas i nämnden för arbete och välfärds ansvarsområde samt att nämnden antar mål och policy för arbetet med stöd till anhöriga. Ändringar i reglementet för nämnden antogs av kommunfullmäktige 21 april 2015. Av reglementet framgår nu att nämnden för arbete och välfärd ansvarar för anhörigstöd för dem som vårdar eller stödjer närstående enligt 5 kap. 10 § socialtjänstlagen gällande de grupper som ingår i nämndens ansvarsområden. Vidare arbetar förvaltningen för närvarande med att utarbeta en policy för arbetet med stöd till anhöriga. Nämnden för arbete och välfärds olika insatser 18(35) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärd 2015-06-17 Nämnden erbjuder idag några olika insatser för att möta olika behov som finns inom nämndens ansvarsområde. Stödet kan delas in i biståndsbedömda insatser samt serviceinsatser. Ett viktigt stöd är att den anhöriga kan känna sig trygg och är säker på att den närstående får de insatser som han eller hon behöver. I socialtjänstlagen finns möjlighet att ansöka om insatser som riktar sig till brukaren och som samtidigt utgör en viktig del av den hjälp och avlastning som den anhöriga kan behöva. Insatserna är individuellt anpassade och baseras på handläggarens utredning och beslut. De biståndsbedömda insatserna är dock beroende av att de båda vuxna ge sitt samtycke. Dels måste den anhöriga önska bli avlöst från sitt frivilliga åtagande och dels måste den enskilde vilja göra en ansökan om insatsen. Serviceinsatser är stöd till anhöriga genom allmänt inriktade insatser eller generellt utformade sociala tjänster enligt 3 kap. 1 och 6 §§ SoL. Serviceinsatserna är tillgängliga för alla utan föregående behovsprövning och kan bestå av föreläsningar, rådgivning och olika öppna verksamheter. Inom avdelningen för missbruksvård erbjuds stöd till anhöriga som i sin relation eller familj har någon som missbrukar alkohol eller droger. Via deras behandlingsenhet ges stöd genom samtal, individuellt eller tillsammans med familjen. Syftet med stödet är att ge anhöriga och närstående mer kunskap om hur man kan förbättra sin livssituation. Avdelningen erbjuder även stöd till anhöriga i form av anhörigvecka i samband med den närståendes vistelse på behandlingshem. Information om möjligheten till stöd för anhöriga finns på Växjö kommuns webbsida. I arbetet med stöd till anhöriga är samverkan med berörda förvaltningar, huvudmän och med brukarorganisationer viktigt. En del i PRIO-uppdraget är att utveckla anhörigstödet, samarbetet inom kommunen, med Region Kronoberg samt berörda brukarorganisationer. Delaktighet och individualisering vid utredning och behovsbedömning är viktiga faktorer i arbetet med stöd till anhöriga. De fortsatta satsningarna på att implementera och vidareutveckla rutinerna med samordnade individuella planer (SIP:ar) innebär att både den enskildes och anhörigas behov av samordning och inflytande stärks. För anhöriga kan det vara väsentligt att få information och kunskap för att känna sig trygga i sin roll att hjälpa och stödja sin närstående. Anhöriga kan 19(35) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärd 2015-06-17 också behöva utbildning om innebörden av viss funktionsnedsättning, om olika behandlingsmetoder eller hjälpmedel. PRIO-samordnarna i Växjö kommun har under våren 2015 anordnat kvällsföreläsningar för anhöriga till personer med psykisk ohälsa. Familjefrid Kronoberg arbetar med våld i nära relationer. I det dagliga arbetet stödjer och hjälper verksamheten barn och vuxna bland annat genom samtal och behandlingar, både individuellt eller i grupp. Familjefrid Kronoberg arbetar också med telefonrådgivning dit man kan vända sig om någon i ens omgivning far illa. Information om arbetet finns bland annat i broschyrer och på kommunens webbsida. Avdelningen för ekonomiskt bistånd och sysselsättning samt avdelningen barn och familj har enligt kartläggningen ingen övrig riktad verksamhet som kallas anhörigstöd. Inom barn och familj ges däremot stöd till anhöriga till barn och unga med funktionsnedsättning på samma vis som ges till andra föräldrar med behov av stöd i sin föräldraroll. Stödet ges i form av olika sorters öppenvårdsinsatser. Avdelningens arbete genomsyras av familjeperspektivet i utredningar och insatser, vilket är ett viktigt perspektiv i arbetet med stöd till anhöriga. Slutsatser Förvaltningen arbete och välfärd delar motionens åsikt att anhöriga som vårdar eller stödjer närstående gör en beundransvärd insats. Anhöriga har ofta en viktig roll för brukaren och för att personalen som arbetar i verksamheten ska kunna göra ett så bra arbete som möjligt. Förutom arbetet med att tillgodose brukarens behov handlar det också om att ta med de personer som är viktiga för honom eller henne i dennes livssituation och vara lyhörd för deras behov. Till följd av att det i reglementet för nämnden för arbete och välfärd inte tidigare uppmärksammats de lagliga krav om anhörigstöd som avser individoch familjeomsorgens verksamhet saknar nämnden övergripande mål, strategi och handlingsplaner för förvaltningens arbete med stöd till anhöriga. Något som Socialstyrelsens vägledning utpekar som viktiga faktorer i arbetet. Att ansvaret numera finns i nämnden för arbete och välfärds reglemente samt det påbörjade arbetet med att utforma en anhörigpolicy är två steg i att uppfylla de krav som finns i lagstiftningen. 20(35) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärd 2015-06-17 Kartläggningen visar att det ser väldigt olika ut i förvaltningen över vilka verksamheter som erbjuder stöd till anhöriga. Det finns uttalat stöd inom viss verksamhet och indirekt inom vissa verksamheter där stöd ges till anhöriga utan att det benämns som anhörigstöd. Anhöriga och enskilda har olika behov av stöd och förväntningar inom de olika verksamheterna som nämnden för arbete och välfärd ansvarar för. Förvaltningen har i kartläggningen konstaterat att en analys behövs över vilket behov som finns och hur stöd till anhöriga kan utvecklas inom de olika verksamheterna. En förvaltningsgemensam analys och strategi över arbetet är väsentlig. Beslutsunderlag Förvaltningschefen har i en skrivelse 2015-06-10 redogjort för förvaltningens yttrande till motionen om utökat stöd till anhörigvårdare i Växjö kommun- Eva-Britt Svensson (V). Yrkanden Ann Christin Eriksson (V) yrkar bifall till motionen. Oliver Rosengren (M) yrkar att Nämnden för arbete och välfärd besvarar motionen med hänvisning till förvaltningens skrivelse och det arbetet som pågår inom förvaltningen . Beslutsordning Ordförande ställer yrkanden mot varandra och konstaterar att nämnden för arbete och välfärd beslutar enligt Oliver Rosengrens (M) yrkande. 21(35) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärd 2015-06-17 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen För information Eva Britt Svensson 22(35) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Omsorgsnämnden 2015-05-20 § 40 Dnr 2015-00028 Remiss- Motion om utökat stöd till anhörigvårdare i Växjö kommun- Eva-Britt Svensson (V) Omsorgsnämndens beslut 1. Omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besvara motionen med motiveringen att vi behöver utreda om hur ett utökat stöd skulle kunna se ut. 2. Omsorgsnämnden ger förvaltningschefen i uppdrag att kartlägga behovet och utreda om och i så fall hur ett utökat stöd för anhörigvårdare kan utformas så att det gör bäst nytta och återkomma med ett förslag till nämnden för beslut senast oktober 2015. . Reservation Bakgrund Eva-Britt Svensson (V) har inkommit med en motion för att utöka stödet till anhörigvårdare i Växjö kommun. Eva-Britt pekar på flera olika insatser som Växjö kommun tillhandahåller och föreslår att dessa ska utökas. Eva-Britt föreslår också en kontaktperson för anhörigvårdare samt avlastning för anhörigvårdare. Omsorgsnämnden har fått motionen på remiss och ska lämna svar senast 23 maj 2015. Beslutsunderlag Yrkanden 1. Eva-Britt Svensson (V): Omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besvara motionen med motiveringen att vi behöver utreda om hur ett utökat stöd skulle kunna se ut. 15(21) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Omsorgsnämnden 2015-05-20 2. Omsorgsnämnden ger förvaltningschefen i uppdrag att kartlägga behovet och utreda om och i så fall hur ett utökat stöd för anhörigvårdare kan utformas så att det gör bäst nytta och återkomma med ett förslag till nämnden för beslut senast oktober 2015. Beslutsordning Ordförande frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att omsorgsnämnden beslutar enligt Eva-Britt Svensson yrkande. 16(21) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-08-11 § 287 Dnr 2015-00392 Motion om att införa en "öppen verkstad" i Växjö kommun- Carin Högstedt (V), Ann-Christin Eriksson (V) och Håkan Frizén (V) Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige besvarar motionen med att Stadsbiblioteket redan tagit initiativ till ett pilotprojekt att utrusta biblioteketet med bland annat 3Dskrivare samt symaskin. Utbildningar kommer även att erbjudas kring de tekniska redskapen samt låta barn prova på under handledning. Bakgrund Carin Högstedt (V), Ann-Christin Eriksson (V) och Håkan Frizén (V) har i en motion den 28 april 2015 föreslagit att kommunfullmäktige ska ge kulturoch fritidsnämnden i uppdrag att inrätta en ”öppen verkstad”, i likhet med dem som finns i Stockholm och Lund. Enligt motionen finns det i vissa kommuner öppna verkstäder dit människor kan gå för att låna utrustning och verktyg, samt lära och inspireras av varandra. Motionärerna menar att det är ett resursslöseri att människors kreativitet inte tas tillvara när de inte själva har råd att köpa verktyg och maskiner. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i § 366/2015 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur föreslå kommunfullmäktige besluta att besvara motionen med att Stadsbiblioteket redan tagit initiativ till ett pilotprojekt att utrusta biblioteketet med bland annat 3D-skrivare samt symaskin. Utbildningar kommer även att erbjudas kring de tekniska redskapen samt låta barn prova på under handledning. Yrkanden Carin Högstedt (V): Kommunfullmäktige bifaller motionen. Bo Frank (M): Bifall till arbetsutskottets förslag. 62 (84) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-08-11 Beslutsordning Ordförande Frank ställer yrkandena mot varandra och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. 63 (84) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-08-11 § 288 Dnr 2015-00175 Motion om att ställa ut kulturell och konstnärlig verksamhet i idrottsanläggningarna -Eva-Britt Svensson (V), Håkan Frizén (V) och Carin Högstedt (V) Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige besvarar motionen med hänvisning till kultur- och fritidsnämndens yttrande där det framgår att gränsöverskridande arrangemang redan sker i stor utsträckning. Bakgrund Eva-Britt Svensson (V). Håkan Frizén (V) och Carin Högstedt (V) har i en motion den 19 februari 2015 förslagit att kommunfullmäktige ska ge kulturoch fritidsnämnden i uppdrag att tillse att kulturell och konstnärlig verksamhet kommer in och synliggörs i t.ex. idrottsanläggningar. Beslutsunderlag Kultur- och fritidsnämnden har i § 77/2015 yttrat sig över motionen. Av yttrandet framgår att nämnden ser positivt på förslaget att kultur- och fritidsverksamheterna ska påbörja en process att närma sig varandra. Nämnden redogör även för hur samarbetet ser ut idag och framhåller att gränsöverskridande arrangemang alltid kan öka men att det redan sker i stor utsträckning. Arbetsutskottet har i § 367/2015 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur föreslå kommunfullmäktige besluta att besvarar motionen med hänvisning till kultur- och fritidsnämndens yttrande där det framgår att gränsöverskridande arrangemang redan sker i stor utsträckning. 63 (84) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden 2015-06-10 § 77 Dnr 2015-00145 Remiss av motion om att ställa ut kulturell och konstnärlig verksamhet i idrottsanläggningarna Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämnden lämnar följande svar på remissen gällande motion om ”Mer konst, konsthantverk och kultur i idrottsanläggningarna”. Kultur- och fritidsnämnden ser positivt på förslaget att kultur och fritidsverksamheterna ska påbörja en process att närma sig varandra. Så här ser samarbetet ut idag: - I samband med arrangemanget av Kulturnatten bjuds alla föreningar in för att medverka, såväl kulturföreningar som föreningar inom idrott och fritid. Intresset från aktörerna på fritidsidan har dock genom åren varit begränsat. Det finns emellertid undantag som t.ex. arrangerandet av fotbollsturnering på Araby Park Arena under Kulturnatten med polismyndigheten. - Kultur- och konstavdelningen som ansvarar för arrangemang inom Kultur- & fritidsförvaltningen eftersträvar alltid ett inkluderande perspektiv när det gäller arrangemang. Förvaltningen har representanter i Växjö Co arrangemangsgrupp. Det har lett till flera korsbefruktningar, t.ex. i samband med Dam-EM då flera kulturarrangemang genomfördes i fanzoneområdet. Mängden av gränsöverskridande arrangemang kan alltid öka men det bör framhållas att det redan sker i stor utsträckning. Bakgrund Våra idrottsanläggningar är ofta föreningsdrivna och har ansvar över sina lokaler och verksamheter. Därför anser vi är det upp till dem själva att besluta i frågan. VIDA arena har ofta kulturinslag i form av uppträdande i lokalerna samband med matcher. Flera av anläggningarna är osäkra platser att sätta upp konstverk, dels på grund av risken för vandalisering och stöld. 15(47) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden 2015-06-10 Förslaget i sin helhet är mycket intressant, därför föreslås att kultur- och fritidsförvaltningen fortsätter processen att närma kultur och idrott på olika sätt. I kommande föreningsbrev och utskick ska förvaltningen uppmuntra ansvariga föreningarna på respektive anläggningar om möjligheten att genomföra kulturarrangemang. Man bör då informera om att sådana initiativ kan stöttas finansiellt genom t.ex. Direktservice. Initiativet bör dock komma från föreningarna själva för att ett sådant stöd kan vara aktuellt. Ärendet Eva-Britt Svensson (V), Håkan Frizén (V) och Carin Högstedt (V) har inkommit med motion till kommunfullmäktige om mer konst, konsthantverk och kultur idrottsanläggningar. Beslutsunderlag Motion om att ställa ut kulturell och konstnärlig verksamhet i idrottsanläggningarna. Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut §48 2015-06-03 Yrkanden Håkan Frizén (V) med instämmande av Eva Johansson (C) yrkar bifall till liggande förslag till beslut. Beslutsordning Ordförande frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att kultur- och fritidsnämnden beslutar i enlighet med liggande förslag. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunfullmäktige För kännedom Eva-Britt Svensson Håkan Frizén Carin Högstedt 16(47) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-08-11 § 289 Dnr 2015-00337 Motion om att göra Växjö till föreningarnas stad- Håkan Engdahl (SD) Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning till kultur- och fritidsnämndens yttrande där det bland annat framgår att det redan idag finns många mötesplatser föreningar kan mötas på, såsom Vårstad, Expansiva Växjö, Kulturnatten och Etablering genom förening. Bakgrund Håkan Engdahl (SD) har i en motion som inkom den 7 april 2015 föreslagit att Växjö kommun ska verka för att instifta en ”Föreningarnas dag” i syfte att skapa en mötesplats där föreningar kan marknadsföra sig gentemot nya potentiella medlemmar. Beslutsunderlag Kultur- och fritidsnämnden har i § 86/2015 yttrat sig över motionen. Av yttrandet framgår att det redan idag finns många mötesplatser föreningar kan mötas på, såsom Vårstad, Expansiva Växjö, Kulturnatten och Etablering genom förening. Nämnden påtalar även att i dag har föreningar möjlighet till bidrag från både Kultur- och fritidsnämnden, Omsorgsnämnden och Nämnden för arbete och välfärd. Föreningar har möjlighet till att marknadsföra föreningen och skapa kontaktnät för dessa bidrag. Det finns även ett stort mörkertal kring antal föreningar i kommunen, vilket gör det svårt att nå ut med likvärdig information. Föreningar med bidrag och befintlig kontakt med kommunen skulle gynnas, medan de utan skulle missgynnas då informationen kring en ”Föreningens Dag” skulle vara svår att nå ut med. Yrkanden Carin Högstedt (V): Kommunfullmäktige besvarar motionen med hänvisning till kultur- och fritidsnämndens yttrande där det bland annat framgår att det 65 (84) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-08-11 redan idag finns många mötesplatser föreningar kan mötas på, såsom Vårstad, Expansiva Växjö, Kulturnatten och Etablering genom förening. Åsa Karlsson Björkmarker (S) med instämmande av Lennart Adell Kind (FP): Bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsordning Ordförande Bo Frank (M) ställer yrkandena mot varandra och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. 66 (84) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden 2015-06-10 § 86 Dnr 2015-00207 Remiss av motion om att göra Växjö till föreningarnas stad Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämnden besvarar motionen med att det redan idag finns många mötesplatser föreningar kan mötas på, såsom Vårstad, Expansiva Växjö, Kulturnatten och Etablering genom förening. I dag har föreningar möjlighet till bidrag från både Kultur- och fritidsnämnden, Omsorgsnämnden och Nämnden för arbete och välfärd. Föreningar har möjlighet till att marknadsföra föreningen och skapa kontaktnät för dessa bidrag. Det finns även ett stort mörkertal kring antal föreningar i kommunen, vilket gör det svårt att nå ut med likvärdig information. Föreningar med bidrag och befintlig kontakt med kommunen skulle gynnas, medan de utan skulle missgynnas då informationen kring en ”Föreningens Dag” skulle vara svår att nå ut med. Bakgrund Håkan Engdahl (SD) har inkommit med motion till kommunfullmäktige om att arrangera en ”Föreningarnas dag” där föreningarna kan mötas upp och visa att man finns, som en mässa för föreningar. Mässan skulle enligt förslaget arrangeras i exempelvis Tipshallen. Förslagsställaren framhåller att det finns en stark tradition av föreningsliv i Sverige, men att det upplevs som att föreningar och potentiella medlemmar ibland har svårt att nå varandra. Håkan skriver vidare att han upplever att det många gånger är slumpen och att man känner någon som avgör vilken förening man kommer in i. 31(47) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden 2015-06-10 Ärendet Kultur- och fritidsförvaltningen instämmer med förslagsställaren om att deltagande i föreningslivet är viktig ur ett socialt perspektiv och kan också vara ett första steg på vägen in på arbetsmarknaden. Förvaltningen delar också bilden av att det för den enskilde individen kan vara svårt att få en överblick och kunskap om det utbud som finns inom föreningslivet idag. Föreningarnas dag är en god tanke för att visa på det utbud som finns och detta är något som man försökt att genomföra vid tre tillfällen tidigare men vid två av dessa har man tvingats ställa in på grund av ett allt för svalt deltagande från föreningarna. Ett tillfälle genomfördes, 2008, och då deltog 21 av de 450 inbjudna föreningarna. Återkopplingen från föreningarna är att det inte finns tillräckligt med ideella resurser för att genomföra även detta. De har fullt upp med att bedriva den dagliga verksamheten och allt som krävs för att få den att fungera. Dessutom är det svårt för många idrottsföreningar att visa upp sin verksamhet utan att vara i sin rätta miljö. Föreningarna är dock i grunden positiva till en möjlighet att marknadsföra sin verksamhet. Beslutsunderlag Motion om att göra Växjö till föreningarnas stad Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut §57 2015-06-03 Yrkanden Rose- Marie Holmqvist (S) med instämmande av Cecilia Lundin Danielsson (S) yrkar på att kultur- och fritidsnämnden besvarar motionen med att det redan idag finns många mötesplatser föreningar kan mötas på, såsom Vårstad, Expansiva Växjö, Kulturnatten och Etablering genom förening. Eva Johansson (C) yrkar bifall till liggande förslag till beslut 32(47) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden 2015-06-10 Beslutsordning Ordförande ställer yrkanden mot varandra och konstaterar att kultur- och fritidsnämnden beslutar i enlighet med det egna yrkandet. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunfullmäktige För kännedom Håkan Engdahl 33(47) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-08-11 § 290 Dnr 2015-00161 Motion om ökat budgetanslag till utbildningsnämndenÅsa Karlsson Björkmarker (S) och Malin Lauber (S) Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning till den antagna budgeten för Växjö kommun 2016. Bakgrund Åsa Karlsson Björkmarker (S) och Malin Lauber (S) har i en motion den 19 februari 2015 föreslagit att kommunfullmäktige ska öka utbildningsnämndens budgetanslag med 48 miljoner kronor för 2015. Enligt förslagsställarna behövs det extra tillskottet bland annat för att höja elevernas resultat och till fler speciallärare i grundskolan. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i § 369/2015 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen med hänvisning till den antagna budgeten för Växjö kommun 2016. Yrkanden Åsa Karlsson Björkmarker (S) med instämmande av Carin Högstedt (V): Kommunfullmäktige bifaller motionen. Bo Frank (M): Bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsordning Ordförande Frank ställer yrkandena mot varandra och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. 66 (84) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-08-11 § 291 Dnr 2015-00288 Motion om kreativt fastighetsutnyttjande vid nybyggnation - Emelie Öberg (S) Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige besvarar motionen med hänvisning till Växjö Kommunföretags AB:s yttrande där det framgår att kommunkoncernen redan arbetar på det sätt som motionären beskriver. Några särskilda åtgärder eller beslut behövs inte utan det förutsätts att berörda parter: bolag, förvaltning och lokalförsörjningsgrupp alltid beaktar möjligheten att kombinera olika verksamheter med varandra vid nybyggnation. Bakgrund Emelie Öberg (S) har i en motion som inkom den 19 mars 2015 föreslagit att kommunfullmäktige ska ge de kommunala bolagen i uppdrag att vid nybyggnation möjliggöra att kombinera kommunala verksamheter med bostäder och/eller andra verksamheter. Beslutsunderlag Växjö Kommunföretag AB har i § 67/2015 yttrat sig över motionen. Av yttrandet framgår att kommunkoncernen redan arbetar på det sätt som motionären beskriver. Några särskilda åtgärder eller beslut behövs inte utan det förutsätts att berörda parter: bolag, förvaltning och lokalförsörjningsgrupp alltid beaktar möjligheten att kombinera olika verksamheter med varandra vid nybyggnation. Arbetsutskottet har i § 370/2015 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur föreslå kommunfullmäktige besluta att besvara motionen med hänvisning till Växjö Kommunföretags AB:s yttrande där det framgår att kommunkoncernen redan arbetar på det sätt som motionären beskriver. Några särskilda åtgärder eller beslut behövs inte utan det förutsätts att berörda parter: bolag, förvaltning och lokalförsörjningsgrupp alltid beaktar möjligheten att kombinera olika verksamheter med varandra vid nybyggnation. 68 (84) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-08-11 Yrkanden Thomas Thornell (S): Kommunfullmäktige bifaller motionen Anna Tenje (M) med instämmande av Catharina Winberg (M): Bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsordning Ordförande Bo Frank (M) ställer yrkandena mot varandra och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. 69 (84) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL VKAB 2015-05-21 § 67 Dnr 2015-00022 Remissyttrande över motion om kreativt fastighetsutnyttjande vid byggnation - Emelie Öberg (S) Styrelsens beslut Styrelsen finner att kommunkoncernen redan arbetar på det sätt som motionären beskriver. Några särskilda åtgärder eller beslut behövs inte utan det förutsätts att berörda parter: bolag, förvaltning och lokalförsörjningsgrupp alltid beaktar möjligheten att kombinera olika verksamheter med varandra vid nybyggnation. Bakgrund Emelie Öberg har inkommit till kommunfullmäktige med en motion om att kombinera kommunala verksamheter med bostäder eller annan verksamhet. Motionären menar att detta skulle bidra till en ökad trygghet och attraktionskraft för nybyggda områden. Styrelsen för Växjö kommunföretag AB har remitterats i ärendet. Beslutsunderlag Vice VD:n redogör för ärendet och har i en skrivelse lämnat förslag till beslut.Maria Carlsson: Styrelsen föreslår kommunfullmäktige att bifalla motionen. Yrkanden Maria Carlsson: Styrelsen föreslår kommunfullmäktige att bifalla motionen. Ulf Hedin: Styrelsen finner att kommunkoncernen redan arbetar på det sätt som motionären beskriver. Några särskilda åtgärder eller beslut behövs inte utan det förutsätts att berörda parter: bolag, förvaltning och lokalförsörjningsgrupp alltid beaktar möjligheten att kombinera olika verksamheter med varandra vid nybyggnation. Beslutsordning Ordförande ställer yrkandena mot varandra och finner att styrelsen beslutar enligt Ulf Hedins yrkande 8(22) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL VKAB 2015-05-21 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen 9(22) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-08-11 § 292 Dnr 2015-00361 Motion om upprustning av motionsspår i Åryd- Anders Lindoff (S) och Eva-Marie Rasmusson (S) Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige uppdrar till kultur- och fritidsnämnden att beakta en upprustning av motionsspåret i Åryd i nämndens kommande budgetarbete. Bakgrund Anders Lindoff (S) och Eva-Marie Rasmusson (S) har i en motion som inkom den 14 april 2015 föreslagit att kultur- och fritidsnämnden ska få i uppdrag att ta fram en kalkyl på vad det skulle kosta att återupprusta den andra delen av motionsspåret i Åryd Beslutsunderlag Kultur- och fritidsnämnden har i § 89/2015 yttrat sig över motionen. Av yttrandet framgår att nämnden anser att behovet av upprustning av kommunens elljusspår ska beaktas i nämndens kommande budgetarbete. Arbetsutskottet har i § 371/2015 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur föreslå kommunfullmäktige besluta uppdra till kultur- och fritidsnämnden att beakta en upprustning av motionsspåret i Åryd i nämndens kommande budgetarbete. 69 (84) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden 2015-06-10 § 89 Dnr 2015-00222 Remiss av motion om upprustning av motionsspår i Åryd Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att behovet av upprustning av kommunens elljusspår ska beaktas i nämndens kommande budgetarbete. Bakgrund Det nuvarande elljusspåret i Åryd är ca 1 100 meter långt. Ytterligare ca 1 300 meter har förberetts för elljusspår. Utmed denna del har marken röjts och grovplanerats. Det som saknas är nergrävning av belysningskabel, montering av elljusstolpar och uppgrusning av sträckan. Motionärerna föreslår därför att kultur- och fritidsnämnden rustar upp resterande delen av Åryds elljusspår som därmed skulle bli totalt ca 2,5 km långt. Ärendet Förvaltningen bedömer att återställning resterande del av elljusspåret kommer att kosta ca 800 000 kronor förutsatt att man slipper sprängning för stolpar och kablar. I samband med en sådan byggnation bör den befintliga belysningen bytas ut till LED armaturer och befintlig luftledning grävas ner för att minimera strömavbrott och ledningsskador vid storm. Kostnad för åtgärda hela elljusspåret inklusive byte av stolpar bedöms kosta ca 1 500 000 kronor. Beslutsunderlag Motion om upprustning av motionsspår i Åryd Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut §60 2015-06-03 Beslutet skickas till För kännedom Kommunfullmäktige Anders Lindoff Eva- Marie Rasmusson 35(47) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-08-11 § 296 Dnr 2015-00488 Medborgarförslag om att bygga en vinterträdgård vid odlingarna Ringsberg/Kristineberg Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att ta med förslaget om en vinterträdgård i det pågående arbetet med ett program för gestaltning och fysisk miljö för området Ringsberg, som beslutades av kommunstyrelsen i § 123/2015. Bakgrund Monica Thulin inkom den 10 juni 2015 med ett medborgarförslag om att bygga en vinterträdgård vid odlingarna Ringsberg/Kristineberg. Förslagsställaren föreslår att det ska byggas en vinterträdgård, där man kan sitta och dricka kaffe/the även vintertid, för att området ska bli levande. I denna vinterträdgård kunde även det odlas vintertid, vilket restaurangskolan kunde ha nytta av enligt förslagsställaren. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 17 juni 2015 redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår att kommunstyrelsen beslutade § 123/2015 bl.a. att ge kommunchefen i uppdrag att utse en projektledare som tillsammans med en kommunövergripande arbetsgrupp ska arbeta fram ett program för gestaltning och fysisk miljö för området Ringsberg, samt ge förslag på finansiering. Då förslagsställarens föreslår en byggnation inom detta område gör kommunledningsförvaltningen bedömningen att medborgarförslaget kan ses som en del i detta uppdrag. Arbetsutskottet har i § 376/2015 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur föreslå kommunfullmäktige besluta att uppdra till kommunstyrelsen att ta med förslaget om en vinterträdgård i det pågående arbetet med ett program för gestaltning och fysisk miljö för området Ringsberg, som beslutades av kommunstyrelsen i § 123/2015. 75 (84) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-08-11 76 (84) ÄRENDE Dnr KS 2015-00488 2015-06-17 Paul Herbertsson planeringschef Tel. 0470 - 415 33 Kommunstyrelsen Medborgarförslag om att bygga en vinterträdgård vid odlingarna Ringsberg/Kristineberg Förslag till beslut Bakgrund Monica Thulin inkom den 10 juni 2015, dr nr 2015-00488, med ett medborgarförslag om att bygga en vinterträdgård vid odlingarna Ringsberg/Kristineberg. Förslagsställaren föreslår att det ska byggas en vinterträdgård, där man kan sitta och dricka kaffe/the, även vintertid, för att området ska bli levande. I denna vinterträdgård kunde det även odlas vintertid, vilket restaurangskolan kunde ha nytta av enligt förslagsställaren. Kommunstyrelsen beslutade § 123/2015 bl.a. att ge kommunchefen i uppdrag att utse en projektledare som tillsammans med en kommunövergripande arbetsgrupp ska arbeta fram ett program för gestaltning och fysisk miljö för området Ringsberg, samt ge förslag på finansiering. Då förslagsställarens föreslår en byggnation inom detta område gör kommunledningsförvaltningen bedömningen att medborgarförslaget kan ses som en del i detta uppdrag. Monica Skagne kommunchef Paul Herbertsson planeringschef Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post [email protected] www.vaxjo.se 1 (1) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-08-11 § 266 Dnr 2014-00605 Program för mål och uppföljning av privata utförare Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige antar program för mandatperioden 2015-2018 avseende mål och uppföljning av verksamhet som utförs av privata utförare. Bakgrund Riksdagen har beslutat om förändringar i kommunallagen med syfte att förbättra uppföljning och kontroll av privata utförare och att öka allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet. Med en privat utförare menas en juridisk person eller enskild individ som har hand om en kommunal angelägenhet genom ett avtal med kommunen. Organisations- och personalutskottet har genom § 97/2014 uppdragit åt kommunchefen att ta fram förslag till program för mål och uppföljning av kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare enligt ändringen i kommunallagen. Beslutsunderlag Kommunchefen har redogjort för ärendet i en skrivelse från den 1 juni 2015. Av skrivelsen framgår att kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till program med mål och riktlinjer för uppföljning och insyn av verksamheter som utförs av privata utförare. Förslaget har tagits fram av en förvaltningsövergripande arbetsgrupp med representanter från kommunledningsförvaltningen, omsorgsförvaltningen, utbildningsförvaltningen, tekniska förvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen samt förvaltningen arbete och välfärd. Kommunfullmäktige föreslås anta detta program. Organisations- och personalutskottet har i § 90/2015 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur föreslå kommunfullmäktige besluta anta program för mandatperioden 2015-2018 avseende mål och uppföljning av verksamhet som utförs av privata utförare. 25 (84) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KS/2014:605 2015-05-26 Thor Sofie utredare Tel. 0470-416 69 Kommunstyrelsen Program för mål och uppföljning av privata utförare Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige antar program för mandatperioden 2015-2018 avseende mål och uppföljning av verksamhet som utförs av privata utförare. Bakgrund Riksdagen har beslutat om förändringar i kommunallagen med syfte att förbättra uppföljning och kontroll av privata utförare och att öka allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet. Med en privat utförare menas en juridisk person eller enskild individ som har hand om en kommunal angelägenhet genom ett avtal med kommunen. Organisations- och personalutskottet har genom § 97/2014 uppdragit åt kommunchefen att ta fram förslag till program för mål och uppföljning av kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare enligt ändringen i kommunallagen. Kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till program med mål och riktlinjer för uppföljning och insyn av verksamheter som utförs av privata utförare. Förslaget har tagits fram av en förvaltningsövergripande arbetsgrupp med representanter från kommunledningskontoret, omsorgsförvaltningen, utbildningsförvaltningen, tekniska förvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen samt arbete och välfärd. Ove Dahl kommunchef Anna Karlsson utvecklingschef UTVECKLINGSENHETEN Kommunledningsförvaltningen Postadress Box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41669 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post [email protected] www.vaxjo.se 1 (1) Utkast - Program med mål och riktlinjer för uppföljning och insyn av verksamheter som utförs av privata utförare 1. Bakgrund 1.1 Kommunallagens krav på program Kommuner får enligt kommunallagen lämna över verksamhet till privata utförare1. Kommunen är fortfarande ansvarig gentemot medborgarna för dessa verksamheter på samma sätt som för verksamhet som bedrivs i egen regi. Kommunfullmäktige ska varje mandatperiod, enligt 3 kap 19 b § kommunallagen, anta ett program med mål och riktlinjer för kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. Programmet ska också ange hur uppföljning ska ske samt hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. I Växjö kommun omfattar programmet i tillämpliga delar även verksamhet utförd i kommunal regi och följer riktlinjerna för uppföljning som finns i styrsystemet. Kommunallagens bestämmelser om allmänhetens insyn gäller även de kommunala bolagen. I respektive bolagsordning framgår att de kommunala bolagen ska ge allmänheten insyn i sådan verksamhet som bolaget genom avtal lämnar över till en privat utförare. Innehållet i programmet i form av t.ex. uppföljningskrav och riktlinjer för allmänhetens insyn påverkar endast förfrågningsunderlag och avtal i upphandlingar som ligger framåt i tiden. 1.2 Definition av privat utförare Med privat utförare avses, enligt 3 kap. 18 c § kommunallagen, en juridisk person eller en enskild individ som har hand om vården av en kommunal angelägenhet. En juridisk person är ett aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk eller ideell förening eller stiftelse. Även idéburna organisationer och kooperativa föreningar kan vara privata utförare. Däremot avses inte heleller delägda kommunala bolag eller kommunala stiftelser. De aktuella lagbestämmelserna gäller då kommunen är att betrakta som huvudman för en angelägenhet. Kommunen är huvudman för en verksamhet både då verksamheten bedrivs av en upphandlad utförare2 och då verksamheten bedrivs av utförare i ett valfrihetssystem3. Fristående förskolor och skolor är inte privata utförare utan är sina egna huvudmän och omfattas inte av 3 kap 18 c § kommunallagen. 1.3 Kommunstyrelsens och nämndernas ansvar Enligt kommunallagen har kommunstyrelsen och nämnderna inom sitt verksamhetsområde ansvar för att se till att verksamheterna drivs enligt lagar, föreskrifter, mål och riktlinjer, att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten drivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Detta gäller oavsett om verksamheten utförs i egen regi eller utförs av en privat utförare. I ansvaret ingår att följa upp och kontrollera verksamheten. Kommunstyrelsen har även ett särskilt ansvar för att leda, samordna och ha uppsikt över verksamheten i nämnder och 1 Det gäller dock inte om det i lag eller förordning anges att verksamheten ska bedrivas av en kommunal nämnd eller om den innefattar myndighetsutövning. 2 Enligt Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU), Lag (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) 3 Enligt Lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) 1 kommunala företag. Uppsikten omfattar även verksamhet som lämnats över till privata utförare. 3. Mål och riktlinjer för privata utförare 3.1 Mål och riktlinjer för verksamheten De mål och riktlinjer som styr såväl kommunala som privata utförare inom varje nämnds ansvarsområde är: de lagar, förordningar och föreskrifter som gäller eller kan komma att gälla för verksamheten de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige fastställer genom budget och planer4 de mål och riktlinjer som nämnden fastställer för verksamheten genom internbudget och internkontrollplan Det är varje nämnds ansvar att säkerställa att all verksamhet bedrivs i enlighet med angivna mål och riktlinjer. Dessa mål och riktlinjer ska framgå i de förfrågningsunderlag som utgör underlag för upphandlingen samt i de avtal som tecknas med den privata utföraren. 3.2 Mål och riktlinjer för upphandling Övergripande krav som alltid ska ställas vid upphandling framgår av kommunens upphandlings- och inköpspolicy. Utöver dessa krav ska en särskild klausul5 om meddelarfrihet skrivas in i relevanta upphandlingsförfaranden. 4. Uppföljning och kontroll 4.1 Uppföljningsansvar När en kommunal angelägenhet överlämnas till en privat utförare ska kommunen följa upp och kontrollera verksamheten (3 kap. 19 § KL). Det är varje nämnd som ansvarar för uppföljning och kontroll inom sitt ansvarsområde. Uppföljningen har två övergripande syften: Kontrollera att verksamheten utförs i enlighet med förfrågningsunderlag, anbud och avtal. Utgöra ett underlag i kommunens förbättringsarbete för att utveckla och förbättra verksamhet och tjänster till medborgarna. Varje nämnd ansvarar för att uppföljningen regleras i de avtal som tecknas med varje utförare. Detta innebär att förfrågningsunderlag och avtal ska innehålla krav på att utföraren medverkar vid uppföljning av verksamheten genom att exempelvis lämna statistik och verksamhetsmått till nämnden samt delta vid genomförande av brukarenkäter som nämnden bestämmer. Krav ska också finnas om att utföraren rapporterar nödvändiga uppgifter till nämnden, nationella register eller andra myndigheter samt kring synpunktshantering, där nämnden vid begäran ska få ta del av inkomna synpunkter från brukare. 4 5 Med planer avses även policy, program, strategier osv. som fullmäktige antar. Se beslut KS 2014-12-02, Dnr 2014-00411 2 4.2 Riktlinjer för nämndernas uppföljning Varje nämnd ska utifrån detta program utarbeta anvisningar för när och på vilket sätt avtal och verksamhet ska följas upp. Anvisningarna bör omfatta samtliga utförare oavsett driftsform, dvs. även verksamhet i kommunal regi. Anvisningarna ska innehålla: En sammanfattande beskrivning av nämndens uppföljningsansvar Vad som ska följas upp, t.ex. nyckeltal, mål Vilka former av uppföljning som ska användas Vem som ansvarar för att genomföra uppföljningen Tidplan/årshjul Former för återkoppling av resultat till nämnd, utförare och allmänhet Uppföljningen av verksamheten ska genomföras på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt och resultaten av genomförd uppföljning dokumenteras och redovisas till förvaltningsledning och ansvarig nämnd på det sätt som nämnden bestämmer i sina anvisningar. En samlad uppföljning av den totala verksamheten oavsett utförare redovisas i nämndens/styrelsens årsrapport. 4.3 Former för uppföljning Uppföljning av privat utförd verksamhet kan ha olika utgångspunkter och uppföljningen behöver anpassas till den verksamhet som bedrivs. Detta innebär att nämnden måste ta ställning till vilken/vilka typer av uppföljning som ska användas, liksom frekvens och omfattning. I de fall där uppföljning och tillsyn är reglerat i lag, styr detta vilka typer av uppföljning som är möjlig. Nedan framgår generella uppföljningsformer som även bör omfatta verksamhet utförd i egen regi där det är lämpligt. Regelbunden och riktad uppföljning inklusive avtalsuppföljning syftar till att kontrollera att verksamheten arbetar utifrån avtal, lagar och regler. Uppföljning bör även göras av verksamhet i egenregi med avseende på uppdrag, lagar och regler. Uppföljning av kommunens måldokument syftar till att följa upp om verksamheten bedrivs och utvecklas i linje med fastställda mål. Uppföljningen görs i enlighet med kommunens uppföljning i samband med delårsrapporter och årsrapport. Brukaruppföljning/individuppföljning syftar sammanfattningsvis till att följa upp brukarnas upplevelser av den verksamhet som bedrivs och/eller kontrollera att enskild som får någon insats från kommunen får rätt stöd i överensstämmelse med eventuella beslut. Brukarundersökningar kan vara en del av brukaruppföljningen. Oanmälda besök syftar till att ge en översiktlig bild av förhållandena i en verksamhet. Uppföljning av ekonomisk status syftar till att identifiera utförare som riskerar att vara på ekonomiskt obestånd. Detta ger nämnden en möjlighet att ha beredskap för att 3 hantera eventuella förändringar i verksamheten. Varje nämnd ska utifrån nämndens specifika verksamhet och en riskanalys ta ställning till behovet av kontroller av ekonomisk status under löpande avtalsperiod. 5. Allmänhetens insyn Varje nämnd ska i avtal med privata utförare tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnats över till en privat utförare (3 kap. 19a § kommunallagen). Detta sker genom att en klausul om allmänhetens insyn finns med i förfrågningsunderlag och avtal. Utföraren är skyldig att lämna information som möjliggör för allmänheten att få insyn i hur verksamheten utförs när kommunen begär det. Kommunens begäran ska i normalfallet vara skriftlig. Kommunen ska precisera vilken information som efterfrågas. Informationen ska, om inte annat avtalats, lämnas i skriftlig form. Informationen ska ha koppling till upphandlingen och den verksamhet som upphandlas och inte ställa högre krav än vad som är rimligt. Utföraren behöver inte lämna uppgifter om utlämnandet strider mot lag eller annan författning eller om uppgifterna kommer att omfattas av sekretess hos kommunen. Den information som lämnas till kommunen ska inte anses utgöra företagshemligheter enligt lag (1990:409) om skydd för företagshemligheter. 4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-08-11 § 273 Dnr 2015-00485 Bestämmelser för Stadsutvecklingsrådet Kommunstyrelsens förslag 1. Kommunfullmäktige fastställer bestämmelser för Växjö kommuns stadsutvecklingsråd med följande revidering av sista stycket under § 1: I Växjö kommuns olika visions- och programarbeten är stadsutvecklingsrådet remissinstans och yttrar sig i tidiga planeringsskeden ändras till I Växjö kommuns olika visions- och programarbeten skall stadsutvecklingsrådet involveras och kunna yttra sig i tidiga planeringsskeden. 2. Stadsutvecklingsrådet ersätter Växjö kommuns stadsmiljöråd. Bakgrund I budget för Växjö kommun 2015 har kommunfullmäktige beslutat: ”För att få ett samlat grepp över stadens estetiska utveckling inrättas ett stadsutvecklingsråd som tar hjälp av konstnärer och kreatörer”. Från budget för Växjö kommun 2016 hämtas följande prioriteringar: "En växande stad behöver ett rikt utbud av upplevelser för att behålla och stärka sin attraktivitet. Genom att i större grad integrera kultur- och fritidspolitiska aspekter i samhällsplaneringens stärks stadens och kommunens attraktion. Här har Stadsutvecklingsrådet en viktig roll” Kommunchefen har gett utvecklingsenheten i uppdrag att med erfarenheter av Växjös skönhetsråd och Växjö stadsmiljöråd föreslå ändamål och arbetssätt för Växjös stadsutvecklingsråd. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 10 juni 2015 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår bland annat att efter omvärldsbevakning, intervjuer med nyckelpersoner och överläggningar med kommunstyrelsens stadsutvecklingsansvariga föreslås bifogade bestämmelser för Växjö stadsutvecklingsråd. Dessa ersätter därmed de 37 (84) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-08-11 bestämmelser som gällt för Växjö kommuns stadsmiljöråd. Arbetsutskottet har i § 354/2015 föreslagit följande: 1. Kommunstyrelsen fastställer bestämmelser för Växjö kommuns stadsutvecklingsråd. 2. Stadsutvecklingsrådet ersätter Växjö kommuns stadsmiljöråd. Yrkanden Per Schöldberg (C) med instämmande av Anna Tenje (M) och Åsa Karlsson Björkmarker (S): 1. Kommunfullmäktige fastställer bestämmelser för Växjö kommuns stadsutvecklingsråd med följande revidering av sista stycket under § 1: I Växjö kommuns olika visions- och programarbeten är stadsutvecklingsrådet remissinstans och yttrar sig i tidiga planeringsskeden ändras till I Växjö kommuns olika visions- och programarbeten skall stadsutvecklingsrådet involveras och kunna yttra sig i tidiga planeringsskeden. 2. Stadsutvecklingsrådet ersätter Växjö kommuns stadsmiljöråd. Beslutsordning Ordförande Bo Frank (M) frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt Per Schöldbergs yrkande. 38 (84) Bestämmelser för Växjö kommuns stadsutvecklingsråd 1(2) Växjö kommuns stadsmiljöråd och dessa bestämmelser ersätts av Växjö kommuns stadsutvecklingsråd och nedan föreslagna bestämmelser. Dnr 2015-00485 Ändamål §1 Stadsutvecklingsrådet arbetar med stadsmiljöfrågor i vid bemärkelse för att utveckla stadsbyggandet i Växjö kommen. Stadsutvecklingsrådet stödjer centrumutvecklingen i staden och i kommundelscentra. Exempel på frågor stadsutvecklingsrådet hanterar är ärenden som uppkommer i den övergripande planeringen, bygglovs- eller detaljplaneprocessen och frågor som berör Växjös kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Särskild uppmärksamhet ges till de offentliga platserna när det gäller skönhets- kultur och naturvärden inom staden och dess omgivningar. Stadsutvecklingsrådets uppgift är att inspirera, initiera och skapa sektorsövergripande diskussioner och kreativa möten i frågor rörande kommunens övergripande stadsmiljö. Stadsutvecklingsrådet kan väcka ärenden på eget initiativ. Rådet är en resurs och ett rådgivande organ för den som vill anlita dess kompetens. Stadsutvecklingsrådet äe ett forum där företrädare för skilda verksamheter och kompetenser kan möta representanter för kommunala organ. Stadsutvecklingsrådet tar initiativ till utvecklande insatser i förskönande syfte. Stadsmiljön, kulturstråken, centrumutvecklingen, trygghetsfrågor, mellanrummen, mötesplatsernas sociala dimensioner och platser för kreativa näringar är naturliga intresseområden. I Växjö kommuns olika visions- och programarbeten är stadsutvecklingsrådet remissinstans och yttrar sig i tidiga planeringsskeden. Organisation §2 Växjö kommuns stadsutvecklingsråd har sex ordinarie ledamöter. Ordförande och vice ordförande är stadsutvecklingsansvariga från kommunstyrelsen. Övriga fyra ordinarie ledamöter är tekniska chefen, kultur och fritidschefen, stadsarkitekten och projektledare vid VKAB. Stadsutvecklingsrådet adjungerar tjänstepersoner från förvaltningar och bolag till rådet i de fall ärenden så kräver. Kommunstyrelsens stadsutvecklingsansvariga företräder rådet i formella sammanhang som presidieöverläggningar och i kommunövergripande utvecklingsfrågor. Rådet håller minst fyra protokollförda sammanträden per år. Andra kreatörer §3 Stadsutvecklingsrådet knyter till sig konstnärer, arkitekter, representanter för byggföretag och andra vars kompetens man önskar att ta tillvara. Rådet är ansvarigt för att vidareutveckla Växjösamtalet och andra närliggande initiativ. Deltagande från akademin och näringslivet ska vara naturliga inslag i rådets arbete. Rådets ordförande och vice ordförande utses av kommunstyrelsen. Rådets kanslifunktion och dess sekreterare/sammankallande utses av kommunchefen. Ekonomi §4 Stadsutvecklingsrådet har egna ekonomiska medel för deltagande i centrumutvecklingen, Växjö city samverkan och i projekt inom VKAB. I övrigt deltar förvaltningar och bolag i det gemensamma arbetet efter beslut av ansvariga för stadsutvecklingsrådet. Rapportering §5 Stadsutvecklingsrådet avger årligen före den 15 februari till kommunstyrelsen rapport om föregående års verkssamhet och om rådets ekonomiska situation. TJÄNSTESKRIVELSE Dnr 2015-00485 Er ref. Stadsutvecklingsråd 2015-06-10 Hägg Anders utredare Tel. 0470-414 16 Kommunstyrelsen i Växjö kommun Stadsutvecklingsråd Förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer bestämmelser för Växjö kommuns stadsutvecklingsråd. Stadsutvecklingsrådet ersätter Växjö kommuns stadsmiljöråd. Bakgrund I budget för Växjö kommun 2015 har kommunfullmäktige beslutat: ”För att få ett samlat grepp över stadens estetiska utveckling inrättas ett stadsutvecklingsråd som tar hjälp av konstnärer och kreatörer”. Från budget för Växjö kommun 2016 hämtas fäljande prioriteringar1: En växande stad behöver ett rikt utbud av upplevelser för att behålla och stärka sin attraktivitet. Genom att i större grad integrera kultur- och fritidspolitiska aspekter i samhällsplaneringens stärks stadens och kommunens attraktion. Här har Stadsutvecklingsrådet en viktig roll” Kommunchefen har gett utvecklingsenheten i uppdrag att med erfarenheter av Växjös skönhetsråd och Växjö stadsmiljöråd föreslå ändamål och arbetssätt för Växjös stadsutvecklingsråd. Stadsutvecklingsråd ersätter stadsmiljörådet Tidigare genomförd utredningen föreslår ett råd med fokus på inspiration och nätverkande. Ansvarig nämnd är kommunstyrelsen och dess stadsutvecklingsansvariga. Sammanhållande nätverksperson utses av kommunchefen. Årlig rapportering sker till kommunstyrelsen. Till rådet kan externa inspiratörer knytas. Efter omvärldsbevakning, intervjuer med nyckelpersoner och överläggningar med kommunstyrelsens stadsutvecklingsansvariga föreslås bifogade bestämmelser för Växjö stadsutvecklingsråd. Dessa ersätter därmed de bestämmelser som gällt för Växjö kommuns stadsmiljöråd. 1 Budget för Växjö kommun 2016 målområde Bygga och bo sid 17 första stycket UTVECKLINGSENHETEN Kommunledningsförvaltningen Postadress Box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress Tel. 0470-414 16 Mobil 0706-73 02 38 E-post [email protected] www.vaxjo.se 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr Er ref. Stadsutvecklingsråd 2015-06-10 Växjö 2015-06-12 Monica Skagne kommunchef Anna Carlsson utvecklingschef Förslag till bestämmelser för Växjö kommuns stadsutvecklingsråd Bilaga Underlag: arbetsrapport till kommunchefen i enlighet med uppdrag 2 (2) Internuppdrag Dnr 2015-05-05 Stadsutvecklingsråd Utredningsrapport om ”nystart” av stadsutvecklingsråd VÄXJÖ KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Dnr 2015–00485 May 5, 2015 Anders Hägg/utredare Innehåll Devis och slutsats ........................................................................................................ 3 Sammanfattning .......................................................................................................... 3 1) Uppdragets initierande ................................................................................... 3 2) Bakgrund ......................................................................................................... 4 3) Metod ............................................................................................................... 5 4) Nuvarande organisering av stadbyggnadsfrågorna..................................... 7 5) Styrande lokal reglering ................................................................................. 8 5) Sveriges stadskärnor..................................................................................... 15 6) Från intervjuerna med nyckelpersoner ...................................................... 19 7) Kultur som regional tillväxtfaktor - betydelsen av kreativitet ................. 21 8) Analys - bedömning och rekommendation ................................................. 23 8:1 Alternativ 1: Minimalistiskt med stark inriktning på det estetiska .............. 24 8:2 Alternativ 2: Fokus på inspiration och nyskapande ..................................... 24 8:3 Alternativ 3: Processorienterat - brett och förankrande ............................... 25 9) Rekommendation i enlighet med alternativ 2 ............................................ 26 Bilaga 1 – Tillväxtdebatten – hållbar tillväxt ......................................................... 28 Bilaga 2 - Kulturens betydelse - saxat ur kunskapsdebatt och flöde.................... 30 Devis och slutsats ”Vem eller vilka tar plats i utsikten för att öka insikten om vad som behövs för att Växjö ska vara den attraktiva platsen nu och för framtiden”. Några har saknat stadsmiljörådet. Satsad krona per invånare i kulturanslag synes inte påverka tillväxten. Vägen går istället över att stimulera och ta tillvara de kreativa förmågorna. Kreativa näringar/arenor, vidsynta nätverk och en utmärkt kommunal service är en stark framgångskombination. Attraktivitet behöver kombinationen. Den utmärkta kommunala servicen - för livskvaliteteten - tas för given. De kreativa nätringarna/förmågorna behövs för att tillväxten ska gynnas. Men vilken form av tillväxt? Hur tas de kreativa förmågorna och näringarna till vara? Sammanfattning Det utvilade stadsmiljörådet startas om i enlighet med nya bestämmelser för stadsutvecklingsrådet. I takt med att platsen blir allt viktigare som samlande bas för att generera kreativitet och tillväxt bör Växjö kommun blåsa nya vindar i stadsmiljörådets fladdrande estetiksegel. Förnyelse – mötesplatser grundade i Europas grönaste stad, där ungdomlighet, kreativitet och nytänkande kan inspirera till utveckling och tillväxt kan bli givna inslag. Växjö behöver utifrån kommande kunskap/inspiration tillsammans med sin traditionella status som utbildnings/region- och kulturstad. Stadsmiljörådet ska vara en aktiv part i kommunens allmänna stadsutveckling. Nätverkande och forskningsbaserat arbetssätt hör till de strategier som bör användas. Ska rådet vara litet och spetsigt eller brett och förankrat – även mot genomförande? En sammanhållande kraft som nyhetsbevakar helheten, ett nav behövs för effektivt nätverksgrundat visions- och strategiarbete. Stadsutvecklingsrådet kan bli detta kunskaps- och kompetensnav. 1) Uppdragets initierande Kommunchefen har gett utvecklingsenheten i uppdrag att med erfarenheter av Växjös skönhetsråd och Växjö stadsmiljöråd utreda och föreslå former och arbetssätt för Växjös stadsutvecklingsråd. ”För att få ett samlat grepp över stadens estetiska utveckling inrättas ett stadsutvecklingsråd som tar hjälp av konstnärer och kreatörer”.1 1 Växjö kommuns budget 2015 – s 11 st. 3 3 (33) 2) Bakgrund Växjö kommuns skönhetsråd 1996 – 2005 Initiativet till förslag att bilda ett skönhetsråd kom från Växjö konsthallsråd 1994. Kultur- och fritidsnämnden begärde 1995 § 17 att kommunfullmäktige inrättar ett Växjö kommuns skönhetsråd. Kommunfullmäktige beslutade 1996 § 171 att ”inrätta ett Skönhetsråd i Växjö kommun”. Kommunfullmäktige antog också fogat till handlingarna förslag till bestämmelser för skönhetsrådet. kommunstyrelsens Bestämmelserna innehåller ändamål, organisation, rådets sammansättning, ekonomi och rapportering. Byggnadsnämnden, kultur och fritidsnämnden, tekniska nämnden och kommunstyrelsen ställde sig i yttranden positiva till förslaget. Växjö kommuns stadsmiljöråd 2005 – 2010 Kommunfullmäktige beslutade 2005 § 94 att Växjö kommuns skönhetsråd byter namn till Växjö kommuns stadsmiljöråd. Nya bestämmelser som ersätter skönhetsrådets antas. Bestämmelserna är helt i samklang med dem som gällde för skönhetsrådet. Stadsmiljörådet efter 2010 Stadsmiljörådet verkade under hela 2010. Vid sitt sammanträde i september 2010 avsade sig kulturnämndens ordförande uppdraget. Vid samma sammanträde invaldes den nytillträdde stadsarkitekten i rådet. Som ordförande trädde byggnadsnämndens ordförande in. Efter överläggningar i olika konstellationer mellan KS-TN-BN-KoF2 överenskoms för 2011 om att de regelbundna presidieöverläggningarna skulle överta stadsmiljörådets funktioner. 2010-09-28 diskuterade Stadsmiljörådet behovet av en ny referensgrupp och konstaterade att något sådant behov inte förelåg. Rådet beslutade ”om att avvakta året ut om Stadsmiljörådets vara eller icke vara” Rådets årsrapport har redovisats i kommunstyrelsen i januari 2011. Därefter finns ingen rapportering. Iakttagelse Beslut om att stadsmiljörådet ska avvecklas har aldrig fattats av kommunfullmäktige varför detsamma får anses i praktiken vara vilande. Några formella sammanträden i Stadsmiljörådet har inte hållits sedan 2011. 2 Kommunstyrelsen – tekniska nämnden – byggnadsnämnden - kultur och fritidsnämnden 4 (33) 3) Metod Utredningen har genomfört semistrukturerade intervjuer med ett antal kommunala nyckelpersoner över vilket innehåll och vilka behov som stadsutvecklingsrådet ska svara mot: Ordförandena i byggnadsnämnden, tekniska nämnden och kulturnämnden, förvaltningschefer och nyckelpersoner som stadsarkitekten, stadsträdgårdsmästaren och avdelningschef kultur, näringslivskontoret, planeringskontoret och koordinator vid VKAB har fått svara på öppna frågor i en semistrukturerad intervju om: varför behövs ett stadsutvecklingsråd (stadsmiljöråd) vilka arbetsområden eller funktioner ska det ha hur bör den kommunala representationen i rådet se ut vilka externa influenser behövs vilken anknytning till den formella beslutsstrukturen behövs Inledande analys/diskussion Om staden och om förflyttningen från skönhetsråd – över stadsmiljöråd till stadsutvecklingsråd – attraktivitet och upplevelser I etymologisk mening betyder stad – ”plats eller ställe”. Staden beskrivs i administrativa termer som ”En stad är en stor tätort vars bebyggelse utgör centralort för en administrativ region, dess jurisdiktion, handel, industri och kommunikationer. Staden fungerar i förhållande till sitt omland (landsbygd och förorter) som en mer eller mindre självständig enhet. Städer har under historien ofta haft annan rättsstatus än landsbygd och mindre tätorter, i form av särskilda stadsprivilegier. Staden som lokaladministrativt område kan också i vissa fall utgöra detsamma som en kommun”3. Städer har funnit sedan forntiden och återspeglar civilisationens utveckling, där näringarna i staden typiskt inte var jordbruk, utan mer förädling av varor, handel och administration. Staden har ofta en innerstad eller stadskärna som karaktäriseras av koncentrerad stadsbebyggelse. Staden som fenomen beskrivs också genom vad en stad är – vilken identitet den har, vilka unika värden den förknippas med och vad som står sig över tid. Det är kanske inte bara orden skönhetsråd – stadsmiljöråd och stadsutvecklingsråd som är olika – det kan också vara så att innehållet och representationen av orden innebär något nytt. Eller så har kärt barn många 3 http://sv.wikipedia.org/wiki/Stad 5 (33) namn. Det gäller bara att finna fungerande former. Uppdraget handlar om stadens estetiska utformning, miljöer och hur staden fungerar. Det handlar också om att ta in nya intryck och att utveckla det unika, – en avgränsning som endera förtydligar/begränsar eller öppnar och inkluderar. Det handlar ytterst om platsen. Varför flyttades frågorna från stadsmiljörådet till presidiesamråden KS-TNBN-sedermera också med deltagande av MoH4? Av intervjuerna framkommer att frågorna hade svårt få en naturlig plats eftersom de behandlades separat och avsikten med flytten till presidieöverläggningarna var att de estetiska/skönhetsmässiga aspekterna skulle komma tidigt in i samverkansarbetet inom kommunen. Rådets funktion hade också på sina håll varit politiskt ifrågasatt. Varför fick då inte KoF en fast plats i presidieöverläggningarna och förvaltningen i tjänstemannaforumen? En annan tolkning skulle kunna vara att det inte blev så mycket verkstad i gamla stadsmiljörådet. Mot detta kan invändas att rådets funktion har varit mer inspirerande/initiativtagande än att faktiskt ta ansvar för exempelvis utsmyckningen i stadsmiljön. Det praktiska genomförandet skulle ske i ordinarie verksamhet inom nämnderna, på förvaltningarna. Rådets arbete har satt en del praktiska avtryck i stadsmiljön, särskilt den konstnärliga utsmyckningen har påverkats. Samverkan mellan olika kommunala aktörer (tekniska och kulturen, stadsbyggnad och planeringskontoret/tekniska, VKAB etc.) har också haft ett givet informationsoch utvecklingsforum. Mot bakgrund av tidiga beslutsreservationer kan man dra slutsatsen att stadens estetiska utformning, värden och möjligheter till upplevelser numera har kommit betydligt högre upp på agendan. Alla former av kulturella aktiviteter/upplevelser tillmäts ett högre medborgare- och tillväxtvärde. De kreativa näringarna har alla en tillväxtskapande potential, likväl som de bidrar till debatt och försköning/upplevelser och livsnerv/livaktighet. Några exempel på att det sjuder av initiativ Sedan tio år tillbaka driver Växjö kommun VäxjöSamtalet. Sedan ett antal år är Växjö kommun engagerad i träforskningen på Linneuniversitetet och trähusbyggnad. Växjö kommun driver ett antal stadutvecklingsprojekt Växjö kommun har under 2013 engagerat sig som en Fristadskommun och i Det fia ordets hus. Kulturstråket, glaskonst på Sandgärdsgatan, Växjö Art Site/ konsttråket runt Trummen, Kulturkullen o s v har alla blivit en del av och bidragit till Växjös kulturella status. 4 Miljö och hälsoskyddsnämnden 6 (33) Inslagen av stadsodling har också tagit plats i våra medvetanden. Upplevelsescenen på Spetsamossen fylls alltmer med aktörer De traditionella kulturinstitutionerna är livaktiga. 4) Nuvarande organisering av stadbyggnadsfrågorna Varje facknämnd är ansvarig för sina områden/frågor enligt det av kommunfullmäktige fastställda reglementet. Samordning av kommunkoncernfrågor ligger på kommunstyrelsen och VKAB. Vissa frågor av principiell natur eller innebärande stora kostnader ska alltid beslutas av kommunfullmäktige. I enlighet med reglementet för arbetsformer har nämndens ordförande ett särskilt ansvar för samordning/samarbete inom kommunkoncernen. Samma förhållande beskriver förvaltningschefsrollen. Kommunfullmäktige i Växjö kommun Byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Presidieöverläggningar för information och gemensam planering – beslutsnära samråd som leds av kommunstyrelsen och dess ordförande(deltagare ordförande och vice ordförande i ovanstående nämnder samt respektive förvaltningschef, planeringschefen) Styrgrupp med förvaltningschefer och specialister där förvaltningarna insatser samordnas Samrådsgrupp i stadsbyggnadsfrågor Träbyggnadsråd där trähusbyggnad är ett profilområde Projektledare för stadsbyggnadsprojekt - från planeringskontoret rapporterar till styrgruppen I ambitionen att skapa samband och gemensamma förhållningssätt – d v s åstadkomma målinriktning och samordning av stadens – kommunens 7 (33) utveckling har ovanstående beslutsnära men delvis informella struktur skapats. Minnesanteckningar förs vid möten i de olika grupperna. Den informella strukturen uppfattas som bra och välbehövlig för den kommunala samordningen, där ansvaren sedan går tillbaka på de medverkande nämnderna. Samråden skulle lika väl kunna vara del av en formellt beslutad struktur. Kommunstyrelsens roll är både pådrivande och att hålla samman olika initiativ – projekt och stadsbyggnaden totalt. Iakttagelse Man kan direkt iaktta att några viktiga aktörer saknas i sammanhanget näringslivskontoret, kultur och fritidsnämnden och de kommunala bolagen via VKAB. Om presidieöverläggningarna ska fylla stadmiljörådets uppgifter måste agendan kompletteras med mer visionära inslag och flera interna och externa intressenter kopplas på. Frågan måste ställas om det bli för mycket verkstad och för lite visioner? Behöver engagemangsbasen breddas och långsiktigheten ökas? Hur samtalen mellan det formella och det informella går till avgör hur väl organisationen tar sig an sina uppgifter – men löser inte frågan om medborgadialoger; hur Växjöborna involveras och tar ansvar i stadsutvecklingsprocessen. De senaste årens aktiva arbete tillsammans med medborgargrupper blir ett fördjupat demokratiinslag i planeringsprocesserna både i staden och i kommundelscentra. 5) Styrande lokal reglering Växjö kommuns författningssamling5 - Bestämmelser för Växjö kommuns stadsmiljöråd Antaget av fullmäktige 2005-04-21 § 94 Växjö kommuns stadsmiljöråd hette tidigare Växjö Skönhetsråd. Datum att gälla från och med 2005-06-01 Senaste revidering i Dnr 2005:161 5:1. Genomgång av Växjö skönhetsråds årsrapportering till KF 1997 – 2005 Årsrapporteringen följer en given struktur som anknyter till rådets bestämmelser. 5 http://www.vaxjo.se/upload/www.vaxjo.se/Kommunledningsf%c3%b6rvaltningen/F%c3%b6 rfattningssamling/Reglementen/Best%c3%a4mmelser%20f%c3%b6r%20V%c3%a4xj%c3%b 6%20kommuns%20stadsmilj%c3%b6r%c3%a5d.pdf 8 (33) 2005 beslutade kommunfullmäktige att rådet skulle byta namn från Växjö skönhetsråd till Växjö stadsmiljöråd med delvis reviderade bestämmelser. Vanligtvis har fem till sju sammanträden per år hållits. Exempel på frågor som varit på skönhetsrådets agenda är o Centrumförnyelse i Lammhult och Braås o Konstväg runt Växjösjön o Belysning på Stortorget o Återuppbyggnad av Evedals Värdshus o Konstnärlig gestaltning av Stortorget o Rondellen – ett kostprojekt o Linneparkens omgestaltning och nya funktioner o Temadag ”Möbelriket” o Vattnet och Staden o Staden och gatunätet i ett europeiskt perspektiv Genomgång av Växjö stadsmiljöråds årsrapportering till KS 2006 – 2010. Vanligtvis har fyra sammanträden per år hållits. En studieresa har företagit per år. Exempel på frågor som varit på rådets agenda är o Utveckling av Växjösjön/Trummen o Uppföljning av 1 % regeln vid ny- och ombyggnation o Etablering och synliggörande av Kulturstråket o Byggnadspriset i Växjö o Växjö Art Site 1, 2, 3 o Glaspollare på Sandgärdsgatan o Arenastaden o Tillbyggnad av Växjö Teater o Aktivitetshallen Araby/Dalbo o Utveckling och förnyelse av Spetsamossen o Stadsmiljörådet utvärderas och belyses 2008 beslutade stadsmiljörådet att avveckla den externa referensgruppen och istället söka nya arbetsformer. 5:2 Översiktplan för Växjö – Växjö stad 2012 I översiktsplanen talar kommunen om hur staden bör utvecklas på lång sikt. Växjö stad ska kunna växa från att idag ha 61 000 invånare till att bli en stad för 100 000 invånare. Översiktsplanen innehåller planer för var människor ska bo, arbeta, var man ska kunna vistas på sin fritid och hur man ska kunna ta sig fram i staden. ”I planen talar vi om hur Växjö ska kunna växa på ett hållbart sätt. Vi vill hitta lösningar som tillfredsställer behovet av till exempel bostäder och transporter i 9 (33) ett Växjö med 100 000 invånare utan att äventyra kommande generationers möjligheter att kunna leva och arbeta i staden i framtiden. Vi använder översiktsplanen som vägledning när vi fattar beslut om hur vi ska använda mark och vatten i framtiden. Det är kommunfullmäktige som har fattat beslut om att godkänna de förslag som finns i planen. Här följer en sammanfattning av vad planen innehåller. Våra mål för Växjö stad - Växjö kommun föreslår sex mål för Växjö som stad. Dessa mål ska vi försöka uppfylla när vi planerar stadens framtid. Växjö ska vara: 1. Den regionala staden – en kärna i en samverkande region. 2. Sjöarnas och parkernas stad där naturen ligger runt knuten. 3. En tätare och mer funktionsblandad stad där nästan alla persontransporter sker till fots, med cykel eller kollektiva färdmedel. 4. En stad för alla som främjar trygghet, säkerhet och folkhälsa. 5. En flerkärnig stad där centrum har kvar sin småskaliga charm. 6. Djärv arkitektur i kombination med respekt för de historiska vingslagen. Vi vill utveckla fyra stadskärnor I översiktsplanen pratar vi om stadens fyra stadskärnor: Den centrala stadskärnan Samarkand-I11 Teleborgs centrum – universitetet Norremark Vi föreslår att man utvecklar dessa fyra stadskärnor vidare med fler bostäder, verksamheter, hög tillgänglighet och med stor omsorg om byggnaders och stadsrummets utformning. Utveckling av kärnorna ger bland annat fler stadsmiljöer, möjligheter för kunskapsintensiva företag att växa och attraktiva bytespunkter för kollektivtrafiken. Den centrala stadskärnan är särskilt viktig för staden och regionen 5:3. Fördjupad Översiktplan för rutnätstaden Fördjupad översiktplan från 1992 – reviderad senast 2007 finns för Rutnätsstaden, Östrabo och Biskopsgärdet. 5:4. Grönstrukturprogram 2013-04-29 KF beslut § 123 Grönstrukturprogrammet är en vision för Växjös gröna områden, och ett planeringsunderlag för stadens fortsatta utveckling. Det utgör en analys av de många olika funktioner och värden som är knutna till Växjös gröna miljöer, 10 (33) och lyfter på så sätt fram det grönas strategiska värde i staden med omgivningar. 5:5. Växjö Stadsmiljöprogram6 Kommunen arbetar med att driva centrumfrågor för en attraktiv stadskärna. Inom ramen för centrumarbetet drivs också genomförande av delprojekt i stadskärnan. En levande stadskärna är en förutsättning för en livskraftig stad. Staden är kommunens inre och yttre smycke. Staden mellan sjöarna Växjö betyder staden mellan sjöarna. Växjös stadskärna har en naturlig och stark identitet som präglas av närheten till vatten, med Växjösjön som en central attraktionspunkt. Universitets- och handelsstad Järnvägen, som löper från väst till öst, ger staden en särskild karaktär. Den geografiska stadsmiljön avgränsas av Smalspårsområdet i väster – Norra Esplanaden – Norrtullgatan – Södra Järnvägsgatan. Växjö har också en viktig roll som Regionstad, vilket kompletterar profilen som universitets- och handelsstad. Ständig förnyelse Växjö strävar mot ständig förnyelse. Stadskärnorna utsätts idag för en allt hårdare konkurrens, dels från andra närliggande städer och dels från större köpcentrum. Den positiva utvecklingen för Växjö ökar exponeringen. År 2010 fick Växjö utmärkelsen "Årets Stadskärna". För att fortsätta på den vägen tillhör en naturlig förnyelse med jämna mellanrum den framtida attraktiviteten. Stadskärnans stora omvandling startade dock redan 1986 med utbyggnaden av gågatusystemet. De senaste åren har vi bland annat anlagt ett vattenspel vid Willans Park och rustat upp Storgatan mellan Västra Esplanaden och Västergatan. Tillsammans med berörda fastighetsägare har vi förverkligat planerna för Bländapassagen. Vi har också färdigställt Kulturstråket, som är en gångvänlig satsning för centrumkärnan. 6 http://www.vaxjo.se/upload/www.vaxjo.se/Tekniska%20förvaltningen/Gator_trafik/Stadsmilj öprogram%20(17MB).pdf 11 (33) Samverkan mellan olika aktörer är också viktig för centrums utveckling och i detta arbete är Växjö Citysamverkan en drivande kraft. Se länk till Växjö Citysamverkan under Mer information. 5:6 Centrumvisionen – Program för Växjö city – år 2030. Prorammet är framtiaet av Tekniska nämnden på uppdrag av kommunstyrelsen (KS dnr 2014:341) och remissbehandlas för närvarande både internt i kommunen och externt hos intresseföreningar/samverkansorgan. ”Program vision Växjö City - år 2030” beskriver Växjö om knappt 15 år. Visionen som lyfts fram är en grön levande stad med ett myllrande stadsliv på olika mötesplaster. Det finns ett levande kulturliv som deltar i det offentliga stadsrummet på flera scener, olika konstinstallationer och upplevelser i ett eller flera experiment- och kulturhus. Visionen är framarbetad av en tvärpolitisk grupp och behandlar följande områden: - Vi gläntar på porten till framtidens Växjö - Växjö i historien - Den grönaste staden i Europa; grön utveckling och gröna transporter - Barnen i framtidens stad; barnen idag är morgondagens Växjö, Lekfulla gatan och upplevelsecentrum - En stad full av upplevelser: handel och kultur - Bo-staden Några idéer i Centrumvisionen som lyfts fram i remissytrandet från tekniska nämnden. - Vattenspel på torget - Parkeringshus – kulturella oaser och trafikflöde - Järnvägsspår på pelare - Nyetableringar runt Växjösjön - Ett grönskande Växjö - Kulturella möteplatser. Bedömning: Visionsambitionerna är goda men ibland går det lite för fort. I Centrumvisionen har upplevelser – kultur och utsmyckning/konst och kreativitet, medborgare och intressentperspektiven på en blandat kort- och långsiktig nivå lyfts fram. Men vad säger forskningen om platsens attraktivitet. Är visionen tillräckligt visionär, långsiktig och inte bara applicerbar. I många stycken liknar visionen en handlingsplan för de närmaste 10 - 15 åren. 12 (33) Vad säger medborgarna? I nuvarande skick ett eller flera dialogmöten. En långsiktigare vision innehåller inte bara ett remissförfarande. Dessutom behöver kommunens tätorter ges särskild uppmärksamhet. Här sker redan ett visionsarbete som är väl förankrat hos medborgarna – av detta kan vi lära en del – engagemang och framtidstro behöver understödjas. Långsiktigheten kan behöva näring. 5:7 Stadsutvecklingsprojekt Växjö växer med runt 1000 personer per år. För att kunna möta den ökade efterfrågan på bostäder, handel och andra lokaler arbetar kommunen i ett antal stadsutvecklingsprojekt. I stadsutvecklingsprojekteten arbetar personer från olika förvaltningar och verksamheter mot ett uttalat mål. Nedan följer högst översiktligt vad stadsutvecklingsprojekten handlar om. Arenastaden Arenastaden i Växjö är ett centrum för idrott, utbildning, ledarskap och evenemang som skapar möten mellan människor. Med så många arenor i nära anslutning till varandra, där 15 olika sporter samsas, är Arenastaden i Växjö unik i sitt slag och ett av de bästa idrottsområdena i Sverige. Här finns anläggningarna Curlinghallen, Fortnox arena, Idrottshuset, Myresjöhus arena, Telekonsult Arena, Tipshallen, Truppgymnastikhallen, Vida Arena, Värendsvallen, Växjö Boule Arena samt träningsytor för fotboll. Inom Arenastaden växer HPC (High Performance Center) fram med ny ägare. Om Växjö stationsområde Växjö stationsområde byggdes på 1870-talet för en stad med knappt 4000 invånare. Staden växer för varje år och vi vill utvecklas med den och bygga en säker, tillgänglig mötesplats för invånare, besökare och resenärer. Stationsområdet ligger i Växjö centrum och består av bangården(spår, perronger och gångbro), norra sidan (bussterminal och parkeringsplatser) och södra sidan (parkeringsplats och vissa fastigheter) Högre trafikbelastning Området mellan Norra Järnvägsgatan och järnvägsområdet är idag helt utnyttjat för buss, tåg- och taxitrafik. Trafiksituationen blir ofta kaotisk när privatbilar och gående skall samsas med kollektivtrafiken. Norra Järnvägsgatan blir vid högtrafik ibland helt igenkorkad. 13 (33) Fler cyklister i staden Antalet cyklar som skall få plats att parkeras vid resecentrum har för varje år mångfaldigats. Cykelparkeringen upptar idag en stor del av platsen mellan de bägge stationsbyggnaderna. Tågresenärer passerar idag spårområdet i markplanet, vilket ger låg säkerhet. Att skapa stadskänsla Stadsmässigheten saknas, då den enda bebyggelse som avgränsar spårområdet från kvarteren norr om Norra Järnvägsgatan är resecentrum och den gamla stationsbyggnaden, vilka båda dessutom ligger tillbakadragna från gatulivet. Bron över spårområdet sammanbinder stadsdelen Söder med centrum fysiskt men inte mentalt. Upplevelsemässigt ligger t ex Smålands museum inte i centrum, trots att det är kortare väg mellan museet och resecentrat än mellan resecentrat och till exempel Stortorget. Medan området, framförallt väster om resecentrum, stora delar av dagen kan upplevas som ödsligt. Att behålla rutnätet kring stadskärnan Växjö stadskärna, med sin rutnätsplan, avtecknar sig tydligt mot resten av staden. Den måttliga skalan har bibehållits oberoende av om byggnaderna är av äldre eller nyare årgång. För varje år som går blir betydelsen av den måttliga skalan tydliggjord. Här finns nu möjlighet att tillskapa betydande ytor utan att behöva frångå rutnätsstadens skala. Att gestalta det nya området Området ingår som en viktig del av riksintresset för kulturmiljön. Detta medför att ”ny bebyggelse i skala och karaktär bör anpassas till befintlig miljö och att förnyelsen måste göras med självförtroende och höga ambitioner, på ett sätt där det nya ”samtalar” med det gamla.” Den gamla stationsbyggnaden är idag en viktig fondbyggnad som skall ligga kvar som en förutsättning i den kommande omgestaltningen av området. Bangårdsområdet omdisponeras från godstrafik och persontrafik till enbart persontrafik. Det ger utrymme för att förtäta staden med ny bebyggelse på båda sidor om den nya bangården. Samtidigt får bussterminalen en helt ny utformning. 14 (33) 5:8. Mål och strategier för utveckling av handeln i Växjö kommun7 Antaget av fullmäktige 2001-06-20 – 21: senast reviderad 2006 Mål och strategier grundar sig på Handels utredningsinstituts analyser av handeln i kommunen och den idealbild som föreslagits. Strategin behandlar Centrumhandeln – mål och strategier, Centrumvisionen, och handlingsprogram Externhandeln – mål och strategier Bostadsområdeshandel Organisationsformer och samverkan 5:9. VäxjöSamtalet I stadsmiljö- och utvecklingsarbetet har ”Växjösamtalen” haft och har en stor betydelse som dialog – nätverks- och inspirationskälla. ”Vi är många som arbetar med bostäder, byggande och planering; politiker, forskare och praktiker. Alla har vi kunskap, erfarenheter, problem och idéer. Men vi sitter på våra kammare, i kollegernas trånga samförstånd. Med Växjösamtalet vill vi lyfta frågorna till en gemensam arena, låta olika kunskap och perspektiv korsas. Samtalet utgår från givna frågor men löper fritt och med god tid. Svaren tecknas ner och blir tillsammans med frågorna dokumenterad kunskap” Växjösamtalet har idag en personkretsbas på 8 000 namn. 5) Sveriges stadskärnor Stadsutveckling är komplexa frågor med många infallsvinklar, intressenter och kunskapsbaser. I stadutvecklingen ligger dess stadskärna – de centrala delarna ofta som ett särskilt utvecklingsområde. Intresseorganisationen för Sveriges stadskärnor där Växjö deltar med City Samverkan delar dels ut ett årligt pris och deltar i dialoger/konferenser och liknande för att lyfta stadkärnornas betydelse i stadsutvecklingen. Några givna områden är: - Fastighetsförvaltning - Handel och servicenäringen - Bostäder och arbetsplatser 7 http://www.vaxjo.se/upload/www.vaxjo.se/Kommunledningsf%c3%b6rvaltningen/F%c3%b6r fattningssamling/Styrande%20dokument/N%c3%a4ringsliv%20och%20landsbygd/M%c3%a 5l%20och%20strategi%20f%c3%b6r%20utveckling%20av%20handeln%20i%20V%c3%a4xj %c3%b6%20kommun.pdf 15 (33) - Skötsel, drift och upprustning av gator och torg - Fastighetsutveckling - Kultur - Varumärke, marknadsföring - Händelser, events och arrangemang - Kollektivtrafik, trafik och parkering - Infrastruktur - Trygghet och säkerhet - Grönytor och parker - Offentlig konst och utsmyckning Nedan följer några saxade klipp från VD Svenska Stadskärnor Björn Bergmans presentation 2013 om Städer med ambitioner! Städerna ses som viktiga motorer för tillväxt inom EU:s sammanhållningspolitik och i tillväxtstrategin Europa 2020 uppmanas medlemsländerna därför att utforma en särskild politik riktad mot städerna. Sverige saknar en sådan nationell politik. Samtidigt är utmaningarna för Sveriges städer omfattande. Urbaniseringen leder till att mindre städer ser vikande befolkningsunderlag och brist på kompetens medan storstädernas största utmaningar stavas bostäder, infrastruktur och segregation. Manifestationen i megastäderna kan vara skrämmande, men vi har våra egna embryon på städernas problembilder. Staden är viktig för att: - Staden är en tillväxtmotor. - 85-90 % av arbetsplatserna finns i tätorterna - Staden identifierar sina brukare - Stora värden investerade i städernas fastigheter och infrastruktur - Investeringar i stadskärnan är lönsammare eftersom infrastrukturen finns - Miljöbelastningen lägre eftersom tätheten är större Stadskärnan är viktig därför att - Stadens skyltfönster - Stadens mötesplats - Stadens själ - Stadens historia - Stadens attraktivitet ”Det räcker inte för en stad att enbart vidareutveckla traditionell kärnverksamhet såsom skola, vård och omsorg. Framtida strategiska 16 (33) kärnverksamheter handlar om varumärkesbyggande som fokuserar attraktion, uppmärksamhet och upplevelse .” För att nå framgång krävs vilja och förmåga där intressen samverkar. - En stad med ambitioner har styrning och samsyn - En Handelspolicy - En Etableringsstrategi - En Stadsmiljöplan - En Samverkansorganisation Har Du tolv rätt här är du framgångsrik – och blir en vinnare. 1) Unika värden – utveckla och stärk din unika identitet 2) Regionalt sammanhang – Positionera staden i den regionala utvecklingen 3) Gemensamma intressen - Fokusera på gemensamma långsiktiga intressen – ta tusen små steg 4) Vision ger trygghet – Framtidstro är grundbulten för privata satsningar – en genomarbetad och förankrad vision är vägen dit 5) Organisationen är viktig – Organisera er på ett klokt sätt – så att man hanterar både snabba puckar och långa bollar 6) Samverka! – Samtala, nätverka, samarbeta och samverka tillsammans kommer man så mycket längre. Skapa förståelse för varandras verksamheter och intressen, men skapa gemensamma mål. 7) Var kreativa – Stimulera goda idéer och initiativ – tänk nytt och annorlunda 8) Förbättra tillgängligheten – Var aktiv i att förbättra tillgängligheten för besökare och kunder 9) Engagemang – Skapa delaktighet och engagemang – Ni ska synas 10) Kunskap krävs – Investera i kunskap och i kompetens Var aktiva – Aktivitet skapa nyfikenhet och väcker 11) uppmärksamhet 12) Vacker centrummiljö – Estetik och renhållning är viktiga i en attraktiv miljö. Var noga med detaljerna Årets stadskärna har utsetts sedan 1995 och Växjö kunde i finalen 2010 placera sig före Malmö och Jönköping, som båda två vunnit tävlingen tidigare. I och med segern har arbetsgruppen bakom utvecklandet av Växjös stadskärna nått ett av sina mål. Juryn motiverar sitt beslut med att: "Växjö Citysamverkan har genom en målmedveten strategi, god struktur med bred förankring och stabil ekonomi lagt grunden för en långsiktigt hållbar stadsutveckling. 17 (33) Lagandan är stark och genom en fokuserad kraftsamling har man på kort tid visat på resultat som gett stora avtryck. Målet är givet, för alla är lagspelare i samma "fotbollsslag". Första halvlek har bjudit på såväl mål som målgivande passningar till citys fördel. Nu är det dags för andra halvlek!" Samma år 2010, utnämndes Växjö kommun till Årets landsbygdskommun av organisationen Hela Sverige ska leva. Stiftelsen menar att kommunen arbetar brett och långsiktigt för att utveckla landsbygden och göra den attraktiv. Motiveringen för utnämningen handlar bland annat om kommunens bredbandsstöd, stöd till företagsutveckling, den så kallade byapengen till föreningar på landsbygden, och de öppna direktmötena runt om i kommunen med invånare, politiker och tjänstemän. Att samma år bli utnämnd till både årets stadskärna och årets landsbygdskommun måste vara unikt. Både gemensamma och olikartade värden tas till vara och ges utvecklingsstöd. Bedömning av de styrande dokumenten Tillsammans skapar kommunens styrande dokument det semivisionära, det strategiska och det mer handlingsinriktade för Växjö kommun på medellång och kort sikt. De bildar också ett lapptäcke av områdens som behandlas där det finns mellanrum och där inriktningsdokumenten inte har en systematiserad tillkomst – helheten och lånsiktigheten kan bli eftersatt till förmån för det omedelbara – det aktuella – det konkreta och det påtagliga. Centrumvisionen har därför sin givna plats i att täcka stadskärnans långsiktiga utveckling. I det kortsiktiga bidrar också nämnder/styrelsers årliga planering. Vid ett ytligt betraktande av samtliga styrande dokument ges alltmer utrymme för det estetiska uttrycket, även där det ibland tar sig former som att skapa genomsiktlighet – stråk och delar i helheten. Ingen tar egentligen upp frågan om vilken tillväxt vi ska ha eller om det är tillräckligt med ökande antal företag, bättre skattekraft och befolkningsökning. Växjöborna som medborgare skulle också på ett tydligare sätt kunna involveras i processerna kring sin egen stad och stadskärna. Det bör inte vara ett exklusivt forum för tjänstemän och politiker. Akademin och spännande goda exempel – en internationell utblick kan tillföras processen. Ett stadsutvecklingsråd skulle också på det rent professionella och visionära området kunna ha en central funktion i ett sådant arbete genom att hålla samman processen och bevaka helheten. 18 (33) 6) Från intervjuerna med nyckelpersoner Medelstor kommun som sticker ut - Växjö finns på snart sagt alla kartor, där framgångar adderas, mäts och uppskattas. Ett drygt tiotal intervjuer har genomförts med nyckelpersoner inom kommunen både av tjänstemän och av politiker. Intervjuerna gör inte anspråk på att vara heltäckande utan utgör inspel mot frågeställningar kring vad ett stadsutvecklingsråd – skulle ha för uppgifter och hur ett sådant råd kan organiseras för att tillföra något i planering och sikte mot Växjö som en attraktiv plats för upplevelser – tillväxt och livskvalitet. De kreativa och estetiskt grundade kulturfrågorna kan få förnyad spänst i en tid där den politiska enigheten om dess värden är större. Frågorna kanske måste drivas av hängivenhet och professionellt intresse och en motsvarande tjänsteman med mandat i enlighet med rådets inriktning. En lämplig sådan central funktion ligger inte i någon speciell anställning utan är mer frukten av överblick/inspiration, intresse, och kommunikationsförmåga. Därför ska rådets funktion vara mer av inspiration än av handläggning. Några kommunala funktioner måste emellertid ha en given plats eller åtminstone en arena i sammanhanget för att rådet ska få legitimitet: 1) Central funktion har stadarkitekten med sitt både formella och informella ansvar för stadens utformning. Stadsarkitektens roll bör förändras och lämna bygglovshandläggning till förmån för en roll, inom både stadsbyggnadskontoret och kommunledningsförvaltningen, av mer övergripande natur. Stadsbyggnadskontoret kan i sin egen organisation initiera en sådan förändring. 2) Stadsträdgårdsmästaren som ansvarig för de gröna ytorna och bebyggelsemellanrummen. 3) En kulturperson som är förankrad i de kulturella institutionerna och i de kreativa näringarna. 4) Näringslivschefen med sitt ansvar för näringslivsutvecklingen Från kommunledningsförvaltningen kan planeringskontoret delta. Naturligen bör även VKAB på något sätt vara representerade/adjungerade. Här finns frihet att adjungera lämpliga personer. På något sätt bör också mångfalden – jämställdheten och folkhälsoperspektiven tas till vara. En framtidplats är en plats med och för mångfald. 19 (33) Den politiska representationen är också given för att rådet ska få spänst att påverka de formella strukturerna Själva rådet måste ha ingångar och kunna sätta en inspirerande agenda för stadsmiljöfrågorna i KS-TN-BN-överläggningarna tillsammans med KoFN Detta kan ske med årligen återkommande inspirationsdagar – exempelvis nytänkandeföreläsningar, Non-governmental Organization (NGO) drivet Think tank arbete och mera traditionella metoder som Culture planning, studiebesök och kontakter med SKL – Boverket osv. Endast brist på fantasi sätter gränser. Den minsta gemensamma nämnaren Sammanfattning: Vad förenar synen på behov av ett stadutvecklingsråd? Av de semistrukturerade intervjuerna har ett antal viktiga komponenter utkristalliserat sig och utgör en gemensam nämnare. • • • • • • • • • • • stadskärnan är stadens och kommunen skyltfönster här ska finnas liv, upplevelser och rörelse estetiska aspekter på och skönhetsupplevelser i staden där konstnärlig utsmyckning i det offentliga rummet är en del av upplevelsen stadsmiljö i form av byggnader, mötesplatser, gatumiljö, gröna ”lungor”, sjöarna och trädgårdar fyller alla sina funktioner – de ska bilda helheter eller öar – det bör finnas en långsiktig stadsbyggnadstanke (vision) som ser helheten platsen är det viktiga - ta fram det unika – vi ska vårda och utveckla vår identitet interaktion och möten där stadens byggande, mellanrum, estetik och utsmyckning genom nytänkande skapar debatt - dialoger och forum för idédiskussioner (Växjösamtalen) inkubatormiljöer stimuleras med grund i kreativa estetiska – kulturella och upplevelsemässiga initiativ tillväxtfaktorer (en kreativ miljö) med fokus på kreativa näringar/förmågor som stadsutvecklings nyskapare och i sina nätverk en tillväxtmotor natur och rekreation i stadens perspektiv (sjöarna, Linneparken, Spetsamossen, landsbygdsnära miljöer osv) ta steg ut nationellt och internationellt samla gemensamma upplevelser och goda exempel ta in kunskap från akademin – det höjer nivån beakta näringens och handels behov, detta ökar legitimiteten sist men inte minst engagera medborgarna i ”vilken framtida stad vill vi ha” 20 (33) Växjö kommun behöver ett forum för analys utifrån omvärldsbevakning, utblick och stadsutveckling. Nätverk finns internt och externt för livaktig diskussion och deltagande. Stark förankring i den kommunala verksamheten och politiken finns redan. Framkantens kunskap och goda exempel ska ha en naturlig plats – ett tvärsektoriellt forum. Frågeställningar i nuet och in i framtiden. Vad ska handelsplatsernas och centrums ”kommersiella palats och gallerior” användas till när alltmer handel sker över nätet? Det finns för många tomma lokaler i centrum! Vad ska stadkärnan stå för och vilket innehåll ska förmedlas/efterfrågas? Vari består det kreativa? Hur kan kreativitet understödjas och leda till tillväxt? Frågorna som är lätta att ställa men svårrare att svara på. Det sämsta är emellertid att inte prata om de förändringar som kan komma - förrän de inträffat. Strukturella förändringar och kortvariga trender förekommer samtidigt – det gäller kanske att inte springa på varje boll, utan att vara långsiktig uthållig och framsynt. Att forma - äga en aktiv agendaplan mer än att reagera på varje enskilt initiativ. Något av Sveriges mest spännande stadsutveckling sker i Växjö där det beständiga i rutnätsstaden ska kombineras med World Trade Center – stationsområdets omformning – allmän urbanisering och ett levande centrum. Samtidigt behövs i det korta perspektivet bostäder – trots att Växjö bygger mer än andra städer. Lägg därtill den stora satsningen på arenaidrotten. Utmaningar ligger också i hur trygga miljöer skapas. 7) Kultur som regional tillväxtfaktor - betydelsen av kreativitet I en kandidatuppsats av Ingela Erneholm vid nationalekonomiska institutionen Lunds universitet konstateras sammanfattningsvis: ”Kultursatsningar motiveras idag samhällsekonomiskt med kulturens positiva externa effekter i form av kulturturism, multiplikatoreffekter och förbättringar av en regions image… infoga ett nytt perspektiv i diskussionen om kulturens samhällsekonomiska nytta genom att lyfta fram den kreativitetshöjande potential som finns i de olika konstnärliga uttrycksformerna som musik, teater, litteratur, bildkonst, dans, o.s.v. En kreativ förmåga att komma på nya idéer har alltid varit viktig för att en ekonomi ska utvecklas. Enligt nya rön ifrån Richard Florida, professor i regional ekonomisk utveckling vid Carnegie Mellon University i 21 (33) Pittsburgh, så står vi dock vid ett nytt ekonomiskt strukturskifte där kreativiteten kommer att spela en alltmer avgörande roll för den ekonomiska tillväxten. …..hypotes är att aktiv ”kulturkonsumtion” kan öka kreativitetsnivån hos individer och att kultursatsningar på det sättet bidrar till den regionala ekonomiska tillväxten”. Hypotesen bekräftas dock inte av den ekonometriska undersökningen i uppsatsen vilket betyder att sambandet mellan satsad kulturkrona och tillväxt är svagt Utredarens slutsats är att kulturkonsumtion i dagsläget är en naturlig del av livskvaliteten. En annan att det är experimenterande och kulturproduktion som närmar sig tillväxtgrunderna. 7:1 Tillväxtverket Kan inte alla branscher räknas som kreativa? Här svarar Tillväxtverket att vi behöver skilja på människor och företag. Alla människor är kreativa. Kreativitet är en mänsklig förmåga som vi har i olika grad. När Tillväxtverket pratar om kulturella och kreativa branscher så syftar de på grupper av företag som har kultur och mänsklig kreativitet som bärande del av sin affärsidé eller som råvara. Detta jämfört med företag inom gruvnäringen eller livsmedelsindustrin, som istället baserar sina erbjudanden till marknaden på gruvor och livsmedel. Det finns självklart kreativa människor i gruvnäringen och livsmedelsindustrin, men de branscherna definieras inte som kreativa eftersom det inte är kreativitet de försörjer sig igenom i första hand. Tillväxtverket definition av vilka företag som räknas till kulturella och kreativa näringar. • Arkitektur • Litteratur • Dataspel • Media • Design och formgivning • Mode • Film och foto • Musik • Konst • Måltid • Kulturarv • Scenkonst • Slöjd och hantverk • Upplevelsebaserat lärande Till dessa kan läggas spel/programutveckling etc. nyskapande IT-virtuella miljöer och 7:2 Kulturens betydelse - Saxat ur kunskapsdebatt och flöde 8 8 Se bilaga om ”saxat ur debatten och kunskapsflödet 22 (33) 8) Analys - bedömning och rekommendation När något inte tycks fungera tittar man gärna på organisering d v s den struktur som deltagarna verkar inom. Strukturer som ska understödja nätverk, samsyn och nytänkande. Strukturer som ska föra platsen in i framtiden. Följande frågor tillsammans med frågematrisen bildar utgångspunkter för nedanstående bedömning och förslag. Den övergripande frågan är om ett stadsutvecklingsråd behövs Vilka uppgifter ska ett stadsmiljöråd – stadsutvecklingsråd ha? Hur verkar rådet - dess arbetsformer – mot mål och uppföljning? Ska rådet arbeta normativt eller fakultativt - konsultativt rådgivande? Ska stadsutvecklingsrådet vara en remissinstans eller ett mer initiativtagande och agerande dynamiskt forum, driva egna utvecklingsprojekt? Vilka bestämmelser ska gälla för rådet – motsvarande reglemente? Behoven av ledamöter och adjungerade, funktioner och personer? Hur finansiera rådet - egen budget eller fördelad på intressenterna? Staden och dess skyltfönster/upplevelsecentrum - stadskärnan i Växjö stad måste ha särskild riktad uppmärksamhet. Det är här i regionens centralort som attraktiviteten manifesteras. En långsiktig trend är den fortsatta urbaniseringen och större städers tillväxt. De växer i kraft av sin storlek, i kraft av historien och i kraft av sin attraktivitet. City samverkan och en utveckling av stadsmiljön är fundamental för handeln, kulturen och i bred bemärkelse kommunens attraktivitet. Av dessa skäl har ”centrumvisionen” arbetats fram Näringslivet och de stora institutionerna Linneuniversitetet, Länsstyrelsen, Region Kronoberg och Svenska kyrkan har även de en central betydelse för kommunen – staden och för den motorfunktion ett regionalt centrum ska inta. De kreativa näringarna (KKN) är en allt viktigare del av en plats attraktivitet, men framförallt för att utveckla företagandet. Den loopen kan behöva en ny logik. Det tar tid att inse detta. Det offentligas kulturanslag i sig synes inte ha någon avgörande betydelse för ekonomisk tillväxt utan den direkta kopplingen går mellan aktivitet/kreativitet – innovation och tillväxt. Inom kulturverksamhet frodas per definition kreativitet – experimenterande och nyskapande. Se bara på musikformer – It baserade företag och sociala medier. Kulturen har emellertid ett egenvärde i sig som inte speglas i ordinära tillväxtsammanhang, på samma sätt som annan lagtvingad 23 (33) välfärdsverksamhet. Det är en del av upplevelseutbudet – förväntad och tagen för given service till medborgarna. Ett rikt kulturliv är viktigt tillsammans med bra förskola/skola och vård/omsorg för en orts dragningskraft. Det utgör grunden i vad man kan kalla mjuk livskvalitet. Den politiska ledningen för Växjö kommun vill ta upp, vitalisera och aktualisera det tidigare skönhets- och senare stadsmiljörådets funktion. Eftersom stadsmiljörådets inriktning i stora delar stämmer väl överens med intentionerna för en stadsutvecklingsnystart kan densamma tas upp genom att stadsmiljörådet får ett nytt namn, bestämmelserna revideras och omedelbart efter besättande träda i verksamhet. Några nya beslut behöver således fattas. Nya bestämmelser ska fastställas av kommunfullmäktige. Rådets bestämmelser (motsvarar reglemente) kan i stora delar anses giltiga för en nystart av ett stadsutvecklingsråd. Det behöver kompletteras med andamålsbeskrivning och organisation. Roller i stadsmiljörådet torde vara ytterst attraktiva, särskilt om de klart kopplas till framtiden, innovativa miljöer och kommunens kraftcentrum kommunstyrelsen. Inriktningsmässigt kan inspiration, estetik, tillväxt/kreativitet med deltagande av externa aktörer och en samlad nystart utgöra grund för det nya stadsutvecklingsrådet. Vitaliseringen sker genom fokus på kreativitet/innovation och den funktion det professionella inslaget i rådet spelar - en funktion av att coacha det kommunala samspelet, där ett bredare nätverksarbete ingår tillsammans med berörda förvaltningar/nämnder/bolag. Den översiktliga planeringen (ÖP) är i flera avseenden inte tillräckligt områdesspecifik eller förankrad i samverkan. De fördjupade översiktsplanerna fyller emellertid ett viktigt syfte, då de konkretiserar ÖP:n och kan användas mer handlingsinriktat i projekt och aktivitetsplaner. Centrumvisionen är en annan del. 8:1 Alternativ 1: Minimalistiskt med stark inriktning på det estetiska Ett litet råd med den exklusiva uppgiften att tillföra estetiska synpunkter på staden utveckling och stadskärnans utformning. Rådets storlek och inriktning stäms av med KS och BN Rådet biträder stadsarkitekten i sin roll som garant för stadens estetik Byggnadsnämnden/stadsarkitekten tillförs medel för att skapa ett estetiskt råd. Eventuella inspel mot presidiegrupperna görs av stadsarkitekten som får ett kompletterande uppdrag för kommunstyrelsen. Stadsarkitekten deltar alltid i presidieöverläggningar/samråd. 8:2 Alternativ 2: Fokus på inspiration och nyskapande Ett mera fristående stadsutvecklingsråd med expertinslag skapas 24 (33) Direkt kopplat till kommunstyrelsen och därmed presidierna utan att ha ett formellt ansvar Representativitet sker genom deltagande i rådet från KS-BN-TN kompletterat med KoF. Två - tre ordinarie ledamöter, med säte i kommunstyrelsen med särskilt ansvarområde för stadsutvecklingen och eventuellt också ersättare. 3-6 tjänstemän varav några förvaltningschefer och andra specialister Ett litet närverkscentrum skapas genom en särskilt utsedd sammanhållande person med tillgång till visst administrativt stöd. Kan ha sin organisatoriska hemvist var som inom kommunkoncernen. Anslag för centrumutvecklingsfrågor. I övrigt inget eget anslag – årlig rapportering. Budget läggs så att nämnderna vet vad det ska kosta kommande år. 8:3 Alternativ 3: Processorienterat - brett och förankrande Ett sammanhållet närverkscentrum skapas genom en särskilt utsedd sammanhållande person med tillgång till administrativt stöd. Eget men begränsat anslag för att kunna ordna seminarier, workshops – inspirationsföreläsningar, resor/goda exempel och att ge arvode till externa referenspersoner. Samordning sker med VäxjöSamtalet och i viss mån med Drop in – föreläsningar/presentationer Förhåller sig som kunskaps och inspirationsråd till presidieöverläggningarna KS-BN-TN Tillväxtfrågor - kultur och estetiska aspekter lyfts in i rådet Experter Närverksnav utsedd person – stadsarkitekt – stadsträdgårdsmästare – avdelningschef kultur - näringslivschef Till rådet kan adjungeras projektledarna för stadsutvecklingsprojekten Stadsarkitektens roll förändras – närmare KS men kvar i stadsbyggnad (organisationsförändring på stadsbyggnadskontoret) Förankringsforum Förvaltningschefer för stadsbyggnad, kultur, tekniska, kommunledning, miljö och hälsa och vd för VKAB Politisk förankring i presidieöverläggningarna Ordföranden i KS, BN, TN, KoFN, MoHN, VKAB Externa influenser Akademin två personer Näringen två personer 25 (33) Intressanta referenspersoner knyts för kortare eller längre tid till rådet (flexibelt och vad som finns på agendan, ibland helt utanför densamma) 9) Rekommendation i enlighet med alternativ 2 Fokuseras rådets uppgifter till endast det snäva estetiska inslaget i stadsmiljön kan rådet vara litet och spetsigt. Det kan i denna form vara ett separat expertråd till stadsarkitekten eller ett samverkansråd till presidierna KS-BNTN och MoH. Detta synes emellertid alltför snävt. Kulturen/de kreativa näringarna/tillväxtskapandet och attraktionskraft måste tas till vara. Ett mer inspirerande - inflytelserikt - kreativare - långsiktigare – bättre förankrat och drivande stadsutvecklingsråd måste vara målet. Det tidigare skönhets- stadsmiljörådet hade en sådan agenda och har också visat på att rådets arbete gett avtryck i stadsmiljön. Det var rätt tänkt – rätt genomfört men föll av brist på ”drivande kraft och fullt ut dedikerade medlemmar i rådet och ett haltande externt inslag” efter politiska ifrågasättanden in den kommunala planeringsoch handläggningskvarnen. Det finns ett utrymme att fylla med ny frisk luft. Det ska kanske ibland också blåsa lite kring ett stadsutvecklingsråd även om långsiktighet/helhetssyn motsvaras av stora doser konsensus då kursen läggs ut. Växjö kommuns stadsmiljöråd byter namn till Växjö kommuns stadsutvecklingsråd med den inriktning kommunchefen härmed gett uttryck för. Rådets ändamål, organisation, rapportering och finansiering sker i enlighet med nya/reviderade bestämmelser. En kanslifunktion inrättas med definierad/utsedd nätverksperson/funktion med visst administrativt stöd. Det informella måste stå på några fundament med formella inslag för att ta till vara kunskap - samtal och inspiration. Kommunchefen utser lämplig person att vara rådets samlande kraft och nätverkscentrum. Stadsutvecklingsrådet blir en del av kommunstyrelsens ordinarie arbete – där två ledamöter är stadsmiljöansvariga och står för kopplingarna till de existerande presidieöverläggningarna. Rådet ska stå för utsikten mot omvärlden. Rådet ska därmed tillföra kunskap och inspiration till dagens sätt att vara formerade. Samtidigt förs VäxjöSamtalet in som en del av rådet. Nya interna 26 (33) (fasta och/eller adjungerade) och dito externa deltagare utses av rådet. Den externa representationen från akademin, näringslivet – kreatörerna tillförs med former/personer som rådet beslutar. För att åstadkomma koppling till formella strukturer och beslutsorgan bör både förvaltningschefer och politiker vara medlemmar i rådet; medlemmar som kommer från nämnder/förvaltningar och styrelser/bolag. I detta sammanhang bör också stadsarkitektens roll ses över och kommunstyrelsens inflytande/intryck från denna formella position stärkas. Att se över stadsarkitektens uppgifter blir en fråga för både byggnadsnämnden och kommunstyrelsen. Kopplingen mellan det visionära och det alldagliga arbetet med bygglov är i sig en styrka att föra vidare. Som avslutning förordar utredningen enligt ovan ett något bredare stadsutvecklingsråd som kan förse kommunen med kunskapstillskott inspiration – vision – strategi – motstånd och långsiktighet. Attraktions och de hållbara tillväxtfrågorna bör i detta sammaanhang komma högre på agendan. ”Som en dagsaktuell fotnot i den värld där kommuner/platser konkurrerarJönköping synes på ett systematiskt och förtjänstfullt sätt arbeta med Stadens utveckling. Den sträckning järnvägen får har haft avgörande betydelse för tillväxten – så har det varit sedan 1850 och så kommer det att förbli – även om ”hjärnvägen” tar sig nya former. Kanske demokratiseras detta förhållande med It revolutionen och ruttbunden fossilbränslefri hjärnvägtrafik. Om djupare och ännu bredare processer behöver etableras för framtiden utvisa. Det då nystartade rådet kan utgöra kärnan i ett betydligt bredare och djupare processtyrt samhällsbyggnadsarbete. Ett alternativ som förslag tre kräver andra processuella överväganden, organisationsöversyn och större förändringar. Detta kan eventuellt bli aktuellt i framtiden. Växjö kommun 2015 -05 - 05 Anders Hägg Utredare 27 (33) Bilaga 1 – Tillväxtdebatten – hållbar tillväxt Inledning: Tillväxt är ett centralt begrepp för att få en uppfattning om och kunna mäta utveckling. Tillväxten mäts traditionellt i Bruttonational produkt – d v s summan av producerade varor och tjänster i ett land. På lokal nivå mäts RBP (regionalbruttoprodukt). Sådana mått som antalet företag, andelen sysselsatta och olika mått på arbetslöshet är också viktiga. Målet är att skapa resurser för att kunna säkra en god livskvalitet för medborgarna, möjligheter till konsumtion och fortsatt ”tillväxt”. På huvudet in i tillväxtdebatten – BNP och ekologi – vad är grön och hållbar tillväxt – till skillnad mot traditionell tillväxtsyn. Har denna debatt någon betydelse för hur vi organiserar oss – vilka intryck vi tar och hur staden – kommunen står sig in i framtiden. En framtid med utvecklings och teknikoptimism kombinerad med stort ansvartagande för vår miljö och livsbetingelser. Nedan följer en sammanställning som gjorts av Jens Ergon vid SVT Vetenskap - Publicerad: 23 maj 2011 Tim Jackson, professor i hållbar utveckling, University of Surrey, Storbritannien. Inledde den nuvarande tillväxtdebatten med sin rapport Prosperity Without Growth. Menar att tekniska genombrott inte kommer att räcka för att klara den enorma omställning världen står inför - det kommer enligt Jackson krävas ekonomiska systemförändringar och att den rika världen utvecklar modeller för att fortsätta utvecklas, utan ekonomisk tillväxt i dagens mening. Samarbetar med den kanadensiske miljöekonomen Peter Victor, och menar att Victors forskning visar att fortsatt utveckling och välstånd i den rika världen är fullt möjligt utan dagens tillväxtfokus. Peter Victor, miljöekonom, York University, Kanada. Författare till boken Managing Without Growth Menar liksom Jackson att fortsatt tillväxt som idag i den rika världen är ohållbart om världsekonomin skall hållas inom planetens gränser och utvecklingsländer ges utrymme till fortsatt tillväxt. Har utvecklat en ekonometrisk modell av Kanada och använt denna för att visa att landet kan ställas om till lågtillväxt - utan att äventyra välfärd, arbetslöshet eller statsfinanser. Nyckelreformer för att åstadkomma en fungerande lågtillväxtekonomi är enligt Victor arbetstidsförkortning, grön skatteväxling, och mer satsning på offentlig konsumtion och investeringar. 28 (33) Johan Rockström, professor i naturresurshushållning och chef för Stockholm Resilience Center. Har tillsammans med en rad världsledande forskare inom miljö och hållbarhet tagit fram mått på planetens gränser och undersökt hur nära gränsen världsekonomin befinner sig idag. Menar att dagens tillväxtmodell är ohållbar. Menar också att grön tillväxt i bemärkelsen ny teknik inte kommer att räcka för att ställa om världsekonomin. Det behövs också ett paradigmskifte där den rika världens överkonsumtion hanteras och tydliga gränser sätts för resursförbrukning. Aktuell med boken Den stora förnekelsen, tillsammans med Anders Wijkman, om tillväxtens dilemma. Sunita Narain, hållbarhetsforskare och aktivist, Center for Science and Environment, Indien. Menar att den rika världen radikalt måste förändra dagens tillväxtmodell - för att hålla planeten inom hållbarhetens gränser samtidigt som världens utvecklingsländer ges utrymme till fortsatt ekonomisk tillväxt. För detta krävs enligt Narain både åtgärder som pris på utsläpp och förnybar energi, men enbart traditionella marknadsmekanismer och ny teknik räcker inte, menar Narain. Tillväxten i sig, framför allt i den rika världen, måste omformuleras och betona välfärd och välbefinnande, istället för att som idag fokusera på konsumtion. Men framför all menar Narain att en grundläggande omfördelningen av planetens miljöutrymme är avgörande för att ha en chans att göra världsekonomin hållbar Pavan Sukhdev, f.d. ekonom vid Deutsche Bank, FN-rådgivare, författare till Green Economy Report och forskningsledare för projektet The Economics of Ecosystems and Biodiversity. Stark förespråkare för grön ekonomi och att ekonomiskt värdesätta ekosystem och naturkapital. Menar att dagens tillväxtmodell och den rika världens överkonsumtion är ohållbar och att en nyckel är just att värdesätta naturen och att mäta utveckling och välstånd på annat sätt än genom dagens BNP-mått. Sandro Scocco, Global utmaning, f.d. chefekonom Institutet för tillväxtpolitiska studier. Håller med Jackson och Victor om att dagens tillväxtmodell och konsumtionsmönster i den rika världen är helt ohållbara. Menar att vare sig Jackson och Victor eller mainstream-ekonomer sitter inne med svaren på tillväxtens dilemma. Den stora svårigheten med Jacksons och Victors lågtillväxtekonomi är enligt Scocco att samla politiskt stöd för reformerna. Menar själv att en nyckel för att klara den enorma omställning världen står inför är massiva offentliga satsningar världen över - en slags Green New Deal. Klas Eklund, f.d. chefekonom SEB. Mainstream-ekonom och författare till boken Vårt klimat som förespråkar konceptet med grön tillväxt. Instämmer med Jackson och Victor att dagens tillväxtmodell är ohållbar, och att världen 29 (33) hittills inte lyckats frikoppla tillväxt från ökat miljöslitage. Men menar samtidigt att detta beror på att vi hittills inte försökt på allvar. Det som behövs är enligt Eklund krafttag vad gäller regleringar och priser för att skita ner. Hoppas i så fall att marknaden skall pressa fram den ny teknik som är nödvändig. Menar också, liksom Sukhdev, att dagens tillväxtmått i form av BNP, är missvisande och förlegat när det gäller utmaningen att göra världsekonomin hållbar. Nicholas Stern, författare av den så kallade Sternrapporten och ekonomiprofessor vid London School of Economics. Håller starkt på konceptet med grön tillväxt - eller som han själv kallar det, en industriell revolution och övergång till en lågkolsekonomi. Nyckeln är enligt Stern att tillräckligt snabbt och brett få fram ny teknik och menar att uppgiften att frikoppla fortsatt ekonomisk tillväxt från ökat miljöslitage är den helt avgörande. Menar liksom Eklund att orsaken till att vi hittills misslyckats att frikoppla tillväxt från ökat miljöslitage beror på att vi inte försökt tillräckligt. Vänder på steken och kritiken från lågtillväxt-förespråkare med argumentet att lågtillväxt i den rika världen i sig inte heller kommer att räcka. Bilaga 2 - Kulturens betydelse - saxat ur kunskapsdebatt och flöde ”Det fanns en tid när svensk tillväxt var synonymt med förädling av skog och malm, framsvettat på bruk och i verkstäder. När vi anade konturen av ett postindustriellt samhälle ändrades synen på det värdeskapande. Det började på allvar när Åke E Andersson, professor i regionalekonomi, på 1980-talet såg ett framtida kunskapsorienterat Sverige där K-faktorerna kreativitet och kultur spelade en avgörande roll. På senare tid har han fått sällskap av en hippare kollega, amerikanen Richard Florida, som drog utvecklingen ett steg längre i sin bestseller ”Den kreativa klassens framväxt”. Idag finns det i kommuner och regioner en stark medvetenhet om vikten av kultur som pådrivare i samhällsutvecklingen. Men, också en stark motström som hävdar kulturens egenvärde som bärare av humanistiska och demokratiska värden. I samband med invigningen Kulturhuvudstadsåret i Umeå sade kulturnämndens ordförande exempelvis att han hellre ville se en debatt om hur ” de växande kulturella klyftorna kan minskas i stället för att öka den kulturdrivna tillväxten.” Nedan följer ett antal inspel från Tillväxtverket Jag ser kulturen som delad i två: den ena delen finansieras med – skattemedel för att utbudet är viktigt för medborgarna, exempelvis ur 30 (33) demokratisynpunkt. Den andra delen är en affärsrörelse där kulturella tjänster erbjuds. Då spelar man på en annan planhalva, säger Anne Kolmodin på myndigheten Tillväxtanalys och medförfattare till bland annat rapporten Kulturnäringars betydelse på regional och nationell nivå. Med den tudelningen slipper vi en svårhanterlig debatt. Samtidigt uppstår ett nytt bekymmer: hur ska man mäta effekterna av ett event eller nybyggt kulturhus? Och hur ska man kunna göra en vettig investeringskalkyl? – Man bör titta på en kulturinvestering som på vilken investering som helst. Det går att mäta direkta och indirekta effekter med ekonomiska modeller, även om ingen enskild modell är heltäckande. Och kan man räkna på befintliga effekter, kan man också göra en hyfsad kalkyl på en kulturinvestering. Lönar det sig exempelvis för en kommun att stå som arrangör en deltävling i Melodifestivalen? – Generellt är det få arrangörer, om vi talar om exempelvis event, som räknar på både direkta och indirekta effekter av en kulturinvestering. Och definitivt inte på läckage som överfulla vägar, nedskräpning med mera: – Vår poäng är att man ska räkna på investeringsbesluten så man är medveten om de ekonomiska konsekvenserna. Då kan man väga investeringen mot kommunens övriga prioriteringar. Det finns studier som visar på sambandet mellan kultur och tillväxt. I Sverige har Rudolf Antoni, näringspolitisk chef på Fastighetsägarna studerat sambandet kultur och tillväxt i 34 svenska städer. – Rent statistiskt ser vi att i städer med tillväxt finns det ett levande kulturliv. Och det är tillväxten, inte stadens storlek som avgör. Mindre orter med högskolor som Kalmar och Växjö är goda exempel på det, Ystad är ett annat. Det lilla formatet kan vara en fördel. Åtminstone för de ”big city refugees” som flyr storstädernas dyra bostäder, påfrestande livsmiljö och tuffa konkurrens. – Det är kreativa människor som vill bo i en liten ort med ett rikt kulturliv, bra restauranger och aktiva konstnärer. Det kan också vara enklare att ta plats i en liten kommuns kultur- och näringsliv. Och här har kommunen en given uppgift: att stå för ett utbud av bra skolor, bostäder och en god kommunal service: – Är man inte en självklar magnet som Stockholm måste kommunen leverera bra livskvalitet, helt enkelt. Vad kan kommunen göra för att öka attraktionen? Mer pengar till kultursektorn, kanske? 31 (33) Nja, i studien såg vi inget omedelbart samband mellan kostnad per invånare och kulturkonsumtion. En hel del kultur finansieras med regionala pengar, så jämförelser kan vara missvisande. Men, mellan jämförbara kommuner fanns inget samband mellan satsade pengar och kulturkaktiviteter. Om inte pengarna avgör, vad är då viktigt? – Platsen! Koncentrera kulturverksamheterna till ett fåtal platser och skapa en levande stadskärna. Då drar verksamheterna nytta av varandra och vi får ett folkliv. Det är bättre att ha en riktigt bra gata är sju dåliga. En liten ort kan faktiskt leva gott på en bra gata som folk trivs på. En annan, mera organisk syn, på förhållandet mellan kultur och tillväxt står de kommuner för som tillämpar Culture Planning. Det är ett förhållningssätt där man tillämpar en väl utarbetad metod för att inventera och utveckla en stadsdels, en kommuns eller regions ”kulturella DNA”. Det är en process där man utgår från ett medborgarperspektiv: – vad är viktigt att bevara och utveckla i just den här miljön? säger Erica Månsson som var först med att lansera modellen i Sverige, numera kultur- och fritidschef i Växjö. Det viktigaste är att det finns en stark politisk förankring för arbetssättet. Processen kan vara hotande, genom att medborgarna direkt påverkar vad som ska värderas som kulturbärande. Å andra sidan kan man hitta okända tillgångar, framhåller Erica Månsson: – Det är ett sätt att upptäcka dolda resurser, sådant vi inte ser där vi sitter på kommunkontoret. Idag har vi exempelvis många utlandsfödda som har kulturella värderingar och nätverk vi inte känner till. Idag jobbar ett antal kommuner aktivt med Culture Planning. På Tjörn, exempelvis har medborgarna genom olika metoder värderat vad som är kulturbärande. Tyckarbarometrar, fototävlingar och enkäter med frågor som ” Vad visar du upp av Tjörn när du har gäster på besök?” har gett ett brett underlag för fortsatt utveckling, – Ska metoden fungera måste man jobba över förvaltningsgränserna och synsättet integreras i planprocesserna, säger hon och fortsätter: – Culture Plannings direkta ekonomiska effekter är svåra att mäta. Däremot kan man undvika en del kostsamma blindskär, i planprocesserna exempelvis. Och samsynen medborgare-politiker på vad som är kulturbärande i kommunens skapar en viktig social hållbarhet. I Växjö är det stora projektet Fria ordets hus, ett samarbete med Svenska PEN och Sveriges Författarförbund. Projektet tar tillvara det litterära arvet från 32 (33) småländska författare som Pär Lagerkvist, Elin Wägner och Vilhelm Moberg och förenar det med yttrandefrihetskampen idag. – Vi öppnar en inkubator för det fria ordet, kan man säga. Det är bland annat tänkt som en fristad för utsatta författare. Vi öppnar i juni, det ska bli spännande! avslutar hon.” Utredningen reflektion från den saxade debatten Platsen, dess identitet och hur det kreativa klimatet skapas och tas till vara är viktigare än satsad kulturkrona per invånare. Varje plats/kommun med kulturella tillväxtambitioner måste med självklarhet kunna leverera ”hög standard på den offentliga servicen som skola, vård och omsorg, kultur och fritid – en mycket bra livskvalitet”. Kombinationen tillväxt – kretivitet och en välfungerande utomordentlig samhällsservice/välfärd är en vinnande kombination. Hur man blir en spännande, ungdomlig och tillväxtvälkomnande stad – finns det en mångfald av förslag på – det är själva essensen. 33 (33) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-08-11 § 293 Dnr 2015-00457 Årsredovisning för VoB Kronoberg 2014 Kommunstyrelsens förslag 1. Kommunfullmäktige godkänner årsredovisningen och revisionsberättelsen för 2014 för VoB Kronoberg. 2. Kommunfullmäktige beviljar styrelsen i VoB Kronoberg ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014. Bakgrund VoB Kronoberg har överlämnat årsredovisning och revisionsberättelse för verksamhetsår 2014. Beslut om ansvarsfrihet för styrelsen ska fattas av kommunfullmäktige i varje medlemskommun. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 2 juni 2015 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår bland annat att VoB Kronoberg redovisar för 2014 intäkter på 2 308 tkr (2 248 för 2013). Rörelsens kostnader uppgick till 1 997 tkr (2 041 tkr). Efter finansiella poster uppgår årets resultat till ett överskott på 360 tkr (282 tkr). Eget kapital uppgår till 10 787 tkr per 2014-12-31. Soliditeten, mätt som eget kapital/totala tillgångar, var 98 % (98 %). Rörelsekapitalet, mätt som omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder, var positivt och uppgick till 6 787 tkr (6 427 tkr). I förhållande till verksamhetens omfattning har VoB Kronoberg en mycket stark finansiell ställning. Arbetsutskottet har i § 372/2015 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur föreslå kommunfullmäktige besluta följande: 1 . Kommunfullmäktige godkänner årsredovisningen och revisionsberättelsen för 2014 för VoB Kronoberg. 2 . Kommunfullmäktige beviljar styrelsen i VoB Kronoberg ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014. 70 (84) ÄRENDE Dnr KS 2015-00457 2015-06-02 Ingemar Waldemarsson ekonomichef Tel. 0470-410 33 Kommunstyrelsen Årsredovisning för VoB Kronoberg 2014 Bakgrund En stor del av kommunalförbundet VoB Kronobergs verksamhet har överförts till VoB Syd AB. VoB Kronoberg äger 50 % av aktierna i VoB Syd AB till ett bokfört värde på 4 mkr. Resterande del ägs av Kommunalförbundet Skåne. Kommunalförbundet VoB Kronoberg VoB Kronoberg redovisar för 2014 intäkter på 2 308 tkr (2 248 för 2013). Rörelsens kostnader uppgick till 1 997 tkr (2 041 tkr). Efter finansiella poster uppgår årets resultat till ett överskott på 360 tkr (282 tkr). Eget kapital uppgår till 10 787 tkr per 2014-12-31. Soliditeten, mätt som eget kapital/totala tillgångar, var 98 % (98 %). Rörelsekapitalet, mätt som omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder, var positivt och uppgick till 6 787 tkr (6 427 tkr). I förhållande till verksamhetens omfattning har VoB Kronoberg en mycket stark finansiell ställning. VoB Syd AB Den sammanställda redovisningen, där förbundets del i VoB Syd AB har konsoliderats, visar ett överskott efter bokslutsdispositioner och skatt på 2 339 tkr (2 752 tkr). Intäkterna uppgick till 57 151 tkr (57 495 tkr) och rörelsens kostnader till 53 734 tkr (53 466 tkr). Eget kapital uppgick per 2014-12-31 till 29 874 tkr (27 535 tkr) och soliditeten till 80 % (79 %). Beslutet skickas till För kännedom Kommunchefen (ekonomichefen) Monica Skagne Kommunchef Ingemar Waldemarsson ekonomichef Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post [email protected] www.vaxjo.se 1 (1) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-08-11 § 294 Dnr 2015-00463 Revidering av verksamhetsområde för kommunens allmänna vatten- och avloppsanläggning Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige fastställer ny gräns för verksamhetsområde för allmän vatten- och avloppsanläggning enligt lagen om allmänna vattentjänster, i enlighet med tekniska nämndens förslag i § 77/2015 samt kartbilagorna 1, 2, 2a, 6, 10, 12, 13, 14, 18, 21, 25 och 30. Bakgrund Tekniska nämnden har i § 77/2015 beslutat att hos kommunfullmäktige hemställa om fastställelse av ny gräns för verksamhetsområde för allmän vatten- och avloppsanläggning enligt lagen om allmänna vattentjänster, enligt kartbilagorna 1, 2, 2a, 6, 10, 12, 13, 14, 18, 21, 25 och 30. I beslutet framgår att revideringar behöver göras med anledning av VAutbyggnad i samband med exploatering m.m. och tillrättning av befintliga gränser. Tidigare har det dessutom felaktigt använts benämningen ”verksamhetsområde för allmän avloppsanläggning” där det avsetts och menas ”verksamhetsområde för allmän spillvattenanläggning”. Detta har rättats i denna revidering för att spegla den ursprungliga avsikten Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i § 373/2015 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa ny gräns för verksamhetsområde för allmän vatten- och avloppsanläggning enligt lagen om allmänna vattentjänster, i enlighet med tekniska nämndens förslag i § 77/2015 samt kartbilagorna 1, 2, 2a, 6, 10, 12, 13, 14, 18, 21, 25 och 30. 71 (84) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden 2015-05-21 § 77 Dnr 2015-00011 Revidering av verksamhetsområde för kommunens allmänna vatten- och avloppsanläggning Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden beslutar att hos kommunfullmäktige hemställa om fastställelse av ny gräns för verksamhetsområde för allmän vatten- och avloppsanläggning enligt lagen om allmänna vattentjänster, se bifogade kartbilagor 1, 2, 2a, 6, 10, 12, 13, 14, 18, 21, 25 och 30. Bakgrund För att kunna handlägga VA-frågor avseende förbindelsepunkter, VAavgifter m.m. måste verksamhetsområdet för den allmänna anläggningen vara fastställt. Tidigare har det felaktigt använts benämningen ”verksamhetsområde för allmän avloppsanläggning” där det avsetts och menas ”verksamhetsområde för allmän spillvattenanläggning”. Detta har rättats i denna revidering för att spegla den ursprungliga avsikten. Beslutsunderlag Tekniska chefen har i en skrivelse 8 januari 2015 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Till tjänsteskrivelsen bifogas kartbilagor. VA-utbyggnad i samband med exploatering m.m. och tillrättning av befintliga gränser föranleder revidering av verksamhetsområdet enligt följande bilagor. Kartbilaga 1: Nytt område vid Lilla Fylleryd, Gårdsby-Fylleryd 2:2 m.fl. Nytt område vid Sanatoriet, Hovshaga. Kartbilaga 2: Nytt område på fastigheten Växjö 10:2, Söder. 28(31) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden 2015-05-21 Fortsättning § 77 Kartbilaga 2a: Ändring av bef. område på fastigheten Slottssstaden 6, Teleborg, till att även omfatta verksamhetsområde för dagvatten. Nytt område vid Vikaholm, Teleborg. Kartbilaga 6: Ändring av bef. område i Öja till att omfatta verksamhetsområde för vatten- och spillvattenanläggning. Nytt område på fastigheterna Öja 7:2, 7:3, 7:5, 7:8 och 7:13 (Ej dagvatten) Kartbilaga 10: Ändring av bef. område i nordöstra, mellersta och södra Tävelsås till att omfatta verksamhetsområde för vatten- och spillvattenanläggning. Nytt område på fastigheterna Tävelsås 11:1 och 11:2. Nytt område på fastigheten Tävelsås 3:32.(Ej dagvatten) Kartbilaga 12: Ändring av bef. område i norra och södra Värends Nöbbele till att omfatta verksamhetsområde för vatten- och spillvattenanläggning. Kartbilaga 13: Ändring av bef. område i Bramstorp till att omfatta verksamhetsområde för vatten- och spillvattenanläggning. Nytt område på fastigheten Tegnaby 18:5 och fastigheten Tegnaby 15:26 m.fl. (Ej dagvatten) Nytt område med fastigheten Tegnaby 9:3 m.fl. (Ej dagvatten) Kartbilaga 14: Ändring av bef. område i södra Åryd med fastigheten Åryd 2:1 m.fl. till att omfatta verksamhetsområde för vatten- och spillvattenanläggning. Nytt område på fastigheten Åryd 1:19. (Ej dagvatten) Kartbilaga 18: Ändring av bef. område i norra Braås med fastigheten Sjösås 1:132 m.fl. till att omfatta verksamhetsområde för vatten- och spillvattenanläggning. Kartbilaga 21: Ändring av bef. område i västra Rottne och område utmed Växjövägen till att omfatta verksamhetsområde för vatten- och spillvattenanläggning. 29(31) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden 2015-05-21 Borttagning av bef. område i södra Rottne på fastigheten Löpanäs 5:3. Kartbilaga 25: Ändring av bef. område i Berg till att endast omfatta verksamhetsområde för vatten- och spillvattenanläggning. Nytt område på fastigheten Berg 17:1. (Ej dagvatten) Fortsättning § 77 Kartbilaga 30: Ändring av bef. område i östra Värends Nöbbele till att omfatta verksamhetsområde för vatten- och spillvattenanläggning. 30(31) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden 2015-05-21 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Avdelningschef Malin Engström 31(31) 1 2 12 65 4 1 1:80001 2 3 3 8 4 7 5 2 1 6 1 2 1 3 2 9 e 9 VÄXJÖ 10 10 Sanatoriet Förstoring 3 KRUTTORNET 18 KANTKEDJAN 1 6 7 11 2 5 9 9 3 29 UNIVERSUM 6 SKÅLGROPEN 5 3 11 6 6 2 7 1 SANATORIET 15 6 5 7 8 1 9 6 2 1 5 3 4 5 VESTA 2 ÄLVKVARNEN 3 SANATORIET 4 7 Bef verksamhetsområde för allmän vatten- och spillvattenanläggning 1 PLUTO IK 1 ARIANE 2 3 2 Skirsjön PLUTO 13 4 SJ Ö EN AL G A M LA KR E ÄG N RO T RS GEN GSVÄ L Å N G AR Ö ONOBER TN VÄ ÄG EN RGSV G A MLA KRONOBE EN GSVÄG EV Ä GE BJÖRNV Ä N B SA SV EN G SV Ä R JU D Å R NK N S EG ERS VING KUNGSGÅR DS V ÄGE N NO EN RR Ö EN NNSVÄGEN SURB RU jö n ens Växjö tätort, del 1 Växjö kommun Karta över verksamhetsområde för kommunens allmänna vatten och avloppsanläggning Del 1 D NORRLE L E N DER VÄGE N RDSVÄGE GÅ j ÄLGVÄGEN EN ED N LIDVÄ MU EN L ER ST ARABYGATAN ÄGEN AV KA N GE VÄ ALA D Y N GE VÄ O R N DS ÄG EN S LUND KA RL Norremark 2:9 N N GE EN KUNG SVÄG ORPSVÄGEN RAT ST SY SV ÄG 2:13 GEN E GAVIKSVÄ G HA RENVÄG A VÄ G 2:4 2:10 2:11 St 2:12 A EN SVÄG DOMFÄLL FRI TID EN LÖ V Ä N N EV E DA LS VÄGE GRANEB O VÄ SJ Ö 1:5 000 2:14 D TA BY Förstoring Gårdsby-Fylleryd 2:2 m.fl. Sandsbro Hovshaga RA EV ÄG GÅRDSBY-FYLLERYD EN GE N R DS Toftasjön GE N KASTE LLV ÄG GÅ V ÄG D EVE j Bef verksamhetsområde för allmän vatten- och avloppsanläggning 31 TREUDDEN 2 4 5 3 4 5 4 23 Nytt/rev. verksamhetsområde för allmän vatten- och avloppsanläggning N Helgasjön 35 8 1 SV 4 Verksamhetsområden S V ÄG E 14 13 SJÖV 8 5 4 9 10 EM A N RK VÄGE S Del 2 0 0,25 0,5 1 Kilometer 1:25 000 Lövsjön Datum 2014-12-08 Karta nr 1 Lidhem e Lunden Fridhem Lunnagården Förstoring Tävelsås 2:4 m.fl. Bergagården 15:44 Rubbagården 15:45 j Badpl. 3:29 Förstoring Tävelsås 3:32 2:25 Skola 2:23 2:24 2:4 Tävelsåssjön Smör- TÄVELSÅS hålan Hasslelund Ekelund Vasaborg STJÄRNVIK SVÄGE N 3:32 3:33 3:20 1:2000 j 11:2 Vasatorpet 1:3000 Stjärnvik VÄGEN VIKEN 3:36 3:22 2:17 Verksamhetsområden Nytt/rev. verksamhetsområde för allmän vatten- och avloppsanläggning Nytt/rev. verksamhetsområde för allmän vatten- och spillvattenanläggning Bef verksamhetsområde för allmän vatten- och avloppsanläggning Slopat verksamhetsområde Tä v e ls å s Backebo Gatugården Backegården Tävelsås Växjö kommun Karta över verksamhetsområde för kommunens allmänna vatten och avloppsanläggning 0 125 250 500 Meter 1:8 000 Datum 2014-12-08 Karta nr 10 e Verksamhetsområden Nytt/rev. verksamhetsområde för allmän vatten- och spillvattenanläggning Bef verksamhetsområde för allmän vatten- och avloppsanläggning Bef verksamhetsområde för allmän vattenanläggning Värends Nöbbele, Växjö kommun Karta över verksamhetsområde för kommunens allmänna vatten och avloppsanläggning 0 0,25 0,5 Kilometers 1:5 000 Datum 2014-12-08 Karta nr 12 15:17 18:2 15:16 9:7 15:11 e 15:22 21:1 18:3 19:3 18:4 19:1 9:3 19:2 15:7 9:13 15:44 15:15 18:5 15:29 Bramstorp 15:41 15:9 9:4 15:26 15:12 18:5 15:22 9:6 15:23 15:10 9:15 15:40 15:43 15:43 Nytt/rev. verksamhetsområde för allmän vatten- och spillvattenanläggning Bramstorp Växjö kommun Karta över verksamhetsområde för 7:14 och kommunens allmänna vatten avloppsanläggning 0 30 60 120 Meter 1:2000 Datum 2015-03-17 Karta nr 13 ÅRYD 1:82 1:210 Långe- M HE HEMSET 1:196 1:222 mosse 1:199 1:36 1:182 1:187 1:194 HEMSET 1:127 1:111 2:21 e N VÄG E V ÄXJÖ 1:226 1:216 EN G Ä V TS SE HEMSET Källe- 1:123 1:53 1:118 1:146 1:69 1:561:54 1:4 1:55 1:148 1:132 1:109 1:79 1:72 1:6 1:25 1:73 1:142 1:141 1:74 HEMSET 1:9 1:14 1:75 1:138 1:11 1:15 1:16 1:47 1:31 1:20 1:45 1:33 1:21 2:20 Östratorp Fotb.pl. 1:39 ÅRYD 1:37 1:52 1:66 1:65 1:102 HEMSET 1:11 2:35 2:16 1:36 Reningsverk 1:67 S:1 1:36 1:14 Förstoring Åryd 1:19 2:22 ÅRYD j 1:12 väg en sv ä g en rds gn Nytt/rev. verksamhetsområde för allmän vatten- och spillvattenanläggning Bef verksamhetsområde för allmän vatten- och avloppsanläggning Bef verksamhetsområde för allmän vatten- och spillvattenanläggning Badplats 2:4 2:5 2:6 6:1 1:232 1:228 1:229 ÅRYD 1:13 1:19 1:12 1:3 3:2 1:23 1:17 1:9 2:3 1:233 ÅRYD 1:230 1:32 ÅRYD 1:33 1:31 Åryd 1:10 Sågviken ÅRYD 1:20 ÅRYD 1:27 3:1 1:8 1:9 1:25 1:30 1:35 1:24 Åryd Växjö kommun 1:19 Lyckås 1:7 Högaborg 1:3 Karonsberg 1:26 1:19 1:5 Karta över verksamhetsområde för kommunens allmänna vatten och avloppsanläggning 1:28 u 4:8 1:14 M as Ko lgå 1:233 Åryd 1:19 Vä x jövä gen 1:10 2:3 Strömmarna 1:18 1:58 Skola 1:167 1:181 1:227 1:34 2:46 1:11 5:1 Höjden ÄGE N ÅSV LY CK 1:13 ÅRYD 1:68 HEMSET TORSJÖ HEMMESJÖ 1:36 1:177 1:179 1:3 BILL Verksamhetsområden Sjöbacken 1:92 HEMSET 1:95 HEMSET 1:105 1:96 1:98 1:107 GEN 1:57 AVÄ 2:47 Årydsjön 0 125 250 500 Meter 1:8000 Årydsjön Datum 2014-12-08 Karta nr 14 Förstoring Sjösås 1:132 mfl S j ö s å s a n ä s GE N Sandvik SJÖ SÅ SV Ä B r a å s a n ä s 1:253 Hagalund Prästgården 1:132 1:287 j RN BR AÅSN ÄSVÄ LA M GA JÄ Braåsens VÄ n a t u r r e s e r v a t Hembygdsgård 1:132 Sjösås ängs naturreservat Vårdcentral Camp.pl. Braås 1:4000 Skola SV ÄG SVÄG E N N AT A G LL T LEHEM SANDSKOGS VÄ G E VÄGEN HASSEL Träindustri Industriområde Ä VÄXJÖV A C N G EN EK Norra Mörkaskog N GEN KAREVÄ Br a å s E ÄG EV N E B PPES VÄG RL L I HN EL L E ÄG V O SÖDE RT SV Ä G E N Industriområde ÄG EN Å OL M Fotb.pl. ÄG LSV EN UL Mekanisk industri KS H G SV M VÄ G VA TH S UL VA SK O BARON RA BÖ V VÄ G ENS LEJ AT AN PA R KG LG AT A SK O GÖ Idrottsplats S N G RYNNIN ÄG Örken Bruksbacken Eskilsö 1:288 Tärnebo Badplats G EN G EN e Verksamhetsområden Nytt/rev. verksamhetsområde för allmän vatten- och spillvattenanläggning Bef verksamhetsområde för allmän vatten- och avloppsanläggning 0 125 250 500 Meter 1:10000 Hallatorp Södra Mörkaskog Braås Växjö kommun Karta över verksamhetsområde för kommunens allmänna vatten och avloppsanläggning Datum 2014-12-08 Karta nr 18 EN G Ä R JU D MA M ÖST ERLEDEN N GE VÄ RO SB ND N RV Ä LA N OR RD SG ATA N Söder PASTIGE KAM TELEBORGSVÄG EN VÄRE NDSG ATA N N N Växjösjön Öster NT LA Å BOVÄGE N G EN SVÄ G EN TR UMM E Växjö tätort, del 2 Växjö kommun Karta över verksamhetsområde för kommunens allmänna vatten och avloppsanläggning N B AR Barnsjön 0 0,25 0,5 E ÄG N FU RUTÅVÄGEN Ö N SJ V GEN EN VÄG NA N A RP SV Ä EN ÄG SV YD SR T OR P ARVÄ ST O G N ATAN j 7 1:4000 Södra Bergundasjön G TI 10 Ö Ekeberg Trummen VA LLV IK M N H N EN GE BYVÄG VÄ ÄG E Högstorp E RONN A LE G KV ÄG EN V KTERGA NÄ LS V ATA N E GÅ GSTO RPSV ÄGEN GÖ GAM RGSGATAN LI ED B E HÖ EN N VA LL ANÄ S 2 8 G VÄ N VIKSVÄGE 2 LE DE CKSVÄGEN SAND 9 E ING RIS VÄ G EN MAR KAL ÄGEN V S GÅ ILD VÄGEN 1 11 EN V ÄG 6 GSGATA N FRAMNÄS 5 VALE FAGRABÄ ÖS TR 9 2 12 JÄRNVÄ Norr Bef verksamhetsområde för allmän vattenanläggning GE N 4 8 ER ESTA DSV Ä GE VÄ 3 SÖDRA 14 5 N TA GA GS JUNO R 11 MINERVA 13 9 6 15 D ADEN Centrum ÄGEN IN G SÖ 11 2 SV ÖV SL ESPLAN NYGATA A DR SÖ 3 RAGNAR LODBROK 9 CK A K UN EN OMEN AD SPR D EG EN BÄ NORR A N NORR GAT AN STORGAT AN STORGATAN 7 8 Nytt/rev. verksamhetsområde för allmän vatten- och avloppsanläggning Bef verksamhetsområde för allmän vatten- och spillvattenanläggning GE IKSBERG ULR ATAN SMEDJEG G VÄ Väster R RY DB ERG S G ATAN SEL E GR WI E NS GATA N Växjö 10:2 Verksamhetsområden SA TAN SG A AL EN RA O ST FOG VIKTO 10:9 Del 2 N Bef verksamhetsområde för allmän vatten- och avloppsanläggning LIL L Regementsstaden 2 Bergundasjön 1 GEN KEVÄ AD ÄG EN HEJAREGATAN Norra ASLÖG Förstoring RUNNSVÄGE N SURB Hov N RK VÄGE S Lövsjön SLYC NG DD EV U Å R KUN N Araby G VÄ IS AN SGAT TA D VÄ R KS E G Ä V G V ERS RN MÖ TV ÄG E RR E e N SKOG TR PE GE VÄ A LA YD G EN EN AR MS AL JÖ U HJ L JU Västra Mark VA K NO NORRLEDEN K UNGSVÄ ÄG AV IN T S DA LS Del 1 D L KA ORPSVÄGEN RAT ST Y S HA MM ER EN Toftasjön GEN AGÅRDSVÄ NK ÄLGVÄGEN ER Helgasjön EN ÄG EN V INGAV G VÄ G VÄGEN Ö VÄ FRI TID S ARABYGATAN SJ EN LIDVÄG N Y GE VÄ AB LS DA AR Norremark SV VÄ GE N GSG ÅRD SE GE RST SVÄ GEN EVE RENVÄG GE N S EN GRANEB O VÄ AD Teleborg LLVÄGEN STA 1 Kilometer 1:25 000 Datum 2014-12-08 Karta nr 2 Nybygget Arvatorp V Hörnet Vinninge ÄNGSVÄGEN Frikyrka Vinningeborg GE N Nytt/rev. verksamhetsområde för allmän vatten- och spillvattenanläggning Bef verksamhetsområde för allmän vatten- och avloppsanläggning ÄGE N FASAN O GS ORRV ÄG KV FA L SK Verksamhetsområden Slopat verksamhetsområde N ÄGE Rydet Skoghem V SAN FA EN Björkbo Trollebo e Träindustri KV Ä Smedsgården Björkhem Gyllebo EN FA L Svenslund VÄG EN Klockaretorpet Sjöborgen J ÄX ÄG ÖV VÄ GEN ED SG ÅR D N GE M å r d å s e n Fotbollsplaner RD S ÄG PAR V LE B KS V Borsjön ÄGE KOP UL B G FA RI Bästerydet ÄG E N EN V SG Å O Borsjömad Vårdcentral EN ÄG JON Tennisbanor SM Sporthall SV AN VÄX JÖV Ä Skola SK GEN Bengtsg. LAGÅRDSVÄ STRÅ G EN Stora Rydet VÄ Reningsverk S VÄGEN ÄG ABYV EN SÖR Ramsborg N Ro ttn e Jonsgården Rottne Växjö kommun Södragården SV RO ÄG SV NÄ PA LÖ EN ÄG L SO Räveled Sofieberg EN Badplats Haga Kvarnhagen Norragården Aspelund 0 125 Kvarnabacken 250 500 Meter 1:10000 Karta över verksamhetsområde för kommunens allmänna vatten och Lyckanshöjd avloppsanläggning Björkelund Datum 2014-12-08 Karta nr 21 e 3:17 3:1 Verksamhetsområden Nytt/rev. verksamhetsområde för allmän vatten- och spillvattenanläggning Berg 10:1 12:2 17:5 6:4 17:8 2:22 12:5 17:7 17:4 3:10 6:5 17:6 12:3 17:3 3:10 8:1 7:1 12:4 Hembygdsgård 17:2 Lilla 17:1 Björka BERGS-SÖRESKOG 16:1 Berg Växjö kommun 2:2 BERGS-BJÖRKA BERG 0 25 50 100 Meter 1:2000 Karta över verksamhetsområde för kommunens allmänna vatten och avloppsanläggning Datum 2014-12-08 Karta nr 25 Växjösjön YD SR EN Nytt/rev. verksamhetsområde för allmän vatten- och avloppsanläggning Bef verksamhetsområde för allmän vatten- och avloppsanläggning Bränneriviken VAL LV IK S Furutåviken ÄG Vallen Verksamhetsområden SV Trummen Vallaviken Bef verksamhetsområde för allmän vatten- och spillvattenanläggning Nydala Skirslund Bef verksamhetsområde för allmän vattenanläggning V Ä GEN TR GE N Furutå LVÄG EN Pukamyr Skirsnäs Gröna mad S KENS RA VÄG 12:16 3 VÄ G Skir 8 7 STAKETET FÖNSTRET 5 4 1 3 1 Förstoring Vikaholm FRONTESPISEN 2 5 Svensgården VÄXJÖ Salpetersmossen Lillagå rd en 3 2 Karlslund 0,25 0,5 1 Kilometer 1:15 000 Karta över verksamhetsområde för kommunens allmänna vatten och avloppsanläggning n 0 Nybygg et 1:8000 Växjö tätort, Växjö kommun L ån ge TELEBORGSVÄGEN 1 2 Tittigården 4 j Djupedal Ängalund Strandbergstorp 1:5000 3 FARSTUN 1 2 DÖRREN HISSEN 1 Te l e s t a d Backen 4 5 Postgården 2 6 SLOTTSSTADEN naturreservat VIKAHOLMS Storamyr Sjögård Fågelskyddsområde Te l e b o r g s TO R P A RVÄG EN GEN STA L Barnsjön j EV LJUNGFÄLL Ä GE N Ö N SJ VÄ Te l e b o r g - Förstoring Stallv. R 12:11 Skirviken skogen EN Hagalund BA FUR UT ÅVÄGEN Sallhagen Södraryd VÄ UMMEN Södra Bergundasjön e G N N TI R LE DE YVÄGEN SÖD E RONNEB Biskopsnäset Datum 2014-12-08 Karta nr 2a e Verksamhetsområden Nytt/rev. verksamhetsområde för allmän vatten- och spillvattenanläggning Värends Nöbbele (östra) Växjö kommun Karta över verksamhetsområde för kommunens allmänna vatten och avloppsanläggning 0 0,25 0,5 Kilometers 1:5000 Datum 2014-12-08 Karta nr 30 14:1 2:5 ÖPESTORP ÖPESTORP 3:61 3:67 3:25 e 3:32 GETASKÄRV 3:65 3:2 3:61 3:23 ÖPESTORP 3:12 S:1 3:12 3:27 3:17 3:19 3:25 3:16 3:92 3:93 3:82 3:94 3:83 3:95 3:84 3:96 3:85 3:5 3:2 3:97 3:86 3:98 3:87 3:91 3:88 3:110 3:89 3:109 ÖPESTORP 3:58 3:90 3:113 3:108 ÖPESTORP 3:52 3:114 3:28 3:4 3:115 3:53 3:29 3:35 3:51 3:34 3:117 3:32 3:50 3:54 3:62 3:116 3:31 3:64 3:38 3:79 3:66 3:43 3:37 3:39 3:40 3:41 3:118 3:55 3:81 3:36 3:42 3:56 3:45 3:106 8:2 ÖJA-GRANSHOLM 9:1 10:1 3:48 3:73 8:1 16:1 3:60 11:1 12:1 3:47 3:75 3:2 19:1 15:1 1:16 3:46 18:1 14:1 3:24 21:1 20:1 3:9 ÖPESTORP 3:18 3:25 3:27 3:14 ÖJA ÖJA-GRANSHOLM 3:26 OSKARSBERG 7:2 4:5 7:3 3:13 3:15 7:4 3:7 3:20 5:2 5:3 1:5 4:1 ÖJA-GRANSHOLM 5:4 5:1 3:16 ÖJA 5:5 3:11 S:2 10:1 7:9 15:1 4:9 18:1 13:1 12:1 3:24 9:2 13:1 Nytt/rev. verksamhetsområde för allmän vatten- och spillvattenanläggning Bef verksamhetsområde för allmän vatten- och avloppsanläggning Bef verksamhetsområde för allmän vatten- och spillvattenanläggning 7:11 1:10 7:10 7:12 5:3 S:2 12:1 5:3 5:5 5:6 S:2 7:6 5:2 4:7 Öja, Växjö kommun 3:23 4:6 Karta över verksamhetsområde för kommunens allmänna vatten och avloppsanläggning 7:6 0 0,25 0,5 Kilometers 1:5 000 Datum 2014-12-08 Karta nr 6 ÄRENDE Dnr TN 2015-00011 2015-01-08 Fredrik Gedda projekteringsingenjör Tel. 0470-414 81 Tekniska nämnden Revidering av verksamhetsområde för kommunens allmänna vatten- och avloppsanläggning Förslag till beslut Tekniska nämnden föreslås besluta att hos kommunfullmäktige hemställa om fastställelse av ny gräns för verksamhetsområde för allmän vatten- och avloppsanläggning enligt lagen om allmänna vattentjänster, se bifogade kartbilagor 1, 2, 2a, 6, 10, 12, 13, 14, 18, 21, 25 och 30. Bakgrund För att kunna handlägga VA-frågor avseende förbindelsepunkter, VAavgifter m.m. måste verksamhetsområdet för den allmänna anläggningen vara fastställt. Tidigare har det felaktigt använts benämningen ”verksamhetsområde för allmän avloppsanläggning” där det avsetts och menas ”verksamhetsområde för allmän spillvattenanläggning”. Detta har rättats i denna revidering för att spegla den ursprungliga avsikten. VA-utbyggnad i samband med exploatering m.m. och tillrättning av bef. gränser föranleder revidering av verksamhetsområdet enligt följande bilagor. Kartbilaga 1: Nytt område vid Lilla Fylleryd, Gårdsby-Fylleryd 2:2 m.fl. Nytt område vid Sanatoriet, Hovshaga. Kartbilaga 2: Nytt område på fastigheten Växjö 10:2, Söder. Kartbilaga 2a: Ändring av bef. område på fastigheten Slottssstaden 6, Teleborg, till att även omfatta verksamhetsområde för dagvatten. Nytt område vid Vikaholm, Teleborg. Tekniska förvaltningen Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post [email protected] www.vaxjo.se 1 (3) ÄRENDE Dnr TN 2015-00011 2015-01-08 Kartbilaga 6: Ändring av bef. område i Öja till att omfatta verksamhetsområde för vatten- och spillvattenanläggning. Nytt område på fastigheterna Öja 7:2, 7:3, 7:5, 7:8 och 7:13 (Ej dagvatten) Kartbilaga 10: Ändring av bef. område i nordöstra, mellersta och södra Tävelsås till att omfatta verksamhetsområde för vatten- och spillvattenanläggning. Nytt område på fastigheterna Tävelsås 11:1 och 11:2. Nytt område på fastigheten Tävelsås 3:32.(Ej dagvatten) Kartbilaga 12: Ändring av bef. område i norra och södra Värends Nöbbele till att omfatta verksamhetsområde för vatten- och spillvattenanläggning. Kartbilaga 13: Ändring av bef. område i Bramstorp till att omfatta verksamhetsområde för vatten- och spillvattenanläggning. Nytt område på fastigheten Tegnaby 18:5 och fastigheten Tegnaby 15:26 m.fl. (Ej dagvatten) Nytt område med fastigheten Tegnaby 9:3 m.fl. (Ej dagvatten) Kartbilaga 14: Ändring av bef. område i södra Åryd med fastigheten Åryd 2:1 m.fl. till att omfatta verksamhetsområde för vatten- och spillvattenanläggning. Nytt område på fastigheten Åryd 1:19. (Ej dagvatten) Kartbilaga 18: Ändring av bef. område i norra Braås med fastigheten Sjösås 1:132 m.fl. till att omfatta verksamhetsområde för vattenoch spillvattenanläggning. Kartbilaga 21: Ändring av bef. område i västra Rottne och område utmed Växjövägen till att omfatta verksamhetsområde för vattenoch spillvattenanläggning. Borttagning av bef. område i södra Rottne på fastigheten Löpanäs 5:3. Kartbilaga 25: Ändring av bef. område i Berg till att endast omfatta verksamhetsområde för vatten- och spillvattenanläggning. Nytt område på fastigheten Berg 17:1. (Ej dagvatten) 2 (3) ÄRENDE Dnr TN 2015-00011 2015-01-08 Kartbilaga 30: Ändring av bef. område i östra Värends Nöbbele till att omfatta verksamhetsområde för vatten- och spillvattenanläggning. Maria Sundell Isling teknisk chef Malin Engström avdelningschef 3 (3) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-08-11 § 295 Dnr 2015-00490 Ombildning av Strandsnäckan 2 till bostadsrätter Kommunstyrelsens förslag 1. Kommunfullmäktige godkänner att fastigheten Strandsnäckan 2 får säljas ner till ett av Växjöbostäder AB helägt dotterbolag och att aktierna i dotterbolaget därefter får säljas till bostadsrättsföreningen. 2. Kommunfullmäktige godkänner att Växjöbostäder AB för detta ändamål får förvärva ett bolag. 3. Kommunfullmäktige godkänner förslag till bolagsordning för det helägda dotterbolaget. 4. Kommunfullmäktige beslutar att i särskilt beslut utse styrelseledamöter och ersättare i bolaget för tiden intill slutet av årsstämman 2016. Om aktierna i bolaget överlåts dessförinnan ska styrelseledamöternas och ersättarnas uppdrag upphöra den dag då den nye ägaren tillträder aktierna. 5. Kommunfullmäktige beslutar att i ett särskilt beslut utse lekmannarevisorer i bolaget för tiden intill slutet av årsstämman 2016. Om aktierna i bolagen överlåts dessförinnan ska lekmannarevisorernas och suppleanternas uppdrag upphöra den dag då den nye ägaren tillträder aktierna. 6. Kommunfullmäktige medger att dotterbolaget, sedan aktierna överlåtits, till och med utgången av 2019 får behålla vården av de allmänna handlingar som förvaras hos bolagen och som övergångsvis behövs i verksamheten. Reservation Carin Högstedt (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Bakgrund Enligt ägardirektiven för Växjöbostäder AB ska bolaget aktivt sälja lägenheter och ställa sig positiva till bildandet av bostadsrättsföreningar, särskilt i områden där hyresrätten dominerar som boendeform och där ombildning i övrigt framstår som ändamålsenlig. 74 (84) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-08-11 Fler än 50 % av hyresgästerna i kvarteret Strandsnäckan har till Växjöbostäder inkommit med en intresseanmälan om att ombilda hyresrätterna till bostadsrätter. Styrelsen för Växjöbostäder AB har i § 54/2015 hemställt om kommunfullmäktiges godkännande för att ombilda de aktuella hyresrätterna till bostadsrätter. Beslutsunderlag Av beslutsunderlaget från Växjöbostäder framgår att den eventuella försäljningen ska ske genom så kallad ”paketering” vilket innebär att Växjöbostäder köper ett aktiebolag till vilka fastigheterna sedan överlåts. Aktierna i bolaget säljs sedan till den blivande bostadsrättsföreningen. Kommunfullmäktige har i § 244/2008 fastställt en rutin för hanteringen av denna typ av ärenden. Arbetsutskottet har i § 374/2015 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur föreslå kommunfullmäktige besluta följande: 1. Kommunfullmäktige godkänner att fastigheten Strandsnäckan 2 får säljas ner till ett av Växjöbostäder AB helägt dotterbolag och att aktierna i dotterbolaget därefter får säljas till bostadsrättsföreningen. 2. Kommunfullmäktige godkänner att Växjöbostäder AB för detta ändamål får förvärva ett bolag. 3. Kommunfullmäktige godkänner förslag till bolagsordning för det helägda dotterbolaget. 4. Kommunfullmäktige beslutar att i särskilt beslut utse styrelseledamöter och ersättare i bolaget för tiden intill slutet av årsstämman 2016. Om aktierna i bolaget överlåts dessförinnan ska styrelseledamöternas och ersättarnas uppdrag upphöra den dag då den nye ägaren tillträder aktierna. 5. Kommunfullmäktige beslutar att i ett särskilt beslut utse lekmannarevisorer i bolaget för tiden intill slutet av årsstämman 2016. Om aktierna i bolagen överlåts dessförinnan ska lekmannarevisorernas och suppleanternas uppdrag upphöra den dag då den nye ägaren tillträder aktierna. 6. Kommunfullmäktige medger att dotterbolaget, sedan aktierna överlåtits, till och med utgången av 2019 får behålla vården av de allmänna handlingar som förvaras hos bolagen och som övergångsvis behövs i verksamheten. 75 (84) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-08-11 Yrkanden Per Schöldberg (C) med instämmande av Lennart Adell Kind (FP): Bifall till arbetsutskottets förslag. Åsa Karlsson Björkmarker (S) med instämmande av Carin Högstedt (V): Kommunfullmäktige avslår Växjöbostäder AB:s begäran. Beslutsordning Ordförande Bo Frank (M) ställer yrkandena mot varandra och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande omröstningsordning: Ja för bifall till arbetsutskottets förslag. Nej för bifall till Åsa Karlsson Björkmarkers yrkande. Omröstningsresultat Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag med 9 röster mot 6 röster för Åsa Karlsson Björkmarkers yrkande. Tjänstgörande ersättare Ledamöter Parti Parti Ja Nej Avstår Bo Frank M Åsa Karlsson Björkmarker S Per Schöldberg C X Anna Tenje M X Catharina Winberg M X Oliver Rosengren M X Cheryl Jones Fur MP X Nils Fransson FP X Jon Malmqvist KD X Tomas Thornell S X Malin Lauber S X X X 76 (84) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-08-11 Gunnar Storbjörk S X Rose-Marie Holmqvist S X Carin Högstedt V X Pontus Nordfjell SD Summa Lennart Adell Kind FP X 9 6 0 77 (84) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-08-11 § 297 Dnr 2015-00154 Om- och tillbyggnad av Sandsbro skola Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige godkänner utbildningsnämndens begäran att uppdra åt förvaltningen att på Sandsbro skola i samarbete med Vidingehem genomföra tillbyggnad av nya basrum i sektionsbyggnad för en investeringsutgift, baserad på anbud, på 13 795 tkr och med en tillkommande hyra på ca 1,3 mkr/år Bakgrund Utbildningsnämnden har i § 119 2015-06-15 efterfrågat kommunfullmäktiges godkännande för att i samarbete med Vidingehem genomföra tillbyggnad av nya basrum i sektionsbyggnad för en investeringsutgift, baserad på anbud, på 13 795 tkr och med en tillkommande hyra på ca 1,3 mkr/år. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 29 juni 2015 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår bland annat att Växjö Kommunföretag i § 86/2015 beslutade att givet att kostnaderna håller sig inom i huvudsak de ramar som förkalkylerna visar finner VKAB kostnaden för Vidingehems investering avseende Sandsbro skola som rimlig och överlämnar ärendet vidare till kommunfullmäktige för beslut. Arbetsutskottet har i § 377/2015 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna utbildningsnämndens begäran att uppdra åt förvaltningen att på Sandsbro skola i samarbete med Vidingehem genomföra tillbyggnad av nya basrum i sektionsbyggnad för en investeringsutgift, baserad på anbud, på 13 795 tkr och med en tillkommande hyra på ca 1,3 mkr/år Yrkanden Lennart Adell Kind (FP) med instämmande av Anna Tenje (M): Bifall till arbetsutskottets förslag. 76 (84) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-08-11 Beslutsordning Ordförande Bo Frank (M) frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. 77 (84) ÄRENDE Dnr KS 2015-00154 2015-06-29 Marie Hallsten-Eriksson fastighetskoordinator Tel. 0705928966 Kommunfullmäktige Om- och tillbyggnad av Sandsbro skola byggnation nya basrum - Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner utbildningsnämndens begäran att uppdra åt förvaltningen att på Sandsbro skola i samarbete med Vidingehem 1. genomföra tillbyggnad av nya basrum i sektionsbyggnad för en investeringsutgift, baserad på anbud, på 13 795 tkr och med en tillkommande hyra på ca 1,3 mkr/år Bakgrund beslut Utbildningsnämnden beslutade § 119/2015 att uppdra åt förvaltningen att på Sandsbro skola i samarbete med Vidingehem 1. genomföra tillbyggnad av nya basrum i sektionsbyggnad för en investeringsutgift baserad på anbud, på 13 795 000 kronor och med en tillkommande hyra på 1 301 236 kronor/år 2. beträffande tillbyggnad av matsal/kök återkomma med investeringsutgift baserad på anbud Ärendet översändes till fullmäktige för godkännande Växjö Kommunföretag beslutade § 86/2015 att givet att kostnaderna håller sig inom i huvudsak de ramar som förkalkylerna visar finner VKAB kostnaden för Vidingehems investering avseende Sandsbro skola som rimlig och överlämnar ärendet vidare till kommunfullmäktige för beslut. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade § 193/2015 att godkänna utbildningsnämndens begäran om 1. att få ge förvaltningen i uppdrag att i samarbete med Vidingehem genomföra fortsatt projektering och anbudsförfrågan avseende omoch tillbyggnad av Sandsbro skola samt återkomma med förslag till Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post [email protected] www.vaxjo.se 1 (4) ÄRENDE Dnr KS 2015-00154 2015-06-29 beslut angående byggnation med investeringsutgift och tillkommande hyra baserad på anbud. 2. Kostnader för kök och övriga lokaler ska särredovisas Utbildningsnämnden beslutade § 54/2015 att ge förvaltningen i uppdrag att i samarbete med Vidingehem genomföra fortsatt projektering och anbudsförfrågan avseende om- och tillbyggnad av Sandsbro skola samt återkomma med förslag till beslut angående byggnation med investeringsutgift och tillkommande hyra baserad på anbud. Ärendet översändes till kommunstyrelsens arbetsutskott för godkännande. Bakgrund Sandsbro skola är byggd 1963 och om- och tillbyggd med förskola 2005. I förskolans lokaler bedrivs idag skolverksamhet, vilket bland annat påverkar storleken på matsal. Vid skolan finns idag en äldre paviljong med ett tillfälligt bygglov som löper ut 2016-06-30 och som inte kan förlängas fler gånger. Skolan är F-6 skola med 430 elever i skolan varav knappt 300 är inskrivna på fritidshemmet. Skolan är organiserad i 3 paralleller i varje årskurs, vilket ger ca 20 elever i varje grupp. Ärendet Demografi I prognosmaterialet är det i nuläget inte möjligt att se någon ökning av elever i området, snarare en minskning i alla åldersgrupper. De finns dock ett antal detaljplaner i området som är i olika skeden, såväl klara för byggnation som under utredning. Skulle det bli byggnationer på dessa tomter så kommer demografin för antalet barn påverkas direkt, det är dock svårt att veta något om tidsaspekten. Skola I skolan finns basrum till årskurserna 1-6, medan eleverna i F-klasserna inte har några egna basrum utan är hänvisade till de lärotorg som finns på tre olika platser i skolan. I skolan finns specialsalar för musik, slöjd, bild, idrott och hälsa samt ett relativt stort bibliotek. Ett utrymme finns för hemkunskapsundervisning i mindre grupp, som även fritids använder. 2 (4) ÄRENDE Dnr KS 2015-00154 2015-06-29 Lokaler finns även för expeditioner, arbetsrum, samtalsrum, och elevhälsa. Ytorna för arbetsrum och samtal är dock mycket begränsade. Förslag till hur fler basrum ska kunna tillskapas är att befintlig paviljong tas bort och en ny byggnad innehållande 6 basrum, grupprum och entrélösningar etableras. 6 nya basrum ersätter 2 klassrum i paviljong som tas bort, erbjuder basrum till tre förskoleklasser och ett basrum blir för framtiden. Modulbyggnaden placeras på en yta i anslutning till där nuvarande paviljong står idag. Kök och matsal Köket är idag ett tillagningskök som relativt väl uppfyller kraven enligt analysen av kökens standard från oktober -13. Det saknas dock viss lagringskapacitet. Matsalen är väldigt trång och det är svårt att göra ett lunchschema som erbjuder eleverna en lugn och positiv skollunch. För att skapa fler platser och därmed kunna förlägga lunchtiden under längre period utan att kraftigt frångå rekommendationen om när skollunch ska serveras, föreslås en tillbyggnad av matsalen. Fritidshem Genom att tillföra ytterligare 3-4 basrum till enheten skapas möjlighet att bättre klara behoven och uppdraget kopplat till fritidshem och dess verksamhet. Möjlighet skapas på detta sätt att ordna ”fritidshemsbaser” kopplade till de olika organisatoriskt ordnade delarna på skolan. Lokaler Skolans area är idag 4 293 m2 BRA och en fristående paviljong på 250 m2. Tillkommande nettoarea för undervisning blir ca 550 m2 eftersom ny modulbyggnad är ca 800 m2 och paviljong som tas bort ca 250 m2 plus area för kök/matsal. Skolgård Skoltomtens area är ca 35 000 m2 och den möjliga friytan för rast, lek och annan uteverksamhet dryga 20 000 m2. För att skapa bättre förutsättningar för aktiv lek och rastverksamhet skulle det vara positivt om mer area iordningställs som aktiv skolgård. Trafik Trafiksituationen vid Sandsbro skola är som vid många andra skolor stundom problematisk. Det blir konflikter mellan skolskjutstrafiken, lämna/hämta med bil samt elevers angöring till skolan med cykel eller promenad. Trafikmiljön är inte bra för eleverna och det upplevs som en farlig miljö. Särskilt för oskyddade trafikanter. 3 (4) ÄRENDE Dnr KS 2015-00154 2015-06-29 Vissa förbättringar kan göras genom fysiska åtgärder såsom förändring av bilparkering samt eventuellt ny plats i södra delen av tomten för angöring med cykel. Fysiska åtgärder kommer dock inte helt att lösa problemet utan det krävs också ett ändrat beteende gällande lämna/hämta med bil om trafikmiljön ska bli bättre. Ekonomi En grov kalkyl tidigt i projektet angav en total investeringsutgift på ca 25 mkr med en preliminär tillkommande hyra på ca 2 mkr/år. Anbudet för tillbyggnad av basrum visar på en investeringsutgift på 13,8 mkr och en reviderad kalkyl för tillbyggnad av kök/matsal anger en investeringsutgift på ca 13 mkr. Tidplan Tidplanen är att basrummen ska stå klara till höstterminen 2016 samtidigt som befintlig paviljong tas bort. Omfattningen av ombyggnad i matsal/kök visar på att matsalen inte kan användas under byggtiden. Detta innebär att ombyggnaden i matsalen behöver påbörjas i juni 2016 för att kunna vara klar tidigt på höstterminen 2016. Anbudsförfrågan för ombyggnad av kök/matsal sker vintern 2015. Beslutet skickas till För åtgärd Vidingehem Utbildningsförvaltningen För kännedom Planeringskontoret, Lokalförsörjningsgruppen Monica Skagne kommunchef Marie Hallsten-Eriksson fastighetskoordinator 4 (4) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL VKAB 2015-06-11 § 86 Dnr 2015-00036 Tillstyrkande av investering avseende Sandsbro skola Styrelsens beslut Givet att kostnaderna håller sig inom i huvudsak de ramar som förkalkylerna visar finner VKAB kostnaden för Vidingehems investering avseende Sandsbro skola som rimlig och överlämnar ärendet vidare till kommunfullmäktige för beslut. Bakgrund Utbildningsnämnden och kommunstyrelsen har godkänt att Vidingehem projekterar för tillbyggnad av Sandsbro skola. Beslutsunderlag Vice VD:n har i en skrivelse redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Per Gustafsson, fastighetskoordinator vid Växjö kommun, föredrar ärendet för styrelsen. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige 8(19) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-08-11 § 298 Dnr 2014-00739 Växjö och Kalmars stora Linnéstipendium för forskning inom ekologisk hållbar utveckling Kommunstyrelsens förslag 1. Kommunfullmäktige permanentar forskningsstipendiet vid namn ”Kalmar och Växjös stora Linnéstipendium för forskning inom ekologisk hållbar utveckling”. 2. Kommunfullmäktige antar reviderade riktlinjer och kriterier för stipendiet enligt arbetsgruppens förslag. Bakgrund I samband med Linnéuniversitets bildande kom Kalmar och Växjö kommuner överens om att instifta ett forskningsstipendium för att stödja det nya universitets arbete inom ekologisk hållbar utveckling. Stipendiets namn är ”Kalmar och Växjös stora Linnéstipendium för forskning inom ekologisk hållbar utveckling”. Stipendiet är kommunernas invigningspresent till universitetet. Kommunerna har avsatt 250 000 kr vardera under 2011-2015 år till stipendiet. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att en arbetsgupp bestående av representanter från Kalmar och Växjö kommuner samt Linnéuniversitet har tagit fram detaljer och riktlinjer för stipendiets utdelande, baserat på 5 års erfarenheter, och föreslår reviderade riktlinjer och kriterier enligt bilagor. Arbetsutskottet har i § 378/2015 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur föreslå kommunfullmäktige besluta följande: 1. Kommunfullmäktige permanentar forskningsstipendiet vid namn ”Kalmar och Växjös stora Linnéstipendium för forskning inom ekologisk hållbar utveckling”. 2. Kommunfullmäktige antar reviderade riktlinjer och kriterier för stipendiet enligt arbetsgruppens förslag. 77 (84) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-08-11 78 (84) ÄRENDE Dnr KS 2014-00739 2015-02-20 Anna Karlsson utvecklingschef Tel. 0470-415 94 Kommunstyrelsen Växjö och Kalmars stora Linnéstipendium för forskning inom ekologisk hållbar utveckling Förslag till beslut Att permanenta forskningsstipendiet vid namn ”Kalmar och Växjös stora Linnéstipendium för forskning inom ekologisk hållbar utveckling”. Att anta reviderade riktlinjer och kriterier för stipendiet enligt arbetsgruppens förslag Bakgrund I samband med Linnéuniversitets bildande kom Kalmar och Växjö kommuner överens om att instifta ett forskningsstipendium för att stödja det nya universitets arbete inom ekologisk hållbar utveckling. Stipendiets namn är ”Kalmar och Växjös stora Linnéstipendium för forskning inom ekologisk hållbar utveckling”. Stipendiet är kommunernas invigningspresent till universitetet. Kommunerna har avsatt 250 000 kr vardera under 2011-2015 år till stipendiet. 2011 Fabio Kaczala för vattenrening, att minska föroreningarna i avloppsvatten 2012 Anna Augustsson och Monika Filipsson för hållbart glasrike 2013 Jörgen Forss för kartläggning och optimering av vattenbehandling vid Lessebo bruk 2014 Elin Lindehoff för mikroalger som vattenrenare Eva Kumar för vattenrening runt glasbruken genom nanoteknik Eva Kumar avstod senare sitt stipendium på grund av flytt. 2015 Truong Nguyen för Costs, primary energy use and CO2 emission of heat supply options for energy-efficient buildings Stipendiaterna har redovisat sina forskningsprojekt genom föreläsning i samband med den akademiska högtiden efterföljande år. Kommunledningsförvaltningen Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post [email protected] www.vaxjo.se 1 (2) ÄRENDE Dnr KS 2014-00739 2015-02-20 Ärendet En arbetsgupp bestående av representanter från Kalmar och Växjö kommuner samt Linnéuniversitet har tagit fram detaljer och riktlinjer för stipendiets utdelande, baserat på 5 års erfarenheter, och föreslår reviderade riktlinjer och kriterier enligt bilagor. En bilaga med ändringar markerade och en bilaga utan markeringarna. Bilagor: - Riktlinjer och kriterier från och med 2016 med markerade ändringar. - Riktlinjer och kriterier från och med 2016 utan markeringar. Beslutet skickas till För åtgärd Utvecklingschefen För kännedom Linnéuniversitetet Monica Skagne kommunchef Anna Karlsson utvecklingschef 2 (2) Forskningsstipendium – Ekologisk hållbar utveckling. Kriterier, ansökningskrav och organisation. Namn Kalmar och Växjös Stora Linnéstipendium för forskning inom ekologisk hållbar utveckling. Övergripande syfte Stipendiet syftar till att stödja Linnéuniversitetets forskning inom hållbar ekologisk utveckling. Stipendiet är avsett för tillämpad forskning som bidrar till minskad miljöpåverkan. Behörighet Sökanden skall vara verksam vid Linnéuniversitet såsom doktorand och vara i slutskedet av doktorandstudierna med planerad disputation eller disputerat vid Linnéuniversitet, varefter en tidsperiod på max fyra år ska förflutit. Forskningsprojektet för vilket stipendiet söks ska bedrivas vid Linnéuniversitetet. Stipendiet kan sökas av enskild person eller grupp. Bedömningskriterier Vid bedömning kommer följande kriterier att beaktas: Vetenskaplig kvalitet och potential i tidigare forskning såväl som den planerade. Synliggörande av de långsiktiga konsekvenserna för människa och miljö. Potential att väsentligt bidra till minskad miljöpåverkan. Innovationsgrad. Praktisk tillämpning inom regionen. Projekt som genomförs i samverkan med näringsliv och/eller offentlig sektor. Genusperspektivet bör beaktas där så är relevant. Ledigkungörelse Det är Linnéuniversitetet som årligen ledigkungör stipendiet. Ansökningarna ställs till Linnéuniversitetets stipendiesekreterare. Ansökan Till ansökan fogas en sammanfattning av aktuellt forskningsprojekt, ett kort Curriculum Vitae och en meritförteckning (akademiska meriter). Ansökningar från doktorander skall åtföljas av handledarintyg, som ger en redogörelse för i vilken takt forskningsarbetet/doktorandstudierna fortskrider. Intyget skall innehålla en värdering av den sökande. Till ansökan bör fogas försäkran från institutionsledningen att nödvändig infrastruktur i form av lokaler etc. för forskningen kan tillhandahållas. Sökanden ska om behov och önskemål finns kunna kombinera forskning med undervisning. En preliminär budget för hur man avser att disponera stipendiesumman ska medfölja ansökan. Ansökan gäller för ett år i taget. Stipendiet kan tillfalla samma stipendiat mer än ett år. Stipendiejury Stipendiejuryn utser stipendiat/er. Juryn består av ordföranden i kommunstyrelsen i Kalmar respektive Växjö kommun (eller ersättare som utses vid behov), rektor eller prorektor Linnéuniversitet samt två representanter från näringslivet. Representanter från näringslivet utses av respektive kommun. Beredningsgrupp Linnéuniversitetets stipendiekommitté är beredningsgrupp och utser externt och internt sakkunniga för bedömning och rangordning av de inkomna ansökningarna. Utbetalning Stipendiebeloppet betalas ut till Linnéuniversitetet som är projektägare. Linnéuniversitetet har rätt att ta ut max 30% för overheadkostnader som täcker projektets infrastruktur. Linnéuniversitetet anställer stipendiaten under projekttiden. Utdelning Sker i samband med akademisk högtid, vartannat år i Växjö och vartannat i Kalmar. Diplom Delas ut till stipendiaten tillsammans med stipendiebeloppet. Avrapportering Stipendiaten ska på begäran redovisa sitt stipendiatår i respektive kommun samt genom en öppen föreläsning. Forskningsstipendium – Ekologisk hållbar utveckling. Kriterier, ansökningskrav och organisation. Namnförslag Kalmar och Växjös Stora Linnéstipendium för forskning inom ekologisk hållbar utveckling. Övergripande syfte Stipendiet syftar till att stödja Linnéuniversitetets forskning inom hållbar ekologisk utveckling. Stipendiet är avsett för tillämpad forskning som bidrar till minskad miljöpåverkan. Behörighet Sökanden skall vara verksam inom något av ovan nämnda ämnesområden vid Linnéuniversitet såsom doktorand och vara i slutskedet av doktorandstudierna med planerad disputation eller disputerat vid Linnéuniversitet, varefter en tidsperiod på max fyra år ska förflutit. Forskningsprojektet för vilket stipendiet söks ska bedrivas vid Linnéuniversitetet. Stipendiet kan sökas av enskild person eller grupp. Bedömningskriterier Vid bedömning av kommer följande huvudkriterier att beaktas: Vetenskaplig kvalitet och potential i tidigare forskning såväl som den planerade. Synliggörande av de långsiktiga konsekvenserna för människa och miljö. Potential att väsentligt bidra till minskad miljöpåverkan. Relevans inom forskningsområdena miljö, miljöteknik eller biomedicin Innovationsgrad. Praktisk tillämpning inom regionen. Projekt som genomförs i samverkan med näringsliv och/eller offentlig sektor. Genusperspektivet bör beaktas där så är relevant. Ledigkungörelse Det är Linnéuniversitetet som årligen ledigkungör stipendiet. under den aktuella femårsperioden. Ansökningarna ställs till Linnéuniversitetets stipendiekommitté/ stipendiesekreterare. Ansökan Till ansökan fogas en sammanfattning av aktuellt forskningsprojekt, ett kort Curriculum Vitae och en meritförteckning (akademiska meriter). Ansökningar från doktorander skall åtföljas av handledarintyg, som ger en redogörelse för i vilken takt forskningsarbetet/doktorandstudierna fortskrider. Intyget skall innehålla en värdering av den sökande. Till ansökan bör fogas försäkran från institutionsledningen att nödvändig infrastruktur i form av lokaler etc. för forskningen kan tillhandahållas. Sökanden ska om behov och önskemål finns kunna kombinera forskning med undervisning. En preliminär budget för hur man avser att disponera stipendiesumman bör ska medfölja ansökan. Ansökan gäller för ett år i taget. Stipendiet kan tillfalla samma stipendiat mer än ett år. Stipendiejury Stipendiejuryn utser stipendiat/er. Juryn består av ordföranden i kommunstyrelsen i Kalmar respektive Växjö kommun (eller ersättare som utses vid behov), rektor eller prorektor Linnéuniversitet samt två representanter från näringslivet. Representanter från näringslivet utses av respektive kommun. Beredningsgrupp Bedömningsgrupp Linnéuniversitetets stipendiekommitté är beredningsgrupp och utser externt och internt sakkunniga för bedömning och rangordning av de inkomna ansökningarna. Utbetalning Stipendiebeloppet betalas ut till Linnéuniversitetet som är projektägare. Linnéuniversitetet har rätt att ta ut max 30% för overheadkostnader som täcker projektets infrastruktur. Linnéuniversitetet anställer stipendiaten under projekttiden. Utdelning Sker i samband med akademisk högtid, vartannat år i Växjö och vartannat i Kalmar. Diplom Delas ut till stipendiaten tillsammans med stipendiebeloppet. Avrapportering Stipendiaten förväntas avrapportera ska på begäran redovisa sitt stipendiatår i respektive kommun form av skriftlig rapport samt en öppen föreläsning samt genom en öppen föreläsning. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-09-01 § 320 Dnr 2015-00624 Överenskommelse med Linnéuniversitetet angående satsning på forskningsbaserad kunskap, konkurrenskraft och tillväxt i universitetsstaden Växjö Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige godkänner Överenskommelse angående satsning på forskningsbaserad kunskap, konkurrenskraft och tillväxt i universitetsstaden Växjö, mellan Växjö kommun och Linnéuniversitetet. Bakgrund Tillväxt i en globaliserad och kunskapsdriven ekonomi är i ökande grad beroende av forskningsbaserad kunskap. Det krävs samspel och ömsesidig kunskapsöverföring, mellan flera aktörer. Målsättningen för Kommunen är därför att framgångsrikt bedriva samverkan med LNU i syfte att främja möjligheten till internationellt framstående forskning, utveckling och högre utbildning. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i § 408/2015 föreslagit kommunstyrelsen besluta att godkänna Överenskommelse angående satsning på forskningsbaserad kunskap, konkurrenskraft och tillväxt i universitetsstaden Växjö, mellan Växjö kommun och Linnéuniversitetet. Växjö kommun förbinder sig att verka för att till LNU årligen utge två miljoner kronor i tio år från och med 2016, för forskningsuppbyggnad inom överenskomna områden. Relevanta forskningsområden, inom ramen för överenskommelsen, fastställs i den ledningsgrupp som finns mellan Kommun och LNU. Ledningsgruppen ska årligen upprätta en rapport över resultaten av denna överenskommelse. Yrkanden Carin Högstedt (V): Kommunfullmäktige godkänner Överenskommelse angående satsning på forskningsbaserad kunskap, konkurrenskraft och 33 (48) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-09-01 tillväxt i universitetsstaden Växjö, mellan Växjö kommun och Linnéuniversitetet. Beslutsordning Ordförande Bo Frank (M) frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt Carin Högstedts yrkande. 34 (48) ÖVERENSKOMMELSE ANGÅENDE SATSNING PÅ FORSKNINGSBASERAD KUNSKAP, KONKURRENSKRAFT OCH TILLVÄXT I UNIVERSITETSSTADEN VÄXJÖ mellan VÄXJÖ KOMMUN och LINNÉUNIVERSITETET daterat 150826 1 ……/…… INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND ............................................................................................................................................ 3 2 TID OCH OMFATTNING M.M. ................................................................................................................ 3 3 LEDNINGSGRUPPENS SAMMANSÄTTNING OCH UPPDRAG............................................................ 3 4 UTGÅNGSPUNKT FÖR VAL AV FORSKNINGSOMRÅDEN.................................................................. 4 5 UPPFÖLJNING ....................................................................................................................................... 4 6 AVTALSTID ............................................................................................................................................. 4 7 FÖRTIDA UPPHÖRANDE ...................................................................................................................... 4 8 ÄNDRINGAR OCH TILLÄGG .................................................................................................................. 5 2 ……/…… Denna överenskommelse (”Överenskommelsen”) har ingåtts mellan (1) Växjö kommun, 212000-0662, [Box 1222, 351 12 Växjö], (“Kommunen”); och (2) Linnéuniversitet,[202100-6271],[Box 451 351 06 Växjö], (“LNU”). Kommunen och LNU är nedan var för sig benämnda "Part" samt gemensamt "Parterna". 1 BAKGRUND 1.1 Tillväxt i en globaliserad och kunskapsdriven ekonomi är i ökande grad beroende av forskningsbaserad kunskap. Det krävs samspel och ömsesidig kunskapsöverföring, mellan flera aktörer. Målsättningen för Kommunen är därför att framgångsrikt bedriva samverkan med LNU i syfte att främja möjligheten till internationellt framstående forskning, utveckling och högre utbildning. 1.2 Mellan Kommunen och LNU har Överenskommelsen träffats till gagn för såväl Växjö kommuns som Linnéuniversitetets utveckling med avseende på forskning inom relevanta områden för kunskapsutveckling för kvalitet och tillväxt. 2 TID OCH OMFATTNING M.M. 2.1 Överenskommelsen bygger på gemensamma ställningstaganden där forskningsfält fastställs i dialog mellan Kommunen och LNU där långsiktighet och ömsesidigt förtroende bildar viktiga grundstenar. Överenskommelsen bygger på långsiktighet, initialt med ett 10årsperspekti för att få genomslag och påvisa påtaglig styrka, tydlighet och resultat. 2.2 Mellan Parterna finns, utöver Överenskommelsen, omfattande samverkan i olika former. 2.3 Relevanta områden, inom ramen för Överenskommelsen, fastställs i den ledningsgrupp som finns mellan Kommun och LNU, se under avsnitt 3. Kommunen förbinder sig att verka för att till LNU årligen utge två miljoner kronor i tio år från och med 2016, för forskningsuppbyggnad inom överenskomna områden. 2.4 Betalning erläggs av Kommun mot faktura där det ska framgå vilket område som avses. 2.5 För ledning, organisation och uppföljning av samverkan finns en ledningsgrupp vars uppdrag är att i enlighet med Överenskommelsen skapa goda förutsättningar för dess förverkligande. 3 LEDNINGSGRUPPENS SAMMANSÄTTNING OCH UPPDRAG 3.1 Ledningsgruppen består av representanter från de båda organisationerna som rektor vid Lnu och kommunchef vid Växjö kommun utser. 3 ……/…… 3.2 Ledningsgruppen har till uppdrag att (i) fatta de formella besluten som omfattas av Överenskommelsen, att (ii) uppdra åt respektive organisation att verkställa utifrån fattade beslut, att (iii) fastställa områden för forskning och att (iv) fungera som utvecklingsgrupp för universitetsstaden Växjö. 3.3 Ledningsgruppen bör träffas fyra gånger per år. Sammankallande är rektor och kommunchef var för sig. 3.4 Besluten i ledningsgruppen fattas enhälligt och i samförstånd. 4 UTGÅNGSPUNKT FÖR VAL AV FORSKNINGSOMRÅDEN 4.1 Behov (nu och i framtiden) och samhälleliga utmaningar ska finnas. 4.2 Gemensamma strategiska områden och ömsesidiga intressen ska vara i fokus inför val av områden. 1.3 Forskningsområdena ska utformas utifrån kommunens behov och önskemål samt LNU:s forskningsprofil. 4.4 Möjlighet att förmera insatta resurser genom annan extern finansiering ska alltid prövas. 5 UPPFÖLJNING 5.1 Ledningsgruppen ska årligen upprätta en rapport över resultaten av nn Överenskommelse. Rapporten ska ligga till grund för parternas årliga gemensamma avstämning. 5.2 LNU ska årligen i efterskott senast utgången av första kvartalet redogöra för hur medel Kommunen har erlagt har använts. 6 AVTALSTID 6.1 Överenskommelsen gäller från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2025. 6.2 Överenskommelsen upphör automatiskt vid avtalstidens utgång utan föregående uppsägning. 7 FÖRTIDA UPPHÖRANDE 7.1 Parternas gemensamma utgångspunkt är att Överenskommelsen ska gälla i tio år och att Överenskommelsen genom årliga uppföljningar och liknande ska utvecklas. 4 ……/…… 7.2 Part har rätt att med iakttagande av sex månaders uppsägningstid frånträda Överenskommelsen till det årsskifte som infaller närmast efter det att uppsägningstiden har gått ut om Parts förutsättningar att genomföra Överenskommelsen har ändrats på ett inte obetydligt sett jämfört med när Överenskommelsen ingicks. 7.3 Vidare har Part rätt att säga upp Överenskommelsen vid väsentligt avtalsbrott från den andra Partens sida. 8 ÄNDRINGAR OCH TILLÄGG 8.1 Eventuella ändringar och/eller tillägg till ska, för att vara bindande, avfattas skriftligen och vara undertecknade av behöriga ställföreträdare för båda Parterna. 9 GILTIGHET 9.1 Detta avtal är giltigt under förutsättning att kommunstyrelsen i Växjö kommun fattar beslut i ärendet. Överenskommelsen har upprättats i två likalydande exemplar varav Parterna har tagit var sitt. Växjö den 150826 Växjö den 150826 VÄXJÖ KOMMUNN LINNÉUNIVERSITETET Bo Frank kommunstyrelsens ordförande Växjö Stephen Hwang rektor Linnéuniversitetet kommun Monica Skagne kommunchef Växjö kommun 5 ……/…… SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-08-11 § 299 Dnr 2015-00438 Fördelning av schablonersättning för flyktingmottagande Kommunstyrelsens förslag 1. Kommunfullmäktige beslutar att schablonersättning ska gå via kommunstyrelsen och fördelas till nämnderna därifrån. 2. Kommunfullmäktige beslutar att fördelningen till nämnderna sker utifrån antal individer i åldersgrupperna. Eventuell vidare fördelning av medel till fristående förskolor, skolor och privata utförare administreras av respektive nämnd. 3. Kommunfullmäktige beslutar att respektive nämnd ansvarar för att återsöka medel för de kostnader som nämnden har rätt till för personer som ansökt om asyl i Sverige och nyanlända personer med uppehållstillstånd. 4. Kommunfullmäktige beslutar att schablonersättningen ska användas över en tidsperiod på maximalt 24 månader + ankomstår. 5. Kommunfullmäktige beslutar att schablonersättningen ska användas till insatser som gynnar arbete och självförsörjning på lång sikt. 6. Kommunfullmäktige beslutar att schablonersättningen fördelas enligt följande: 0-19 år 90 % utbildningsnämnden, 10 % nämnden för arbete och välfärd 20-64 år 90 % nämnden för arbete och välfärd, 10 % läggs i en central pott som hanteras av kommunstyrelsen. 64 + år 50 % omsorgsnämnden, 40 % nämnden för arbete och välfärd, 10 % läggs i en central pott som hanteras av kommunstyrelsen. Bakgrund Kommuner som tar emot flyktingar erhåller en grundschablon per person som omfattas av ersättningsförordningen, 83 100 kr/barn och vuxen upp till 64 år. För personer över 65 år erhåller kommunen 52 000 kr. Migrationsverket ger ingen vägledning i hur schablonersättningen ska fördelas mellan olika nämnder/verksamheter utan det är upp till varje kommun. 81 (84) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-08-11 Idag utgår all schablonersättningen till nämnden för arbete och välfärd. Nämnden för arbete och välfärd har avtal med utbildningsförvaltningen som stipulerar att följande belopp betalas ut till utbildningsförvaltningen för barn och ungdomar som är inskrivna i utbildningsförvaltningens verksamhet: 24 000 kr/barn upp till 16 år 20 000 kr/ungdom 17-19 år Antal som fick uppehållstillstånd under året 2014 var 516; 203 i åldersgruppen 0-19 år och 313 i åldern 20-64 år. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 2 juni 2015 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att vid en utblick för att undersöka hur andra kommuner i samma storlek och med motsvarande flyktingmottagande fördelar schablonersättningen görs följande iakttagelser: Fördelning av schablonersättningen bedöms vara effektivast utifrån en åldersindelning. Schablonersättning bör gå via kommunstyrelsen och fördelas till nämnderna därifrån. Fördelningen till nämnderna sker utifrån antal individer i åldersgrupperna. Eventuell vidare fördelning av medel till fristående förskolor, skolor och privata utförare administreras av respektive nämnd. Arbetsutskottet har i § 379/2015 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur föreslå kommunfullmäktige besluta följande: 1. Kommunfullmäktige beslutar att schablonersättning ska gå via kommunstyrelsen och fördelas till nämnderna därifrån. 2. Kommunfullmäktige beslutar att fördelningen till nämnderna sker utifrån antal individer i åldersgrupperna. Eventuell vidare fördelning av medel till fristående förskolor, skolor och privata utförare administreras av respektive nämnd. 3. Kommunfullmäktige beslutar att respektive nämnd ansvarar för att återsöka medel för de kostnader som nämnden har rätt till för personer som ansökt om asyl i Sverige och nyanlända personer med uppehållstillstånd. 4. Kommunfullmäktige beslutar att schablonersättningen ska användas över en tidsperiod på maximalt 24 månader + ankomstår. 82 (84) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-08-11 5. Kommunfullmäktige beslutar att schablonersättningen ska användas till insatser som gynnar arbete och självförsörjning på lång sikt. 6. Kommunfullmäktige beslutar att schablonersättningen fördelas enligt följande: 0-19 år 90 % utbildningsnämnden, 10 % nämnden för arbete och välfärd 20-64 år 90 % nämnden för arbete och välfärd, 10 % läggs i en central pott som hanteras av kommunstyrelsen. 64 + år 50 % omsorgsnämnden, 40 % nämnden för arbete och välfärd, 10 % läggs i en central pott som hanteras av kommunstyrelsen. . Yrkanden Malin Lauber med instämmande av Carin Högstedt (V): 1. Kommunfullmäktige beslutar att schablonersättning ska gå via kommunstyrelsen och fördelas till nämnderna därifrån. 2. Kommunfullmäktige beslutar att fördelningen till nämnderna sker utifrån antal individer i åldersgrupperna. Eventuell vidare fördelning av medel till fristående förskolor, skolor och privata utförare administreras av respektive nämnd. 3. Kommunfullmäktige beslutar att respektive nämnd ansvarar för att återsöka medel för de kostnader som nämnden har rätt till för personer som ansökt om asyl i Sverige och nyanlända personer med uppehållstillstånd. 4. Kommunfullmäktige beslutar att schablonersättningen ska användas över en tidsperiod på maximalt 24 månader + ankomstår. 5. Kommunfullmäktige beslutar att schablonersättningen ska användas till insatser som gynnar arbete och självförsörjning på lång sikt. 6. Kommunfullmäktige beslutar att schablonersättningen fördelas enligt följande: 0-19 år 90 % utbildningsnämnden 20-64 år 90 % nämnden för arbete och välfärd 64 + år 50 % omsorgsnämnden, 40 % nämnden för arbete och välfärd 10 % av schablonersättningen totalt läggs i en central pott som hanteras av kommunstyrelsen. Anna Tenje (M): Bifall till arbetsutskottets förslag. 83 (84) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-08-11 Beslutsordning Ordförande Bo Frank (M) ställer yrkandena mot varandra och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande omröstningsordning: Ja för bifall till arbetsutskottets förslag Nej för bifall till Malin Laubers yrkande. Omröstningsresultat Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag med 9 röster mot 6 röster för Malin Laubers yrkande. Tjänstgörande ersättare Ledamöter Parti Bo Frank M Åsa Karlsson Björkmarker S Per Schöldberg C X Anna Tenje M X Catharina Winberg M X Oliver Rosengren M X Cheryl Jones Fur MP X Nils Fransson FP X Jon Malmqvist KD X Tomas Thornell S X Malin Lauber S X Gunnar Storbjörk S X Rose-Marie Holmqvist X S Parti Ja Nej Avstår X X 84 (84) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-08-11 Carin Högstedt V Pontus Nordfjell SD Summa X Lennart Adell Kind FP X 9 6 0 85 (84) ÄRENDE Dnr KS 2015-00438 2015-06-02 Anna Karlsson utvecklingschef Tel. 0470-415 94 Kommunstyrelsen Fördelning av schablonersättning för flyktingmottagande Förslag till beslut Schablonersättning ska gå via kommunstyrelsen och fördelas till nämnderna därifrån. Fördelningen till nämnderna sker utifrån antal individer i åldersgrupperna. Eventuell vidare fördelning av medel till fristående förskolor, skolor och privata utförare administreras av respektive nämnd. Respektive nämnd ansvarar för att återsöka medel för de kostnader som nämnden har rätt till för personer som ansökt om asyl i Sverige och nyanlända personer med uppehållstillstånd. Schablonersättningen ska användas över en tidsperiod på maximalt 24 månader + ankomstår. Schablonersättningen ska användas till insatser som gynnar arbete och självförsörjning på lång sikt. Schablonersättningen fördelas enligt följande: 0-19 år 90% utbildningsnämnden 20-64 år 90% nämnden för arbete och välfärd 64 + år 50% omsorgsnämnden, 40% nämnden för arbete och välfärd 10% av schablonersättningen totalt läggs i en central pott som hanteras av kommunstyrelsen. Bakgrund Kommuner som tar emot flyktingar erhåller en grundschablon per person som omfattas av ersättningsförordningen, 83 100 kr/barn och vuxen upp till 64 år. För personer över 65 år erhåller kommunen 52 000 kr. Förordningen, Migrationsverket eller Sveriges kommuner och landsting ger ingen vägledning i hur schablonersättningen ska fördelas mellan olika nämnder/verksamheter utan det avgör varje kommun. Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post [email protected] www.vaxjo.se 1 (3) ÄRENDE Dnr KS 2015-00438 2015-06-02 Idag utgår hela schablonersättningen till nämnden för arbete och välfärd. Nämnden för arbete och välfärd har avtal med utbildningsförvaltningen som stipulerar att belopp enligt nedan betalas ut till utbildningsförvaltningen för de barn och ungdomar som är inskrivna i utbildningsförvaltningens verksamhet: 24 000 kr/barn upp till 16 år 20 000 kr/ungdom 17-19 år Antal som fick uppehållstillstånd under året 2014 var 516; 203 i åldersgruppen 0-19 år, 304 i åldern 20-64 år och 9 över 64 år. Av de 203 individerna i åldern 0-19 år fick utbildningsnämnden ersättning enligt avtal för 102 individer som var inskrivna i nämndens verksamheter. Ärendet Vid en utblick för att undersöka hur andra kommuner i samma storlek och med motsvarande flyktingmottagande fördelar schablonersättningen görs följande iakttagelser: Fördelning av schablonersättningen bedöms vara effektivast utifrån en åldersindelning. Fördelningen av schablonersättning bör ske på ett sätt som bidrar till de integrationspolitiska målen samt möter de behov som individerna har. Schablonersättningen ska användas för att investera i individer som ger effekter på lång sikt. En central pott för kommunövergripande, förebyggande (tidiga) insatser skulle ge flexibilitet och möjlighet exempelvis att involvera det civila samhället i integrationsarbetet. Viss flexibilitet och försiktighet bör tillämpas när det gäller individer som ligger nära brytningen i åldersgrupperna. Hänsyn till individernas behov bör särskilt beaktas här och därmed vilken nämnd som det är mest ändamålsenligt att ansvara för individens utveckling. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunstyrelsen För kännedom Utbildningsnämnden 2 (3) ÄRENDE Dnr KS 2015-00438 2015-06-02 Nämnden för arbete och välfärd Omsorgsnämnden Monica Skagne kommunchef Anna Karlsson utvecklingschef 3 (3) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-08-11 § 300 Dnr 2015-00494 Hemställan om upphävande av kultur- och fritidspolitiska program Kommunstyrelsens förslag 1. Kommunfullmäktige upphäver Växjö kommuns kulturpolitiska program, antaget i § 201/2009. 2. Kommunfullmäktige upphäver Växjö kommuns fritidspolitiska mål, antaget i § 162/2008. Bakgrund Kultur- och fritidsnämnden har i § 82/2015 hemställt åt kommunfullmäktige att upphäva de styrande dokumenten Växjö kommuns kulturpolitiska program, antaget i § 201/2009 samt Växjö kommuns fritidspolitiska mål, antaget i § 162/2008. Beslutsunderlag Enligt kultur- och fritidsnämnden kan båda styrdokumenten ersättas av nämndens internbudget för att få en tydligare styrning av verksamheten. Andra kommuner i Sverige har valt olika vägar kring program. Några kommuner har lagt stor energi på processen att arbeta fram ett programdokument medan andra kommuner valt att avskaffa programmen. Genom att avskaffa programmen blir det tydligare att internbudgeten är det dokument som styr verksamheten, även på lång sikt. En tydligare styrning och uppföljning blir möjlig. Arbetsutskottet har i § 380/2015 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur föreslå kommunfullmäktige besluta följande: 1. Kommunfullmäktige upphäver Växjö kommuns kulturpolitiska program, antaget i § 201/2009. 2. Kommunfullmäktige upphäver Växjö kommuns fritidspolitiska mål, antaget i § 162/2008. 82 (84) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-08-11 83 (84) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden 2015-06-10 § 82 Dnr 2015-00232 Kultur- och fritidspolitiskt program för Växjö kommun Kultur- och fritidsnämndens beslut 1. Kultur- och fritidsnämnden beslutar att internbudgeten ersätter tidigare dokument, Växjö kommuns Fritidspolitiska mål och Växjö kommuns kulturpolitiska program. 2. Kultur- och fritidsnämnden rekommenderar kommunfullmäktige att fatta samma beslut. Bakgrund Kommunfullmäktige antog 2008 Växjö kommuns Fritidspolitiska mål, § 162/2008 och 2009 Växjö kommuns kulturpolitiska program, 2009-09-22, § 201. En diskussion har förts om behovet av ett kultur- och fritidspolitiskt program. Andra kommuner i Sverige har valt olika vägar kring program. Några kommuner har lagt stor energi på processen att arbeta fram ett programdokument medan andra kommuner valt att avskaffa programmen. Genom att avskaffa programmen blir det tydligare att internbudgeten är det dokument som styr verksamheten, även på lång sikt. En tydligare styrning och uppföljning blir möjlig. Ärendet Kulturnämnden och Fritidsnämnden har arbetat fram ett Kulturpolitiskt program och Fritidspolitiska mål som antagits av kommunfullmäktige. Kultur- och fritidsnämnden rekommenderar nu fullmäktige att program och mål ersätts av internbudgeten för att få en tydligare styrning av verksamheten. Beslutsunderlag Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut §53 2015-06-03 Beslutet skickas till För åtgärd Kommunfullmäktige 24(47) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden 2015-06-10 25(47) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-09-01 § 324 Dnr 2015-00598 Ellandarundans fiberförenings ansökan om lån för utbyggnad av fibernät/bredband Kommunstyrelsens förslag 1. Kommunfullmäktige beviljar Ellandarundans fiberförening ett lån om 2 625 000 kronor för utbyggnad av fibernät/bredband. 2. Lånet ska ges till marknadsmässig ränta med påslag för borgensavgiften. 3. Lånet ska återbetalas när föreningen mottar det ekonomiska stödet från Jordbruksverket. Bakgrund Ellandarundans fiberförening har i en skrivelse den 13 augusti 2015 ansökt om ett kommunalt lån om 2 625 000 kronor med en beräknad lånetid från 2016-06-01 till 2017-05-31 för utbyggnad av fibernät/bredband. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 13 augusti 2015 redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår att den totala kalkylen för bredbandsutbyggnaden är på 4 373 513 kronor inklusive moms. Stödet från Jordbruksverket är 60 % av investeringsutgiften och 40 % hamnar på medlemmarna som ansluter sig. Föreningen har 80 hushåll som är intresserade av bredband. Föreningens verksamhetsområde är Öja, Ellanda, Törnåkra, Usteryd och Gransholm med omnejd. Vid utlåning till Ellarundans fiberförening bör räntan vara marknadsmässig med ett påslag motsvarande borgensavgiften. Arbetsutskottet har i § 403/2015 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur föreslå kommunfullmäktige besluta följande: 1. Kommunfullmäktige beviljar Ellandarundans fiberförening ett lån om 2 625 000 kronor för utbyggnad av fibernät/bredband. 2. Lånet ska ges till marknadsmässig ränta med påslag för borgensavgiften. 43 (48) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-09-01 Lånet ska återbetalas när föreningen mottar det ekonomiska stödet från Jordbruksverket. 44 (48) ÄRENDE Dnr KS 2015-00598 2015-08-13 Kerstin Sundström finanschef Tel. 0470-410 38 Kommunstyrelsen Ellandarundans fiberförenings ansökan om lån för utbyggnad av fibernät/bredband Ellandarundans fiberförening ekonomisk förening har ansökt om lånelöfte för ett lån om 2 625 000 kr med en beräknad lånetid om 2016-06-01--201705-31. Lånet avser bredbandsutbyggnad. Den totala kalkylen för bredbandsutbyggnaden är på 4 373 513 kr inklusive moms. Stödet från Jordbruksverket är 60 % av investeringsutgiften och 40 % hamnar på medlemmarna som ansluter sig. Föreningen har 80 hushåll som är intresserade av bredband. Föreningens verksamhetsområde är Öja, Ellanda, Törnåkra, Usteryd och Gransholm med omnejd. Vid utlåning till Ellarundans fiberförening bör räntan vara marknadsmässig med ett påslag motsvarande borgensavgiften. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunledningsförvaltningens ekonomikontor För kännedom Ellalandaarundans fiberförening Monica Skagne kommunchef Kerstin Sundström finanschef Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post [email protected] www.vaxjo.se 1 (1) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-09-01 § 326 Dnr 2014-00671 Fusionering av Forskaren AB och Växjöbostäder AB Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige medger att det nybildade bolag som ska förvärva del av fastigheten Växjö 12:11 (kv Forskaren) får fusioneras in i Växjöbostäder AB. Bakgrund Kommunfullmäktige har den 16 december 2014 godkänt att Videum får bilda ett bolag som kv Forskaren ska säljas till, och att Växjöbostäder AB får förvärva aktierna i det nybildade bolaget. Växjöbostäder AB har för avsikt att, efter att de har köpt aktierna i det nya bolaget, genom fusion låta det nybildade bolaget gå upp i Växjöbostäder AB. Enligt ägardirektiv och bolagsordningar måste en fusion godkännas av kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 21 augusti redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att fusionen är helt vederlagsfri i likhet med den fusion som Vöfab har genomfört vad avser arenastadsbolaget och som kommer att genomföras avseende fastigheten som tidigare ägts av Rygginstitutet. Fullmäktige förslås godkänna att det nybildade bolaget genom fusion får gå upp i Växjöbostäder. Arbetsutskottet har i § 413/2015 föreslagit kommunstyrelsen att i sin Kommunfullmäktige medger att det nybildade bolag som ska förvärva del av fastigheten Växjö 12:11 (kv Forskaren) får fusioneras in i Växjöbostäder AB. 47 (48) ÄRENDE Dnr KS 2014-00671 2015-08-21 Magnus Bengtsson chefsjurist Tel. 047041357 Kommunstyrelsen Fusion avseende kv Forskaren, fastighet Växjö 12:11 i Växjö kommun Förslag till beslut Kommunfullmäktige medger att det nybildade bolag som ska förvärva del av fastigheten Växjö 12:11 (kv Forskaren) får fusioneras in i Växjöbostäder AB AB Bakgrund Kommunfullmäktige har den 16 december 2014 godkänt, såvitt nu är av intresse, att Videum får bilda ett bolag som kv Forskaren ska säljas till, och att Växjöbostäder AB får förvärva aktierna i det nybildade bolaget. Växjö kommunföretag AB har den 11 juni 2015 godkänt Växjöbostäder AB:s investering att bygga om kv Forskaren till bostäder. Därmed föreligger förutsättningar att bilda bolag och sälja ner kv Forskaren, så kallad paketering. Växjöbostäder AB har för avsikt att, efter att de har köpt aktierna i det nya bolaget, genom fusion låta det nybildade bolaget gå upp i Växjöbostäder AB. Det är en helt vederlagsfri fusion i likhet med den fusion som Vöfab har genomfört vad avser arenastadsbolaget och som kommer att genomföras avseende fastigheten som tidigare ägts av rygginstitut. Det är till fördel för Växjöbostäder AB att fusionen görs. Enligt ägardirektiv och bolagsordningar måste en fusion godkännas av kommunfullmäktige. Fullmäktige förslås godkänna att det nybildade bolaget genom fusion får gå upp i Växjöbostäder. Beslutet skickas till För kännedom Växjöbostäder AB Växjö Kommunföretag AB Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post www.vaxjo.se 1 (2) ÄRENDE Dnr KS 2014-00671 2015-08-21 Monica Skagne Kommunchef/CEO Magnus Bengtsson chefsjurist 2 (2) ÄRENDE Dnr KS 2015-00014 2015-09-07 Kommunfullmäktige Framställda interpellationer Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige medger att interpellationerna får ställas. 2. Kommunfullmäktige medger att interpellationen till kommunstyrelsens ordförande rörande barn i ekonomiska utsatta situationer överlämnas till ordförande i nämnden för arbete och välfärd. Bakgrund 2015-08-18 Interpellation från Ola Palmgren (S) till utbildningsnämndens ordförande rörande tillgängligheten på Växjös skolgårdar 2015-08-03 Interpellation från Åsa Karlsson Björkmarker (S) till utbildningsnämndens ordförande om central rättning av nationella prov 2015-07-20 Interpellation från Carin Högstedt (V) till tekniska nämndens ordförande om vad som har hänt i ärendet rörande skapande av en samsyn samt förslag av åtgärder för sjöfågelbeståndets fortlevnad i länets sjöar 2015-07-20 Interpellation från Malin Lauber (S) till kommunstyrelsens ordförande rörande barn i ekonomiska utsatta situationer 2015-07-08 Interpellation från Bo Frank (M) till tekniska nämndens ordförande om äng i stället för gräs 2015-07-07 Interpellation från Åsa Karlsson Björkmarker (S) till omsorgsnämndens ordförande om rekrytering av undersköterskor 2015-07-06 Interpellation från Carin Högstedt (V) till organisations- och personalsutskottets ordförande om ojämställd/jämställd kompetensutveckling 2015-06-17 Interpellation från Hugo Hermansson (S) till ordförande in kultur- och fritidsnämnden om hur kommunens bidrag till ideell sektor fungerar Kommunledningsförvaltningen Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post [email protected] www.vaxjo.se 1 (1) Från: Skickat: Till: Ämne: Tenje Anna den 14 juni 2015 22:48 Kommunstyrelsen Svar på interpellation Jag mailar även en wordfil imorgon om detta blir tokigt...kan dock inte göra det från mobilen ikväll... Svar på interpellation från (V) om ”Vad händer med Centrumskolan? 1. Vad är det egentligen som hänt på Centrumskolan? Centrumskolan har under två år haft problem med sin ekonomi och genererat underskott. Den politiska nämnden gav förvaltningen i uppdrag januari 2014 att tillsätta en särskild arbetsgrupp för särskild genomlysning av organisation och ekonomi. Förvaltning och skolledning har aktivt arbetat med att kartlägga och följa upp verksamheten för att komma till rätta med dessa underskott. I detaljbudgetarbetet inför 2015 har arbetet fortsatt. Områdeschefen (OC) fick i uppdrag av verksamhetschefen (VC) att tillsammans med rektor göra en handlingsplan för att på kort och lång sikt säkerställa att skolans verksamhet anpassas till de ekonomiska förutsättningarna. Orsakerna till årets underskott beror på minskad budget för skolan p.g.a. minskade bidrag riktat till utanförskapsområde cirka 3 miljoner. Elevhälsan i form av elevstödjare har fortsatt att öka samt satsningar på studiehandledning på modersmål. Skolans val att delvis arbeta med dubbla pedagoger i klassrummet för att möta klassens behov av differentierad undervisning även där klasserna är relativt små ger också det ekononomiska problem. 2. Hur ser den ekonomiska situationen för Centrumskolan ut i dagsläget? I delårsbokslutet var årsprognosen underskott med 10-12 mkr. Anpassningar och effektivisering inför hösten har gjorts och nu är således årsprognosen underskott med 6,2 mkr. Tkr Jan Feb mars april maj Utfall Budget Avvikelse 2 228 1 424 -804 2 166 1 424 -742 2 287 1 424 -863 2 011 1 424 -587 2 146 1 424 -722 Summa 10 838 7 120 -3 718 3. Vilka sparkrav har ställts och är de rimliga i förhållande till behoven? Planerade anpassningar görs i organisationen på ett ansvarsfullt sätt gentemot elever och personal så att underskottet minskas successivt. Ny detaljbudget görs för höstterminen 2015. Följande anpassningar görs inom från höstterminen 2015: • Studiehandledning i modersmål minskar antalet tjänster vilket påverkar antalet elever per grupp och minskar tillgången på stöd • Elevstödjare minskar antalet tjänster i grundskolan och på fritids vilket gör att dessa arbetsuppgifter läggs på annan personal eller så får stödet samordans på annat sätt. • Visstidsanställd personal kommer att anställas på en lägre sysselsättningsgrad än hittills. Skolans intäkter ökar genom: • Lönekompensationen utifrån lönerevisionen inte utlagd ännu • Skolverkspengar för förstelärare • Skolverkspengar för elevhälsopersonal • Ökat antal elever ca 50 st. 4. Hur ser budget för Centrumskolan ut i jämförelse med andra kommunala skolor? Elevpeng ca 10 miljoner kronor baseras på elevtal och lika per elev som andra skolor. Utjämningsbidrag (SALSA) 5 miljoner kronor, olika per skola beroende på elevsammansättningen, Centrumskolan får mest pengar av kommunens skolor relativt elevtalet. Beror på: • Föräldrars utbildningsnivå: Högst förgymnasial utbildning • Föräldrars utbildningsnivå: Högst gymnasial utbildning • Utländsk bakgrund: Elever/barn födda utomlands med båda föräldrarna födda utomlands • Utländsk bakgrund: Nyanlända för 0-4 år sedan • Homogen barn- och elevsammansättning vad gäller utländsk bakgrund Förvaltningen har fått i uppdrag av nämnden att inför 2016 göra en genomlysning av befintligt resursfördelningssystem. 5. Hur kommer du och nämndens majoritet att agera för att Centrumskolan ska fortsätta att stärka elevernas resultat, ge eleverna och personal lugn och arbetsro? Det gör vi på bästa sätt genom att fortsätta arbeta med de mål och riktlinjer som finns i internbudget för 2015. Ser vi till morgondagen och det beslut vi kommer fatta då i och med budget 2016 så skapas ytterligare möjligheter att fortsätta det goda pedagogiska arbetet. Jag och nämnden håller oss kontinuerligt underrättade om utvecklingen på Centrumskolan precis som på andra skolor i kommunen. Jag har naturligtvis haft dialog med personal & tf. Skolledare på centrumskolan under processen. Jag har dessutom redan gett förvaltningschefen i uppdrag att undersöka möjligheten för Centrumskolan att bli en så kallad "modellskola". Det innebär att skolan i sådant fall kommer att lyda direkt under förvaltningsledningen och därmed kortas beslutsvägar, transparensen ökar och kostnadskontrollen blir bättre men framförallt handlar det om att fortsätta utveckla och förbättra samarbetet med Linneuniversitetet kring språkinlärning mm samt tillsammans med forskare och pedagoger arbeta fram nya metoder för utmaningar specifika för skolor i utanförskapsområden. Här kan det finnas möjlighet till extern finansiering. Detta är ett förslag som i grund och botten framkommit i diskussion med personalen på Centrumskolan när vi talat om hur de vill utveckla sin arbetsplats. Jag har fullt förtroende för de pedagoger som arbetar på Centrumskolan. Här arbetar flera av Växjös kanske bästa lärare och jag är övertygad om att de kommer fortsätta sitt goda pedagogiska arbete fast med något bättre kostnadskontroll när höstterminen startar efter sommaren. Anna Tenje 0709834416 Kommunalråd (m) Ordförande Utbildningsnämnden Svar på interpellation angående äng i stället för gräs Jag vill börja med att tacka Bo Frank för interpellationen som han har ställt till mig i egenskap av ordförande i tekniska nämnden och som rör frågan äng i stället för gräs. Bakgrund När man pratar om äng med gemene man förknippas det ofta med en blomsteräng dvs. en yta som består och domineras av vilda blommor. De ytor där gräset dominerar förknippas med långgräs. I Växjö kommun ser vi positivt på ängsytor då det ger mervärde för både staden och för våra ytterområden. Exempel på tydliga mervärden: Det ger en fantastisk biotop som förr i tiden var vanliga i jordbrukslandskapet. En väletablerad äng är estetiskt ett mervärde för de flesta. Ängen stärker den biologiska mångfalden genom att erbjuda fjärilar, humlor och andra insekter nektar och pollen. Skötselkrävande ur den synpunkten att avslaget material måste samlas upp, dock är det bara få slagningar/år i jämförelse med en klippt gräsyta. Fråga i interpellation 1. Har Växjö gjort några försök att konventera gräs till äng? Svar: Ja Gräsyta som blivit äng: Vid AGA mellan Smedjegatan/Arabygatan, här har man sått in ängsfrön på befintlig mager gräsyta. Anlagd äng kan man se på kullarna vi spetsamossen. Gräsyta som blivit långgräs: Utmed fritidsvägen Teleborgsängarna-slås med häst Tomtabacken-slås med häst Kvarteret Gurkan-intill arboretet Kullarna vid Trummen –landart Evedal Sandsbro Gräsyta som blivit annuell blomsteräng: Vid rondellen Kungsvägen-Mörners väg 2. Har Växjö övervägt äng istället för gräs? Vid nyanläggning som t.ex. Wikaholm & Hovs kulle ”Gröningen” har det planerats in ängsytor redan från start, vilket vi ser positivt på. Vi fortsätter att följa forskningsprojekt kring gröna ytor däribland SLU. Vi tittar närmare på vilka fler befintliga ytor som är lämpliga att låta övergå till äng. Sofia Stynsberg (m) Växjö 20150708 Interpellation till tekniska nämndens ordförande om äng i stället för gräs SLU gör en del försök med att introducera äng i ställer för gräs i stadsmiljöer. Fördelarna är ökad biologisk mångfald, färre slåttertillfällen/mindre oljud och en estetiskt vackrare stad. Vem vill inte hellre se på en vacker äng än på en gräsmatta? Inser att detta inte passar överallt, men här och där. Har Växjö gjort några sådana försök att konventera gräs till äng eller överväga äng i stället för gräs? Bo Frank Svar på interpellation angående sjöfågelbeståndet i Helgasjön. Jag vill först tacka Carin Högstedt för frågan som hon ställt till mig i egenskap av tekniska nämndens ordförande och som rör sjöfågelbeståndet i Helgasjön. Bakgrund Carin Högstedt har i en motion till kommunfullmäktige 20141118 belyst det minskade beståndet av sjöfågel i kommunen och i länet. Kommunfullmäktige gav uppdraget till tekniska nämnden att initiera ett samarbete tillsammans med Länsstyrelsen och Kronobergs ornitologiska förening. Frågor i interpellationen. 1. Vad har hittills skett i ärendet? Under våren 2015 har det varit ett par möten där representanter från kommunen, länsstyrelsen och även ornitologerna varit representerade. Med anledning av den negativa populationsutvecklingen hos framförallt fiskgjuse och storlom har slutsatsen varit att det saknades tillräckligt med kunskap. Av den anledningen ville man få i stånd en inventering och det med start redan sommaren 2015. Växjö kommun har använt sig av sommarjobbande fältbiologungdomar för att inventera fågel beståndet. Därefter kommer resultatet att samlas in och ett nytt möte initieras för att diskutera möjliga åtgärder som kan vidtas för att förbättra arternas häckningsframgång. 2. När kan förslag på åtgärder tänkas komma fram? Då inventeringen är klar så är det möjligt med förslag på åtgärder senare i höst. Sofia Stynsberg (m) Kontant stöd till ideelt föreningsliv 2013 enligt regelverk Stöd 2013 Sammankomster Funkibator Sportklubben Dacke Växjö Handikappidrottsförening 2000 48000 75000 125000 0 0 0 0 Araby Idrottsförening Bergs Skytteförening Bergunda Gymnastikförening Bordtennisklubben Frej Boxningsklubben Värend Braås GoIF Braås Ponny-och Ridklubb Brittatorps Träningsklubb Brottarklubben Enig Böksholms IF Dackegymnasterna Dansklubben Dansfötter Dansklubben Swing Dädesjö Skytteförening Dänningelanda BTK FC Växjö Friluftsfrämjandet Braås Fudo-Shin Karate-Do klubb Växjö Furuby Idrottsförening GF Öjabytruppen Glasrikets Golfklubb 26239 39649 10717 70727 45822 186579 469200 51558 27281 47717 415922 9150 227667 68285 76676 115613 75166 30925 116569 37522 126655 0 20 0 1669 121 336 612 29 127 34 2571 0 95 31 274 0 340 248 100 106 95 Urval verksamhet Handikappidrott Idrottsföreningar Fotboll Fotboll Ridning Fotboll Fotboll Gransholms IF Gymmix i Växjö Gymnastikringen Rottne Gårdsby IK Hovshaga AIF IF Friskis o Svettis IFK Lammhult IFK Växjö Ingelstad IK Ingelstad Innebandyklubb Ingelstad Skytteklubb Ingelstad/Växjö 08 IBF Jivers Dancing club Karate-do Shotokan akademi Lammhult Bollklubb Lammhults Ridklubb Lammhults Skytteförening Nöbbele Bollklubb OK Norrvirdarna Rottne Gym Rottne IF Rottne Tennisklubb Räppe GoIF Sandsbro AIK Sedokan Växjö IF Solvändans Simförening Somaliska Ungdomsförening Sällskapet Öjaby sport Söraby Skytteförening T.I.A. Qi- Gong & Kung Fu Förening -Växjö 604950 68738 46814 688 704911 140500 418344 294520 375587 70000 46300 2646 148077 21902 1754 343880 28390 134455 52443 33898 296835 114526 402032 428418 73474 74491 75765 145494 101150 28661 936 52 67 0 2628 0 1347 2357 920 0 69 0 181 0 0 279 39 41 18 82 854 18 983 1512 83 0 94 608 226 134 Fotboll Fotboll Fotboll Ridning Fotboll Fotboll Team Växjö Bowling Tennis Linnéa ideell förening Theleborgs Ryttarsällskap Tolgs Idrottsförening Tolgs Ungdoms Skytteförening Uråsa IF Vederslöv/Dänningelanda IF Wexiö Karate Kai Wexiö Rugbyklubb Värend GN Wäxjö Motorsällskap Växjö AIS Växjö Badmintonklubb Växjö Biljardförening Växjö Bollklubb Växjö Damfotbollsförening Växjö Distansryttarsällskap Växjö Golfklubb Växjö Handbollsförening Växjö Innebandyklubb Växjö Jaktskytteklubb Växjö Judoklubb Växjö Ju-Jutsu klubb Växjö Kanot Club Växjö Kappseglingsklubb Växjö Konståkningsklubb Växjö Kultur Idrottsförening Växjö Lakers HC Växjö Norra IF Växjö Orienteringsklubb 90882 10498 822000 79988 43345 51548 28947 64000 108721 46510 281521 173332 74292 146244 406951 1198339 13020 170739 467805 356780 109088 41714 77135 61882 74423 309139 5172 239915 322041 177353 42 0 1201 78 53 55 0 191 686 19 197 18 211 600 2259 905 179 291 1357 769 44 95 327 108 45 1266 0 1492 1216 169 Ridning Fotboll Fotboll Fotboll Fotboll Fotboll Ridning Ishockey Växjö Pistolklubb Växjö Queens BBK Växjö Racket- & klätterförening Växjö Ridklubb Växjö Roller Derby Växjö Schackklubb Växjö Simsällskap Växjö Skate Växjö Skyttegille Växjö Squash klubb Växjö Tennissällskap Växjö Universitet GOIF Växjökorpen Växjöortens Fältrittklubb Vöikers Åby/Tjureda idrottsförening Åryds Idrottsklubb Öjaby Idrottsällskap Öjaby Tennisklubb Östers IF 68139 85617 114448 608766 1923 5700 432021 18345 125732 48109 80400 75000 117000 496500 320386 302685 158026 90364 49160 486335 17293262 50 790 119 1640 0 0 4493 69 130 63 1293 0 178 983 2279 623 336 48 36 1999 49338 Afrosvensk funktionshindrade i Växjö Alrasol Bosnien-Hercegovinas förening LJILJAN Grekiska föreningen KIF Liria Kroatiska föreningen Mångkulturella Kvinnoföreningen Ogaden Förening Småland 30661 53400 53410 180 45900 545 17950 2000 418 81 132 0 249 0 42 0 Invandrarföreningar Ridning Ridning Fotboll Fotboll Somaliska föreningen i Lammhult Somaliska Kvinnoföreningen Somaliska Samhällsföreningen Sosaf Somaliska Ungdomsförening VSF Super Eagles FC Växjö - Irakiska Föreningen Växjö Ogaden Kultur-och Integrationsförening Växjö Somaliska Demokrati och Kulturförening 4985 41481 2000 75765 17614 33915 0 100 0 0 75 41 2000 0 8682 390488 53 1191 5172 5172 72 72 56145 32146 53195 141486 206 45 121 372 SSU Växjö Unga Örnar Växjö 9500 5000 14500 41 0 41 Equmenia Braås Equmenia Lammhult Equmenia Växjö Filadelfiaförsamlingen Lammhult Svenska Kyrkan Unga Östra Torsås 17300 29285 114500 25872 27705 23 55 106 16 146 Fotboll Kulturföreningar Växjö Kultur Idrottsförening Nykterhetsrörelse IOGT-NTO, Juniorföreningen 302 Young Artists Ungdomens Nykterhetsförbund avd 38 Värends Scoutkår NSF Politiska Religiösa Scout Scout Scout Religös Religös Svenska Kyrkans Unga i Nöbbele Ulriksbergskyrkan 25929 102619 343210 84 250 680 Kronoberg skolas IF Växjö Grundskolors IF 12602 4935 17537 22 0 22 Chaplin Vi Unga klubb Paxpower Växjö Vi Unga krets Ör/Ormesberga Vi Unga 31941 2000 27461 9175 70577 47 0 107 60 214 Bergs NSF Scoutkår Friluftsfrämjandet Braås Friluftsfrämjandet Ingelstad Friluftsfrämjandets lokalavd. Växjö Tävelsås 4H-klubb Växjö 4H-klubb Växjö Scoutkår Växjö spelförening Väs Öjaby Scoutkår Örkens Scoutkår 11998 75166 20492 86391 6500 290841 26351 28168 19955 20911 586773 41 340 35 47 21 201 123 60 76 43 987 Religös Religös Skolidrottsföreningar Vi unga Övriga Scout Scout Scout Scout Föreningsindelningar Handikappidrott Idrottsföreningar Invandrarföreningar Kulturföreningar Nykterhetsrörelse Politiska Religiösa Skolidrottsföreningar Totalt stöd kr 125000 17293262 390488 5172 141486 14500 343210 17537 ca % av totalt stöd Sammankomster 0,7 0 91 49338 2 1191 0,02 72 0,7 372 0,07 41 1,8 680 0,09 22 Stöd kr utslaget /sammankomst 0 351 328 72 380 354 505 797 Vi unga Övriga 70577 586773 18988005 0,4 3,1 214 987 52917 330 595 Sammankomster 467 1492 9359 496 4894 Stöd kr utslaget /sammankomst 515 230 456 367 563 Verksamhetsindelning Scouting Hockey Fotboll Religös Ridning Teater E-sport Totalt stöd kr 240300 343394 4263071 182125 2753366 VAD KOSTAR EN SCOUT? 1. Hur fungerar kommunens bidrag till ideell sektor? Svar: På fritidsavdelningen gällande föreningsstöd till barn och ungas fritidssysselsättning görs ingen skillnad på bidragsberättigade föreningar. Kontanta stöd utgår på samma grunder oavsett vilka aktiviteter föreningen bedriver. Stöden som ges till föreningarna är volymbaserade. Då det gäller stöd till verksamhet är det antal godkända sammankomster som utgör stödet. Då det gäller lokal och anläggningsstödet är det en procentuell del av faktiska godkända kostnader som utgör stödet. Siffrorna som redovisas är framtagna för budgetåret 2013 (föreningens verksamhetsår 2012). Siffrorna speglar det kontantstöd föreningar erhållit enligt dåvarande regelverk. Jag har valt 2013 års siffror då dessa på ett bra sätt speglar hur verksamheten bedrivs idag. 2014 års siffror är missvisande då vi för halva 2013 hade som krav att föreningarna var tvungna att rapportera närvaro i kommunens närvarosystem varpå flera föreningar valde att enbart rapportera närvaro för halva året. För verksamhetsåret 2014 har inte samtliga föreningar sökt stöd ännu. För att ge en så bra bild som möjligt på efterfrågade föreningskategorier har förvaltningen tvingats att göra vissa avgränsningar. För fotbollsföreningar redovisas de som enbart bedriver fotboll eftersom föreningar med flera verksamheter inte särredovisar den enskilda aktiviteten och kostnaden för densamma. På avdelningen för konst och kultur hanteras stödet på följande sätt: Kommunens ekonomiska bidrag till kulturverksamhet bygger på ett annat regelverk än vad fritids-/idrottssidan gör. Kultur- och Fritidsnämnden ger bidrag till ideella föreningar som gör enstaka, offentliga kulturarrangemang t ex föreställningar, konserter och föreläsningar, däremot generellt inga årliga bidrag till ungdomars eget fortlöpande kulturutövande (t ex teater). Nämnden ger heller inga investeringsbidrag på kultursidan. Studieförbunden får däremot ett årligt bidrag och ett par av dem ger enstaka kurser i teater. Kommunens egen kulturskola (utbildningsförvaltningen) ger också kurser i teater. 2. Hur mycket betalar kommunen i bidrag per deltagare i de olika aktiviteterna, inklusive investeringsbidrag och byggen och anläggningar? Vad kostar en ungdom per år i olika organisationer för Växjö Kommun? Inklusive anläggningar för t ex: scouting, hockey, fotboll, kristen/muslimsk, ridning, teater och e-sport. Svar: När det gäller idrottssidan, se bilaga. Kulturstödet är inte utformat som ett bidrag per deltagare. Lite förklaring till siffrorna i bilagan. Under rubriken sammankomster står det 0 på några ställen. Kan ju se lite märkligt ut, men när man är ny som förening kan föreningar få ett startbidrag. 2013 var startbidraget 2000 kr (fr o m 2015 3000 kr). När startbidraget betalas ut finns inget krav på redovisning av aktiviteter. Ett fåtal föreningar har ett separat driftsstöd ex VUGI, SK Dacke, Växjö Handikappidrottsförening och dessa har inget krav på närvarorapportering. Då det gäller Araby IF och liknande föreningar så har man som bidragsberättigade föreningar en taxa i vårt bokningssystem (bidragsberättigad förening). Bidragsberättigade föreningar blir nettofakturerade (bidraget avdraget redan vid fakturering), detta förs sedan in som bidrag i vårt system efter avslutat år. Då vi upptäcker att en förening inte är bidragsberättigad längre t ex på grund av att man inte ansökt och redovisat närvaro så blir man bortplockad som bidragsberättigad förening och får således i fortsättningen betala full taxa utan stöd. Sida 1 av 1 http://ntgg410/CiceronHLS/ShowAttachment.aspx?FamId=130133&FileName=Inter... 2015-09-08 ÄRENDE Dnr KS 2015-00508 2015-09-07 Martin Fransson gruppledare Tel. 0470-41216 Kommunstyrelsen Avsägelse från uppdrag som ledamot i kommunfullmäktige - Jenny Samuelsson (M) Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beviljar avsägelsen. 2. Kommunfullmäktige skickar avsägelsen till Länsstyrelsen i Kronobergs län för ny sammanräkning. Bakgrund Jenny Samuelsson har i en skrivelse, den 17 juni 2015, avsagt sig uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige Beslutet skickas till Länsstyrelsen i Kronobergs län För kännedom Löneenheten Förtroendemannaregistret Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post [email protected] www.vaxjo.se 1 (1) ÄRENDE Dnr KS 2015-00510 2015-09-07 Martin Fransson gruppledare Tel. 0470-41216 Kommunfullmäktige Avsägelse från uppdrag som ersättare i kommunfullmäktige - Karin Wirdheim (M) Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beviljar avsägelsen. 2. Kommunfullmäktige skickar avsägelsen till Länsstyrelsen i Kronobergs län för ny sammanräkning. Bakgrund Karin Wirdheim har i en skrivelse, den 18 juni 2015, avsagt sig uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige Beslutet skickas till Länsstyrelsen i Kronobergs län För kännedom Löneenheten Förtroendemannaregistret Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post [email protected] www.vaxjo.se 1 (1) ÄRENDE Dnr KS 2015-00616 2015-09-07 Martin Fransson gruppledare Tel. 0470-41216 Kommunstyrelsen Avsägelse från uppdrag som ersättare i kommunfullmäktige- Mohamed Abdi Elmi (S) Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beviljar avsägelsen. 2. Kommunfullmäktige skickar avsägelsen till Länsstyrelsen i Kronobergs län för ny sammanräkning. Bakgrund Mohamed Abdi Elmi har i en skrivelse, den 20 augusti 2015, avsagt sig uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige Beslutet skickas till Länsstyrelsen i Kronobergs län För kännedom Löneenheten Förtroendemannaregistret Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post [email protected] www.vaxjo.se 1 (1) ÄRENDE Dnr KS 2015-00015 2015-09-07 Kommunfullmäktige Redovisning av inkomna motioner och medborgarförslag Förslag till beslut Kommunfullmäktige noterar informationen i protokollet. Bakgrund Nedan redovisas de motioner och medborgarförslag som inkommit till kommunkansliet efter redovisningen på föregående kommunfullmäktigesammanträde. Motioner 2015-09-07 Motion om att öka dialogen med Växjös pensionärer - Malin Lauber (S) 2015-08-31 Motion om avgiftsfri simskola i Växjö- Carin Högstedt (V) 2015-08-24 Motion om behovet av en uppställningsplats nära Växjö för bl.a. EU-migranter- Carin Högstedt (V), Eva-Britt Svensson (V) och Örjan Mossberg (V) 2015-07-13 Motion om att förenkla regler för ökat byggande i Växjö kommun- Ola Palmgren (S) 2015-06-16 Motion om idrottshistoriskt center i Växjö- Ann-Kristin Lindquist (S) och Håkan Frizén (V) Medborgarförslag 2015-09-06 Medborgarförslag om industritomter i Lammhult 2015-09-06 Medborgarförslag om att sätta upp elstolpar/camping vid Hälsoarenan i Lammhult. 2015-09-02 Medborgarförslag om ett cykelställ vid busshållplats Sandvägen 2015-09-01 Medborgarförslag om markering i gathörn där 10 metersgränsen går till närliggande korsning. 2015-08-31 Medborgarförslag om att utreda och bygga ett gemensamhetsboende i Växjö Kommunledningsförvaltningen Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post [email protected] www.vaxjo.se 1 (2) ÄRENDE Dnr KS 2015-00015 2015-09-07 2015-08-29 Medborgarförslag om av-/påfart till Norrleden till/från väg 25 mot centrum 2015-07-17 Medborgarförslag om att ändra namnet på Speakers corner till Nils Dacke plats 2015-07-10 Medborgarförslag om att förbjuda mopeder på cykelbanor och i parker 2015-07-01 Medborgarförslag om förändrad redovisning av fossila koldioxidutsläpp 2015-06-15 Medborgarförslag om att anlägga en parkeringsficka vid Lammhults station 2015-06-15 Medborgarförslag om att bygga en vinterträdgård vid odlingarna Ringsberg/Kristineberg 2 (2) Motion till Växjö kommunfullmäktige REGELFÖRENKLINGAR FÖR ÖKAT BYGGANDE Växjö har under många år samlat på sig ett bostadsunderskott och särskilt stor är bristen på hyresrätter. Det märker såväl den som ska flytta hemifrån som den som vill flytta till jobb eller studier och behöver en bostad med kort varsel. Bristen på bostäder begränsar människors frihet, framväxten av nya jobb, företagens utvecklingsmöjligheter och kommunens tillväxtpotential. Därför behöver vi vända på varje sten för att öka bostadsbyggandet. Trots att Växjö kommun har en mycket god planberedskap är vägen från idé till byggstart ändå för lång och kantad av hinder med stora kostnader som följd. Det gör att det tar lång tid att få nya bostäder och ger höga boendekostnader i det bestånd som ändå blir till, jämfört med vad som hade kunnat bli resultatet av en snabbare plan-‐ och byggprocess. Därför skulle ett steg på vägen mot ökat byggande vara att se över vilka regelförenklingar Växjö kommun kan göra för att det ska gå snabbare att sätta spaden i marken. I ett projekt om kommunal regelförenkling lyfter Näringslivets Regelnämnd (NNR) att det finns stor potential för regelförenkling i Sveriges kommuner och tar specifikt upp byggnation som ett område där regelförenklingar kan göra det mindre kostsamt, mer förutsägbart och mer enhetligt för företag som vill bygga. För att öka takten i bostadsbyggandet krävs en aktiv och nytänkande lokal bostadspolitik. Därför föreslår jag: -‐ Att ge stadsbyggnadskontoret och planeringskontoret i uppgift att se över eventuella regelförenklingar som Växjö kommun kan göra för att öka byggandet av nya bostäder. Växjö, 2015-‐07-‐13 Ola Palmgren (S) Medborgarförslag Förslaget i helhet Rubrik Stoppa mopeder på cykelbanor Beskriv ditt förslag Se bifogad fil. Var vill du att beslutet ska fattas? Jag vill att mitt förslag beslutas av ansvarig nämnd Jag vill att mitt förslag beslutas av kommunfullmäktige Personuppgifter Förnamn Efternamn C/O Adress Postnummer Postort Telefon Mobiltelefon E-postadress Lucia Tamburino Kvartalsvägen 13 352 61 VÄXJÖ 0721050179 [email protected] Bifogade dokument Dokument Storlek mopederForslag.pdf 99.5 KB Personuppgiftslagen Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL. Blankettinformation Nummer Inskickat 1436533465699 2015-07-10 15:20:33 Blankettid: 1436533465699 Sida 1 av 1 Datum : 2015-07-10 15:20:33 Medborgarförslag Förslaget i helhet Rubrik Beskriv ditt förslag Ändra namn på speakers corner Hej, mitt namn är kenneth karlsson och jag har ett förslag att ändra namnet på Speakers Corner,ett engelskt namn som jag tycker är totalt opassande på en allmän plats i Växjö där folk ska träffas och framföra åsikter.På historiska grunder skulle jag vilja ändra namnet till, Nils Dacke Plats,hans person har en synnerligen central plats"på gott och ont"i Växjös och smålands historia.År 1542-1543 bodde han på Kronobergs slott tills han störtades av Gustav Vasa.Jag skulle vilja sammanfoga det "nya namnet Nils Dacke Plats" på storgatan med Kronobergs slottsruin,genom att sätta upp, kanske en lämplig påhittad byst-staty och information om sambandet nils dacke-kronobergs slott.Jag är övertygad om att ett namnbyte skulle ha stor betydelse för en ganska historielös Växjö befolkning,Växjöbor och turister skulle i stor utsträckning kunna intresserat ta sig ut till slottsruinen,det skulle kunna bli ett lyft för den verksamhet som bedrivs därute.Kenneth Karlsson Skimmelvägen 6 35255 Växjö. Var vill du att beslutet ska fattas? Jag vill att mitt förslag beslutas av ansvarig nämnd Jag vill att mitt förslag beslutas av kommunfullmäktige Personuppgifter Förnamn Efternamn C/O Adress Postnummer Postort Telefon Mobiltelefon E-postadress KENNETH KARLSSON Skimmelvägen 6 352 55 VÄXJÖ 0470-83885 0705683885 [email protected] Personuppgiftslagen Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL. Blankettinformation Nummer Inskickat 1437117017888 2015-07-17 09:50:02 Blankettid: 1437117017888 Sida 1 av 1 Datum : 2015-07-17 09:50:02 Medborgarförslag Förslaget i helhet Rubrik Beskriv ditt förslag Av-/påfart till Norrleden till/från väg 25 mot centrum Hej! Mitt förslag är att göra det möjligt att köra på och av Norrleden till och från centrum på väg 25. För oss som bor norr om växjö och skall till området vid biltema eller handelsplats I11 är det helt absurt att man måste köra genom antigen Arabygatan eller Systratorpsvägen och genom hela industriområdet. Det blir väldigt många start/stop och vid högtrafikerade tider så blir det mycket köbildning med tomgångkörning. Detta kan ju inte vara den bästa lösningen och inte särskilt grönt då bilar tvingas till onödig körning. Här är en länk till en skiss på hur jag anser att problemet skall lösas! https://www.google.com/maps/d/edit? mid=zZw17oybAO8s.kOw1eo5lPgXA&usp=sharing Var vill du att beslutet ska fattas? Jag vill att mitt förslag beslutas av ansvarig nämnd Jag vill att mitt förslag beslutas av kommunfullmäktige Personuppgifter Förnamn Efternamn C/O Adress Postnummer Postort Telefon Mobiltelefon E-postadress STEFAN JONASSON Rösvägen 16 352 49 VÄXJÖ 0703454597 0703454597 [email protected] Personuppgiftslagen Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL. Blankettinformation Nummer Inskickat 1440876546695 2015-08-29 21:31:36 Blankettid: 1440876546695 Sida 1 av 1 Datum : 2015-08-29 21:31:36 Medborgarförslag Förslaget i helhet Rubrik Beskriv ditt förslag Markering i gathörn där 10 metersgränsen går till närliggande korsning. Efter att ha blivit bötfälld för att jag stod (2 meter) för nära en korsning så ser jag ett behov av att markera var denna 10-metersgräns faktiskt är. Idag är det ett lotteri om man kommer att bli bötfälld eller inte eftersom "ögonmåttet" kan vara olika inställt hos mig som förare och hos den som skall reglera en eventuell felparkering. Detta kan bli en tydlig hjälp för både bilföraren och den som skall utfärda eventuell bot om man med en markering i kantstenen visar var 10-metersgränsen är i förhållande till närliggande korsning. Denna åtgärd skulle kunna vara en trafiksäkerhetshöjande åtgärd eftersom det ofta, i synnerhet i vissa stadsdelar i Växjö tätort, parkeras för nära korsningar. Ofta betydligt närmare än de 8 meter jag blev bötfälld för. Mitt förslag är att man gör en pilot i en av de mest drabbade stadsdelarna, Söder. En informationskampanj behövs där man informerar vad strecken betyder och var på bilen detta streck skall räknas (karossen& framhjulen?). "Strecken" kommer inte att synas när det blir snö men det ursäktar inte den som felparkerar. Eftersom det inte förändrar parkeringsreglerna i sig borde det inte innebära någon reglering av lokala trafikregler? /Mats Hytter Var vill du att beslutet ska fattas? Jag vill att mitt förslag beslutas av ansvarig nämnd Jag vill att mitt förslag beslutas av kommunfullmäktige Personuppgifter Förnamn Efternamn C/O Adress Postnummer Postort Telefon Mobiltelefon E-postadress MATS HYTTER Förmaksvägen 38 352 62 VÄXJÖ [email protected] Personuppgiftslagen Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL. Blankettinformation Nummer Inskickat 1441094214706 2015-09-01 10:17:45 Blankettid: 1441094214706 Sida 1 av 1 Datum : 2015-09-01 10:17:45 Medborgarförslag Förslaget i helhet Rubrik Beskriv ditt förslag Elstolpar / Camping vid Hälsoarenan i Lammhult. Hej! Jag har ett förslag om att sätta upp campingstolpar med el vid Hälsoarenan i Lammhult. Även en uppställningsplats för husvagnar och husbilar. Det har varit många i år som har frågat efter detta, då vårat bad är mycket fint. Nu senast så kom en familj i från Frankrike som hade läst om vårt fina bad i Lammhult, tyvärr hade vi ingen camping för dem att erbjuda men vi lät dem duscha, tvätta sig och äta uppe hos oss, sov gjorde de sen nere vid sjön Lammen. De kom lägligt till vår löpträning vi har på tisdagar, så de var även med på detta, vilket var mycket uppskattat. Kablar ligger ju redan i anslutning till arenan, så jag tror ej det kan kosta så mycket att lösa detta problem. Jag lämnar gärna ett förslag/skiss om intresse finns från er sida. Mvh Robert Karlsson, OK Norrvirdarna Lammhult. Var vill du att beslutet ska fattas? Jag vill att mitt förslag beslutas av ansvarig nämnd Jag vill att mitt förslag beslutas av kommunfullmäktige Personuppgifter Förnamn Efternamn C/O Adress Postnummer Postort Telefon Mobiltelefon E-postadress Robert John Åke Karlsson Pilgatan 6 360 30 LAMMHULT 0736188054 [email protected] Personuppgiftslagen Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL. Blankettinformation Nummer Inskickat 1441532720554 2015-09-06 11:50:28 Blankettid: 1441532720554 Sida 1 av 1 Datum : 2015-09-06 11:50:28 Medborgarförslag Förslaget i helhet Rubrik Beskriv ditt förslag Industritomter Lammhult. Hej! Jag vill lämna ett förslag på att kommunen ska erbjuda industritomter i Lammhult mer expansivt. Lammhult är beroende av ett näringsliv som håller orten uppe. När man åker förbi många mindre småsamhällen ser man mycket nyetableringar som kommunen har hjälpt till med. Det vore kul och intressant om ni marknadsförde mark och hjälp till nya företag till orten. Oftast är det ju billigare utanför en stor stad än i för nybyggnationen. Mvh Robert Karlsson, Lammhult. Var vill du att beslutet ska fattas? Jag vill att mitt förslag beslutas av ansvarig nämnd Jag vill att mitt förslag beslutas av kommunfullmäktige Personuppgifter Förnamn Efternamn C/O Adress Postnummer Postort Telefon Mobiltelefon E-postadress Robert John Åke Karlsson Pilgatan 6 360 30 LAMMHULT 0736188054 [email protected] Personuppgiftslagen Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL. Blankettinformation Nummer Inskickat 1441533069563 2015-09-06 11:54:16 Blankettid: 1441533069563 Sida 1 av 1 Datum : 2015-09-06 11:54:16 ÄRENDE Dnr KS 2014-00844 2015-09-07 Martin Fransson gruppledare Tel. 0470-412 16 Kommunfullmäktige Meddelanden till kommunfullmäktige Förslag till beslut Kommunfullmäktige noterar informationen. Bakgrund Följande protokoll och redovisningar har inkommit till kommunfullmäktige efter junisammanträdet: Nämnden för arbete och välfärd § 146/2015 Rapportering enligt 16 kap. 6 f § SoL av ej verkställda beslut enligt 4 kap. 1 § SoL 2015 Byggnadsnämnden § 170/2015 antagande av detaljplan för Sanatoriet 3 m.fl, Hovshaga i Växjö kommun Kommunstyrelsens beslut 2015-06-02 om medborgarförslag om hur man kan bygga vid Arenastaden samt Grand Utbildningsnämndens beslut 2015-03-18 om medborgarförslag om namn på ny skola på Storgatan 50-52 Tekniska nämnden § 102/2015 beslut om medborgarförslag om upprustning och utsmyckning av stenröse Tekniska nämnden § 103/2015 beslut om medborgarförslag om bättre dagvattenavledning korsningen Storgatan - Arabygatan Kultur- och fritidsförvaltningens interna styrdokument för Fristadsprogrammet i Växjö Byggnadsnämnden § 133/2015 beslut om medborgarförslag om att döpa om Kronobergsgatan Länsstyrelsens beslut om ny ledamot/ersättare i kommunfullmäktige efter Eva-Marie Rasmusson (S) Beslut fattat av kultur- och fritidsnämnden § 94/2015 - Delrapportering av uppdrag om att utreda ridsportens behov och förutsättningar i Växjö kommun Beslut fattat av kultur- och fritidsnämnden § 92/2015 - Återrapportering av uppdrag att under 2011 genomföra kartläggning av idrottsytor ur ett könsperspektiv Kommunledningsförvaltningen Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post [email protected] www.vaxjo.se 1 (2) ÄRENDE Dnr KS 2014-00844 2015-09-07 Beslut fattat av kultur- och fritidsnämnden i § 83/2015 om medborgarförslag om att bygga ett badhus i Ingelstad Överförmyndarnämndens redovisning av uppdrag om förändrat redovisningsdatum för gode män Rapportering från omsorgsnämnden av gynnande beslut enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som inte verkställts i tidkvartal 4, 2014 och kvartal 1, 2015 2 (2) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärd 2015-08-26 § 146 Dnr 2015-00102 Rapportering enligt 16 kap. 6 f § SoL av ej verkställda beslut enligt 4 kap. 1 § SoL 2015 Nämnden för arbete och välfärds beslut Nämnden för arbete och välfärd överlämnar till kommunfullmäktige rapportering av ej verkställda beslut enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen för andra kvartalet år 2015. Bakgrund Enligt socialtjänstlagen (2001:453, SoL) ska de nämnder som ansvarar för kommunens uppgifter enligt SoL lämna en statistikrapport till fullmäktige över hur många av nämndens gynnande beslut enligt 4 kap. 1 § SoL som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Rapporten ska ange vilka typer av bistånd som besluten gäller samt hur lång tid som vid rapporteringstillfället förflutit från dagen för respektive beslut. Rapporteringsskyldigheten till fullmäktige gäller även för beslut som inte verkställs på nytt inom tre månader från den dag då verkställigheten avbrutits. Rapporteringen ska göras en gång per kvartal. Av redovisningen till fullmäktige ska det inte gå att härleda vilka personer besluten gäller. Skälen till varför de rapporterade besluten inte är verkställda ska inte anges, då det inte är meningen att skapa en diskussion kring enskilda ärenden. Däremot är viktigt att det framgår hur stor del av de ej verkställda besluten som gäller bistånd till kvinnor respektive män. Ärendet 1. Allmänna uppgifter Rapporteringsperiod Andra kvartalet 2015 Ansvarig nämnd Nämnden för arbete och välfärd Ansvarig rapportör Förvaltningschef Per Sandberg 2. Rapportering enligt 16 kap 6h § Socialtjänstlagen 2.1 Typ av gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader samt tid som förflutit sedan beslutet fattades. Typ av gynnande beslut Tid som förflutit sedan beslutet 15(26) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärd 2015-08-26 fattades Kontaktperson 9 månader Kontaktperson 6 månader Kontaktperson 5 månader Kontaktfamilj 9 månader Helg korttidsplats 3 månader Totalt antal gynnande beslut som inte verkställts i tid avser fem personer, varav tre pojkar och två flickor. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i § 136/2015 föreslagit att nämnden för arbete och välfärd överlämnar till kommunfullmäktige rapportering av ej verkställda beslut enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen för andra kvartalet år 2015. Förvaltningschef har i en skrivelse 2015-07-01 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Kvartalsrapport 4. Beslutet skickas till För kännedom Kommunfullmäktige, kommunens revisorer 16(26) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Byggnadsnämnden 2015-08-26 § 170 SANATORIET 3 m.fl, Hovshaga, Växjö kommun. Detaljplan för väg. Antagande Dnr 2014/BN1253 Dpl 214 Beslut Byggnadsnämnden beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Byggnadsnämnden antar detaljplaneförslaget upprättat 2015-04-30 enligt 5 kapitlet 27 § plan- och bygglagen. Med hänvisning till utlåtande daterat 2015-06-11 ska framförda synpunkter inte föranleda annan ändring än de justeringar som redovisas i utlåtandet. Bakgrund Syftet med detaljplaneändringen är att ändra användningen för en del av kvartersmarken till allmänplatsmark. Området är idag en gemensamhetsanläggning och föreslås bli lokalgata, som ska leda in till två nya bostadsområden inom fastigheterna Sanatoriet 30 och 31. Dessutom tas på fastigheten Sanatoriet 31 bort ett x-område, som genom detaljplanen spelat ut sin roll. Ledningar i planområdet, som idag ligger inom u-område, kan ligga kvar i den nybildade allmänplatsmarken. Detaljplaneförslaget har t.o.m. 2015-06-04, enligt kap. 5 plan- och bygglagen, varit utsänt till sakägare samt statliga och kommunala förvaltningar för granskning. Under samma tid har granskningshandlingarna också funnits tillgängliga på stadsbyggnadskontoret, kommunens kontaktcenter, stadsbiblioteket samt digitalt på Växjö kommuns hemsida. Beslutsunderlag Antagandehandlingar, daterade 2015-04-30 Utlåtande, daterat 2015-06-11 Arbetsutskottets förslag till byggnadsnämnden § 153 Beslutsexpediering Sökande Länsstyrelsen i Kronobergs län 1 (1) Justerandes sign Ordförandes sign Expedierat SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-06-02 § 229 Dnr 2015-00319 Medborgarförslag om hur man kan bygga vid Arenastaden samt Grand Samarkand Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen avslår medborgarförslaget. Marken som förslagsställaren hänvisar till är privatägda och Växjö kommun förfogar således inte över den. Bakgrund Ett medborgarförslag har inkommit om hur kommunen kan bygga vid Arenastaden i Växjö kommun. Förslagsställaren föreslår att kommunen ska använda utpekade tomma lokaler i området till att exempelvis bygga rekreationsanläggningar som simhall och bowlinghall eller använda befintliga lokaler för butiker och restaurang med bostäder ovanpå. Kommunfullmäktige har den 21 april överlämnat beslutanderätten till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 16 april 2015 redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår att kommunledningsförvaltningen anser att förslaget innehåller visionära och intressanta idéer om hur man kan utveckla kvarteret Handelsmannen. Berörda kvarter är privatägda vilket innebär att det inte är Växjö kommun som förfogar över fastigheterna utan förvaltningen föreslår att medborgaren kan kontakta fastighetsägaren. Arbetsutskottet har genom § 268/2015 föreslagit att kommunstyrelsen avslår medborgarförslaget. Marken som förslagsställaren hänvisar till är privatägda och Växjö kommun förfogar således inte över den. Beslutet skickas till Förslagsställaren 26(58) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämnden 2015-03-18 § 52 Dnr 2015-00069 Medborgarförslag om namn på ny skola på Storgatan 50-52 Utbildningsnämndens beslut 1. Utbildningsnämnden besvarar medborgarförslaget enligt följande: Utbildningsnämnden har uppmärksammat att namngivningen av de nya skolbyggnaderna som planeras i Bergunda och på Storgatan 50-52 engagerar många medborgare i Växjö kommun. För att ge alla medborgare i Växjö kommun möjligheten att komma med förslag på vilka namn som ska ges de nya skolorna har utbildningsnämnden för avsikt att under våren 2015 utlysa en namntävling. Inkommet medborgarförslag kommer att ses som ett bidrag i namntävlingen. 2. Förvaltningschefen ges i uppdrag att genomföra namntävling för namngivning av den planerade skolan på Storgatan 50-52. Uppdraget ska redovisas vid utbildningsnämndens sammanträde i juni. 3. Som jury i namntävlingen utses utbildningsnämndens presidium. Bakgrund Medborgarförslag har den 21 januari inkommit till kommunfullmäktige om att den nya skolan på Storgatan 50-52 ges namnet Holmgrenska skolan. Kommunfullmäktige har den 24 februari beslutat att överlämna beslutanderätten i ärendet till utbildningsnämnden. Beslutsunderlag Arbetsutskottets förslag i § 20/15 1. Utbildningsnämnden besvarar medborgarförslaget enligt följande: Utbildningsnämnden har uppmärksammat att namngivningen av de nya skolbyggnaderna som planeras i Bergunda och på Storgatan 50-52 engagerar många medborgare i Växjö kommun. För att ge alla medborgare i Växjö kommun 16(40) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämnden 2015-03-18 möjligheten att komma med förslag på vilka namn som ska ges de nya skolorna har utbildningsnämnden för avsikt att under våren 2015 utlysa en namntävling. Inkommet medborgarförslag kommer att ses som ett bidrag i namntävlingen. 2. Förvaltningschefen ges i uppdrag att genomföra namntävling för namngivning av den planerade skolan på Storgatan 50-52. Uppdraget ska redovisas vid utbildningsnämndens sammanträde i juni. 3. Som jury i namntävlingen utses utbildningsnämndens presidium. Ordförandes skrivelse 2015-02-24. Förvaltningschefens skrivelse 2015-02-24. 17(40) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden 2015-08-26 § 102 Dnr 2014-00338 Medborgarförslag om upprustning och utsmyckning av stenröse Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden tackar för medborgarförslaget och beslutar i dagsläget att avslå önskemål om belysning av stenmur, julgransbelysning samt välkomstskylt längs med Teleborgsvägen. Nämnden ser positivt på idén om en belysning av den vackra stenmuren och på julgransbelysning i den stora granen intill men är mer tveksamma till tankarna på välkomstskylt på denna plats. När det gäller belysningen finns dock i dagsläget inte möjlighet att prioritera denna investeringskostnad och den årliga driftskostnaden för anläggningen som belysningen skulle medföra. Den prioritering som just nu görs vad gäller stadens belysning är att öka takten i bytet till mer energieffektiva LED armaturer som belyser gator och gång- och cykelvägar. Vi kommer dock att ta med oss idén om belysning av den vackra stenmuren och julgransbelysningen i vår framtida planering. Bakgrund I ett medborgarförslag, som inkom 17 november 2014, förslås fasadbelysning och upprustning av den stora äldre stenmuren längsmed Teleborgsvägen i höjd med Raskens- och Ljungfällerondellen. Till detta föreslås att platsen framför förses med en skylt med orden ”Välkommen till Växjö”. Vidare föreslås att den större solitära gran framför muren kläs med julgransbelysning under juletid. Beslutsunderlag Tekniska chefen har i en skrivelse 3 augusti 2015 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. 15(21) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden 2015-08-26 Tekniska förvaltningen instämmer vad gäller stenmurens stora skönhetvärde och att en punktbelysning av muren skulle förstärka dess upplevelsevärde. § 102 fortsättning Att ljussätta muren beräknas kosta ca 55 000 kronor (fyra armaturer och dragning av elkabel). Till detta kommer en årlig driftskostnad på 15 000 kronor. I dagsläget ser vi dock inte möjlighet att prioritera detta projekt då fokus vad gäller satsning på Växjös belysning just nu ligger på att ersätta gamla, miljöfarliga och energikrävande armaturer med energieffektiv s.k. LED belysning. Satsningar på effektbelysning i befintliga miljöer måste därför stå tillbaka under de kommande åren. Angående julgransbelysning ser vi även detta som en god idé vilken vi också tar med oss som idé för framtida planer av utökad utsmyckning. Däremot är idén om en välkomstskylt inte aktuell då denna typ av skyltar redan finns utplacerade vid stadens entréer. Kommunfullmäktige har överlämnat beslutanderätten i ärendet till tekniska nämnden § 256/2014. Arbetsutskottet i § 65/2015 Yrkanden Örjan Mossberg (V) med instämmande av Gunnar Storbjörk (S): Tekniska nämnden tackar för medborgarförslaget och beslutar i dagsläget att avslå önskemål om belysning av stenmur, julgransbelysning samt välkomstskylt längs med Teleborgsvägen. Nämnden ser positivt på idén om en belysning av den vackra stenmuren och på julgransbelysning i den stora granen intill men är mer tveksamma till tankarna på välkomstskylt på denna plats. När det gäller belysningen finns dock i dagsläget inte möjlighet att prioritera denna investeringskostnad och den årliga driftskostnaden för anläggningen som belysningen skulle medföra. Den prioritering som just nu görs vad gäller stadens belysning är att öka takten i bytet till mer energieffektiva LED armaturer som belyser gator och gång- och cykelvägar. Vi kommer dock att ta med oss idén om belysning av den vackra stenmuren och julgransbelysningen i vår framtida planering. 16(21) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden 2015-08-26 Beslutsordning Ordförande frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att tekniska nämnden beslutar enligt Örjan Mossbergs yrkande. § 102 fortsättning Beslutet skickas till Kommunstyrelsen För kännedom Förslagsställaren 17(21) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden 2015-08-26 § 103 Dnr 2014-00334 Medborgarförslag om att vidta åtgärder för att bättre avleda gatudagvatten i korsningen mellan Storgatan och Arabygatan. Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden tackar för medborgarförslaget och besvarar att tekniska förvaltning arbetar kontinuerligt och aktivt med att åtgärda och förebygga dagvattenproblem. Rubricerad synpunkt är noterad. I dagsläget tillhör dock inte korsningen Storgatan-Arabygatan de mer prioriterade punkterna att åtgärda ur dagvattensynpunkt. Bakgrund Ett medborgarförslag med följande lydelse har inkommit: Växjö kommun bör uppmärksamma och vidta åtgärder för att bättre avleda gatudagvatten i korsning Storgatan – Arabygatan. Beslutsunderlag Tekniska chefen har i en skrivelse 10 augusti 2015 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Arbetsutskottet i § 66/2015 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen För kännedom Förslagsställaren 16(21) Styrdokument for Fristadsprogrammet i Vaxjo ”För varje författare, varje penna och varje ord som får verka fritt så ökar också friheten för miljoner andra i samma land” Bakgrund Genom en motion väcktes frågan om att Växjö skulle bli en Fristad första gången 1996. Därefter blev frågan återigen aktuell efter beslut i kulturnämnden 2010 samt ytterligare en motion. Växjö kommun välkomnade sin första fristadsförfattare under hösten 2012. Fristadsprogrammet Fristadsprogrammet syftar till att värna yttrandefriheten och försvara det fria ordet genom att ge en förföljd författare möjlighet att utöva sitt yrke i en trygg miljö som erbjuder goda levnads- och arbetsvillkor. Fristadsförfattaren erbjuds skydd, främjande av sitt yrkesutövande samt deltagande i värdstadens kulturliv i enlighet med ICORNs devis ”Protect – Promote- Participate”. Protect, det vill säga beskydda, har första prioritet. Fristadsprogrammet sörjer för en författares väl under två år i enlighet med undertecknat avtal mellan ICORN och Växjö kommun. Avtalet med ICORN (International Cities Of Refuge Network) medför att Växjö kommun ska vara värd för en författare under två år. I avtalet ingår inga förbindelser gällande kommunens ansvar för gästens eventuella önskan om att stanna kvar i Sverige efter programperiodens slut. Då en programperiod är avslutad skall en ny period påbörjas. Organisation Kultur- och fritidsnämnden bär huvudansvaret för att fristadsprogrammet fungerar väl. Beroende på anländande gäst kan fler förvaltningar beröras. Arbetet med fristadsprogrammet sker i samråd med flera olika myndigheter. Kultur- och fritidsförvaltningen sköter kontakt med ICORN samt nätverket för fristadsstäder genom tjänsteman som är samordnare för fristadsprogrammet. Samordnaren skall delta vid nationella och internationella möten och konferenser gällande fristäder. Samordnaren utför arbetet i samråd med andra förvaltningar och myndigheter. Kultur- och fritidsförvaltningen har även ansvar för att stötta och ge gästen förutsättningar för att vara verksam i Växjö. För att hjälpa fristadsförfattaren efter den tvååriga programperiodens slut skall organisationen för fristadsprogrammet arbete proaktivt tillsammans med gästen under hens vistelse i Växjö. Det skall uppnås genom organisationens arbete i enlighet med följande tidsplan: 1. Inför gästens ankomst informera sig om vilka önskemål gästen har och planera introduktion till lämpliga nätverk, professionella och sociala, som kan vara aktuella i avsikt för gästen att integrera sig i samhället och skapa arbetstillfällen fortast möjligt. 2. Vid gästens ankomst stämma av eventuell önskan om att stanna kvar i Sverige efter den tvååriga programperiodens slut. Gästen skall informeras om regler, möjligheter och processer gällande uppehållstillstånd och asyl. 3. Vid önskemål om att stanna i Sverige skall en tidsplan med målsättningen att möjligheten till att stanna finns efter programperiodens slut. Förvaltningen för arbete och välfärd skall genom sitt medborgarkontor underlätta och stötta kontakten med myndigheter, institutioner samt olika nätverk för att gästen skall få en bra stipendietid i Växjö. Förvaltningen för arbete och välfärd skall stötta gästens acklimatisering i det svenska samhället, Växjö kommun och svara på frågor angående vardagslivet och vistelsen i Sverige. Förvaltningen skall ha kunskap om fristadsförfattarens möjligheter till att stanna i Sverige. Kommunledningsförvaltningens säkerhetsfunktion bistår vid hot- och riskbedömning samt med råd kring säkerhetsåtgärder och kontakt med polis. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden 2015-06-10 § 92 Dnr 2015-00034 Uppdrag att under 2011 genomföra en kartläggning av idrottsytor ur ett könsperspektiv Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner presenterad statistik. Bakgrund Kommunfullmäktige gav i § 158/2010 fritidsnämnden i uppdrag att under 2011 genomföra en kartläggning över nyttjandet av idrottsytor ur ett könsperspektiv. Kultur och fritidsförvaltningen har sedan 1/7 2013 krav på att föreningar ska närvarorapportera sin barn och ungdomsverksamhet i ett datasystem. Med det nya systemet kan förvaltningen presentera hur könsfördelningen ser ut för de föreningar som årligen söker verksamhetsstöd för barn och ungdomar (5-20 år). Varje år söker ca 130 stycken föreningar verksamhetsstöd. Stödet betalas ut först efter avslutat verksamhetsår vilket innebär att de siffror vi kan ta fram är föregående års verksamhet. Eftersom vissa föreningar har brutet verksamhetsår så kan inte förvaltningen ge en total årlig statistik förrän samtliga föreningar sökt. Av de föreningar som söker stöd är ca 75 % idrottsföreningar. Ärendet Statistiken presenterar hur könsfördelningen är hos de 49 stycken föreningar som t.o.m. april månad erhållit verksamhetsstöd. Statistiken omfattar antal godkända deltagartillfällen och unika deltagare fördelat på kön. Pojkar Flickor Deltagartillfällen 156 442 175 892 Unika deltagare 9 989 10 020 40(47) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden 2015-06-10 Eftersom statistiken bygger på ca 38 % av totalt antal föreningar så kan den vara missvisande för hela föreningslivet. Den totala statistiken kommer att fr.o.m. i år presenteras som nyckeltal i årsbokslutet. Förvaltningen arbetar med att ta fram ett statistikverktyg som ska underlätta framtagning av mer detaljerad statistik såsom åldersgrupperingar, när på dygnet man är aktiv m.m. Beslutsunderlag Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut §63 2015-06-03 Beslutet skickas till För kännedom Kommunfullmäktige 41(47) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden 2015-06-10 § 94 Dnr 2015-00086 KF- uppdrag om att utreda ridsportens behov och utmaningar i Växjö kommun Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar fördela särskilt stöd för akuta åtgärder på ridanläggningarna under 2015 utifrån förvaltningens föreslagna principer. Bakgrund Kultur- och fritidsförvaltningen har av nämnden fått i uppdrag att utreda ridsportens behov och utmaningar i Växjö kommun. Uppdraget grundar sig Ann-Kristin Lindquists (S) motion från den 6 januari 2014, där hon föreslagit att fritidsnämnden i samråd med kommunens ridklubbar får i uppdrag att utreda frågan om en centralt belägen arena för ridsport i Växjö. Fritidsnämnden har i § 27 2014-03-10 yttrat sig positivt över motionen. Nämnden håller med om att en utredning kring ridsporten i Växjö bör göras. En sådan utredning bör dock enligt nämnden belysa vilka behov och utmaningar som finns för ridsporten i Växjö. Kommunfullmäktige har den 20 maj 2014 § 117 beslutat att bifalla motionen och att uppdra åt fritidsnämnden att utreda ridsportens behov och utmaningar i Växjö kommun. Uppdragetsomfattning utgörs av: 1. Statusbesiktning av ridanläggningarna i Växjö kommun. 2. En nulägesbeskrivning av ridklubbarna och deras framtida ambitioner och behov för verksamheten. 3. En översikt av ridskolan och ridsportens roll i samhället 45(47) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden 2015-06-10 4. Övervägande och rekommendationer vad gäller utveckling och investeringar inom ridsporten i Växjö kommun. Detta ärende utgör en första del av punkt fyra och kommer att kompletteras. De statusbesiktningar som genomförts av WSP visar på ett stort behov av åtgärder på dem fem föreningsägda ridanläggningarna. WSPs rapport lyfter fram förslag på prioriteringar och även en klassificering av åtgärderna utifrån vilka åtgärder som behövs för att uppfylla lagkrav, säkerhet med mera, samt vilka åtgärder som behövs för fastighetsunderhåll och för verksamhetsutveckling. Föreningarnas egna ekonomiska möjligheter att vidta de framlyfta åtgärderna är ytterst begränsade. Nämnden har en avsatt budget om totalt 1 000 000 kr för ridsporten 2015. Av dessa beräknas 300 000 kr användas till pågående fördjupad projektering/utredning av Växjö ridklubbs stall enligt förslag från WSP. Ärendet Kultur- och fritidsförvaltningen föreslår att de kvarstående 700 000 kr av den budget som finns avsatt för ridsporten 2015 fördelas till föreningarnas behov av åtgärder för att uppfylla lagkrav och säkerhet. Den totala beräknade summan för dessa åtgärder uppgår till ca 4 000 000 kr. Därför är förvaltningens bedömning att endast lagkravs- och säkerhetsåtgärder som klassificerats som prioritet ett i WSPs rapport och som också föreningarna själva bedömer vara mest akut prioriteras under 2015. Fördelning av stöd föreslås fördelas för nedanstående åtgärder Braås ponny- och ridklubb Lammhults ridklubb Theleborgs ryttarsällskap Vattenläcka pumphus Uppriktning av fundament på förråd Förbättra vattenkvalitet samt inköp varmvatten beredare Renovering södra gaveln Ny vattenlösning Fuktskada och ventilationsrum Ny stallinredning, lilla ponnystallet byggs om och 46(47) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden 2015-06-10 Växjöorterns fältrittklubb Växjö ridklubb mindre renovering av B-stall, plan tas fram för framtida ombyggnation av B-stall Avloppslösning, infiltrationsanläggning Förvaltningen avvaktar rapport utifrån den utökade projekteringen/utredningen. Storleken på stödet för respektive förening bör grundas på offertunderlag för de olika åtgärdena. Offerterna ska ha inkommit från föreningarna senast 26 juni för att förvaltningen ska hinna bedöma ansökningarna och fördela stödet. Stödet kräver i grunden ingen egen kontantinsats som motprestation från föreningen men beroende på storleken på ansökningarna kan bidraget behöva begränsas till en lägre nivå för att vi ska hålla oss inom tillgänglig budget. Beslutsunderlag Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut §65 2015-06-03 Yrkanden Håkan Frizén (V) med instämmande av Eva Johansson (C) yrkar bifall på liggande förslag till beslut. Beslutsordning Ordförande frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att kultur- och fritidsnämnden beslutar i enlighet med förslag till beslut. Beslutet skickas till För kännedom Kommunfullmäktige Theleborgs ryttarsällskap Braås ponny- och ridklubb Lammhults ridklubb Växjöortens fältrittklubb Växjö ridklubb 47(47) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden 2015-06-10 § 92 Dnr 2015-00034 Uppdrag att under 2011 genomföra en kartläggning av idrottsytor ur ett könsperspektiv Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner presenterad statistik. Bakgrund Kommunfullmäktige gav i § 158/2010 fritidsnämnden i uppdrag att under 2011 genomföra en kartläggning över nyttjandet av idrottsytor ur ett könsperspektiv. Kultur och fritidsförvaltningen har sedan 1/7 2013 krav på att föreningar ska närvarorapportera sin barn och ungdomsverksamhet i ett datasystem. Med det nya systemet kan förvaltningen presentera hur könsfördelningen ser ut för de föreningar som årligen söker verksamhetsstöd för barn och ungdomar (5-20 år). Varje år söker ca 130 stycken föreningar verksamhetsstöd. Stödet betalas ut först efter avslutat verksamhetsår vilket innebär att de siffror vi kan ta fram är föregående års verksamhet. Eftersom vissa föreningar har brutet verksamhetsår så kan inte förvaltningen ge en total årlig statistik förrän samtliga föreningar sökt. Av de föreningar som söker stöd är ca 75 % idrottsföreningar. Ärendet Statistiken presenterar hur könsfördelningen är hos de 49 stycken föreningar som t.o.m. april månad erhållit verksamhetsstöd. Statistiken omfattar antal godkända deltagartillfällen och unika deltagare fördelat på kön. Pojkar Flickor Deltagartillfällen 156 442 175 892 Unika deltagare 9 989 10 020 40(47) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden 2015-06-10 Eftersom statistiken bygger på ca 38 % av totalt antal föreningar så kan den vara missvisande för hela föreningslivet. Den totala statistiken kommer att fr.o.m. i år presenteras som nyckeltal i årsbokslutet. Förvaltningen arbetar med att ta fram ett statistikverktyg som ska underlätta framtagning av mer detaljerad statistik såsom åldersgrupperingar, när på dygnet man är aktiv m.m. Beslutsunderlag Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut §63 2015-06-03 Beslutet skickas till För kännedom Kommunfullmäktige 41(47) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden 2015-06-10 § 83 Dnr 2015-00185 Medborgarförslag om att bygga ett badhus i Ingelstad Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämnden avslår medborgarförslaget med motiveringen att behovet av ett nytt badhus i Ingelstad inte är prioriterat utifrån kultur- och fritidsnämndens bedömning. Bakgrund En medborgare i Ingelstad föreslår att kommunen bygger ett badhus med bastu och pool i Ingelstad. Ärendet Ett badhus med pool, bastu och omklädningsrum kräver en byggnadsyta på ca 500 m2. Kostnaden för en sådan anläggning bedöms ligga på 30 000 kronor per m2. Beslutsunderlag Medborgarförslag om att anlägga ett nytt badhus i Ingelstad Kommunfullmäktiges beslut §218 2014-10-21 Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut §54 2015-06-03 Beslutet skickas till För kännedom Kommunfullmäktige Förslagsställaren 25(47) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Överförmyndarnämnden 2015-06-09 § 52 Utredning gällande förändrat redovisningsdatum för gode män Överförmyndarnämndens beslut -att inte förändra redovisningsdatumet för gode män. Bakgrund I budget för Växjö kommun 2015 står följande ”Växjö kommun ska undersöka förutsättningarna att ansöka om att bli försökskommun för förändrade redovisningsdatum för gode män.” Utredare Inger Brandt har gjort en redogörelse för hur förutsättningarna ser ut och studerat för- och nackdelar med att förändra redovisningsdatumet (i utredningen benämnt brutet räkenskapsår). Utredaren beskriver hur ett sådant system skulle kunna fungera. I beaktandet av för- och nackdelar finner dock förvaltningen att nackdelarna överväger. Det skulle inte vara möjligt att, med det verksamhetssystem vi har, använda oss av något annat än kalenderår. Det skulle i praktiken innebära att för varje årsräkning (ca 700 stycken) måste dubbelt arbete göras med att föra in dem i systemet och den automatiska funktionen som räknar ut arvodet samt huruvida huvudmannen eller kommunen ska stå för arvodet sätts ur spel. Till följd att alla arvoden måste beräknas manuellt. Under 2015 har årsräkningarna blivit färdiggranskade i en snabbare takt än de senaste åren och förvaltningen ser att det ger en större vinst för kommunen, huvudmännen, medarbetarna och de gode männen att man under våren visstidssanställer en granskare. Det finns utrymme i personalbudgeten för detta på grund av partiella föräldraledigheter bland personalen. Beslutsunderlag Carina Elmefalls förslag till beslut 2015-05-27 Inger Brandts utredning, 2015-05-11 Beslutsexpediering: Kommunstyrelsen 1 (1) Justerandes sign Utdragsbestyrkande
© Copyright 2024