Förutsättningar för verksamheten
Brudhammars förskola Förskola 6 Avdelningar 1-‐6 år Barnens ålder 51 Antal flickor 54 Antal pojkar Ja Barn I behov av särskilt stöd (Ja-‐nej) 25% Andel barn med annat modersmål än svenska, svar i % 54 % Andel årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen, svar i % 13 Antal lärare/förskollärare 7 Antal barnskötare -‐ Antal outbildade barnskötare Ja Lokaler ändamålsenliga (ja-‐nej) Ja Utemiljö ändamålsenlig (ja-‐nej) Övrigt: Såsom kontinuiteten i barn och personalgrupp, upptagningsområdets sociala karaktär, barnens närvarotider Blandad socioekonomiskt upptagningsområde, Det finns även en verksamhet för udda tider ”Natt och helg”. Terminsuppföljning - juni – Skolutvecklingsplan
Beskriv enhetens arbete utifrån de prioriterade målen i skolutvecklingsplanen Svar: Prioriterade mål på förskolan:
• Att börja arbeta med skolutvecklingsplanen.
• Att arbeta utifrån kommunens matematikplan och att arbeta mer med teknik i
vardagen.
• Alla barn skall få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna
förutsättningar.
• Förskolan skall bidra till att barnen utvecklar förståelse kring en hållbar livsmiljö.
• Barnen skall delta vid planerandet av verksamheten
• Den pedagogiska dokumentationen skall ligga till grund för utveckling av
verksamheten.
Att arbeta med skolutvecklingsplanen
På årets första arbetsplats presenterade jag Skolutvecklingsplanen, då vi utifrån målbilden
kom fram till en ny vision för förskolan ” En förskola som tänder glittrande ögon och en
känsla av att allt är möjligt”. Vi har gått igenom de olika områden som finns i planen.
På föräldrarådet har hela Skolutvecklingsplanen presenterats.
Att arbeta utifrån kommunens matematikplan och att arbeta mer med teknik i vardagen.
Avdelningar har arbetat mot olika mål inom matematiken: Stor - liten, ramsräkning,
sortering, rumsuppfattning, kroppsdelarna, höger-vänster, antal, yngre-äldst, färger,
symboler, geometriska former, mätning och spel. Många har arbetat med de olika
matematiska begreppen i samlingarna för att sedan ta det vidare till skapande och luffen.
Miljöerna färgas av den matematik avdelningarna arbetar med för att sedan inspirera vidare
till fortsatta matematiska upptäckter. Spel och pussel står framme för att barnen hela tiden
ska kunna utmana sig själva och varandra. Pedagogerna är med och introducerar spelen för
att sedan överlämna det till barnen.
Pedagogerna är noga med att använda korrekta matematiska begrepp i alla
vardagssituationer och för medvetet matematiska diskussioner. I den skapande verksamheten
planeras hela tiden matematiska utmaningar in för att få matematiken konkret.
Pedagogerna har uppmärksammat barnen på de vardagliga tekniska hjälpmedel som
underlättar. De har även låtit barnen utforska och försöka lösa olika tekniska problem såsom
hur saker rullar nedför ett lutande plan eller hur man kan använda en häftapparat.
Pedagogerna har låtit barnen upptäcka olika former av energi genom att samtala och
konstruera.
Alla barn skall få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna
förutsättningar.
Pedagogerna har under terminen gjort kartläggning utifrån kommunens matematik- och
språkplan. Det gör att pedagogerna vet var deras barn/barngrupp befinner sig och vad de
behöver och kan utmana dem vidare på samt utforma miljön därefter.
Pedagogerna har också kartlagt barnens lekrelationer samt hur pedagogerna på bästa sätt
kan stödja barnet/barngruppen.
Förskolan skall bidra till att barnen utvecklar förståelse kring en hållbar livsmiljö.
Vårt mål på förskolan är just nu ”Konsumtion”. Pedagogerna har arbetat med att barnen ska
få en förståelse för hållbar utveckling. Det förskolan har inriktat sig på är
återvinningsmaterial, matåtgång och hur vi tar hand om vår närmiljö.
I den skapande verksamheten har alla avdelningar använt sig av material som i vanliga fall
räknas som skräp. Materialet har samlats in från föräldrar, butiker, emballage till förskolan
och köket.
Pedagogerna har visat på och samtalat med barnen hur vi alla kan se skräpet som något
användbart och på så sätt spara både naturens resurser och våra pengar.
Före och under måltiderna samtalar pedagogerna ständigt med barnen om vikten av att tänka
på hur mycket mat de tar och vad som görs med det som inte äts upp. Pedagogerna har även
arbetat med att skapa lugna matsituationer för att barnen ska ges tid att äta upp och det ger
även mer tid för samtal. Barngruppens behov har styrt hur pedagogerna har använt sig av
exempelvis bordsplacering med fasta platser/barnen väljer fritt, flexibel starttid för måltiden.
Pedagogerna har varit goda kommunikatörer.
Förskolan har haft mätveckor där vi vägt den slängda maten och sedan jämfört och tittat på
volymen i kompostbehållaren samt siffrorna som vi fått.
Pedagogerna har samtalat mycket med barnen om slit och släng av förbruknings material,
leksaker och våra miljöer ute och inne. Förskolans tanke är att minimera inköp genom att
laga och tillverka själva.
En annan aspekt av konsumtion är vattenåtgången. Här har alla avdelningar arbetat med att
minska denna genom att inte låta kranar stå och rinna och samla vatten vid uteleken.
Barnen skall delta vid planerandet av verksamheten
Pedagogerna tar till vara på barnens intresse och låter dem välja och vara delaktiga i
utformning av tema, aktiviteter, lek, samlingar, dokumentation och lärmiljöer både ute och
inne.
Vi har haft barnråd tre gånger under terminen där de äldsta barnen, pedagog och
förskolechef deltagit. Där har barnen fått berätta vad de tycker är roligt, vad de lär sig på
förskolan och om de upplever själva att de får vara delaktiga i verksamhetens utformning.
Den pedagogiska dokumentationen skall ligga till grund för utveckling av verksamheten.
Pedagogerna har under terminen gjort kartläggning utifrån kommunens matematik-och
språkplan. Det gör att pedagogerna vet var deras barn/barngrupp befinner sig och vad de
behöver och kan utmana dem vidare på samt utforma miljön därefter.
Förskolan har haft gemensamma prioriterade mål för dokumentation i Systematiska
kvalitetsarbetet, SKA. De har synliggjorts i Pluttra, förskolornas dokumentationsverktyg.
Beskriv vad enheten har uppnått Svar: Vår pedagogiska ambition har blivit tydligare i och med det påbörjade arbetet med
skolutvecklingsplanen.
Pedagogerna märker att barnen använder fler matematiska begrepp än förut. De har även
utvecklat räkneramsan och de äldre barnen lägger ihop och drar ifrån. Detta syns tydligt när
barnen spelar och de försöker slå ut fröken i ”fia med knuff”. Pedagogerna upplever att
barnen använder de matematiska termerna som en del av sitt naturliga språk. De använder
begreppen i leken när de beskriver olika saker och pedagogerna ser att begreppen stämmer.
Pedagogerna ser att de yngre barnen är säkra på hur de ska sortera och detta syns tydligt när
de städar eller hänger upp kläderna.
Personalen ser vidare att barnen har lärt sig många olika former som de använder i sitt
skapande. Barnen mäter med olika material och använder detta för att jämföra höjder och
längder. De yngre barnen har skapat sig en förståelse för olika symboler som sedan de äldre
barnen har vidareutvecklat till att använda sig av siffror.
Pedagogerna har sett att barnen har lärt sig att använda våra tekniska hjälpmedel i större
utsträckning. De kan ta av sig skorna med hjälp av stövelknekten och sätta på dem med hjälp
av skohorn. De äldre barnen behärskar både häftapparat och hålslag. De yngre barnen har
lärt sig hantera både sked och gaffel medan de äldre barnen hanterar kniv och delar sin mat
och frukt själva.
Konstruktionerna som barnen har gjort har gett olika diskussioner om varför vindsnurror
snurrar olika fort eller varför olika bilar rullar olika fort på lutande plan och hur de ska få
bilarna att köra fortare. De yngre barnen har konstaterat att bollen rullar på ett lutande plan
medan den inte gör det på ett plant.
Kartläggningar har legat till grund vid utformning av verksamheten, för att på bästa sätt
kunna stödja och möta barnet i dess utveckling.
Alla avdelningar använder idag nästan enbart återvinningsmaterial. Vi kan nu se barnens
fantasifulla och kreativa konstverk pryda vår förskola både inne och ute. Pedagogerna kan
även se att skapandet och den egna kreativiteten har ökat och pedagogernas reflektion är att
de har blivit mer tillåtande av materialanvändning då materialet är gratis och bra för miljön.
Då projekten ofta blivit större har samarbetet mellan barnen ökat. Allt skapande resulterade i
en årlig utställning på Förskolansdag tillsammans med alla barn, pedagoger och föräldrar.
Alla avdelningar kan se att mängden mat som slängs har minskat och att barnen är mer
medvetna om mängden mat de lägger på tallriken. När barnen tar mat en andra gång har de
blivit medvetna om att den portionen bör vara mindre, både för att de ska orka men även för
att det skall räcka till alla. Alla avdelningar kan se att barnen har blivit mer rädda om våra
leksaker och våra miljöer. Barnen kastar inte leksaker lika mycket, de talar om för varandra
eller uppmärksammar en pedagog om det händer något som inte känns rätt och de behöver
hjälp med att förstå och lösa.
Barnen är delaktiga i utformning av tema, aktiviteter, lek, samlingar, dokumentation och
lärmiljöer både ute och inne.
Alla barn har individuell dokumentation i Pluttra som synliggör deras lärande och
utveckling. De gemensamma målen som har dokumenterats i både SKA, systematiskt
kvalitetsarbete och Pluttra har gett en tydligare helhetsbild.
Beskriv vad enheten behöver förbättra Svar: Bli bättre på att skapa tydliga rutiner och bli medveten om vårt förhållningssätt både ute och
inne.
Hitta metoder att tillsammans med barnen sänka vår samtalston och hur man samtalar med
varandra.
Utmana barnen i tekniska frågor.
Bli bättre på att i Pluttra lägga in ögonblick kontinuerligt för att kunna göra reflektioner samt
att göra reflektionsfilmer med barnen.
Beskriv vilka områden i skolutvecklingsplanen som har prioriterats för dokumentation Svar: Grön Flagg: Konsumtion
Matematik och teknik
Beskriv hur likabehandlingsplanen har aktualiserats Svar: Pedagogerna har under terminen arbetat med att få in tydliga rutiner för att skapa en trygg
grupp. De delar in barnen in mindre grupper så att alla barn får utrymme. Pedagogerna är
mycket tydliga i deras arbete med vad som är rätt och fel, de ger tydliga ramar för hur man
bemöter och samtalar med varandra. De ställer ”hur frågor" för att barnen ska kunna lösa
sina konflikter verbalt. T ex när två barn vill sätta upp sina teckningar på samma plats- hur
ska vi göra då, frågar pedagogen?
Pedagogerna arbetar mycket med att stärka varje barns rätt att säga nej, och att de skiljer på
handlingen och personen. T ex - jag tycker inte om när du slår på bilarna. Pedagogerna
arbetar mycket med att stärka det goda beteendet och påtalar det för barnen även om de inte
är nära, t ex en tumme upp. De upplever att barnen söker bekräftelse och får det när de gjort
något bra för någon kompis. Pedagogerna vill ge barnen en förståelse för att de kan påverka
sitt handlande och se konsekvensen av det. Pedagogerna samtalar med barnen så att de
förstår att deras handling är det som gör situationens utgång.
Brudhammars förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling finns på
www.planforskolan.se. En ny plan upprättas varje år.
Beskriv hur enheten har arbetat med kommunens planer för matematik-‐ språk och interkulturellt arbetssätt. Svar: Matematik:
Pedagogerna har under terminen gjort kartläggning utifrån kommunens matematikplan. Det
gör att pedagogerna vet var deras barngrupp befinner sig och vad de behöver och kan
utmana dem vidare på sin nivå samt utforma miljön därefter. Pedagogerna är lyhörda för
barnens behov i matematik och använder alltid rätt begrepp och påvisar att nu har vi
matematik. Pedagogerna har haft nätverksträffar där de har fört diskussioner/reflektioner om
hur arbetet med matematik utförs på de olika avdelningarna, vilket har bidragit till att
erfarenheter har delats.
Språk:
Pedagogerna har under terminen gjort kartläggning utifrån kommunens språkplan. Alla
avdelningar har arbetat med Före Bornholmsmodellen på olika nivåer utifrån barnens
utveckling. Alla avdelningar har alfabetet uppsatt så att barnen ser både små och stora
bokstäver. Det finns skrivmaterial tillgängligt så att barnen kan arbeta med det när de vill.
De har arbetat mycket med rim och ramsor, rimord, rörelselekar, sammansatta ord och haft
fokus på att prata i hela meningar och inte bara ett ord, t ex mjölk! När de läser för barnen
kan det ibland bli ett bokprat som gör att barnens tankar och idéer får fritt utrymme. De läser
alltid en saga om dagen för barnen. Några avdelningar har intervjuat barnen för att kunna
utmana dem vidare i sitt språkbruk. Pedagogerna använder alltid ett korrekt språk.. På några
avdelningar arbetar pedagogerna med att låta barnen göra egna sagor och skriva text till. De
arbetar med att låta barnen höra bokstavens ljud och inte bara vad bokstaven heter.
Pedagogerna arbetar ständigt med att låta alla barnen komma till tals och är goda
samtalspartner.
Interkulturellt arbetssätt:
Genom att pedagogerna är positivt nyfikna på olikheter så ger det barnen en möjlighet att i
många tillfällen under dagen uppleva och ta del av andra kulturer. De märker att barnen vill
lära sig om länder, djur och hur man pratar på olika språk. Några barn har annan kost av
kulturella skäl och detta leder till många samtal om länder och dess kultur. Brudhammars
förskola har en plan för interkulturella förhållningssätt som ska förtydliga vårt interkulturella
arbete för oss. Den revideras varje år. Ny arbetsplan ska presenteras till hösten 2015.
Beskriv hur enheten har genomfört kompetenshöjande insatser för högre måluppfyllelse Svar: Pedagogerna har under terminen haft specialpedagog för handledning i t ex Marte meo,
Nätverksträffar i interkulturellt, lärgrupper på förskolan i språk och matematik, workshop i
teknik från Molekylverkstaden, föreläsning i Pluttra, och en avdelning har fått utbildning med
Kenth Edevåg angående autism.
Beskriv hur förutsättningarna har påverkat enhetens måluppfyllelse Svar: Periodvis har frånvaron varit hög hos personalen och under de perioderna har det varit svårt
att få ut sin planeringstid och aktiviteter har fått flyttats om. Under dessa perioder märks det
även i att barngrupperna blir oroliga.
Beskriv vilka förbättringsområden förskolechefen ser för enheten Svar: Skolutvecklingsplanen - tydliggöra The Big Five genom läroplansmålen.
Den pedagogiska dokumentationen skall ligga till grund för utveckling av verksamheten. ”Att
de prioriterade målen i SKA synliggörs i Pluttra”.
Pedagogernas förhållningssätt utifrån förskolans värde ord som ska genomsyra hela dagen i
alla möten – Normen och värden (Lpfö 98:10)
Inspirerande lustfyllda lärmiljöer både inne och ute – Utveckling och lärande (Lpfö 98:10).
Beskriv hur det systematiska kvalitetsarbetet har fungerat på enheten och förskolechefens analys av enhetens arbete och måluppfyllelse Svar: Pedagogerna upplever att systematiskt kvalitetsarbetes, SKA mallen blivit tydligare med
upplägget prioriterade mål och kommunens olika planer. De har gjort en ”lathund” där man
sätter upp ett mål och metod för varje månad och för varje plan.
Alla pedagoger ska känna till vår vision, våra värdeord, förskolans målbild, våra planer,
förskolans fokusmål, med andra ord alla ska veta vart vi ska sträva mot. Det är viktigt med ett
medvetet förhållningssätt om hur vi agerar i olika situationer. För att arbeta med detta
kommer vi att ha lärgrupper hösten-15 med boken ”Inre ledarskap” som utgångspunkt.
Förhoppningsvis leder detta till att jag/vi får mer insikter om mitt/vårt förhållningssätt.
Som ledare kan jag aldrig släppa taget om denna process. Detta är en process som måste
hållas vid liv hela tiden, annars tappar förskolan styrfart.
Hela förskolan genomsyras av ett medvetet förhållningssätt när det gäller matematik och
språk. ”Vi lär oss i alla situationer hela dagen”. Förhållningssätt bidrar till hög
måluppfyllelse.
Jag har också sett att lärmiljön inne och utomhus behöver bli mer inspirerande. Under hösten
kommer vi att avsätta tid för detta arbete och en pedagog kommer att arbeta 50 % som
ateljérista först och främst mot de äldsta barnen.
Vi har haft fyra utvecklingspedagoger men kommer att göra en förändring för att på så sätt få
större delaktighet i hela arbetslaget. Till hösten kommer kontinuerligt en grupp med en
pedagog från varje avdelning att träffas för att diskutera hur de arbetar och dokumenterar de
prioriterade målen och hur de kan kopplas till The Big Five. De har i sin tur ett ansvar att
sprida det till övriga kollegor. Kollegialt lärande!
BHT – barnhälsoteam bestående av specialpedagog, psykolog, avdelningspedagog och
förskolachef har träffats tre tillfällen under våren för att diskutera verksamheten ur ett
specialpedagogiskt perspektiv. Utvärderingen visade att BHT i den här formen inte gynnade
verksamheten. Utifrån utvärderingen kommer jag att ändra på upplägget genom att ha BHT
avdelningsvis med specialpedagog.
De dagar då alla ordinarie pedagogerna är närvarande når vi hög måluppfyllelse tack vare
att pedagogerna har hög kompetens och är ambitiösa och vill utveckla verksamheten och vill
själva utvecklas. Men när frånvaron har varit hög hos personalen då sänks måluppfyllelsen
och många barn blir oroliga/ljudvolymen höjs mm. Detta bidrar också till att tid för
planering och pedagogisk utveckling försvinner.
För att jag som förskolechef ska kunna ansvara och säkerställa kvaliteten i verksamheten
behöver jag vara mer närvarande när personalen arbetar med SKA, och då stödja och
utmana personalen i det arbetet. Jag har bokat in två tillfällen per avdelning.
Nyckeltal KKIK – Juni
Nr
1. Kortnamn
Barn på förskola där barnen deltar
aktivt i utvecklingssamtal, andel (%)
Svar: 0%
2. Barn på förskola där barnen deltar
vid planering av förskolans
(veckans) aktiviteter, andel (%)
Svar:100%
3. Barn på förskola där den
pedagogiska miljön har förändrats
med anledning av barnens
synpunkter, andel (%)
Svar:100%
4. Barn på förskola där dialog med
föräldrarna om förskolans mål,
uppdrag och resultat genomförs
varje termin, andel (%)
Svar:90%
5. Barn på förskola där föräldrar
erbjuds delta vid överlämning mellan
förskola/förskoleklass, andel (%)
Svar:0%
6. Barn på förskola där pedagogisk
dokumentation används
systematiskt till att utveckla
verksamheten, andel (%)
Svar: 100%
Barn på förskola där pedagogisk
dokumentation följer med från
förskolan till förskoleklass/skola
(med vårdnadshavares tillstånd),
andel (%)
Svar: 100%
Barn på förskola där synpunkter från
barnen inhämtas systematiskt
årligen, andel (%)
Svar: 90%
7. 8. 9. Barn på förskola där synpunkter från
föräldrarna inhämtas systematiskt
årligen, andel (%)
Svar:50%
Definition
Antal barn som går på förskola där barnen efter förutsättning och
vilja deltar aktivt i utvecklingssamtalen, dividerat med totalt antal
barn på förskola i kommunen. Avser utvecklingssamtal enligt
Skolverkets definition. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi
(kommunal eller privat). Källa: Egen undersökning i kommunen.
Antal barn som går på förskola där barnen efter förutsättning och
vilja deltar i (veckans) planering av förskolans aktiviteter, dividerat
med totalt antal barn på förskola i kommunen. Avser alla förskolor i
kommunen oavsett regi (kommunal eller privat). Källa: Egen
undersökning i kommunen.
Antal barn som går på förskola där den pedagogiska miljön (ute
och/eller inne) har förändrats den senaste 12-månadersperioden
med anledning av barnens synpunkter, dividerat med totalt antal
barn på förskola i kommunen. Kan vara exempelvis ommöblering
eller inköp av lekmaterial. Avser alla förskolor i kommunen oavsett
regi (kommunal eller privat). Källa: Egen undersökning i
kommunen.
Antal barn som går på förskola som varje termin genomför dialog
med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat, dividerat
med totalt antal barn på förskola i kommunen. Kan exempelvis ske
vid föräldramöten. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi
(kommunal eller privat). Källa: Egen undersökning i kommunen.
Antal barn som går på förskola där föräldrar erbjuds att delta vid
överlämningen mellan förskola och förskoleklass, dividerat med
totalt antal barn på förskola i kommunen. Avser alla förskolor i
kommunen oavsett regi (kommunal eller privat). Källa: Egen
undersökning i kommunen.
Antal barn som går på förskola där pedagogisk dokumentation
används på ett systematiskt sätt för att utveckla verksamheten,
dividerat med totalt antal barn på förskola i kommunen. Avser alla
förskolor i kommunen oavsett regi (kommunal eller privat). Källa:
Egen undersökning i kommunen.
Antal barn som går på förskola där pedagogisk dokumentation
följer med från förskolan till förskoleklass/skola (under förutsättning
att vårdnadshavare gett sitt tillstånd), dividerat med totalt antal
barn på förskola i kommunen. Avser alla förskolor i kommunen
oavsett regi (kommunal eller privat). Källa: Egen undersökning i
kommunen.
Antal barn som går på förskola där man årligen systematiskt
inhämtar barnens synpunkter genom någon form av enkät, intervju
eller barnråd, dividerat med totalt antal barn på förskola i
kommunen. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi
(kommunal eller privat). Källa: Egen undersökning i kommunen.
Antal barn som går på förskola där man årligen systematiskt
inhämtar föräldrarnas synpunkter, dividerat med totalt antal barn
på förskola i kommunen. Synpunkter kan inhämtas exempelvis vid
föräldraråd (ej föräldramöten) eller via enkät. Avser alla förskolor i
kommunen oavsett regi. Källa: Egen undersökning i kommunen.
10. Barn på förskola där
utvecklingssamtal erbjuds
vårdnadshavare minst en gång per
termin, andel (%)
Svar: 100%
Stenungsund 2015-‐06-‐24 Förskolechef Brudhammars förskola Lena Lindberg Antal barn som går på förskola där vårdnadshavare erbjuds
utvecklingssamtal minst en gång per termin, dividerat med totalt
antal barn på förskola i kommunen. Avser utvecklingssamtal enligt
Skolverkets definition. Avser alla förskolor i kommunen oavsett
regi. Källa: Egen undersökning i kommunen.