1. No category

JURIDISKA INSTITUTIONEN
1
TENTAMEN
LAGE01 Civilrättskipning och internationell privaträtt, 12 hp
Tid:
Fredagen den 13 mars 2015 kl. 08.00 – 13.00
Plats:
MA 9
Examinatorer:
Michael Bogdan, Joel Eriksson, Lotta Maunsbach, Ulf
Maunsbach och Peter Westberg
Tillåtna hjälpmedel:
Se nästa sida
 Anteckna ditt examinationsnummer här så du har det tillgängligt när resultatet anslås –
resultatet anslås med examinationsnummer och
de fyra sista siffrorna i ditt personnummer
 Digital tentamenskod: 17317485
Du ska alltid logga in med ditt STiL-id vid en digital tentamen. Ditt personliga STiL-id anger
du där DigiExam efterfrågar ett Student-id.
Du ska alltid skriva ditt examinationsnummer samt de fyra sista siffrorna i ditt
personnummer överst i svaret på varje ny fråga.
 Maximal poäng per fråga: 20 poäng. Maximal poäng totalt: 100 poäng.
 Betygsgränser:
AB
80 - 100 poäng
BA
66 – 79 poäng
B
50 – 65 poäng
 Peter Westberg kommer till skrivningen ca. kl. 10.30. Michael Bogdan är tillgänglig per
telefon 10.30-11.00 (kontakta tentamensvakt)
 Resultatet föreligger onsdagen den 8 april 2015
 Varje fråga besvaras på separata skrivningsark!
Texta namn och personnummer på alla inlämnade svarspapper!
JURIDISKA INSTITUTIONEN
2
Tillåtna hjälpmedel vid tentamen är
• Lagtext
• Rättsfallskompendium i Civilrättskipning
• Författningssamling i internationell privat- och processrätt (Bogdan/Lindskog)
• Internationellt privaträttsliga rättsfall (Bogdan/Lindskoug/Maunsbach)
Dessa hjälpmedel får endast innehålla paragraf- och rättsfallshänvisningar, stickord,
understrykningar (inklusive överstrykningar av ord med färgpenna) och enstaka nyckelord
men inte sammanhängande text. Med stickord menas endast ord och uttryck som finns i
lagtexten hos en lagregel och som antecknas i marginalen vid sidan av den aktuella
lagregeln. Med enstaka nyckelord menas ett juridiskt begrepp, så som dispositionsprincip
eller jura novit curia, som antecknas i marginalen vid sidan av en lagregel.
Anteckningar som har gjorts i lagboken under tidigare terminer än T5 ("gamla
anteckningar"), behöver inte raderas utan får stå kvar, t.ex. sådana anteckningar som gjorts i
UB eller FB. Görs nya anteckningar under denna kurs, t.ex. i UB eller FB, gäller reglerna för
tillåtna anteckningar enligt bestämmelserna för denna kurs
JURIDISKA INSTITUTIONEN
3
Fråga 1
Denna fråga ska besvaras kortfattat. Du får inte använda mer än 40 ord (exklusive
hänvisning till lagrum och/eller rättsfallsnummer) per delfråga för ditt svar. Om svaret
överskrider 40 ord beaktas inte överskridande del vid examinationen. Använd anvisad
plats på svarsbladet.
Vilka av följande påståenden är rätt respektive fel? För full poäng på varje delfråga ska du
först uttryckligen skriva om påståendet är rätt eller fel. Därefter ska du kort motivera svaret
samt ange relevant lagrum, rättsfall och/eller rättslig princip.
Påståenden (korta svar)
a) Journalisten Sven vet genom ett tips att de lokala lundaföretagen Emballering AB och
Leveranslösningar AB har en stor civilrättslig tvist förestående. Han har blivit
informerad om att parterna har försökt förhandla men att det nu enbart återstår att
låta tingsrätten lösa tvisten. Sven vet vidare att de båda företagen har sina säten i
just Lund och ser fram emot att bevaka tvisten och så småningom sitta med under
den kommande huvudförhandlingen vid Lunds tingsrätt. Döm om Svens förvåning när
parterna har bestämt sig för att lösa tvisten vid Stockholms tingsrätt istället och
väcker talan där. Ska han verkligen behöva ta sig ända till Stockholm för att kunna
bevaka tvisten på plats? Det kan väl inte stämma att parterna får bestämma en sån
här sak själva?
b) Parterna i en tvist som i förstaläget har beslutats av en skiljenämnd enligt reglerna
för lagen om skiljeförfarande befinner sig nu i den situationen att förlorande parten
har klagat på skiljedomen på formell grund därför att man anser att en av
skiljemännen varit jäviga. Motparten håller inte med om detta, men är mer orolig för
att känslig information från skiljeförfarandet ska läcka ut till allmänheten. Han lugnar
sig däremot när han drar sig till minnes att eftersom skiljeförfarandet i grunden är
privat och icke offentligt så kommer inte heller den efterföljande prövningen vid
allmän domstol att vara offentlig.
c) Anders har genom en dum och ogenomtänkt affär dragit på sig ganska stora skulder.
Nu har han av sin arbetsgivare fått veta att Kronofogdemyndigheten (KFM) tänker ta
nästan hela hans lön för att reglera skulden. Anders, som inte har någon egendom
eller annat av värde, känner sig illa behandlad. Kan verkligen KFM ta nästan hela
hans lön? Det är ju hans enda tillgång och han behöver denna för att klara sig
igenom vardagen.
d) Företagen Medialösningar AB (MAB) och Content Master AB (CMAB) har efter flera
år av bra samarbete blivit oense om avtalet kring hur CMAB ska leverera innehåll till
en av MAB:s publikationer. Efter många om och men tar de till sista hjälp av och
anlitar en professionell medlare som får företagen att komma överens. Vd:n för MAB
är nöjd med detta, men säger samtidigt till CMAB:s Vd att företagen nu får vara extra
noga med att hålla medlingsöverenskommelsen eftersom "det är ju inte som att vi
JURIDISKA INSTITUTIONEN
4
kan få hjälp av kronofogden om någon av oss inte följer det vi kommit överens
om".
e) Sara har lånat ut sin bil, en Volvo, till sin goda vän Åsa. När Sara efter ett tag vill att
Åsa lämnar tillbaks bilen är Åsa inte lika pigg på detta och menar att hon behöver den
mer än Sara. Efter ett par hetsiga diskussioner i frågan ser Sara inget annat alternativ
än att stämma Åsa vid tingsrätten för att få tillbaks sin bil. Hon formulerar yrkandet
som att tingsrätten ska förplikta Åsa att "överlämna den utlånade bilen" till Sara, den
rättmätiga ägaren. I andra hand, för det fall Åsa av någon anledning inte kan lämna
över bilen, yrkar Sara att tingsrätten ska förplikta Åsa att till henne betala "den
summa som bilen är värd". Sara är inte jurist, och är osäker på om hon har formulerat
yrkandena tillräckligt noggrant, men hennes vän Hannes pluggar juridik och tror sig
veta att dessa formuleringar räcker alldeles utmärkt för att talan ska vara fullgod på
den här punkten. (Fokusera i svaret på de hur de kursiva delarna är formulerade och
inte på vad en talan i övrigt ska innehålla.)
Fråga 2
Hantverkaren Gun-Marie har blivit stämd av företagaren Urban. Som kärande utkräver
Urban ansvar för Gun-Marie för en av henne utförd men påstått undermålig fasadputsning i
grönfärgat putsbruk på Urbans fabriksbyggnad. I stämningsansökan anger Urban bland annat
att han som bevis för det bristfälliga putsarbetet kommer att vid huvudförhandlingen höra
en av honom anlitad expert på mur- och putsarbete, högskoleingenjören Hillevi. I svaromålet
ger Gun-Marie uttryck för sitt bekymmer rörande denna expertundersökning. Gun-Marie
hävdar att hon förgäves har försökt få Urban att ge henne möjlighet att själv, tillsammans
med en egen expert, inspektera fabriksbyggnaden för att undersöka om det finns någon
sanningshalt i Urbans beskyllningar. Hon påstår samtidigt att det har varit omöjligt att få
Urban att redovisa vad ingenjören Hillevi kommit fram till, hur undersökningen har gjorts
och på vilket sätt resultatet av undersökningen har kontrollerats. Han har dessutom förbjudit
Gun-Marie att ta kontakt med Hillevi.
A. Antag att Gun-Marie i svaromålet begär att tingsrätten ska 1) ålägga Hillevi att före
huvudförhandlingen samtala med Gun-Mari om Hillevis besiktning och svara på de frågor
som Gun-Marie har om Hillevis undersökning, 2) ålägga Urban att se till att Hillevi skriftligen
upprättar en redovisning av sin besiktning och i god tid före huvudförhandlingen skickar den
till Gun-Marie, 3) ge Gun-Marie tillstånd att själv och tillsammans med en egen expert
inspektera fabriksbyggnaden i god tid före huvudförhandlingen. Notarien Karl-Alfred får
uppdraget av ansvarig rådman att göra en rättsutredning i dessa väckta besiktningsfrågor;
ska bifall ges till alla dessa yrkanden eller till något av dem eller får och ska tingsrätten
förordna om något annat? Vad bör notarien ge för besked i sin rättsutredning?
B. Urbans yrkande är att Gun-Marie ska förpliktas betala vad det kostar att rensa bort den
undermåliga putsningen på fabriksbyggnaden och vad det kostar att låta en annan
hantverkare utföra ett nytt putsarbete. Han preciserar den sammanlagda kostnaden till
234.000 SEK och begär ersättning som svarar mot detta belopp. Gun-Marie motsätter sig
betalningsskyldighet. Hon hävdar att hon har utfört ett fullgott arbete. Reservationsvis
JURIDISKA INSTITUTIONEN
5
framhåller hon, att om det nu mot all förmodan skulle finnas brister i utfört arbete kan hon
gå med på att förpliktas att reparera bristerna. Gun-Marie påpekar att hon inte bara har en
rätt att få avhjälpa fel i utförd tjänst utan också att den förpliktelsen inte är lika ekonomiskt
betungande som att till Urban betala vad han yrkar. Notarien Karl-Alfred får vara med vid
rådmännens överläggning till dom. Ordföranden ger Karl-Alfred chansen att ha en egen åsikt
om huruvida käromålet ska bifallas. Karl-Alfred menar att utredningen visar att Gun-Maries
arbete är så bristfälligt som Urban påstår och föreslår att Urbans talan ska bifallas i den
utsträckning som Gun-Marie gått med på att den ska bifallas, nämligen att Gun-Marie i
domslutet ska åläggas åtgärda de fel och brister som utförd putsning visat sig ha. Karl-Alfred
menar att civilrätten ger uppdragstagaren optionen att välja på vilket sätt en bristfälligt
utförd tjänst ska åtgärdas och att en domstol inte ska förplikta en svarande att utföra något
som är mera betungande än vad som krävs för komma till rätta med uppkomna problem.
Karl-Alfred påpekar också att Gun-Maries uttalande om att hon vill avhjälpa felen får
uppfattas som ett villkorat och bindande medgivande av Urbans käromål. Bör rådmännen
följa Karl-Alfreds förslag till domslut?
C. Antag att rådmännen följer notariens förslag till domslut och förpliktar Gun-Marie att
åtgärda de fel och brister som utförd fasadputsning visat sig ha. Gun-Marie är missnöjd och
överklagar med påståendet att tingsrätten har dömt fel och att hovrätten helt bör ogilla
Urbans käromål. Hovrätten beslutar om skriftväxling med Urban. I sitt svar över Gun-Maries
överklagande motsätter sig Urban ändring av tingsrättens dom och framhåller dessutom att
Gun-Marie med sitt överklagande på ett otillåtet sätt försöker återta sitt medgivande i
tingsrätten, utan att hon har särskilda skäl för att göra det först i hovrätten. Hur bör
hovrätten besluta i anledning av Gun-Maries överklagande?
Fråga 3
Företaget Glasblåsarna AB och Finsand AB har tillsammans utarbetat den optimala
sandblandningen för glastillverkning. Sandblandningen har tillkommit efter noggranna
undersökningar och diverse provblåsningar. Finsand AB levererar sandblandningen till
Glasblåsarna AB i enlighet med den avtalade sammansättningen, vilken framgår specifikt av
avtalet mellan parterna. I leveransavtalet finns också följande sekretessklausul intagen
under rubriken sekretess:
Sekretess
”Parterna förbinder sig att inte i något sammanhang yppa någon information med anledning av detta
avtal eller med anledning av de undersökningar av den avtalade sandblandningen som har föregått
detta avtal.”
Sist i avtalet finns också följande tvistlösningsklausul under rubriken tvistlösning:
Tvistlösning
”Tvister med anledning av detta avtal ska lösas genom en av parterna gemensamt utsedd
beslutsfattare. Beslutsfattarens avgörande ska vara slutligt och bindande mellan parterna. Parterna
har inte någon rätt att få avgörandet överprövat varken på materiell eller formell grund.”
JURIDISKA INSTITUTIONEN
6
Glasblåsarna AB har under en period haft problem med sin produktion eftersom glasmassan
inte fungerar för tillverkning av glas på önskvärt sätt. Glasblåsarna AB misstänker att det är
sandblandningen som är fel. De låter därför undersöka denna och mycket riktigt visar
undersökningen att andelen kvartssand inte överensstämmer med den avtalade mängden
för specialblandningen. Glasblåsarna AB stämmer därför Finsand AB vid tingsrätten och yrkar
ersättning med 150 000 kr för den skada som de har lidit på grund av att sandblandningen är
felaktig. Finsand AB invänder i sitt svaromål att det inte är något fel på den levererade
sandblandningen. Denna har blandats helt i enlighet med parternas avtal. Finsand AB menar
att det snarare är tillsättningen av soda vid tillverkningsprocessen som är felaktig och som
har orsakat den undermåliga glasmassan. Finsand AB framställer även några andra
invändningar mot proceduren som de menar att tingsrätten måste ta ställning till innan det
över huvud taget kan bli tal om någon prövning av kärandens talan.
a) Finsand AB menar att tvistlösningsklausulen i avtalet är en skiljeklausul som gör att
tingsrätten inte är behörig att pröva den aktuella tvisten. Tingsrätten ska därför
avvisa Glasblåsarna ABs talan.
b) I avtalet mellan parterna finns en sekretessklausul som innebär att en eventuell tvist
mellan parterna inför tingsrätten måste ske inom stängda dörrar samt att den
skriftliga avtalshandlingen ska beläggas med sekretess.
Du får som notarie i uppdrag att komma med förslag på hur tingsrätten ska
förhålla sig till de framställda invändningarna a)-b) ovan och vilken betydelse de har för
tingsrättens handläggning av tvisten.
Anta istället att Glasblåsarna AB påkallar ett tvistlösningsförfarande i enlighet med
tvistlösningsklausulen i avtalet och att parterna enas om att advokat Lisa Larsson ska agera
beslutsfattare. Efter genomfört förfarande kommer Lisa fram till att sandblandningen har
varit felaktig och att Glasblåsarnas talan därför ska bifallas. Däremot menar hon att
Glasblåsarna endast styrkt en skada motsvarande 75 000 kr och Finsand AB förpliktigas
därför att betala 75 000 kr till Glasblåsarna AB. Glasblåsarna AB är missnöjda med detta
beslut och väcker talan inför tingsrätten och yrkar ersättning med hela beloppet 150 000 kr
på samma grund som ovan. Som bevisning till styrkande av att sandblandningen har varit
felaktig åberopar Glasblåsarna AB vittnesförhör med Lisa Larsson. Finsand AB invänder
följande mot Glasblåsarna ABs talan:
c) Enligt tvistlösningsavtalet är tvisten slutligt prövad av den av parterna utsedda
beslutsfattaren. Detta avgörande får inte överklagas av Glasblåsarna AB. Tingsrätten
ska därför avvisa Glasblåsarna ABs förda talan, i vilket fall som helst omöjliggör Lisa
Larssons avgörande att Glasblåsarna ska tillerkännas ytterligare ersättning.
d) Lisa Larsson är som beslutsfattare i ett privat tvistlösningsförfarande undantagen från
vittnesplikt och hon har därför inte någon skyldighet att uttala sig om sådant som
förekommit under det privata tvistlösningsförfarandet och inte heller om
beslutsfattandet.
JURIDISKA INSTITUTIONEN
7
Tingsrätten känner sig villrådig. Du får som notarie i uppdrag att komma med förslag på hur
tingsrätten ska förhålla sig till de framställda invändningarna c)-d) ovan och vilken betydelse
de har för tingsrättens handläggning av tvisten?
Fråga 4
Denna fråga ska besvaras kortfattat. Du får inte använda mer än 40 ord (exklusive
hänvisning till lagrum och/eller rättsfallsnummer) per delfråga för ditt svar. Om svaret
överskrider 40 ord beaktas inte överskridande del vid examinationen. Använd anvisad
plats på svarsbladet.
Påståenden (korta svar)
Du arbetar på advokatbyrån Byrån och har en intensiv dag att se fram emot. Nedanstående
fem klienter passerar ditt kontor och din uppgift är att klargöra om deras skilda påståenden
om gällande rätt stämmer. Svara kort med angivande av relevanta lagrum samt, i
förekommande fall, relevant praxis.
A. Dagens första klient är Lionel. Han är brasiliansk medborgare och flyttade för ett antal
år sedan till Malmö med sin tillika brasilianska hustru Christina. I Malmö arbetar
Christina som skattekonsult och Lionel har spelat professionell fotboll. Dessvärre har
en långdragen skada lett till att Lionel nu står utan kontrakt och dessutom har
äktenskapet med Christina spruckit. Lionel vill därför att Christina ska betala ut
underhåll till honom, men de tidigare makarna har ett avtal som de ingick i samband
med äktenskapet i Brasilien, av vilket det framgår att båda oberoende av varandra
frånsäger sig alla anspråk på underhåll. Lionel menar att ett sådant avsägande av rätt
till underhåll måste prövas enligt Svensk rätt. Stämmer det?
B. Dagen andra klient är Katja. Hon sysslar med grafisk design och arbetar mot klienter i
hela världen. I de uppdragsavtal som hon använder anges normalt att eventuella
tvister med anledning av avtalet ska prövas av svensk domstol med tillämpning av
svensk rätt, men en av Katjas amerikanska klienter vill nu att det i stället ska hänvisas
till lagen i Kalifornien. Katja menar att det egentligen inte spelar så stor roll,
eftersom prövningen ändå ska ske i Sverige kommer tvingande regler i Sverige bli
tillämpliga även om avtalet i övrigt hänvisar till ett annat lands lag. Stämmer det?
C. Dagen tredje klient är Johan. Han driver ett litet företag i Malmö som säljer
konsulttjänster inom livsmedelsindustrin och mycket av försäljningen sker i andra
länder än Sverige. En stor kund som är verksam i Frankrike är nu sen med betalning
och Johan menar att en tvist om betalningen kan prövas i Malmö eftersom
betalningsförpliktelsen uppfylls hos säljaren (dvs. hos Johan i Malmö). Stämmer det?
D. Dagens fjärde klient är Petra. Hon flyttade nyligen till Sverige från Tyskland med sin
man Jürgen och deras två barn (samtliga tyska medborgare) för att tillträda en ny
anställning vid ESS i Lund. Omedelbart efter det att familjen etablerat sig i Lund
flyttade emellertid Jürgen tillbaka till Hamburg och han tog barnen med sig. Petra vill
nu ha vårdnaden om barnen och menar att Lunds tingsrätt är behörig att pröva den
frågan. Stämmer det?
JURIDISKA INSTITUTIONEN
8
E. Utgå från att Lunds tingsrätt finner sig behörig att pröva frågan om vårdnad. I den
situationen menar Petra att Lunds tingsrätt vid prövningen av vårdnadsfrågan ska
tillämpa domstolslandets, dvs. svensk lag. Stämmer det?
Fråga 5
Enligt den svenska jordabalkens 4 kap. 1 § är ett köp rörande fast egendom giltigt endast om
det slutits "genom upprättande av köpehandling som underskrives av säljaren och köparen".
Amerikanska medborgaren Angela, bosatt i New York, har förälskat sig i den svenska naturen
och vid ett personligt möte i New York ingått ett muntligt avtal med den i New York bosatte
svensken Nils om köp av dennes sommarstuga belägen i Stockholms skärgård. En svensk
fastighetsmäklare upprättar då på Nils uppdrag en skriftlig köpehandling och skickar denna
till New York, där den undertecknas av Angela som sedan skickar den till Nils för dennes
underskrift. Nils har dock under tiden kontaktats av andra spekulanter och dröjer med
undertecknandet i förhoppning om att förhandlingar med dessa kommer att resultera i ett
högre pris. När Angela undrar varför Nils inte skrivit på förklarar Nils för henne att avtalet
inte är bindande förrän även han undertecknat det, samtidigt som han ensidigt när som
helst genom att underteckna avtalet kan göra det bindande för Angela. Kort därefter säljer
Nils fastigheten till en annan spekulant. Angela kontaktar Dig och undrar om hon inte kan
kräva Nils på kompensation för dennes underlåtenhet att i samband med förhandlingarna
upplysa henne om sina avsikter att förbehålla sig möjlighet att hoppa av den muntliga
överenskommelsen.
Diskutera vilket lands lag en svensk domstol skulle tillämpa på detta spörsmål.