12. Resursuppskattningsmodell för tilldelning av
Vård & omsorgsberedningen Mars 2015 Särskilt yttrande § 4 Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser till bostad med särskild service, daglig verksamhet samt korttidsvistelse enligt LSS STK – 2014 - 841 I denna liksom i många andra frågor inom vård och omsorg saknar vi i den borgerliga oppositionen en kommunövergripande nämnd, som ser till att likställighetsprincipen följs i staden. Vi har sett allt för många exempel på att våra medborgare behandlas olika beroende på vilket stadsområde man tillhör. Vi delar också Kommunals synpunkter på att personalen borde ha varit med och gett synpunkter. För den borgerliga gruppen i Vård & omsorgsberedningen. John Roslund (M) Noria Manouchi (M) Roko Kursar (FP) __________________________________________________________________________________ Malmö stad 1 (7) Stadskontoret Datum Tjänsteskrivelse 2015-02-27 Vår referens Ingela Kressander Utredningssekreterare [email protected] Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser till bostad med särskild service, daglig verksamhet samt korttidsvistelse enligt LSS STK-2014-841 Sammanfattning Kommunfullmäktige har ställt sig bakom inriktningen att samtliga ekonomiska resurser för LSSverksamheten ska tillföras kommunbidraget till stadsområdesnämnderna. Vård- och omsorgsberedningen har gett stadskontoret i uppdrag att ta fram en ny resursuppskattningsmodell som ska ersätta Vårdtyngdsmätningen. Förslag på ny modell har varit ute på remiss. Stadskontoret föreslår att beslutet om hur mycket av de ekonomiska resurserna som ska fördelas via modellen, inte fattas förrän i samband med att kommunfullmäktige beslutar fullfölja inriktningsbeslutet att samtliga ekonomiska resurser för LSS-verksamheten förs över till stadsområdesnämndernas kommunbidrag. Detta ärende behandlar därför endast modellen som ett bedömningsinstrument för uppskattning av brukares behov av praktiskt och pedagogiskt stöd från personalen. Förslag till beslut Vård- och omsorgsberedningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att med giltighet från 2015-06-01 upphäva Centrum stadsdelsfullmäktiges beslut fattat 2002-1113, att Vårdtyngdsmätningen ska vara underlag för resursfördelning av befintliga driftsanslag på boende enligt LSS, att modellen för uppskattning av brukarnas behov av praktiskt och pedagogiskt stöd, förkortat UPP-skattningsmodellen, ska användas från och med 2015-06-01 inom verksamheterna bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS, att Sociala resursnämnden ges i uppdrag att svara för att UPP-skattningar genomförs, samt att Sociala resursnämnden ges i uppdrag att utvärdera och vid behov göra justeringar i modellen. Beslutsunderlag SIGNERAD 2015-03-03 Remissvar från stadsområdesnämnd Innerstaden Remissvar från stadsområdesnämnd Öster Remissvar från Vision Remissvar från stadsområdesnämnd Söder Remissvar från stadsområdesnämnd Väster 2 (7) Remissvar från stadsområdesnämnd Norr Remissvar från Kommunal Remissvar från SACO Remissvar från sociala resursnämnden G-Tjänsteskrivelse efter remiss Resursuppskattningsmodell VoO-beredningen150311 Resursuppskattningsmodell beskrivning Särskilt yttrande från sociala resursnämnden (FP) Beslutsplanering Vård- och omsorgsberedningen 2014-10-14 KS Arbetsutskott II 2014-10-20 Vård- och omsorgsberedningen 2015-03-11 KS Arbetsutskott 2015-03-23 Kommunstyrelsen 2015-04-01 Kommunfullmäktige 2015-04-29 Ärendet Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 2000-09-28 att ge Centrum stadsdelsfullmäktige det övergripande ansvaret för boende enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, inklusive budget. Beslutet trädde i kraft från och med 2001. 2008 flyttades ansvaret till den nybildade Sociala resursnämnden. Centrum stadsdelsfullmäktige beslutade 2002-11-13 att införa Vårdtyngdsmätningen som underlag för årlig resursfördelning av befintliga driftsanslag till bostad med särskild service enligt LSS. 2013-11-12 beslutade vård- och omsorgsberedningen att uppdra åt stadskontoret att, tillsammans med Sociala resursförvaltningen, ta fram en ny resursuppskattningsmodell som ska ersätta Vårdtyngdsmätningen. I uppdraget ingick även att ta fram en resursuppskattningsmodell för korttidsvistelse, men den delen av uppdraget fick förlängd tid, och kommer att genomföras under 2015. Sociala resursförvaltningen hade tidigare, på eget initiativ, tagit fram en resursuppskattningsmodell för daglig verksamhet. Från våren 2014 har tre medarbetare från Sociala resursförvaltningen gjort uppskattningar av brukarnas behov av praktiskt och pedagogiskt personalstöd kopplat till brukarnas behov och förmågor. Under arbetets gång har resursuppskattningsmodellen förändrats och utvecklats, för att få så stor träffsäkerhet som möjligt. Under hösten 2014 och fram till februari i år har det genomförts uppskattningar av samtliga brukare som bor i bostad med särskild service. Resultatet av uppskattningen registreras i en Excel-fil, som innehåller uppgifter för samtliga genomförda uppskattningar. Malmö stad har tillstånd enligt personuppgiftslagen (1998:204), PUL, för registret. Kommunfullmäktige beslutade 2014-11-27 att godkänna inriktningen att samtliga ekonomiska resurser för LSS-verksamheten ska tillföras kommunbidraget till stadsområdesnämnderna. Detta innebar att den nya resursuppskattningsmodellen skulle användas för stadsområdesnämndernas ersättning till Sociala resursnämnden. Därför sändes förslaget om resursuppskattningsmodell för 3 (7) daglig verksamhet och bostad med särskild service på remiss till berörda nämnder och arbetstagarorganisationer, med svarstid 2015-01-22. I remissunderlaget tillfrågades remissinstanserna även hur de ställde sig till ett kommungemensamt bedömningskansli som skulle ansvara för att genomföra resursuppskattningarna, samt ansvara för modellen och vid behov revidera den. Inkomna remissvar Stadsområdesnämnd Norr Nämnden har inget att invända mot modellens poängbedömning, och instämmer i att prissättningen av nivåerna ska göras av den kommungemensamma prisgruppen. Nämnden anser att resursuppskattningen inom daglig verksamhet bör ska oftare än vart tredje år. Det är rimligt att resursuppskattningen genomförs samtidigt som biståndshandläggaren följer upp beslutet om insats. Nämnden ser inga hinder att avvakta en eventuell överföring av hälso- och sjukvårdspersonal till Sociala resursförvaltningen tills att ett nytt HS-avtal har slutits. Stadsområdesnämnd Öster Stadsområdesnämnd Öster ställer sig bakom förslaget till en ny resursuppskattningsmodell då den bedöms bidra till ett synliggörande av brukarnas behov. Det krävs dock en gemensam vägledning för att behålla helhetssynens kring målgruppens behov. Nämnden anser att en överföring av hälso- och sjukvårdspersonalen bör samordnas med överföringen av de ekonomiska resurserna till stadsområdesnämnderna. Stadsområdesnämnd Söder Nämnden är positiv till förslaget till resursuppskattningsmodell och till ett kommungemensamt bedömningskansli. Den föreslagna modellen utgår bättre från brukarens behov. Nämnden ställer sig tveksam till om detaljutredningarna hinner bli klara i god tid inför nämndernas arbete med budgetskrivelse 2016. Stadsområdesnämnd Väster Stadsområdesnämnd Väster framför att den föreslagna resursuppskattningsmodellen ska utgöra ett av kriterierna i resursfördelning till stadsområdena. För att motverka kostnadsdrivande effekter bör en prisgrupp få ansvar för en uppföljning av prissättningen. Nämnden vill framhålla vikten av att bedömningskansliet strikt bedömer behovet och att detta inte medför någon form av överprövning av biståndsbeslutet. Nämnden ställer sig bakom förslaget att inrätta ett centralt bedömningskansli. När budgeten för LSS förs över till stadsområdesnämnderna, anser nämnden inte att resonemanget under rubriken Kostnader som inte omfattas av resursuppskattningsmodellen är relevant. Nämnden menar att de prislistor som ska upprättas gentemot stadsområdena ska omfatta alla kostnader så att det finns en grund för incitament för alternativa lösningar. Det blir då också ett incitament för utföraren att vara kostnadseffektiv. Nämnden anser att en överföring av legitimerad personal borde kunna samordnas med överföringen av de ekonomiska resurserna till stadsområdesnämnderna. 4 (7) M och FP anmäler att man ställer sig bakom det särskilda yttrande som partierna lämnade vid kommunstyrelsens sammanträde den 5 november 2014, i ärendet Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter. Stadsområdesnämnd Innerstaden Stadsområdesnämnd Innerstaden invänder mot resursuppskattningsmodellens poängbedömning och dess betydelse för beräkning av nämndens kostnader och förordar i stället att kostnaderna utgår ifrån en årligen fastställd prislista utifrån fastställda kriterier i kommunbidragets resursfördelningsmodell. Nämnden har i ett tidigare remissvar framfört att nämnden förutsätter att poängbedömningen enbart används för den interna resursfördelningen inom sociala resursförvaltningen. Nämnden framför också åter att det måste lämnas garantier att bedömningskansliets synpunkter inte får leda till en överprövning av biståndshandläggarens beslut. Biståndshandläggarna ska delta i poängbedömningen, inte endast lämna ett underlag till bedömningskansliets poängbedömning. Sociala resursnämnden Sociala resursnämnden har inga principiella invändningar mot den nya resursuppskattningsmodellen. Kategorierna som ingår i modellen bedöms vara relevanta och beskriver på ett bättre och tydligare sätt brukarens behov av personalstöd. Nämnden framför att remissunderlaget bland annat saknar ett avsnitt om särskilt omfattande behov och externa platser. Nämnden ser helst att tiden för införandet förlängs till 2017. Det är viktigt att avsätta tid för en risk- och konsekvensanalys innan förändringen verkställs. Nämnden framhåller att måste finnas ett regelverk och avsättas resurser, så att priset kan justeras retroaktivt, om den preliminära poängbedömningen ändras vid uppföljningen av den preliminära poängbedömningen som görs av nya brukare. Nämnden förutsätter att prislistan för bostad med särskild service och daglig verksamhet i likhet med övrig prissättning för vård och omsorg fastställs i vård- och omsorgsberedningen. FP anmäler särskilt yttrande. Kommunal Kommunal instämmer i att det behövs en ny resursuppskattningsmodell som kan uppskatta brukarens behov och förmågor, kopplat till syftet med insatsen. Kommunal kan därför ställa sig bakom arbetsgivarens förslag med viss anmärkning. Om resursuppskattningsmodellen leder till konsekvenser för personalen inom de verksamheter som berörs, ska omställningsarbetet genomföras i samråd med Kommunal. Arbetsuppgifter som ingår i arbetet, men som inte bedöms i resursuppskattningsmodellen, ska ges ekonomisk tilldelning. Det borde finnas en grundersättning där hyror, administrativa arbetsuppgifter och även personalens kompetensutveckling ersätts. Kommunal tycker att det är anmärkningsvärt att organisationen varken haft möjlighet att påverka, eller komma med synpunkter till förslaget som ligger till beslut. 5 (7) Vision Vision ser det positivt att resursuppskattningsmodellen uppskattar brukarens behov och förmågor, och att personalbehovet i verksamheterna anpassas efter brukarnas behov. Vision framför det är positivt att Sociala resursförvaltningen får tid på sig att under 2015 titta på omfördelningseffekterna. Handlingsplaner, risk- och konsekvensanalyser samt riktlinjer för hur omställningsarbetet ska genomföras, ska tas fram i samverkan med arbetstagarorganisationerna inom Sociala resursnämnden. Inom daglig verksamhet sker förändringar under året, vilket påverkar brukare, personalbehov och ekonomi. Pengapåsen behöver följa med brukaren när förändring av plats sker. Sociala resursförvaltningen bör kunna flytta pengar mellan verksamheterna. Biståndshandläggarnas arbetsmängd påverkas då en första uppföljning ska ske efter 3-6 månader. Ekonomiska resurser för kostnader som inte omfattas av resursuppskattningsmodellen måste tillföras Sociala resursförvaltningen. Regler för nattbemanning behöver fastställas, och HSLuppdragen behöver redas ut mellan utförare och Region Skåne. Stadskontorets kommentarer Stadskontoret gör, efter beaktande av inkomna remissvar, följande bedömning. Resursuppskattningsmodell Samtliga remissinstanser, utom Stadsområdesnämnd Innerstaden, ställer sig positiva till själva resursuppskattningsmodellen. Några remissinstanser framför synpunkter på oklarheter om hur mycket av de ekonomiska resurserna som ska fördelas via resursuppskattningsmodellens poängsättning, och hur mycket som ska fördelas på annat sätt. Hyresnetto och grundbemanning är exempel på frågor som lyfts i remissvaren. Stadskontoret anser att frågan om ekonomiska resurser till LSS-verksamheten bör hanteras samlat inom ramen för det utredningsuppdrag med ett antal delprojekt som stadskontoret har sedan 2014-11-27. Därför föreslår stadskontoret att kommunfullmäktiges beslut ska upphäva alla delarna i beslutet om Vårdtyngdsmätningen. Beslutet att införa en ny modell för att uppskatta brukarnas behov och förmågor, ska endast omfatta själva modellen, och inte ekonomiska resurser kopplat till modellen. Stadskontoret föreslår att Sociala resursnämnden har kvar BoLSS-verksamheten, till dess kommunfullmäktige beslutar att fullfölja inriktningsbeslutet att föra över samtliga ekonomiska resurser för LSS-verksamheten till stadsområdena. Under 2015 kommer det att vara möjligt att göra en beräkning av hur omfattande arbetet med UPP-skattningarna blir, vilket kan möjliggöra en bedömning av hur många tjänster som behövs för att bemanningskansliet ska kunna fullgöra sitt uppdrag. Inför beslut om att föra över de ekonomiska resurserna, kommer frågan om ett centralt bedömningskansli och organiseringen av den strategiska boendeplaneringen att aktualiseras, och stadskontoret kommer då att lägga fram ett förslag med beaktande av nu inkomna remissvar. 6 (7) Bifogat ärendet finns en beskrivning av förslaget till resursuppskattningsmodellen för bostad med särskild service och daglig verksamhet. Stadskontoret föreslår att Sociala resursnämnden får i uppdrag att utvärdera och vid behov göra justeringar i modellen, utan att justeringarna behöver tas upp för förnyat beslut i kommunfullmäktige. Ny benämning på modellen Den föreslagna modellen är en uppskattning av brukarens behov av praktiskt och pedagogiskt stöd från personalen. Resursuppskattningsmodellen, som den hittills kallats, är en benämning som kan leda till missuppfattningen att det avser de ekonomiska resurserna. Orsaken till detta är att när begreppet resurser används i de andra delarna av LSS-ekonomiutredningen det är de ekonomiska resurserna som avses. Beslutet 2002-11-13 om Vårdtyngdsmätningen omfattade även de ekonomiska resurserna, vilket också kan leda till missuppfattning om vad som ingår i den nya modellen. Styrgruppen för arbetet med LSS-ekonomi föreslår därför att modellen byter namn till Modell för uppskattning av brukarnas behov av praktiskt och pedagogiskt stöd, förkortat UPP-modellen, och att UPP-skattningar är namnet på de uppskattningar av brukarnas behov av stöd som görs. Ytterligare frågor som ingick i remissen Stadskontoret vill lämna kommentarer till nedanstående frågor som fanns med i remissunderlaget, även om de inte är föremål för beslut i detta ärende. Bedömningskansli De remissvar som tar ställning i frågan om ett kommuncentralt bedömningskansli är positiva till detta. Bedömningskansliet anses vara en garant för att det blir en opartisk uppskattning av brukarnas behov. Det är positivt att det inte organisatoriskt är knutet till verksamhet eller myndighet. I avvaktan på kommunfullmäktiges beslut att fullfölja inriktningsbeslutet att föra över samtliga ekonomiska resurser för LSS-verksamheten till stadsområdesnämnderna, föreslås sociala resursnämnden fortsatt ha ansvar för att genomföra uppskattningar av brukarnas behov som ett underlag för resurstilldelning till verksamheten. Under 2015 kommer det att vara möjligt att göra en beräkning av hur omfattande detta arbete blir, vilket kan möjliggöra en bedömning av hur många tjänster som behövs för att bemanningskansliet ska kunna fullgöra sitt uppdrag. Det är lämpligt att samordna inrättandet av ett bedömningskansli med ställningstagandet om hur den strategiska boendeplaneringen ska organiseras. Stadskontoret ska, i samverkan med Sociala resursnämnden och stadsområdesnämnderna, göra en beräkning av hur många befattningar som bedömningskansliet och den strategiska boendeplaneringen behöver, i det fall den organisatoriska tillhörigheten ska förändras. Gränsdragning biståndshandläggare och bedömningskansli Biståndshandläggarna utreder brukarens behov av insatser, fattar beslut om rätt till insatsen bostad med särskild service och/eller daglig verksamhet, alternativt ger avslag på sökt insats. Biståndshandläggarna följer även upp beslut om insatser. Bedömningskansliet gör, med biståndshandläggarens utredning som grund, en första preliminär uppskattning av brukarens behov, med UPP-skattningsmodellen som verktyg. Bedömningskansliet gör ingen ny utredning om behovet av beviljad insats, och har ingen delegation att fatta myndighetsbeslut. 7 (7) Efter några månader gör bedömningskansliet, tillsammans med biståndshandläggare, personal på boendet/daglig verksamhet samt sektionschefen, en ny UPP-skattning. Därefter görs en ny UPP-skattning vart tredje år, eller oftare vid större förändringar av brukarens behov. Gränsdragning arbetskonsulenter och bedömningskansli Bedömningskansliet genomför UPP-skattningen enligt beskrivning i ärendet. I uppdraget ingår inte att erbjuda brukaren en plats på daglig verksamhet. Arbetskonsulenterna gör en bedömning av lämplig daglig verksamhet utifrån brukarens önskemål, förmågor och behov. Brukaren erbjuds en plats där det finns möjlighet och där det är lämpligt att erbjuda. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör UPP( Modell för uppskattning av brukarens behov av praktisk och pedagogiskt stöd) Sociala resursförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: 2015-03-02 2.0 Mikael Gustafsson, Eva Kjellman, Mats Olsson Sociala resursförvaltningen Innehållsförteckning UPP( Modell för uppskattning av brukarens behov av praktisk och pedagogiskt stöd) .................................................................... 1 Bakgrund....................................................................................... 3 Prövning av modellen ................................................................... 3 Daglig verksamhet..................................................................... 3 Boende ....................................................................................... 3 Arbetsgrupp .............................................................................. 3 Avgränsningar och vad vi uppskattar .......................................... 4 Frekvens och allvarlighetsgrad .................................................... 4 Nivåer A-E...................................................................................... 6 Uppskattning kategorier .............................................................. 7 Avgränsningar av kategorierna ................................................ 7 Matsituation .............................................................................. 7 Av- och påklädning .................................................................... 7 Personlig vård, hygien och toalett ............................................ 7 Fysiska hjälpmedel .................................................................... 8 Förflyttning................................................................................ 8 Medicinsk omvårdnad ............................................................... 8 Praktiskt och pedagogiskt stöd ................................................. 8 Praktiskt stöd DV ...................................................................... 9 Pedagogiskt stöd DV .................................................................. 9 Praktiskt och pedagogiskt stöd i boende ................................ 10 Kommunikation ...................................................................... 10 Social interaktion .................................................................... 10 Psykomotoriskt beteende ....................................................... 10 Utmanande beteende .............................................................. 11 Genomförandet av uppskattningen ............................................ 11 Grundpoäng ................................................................................ 12 Närvaropoäng ............................................................................. 12 2 │ Sociala resursförvaltningen │ UPP( Modell för uppskattning av brukarens behov av praktisk och pedagogiskt stöd) Bakgrund UPP-modellen (modell för uppskattning av brukarens behov av praktisk och bedagogiskt stöd) bygger på en anpassning av den modell som tagits fram och används inom daglig verksamhet (DV). DV-modellen har tolv kategorier inom vilka brukarens personalstöd uppskattas. Efter att ha gjort en pilotstudie på femton gruppbostäder, har modellen anpassats och förtydligts för att även kunna tillämpas på en gruppbostad. Modellen använder fem nivåer. Färre nivåer hade lett till en alltför grov uppskattning, medan fler nivåer hade gett en noggrannare uppskattning men med en större risk för feltolkningar. Varje nivå ger olika poäng beroende på vilket område som uppskattas. Anledning är att vissa områden är mer resurskrävande eller förekommer oftare än andra (poängen är viktade). Vissa kategorier har både nivåer och frekvenser, för att skilja på t.ex. en allvarlig eller resurskrävande händelse som sker högst en gång om året och en mindre allvarlig som sker flera gånger i veckan. Prövning av modellen Daglig verksamhet Under tiden som modellen togs fram för daglig verksamhet, gjordes testuppskattningar. Vi utgick från fyra verksamheter med helt olika verksamhetsinnehåll och med brukare vars stödbehov representerade de flesta brukarna inom daglig verksamhet. Vi försökte därmed få en bild av det stödbehov som finns inom hela daglig verksamhet. Utifrån testuppskattningarna valde vi ut och justerade de olika kategorierna som uppskattningen bygger på. En viktig slutsats vi gjorde var att skilja på praktiskt och pedagogiskt stöd, anledningen till detta förklarar vi längre fram under rubriken praktiskt och pedagogiskt stöd. Boende Inför att modellen skulle användas inom gruppbostäderna, testade vi den på 15 gruppbostäder som fick representera ett genomsnitt för gruppbostäderna. Efter testerna var vi tvungna att justera modellen vad det gäller praktiskt och pedagogiskt stöd. En annan skillnad vi såg vara att inom gruppbostäderna ges stöd inom personlig vård i en större omfattning t.ex. dusch, rakning m.m. eftersom detta är mycket sällan förekommande inom daglig verksamhet viktas poängen därför annorlunda. Arbetsgrupp Under testperioden för gruppbostäderna tillsattes även en arbetsgrupp. Arbetsgruppen träffades med jämna mellanrum för att bland annat diskutera resultatet av uppskattningarna, förtydligandet av nivåerna inom kategorierna, vad som uppskattas och inte uppskattas med modellen, hur natten ska uppskattas m.m. 3 │ Sociala resursförvaltningen │ UPP( Modell för uppskattning av brukarens behov av praktisk och pedagogiskt stöd) Avgränsningar och vad vi uppskattar Modellen är ett sätt att uppskatta hur mycket stöd personalen ger utifrån brukarens behov. Behovet av personalstöd kan variera beroende på vilken situation brukaren befinner sig i, därför finns det en viss flexibilitet i modellen, då den även tar hänsyn till den enskilde brukarens individuella livssituation. En brukare som till exempel vill vara delaktig i en förening och själv vill ta sig dit och tillbaka, kan eventuellt under en period ha ett större behov av personalstöd för att sedan bli mer självständig. Modellen uppskattar därför främst de arbetsuppgifter som personalen gör och som ger ett direkt värde för brukaren. Detta är uppgifter eller situationer där personalen framförallt har en direkt kontakt med brukaren. Vi mäter inte upplevelsen som personalen har av att något kan hända, men som inte händer. Det som inte uppskattas är de resurser som personalen lägger på uppgifter som ger ett indirekt värde för brukaren. Detta är uppgifter som krävs för att bedriva verksamheten och där brukaren inte medverkar t.ex. arbete med genomförandeplaner, buss skötsel, kontakter med brukarens nätverk, planering av aktiviteter m.m. Frekvens och allvarlighetsgrad För vissa kategorier har vi lagt till en frekvens och en allvarlighetsgrad. Ibland kan det vara en hög allvarlighetsgrad, då det behövs en stor personalinsats och man t.ex. behöver ringa ambulans eller polis och mycket personal är inblandad under längre tid. Detta är kanske inget som händer mer än högst en gång om året. Vi har ändå valt att ge någon poäng för detta eftersom personalen är medvetna om att det kan ske och att de eventuellt har någon form av handlingsplan. Här blir skillnaden stor i arbetsbelastningen och poängen, om detta händer högst en gång om året eller flera gånger i veckan. När det gäller frekvensen har vi försökt att inte gå in på en för detaljerad nivå. Anledningen är att vi multiplicerar grundpoängen med antalet närvarotimmar. Genom detta har vi redan en frekvens. När vi dessutom använder ytterligare en frekvens i vissa kategorier, får vi en frekvens på en frekvens. Vi vet att detta kan vara en felkälla, men vi har ändå valt att ta med denna extra frekvens för dessa kategorier. En brukare som har daglig verksamhet en förmiddag i veckan (4timmar), har ett utmanande beteende som förekommer i snitt varannan gång brukaren är i daglig verksamhet. Enligt vår frekvenslista sker detta flera gånger i månaden och brukaren får då poäng enligt detta. Ökar brukaren sin tid i DV till 20 timmar i veckan (4timmar x 5 dagar). Det utmanande beteendet förekommer då sannolikt flera gånger i veckan och frekvensen ökar då enligt listan till flera gånger i veckan, vilket även ger en högre poäng. Här ökar grundpoängen på grund av ett ökat antal timmar. Detta är något vi vill undvika eftersom vi multiplicerar grundpoängen med antalet närvarotimmar. Ett sätt att minska denna felkälla är att inte ha en så detaljerad frekvens. Flera av kategorierna har ett mer statiskt hjälpbehov t.ex. matsituationen, toalett och kommunikation, medan andra kategorier har en mycket större spridning t.ex. utmanande beteende eller medicinsk omvårdnad (epilepsi). För att göra en så rätt 4 │ Sociala resursförvaltningen │ UPP( Modell för uppskattning av brukarens behov av praktisk och pedagogiskt stöd) uppskattning som möjligt inom dessa kategorier såg vi oss tvungna att använda både en frekvens och en allvarlighetsgrad. 5 │ Sociala resursförvaltningen │ UPP( Modell för uppskattning av brukarens behov av praktisk och pedagogiskt stöd) Nivåer A-E Modellen använder fem nivåer. Färre nivåer hade lett till en alltför grov uppskattning, medan fler nivåer hade gett en noggrannare uppskattning men med en större risk för feltolkningar. A) Här behöver brukaren inte något stöd av personalen. Stödet kan även vara av väldigt liten omfattning eller mycket sällan förekommande. B) Personalen ger ett lätt stöd i form av t.ex. kortfattade meningar/bekräftelse, leder/avleder. Arbetsinsatsen Från personalen kan jämföras med en påminnelse, där stödet är ganska kort och enkelt. Benämningar som pedagogiskt stöd har vi bedömt som ett stöd på B-nivån. Anledningen är att en benämning beskriver vad som har hänt, händer, eller ska hända. Ett pedagogiskt stöd innebär däremot att personalen får tänka på hur något ska förmedlas på ett sätt som gör att brukaren kognitivt förstår det personalen vill förmedla. C) Personalen ger stöd i form av t.ex. kortare samtal, bekräftelse, leder/avleder, eller ett ofta förekommande lätt stöd. Personalen kan behöva vara närvarande för att brukaren ska göra något alls. (Även om personalen bara är med utan att direkt göra något, räknar vi detta som en större stödinsats än om personalen bara ger en påminnelse eller ett kort stöd för att sedan kunna gå ifrån situationen). D) Personalen ger stöd i form av t.ex. längre samtal, bekräftelse, leder/avleder, eller ett ofta förekommande stöd. Personalen är närvarande under hela situationen och ger stöd vid de flesta moment, men även för att motivera*, förebygga/avleda vissa ofta förekommande beteenden. E) Minst en personal är med personen under hela situationen för att ge stöd vid alla moment, eller för att förebygga/avleda vissa ständigt förekommande beteenden. *Motivering som förekommer i direkt anslutning till en uppgift till exempel motivering att äta uppskattas inom den kategorin. Är motiveringen inte i anslutning till uppgiften t.ex. att personalen motiverar brukaren att äta genom samtal som inte är i anslutning till måltiden, uppskattas detta som pedagogiskt stöd i hemmet (boende)eller pedagogiskt stöd (DV). 6 │ Sociala resursförvaltningen │ UPP( Modell för uppskattning av brukarens behov av praktisk och pedagogiskt stöd) Uppskattning kategorier Under varje rubrik kommer förklarande text som preciserar vilka kategorier det är som uppskattningen avser. Vidare följer en koppling till de livsområden som berörs i den Internationella klassifikationen av funktionstillstånd och hälsa, ICF som bygger på en biopsykosocial modell. Uppskattningsmodellen riktar in sig på att uppskatta de aktiviteter och komponenter som återfinns i de delar i ICF som berör aktivitet och delaktighet samt relaterande faktorer som kroppsfunktion, kroppsstruktur och omgivningsfaktorer. Avgränsningar av kategorierna Varje kategori är snävt avgränsad, detta för att kunna beskriva och uppskatta enbart det stöd som ges inom respektive kategori. Anledningen är att poängen ska ges på rätt ställe, dels för att ge en mer nyanserad bild av brukarens totala stödbehov och hur det är fördelat över kategorierna, men även på grund av att poängen är viktade mellan de olika kategorierna. Modellen uppskattar det stöd som ges inom 12 olika kategorier. Dessa kategorier har valts för att täcka in så mycket som möjligt av det stöd som ges till alla brukare inom LSS. Det innebär även att brukarna kommer att få låga eller inga poäng inom vissa kategorier, medan de får högre poäng inom andra kategorier. Matsituation Inom denna kategori ser vi endast på det praktiska och pedagogiska stöd som brukaren får i matsituationen det vill säga, stöd för att äta och dricka. Vi tar inte hänsyn till för och efterarbete som t.ex. inköp, matlagning, dukning, disk, uppläggning eller andra generella uppgifter som personalen utför i samband med matsituationen. I många fall lägger personalen upp maten utan inblandning av brukaren. Detta räknar vi inte som någon individuell hjälp och tar därför inte med i uppskattningen. Aktuellt livsområde enligt ICF är: Personlig vård. Av- och påklädning Inom denna kategori ser vi på allt det praktiska och pedagogiska stöd som brukaren får när det gäller av och påklädning under dygnet. Behovet av stöd kan vara allt från en påminnelse eller enklare vägledning till ett totalt behov med hjälp. Aktuellt livsområde enligt ICF är: Personlig vård. Personlig vård, hygien och toalett Det praktiska och pedagogiska stöd som brukaren får vad det gäller all personlig vård. Behovet av stöd kan vara allt från en påminnelse eller enklare vägledning till ett totalt behov med hjälp. Aktuellt livsområde enligt ICF är: Personlig vård. 7 │ Sociala resursförvaltningen │ UPP( Modell för uppskattning av brukarens behov av praktisk och pedagogiskt stöd) Fysiska hjälpmedel Det praktiska och pedagogiska stöd som brukaren får vid användande av fysiska hjälpmedel som ordinerats av t.ex. arbetsterapeut. För vissa hjälpmedel och stöd krävs även speciell kunskap t.ex. hur positioneringsremmar får och ska användas. Vad gäller hantering av hjälpmedel så återfinns dessa komponeter i det som beskrivs som omgivningsfaktorer i ICF. Aktuellt område i ICF är: Produkter och teknologi (återfinns som en relaterande omgivningsfaktor). Förflyttning Det praktiska och pedagogiska stöd som brukaren får vad det gäller förflyttning till och från aktiviteter inom verksamheten t.ex. matsal, kapprum, trädgård och inom grupprummet/lägenheten. Annan förflyttning uppskattas för boende i kategorin ”stöd utanför hemmet” och för daglig verksamhet i kategorierna ”praktiskt stöd” och ”pedagogiskt stöd”. Anledningen till att vi delat upp förflyttningen är att det många gånger är lätt att hitta hemma eller i en van miljö som DV, men när man kommer utanför hemmet eller DV så krävs mycket mer stöd. Aktuellt livsområde enligt ICF är: Förflyttning Medicinsk omvårdnad Utdelning av medicin och olika medicinska tillstånd som kräver personalresurser. Exempel på medicinska tillstånd är epilepsi och diabetes. Här bör finnas ett samband med hur den medicinska omvårdnaden är dokumenterad. Vid uppskattning av medicinsk omvårdnad har vi använt en matris som består av frekvens och behov av personalstöd. Områden i ICF som berör medicinsk omvårdnad återfinns i de relaterande faktorerna som Kroppsfunktion och kroppsstruktur men även under aktivitet och delaktighet under livsområdet personlig vård där en underkategori är att sköta sin egen hälsa. Praktiskt och pedagogiskt stöd När vi tittat på andra modeller har man där oftast använt en kategori (aktivitets stöd) för att mäta stödet i aktiviteter. Vi har valt att dela upp stödet i två kategorier, praktiskt och pedagogiskt stöd, eftersom det är två helt olika typer av stöd, för vilka vi även viktat poängen olika. En anledning är att lyfta fram det pedagogiska stöd som brukaren får för att t.ex. uppnå målen i genomförandeplanen eller öka delaktigheten och självbestämmandet. Ytterligare en anledning är att vi bedömt det pedagogiska stödet som mer resurskrävande än det praktiska stödet. Det pedagogiska stödet innebär att personalen måste hitta ett sätt att möta brukaren på för att förmedla t.ex. att eller hur en aktivitet/uppgift ska utföras. Det praktiska stödet kan däremot oftast utföras 8 │ Sociala resursförvaltningen │ UPP( Modell för uppskattning av brukarens behov av praktisk och pedagogiskt stöd) direkt. Genom att dela upp stödet kommer vi närmre den typ av stöd som varje enskild brukare har. Praktiskt stöd är det stöd som brukaren behöver för att utföra sina aktiviteter eller uppgifter. Här tänker vi på det fysiska stöd personalen ger brukaren. Pedagogiskt stöd är det som personalen förmedlar till brukaren vad det gäller t.ex. att eller hur en aktivitet/uppgift ska genomföras, men även när personalen leder/avleder. Det praktiska och pedagogiska stödet uppskattar vi på olika sätt för Daglig verksamhet och Boende. Det är enklare att få en överblick över hur en dag ser ut för en brukare på DV eftersom det oftast rör sig om färre timmar och dessutom är beskriven med ett schema. Stödet beskrivs därför genom att de olika nivåerna fördelas procentuellt i 25 % intervaller. För boendena var det svårt att göra på samma sätt eftersom det inte gick att få samma överblick som på DV. Det som framkom under testmätningarna var dock att ett antal aktiviteter eller områden ofta återkom. Dessa var Matlagning/disk, städ, tvätt, inköp (veckohandling), stöd utanför hemmet och övrigt stöd i hemmet. Vi valde därför att se hur det praktiska och pedagogiska stödet såg ut inom dessa områden. Istället för att se hur stödet är fördelat procentuellt har vi istället sett till hur ofta de olika aktiviteterna förekommer. Den totala poängen och hur den är fördelad för både praktiskt och pedagogiskt stöd är densamma för både DV och boende. Det är endast sättet att uppskatta stödet som skiljer sig åt. Praktiskt stöd DV Praktiskt stöd i de aktiviteter som brukaren har under dagen. Praktiskt stöd som brukaren behöver för att utföra sina aktiviteter eller uppgifter är till exempel när personalen kör en rullstol på en promenad, lyfter ner en skål, öppnar en konservburk åt brukaren, eller startar en dator. Detta avsnitt berör de flesta livsområdena i ICF som tex, hemliv, samhällsgemenskap, förflyttning, personlig vård och mellanmänskliga interaktioner och relationer. Pedagogiskt stöd DV Pedagogiskt stöd är för att brukaren självständigt skall kunna utföra aktiviteten/uppgiften praktiskt. Pedagogiskt eller kognitivt stöd som ges i situationen. Till exempel att personalen pedagogiskt leder brukaren igenom en situation verbalt. Detta avsnitt berör till stor del det område i ICF som benämns som Lärande och tillämpande av kunskap samt allmänna uppgifter och krav men även kommunikation och samhällsgemenskap, social och medborgerligt liv. Personalens pedagogiska stöd kan även återfinnas som en relaterande omgivningsfaktor. 9 │ Sociala resursförvaltningen │ UPP( Modell för uppskattning av brukarens behov av praktisk och pedagogiskt stöd) Praktiskt och pedagogiskt stöd i boende Matlagning/disk Inom denna kategori ser vi endast på det stöd som brukaren får med matlagning/disk. Tvätt Denna kategori omfattar hela tvättprocessen. Från det att man bär iväg tvättkorgen till tvättstugan till dess att kläderna ligger eller hänger i garderoben. Städ Det stöd som brukaren får med att utföra en normal städning av sin lägenhet. Inköp Veckoinköp av matvaror. Denna kategori omfattar hela processen från att göra en inköpslista, handla, bära hem varor och packa upp dem. Ger personalen endast stöd vid något enstaka moment som t.ex. att stötta med att göra en inköpslista eller motivera, uppskattas detta under kategorin ”stöd i hemmet” Personalen ska vara med vid inköpen. Stöd utanför hemmet Alla de situationer där personalen är med brukaren utanför hemmet och ger någon form av stöd. Stöd i hemmet Det stöd som personalen ger brukaren i hemmet och som inte kan uppskattas i någon annan kategori. Kommunikation Hur kommunikationen ser ut, vilken språklig nivå befinner sig brukaren på och på vilket sätt kommunicerar personalen och brukaren. Aktuellt livsområde enligt ICF är: kommunikation Social interaktion Det stöd personalen ger brukaren i olika sociala sammanhang, för att förstå och tolka andras känslor och avsikter, men även förmåga till att ingå i interaktion och dialog Aktuellt livsområde enligt ICF är: Mellanmänskliga interaktioner och relationer samt samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv. Psykomotoriskt beteende Oro, tvång, ångest eller frustration som brukaren har Vi försöker att uppskatta det som är utöver det normala. Det kan t.ex. vara normalt att känna sig orolig inför nya aktiviteter eller gå upp på en scen eller göra praktik i en annan verksamhet. 10 │ Sociala resursförvaltningen │ UPP( Modell för uppskattning av brukarens behov av praktisk och pedagogiskt stöd) Vid uppskattning av psykomotoriskt beteende har vi använt en matris som består av frekvens och behov av personalstöd. Här bör finnas ett samband med hur beteendet är dokumenterat. Personalstödet i detta sammanhang återfinns i den relaterande faktorn i ICF som benämns som känsla av trygghet men även som en omgivningsfaktor som beskrivs som personligt stöd från den som vårdar eller stödjer den enskilde. Det kan även handla om komponenter i områden som återfinns i aktivitet och delaktighet t.ex. kommunikation och personlig vård. Utmanande beteende Ett beteende som är utåtagerande eller självskadande och som kräver personalstöd. Här tar vi även upp verbala kränkningar som är direkt riktade mot en enskild person. Vid uppskattning av utmanande beteende har vi använt en matris som består av frekvens och behov av personalstöd. Här bör finnas ett samband med hur beteendet är dokumenterat. Även här beskrivs personalstödet i detta sammanhang som relaterande faktorer i ICF och benämns som känsla av trygghet men även som en omgivningsfaktor som beskrivs som personligt stöd från den som vårdar eller stödjer den enskilde. Det kan även handla om komponenter i områden som återfinns i aktivitet och delaktighet t.ex. kommunikation och personlig vård. Även faktorer som kroppsfunktioner kan bli aktuella att titta på. Genomförandet av uppskattningen Tillvägagångssättet vid uppskattningen är att den som håller i uppskattningen träffar sektionschefen och någon ur personalgruppen. Personalen får sedan svara på frågor kring hur man arbetar inom de olika kategorierna. När hela gruppbostaden/verksamheten är klar sammanfattas och poängsätts brukarna utan personalens närvaro. Utifrån erfarenheter och testmätningar har det visat sig vara det mest objektiva och rättvisa sättet att poängsätta på. Fokus blir mer att beskriva hur man arbetar med brukaren och inte vilken nivå man anser att brukaren bör vara på. Detta är även en anledning till att inte materialet lämnas ut i förväg. Uppskattningsvis tar uppskattning ca 30-45 minuter/ brukare. 11 │ Sociala resursförvaltningen │ UPP( Modell för uppskattning av brukarens behov av praktisk och pedagogiskt stöd) Grundpoäng Varje nivå ger olika poäng beroende på vilket område vi uppskattar. Anledning är att vissa områden är mer resurskrävande än andra (poängen är viktade). Närvaropoäng Område Lunch och fika Av och påklädning Personlig vård, hygien och toalett Hjälpmedel och ergonomiskt stöd Förflyttning Praktiskt stöd Pedagogiskt stöd Medicinsk omvårdnad Kommunikation Social interaktion Psykomotoriskt beteende Utmanande beteende Grundpoäng Planerade timmar/vecka Närvaropoäng Brukare 1 3 3 5 5 5 8 12 0 8 12 10 2 73 10 730 Brukare 2 1 1 2 0 1 4 4 2 8 12 0 0 35 30 915 Exempel Brukarens närvaropoäng räknas fram genom att brukarens sammanlagda poäng (grundpoäng) multipliceras med antalet timmar som brukaren har planerat att vara närvarande. Anledningen till att vi även räknar fram en närvaropoäng, är att det spelar stor roll om en brukare är i till exempel daglig verksamhet 10 timmar eller 30 timmar i veckan. Den totala närvaropoängen för de båda brukarna i exemplet ovan är 730+915=1645. För att kunna jämföra verksamheter med varandra behöver vi även se den totala närvaropoängen i relation till antalet personaltimmar. Detta kallar vi närvaropoäng/personaltimme (NP/PT). I exemplet ovan har vi 40 personaltimmer i veckan och en total närvaropoäng på 1645. Närvaropoängen/personaltimme blir då 1645/40=41,125. Närvaropoäng/personaltimme gör att vi kan se hur den enskilda verksamheten påverkas över tid, jämföra verksamheter med varandra, få en total poäng för till exempel hela daglig verksamhet eller alla gruppbostäder och se hur denna förändras över tid. 12 │ Sociala resursförvaltningen │ UPP( Modell för uppskattning av brukarens behov av praktisk och pedagogiskt stöd) Malmö stad 1 (12) Stadsområdesnämnd Innerstaden Datum 2014-12-01 Yttrande Adress Diarienummer Till SOFI-2014-501 Kommunstyrelsen Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser till bostad med särskild service, daglig verksamhet samt korttidsvistelse enligt LSS STK-2014-841 Sammanfattning Kommunstyrelsen har berett stadsområdesnämnd Innerstaden möjlighet att yttra sig över stadskontorets utredning av en ny resursuppskattningsmodell som ska ersätta tidigare s.k. vårdtyngdsmätning. I modellen uppskattas brukarens behov och förmågor, kopplat till syftet med insatsen. Stadsområdesnämnd Innerstaden invänder mot resursuppskattningsmodellens poängbedömning och dess betydelse för beräkning av nämndens kostnader och förordar i stället att kostnaderna utgår ifrån en årligen fastställd prislista utifrån fastställda kriterier i kommunbidragets resursfördelningsmodell. Yttrande Principer för modellen Enligt de principer som ligger till grund för modellen poängbedöms varje brukares behov och förmågor i fem olika nivåer, som årligen prissätts i den kommungemensamma prislistan. Under hösten 2014 uppskattas behov och förmågor hos samtliga brukare som redan bor i olika bostäder med särskild service. Detta kommer att ligga till grund för resursfördelningen budgetåret 2016. Ett kommungemensamt bedömningskansli, en neutral part, inrättas under kommunstyrelsen för att säkerställa en likvärdig tillämpning av resursuppskattningsmodellen. Bedömningskansliet har i uppdrag att genomföra resursuppskattningen, följa upp och vid behov anpassa modellen. Poängbedömningen för respektive brukare bestäms av bedömningskansliet och blir avgörande för vilka kostnader statsområdet får för bostad med särskild service. Stadsområdesnämnden framförde redan i remissvaret på ”Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter”(SOFI-2014-310) att: ”Nämnden förutsätter då att poängbe- 2 (12) dömningen enbart används för den interna resursfördelningen inom sociala resursförvaltningen”. Enligt förslaget kommer poängbedömningen att vara avgörande för nämndens kostnader. Nämnden invänder därför emot att poängbedömningen riskerar ges en avgörande roll som instrument för beräkning av kostnader. Nämnden framförde också uppfattningen att: ”Ett tydliggörande behövs vad gäller biståndshandläggarnas roll kontra bedömningskansliet. Biståndshandläggaren utreder och fastställer behov medan bedömningskansliet sätter interna priser. Kan bedömningskansliets synpunkter leda till en överprövning av biståndshandläggarens beslut? Garantier för att så inte blir fallet bör fortsatt utredas”. Sådana garantier ges inte. Biståndshandläggarna rapporterar från hittills gjorda resursuppskattningar under hösten att de endast deltar i samtalen kring brukarnas behov och förmågor. De deltar inte i poängbedömningen. Poängnivån för varje enskild brukare bestäms av bedömningskansliet. Stadsområdesnämnden kvarstår vid sin redovisade uppfattning. Kostnader som inte omfattas av resursuppskattningsmodellen Nämnden har inget att invända mot resonemanget kring kostnader som inte omfattas av resursuppskattningsmodellen. Det är en intern angelägenhet för sociala resursnämnden att ta ställning till. Ordförande My Gillberg Stadsområdesdirektör Ronny Andersson 15 januari 2015 Till Kommunstyrelsen Yttrande över ”Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser till bostad med särskild service, daglig verksamhet samt korttidsvistelse enligt LSS” STK-2014-841 Sammanfattning Svenska Kommunalarbetareförbundet överlämnar härmed sitt yttrande över utredningen av ny resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser till bostad med särskild service, daglig verksamhet samt korttidsvistelse enligt LSS. Kommunal instämmer att det behövs en ny resursuppskattningsmodell som kan uppskatta brukarens behov och förmågor, kopplat till syftet med insatsen. Kommunal kan därför ställa sig bakom arbetsgivarens förslag med viss anmärkning. Om resursuppskattningsmodellen leder till konsekvenser för personalen inom de verksamheterna som berörs ska omställningsarbetet genomföras i samråd med Kommunal. Förslag till ny resursuppskattningsmodell Vårdtyngdsmätningen ersätts av en ny resursuppskattningsmodell eftersom den inte fungerar optimalt. Den nya resursuppskattningsmodellen använder fem nivåer och de täcker en stor del av de aktiviteter som kan förekomma i brukarens liv. Arbetsuppgifter som inte finns med i uppskattningsmodellen t.ex. genomförandeplaner, buss skötsel, kontakter med brukarens nätverk, planering av aktiviteter m.m. som ingår i arbetet skall ges ekonomisk tilldelning. Det borde finnas en grundersättning där hyror och administrativa arbetsuppgifter och även personalens kompetensutveckling ersätts. 1 Allmänna synpunkter Det finn oro bland personalen hur resultatet av den nya vårdtyngdsmätningen kommer att påverka deras arbetsförhållanden och arbetsmiljö. Kommunal tycker att det är anmärkningsvärt att organisationen varken har haft möjlighet att påverka, eller komma med synpunkter till förslaget som ligger till beslut. Inte heller de yrkesgrupper som träffar brukaren dygnet runt dvs. vårdarna, aktivitetsledarna, personliga assistenter osv. har blivit tillfrågade. Erika Timar Enligt uppdrag från Svenska Kommunalarbetareförbundet Avdelning Skåne Sektion 4 Vård och omsorg i Malmö 2 Malmö stad 1 (2) Stadsområdesnämnd Norr Datum 2014-11-27 Yttrande Adress Box 4254 203 13 Malmö Diarienummer Till SOFN-2014-536 Kommunstyrelsen Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser till bostad med särskild service, daglig verksamhet samt korttidsvistelse enligt LSS STK-2014-841 Stadsområdesnämnd Norr beslutar att lämna följande yttrande: Sammanfattning Kommunstyrelsen har berett Stadsområdesnämnd Norr möjlighet att yttra sig över stadskontorets utredning av en ny resursuppskattningsmodell som ska ersätta tidigare vårdtyngdsmätning. I modellen uppskattas brukarens behov och förmågor, kopplat till syftet med insatsen. Nämnden har inget att invända mot resursuppskattningsmodellens poängbedömning och instämmer i att prissättningen av insatserna per nivå ska göras av den kommungemensamma prisgruppen. Dock bör uppskattningen ske oftare än vart tredje år för daglig verksamhet. Yttrande Stadsområdesnämnd Norr är i stort positiv till förslagen till modellerna för resursuppskattning. Dock finns det innehåll som måste belysas och utredas vidare. Nämnden ser en stor fördel i att nuvarande vårdtyngdsmätning ersätts med en modell som är kopplad till ICF, den Internationella klassifikationen av funktionstillstånd och hälsa. Förslaget medför en nerbrytning på detaljnivå av brukarens behov och bidrar därmed till att synliggöra behov som kanske inte tidigare uppmärksammats. Nämnden har inget att invända mot resursuppskattningsmodellens poängbedömning och instämmer i att prissättningen av insatserna per nivå ska göras av den kommungemensamma prisgruppen. Tidsintervallerna för uppskattning avseende brukare på LSS-boende är rimlig. Dock är nämnden tveksam till att uppskattning av brukarens behov ska ske vart tredje år för daglig verksamhet. Det vore mer rimligt att uppskattningen följer beslutet och att den genomförs samtidigt som biståndshandläggaren följer upp insatsen. 2 (2) Nämnden har i sitt yttrande om ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheterna (SOFN2014-328) ställt sig positiv till inrättandet av ett bedömningskansli. Dock bör det återigen framhållas att det är biståndshandläggarens ansvarsområde att utreda och fastställa brukarens behov. Bedömningskansliet ska inte ha inflytande över detta utan vara en neutral kvalitetsgarant för att bedömningsmodellen tillämpas likvärdigt och säkerställa att en likvärdig bedömning av brukarnas behov och förmågor mäts på samma sätt i förhållande till ekonomisk ersättning. När uppskattningen genomförs är det därför viktigt att vid nytillkomna behov hos brukaren är det biståndshandläggaren som utreder och beslutar om detta. Detsamma gäller för de insatser som brukaren redan är beviljade. När det gäller bland annat arbetsuppgifter som genererar kostnader som inte kopplade till enskilda brukares behov instämmer nämnden i resonemanget att dessa inte ska omfattas av resursuppskattningsmodellen. Dessa kostnader uppkommer i alla verksamheter och får hanteras internt av Sociala resursnämnden. Nämnden ser inga hinder med att avvakta en eventuell överföring av hälso- och sjukvårdspersonal till Sociala resursförvaltningen tills nytt HSL-avtal slutits på politisk nivå mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne. Avtalet beräknas börja gälla 2016. Under tiden är det viktigt att rutiner fastställs för att delegering och patientsäkerhet ska kunna garanteras i avvaktan på ett nytt avtal. Ordförande Petra Bergquist Stadsområdesdirektör Britten Synnergren Malmö stad 1 (13) Sociala resursnämnden Datum 2015-01-29 Yttrande Adress Baltzarsgatan 4 Diarienummer SRN-2014-868 Till Kommunstyrelsen Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser, LSS STK-2014-841 Sociala resursnämnden beslutar att lämna följande yttrande: Sammanfattning Förslaget om att ersätta dagens modell med en ny resursuppskattningsmodell för att mäta vårdtyngd, som ska ersätta/utveckla nuvarande vårdtyngdsmätning har sociala resursnämnden (SRN) inga principiella invändningar emot. Nämnden anser att det är fördelaktigt för brukarna att bedömning görs utifrån ett flertal livsområden. Kategorierna (12 stycken att jämföra med nuvarande vårdtyngdsmätnings 8 identifierade områden) som ingår i modellen bedöms vara relevanta och beskriver på ett bättre och tydligare sätt, än tidigare metod för vårdtyngdsmätning, brukarens behov av personalstöd. Sociala resursnämnden anser att det finns oklarhet angående hur modellen ska tillämpas som inte tydliggörs i föreliggande förslag: • • • • Den föreslagna resursuppskattningsmodellen ska ersätta vårdtyngdsmätningen, d.v.s. den del i dagens modell som beräknar resurser till boendet utifrån poängsumma. Av remissunderlaget framgår det inte hur övrig ersättning ska utgå till LSS boende, d.v.s. fastighetsnetto och grundsumma. Ett intäktsbortfall vid ledig lägenhet eller av andra orsaker får stora negativa konsekvenser, eftersom boende enligt LSS är små enheter i enlighet med LSS lagstiftningen. Därmed ökar också risken för att personalresurser måste minskas och ett sådant scenario med en ryckighet i ekonomin gynnar inte brukarna. Enligt förslaget till resursuppskattningsmodell skall en preliminär uppskattning göras för varje ny brukare baserad på utredningen som ligger till grund för beslut om insatsen, uppskattningen skall följas upp inom tre till sex månader och ändras vid behov. Det är nödvändigt att fastställa ett regelverk för de fall då uppskattningen ändras, för att kunna justera det preliminära priset retroaktivt. Det är nödvändigt att SRF får täckning för fasta kostnader som lokalhyra, städ, brandskydd, larm o.s.v. i sin helhet, för både bostad med särskild service och Daglig verksamhet. Annars riskerar de ekonomiska medel som är direkt riktade till stöd och service till brukarna att urholkas, t.ex. i samband med hyreshöjningar. 2 (13) • • • • • • • Om nattbemanning ska avgöras utifrån behovet hos den brukare på respektive bostad med särskild service som har störst behov av stöd, måste hänsyn tas till att det kan finnas flera brukare på samma boende som också behöver stöd nattetid. Eftersom det är brukarnas behov som ska tillgodoses, är det svårt att ange begränsningar som ”en vaken personal, eller ett jourbiträde”. Förslaget saknar alternativ för finansiering av arbetsledning och administration inom Daglig verksamhet. Modellen saknar förslag för ekonomisk tilldelning/finansiering av gemensamma arbetsuppgifter för bostäder med särskild service och Daglig verksamhet. Principer för ekonomisk ersättning för gemensamma hjälpmedelskostnader, t.ex. arbetstekniska hjälpmedel och inkontinenshjälpmedel, inom bostäder med särskild service och Daglig verksamhet måste fastställas. Det är nödvändigt att i den nya resursuppskattningsmodellen beakta finansieringen av habiliteringsersättningen. Bland personer som fått beviljat LSS insats finns personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning samt problematik som psykisk ohälsa, kriminalitet och/eller missbruk, svåra familjeförhållande, problematik som faller inom ramen för socialtjänstens ansvar. Det är av vikt att samverkan sker med stadsområdenas socialtjänst för att uppnå goda levnadsvillkor för målgruppen. Det är då av vikt att betalningsansvaret definieras för att incitament skapas för samarbete. Ska verkställigheten av externa platser fortsatt ligga på SRF måste faktisk ersättning för placeringen utgå till förvaltningen från beslutande myndighetsavdelning. En bestämd ståndpunkt är att ansvaret för särskilda avgifter inte ska belasta sociala resursnämnden. Inom Daglig verksamhet har resursmätning genomförts men ekonomiska kosekvenser av modellen har inte kunnat testas och analyserats. För LSS boenden beräknas mätningarna vara klara i början på mars, därefter är det möjligt att se konsekvenser för ett enskilt boende samt behov av eventuella justeringar i modellen. Det är inte möjligt att i nuläget ta ställning till om föreslagen modell kan appliceras både inom Daglig verksamhet och inom LSS boenden eller om två separata modeller behövs till följd av verksamheternas olikheter. Nämnden vill påtala att det är viktigt att modellen inte kopierar vårdboendenas köp/säljmodell med stora intäktsbortfall vid ledig plats. En sådan finansieringsmodell skulle slå ytterst hårt mot boendena. LSS-boendena är små enheter (6-12 platser) och ett intäktsbortfall vid ledig lägenhet skulle få stora och negativa konsekvenser med kraftiga besparingar som följd. En sådan ryckighet i ekonomin skulle definitivt inte gynna brukarperspektivet. SRN anser att det är fördelaktigt för brukarna att bedömning görs utifrån ett flertal livsområden. Kategorierna som ingår i modellen bedöms vara relevanta och beskriver på ett bättre och tydligare sätt, än tidigare metod för vårdtyngdsmätning, brukarens behov av personalstöd. Sociala resursförvaltningen (SRF) önskar dock ett förtydligande kring vad formulering- 3 (13) en, ”Bedömningen är kopplad till mål och syfte med respektive insats”, innebär i realiteten. Det är bra att modellen beskriver hur personalen ska arbeta med brukaren men det är ytterst viktigt att arbetssättet ska kopplas till de habiliteringsmål som brukaren varit delaktig i eller utövat inflytande över. Det är habiliteringsnivån som avgör brukarens möjligheter till jämlika levnadsvillkor och till full delaktighet i samhällslivet, faktorer som leder fram till att brukaren kan leva ett så självständigt liv som möjligt. Sociala resursnämnden lyfter i sitt yttrande frågeställningar som behöver utredas och/eller förtydligas i samband med införandet av resursuppskattningsmodellen för att kunna göra en samlad bedömning om förändringen som helhet och dess konsekvenser för verksamhet och ekonomi. Remissunderlaget saknar avsnitt för gemensamma verksamheter/kostnader. SRN har i sitt yttrande lagt till ett avsnitt med rubriken ”Gemensamma verksamheter/kostnader” för att belysa de ställningstagande som behöver göras. Remissunderlaget saknar även avsnitt för särskilt omfattande behov/externa platser. SRN har i sitt yttrande lagt till ett avsnitt med rubriken ”Särskilt omfattande behov/Externa platser” för att belysa de ställningstaganden som behöver göras. Sociala resursnämnden förhåller sig tveksam till den föreslagna tidplanen för genomförandet och ser helst att tiden för införandet förlängs till 2017. En stor förändring som denna, som påverkar såväl brukare som personal, bör ges så gynnsamma förutsättningar som möjligt vid införandet för att säkerställa att de önskade effekterna verkligen uppnås. Vid beslut om att samtidigt införa både en ny resursuppskattningsmodell och en ny resurstilldelningsprocess är det av stor vikt att det i tidplanen avsätts tid för att genomföra en risk- och konsekvensanalys innan förändringen verkställs. Yttrande Inledning I Malmö finns det idag 95 bostäder med särskild service för personer med intellektuell funktionsnedsättning, autismspektrumstörning eller förvärvad hjärnskada (personkrets 1 och 2 enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Det finns också 24 bostäder med särskild service för personer som har stora och varaktiga psykiska funktionshinder (personkrets 3 enligt LSS). Boendeformen gruppbostad riktar sig till personer som har omfattande behov av stöd, service och omvårdnad, med personalbemanning dygnet runt. Gruppbostad är ett litet antal lägenheter med gemensamt kök och vardagsrum. Boendeformen serviceboende är vanliga lägenheter som riktar sig till personer som inte behöver så omfattande stöd som det ges i gruppbostäder. De boende har personligt stöd av en fast personalgrupp som finns i anslutning till serviceboendet dygnet runt. 4 (13) Daglig verksamhet är en insats enligt LSS riktad till personer som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Personer inom LSS personkrets 1 och 2 har rätt till Daglig verksamhet enligt LSS. Då de Malmöbor som deltar i Daglig verksamhet har olika behov, intressen och önskemål finns det ett stort utbud av aktiviteter. Verksamhetsinnehållet kan bestå av skapande aktiviteter, teater, media, film, serviceuppgifter, caféverksamhet, montering, trädgårdsarbete eller sinnesstimulering. En del verksamheter inom Daglig verksamhet finns i lokaler som Malmö stad hyr medan andra är belägna på externa arbetsplatser. Daglig verksamhet finns på cirka 40 olika adresser. I november 2014 hade 692 brukare (287 kvinnor och 405 män) Daglig verksamhet. Principer för modellen Förslaget om att ersätta dagens modell med en ny resursuppskattningsmodell för att mäta vårdtyngd, som ska ersätta/utveckla nuvarande vårdtyngdsmätning har sociala resursnämnden inga principiella invändningar emot. Sociala resursnämnden anser att det finns oklarhet angående hur modellen ska tillämpas som inte tydliggörs i föreliggande förslag. Inom Daglig verksamhet har resursmätning genomförts men ekonomiska kosekvenser av modellen har inte kunnat testas och analyserats. För LSS boenden beräknas mätningarna vara klara i början på mars, därefter är det möjligt att se konsekvenser för ett enskilt boende samt behov av eventuella justeringar i modellen. Det är inte möjligt att i nuläget ta ställning till om föreslagen modell kan appliceras både inom Daglig verksamhet och inom LSS boenden eller om två separata modeller behövs till följd av verksamheternas olikheter. Det finns en arbetsmiljöaspekt att ta hänsyn till. Ett LSSboende med dygnet runt verksamhet måste ha en viss bemanning för att täcka dygnets alla timmar och för att så långt som möjligt undvika ensamarbete i de verksamheter där detta är nödvändigt. Det framgår inte om ny resursuppskattningsmodell beaktar dessa aspekter. I nuvarande vårdtyngdsmodell så har varje LSS boende en viss grundsumma beroende på vilken kategori som boendet tillhör. Utöver detta så får varje boende en poängsumma som respektive mätning kommit fram till. I det totala anslaget till boendet ingår också fastighetsnetto. Grundsumman har räknats ut baserad på ett täthetsschema som motsvarar två personal i tjänst dagtid och en natt. Undantaget kategori B lindrig/måttlig utvecklingsstörning. Där motsvarar grundsumman en personal i tjänst dygnet runt. En schablon för arbetsledning ingår också i grundsumman. Grundsumman tilldelas alla boenden. Den föreslagna resursuppskattningsmodellen ska ersätta vårdtyngdsmätningen, d.v.s. den del i dagens modell som beräknar resurser till boendet utifrån poängsumma. Av remissunderlaget framgår det inte hur övrig ersättning ska utgå till LSS boende, d.v.s. fastighetsnetto och grundsumma. LSS-boenden har idag en stabil finansieringsform via anslaget och det är ur ett brukarperspektiv viktigt att man fortsättningsvis säkerställer denna stabilitet. Nämnden vill i det här sammanhanget påtala att det är viktigt att modellen inte kopierar vårdboendenas 5 (13) köp/sälj-modell med stora intäktsbortfall vid ledig plats. En sådan finansieringsmodell skulle slå ytterst hårt mot boendena. LSS-boendena är små enheter (6-12 platser) och ett intäktsbortfall vid ledig lägenhet skulle få stora och negativa konsekvenser med kraftiga besparingar som följd. En sådan ryckighet i ekonomin skulle definitivt inte gynna brukarperspektivet. Ett kommungemensamt bedömningskansli ska enligt förslag inrättas under kommunstyrelsen. Finansiering föreslås ske genom omfördelning av resurser som tidigare använts för att genomföra vårdtyngdsmätning riktad enbart mot boende enligt LSS. Tidigare vårdtyngdsmätning genomfördes under en period av ca tre månader på hösten inför kommande budgetår, vilket omräknat i personalresurser motsvarar 0,5 tjänst på årsbasis. Den nuvarande resursuppskattningen inom boende enligt LSS och Daglig verksamhet genomförs av personal från verksamheten med tillfälligt uppdrag. Ett centralt bedömningskansli som ska arbeta med den nya modellen lär medföra ökade kostnader i förhållande till de resurser som krävts för att utföra den tidigare vårdtyngdsmätningen. SRF utgår från att finansieringen av ett eventuellt bedömningskansli sker med andra medel än de som är avsedda för det direkta stödet och servicen till brukaren. Enligt förslaget till resursuppskattningsmodell skall en preliminär uppskattning göras för varje ny brukare baserad på utredningen som ligger till grund för beslut om insatsen, uppskattningen skall följas upp inom tre till sex månader och ändras vid behov. Det är nödvändigt att fastställa ett regelverk för de fall då uppskattningen ändras, för att kunna justera det preliminära priset retroaktivt. Detta gäller såväl förändringar i uppskattningen för nya brukare som förändringar för brukare med ett tillfälligt eller permanent ökat behov av stöd. SRF riskerar annars kostnader som hamnar utanför ramen för verksamhetens intäktsfinansiering. För att möjliggöra för SRF att justera priset retroaktivt vid förändringar i uppskattningen bör medel till en buffert avsättas, förslagvis på stadsområdesförvaltningarna. Det är fördelaktigt för brukarna att bedömningen enligt den nya resursuppskattningsmodellen görs utifrån ett flertal livsområden. Kategorierna som ingår i modellen bedöms vara relevanta och beskriver på ett bättre och tydligare sätt än den tidigare metoden för vårdtyngdsmätning, brukarens behov av personalstöd. SRF önskar dock ett förtydligande kring vad formuleringen, ”Bedömningen är kopplad till mål och syfte med respektive insats”, innebär i realiteten. Det är bra att modellen beskriver hur personalen ska arbeta med brukaren men det är ytterst viktigt att arbetssättet ska kopplas till de habiliteringsmål som brukaren varit delaktig i eller utövat inflytande över. Det är habiliteringsnivån som avgör brukarens möjligheter till jämlika levnadsvillkor och till full delaktighet i samhällslivet, faktorer som leder fram till att brukaren kan leva ett så självständigt liv som möjligt. Den nya modellen för mätning av brukarens behov av stöd tar inte hänsyn till för- och efterarbete som utförs av personalen kring ett visst moment som mäts. Ett område som mäts är exempelvis matsituationen. Inköp, matlagning, dukning, servering och disk är ett individuellt stöd som brukare kan vara i behov av för att klara en normal livsföring och därför bör även dessa aktiviteter bedömas vid en mätning. 6 (13) Den föreslagna resursuppskattningsmodellen består av följande komponenter: brukarens grundpoäng (den sammanlagda poängen som brukaren fått genom resursuppskattningen) och brukarens planerade närvarotimmar på Daglig verksamhet och/eller i bostad med särskild service. Genom att multiplicera brukarens grundpoäng med de planerade närvarotimmarna räknas brukarens närvaropoäng fram. Det är av vikt att ersättning erhålls, både när det gäller bostäder med särskild service och Daglig verksamhet, utifrån brukarens planerade tid i de olika verksamheterna. I syfte att uppnå resursuppskattningsmodellens mål, nämligen att resurserna följer brukaren, är det ytterst viktigt att principer för den ekonomiska hanteringen av förändringar i brukarens närvaropoäng fastställs, samtidigt som verksamhetens behov av basbemanning tillgodoses. Avseende medel för personalresurser är det viktigt att beakta att ensamarbete så långt som möjligt bör undvikas. En skillnad i ersättningsnivån till boende enligt LSS i förhållande till Daglig verksamhet är att verksamheten bedrivs dygnet runt, under årets alla 365 dagar. Det innebär att kostnader avseende obekväm arbetstid måste ingå i ersättningen. SRN anser att innan ett slutgiltigt beslut om en ny resursfördelningsmodell fattas, ska en analys avseende de ekonomiska förutsättningarna upprättas. Kostnader som inte omfattas av resursuppskattningsmodellen Hyra och andra fasta kostnader hänförliga till boendet I förslaget är denna punkt enbart kopplad till bostad med särskild service. Det är nödvändigt att SRF får täckning för fasta kostnader som lokalhyra, städ, brandskydd, larm o.s.v. i sin helhet, för både bostad med särskild service och Daglig verksamhet. Städkostnaden regleras via avtal med anknytning till lokalens storlek och kan inte påverkas. På samma sätt är kostnader för brandskydd och larm o.s.v. ej påverkbara. Kapitalkostnader, avskrivningar och internränta, bör också beaktas som icke påverkbara kostnader. Investeringar i form av ombyggnation, ny utrustning, anpassning t.ex. i form av ljudisolering, upprustning av nya lokaler är nödvändiga för att verksamhet skall kunna bedrivas. En årlig buffert är nödvändig för renovering, ommålning m.m. av befintliga lokaler. Det avser behov som till följd av verksamhetens art överskrider normalt slitage och därmed inte faller under hyresvärdens ansvar. Bland bostäder med särskild service finns flera boenden som är i stort behov av renovering och anpassning för att kunna fungera ändamålsenligt. Bland annat saknas fullvärdiga kök i vissa bostäder, vilket försvårar arbetet med den enskilde brukarens självständighet. Investeringar behöver också göras i utomhusmiljö och låssystem för ökad säkerhet och trygghet för såväl brukare som personal. Dessa kostnader belastar idag respektive bostads driftbudget och 7 (13) måste därför också omfattas av resurstilldelningen. Idag finansieras lokalhyrorna inom bostad med särskild service av både kommunbidrag och hyresintäkter från brukare. En tom lägenhet innebär idag ett intäktsbortfall om ca 5 000 kr/mån. Intäktsbortfallet för tomma lägenheter bedöms vara tillräckligt som incitament för att snabbt fylla tomma platser, genom att utan dröjsmål anmäla tillgängliga lägenheter till BoLSS förmedling. Brukare som inte betalar hyra medför minskade intäkter för verksamheten. Det är viktigt att intäktsbortfallet inte belastar boendet, det finns behov av att klargöra när betalningsansvaret för beslutande myndighetsavdelning inträder. I det här sammanhanget är det även värt att nämna att det behövs ett klargörande kring myndighetsavdelningarnas ansvar för upprättande av avbetalningsplaner eller avskrivning av fordran till brukarna. Ersättning för tomma lägenheter, t.ex. rimlig gräns för hur länge ersättning ska utgå, måste också omfattas av resurstilldelningen då tomma lägenheter kan uppstå av anledningar som inte alltid går att förutse eller påverka. Funktionshindret i sig innebär många gånger svårigheter att fatta beslut. Det medför att brukarna ofta behöver längre tid på sig än fem dagar för att fatta ett beslut om att tacka ja eller nej till en lägenhet. Det finns även boende enligt LSS i geografiskt mindre attraktiva områden som brukarna av det skälet tackar nej till, med tomma lägenheter som följd. Det finns servicebostäder för målgruppen personkrets 3 (PK3) med 8-12 lägenheter som har byggts med utformning för gruppbostad. Lägenheterna är grupperade kring gemensamma utrymmen och ibland blir det omöjligt för brukaren att välja bort samvaro på grund av lokalernas utformning och i vissa fall är det svårt att laga mat i den egna lägenheten. För brukare i PK3-verksamhet är en sådan utformning inte optimal då den försvårar habilitering och möjligheten till ökad självständighet vilket kan innebära ytterligare ett skäl till att brukare tackar nej till bostad. Det finns en överrepresentation inom PK3-verksamheten av brukare som önskar byta lägenhet och orsaken till det behöver analyseras. Intäktsbortfall kan även uppstå då vårdnadshavarnas inte har möjlighet att uppfylla sin försörjningsskyldighet. Barnboende erhåller ingen hyresintäkt, i de fall där barn placeras på vuxenboende erhåller inte boendet intäkt. Ett intäktsbortfall vid ledig lägenhet får stora negativa konsekvenser, eftersom boende enligt LSS är små enheter i enlighet med LSS lagstiftningen. Därmed ökar också risken för att personalresurser måste minskas och ett sådant scenario med en ryckighet i ekonomin gynnar inte brukarna. Full hyreskompensation anses inte minska incitamenten inom Daglig verksamhet för att fylla tomma platser snabbt. Det råder brist på lämpliga lokaler då det ställs höga anpassningskrav för att kunna bedriva verksamhet. Det är trångt i befintliga lokaler, antalet brukare överskri- 8 (13) der ofta gränsen för det som anses som optimalt ur kvalitetssynpunkt. Det är långa väntetider vid anmälan om behov av ny lokal. Hyreskostnaden påverkas inte av brukarens närvaro. En viktig fråga är framtida finansiering av nya lokaler för Daglig verksamhet. Behovet som uppstått under senare år har täckts inom befintlig ram genom omfördelning av medel inom verksamheten. SRF äskade inför 2015 års budget 1 600 tkr som extramedel för anskaffning av två nya lokaler. Äskandet avslogs. Antalet brukare ökar stadigt och medför ett ökat behov dels av personalresurser och dels av nya lämpliga lokaler. Framöver bedöms behovet överskrida verksamhetens möjlighet att genom en stark kostnadsmedvetenhet täcka de extrakostnader som uppstår, vilket också leder till ett överskridande av budgeterade medel. Om verksamheten i sin helhet inte ersätts fullt ut för ej påverkbara fasta kostnader samt för intäktsbortfall riskerar de ekonomiska medel som är direkt riktade till stöd och service till brukarna att urholkas, t.ex. i samband med hyreshöjningar. Nattbemanning Om nattbemanning ska avgöras utifrån behovet hos den brukare på respektive bostad med särskild service som har störst behov av stöd, måste hänsyn tas till att det kan finnas flera brukare på samma boende som också behöver stöd nattetid. Eftersom det är brukarnas behov som ska tillgodoses, är det svårt att ange begränsningar som ”en vaken personal, eller ett jourbiträde”. Att införa en särskild prövning för de fall där det behövs mer än en personal, kommer att kräva ett genomarbetat regelverk för behovsbedömning där det även tas hänsyn till arbetstidslagstiftning och övrig schemaläggning. Sociala resursnämndens bedömning är att behovet av nattbemanning måste i första hand utgå ifrån ett individuellt brukarbehov men även utifrån arbetsmiljöverkets rekommendationer om ensamarbete och dess risker. Arbetsledning och administration För bostad med särskild service föreslås i tjänsteskrivelsen en ekonomisk ersättning motsvarande 0,5 sektionschefer per boende, samt att antalet brukare ska stå till grund för ekonomisk tilldelning avseende administrativa funktioner. Eftersom bostäder med särskild service har mycket olika förutsättningar både avseende antal brukare och personal, skulle ett procentuellt påslag bättre spegla de verkliga behoven av arbetsledning och administration. Exempelvis kan en gruppbostad med sex brukare ha behov av tjugo tjänster, medan en annan bostad med samma antal brukare endast behöver tio tjänster. Kostnaderna för arbetsledning och administration bör rimligtvis följa den bemanning som respektive boende har, vilket innebär att ett procentuellt påslag är att föredra. Förslaget saknar alternativ för finansiering av arbetsledning och administration inom Daglig verksamhet. Inom Daglig verksamhet varierar både antalet brukare och antalet inrättade tjänster kraftigt mellan verksamheterna, nämligen mellan 2 och 14 avseende antalet heltidstjänster och mellan 4 och 39 avseende antalet brukare. Det bör nämnas att inom verksamheten Serviceteam/enskilda platser sysselsätts 78 brukare (november 2014) genom placering på olika företag, vårdtyngdsmätning genomförs ej för aktuell målgrupp. Tre heltidstjänster arbetar med placering och uppföljning av verksamheten. 9 (13) En annan metod än ett genomsnittligt procentuellt påslag för ledning och administration är svårt att tillämpa inom Daglig verksamhet. Det skulle kräva vetskap om vilken verksamhet aktuell person kommer att tilldelas plats i, redan i den preliminära uppskattningsfasen. Även frågan om ekonomisk ersättning för arbetsledning direkt knuten till bostäder med särskild service och Daglig verksamhet utöver sektionschefer (enhetschefer, avdelningschef) måste besvaras. Modellen bör beakta behovet av utökat administrativt stöd, till följd av förändringar som det nya sättet att fördela ekonomiska medel tillför. För att säkerställa ett framgångsrikt införande av den nya modellen och uppnå acceptans i verksamheten behövs det extra administrativa resurser inom ekonomi, HR och chefsstöd. Det kan krävas förändrad styrmodell för intäktsfinansierade verksamheter, t.ex. budget och uppföljning per brukare. Inom HR kan modellen medföra en löpande omfördelning av personalresurser, då en av grundprinciperna för modellen är att resurserna ska följa brukare. Gemensamma arbetsuppgifter för samtliga boenden Enligt förslaget är även denna punkt enbart kopplad till bostad med särskild service, det saknas ställningstagande för Daglig verksamhet. En del av de arbetsuppgifter som utförs i bostäder med särskild service och som inte anses primärt kopplade till målgruppen, utförs även inom Daglig verksamhet. Exempel på sådana arbetsuppgifter är upprättande och uppföljning av genomförandeplaner, beställningar, samarbete med anhöriga och övriga personer som är en del av brukarens liv. Dessa arbetsuppgifter har inte beaktas i poängsättningen. Inom Daglig verksamhet finns även specifika uppgifter som ger ett indirekt värde för brukaren och som inte heller är inräknade vid vårdtyngdsuppskattningen. Ett exempel är planeringen och förberedelsen av aktiviteter, vilket kräver olika stora personalresurser beroende på vilken typ av verksamhet det gäller. Skapande, kreativa aktiviteter kräver mer personalresurser för uppgifter som ger ett indirekt värde för brukaren. Modellen saknar förslag för ekonomisk tilldelning/finansiering av gemensamma arbetsuppgifter för bostäder med särskild service och Daglig verksamhet. Kompetens- och verksamhetsutveckling Resursuppskattningsmodellen har inte något särskilt avsnitt för kompetensutveckling av medarbetare för ny målgrupp/ny brukare. Ett av inriktningsmålen i ”Plan för LSSverksamheten i Malmö stad” är att ”Alla medarbetare ska ha/erbjudas erforderlig kompetens och förutsättningar för sitt uppdrag”. Frågan om ekonomisk ersättning för kompetens- och verksamhetsutveckling måste besvaras. 10 (13) Gemensamma verksamheter/kostnader I förslaget saknas alternativ till finansiering av förvaltningens stöd till verksamheter enligt LSS. Verksamhetsstödet omfattar bland annat kvalitetsutveckling, avvikelsehantering (lex Sarah & lex Maria), medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR), dokumentation, Procapita LifeCare & Flexite. Även finansieringen av BoLSS som hanterar utbyggnad och förmedling av bostäder med särskild service måste klargöras. Principer för ekonomisk ersättning för gemensamma hjälpmedelskostnader, t.ex. arbetstekniska hjälpmedel och inkontinenshjälpmedel, inom bostäder med särskild service och Daglig verksamhet måste fastställas. Inom Daglig verksamhet finns det gemensamma verksamheter och övergripande tjänster som riktar sig till alla brukare med beviljad insats. Den sammanlagdda nettobudgeten för dessa verksamheter uppgår till ca 12 000 tkr år 2014. - Arbetskonsulenterna arbetar med tilldelning av platser inom Daglig verksamhet med hänsyn till den enskildes behov och önskemål. - Omsorgspedagoger, pedagogiska samordnare och specialpedagoger arbetar övergripande mot brukare inom Daglig verksamhet. - Upplevelsehuset erbjuder aktiviteter inriktade på sinnesupplevelser och habilitering och är öppet både för brukare med insatsen Daglig verksamhet enligt LSS och även för andra Malmöbor med utvecklingstörning. - Resurs DV riktar sig till personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning och psykosocial problematik. Verksamheten erbjuden individuellt anpassat stöd för att förenkla vägen till sysselsättning. Brukare som deltar i verksamheter genomgår ingen vårdtyngdsmätning utan Resurs DV anses som en förberedande aktivitet i väntan på en lämplig plats inom Daglig verksamhet. - Hundhuset använder hundar som en resurs i det pedagogiska arbetet och har funnits sedan 2008. Hundhuset är öppet för alla deltagare inom Daglig verksamhet. - Poolen avser gemensamma personalresurser för enheten Daglig verksamhet och sysselsättning och tillgodoser behovet av vikarier vid korttidsfrånvaro. En förutsättning för att kunna erbjuda personer tillhörande personkrets 1 och 2 insatsen Daglig verksamhet enligt LSS med bibehållen kvalitet är att de gemensamma verksamheterna finns kvar och tilldelas ekonomiska medel enligt den nya modellen. Habiliteringsersättning betalas ut till personer som har Daglig verksamhet enligt LSS. Ersättningen är 4 kr per timme och betalas ut enligt deltagarens faktiska närvaro. I 2014 års budget avsatte SRF 2 400 tkr till kostnader för habiliteringsersättning. Det är en kostnad som är gemensam för hela verksamheten och som inte påverkas av brukarens behov av stöd eller val 11 (13) av aktivitet. Kostnaden ökar proportionellt med ökat antal brukare alternativt ökat närvaro för befintliga brukare. Det är nödvändigt att i den nya resursuppskattningsmodellen beakta finansieringen av habiliteringsersättningen. Hälso- och sjukvårdspersonal I sammanhanget kan det vara värt att notera att den under 2014 genomförda inventeringen av HSL-personal, endast omfattade den personal som i dagsläget är anställda vid stadsområdesförvaltningarna (SOF). Utöver dessa finns även inom Sociala resursförvaltningen HSLpersonal som vänder sig till LSS-verksamheter och som därmed behöver fortsatt finansiering, exempelvis arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Särskilt omfattande behov/ Externa platser I förslag till ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter anges att även externa placeringar bör betraktas inom ramen för resursuppskattningsmodellen och den prislista som kopplas till denna. Nedan beskrivs några specifika förhållanden för externa platser LSS, som bör beaktas vid beslut angående omfattning och utformning av den föreslagna resurstilldelningsmodellen. Personer med beslut om bostad med särskild service enligt § 9:8 och § 9:9 LSS placeras på en extern plats i de fall den enskildes behov inte kan tillgodoses med de resurser som finns inom Malmö stad. Antalet externt placerade var 20 i november 2014. En del av placeringarna avser skolungdomar med integrerat boende och skolgång, ca 30 procent av samtliga placeringar. Externt boende i kombination med skolgång beviljas alltid om ansökan avser skolungdom som inte kan få sin skolgång tillgodosedd i Malmö stad. SRF kan inte enskilt se till att målgruppens behov tillgodoses inom kommunen, då merparten av detta avser skolverksamhet. Det innebär att SRF, trots sin roll som verkställande organisation, inte kan påverka hemtagningen av dessa personer förrän skolgången är avslutad. Resursuppskattningsmodellen kan tillämpas för externt placerade enbart avseende den preliminära uppskattningen som är baserad på den utredning som ligger till grund för beslut om insatsen. En uppföljning av uppskattningen inom tre till sex månader är svår att genomföra då insatsen inte utförs inom kommunal verksamhet. Resursuppskattningsmodellen kan inte stå till grund för en intern prissättning mellan SRF och SOF då dygnspriset fastställs av avtal och överenskommelser med den externa utföraren. Priset innefattar både bostad med särskild service och i förekommande fall även Daglig verksamhet enligt LSS. I boendedelen ingår lokalkostnader som ofta inte är specificerade eller angivna i procent av dygnskostnaden. Omfattande vårdbehov gör att priset för 3 av externa placeringarna 2014 ligger mellan 6 tkr och 8 tkr per dygn, vilket är betydligt högre än snittpriset för de övriga externa placeringarna som ligger på ca 4 tkr per dygn. Både antalet brukare som erhåller en extern placering och andelen brukare som har ett särskilt omfattande behov av stöd och måste placeras till ett ovanligt högt dygnspris har ökat märkbart under 2014 jämfört med tidigare år. 12 (13) Placering av särskilt resurskrävande brukare sker även i egen regi, som ett alternativ till kostsamma externa placeringar. I praktiken kan detta innebära omfattande insatser som svårligen kan täckas i ordinarie resurstilldelning. Bland personer som fått beviljat LSS insats finns personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning samt problematik som psykisk ohälsa, kriminalitet och/eller missbruk, svåra familjeförhållande, problematik som faller inom ramen för socialtjänstens ansvar. Det är av vikt att samverkan sker med stadsområdenas socialtjänst för att uppnå goda levnadsvillkor för målgruppen. Det är då av vikt att betalningsansvaret definieras för att incitament skapas för samarbete. Ska verkställigheten av externa platser fortsatt ligga på SRF måste faktisk ersättning för placeringen utgå till förvaltningen från beslutande myndighetsavdelning. Regeringens förtydligande i sin proposition 2005/06:115 (s.118), klargör att det är beslutande nämnd som ska ansvara för särskilda avgifter. Sociala resursnämndens vilja är att det förtydligandet följs även vid beslut om en ny resurstilldelningsmodell. Sociala resursnämnden är endast en av flera aktörer i förhållande till utbyggnad av LSS-bostäder och det är därför inte rimligt att ansvaret för särskilda avgifter vilar på sociala resursnämnden. Oftast är det många samverkande faktorer som påverkar såsom till exempel grannars överklaganden, detaljplaner och sist men inte minst, beslut på regeringsnivå i förhållande till nybyggnation. En fråga som nämnden ställer sig är om ersättning för en brukare, betalas ut direkt till Sociala resursförvaltningen när ett beslut om insats för en brukare fattats. I annat fall innebär det att resurserna stannar kvar i stadsområdesförvaltningen, medan en annan förvaltning skulle belastas av kostnaderna för särskilda avgifter, enligt förslaget. En bestämd ståndpunkt är att ansvaret för särskilda avgifter inte ska belasta sociala resursnämnden. Övriga synpunkter Strategisk boendeplanering Både det strategiska och det operativa ansvaret när det gäller LSS utbyggnaden måste definieras. Då flera interna aktörer är inbladade i utbyggnaden finns det behov att fastställa processer samt definiera roller och ansvar för t.ex. Stadskontoret, Sociala resursförvaltningen stadsområdesförvaltningarna och LiMa (Lokaler i Malmö). Det är också viktigt att definiera vem som är ansvarig för att utveckla nya boendeformer samt beställa nya boende enligt LSS. Tidplan Sociala resursnämnden förhåller sig tveksam till den föreslagna tidplanen för genomförandet och ser helst att tiden för införandet förlängs till 2017. En stor förändring som denna, som påverkar såväl brukare som personal, bör ges så gynnsamma förutsättningar som möjligt vid införandet för att säkerställa att de önskade effekterna verkligen uppnås. Vid beslut om att samtidigt införa både en ny resursuppskattningsmodell och en ny resurstilldelningsprocess är det av stor vikt att det i tidplanen avsätts tid för att genomföra en risk- och konsekvensanalys innan förändringen verkställs. 13 (13) Prissättning Prissättningen är väsentlig för att brukarna ska erhålla det stöd och service de är berättigade till. Sociala resursförvaltningen förutsätter därför att prislistan för boende enligt LSS och Daglig verksamhet i likhet med övrig prissättning för vård och omsorg fastställs i vård- och omsorgsberedningen. I prissättning av boende enligt LSS och Daglig verksamhet bör man beakta verksamhetens uppdrag utifrån gällande lagstiftning och förändringar i lagstiftning och krav från statliga myndigheter. Utveckling av resursuppskattningsmodellen Enligt förslaget ska kommunstyrelsen ges i uppdrag att, i dialog med bedömningskansliet, anpassa och utveckla modellen vid behov. Vid en eventuell framtida utveckling av modellen, ställer sig sociala resursförvaltningen av naturliga skäl, positiva till att delta i ett sådant utvecklingsarbete. Ordförande Nämndsekreterare Carina Nilsson Ebba Cedergren Fredrik Sjögren (FP) inkommer med ett särskilt yttrande i ärendet. Malmö stad 1 (3) Sociala resursförvaltningen Tjänsteskrivelse Datum 2015-01-16 Vår referens Tarek Borg Ekonomichef [email protected] Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser, LSS SRN-2014-868 Sammanfattning Stadskontoret har tillsammans med Sociala resursförvaltningen tagit fram en resursuppskattningsmodell som föreslås ersätta dagens vårdtyngdsmätning. Förslaget om att ersätta dagens modell med en ny resursuppskattningsmodell för att mäta vårdtyngd, som ska ersätta/utveckla nuvarande vårdtyngdsmätning har sociala resursnämnden (SRN) inga principiella invändningar emot. Nämnden anser att det är fördelaktigt för brukarna att bedömning görs utifrån ett flertal livsområden. Kategorierna (12 stycken att jämföra med nuvarande vårdtyngdsmätnings 8 identifierade områden) som ingår i modellen bedöms vara relevanta och beskriver på ett bättre och tydligare sätt, än tidigare metod för vårdtyngdsmätning, brukarens behov av personalstöd. Sociala resursnämnden anser att det finns oklarhet angående hur modellen ska tillämpas som inte tydliggörs i föreliggande förslag. • • • • SIGNERAD 2015-01-08 • Den föreslagna resursuppskattningsmodellen ska ersätta vårdtyngdsmätningen, d.v.s. den del i dagens modell som beräknar resurser till boendet utifrån poängsumma. Av remissunderlaget framgår det inte hur övrig ersättning ska utgå till LSS boende, d.v.s. fastighetsnetto och grundsumma. Ett intäktsbortfall vid ledig lägenhet eller av andra orsaker får stora negativa konsekvenser, eftersom boende enligt LSS är små enheter i enlighet med LSS lagstiftningen. Därmed ökar också risken för att personalresurser måste minskas och ett sådant scenario med en ryckighet i ekonomin gynnar inte brukarna. Enligt förslaget till resursuppskattningsmodell skall en preliminär uppskattning göras för varje ny brukare baserad på utredningen som ligger till grund för beslut om insatsen, uppskattningen skall följas upp inom tre till sex månader och ändras vid behov. Det är nödvändigt att fastställa ett regelverk för de fall då uppskattningen ändras, för att kunna justera det preliminära priset retroaktivt. Det är nödvändigt att SRF får täckning för fasta kostnader som lokalhyra, städ, brandskydd, larm o.s.v. i sin helhet, för både bostad med särskild service och Daglig verksamhet. Annars riskerar de ekonomiska medel som är direkt riktade till stöd och service till brukarna att urholkas, t.ex. i samband med hyreshöjningar. Om nattbemanning ska avgöras utifrån behovet hos den brukare på respektive bostad med särskild service som har störst behov av stöd, måste hänsyn tas till att det kan finnas flera brukare på samma boende som också behöver stöd nattetid. Ef- 2 (3) • • • • • • tersom det är brukarnas behov som ska tillgodoses, är det svårt att ange begränsningar som ”en vaken personal, eller ett jourbiträde”. Förslaget saknar alternativ för finansiering av arbetsledning och administration inom Daglig verksamhet. Modellen saknar förslag för ekonomisk tilldelning/finansiering av gemensamma arbetsuppgifter för bostäder med särskild service och Daglig verksamhet. Principer för ekonomisk ersättning för gemensamma hjälpmedelskostnader, t.ex. arbetstekniska hjälpmedel och inkontinenshjälpmedel, inom bostäder med särskild service och Daglig verksamhet måste fastställas. Det är nödvändigt att i den nya resursuppskattningsmodellen beakta finansieringen av habiliteringsersättningen. Bland personer som fått beviljat LSS insats finns personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning samt problematik som psykisk ohälsa, kriminalitet och/eller missbruk, svåra familjeförhållande, problematik som faller inom ramen för socialtjänstens ansvar. Det är av vikt att samverkan sker med stadsområdenas socialtjänst för att uppnå goda levnadsvillkor för målgruppen. Det är då av vikt att betalningsansvaret definieras för att incitament skapas för samarbete. Ska verkställigheten av externa platser fortsatt ligga på SRF måste faktisk ersättning för placeringen utgå till förvaltningen från beslutande myndighetsavdelning. En bestämd ståndpunkt är att ansvaret för särskilda avgifter inte ska belasta sociala resursnämnden. Nämnden förhåller sig tveksam till förutsättningarna att uppnå den föreslagna tidplanen. Förslag till beslut Sociala resursnämnden föreslås besluta att godkänna föreliggande förslag till yttrande att skicka yttrandet till kommunstyrelsen, samt att omedelbart justera paragrafen Beslutsunderlag • • • Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser, LSS Yttrande G-Tjänsteskrivelse sociala resursnämnden 150128 Beslutsplanering Sociala resursnämndens arbetsutskott 2015-01-12 Sociala resursnämnden 2015-01-28 Ärendet Principen för de föreslagna modellerna, för bostad med särskild service och Daglig verksamhet, är att varje enskild brukares behov och förmågor uppskattas kopplat till 12 kategorier. De 12 kategorier inom vilka brukarens personalstöd uppskattas är: Matsituation; Av- och på- 3 (3) klädning; Personlig vård, hygien och toalett; Hjälpmedel och ergonomiskt stöd; Förflyttning; Medicinsk omvårdnad; Praktisk hjälp; Pedagogiskt stöd; Kommunikation; Social interaktion; Psykomotoriskt beteende; Utmanande beteende. Modellen uppskattar den tid som personalen lägger på arbetsuppgifter som ger ett direkt värde för brukaren och inte det som ger ett indirekt värde, t.ex. arbetet med genomförandeplaner. Stadskontoret har av kommunstyrelsen fått förlängd tid för att ta fram resursuppskattningsmodell för korttidsvistelse enligt LSS 9§6, vilket medför att för budetåret 2016 tilldelas verksamheten ekonomiska resurser enligt den ersättningsmodell som gäller idag. Sociala resursnämnden förhåller sig tveksam till den föreslagna tidplanen för genomförandet och ser helst att tiden för införandet förlängs till 2017. En stor förändring som denna, som påverkar såväl brukare som personal, bör ges så gynnsamma förutsättningar som möjligt vid införandet för att säkerställa att de önskade effekterna verkligen uppnås. Vid beslut om att samtidigt införa både en ny resursuppskattningsmodell och en ny resurstilldelningsprocess är det av stor vikt att det i tidplanen avsätts tid för att genomföra en risk- och konekvensanalys innan förändringen verkställs. I övrigt se förslag på svar till kommunstyrelsen i bifogat yttrande. Ansvariga Annelie Larsson Förvaltningschef Särskilt yttrande Malmö Sociala resursnämnd 2015-01-28 Ärende: Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser, LSS STK-2014-841 Majoriteten i Sociala resursnämnden uttrycker i sitt yttrande en tveksamhet över det faktum att en tom plats på ett boende skulle leda till ett intäktsbortfall vid användande av en köp/säljmodell. Folkpartiet Liberalerna vill därför påpeka att samtidigt som de flesta LSS-boenden endast har ett fåtal platser och därför skulle påverkas stort av en tom plats med en sådan modell så måste ett intäktsbortfall ske om en tom plats inte fylls inom en snar framtid. Annars binds verksamhetens resurser fast i tomma platser, vilket medför att andra boenden, och brukarna där, inte får de resurser de skulle kunna få. Malmö 2015-01-28 Fredrik Sjögren (FP) Med instämmande av: Narcis Spahovic (FP) Malmö stad 1 (4) Stadsområdesförvaltning Söder Datum Tjänsteskrivelse 2014-12-10 Vår referens Maria Eriksson Utvecklingssekreterare [email protected] Remiss Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser till bostad med särskild service, daglig verksamhet samt korttidsvistelse enligt LSS SOFS-2014-464 Sammanfattning Sociala resursförvaltningen har tillsammans med stadskontoret tagit fram ett förslag gällande resursuppskattningsmodell som ska ersätta vårdtyngdsmätningen. Stadsområdesnämnden har tagit fram ett förslag till yttrande. Nämnden är positiv till förslaget till resursuppskattningsmodell och till ett kommungemensamt bedömningskansli. Stadsområdesnämnd Söder ställer sig tveksam till om detaljutredningarna hinner bli klara i god tid inför nämndernas arbete med budgetskrivelsen 2016. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Söder föreslås besluta att godkänna yttrandet och sända det vidare till kommunstyrelsen samt att omedelbart justera paragrafen. Beslutsunderlag • • • • • • • Remissbilaga Daglig verksamhet Remissbilaga Bostad med särskild service Följebrev Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser till bostad med särskild service, daglig verksamhet samt korttidsvistelse enligt LSS G-Tjänsteskrivelse Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser till bostad med särskild service, daglig verksamhet samt korttidsvistelse enligt LSS Beredningsbrev VoO angående Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser till bostad med särskild service, daglig verksamhet samt korttidsvistelse enligt LSS Tjänsteskrivelse SoN Söder 141217 Remiss Resursuppskattningsmodell inom LSS Förslag på yttrande SoN Söder 141217 Remiss Resursuppskattningsmodell inom LSS Beslutsplanering SIGNERAD Stadsområdesnämnd Söders arbetsutskott 2014-12-03 Stadsområdesnämnd Söder 2014-12-17 2 (4) Ärende Bakgrund Kommunfullmäktige tog den 28 november 2014 beslut om en ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter. Modellen innebär att de ekonomiska resurserna ska tillföras kommunbidraget till stadsområdesnämnderna. De ekonomiska resurserna kommer alltså att finnas hos den myndighet som fattar beslut om insatserna. I augusti 2014 gav Stadsområdesnämnd Söder sina synpunkter i ärendet och var positiv till förändringen i sig, men underströk att modellen som presenterades inte var fullständigt utredd. Den nya modellen för resurstilldelning är inte färdig utan beskriver det ekonomiska flödet i grova drag och förvaltningen ser det som svårt att ta ställning till helheten när detaljerna inte är klara. Nämnden framförde i sitt yttrande att tidsplanen var för snäv för detaljutredningen av regelverk och de ekonomiska beräkningarna. Stadsområdesförvaltning Söder har inte haft anledning att ändra sig på denna punkt. Förvaltningens bedömning är att det återstår flera frågetecken gällande tilldelningsmodellen som är relevanta i samband med införandet av ny resursuppskattning. Förvaltningen saknar bland annat en tydlighet i hur ansvarsfördelningen ska se ut vid placering i annat stadsområde än det som tar beslut om insats. I enlighet med intentionen för LSS-lagstiftningen är utgångspunkten för bedömningsmodellen brukarens behov. Förvaltningen menar att beslut om var myndighetsoch betalningsansvaret ligger vid placering i annat stadsområde än det beslutande har stor betydelse. Hur man löser detta kan bl. a. påverka förslagets ansats om att stärka incitamenten för att hitta alternativ till beslutade insatser. Förslag till ny resursuppskattningsmodell Stadsområde Söders förvaltning är i huvudsak positiv till förslaget till resursuppskattningsmodell för daglig verksamhet samt bostad med särskild service. Föreslagen modell fördelar de ekonomiska resurserna på ett bättre sätt, och utgår tydligare från brukarens behov jämfört med vårdtyngdsmätningen. Förvaltningen vill dock framhäva att de ekonomiska resursernas fördelning till stor del påverkar förutsättningarna för en lyckad implementering och drift av modellen. Det är positivt att samtliga resurser för LSS-verksamheten fördelas direkt från kommunfullmäktige till stadsområdesnämnderna. Nämnderna har befolkningsansvaret, fattar beslut om insatserna och modellen skapar möjlighet att fördela resurserna utifrån brukarens behov. Genom att ha både myndighets- och betalningsansvaret ökar incitamenten för att ha en helhetssyn. Detta kan skapa stimulans för att finna alternativ till LSS-insatserna. Förvaltningen är också positiv till förslaget gällande ett kommungemensamt bedömningskansli för att skapa förutsättningar för att resursuppskattningen utförs på ett likvärdigt sätt i hela Malmö stad. Rollfördelningen bör dock förtydligas gällande att bedömningskansliets ansvar är att göra en uppskattning av resursåtgången, och att LSS-handläggarens ansvar är att göra en ny bedömning av insatser om behov uppstår. Vidare behöver övergripande riktlinjer i Malmö stad tas fram som beskriver hur resultatet av resursuppskattningen ska dokumenteras, var resultatet ska förvaras, hur frågan om sekretess mellan nämnderna ska hanteras samt tillvägagångssätt gällande den enskildes samtycke. LSS-handläggarnas arbetsinsats i resursuppskattningen ska också framgå för att stadsområdena ska ges möjlighet att bedöma om verksamheten har tillräckliga resurser för att utföra arbetet. 3 (4) Myndighets- och betalningsansvar vid placering i annat stadsområde I nämndens yttrande i ärendet om resurstilldelningsmodellen i augusti 2014 lyftes frågan om betalningsansvaret vid placering i annat stadsområde. Nämnden förordade också att förslaget till fördelningsmodell skulle gå ut på remiss till stadsområdena när den utarbetats. För att förtydliga frågeställningen vill förvaltningen nu också lyfta upp frågan om myndighetsansvaret vid denna typ av placering. Det handlar t.ex. om fördelning av myndighetsansvar, betalningsansvar och fördelningen av de ekonomiska resurserna som inte ingår i själva resursuppskattningsmodellen i de fall brukare erhåller en placering i ett annat stadsområde. Det behövs ett förtydligande om var myndighets- och betalningsansvaret ska ligga och vilken påverkan detta får. Administrativa förändringar och kostnader till följd av förslaget Även om intentionen är att förändringen inte ska innebära ökade administrativa kostnader så ser förvaltningen risker med att så ändå blir fallet. Förvaltningen menar därför att det är nödvändigt att klargöra hur eventuella administrativa kostnader som uppstår i samband med förändringen kommer att följas upp samt hur de ska finansieras. Enligt tidigare yttrande framförde nämnden att tidplanen bedöms vara alltför snävt tilltaget tidsmässigt avseende detaljutredningarna av regelverk och de ekonomiska beräkningarna. Det är också viktigt att implementeringen av systemstöd planeras i god tid för att kunna hantera interna och externa ersättningar (ProCapita och prismodul). Övriga kostnader Förvaltningen anser i enlighet med förslaget i remissen att de punkter som berör kostnader som inte omfattas av resursuppskattningsmodellen är rimliga. Eftersom kommunfullmäktige 28 november 2014 fattade beslut om att samtliga ekonomiska resurser för LSS-verksamheten ska tilldelas stadsområdesnämnderna behövs ett förtydligande gällande vilken omfattning dessa kommer att få. Sammanfattning Förvaltningen ställer sig positiv till förslaget att använda resursuppskattningsmodellen istället för vårdtyngdsmätningen. Den föreslagna modellen utgår bättre från brukarens behov. Förvaltningen ställer sig positiv till förslaget om att inrätta ett kommungemensamt bedömningskansli. Både detta yttrande och nämndens yttrande från augusti 2014 avseende resurstilldelningsmodell innehåller frågor som måste besvaras för att nämnden ska kunna göra en samlad bedömning om förändringen som helhet. Utifrån ovanstående frågeställningar ställer sig nämnden fortsatt tveksam till om detaljutredningarna hinner bli klara i god tid inför nämndernas arbete med budgetskrivelsen 2016. Nämnden anser att innan slutgiltigt beslut fattas om en ny finansieringsmodell ska en analys avseende de ekonomiska konsekvenserna upprättas. Det är av största betydelse att de tilldelade resurserna motsvarar brukarnas behov enligt LSS. Roller och ansvar måste vara tydliga avseende eventuella uppkomna över- och underskott inom nämnderna. 4 (4) Ansvariga Lars G Larsson Avdelningschef för bistånd inom vård och omsorg Malmö stad 1 (3) Stadsområdesnämnd Söder Datum 2014-12-19 Yttrande Adress Eriksfältsgatan 28A, Box 310 65 Diarienummer SOFS-2014-464 Till Kommunstyrelsen Remiss Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser till bostad med särskild service, daglig verksamhet samt korttidsvistelse enligt LSS STK-2014-841 Stadsområdesnämnd Söder beslutade att lämna följande yttrande: Sammanfattning Stadsområdesnämnd Söder är positiv till förslaget till resursuppskattningsmodell och till ett kommungemensamt bedömningskansli. Nämnden ställer sig tveksam till om detaljutredningarna hinner bli klara i god tid inför nämndernas arbete med budgetskrivelsen 2016. Yttrande Förslag till ny resursuppskattningsmodell Stadsområdesnämnd Söder är i huvudsak positiv till förslaget till resursuppskattningsmodell för daglig verksamhet samt bostad med särskild service. Föreslagen modell fördelar de ekonomiska resurserna på ett bättre sätt, och utgår tydligare från brukarens behov jämfört med vårdtyngdsmätningen. Stadsområdesnämnd Söder vill dock framhäva att de ekonomiska resursernas fördelning till stor del påverkar förutsättningarna för en lyckad implementering och drift av modellen. Det är positivt att samtliga resurser för LSS-verksamheten fördelas direkt från kommunfullmäktige till stadsområdesnämnderna. Nämnderna har befolkningsansvaret, fattar beslut om insatserna och modellen skapar möjlighet att fördela resurserna utifrån brukarens behov. Genom att ha både myndighets- och betalningsansvaret ökar incitamenten för att ha en helhetssyn. Detta kan skapa stimulans för att finna alternativ till LSS-insatserna. Stadsområdesnämnd Söder är också positiv till förslag gällande ett kommungemensamt bedömningskansli för att skapa förutsättningar för att resursuppskattningen utförs på ett likvärdigt sätt i hela Malmö stad. Rollfördelningen bör dock förtydligas gällande att bedömningskansliets ansvar är att göra en uppskattning av resursåtgången, och att LSS- 2 (3) handläggarens ansvar är att göra en ny bedömning av insatser om behov uppstår. Vidare behöver övergripande riktlinjer i Malmö stad tas fram som beskriver hur resultatet av resursuppskattningen ska dokumenteras, var resultatet ska förvaras, hur frågan om sekretess mellan nämnderna ska hanteras samt tillvägagångssätt gällande den enskildes samtycke. LSShandläggarnas arbetsinsats i resursuppskattningen ska också framgå för att stadsområdena ska ges möjlighet att bedöma om verksamheten har tillräckliga resurser för att utföra arbetet. Administrativa förändringar och kostnader till följd av förslaget Även om intentionen är att förändringen inte ska innebära ökade administrativa kostnader så ser nämnden risker med att så ändå blir fallet. Nämnden menar därför att det är nödvändigt att klargöra hur eventuella administrativa kostnader som uppstår i samband med förändringen kommer att följas upp samt hur de ska finansieras. Det är också viktigt att implementeringen av systemstöd planeras i god tid för att kunna hantera interna och externa ersättningar (ProCapita och prismodul). Övriga kostnader Stadsområdesnämnd Söder anser i enlighet med förslaget i remissen att de punkter som berör kostnader som inte omfattas av resursuppskattningsmodellen är rimliga. Eftersom samtliga ekonomiska resurser för LSS-verksamheten ska tilldelas stadsområdena behövs ett förtydligande gällande vilken omfattning dessa kommer att få. Myndighets- och betalningsansvar vid placering i annat stadsområde Nämndens bedömning är att det återstår flera frågetecken gällande tilldelningsmodellen som är relevanta i samband med införandet av ny resursuppskattning. Nämnden saknar bland annat en tydlighet i hur ansvarsfördelningen avseende myndighets- och betalningsansvar ska se ut vid placering i annat stadsområde än det som tar beslut om insats. Hur man löser detta kan bl. a. påverka förslagets ansats om att stärka incitamenten för att hitta alternativ till beslutade insatser. Sammanfattning Stadsområdesnämnd Söder ställer sig positiv till förslaget att använda resursuppskattningsmodellen istället för vårdtyngdsmätningen. Den föreslagna modellen utgår bättre från brukarens behov. Stadsområdesnämnd Söder ställer sig positiv till förslaget om att inrätta ett kommungemensamt bedömningskansli. Utifrån ovanstående frågeställningar ställer sig nämnden fortsatt tveksam till om detaljutredningarna hinner bli klara i god tid inför nämndernas arbete med budgetskrivelsen 2016. Nämnden anser att innan slutgiltigt beslut fattas om en ny finansieringsmodell ska en analys avseende de ekonomiska konsekvenserna upprättas. Det är av största betydelse att de tillde- 3 (3) lade resurserna motsvarar brukarnas behov enligt LSS. Roller och ansvar måste vara tydliga avseende eventuellt uppkomna över- och underskott inom nämnderna. Ordförande Sekreterare Anders Nilsson (S) Josefin Haugthon Visions Malmöavdelning VlsþN Fersens väg 211 l6 V¿ixel O4O - 3O 48 30 [email protected] 42 Malmö www vision-malmoavdeln ingen se Till Kommunstyrelsen Dqtum 2014-12-17 Visions yttrande över "Resursuppskattningsmodell fär tilldelning av ekonomiska resurser till bostad med särskild service, daglig verksamhet samt korttidsvistelse enligt LSS' STK-2014-841 Sammanfattning Vision ser det positivt med: -att anpassa resursuppskattningsmodellen så att den "uppskattar" brukarens behov och ftirmågor, och att personalbehovet i verksamheterna anpassas efter brukarna behov. - att arbetet med atttaftam ett fürslag på denna modell kan fortsätta i det stöd och den service som ingår i insatsen bostad med särskild service. - att arbetet med atttafram ett ftirslag på resursuppskattningsmodell ftir korttidsverksamheten kan fortsätta under våren 2015 - att Sociala resursfÌirvaltningen får tid på sig att under 2015 tittapä omftjrdelningseffekterna, och hur dessa ska hanteras. -att handlingsplaner, risk- och konsekvensanalyser samt riktlinjer für hur omställningsarbetet ska genomfüras, tas fram i samverkan med arbetstagarorganisationerna inom Sociala resursnämnden. Vision åir undrande över: - vad som händer med kostnaderna nâr nya lägenheter är under uppbyggnad och innan alla hunnit flytta in. - ersättningen ftir bemanning när lägenhet av någon anledning står tom eller när en ledig plats på daglig verksamhet uppstår. Synpunkter Hänsyn måste tas till att i daglig verksamhet ftirändras deltagarnas önskemål om placering under året, ändringar i placeringar sker i vissa av verksamheterna, regelbundet. Nya deltagare kommer varje höst från särskolan. Detta påverkar brukare och personalbehov och därmed ekonomin, under året. Þ VlsþN Visions Malmöavdelning 2ll V¿ixel O4O - 30 48 30 l6 visionavdelnin [email protected] 42 MLlmö www vision-malmoavdelningen Fersens väg se Modellen påverkar arbetsm¿ingden, anatalet ärende hos biståndshandläggama, då en tätare uppftiljning ska ske efter 3-6 månader Likaså behöver "pengapåsen" brukaren har med sig, h?inga med vid fl¡tning inom LSS, samtidigt som ftirändring av plats sker. Vision har medlemmar som lir bekymrade över hur det nya ekonomisystemet kommer att påverka verksamheterna i verkligheten. Om brukare flyttar, vad håinder med personalen, om nästa brukare har mindre personal "poäng" och inte SRF har påverkan på budgeten, och kan flyfta pengar mellan verksamheterna i fürvaltningen. Kostnader som inte omfattas av resursuppskattningsmodellen Ekonomi für hyror, lokalvård, och övriga kostnader ftir lokaler samt administrativ personal (chefer, ekonomi och HR ), kompetens och verksamhetsutveckling måste tillftiras Sociala resurs ftirvaltningen, liksom kompensation ftir "Gemensamma arbetsuppgifter för samtliga boende, eller deltagare i DV" som ej är personligt kopplade till individ, men som SRF har skyldighet att utffira " Regler ftir nattbemanning måste fastställas och ges ekonomiska resurser till sRF. Viktigt ftjr både brukare, personal och chefer i LSS-verksamheterna att HSL uppdragen reds ut mellan utftirare och Region Skåne, där dessa idag åir oklara, gäller i ft)rsta hand, utifran vår kunskap, egenvård på korttidsboende och brukare med personlig assistans. rl/ Niklas Pålsson Ordftirande Visions Malmöavdelning Malmö stad 1 (3) Stadsområdesnämnd Väster Datum 2014-12-02 Yttrande Adress Diarienummer SOFV-2014-2007 Till Kommunstyrelsen Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser till bostad med särskild service, daglig verksamhet samt korttidsvistelse enligt LSS STK-2014-841 Sammanfattning Kommunstyrelsen har berett stadsområdesnämnd Väster möjlighet att yttra sig över stadskontorets utredning av en ny resursuppskattningsmodell som ska ersätta tidigare s.k. vårdtyngdsmätning. I modellen, genom ett bedömningskansli, uppskattas brukarens behov och förmågor, kopplat till syftet med insatsen, för att bl. a uppnå en bättre bild av det individuella behovet. Vid föregående remiss i ärendet om resurstilldelningsmodell för LSS ställde sig Stadsområdesnämnd Väster positiv till förslaget om ny resurstilldelningsmodell. Nämnden gjorde dock den reservationen att modellen måste fördjupas bl. a vad det gällde regelverk och finansiering. Det är nämndens uppfattning att den nu förslagna resursuppskattningsmodellen ska utgöra ett av kriterierna i resursfördelning till stadsområdena. För att motverka kostnadsdrivande effekter bör en prisgrupp få ansvar för uppföljning av prissättningen Stadsområdesnämnden vill framhålla vikten av att bedömningskansliet strikt bedömer behovet och att detta inte medför någon form av överprövning av biståndbeslutet och att det inte blir kostnadsdrivande för stadsområdena. Yttrande Förslag att en ny resursuppskattningsmodell ersätter dagens vårdtyngdsmätning för att skapa bättre styreffekter och att de ekonomiska konsekvenserna blir förutsägbara för verksamheten. Poängbedömningen av en brukares behov av boende, korttid eller dagligverksamhet ska vara tydlig och enkel att koppla till resursfördelningen samt underlag 2 (3) för utförarens prislista gentemot stadsområdena. Modellen ska omfatta samtliga kostnader i prissättningen till stadsområdena. Stadsområdesnämnd Väster framförde i sitt remissvar över ”Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter” synpunkter kring förslaget att samtliga ekonomiska resurser för LSS-verksamheten skulle tilldelas stadsområdesnämnderna. I detta sammanhang framfördes att regelverk och finansiering var olösta vilket ansågs som en brist i förslaget. Nämnden anser fortsatt att ärendet bör kompletteras med en analys avseende de ekonomiska konsekvenserna, innan slutgiltigt beslut fattas om en ny finansieringsmodell. Nämnden ställde sig bakom förslaget att inrätta ett centralt bedömningskansli och menar att kansliets poängbedömning och resursuppskattning av den enskildes behov bör vara en del av de kriterier som påverkar resurstilldelning till stadsområdena. Principer för modellen Enligt de principer som ligger till grund för modellen poängbedöms varje brukares behov och förmågor i fem olika nivåer, som årligen prissätts tillsammans med övriga kostnader i den kommungemensamma prislistan. Under hösten 2014 uppskattas behov och förmågor hos samtliga brukare som redan bor i olika bostäder med särskild service. Nämnden utgår från att detta till viss del kommer att ligga till grund för resursfördelningen budgetåret 2016. Ett kommungemensamt bedömningskansli, en neutral part, inrättas under kommunstyrelsen för att säkerställa en likvärdig tillämpning av resursuppskattningsmodellen. Nämnden ställer sig positiv till att ett neutralt kansli får ansvaret för att bedöma och uppskatta resurserna för klara de individuella behoven. Bedömningskansliet får i uppdrag att genomföra resursuppskattningen, följa upp och vid behov anpassa modellen. Poängbedömningen för respektive brukare bestäms av bedömningskansliet och blir till viss del avgörande för vilka kostnader statsområdet får för bostad med särskild service. Nämnden menar också att det är värdefullt att modellen är kopplad till den internationella klassifikationen, ICF, och att därigenom kunna följa hur brukarnas behov utvecklas samt att behov blir synliggjorda som kanske tidigare inte blivit uppmärksammade. Stadsområdesnämnd Väster vill fortsatt understryka sin tidigare reservation om nödvändigheten att vara tydlig i prissättningen och att alla kostnader ingår i priset. Konstruktionen med att skapa ett bedömningskansli ska strikt ha fokus på en rättvis poängbedömning och utgöra en del av resurstilldelningen. Detta gäller även själva biståndsbeslutet som inte får bli föremål för någon form av överprövning. Kansliets bedömning av behov tillsammans med utförarens övriga kostnader får inte bli kostnadsdrivande. Nämnden utgår från att en prisgrupp blir en motverkande kraft. 3 (3) Kostnader som inte omfattas av resursuppskattningsmodellen Nämnden utgår från att budgeten för LSS förs över till stadsområdesnämnderna. I detta läge uppfattar nämnden att resonemanget i remissen under rubriken ”Kostnader som inte omfattas resursuppskattningsmodellen” inte är relevant. Nämnden menar att de prislistor som ska upprättas gentemot stadsområdena ska omfatta alla kostnader så att det finns en grund för incitament för alternativa lösningar. Det blir då också ett incitament för utföraren att vara kostnadseffektiv. Det viktigt att prissättningen omfattar alla kostnader, även externa platser, då stadsområdet ex. köper platser av Sociala resursförvaltningen. Detta är en realitet inom äldreomsorgen där prislistorna i dag omfattar alla kostnader. Kompensation för kostnader som ligger utanför priset minskar incitamenten att förändra verksamheten. Inom äldreomsorgen tvingas verksamheten hitta andra besparingar vid tillfälligt låg beläggning. Samma principer måste byggas in i resursuppskattningsmodellen. När det gäller indirekta kostnader för verksamheten som t ex arbetsledning, utbildning och administration så måste detta generellt lösas med administrativa påslag på priset. Stadsområdesnämnd Väster anser också att överföringen av legitimerad personal borde kunna samordnas med beslut om överföringen av resurserna till stadsområdesnämnderna utan att ett kommande HSL-avtal hindrar detta. När det gäller resursuppskattningsmodell för korttidsvistelse enligt LSS så har nämnden inga invändningar mot att stadskontoret får förlängd tid för att ta fram en modell. Ordförande sekreterare Jamal El-Haj Monika Laurell Moderaterna och Folkpartiet anmäler att man ställer sig bakom det särskilda yttrande som partierna lämnade vid kommunstyrelsens sammanträde den 5 november, i ärendet Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter. Malmö stad 1 (2) Stadsområdesnämnd Öster Datum 2014-11-24 Yttrande Adress Diarienummer SOFÖ-2014-451 Till Kommunstyrelsen Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser till bostad med särskild service, daglig verksamhet samt korttidsvistelse enligt LSS STK-2014-841 Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att lämna följande yttrande: Stadsområdesnämnd Öster Sammanfattning Stadsområdesnämnd Öster ställer sig bakom förslaget till ny resursuppskattningsmodell då den bedöms bidra till ett synliggörande av brukarnas behov. Det krävs dock en gemensam vägledning för att behålla helhetssynen kring målgruppens behov. Vidare anser nämnden att den föreslagna överföringen av hälso- och sjukvårdspersonalen kan ske oaktat ett kommande Hälso- och sjukvårdsavtal. Yttrande Stadsområdesnämnd Öster framförde i sitt remissvar över Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter synpunkter kring förslaget att samtliga ekonomiska resurser för LSSverksamheten skulle tilldelas stadsområdesnämnderna. I detta sammanhang framfördes att flera komplexa frågeställningar kring föreslagen ekonomisk modell var olösta vilket bedömdes vara en brist i förslaget. Nämnden ansåg i sitt yttrande att ärendet borde kompletteras med en analys avseende de ekonomiska konsekvenserna, innan slutgiltigt beslut fattas om en ny finansieringsmodell. Vidare ställde sig nämnden bakom förslaget att inrätta ett centralt bedömningskansli Föreliggande förslag till resursuppskattningsmodell bygger liksom den befintliga vårdtyngdsmätningsmodellen på att varje enskild brukares behov och förmågor uppskattas. Förslaget till ny modell är kopplad till ICF, den Internationella klassifikationen av funktionstillstånd och hälsa, vilket Stadsområdesnämnd Öster anser är positivt. Förslaget medför en nerbrytning på detaljnivå av brukarens behov och bidrar därmed till att synliggöra behov som kanske inte tidigare uppmärksammats. 2 (2) Modellen kräver att vägledningsmanual arbetas fram så att kunskapen om modellen säkras både inom Sociala resursförvaltningen och inom stadsområdesförvaltningarna. För att fungera optimalt och behålla helhetssynen kring målgruppens behov kommer det att krävas en omfattande samordning då flera parter kommer att vara berörda. Frågan om hälso- och sjukvårdspersonalens organisatoriska tillhörighet har varit föremål för utredning och tjänstemannaförslag har lämnats med förslag att föra över personalen till Sociala resursförvaltningen. Stadskontoret föreslår att en sådan överföring inte genomförs förrän det nya hälso- och sjukvårdsavtalet (HSL) kommer. Under tiden förslås att rutiner tas fram för att säkerställa patientsäkerheten. Avtalet bedöms vara färdigt för implementering först år 2016. Stadsområdesnämnd Öster anser att överföringen bör samordnas med beslut om överföringen av resurserna till stadsområdesnämnderna oaktat det kommande HSL-avtalet. Ordförande Stadsområdesdirektör Andreas Konstantinides Britt-Marie Pettersson [Här anger du om det finns reservationer/särskilda yttranden] Malmö stad 1 (3) Stadsområdesförvaltning Öster Datum Tjänsteskrivelse 2014-11-28 Vår referens Jesper Lindkvist Utredningssekreterare [email protected] Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser till bostad med särskild service, daglig verksamhet samt korttidsvistelse enligt LSS SOFÖ-2014-451 Sammanfattning Stadskontoret har, tillsammans med Sociala resursförvaltningen, fått i uppdrag att ta fram en ny resursuppskattningsmodell som ska ersätta vårdtyngdsmätningen inom LSS, vilket nu nämnden har möjlighet att yttra sig över. Nämnden har även möjlighet att ge synpunkter på den modell för resursuppskattning som tidigare tagits fram för daglig verksamhet. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att avge yttrande till kommunstyrelsen enligt upprättat förslag Beslutsunderlag • • • • • • • • Förslag till resursuppskattningsmodell för daglig verksamhet enligt LSS Missivskrivelse Tjänsteskrivelse från Stadskontoret - Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser till bostad med särskild service, daglig verksamhet samt korttidsvistelse enligt LSS Protokoll från Vård- och omsorgsberedningen - 2014-10-14 Förslag till resursuppskattningsmodell för bostad med särskild service enligt LSS Yttrande AU 141208 resursuppskattningsmodell Yttrande över ny resursutdelningsmodell LSS sept 2014 G-Tjänsteskrivelse AU 2014-12-08 Resursuppskattningsmodell för Beslutsplanering SIGNERAD 2014-11-28 Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott 2014-12-08 Stadsområdesnämnd Öster 2014-12-17 2 (3) Ärendet 2001 beslutade kommunfullmäktige att Stadsdelsfullmäktige Centrum skulle samordna frågor avseende boende enligt LSS. 2003 antogs nuvarande vårdtyngdsmätning som underlag för resursfördelning. Genom beslut i kommunfullmäktige om Malmö stads nya organisation, 2013, övergick ansvaret för driften av merparten av LSS-verksamheterna till Sociala resursnämnden. I beslutet angavs också att stadskontoret fick i uppdrag att se över formerna för resurstilldelning till verksamheterna. I utredningsuppdraget ingick att utreda en modell där samtliga ekonomiska resurser samlas hos stadsområdenas myndighetsavdelningar, som fattar beslut om insatser, samtidigt som det skapas incitament för utveckling av alternativ till LSS-insatser utifrån brukarens behov. Stadsområdesnämnd Öster framförde i sitt remissvar över Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter synpunkter kring förslaget att samtliga ekonomiska resurser för LSSverksamheten skulle tilldelas stadsområdesnämnderna. I detta sammanhang framfördes att flera komplexa frågeställningar kring föreslagen ekonomisk modell var olösta vilket ansågs som en brist i förslaget. Nämnden ansåg i sitt yttrande att ärendet borde kompletteras med en analys avseende de ekonomiska konsekvenserna, innan slutgiltigt beslut fattas om en ny finansieringsmodell. Nämnden ställde sig bakom förslaget att inrätta ett centralt bedömningskansli Föreliggande förslag till modell för resursuppskattning föreslås gälla fr.o.m. budgetåret 2016, med 2015 som omställningsår. Denna modell, liksom den befintliga vårdtyngdsmätningsmodellen, bygger på att varje enskild brukares behov och förmågor uppskattas. Förslaget till ny modell är kopplad till ICF, den Internationella klassifikationen av funktionstillstånd och hälsa, vilket bedöms som positivt. Förslaget medför en nerbrytning på detaljnivå av brukarens behov och bidrar därmed till att synliggöra behov som kanske inte tidigare uppmärksammats. Om kommunfullmäktige, i november, fattar beslut om att samtliga ekonomiska resurser för LSSverksamheten ska tilldelas stadsområdesnämnderna så behöver kommunfullmäktige fastställa den i remissen föreslagna resursuppskattningsmodellen. Om kommunfullmäktige väljer att de ekonomiska resurserna även fortsättningsvis ska tilldelas Sociala resursnämnden behöver kommunfullmäktige i januari 2015 enbart besluta att den föreslagna resursuppskattningsmodellen ska ersätta vårdtyngdsmätningen och upphäva Stadsdelfullmäktige Centrums beslut från 2002. För att modellen ska fungera optimalt och bidra till att behålla helhetssynen kring målgruppens behov krävs omfattande samordning då flera parter blir berörda. Vägledningsmanual behöver arbetas fram för att kunskapen om modellen säkras både inom produktion/Sociala resursförvaltning och inom myndighet/Stadsområdesförvaltning. Frågan om hälso- och sjukvårspersonalens organisatoriska tillhörighet har varit föremål för utredning och tjänstemannaförslag har lämnats med förslag att föra över personal till Sociala resursförvaltningen. Stadskontoret föreslår att en sådan överföring inte genomförs förrän det nya hälso- och sjukvårdsavtalet (HSL) kommer. Detta avtal förväntas börja gälla 2016. Under tiden förslås att rutiner tas fram för att säkerställa patientsäkerheten. 3 (3) Stadsområdesförvaltning Öster anser att överföringen bör samordnas med beslut om överföringen av resurserna till stadsområdesnämnderna oaktat det kommande HSL-avtalet. Ansvariga Britt-Marie Pettersson Stadsområdesdirektör
© Copyright 2024