Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning
Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 ÖKAD SÖKAKTIVITET GENOM TYDLIGARE KRAV OCH ÖKAD UPPFÖLJNING 2015-02-20 Tidsperiod 2014 Sida: 2 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning Sida: 3 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning Dnr: Af-2013/508922 Datum: 2015-02-20 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning ”Arbetsförmedlingen ska senast den 13 juni 2014 och i samband med årsredovisningen för 2014 - redovisa och analysera hur Arbetsförmedlingen har ökat uppföljningen för arbetssökande. I redovisningen ska myndigheten särskilt redogöra för: Antalet möten och kontakter som de arbetslösa har haft med en arbetsförmedlare och analysera hur antalet möten och kontakter har påverkat sökaktiviteten. Arbetet med aktivitetsrapporten. Som en del av denna redovisning ska Arbetsförmedlingen analysera hur de individuella handlingsplanerna förhåller sig till aktivitetsrapporterna och hur införandet av aktivitetsrapporterna har påverkat sökaktiviteten, såväl generellt som inom olika grupper av arbetssökande, t.ex. med avseende på ersättningsform. Arbetet med handlingsplanerna, inklusive uppdateringsfrekvens, i vilken utsträckning förnyade bedömningar har gjorts och hur kvaliteten i de arbetsmarknadspolitiska bedömningarna har förbättrats. - redovisa och analysera övriga relevanta delar av Arbetsförmedlingens arbete med att öka sökaktiviteten respektive myndighetens roll i kontrollfunktionen inom arbetslöshetsförsäkringen. - redovisa och analysera hur myndigheten har utvecklat dokumentationen och därmed säkerställt möjligheten att följa upp samtliga relevanta delar inom myndighetens kontrollfunktion i arbetslöshetsförsäkringen. Arbetsförmedlingen ska även redogöra för hur arbetet med dokumentation förhåller sig till processen intern styrning och kontroll. Ovanstående redovisning och analys ska göras mot bakgrund av de nya åtgärdsreglerna inom arbetslöshetsförsäkringen och införandet av aktivitetsrapporten. Redovisningen och analysen ska även i förekommande fall ske utifrån de indikatorer Arbetsförmedlingen har infört för att följa och utveckla myndighetens arbete när det gäller uppföljning av sökaktivitet och kontrollfunktionen inom arbetslöshetsförsäkringen.” Sida: 4 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning Beslut i detta ärende har fattats av biträdande generaldirektör Clas Olsson. Ärendet har föredragits av kvalificerade handläggare Shara Unneberg. I den slutliga handläggningen har Direktör för avdelningen Förmedlingstjänster Marie Linell-Persson, tillförordnad avdelningschef Jeanette Azinovic, enhetschef Åse-Marie Linderö och kvalificerade handläggare Yvonne Thorsén deltagit. Clas Olsson Shara Unneberg Sida: 5 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning Innehållsförteckning Sammanfattning ................................................................................................ 7 1. Arbetsförmedlingens uppdrag med att öka individers arbetssökande genom tydligare krav och ökad uppföljning ................................................................... 8 2. Syfte med insatserna för att öka individers arbetssökande ............................... 8 2.1 Kontakter och möten med arbetssökande .................................................................... 8 2.2 Syftet med aktivitetsrapportering ............................................................................... 10 2.3 Syftet med individuella handlingsplaner .................................................................... 10 3. Metod ......................................................................................................... 11 3.1 Studie av Arbetsförmedlingens registerdata ................................................................ 11 3.2 Enkät till arbetssökande – Sökandeundersökningen ................................................. 11 3.3 Enkät till arbetsförmedlare om meddelande till a-kassorna ...................................... 11 3.4 Enkäter till arbetsförmedlare och arbetssökande om aktivitetsrapportering ...........12 3.5. Intervjuer med arbetsförmedlare och chefer .............................................................12 3.6 Stickprov av handlingsplaner .......................................................................................12 4. Vad är sökaktivitet? ..................................................................................... 12 4.1 Definition av begreppet sökaktivitet ........................................................................... 14 4.2 Relationen mellan sökaktivitet och ökade chanser till arbete ................................... 14 4.3 Arbetsförmedlares bedömning av sökaktivitet ...........................................................15 4.4 Antal sökta jobb ............................................................................................................ 17 5. Insatser som har genomförts för att öka sökaktiviten .................................... 20 5.1 Kontakter och möten .................................................................................................... 20 5.2 Aktivitetsrapportering ................................................................................................. 22 5.2.1 De arbetssökande och aktivitetsrapporteringen ................................................. 26 5.2.2 Arbetsförmedlarna och aktivitetsrapporteringen ............................................... 28 5.2.3 Aktivitetsrapportens påverkan på sökaktivitet ................................................... 29 5.3 Handlingsplanerna .......................................................................................................31 5.3.1 Handlingsplanens uppdateringsfrekvens ............................................................ 32 5.3.2 Kvaliteten i den arbetsmarknadspolitiska bedömningen ................................... 32 5.3.3 Förnyad bedömning i handlingsplanen ............................................................... 36 5.4 Förbättra handlingsplanerna ...................................................................................... 39 6. Arbetsförmedlingens uppdrag inom arbetslöshetsförsäkringen ......................39 6.1 Tydligare ansvarsfördelning inom arbetslöshetsförsäkringen .................................. 40 6.2 Förändrade regler påverkar Arbetsförmedlingen ...................................................... 40 Sida: 6 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning 6.3 Arbetsförmedlingen informerar de arbetssökande .................................................... 41 6.4 Stöd till arbetsförmedlare............................................................................................ 42 6.5 Förändringen i antalet skickade meddelanden till arbetslöshetskassorna............... 42 6.5.1 Förändringar vid meddelandegrunden ”inte aktivt söker lämpliga arbeten” .... 42 6.5.2 Förändringar vid meddelandegrunden ”inte sökt anvisat lämpligt arbete”...... 44 6.5.3 Analys av enkätundersökning .............................................................................. 46 7. Dokumentation kopplad till arbetslöshetsförsäkringen ................................... 47 7.1 Systemstöd för meddelande till arbetslöshetskassa ................................................... 47 7.2 Systemstöd för aktivitetsrapport ................................................................................. 48 7.3 Dokumentation i Arbetsförmedlingens informationssystem AIS ............................. 49 7.4 Nytt handläggarstöd om förvaltningsrätt ................................................................... 49 7.5 Webbutbildning om statstjänstemannarollen ............................................................ 50 7.6 Utbildning i dokumentation ........................................................................................ 50 7.7 Intern styrning och kontroll i arbetet med arbetslöshetsförsäkringen ..................... 50 7.7.1 Ärendegranskning, dokumentation .......................................................................51 8. Diskussion .................................................................................................. 51 8.1 Vad är en optimal sökaktivitet? ....................................................................................51 8.2 Insatser för att uppnå bättre effekt i jobbsökandet ................................................... 53 8.3 Sökaktivitet i olika målgrupper ................................................................................... 54 8.3.1 Arbetssökande på hel- eller deltid ....................................................................... 54 8.3.2 Arbetssökande med varierande krav på sökaktivitet ......................................... 54 8.3.3 Arbetssökande i program utan krav på sökaktivitet ........................................... 55 8.4 Att definiera antalet jobb en person ska söka ............................................................ 55 8.4.1 Kvantifiera krav på antalet sökta jobb, fördelar och nackdelar ......................... 55 8.4.2 Aspekter att ha i åtanke vid kvantifiering av krav på sökta jobb ....................... 57 9. Slutsatser....................................................................................................58 10. Bilagor ..................................................................................................... 60 10.1 Avidentifierade aktivitetsrapporter ........................................................................... 60 10.2 Avidentifierad handlingsplan .................................................................................... 63 10.3 Tabeller ....................................................................................................................... 65 Sida: 7 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning Sammanfattning Den här rapporten handlar om arbetet med att följa upp och att öka arbetssökandes sökaktivitet som Arbetsförmedlingens har gjort under 2014. Arbetsförmedlingen kan påverka hur många arbeten en arbetssökande söker både genom rådgivning och vägledning men även genom att kontrollera jobbsökandet och vidta åtgärder om en person inte söker arbete i tillräckligt hög utsträckning. Genom att se till att den som är arbetslös söker tillräckligt många lämpliga jobb och att personen samtidigt är beredd att acceptera de jobberbjudanden som hen får kan Arbetsförmedlingen bidra till att minska arbetslösheten. Arbetsförmedlingen ska säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring. Syftet med arbetslöshetsförsäkringen är att ge ekonomisk ersättning för inkomstbortfall vid arbetslöshet under en begränsad period i samband med omställning från ett arbete till ett annat. Genom att matcha den arbetssökande mot lediga arbeten, följa upp anvisade arbeten och följa upp den arbetssökandes sökaktivitet, bland annat genom aktivitetsrapporten, får Arbetsförmedlingen värdefull information för att fullfölja uppdraget inom arbetslöshetsförsäkringen. Under året har Arbetsförmedlingen infört aktivitetsrapportering för majoriteten av alla arbetssökande. Arbetsförmedlare och arbetssökande uppger att de ser både positiva och negativa sidor med aktivitetsrapporteringen. Andelen arbetssökande som uppger att de inte sökt några arbeten har minskat under året, möjligtvis till följd av införandet av aktivitetsrapporteringen. Antalet kontakter mellan arbetssökande och arbetsförmedlare har varit något lägre under 2014 än tidigare år, delvis på grund av att aktivitetsrapportering i vissa fall har ersatt personliga kontakter mellan arbetsförmedlare och arbetssökande. En av de främsta utmaningarna i uppföljning av sökaktivitet är att säkerställa att arbetsförmedlarna har tillräckligt stöd i hur de ska följa upp sökaktivitet på ett enhetligt sätt, exempelvis hur många arbeten en arbetssökande bör söka per månad. Behovet av tydliga riktlinjer till arbetsförmedlare står i motsats till behovet av att anpassa kraven på sökaktivitet utifrån varje arbetssökandes unika situation för att kraven inte ska uppfattas som orimliga och fyrkantiga. Sida: 8 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning 1. Arbetsförmedlingens uppdrag med att öka individers arbetssökande genom tydligare krav och ökad uppföljning Enligt regleringsbrevet för 2014 ska Arbetsförmedlingen kontrollera och följa upp arbetssökandet för alla arbetslösa. Detta gäller oavsett vilken ersättningsform som den arbetssökande har. Tätare kontakter mellan arbetssökande och arbetsförmedlare utgör ett viktigt stöd för den enskilde, men är också grundläggande för förbättrad uppföljning av arbetssökandet. Från den 1 september 2013 gäller ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen som innebär en tydligare ansvarsfördelning mellan Arbetsförmedlingen, arbetslöshetskassorna och den arbetssökande. Genom förändrade och delvis nya systemstöd har möjligheten till dokumentation utvecklats för att öka möjligheten att följa upp Arbetsförmedlingens arbete med kontrollfunktionen. 2. Syfte med insatserna för att öka individers arbetssökande Ett av Arbetsförmedlingens huvuduppdrag är att följa upp om de arbetssökande söker jobb tillräckligt aktivt för att ha rätt till ersättning. Uppföljningen av sökaktiviteten syftar också till att stödja den som är arbetssökande i att förbättra sättet hen söker jobb på för att öka chanserna till arbete. 2.1 Kontakter och möten med arbetssökande En stor del av arbetsförmedlarnas tid upptas av att träffa arbetssökande för att stödja dem i att hitta ett arbete och besluta om olika insatser och program.1 Förutom stöd och rådgivning syftar kontakterna med arbetssökande också till att arbetsförmedlaren ska säkerställa att den som är arbetssökande söker jobb aktivt. Arbetsförmedlaren har en viktig uppgift i att stödja, motivera och hjälpa den arbetssökande att upprätthålla en effektiv jobbsökarstrategi och en hög sökaktivitet. En förutsättning för att kunna hjälpa och stödja den arbetssökande är att kontakten mellan arbetsförmedlaren och den arbetssökande är anpassad utifrån den arbetssökandes behov. 1 Enligt Arbetsförmedlingens årsredovisning för 2013 ägnades 41 procent av arbetsförmedlarnas tid till kontakter med arbetssökande. Sida: 9 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning Arbetsförmedlarens bedömning av den arbetssökandes möjligheter på arbetsmarknaden ska i ett tidigt skede fånga upp de arbetssökande som riskerar långvarig arbetslöshet. Kontakten mellan arbetssökande och arbetsförmedlare har betydelse för sannolikheten att en arbetssökande får jobb. En rapport från IFAU undersöker betydelsen av kontakter för utfall till arbete på arbetssökande i Danmark, ”Resultaten pekar på stora positiva effekter av att möta sin förmedlare. Det finns en tendens till att effekten blir större med antalet möten som den arbetssökande har deltagit i. Sannolikheten att den arbetssökande hittar ett jobb stiger under veckan som mötet äger rum, och effekten förblir positiv (men mindre) under de följande veckorna.”2 Huruvida det är en ökad sökaktivitet som är orsak till det ökade utflödet till arbete är mer oklart. Arbetsförmedlingen har tidigare konstaterat att det är komplicerat att analysera kontakternas betydelse för sökaktiviteten. Det är möjligt att visa på samvariation, men att fastställa kausalitet innebär omfattande utmaningar. 3 Återrapporten för sökaktivitet i juni 2013 visade på en positiv samvariation mellan ökad kontaktfrekvens och en generellt högre sökaktivitet bland de arbetssökande. Rapporten betonade dock samtidigt att effekten av en ökad kontaktfrekvens varierar beroende på: • Den arbetssökandes position på arbetsmarknaden. Alla sökandegrupper påverkas av en ökad kontaktfrekvens men effekterna är störst för dem som står närmast arbetsmarknaden. För de personer som har en svagare position på arbetsmarknaden behövs mer stöd än bara en ökning av antalet kontakter. Dessa personer är i behov av arbetsmarknadspolitiska insatser och program och/eller subventionerade anställningar, för att skillnaderna i jobbchanser mellan dem med relativt sämre och bättre jobbchanser ska minska. • Den arbetssökandes grad av sökaktivitet. För den redan aktivt sökande har inte antalet möten eller fokus på uppföljning någon större effekt på sökaktiviteten. För en sökande med låg sökaktivitet är däremot effekten rimligtvis positiv vid kombinationen många möten och ett fokus på uppföljning. Personer med låg sökaktivitet finns i samtliga grupper och en viktig uppgift för Arbetsförmedlingen är att upptäcka dessa och att intensifiera insatserna för dem. Aktivitetsrapporten är ett viktigt redskap i detta arbete. • Kvaliteten och innehållet i mötet. Det räcker inte att ha en ökad kontaktfrekvens om innehållet på mötet inte är anpassat till de svårigheter som personen möter på 2 3 IFAU 2014:5 Betydelsen av möten mellan arbetslösa och förmedlare. Arbetsförmedlingen (2013-06-14) Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning. Sida: 10 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning arbetsmarknaden. Även vikten av den arbetssökandes egen sökaktivitet måste betonas under mötet för att ha effekt.4 Sambandet mellan kontaktfrekvens och sökaktivitet påverkas därför av samspelet mellan antalet kontakter, uppföljning av sökaktiviteten samt den arbetssökandes initiala aktivitet och ställning på arbetsmarknaden. Aktivitetsrapporten kan spela en central roll för att hantera detta, och är ett viktigt redskap för att öka individualiseringen av handläggningen. 2.2 Syftet med aktivitetsrapportering Aktivitetsrapportering innebär att den som är arbetssökande ska meddela Arbetsförmedlingen vilka jobb hen har sökt och vilka aktiviteter hen har genomfört för att bryta arbetslösheten. Syftet med aktivitetsrapportering ur de arbetssökandes perspektiv är att: • • • • Öka sökaktiviteten och därmed chansen att få arbete. Öka egenansvaret för den arbetssökande för att lösa sin arbetslöshetssituation. Tydliggöra för den enskilde de regler som gäller för att få ersättning. Ge arbetssökande ett verktyg som stöd i att lösa arbetslöshetssituationen. För Arbetsförmedlingen ska aktivitetsrapporten: • • • Underlätta bedömningen om den sökande aktivt söker arbete och därmed förenkla uppföljning av de arbetssökandes sökaktivitet. Ge Arbetsförmedlingen ett underlag för dialog med den arbetssökande för att identifiera förbättringsområden och behov av ökat stöd för den arbetssökande. Ge Arbetsförmedlingen ett verktyg i Arbetsförmedlingens kontrollarbete. 2.3 Syftet med individuella handlingsplaner Handlingsplanen är en överenskommelse mellan arbetssökande och arbetsförmedlare om hur den arbetssökande ska inrikta sitt jobbsökande. Handlingsplanen ska vara ett stöd i jobbsökandet genom att ge konkreta instruktioner om de aktiviteter den arbetssökande ska göra för att öka sina chanser att få ett arbete. Varje handlingsplan ska innehålla en arbetsmarknadspolitisk bedömning av den arbetssökandes förutsättningar för arbete, arbetsmarknadens krav och Arbetsförmedlingens uppdrag. Handlingsplanen innehåller 4 Arbetsförmedlingen (2013-06-14) Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning. Betydelsen av tidiga kontakter berörs även i Jonas Maibom Pedersen, Michael Rosholm och Michael Svarer (2012) “Experimental Evidence on the Effects of Early Meetings and Activation”, Aarhus University. Sida: 11 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning även information om vilket stöd den arbetssökande kommer att få från Arbetsförmedlingen.5 I förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten regleras att handlingsplanen ska upprättas senast 30 dagar från det att den arbetssökande anmäler sig hos Arbetsförmedlingen. En handlingsplan för den som inte fyllt 25 år bör dock upprättas tidigare.6 3. Metod 3.1 Studie av Arbetsförmedlingens registerdata Den statistik som används i den här rapporten kommer i huvudsak från Arbetsförmedlingens datalager och omfattar hela år 2014 om inte annat anges. Statistik från 2014 jämförs, i de fall där det är möjligt, med motsvarande period under 2013 och 2012. 3.2 Enkät till arbetssökande – Sökandeundersökningen För att få en bild av de arbetssökandes sökaktivitet används Sökandeundersökningen. Sökandeundersökningen är en intervjuundersökning som genomförs månadsvis. I undersökningen intervjuar Arbetsförmedlingen cirka 2 500 personer. Bland annat ställs frågor om hur mycket tid de intervjuade lagt ner på att söka arbete den senaste veckan och hur många jobb de sökt under de senaste 30 dagarna. Undersökningen omfattar arbetslösa och arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program, och resultat publiceras kvartalsvis. 3.3 Enkät till arbetsförmedlare om meddelande till akassorna Arbetsförmedlingen har under hösten 2014 genomfört en enkätundersökning riktad till de lokala förmedlingskontorens resurspersoner för arbetslöshetsförsäkringen. Syftet med enkäten har varit att ta reda på orsakerna till förändringarna i antalet meddelanden till akassorna avseende grunder som inte ändrades i samband med regelförändringarna i arbetslöshetsförsäkringen september 2013. Syftet var även att undersöka om och hur 5Arbetsförmedlingens föreskrifter (AFFS 2014:1) om individuella handlingsplaner. Enligt förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska en handlingsplan upprättas under den arbetssökandes medverkan utom för dem för vilken en etableringsplan istället upprättas. Det innebär att alla heltids- och deltidsarbetslösa samt deltagare i arbetsmarknadspolitiska program ska ha en individuell handlingsplan. 6 Sida: 12 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning arbetsförmedlarens roll förändrats mot bakgrund av regelförändringarna i arbetslöshetsförsäkringen. 3.4 Enkäter till arbetsförmedlare och arbetssökande om aktivitetsrapportering Arbetsförmedlingen har under mars och november 2014 genomfört två enkäter som berör arbetet med aktivitetsrapporteringen till ett urval av arbetsförmedlare. På samma sätt har även ett urval av arbetssökande svarat på frågor om aktivitetsrapportering under mars och november 2014. 3.5. Intervjuer med arbetsförmedlare och chefer Intervjuer om arbetet med aktivitetsrapportering har genomförts med arbetsförmedlare vid tolv förmedlingskontor, respektive chefer vid sex förmedlingskontor. Förmedlingskontoren har valts utifrån geografisk spridning och storlek. Totalt har 28 arbetsförmedlare och sex chefer intervjuats under november 2014. Fem arbetsförmedlare har även bidragit med diskussionsunderlag för uppföljning av sökaktivitet. 3.6 Stickprov av handlingsplaner Det krävs en kvalitativ granskning av handlingsplanen för att besvara regleringsbrevets frågeställningar om i vilken utsträckning förnyade bedömningar har gjorts i handlingsplanerna och hur kvaliteten i de arbetsmarknadspolitiska bedömningarna har förbättrats. Ett urval av 600 arbetssökande i mars 2014 utgör underlag för analysen av hur handlingsplanerna förhåller sig till aktivitetsrapporterna, i vilken utsträckning förnyade bedömningar gjorts samt kvaliteten i de arbetsmarknadspolitiska bedömningarna. Urvalet baseras på arbetssökande som varit inskrivna i minst fyra månader och som inte ingår i etableringsuppdraget. Det stickprov som ligger till grund för denna rapport är mer omfattande jämfört med tidigare år. Frågeställningarna har även vidareutvecklats för att möjliggöra en djupare analys. Jämförelser med tidigare år ska därför göras med försiktighet.7 4. Vad är sökaktivitet? Sökaktivitet i regelverket I regelverket för arbetslöshetsförsäkringen återfinns inte begreppet ”sökaktivitet”. Istället finns det krav på att arbetslösa som gör anspråk på arbetslöshetsersättning aktivt ska Arbetsförmedlingen har utarbetat en tolkningsnyckel till stickprovsfrågorna för att minimera tolkningsvariationen, dels mellan granskarna vid samma urval, dels över tid. Tolkningsnyckeln beskriver vilka krav som ska vara uppfyllda för att en fråga ska besvaras med ja eller nej. 7 Sida: 13 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning söka lämpliga arbeten.8 I förarbeten till lagen om arbetslöshetsförsäkring och förordningen om aktivitetsstöd används ordet ”sökaktivitet” när kravet på att ”aktivt söka lämpliga arbeten” diskuteras. Det finns däremot ingen definition av vad begreppet ”sökaktivitet” innebär. Enligt resonemangen i direktiven som ligger till grund för införandet av aktivitetsrapportering ses deltagande i arbetsmarknadspolitiska program, vars främsta syfte är att bidra till att bryta arbetslöshet, inte som en del av sökaktiviteten. Programdeltagandet kan vara en anledning att sänka kraven på sökaktivitet eftersom programdeltagandet kan ge ett godtagbart skäl att inte vara aktivt arbetssökande.9 Det finns endast ett fåtal domar som berör frågan vad som krävs för att en person ska anses aktivt söka lämpliga arbeten utifrån regelverket inom arbetslöshetsförsäkringen. 10 Eftersom domarna utgår från enskilda situationer är det svårt att dra några slutsatser om vilken aktivitet som krävs generellt för att anses aktivt söka lämpliga arbeten. 11 Sökaktivitet i aktivitetsrapporterna I informationen till arbetssökande om vad de ska ange i aktivitetsrapporten står det12: ”I aktivitetsrapporten dokumenterar du de jobb du har sökt och andra aktiviteter som du har genomfört för att få ett arbete. Aktiviteterna som du ska redovisa beror på just dina individuella förutsättningar och utgår från innehållet i din handlingsplan eller etableringsplan. Du ska även redovisa andra aktiviteter som du gjort för att få ett arbete även om de inte finns beskrivna som en aktivitet i din handlingsplan eller etableringsplan.” Arbetsförmedlingen har under hösten 2014 granskat innehållet i 480 aktivitetsrapporter för att få en överblick över vad arbetssökande anger för aktiviteter. De vanligaste aktiviteterna är söka jobb, ta del av aktiviteter hos Arbetsförmedlingen eller kompletterande aktör, leta efter lämpliga arbeten, arbetat eller studerat. 43 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Se Ds 2013:56 sidan 61: ”Kraven på sökaktivitet för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program behöver emellertid vara mer nyanserad med hänsyn till vilket program det är fråga om och i vilket skede av programmet deltagaren befinner sig. Exempelvis kan en deltagare i en arbetsmarknadsutbildning i vart fall inledningsvis ha ett godtagbart skäl för att inte vara aktivt arbetssökande.” 10 Vi har hittat 12 domar som handlar om att vara aktivt arbetssökande eller aktivt söka lämpligt arbete: Kammarrätten i Sundsvall mål nr 31-07, 311-07, 2018-06, 2020-06, 2169-07, 2170-07, 2939-08, Kammarrätten i Stockholm 1412-02, 6585-06, 6645-11, 7366-07, samt Förvaltningsrätten i Göteborg 759-14. 11 Jämför Förvaltningsrätten i Göteborg mål nr 759-14: Tre sökta arbeten under 1 månad – ej aktiv med Kammarrätten i Sundsvall mål nr 2170-07: 4 veckor – sökte endast tre anvisade arbeten. 12 Arbetsförmedlingen.se 2014-11-17. 8 9 Sida: 14 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning 4.1 Definition av begreppet sökaktivitet Alla aktiviteter som syftar till att ta sig ur arbetslösheten är inte en del av sökaktiviteten. Som ”sökaktiviteter” avser Arbetsförmedlingen endast de aktiviteter som syftar till att den arbetssökande ska, med befintliga kunskaper, få ett arbete. Exempel på sådana aktiviteter är att leta efter arbeten i olika platsbanker, skriva ansökningshandlingar och att prata med arbetsgivare. Aktiviteter, som i och för sig syftar till att bryta arbetslösheten, men genom att rusta den sökande så att hen kan få ett arbete som hen saknar kvalifikationer eller färdigheter för i nuläget, ses däremot inte som sökaktiviteter. Exempel på sådana aktiviteter är att söka utbildningar, delta i studier eller delta i (de flesta) arbetsmarknadspolitiska program. Det finns aktiviteter som kan ha båda de ovan beskrivna syftena, ibland till och med samtidigt. Exempel på sådana aktiviteter är praktik, där syftet kan vara antingen att förvärva färdigheter för att få ett liknande arbete eller att visa sina färdigheter för den arbetsgivare man praktiserar hos för att därefter bli anställd hos arbetsgivaren. Sökaktivitet kan inte liktydas med ”antal sökta jobb”. En person kan ha hög sökaktivitet och samtidigt söka relativt få jobb. Så skulle vara fallet om en person lägger mycket tid på att sålla bland ansökningar och på att utforma ansökningar. Men eftersom det är lättare att i efterhand följa upp hur många jobb en person har sökt jämfört med hur mycket tid personen har lagt ner på jobbsökande kan antal sökta jobb fungera som en indikator på sökaktivitet. Det vill säga, ett stort antal sökta jobb är ett tecken på hög sökaktivitet. 4.2 Relationen mellan sökaktivitet och ökade chanser till arbete Forskningen ger en splittrad bild av hur sökaktiviteten påverkar chansen att få ett arbete. Äldre studier visar på ett starkt samband mellan fler sökta jobb och större chans till arbete.13 Nyare studier visar samtidigt på ett obefintligt eller oklart samband.14 Skillnaden mellan nya och äldre studier kan tänkas höra samman med att arbetssökandet har förändrats över tid. En allt större del av arbetssökandet sker via e-post. Att söka arbete via e-post torde minska tidsåtgången för varje ansökan och därmed göra att antalet sökta jobb ökar i genomsnitt. Även tillgången till information om lediga arbeten har ökat i och med att jobbsökandet flyttat ut på Internet. Jämfört med när arbetsgivare annonserade i tidningar efter arbetskraft kan den som söker jobb numera få kännedom om betydligt fler lediga jobb via platsbanker på Internet. I början av 2000-talet låg genomsnittet för antalet sökta jobb kring fem per månad men har sedan 2008 legat över åtta jobb per månad. Den ökade digitaliseringen kan vara ett skäl till den långsiktiga ökningen. 13 14 Se Empirical Labor Economics: The Search Approach Devine och Kiefer (1991). Se Selektivitet och jobbchanser bland arbetslösa IFAU 2014:21. Sida: 15 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning Att jobbsökandet har flyttat ut på Internet kan tänkas påverka sökaktiviteten genom att varje arbetsgivare får fler ansökningar per ledigt arbete. Det beror på att fler känner till att jobbet är ledigt och genom att det tar kortare tid att skriva en ansökan. För den som söker jobb betyder det att konkurrensen om varje vakans ökar eftersom arbetsgivaren har fler sökande att välja mellan. I en tid då varje arbetsgivare fick färre jobbansökningar är det troligt att det fanns en större vinst för den som sökte jobb att vara mycket aktiv i sitt arbetssökande genom att skicka många jobbansökningar eftersom arbetsgivaren hade färre ansökningar att välja mellan. För arbetsgivaren kan det innebära en merkostnad att hantera många ansökningar. En arbetsgivare som tänker rekrytera vill inte primärt komma i kontakt med så många arbetssökande som möjligt utan snarare hitta ett fåtal kandidater som är tillräckligt intressanta för fortsatt rekryteringsprocess. Det kan därmed ofta finnas rationella skäl för arbetsgivarna att begränsa urvalet och spridningen av information.15 Svårigheten att få klarhet i hur sökaktiviteten påverkar chansen att få arbete hänger även samman med att merparten av studierna fokuserar på om kontroll och sanktioner ökar sökaktiviteten och därigenom påverkar sannolikheten att få ett arbete snarare än om ökad sökaktivitet i sig bidrar till att fler går till arbete. Det finns ett relativt starkt samband mellan risk för sanktioner, det vill säga att bli av med sin ersättning vid för låg sökaktivitet, och ökat utflöde till arbete. 16 Eftersom en ökad sökaktivitet ofta är en följd av risk för sanktioner är det svårt att separera effekter av införandet av sanktioner och ökad sökaktivitet. De arbetssökandes sökaktivitet varierar och påverkas av en rad olika faktorer, till exempel ålder, födelseland och kön, de arbetssökandes jobbchans samt hur dessa upplever sina chanser att få arbete. Se mer om skillnader mellan olika målgrupper i avsnitt 4.5. Det är även möjligt att kravet på aktivt arbetssökande kan variera med läget på arbetsmarknaden såväl lokalt som nationellt. 17 Om en ökad sökaktivitet faktiskt leder till ökade jobbchanser kan även bero på tillgången på arbete och faktorer såsom arbetsgivares negativa attityd till att anställa arbetstagare som varit arbetslösa.18 4.3 Arbetsförmedlares bedömning av sökaktivitet I samband med införandet av aktivitetsrapportering angavs ingen nivå för vad som kan bedömas vara ett aktivt arbetssökande. Istället ska varje arbetsförmedlare göra den prövningen. Enligt handläggarstödet ska arbetsförmedlare göra bedömningen 19; 15 Se mer i Arbetsgivarkontakter Arbetsförmedlingens återrapportering 2014 2014-06-13. Se en översikt på Jobeffekter.dk, sökresultat för ”Sanktioner”. 17 Arbetsförmedlingen och arbetslöshetsförsäkringen, 2006-2012 WORKING PAPER 2013:2. 18 Se Selektivitet och jobbchanser bland arbetslösa IFAU 2014:21. 19 Handläggarstöd om aktivitetsrapportering - AFHS 21/2013 Aktivitetsrapport. 16 Sida: 16 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning Är den arbetssökandes sökaktivitet tillräcklig och stämmer de redovisade aktiviteterna överens med handlingsplanen/etableringsplanen? Vad som här menas med ”tillräcklig” varierar beroende på den arbetssökandes situation. I dagsläget för man på många kontor diskussioner kring hur arbetsförmedlare ska bedöma tillräcklig sökaktivitet. I regelverket om arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd finns regler om åtgärder (sanktioner) avseende den som inte aktivt sökt lämpliga arbeten. Arbetsförmedlare berättar hur bedömning av ”tillräcklig sökaktivitet” går till i praktiken20: Arbetsförmedlare A: ”Tittar i aktivitetsrapporten om arbetssökanden har sökt relevanta jobb. Har man sökt många jobb är det ok att hålla sig i närområdet, annars måste man utöka sökområdet geografiskt/yrkesmässigt. Tittar också på vad som står i handlingsplanen. Det är ett stort problem att de arbetssökande inte skriver in vad de gjort i aktivitetsrapporterna. När Af tar kontakt visar det sig att de gjort mycket mer. Är det få aktiviteter första gången man rapporterar tar Af kontakt och frågar varför. Är det få aktiviteter även nästa gång blir det ett meddelande.” Arbetsförmedlare B: ”Tittar i handlingsplanen och jämför med hur det ser ut på arbetsmarknaden. Viktigt att det är relevanta sökta jobb. Tät kontakt med arbetssökande i JOB och de helt arbetslösa kommer på regelbundna besök till Af. ”Vi känner våra arbetssökande och lär dem hur de ska rapportera”. De som har deltidsjobb brukar rapportera alla extrajobb de lyckas få. Om aktivitetsrapporten inte duger pratar Af med den arbetssökande. Meddelande vid behov.” Arbetsförmedlare C Tittar i handlingsplanen (SSYK, sökområde), jämför med hur arbetsmarknaden ser ut och vad som står i aktivitetsrapporten. För deltidsarbetslösa/timanställda tittar man på hur mycket de jobbat. Många skriver inte så mycket i rapporterna, men vid kontakt visar det sig att de gjort mycket mer. Ibland är rapporterna svårtolkade p.g.a. arbetssökandens bristande förmåga att uttrycka sig skriftligt. Utöver aktivitetsrapporten tittar arbetsförmedlaren även på daganteckningar som gjorts sedan förra rapporten (kanske har man redovisat jobb i samtal med Af). Man pratar med arbetssökande om att göra ”meningsfulla ansökningar” (relevanta jobb). 20 Intervjuer med arbetsförmedlare i september 2014. Sida: 17 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning 4.4 Antal sökta jobb Arbetsförmedlingen mäter sökaktiviteten på två sätt. Dels mäts hur mycket tid den arbetssökande lagt ner på att leta efter lediga arbeten, dels mäts hur många arbeten som den arbetssökande sökt. Figur 1 visar att antalet sökta jobb och tid nedlagd på att söka jobb per kvartal 2014 ligger på i stort sett samma nivå som under 2013, cirka 9 jobb per månad. Det kan ses som positivt att antal sökta arbeten har ökat över hela mätperioden. Införandet av aktivitetsrapportering under tredje kvartalet 2013 har inte ökat den genomsnittliga sökaktiviteten. Figur 1. Antal sökta jobb och söktid. Antal sökta jobb i genomsnitt per månad respektive genomsnittligt antal timmar söktid per vecka, 2004 – 2014. Antal jobb Antal timmar 12 10 8 6 4 2 0 2004 kv1 2005 kv1 2006 kv1 2007 kv1 2008 kv1 2009 kv1 2010 kv1 2011 kv1 2012 kv1 2013 kv1 2014 kv1 Källa: Sökandeundersökningen. Figur 2 visar den procentuella fördelningen mellan grupper som angett att de sökt 0, 1, 25, 6-10 samt fler än 10 jobb under den senaste månaden. Fördelningen mellan grupper ger en mer djupgående bild av hur sökaktiviteten har förändrats över tid än vad genomsnittet av antalet sökta jobb ger. Tydligast förändring över tid syns i antalet som anger att de inte sökt några jobb under månaden. Från att omkring 35 procent har angett att de inte sökt några jobb under månaden under 2012 och 2013 är det färre än 30 procent som anger att de inte sökt några jobb under månaden sedan kvartal 4 2013. På motsvarande sätt har gruppen som anger att de sökt 6-10 jobb istället ökat sedan tredje kvartalet 2013. Under tredje kvartalet 2013 infördes aktivitetsrapportering för arbetssökande som har eller ansöker om arbetslöshetsersättning. Minskningen i antalet som anger att de inte söker några jobb kan vara ett tecken på att aktivitetsrapportering Sida: 18 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning har en positiv påverkan på sökaktiviteten för de grupper som inte söker jobb aktivt. Man ska dock komma ihåg att Sökandeundersökningen endast fångar de arbetssökandes egen uppskattning av hur många jobb de har sökt, inte det faktiska antalet sökta jobb. I Sökandeundersökningen ställs en följdfråga till de personer som angett att de inte har lagt ned någon tid på att söka arbete under veckan som föregick undersökningen. Över 80 procent anger orsaker som kan anses vara giltiga för att inte söka jobb aktivt, såsom att de ska påbörja arbete eller studier eller gå i pension inom kort. Det finns därför naturliga orsaker till att en hög andel av de arbetssökande anger att de inte lagt ned någon tid på att söka arbeten. Figur 2. Antal sökta jobb. Antal sökta jobb i intervaller, 2012 – 2014. 40 35 30 0 jobb 25 1 jobb 20 2-5 jobb 15 6-10 jobb 10 >10 jobb 5 0 2012 2012 2012 2013 2013 2013 2013 2014 2014 2014 2014 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 Källa: Sökandeundersökningen. Skillnader mellan olika målgrupper Alla grupper av arbetssökande kan inte förväntas söka jobb i lika hög utsträckning. De arbetssökande som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program har lägre krav på sig att söka jobb.21 Det beror på att de behöver förberedande insatser innan de är redo att ta ett arbete. Andra arbetssökande som av naturliga orsaker kan tänkas söka få jobb är de som snart ska påbörja en anställning eller utbildning och de som ska gå i pension inom kort. I tabell 1 i appendix redovisas sökaktiviteten för olika målgrupper. Till de grupper 21 Det handlar framför allt om personer som deltar i programmen arbetslivsinriktad rehabilitering, arbetslivsintroduktion, fördjupad kartläggning och vägledning, aktiviteter inom vägledning och platsförmedling och stöd till start av egen näringsverksamhet. Sida: 19 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning som söker flest arbeten och lägger mest tid på att söka jobb hör kvinnor, personer i åldern 25-34 år och utrikes födda. Personer över 60 år hör till dem som har lägst sökaktivitet. Skillnader i sökaktivitet i landet Antalet sökta jobb skiljer sig kraftigt åt i landet. I norra Sverige anger arbetssökande att de söker hälften så många jobb som arbetssökande i Stockholmsområdet. Arbetsförmedlingen har i uppdrag att säkerställa att arbetssökande söker jobb även utanför hemorten. Det finns därför ett behov av att kontrollera att variationerna beror på acceptabla skillnader beroende av hur den lokala arbetsmarknaden ser ut och inte på att arbetsförmedlarnas uppföljning av arbetssökandes sökaktivitet skiljer sig åt i landet. Figur 3. Antal sökta jobb per månad (arbetslösa och programdeltagare). Medelvärde 2013 11 Antal sökta jobb 12 10 8 10 8 8 9 9 8 8 9 8 Medelvärde 2014 10 9 8 8 7 7 6 4 2 0 Marknadsområde Källa: Sökandeundersökningen. 7 6 5 5 5 5 Sida: 20 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning 5. Insatser som har genomförts för att öka sökaktiviten 5.1 Kontakter och möten Totalt hade Arbetsförmedlingen 4 477 612 kontakter med arbetssökande under 2014 (se figur 4 nedan).22 Antalet kontakter (besök, telefon, e-post och övrigt) som arbetsförmedlare har haft med öppet arbetslösa och deltagare i program har minskat 2014 jämfört med 2013.23 Figur 4. Antal kontakter (besök, telefon, e-post och övrigt) 2012, 2013 och 2014, öppet arbetslösa och deltagare i program, ålder 16–. 6 000 000 4 979 5 000 000 7 066 537 880 12 335 Antal kontakter 508 151 1 385 873 4 000 000 1 369 026 464 500 1 122 261 3 000 000 Övrigt E-post Telefon 2 000 000 3 487 788 2 878 516 2 872 901 Besök 1 000 000 0 2012 2013 2014 Tidsperiod Källa: Datalagret. Det minskade antalet kontakter 2014 beror bland annat på minskade personalresurser och ökad sjukfrånvaro. Ökade volymer för bland annat aktivitetsrapporter, nystartsjobb 22 Notera att antalet kontakter här mäts på annat sätt än i Arbetsförmedlingens årsredovisning. I denna rapport används statistik från Arbetsförmedlingens interna informationssystem (AIS) medan antalet kontakter i årsredovisningen för 2014 baseras på en tidmätning uppräknat på hela myndigheten. Tidmätningen är en webbenkät som genomfördes under fyra veckor i oktober 2014. 23 Mätningen av kontakter har förändrats jämfört med återrapporten Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning (2014-02-21) genom att även e-besök inkluderas. Sida: 21 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning samt anställningsstöd har inneburit omfattande administration under året. Arbetsförmedlingen har också förändrat riktlinjerna för antalet kontakter och besök vilket påverkar hur ofta arbetsförmedlare träffar arbetssökande.24 I samband med diskussion av det minskade antalet kontakter är det relevant att beröra aktivitetsrapporteringen, som från och med februari 2014 införts för alla arbetslösa arbetssökande.25 En majoritet av de arbetssökande skickar in sina aktivitetsrapporter via webben, och en stor andel av de kontakter som sker mellan den arbetssökande och Arbetsförmedlingen i samband med återkopplingen av aktivitetsrapporten registreras då inte som kontakter. Vidare har systemstöden för hanteringen av aktivitetsrapporten behov av effektivisering, och många arbetsförmedlare upplever att arbetet med aktivitetsrapporterna tar tid från andra arbetsuppgifter. Arbetsförmedlingen mäter även det genomsnittliga antalet kontakter (besök, telefon, epost och övrigt) per månad mellan arbetsförmedlare och arbetssökande. Kontaktfrekvensen var i genomsnitt 1,0 per månad under 2014. Den genomsnittliga besöksfrekvensen var 0,6 per månad. Alla kategorier av arbetssökande (förutom arbetssökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga) har haft en minskad kontaktfrekvens under 2014 i jämförelse med 2013. Tabell 2 (se appendix) visar kontaktfrekvensen för olika målgrupper. Den största minskningen i kontakt- och besöksfrekvens gäller deltagare i jobbgaranti för ungdomar, samtidigt är det fortfarande den grupp som har flest kontakter (1,3) och besök (0,7). Ungdomarnas relativt höga kontakt- och besöksfrekvens ligger i linje med att Arbetsförmedlingen aktivt ska arbeta med ungdomar från första dagen i arbetslöshet.26 Den genomsnittliga kontaktfrekvensen för olika åldersgrupper visar samma mönster under de tre senaste åren. Arbetssökande i åldern 16–24 år har haft flest kontakter med Arbetsförmedlingen, inklusive besök. Under 2014 var antalet kontakter 1,2 per månad, vilket är en svag minskning från föregående år. Även antalet besök per månad har minskat, till 0,8 2014. Arbetssökande över 64 år har lägst kontakt- och besöksfrekvens jämfört med alla andra mätgrupper (0,2 respektive 0,1). Detta kan förklaras med att det handlar om personer som närmar sig slutet av sitt yrkesliv. 24 Arbetsförmedlingen (2014-03-20) ”Beslut”, diarienummer Af2014/135455 och GD-meddelande 1/2013 (2013-10-17) ”Aktivitetsrapporter och besöksfrekvens”. 25 Arbetssökande som inte betraktas som arbetslösa, se fotnot 30. 26 Arbetsmarknadsdepartementet (2012-12-20) ”Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Arbetsförmedlingen”. Diarienummer A2012/4138/A. Sida: 22 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning 5.2 Aktivitetsrapportering Den som är arbetslös ska regelbundet i en aktivitetsrapport redovisa vilka åtgärder hen har vidtagit för att ta sig ur sin arbetslöshet. Detta ska ske med utgångspunkt i den individuella handlingsplanen eller etableringsplanen. I appendix finns exempel på hur aktivitetsrapporter kan se ut. Arbetsförmedlingen får meddela föreskrifter om hur aktivitetsrapporten ska vara utformad samt om när och hur en aktivitetsrapport ska lämnas. Myndigheten har gjort en särskild uppföljning av arbetet med aktivitetsrapporteringen under hösten. Det har resulterat i förslag för att förbättra och effektivisera arbetet med aktivitetsrapporteringen som en del av i arbetet med uppföljning av sökaktivitet. 27 Den som får eller begär arbetslöshetsersättning ska enligt förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten redovisa sina aktiviteter minst en gång per månad.28 I Arbetsförmedlingens föreskrifter (AFFS 2013:2) om aktivitetsrapport, anvisning till arbete och underrättelse till arbetslöshetskassa regleras hur ofta övriga grupper ska lämna in sina respektive aktivitetsrapporter. 29 Arbetssökande som inte betraktas som arbetslösa i detta sammanhang ska inte lämna aktivitetsrapport.30 Med hänsyn till det stora antal arbetssökande som omfattas av kravet på aktivitetsrapportering beslutade Arbetsförmedlingen att implementera reformen successivt. Aktivitetsrapportering infördes i fyra etapper för olika grupper av arbetssökande. Från och med den 1 februari 2014 lämnar samtliga arbetslösa arbetssökande aktivitetsrapport.31 En aktivitetsrapport kan lämnas på olika sätt. Det vanligaste sättet är genom så kallad utökad behörighet. Detta innebär att den arbetssökande registerar sig hos Arbetsförmedlingen och får ett användarnamn och lösenord. Dessa använder den arbetssökande sedan för att logga in på Arbetsförmedlingens hemsida för att rapportera 27 Arbetsförmedlingens uppföljning av arbetet med aktivitetsrapportering. Dnr Af-2014/522776. 6 a–b §§ förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. 29 2 § Arbetsförmedlingens föreskrifter (AFFS 2013:2) om aktivitetsrapport, anvisning till arbete och underrättelse till arbetslöshetskassa. 30 Arbetssökande med förhinder (sökandekategori 14), arbetssökande som är anställda i önskad omfattning (31 eller 41), utresande arbetssökande med intyg U2 (34) samt arbetssökande som har en anställning med anställningsstöd, under förutsättning att den arbetssökande inte är arbetslös på del av tid. 31 Aktivitetsrapportering infördes enligt följande: 1 september 2013 – arbetssökande som får eller begär arbetslöshetsersättning. 1 december 2013 – arbetslösa ungdomar 18–24 år som deltar i jobbgaranti för ungdomar. 1 januari 2014 – deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin. 1 februari 2014 – öppet arbetslösa som inte får eller begär arbetslöshetsersättning, övriga ungdomar, deltagare i andra programinsatser än JOB och UGA samt arbetslösa som omfattas av etableringsuppdraget. 28 Sida: 23 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning sina aktiviteter. Detta rapporteringssätt innebär att den arbetssökandes måste rapportera alla aktiviteter under en månad vid samma tillfälle eftersom det inte är möjligt för den arbetssökande att ändra inlämnad rapport på egen hand efter att aktivitetsrapporten har skickats in. Ett annat sätt är via e-legitimation. Den arbetssökande kan då logga in vid flera olika tillfällen och rapportera sina aktiviteter eftersom de sparas automatiskt i den arbetssökandes konto på Arbetsförmedlingens hemsida. På så sätt kan aktivitetsrapporten användas som en dagbok för arbetssökandet. Arbetsförmedlingens platsförslag och platsanvisningar kopplas till aktivitetsrapporten, vilket skapar ökad överblick för den arbetssökande. Den arbetssökande skickar sedan in aktivitetsrapporten efter rapporteringsperioden. Det är också möjligt för den arbetssökande att aktivitetsrapportera via en pappersblankett som den arbetssökande fyller i och lämnar in på det förmedlingskontor där han eller hon är inskriven. Arbetssökande kan också aktivitetsrapportera muntligt via personligt möte med Arbetsförmedlingen. Under 2014 har i genomsnitt 365 000 arbetssökande omfattats av kravet att lämna aktivitetsrapportera varje månad. I genomsnitt har 62 procent av de arbetssökande som omfattats av kravet lämnat in rapporten varje månad. Antalet inlämnade aktivitetsrapporter sjönk under andra kvartalet 2014, men är i slutet av året tillbaka på den höga nivå som rådde under mars/april, cirka 250 000 per månad. Figur 5. Antal inlämnade aktivitetsrapporter fördelat på rapporteringsväg, 2014. Antal inlämnade rapporter 300 000 250 000 Totalt antal inlämnade rapporter 200 000 150 000 varav "Online - Utökad behörighet" 100 000 varav "Online - Elegitimation" 50 000 Tidsperiod Källa: Datalagret. 2014-12 2014-11 2014-10 2014-09 2014-08 2014-07 2014-06 2014-05 2014-04 2014-03 2014-02 2014-01 0 varav "Alternativ inlämnning" Sida: 24 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning Som framgår av figur 6 (se nedan) lämnade mer än hälften av de arbetssökande sin aktivitetsrapport via webben genom inloggning med utökad behörighet under mätperioden, följt av de som loggade in med e-legitimation. De arbetssökande som får eller begär arbetslöshetsersättning använder i högre grad e–legitimation. Andelen arbetssökande som rapporterar muntligt eller via blankett utgörs främst av arbetssökande med etableringsplan och deltagare i arbetslivsintroduktion. Även om denna inlämning utgör en liten del av aktivitetsrapporterna, innebär det merarbete för personalen på de lokala arbetsförmedlingskontoren. Figur 6. Andel inlämnade aktivitetsrapporter fördelat på rapporteringsväg, 2014. 70% 50% 40% Varav "Online - Utökad behörighet" 30% Varav "Online - Elegitimation" 20% 10% Varav "Alternativ inlämnning" 2014-12 2014-11 2014-10 2014-09 2014-08 2014-07 2014-06 2014-05 2014-04 2014-03 2014-02 0% 2014-01 Andel inlämnade rapporter 60% Tidsperiod Källa: Datalagret. Arbetsförmedlingen arbetar med att förbättra systemstöd för och hanteringen av aktivitetsrapporteringen. Myndigheten har under 2014 arbetat för att öka användningen av e-legitimation bland de arbetssökande. Detta arbete intensifierades under det fjärde kvartalet, då generaldirektören bland annat fattade ett principbeslut om att alla (arbetssökande som är inskrivna) ska logga in och signera handlingar med e-legitimation, vilket innebär att inloggning med utökad behörighet successivt kommer att fasas ut under 2015. I ett första steg kommer Arbetsförmedlingen att sluta dela ut utökad behörighet till nya kunder i mars 2015. Därefter kommer möjligheten att logga in med utökad behörighet stängas ned i november 2015, vilket innebär att även de arbetssökande som Sida: 25 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning sedan tidigare har ett användarkonto med utökad behörighet kommer att få övergå till att använda e-legitimation på arbetsformedlingen.se.32 Kravet att lämna in aktivitetsrapport gäller samtliga arbetslösa 33 men andelen som lämnar in sin aktivitetsrapport varierar stort mellan olika grupper av arbetssökande. Enligt figur 7 nedan aktivitetsrapporterar programdeltagare med aktivitetsstöd i störst utsträckning, följt av öppet arbetslösa. Den andel av de öppet arbetslösa som är anmälda till arbetslöshetskassa aktivitetsrapporterar dock i störst utsträckning av samtliga arbetssökande. Lägst andel uppvisar de arbetssökande som ingår i gruppen övrigt; de som inte får någon konsekvens av att inte lämna in aktivitetsrapport inom utsatt tid. Gruppen omfattar främst arbetssökande som inte får eller begär arbetslöshetsersättning eller kan få aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning, där många får ekonomiskt bistånd. Figur 7. Andel personer som lämnat in aktivitetsrapport, fördelat på öppet arbetslösa, programdeltagare och övriga, 2014. Andel inlämnade rapporter Program med aktivitetsstöd Öppet arbetslös Övrigt* 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Tidsperiod Källa: Datalagret. * I kategorin övriga ingår bland annat deltidsarbetslösa och timanställda. Generellt sett är det en högre andel kvinnor än män som lämnar in sin aktivitetsrapport. Högre utbildningsnivå ser också ut att öka sannolikheten för att aktivitetsrapporten lämnas in. Arbetssökande som är födda i Sverige lämnar in sin rapport i högre utsträckning än arbetssökande som är födda i annat land. Den största skillnaden i inlämningsgraden noteras inom kategorin ålder. I de yngre åldersgrupperna är andelen 32 33 Arbetsförmedlingen (2014-10-29) ”Beslut”, diarienummer Af-2014/314598. Förutom undantagen i fotnot 30. Sida: 26 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning inlämnade aktivitetsrapporter avsevärt lägre än för de äldre arbetssökande. Arbetssökande med en funktionshinderkod uppvisar också en lägre inlämningsfrekvens jämfört med dem som inte har en sådan kod. 5.2.1 De arbetssökande och aktivitetsrapporteringen Arbetsförmedlingen har genomfört två kundundersökningar med ett urval av arbetssökande för att få en bild av deras upplevelse av införandet av aktivitetsrapporteringen.34 Enkätsvaren från mars visar att arbetssökande generellt sett är positiva och tycker att det fungerar bra, även om det krånglat lite innan de kommit igång. En övervägande majoritet tycker att tekniken för aktivitetsrapportering på webben fungerat mycket eller ganska bra. I mars ansåg cirka 70 procent av de arbetsökande att aktivitetsrapporteringen inte inneburit någon skillnad för kontakten med Arbetsförmedlingen. Detta gäller såväl arbetssökande som får eller begär arbetslöshetsersättning som deltagare i jobbgaranti för ungdomar och i jobb- och utvecklingsgarantin. Cirka 12 procent ansåg att kontakten har blivit bättre och 9 procent att den blivit sämre. Det framgick också av en del fritextsvar i mars 2014 att aktivitetsrapporten ses som ett bra underlag för planering av nya aktiviteter, och för att få rätt hjälp. I fritextsvaren framgick även att flera arbetssökande tyckte att aktivitetsrapporten är en bra minneshjälp och loggbok över det egna arbetssökandet. Andra arbetssökande upplever att aktivitetsrapporten är ytterligare en kontroll som skapar stress. Många arbetssökande undrar varför de först ska skicka in en redovisning som de sedan ska redovisa muntligt nästa gång de har kontakt med Arbetsförmedlingen. Istället anser de att återkopplingen enbart borde ske om man inte gjort tillräckligt. Det är även stor skillnad i önskemål kring återkopplingen - en del arbetssökande tycker det är onödigt med möten medan andra efterfrågar fler möten. Under november 2014 genomförde Arbetsförmedlingen ytterligare en enkät med fördjupade frågeställningar. Cirka hälften av de arbetsökande svarade då att de bedömer innehållet i den information de fått av Arbetsförmedlingen som totalt sett mycket bra. De arbetssökande fick även bedöma innehållet i den information de fått utifrån olika ämnen. De alternativ som fanns att välja på var en skala där värdet 1 stod för ”mycket dålig” samt värdet 5 ”mycket bra”. Ett högre värde innebär därmed att de arbetssökande bedömer att 34 Arbetsförmedlingens kundundersökningar ägde rum i mars respektive november 2014. I urvalet ingick arbetssökande som får eller begär ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, deltagare i jobboch utvecklingsgarantin samt i jobbgaranti för ungdomar. I november ingick även en fjärde grupp som varken får eller begär arbetslöshetsersättning, deltar i garantierna eller omfattas av etableringsuppdraget. Urvalet är statistiskt säkerställt. Svarsfrekvensen var ca 70 procent i mars och ca 53 procent i november. Sida: 27 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning informationen var bra. Noterbart är att det lägsta genomsnittliga värdet gäller informationen om syftet med aktivitetsrapportering (se figur 8 nedan). Figur 8. Arbetssökandes bedömning av innehållet i informationen. 5 4 3 2 1 När du ska lämna in din aktivitetsrapport? Hur du ska aktivitetsrapportera? Vad du ska redovisa? Varför du ska aktivitetsrapportera? Källa: Enkätundersökning, november 2014. Bedömningen görs på en skala från ett (mycket dålig) till fem (mycket bra). Ungefär hälften av de arbetssökande svarar i november att aktivitetsrapporteringen inte är något stöd alls i jobbsökandet. På frågan om de diskuterat någon av sina aktivitetsrapporter med en arbetsförmedlare och om dessa diskussioner varit ett stöd i jobbsökandet indikerar svaren att arbetssökande i högre grad tycker att aktivitetsrapporteringen har varit ett stöd i jobbsökandet när de diskuterat en aktivitetsrapport med Arbetsförmedlingen. Svaren kan jämföras med vad de arbetssökande svarar på en generell fråga om aktivitetsrapporteringen är ett stöd i jobbsökandet. Tendensen är densamma för samtliga sökandegrupper. Det finns därmed en indikation på att samtalet eller kontakten med Arbetsförmedlingen förbättrat sökandes upplevelse om aktivitetsrapporten som stöd. I både mars och november 2014 ställdes frågan om kraven på aktivitetsrapporteringen gjorde att de arbetssökande söker fler jobb. Ungefär var femte bland samtliga sökandegrupper i novemberenkäten svarar ja på denna fråga. Minst varannan arbetssökande tycker inte att de nya kraven på aktivitetsrapportering gjort att de har sökt fler jobb. Andelen som svarade ja var något högre för deltagare i jobbgaranti för ungdomar, samtidigt som nästan en tredjedel i samma grupp svarade att de inte vet. Även i den grupp av arbetssökande, övriga, där många med ekonomiskt bistånd finns, svarar en tredjedel att de inte vet. Bland dessa grupper är därför andelen som svarar ja på frågan om att aktivitetsrapporteringen haft en positiv effekt på jobbsökandet något osäkrare. Att en femtedel svarar positivt på frågan indikerar att aktivitetsrapporteringen för vissa Sida: 28 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning grupper kan ha inneburit en ökad sökaktivitet, i synnerhet för de som begär eller får arbetslöshetsersättning. Vid jämförelse mellan enkätsvaren för ovanstående fråga om aktivitetsrapporteringen haft en positiv inverkan på sökaktiviteten i mars respektive i november 2014 framgår att andelen som uppger att aktivitetsrapporteringen innebär att de söker fler jobb sjunkit mellan mättillfällena (från en tredjedel till en femtedel).35 I marsenkäten (men inte i november) kunde de arbetssökande lämna fritextsvar. Av dessa framgick att flera av de arbetssökande upplever att det är antalet sökta jobb som är viktigt, och att de söker jobb som de vet att de inte kan få, bara för att kunna rapportera. Det kan eventuellt tyda på att en initial effekt där arbetssökande upplevt en högre press att söka fler jobb, som avtagit med tiden. Utifrån kundundersökningen i mars har Arbetsförmedlingen gjort en översyn av riktlinjerna för kontakter och möten för att öka individualiseringen, se rubrik 5.1. 5.2.2 Arbetsförmedlarna och aktivitetsrapporteringen Arbetsförmedlingen har under 2014 genomfört två enkätundersökningar till ett urval arbetsförmedlare för att undersöka hur införandet av aktivitetsrapporteringen har påverkat arbetet. Arbetsförmedlarna har delade åsikter om arbetet med aktivitetsrapporteringen. Enkätsvaren från mars 2014 visar att cirka 42 procent av arbetsförmedlarna anser att aktivitetsrapportering inte inneburit någon skillnad för planeringen av arbetet med arbetssökande. Cirka 32 procent anser att planeringen blivit bättre och cirka 26 procent anser att den blivit sämre. I flera fritextsvar lyfter arbetsförmedlare fram att aktivitetsrapporteringen har påverkat arbetet med de arbetssökande på ett positivt sätt. Många av kommentarerna handlar om att det nu är lättare att få en översikt av de arbetssökandes aktiviteter. Det är enligt dessa arbetsförmedlare också lättare att tidigt identifiera de arbetssökande som har låg sökaktivitet och som därför anses riskera långtidsarbetslöshet. Aktivitetsrapporteringen ger också enligt svaren ett bra samtalsunderlag och gör det lättare att tidigt sätta in de aktiviteter som de arbetssökande behöver för att söka rätt arbete på rätt sätt. Av svaren i mars 2014 framgår att 43 procent av arbetsförmedlarna anser att aktivitetsrapporteringen inte inneburit någon skillnad i kontakten med de arbetssökande. En dryg tredjedel (36 procent) av arbetsförmedlarna anser att kontakten blivit bättre och 35 Frågorna är inte likalydande. ”Har aktivitetsrapporteringen gjort att du sökt fler jobb? Ja/nej” respektive ” Gör kraven på aktivitetsrapportering att du söker fler jobb än vad du hade gjort med enbart handlingsplan och andra kontakter med Arbetsförmedlingen? Ja/nej/vet ej”. Sida: 29 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning cirka 21 procent anser att den blivit sämre. Ungefär 15 procent av arbetsförmedlarna anger att antalet arga och frustrerade arbetssökande har ökat i och med aktivitetsrapporternas införande. Arbetssökande känner sig, enligt dessa arbetsförmedlare, kontrollerade, misstrodda och är oroade över att de inte gör tillräckligt. Detta går ut över handläggarna.36 Många arbetsförmedlare uppger i november 2014 att aktivitetsrapporteringen har förenklat arbetet med att bedöma om den arbetssökande är aktivt arbetssökande, men att det fortfarande är svårt bedöma om den arbetssökande är tillräckligt aktiv i jobbsökandet. Arbetsförmedlare uppger också att aktivitetsrapporteringen i högre grad är ett stöd för att följa upp sökaktiviteten och i arbetet med kontrolluppdraget än när de ska identifiera behov av stöd hos den sökande och matcha de arbetssökande mot lediga jobb. Däremot anser de att den innehåller värdefull information och ger en tydlig bild av den arbetssökandes situation och behov av stöd. Utmaningen är dock att få tiden att räcka till att göra kvalitativa granskningar, återkopplingar och uppföljningssamtal. Majoriteten av arbetsförmedlare anser att aktivitetsrapporteringen har ökat det administrativa arbetet. De som har relativt många arbetssökande upplever en högre administrativ börda. 37 5.2.3 Aktivitetsrapportens påverkan på sökaktivitet Utifrån det underlag som finns tillgängligt går det inte att dra några direkta slutsatser av hur införandet av aktivitetsrapportering påverkat sökaktiviteten. En tanke var att utnyttja aktivitetsrapporteringens etappvisa införande för att se om skilda startdatum38 påverkat sökaktiviteten. Om sökaktiviteten ändrades påtagligt för någon av de fyra grupperna månaderna efter att de börjat aktivitetsrapportera skulle detta kunna vara en indikation på att just aktivitetsrapporteringen har påverkan. Sökandeundersökningen presenteras, som tidigare nämnts, kvartalsvis, men går att bryta ned på månadsresultat. Vid en närmare analys av månadsvisa tidsserier för de fyra olika sökandegrupperna (se fotnot 38) framkommer inga påtagliga förändringar. Utvecklingen av antal sökta jobb under de senaste åren tyder inte heller på en ökad sökaktivitet efter 36 I urvalet ingick arbetsförmedlare med arbetssökande som får eller begär arbetslöshetsersättning. Urvalet är statistiskt säkerställt. Enkäten skickades till 969 personer, och svarsfrekvensen var 79 procent. 37 Arbetsförmedlingens uppföljning av arbetet med aktivitetsrapportering. Dnr Af-2014/522776, S. 25 f. I urvalet ingick arbetsförmedlare med ansvar för en arbetssökande som ingick i enkätundersökningen för arbetssökande i november 2014. Urvalet är statistiskt säkerställt. Enkäten skickades till 1000 arbetsförmedlare, och svarsfrekvensen var 84 procent. 38 Kravet på aktivitetsrapportering infördes enligt följande: 1 september 2013 – arbetssökande som får eller begär arbetslöshetsersättning. 1 december 2013 – arbetslösa ungdomar 18–24 år som deltar i jobbgaranti för ungdomar. 1 januari 2014 – deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin. 1 februari 2014 – öppet arbetslösa som inte får eller begär arbetslöshetsersättning, övriga ungdomar, deltagare i andra programinsatser än JOB och UGA samt arbetslösa som omfattas av etableringsuppdraget. Sida: 30 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning införandet av aktivitetsrapporter. Antalet sökta jobb har varierat runt åtta per månad för öppet arbetslösa och programdeltagare i ett antal år. Som visas i figur 2 har dock andelen som anger att de inte sökt några jobb minskat med mer än fem procentenheter sedan införandet av aktivitetsrapporteringen. Det kan vara en indikation på att aktivitetsrapporteringen ökar sökaktiviteten bland dem som är helt inaktiva i sitt jobbsökande. Nivån för det genomsnittliga antalet sökta jobb skiljer sig åt mellan Sökandeundersökningen och i aktivitetsrapporterna. Det genomsnittliga antalet sökta jobb enligt aktivitetsrapporterna är 60 procent av det som framkommer i Sökandeundersökningen. Skillnaden minskar något för de som får eller begär arbetslöshetsersättning, men motsvarande andel är ändå 67 procent. Det kan finnas många förklaringar till varför sökaktiviteten skiljer sig åt mellan de olika källorna. En förklaring är att i Sökandeundersökningen tillfrågas den arbetssökande vid ett intervjutillfälle, utan förberedelse och möjlighet till längre betänketid. Detta ska jämföras med aktivitetsrapporten som ställer större krav på individen att dokumentera. Att redovisa samtliga jobb, ange när ansökan gjordes och till vilken arbetsgivare samt övriga typer av genomförda aktiviteter som gjorts för att lämna arbetslösheten är relativt sett mer tidskrävande, och kan upplevas som påfrestande. I enkäten till arbetssökande under november 2014 svarar närmare hälften att de sökt fler jobb än vad de har redovisat i aktivitetsrapporterna. Detta tyder på att de arbetssökande inte redovisar alla jobb de söker i aktivitetsrapporten. Det innebär därmed att antal redovisade jobb inte behöver överensstämma med antal sökta jobb. En annan förklaring kan vara att sökaktiviteten överskattas i Sökandeundersökningen och att aktivitetsrapporterna ger en bättre bild av antal sökta jobb eftersom det sker en mer noggrann redovisning och med jämnt intervall. De arbetssökande har också relativt mer tid på sig att redovisa. Båda statistikkällorna är också behäftade med bortfall. Alla arbetssökande som ska redovisa sina sökaktiviteter i en aktivitetsrapport gör inte det.39 För att fastställa kausaliteten mellan aktivitetsrapportering och sökaktiviteten behövs därför effektstudier. Exempelvis skulle sökaktiviteten behöva jämföras mellan två grupper: en som har aktivitetsrapporterat och en som inte aktivitetsrapporterat (en kontrollgrupp) men som i så hög grad som möjligt liknar den första gruppen utifrån olika bakgrundskarakteristika. Jämförelser mellan dessa två grupper skulle kunna ge ett svar på frågan om effekten av aktivitetsrapporteringen. Möjligheterna till att göra sådana 39 Arbetsförmedlingens uppföljning av arbetet med aktivitetsrapportering. Dnr Af-2014/522776, S. 20ff. Sida: 31 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning studier är dock begränsade eftersom samtliga arbetslösa arbetssökande i dag ska lämna aktivitetsrapport och det därför är svårt att ta fram en kontrollgrupp. 5.3 Handlingsplanerna Varje arbetsökande ska få en individuell handlingsplan som bland annat innehåller en arbetsmarknadspolitisk bedömning. Bedömningen utgår från den arbetssökandes förutsättningar och behov i förhållande till arbetsmarknaden, och ligger sedan till grund för aktiviteter som anges i handlingsplanen. Om den arbetssökandes förutsättningar förändras eller om nya behov framkommer ska detta dokumenteras i handlingsplanen. I appendix finns exempel på hur en handlingsplan kan se ut. Vid jämförelse mellan 2013 och 2014 har det skett små förändringar i andelen inskrivna som fått en handlingsplan inom (förordningsstyrda) 30 dagar (tabell 3 i appendix). Detta gäller för samtliga grupper. Den totala andelen har minskat från 90 procent (2013) till 88 procent (2014). År 2012 fick 84 procent en handlingsplan inom 30 dagar.40 Den grupp som i högst utsträckning har fått en handlingsplan efter inskrivning är arbetssökande som är anmälda till arbetslöshetskassa. Av tabell 3 (se appendix) framgår att 93 procent av de arbetssökande i denna grupp har fått en handlingsplan redan inom 30 dagar. Arbetssökande med gymnasial och eftergymnasial utbildning får i högre grad en handlingsplan upprättad inom 30 dagar än arbetssökande med förgymnasial utbildning. Den grupp som har lägst andel upprättade handlingsplaner efter 30 dagar är arbetssökande som bedömts ha en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, där enbart 76 procent har en handlingsplan inom 30 dagar. En möjlig förklaring till att det tar längre tid innan arbetssökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga får sin handlingsplan upprättad kan bero på att arbetsförmedlaren behöver mer tid att analysera behov och möjligheter för dessa grupper. Det är positivt att se att andelen personer med en funktionsnedsättning som har fått en handlingsplan upprättad har ökat sedan 2012. 40 Mätningen av antalet nyinskrivna som fått en handlingsplan upprättad skiljer sig från motsvarande tabell i tidigare återrapporter. Orsaken till detta är att urvalet då omfattade de som fått en handlingsplan inom en, fem och/eller 30 dagar samt de som tillhörde etableringsuppdraget. Detta år visas endast de som har en aktuell handlingsplan den 30:e inskrivningsdagen och om de saknar detta, de arbetssökande som varit inskrivna i minst 30 dagar. Arbetssökande som tillhör etableringsuppdraget är dessutom inte inkluderade i statistiken då de inte ska ha en handlingsplan utan en etableringsplan. Vi har detta år också valt att inte redovisa antalet och andelen som har en handlingsplan bland de som är förhindrade att söka arbete eller som redan har ett. Antalet har också påverkats av att handlingsplaner som upprättats tidigare år men makulerats under 2014 inte räknas det aktuella året. Sida: 32 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning 5.3.1 Handlingsplanens uppdateringsfrekvens Uppdateringsfrekvensen för handlingsplaner visar antal upprättade41 handlingsplaner för samtliga arbetssökande givet en viss inskrivningstid. Med andra ord kan man ur figur 9 utläsa hur lång tid det i genomsnitt tar innan en arbetssökande får en ny handlingsplan genom att se många dagar som förflyter mellan varje ökning av antalet handlingsplaner. Exempelvis tog det ca 30 dagar innan första handlingsplanen upprättats, sedan ytterligare 160 dagar till den andra och ytterligare 140 till den tredje under 2014. Uppdateringsfrekvensen för 2014 har sjunkit jämfört med 2013, och är åter på samma nivå som under 2012. Det innebär att det var kortare tid mellan varje upprättad handlingsplan under 2013 jämfört med 2014. Figur 9. Antal uppdaterade handlingsplaner efter inskrivning i arbetslöshet, 2012–2014. 2012 2013 2014 5 Antal handlingsplaner 4 3 2 1 0 14 28 42 56 70 84 98 112 126 140 154 168 182 196 210 224 238 252 266 280 294 308 322 336 350 364 378 392 406 420 0 Antal dagar Källa: Datalagret. 5.3.2 Kvaliteten i den arbetsmarknadspolitiska bedömningen Enligt Arbetsförmedlingens föreskrifter (AFFS 12014:1) om individuella handlingsplaner ska handlingsplanen innehålla en arbetsmarknadspolitisk bedömning som utgår ifrån den arbetssökandes förutsättningar för arbete, arbetsmarknadens krav och Arbetsförmedlingens uppdrag. Handlingsplanen ska också innehålla den arbetssökandes 41 Arbetsförmedlingen använder begreppet upprättad handlingsplan istället för uppdaterad handlingsplan eftersom det alltid ska upprättas en ny handlingsplan vid behov eller efter fyra månader. Sida: 33 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning inriktning vad gäller yrkesområden och geografiskt sökområde. Vidare ska det av handlingsplanen framgå vilket stöd den arbetssökande kommer att få från Arbetsförmedlingen. De aktiviteter som planeras ska vara tidssatta och ska kunna följas upp. Aktiviteterna ska ha sin utgångspunkt i den arbetsmarknadspolitiska bedömningen. Handlingsplanen ska innehålla uppgifter om hur och när den ska följas upp. Revidering av handlingsplanen ska göras vid behov så att den alltid är aktuell. 42 Vid varje uppföljning med en arbetssökande ska arbetsförmedlaren därför göra en ny bedömning om den arbetssökandes behov fortfarande är desamma och om handlingsplanen därmed är aktuell och gäller till nästa uppföljning, eller om den bör revideras. (Arbetsmarknadens krav och behov samt Arbetsförmedlingens uppdrag är i sammanhanget mer stabila över tid, och behöver därför inte uppdateras i samma omfattning.) Handlingsplanen är både en ögonblicksbild av arbetsförmedlarens bedömning av den arbetssökandes möjligheter till arbete, och en framåtsyftande planering. En utvärdering av hur kvaliteten i de arbetsmarknadspolitiska bedömningarna har förbättrats behöver, för att vara komplett, göras utifrån den arbetsmarknadspolitiska bedömningen, utifrån planeringen av aktiviteter för den arbetssökande och dessutom utifrån kopplingen mellan bedömning och aktiviteter (se figur 10 nedan). 42 Arbetsförmedlingens föreskrifter (AFFS 2014:1) om individuella handlingsplaner samt Arbetsförmedlingens handläggarstöd AFHS 7/2010 Version 6.0. Dnr: Af-2013-360380. Ss. 8–11. Sida: 34 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning Figur 10. Koppling mellan arbetsmarknadsmarknadspolitisk bedömning, aktiviteter och kvaliteten i den arbetsmarknadspolitiska bedömningen. Handlingsplan Upprättad 9 oktober 2014 mellan NN och Arbetsförmedlingen Aktiviteter Söka arbete aktivt För att snabbt hitta arbete… Visa upp dina betyg/intyg Visa upp dina betyg/intyg… Seminarium om arbetslöshetsförsäkringen Information om villkoren… Ny planering Kontakta din handläggare… Arbetsmarknadspolitisk bedömning Kvaliteten i den arbetsmarknadspolitiska bedömningen Aktiviteter Som grund för aktiviteterna ligger följande bedömning NN har just avslutat ett års vikariat på… NN har utbildning och lång erfarenhet inom… NN har b-körkort samt tillgång till egen bil. NN har god överblick på de lediga jobben, och söker aktivt via platsbanken samt egna kontakter. Det finns relativt gott om lediga jobb inom NN:s bransch, både i närområdet och i riket totalt. Efterfrågan på utbildad arbetskraft inom branschen kommer att öka inom de närmaste fem åren. NN har god möjlighet att få anställning inom kort och är inte i behov av fördjupat stöd av Arbetsförmedlingen i sitt sökarbete. Sida: 35 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning Stickprovet visar att arbetsförmedlarna i stort sett alltid i handlingsplanen beskriver den arbetssökandes förutsättningar och nuvarande situation. Det varierar från kortfattade beskrivningar till utförliga redogörelser av utbildningsbakgrund och senaste anställning(ar). Ett samtal för upprättande av handlingsplan har vissa tidsramar att förhålla sig till. I en tidspressad situation är en beskrivning av den arbetssökandes situation relativt enkelt att åstadkomma, och kan göras genom en sammanfattning av samtalet med den arbetssökande. Resterande tid som berör den arbetsmarknadspolitiska bedömningen delas därefter mellan bedömning av arbetsmarknadens krav och den arbetssökandes behov av stöd och insatser. Figur 11. Resultat av stickprovsundersökning, urvaldatum 2014-03-25. Öppet arbetssökande och programdeltagare, 16–. Ja Nej Är handlingsplanen aktuell? Går ej att besvara 77% 23% Har en arbetsmarknadspolitisk bedömning gjorts? 99% 2% Beskrivs den sökandes nuvarande situation? 95% 5% Beskrivs bedömd arbetsmarknad? Beskrivs behov av stöd och insatser? Finns aktiviteter? Motsvarar aktiviteterna behoven i den arbetsmarknadspolitiska bedömningen? 63% 37% 69% 31% 89% 74% 12% 11% 15% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%100% Källa: Stickprovsundersökning. I 63 procent av de granskade handlingsplanerna framgår arbetsmarknadens krav och behov. För att beskriva den bedömda arbetsmarknaden krävs att arbetsförmedlaren har grundläggande branschkunskaper samt uppdaterad matchningsinformation. Denna bedömning kräver därför mer tid av arbetsförmedlaren att sammanställa. I 69 procent av de granskade ärendena i stickprovet berörs Arbetsförmedlingens stöd och insatser. En förklaring till att andelen inte är högre kan vara att detta uppfattas som underförstått eller som formulerat på andra ställen än i handlingsplanen. De allra flesta handlingsplaner i stickprovet innehåller aktiviteter, och 74 procent av dessa har en tydlig Sida: 36 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning koppling till den arbetsmarknadspolitiska bedömningen. För cirka 15 procent av de granskade handlingsplanerna går det dock inte att bedöma om aktiviteterna har koppling till den arbetsmarknadspolitiska bedömningen. Detta beror till stor del på att den arbetsmarknadspolitiska bedömningen inte innehåller tillräckligt med information främst om bedömd arbetsmarknad samt om behov av stöd och insatser. I 11 procent av de granskade handlingsplanerna motsvarar de planerade aktiviteterna inte den arbetssökandes behov. Det handlar då främst om att arbetsförmedlaren uttrycker ett visst behov i den arbetsmarknadspolitiska bedömningen vilket sedan inte motsvaras av en aktivitet (exempelvis behov av att den arbetssökande ska förbättra sina ansökningshandlingar eller att det finns behov av att klargöra den arbetssökandes arbetsförutsättningar). Vad detta beror på är inte enkelt att avgöra. En förklaring kan vara att arbetsförmedlaren inte tror att behoven går att uppfylla inom den närmaste tiden. En annan förklaring kan vara att den arbetssökandes bedömda behov har förändrats utan att detta återspeglas i den arbetsmarknadspolitiska bedömningen. Detta skulle i så fall vara i linje med att den arbetssökandes behov av stöd och insatser ofta utelämnas i handlingsplanen. Arbetsförmedlarna beskriver den arbetssökandes situation i nästan samtliga granskade handlingsplaner vilket inte motsäger detta resonemang. Beskrivningen innehåller emellertid främst upplysningar om den arbetssökandes bakomliggande historik, såsom senaste anställning(ar) och utbildning(ar). 5.3.3 Förnyad bedömning i handlingsplanen Det förekommer att den arbetsmarknadspolitiska bedömningen och/eller de planerade aktiviteterna i den aktuella handlingsplanen är likalydande som i föregående handlingsplan. Det är svårt att i efterhand analysera huruvida identiska arbetsmarknadspolitiska bedömningar och aktiviteter är tecken på god handläggning eller inte. Det är också svårt att i efterhand avgöra hur den aktuella situationen såg ut eftersom det personliga mötet mellan arbetsförmedlaren och den arbetssökande inte finns återgivet i sin helhet. Detta är inte heller rimligt då samtliga nyanser av det professionella samtalet mellan arbetsförmedlaren och den arbetssökande inte kan återges i den daganteckning som skrivs vid varje kontakt. Om den arbetssökandes behov av stöd är större än vad som upptäcktes vid anmälan till Arbetsförmedlingen ska den arbetssökande omgående få ta del av sådana aktiviteter som ökar hans eller hennes möjlighet att få arbete. En likalydande arbetsmarknadspolitisk bedömning i en uppdaterad handlingsplan kan vara ett uttryck för att arbetsförmedlaren efter ett övervägande står fast vid den tidigare analysen, och anser att inga nya faktorer föranleder en förändring. Det kan emellertid också vara ett tecken på att arbetsförmedlaren kopierat texten i föregående handlingsplan utan att göra en egen analys av den arbetssökandes nuvarande situation. Samma resonemang är giltigt för likalydande aktiviteter. Det kan vara ett uttryck för att arbetsförmedlaren gör en egen Sida: 37 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning analys att den arbetsökande ska fortsätta med samma inriktning på sitt arbetssökande eftersom det är snabbaste vägen till arbete men att det krävs mer tid. Det kan även vara ett tecken på att arbetsförmedlaren kopierat aktiviteterna utan att göra en grundlig analys av vad som behövs i nästa steg. Stickprovsgranskningen visar att det är mycket vanligare att aktiviteterna ändras i samband med att en ny handlingsplan upprättas (62 procent), än att den arbetsmarknadspolitiska bedömningen uppdateras (34 procent). Detta är ett rimligt resultat med tanke på att ett flertal av aktiviteterna har karaktären av punktinsatser i en process som leder den arbetssökande närmare jobb (verifiera meriter, besöka ett så kallat basinformationsmöte, cv-seminarium). Även mer tidskrävande aktiviteteter (vägledning, klargöra förutsättningar etcetera) ingår i en kedja av insatser som avslutas innan nästa aktivitet påbörjas. Det är även rimligt att den arbetsmarknadspolitiska bedömningen är mer stabil över tid eftersom det främst är den arbetssökandes förutsättningar (och inte arbetsmarknadens krav eller Arbetsförmedlingens uppdrag) som förändras. Utifrån detta resultat drar Arbetsförmedlingen slutsatsen att det sker förnyade bedömningar i åtminstone två tredjedelar av de handlingsplaner som granskats, annars skulle inte aktiviteter och/eller bedömningarna ha ändrats. Andelen förnyade bedömningar i handlingsplanerna har därmed ökat sedan stickprovsgranskningen som gjordes för ett år sedan. Andelen förnyade bedömningar var år 2013 24 procent, och andelen nya aktiviteter 21 procent.43 Årets stickprov har som tidigare nämnts varit mer omfattande och granskningen har delvis innehållit nya frågeställningar. Det förbättrade resultatet ska därför tolkas med försiktighet. 43 Arbetsförmedlingens återrapport (2013-06-14) Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning. Sida: 38 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning Figur 12. Resultat av stickprovsundersökning, urvalsdatum 2014-03-25. Öppet arbetssökande och programdeltagare, 16 år–. 70% 60% 50% 40% 30% 20% 65% 62% 38% 34% 10% 1% 1% 0% Är den arbetsmarknadspolitiska bedömningen identisk med föregående? Ja Nej Är aktiviteterna identiska med dem i föregående handlingsplan? Går ej att besvara Källa: Stickprovsundersökning. Det kan vara så att arbetsförmedlaren aktivt gjort en ny bedömning av den arbetssökandes situation och behov, men ändå fattat beslutet att samma bedömning och aktivitet(er) ska gälla den närmaste tiden. Det är då inte enkelt att i granskningen av handlingsplaner, enbart genom att granska den aktuella och eventuella tidigare handlingsplaner, avgöra om en ny bedömning har gjorts eller inte. Stickprovsgranskningen inkluderade därför en fråga som utgjorde en helhetsbedömning av om den arbetsmarknadspolitiska bedömningen (fritext samt aktiviteter) var aktuell och i enlighet med fastställda kvalitetskriterier i handläggarstöd och föreskrifter. Vid behov analyserades även daganteckningar i ärendet för att skapa en bild av vad som skett sedan den förra handlingsplanen upprättades. Cirka hälften av handlingsplanerna i stickprovet bedömdes ha aktuella arbetsmarknadspolitiska bedömningar samt uppfylla samtliga kvalitetskriterier. Det indikerar att inte alla handlingsplaner med likalydande aktiviteter/bedömningar som i förra handlingsplanen höll måttet. Samtidigt kan det vara avsaknad av aktiviteter eller en bristfällig koppling mellan bedömning och aktiviteter som gjorde att handlingsplanen som helhet inte levde upp till samtliga kvalitetskriterier. Flera handlingsplaner hade god kvalitet på ett område men brister på ett annat. Stickproven pekar på att en stor andel av de likalydande handlingsplanerna ändå bygger på god handläggning, annars skulle inte så stor andel bedömas vara aktuella samt uppfylla samtliga kvalitetskriterier. Sida: 39 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning 5.4 Förbättra handlingsplanerna Omfattande forskning om handlingsplanens betydelse för sökaktiviteten är inte tillgänglig, men en studie pekar på att det inte är handlingsplanen i sig som först och främst påverkar sökaktiviteten, istället är det bland annat läget på arbetsmarknaden, utformningen av arbetslöshetsförsäkringen samt deltagande i arbetsmarknadspolitiska program.44 En annan studie pekar dock på att informationsrika handlingsplaner (som anger sökaktiviteter och geografiskt sökområde) kan stimulera till aktivt arbetssökande och öka den arbetssökandes delaktighet.45 Handlingsplanen har oavsett kunskapsläget om dess koppling till sökaktivitet en stor betydelse eftersom den dels är utgångspunkt för den arbetsökande att veta vilka aktiviteter som ska redovisas i aktivitetsrapporten, dels för arbetsförmedlaren för att granska och bedöma sökaktiviteten. Enkätsvaren från arbetssökande och samtalen med arbetsförmedlarna tyder dock på att handlingsplanen är ett stort utvecklingsområde för att den ska uppfylla sin roll i aktivitetsrapporteringen. Problemet är känt inom Arbetsförmedlingen. Ett omfattande utvecklingsarbete pågår, både metodmässigt och systemtekniskt. Syftet är att se till att både handlingsplanen och aktivitetsrapporten i mycket högre grad är integrerade och att de båda verktygen i högre grad är en naturlig del av den arbetssökandes process för att hitta ett arbete. 6. Arbetsförmedlingens uppdrag inom arbetslöshetsförsäkringen Arbetsförmedlingen ska säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring.46 Syftet med arbetslöshetsförsäkringen är att ge ekonomisk ersättning för inkomstbortfall vid arbetslöshet under en begränsad period i samband med omställning från ett arbete till ett annat. Arbetsförmedlingen ska informera de arbetssökande om villkoren i försäkringen och följa upp om de uppfyller dessa villkor. Om det finns anledning för Arbetsförmedlingen att anta att en arbetssökande inte uppfyller de allmänna villkoren i försäkringen, missköter sitt arbetssökande, förlänger sin tid i arbetslöshet eller orsakar sin arbetslöshet, ska Arbetsförmedlingen meddela den arbetssökandes arbetslöshetskassa.47 Genom att matcha den arbetssökande mot lediga arbeten, följa upp anvisade arbeten och följa upp den arbetssökandes aktivitetsrapport får 44 Statskontoret (2004) Individuella handlingsplaner vid arbetsförmedlingen. En utvärdering. 2004:15, Ss.66, 85f. 45 AMS Förmedlingsenhet (2002-12-17) Granskning av handlingsplaner ur aktiveringssynpunkt. 46 4 § 1 förordning (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen. 47 16 § förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Sida: 40 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning Arbetsförmedlingen värdefull information för att fullfölja uppdraget inom arbetslöshetsförsäkringen. 6.1 Tydligare ansvarsfördelning inom arbetslöshetsförsäkringen De förändringar i regelverket för arbetslöshetsförsäkringen som trädde i kraft den 1 september 2013 innebar en tydligare ansvarsfördelning mellan Arbetsförmedlingen, arbetslöshetskassorna och de arbetssökande. Arbetsförmedlingens uppgift är att stödja och följa upp de arbetssökandes sökaktivitet och meddela arbetslöshetskassorna om händelser som kan påverka arbetslöshetsersättningen. Arbetslöshetskassorna utreder och fattar beslut om ersättningen utifrån informationen i meddelandet. En viktig avsikt med förändringarna i regelverket var att tydliggöra att det är den arbetssökande som är ytterst ansvarig för att lösa sin arbetslöshetssituation.48 I den genomförda enkätundersökningen49 har 76 procent av arbetsförmedlarna uppgivit att det från den 1 september 2013 har blivit lättare att följa upp om den arbetssökande uppfyller villkoren i arbetslöshetsförsäkringen och 72 procent att det har blivit lättare att veta när ett meddelande ska skickas.50 6.2 Förändrade regler påverkar Arbetsförmedlingen Förändringarna i regelverket för arbetslöshetsförsäkringen och införandet av aktivitetsrapporter har inte förändrat Arbetsförmedlingens uppdrag inom arbetslöshetsförsäkringen. Förändringarna i regelverket har däremot påverkat hur Arbetsförmedlingen följer upp arbetssökande och meddelar arbetslöshetskassorna. Införandet av aktivitetsrapporterna har till exempel gett Arbetsförmedlingen ett mer strukturerat verktyg för att bedöma den arbetssökandes sökaktivitet. Sedan den 1 september 2013 skickar Arbetsförmedlingen meddelanden till arbetslöshetskassan om det inträffar händelser som kan påverka den arbetssökandes arbetslöshetsersättning. Innan den 1 september gjorde Arbetsförmedlingen i vissa fall istället en avanmälan till arbetslöshetskassan. Arbetsförmedlingen skickar nu anmälan till arbetslöshetskassan när en arbetssökande anmäler sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och avanmälan endast när en arbetssökande avaktualiserats från Arbetsförmedlingen. Övergången från avanmälan till att i stället meddela arbetslöshetskassan har förändrat kommunikationen med arbetslöshetskassorna. Denna övergång speglar bättre Prop. 2012/13:12 Åtgärder inom arbetslöshetsförsäkringen m.m., s. 22. 49 Se avsnitt 3.3 Enkät till arbetsförmedlarna om meddelande till a-kassorna 50 Svarsfrekvens cirka 70 procent. 48 Sida: 41 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning ansvarsfördelningen mellan arbetslöshetskassorna och Arbetsförmedlingen. För den arbetssökande innebär förändringen bland annat att rättssäkerheten har stärkts. En situation som tidigare skulle inneburit en avanmälan och att ersättningen omedelbart stoppades av arbetslöshetskassan, leder från den 1 september 2013 till att ett meddelande skickas från Arbetsförmedlingen till arbetslöshetskassan som utreder ärendet. Det beslut som arbetslöshetskassan fattar kan sedan omprövas om den enskilde begär det och likaså överklagas till förvaltningsrätt. 6.3 Arbetsförmedlingen informerar de arbetssökande Arbetsförmedlingen ska informera den arbetssökande om villkoren i arbetslöshetsförsäkringen för att ha rätt till ersättning. En korrekt information om arbetslöshetsförsäkringens villkor underlättar för arbetssökande att göra rätt och för Arbetsförmedlingen att följa upp dem. Arbetsförmedlingen lämnar skriftlig information om försäkringen i broschyren Ersättning vid arbetslöshet – Information om arbetslöshetsförsäkringen till alla arbetssökande i samband med att de anmäler sig hos Arbetsförmedlingen. Broschyren finns tryckt på svenska och på lättare svenska och finns dessutom tillgänglig på 21 språk på Arbetsförmedlingens webbplats. Arbetsförmedlingen lämnar även muntlig information om villkoren i arbetslöshetsförsäkringen till de arbetssökande som avser att ansöka om arbetslöshetsersättning. Den informationen lämnas i samband med att den arbetssökande anmäler sig hos Arbetsförmedlingen eller vid särskilda informationsmöten som sker i anslutning till anmälan. Information om arbetslöshetsförsäkringen lämnas därefter kontinuerligt i kontakten med den arbetssökande vid till exempel upprättande av handlingsplanen, uppföljningssamtal eller i samband med övriga kontakter. Genom en indikator kan Arbetsförmedlingen följa i vilken utsträckning de arbetssökande får information om arbetslöshetsförsäkringen. Indikatorn visar andelen arbetssökande som i myndighetens sökandeundersökning uppgav att de i samband med anmälan hos Arbetsförmedlingen, fått information om villkoren för arbetslöshetsförsäkringen. Under 2014 uppgav 82 procent av de arbetssökande att de fått sådan information av Arbetsförmedlingen. Eftersom indikatorn infördes 2014 går det inte att jämföra med uppgifter från tidigare perioder. I den genomförda enkätundersökningen51 svarade 62 procent av arbetsförmedlarna att det har blivit lättare att förklara regelverket för arbetslöshetsförsäkringen för de arbetssökande från den 1 september 2013.52 51 52 Se avsnitt 3.3 Enkät till arbetsförmedlarna om meddelande till a-kassorna. Svarsfrekvens cirka 70 procent. Sida: 42 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning 6.4 Stöd till arbetsförmedlare Arbetsförmedlingen har under 2014 tagit fram en ny grundutbildning för arbetsförmedlare där uppdraget inom arbetslöshetsförsäkringen är en integrerad del. Den nya grundutbildningen vänder sig till både nyanställda arbetsförmedlare och till de arbetsförmedlare som upplever att de behöver repetera och förstärka sina kunskaper. Arbetsförmedlingen har cirka 450 resurspersoner för uppdraget inom arbetslöshetsförsäkringen. Resurspersonerna är arbetsförmedlare som på det egna arbetsförmedlingskontoret ska stödja kollegor och chefer i arbetet med uppdraget inom arbetslöshetsförsäkringen. På varje arbetsförmedlingskontor finns minst en resursperson. Arbetsförmedlingens huvudkontor tillhandahåller löpande information om nyheter samt ger vidareutbildning till resurspersonerna. Huvudkontoret utbildar också nya resurspersoner för uppdraget inom arbetslöshetsförsäkringen. 6.5 Förändringen i antalet skickade meddelanden till arbetslöshetskassorna Under perioden september 2013 – augusti 2014 skickade Arbetsförmedlingen 659 639 meddelanden till arbetslöshetskassorna, vilket kan jämföras med 3 939 underrättelser under motsvarande period 2012 – 2013.53 Den stora skillnaden beror främst på att Arbetsförmedlingen från den 1 september 2013 ska meddela arbetslöshetskassan när den arbetssökande inte lämnar in sin aktivitetsrapport inom utsatt tid och om händelser som tidigare medförde en avanmälan. Ett flertal av dessa meddelanden skickas automatiskt till arbetslöshetskassan. Det har även skett förändringar i antal skickade meddelanden gällande grunder vilka inte ändrades i samband med regelförändringarna den 1 september 2013. Förändringarna diskuteras nedan. 6.5.1 Förändringar vid meddelandegrunden ”inte aktivt söker lämpliga arbeten” Arbetsförmedlingen ska meddela arbetslöshetskassan om den arbetssökande inte aktivt söker lämpliga arbeten. Meddelandegrunden ändrades inte i samband med regelförändringarna 2013, däremot har det skett stora förändringar i antalet meddelanden sedan september 2013, se figur 13. 53 Källa: Datalagret. Sida: 43 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning Figur 13. Antal skickade meddelanden, orsak ”Inte aktivt sökt lämpliga arbeten”, juli 2013 – december 2014. 2500 2000 1500 1000 500 0 Källa: Datalagret. Som figur 13 visar ökade antalet meddelanden som skickades till arbetslöshetskassan med meddelandegrunden ”inte aktivt sökt lämpliga arbeten” under perioden september 2013 till januari 2014 för att därefter successivt minska fram till april. Från april har sedan antalet legat relativt jämnt. Arbetsförmedlingen har i en enkätundersökning 54 till resurspersonerna för arbetslöshetsförsäkringen ställt frågor om hur stor påverkan de anser att ett antal orsaker har haft på förändringen i antalet skickade meddelanden. Utöver de angivna orsakerna har resurspersonerna haft möjlighet att fylla på ytterligare orsaker i ett fritextfält. Som tabell 4 (se appendix) visar svarade resurspersonerna att de orsaker som förenklade handläggningen hade störst påverkan på ökningen av antalet meddelanden under perioden september 2013 – januari 2014. Bland dessa orsaker fanns ett nytt systemstöd för meddelanden till arbetslöshetskassorna, införandet av aktivitetsrapporterna och förändringen som innebär att Arbetsförmedlingen kan skicka ett meddelande utan att först kontakta den arbetssökande. Resurspersonerna svarade även att det fokus på regelverket som förändringarna förde med sig på arbetsförmedlingskontoren och ett tydligare uppdrag för Arbetsförmedlingen har påverkat ökningen av antalet meddelanden i stor omfattning. 54 Se avsnitt 3.3 Enkät till arbetsförmedlarna om meddelande till a-kassorna. Sida: 44 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning Som tabell 5 (se appendix) visar svarade resurspersonerna att minskningen av antalet meddelanden under våren 2014 främst berodde på att de arbetssökande i ökad utsträckning följer regelverket och att dialogen med arbetslöshetskassorna är tidskrävande. I fritextfältet handlade de flesta kommentarerna om att minskningen till stor del beror på den allmänt höga arbetsbelastningen. Resurspersonerna svarade även att tröskeln för att skicka ett meddelande har höjts. 6.5.2 Förändringar vid meddelandegrunden ”inte sökt anvisat lämpligt arbete” Arbetsförmedlingen ska meddela arbetslöshetskassan om den arbetssökande inte sökt anvisat lämpligt arbete. Meddelandegrunden ändrades inte i samband med regelförändringarna 2013, däremot har det skett stora förändringar i andelen meddelanden som skickas med den meddelandegrunden från september 2013, se figur 14. Arbetsförmedlingen följer detta och andra resultat som är kopplade till anvisningar av lämpligt arbete via indikatorerna för arbetslöshetsförsäkringen. Som figur 14 visar ökade andelen meddelanden som skickades till arbetslöshetskassan med meddelandegrunden ”inte sökt anvisat lämpligt arbete” när den arbetssökande inte hade sökt anvisat arbete under september – oktober 2013 för att sedan successivt avta fram till och med februari 2014. Andelen har sedan med undantag av juni, juli och augusti 2014 legat relativt jämnt. Sida: 45 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning Figur 14. Andel skickade meddelanden när den arbetssökande inte sökt anvisat lämpligt arbete, orsak ”Inte sökt anvisat lämpligt arbete”, maj 2013 – december 2014. 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% December November Oktober September Augusti Juli Juni Maj April Mars Februari Januari December November Oktober September Augusti Juli Juni Maj 0% Källa: Datalagret. Arbetsförmedlingen har i en enkätundersökning 55 till resurspersonerna för arbetslöshetsförsäkringen ställt frågor om hur stor påverkan de anser att ett antal orsaker har haft på förändringen i antalet skickade meddelanden. Utöver de angivna orsakerna har resurspersonerna haft möjlighet att fylla på ytterligare orsaker i ett fritextfält. Som tabell 6 visar (se appendix) visar svarade resurspersonerna att de orsaker som förenklade handläggningen hade störst påverkan på ökningen av andelen meddelanden under september-oktober 2013. Bland dessa orsaker fanns ett nytt systemstöd för meddelanden till arbetslöshetskassorna, förändringen som innebär att Arbetsförmedlingen kan skicka ett meddelande utan att först kontakta den arbetssökande och införandet av aktivitetsrapporterna. Dessa förändringar underlättar arbetsförmedlarens handläggning. Resurspersonerna svarade även att det fokus på regelverket som förändringarna förde med sig på förmedlingskontoren och ett tydligare uppdrag för Arbetsförmedlingen har påverkat ökningen av antalet meddelanden i stor omfattning. 55 Se avsnitt 3.3 Enkät till arbetsförmedlarna om meddelande till a-kassorna. Sida: 46 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning Som tabell 7 visar svarade resurspersonerna att minskningen av andelen meddelanden sedan oktober 2013 främst beror på att dialogen med arbetslöshetskassorna är tidskrävande. I fritextfältet handlade de flesta kommentarerna om att minskningen till stor del beror på den allmänt höga arbetsbelastningen. Resurspersonerna svarade även att tröskeln för att skicka ett meddelande har höjts. 6.5.3 Analys av enkätundersökning I samband med regelförändringarna i arbetslöshetsförsäkringen och införandet av aktivitetsrapporter den 1 september 2013 ökade antal och andel skickade meddelanden till arbetslöshetskassorna kraftigt. Denna ökning gäller även för meddelandegrunder vilka inte förändrades den 1 september 2013. För två meddelandegrunder, ”inte aktivt sökt lämpliga arbeten” och ”inte sökt anvisat lämpligt arbete” ligger antalet respektive andelen på en betydligt högre nivå efter september 2013 än tidigare. Enligt den enkätundersökning som genomfördes med resurspersonerna för arbetslöshetsförsäkringen hade de förändringar som underlättade och förenklade hanteringen av meddelanden störst påverkan på ökningen av meddelanden från 1 september 2013. De förändringar som främst påverkade ökningen handlade om nytt systemstöd, införandet av aktivitetsrapporter, ändrade rutiner för handläggningen och förenklat regelverk. Antalet och andelen meddelanden med meddelandegrunderna ”inte aktivt sökt lämpliga arbeten” och ”inte sökt anvisat lämpligt arbete” minskade några månader efter regelförändringen. Resurspersonernas svar visar att arbetsbelastningen och tidsåtgången för handläggningen är två av de orsaker som har haft störst påverkan på denna minskning. Det handlar till exempel om tidsåtgång vid kommunicering och dialog med arbetslöshetskassorna. Enkätsvaren indikerar även att tidsåtgången påverkade att tröskeln höjdes för att skicka ett meddelande. Sammantaget indikerar enkätsvaren att arbetsbelastningen ökade för arbetsförmedlarna genom att aktivitetsrapporterna är många till antalet och tidsåtgången för att granska och följa upp dem är mycket stor. Av svaren framgår även att minskningen av antalet meddelanden med meddelandegrunden ”inte aktivt sökt lämpliga arbeten” även beror på att arbetssökande i ökad utsträckning följer regelverket. Sedan mars-april 2014 har antalet meddelanden stabiliserats. Det kan innebära att antalet meddelanden till arbetslöshetskassorna har stabiliserats på den nivå som motsvarar arbetsförmedlarnas förutsättningar att följa upp de arbetssökandes sökaktivitet. Resurspersonerna svarade i enkätundersökningen att ett ökat fokus på Arbetsförmedlingens uppdrag och arbetslöshetsförsäkringens regelverk i samband med regelförändringarna påverkade ökningen av antalet och andelen meddelande på respektive orsaksgrund. De svarade även att minskningen av antalet och andelen meddelanden därefter beror på att detta fokus förändrats. Det är viktigt att Sida: 47 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning Arbetsförmedlingen säkerställer att tillämpningen är enhetlig oberoende av om Arbetsförmedlingens uppdrag och arbetslöshetsförsäkringens regelverk är i fokus eller inte. Andelen meddelanden som skickats på grund av att den arbetssökande ”inte sökt anvisat lämpligt arbete” kan indikera att Arbetsförmedlingen inte full ut genomför uppdraget i arbetslöshetsförsäkringen. I det fortsatta arbetet med att säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring är Arbetsförmedlingens ambition att fortsätta underlätta och förenkla för arbetsförmedlarna att arbeta med uppdraget inom arbetslöshetsförsäkringen. 7. Dokumentation kopplad till arbetslöshetsförsäkringen För att Arbetsförmedlingen ska kunna fullfölja sitt uppdrag inom arbetslöshetsförsäkringen krävs att dokumentationen i ärenden som gäller arbetssökande är god. Vid brister i dokumentationen finns det en risk att beslut fattas på felaktiga grunder och att uppföljning, granskning och tillsyn försvåras. Det finns idag brister i dokumentationen som gör det svårt att följa ett ärendes gång och gör det svårt att se vilket underlag som ligger till grund för ett ställningstagande eller ett beslut.56 Ett led i att förbättra dokumentationen och därmed öka möjligheten att följa upp arbetet med uppdraget inom arbetslöshetsförsäkringen har varit att utveckla nya systemstöd och automatisera viss dokumentation. Arbetsförmedlingen har även tagit fram nya interna stöddokument och utbildningar i syfte att förbättra dokumentationen. 7.1 Systemstöd för meddelande till arbetslöshetskassa Arbetsförmedlingen har utvecklat ett systemstöd för att elektroniskt skapa och hantera meddelanden till arbetslöshetskassorna. I systemstödet skapas automatiska meddelanden i ett antal situationer: 56 Den arbetssökande inte har lämnat in sin aktivitetsrapport inom utsatt tid. Arbetsförmedlingens handläggning och dokumentation när anvisat arbete inte sökts (IAF 2012:10) och Arbetsförmedlingens kontrollfunktion i samarbetet med kompletterande aktörer (IAF 2012:4). Justitieombudsmannen (2013-11-21) ”Kritik mot Arbetsförmedlingen för bristande dokumentation m.m. i arbetsförmedlingsärenden”, beslut. Dnr 3972-2012. Sida: 48 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning Den arbetssökande inte har besökt eller kontaktat Arbetsförmedlingen eller kompletterande aktör vid överenskommen tidpunkt. Byte av sökandekategori för den arbetssökande till en kategori i vilken de allmänna villkoren i arbetslöshetsförsäkringen inte är uppfyllda. Arbetsförmedlaren har möjlighet att under den närmast påföljande arbetsdagen komplettera eller stoppa meddelanden som har skapats automatiskt. Om arbetsförmedlaren väljer att stoppa meddelandet ska anledningen till detta dokumenteras. Det gäller dock inte de meddelanden som skapas på grund av sökandekategoribyte eftersom dessa skickas direkt till arbetslöshetskassan. När arbetslöshetskassan behöver kompletterande information från Arbetsförmedlingen för att kunna fatta beslut, kan de begära en komplettering via systemstödet. Denna begäran från arbetslöshetskassan och Arbetsförmedlingens svar dokumenteras i systemstödet. Möjligheten att skicka kompletterande information via systemstödet underlättar hanteringen av meddelanden både för Arbetsförmedlingen och för arbetslöshetskassorna. Alla skickade meddelanden sparas i systemstödet för meddelanden. All information i systemstödet för meddelanden, utom den i form av fritext, förs över till Datalagret. Information som sparas i Datalagret är till exempel antalet skapade och skickade meddelanden, orsaker till att ett meddelande skapas och uppgifter om arbetssökande. Information om skickade och stoppade meddelanden sparas automatiskt i form av daganteckningar i Arbetsförmedlingens informationssystem AIS. Den förenklade hanteringen och utvecklingen av dokumentationen innebär att möjligheterna att följa upp dessa ärenden har förbättrats. 7.2 Systemstöd för aktivitetsrapport I samband med införandet av aktivitetsrapporter har Arbetsförmedlingen utvecklat ett systemstöd för hanteringen av aktivitetsrapporter. Systemstödet ger arbetsförmedlarna ett stöd och en struktur i arbetet med att följa upp sökaktiviteten. I systemstödet listas de aktivitetsrapporter som har kommit in och som ska granskas. Genom systemstödet har denna dokumentation till stor del automatiserats vilket förbättrar möjligheterna för uppföljning. För att följa Arbetsförmedlingens arbete med aktivitetsrapporter, har ett antal indikatorer tagits fram. En av indikatorerna visar i vilken omfattning Arbetsförmedlingen granskat mottagna aktivitetsrapporter inom 14 dagar från att de inkommit. Resultatet för 2014 visar att 85 procent av aktivitetsrapporterna granskats inom 14 dagar. Sida: 49 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning En indikator finns också för andelen meddelanden som skickats till arbetslöshetskassan med orsaken att den arbetssökande ”inte aktivt sökt lämpliga arbeten” i förhållande till antalet arbetssökande som i sin aktivitetsrapport angett att de inte har någon aktivitet att rapportera. Resultatet för 2014 visar att Arbetsförmedlingen skickat meddelanden i 10 procent av dessa fall. 7.3 Dokumentation i Arbetsförmedlingens informationssystem AIS Arbetsförmedlingen ska dokumentera uppgifter som har betydelse för den arbetssökandes ärende. Uppgifterna kan i de flesta fall dokumenteras i daganteckningar i AIS. Daganteckningarna skapas antingen manuellt av arbetsförmedlaren eller automatiskt av systemet. De manuella daganteckningarna kan till exempel innehålla information om vad som framkommit vid ett besök eller annan kontakt mellan Arbetsförmedlingen och den arbetssökande. Arbetsförmedlarens bedömningar och ställningstaganden kan också dokumenteras i daganteckningar i AIS. De automatiska daganteckningarna innehåller bland annat information om: aktivitetsrapport är inkommen eller inte datum för ersättningsanmälan respektive avaktualisering skickade meddelanden beslut om arbetsmarknadspolitiska program information om datum för kontakt med den arbetssökande när handlingsplan upprättats sökandekategoribyte ersättningsperiod hos arbetslöshetskassan De anvisningar till lämpligt arbete som Arbetsförmedlingen lämnar till de arbetssökande dokumenteras också i AIS. Arbetsförmedlingen följer upp anvisningarna och uppföljningen dokumenteras i systemstödet. Denna dokumentation är ett viktigt underlag i Arbetsförmedlingens arbete med uppdraget inom arbetslöshetsförsäkringen och för bedömningen av om ett meddelande ska skickas till arbetslöshetskassan eller inte. 7.4 Nytt handläggarstöd om förvaltningsrätt För att utveckla dokumentationen har Arbetsförmedlingen tagit fram ett handläggarstöd om förvaltningsrätt. I handläggarstödet beskrivs vad förvaltningslagen innebär för Arbetsförmedlingen och vad den säger om dokumentationsskyldigheten för myndigheter. Sida: 50 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning Handläggarstödet beskriver närmare när dokumentation i ett ärende ska ske, hur denna dokumentation ska se ut, vad som ska dokumenteras och var uppgifterna ska dokumenteras. Handläggarstödet finns tillgängligt för all personal på Arbetsförmedlingens intranät, Vis. 7.5 Webbutbildning om statstjänstemannarollen Arbetsförmedlingen har under våren 2014 tagit fram den webbaserade utbildningen Statstjänstemannarollen - Förvaltningsrätt och offentlighet. Utbildningen ska genomföras av alla anställda och syftar till att öka kvaliteten i ärendehandläggningen, dokumentationen och dokumenthanteringen. Den ska ge en fördjupad medvetenhet och förståelse för de regelverk som Arbetsförmedlingen ska tillämpa. Efter avslutad utbildning är målet att deltagaren har kännedom om offentlighetsprincipen, regelverket för dokumenthantering och förvaltningsrättsliga grundregler kopplade till Arbetsförmedlingens verksamhet. Målet är även att deltagaren ska förstå vikten av en fullgod dokumentation och dokumenthantering för en rättssäker handläggning och för möjligheten att följa upp och kontrollera vår myndighetsutövning och ärendehantering. Utbildningen genomfördes under 2014, och följas upp med en dialogträff på arbetsförmedlingskontoret där chef och medarbetare diskuterar hur man lokalt ska arbeta med frågorna. 7.6 Utbildning i dokumentation För att utveckla dokumentationen och därmed säkerställa möjligheten att följa upp relevanta delar inom arbetslöshetsförsäkringen har Arbetsförmedlingen tagit fram en utbildning om ärendedokumentation inom arbetslöshetsförsäkringen. Arbetsförmedlarna har genomgått denna utbildning under oktober och november 2014 under ledning av resurspersonerna för arbetslöshetsförsäkringen. Utbildningen bestod av två delar där den ena var teoretisk och behandlade vad förvaltningslagen anger om dokumentation och den andra praktisk där olika fallbeskrivningar diskuterades utifrån frågan om dokumentation. 7.7 Intern styrning och kontroll i arbetet med arbetslöshetsförsäkringen I Arbetsförmedlingens arbete med intern styrning och kontroll ingår en riskhanteringsprocess som innebär att risker identifieras inom hela verksamheten. Riskerna värderas och hanteras sedan genom åtgärder i verksamhetsplanen. Utgångspunkten är att riskerna ska åtgärdas på den organisatoriska nivå där de har identifierats. Problemen sammanställs i den myndighetsövergripande riskanalysen. Risken att Arbetsförmedlingen inte tillämpar arbetslöshetsförsäkringen som en omställningsförsäkring ingår inte längre i den myndighetsövergripande riskanalysen för Sida: 51 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning 2014 utan hanteras av ansvarig avdelning. Istället har risken att förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen inte får avsedd effekt identifierats. För att hantera denna risk har Arbetsförmedlingen under 2014 fortsatt att prioritera arbetet med de arbetssökandes aktivitetsrapportering. För att säkra att verksamheten bedrivs på ett enhetligt, effektivt och rättsäkert sätt har myndigheten resultatdialoger på alla nivåer. Redovisning av resultaten kring uppdraget inom arbetslöshetsförsäkringen har ingått i det underlag som lämnats inför resultatdialogerna med marknadsorganisationen. 7.7.1 Ärendegranskning, dokumentation För att kunna följa tillämpningen av regelverket för arbetslöshetsförsäkringen, genomför Arbetsförmedlingen varje månad en ärendegranskning av handläggningen i 300 ärenden. Granskningen görs i ett urval av 200 arbetssökande som är anmälda i ett marknadsområde och 100 som är anmälda i hela riket. Vid granskningen jämförs handläggningen i respektive ärende med de rutiner som gäller för uppdraget inom arbetslöshetsförsäkringen och som finns angivna i regelverk och handläggarstöd. En del i Arbetsförmedlingens arbete med att utveckla dokumentationen har varit att i granskningen undersöka hur dokumentationen ser ut i respektive ärende. Resultatet av granskningen utgör underlag i arbetet med att förbättra Arbetsförmedlingens dokumentation när det gäller arbetslöshetsförsäkringen. 8. Diskussion En slutsats i uppföljningen av Arbetsförmedlingens arbete med aktivitetsrapportering är att arbetsförmedlarna behöver tydligare riktlinjer för att bedöma vad ett aktivt arbetssökande är. I diskussionsavsnittet för vi ett resonemang kring utmaningarna med att utveckla arbetet med uppföljning av sökaktivitet. 8.1 Vad är en optimal sökaktivitet? Forskningen kring sökaktivitet ger inga klara besked huruvida fler sökta jobb ökar chansen att få ett arbete. Det följer sig dock naturligt att en person som inte söker några jobb har en mycket liten chans att få arbete. Motsatsen, att söka väldigt många arbeten kan också vara problematisk eftersom personen då söker jobb som hen har mycket liten chans att få och därmed belastar arbetsgivare med ansökningar i onödan. Att generellt höja antalet sökta jobb hos alla arbetssökande skulle troligtvis inte leda till några större positiva effekter på sysselsättningen eller på rörligheten på arbetsmarknaden. Det skulle istället leda till att arbetssökande söker jobb de har mycket Sida: 52 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning liten chans att få och antalet lediga arbeten skulle inte öka av att ansökningarna blir fler. Effekten skulle bli att de som sökt för få arbeten skulle få ett bättre sökmönster medan de som tidigare sökt för många arbeten skulle öka sitt oönskade sökmönster. För det stora flertalet skulle det inte innebära någon skillnad i effektivitet i sökandet men innebära större arbetsinsats både för de arbetssökande och för arbetsgivarna. Se figuren nedan. Figur 15. En tänkt fördelning av antalet jobbansökningar arbetssökande gör per månad. Y-axeln motsvarar antal arbetssökande och x-axeln antal sökta jobb. En generell ökning av antalet sökta jobb skulle troligtvis inte bidra till en bättre fungerande arbetsmarknad. Ett ”optimalt jobbsökande” torde vara att en person lägger ned tid på att välja ut de annonser/arbetsplatser där hen har störst chans att få anställning utifrån sina färdigheter och kunskaper för att sedan lägga ned tid på att skapa bra ansökningar. Ur perspektivet optimal sökaktivitet är det därför bäst att befinna sig i mitten av en tänkt normalfördelningskurva över antalet sökta arbeten. I kurvan flyttar sig de personer som söker för få arbeten och de som söker för många arbeten, som inte har ett önskat sökmönster, in mot mitten av kurvan. Se figur 16. Figur 16. En tänkt fördelning av antalet jobbansökningar arbetssökande gör per månad. Genom att sträva mot att personer har ett optimalt sökbeteende kan Arbetsförmedlingen bidra till en fungerande arbetsmarknad. Sida: 53 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning Det mest effektiva bör vara att fånga upp de som ligger i ytterområdena i sökkurveintensitet, och försöka få dem att ändra sitt beteende så att de som söker för få jobb ökar sökintensiteten och de som söker för många arbeten inriktar sig på att söka färre men mer kvalitativt. Då bör den genomsnittliga sökintensiteten förbli (ungefär) oförändrad, men med en ökad sökeffektivitet hos de arbetssökande. Se figuren nedan. Figur 17. En tänkt fördelning av antalet jobbansökningar arbetssökande gör per månad. Fler arbetssökande söker ett genomsnittligt antal jobb. Genom att minska extremvärdena, de som söker väldigt få eller de som söker väldigt många jobb ökar effektiviteten i de arbetssökanden jobbsökande och arbetsmarknadens funktionssätt förbättras. 8.2 Insatser för att uppnå bättre effekt i jobbsökandet Det är tydligt att det finns stora skillnader i landet när det kommer till sökaktivitet (se avsnitt 4.4). Det kan därför finnas skäl att förtydliga kraven på sökaktivitet för att säkerställa likabehandling, utifrån personens förutsättningar, oavsett var en arbetssökande bor. Arbetsförmedlare uppger att de upplever att det kan vara svårt att ställa krav på att en arbetssökande ska vara mer aktiv för att öka chanserna att få ett jobb.57 Utan fastslagna definitioner på vad som klassas som ett tillräckligt aktivt arbetssökande kan det även vara otydligt för arbetssökande vad de förväntas göra och rapportera i aktivitetsrapporterna. Enligt resonemanget om optimal sökaktivitet är det inte säkert att det är önskvärt att öka genomsnittet av antal sökta arbeten. Istället är det viktigt att fokusera på ”ändarna” av normalfördelningskurvan, alltså de personer som söker väldigt få eller de personer som söker mängder av jobb, urskillningslöst. Arbetsförmedlare behöver stöd i att ringa in hur höga krav de kan/ska ställa på den som är inskriven hos Arbetsförmedlingen. Hör personen till en grupp som ska söka arbete på heltid, en mindre del av sin tid eller inte 57 Arbetsförmedlingens uppföljning av arbetet med aktivitetsrapportering. Dnr Af-2014/522776. Sida: 54 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning alls? Beroende på om personen ska söka jobb på heltid eller deltid behöver arbetsförmedlaren stöd i att ringa in vad som kan klassas som en rimlig nivå på jobbsökandet. I promemorian Platsanvisningar inom arbetsförmedlingsverksamheten 58 diskuteras möjligheten att lyfta bort kontrolluppdraget från arbetsförmedlarnas dagliga arbete. I korthet går förslaget ut på att per automatik skicka meddelanden till de personer som inte inkommer med aktivitetsrapport eller som redovisar en mycket låg sökaktivitet i aktivitetsrapporteringen. Dessa personer får en varning om att meddelande kommer skickas till a-kassan om de inte kan ange ett giltigt skäl till låg sökaktivitet. Därutöver sker ett slumpmässigt urval av personer med ”normal” eller ovanligt hög sökaktivitet som får styrka de inlämnade uppgifterna. Införandet av aktivitetsrapportering har gjort detta förslag genomförbart även om det skulle krävas en noggrann konsekvensanalys innan ett dylikt system kan sjösättas. 8.3 Sökaktivitet i olika målgrupper Personer som söker arbete kan ha olika stora möjligheter att söka arbete beroende på sin situation. För personer som står långt från arbetsmarknaden kan det vara mer lämpligt att gå en utbildning eller delta i rehabiliterande insatser istället för att söka jobb. Arbetsförmedlingen ser över hur vi kan förtydliga kraven på sökaktivitet beroende på olika personers situation. Arbetssökande går att dela in i tre grupper beroende på vilka krav vi ställer på hur aktivt personer ska söka arbete. Arbetssökande på hel- eller deltid Arbetssökande med varierande krav på sökaktivitet Arbetssökande i program utan krav på sökaktivitet 8.3.1 Arbetssökande på hel- eller deltid Den grupp som bör ha högst sökaktivitet är arbetssökande som är öppet arbetslösa på hel- eller deltid och som inte har någon anvisning till program. Dessa arbetssökande bör ha jobbsökande som sin huvudsakliga aktivitet och därför vara mycket aktiva i sitt jobbsökande. 8.3.2 Arbetssökande med varierande krav på sökaktivitet För arbetssökande som deltar i olika arbetsmarknadspolitiska program kan kravet på sökaktivitet vara lägre än för dem som är öppet arbetslösa. Det beror på att aktiviteterna i programmen tar tid från arbetssökandet och den arbetssökande kan behöva ta till sig den hjälp som ges inom programmet innan denne kan söka jobb effektivt. Några exempel på 58 Fredrik Jansson Dahlén 2010. Sida: 55 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning arbetsmarknadspolitiska program där deltagarna kan ha minskade krav på sökaktivitet är arbetsmarknadsutbildning, jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgaranti för ungdomar. Den som är arbetssökande men som ska påbörja en anställning eller utbildning inom kort kan också ha lägre krav på sökaktivitet eftersom det inte är relevant att söka jobb då den arbetssökande väntar på en anställning. 8.3.3 Arbetssökande i program utan krav på sökaktivitet I vissa arbetsmarknadspolitiska program finns inga krav på att de som deltar ska söka jobb.59 Det beror på att programmen är inriktade på andra aktiviteter, till exempel att utreda en deltagares arbetsförmåga, och inte att deltagaren ska komma i arbete så snabbt som möjligt. De program där deltagare helt bör undantas från krav om sökaktivitet är Arbetslivsintroduktion, Stöd till start av näringsverksamhet, Förberedande insatser som är individuellt anpassade arbetsmarknadspolitiska insatser av vägledande, rehabiliterande eller orienterande karaktär för den som särskilt behöver förbereda sig för ett annat arbetsmarknadspolitiskt program eller arbete. Insatserna kan i dessa fall bestå av: o aktiviteter inom ramen för vägledning eller platsförmedling, o fördjupad kartläggning och vägledning, eller o aktiviteter inom ramen för arbetslivsinriktad rehabilitering. 8.4 Att definiera antalet jobb en person ska söka I dagsläget anger inte arbetsförmedlaren, annat än i undantagsfall, hur många arbeten en arbetssökande ska söka för att anses vara aktivt arbetssökande. För att förtydliga kraven på sökaktivitet skulle det vara möjligt att i handlingsplanen definiera hur många jobb den arbetssökande ska söka. Arbetsförmedlingen ser över om det är lämpligt att ställa krav på att en arbetssökande ska söka ett visst antal arbeten och hur det i så fall skulle kunna gå till. 8.4.1 Kvantifiera krav på antalet sökta jobb, fördelar och nackdelar Det viktigaste argumentet för att definiera hur många arbeten en arbetssökande ska söka är att det är viktigt att vara tydlig mot honom eller henne om vilka krav som ställs för att få ekonomisk ersättning under arbetslösheten och vilka skyldigheter man har när man är inskriven hos Arbetsförmedlingen. 59 I denna fråga utreder Arbetsförmedlingen tillsammans med Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) behovet av en ny föreskrift. Sida: 56 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning Arbetsförmedlaren gör i dagsläget bedömningen av om en arbetssökande är aktivt arbetssökande beroende på bland annat vad hen anger i aktivitetsrapporten. Det innebär att gränsen ofta fastställs i efterhand, då den arbetssökande sökt för få jobb, istället för att jämföra sökaktiviteten med en på förhand fastställd nivå. Det kan skapa osäkerhet för den arbetssökande att inte veta på förhand vad som krävs för att få ekonomisk ersättning under arbetslösheten. Genom att tydliggöra kraven på antal sökta jobb blir ansvarsfördelningen mellan arbetsförmedlare och arbetssökande tydligare. Arbetsförmedlaren definierar kraven och följer upp om de uppfylls och den arbetssökande ansvarar för att leva upp till kraven och redovisa hur det görs. Genom att tydliggöra hur många arbeten en person ska söka under en viss period blir det även en större enhetlighet mellan olika arbetsförmedlingskontor om de krav som ställs på arbetssökande. Utan fastställda krav på sökaktivitet finns det risk för att olika arbetsförmedlare ställer olika krav på de arbetssökande. Det kan leda till att arbetsförmedlare underlåter att meddela arbetslöshetskassan även när en arbetssökande inte är aktivt arbetssökande. Det kan i sin tur leda till felaktiga utbetalningar av arbetslöshetsersättning till personer som inte kan anses vara arbetssökande. En fördel med att ställa krav på ett visst antal söka arbeten är också att arbetsförmedlaren snabbt kan fånga upp den arbetssökande som inte lever upp till de ställda kraven och säkerställa att personen får det stöd hen behöver för att förbättra sitt arbetssökande. Aktivitetsrapporteringen gör det möjligt för arbetsförmedlaren att snabbt se vem som inte söker arbete tillräckligt aktivt för att ha chans att få ett jobb. I förlängningen kan det bidra till att Arbetsförmedlingen på ett bättre sätt kan styra sina resurser till att hjälpa de arbetssökande som har störst risk att bli långtidsarbetslösa. Det finns dock flera problem med att ställa krav på att arbetssökande ska söka ett visst antal arbeten per månad. Det finns en stor risk för att fokus hamnar på rätt antal jobb istället för på att skriva kvalitativa ansökningar till jobb som personen har chans att få. Detta medför en risk för att Arbetsförmedlingen upplevs som ”pinnräknare” som fokuserar på kvantitet snarare än kvalitet. Det kan i sin tur leda till ett minskat förtroende för Arbetsförmedlingen och därmed minskade möjligheter att hjälpa dem som söker jobb. Ett ytterligare problem med att ställa krav på att arbetssökande ska söka ett visst antal jobb per månad är att arbetsgivare kan uppleva att de får många irrelevanta ansökningar från personer som söker arbete ”bara för sökandets skull”. Det kan leda till att arbetsgivare blir mer restriktiva med att utannonsera lediga arbeten för att istället använda sig av informella kontakter, vilket kan resultera i färre platsannonser att välja mellan för den som söker jobb. Det är även problematiskt att bestämma vilken nivå på antal sökta jobb som är rimlig att ställa. Om nivån är lika för alla finns det risk för att det Sida: 57 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning upplevs som stelbent i och med att personer som till exempel snart ska påbörja en anställning avkrävs ett visst antal sökta jobb. Om nivån är helt individuell finns det risk för att arbetsförmedlare ställer helt olika krav på olika arbetssökande utifrån sina erfarenheter och åsikter vilket inte leder till en förbättrad enhetlighet. I Holland och Australien har man valt att ställa krav på att personer ska söka ett visst antal arbeten per månad för att klassas som aktivt arbetssökande. I Australien har man valt att ställa relativt höga krav på hur många arbeten en arbetssökande ska söka, vanligtvis 10 jobb per tvåveckorsperiod. En utvärdering visar att det har resulterat i att många utesluts ur ersättningssystemet.60 I Holland har man valt att ställa betydligt lägre krav på antalet arbeten en arbetssökande ska söka för att ha rätt till ersättning, omkring fyra per månad.61 8.4.2 Aspekter att ha i åtanke vid kvantifiering av krav på sökta jobb Om Arbetsförmedlingen ska ställa krav på att arbetssökande ska söka ett visst antal jobb per månad behöver några aspekter has i åtanke: Kraven behöver individanpassas Ett spann snarare än ett minsta antal Fokus på kvalitet Undvika att ställa orimligt högra krav Proportionerliga konsekvenser av att inte nå upp till det angivna antalet jobbansökningar Nedan diskuteras dessa olika aspekter. Kraven behöver individanpassas För att kraven ska uppfattas som rimliga behöver de anpassas till varje arbetssökandes situation. För dem som deltar i olika arbetsmarknadspolitiska program eller snart ska påbörja en anställning/utbildning behöver kraven sannolikt vara lägre än för den arbetssökande som är öppet arbetslös utan anställning på gång i närtid. Att kraven behöver individanpassas förtar dock en del av vinsten med att ställa krav på ett visst antal sökta arbeten eftersom olika arbetsförmedlare kan göra olika bedömningar. Detta kan dock avhjälpas med stöd till arbetsförmedlare i hur de ska bedöma olika arbetssökandes situation. 60 Does a Minimum Job Search Requirement Reduce Time on Unemployment Payments? Evidence from the Jobseeker Diary in Australia, J. Borland m.fl University of Melbourne 2007. 61 Enligt UWV, Hollands motsvarighet till Arbetsförmedlingen, se uwv.nl. Vi har inte kunnat hitta någon utvärdering avseende hur systemet fungerar. Sida: 58 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning Ett spann snarare än ett minsta antal För att undvika att ge arbetssökande intrycket av att det är viktigt att söka så många jobb som möjligt, oavsett ansökningarnas kvalitet, kan det vara lämpligt att ange ett spann snarare än ett minimum. Att ange att en arbetssökande ska söka till exempel 5-10 arbeten under en månad visar att det inte förväntas att personen ska söka så många arbeten som möjligt utan att det även är viktigt att lägga vikt vid kvaliteten på ansökningarna. Fokus på kvalitet Om Arbetsförmedlingen skulle välja att ställa krav på att arbetssökande ska söka ett visst antal arbeten per månad är det samtidigt viktigt att se till att de arbetssökande kan få stöd i hur de ska söka jobb, vilka jobb de ska söka och få praktisk hjälp med att skapa och granska ansökningar. Arbetssökande kan i dagsläget få hjälp med att skriva ansökningar på Arbetsförmedlingen men hjälpen kan variera mellan olika förmedlingskontor beroende på tillgång till resurser och hur man väljer att lägga upp arbetet på kontoret. Om Arbetsförmedlingen ställer krav på ett visst antal sökta jobb utan att stötta arbetssökande i hur de ska söka jobb på ett effektivt sätt kan det upplevas som att det är kvantitet snarare än kvalitet i ansökningarna som är viktig. Undvika att ställa orimligt högra krav Frågan om att kvantifiera kravet på antalet sökta jobb kan delas i två, dels om det är lämpligt att ställa krav på antalet sökta jobb och dels hur många jobb en arbetssökande ska söka. I den frågan har Holland och Australien valt olika vägar där Holland valt att ställa relativt låga krav medan Australien ställer höga krav (se ovan). Att ställa höga krav på hur många jobb en person bör söka kan förstärka uppfattningen om att det är antalet jobb som är viktigt, inte kvaliteten i ansökan. Nivån bör ändå vara så hög att den motsvarar en persons ”optimala sökaktivitet” eftersom Arbetsförmedlingen ska sträva mot att ge de arbetssökande så goda möjligheter som möjligt att få ett jobb. Proportionerliga konsekvenser av att inte nå upp till det angivna antalet jobbansökningar Ett syfte med införandet av nya regler i lagen om arbetslöshetsförsäkring var att akassornas åtgärder (sanktionerna) skulle stå i proportion till avvikelsen. Detta förhållningssätt bör gälla även för eventuella krav på ett visst antal sökta jobb per månad. 9. Slutsatser Den individuella handlingsplanen är tillsammans med aktivitetsrapporteringen de verktyg som arbetsförmedlare använder för att säkerställa att den som är inskriven hos Arbetsförmedlingen söker jobb aktivt. Aktivitetsrapportering är emellertid bara ett verktyg för kommunikation mellan arbetssökande och arbetsförmedlare. För att Sida: 59 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning aktivitetsrapportering ska fungera på bästa möjliga sätt behöver arbetsförmedlaren kunna stödja den arbetssökande i vilka arbeten hen ska söka och hur den arbetssökande ska agera för att minska sin tid i arbetslöshet. I detta arbete spelar handlingsplanen en viktig roll eftersom det där beskrivs vad den arbetssökande ska göra för att få ett arbete. I rapporten diskuteras vikten av att särskilt fokusera på de arbetssökande som har låg sökeffektivitet genom att de söker för få jobb, söker jobb inom områden där de har liten chans att få arbete eller söker många jobb utan att sålla och lägga tillräcklig noggrannhet vid varje ansökan. Införandet av aktivitetsrapportering tycks ha minskat gruppen som anger att de inte söker några jobb. Aktivitetsrapporteringen kan därmed vara ett instrument för att hantera den grupp som är mycket eller helt inaktiv i sitt jobbsökande. Införandet av aktivitetsrapporteringen har medfört stora förändringar i arbetsförmedlarnas arbete med uppföljning av de arbetssökandes aktiviteter. Arbetsförmedlingen befinner sig i en omfattande förnyelseprocess och utvecklingen av uppföljning av sökaktivitet behöver gå i linje med myndighetens övriga förändringsarbete. Myndigheten har gjort en särskild uppföljning av arbetet med aktivitetsrapporteringen under hösten och det har resulterat i förslag för att förbättra och effektivisera arbetet med aktivitetsrapporteringen, som en del av i arbetet med uppföljning av sökaktivitet. Ett mer effektivt arbete med aktivitetsrapporterna skulle kunna frigöra tid för arbetsförmedlare att hjälpa arbetssökande som är aktivt arbetssökande men som behöver hjälp i att öka effektiviteten i sitt arbetssökande. Några frågor som Arbetsförmedlingen behöver ta ställning till är; för vilka målgrupper aktivitetsrapportering är ett lämpligt sätt att följa upp sökaktivitet, hur arbetsförmedlare kan få ett bättre stöd i att följa upp sökaktivitet och om det är lämpligt att ställa krav på att den som är arbetslös ska söka ett visst antal jobb. Arbetsförmedlingen arbetar även aktivt med att förbättra handlingsplanen så att den ska utgöra ett bra stöd för den arbetssökande. I rapporten lyfts ett antal frågor som är av intresse att undersöka vidare i kommande utvärderingar av Arbetsförmedlingens arbete med att följa upp sökaktiviteten: Vad beror skillnaderna i sökaktivitet i olika delar av landet på? Vad karakteriserar de arbetssökande som söker inga eller väldigt få jobb? Hur stora är de administrativa kostnaderna för arbetsförmedlarnas hantering av aktivitetsrapporteringen? Sida: 60 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning 10. Bilagor Nedan redovisas exempel på tre aktivitetsrapporter och en handlingsplan. Exemplen är tänkt att ge läsaren en bättre bild av hur aktivitetsrapporter och handlingsplan är utformade. 10.1 Avidentifierade aktivitetsrapporter Sida: 61 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning Sida: 62 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning Sida: 63 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning 10.2 Avidentifierad handlingsplan Sida: 64 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning Sida: 65 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning 10.3 Tabeller Tabell 1. Genomsnittligt antal sökta jobb och genomsnittlig nedlagd tid på att söka arbete, 2013 och 2014. 2013 2014 Antal jobb Timmar Antal jobb Timmar Kvinnor 9,2 7,2 8,6 7,2 Män 7,2 6,2 7,2 6,5 <25 9,3 5,6 7,8 4,6 25-34 9,5 7,0 9,2 6,8 35-44 8,2 7,0 8,4 7,9 45-54 7,6 7,6 7,3 7,7 55-59 6,4 7,3 7,1 7,7 60- 4,9 5,5 5,9 6,7 Inrikes 7,7 6,5 7,3 6,5 Utrikes 9,4 7,1 8,9 7,3 Ja 4,5 4,2 5,1 5,1 Nej 9,3 7,4 8,7 7,3 Förgymnasial utbildning 7,3 5,6 7,1 5,8 Gymnasial utbildning 8,2 6,2 8,0 6,3 Eftergymnasial utbildning 9,3 8,8 8,5 8,7 Påbörjad ersättningsperiod Ej påbörjad ersättningsperiod 8,6 7,8 8,7 8,3 8,0 6,1 7,6 6,1 Programdeltagare 7,9 6,4 8,0 6,9 Kön Ålder Födelseland Funktionsnedsättning Utbildningsnivå Ersättningsform Källa: Sökandeundersökningen. Sida: 66 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning Tabell 2. Genomsnittlig kontaktfrekvens per månad för arbetslösa och deltagare i program, 2012, 2013 och 2014, ålder 16–. Kontakter Varav besök 2012 2013 2014 2012 2013 2014 Kvinnor 1,0 1,1 1,0 0,6 0,7 0,6 Män 1,0 1,1 1,0 0,6 0,8 0,7 16-24 1,2 1,3 1,2 0,8 0,9 0,8 25-34 1,0 1,1 1,0 0,6 0,7 0,6 35-44 1,0 1,1 0,9 0,6 0,7 0,6 45-54 0,9 1,1 0,9 0,6 0,7 0,6 55-64 0,9 1,0 0,9 0,5 0,6 0,6 64- 0,2 0,3 0,2 0,1 0,1 0,1 Inrikes 1,0 1,1 1,0 0,6 0,7 0,6 Utrikes 0,9 1,1 0,9 0,6 0,8 0,7 Ja 1,0 1,1 1,1 0,6 0,7 0,6 Nej 1,0 1,1 1,0 0,6 0,7 0,6 Förgymnasial utbildning 0,9 1,1 1,0 0,6 0,7 0,7 Gymnasial utbildning 1,1 1,2 1,0 0,6 0,7 0,6 Eftergymnasial utbildning 1,0 1,1 0,9 0,6 0,7 0,6 JOB, fas 1 o 2 1,1 1,2 1,0 0,6 0,8 0,6 JOB, sysselsättningsfasen 0,7 0,9 0,8 0,4 0,6 0,4 UGA 1,3 1,5 1,3 0,8 0,9 0,7 Ersättningsanmäld 1,1 1,2 1,0 0,7 0,8 0,6 Ej ersättningsanmäld 1,0 1,1 1,0 0,6 0,7 0,6 Programdeltagare 1,0 1,2 1,0 0,6 0,7 0,6 Kön Ålder Födelseland Funktionsnedsättning Utbildningsnivå Garantierna Ersättningsform Källa: Datalagret. Samma arbetssökande kan vara representerad i flera kategorier. Sida: 67 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning Tabell 3. Andel i procent av nyinskrivna som fått en handlingsplan inom 30 dagar, 2012, 2013 och 62 2014. 2012 2013 2014 Kvinnor 84 90 89 Män 83 89 88 >25 85 91 89 <25 83 89 88 Förgymnasial utbildning 78 86 84 Gymnasial utbildning 85 91 89 Eftergymnasial utbildning 85 91 90 Ersättningsanmäld 89 95 93 Ej ersättningsanmäld 79 86 84 Funktionsnedsatt 66 76 76 Ej funktionsnedsatt 84 90 89 Utrikes född 80 88 85 Inrikes född 85 90 89 Totalt 84 90 88 Handlingsplan inom 30 dagar Källa: Datalagret. 62 Mätningen av antalet nyinskrivna som fått en handlingsplan upprättad skiljer sig från motsvarande tabell i tidigare återrapporter. Orsaken till detta är att urvalet då omfattade de som fått en handlingsplan upprättad inom en, fem och/eller 30 dagar samt de som tillhörde etableringsuppdraget. Detta år visas endast de som har en aktuell handlingsplan den 30:e inskrivningsdagen, och om de saknar detta, de arbetssökande som varit inskrivna i minst 30 dagar. Arbetssökande som tillhör etableringsuppdraget är dessutom inte inkluderade i statistiken då de inte ska ha en handlingsplan utan en etableringsplan. Vi har detta år också valt att inte redovisa antalet och andelen som har en handlingsplan bland de som är förhindrade att söka arbete eller som redan har ett. Antalet har också påverkats av att handlingsplaner som upprättats tidigare år men makulerats under 2014 inte räknas det aktuella året. Sida: 68 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning Tabell 4. Orsaker som påverkar ökningen av antalet meddelanden på orsaken ”inte aktivt sökt lämpliga arbeten”, andel i procent. Det nya systemstödet för meddelanden underlättar handläggningen. Aktivitetsrapporterna ger ett bättre underlag vid bedömning Meddelanden kan skickas utan att först kontakta den arbetssökande. Ett ökat fokus på Arbetsförmedlingens uppdrag och arbetslöshetsförsäkringens regelverk Arbetsförmedlingens uppdrag i arbetslöshetsförsäkringen har blivit tydligare. Utbildnings- och informationsinsatser i samband med regelförändringarna. Det är inte längre någon underrättelseansvarig som granska meddelandet. Liten eller m ycket liten påverkan Varken stor eller liten påverkan Stor eller m ycket stor påverkan Vet ej Antal svar 6 12 78 4 325 7 15 75 3 325 7 14 74 6 328 10 26 59 5 327 17 24 53 6 328 18 36 40 6 327 36 21 31 12 328 Källa: Enkätundersökning. Tabell 5. Orsaker som påverkar minskningen av antalet meddelanden på orsaken ”inte aktivt sökt lämpliga arbeten”. Arbetssökande följer i ökad utsträckning regelverket. Dialog med och kompletteringar till akassorna tar mycket tid i anspråk. Fokus på Arbetsförmedlingens kontrolluppdrag och regelverket för arbetslöshetsförsäkringen har förändrats. Tröskeln för en arbetsförmedlare att skicka ett nytt meddelande höjs med antalet meddelanden som tidigare har skickats för samma sökande. Tröskeln för när ett meddelande ska skickas till arbetslöshetskassan har höjts. Det är inte längre någon underrättelseansvarig som ska granska meddelandet. Källa: Enkätundersökning. Liten eller m ycket liten påverkan Varken stor eller liten påverkan Stor eller m ycket stor påverkan Vet ej Antal svar 18 31 46 6 321 26 24 42 8 325 21 39 30 10 322 25 31 29 15 325 23 34 28 14 319 48 26 14 12 323 Sida: 69 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning Tabell 6. Orsaker som påverkar ökningen av andelen meddelanden på orsaken ”inte sökt anvisat lämpligt arbete”. Det nya systemstödet för meddelanden underlättar handläggningen. Meddelanden kan skickas utan att först kontakta den arbetssökande. Aktivitetsrapporterna ger ett bättre underlag vid bedömning Ett ökat fokus på Arbetsförmedlingens uppdrag och arbetslöshetsförsäkringens regelverk Arbetsförmedlingens uppdrag i arbetslöshetsförsäkringen har blivit tydligare. Utbildnings- och informationsinsatser i samband med regelförändringarna. Det är inte längre någon underrättelseansvarig som granska meddelandet. Liten eller m ycket liten påverkan Varken stor eller liten påverkan Stor eller m ycket stor påverkan Vet ej Antal svar 4 11 81 4 318 7 17 72 4 317 12 18 65 5 311 12 31 51 7 310 15 30 48 7 314 19 39 35 7 312 41 26 20 12 314 Källa: Enkätundersökning. Tabell 7. Orsaker som påverkar minskningen av andelen meddelanden på orsaken ”inte sökt anvisat lämpligt arbete”. Dialog med och kompletteringar till akassorna tar mycket tid i anspråk. Fokus på Arbetsförmedlingens kontrolluppdrag och regelverket för arbetslöshetsförsäkringen har förändrats. Tröskeln för en arbetsförmedlare att skicka ett nytt meddelande höjs med antalet meddelanden som tidigare har skickats för samma sökande. Tröskeln för när ett meddelande ska skickas till arbetslöshetskassan har höjts. Det är inte längre någon underrättelseansvarig som ska granska meddelandet. Källa: Enkätundersökning. Liten eller m ycket liten påverkan Varken stor eller liten påverkan Stor eller m ycket stor påverkan Vet ej Antal svar 20 24 47 9 316 17 44 30 9 312 23 37 28 13 314 34 39 25 12 315 46 26 14 14 312 Sida: 70 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning Sida: 71 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning Sida: 72 av 72 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning
© Copyright 2024