12. Resursuppskattningsmodell för tilldelning av

Vård & omsorgsberedningen
Mars 2015
Särskilt yttrande § 4
Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser till
bostad med särskild service, daglig verksamhet samt korttidsvistelse enligt
LSS
STK – 2014 - 841
I denna liksom i många andra frågor inom vård och omsorg saknar vi i den
borgerliga oppositionen en kommunövergripande nämnd, som ser till att
likställighetsprincipen följs i staden. Vi har sett allt för många exempel på att
våra medborgare behandlas olika beroende på vilket stadsområde man tillhör.
Vi delar också Kommunals synpunkter på att personalen borde ha varit med och
gett synpunkter.
För den borgerliga gruppen i Vård & omsorgsberedningen.
John Roslund (M)
Noria Manouchi (M) Roko Kursar (FP)
__________________________________________________________________________________
Malmö stad
1 (7)
Stadskontoret
Datum
Tjänsteskrivelse
2015-02-27
Vår referens
Ingela Kressander
Utredningssekreterare
[email protected]
Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser till
bostad med särskild service, daglig verksamhet samt korttidsvistelse
enligt LSS
STK-2014-841
Sammanfattning
Kommunfullmäktige har ställt sig bakom inriktningen att samtliga ekonomiska resurser för LSSverksamheten ska tillföras kommunbidraget till stadsområdesnämnderna. Vård- och omsorgsberedningen har gett stadskontoret i uppdrag att ta fram en ny resursuppskattningsmodell som ska
ersätta Vårdtyngdsmätningen. Förslag på ny modell har varit ute på remiss.
Stadskontoret föreslår att beslutet om hur mycket av de ekonomiska resurserna som ska fördelas
via modellen, inte fattas förrän i samband med att kommunfullmäktige beslutar fullfölja inriktningsbeslutet att samtliga ekonomiska resurser för LSS-verksamheten förs över till stadsområdesnämndernas kommunbidrag. Detta ärende behandlar därför endast modellen som ett bedömningsinstrument för uppskattning av brukares behov av praktiskt och pedagogiskt stöd från
personalen.
Förslag till beslut
Vård- och omsorgsberedningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta
att med giltighet från 2015-06-01 upphäva Centrum stadsdelsfullmäktiges beslut fattat 2002-1113, att Vårdtyngdsmätningen ska vara underlag för resursfördelning av befintliga driftsanslag på
boende enligt LSS,
att modellen för uppskattning av brukarnas behov av praktiskt och pedagogiskt stöd, förkortat
UPP-skattningsmodellen, ska användas från och med 2015-06-01 inom verksamheterna bostad
med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS,
att Sociala resursnämnden ges i uppdrag att svara för att UPP-skattningar genomförs, samt
att Sociala resursnämnden ges i uppdrag att utvärdera och vid behov göra justeringar i modellen.
Beslutsunderlag
SIGNERAD
2015-03-03





Remissvar från stadsområdesnämnd Innerstaden
Remissvar från stadsområdesnämnd Öster
Remissvar från Vision
Remissvar från stadsområdesnämnd Söder
Remissvar från stadsområdesnämnd Väster
2 (7)







Remissvar från stadsområdesnämnd Norr
Remissvar från Kommunal
Remissvar från SACO
Remissvar från sociala resursnämnden
G-Tjänsteskrivelse efter remiss Resursuppskattningsmodell VoO-beredningen150311
Resursuppskattningsmodell beskrivning
Särskilt yttrande från sociala resursnämnden (FP)
Beslutsplanering
Vård- och omsorgsberedningen 2014-10-14
KS Arbetsutskott II 2014-10-20
Vård- och omsorgsberedningen 2015-03-11
KS Arbetsutskott 2015-03-23
Kommunstyrelsen 2015-04-01
Kommunfullmäktige 2015-04-29
Ärendet
Bakgrund
Kommunfullmäktige beslutade 2000-09-28 att ge Centrum stadsdelsfullmäktige det övergripande
ansvaret för boende enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS,
inklusive budget. Beslutet trädde i kraft från och med 2001. 2008 flyttades ansvaret till den nybildade Sociala resursnämnden.
Centrum stadsdelsfullmäktige beslutade 2002-11-13 att införa Vårdtyngdsmätningen som underlag för årlig resursfördelning av befintliga driftsanslag till bostad med särskild service enligt
LSS.
2013-11-12 beslutade vård- och omsorgsberedningen att uppdra åt stadskontoret att, tillsammans med Sociala resursförvaltningen, ta fram en ny resursuppskattningsmodell som ska ersätta
Vårdtyngdsmätningen. I uppdraget ingick även att ta fram en resursuppskattningsmodell för
korttidsvistelse, men den delen av uppdraget fick förlängd tid, och kommer att genomföras under 2015. Sociala resursförvaltningen hade tidigare, på eget initiativ, tagit fram en resursuppskattningsmodell för daglig verksamhet.
Från våren 2014 har tre medarbetare från Sociala resursförvaltningen gjort uppskattningar av
brukarnas behov av praktiskt och pedagogiskt personalstöd kopplat till brukarnas behov och
förmågor. Under arbetets gång har resursuppskattningsmodellen förändrats och utvecklats, för
att få så stor träffsäkerhet som möjligt. Under hösten 2014 och fram till februari i år har det genomförts uppskattningar av samtliga brukare som bor i bostad med särskild service.
Resultatet av uppskattningen registreras i en Excel-fil, som innehåller uppgifter för samtliga genomförda uppskattningar. Malmö stad har tillstånd enligt personuppgiftslagen (1998:204), PUL,
för registret.
Kommunfullmäktige beslutade 2014-11-27 att godkänna inriktningen att samtliga ekonomiska
resurser för LSS-verksamheten ska tillföras kommunbidraget till stadsområdesnämnderna. Detta
innebar att den nya resursuppskattningsmodellen skulle användas för stadsområdesnämndernas
ersättning till Sociala resursnämnden. Därför sändes förslaget om resursuppskattningsmodell för
3 (7)
daglig verksamhet och bostad med särskild service på remiss till berörda nämnder och arbetstagarorganisationer, med svarstid 2015-01-22.
I remissunderlaget tillfrågades remissinstanserna även hur de ställde sig till ett kommungemensamt bedömningskansli som skulle ansvara för att genomföra resursuppskattningarna, samt ansvara för modellen och vid behov revidera den.
Inkomna remissvar
Stadsområdesnämnd Norr
Nämnden har inget att invända mot modellens poängbedömning, och instämmer i att prissättningen av nivåerna ska göras av den kommungemensamma prisgruppen. Nämnden anser att
resursuppskattningen inom daglig verksamhet bör ska oftare än vart tredje år. Det är rimligt att
resursuppskattningen genomförs samtidigt som biståndshandläggaren följer upp beslutet om
insats.
Nämnden ser inga hinder att avvakta en eventuell överföring av hälso- och sjukvårdspersonal till
Sociala resursförvaltningen tills att ett nytt HS-avtal har slutits.
Stadsområdesnämnd Öster
Stadsområdesnämnd Öster ställer sig bakom förslaget till en ny resursuppskattningsmodell då
den bedöms bidra till ett synliggörande av brukarnas behov. Det krävs dock en gemensam vägledning för att behålla helhetssynens kring målgruppens behov.
Nämnden anser att en överföring av hälso- och sjukvårdspersonalen bör samordnas med överföringen av de ekonomiska resurserna till stadsområdesnämnderna.
Stadsområdesnämnd Söder
Nämnden är positiv till förslaget till resursuppskattningsmodell och till ett kommungemensamt
bedömningskansli. Den föreslagna modellen utgår bättre från brukarens behov.
Nämnden ställer sig tveksam till om detaljutredningarna hinner bli klara i god tid inför nämndernas arbete med budgetskrivelse 2016.
Stadsområdesnämnd Väster
Stadsområdesnämnd Väster framför att den föreslagna resursuppskattningsmodellen ska utgöra
ett av kriterierna i resursfördelning till stadsområdena. För att motverka kostnadsdrivande effekter bör en prisgrupp få ansvar för en uppföljning av prissättningen. Nämnden vill framhålla vikten av att bedömningskansliet strikt bedömer behovet och att detta inte medför någon form av
överprövning av biståndsbeslutet. Nämnden ställer sig bakom förslaget att inrätta ett centralt
bedömningskansli.
När budgeten för LSS förs över till stadsområdesnämnderna, anser nämnden inte att resonemanget under rubriken Kostnader som inte omfattas av resursuppskattningsmodellen är relevant. Nämnden menar att de prislistor som ska upprättas gentemot stadsområdena ska omfatta alla kostnader så att det finns en grund för incitament för alternativa lösningar. Det blir då också ett incitament för utföraren att vara kostnadseffektiv.
Nämnden anser att en överföring av legitimerad personal borde kunna samordnas med överföringen av de ekonomiska resurserna till stadsområdesnämnderna.
4 (7)
M och FP anmäler att man ställer sig bakom det särskilda yttrande som partierna lämnade vid
kommunstyrelsens sammanträde den 5 november 2014, i ärendet Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter.
Stadsområdesnämnd Innerstaden
Stadsområdesnämnd Innerstaden invänder mot resursuppskattningsmodellens poängbedömning
och dess betydelse för beräkning av nämndens kostnader och förordar i stället att kostnaderna
utgår ifrån en årligen fastställd prislista utifrån fastställda kriterier i kommunbidragets resursfördelningsmodell. Nämnden har i ett tidigare remissvar framfört att nämnden förutsätter att poängbedömningen enbart används för den interna resursfördelningen inom sociala resursförvaltningen.
Nämnden framför också åter att det måste lämnas garantier att bedömningskansliets synpunkter
inte får leda till en överprövning av biståndshandläggarens beslut. Biståndshandläggarna ska
delta i poängbedömningen, inte endast lämna ett underlag till bedömningskansliets poängbedömning.
Sociala resursnämnden
Sociala resursnämnden har inga principiella invändningar mot den nya resursuppskattningsmodellen. Kategorierna som ingår i modellen bedöms vara relevanta och beskriver på ett bättre
och tydligare sätt brukarens behov av personalstöd. Nämnden framför att remissunderlaget
bland annat saknar ett avsnitt om särskilt omfattande behov och externa platser.
Nämnden ser helst att tiden för införandet förlängs till 2017. Det är viktigt att avsätta tid för en
risk- och konsekvensanalys innan förändringen verkställs.
Nämnden framhåller att måste finnas ett regelverk och avsättas resurser, så att priset kan justeras
retroaktivt, om den preliminära poängbedömningen ändras vid uppföljningen av den preliminära
poängbedömningen som görs av nya brukare.
Nämnden förutsätter att prislistan för bostad med särskild service och daglig verksamhet i likhet
med övrig prissättning för vård och omsorg fastställs i vård- och omsorgsberedningen.
FP anmäler särskilt yttrande.
Kommunal
Kommunal instämmer i att det behövs en ny resursuppskattningsmodell som kan uppskatta
brukarens behov och förmågor, kopplat till syftet med insatsen. Kommunal kan därför ställa sig
bakom arbetsgivarens förslag med viss anmärkning. Om resursuppskattningsmodellen leder till
konsekvenser för personalen inom de verksamheter som berörs, ska omställningsarbetet genomföras i samråd med Kommunal.
Arbetsuppgifter som ingår i arbetet, men som inte bedöms i resursuppskattningsmodellen, ska
ges ekonomisk tilldelning. Det borde finnas en grundersättning där hyror, administrativa arbetsuppgifter och även personalens kompetensutveckling ersätts.
Kommunal tycker att det är anmärkningsvärt att organisationen varken haft möjlighet att påverka, eller komma med synpunkter till förslaget som ligger till beslut.
5 (7)
Vision
Vision ser det positivt att resursuppskattningsmodellen uppskattar brukarens behov och förmågor, och att personalbehovet i verksamheterna anpassas efter brukarnas behov.
Vision framför det är positivt att Sociala resursförvaltningen får tid på sig att under 2015 titta på
omfördelningseffekterna. Handlingsplaner, risk- och konsekvensanalyser samt riktlinjer för hur
omställningsarbetet ska genomföras, ska tas fram i samverkan med arbetstagarorganisationerna
inom Sociala resursnämnden.
Inom daglig verksamhet sker förändringar under året, vilket påverkar brukare, personalbehov
och ekonomi. Pengapåsen behöver följa med brukaren när förändring av plats sker. Sociala resursförvaltningen bör kunna flytta pengar mellan verksamheterna.
Biståndshandläggarnas arbetsmängd påverkas då en första uppföljning ska ske efter 3-6 månader.
Ekonomiska resurser för kostnader som inte omfattas av resursuppskattningsmodellen måste
tillföras Sociala resursförvaltningen. Regler för nattbemanning behöver fastställas, och HSLuppdragen behöver redas ut mellan utförare och Region Skåne.
Stadskontorets kommentarer
Stadskontoret gör, efter beaktande av inkomna remissvar, följande bedömning.
Resursuppskattningsmodell
Samtliga remissinstanser, utom Stadsområdesnämnd Innerstaden, ställer sig positiva till själva
resursuppskattningsmodellen. Några remissinstanser framför synpunkter på oklarheter om hur
mycket av de ekonomiska resurserna som ska fördelas via resursuppskattningsmodellens poängsättning, och hur mycket som ska fördelas på annat sätt. Hyresnetto och grundbemanning är
exempel på frågor som lyfts i remissvaren.
Stadskontoret anser att frågan om ekonomiska resurser till LSS-verksamheten bör hanteras samlat inom ramen för det utredningsuppdrag med ett antal delprojekt som stadskontoret har sedan
2014-11-27. Därför föreslår stadskontoret att kommunfullmäktiges beslut ska upphäva alla delarna i beslutet om Vårdtyngdsmätningen. Beslutet att införa en ny modell för att uppskatta brukarnas behov och förmågor, ska endast omfatta själva modellen, och inte ekonomiska resurser
kopplat till modellen.
Stadskontoret föreslår att Sociala resursnämnden har kvar BoLSS-verksamheten, till dess kommunfullmäktige beslutar att fullfölja inriktningsbeslutet att föra över samtliga ekonomiska resurser för LSS-verksamheten till stadsområdena. Under 2015 kommer det att vara möjligt att göra
en beräkning av hur omfattande arbetet med UPP-skattningarna blir, vilket kan möjliggöra en
bedömning av hur många tjänster som behövs för att bemanningskansliet ska kunna fullgöra sitt
uppdrag.
Inför beslut om att föra över de ekonomiska resurserna, kommer frågan om ett centralt bedömningskansli och organiseringen av den strategiska boendeplaneringen att aktualiseras, och stadskontoret kommer då att lägga fram ett förslag med beaktande av nu inkomna remissvar.
6 (7)
Bifogat ärendet finns en beskrivning av förslaget till resursuppskattningsmodellen för bostad
med särskild service och daglig verksamhet. Stadskontoret föreslår att Sociala resursnämnden får
i uppdrag att utvärdera och vid behov göra justeringar i modellen, utan att justeringarna behöver
tas upp för förnyat beslut i kommunfullmäktige.
Ny benämning på modellen
Den föreslagna modellen är en uppskattning av brukarens behov av praktiskt och pedagogiskt
stöd från personalen. Resursuppskattningsmodellen, som den hittills kallats, är en benämning
som kan leda till missuppfattningen att det avser de ekonomiska resurserna. Orsaken till detta är
att när begreppet resurser används i de andra delarna av LSS-ekonomiutredningen det är de
ekonomiska resurserna som avses. Beslutet 2002-11-13 om Vårdtyngdsmätningen omfattade
även de ekonomiska resurserna, vilket också kan leda till missuppfattning om vad som ingår i
den nya modellen. Styrgruppen för arbetet med LSS-ekonomi föreslår därför att modellen byter
namn till Modell för uppskattning av brukarnas behov av praktiskt och pedagogiskt stöd, förkortat UPP-modellen, och att UPP-skattningar är namnet på de uppskattningar av brukarnas behov
av stöd som görs.
Ytterligare frågor som ingick i remissen
Stadskontoret vill lämna kommentarer till nedanstående frågor som fanns med i remissunderlaget, även om de inte är föremål för beslut i detta ärende.
Bedömningskansli
De remissvar som tar ställning i frågan om ett kommuncentralt bedömningskansli är positiva till
detta. Bedömningskansliet anses vara en garant för att det blir en opartisk uppskattning av brukarnas behov. Det är positivt att det inte organisatoriskt är knutet till verksamhet eller myndighet.
I avvaktan på kommunfullmäktiges beslut att fullfölja inriktningsbeslutet att föra över samtliga
ekonomiska resurser för LSS-verksamheten till stadsområdesnämnderna, föreslås sociala resursnämnden fortsatt ha ansvar för att genomföra uppskattningar av brukarnas behov som ett underlag för resurstilldelning till verksamheten. Under 2015 kommer det att vara möjligt att göra en
beräkning av hur omfattande detta arbete blir, vilket kan möjliggöra en bedömning av hur
många tjänster som behövs för att bemanningskansliet ska kunna fullgöra sitt uppdrag.
Det är lämpligt att samordna inrättandet av ett bedömningskansli med ställningstagandet om hur
den strategiska boendeplaneringen ska organiseras. Stadskontoret ska, i samverkan med Sociala
resursnämnden och stadsområdesnämnderna, göra en beräkning av hur många befattningar som
bedömningskansliet och den strategiska boendeplaneringen behöver, i det fall den organisatoriska tillhörigheten ska förändras.
Gränsdragning biståndshandläggare och bedömningskansli
Biståndshandläggarna utreder brukarens behov av insatser, fattar beslut om rätt till insatsen bostad med särskild service och/eller daglig verksamhet, alternativt ger avslag på sökt insats. Biståndshandläggarna följer även upp beslut om insatser.
Bedömningskansliet gör, med biståndshandläggarens utredning som grund, en första preliminär
uppskattning av brukarens behov, med UPP-skattningsmodellen som verktyg. Bedömningskansliet gör ingen ny utredning om behovet av beviljad insats, och har ingen delegation att fatta
myndighetsbeslut.
7 (7)
Efter några månader gör bedömningskansliet, tillsammans med biståndshandläggare, personal på
boendet/daglig verksamhet samt sektionschefen, en ny UPP-skattning. Därefter görs en ny
UPP-skattning vart tredje år, eller oftare vid större förändringar av brukarens behov.
Gränsdragning arbetskonsulenter och bedömningskansli
Bedömningskansliet genomför UPP-skattningen enligt beskrivning i ärendet. I uppdraget ingår
inte att erbjuda brukaren en plats på daglig verksamhet. Arbetskonsulenterna gör en bedömning
av lämplig daglig verksamhet utifrån brukarens önskemål, förmågor och behov. Brukaren erbjuds en plats där det finns möjlighet och där det är lämpligt att erbjuda.
Ansvariga
Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef
Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör
UPP( Modell för uppskattning av brukarens behov av
praktisk och pedagogiskt stöd)
Sociala resursförvaltningen
Upprättad
Datum:
Version:
Ansvarig:
Förvaltning:
2015-03-02
2.0
Mikael Gustafsson, Eva Kjellman, Mats Olsson
Sociala resursförvaltningen
Innehållsförteckning
UPP( Modell för uppskattning av brukarens behov av praktisk
och pedagogiskt stöd) .................................................................... 1
Bakgrund....................................................................................... 3
Prövning av modellen ................................................................... 3
Daglig verksamhet..................................................................... 3
Boende ....................................................................................... 3
Arbetsgrupp .............................................................................. 3
Avgränsningar och vad vi uppskattar .......................................... 4
Frekvens och allvarlighetsgrad .................................................... 4
Nivåer A-E...................................................................................... 6
Uppskattning kategorier .............................................................. 7
Avgränsningar av kategorierna ................................................ 7
Matsituation .............................................................................. 7
Av- och påklädning .................................................................... 7
Personlig vård, hygien och toalett ............................................ 7
Fysiska hjälpmedel .................................................................... 8
Förflyttning................................................................................ 8
Medicinsk omvårdnad ............................................................... 8
Praktiskt och pedagogiskt stöd ................................................. 8
Praktiskt stöd DV ...................................................................... 9
Pedagogiskt stöd DV .................................................................. 9
Praktiskt och pedagogiskt stöd i boende ................................ 10
Kommunikation ...................................................................... 10
Social interaktion .................................................................... 10
Psykomotoriskt beteende ....................................................... 10
Utmanande beteende .............................................................. 11
Genomförandet av uppskattningen ............................................ 11
Grundpoäng ................................................................................ 12
Närvaropoäng ............................................................................. 12
2 │ Sociala resursförvaltningen │ UPP( Modell för uppskattning av brukarens behov av
praktisk och pedagogiskt stöd)
Bakgrund
UPP-modellen (modell för uppskattning av brukarens behov av praktisk och
bedagogiskt stöd) bygger på en anpassning av den modell som tagits fram och
används inom daglig verksamhet (DV). DV-modellen har tolv kategorier inom
vilka brukarens personalstöd uppskattas.
Efter att ha gjort en pilotstudie på femton gruppbostäder, har modellen anpassats
och förtydligts för att även kunna tillämpas på en gruppbostad.
Modellen använder fem nivåer. Färre nivåer hade lett till en alltför grov
uppskattning, medan fler nivåer hade gett en noggrannare uppskattning men med
en större risk för feltolkningar. Varje nivå ger olika poäng beroende på vilket
område som uppskattas. Anledning är att vissa områden är mer resurskrävande
eller förekommer oftare än andra (poängen är viktade).
Vissa kategorier har både nivåer och frekvenser, för att skilja på t.ex. en allvarlig
eller resurskrävande händelse som sker högst en gång om året och en mindre
allvarlig som sker flera gånger i veckan.
Prövning av modellen
Daglig verksamhet
Under tiden som modellen togs fram för daglig verksamhet, gjordes
testuppskattningar. Vi utgick från fyra verksamheter med helt olika
verksamhetsinnehåll och med brukare vars stödbehov representerade de flesta
brukarna inom daglig verksamhet. Vi försökte därmed få en bild av det stödbehov
som finns inom hela daglig verksamhet. Utifrån testuppskattningarna valde vi ut
och justerade de olika kategorierna som uppskattningen bygger på. En viktig
slutsats vi gjorde var att skilja på praktiskt och pedagogiskt stöd, anledningen till
detta förklarar vi längre fram under rubriken praktiskt och pedagogiskt stöd.
Boende
Inför att modellen skulle användas inom gruppbostäderna, testade vi den på 15
gruppbostäder som fick representera ett genomsnitt för gruppbostäderna. Efter
testerna var vi tvungna att justera modellen vad det gäller praktiskt och
pedagogiskt stöd. En annan skillnad vi såg vara att inom gruppbostäderna ges stöd
inom personlig vård i en större omfattning t.ex. dusch, rakning m.m. eftersom
detta är mycket sällan förekommande inom daglig verksamhet viktas poängen
därför annorlunda.
Arbetsgrupp
Under testperioden för gruppbostäderna tillsattes även en arbetsgrupp.
Arbetsgruppen träffades med jämna mellanrum för att bland annat diskutera
resultatet av uppskattningarna, förtydligandet av nivåerna inom kategorierna, vad
som uppskattas och inte uppskattas med modellen, hur natten ska uppskattas
m.m.
3 │ Sociala resursförvaltningen │ UPP( Modell för uppskattning av brukarens behov av
praktisk och pedagogiskt stöd)
Avgränsningar och vad vi uppskattar
Modellen är ett sätt att uppskatta hur mycket stöd personalen ger utifrån
brukarens behov. Behovet av personalstöd kan variera beroende på vilken
situation brukaren befinner sig i, därför finns det en viss flexibilitet i modellen, då
den även tar hänsyn till den enskilde brukarens individuella livssituation. En
brukare som till exempel vill vara delaktig i en förening och själv vill ta sig dit och
tillbaka, kan eventuellt under en period ha ett större behov av personalstöd för
att sedan bli mer självständig.
Modellen uppskattar därför främst de arbetsuppgifter som personalen gör och
som ger ett direkt värde för brukaren. Detta är uppgifter eller situationer där
personalen framförallt har en direkt kontakt med brukaren. Vi mäter inte
upplevelsen som personalen har av att något kan hända, men som inte händer.
Det som inte uppskattas är de resurser som personalen lägger på uppgifter som
ger ett indirekt värde för brukaren. Detta är uppgifter som krävs för att bedriva
verksamheten och där brukaren inte medverkar t.ex. arbete med
genomförandeplaner, buss skötsel, kontakter med brukarens nätverk, planering
av aktiviteter m.m.
Frekvens och allvarlighetsgrad
För vissa kategorier har vi lagt till en frekvens och en allvarlighetsgrad. Ibland kan
det vara en hög allvarlighetsgrad, då det behövs en stor personalinsats och man
t.ex. behöver ringa ambulans eller polis och mycket personal är inblandad under
längre tid. Detta är kanske inget som händer mer än högst en gång om året. Vi har
ändå valt att ge någon poäng för detta eftersom personalen är medvetna om att
det kan ske och att de eventuellt har någon form av handlingsplan. Här blir
skillnaden stor i arbetsbelastningen och poängen, om detta händer högst en gång
om året eller flera gånger i veckan.
När det gäller frekvensen har vi försökt att inte gå in på en för detaljerad nivå.
Anledningen är att vi multiplicerar grundpoängen med antalet närvarotimmar.
Genom detta har vi redan en frekvens. När vi dessutom använder ytterligare en
frekvens i vissa kategorier, får vi en frekvens på en frekvens. Vi vet att detta kan
vara en felkälla, men vi har ändå valt att ta med denna extra frekvens för dessa
kategorier. En brukare som har daglig verksamhet en förmiddag i veckan
(4timmar), har ett utmanande beteende som förekommer i snitt varannan gång
brukaren är i daglig verksamhet. Enligt vår frekvenslista sker detta flera gånger i
månaden och brukaren får då poäng enligt detta. Ökar brukaren sin tid i DV till 20
timmar i veckan (4timmar x 5 dagar). Det utmanande beteendet förekommer då
sannolikt flera gånger i veckan och frekvensen ökar då enligt listan till flera gånger
i veckan, vilket även ger en högre poäng. Här ökar grundpoängen på grund av ett
ökat antal timmar. Detta är något vi vill undvika eftersom vi multiplicerar
grundpoängen med antalet närvarotimmar. Ett sätt att minska denna felkälla är
att inte ha en så detaljerad frekvens.
Flera av kategorierna har ett mer statiskt hjälpbehov t.ex. matsituationen, toalett
och kommunikation, medan andra kategorier har en mycket större spridning t.ex.
utmanande beteende eller medicinsk omvårdnad (epilepsi). För att göra en så rätt
4 │ Sociala resursförvaltningen │ UPP( Modell för uppskattning av brukarens behov av
praktisk och pedagogiskt stöd)
uppskattning som möjligt inom dessa kategorier såg vi oss tvungna att använda
både en frekvens och en allvarlighetsgrad.
5 │ Sociala resursförvaltningen │ UPP( Modell för uppskattning av brukarens behov av
praktisk och pedagogiskt stöd)
Nivåer A-E
Modellen använder fem nivåer. Färre nivåer hade lett till en alltför grov
uppskattning, medan fler nivåer hade gett en noggrannare uppskattning men med
en större risk för feltolkningar.
A)
Här behöver brukaren inte något stöd av personalen. Stödet kan även vara av
väldigt liten omfattning eller mycket sällan förekommande.
B)
Personalen ger ett lätt stöd i form av t.ex. kortfattade meningar/bekräftelse,
leder/avleder.
Arbetsinsatsen Från personalen kan jämföras med en påminnelse, där stödet är
ganska kort och enkelt. Benämningar som pedagogiskt stöd har vi bedömt som ett
stöd på B-nivån. Anledningen är att en benämning beskriver vad som har hänt,
händer, eller ska hända. Ett pedagogiskt stöd innebär däremot att personalen får
tänka på hur något ska förmedlas på ett sätt som gör att brukaren kognitivt
förstår det personalen vill förmedla.
C)
Personalen ger stöd i form av t.ex. kortare samtal, bekräftelse, leder/avleder, eller
ett ofta förekommande lätt stöd.
Personalen kan behöva vara närvarande för att brukaren ska göra något alls.
(Även om personalen bara är med utan att direkt göra något, räknar vi detta som
en större stödinsats än om personalen bara ger en påminnelse eller ett kort stöd
för att sedan kunna gå ifrån situationen).
D)
Personalen ger stöd i form av t.ex. längre samtal, bekräftelse, leder/avleder, eller
ett ofta förekommande stöd.
Personalen är närvarande under hela situationen och ger stöd vid de flesta
moment, men även för att motivera*, förebygga/avleda vissa ofta förekommande
beteenden.
E)
Minst en personal är med personen under hela situationen för att ge stöd vid alla
moment, eller för att förebygga/avleda vissa ständigt förekommande beteenden.
*Motivering som förekommer i direkt anslutning till en uppgift till exempel motivering att
äta uppskattas inom den kategorin. Är motiveringen inte i anslutning till uppgiften t.ex. att
personalen motiverar brukaren att äta genom samtal som inte är i anslutning till måltiden,
uppskattas detta som pedagogiskt stöd i hemmet (boende)eller pedagogiskt stöd (DV).
6 │ Sociala resursförvaltningen │ UPP( Modell för uppskattning av brukarens behov av
praktisk och pedagogiskt stöd)
Uppskattning kategorier
Under varje rubrik kommer förklarande text som preciserar vilka kategorier det är
som uppskattningen avser. Vidare följer en koppling till de livsområden som
berörs i den Internationella klassifikationen av funktionstillstånd och hälsa, ICF
som bygger på en biopsykosocial modell. Uppskattningsmodellen riktar in sig på
att uppskatta de aktiviteter och komponenter som återfinns i de delar i ICF som
berör aktivitet och delaktighet samt relaterande faktorer som kroppsfunktion,
kroppsstruktur och omgivningsfaktorer.
Avgränsningar av kategorierna
Varje kategori är snävt avgränsad, detta för att kunna beskriva och uppskatta
enbart det stöd som ges inom respektive kategori. Anledningen är att poängen
ska ges på rätt ställe, dels för att ge en mer nyanserad bild av brukarens totala
stödbehov och hur det är fördelat över kategorierna, men även på grund av att
poängen är viktade mellan de olika kategorierna.
Modellen uppskattar det stöd som ges inom 12 olika kategorier. Dessa kategorier
har valts för att täcka in så mycket som möjligt av det stöd som ges till alla brukare
inom LSS. Det innebär även att brukarna kommer att få låga eller inga poäng inom
vissa kategorier, medan de får högre poäng inom andra kategorier.
Matsituation
Inom denna kategori ser vi endast på det praktiska och pedagogiska stöd som
brukaren får i matsituationen det vill säga, stöd för att äta och dricka.
Vi tar inte hänsyn till för och efterarbete som t.ex. inköp, matlagning, dukning,
disk, uppläggning eller andra generella uppgifter som personalen utför i samband
med matsituationen. I många fall lägger personalen upp maten utan inblandning
av brukaren. Detta räknar vi inte som någon individuell hjälp och tar därför inte
med i uppskattningen.
Aktuellt livsområde enligt ICF är: Personlig vård.
Av- och påklädning
Inom denna kategori ser vi på allt det praktiska och pedagogiska stöd som
brukaren får när det gäller av och påklädning under dygnet. Behovet av stöd kan
vara allt från en påminnelse eller enklare vägledning till ett totalt behov med
hjälp.
Aktuellt livsområde enligt ICF är: Personlig vård.
Personlig vård, hygien och toalett
Det praktiska och pedagogiska stöd som brukaren får vad det gäller all personlig
vård.
Behovet av stöd kan vara allt från en påminnelse eller enklare vägledning till ett
totalt behov med hjälp.
Aktuellt livsområde enligt ICF är: Personlig vård.
7 │ Sociala resursförvaltningen │ UPP( Modell för uppskattning av brukarens behov av
praktisk och pedagogiskt stöd)
Fysiska hjälpmedel
Det praktiska och pedagogiska stöd som brukaren får vid användande av fysiska
hjälpmedel som ordinerats av t.ex. arbetsterapeut.
För vissa hjälpmedel och stöd krävs även speciell kunskap t.ex. hur
positioneringsremmar får och ska användas.
Vad gäller hantering av hjälpmedel så återfinns dessa komponeter i det som
beskrivs som omgivningsfaktorer i ICF.
Aktuellt område i ICF är: Produkter och teknologi (återfinns som en relaterande
omgivningsfaktor).
Förflyttning
Det praktiska och pedagogiska stöd som brukaren får vad det gäller förflyttning till
och från aktiviteter inom verksamheten t.ex. matsal, kapprum, trädgård och inom
grupprummet/lägenheten. Annan förflyttning uppskattas för boende i kategorin
”stöd utanför hemmet” och för daglig verksamhet i kategorierna ”praktiskt stöd”
och ”pedagogiskt stöd”. Anledningen till att vi delat upp förflyttningen är att det
många gånger är lätt att hitta hemma eller i en van miljö som DV, men när man
kommer utanför hemmet eller DV så krävs mycket mer stöd.
Aktuellt livsområde enligt ICF är: Förflyttning
Medicinsk omvårdnad
Utdelning av medicin och olika medicinska tillstånd som kräver personalresurser.
Exempel på medicinska tillstånd är epilepsi och diabetes. Här bör finnas ett
samband med hur den medicinska omvårdnaden är dokumenterad.
Vid uppskattning av medicinsk omvårdnad har vi använt en matris som består av
frekvens och behov av personalstöd.
Områden i ICF som berör medicinsk omvårdnad återfinns i de relaterande
faktorerna som Kroppsfunktion och kroppsstruktur men även under aktivitet och
delaktighet under livsområdet personlig vård där en underkategori är att sköta sin
egen hälsa.
Praktiskt och pedagogiskt stöd
När vi tittat på andra modeller har man där oftast använt en kategori (aktivitets
stöd) för att mäta stödet i aktiviteter. Vi har valt att dela upp stödet i två
kategorier, praktiskt och pedagogiskt stöd, eftersom det är två helt olika typer av
stöd, för vilka vi även viktat poängen olika. En anledning är att lyfta fram det
pedagogiska stöd som brukaren får för att t.ex. uppnå målen i
genomförandeplanen eller öka delaktigheten och självbestämmandet. Ytterligare
en anledning är att vi bedömt det pedagogiska stödet som mer resurskrävande än
det praktiska stödet. Det pedagogiska stödet innebär att personalen måste hitta
ett sätt att möta brukaren på för att förmedla t.ex. att eller hur en
aktivitet/uppgift ska utföras. Det praktiska stödet kan däremot oftast utföras
8 │ Sociala resursförvaltningen │ UPP( Modell för uppskattning av brukarens behov av
praktisk och pedagogiskt stöd)
direkt. Genom att dela upp stödet kommer vi närmre den typ av stöd som varje
enskild brukare har. Praktiskt stöd är det stöd som brukaren behöver för att
utföra sina aktiviteter eller uppgifter. Här tänker vi på det fysiska stöd personalen
ger brukaren. Pedagogiskt stöd är det som personalen förmedlar till brukaren vad
det gäller t.ex. att eller hur en aktivitet/uppgift ska genomföras, men även när
personalen leder/avleder.
Det praktiska och pedagogiska stödet uppskattar vi på olika sätt för Daglig
verksamhet och Boende. Det är enklare att få en överblick över hur en dag ser ut
för en brukare på DV eftersom det oftast rör sig om färre timmar och dessutom är
beskriven med ett schema. Stödet beskrivs därför genom att de olika nivåerna
fördelas procentuellt i 25 % intervaller.
För boendena var det svårt att göra på samma sätt eftersom det inte gick att få
samma överblick som på DV. Det som framkom under testmätningarna var dock
att ett antal aktiviteter eller områden ofta återkom. Dessa var Matlagning/disk,
städ, tvätt, inköp (veckohandling), stöd utanför hemmet och övrigt stöd i hemmet.
Vi valde därför att se hur det praktiska och pedagogiska stödet såg ut inom dessa
områden. Istället för att se hur stödet är fördelat procentuellt har vi istället sett
till hur ofta de olika aktiviteterna förekommer.
Den totala poängen och hur den är fördelad för både praktiskt och pedagogiskt
stöd är densamma för både DV och boende. Det är endast sättet att uppskatta
stödet som skiljer sig åt.
Praktiskt stöd DV
Praktiskt stöd i de aktiviteter som brukaren har under dagen.
Praktiskt stöd som brukaren behöver för att utföra sina aktiviteter eller uppgifter
är till exempel när personalen kör en rullstol på en promenad, lyfter ner en skål,
öppnar en konservburk åt brukaren, eller startar en dator.
Detta avsnitt berör de flesta livsområdena i ICF som tex, hemliv,
samhällsgemenskap, förflyttning, personlig vård och mellanmänskliga
interaktioner och relationer.
Pedagogiskt stöd DV
Pedagogiskt stöd är för att brukaren självständigt skall kunna utföra
aktiviteten/uppgiften praktiskt.
Pedagogiskt eller kognitivt stöd som ges i situationen. Till exempel att personalen
pedagogiskt leder brukaren igenom en situation verbalt.
Detta avsnitt berör till stor del det område i ICF som benämns som Lärande och
tillämpande av kunskap samt allmänna uppgifter och krav men även
kommunikation och samhällsgemenskap, social och medborgerligt liv.
Personalens pedagogiska stöd kan även återfinnas som en relaterande
omgivningsfaktor.
9 │ Sociala resursförvaltningen │ UPP( Modell för uppskattning av brukarens behov av
praktisk och pedagogiskt stöd)
Praktiskt och pedagogiskt stöd i boende
Matlagning/disk
Inom denna kategori ser vi endast på det stöd som brukaren får med
matlagning/disk.
Tvätt
Denna kategori omfattar hela tvättprocessen. Från det att man bär iväg
tvättkorgen till tvättstugan till dess att kläderna ligger eller hänger i garderoben.
Städ
Det stöd som brukaren får med att utföra en normal städning av sin lägenhet.
Inköp
Veckoinköp av matvaror. Denna kategori omfattar hela processen från att göra en
inköpslista, handla, bära hem varor och packa upp dem. Ger personalen endast
stöd vid något enstaka moment som t.ex. att stötta med att göra en inköpslista
eller motivera, uppskattas detta under kategorin ”stöd i hemmet” Personalen ska
vara med vid inköpen.
Stöd utanför hemmet
Alla de situationer där personalen är med brukaren utanför hemmet och ger
någon form av stöd.
Stöd i hemmet
Det stöd som personalen ger brukaren i hemmet och som inte kan uppskattas i
någon annan kategori.
Kommunikation
Hur kommunikationen ser ut, vilken språklig nivå befinner sig brukaren på och på
vilket sätt kommunicerar personalen och brukaren.
Aktuellt livsområde enligt ICF är: kommunikation
Social interaktion
Det stöd personalen ger brukaren i olika sociala sammanhang, för att förstå och
tolka andras känslor och avsikter, men även förmåga till att ingå i interaktion och
dialog
Aktuellt livsområde enligt ICF är: Mellanmänskliga interaktioner och relationer
samt samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv.
Psykomotoriskt beteende
Oro, tvång, ångest eller frustration som brukaren har
Vi försöker att uppskatta det som är utöver det normala. Det kan t.ex. vara
normalt att känna sig orolig inför nya aktiviteter eller gå upp på en scen eller göra
praktik i en annan verksamhet.
10 │ Sociala resursförvaltningen │ UPP( Modell för uppskattning av brukarens behov av
praktisk och pedagogiskt stöd)
Vid uppskattning av psykomotoriskt beteende har vi använt en matris som består
av frekvens och behov av personalstöd. Här bör finnas ett samband med hur
beteendet är dokumenterat.
Personalstödet i detta sammanhang återfinns i den relaterande faktorn i ICF som
benämns som känsla av trygghet men även som en omgivningsfaktor som beskrivs
som personligt stöd från den som vårdar eller stödjer den enskilde. Det kan även
handla om komponenter i områden som återfinns i aktivitet och delaktighet t.ex.
kommunikation och personlig vård.
Utmanande beteende
Ett beteende som är utåtagerande eller självskadande och som kräver
personalstöd. Här tar vi även upp verbala kränkningar som är direkt riktade mot
en enskild person.
Vid uppskattning av utmanande beteende har vi använt en matris som består av
frekvens och behov av personalstöd. Här bör finnas ett samband med hur
beteendet är dokumenterat.
Även här beskrivs personalstödet i detta sammanhang som relaterande faktorer i
ICF och benämns som känsla av trygghet men även som en omgivningsfaktor som
beskrivs som personligt stöd från den som vårdar eller stödjer den enskilde. Det
kan även handla om komponenter i områden som återfinns i aktivitet och
delaktighet t.ex. kommunikation och personlig vård. Även faktorer som
kroppsfunktioner kan bli aktuella att titta på.
Genomförandet av uppskattningen
Tillvägagångssättet vid uppskattningen är att den som håller i uppskattningen
träffar sektionschefen och någon ur personalgruppen. Personalen får sedan svara
på frågor kring hur man arbetar inom de olika kategorierna. När hela
gruppbostaden/verksamheten är klar sammanfattas och poängsätts brukarna
utan personalens närvaro. Utifrån erfarenheter och testmätningar har det visat sig
vara det mest objektiva och rättvisa sättet att poängsätta på. Fokus blir mer att
beskriva hur man arbetar med brukaren och inte vilken nivå man anser att
brukaren bör vara på. Detta är även en anledning till att inte materialet lämnas ut
i förväg. Uppskattningsvis tar uppskattning ca 30-45 minuter/ brukare.
11 │ Sociala resursförvaltningen │ UPP( Modell för uppskattning av brukarens behov av
praktisk och pedagogiskt stöd)
Grundpoäng
Varje nivå ger olika poäng beroende på vilket område vi uppskattar. Anledning är
att vissa områden är mer resurskrävande än andra (poängen är viktade).
Närvaropoäng
Område
Lunch och fika
Av och påklädning
Personlig vård, hygien och toalett
Hjälpmedel och ergonomiskt stöd
Förflyttning
Praktiskt stöd
Pedagogiskt stöd
Medicinsk omvårdnad
Kommunikation
Social interaktion
Psykomotoriskt beteende
Utmanande beteende
Grundpoäng
Planerade timmar/vecka
Närvaropoäng
Brukare 1
3
3
5
5
5
8
12
0
8
12
10
2
73
10
730
Brukare 2
1
1
2
0
1
4
4
2
8
12
0
0
35
30
915
Exempel
Brukarens närvaropoäng räknas fram genom att brukarens sammanlagda poäng
(grundpoäng) multipliceras med antalet timmar som brukaren har planerat att
vara närvarande. Anledningen till att vi även räknar fram en närvaropoäng, är att
det spelar stor roll om en brukare är i till exempel daglig verksamhet 10 timmar
eller 30 timmar i veckan. Den totala närvaropoängen för de båda brukarna i
exemplet ovan är 730+915=1645. För att kunna jämföra verksamheter med
varandra behöver vi även se den totala närvaropoängen i relation till antalet
personaltimmar. Detta kallar vi närvaropoäng/personaltimme (NP/PT). I exemplet
ovan har vi 40 personaltimmer i veckan och en total närvaropoäng på 1645.
Närvaropoängen/personaltimme blir då 1645/40=41,125.
Närvaropoäng/personaltimme gör att vi kan se hur den enskilda verksamheten
påverkas över tid, jämföra verksamheter med varandra, få en total poäng för till
exempel hela daglig verksamhet eller alla gruppbostäder och se hur denna
förändras över tid.
12 │ Sociala resursförvaltningen │ UPP( Modell för uppskattning av brukarens behov av
praktisk och pedagogiskt stöd)
Malmö stad
1 (12)
Stadsområdesnämnd Innerstaden
Datum
2014-12-01
Yttrande
Adress
Diarienummer
Till
SOFI-2014-501
Kommunstyrelsen
Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser till bostad med särskild service, daglig verksamhet samt korttidsvistelse enligt
LSS
STK-2014-841
Sammanfattning
Kommunstyrelsen har berett stadsområdesnämnd Innerstaden möjlighet att yttra sig över
stadskontorets utredning av en ny resursuppskattningsmodell som ska ersätta tidigare s.k.
vårdtyngdsmätning. I modellen uppskattas brukarens behov och förmågor, kopplat till syftet
med insatsen. Stadsområdesnämnd Innerstaden invänder mot resursuppskattningsmodellens
poängbedömning och dess betydelse för beräkning av nämndens kostnader och förordar i
stället att kostnaderna utgår ifrån en årligen fastställd prislista utifrån fastställda kriterier i
kommunbidragets resursfördelningsmodell.
Yttrande
Principer för modellen
Enligt de principer som ligger till grund för modellen poängbedöms varje brukares behov
och förmågor i fem olika nivåer, som årligen prissätts i den kommungemensamma prislistan.
Under hösten 2014 uppskattas behov och förmågor hos samtliga brukare som redan bor i
olika bostäder med särskild service. Detta kommer att ligga till grund för resursfördelningen
budgetåret 2016.
Ett kommungemensamt bedömningskansli, en neutral part, inrättas under kommunstyrelsen
för att säkerställa en likvärdig tillämpning av resursuppskattningsmodellen. Bedömningskansliet har i uppdrag att genomföra resursuppskattningen, följa upp och vid behov anpassa
modellen. Poängbedömningen för respektive brukare bestäms av bedömningskansliet och
blir avgörande för vilka kostnader statsområdet får för bostad med särskild service.
Stadsområdesnämnden framförde redan i remissvaret på ”Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter”(SOFI-2014-310) att: ”Nämnden förutsätter då att poängbe-
2 (12)
dömningen enbart används för den interna resursfördelningen inom sociala resursförvaltningen”. Enligt förslaget kommer poängbedömningen att vara avgörande för nämndens kostnader.
Nämnden invänder därför emot att poängbedömningen riskerar ges en avgörande roll som
instrument för beräkning av kostnader.
Nämnden framförde också uppfattningen att: ”Ett tydliggörande behövs vad gäller biståndshandläggarnas roll kontra bedömningskansliet. Biståndshandläggaren utreder och fastställer behov medan bedömningskansliet sätter interna priser. Kan bedömningskansliets synpunkter leda till en överprövning av biståndshandläggarens beslut? Garantier för att så inte blir fallet bör fortsatt utredas”. Sådana garantier ges
inte. Biståndshandläggarna rapporterar från hittills gjorda resursuppskattningar under hösten
att de endast deltar i samtalen kring brukarnas behov och förmågor. De deltar inte i poängbedömningen. Poängnivån för varje enskild brukare bestäms av bedömningskansliet.
Stadsområdesnämnden kvarstår vid sin redovisade uppfattning.
Kostnader som inte omfattas av resursuppskattningsmodellen
Nämnden har inget att invända mot resonemanget kring kostnader som inte omfattas av resursuppskattningsmodellen. Det är en intern angelägenhet för sociala resursnämnden att ta
ställning till.
Ordförande
My Gillberg
Stadsområdesdirektör
Ronny Andersson
15 januari 2015
Till
Kommunstyrelsen
Yttrande över ”Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska
resurser till bostad med särskild service, daglig verksamhet samt
korttidsvistelse enligt LSS”
STK-2014-841
Sammanfattning
Svenska Kommunalarbetareförbundet överlämnar härmed sitt yttrande över utredningen av ny
resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser till bostad med särskild service,
daglig verksamhet samt korttidsvistelse enligt LSS.
Kommunal instämmer att det behövs en ny resursuppskattningsmodell som kan uppskatta brukarens
behov och förmågor, kopplat till syftet med insatsen.
Kommunal kan därför ställa sig bakom arbetsgivarens förslag med viss anmärkning. Om
resursuppskattningsmodellen leder till konsekvenser för personalen inom de verksamheterna som
berörs ska omställningsarbetet genomföras i samråd med Kommunal.
Förslag till ny resursuppskattningsmodell




Vårdtyngdsmätningen ersätts av en ny resursuppskattningsmodell eftersom den inte fungerar
optimalt.
Den nya resursuppskattningsmodellen använder fem nivåer och de täcker en stor del av de
aktiviteter som kan förekomma i brukarens liv.
Arbetsuppgifter som inte finns med i uppskattningsmodellen t.ex. genomförandeplaner, buss
skötsel, kontakter med brukarens nätverk, planering av aktiviteter m.m. som ingår i arbetet
skall ges ekonomisk tilldelning.
Det borde finnas en grundersättning där hyror och administrativa arbetsuppgifter och även
personalens kompetensutveckling ersätts.
1
Allmänna synpunkter
Det finn oro bland personalen hur resultatet av den nya vårdtyngdsmätningen kommer att påverka
deras arbetsförhållanden och arbetsmiljö.
Kommunal tycker att det är anmärkningsvärt att organisationen varken har haft möjlighet att påverka,
eller komma med synpunkter till förslaget som ligger till beslut. Inte heller de yrkesgrupper som
träffar brukaren dygnet runt dvs. vårdarna, aktivitetsledarna, personliga assistenter osv. har blivit
tillfrågade.
Erika Timar
Enligt uppdrag från
Svenska Kommunalarbetareförbundet
Avdelning Skåne
Sektion 4 Vård och omsorg i Malmö
2
Malmö stad
1 (2)
Stadsområdesnämnd Norr
Datum
2014-11-27
Yttrande
Adress
Box 4254
203 13 Malmö
Diarienummer
Till
SOFN-2014-536
Kommunstyrelsen
Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser till bostad med särskild service, daglig verksamhet samt korttidsvistelse enligt
LSS
STK-2014-841
Stadsområdesnämnd Norr beslutar att lämna följande yttrande:
Sammanfattning
Kommunstyrelsen har berett Stadsområdesnämnd Norr möjlighet att yttra sig över stadskontorets utredning av en ny resursuppskattningsmodell som ska ersätta tidigare vårdtyngdsmätning. I modellen uppskattas brukarens behov och förmågor, kopplat till syftet med insatsen.
Nämnden har inget att invända mot resursuppskattningsmodellens poängbedömning och instämmer i att prissättningen av insatserna per nivå ska göras av den kommungemensamma
prisgruppen. Dock bör uppskattningen ske oftare än vart tredje år för daglig verksamhet.
Yttrande
Stadsområdesnämnd Norr är i stort positiv till förslagen till modellerna för resursuppskattning. Dock finns det innehåll som måste belysas och utredas vidare.
Nämnden ser en stor fördel i att nuvarande vårdtyngdsmätning ersätts med en modell som är
kopplad till ICF, den Internationella klassifikationen av funktionstillstånd och hälsa. Förslaget medför en nerbrytning på detaljnivå av brukarens behov och bidrar därmed till att synliggöra behov som kanske inte tidigare uppmärksammats.
Nämnden har inget att invända mot resursuppskattningsmodellens poängbedömning och instämmer i att prissättningen av insatserna per nivå ska göras av den kommungemensamma
prisgruppen. Tidsintervallerna för uppskattning avseende brukare på LSS-boende är rimlig.
Dock är nämnden tveksam till att uppskattning av brukarens behov ska ske vart tredje år för
daglig verksamhet. Det vore mer rimligt att uppskattningen följer beslutet och att den genomförs samtidigt som biståndshandläggaren följer upp insatsen.
2 (2)
Nämnden har i sitt yttrande om ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheterna (SOFN2014-328) ställt sig positiv till inrättandet av ett bedömningskansli. Dock bör det återigen
framhållas att det är biståndshandläggarens ansvarsområde att utreda och fastställa brukarens
behov. Bedömningskansliet ska inte ha inflytande över detta utan vara en neutral kvalitetsgarant för att bedömningsmodellen tillämpas likvärdigt och säkerställa att en likvärdig bedömning av brukarnas behov och förmågor mäts på samma sätt i förhållande till ekonomisk
ersättning. När uppskattningen genomförs är det därför viktigt att vid nytillkomna behov hos
brukaren är det biståndshandläggaren som utreder och beslutar om detta. Detsamma gäller
för de insatser som brukaren redan är beviljade.
När det gäller bland annat arbetsuppgifter som genererar kostnader som inte kopplade till
enskilda brukares behov instämmer nämnden i resonemanget att dessa inte ska omfattas av
resursuppskattningsmodellen. Dessa kostnader uppkommer i alla verksamheter och får hanteras internt av Sociala resursnämnden.
Nämnden ser inga hinder med att avvakta en eventuell överföring av hälso- och sjukvårdspersonal till Sociala resursförvaltningen tills nytt HSL-avtal slutits på politisk nivå mellan
Kommunförbundet Skåne och Region Skåne. Avtalet beräknas börja gälla 2016.
Under tiden är det viktigt att rutiner fastställs för att delegering och patientsäkerhet ska
kunna garanteras i avvaktan på ett nytt avtal.
Ordförande
Petra Bergquist
Stadsområdesdirektör
Britten Synnergren
Malmö stad
1 (13)
Sociala resursnämnden
Datum
2015-01-29
Yttrande
Adress
Baltzarsgatan 4
Diarienummer
SRN-2014-868
Till
Kommunstyrelsen
Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser, LSS
STK-2014-841
Sociala resursnämnden beslutar att lämna följande yttrande:
Sammanfattning
Förslaget om att ersätta dagens modell med en ny resursuppskattningsmodell för att mäta
vårdtyngd, som ska ersätta/utveckla nuvarande vårdtyngdsmätning har sociala resursnämnden (SRN) inga principiella invändningar emot. Nämnden anser att det är fördelaktigt för
brukarna att bedömning görs utifrån ett flertal livsområden. Kategorierna (12 stycken att
jämföra med nuvarande vårdtyngdsmätnings 8 identifierade områden) som ingår i modellen
bedöms vara relevanta och beskriver på ett bättre och tydligare sätt, än tidigare metod för
vårdtyngdsmätning, brukarens behov av personalstöd.
Sociala resursnämnden anser att det finns oklarhet angående hur modellen ska tillämpas som
inte tydliggörs i föreliggande förslag:
•
•
•
•
Den föreslagna resursuppskattningsmodellen ska ersätta vårdtyngdsmätningen, d.v.s. den
del i dagens modell som beräknar resurser till boendet utifrån poängsumma. Av remissunderlaget framgår det inte hur övrig ersättning ska utgå till LSS boende, d.v.s. fastighetsnetto och grundsumma.
Ett intäktsbortfall vid ledig lägenhet eller av andra orsaker får stora negativa konsekvenser, eftersom boende enligt LSS är små enheter i enlighet med LSS lagstiftningen. Därmed ökar också risken för att personalresurser måste minskas och ett sådant scenario
med en ryckighet i ekonomin gynnar inte brukarna.
Enligt förslaget till resursuppskattningsmodell skall en preliminär uppskattning göras för
varje ny brukare baserad på utredningen som ligger till grund för beslut om insatsen,
uppskattningen skall följas upp inom tre till sex månader och ändras vid behov. Det är
nödvändigt att fastställa ett regelverk för de fall då uppskattningen ändras, för att kunna
justera det preliminära priset retroaktivt.
Det är nödvändigt att SRF får täckning för fasta kostnader som lokalhyra, städ, brandskydd, larm o.s.v. i sin helhet, för både bostad med särskild service och Daglig verksamhet. Annars riskerar de ekonomiska medel som är direkt riktade till stöd och service till
brukarna att urholkas, t.ex. i samband med hyreshöjningar.
2 (13)
•
•
•
•
•
•
•
Om nattbemanning ska avgöras utifrån behovet hos den brukare på respektive bostad
med särskild service som har störst behov av stöd, måste hänsyn tas till att det kan finnas
flera brukare på samma boende som också behöver stöd nattetid. Eftersom det är brukarnas behov som ska tillgodoses, är det svårt att ange begränsningar som ”en vaken
personal, eller ett jourbiträde”.
Förslaget saknar alternativ för finansiering av arbetsledning och administration inom
Daglig verksamhet.
Modellen saknar förslag för ekonomisk tilldelning/finansiering av gemensamma arbetsuppgifter för bostäder med särskild service och Daglig verksamhet.
Principer för ekonomisk ersättning för gemensamma hjälpmedelskostnader, t.ex. arbetstekniska hjälpmedel och inkontinenshjälpmedel, inom bostäder med särskild service och
Daglig verksamhet måste fastställas.
Det är nödvändigt att i den nya resursuppskattningsmodellen beakta finansieringen av
habiliteringsersättningen.
Bland personer som fått beviljat LSS insats finns personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning samt problematik som psykisk ohälsa, kriminalitet och/eller missbruk,
svåra familjeförhållande, problematik som faller inom ramen för socialtjänstens ansvar.
Det är av vikt att samverkan sker med stadsområdenas socialtjänst för att uppnå goda
levnadsvillkor för målgruppen. Det är då av vikt att betalningsansvaret definieras för att
incitament skapas för samarbete. Ska verkställigheten av externa platser fortsatt ligga på
SRF måste faktisk ersättning för placeringen utgå till förvaltningen från beslutande myndighetsavdelning.
En bestämd ståndpunkt är att ansvaret för särskilda avgifter inte ska belasta sociala resursnämnden.
Inom Daglig verksamhet har resursmätning genomförts men ekonomiska kosekvenser av
modellen har inte kunnat testas och analyserats.
För LSS boenden beräknas mätningarna vara klara i början på mars, därefter är det möjligt
att se konsekvenser för ett enskilt boende samt behov av eventuella justeringar i modellen.
Det är inte möjligt att i nuläget ta ställning till om föreslagen modell kan appliceras både
inom Daglig verksamhet och inom LSS boenden eller om två separata modeller behövs till
följd av verksamheternas olikheter.
Nämnden vill påtala att det är viktigt att modellen inte kopierar vårdboendenas köp/säljmodell med stora intäktsbortfall vid ledig plats. En sådan finansieringsmodell skulle slå ytterst hårt mot boendena. LSS-boendena är små enheter (6-12 platser) och ett intäktsbortfall
vid ledig lägenhet skulle få stora och negativa konsekvenser med kraftiga besparingar som
följd. En sådan ryckighet i ekonomin skulle definitivt inte gynna brukarperspektivet.
SRN anser att det är fördelaktigt för brukarna att bedömning görs utifrån ett flertal livsområden. Kategorierna som ingår i modellen bedöms vara relevanta och beskriver på ett bättre
och tydligare sätt, än tidigare metod för vårdtyngdsmätning, brukarens behov av personalstöd. Sociala resursförvaltningen (SRF) önskar dock ett förtydligande kring vad formulering-
3 (13)
en, ”Bedömningen är kopplad till mål och syfte med respektive insats”, innebär i realiteten.
Det är bra att modellen beskriver hur personalen ska arbeta med brukaren men det är ytterst
viktigt att arbetssättet ska kopplas till de habiliteringsmål som brukaren varit delaktig i eller
utövat inflytande över. Det är habiliteringsnivån som avgör brukarens möjligheter till jämlika
levnadsvillkor och till full delaktighet i samhällslivet, faktorer som leder fram till att brukaren
kan leva ett så självständigt liv som möjligt.
Sociala resursnämnden lyfter i sitt yttrande frågeställningar som behöver utredas och/eller
förtydligas i samband med införandet av resursuppskattningsmodellen för att kunna göra en
samlad bedömning om förändringen som helhet och dess konsekvenser för verksamhet och
ekonomi.
Remissunderlaget saknar avsnitt för gemensamma verksamheter/kostnader. SRN har i sitt
yttrande lagt till ett avsnitt med rubriken ”Gemensamma verksamheter/kostnader” för att
belysa de ställningstagande som behöver göras.
Remissunderlaget saknar även avsnitt för särskilt omfattande behov/externa platser. SRN
har i sitt yttrande lagt till ett avsnitt med rubriken ”Särskilt omfattande behov/Externa platser” för att belysa de ställningstaganden som behöver göras.
Sociala resursnämnden förhåller sig tveksam till den föreslagna tidplanen för genomförandet
och ser helst att tiden för införandet förlängs till 2017. En stor förändring som denna, som
påverkar såväl brukare som personal, bör ges så gynnsamma förutsättningar som möjligt vid
införandet för att säkerställa att de önskade effekterna verkligen uppnås. Vid beslut om att
samtidigt införa både en ny resursuppskattningsmodell och en ny resurstilldelningsprocess är
det av stor vikt att det i tidplanen avsätts tid för att genomföra en risk- och konsekvensanalys
innan förändringen verkställs.
Yttrande
Inledning
I Malmö finns det idag 95 bostäder med särskild service för personer med intellektuell funktionsnedsättning, autismspektrumstörning eller förvärvad hjärnskada (personkrets 1 och 2 enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Det finns också 24 bostäder med särskild service för personer som har stora och varaktiga psykiska funktionshinder
(personkrets 3 enligt LSS).
Boendeformen gruppbostad riktar sig till personer som har omfattande behov av stöd, service och omvårdnad, med personalbemanning dygnet runt. Gruppbostad är ett litet antal lägenheter med gemensamt kök och vardagsrum.
Boendeformen serviceboende är vanliga lägenheter som riktar sig till personer som inte behöver så omfattande stöd som det ges i gruppbostäder. De boende har personligt stöd av en
fast personalgrupp som finns i anslutning till serviceboendet dygnet runt.
4 (13)
Daglig verksamhet är en insats enligt LSS riktad till personer som saknar förvärvsarbete och
inte utbildar sig. Personer inom LSS personkrets 1 och 2 har rätt till Daglig verksamhet enligt
LSS. Då de Malmöbor som deltar i Daglig verksamhet har olika behov, intressen och önskemål finns det ett stort utbud av aktiviteter. Verksamhetsinnehållet kan bestå av skapande
aktiviteter, teater, media, film, serviceuppgifter, caféverksamhet, montering, trädgårdsarbete
eller sinnesstimulering.
En del verksamheter inom Daglig verksamhet finns i lokaler som Malmö stad hyr medan
andra är belägna på externa arbetsplatser. Daglig verksamhet finns på cirka 40 olika adresser.
I november 2014 hade 692 brukare (287 kvinnor och 405 män) Daglig verksamhet.
Principer för modellen
Förslaget om att ersätta dagens modell med en ny resursuppskattningsmodell för att mäta
vårdtyngd, som ska ersätta/utveckla nuvarande vårdtyngdsmätning har sociala resursnämnden inga principiella invändningar emot.
Sociala resursnämnden anser att det finns oklarhet angående hur modellen ska tillämpas som
inte tydliggörs i föreliggande förslag.
Inom Daglig verksamhet har resursmätning genomförts men ekonomiska kosekvenser av
modellen har inte kunnat testas och analyserats.
För LSS boenden beräknas mätningarna vara klara i början på mars, därefter är det möjligt
att se konsekvenser för ett enskilt boende samt behov av eventuella justeringar i modellen.
Det är inte möjligt att i nuläget ta ställning till om föreslagen modell kan appliceras både
inom Daglig verksamhet och inom LSS boenden eller om två separata modeller behövs till
följd av verksamheternas olikheter. Det finns en arbetsmiljöaspekt att ta hänsyn till. Ett LSSboende med dygnet runt verksamhet måste ha en viss bemanning för att täcka dygnets alla
timmar och för att så långt som möjligt undvika ensamarbete i de verksamheter där detta är
nödvändigt. Det framgår inte om ny resursuppskattningsmodell beaktar dessa aspekter.
I nuvarande vårdtyngdsmodell så har varje LSS boende en viss grundsumma beroende på
vilken kategori som boendet tillhör. Utöver detta så får varje boende en poängsumma som
respektive mätning kommit fram till. I det totala anslaget till boendet ingår också fastighetsnetto. Grundsumman har räknats ut baserad på ett täthetsschema som motsvarar två personal i tjänst dagtid och en natt. Undantaget kategori B lindrig/måttlig utvecklingsstörning.
Där motsvarar grundsumman en personal i tjänst dygnet runt. En schablon för arbetsledning
ingår också i grundsumman. Grundsumman tilldelas alla boenden.
Den föreslagna resursuppskattningsmodellen ska ersätta vårdtyngdsmätningen, d.v.s. den del
i dagens modell som beräknar resurser till boendet utifrån poängsumma. Av remissunderlaget framgår det inte hur övrig ersättning ska utgå till LSS boende, d.v.s. fastighetsnetto och
grundsumma. LSS-boenden har idag en stabil finansieringsform via anslaget och det är ur ett
brukarperspektiv viktigt att man fortsättningsvis säkerställer denna stabilitet. Nämnden vill i
det här sammanhanget påtala att det är viktigt att modellen inte kopierar vårdboendenas
5 (13)
köp/sälj-modell med stora intäktsbortfall vid ledig plats. En sådan finansieringsmodell skulle
slå ytterst hårt mot boendena. LSS-boendena är små enheter (6-12 platser) och ett intäktsbortfall vid ledig lägenhet skulle få stora och negativa konsekvenser med kraftiga besparingar
som följd. En sådan ryckighet i ekonomin skulle definitivt inte gynna brukarperspektivet.
Ett kommungemensamt bedömningskansli ska enligt förslag inrättas under kommunstyrelsen. Finansiering föreslås ske genom omfördelning av resurser som tidigare använts för att
genomföra vårdtyngdsmätning riktad enbart mot boende enligt LSS. Tidigare vårdtyngdsmätning genomfördes under en period av ca tre månader på hösten inför kommande budgetår, vilket omräknat i personalresurser motsvarar 0,5 tjänst på årsbasis. Den nuvarande resursuppskattningen inom boende enligt LSS och Daglig verksamhet genomförs av personal
från verksamheten med tillfälligt uppdrag. Ett centralt bedömningskansli som ska arbeta med
den nya modellen lär medföra ökade kostnader i förhållande till de resurser som krävts för
att utföra den tidigare vårdtyngdsmätningen. SRF utgår från att finansieringen av ett eventuellt bedömningskansli sker med andra medel än de som är avsedda för det direkta stödet och
servicen till brukaren.
Enligt förslaget till resursuppskattningsmodell skall en preliminär uppskattning göras för
varje ny brukare baserad på utredningen som ligger till grund för beslut om insatsen, uppskattningen skall följas upp inom tre till sex månader och ändras vid behov. Det är nödvändigt att fastställa ett regelverk för de fall då uppskattningen ändras, för att kunna justera det
preliminära priset retroaktivt. Detta gäller såväl förändringar i uppskattningen för nya brukare som förändringar för brukare med ett tillfälligt eller permanent ökat behov av stöd. SRF
riskerar annars kostnader som hamnar utanför ramen för verksamhetens intäktsfinansiering.
För att möjliggöra för SRF att justera priset retroaktivt vid förändringar i uppskattningen bör
medel till en buffert avsättas, förslagvis på stadsområdesförvaltningarna.
Det är fördelaktigt för brukarna att bedömningen enligt den nya resursuppskattningsmodellen görs utifrån ett flertal livsområden. Kategorierna som ingår i modellen bedöms vara
relevanta och beskriver på ett bättre och tydligare sätt än den tidigare metoden för vårdtyngdsmätning, brukarens behov av personalstöd. SRF önskar dock ett förtydligande kring
vad formuleringen, ”Bedömningen är kopplad till mål och syfte med respektive insats”, innebär i realiteten. Det är bra att modellen beskriver hur personalen ska arbeta med brukaren
men det är ytterst viktigt att arbetssättet ska kopplas till de habiliteringsmål som brukaren varit delaktig i eller utövat inflytande över. Det är habiliteringsnivån som avgör brukarens möjligheter till jämlika levnadsvillkor och till full delaktighet i samhällslivet, faktorer som leder
fram till att brukaren kan leva ett så självständigt liv som möjligt.
Den nya modellen för mätning av brukarens behov av stöd tar inte hänsyn till för- och efterarbete som utförs av personalen kring ett visst moment som mäts. Ett område som mäts är
exempelvis matsituationen. Inköp, matlagning, dukning, servering och disk är ett individuellt
stöd som brukare kan vara i behov av för att klara en normal livsföring och därför bör även
dessa aktiviteter bedömas vid en mätning.
6 (13)
Den föreslagna resursuppskattningsmodellen består av följande komponenter: brukarens
grundpoäng (den sammanlagda poängen som brukaren fått genom resursuppskattningen)
och brukarens planerade närvarotimmar på Daglig verksamhet och/eller i bostad med särskild service. Genom att multiplicera brukarens grundpoäng med de planerade närvarotimmarna räknas brukarens närvaropoäng fram. Det är av vikt att ersättning erhålls, både när det
gäller bostäder med särskild service och Daglig verksamhet, utifrån brukarens planerade tid i
de olika verksamheterna.
I syfte att uppnå resursuppskattningsmodellens mål, nämligen att resurserna följer brukaren,
är det ytterst viktigt att principer för den ekonomiska hanteringen av förändringar i brukarens närvaropoäng fastställs, samtidigt som verksamhetens behov av basbemanning tillgodoses.
Avseende medel för personalresurser är det viktigt att beakta att ensamarbete så långt som
möjligt bör undvikas. En skillnad i ersättningsnivån till boende enligt LSS i förhållande till
Daglig verksamhet är att verksamheten bedrivs dygnet runt, under årets alla 365 dagar. Det
innebär att kostnader avseende obekväm arbetstid måste ingå i ersättningen.
SRN anser att innan ett slutgiltigt beslut om en ny resursfördelningsmodell fattas, ska en analys avseende de ekonomiska förutsättningarna upprättas.
Kostnader som inte omfattas av resursuppskattningsmodellen
Hyra och andra fasta kostnader hänförliga till boendet
I förslaget är denna punkt enbart kopplad till bostad med särskild service.
Det är nödvändigt att SRF får täckning för fasta kostnader som lokalhyra, städ, brandskydd,
larm o.s.v. i sin helhet, för både bostad med särskild service och Daglig verksamhet. Städkostnaden regleras via avtal med anknytning till lokalens storlek och kan inte påverkas. På
samma sätt är kostnader för brandskydd och larm o.s.v. ej påverkbara.
Kapitalkostnader, avskrivningar och internränta, bör också beaktas som icke påverkbara
kostnader. Investeringar i form av ombyggnation, ny utrustning, anpassning t.ex. i form av
ljudisolering, upprustning av nya lokaler är nödvändiga för att verksamhet skall kunna bedrivas.
En årlig buffert är nödvändig för renovering, ommålning m.m. av befintliga lokaler. Det avser behov som till följd av verksamhetens art överskrider normalt slitage och därmed inte
faller under hyresvärdens ansvar.
Bland bostäder med särskild service finns flera boenden som är i stort behov av renovering
och anpassning för att kunna fungera ändamålsenligt. Bland annat saknas fullvärdiga kök i
vissa bostäder, vilket försvårar arbetet med den enskilde brukarens självständighet. Investeringar behöver också göras i utomhusmiljö och låssystem för ökad säkerhet och trygghet för
såväl brukare som personal. Dessa kostnader belastar idag respektive bostads driftbudget och
7 (13)
måste därför också omfattas av resurstilldelningen.
Idag finansieras lokalhyrorna inom bostad med särskild service av både kommunbidrag och
hyresintäkter från brukare. En tom lägenhet innebär idag ett intäktsbortfall om ca 5 000
kr/mån. Intäktsbortfallet för tomma lägenheter bedöms vara tillräckligt som incitament för
att snabbt fylla tomma platser, genom att utan dröjsmål anmäla tillgängliga lägenheter till
BoLSS förmedling.
Brukare som inte betalar hyra medför minskade intäkter för verksamheten. Det är viktigt att
intäktsbortfallet inte belastar boendet, det finns behov av att klargöra när betalningsansvaret
för beslutande myndighetsavdelning inträder. I det här sammanhanget är det även värt att
nämna att det behövs ett klargörande kring myndighetsavdelningarnas ansvar för upprättande av avbetalningsplaner eller avskrivning av fordran till brukarna.
Ersättning för tomma lägenheter, t.ex. rimlig gräns för hur länge ersättning ska utgå, måste
också omfattas av resurstilldelningen då tomma lägenheter kan uppstå av anledningar som
inte alltid går att förutse eller påverka. Funktionshindret i sig innebär många gånger svårigheter att fatta beslut. Det medför att brukarna ofta behöver längre tid på sig än fem dagar för
att fatta ett beslut om att tacka ja eller nej till en lägenhet.
Det finns även boende enligt LSS i geografiskt mindre attraktiva områden som brukarna av
det skälet tackar nej till, med tomma lägenheter som följd.
Det finns servicebostäder för målgruppen personkrets 3 (PK3) med 8-12 lägenheter som har
byggts med utformning för gruppbostad. Lägenheterna är grupperade kring gemensamma
utrymmen och ibland blir det omöjligt för brukaren att välja bort samvaro på grund av lokalernas utformning och i vissa fall är det svårt att laga mat i den egna lägenheten. För brukare
i PK3-verksamhet är en sådan utformning inte optimal då den försvårar habilitering och
möjligheten till ökad självständighet vilket kan innebära ytterligare ett skäl till att brukare
tackar nej till bostad. Det finns en överrepresentation inom PK3-verksamheten av brukare
som önskar byta lägenhet och orsaken till det behöver analyseras.
Intäktsbortfall kan även uppstå då vårdnadshavarnas inte har möjlighet att uppfylla sin försörjningsskyldighet. Barnboende erhåller ingen hyresintäkt, i de fall där barn placeras på vuxenboende erhåller inte boendet intäkt.
Ett intäktsbortfall vid ledig lägenhet får stora negativa konsekvenser, eftersom boende enligt
LSS är små enheter i enlighet med LSS lagstiftningen. Därmed ökar också risken för att personalresurser måste minskas och ett sådant scenario med en ryckighet i ekonomin gynnar
inte brukarna.
Full hyreskompensation anses inte minska incitamenten inom Daglig verksamhet för att fylla
tomma platser snabbt. Det råder brist på lämpliga lokaler då det ställs höga anpassningskrav
för att kunna bedriva verksamhet. Det är trångt i befintliga lokaler, antalet brukare överskri-
8 (13)
der ofta gränsen för det som anses som optimalt ur kvalitetssynpunkt. Det är långa väntetider vid anmälan om behov av ny lokal. Hyreskostnaden påverkas inte av brukarens närvaro.
En viktig fråga är framtida finansiering av nya lokaler för Daglig verksamhet. Behovet som
uppstått under senare år har täckts inom befintlig ram genom omfördelning av medel inom
verksamheten. SRF äskade inför 2015 års budget 1 600 tkr som extramedel för anskaffning
av två nya lokaler. Äskandet avslogs. Antalet brukare ökar stadigt och medför ett ökat behov
dels av personalresurser och dels av nya lämpliga lokaler. Framöver bedöms behovet överskrida verksamhetens möjlighet att genom en stark kostnadsmedvetenhet täcka de extrakostnader som uppstår, vilket också leder till ett överskridande av budgeterade medel.
Om verksamheten i sin helhet inte ersätts fullt ut för ej påverkbara fasta kostnader samt för
intäktsbortfall riskerar de ekonomiska medel som är direkt riktade till stöd och service till
brukarna att urholkas, t.ex. i samband med hyreshöjningar.
Nattbemanning
Om nattbemanning ska avgöras utifrån behovet hos den brukare på respektive bostad med
särskild service som har störst behov av stöd, måste hänsyn tas till att det kan finnas flera
brukare på samma boende som också behöver stöd nattetid. Eftersom det är brukarnas behov som ska tillgodoses, är det svårt att ange begränsningar som ”en vaken personal, eller ett
jourbiträde”. Att införa en särskild prövning för de fall där det behövs mer än en personal,
kommer att kräva ett genomarbetat regelverk för behovsbedömning där det även tas hänsyn
till arbetstidslagstiftning och övrig schemaläggning. Sociala resursnämndens bedömning är
att behovet av nattbemanning måste i första hand utgå ifrån ett individuellt brukarbehov
men även utifrån arbetsmiljöverkets rekommendationer om ensamarbete och dess risker.
Arbetsledning och administration
För bostad med särskild service föreslås i tjänsteskrivelsen en ekonomisk ersättning motsvarande 0,5 sektionschefer per boende, samt att antalet brukare ska stå till grund för ekonomisk tilldelning avseende administrativa funktioner.
Eftersom bostäder med särskild service har mycket olika förutsättningar både avseende antal
brukare och personal, skulle ett procentuellt påslag bättre spegla de verkliga behoven av arbetsledning och administration. Exempelvis kan en gruppbostad med sex brukare ha behov
av tjugo tjänster, medan en annan bostad med samma antal brukare endast behöver tio tjänster. Kostnaderna för arbetsledning och administration bör rimligtvis följa den bemanning
som respektive boende har, vilket innebär att ett procentuellt påslag är att föredra.
Förslaget saknar alternativ för finansiering av arbetsledning och administration inom Daglig
verksamhet. Inom Daglig verksamhet varierar både antalet brukare och antalet inrättade
tjänster kraftigt mellan verksamheterna, nämligen mellan 2 och 14 avseende antalet heltidstjänster och mellan 4 och 39 avseende antalet brukare. Det bör nämnas att inom verksamheten Serviceteam/enskilda platser sysselsätts 78 brukare (november 2014) genom placering
på olika företag, vårdtyngdsmätning genomförs ej för aktuell målgrupp. Tre heltidstjänster
arbetar med placering och uppföljning av verksamheten.
9 (13)
En annan metod än ett genomsnittligt procentuellt påslag för ledning och administration är
svårt att tillämpa inom Daglig verksamhet. Det skulle kräva vetskap om vilken verksamhet
aktuell person kommer att tilldelas plats i, redan i den preliminära uppskattningsfasen.
Även frågan om ekonomisk ersättning för arbetsledning direkt knuten till bostäder med särskild service och Daglig verksamhet utöver sektionschefer (enhetschefer, avdelningschef)
måste besvaras.
Modellen bör beakta behovet av utökat administrativt stöd, till följd av förändringar som det
nya sättet att fördela ekonomiska medel tillför. För att säkerställa ett framgångsrikt införande
av den nya modellen och uppnå acceptans i verksamheten behövs det extra administrativa
resurser inom ekonomi, HR och chefsstöd. Det kan krävas förändrad styrmodell för intäktsfinansierade verksamheter, t.ex. budget och uppföljning per brukare. Inom HR kan modellen
medföra en löpande omfördelning av personalresurser, då en av grundprinciperna för modellen är att resurserna ska följa brukare.
Gemensamma arbetsuppgifter för samtliga boenden
Enligt förslaget är även denna punkt enbart kopplad till bostad med särskild service, det saknas ställningstagande för Daglig verksamhet.
En del av de arbetsuppgifter som utförs i bostäder med särskild service och som inte anses
primärt kopplade till målgruppen, utförs även inom Daglig verksamhet. Exempel på sådana
arbetsuppgifter är upprättande och uppföljning av genomförandeplaner, beställningar, samarbete med anhöriga och övriga personer som är en del av brukarens liv. Dessa arbetsuppgifter har inte beaktas i poängsättningen.
Inom Daglig verksamhet finns även specifika uppgifter som ger ett indirekt värde för brukaren och som inte heller är inräknade vid vårdtyngdsuppskattningen. Ett exempel är planeringen och förberedelsen av aktiviteter, vilket kräver olika stora personalresurser beroende på
vilken typ av verksamhet det gäller. Skapande, kreativa aktiviteter kräver mer personalresurser för uppgifter som ger ett indirekt värde för brukaren.
Modellen saknar förslag för ekonomisk tilldelning/finansiering av gemensamma arbetsuppgifter för bostäder med särskild service och Daglig verksamhet.
Kompetens- och verksamhetsutveckling
Resursuppskattningsmodellen har inte något särskilt avsnitt för kompetensutveckling av
medarbetare för ny målgrupp/ny brukare. Ett av inriktningsmålen i ”Plan för LSSverksamheten i Malmö stad” är att ”Alla medarbetare ska ha/erbjudas erforderlig kompetens
och förutsättningar för sitt uppdrag”.
Frågan om ekonomisk ersättning för kompetens- och verksamhetsutveckling måste besvaras.
10 (13)
Gemensamma verksamheter/kostnader
I förslaget saknas alternativ till finansiering av förvaltningens stöd till verksamheter enligt
LSS. Verksamhetsstödet omfattar bland annat kvalitetsutveckling, avvikelsehantering (lex Sarah & lex Maria), medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR), dokumentation, Procapita LifeCare & Flexite.
Även finansieringen av BoLSS som hanterar utbyggnad och förmedling av bostäder med särskild service måste klargöras.
Principer för ekonomisk ersättning för gemensamma hjälpmedelskostnader, t.ex. arbetstekniska hjälpmedel och inkontinenshjälpmedel, inom bostäder med särskild service och Daglig
verksamhet måste fastställas.
Inom Daglig verksamhet finns det gemensamma verksamheter och övergripande tjänster
som riktar sig till alla brukare med beviljad insats. Den sammanlagdda nettobudgeten för
dessa verksamheter uppgår till ca 12 000 tkr år 2014.
- Arbetskonsulenterna arbetar med tilldelning av platser inom Daglig verksamhet med
hänsyn till den enskildes behov och önskemål.
- Omsorgspedagoger, pedagogiska samordnare och specialpedagoger arbetar övergripande mot
brukare inom Daglig verksamhet.
- Upplevelsehuset erbjuder aktiviteter inriktade på sinnesupplevelser och habilitering och
är öppet både för brukare med insatsen Daglig verksamhet enligt LSS och även för
andra Malmöbor med utvecklingstörning.
- Resurs DV riktar sig till personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning och
psykosocial problematik. Verksamheten erbjuden individuellt anpassat stöd för att
förenkla vägen till sysselsättning. Brukare som deltar i verksamheter genomgår ingen
vårdtyngdsmätning utan Resurs DV anses som en förberedande aktivitet i väntan på
en lämplig plats inom Daglig verksamhet.
- Hundhuset använder hundar som en resurs i det pedagogiska arbetet och har funnits
sedan 2008. Hundhuset är öppet för alla deltagare inom Daglig verksamhet.
- Poolen avser gemensamma personalresurser för enheten Daglig verksamhet och
sysselsättning och tillgodoser behovet av vikarier vid korttidsfrånvaro.
En förutsättning för att kunna erbjuda personer tillhörande personkrets 1 och 2 insatsen
Daglig verksamhet enligt LSS med bibehållen kvalitet är att de gemensamma verksamheterna
finns kvar och tilldelas ekonomiska medel enligt den nya modellen.
Habiliteringsersättning betalas ut till personer som har Daglig verksamhet enligt LSS. Ersättningen är 4 kr per timme och betalas ut enligt deltagarens faktiska närvaro. I 2014 års budget
avsatte SRF 2 400 tkr till kostnader för habiliteringsersättning. Det är en kostnad som är gemensam för hela verksamheten och som inte påverkas av brukarens behov av stöd eller val
11 (13)
av aktivitet. Kostnaden ökar proportionellt med ökat antal brukare alternativt ökat närvaro
för befintliga brukare. Det är nödvändigt att i den nya resursuppskattningsmodellen beakta
finansieringen av habiliteringsersättningen.
Hälso- och sjukvårdspersonal
I sammanhanget kan det vara värt att notera att den under 2014 genomförda inventeringen
av HSL-personal, endast omfattade den personal som i dagsläget är anställda vid stadsområdesförvaltningarna (SOF). Utöver dessa finns även inom Sociala resursförvaltningen HSLpersonal som vänder sig till LSS-verksamheter och som därmed behöver fortsatt finansiering, exempelvis arbetsterapeuter och sjukgymnaster.
Särskilt omfattande behov/ Externa platser
I förslag till ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter anges att även externa placeringar bör betraktas inom ramen för resursuppskattningsmodellen och den prislista som
kopplas till denna. Nedan beskrivs några specifika förhållanden för externa platser LSS, som
bör beaktas vid beslut angående omfattning och utformning av den föreslagna resurstilldelningsmodellen.
Personer med beslut om bostad med särskild service enligt § 9:8 och § 9:9 LSS placeras på en
extern plats i de fall den enskildes behov inte kan tillgodoses med de resurser som finns
inom Malmö stad.
Antalet externt placerade var 20 i november 2014. En del av placeringarna avser skolungdomar med integrerat boende och skolgång, ca 30 procent av samtliga placeringar. Externt boende i kombination med skolgång beviljas alltid om ansökan avser skolungdom som inte kan
få sin skolgång tillgodosedd i Malmö stad. SRF kan inte enskilt se till att målgruppens behov
tillgodoses inom kommunen, då merparten av detta avser skolverksamhet. Det innebär att
SRF, trots sin roll som verkställande organisation, inte kan påverka hemtagningen av dessa
personer förrän skolgången är avslutad.
Resursuppskattningsmodellen kan tillämpas för externt placerade enbart avseende den preliminära uppskattningen som är baserad på den utredning som ligger till grund för beslut om
insatsen. En uppföljning av uppskattningen inom tre till sex månader är svår att genomföra
då insatsen inte utförs inom kommunal verksamhet. Resursuppskattningsmodellen kan inte
stå till grund för en intern prissättning mellan SRF och SOF då dygnspriset fastställs av avtal
och överenskommelser med den externa utföraren. Priset innefattar både bostad med särskild service och i förekommande fall även Daglig verksamhet enligt LSS. I boendedelen ingår lokalkostnader som ofta inte är specificerade eller angivna i procent av dygnskostnaden.
Omfattande vårdbehov gör att priset för 3 av externa placeringarna 2014 ligger mellan 6 tkr
och 8 tkr per dygn, vilket är betydligt högre än snittpriset för de övriga externa placeringarna
som ligger på ca 4 tkr per dygn. Både antalet brukare som erhåller en extern placering och
andelen brukare som har ett särskilt omfattande behov av stöd och måste placeras till ett
ovanligt högt dygnspris har ökat märkbart under 2014 jämfört med tidigare år.
12 (13)
Placering av särskilt resurskrävande brukare sker även i egen regi, som ett alternativ till kostsamma externa placeringar. I praktiken kan detta innebära omfattande insatser som svårligen
kan täckas i ordinarie resurstilldelning.
Bland personer som fått beviljat LSS insats finns personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning samt problematik som psykisk ohälsa, kriminalitet och/eller missbruk, svåra
familjeförhållande, problematik som faller inom ramen för socialtjänstens ansvar. Det är av
vikt att samverkan sker med stadsområdenas socialtjänst för att uppnå goda levnadsvillkor
för målgruppen. Det är då av vikt att betalningsansvaret definieras för att incitament skapas
för samarbete. Ska verkställigheten av externa platser fortsatt ligga på SRF måste faktisk ersättning för placeringen utgå till förvaltningen från beslutande myndighetsavdelning.
Regeringens förtydligande i sin proposition 2005/06:115 (s.118), klargör att det är beslutande
nämnd som ska ansvara för särskilda avgifter. Sociala resursnämndens vilja är att det förtydligandet följs även vid beslut om en ny resurstilldelningsmodell. Sociala resursnämnden är
endast en av flera aktörer i förhållande till utbyggnad av LSS-bostäder och det är därför inte
rimligt att ansvaret för särskilda avgifter vilar på sociala resursnämnden. Oftast är det många
samverkande faktorer som påverkar såsom till exempel grannars överklaganden, detaljplaner
och sist men inte minst, beslut på regeringsnivå i förhållande till nybyggnation.
En fråga som nämnden ställer sig är om ersättning för en brukare, betalas ut direkt till Sociala resursförvaltningen när ett beslut om insats för en brukare fattats. I annat fall innebär det
att resurserna stannar kvar i stadsområdesförvaltningen, medan en annan förvaltning skulle
belastas av kostnaderna för särskilda avgifter, enligt förslaget.
En bestämd ståndpunkt är att ansvaret för särskilda avgifter inte ska belasta sociala resursnämnden.
Övriga synpunkter
Strategisk boendeplanering
Både det strategiska och det operativa ansvaret när det gäller LSS utbyggnaden måste definieras. Då flera interna aktörer är inbladade i utbyggnaden finns det behov att fastställa processer samt definiera roller och ansvar för t.ex. Stadskontoret, Sociala resursförvaltningen
stadsområdesförvaltningarna och LiMa (Lokaler i Malmö). Det är också viktigt att definiera
vem som är ansvarig för att utveckla nya boendeformer samt beställa nya boende enligt LSS.
Tidplan
Sociala resursnämnden förhåller sig tveksam till den föreslagna tidplanen för genomförandet
och ser helst att tiden för införandet förlängs till 2017. En stor förändring som denna, som
påverkar såväl brukare som personal, bör ges så gynnsamma förutsättningar som möjligt vid
införandet för att säkerställa att de önskade effekterna verkligen uppnås. Vid beslut om att
samtidigt införa både en ny resursuppskattningsmodell och en ny resurstilldelningsprocess är
det av stor vikt att det i tidplanen avsätts tid för att genomföra en risk- och konsekvensanalys
innan förändringen verkställs.
13 (13)
Prissättning
Prissättningen är väsentlig för att brukarna ska erhålla det stöd och service de är berättigade
till. Sociala resursförvaltningen förutsätter därför att prislistan för boende enligt LSS och
Daglig verksamhet i likhet med övrig prissättning för vård och omsorg fastställs i vård- och
omsorgsberedningen.
I prissättning av boende enligt LSS och Daglig verksamhet bör man beakta verksamhetens
uppdrag utifrån gällande lagstiftning och förändringar i lagstiftning och krav från statliga
myndigheter.
Utveckling av resursuppskattningsmodellen
Enligt förslaget ska kommunstyrelsen ges i uppdrag att, i dialog med bedömningskansliet,
anpassa och utveckla modellen vid behov. Vid en eventuell framtida utveckling av modellen,
ställer sig sociala resursförvaltningen av naturliga skäl, positiva till att delta i ett sådant utvecklingsarbete.
Ordförande
Nämndsekreterare
Carina Nilsson
Ebba Cedergren
Fredrik Sjögren (FP) inkommer med ett särskilt yttrande i ärendet.
Malmö stad
1 (3)
Sociala resursförvaltningen
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-01-16
Vår referens
Tarek Borg
Ekonomichef
[email protected]
Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser, LSS
SRN-2014-868
Sammanfattning
Stadskontoret har tillsammans med Sociala resursförvaltningen tagit fram en resursuppskattningsmodell som föreslås ersätta dagens vårdtyngdsmätning.
Förslaget om att ersätta dagens modell med en ny resursuppskattningsmodell för att mäta vårdtyngd, som ska ersätta/utveckla nuvarande vårdtyngdsmätning har sociala resursnämnden
(SRN) inga principiella invändningar emot. Nämnden anser att det är fördelaktigt för brukarna
att bedömning görs utifrån ett flertal livsområden. Kategorierna (12 stycken att jämföra med
nuvarande vårdtyngdsmätnings 8 identifierade områden) som ingår i modellen bedöms vara
relevanta och beskriver på ett bättre och tydligare sätt, än tidigare metod för vårdtyngdsmätning, brukarens behov av personalstöd.
Sociala resursnämnden anser att det finns oklarhet angående hur modellen ska tillämpas som
inte tydliggörs i föreliggande förslag.
•
•
•
•
SIGNERAD
2015-01-08
•
Den föreslagna resursuppskattningsmodellen ska ersätta vårdtyngdsmätningen, d.v.s.
den del i dagens modell som beräknar resurser till boendet utifrån poängsumma. Av
remissunderlaget framgår det inte hur övrig ersättning ska utgå till LSS boende, d.v.s.
fastighetsnetto och grundsumma.
Ett intäktsbortfall vid ledig lägenhet eller av andra orsaker får stora negativa konsekvenser, eftersom boende enligt LSS är små enheter i enlighet med LSS lagstiftningen. Därmed ökar också risken för att personalresurser måste minskas och ett sådant
scenario med en ryckighet i ekonomin gynnar inte brukarna.
Enligt förslaget till resursuppskattningsmodell skall en preliminär uppskattning göras
för varje ny brukare baserad på utredningen som ligger till grund för beslut om insatsen, uppskattningen skall följas upp inom tre till sex månader och ändras vid behov.
Det är nödvändigt att fastställa ett regelverk för de fall då uppskattningen ändras, för
att kunna justera det preliminära priset retroaktivt.
Det är nödvändigt att SRF får täckning för fasta kostnader som lokalhyra, städ,
brandskydd, larm o.s.v. i sin helhet, för både bostad med särskild service och Daglig
verksamhet. Annars riskerar de ekonomiska medel som är direkt riktade till stöd och
service till brukarna att urholkas, t.ex. i samband med hyreshöjningar.
Om nattbemanning ska avgöras utifrån behovet hos den brukare på respektive bostad med särskild service som har störst behov av stöd, måste hänsyn tas till att det
kan finnas flera brukare på samma boende som också behöver stöd nattetid. Ef-
2 (3)
•
•
•
•
•
•
tersom det är brukarnas behov som ska tillgodoses, är det svårt att ange begränsningar som ”en vaken personal, eller ett jourbiträde”.
Förslaget saknar alternativ för finansiering av arbetsledning och administration inom
Daglig verksamhet.
Modellen saknar förslag för ekonomisk tilldelning/finansiering av gemensamma arbetsuppgifter för bostäder med särskild service och Daglig verksamhet.
Principer för ekonomisk ersättning för gemensamma hjälpmedelskostnader, t.ex. arbetstekniska hjälpmedel och inkontinenshjälpmedel, inom bostäder med särskild service och Daglig verksamhet måste fastställas.
Det är nödvändigt att i den nya resursuppskattningsmodellen beakta finansieringen
av habiliteringsersättningen.
Bland personer som fått beviljat LSS insats finns personer med lindrig intellektuell
funktionsnedsättning samt problematik som psykisk ohälsa, kriminalitet och/eller
missbruk, svåra familjeförhållande, problematik som faller inom ramen för socialtjänstens ansvar. Det är av vikt att samverkan sker med stadsområdenas socialtjänst
för att uppnå goda levnadsvillkor för målgruppen. Det är då av vikt att betalningsansvaret definieras för att incitament skapas för samarbete. Ska verkställigheten av externa platser fortsatt ligga på SRF måste faktisk ersättning för placeringen utgå till
förvaltningen från beslutande myndighetsavdelning.
En bestämd ståndpunkt är att ansvaret för särskilda avgifter inte ska belasta sociala
resursnämnden.
Nämnden förhåller sig tveksam till förutsättningarna att uppnå den föreslagna tidplanen.
Förslag till beslut
Sociala resursnämnden föreslås besluta
att godkänna föreliggande förslag till yttrande
att skicka yttrandet till kommunstyrelsen, samt
att omedelbart justera paragrafen
Beslutsunderlag
•
•
•
Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser, LSS
Yttrande
G-Tjänsteskrivelse sociala resursnämnden 150128
Beslutsplanering
Sociala resursnämndens arbetsutskott 2015-01-12
Sociala resursnämnden 2015-01-28
Ärendet
Principen för de föreslagna modellerna, för bostad med särskild service och Daglig verksamhet,
är att varje enskild brukares behov och förmågor uppskattas kopplat till 12 kategorier.
De 12 kategorier inom vilka brukarens personalstöd uppskattas är: Matsituation; Av- och på-
3 (3)
klädning; Personlig vård, hygien och toalett; Hjälpmedel och ergonomiskt stöd; Förflyttning;
Medicinsk omvårdnad; Praktisk hjälp; Pedagogiskt stöd; Kommunikation; Social interaktion;
Psykomotoriskt beteende; Utmanande beteende.
Modellen uppskattar den tid som personalen lägger på arbetsuppgifter som ger ett direkt värde
för brukaren och inte det som ger ett indirekt värde, t.ex. arbetet med genomförandeplaner.
Stadskontoret har av kommunstyrelsen fått förlängd tid för att ta fram resursuppskattningsmodell för korttidsvistelse enligt LSS 9§6, vilket medför att för budetåret 2016 tilldelas verksamheten ekonomiska resurser enligt den ersättningsmodell som gäller idag.
Sociala resursnämnden förhåller sig tveksam till den föreslagna tidplanen för genomförandet
och ser helst att tiden för införandet förlängs till 2017. En stor förändring som denna, som påverkar såväl brukare som personal, bör ges så gynnsamma förutsättningar som möjligt vid införandet för att säkerställa att de önskade effekterna verkligen uppnås. Vid beslut om att samtidigt införa både en ny resursuppskattningsmodell och en ny resurstilldelningsprocess är det av
stor vikt att det i tidplanen avsätts tid för att genomföra en risk- och konekvensanalys innan
förändringen verkställs.
I övrigt se förslag på svar till kommunstyrelsen i bifogat yttrande.
Ansvariga
Annelie Larsson Förvaltningschef
Särskilt yttrande
Malmö Sociala resursnämnd
2015-01-28
Ärende: Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser,
LSS
STK-2014-841
Majoriteten i Sociala resursnämnden uttrycker i sitt yttrande en tveksamhet över det faktum
att en tom plats på ett boende skulle leda till ett intäktsbortfall vid användande av en köp/säljmodell. Folkpartiet Liberalerna vill därför påpeka att samtidigt som de flesta LSS-boenden
endast har ett fåtal platser och därför skulle påverkas stort av en tom plats med en sådan
modell så måste ett intäktsbortfall ske om en tom plats inte fylls inom en snar framtid. Annars
binds verksamhetens resurser fast i tomma platser, vilket medför att andra boenden, och
brukarna där, inte får de resurser de skulle kunna få.
Malmö 2015-01-28
Fredrik Sjögren (FP)
Med instämmande av:
Narcis Spahovic (FP)
Malmö stad
1 (4)
Stadsområdesförvaltning Söder
Datum
Tjänsteskrivelse
2014-12-10
Vår referens
Maria Eriksson
Utvecklingssekreterare
[email protected]
Remiss Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser till bostad med särskild service, daglig verksamhet samt korttidsvistelse enligt LSS
SOFS-2014-464
Sammanfattning
Sociala resursförvaltningen har tillsammans med stadskontoret tagit fram ett förslag gällande
resursuppskattningsmodell som ska ersätta vårdtyngdsmätningen. Stadsområdesnämnden har
tagit fram ett förslag till yttrande. Nämnden är positiv till förslaget till resursuppskattningsmodell
och till ett kommungemensamt bedömningskansli. Stadsområdesnämnd Söder ställer sig tveksam till om detaljutredningarna hinner bli klara i god tid inför nämndernas arbete med budgetskrivelsen 2016.
Förslag till beslut
Stadsområdesnämnd Söder föreslås besluta
att godkänna yttrandet och sända det vidare till kommunstyrelsen samt
att omedelbart justera paragrafen.
Beslutsunderlag
•
•
•
•
•
•
•
Remissbilaga Daglig verksamhet
Remissbilaga Bostad med särskild service
Följebrev Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser till bostad med
särskild service, daglig verksamhet samt korttidsvistelse enligt LSS
G-Tjänsteskrivelse Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser till
bostad med särskild service, daglig verksamhet samt korttidsvistelse enligt LSS
Beredningsbrev VoO angående Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska
resurser till bostad med särskild service, daglig verksamhet samt korttidsvistelse enligt LSS
Tjänsteskrivelse SoN Söder 141217 Remiss Resursuppskattningsmodell inom LSS
Förslag på yttrande SoN Söder 141217 Remiss Resursuppskattningsmodell inom LSS
Beslutsplanering
SIGNERAD
Stadsområdesnämnd Söders arbetsutskott 2014-12-03
Stadsområdesnämnd Söder 2014-12-17
2 (4)
Ärende
Bakgrund
Kommunfullmäktige tog den 28 november 2014 beslut om en ny resurstilldelningsmodell för
LSS-verksamheter. Modellen innebär att de ekonomiska resurserna ska tillföras kommunbidraget
till stadsområdesnämnderna. De ekonomiska resurserna kommer alltså att finnas hos den myndighet som fattar beslut om insatserna.
I augusti 2014 gav Stadsområdesnämnd Söder sina synpunkter i ärendet och var positiv till förändringen i sig, men underströk att modellen som presenterades inte var fullständigt utredd. Den
nya modellen för resurstilldelning är inte färdig utan beskriver det ekonomiska flödet i grova
drag och förvaltningen ser det som svårt att ta ställning till helheten när detaljerna inte är klara.
Nämnden framförde i sitt yttrande att tidsplanen var för snäv för detaljutredningen av regelverk
och de ekonomiska beräkningarna. Stadsområdesförvaltning Söder har inte haft anledning att
ändra sig på denna punkt.
Förvaltningens bedömning är att det återstår flera frågetecken gällande tilldelningsmodellen som
är relevanta i samband med införandet av ny resursuppskattning. Förvaltningen saknar bland
annat en tydlighet i hur ansvarsfördelningen ska se ut vid placering i annat stadsområde än det
som tar beslut om insats. I enlighet med intentionen för LSS-lagstiftningen är utgångspunkten
för bedömningsmodellen brukarens behov. Förvaltningen menar att beslut om var myndighetsoch betalningsansvaret ligger vid placering i annat stadsområde än det beslutande har stor betydelse. Hur man löser detta kan bl. a. påverka förslagets ansats om att stärka incitamenten för att
hitta alternativ till beslutade insatser.
Förslag till ny resursuppskattningsmodell
Stadsområde Söders förvaltning är i huvudsak positiv till förslaget till resursuppskattningsmodell
för daglig verksamhet samt bostad med särskild service. Föreslagen modell fördelar de ekonomiska resurserna på ett bättre sätt, och utgår tydligare från brukarens behov jämfört med vårdtyngdsmätningen. Förvaltningen vill dock framhäva att de ekonomiska resursernas fördelning till
stor del påverkar förutsättningarna för en lyckad implementering och drift av modellen.
Det är positivt att samtliga resurser för LSS-verksamheten fördelas direkt från kommunfullmäktige till stadsområdesnämnderna. Nämnderna har befolkningsansvaret, fattar beslut om insatserna och modellen skapar möjlighet att fördela resurserna utifrån brukarens behov. Genom att ha
både myndighets- och betalningsansvaret ökar incitamenten för att ha en helhetssyn. Detta kan
skapa stimulans för att finna alternativ till LSS-insatserna.
Förvaltningen är också positiv till förslaget gällande ett kommungemensamt bedömningskansli
för att skapa förutsättningar för att resursuppskattningen utförs på ett likvärdigt sätt i hela
Malmö stad. Rollfördelningen bör dock förtydligas gällande att bedömningskansliets ansvar är
att göra en uppskattning av resursåtgången, och att LSS-handläggarens ansvar är att göra en ny
bedömning av insatser om behov uppstår. Vidare behöver övergripande riktlinjer i Malmö stad
tas fram som beskriver hur resultatet av resursuppskattningen ska dokumenteras, var resultatet
ska förvaras, hur frågan om sekretess mellan nämnderna ska hanteras samt tillvägagångssätt gällande den enskildes samtycke. LSS-handläggarnas arbetsinsats i resursuppskattningen ska också
framgå för att stadsområdena ska ges möjlighet att bedöma om verksamheten har tillräckliga
resurser för att utföra arbetet.
3 (4)
Myndighets- och betalningsansvar vid placering i annat stadsområde
I nämndens yttrande i ärendet om resurstilldelningsmodellen i augusti 2014 lyftes frågan om
betalningsansvaret vid placering i annat stadsområde. Nämnden förordade också att förslaget till
fördelningsmodell skulle gå ut på remiss till stadsområdena när den utarbetats.
För att förtydliga frågeställningen vill förvaltningen nu också lyfta upp frågan om myndighetsansvaret vid denna typ av placering. Det handlar t.ex. om fördelning av myndighetsansvar, betalningsansvar och fördelningen av de ekonomiska resurserna som inte ingår i själva resursuppskattningsmodellen i de fall brukare erhåller en placering i ett annat stadsområde. Det behövs ett
förtydligande om var myndighets- och betalningsansvaret ska ligga och vilken påverkan detta får.
Administrativa förändringar och kostnader till följd av förslaget
Även om intentionen är att förändringen inte ska innebära ökade administrativa kostnader så ser
förvaltningen risker med att så ändå blir fallet. Förvaltningen menar därför att det är nödvändigt
att klargöra hur eventuella administrativa kostnader som uppstår i samband med förändringen
kommer att följas upp samt hur de ska finansieras.
Enligt tidigare yttrande framförde nämnden att tidplanen bedöms vara alltför snävt tilltaget
tidsmässigt avseende detaljutredningarna av regelverk och de ekonomiska beräkningarna. Det är
också viktigt att implementeringen av systemstöd planeras i god tid för att kunna hantera interna
och externa ersättningar (ProCapita och prismodul).
Övriga kostnader
Förvaltningen anser i enlighet med förslaget i remissen att de punkter som berör kostnader som
inte omfattas av resursuppskattningsmodellen är rimliga. Eftersom kommunfullmäktige 28 november 2014 fattade beslut om att samtliga ekonomiska resurser för LSS-verksamheten ska tilldelas stadsområdesnämnderna behövs ett förtydligande gällande vilken omfattning dessa kommer att få.
Sammanfattning
Förvaltningen ställer sig positiv till förslaget att använda resursuppskattningsmodellen istället för
vårdtyngdsmätningen. Den föreslagna modellen utgår bättre från brukarens behov.
Förvaltningen ställer sig positiv till förslaget om att inrätta ett kommungemensamt bedömningskansli.
Både detta yttrande och nämndens yttrande från augusti 2014 avseende resurstilldelningsmodell
innehåller frågor som måste besvaras för att nämnden ska kunna göra en samlad bedömning om
förändringen som helhet.
Utifrån ovanstående frågeställningar ställer sig nämnden fortsatt tveksam till om detaljutredningarna hinner bli klara i god tid inför nämndernas arbete med budgetskrivelsen 2016. Nämnden
anser att innan slutgiltigt beslut fattas om en ny finansieringsmodell ska en analys avseende de
ekonomiska konsekvenserna upprättas. Det är av största betydelse att de tilldelade resurserna
motsvarar brukarnas behov enligt LSS. Roller och ansvar måste vara tydliga avseende eventuella
uppkomna över- och underskott inom nämnderna.
4 (4)
Ansvariga
Lars G Larsson
Avdelningschef för bistånd inom vård och omsorg
Malmö stad
1 (3)
Stadsområdesnämnd Söder
Datum
2014-12-19
Yttrande
Adress
Eriksfältsgatan 28A, Box 310 65
Diarienummer
SOFS-2014-464
Till
Kommunstyrelsen
Remiss Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser
till bostad med särskild service, daglig verksamhet samt korttidsvistelse
enligt LSS
STK-2014-841
Stadsområdesnämnd Söder beslutade att lämna följande yttrande:
Sammanfattning
Stadsområdesnämnd Söder är positiv till förslaget till resursuppskattningsmodell och till ett
kommungemensamt bedömningskansli. Nämnden ställer sig tveksam till om detaljutredningarna hinner bli klara i god tid inför nämndernas arbete med budgetskrivelsen 2016.
Yttrande
Förslag till ny resursuppskattningsmodell
Stadsområdesnämnd Söder är i huvudsak positiv till förslaget till resursuppskattningsmodell
för daglig verksamhet samt bostad med särskild service. Föreslagen modell fördelar de ekonomiska resurserna på ett bättre sätt, och utgår tydligare från brukarens behov jämfört med
vårdtyngdsmätningen. Stadsområdesnämnd Söder vill dock framhäva att de ekonomiska resursernas fördelning till stor del påverkar förutsättningarna för en lyckad implementering och
drift av modellen.
Det är positivt att samtliga resurser för LSS-verksamheten fördelas direkt från kommunfullmäktige till stadsområdesnämnderna. Nämnderna har befolkningsansvaret, fattar beslut om
insatserna och modellen skapar möjlighet att fördela resurserna utifrån brukarens behov.
Genom att ha både myndighets- och betalningsansvaret ökar incitamenten för att ha en helhetssyn. Detta kan skapa stimulans för att finna alternativ till LSS-insatserna.
Stadsområdesnämnd Söder är också positiv till förslag gällande ett kommungemensamt bedömningskansli för att skapa förutsättningar för att resursuppskattningen utförs på ett likvärdigt sätt i hela Malmö stad. Rollfördelningen bör dock förtydligas gällande att bedömningskansliets ansvar är att göra en uppskattning av resursåtgången, och att LSS-
2 (3)
handläggarens ansvar är att göra en ny bedömning av insatser om behov uppstår. Vidare
behöver övergripande riktlinjer i Malmö stad tas fram som beskriver hur resultatet av resursuppskattningen ska dokumenteras, var resultatet ska förvaras, hur frågan om sekretess mellan
nämnderna ska hanteras samt tillvägagångssätt gällande den enskildes samtycke. LSShandläggarnas arbetsinsats i resursuppskattningen ska också framgå för att stadsområdena
ska ges möjlighet att bedöma om verksamheten har tillräckliga resurser för att utföra arbetet.
Administrativa förändringar och kostnader till följd av förslaget
Även om intentionen är att förändringen inte ska innebära ökade administrativa kostnader så
ser nämnden risker med att så ändå blir fallet. Nämnden menar därför att det är nödvändigt
att klargöra hur eventuella administrativa kostnader som uppstår i samband med förändringen kommer att följas upp samt hur de ska finansieras. Det är också viktigt att implementeringen av systemstöd planeras i god tid för att kunna hantera interna och externa ersättningar
(ProCapita och prismodul).
Övriga kostnader
Stadsområdesnämnd Söder anser i enlighet med förslaget i remissen att de punkter som berör kostnader som inte omfattas av resursuppskattningsmodellen är rimliga. Eftersom samtliga ekonomiska resurser för LSS-verksamheten ska tilldelas stadsområdena behövs ett förtydligande gällande vilken omfattning dessa kommer att få.
Myndighets- och betalningsansvar vid placering i annat stadsområde
Nämndens bedömning är att det återstår flera frågetecken gällande tilldelningsmodellen som
är relevanta i samband med införandet av ny resursuppskattning. Nämnden saknar bland annat en tydlighet i hur ansvarsfördelningen avseende myndighets- och betalningsansvar ska se
ut vid placering i annat stadsområde än det som tar beslut om insats. Hur man löser detta
kan bl. a. påverka förslagets ansats om att stärka incitamenten för att hitta alternativ till beslutade insatser.
Sammanfattning
Stadsområdesnämnd Söder ställer sig positiv till förslaget att använda resursuppskattningsmodellen istället för vårdtyngdsmätningen. Den föreslagna modellen utgår bättre från brukarens behov.
Stadsområdesnämnd Söder ställer sig positiv till förslaget om att inrätta ett kommungemensamt bedömningskansli.
Utifrån ovanstående frågeställningar ställer sig nämnden fortsatt tveksam till om detaljutredningarna hinner bli klara i god tid inför nämndernas arbete med budgetskrivelsen 2016.
Nämnden anser att innan slutgiltigt beslut fattas om en ny finansieringsmodell ska en analys
avseende de ekonomiska konsekvenserna upprättas. Det är av största betydelse att de tillde-
3 (3)
lade resurserna motsvarar brukarnas behov enligt LSS. Roller och ansvar måste vara tydliga
avseende eventuellt uppkomna över- och underskott inom nämnderna.
Ordförande
Sekreterare
Anders Nilsson (S)
Josefin Haugthon
Visions Malmöavdelning
VlsþN
Fersens väg
211
l6
V¿ixel O4O - 3O 48 30
[email protected]
42 Malmö
www vision-malmoavdeln ingen
se
Till Kommunstyrelsen
Dqtum
2014-12-17
Visions yttrande över "Resursuppskattningsmodell fär tilldelning av
ekonomiska resurser till bostad med särskild service, daglig
verksamhet samt korttidsvistelse enligt LSS' STK-2014-841
Sammanfattning
Vision ser det positivt med:
-att anpassa resursuppskattningsmodellen så att den "uppskattar"
brukarens behov och ftirmågor, och att personalbehovet i verksamheterna
anpassas efter brukarna behov.
- att arbetet med atttaftam ett fürslag på denna modell kan fortsätta i det
stöd och den service som ingår i insatsen bostad med särskild service.
- att arbetet med atttafram ett ftirslag på resursuppskattningsmodell ftir
korttidsverksamheten kan fortsätta under våren 2015
- att Sociala resursfÌirvaltningen får tid på sig att under 2015 tittapä
omftjrdelningseffekterna, och hur dessa ska hanteras.
-att handlingsplaner, risk- och konsekvensanalyser samt riktlinjer für hur
omställningsarbetet ska genomfüras, tas fram i samverkan med
arbetstagarorganisationerna inom Sociala resursnämnden.
Vision
åir
undrande över:
- vad som händer med kostnaderna nâr nya lägenheter är under
uppbyggnad och innan alla hunnit flytta in.
- ersättningen ftir bemanning när lägenhet av någon anledning står tom
eller när en ledig plats på daglig verksamhet uppstår.
Synpunkter
Hänsyn måste tas till att i daglig verksamhet ftirändras deltagarnas
önskemål om placering under året, ändringar i placeringar sker i vissa av
verksamheterna, regelbundet.
Nya deltagare kommer varje höst från särskolan. Detta påverkar brukare
och personalbehov och därmed ekonomin, under året.
Þ
VlsþN
Visions Malmöavdelning
2ll
V¿ixel O4O - 30 48 30
l6
visionavdelnin [email protected]
42 MLlmö
www vision-malmoavdelningen
Fersens väg
se
Modellen påverkar arbetsm¿ingden, anatalet ärende hos
biståndshandläggama, då en tätare uppftiljning ska ske efter 3-6 månader
Likaså behöver "pengapåsen" brukaren har med sig, h?inga med vid
fl¡tning inom LSS, samtidigt som ftirändring av plats sker.
Vision har medlemmar som lir bekymrade över hur det nya
ekonomisystemet kommer att påverka verksamheterna i verkligheten. Om
brukare flyttar, vad håinder med personalen, om nästa brukare har mindre
personal "poäng" och inte SRF har påverkan på budgeten, och kan flyfta
pengar mellan verksamheterna i fürvaltningen.
Kostnader som inte omfattas av resursuppskattningsmodellen
Ekonomi für hyror, lokalvård, och övriga kostnader ftir lokaler samt
administrativ personal (chefer, ekonomi och HR ), kompetens och
verksamhetsutveckling måste tillftiras Sociala resurs ftirvaltningen, liksom
kompensation ftir "Gemensamma arbetsuppgifter för samtliga boende,
eller deltagare i DV" som ej är personligt kopplade till individ, men som
SRF har skyldighet att utffira "
Regler ftir nattbemanning måste fastställas och ges ekonomiska resurser
till sRF.
Viktigt ftjr både brukare, personal och chefer i LSS-verksamheterna att
HSL uppdragen reds ut mellan utftirare och Region Skåne, där dessa idag
åir oklara, gäller i ft)rsta hand, utifran vår kunskap, egenvård på
korttidsboende och brukare med personlig assistans.
rl/
Niklas Pålsson
Ordftirande Visions Malmöavdelning
Malmö stad
1 (3)
Stadsområdesnämnd Väster
Datum
2014-12-02
Yttrande
Adress
Diarienummer
SOFV-2014-2007
Till
Kommunstyrelsen
Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser till
bostad med särskild service, daglig verksamhet samt korttidsvistelse enligt
LSS
STK-2014-841
Sammanfattning
Kommunstyrelsen har berett stadsområdesnämnd Väster möjlighet att yttra sig över
stadskontorets utredning av en ny resursuppskattningsmodell som ska ersätta tidigare s.k.
vårdtyngdsmätning. I modellen, genom ett bedömningskansli, uppskattas brukarens behov
och förmågor, kopplat till syftet med insatsen, för att bl. a uppnå en bättre bild av det
individuella behovet.
Vid föregående remiss i ärendet om resurstilldelningsmodell för LSS ställde sig
Stadsområdesnämnd Väster positiv till förslaget om ny resurstilldelningsmodell. Nämnden
gjorde dock den reservationen att modellen måste fördjupas bl. a vad det gällde regelverk
och finansiering. Det är nämndens uppfattning att den nu förslagna
resursuppskattningsmodellen ska utgöra ett av kriterierna i resursfördelning till
stadsområdena. För att motverka kostnadsdrivande effekter bör en prisgrupp få ansvar för
uppföljning av prissättningen
Stadsområdesnämnden vill framhålla vikten av att bedömningskansliet strikt bedömer
behovet och att detta inte medför någon form av överprövning av biståndbeslutet och att
det inte blir kostnadsdrivande för stadsområdena.
Yttrande
Förslag att en ny resursuppskattningsmodell ersätter dagens vårdtyngdsmätning för att skapa
bättre styreffekter och att de ekonomiska konsekvenserna blir förutsägbara för
verksamheten. Poängbedömningen av en brukares behov av boende, korttid eller
dagligverksamhet ska vara tydlig och enkel att koppla till resursfördelningen samt underlag
2 (3)
för utförarens prislista gentemot stadsområdena. Modellen ska omfatta samtliga kostnader i
prissättningen till stadsområdena.
Stadsområdesnämnd Väster framförde i sitt remissvar över ”Utredning av ny
resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter” synpunkter kring förslaget att samtliga ekonomiska
resurser för LSS-verksamheten skulle tilldelas stadsområdesnämnderna. I detta sammanhang
framfördes att regelverk och finansiering var olösta vilket ansågs som en brist i förslaget.
Nämnden anser fortsatt att ärendet bör kompletteras med en analys avseende de ekonomiska
konsekvenserna, innan slutgiltigt beslut fattas om en ny finansieringsmodell. Nämnden
ställde sig bakom förslaget att inrätta ett centralt bedömningskansli och menar att kansliets
poängbedömning och resursuppskattning av den enskildes behov bör vara en del av de
kriterier som påverkar resurstilldelning till stadsområdena.
Principer för modellen
Enligt de principer som ligger till grund för modellen poängbedöms varje brukares behov
och förmågor i fem olika nivåer, som årligen prissätts tillsammans med övriga kostnader i
den kommungemensamma prislistan.
Under hösten 2014 uppskattas behov och förmågor hos samtliga brukare som redan bor i
olika bostäder med särskild service. Nämnden utgår från att detta till viss del kommer att
ligga till grund för resursfördelningen budgetåret 2016.
Ett kommungemensamt bedömningskansli, en neutral part, inrättas under kommunstyrelsen
för att säkerställa en likvärdig tillämpning av resursuppskattningsmodellen. Nämnden ställer
sig positiv till att ett neutralt kansli får ansvaret för att bedöma och uppskatta resurserna för
klara de individuella behoven. Bedömningskansliet får i uppdrag att genomföra
resursuppskattningen, följa upp och vid behov anpassa modellen. Poängbedömningen för
respektive brukare bestäms av bedömningskansliet och blir till viss del avgörande för vilka
kostnader statsområdet får för bostad med särskild service. Nämnden menar också att det är
värdefullt att modellen är kopplad till den internationella klassifikationen, ICF, och att
därigenom kunna följa hur brukarnas behov utvecklas samt att behov blir synliggjorda som
kanske tidigare inte blivit uppmärksammade.
Stadsområdesnämnd Väster vill fortsatt understryka sin tidigare reservation om
nödvändigheten att vara tydlig i prissättningen och att alla kostnader ingår i priset.
Konstruktionen med att skapa ett bedömningskansli ska strikt ha fokus på en rättvis
poängbedömning och utgöra en del av resurstilldelningen. Detta gäller även själva
biståndsbeslutet som inte får bli föremål för någon form av överprövning. Kansliets
bedömning av behov tillsammans med utförarens övriga kostnader får inte bli
kostnadsdrivande. Nämnden utgår från att en prisgrupp blir en motverkande kraft.
3 (3)
Kostnader som inte omfattas av resursuppskattningsmodellen
Nämnden utgår från att budgeten för LSS förs över till stadsområdesnämnderna. I detta läge
uppfattar nämnden att resonemanget i remissen under rubriken ”Kostnader som inte omfattas
resursuppskattningsmodellen” inte är relevant. Nämnden menar att de prislistor som ska
upprättas gentemot stadsområdena ska omfatta alla kostnader så att det finns en grund för
incitament för alternativa lösningar. Det blir då också ett incitament för utföraren att vara
kostnadseffektiv.
Det viktigt att prissättningen omfattar alla kostnader, även externa platser, då stadsområdet
ex. köper platser av Sociala resursförvaltningen. Detta är en realitet inom äldreomsorgen där
prislistorna i dag omfattar alla kostnader. Kompensation för kostnader som ligger utanför
priset minskar incitamenten att förändra verksamheten. Inom äldreomsorgen tvingas
verksamheten hitta andra besparingar vid tillfälligt låg beläggning. Samma principer måste
byggas in i resursuppskattningsmodellen.
När det gäller indirekta kostnader för verksamheten som t ex arbetsledning, utbildning och
administration så måste detta generellt lösas med administrativa påslag på priset.
Stadsområdesnämnd Väster anser också att överföringen av legitimerad personal borde
kunna samordnas med beslut om överföringen av resurserna till stadsområdesnämnderna
utan att ett kommande HSL-avtal hindrar detta.
När det gäller resursuppskattningsmodell för korttidsvistelse enligt LSS så har nämnden inga
invändningar mot att stadskontoret får förlängd tid för att ta fram en modell.
Ordförande
sekreterare
Jamal El-Haj
Monika Laurell
Moderaterna och Folkpartiet anmäler att man ställer sig bakom det särskilda yttrande som partierna
lämnade vid kommunstyrelsens sammanträde den 5 november, i ärendet Utredning av ny
resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter.
Malmö stad
1 (2)
Stadsområdesnämnd Öster
Datum
2014-11-24
Yttrande
Adress
Diarienummer
SOFÖ-2014-451
Till
Kommunstyrelsen
Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser till bostad med särskild service, daglig verksamhet samt korttidsvistelse enligt
LSS
STK-2014-841
Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att lämna följande yttrande:
Stadsområdesnämnd Öster Sammanfattning
Stadsområdesnämnd Öster ställer sig bakom förslaget till ny resursuppskattningsmodell då
den bedöms bidra till ett synliggörande av brukarnas behov. Det krävs dock en gemensam
vägledning för att behålla helhetssynen kring målgruppens behov.
Vidare anser nämnden att den föreslagna överföringen av hälso- och sjukvårdspersonalen
kan ske oaktat ett kommande Hälso- och sjukvårdsavtal.
Yttrande
Stadsområdesnämnd Öster framförde i sitt remissvar över Utredning av ny resurstilldelningsmodell
för LSS-verksamheter synpunkter kring förslaget att samtliga ekonomiska resurser för LSSverksamheten skulle tilldelas stadsområdesnämnderna. I detta sammanhang framfördes att
flera komplexa frågeställningar kring föreslagen ekonomisk modell var olösta vilket bedömdes vara en brist i förslaget.
Nämnden ansåg i sitt yttrande att ärendet borde kompletteras med en analys avseende de
ekonomiska konsekvenserna, innan slutgiltigt beslut fattas om en ny finansieringsmodell. Vidare ställde sig nämnden bakom förslaget att inrätta ett centralt bedömningskansli
Föreliggande förslag till resursuppskattningsmodell bygger liksom den befintliga vårdtyngdsmätningsmodellen på att varje enskild brukares behov och förmågor uppskattas. Förslaget till ny modell är kopplad till ICF, den Internationella klassifikationen av funktionstillstånd och hälsa, vilket Stadsområdesnämnd Öster anser är positivt. Förslaget medför en nerbrytning på detaljnivå av brukarens behov och bidrar därmed till att synliggöra behov som
kanske inte tidigare uppmärksammats.
2 (2)
Modellen kräver att vägledningsmanual arbetas fram så att kunskapen om modellen säkras
både inom Sociala resursförvaltningen och inom stadsområdesförvaltningarna. För att fungera optimalt och behålla helhetssynen kring målgruppens behov kommer det att krävas en
omfattande samordning då flera parter kommer att vara berörda.
Frågan om hälso- och sjukvårdspersonalens organisatoriska tillhörighet har varit föremål för
utredning och tjänstemannaförslag har lämnats med förslag att föra över personalen till Sociala resursförvaltningen.
Stadskontoret föreslår att en sådan överföring inte genomförs förrän det nya hälso- och
sjukvårdsavtalet (HSL) kommer. Under tiden förslås att rutiner tas fram för att säkerställa patientsäkerheten. Avtalet bedöms vara färdigt för implementering först år 2016.
Stadsområdesnämnd Öster anser att överföringen bör samordnas med beslut om överföringen av resurserna till stadsområdesnämnderna oaktat det kommande HSL-avtalet.
Ordförande
Stadsområdesdirektör
Andreas Konstantinides
Britt-Marie Pettersson
[Här anger du om det finns reservationer/särskilda yttranden]
Malmö stad
1 (3)
Stadsområdesförvaltning Öster
Datum
Tjänsteskrivelse
2014-11-28
Vår referens
Jesper Lindkvist
Utredningssekreterare
[email protected]
Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser till
bostad med särskild service, daglig verksamhet samt korttidsvistelse
enligt LSS
SOFÖ-2014-451
Sammanfattning
Stadskontoret har, tillsammans med Sociala resursförvaltningen, fått i uppdrag att ta fram en ny
resursuppskattningsmodell som ska ersätta vårdtyngdsmätningen inom LSS, vilket nu nämnden
har möjlighet att yttra sig över.
Nämnden har även möjlighet att ge synpunkter på den modell för resursuppskattning som tidigare tagits fram för daglig verksamhet.
Förslag till beslut
Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta
att avge yttrande till kommunstyrelsen enligt upprättat förslag
Beslutsunderlag
•
•
•
•
•
•
•
•
Förslag till resursuppskattningsmodell för daglig verksamhet enligt LSS
Missivskrivelse
Tjänsteskrivelse från Stadskontoret - Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser till bostad med särskild service, daglig verksamhet samt korttidsvistelse enligt
LSS
Protokoll från Vård- och omsorgsberedningen - 2014-10-14
Förslag till resursuppskattningsmodell för bostad med särskild service enligt LSS
Yttrande AU 141208 resursuppskattningsmodell
Yttrande över ny resursutdelningsmodell LSS sept 2014
G-Tjänsteskrivelse AU 2014-12-08 Resursuppskattningsmodell för
Beslutsplanering
SIGNERAD
2014-11-28
Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott 2014-12-08
Stadsområdesnämnd Öster 2014-12-17
2 (3)
Ärendet
2001 beslutade kommunfullmäktige att Stadsdelsfullmäktige Centrum skulle samordna frågor
avseende boende enligt LSS. 2003 antogs nuvarande vårdtyngdsmätning som underlag för resursfördelning.
Genom beslut i kommunfullmäktige om Malmö stads nya organisation, 2013, övergick ansvaret
för driften av merparten av LSS-verksamheterna till Sociala resursnämnden. I beslutet angavs
också att stadskontoret fick i uppdrag att se över formerna för resurstilldelning till verksamheterna. I utredningsuppdraget ingick att utreda en modell där samtliga ekonomiska resurser samlas
hos stadsområdenas myndighetsavdelningar, som fattar beslut om insatser, samtidigt som det
skapas incitament för utveckling av alternativ till LSS-insatser utifrån brukarens behov.
Stadsområdesnämnd Öster framförde i sitt remissvar över Utredning av ny resurstilldelningsmodell för
LSS-verksamheter synpunkter kring förslaget att samtliga ekonomiska resurser för LSSverksamheten skulle tilldelas stadsområdesnämnderna. I detta sammanhang framfördes att flera
komplexa frågeställningar kring föreslagen ekonomisk modell var olösta vilket ansågs som en
brist i förslaget. Nämnden ansåg i sitt yttrande att ärendet borde kompletteras med en analys
avseende de ekonomiska konsekvenserna, innan slutgiltigt beslut fattas om en ny finansieringsmodell. Nämnden ställde sig bakom förslaget att inrätta ett centralt bedömningskansli
Föreliggande förslag till modell för resursuppskattning föreslås gälla fr.o.m. budgetåret 2016,
med 2015 som omställningsår. Denna modell, liksom den befintliga vårdtyngdsmätningsmodellen, bygger på att varje enskild brukares behov och förmågor uppskattas. Förslaget till ny modell är kopplad till ICF, den Internationella klassifikationen av funktionstillstånd och hälsa, vilket
bedöms som positivt. Förslaget medför en nerbrytning på detaljnivå av brukarens behov och
bidrar därmed till att synliggöra behov som kanske inte tidigare uppmärksammats.
Om kommunfullmäktige, i november, fattar beslut om att samtliga ekonomiska resurser för LSSverksamheten ska tilldelas stadsområdesnämnderna så behöver kommunfullmäktige fastställa
den i remissen föreslagna resursuppskattningsmodellen.
Om kommunfullmäktige väljer att de ekonomiska resurserna även fortsättningsvis ska tilldelas
Sociala resursnämnden behöver kommunfullmäktige i januari 2015 enbart besluta att den föreslagna resursuppskattningsmodellen ska ersätta vårdtyngdsmätningen och upphäva Stadsdelfullmäktige Centrums beslut från 2002.
För att modellen ska fungera optimalt och bidra till att behålla helhetssynen kring målgruppens
behov krävs omfattande samordning då flera parter blir berörda. Vägledningsmanual behöver
arbetas fram för att kunskapen om modellen säkras både inom produktion/Sociala resursförvaltning och inom myndighet/Stadsområdesförvaltning.
Frågan om hälso- och sjukvårspersonalens organisatoriska tillhörighet har varit föremål för utredning och tjänstemannaförslag har lämnats med förslag att föra över personal till Sociala resursförvaltningen. Stadskontoret föreslår att en sådan överföring inte genomförs förrän det nya
hälso- och sjukvårdsavtalet (HSL) kommer. Detta avtal förväntas börja gälla 2016. Under tiden
förslås att rutiner tas fram för att säkerställa patientsäkerheten.
3 (3)
Stadsområdesförvaltning Öster anser att överföringen bör samordnas med beslut om överföringen av resurserna till stadsområdesnämnderna oaktat det kommande HSL-avtalet.
Ansvariga
Britt-Marie Pettersson Stadsområdesdirektör