terapiNytt nr 3/2015
terapiNytt Information från Läkemedelskommittén Halland Nr 3 • 2015 - Gamla favoriter som inte håller! - Angående tillämpning av samverkansavtalet med industrin - 1 st kräm till frukost? - Rutin för hantering av dospatienter i NCS/Pascal - Aktivera DosRecept i VAS/NCS läkemedelsmodul - Varför skall vi undvika att använda kodein och tramadol? - Nu ska licensansökningar göras elektroniskt - Zytiga och Xtandi ska förskrivas på recept - Konverteringsguide för opioider Hösten 2015 Ur innehållet bl. a. - Från ordföranden - För sjuksköterskor - Läkemedelsgenomgångar e d n ra et ö f Ord r ord ha Landstingens nya sätt att samarbeta om introduktionen av nya och dyra läkemedel börjar nu hitta sin form, NTrådet som skall ge rekommendationer till landstingen hur man skall agera har nu varit igång 9 månader. Det första stora terapiområdet blev behandlingen av hepatit C där de nya läkemedlen ger en enkel, kort, nästan biverkningsfri och mycket effektiv behandling. Kruxet har varit kostnaderna – initialt kostade en kur drygt 600 000:- men genom att landstingen byggt upp en gemensam struktur för att samarbeta med TLV har de nya medlen efterhand fått priser som gör att de kunnat gå in i läkemedelsförmånen. Det innebär att vi har ett offentligt pris som är betydligt lägre än när preparaten lanserades förra året (men som ändå är mycket högt). Detta har i sin tur medfört att indikationen har vidgats från att omfatta bara patienter i fibrosstadium 3-4 till att även omfatta patienter i stadium 2 vilket ju innebär att många fler patienter kan få behandling och mycket tidigare. Sannolikt hade detta resultat inte uppnåtts om varje landsting självständigt skulle hanterat dessa frågor. I Halland har den lokala processen för ”Ordnat införande” kanaliserats via SPOK (styrgrupp för patientsäkerhet och kvalitet) som granskar ansökningar om att införa nya behandlingsmetoder och läkemedel. Läkemedelskommittén har arbetat för att förankra den här processen i vår organisation genom att besöka sjukhuskliniker och informera om hur man skall bära sig åt när man vill införa nya dyra läkemedel och andra behandlingsmetoder. Ett beslut som gav stor uppmärksamhet i media var när NT-rådet bestämde sig för att inte rekommendera användningen av Soliris, en antikropp som används för att behandla patienter med aHUS (atypiskt hemolytiskt uremiskt syndrom). Företaget (Alexion Pharma) begärde ett pris som innebär en årskostnad på närmare 4 miljoner kronor och TLV beräknade kostnaderna för ett QUALY (kvalitetsjusterat levnadsår) till mellan 9 och 21 miljoner kronor. Företaget har vägrat att sänka priset. NLTs beslut har mött kritik från några njurspecialister och företrädare för patientorganisationer men företaget har inte kritiserats för sin prissättning vilket kanske vore mer adekvat, inte minst eftersom den största delen av utvecklingsarbetet bakom preparatet gjort inom offentliga institutioner och universitet. Ett intressant reportage om detta finns på kanadensiska public service-TV. Se gärna det! http://www.cbc.ca/player/News/TV%20Shows/The%20 National/ID/2670406211/. 2 Antikroppar mot olika inflammatoriska sjukdomar finns numera i många olika specialiteter: reumatologi, hud, gastroenterologi, neurologi, hematologi med flera specialiteter och nu har kardiologerna fått sin första antikropp! Evolocumab (Repatha) som godkändes den 17 juli är en antikropp som hämmar enzymet PCSK9 som inaktiverar LDL-receptorn. Genom att förhindra att LDL-receptorn degraderas kommer mer LDL att tas ur cirkulationen till levern och cirkulerande LDL sänks. Samtidigt som evolocumab godkändes gav EMA ”positive opinion” för en annan antikropp alirocumab (Praluent) som riktar sig mot samma enzym och som ger motsvarande LDL-sänkningar som evolocumab. Att vi nu snart har två nya, mycket potenta kolesterolsänkande läkemedel är glädjande och är förstås också anledningen till alla tidningsartiklar och TV-inslag den senaste tiden med rubriker som ”Svensk vård missar dold dödlig defekt” (det vill säga familjär hyperkolesterolemi, Fredricksson typ IIA). Framför allt är det dessa personer som kan vara aktuella för behandling med de nya medlen. Frekvensen av heterozygoter uppskattas till 1/500, alltså kanske 600 personer bara i Halland. Ett webbaserat test lanseras nu för personer som misstänker att de har hyperkolesterolemi. Vi kan förvänta oss att det blir ett stort intresse för dessa läkemedel bland våra patienter. Att medlen sänker kolesterol på ett effektivt sätt är klart men långtidsstudier saknas och därmed också någon dokumenterad effekt på mortalitet och morbiditet. Redan nu förebereds ett protokoll för nationellt ordnat införande som kommer att vara klart under hösten. Eftersom Repatha inte ingår i förmånssystemet måste patienterna än så längre själva betala. Enligt uppgifter ligger priset i USA på $14,000 för ett års behandling medan priset förväntas vara hälften så högt i Europa. Att läkemedlen kommer in i förmånssystemet är en förutsättning för att de skall användas eftersom få patienter själva kommer att kunna betala vad det kostar och vi kan förvänta oss att priset kommer att avgöra vilka patienter som kan komma ifråga för behandling i likhet med hepatit-C läkemedlen. Läkemedelskommittén ingår numera i ”Enheten för läkemedelsstrategi”, avdelningen för hälso- och sjukvård på regionkontoret. Chef för enheten är med dr Magnus Bengtsson. Enheten kommer under hösten att rekrytera två apotekare för analys av läkemedelsanvändning, kvalitetsuppföljningar och prognosarbete. Detta har varit ett försummat område där vi hoppas kunna öka kvaliteten och servicen till de kliniska enheterna. Förväxla inte denna enhet med Läkemedelsenheten som av någon anledning tillhör Ambulanssjukvård och medicinsk diagnostik! Arbete med att rekrytera en ny ordförande har påbörjats eftersom jag inom de närmaste månaderna kommer att gå i pension. Det är ett stimulerande och utvecklande uppdrag som varmt rekommenderas till den som är intresserad av läkemedelsfrågor. Vid intresse för uppdraget ta kontakt med mig eller med ovan nämnda Magnus för vidare information och diskussion. Claes Lagerstedt Ordförande Är du intresserad av Läkemedelskommittens ordförandepost så kontakta: Claes Lagerstedt Telefon: 070-6011 341 E-post: [email protected] Magnus Bengtsson Telefon: 035-136620 E-post: [email protected] Gamla favoriter som inte håller! Många gamla och ”beprövade” läkemedel visar sig på senare tid inte hålla måttet för moderna krav på säkerhet och dokumentation vilket lett till avregistreringar eller inskränkningar i indikationerna. Några exempel: Metoklopramid (Primperan®) började användas mot illamående och kräkningar i mitten av 60-talet och fick efterhand omfattande användning. Det är ett prokainamidderivat som har en centralt verkande antiemetisk effekt och som stimulerar motiliteten inom övre gastrointestinalkanalen. Redan tidigt uppmärksammades biverkningar som beror på att metoklopramid också är en dopaminreceptorblockerare. Akut dystoni är en relativt vanlig biverkan med en skattad incidens på 1:200. Hos yngre och eventuellt också kvinnor tycks denna biverkan uppträda i ännu högre frekvens. Det är en biverkan som ter sig dramatisk för patienten och omgivningen när den uppträder men går fort över vid behandling med antikolinergicum (Akineton). Ett större problem är dock risken för tardiv dyskinesi som ökar med tiden på samma sätt som för neuroleptika. Efter en genomgång av nytta och risk begränsade den europeiska läkemedelsmyndigheten 2013 indikationen till: förebyggande av fördröjt illamående och kräkningar inducerat av cytostatikabehandling eller strålbehandling och symptomatisk behandling av illamående och kräkningar, inklusive illamående och kräkningar inducerat av akut migrän. Den rekommenderade engångsdosen är 10 mg, vilken kan upprepas upp till tre gånger dagligen. Den högsta rekommenderade dagliga dosen är 30 mg eller 0,5 mg/kg kroppsvikt och högsta rekommenderade behandlingstiden är 5 dagar. Stolpiller på 20 mg avregistrerades 2014. Ett annat läkemedel som har använts mot illamående och kräkningar är Domperidon som introducerades i början av 80-talet. Eftersom det passerar blod-hjärnbarriären i mycket mindre utsträckning än metoklopramid är extrapyramidala biverkningar ovanliga. Däremot finns risk för allvarliga hjärtrytmrubbningar. Förnyade rapporter om hjärtbiverkningar har lett till begränsningar i användning så att dosen minskas till 10 mg upp till tre gånger per dag för vuxna och ungdomar över 12 år som väger 35 kg eller mer och läkemedlet ska normalt inte användas längre än en vecka. Preparatet är förmånsberättigat endast vid Parkinsons sjukdom. Cisaprid (Prepulsid®) användes tidigare som motorikstimulerande medel men avregistrerades 2002 på grund ökad risk för allvarliga arytmier. Tegaserod (Zelnorma®) som är ett annat medel mot motorikstörning avregistrerades 2007 på grund av hjärtbiverkningar och för närvarande finns inget motorikstimulerande preparat registrerat för långtidsbruk. Dihydroergotamin (Orstanorm®) har under lång tid använts huvudsaklingen vid postural hypotension som långtidsbehandling. Liksom för andra ergotaminpreparat finns risk för fibrotiserande tillstånd exempelvis i pleura eller retroperitonealt och Läkemedelsverket begränsade 2013 indikationen till behandling av migränanfall. Claes Lagerstedt Ordförande 3 Angående tillämpning av samverkansavtalet med industrin Samverkan med industrin och landstingen regleras sedan 2014 i ett nytt avtal där en stor förändring blev att resor, logi och deltagaravgift vid kongesser och andra möten inte får bekostas av industrin, eller begäras av enskilda deltagare. Industrin får inte heller boka resa och logi. Reglerna för detta finns i ledningssystemet https://intra.regionhalland.se/amnesomranden/lakemedel/Rutiner%20blanketter%20och%20manualer/Regiongemensamma%20 rutiner/Sidor/default.aspx. Samverkansreglerna med industrin är skrivna på ett sådant sätt att SKLs medlemmar det vill säga landsting, regioner och kommuner, ska tillämpa regelverket på alla företag i de berörda branscherna, oavsett om de är medlemsföretag i LIF, Swedish Medtech eller Swedish Labtech eller inte. Detta för att sjukvårdshuvudmännen ska upprätthålla ett konkurrensneutralt förhållningssätt mot företagen och bibehållet förtroende gentemot allmänheten. Det har nu kommit signaler till SKL från branschorganisationerna att deras medlemsföretag drabbas av negativ särbehandling på grund av att företag som inte är bundna till samverkansreglerna erbjuder betydligt mer generösare sponsring och andra former runt samverkan än vad som regelverket tillåter - och det tas emot. Exempel 1: Läkemedelsföretag erbjuder kongressresa med gratis resa, kost och logi. Företaget säger till våra medarbetare att det är ok att ta emot detta eftersom företaget inte är medlem i LIF och därmed inte bundet till samverkansreglerna (där detta inte är tillåtet längre). Exempel 2: En fortbildningsaktivitet/seminarium planeras av vården eller specialitetsförening och ett urval medicintekniska företag erbjuds monterplats. En medlem av Swedish Medtech måste kräva att arrangören redovisar en budget, för att företagets sponsring inte ska gå till något som inte är en del av programmet och yrkesförkovrande (till exempel fest/underhållning efter aktiviteten). Arrangören väljer bort Swedish Medtechs medlem och låter istället ett annat mindre nogräknat företag med betydligt “generösare” erbjudande få monterplatsen och därmed ett bidrag till festen. Detta är naturligtvis helt oacceptabelt och Läkemedelskommittén Halland vill påminna om att reglerna skall följas oberoende av om företagen är med i branschorganisationen eller ej. 4 Claes Lagerstedt Ordförande 1 st kräm till frukost? - Receptskrivningsregler, hur och varför! Vid förskrivning av läkemedel vill vi försäkra oss om att patienten kan hämta ut och använda det förskrivna läkemedlet, men också förstå varför läkemedlet ska användas. Vi använder oss av muntlig information, praktisk demonstration och skriftlig information. I den skriftliga informationen ingår självklart patientens aktuella läkemedelslista men också doseringsanvisningen på receptet. Det som står i rutan för dosering är det som möjliggör rimlighetsbedömning på apotek, blir till en etikett på burken och är det som patienten ser varje dag på köksbordet. Oavsett om receptet skrivs för hand eller med hjälp av ett IT-stöd är kravet på vad som ska ingå detsamma och styrs av Läkemedelsverkets föreskrifter. IT-stöd kan i viss mån autogenerera doseringar med mera, det är då lätt att glömma komplettera med det som saknas för en fullständig förskrivning. Här kommer en repetition av de viktigaste Kom-i-håg-punkterna vid receptskrivning, både i öppenvård och vid utskrivning från slutenvård. Patientens personnummer och patientens namn. Avsaknad av personnummer är inget expeditionshinder, men personnummer behövs för att läkemedelskostnaden, utöver patientens egenavgift, ska kunna debiteras rätt landsting. Vid avsaknad av personnummer ska födelsedatum anges. Recept utan födelsedatum är ogiltiga. Vid elektronisk förskrivning i VAS/NCS hämtas patientens uppgifter från folkbokföringen. För patienter som har reservnummer måste receptet skickas till specifikt apotek eller skrivas ut. För patienter som saknas i folkbokföringen (till exempel utvandrade medborgare) måste receptet skrivas ut. För patienter som saknar adress kan recept på narkotiska preparat varken sändas eller skrivas ut, handskriven receptblankett används. Recept av narkotiska preparat klass II kan itereras och skickas då till nationella receptbrevlådan. Är patienten en dospatient? Förskriv i Pascal. Kontrollera även om dosknappen inte lyser i NCS, det händer att dospatienter inte startas och avslutas på rätt sätt. I de fallen kan koppling till NCS bli felaktig (se även separat artikel om detta på sidan 6 och 7). Läkemedlets namn enligt produktresumé/Fass. Läkemedelsformen anges i klartext på samma sätt som i produktresumé/Fass till exempel tabletter, kapslar och lösning. Styrka ska anges entydigt med siffror och enhet (till exempel 25 mg). Även om endast en styrka finns ska styrkan anges. Vid elektronisk förskrivning hämtas dessa uppgifter automatiskt från SiL. Om man i NCS tabbar förbi utan att själv skriva en doseringstext, skapas en autogenererad text baserat på doseringen. Eftersom vissa läkemedelsformer går att använda och dosera på flera sätt kan en autogenererad text bli missvisande. Skriv en egen dosering alternativt kontrollera att den automatiska är korrekt, framförallt vid förskrivning av droppar, suspensioner, kräm/salva och pulver. På så sätt kan doseringstexter som den i rubriken ovan undvikas och risken att patienten äter sin steroidkräm tillsammans med morgonfilen minskar. Mängden av läkemedlet eller behandlingstiden ska anges. Dosering, användning och ändamål ska anges på svenska och så begripligt att patienten kan förstå innebörden. Maximal dygnsdos ska anges om doseringen är ”vid behov”. Förkortningar ska undvikas. Uppgift om ändamålet underlättar kontrollen på apoteket och minskar risken för förväxlingar av läkemedel. Vidare får patienter med flera läkemedel lättare att avgöra vad de enskilda läkemedlen ska användas mot. Med ”användning” menas anvisningar som behövs för att patienten ska kunna använda sitt läkemedel på rätt sätt. Vid elektronisk förskrivning i Pascal måste ordinationsorsak anges. I NCS finns inget separat, tvingande fält för detta, men för ett komplett recept ska indikation skrivas i doseringsanvisningen. Ordet ”Obs” ska skrivas på receptet om läkemedel förskrivs för invärtes bruk i större dos än vad som rekommenderas som högsta dos. Markeringen ger den expedierande farmaceuten upplysning om att förskrivaren är medveten om att den rekommenderade dosen överskrids. På så sätt kan onödiga telefonsamtal från apotek till förskrivare undvikas. Förskrivaren ska signera receptet om läkemedlet av medicinska skäl inte får bytas ut. Förskrivaren markerar om förskrivningen ska expedieras med eller utan förmån. Vid elektronisk förskrivning hämtas förmånsinformationen om läkemedlet från SiL. Vissa välkända orginalläkemedel ingår inte längre i förmånen. I andra fall kan det vara enstaka förpackningsstorlekar som inte har förmån. Det är viktigt att uppmärksamma om förmån saknas. Läkemedel utanför förmånen får inte bytas ut på apotek, vilket kan leda till omotiverade kostnader för patienten och extra samtal till förskrivaren. Jennie Karlsson apotekare Läkemedelsenheten 5 Information från IT Vårdsystem Hantering av dospatienter i NCS/Pascal Aktivera DosRecept i VAS/NCS läkemedelsmodul Registrera ny patient på dosrecept För att ett dosrecept ska kopieras in och visas i VAS/ NCS läkemedelsmodul måste knappen DosRecept vara aktiverad och lysa grön. När en ny dospatient ska registreras ska det göras via VAS/NCS läkemedelsmodul för att patientens dosrecept ska bli aktiverat där direkt. Detta ska göras när du lägger upp en ny dospatient i Pascal, eller i efterhand. Det har visat sig att flera patienter med dosrecept inte är aktiverade. Följande instruktion gäller även om man ska aktivera patienten i efterhand, om patientens dosrecept registrerades direkt i Pascal (https://siths.eordinationpascal.se). Det finns möjlighet för förskrivare att registrera en ny dospatient och ordinera i ett flöde. Även icke-förskrivare kan förbereda/spara patientdata i Pascal som sedan förskrivare kan bekräfta eller ändra i samband med att patienten samtycker till att bli dospatient. Förskrivaren kan omedelbart efter registreringen av samtycke börja ordinera. Registrering av och ordination på ny dospatient ska utföras via NCS Läkemedelslista genom att klicka på knappen Dosrecept. I undantagsfall kan Pascal nås via webben. Efter nyregistrering och ordination på ny dospatient ska alltid NCS Läkemedelslista aktiveras av behörig ordinatör med aktuella dosrecept. Befintliga e-recept ska sättas ut. Detta ska göras oavsett om nyregistrering har skett via VAS/NCS eller via webben. Avsluta patientens dosrecept och återinsätt på vanliga recept När dospatient ska avslutas i Pascal måste detta utan undantag utföras genom att öppna Pascal ordinationsverktyg via VAS/NCS. Avslut av dospatient i Pascal ska absolut inte utföras via webben. Patienten kommer nämligen inte att avslutas som dospatient i NCS Läkemedelslista på ett korrekt sätt om avslut görs via webben. Observera att det inte går att skapa nya e-recept i NCS Läkemedelslista innan patienten är korrekt avslutad både i Pascal ordinationsverktyg och av Dosapoteket Apotekstjänst AB. 1. Tag fram patientens läkemedelslista i VAS/NCS läkemedelsmodul. 2. Klicka på knappen DosRecept. För praktisk vägledning se instruktionsguide på nästa sida, av Johan Bergström, informationsläkare på Läkemedelskommittén. Behov av ytterligare hjälp? Bild. ©copyright Apoteket AB Se guider i VAS-hjälpen för ytterligare information och utförlig beskrivning av tillvägagångssätt. Denna nås enklast via frågetecknet längt upp till höger i VAS. För ytterligare information och/eller utbildning gällande NCS och Pascal kontakta objektspecialister Läkemedel: Lisbeth Karlsson, Helena Gustafsson och Elin Holmén eller objektledare Läkemedel: Marie Rosengren. Ta kontakt via funktionsbrevlåda RGS IT Vårdsystem om ni önskar boka in på-plats-stöd eller information på er enhet, eller behöver bolla tankar och idéer avseende rutiner, läkemedelsfavoriter etc. DosRecept 3. Ett webbläsarfönster med Pascal ordinationsverktyg öppnas. Bild. ©copyright Apoteket AB 6. Du kommer nu tillbaka till VAS/NCS läkemedelsmodul, och efter en liten stund kommer följande frågeruta: 4. Följ instruktionerna för att lägga upp patienten och ordinationer. Om du bara ska aktivera en redan upplagd patient behöver du inte göra någon åtgärd. 5. OBS! För att en aktivering ska ske måste du nu stänga webbläsarfönstret genom att klicka på stängningsknappen X längst upp i höger hörn. Att avsluta aktiv patient eller logga ut i Pascal ger ingen aktivering. Välj Ja och patienten är nu aktiverad! DosRecept-knappen blir grön när läkemedelmodulen startats om. En mer detaljerad manual finns i VAS-hjälpen (nås via hjälpknappen eller F1 i VAS) under Läkemedel öppenvård: ”Läkemedelslista, Integration till Pascal - Kopiera och aktivera aktuella dosrecept till NCS Läkemedelslista” Bild. Klicka på frågetecknet för att direkt nå VAS-hjälpen 6 Susanne Christiansson Objektspecialist Läkemedel Regionservice Johan Bergström Informationsläkare 7 Varför skall vi undvika att använda kodein och tramadol? Behandling av smärta är ofta ett kontroversiellt område. Genom åren har ett antal läkemedel som tidigare ansågs säkra och effektiva försvunnit. Fenacetin var mycket populärt innan fenacetinnefropati beskrevs på 60-talet och substansen fanns kvar i olika smärtstillande preparat till början av 80-talet. En substans som var mycket använd förra seklet var dextropropoxifen i smärtstillande läkemedel som Distalgesic, Dexofen, Doleron, Doloxene med flera. Initialt sågs det som ett effektivt och säkert preparat för smärtbehandling men efterhand blev man medveten om förgiftningsriskerna och preparaten tros ha orsakat upp till 200 dödsfall om året under 1990talet, kombinationen med alkohol gav en mycket kraftig andningsdepression. Läkemedelsverket införde begränsningar i utskrivningen av medicinerna 2001 vilket minskade både försäljningen och intoxikationerna kraftigt och dextropropoxifen togs helt från markanden 2011. Acetylsalicylsyra syntetiserades 1897 och har varit vårt mest använda analgetikum under 1900-talet. De senaste decennierna har biverkningsprofilen gjort att det numera huvudsakligen används som trombocythämmare medan analgetika som paracetamol och NSAID använts som förstahandsmedel istället. Oftast fungerar dessa läkemedel tillräckligt väl men det finns ibland behov av alternativ eller tillägg. Kodein och tramadol har då varit alternativ. Kodein – svårförutsägbar effekt Kodein är liksom acetylsalicylsyra ett gammalt läkemedel och är en naturlig alkaloid som finns i opium och som numera renframställs. Det har tidigare betraktats som relativt riskfritt och har även ingått i receptfria huvudvärkstabletter samt använts som hostdämpande. Relativt ny kunskap om kodein visar att större delen av effekten utövas via my-receptorerna och framförallt genom omvandling till morfin i kroppen. Mellan 0-15 % av kodeinet metaboliseras till morfin via CYP2D-komplexet det vill säga att två Panocodtabletter kan ge 0-9 mg morfin. En del av befolkningen (7 %) saknar förmågan att bilda morfin och får ingen effekt medan enstaka individer (1 %) är ultrasnabba metaboliserare, se tabell, och riskerar få för stor effekt med enstaka dödsfall som följd. Detta är anledningen till att man i smärtgruppen till de patienter som behöver mer farmakologisk smärtlindring än paracetamol och NSAID förordar oxikodon som har en mer förutsägbar effekt. 8 kodein ge en liknande smärtlindring men fler biverkningar. Vid svåra smärtor är morfin att föredra. Eftersom tramadol orsakar färre fall av andningsdepression än morfin och potentialen för missbruk förefaller ringa, kan det emellertid utgöra ett alternativ vid smärtbehandling.” Tillvänjnings- och missbrukspotentialen ansågs alltså initialt vara låg och tramadol fick snabbt spridning som ett lämpligt tillägg till paracetamol och fanns till exempel som generell vid behovsordination mot smärttillstånd på våra sjukhus. Efterhand framkom dock att tramadol inte är ett bekymmersfritt preparat utan har hög frekvens biverkningar i form av yrsel och illamående framförallt hos äldre och en klar risk för tillvänjning och beroende speciellt hos patienter med tidigare beroendeproblematik. Tramadol sänker också kramptröskeln. 2006 konstaterade Läkemedelsverket ”att tramadol, liksom andra opioidanalgetika, kan innebära en risk för beroende och missbruk. Risken tycks vara större för patienter med ett tidigare beroende av läkemedel och/eller alkohol”, året efter narkotikaklassades tramdol. Utsättningssymtom förekommer vid normaldosering och utan tecken på beroende/ missbruk. Opoider uthämtade på apotek i riket resp Halland Tapentadol (Palexia) uthämtat på apotek i riket resp Halland Halland uppvisar en större minskning i användandet av svaga opioider än riket som helhet. Antal DDD/1000 invånare som uthämtats på apotek för riket respektive Halland under 2011 och 2015. Data är rul�lande tolvmånadersmedelvärden med utgångspunkt i augusti respektive år. Buprenorfin (Norspan) ej inkluderat. (Data från Concise, E-hälsomyndigheten) Under 2012, 2013 och halva 2014 hölls förskrivningen av tapentadol på en stabil nivå i Halland men under de senaste tolv månaderna har antalet uthämtade DDD ökat kraftigt och användningen har nu passerat rikets. Antal DDD/1000 invånare som uthämtats på apotek för riket respektive Halland kvartalsvis 2011 till 2015. (Data från Concise, E-hälsomyndigheten) Hur ska smärta behandlas? jehandsalternativ som subventioneras ”endast för patienter med svår långvarig smärta som provat, men inte tolererat, en stark opioid och avbrutit behandlingen”. Förskrivnings- och försäljningsutveckling Försäljningen av tramadol och kodein ökade när försäljningen av dextropropoxifen minskade men har sedan sjunkit. Som en konsekvens har förskrivningen av starka opioider, framför allt oxikodon ökat. Denna ökning motsvarar dock inte minskningen av de svaga opioiderna i DDD (Definerade dygnsdoser) räknat. Om man tittar på Halland specifikt så har vi lyckats mycket väl med att minska användningen av kodein och tramadol. 2011 hade Halland en högre förskrivning av kodeinpreparat än riket som helhet men fyra år senare är antalet uthämtade DDD per tusen invånare i Halland betydligt lägre än i resten av riket. För tramadol uppvisar Halland en i jämförelse med riket proportionerlig minskning men redan 2011 var användningen av preparatet betydligt lägre i Halland. Den minskade användningen i DDD motsvaras väl av ett minskande antal patienter när man tittar i Socialstyrelsens statistikdatabas över läkemedel. Tramadol – biverkningar och missbruksrisk När det gäller starka opioider har Halland en cirka 20 % högre användning än riket i genomsnitt men ökningen över de senaste fyra åren är bara hälften så stor i Halland. Den lägre ökningstakten kan till stor del bero på det aktiva arbetet att minska fentanylanvändningen som ändå är fortsatt hög i Halland. Tramadol registrerades 1995 under namnet Nobligan delvis som ett alternativ till dextropropoxifen. Vid godkännandet gjorde Läkemedelsverket följande bedömning: ”Vid behandling av måttligt intensiva smärtor förefaller tramadol i jämförelse med kombinationen paracetamol/ Sammanfattningsvis har vi med stor sannolikhet haft en för våra patienter bra utveckling de senaste åren i Halland men det är klart fortsatt viktigt att nogsamt överväga vilken behandlingsstrategi man ska välja när det kommer till smärtpatienter vilket leder oss in på nästa stycke. Vad skall vi då välja att använda när paracetamol och NSAID inte räcker? I första hand måste smärtans genes fastställas. Om det gäller akut nociceptiv svår smärta till exempel vid operation kan korttidsbehandling med opiater vara adekvat men som regel endast under en kort period. Vid långtidsbehandling av icke-malign smärta bör i första hand icke-farmakologisk behandling användas – exempelvis fysisk träning, avledning, avstressning, komplementära metoder som akupunktur och TENS. Vid neurogen smärta kan tricyklika alternativt gabapentin vara effektiva. Pregabalin (Lyrica) har också denna indikation men liksom där det gäller tramadol har Lyrica blivit ett problematiskt preparat med missbruk och gatuförsäljning och förskrivningen bör hållas låg. Om det föreligger långvarig smärta utan klara komponenter av nociceptiv eller neuropatisk smärta har läkemedel överhuvudtaget en underordnad roll. Tricykliskt antidepressiva som amitriptylin har bäst dokumentation. Eventuell bakomliggande nociceptiv och/eller neuropatisk smärta ska behandlas som sådan, men det finns en risk för överbehandling med analgetika i denna patientgrupp, både svaga och starka opioder kan bidra till att underhålla en långvarig smärta och konservera patientens syn på smärta som symtom på skada. På senare tid har marknadsföringen och förskrivningen av tapentadol (Palexia depot) ökat. Preparatet är ett tred- Läkemedelskommitténs bedömning är att preparatet inte tillför något utöver morfin och oxikodon och preparatet bör undvikas hos patienter med icke-malign smärta. Population Förekomst % afrikaner/etiopier 29 % afroamerikaner 3,4 % - 6,5 % asiater 1,2 % - 2 % kaukasier 3,6 % - 6,5 % greker 6,0 % ungrare 1,9 % nordeuropéer 1%-2% En uppskattning av förekomsten av ultrasnabba metaboliserare av kodein i olika befolkningsgrupper. (Tabell från produktresumén för Panocod, 2015-07-21) Claes Lagerstedt ordförande Magnus Bengtsson Informationsapotekare 9 Nu ska licensansökningar göras elektroniskt Den första oktober lanserade Läkemedelsverket ett IT-stöd för säker förmedling av licenshandlingar KLAS (kommunikationslösning för licensansökningar). Det nya webbaserade systemet har utvecklats i samarbete med ehälsomyndigheten. Syftet med KLAS är att uppnå en bättre säkerhet och kvalitet i hela informationskedjan, såväl för patient som för förskrivaren och apotek. En viktig förändring är att den nuvarande pappershanteringen av licensansökningar mellan sjukvård och apotek upphör. KLAS gör det möjligt för förskrivare att ansöka, motivera, och komplettera licensärenden via ett webbgränssnitt. Viktigt att notera är att det nya systemet varken förändrar själva processen för en licensansökan inte heller de regler som finns kring licensansökningar (se faktaruta). Vad innebär KLAS för dig som förskrivare? • • Licensmotiveringen måste göras via webbplats, antingen via Läkemedelsverkets hemsida eller via länkar under ”Läkemedel” på Region Hallands intraoch extranät. Läkemedelsuppgifter kan hämtas automatiskt via sökning i en databas där alla licensläkemedel som beviljats licens finns lagrade, manuell registrering är också möjlig. • Delar av licensmotiveringen med känsliga personuppgifter är dolda för apotek. • Insändning av licensmotiveringen sker elektroniskt. • En PDF-kopia av licensmotiveringen kan skapas för att sparas på datorn alternativt skrivas ut. • Mottagningskvitto bekräftar att insändning fungerat. • Komplettering ska insändas elektroniskt. Råd och tips vid användning av KLAS! • • • Vid Enskild licens som ska hämtas på recept kan val av apotek i motiveringen utelämnas (patienten kan då själv välja apotek/apotekskedja). Vid Generell licens ska alltid hela namnet anges i fälten ”vårdinrättning/sjukhus” och ”klinik” detta för att underlätta för apoteken att söka upp licensmotiveringen, till exempel ”Hallands sjukhus Halmstad”, ”Medicinkliniken”. • Vid Generell licens ska ”Apotekets Försörjningsenhet Mölnlycke” anges som apoteksnamn. • Minst ett orsaksalternativ måste anges vid motivering. • När motiveringen skickats erhålls en kvittens med ett referensnummer, numret kan användas vid kontakt med apotek eller Läkemedelsverket. Enskild licens: licens för en enskild patient knuten till en klinik eller motsvarande. • Generell licens: licens för humant bruk reserverad för sjukvårdens behov av läkemedelsförsörjning via rekvisition eller motsvarande knuten till en klinik eller motsvarande. • Veterinär licens: licens som tillgodoser behovet av licensläkemedel före ett enskilt djur, enskild djurbesättning eller ett djurslag knuten till en veterinärklinik eller motsvarande. Licensansökan En licensansökan gäller för en specifik produkt avseende produktnamn, beredningsform, styrka samt innehavare av godkännandet för försäljning eller motsvarande. Observera att utbyte (”generikabyte”) mellan olika licenspreparat inte är tillåtet. Det är värt att OBSERVERA att det inte är möjligt att återskapa licensmotiveringen efter att kvittenssidan stängts ner! • Av denna anledning bör det alltid skapas en PDF-fil som kan skrivas ut eller sparas, knapp för detta finns på kvittenssidan. Behörig förskrivare när det gäller licensläkemedel är den som i Sverige är behörig att utöva läkar-, tandläkar- eller veterinäryrket (LVFS 2012:21). • En annan praktisk funktion på kvittenssidan är att uppgifterna i licensmotiveringen kan kopieras över i en ny motivering. För att ett licensärende ska behandlas krävs en ansökan från ett apotek och en motivering från behörig förskrivare. Detta innebär: • Användarhandledning och instruktionsfilm finns på Läkemedelsverkets hemsida: www.lv.se/licens (samma adress används när licensmotivering ska skapas). Licensansökningsprocessen • Livsmedel måste alltid registreras manuellt. Förskrivaren skapar en licensmotivering som skickas till det apotek som ska söka försäljningstillstånd: • I fältet ”Totalmängd” anges 1 år om det är ett löpande behov. • Apoteket ansöker om licens hos Läkemedelsverket. • Vid manuell registrering av produkt kan ”valfritt” anges i fältet ”Tillståndshavare eller motsvarande” då väljer apoteket den produkt/fabrikant som finns tillgänglig. • Läkemedelsverket beslutar om licens. • Apoteket meddelas beslut om licens (förskrivaren meddelas där så behövs via brev, se nedan). • Expedition mot giltigt recept eller rekvisition kan ske vid det apotek/den apotekskedja som beviljats licens. Vid Enskild licens ska personnummer ÅÅÅÅMMDDNNNN alltid väljas utom i de fall ett • Förskrivaren ansvarar för information till patienten samt framtagande av dokumentation om den specifika produkten till Läkemedelsverket. Om den specifika produkten inte tidigare förekommit på licens ska uppgift om i vilket land den specifika produkten är godkänd samt kopia av produktresumén insändas. I vissa fall kan även mer omfattande farmaceutisk dokumentation krävas. Välj i första hand att söka upp produkten i läkemedelsverkets databas ”Sök produkt”, uppgifter för vald produkt förs då automatiskt in i licensmotiveringen. • 10 fullständigt personnummer saknas, då ska födelsedatum anges. Har personen skyddad identitet kan namnet ersättas med ”skyddad identitet”. Licenstyper • Att förskrivaren är ansvarig för val av produkt. För uppgift om tillgänglig produkt bör apoteket kontaktas. Läkemedelsverket saknar uppgift om tillgänglighet. • Att förskrivaren tydligt motiverar behovet av licensläkemedlet. • Att förskrivaren insänder dokumentation om aktuell produkt, i de fall den specifika produkten inte tidigare förekommit på licens. • Att expedierande apotek gör en licensansökan för den specifika produkt som avses expedieras, det vill säga ansöker hos Läkemedelsverket om tillstånd till försäljning av en specifik produkt. Normalt handläggs ansökan inom sju arbetsdagar och svar skickas tillbaka till sökande apotek. I vissa fall kan bedömningen ta längre tid, till exempel när licensansökan behöver skickas till konsult eller då den specifika produkten inte tidigare förekommit på licens. Kortfattad information om licenser Licens är ett försäljningstillstånd för ett apotek att sälja ett läkemedel som inte är godkänt i Sverige. Ett icke-godkänt läkemedel får inte utlämnas från apotek förrän Läkemedelsverket beviljat tillstånd till detta det vill säga apoteket har erhållit en beviljad licens. När motiveringen inte är tillräckligt utförlig eller farmacevtisk och/eller klinisk dokumentation för aktuellt läkemedel bedöms nödvändig skriver Läkemedelsverket till förskrivaren och ber om utförligare motivering/dokumentation. Ett nytt beslut skickas till apoteket och i vissa fall till förskrivaren så snart Läkemedelsverket har fått kompletterande information från förskrivaren och beslut har fattats. Beviljad licens En beviljad licens är giltig på de apotek som har fått licensen beviljad och apotek inom samma kedja med samma ägare. Licensen är inte bunden till en viss förskrivare utan avser förskrivning från en viss klinik. Recept från den klinik som licensen är beviljad för kan expedieras. Giltighetstiden är högst ett år. Giltighetstiden kan i vissa fall begränsas, till exempel vid ansökan avseende centralstimulantia. I de fall Läkemedelsverket begränsar giltighetstiden anges dettas i beslutet. Patrik Olsson apotekare, Läkemedelsenheten 11 Femton års arbete med klinisk farmaci i Lund – sammanfattning av Lund Integrated Medicines Management model (LIMM) Arbetet med klinisk farmaci i Lund startade som ett projekt 1999, då man genomförde en systematisk analys av potentiella problem och begränsningar vid inläggning, sjukhusvistelse och utskrivning. För varje del utvecklades specifika verktyg, checklistor och ansvarsområden som testades. Den slutgiltiga modellen är teambaserad och består av läkemedelsavstämning, läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse. Projektet har resulterat i nitton specifika vetenskapliga publikationer och manuskript och legat till grund för fyra doktorsavhandlingar och mer än 30 magisterexamen. Modellen har visats förbättra vården genom att identifiera och lösa läkemedelsrelaterade problem (LRP), minska överföringsfel och förbättra läkemedelsbehandlingen enligt Medication Appropriateness Index (MAI) (Tabell 1). Tabell 1. Aktiviteter vid inskrivning, under sjukhusvistelse och vid utskrivning: sammanställning av studerade potentiella vinster Potentiell vinst Resultat och referenser Den kliniska farmacevten identifierar systematiskt läkemedelsrelaterade problem Identifierade 1,9 LRP (huvudsakligen fel i läkemedelslistan) med användning av LIMM intervjuformulär. Identifierade 7,6 LRP med användning av LIMM läkemedelsgenomgångformulär. (Bondesson Å, 2012) Intervjuformuläret kan användas kliniskt och i forskningssyften. (Bondesson Å H. L., 2009) Den kliniska farmacevten identifierade i medel 6,5 LRP med användning av formulären. (Bergkvist-Christiansen A, 2011) Identifierar problem som inte skulle identi- Vid användning av intervjuformuläret identifieras i medel ett problem som fierats under standard vård inte skulle identifieras under standard vård. (Hellström L, 2012) Vid användning av läkemedelsgenomgångsformuläret och LIMM symtombedömningsformulär identifieras 8 LRP som inte skulle identifieras under standard vård. (Bondesson Å E. T., 2013) Rekommendationer från apotekare till läkare utförs systematiskt för att lösa och förebygga LRP 81 % och 62 % av LRP som identifierades med intervjuformulär respektive läkemedelsgenomgångsformulär presenterades och rekommenderades. (Bondesson Å H. L., 2012) 56 % av alla LRP identifierade med intervjuformulär och läkemedelsgenomgångsformulär presenterades och rekommenderades. (BergkvistChristiansen A, 2011) Läkaren följer systematiskt apotekarens rekommendationer 90 % (Bondesson Å H. L., 2012) och 64 % (Bergkvist-Christiansen A, 2011) av rekommendationerna följdes av läkaren. Apotekarens rekommendationer är kliniskt Av alla LRP var 83 % av rekommendationerna rankade som något signifirelevanta kant eller mer och 49 % var rankade signifikant eller mer. (Bondesson Å H. L., 2012) 12 Patientbehandlingen blir mer ändamålsenlig MAI förbättrades och antalet mindre lämpliga läkemedel minskade under sjukhusvistelsen, detsamma gällde två veckor efter utskrivning. Läkare och sjuksköterskor är nöjda med apotekarens deltagande i vårdteamet och med de vinster som det medför patienten Den angivna vinsten för patienten och för hälsosjukvårdsteamet samt apotekarens arbete värderades som hög på en sexgradig skala, med median och intervall mellan 5-6 (1=ingen vinst, 6= stor vinst). (Bergkvist-Christiansen A, 2011) (Bondesson Å E. T., 2013) Sjukhusåterinläggningar minskar Sjukhusåterinläggningar inom tre månader som berodde på LRP minskade med 55 %, från 12 till 5,6. (Hellström L, Impact of the Lund Integrated Medicines Management (LIMM) model on medication appropriateness and drug-related hospital revisits., 2011) Total återinläggning var inte påverkad. (Hellström L H. P., 2012) Läkemedelsberättelse minskar avvikelser i läkemedelslistan Andelen patienter utan avvikelser i läkemedelslistan (jämfört med vad de verkligen tar) ökade från 34 % till 68 %. (Midlöv P, 2008) Minskad risk för kliniska konsekvenser Andelen patienter med moderat till hög risk för kliniska konsekvenser minskade från 32 % till 16 %. (Midlöv P, 2008) Kvalitetssäkrad läkemedelsberättelse i LIMM utskrivningsmeddelande minskar andelen avvikelser ytterligare Det totala antalet avvikelser minskade med 45 % från 12,0 till 4,8 läkemedel. Andelen patienter utan avvikelser ökade från 63 % till 73 %. (Midlöv P B. L., 2012) Patienten erhåller hög kvalitativ utskrivningsinformation skriven av läkare Andel avvikelser i läkemedelslistor och läkemedelsberättelser minskar något vid Lunds Universitetssjukhus vårdavdelningar under en ettårig uppföljning, men antalet patienter som erhåller informationen är fortfarande låg (31 % och 27 %). (Eriksson T, 2011) Sjukvårdskontakter minskar efter utskrivning Andelen patienter som söker vård beroende på avvikelser i läkemedelslistan minskar från 8,9 % till 4,4 %. (Midlöv P D. E., 2008) I tillägg har man utvecklat flera kurser vid Lunds universitet för studenter och anställd personal. LIMM-modellen har också haft stor inverkan på apotekarutbildningen i och med tillkomsten av ett Magisterprogram i Klinisk farmaci vid Uppsala universitet. LIMM-modellen har också erhållit flera nationella priser t.ex. Dagens Medicins pris Guldskalpellen. I Skåne har varje sjukhus anställt ett antal kliniska apotekare för att utföra läkemedelsgenomgångar enligt LIMM. I Halland är vi idag ett litet antal apotekare som delvis arbetar med läkemedelsgenomgångar. Vi finns på Läkemedelsenheten i Halmstad och Varberg och har för närvarande kontakt med ortopedkliniken, kirurgkliniken och medicinkliniken i Varberg samt psykiatrin. I primärvården finns möjlighet att kontakta oss vid behov via mail och telefon. Har ni några frågor så är ni välkomna att kontakta oss! Linda Landelius apotekare, Läkemedelsenheten Kontaktuppgifter apotekare Specifika frågor gällande läkemedelsbehandling i öppenvården E-post: Telefon: [email protected] 0300 - 56 54 11 För läkemedelsavstämning respektive läkemedelsgenomgång på Hallands sjukhus E-post: Telefon Halmstad Telefon Varberg [email protected] 035 - 13 19 49 (319 49) 0340 - 66 37 87 (637 87) Referenser Bergkvist-Christiansen A, B. Å. (2011). The process of identifying, solving and preventing drug related problems in the LIMM-study. Int J Clin Pharm, ss. 33:1010-18. Bondesson Å, E. T. (2013). In-hospital medication reviews reduce unidentified drug-related problems. Eur J Clin Pharmacol, ss. 69:647-55. Bondesson Å, H. L. (2009). A structured questionnaire to assess patient compliance and beliefs about medicines taking into account the ordered categorical structure of data. J Eval Clin Pract, ss. 15:713-23. Bondesson Å, H. L. (2012). Acceptance and importance of clinical pharmacists LIMM-based recommendations. Int J Clin Pharm, ss. 34:272-6. Eriksson T, H. P. (2011). Experiences from the implementation of structured patient discharge information for safe medication reconciliation at a Swedish university hospital. Eur J Hosp Pharm Sci, ss. 2:42-9. Hellström L, B. Å. (2011). Impact of the Lund Integrated Medicines Management (LIMM) model on medication appropriateness and drugrelated hospital revisits. Eur J Clin Pharmacol, ss. 67:741-52. Hellström L, B. Å. (2012). Prediction of medication history errors at admission to hospital. BMC Clin Pharmacol , s. 12:9. Hellström L, H. P. (2012). Clinical implementation of systematic medication reconciliation and review as part of the Lund Integrated Medicines Management model - impact on all-cause emergency department revisits. J Clin Pharm Therapeut, ss. 37:86-92. Midlöv P, B. L. (2012). Medication reconciliation interventions reduce medication errors when elderly patients are discharged from hospital. Int J Clin Pharm, ss. 34:113-19. Midlöv P, D. E. (2008). Clinical outcomes from the use of Medication Report when elderly patients are discharged from hospital. Pharmacy World Sci, ss. 30:840-5. Midlöv P, H. L. (2008). Medication report reduces number of medication errors when elderly patients are discharged from hospital. Pharmacy World Sci, ss. 30:92-8. 13 Fö Zytiga och Xtandi ska förskrivas på recept Två läkemedel som används vid kastrationsresistent prostacancer, Zytiga (abirateron) ock Xtandi (enzalutamid) ingår sedan i somras i läkemedelsförmånen. Dessa läkemedel har tidigare rekvirerats till våra sjukvårdsinrättningar men de ska nu förskrivas på recept. Region Halland har via Sveriges kommuner och landsting (SKL) en överenskommelse med respektive läkemedelsföretag dels För sjuksköterskor kring rak rabatt men också riskdelning för icke responders. Denna uppföljning är tänkt att genomföras per automatik genom datainsamling i det nationella receptregistret. Det är således av största vikt att alla ordinationer av Zytiga och Xtandi sker genom receptförskrivning. Patrik Olsson apotekare, Läkemedelsenheten Den heter SOSFS 2015:7 Konverteringsguide för opioider Vi har fått önskemål om att tillgängliggöra den konverteringsguide för opioider som finns i våra Terapirekommendationer på även andra sätt. Studie hur vi använder receptfria läkemedel Guiden finns tillgänglig för utskrift på 1. Region Hallands intranät (https://intra.regionhalland.se/amnesomranden/lakemedel/behandlingsrekommendationer/Sidor/default.aspx ) 2. Region Hallands publika nät, på samma sida som Terapirekommendationerna - scrolla ner lite på sidan till stöddokument för kapitel 18, Smärta. (www.regionhalland.se/terapirek) Kom ihåg att ordination av opioidanalgetika vid nociceptiv smärta ska vara tidsbegränsad med en plan för uppföljning och utsättning. Vid akut smärta, även postoperativ smärta, finns sällan behov av mer än en veckas behandling. Konverteringsguide Extradosen utgör cirka 1/6 av dygnsdosen Oxikodon Hydromorfon Fentanyl Dygnsdos mg Extrados mg Dygnsdos mg Extrados mg Dygnsdos mg Extrados mg Dygnsdos mg Extrados mg Dygnsdos mg Extrados mg Dygnsdos mg Extrados mg µg/h po po sc/iv sc/iv po po sc/iv sc/iv po po sc/iv sc/iv transdermalt 20 2,5–5 7–10 1–2 10 1–2 7 1 40 5–10 15–20 2–5 20 2–5 15 2 4–8 1,3 2–4 ≤1 12 60 10 20–30 3–5 30 5 20 3 8–12 2,6 4–6 ≤1 25 80 10–15 30–40 5–7 40 5–10 30 5 12–16 2,6 6–8 1 25 100 15 35–50 6–8 50 5–10 35 6 14–20 2,6–3,9 7–10 1–2 37 120 20 45–60 7–10 60 10 45 7 18–24 2,6–3,9 9–12 2 50 160 25 60–80 10–15 80 10–15 60 10 24–32 3,9–5,2 12–16 2–3 50 220 40 80–110 15–20 110 20 80 1015 32–44 5,2–7,8 16–22 3–4 75 320 55 120–160 20–25 160 25 120 20 48–64 7,8–10,4 24–32 4–6 100 400 70 150–200 25–35 200 35 150 25 60–80 10,4–13 30–40 5–7 125 500 85 185–250 30–40 250 40 185 30 74–100 12–17* 37–50 6–9 150 12 580 100* 215–290 35–50 290 50 215 35 86–116 14–19* 43–58 7–10 175 680 115* 255–340 45–55 340 55 255 45 102–136 17–23* 51–68 9–12 200 760 125* 285–380 50–65 380 65 285 50 114–152 19–25* 57–76 10–13 225 860 145* 320–430 55–70 430 70 320 55 128–172 21–29* 64–86 11–15 250 940 155* 350–470 60–80 470 80 350 60 140–188 23–31* 70–94 12–16 275 1040 175* 390–520 65–85 520 85 390 65 156–208 26–35* 78–104 13–18 300 * Beställ i kapselform •Varje patient skall dostitreras individuellt. •Försiktig konvertering vid högre doser. Läkemedelsverket har gjort en sammanfattning av 6 studier om hur receptfria läkemedel används. Man kom fram till att användningen av receptfria läkemedel överlag ser bra ut, men det finns vissa områden som kan bli bättre. Förbättringsområden är bland annat kassation och förvaring, rådgivning till konsumenter och ungas användning av värktabletter. Rapporten baseras på data som Läkemedelsverket samlat in under 2008-2013. Utredningen innehåller också förslag på uppföljning och hur man kan gå vidare för att förbättra användningen av receptfria läkemedel. Läs hela rapporten och dess olika delar på Läkemedelsverket.se. Anmälningar om näs-, mun- och halssprayer Läkemedelsverket har fått in ett flertal rapporter om allergiliknande reaktioner vid användandet av näs-, mun- och halssprayer. De berörda produkter som anmälts, används vid förkylningar och är inte läkemedel utan medicintekniska produkter. (CE-märkta) De allergi- eller överkänslighetsreaktioner som anmälts är klåda, hosta och svullnad i slemhinnan. Inga allvarliga reaktioner har rapporterats. juk sk öt er sk Därför vill man understryka vikten av att läsa innehållsförteckningen noga och speciellt noga om man är överkänslig eller allergisk sedan tidigare. or Restnoterade läkemedel En ny utredning från Läkemedelsverket föreslår att läkemedelsföretagen skall bli skyldiga att inrapportera restnoterade läkemedel. Med restnotering menar man en läkemedelsbrist, då tillverkaren inte kan få fram och leverera ett läkemedel till partihandlare och vidare till apoteken. Detta kan innebära att patienten inte får sitt läkemedel. Ungefär 50 restnoteringar anmäls årligen till Läkemedelsverket och dessa beror oftast på kvalitetsdefekter, brist på aktiv substans, ändring i produktionsprocess eller produktionsplaneringsfel. Det kan även röra sig om transportskador eller oväntad stor efterfrågan. Problemet finns inte bara på den svenska marknaden utan är ett globalt problem. Förslag till åtgärd är nu: • Lagstadgad skyldighet att anmäla restsituationer till Läkemedelsverket • Publik information av anmälda restnoteringar Förslagen innebär att myndigheter, sjukvård samt apotek snabbt får tillgång till informationen och kan hitta andra lösningar för patienterna. Sist men inte minst… Anmäl dig till vår Öron, näs och halsutbildning den 18/11 på Stadt i Varberg 13-16.30. Lunch innan! Föreläsare överläkare Finn Jörgensen samt överläkare Eva Ellergård. Informationssköterska Katarina Möller Fornander Öron - näs- och halsföreläsning för distriktssköterskor Tid och plats: Onsdag den 18 november kl 13.00 - 16.30 på Stadshotellet i Varberg. Lunch kl 12.00 Föreläsare: Överläkare Eva Ellegård och överläkare Finn Jörgensen på ÖNH-mottagningen, Hallands sjukhus Tänk på: 14 Den 15 april kom en uppdaterad version från Socialstyrelsen över våra rekommenderade läkemedel! Det som är uppdaterat är att man tagit bort de substanser som var inaktuella. Alltså tyvärr inga nya substanser med på listan. Skriv ut ditt ex från sos.se. Morfin/Ketobemidon rs Anmäl er till [email protected] Med tillstånd från Höglandssjukhuset Eksjö 15 Läkemedelskommittén Halland och dess Terapigrupper anordnar interaktiv fortbildning under hösten 2015 Halmstad fre 16 okt tors 12 nov Hotell Mårtensson Hotell Mårtensson Hud / Reuma Barnhälsa i fokus - tema magen Varberg fre 9 okt fre 6 nov Kungsbackatis 20 okt Stadshotellet Stadshotellet Ischemisk hjärtsjukdom och hjärtsvikt Barnhälsa i fokus - tema magen Gottskär Hotell Hud / Reuma Tider Målgrupp Kl 13.30 - 16.30 men i Kungsbacka kl 13.00 - 16.00. Läkare, övrig sjukvårdspersonal i mån av plats DOSTJÄNSTEN Region Halland har tecknat avtal med Apoteket AB gällande dosförpackade läkemedel, vilket innebär byte av leverantör från nuvarande Apotekstjänst AB till Apoteket AB. Övergången till Apoteket AB kommer att ske under perioden 15 januari till 15 februari 2016. Vi bjuder in till informationsmöte gällande ny dosaktör den 9 november i Varberg och 10 november i Halmstad. Inbjudan vänder sig till dig som arbetar med dospatienter inom kommunal, offentlig och privat öppenvård. För anmälan, vänligen följ länk nedan; https://www.esmaker.net/nx2/s.aspx?id=c698ab24dad3 Dosförvaltningen i Halland Ansvarig utgivare Överläkare Claes Lagerstedt, ordförande Redaktör/layout Apotekare Magnus Bengtsson Layout Assistent Halina Arvidsson Redaktionskommitté Läkemedelskommitténs Arbetsutskott Foto Läkemedelskommittén Halland Adress Region Halland - Läkemedelskommittén Halland Box 517, 301 80 Halmstad Tel 035-136520 Fax 035-136522 E-post [email protected] Hemsida www.regionhalland.se/lakemedel Tryck Danagård - Litho
© Copyright 2025