Östra delen av Skegrie 41:1 ”Skegrie öster

GRANSKNINGSHANDLING 2015-10-06
Diarienummer
PB-2013-179
DP 191
Detaljplan för
Östra delen av Skegrie 41:1
”Skegrie öster”
Skegrie,Trelleborgs kommun
Normalt planförfarande
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
HANDLINGAR
Trafik- och bullerutredning, Tyréns, 2015-09-07
Planhandlingar
Översiktlig geoteknisk undersökning, PQ Geoteknik
& miljö, 2014-02-27
Planbeskrivning
Plankarta
Illustrationskarta
Grundkarta med fastighetsförteckning
Samrådsredogörelse (denna handling)
Miljökonsekvensbeskrivning
Övriga handlingar
Arkeologisk utredning steg 2, 2014. UV Rapport
2014:152. Riksantikvarieämbetet UV Syd
25 yttranden har inkommit, varav 4 utan synpunkter.
GENOMFÖRANDE
Detaljplan för östra delen av SKEGRIE 41:1 ”Skegrie
öster”, Trelleborgs kommun, Dp 191 har varit utställd
för granskning under tiden 2015-02-16 - 2015-04-13.
Samrådshandlingarna har funnits tillgängliga på:
Angående arkeologisk förundersökning inom
fastigheterna Skegrie 41:1 och Östra Värlinge 6:70,
Skegrie Socken, Trelleborgs kommun, Länsstyrelsen
Skåne, 2014-10-14
-
Samhällsbyggnadsförvaltningen, Rådhuset,
Algatan 13, Trelleborg
-
Huvudbiblioteket, Astrid Lindgrens allé 1,
Trelleborg
Arkeologisk förundersökning 2014. Skegrie
41:1 (skifte 6). UV Rapport 2014:171.
Riksantikvarieämbetet UV Syd.
-
Skegrie bibliotek, Skegrie Stationsväg 17, öppet
måndag 13.00–15.00, tisdag 13.00–18.00, torsdag
13.00–18.00
Dagvattenutredning, Sweco, 2013-12-20
Inventering av större vattensalamander i området
kring Östra Värlinge 6:70, Ekoll AB 2014
Trafik- och bullerutredning del av Skegrie 41:1,
Tyréns 2014-10-17
Kompletterande PM Trafik- och bullerutredning del
av Skegrie 41:1, Tyréns 2014-11-14
2
Översiktlig kulturmiljöbeskrivning av landskapet
kring Skegrie och Snarringe – samt tillämpning
med avseende på DP 190 samt DP 191, Trelleborgs
kommun, 2014
Handlingarna/följebrev har enligt sändlista sänts på
remiss till Länsstyrelsen, berörda nämnder, statliga
och kommunala organ, sakägare och andra som kan
ha väsentligt intresse av förslaget. Kungörelse har
varit införd i lokalpressen, Trelleborgs Allehanda,
Skånska Dagbladet och Sydsvenska Dagbladet 201503-14 .
samt på kommunens hemsida:
http://www.trelleborg.se/sv/bygga-bo-miljo/
kommunens-planarbete/detaljplan/detaljplaner-pagang/
Samrådsmöte hölls den 17 mars i matsalen
på Skegrie skola. 38 personer medverkade på
samrådsmötet. Kommunen representerades
av plan och byggchef Ann-Katrin Sandelius,
planarkitekt Gunnar Göransson, planarkitekt Kajsa
Rue-Hallén, planarkitekt Anders Bramme och
Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Patrik
Holmberg. Frågor som lyftes på samrådsmötet rörde
främst:
‐
Västra Värlingevägen är ett problem. Måste
tydliggöra motiven till att ha trafik mellan
skola och förskola samt hur säkra och trygga
passager säkerställs. Finns andra alternativ?
‐
Skalan – framförallt motstånd mot
3-våningshus i södra delen nära befintlig
bebyggelse i Norrängen. Men även i övrigt
finns tveksamhet till flerbostadshus i Skegrie.
‐
Sammanbyggnad av Skegrie och Snarringe.
Ännu tydligare visa hur Skegrie och
Snarringe skiljs åt. Behövs bilkopplingen
dem emellan.
samrådsredogörelse inkomna yttranden
‐
Utformningen av grönstråket - mer
detaljerad information kring grönstråkets
innehåll efterfrågas.
Deltagarna på mötet uppmanades att även komma in
med sina synpunkter skriftligen.
Ett internt samrådsmöte har också hållits för berörda
kommunala förvaltningar och nämnder. Mötet hölls
i Skegrie skola den 13 mars 2015 och tjänstemän och
politiker från samhällsbyggnadsnämnden, Tekniska
nämnden, Socialnämnden, Servicenämnden och
Kultur- och fritidsnämnden deltog.
De frågor som behandlades på mötet berörde främst:
‐
Vikten av att skapa mötesplatser som lockar
alla åldersgrupper och som befolkas större
delen av dygnet.
‐
Säkra trygga gångvägar till och från skola och
förskola. Framförallt viktigt att säkerställa
trygga stråk över Västra Värlingevägen.
‐
Lokaler ska ha en flexibel användning.
‐
Skapa möjligheter för alla åldersgrupper att
bosätta sig i Skegrie.
‐
Koppla fritidsgård och idrottshall till torget
för att levandegöra det.
INKOMNA YTTRANDEN MED SYNPUNKTER
INKOMNA YTTRANDEN UTAN SYNPUNKTER
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Länsstyrelsen
Lantmäteriet
Landsantikvarien i Skåne
Region Skåne
Trafikverket
E.ON Gas Sverige AB
Tele2 Sverige AB
TeliaSonera Skanova Access AB
Räddningstjänsten, Trelleborg-Vellinge-Skurup
Bildningsnämnden, Trelleborgs kommun
Servicenämnden, Trelleborgs kommun
Socialnämnden, Trelleborgs kommun
Tekniska nämnden, Trelleborgs kommun
Dikningsföretaget Albäck
Hyresgästföreningen, region södra Skåne
AB TrelleborgsHem
Västra Värlinge 41:12
Skegrie 6:132
Västra Värlinge 41:10
Västra Värlinge 41:14
Västra Värlinge 18:1
Polismyndigheten i Skåne
E.ON Elnät Sverige AB
Arbetsmarknadsnämnden, Trelleborgs kommun
Kommunstyrelsen, Trelleborgs kommun
3
myndigheter & statliga verk
LÄNSSTYRELSEN
Sammanfattning
Länsstyrelsen har utifrån presenterat material
inte möjlighet att ta ställning till föreslagen plans
konsekvenser eftersom alltför många frågor är
oklara. Länsstyrelsen ger Trelleborgs kommun rådet
att avbryta planprocessen eftersom utvecklingen
av Skegrie behöver utredas och beredas i ett större
sammanhang och med en större samrådskrets än
vad den enskilda detaljplanens form möjliggör.
Länsstyrelsen anser att frågorna kräver en
översiktsplaneprövning.
Länsstyrelsens bedömning är att de frågor som ej
är utredda inom ramen för gällande översiktsplan
(ÖP) kvarstår; behov att ta jordbruksmark i anspråk,
hur man avser tillgodose riksintresse för kulturmiljö
samt godtagbar lösning för trafikinfrastrukturen.
Dessa frågor behöver belysas och utredas för
planområdet i det kommunala och regionala
sammanhanget.
Länsstyrelsen finner att den tänkta utvecklingen för
Skegrie som gällande ÖP redovisar är schematisk
och innehåller olika förslag om en framtida eventuell
utveckling för bebyggelse och infrastruktur för
kommunen som helhet. Redovisningen behöver
omvärderas och moderniseras för att gå i takt med
aktuell utveckling och vara fortsatt vägledande.
Gällande översiktsplan antogs 2010 och sedan
dess har utveckling skett; från statlig sida med ny
lagstiftning, precisering av miljömål mm, samt
4
från kommunens egen horisont med aktuell
befolkningsutveckling, nya vägdragningar och
bebyggelseutveckling. Klimatfrågan har idag en
betydligt större tyngd inom planering och ställer
krav på en hållbar planering där hushållning med
jordbruksmark, förtätning och stärkande av goda
kollektivtrafikpunkter är centralt. Länsstyrelsen
vill betona att ekonomisk, social och miljömässig
hållbarhet är frågor för kommunen att ta hänsyn till
för sin egen utvecklings skull.
I granskningsyttrandet till gällande översiktsplan
fann Länsstyrelsen ingen anledning att särskilt
kommentera detta utvecklingsområde då det var
uppenbart att fortsatt utredning krävdes innan
mer detaljerad planering kunde bli aktuell. Att
exploatering här står i konflikt med jordbruksmark
är angivet i ÖP och behöver därmed fortsatt
hanteras. De förslag till ny infrastruktur som
ÖP redovisar är inte entydig och dess utveckling
påverkar Skegrie.
Länsstyrelsen anser att det idag finns behov att
utreda vad som är lämplig utveckling för Skegrie
som helhet. En sådan utredning behöver göras
utifrån PBL, på översiktsplanenivå där allmänna
intressen avvägs, samt där det med hjälp av en
miljökonsekvensbeskrivning som processverktyg
klargörs vad som är mest lämplig markanvändning
ur en allmän synpunkt, och som bäst gynnar
Trelleborgs kommuns fortsatta utveckling.
Redogörelse för ärendet
Planförslaget möjliggör:
ca 200 nya bostäder
Utbyggnad av skola, förskola och idrottshall
Torgbildning med centrumfunktioner
Nytt huvudgatunät med nya anslutningar till
statlig väg
Nya g-c-vägar
Naturområde med dagvattenhantering
mellan Skegrie och Snarringe
Planområdet omfattar 14 ha jordbruksmark
och är tidigare ej planlagt. Planförslaget
ansluter österut till Snarringe by.
Snarringe by omfattas av
områdesbestämmelser.
Norr om Snarringe by och anslutande till
rubricerad plan finns detaljplaneförslag
omfattande ytterligare 24 nya villatomter.
I väster angränsar planområdet till väg 628,
vilken är en statlig genomfartsväg, och
innanför denna väg ansluter Skegrie by.
I norr och söder angränsar pågående
jordbruksverksamhet.
myndigheter & statliga verk
Råd enligt 2 kap PBL
I PBL 2 kap 2 § anges att planläggning och
prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked
enligt denna lag ska syfta till att mark- och
vattenområden används för det eller de ändamål
som områdena är mest lämpade för med hänsyn till
beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt
sådan användning som från allmän synpunkt medför
en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning
med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap. 18 §§ miljöbalken ska tillämpas. Lag (20 14: 862).
Länsstyrelsen ifrågasätter lämpligheten i att
bygga ut planområdet med tanke på att platsen
saknar förutsättningar för god kollektivtrafik
och samhällsservice. Länsstyrelsen finner inte
trafiklösningen godtagbart anordnad. Anslutningar
till statlig väg, med en omvandling av statlig
genomfartsväg till bygata, utan redovisning av
konsekvenserna för detta eller hur genomfarten ska
ordnas istället. Bebyggelsen leder till en utglesad
bebyggelsestruktur med stort bilberoende som följd
och strider därmed mot nationella mål om minskad
klimatpåverkan och god boendemiljö.
Översiktsplan
Länsstyrelsen finner i Trelleborgs kommuns gällande
översiktsplan, att Skegrie ses som en utvecklingsort
för kommunen. Översiktsplanen vägleder med en
samlad bedömning i konsekvensbeskrivningen att
nya utbyggnadsområden i utvecklingsorterna utgör
en viktig faktor för att vidmakthålla servicenivå och
möjliggöra utvecklingen av denna. Länsstyrelsen
vill ge kommunen rådet att, om ny bebyggelse ska
gagna den befintliga orten så måste den placeras
rätt för orten. Förutom skolans placering, finns goda
argument för lämplig placering av ny bebyggelse för
att förstärka kollektivtrafiken, och fylla behovet av
ett varierat boendeutbud med mindre lägenheter,
alt lämpligen bygga helt i den direkta närheten av
busshållplatsen.
I gällande översiktsplan anges förslag om
framtida trafikstruktur för Skegrie. På den
kommunövergripande markanvändningskartan
anges en bebyggelseutveckling i Skegrie med
tyngdpunkt söderut, och med en trafiklösning som
inte känns igen i föreliggande detaljplaneförslag.
Länsstyrelsen menar att Trelleborgs kommun
behöver presentera hur trafikstrukturen är tänkt att
fungera och samråda med inblandade myndigheter
och markägare innan beslut tas.
I gällande översiktsplan anges att det finns
intressekonflikt i exploatering av bostäder på
högklassig jordbruksmark Länsstyrelsen finner
inte i handlingarna något som tyder på att
någon avvägning är gjord mellan intresset av
bebyggelseexploatering och jordbruksmark.
Jordbruksmark
Av handlingarna framgår att utbyggnad enligt
förslaget sker på jordbruksmark. Länsstyrelsen
kan i handlingarna inte finna någon redogörelse för
behoven för detta. Likaså saknas det i handlingarna
redogörelse för den avvägning mellan allmänna
intressen som ger att behovet av denna exploatering
inte går att tillfredsställa på någon annan plats.
Länsstyrelsen kan av plankartan utläsa att en tänkt
fortsättning på exploateringen är tänkt söderut.
Detta skulle innebära att ytterligare jordbruksmark i
anspråk. Det framgår inte av handlingarna till vilken
omfattning eller vilken bedömning som ligger till
grund för detta. Länsstyrelsen ser att de kumulativa
effekterna av rubricerad plan är mycket osäkra.
Länsstyrelsen slog år 2012 fast att exploateringen
på åkermark måste begränsas om de nationella
miljömålen ska vara möjliga att nå i rapporten
”Skånska åtgärder för miljömålen, regionalt
åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2016”.
Jordbruksmark är en begränsad och ändlig
resurs både regionalt, nationellt och globalt,
eftersom den inte kan återskapas om den en
gång har bebyggts. Länsstyrelsen menar att det
finns flera skäl till att det är viktigt att värna om
jordbruksmarken. Det handlar självklart om att
säkra livsmedelsförsörjningen men också att kunna
anpassa samhället till ett förändrat klimat, undvika
att bygga in en bilburen livsstil i ny bebyggelse,
bevara biologisk mångfald samt värna natur- och
kulturvärden. Länsstyrelsen anser att användningen
av jordbruksmark har en regional dimension
och därmed en fråga om samordning mellan
kommuner, eftersom den är större än hur stor andel
jordbruksmark som tas i anspråk inom den egna
kommunen. Om alla skånska kommuner planerar
5
myndigheter & statliga verk
för lite bebyggelse på jordbruksmark blir det
sammanlagt ganska stora arealer i hela Skåne. Ju mer
jordbruksmark som tas i anspråk för ny bebyggelse
i en kommun, desto mer måste övriga kommuner
begränsa sin utbyggnad för att resursen som helhet
ska värnas.
Enligt Jordbruksverkets rapport ”Exploatering
av jordbruksmark 2006-2010 ” har 54 hektar
exploaterats i Kristianstads kommun under dessa
år. För hela Skåne är motsvarande siffra 763 hektar.
Länsstyrelsen menar att dessa uppgifter visar den
regionala dimensionen av ett så stort planområde
som 60 hektar. Kommande planhandlingar behöver
innehålla resonemang om detta och motivera att
planförslaget är det mest lämpade med hänsyn till
beskaffenhet, läge och behov, enligt 2 kap. l § PBL
(1987:10).
Enligt 3 kap. 4 § MB får brukningsvärd
jordbruksmark enbart tas i anspråk för bebyggelse
eller anläggningar om det behövs för att tillgodose
väsentliga samhällsintressen och detta behov
inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt
tillfredsställande sätt genom att annan mark
tas i anspråk. Länsstyrelsen anser inte att
planhandlingarna motiverar att planförslaget innebär
att väsentliga samhällsintressen tillgodoses och att
ett genomförande därför kan komma att ske i strid
med miljöbalken. Länsstyrelsen kan komma att
ingripa vid sin tillsyn enligt 12 kap. 1§ PBL (1987:10)
om användningen av mark- och vattenområden som
angår flera kommuner inte har samordnats på ett
lämpligt sätt.
6
Länsstyrelsen anser inte att bostadsbebyggelse i
allmänhet är ett sådant väsentligt samhällsintresse
som avses i 3 kap 4 § MB. Länsstyrelsen anser att
planläggning på jordbruksmark ska ske mycket
restriktivt.
Av planhandlingarna framgår att föreslagen
detaljplan innebär en ökning av genomfartstrafiken
är förväntad genom Snarringe. Det framgår dock inte
av handlingarna hur detta kan anses förenligt med
områdesbestämmelserna.
Områdesbestämmelser
Störningar från jordbruk
Länsstyrelsen konstaterar att det för Snarringe by
gäller områdesbestämmelser. Områdesbestämmelser
anger en förstärkning av översiktsplanens
intentioner tillsammans med en fördjupande
beskrivning av riksintresset. Länsstyrelsen kan inte
se hur föreslagen detaljplan kan vara förenlig med
områdesbestämmelserna eller intentionen i dessa.
Länsstyrelsen finner att områdesbestämmelserna
anger,
Av planhandlingarna framgår att det bedrivs
jordbruk både norr och söder om planområdet, och
att lantbrukaren är skyldig att iaktta skyddsavstånd.
Länsstyrelsen vill göra kommunen uppmärksam på
att en ny detaljplan inte får inkräkta på pågående
markanvändning på grannfastigheten och att
eventuella behov av skyddsavstånd måste inrymmas
på den för detaljplaneläggning aktuella fastigheten.
En tillkommande detaljplan kan inte ställa krav på
pågående markanvändning utan ska inordna sig den
omgivning den förläggs till.
”att åtgärder inte får vidtas som kan skada miljön,
vara störande får de boende eller till men for pågående
markanvändning.”
Till områdesbeskrivningarna hör en
sammanfattande bedömning, som lyder att
“Snarringe by utgör en värdefull kulturmiljö avseende
såväl bebyggelsen som dess omgivande vegetation. Byn
ingår i ett större riksintresse får kulturmiljövården (Kl36,
137 och 145), där utvecklingen från förhistorisk tid till
modern tid kan utläsas utifrån såväl mångfalden av
fornlämningar, medeltidskyrkor som byar och det av
skiftet skapade landskapet. Nuvarande jordbruksmark
utanför bestämmelsegränsen avses bibehållas”.
Miljökvalitetsnormer för luft
En utbyggnad i områden som saknar möjlighet
till god kollektivtrafikförsörjning kan medföra
att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft och
partiklar överskrids i närliggande städer, här Malmö
och Trelleborg. Enligt handlingarna kommer ny
biltrafik att alstras med föreslagen planering.
Länsstyrelsen menar att dessa fordon är onödiga
och skulle kunna undvikas om kommunen valde
att bygga ut i ett läge med god kollektivtrafik.
Länsstyrelsen anser att utbyggnad i första hand bör
ske i de lägen där det redan finns god kollektivtrafik
och stärka de strukturer som finns. Länsstyrelsen
myndigheter & statliga verk
kan inte finna att kommunens planering har
samordnats med den strategiska planeringen för
kollektivtrafik i regionen.
Länsstyrelsen har kännedom om att kommunen har
för avsikt att förstärka staden Trelleborg och arbeta
med förtätning. Detta menar Länsstyrelsen är rätt
väg att gå för att uppfylla behov av att tillgodose
behov av nya bostäder. En sådan ökning av
bostadsbehovet i centrala Trelleborg bör vägas in vid
bedömningen av behov av ytterligare ny bebyggelse i
kommunen som helhet.
Miljökvalitetsnormer för vatten
Av handlingarna framgår att avtal med
dikningsföretaget ska göras. Länsstyrelsen anser
att sådana avtal måste finnas innan planen antas.
Om inget sådant avtal finns måste omprövning
av hela dikningsföretaget ske innan planen antas.
Omprövning, exempelvis avveckling av hela eller
delar av dikningsföretaget, eller omgrävning av
delsträckor, prövas av mark och miljödomstolen. I
ett sådant fall är det olämpligt att planen antas innan
dikningsföretaget har omprövats.
Riksintressen
Planområdet ingår i riksintresset för kulturmiljö.
Till handlingarna har därför fogats en översiktlig
kulturmiljöbeskrivning. Länsstyrelsen erinrar att
en sådan beskrivning ska göras oberoende så att
det framstår värdet och går att jämföra med andra
värden som konkurrerar på platsen. Här beskrivs
hur öppenheten i landskapet mellan byarna är
det som möjliggör upplevelsen, och att det öppna
landskapet är en av de viktigaste förutsättningarna
för upplevelsen av den grundläggande karaktären.
Bybildningen Snarringe är här också betydelsefull,
det vill säga ej endast kyrkbyarna.
I kulturmiljöbeskrivningen beskrivs hur Skegrie
successivt vuxit österut och mer och mer förlorat
kontakten med den ursprungliga kyrkbyn.
Det redogörs också för hur den nya förskolan
mellan Skegrie och Snarringe utmanar intrycket
av att byarna skulle vara skilda från varandra.
Länsstyrelsen anser att det är olämpligt att
planlägga hela ytan mellan de två byarna Skegrie
och Snarringe. I användningen “Natur” tillåts mycket
som inte korresponderar med ett intryck av öppet
odlingslandskap.
Länsstyrelsen anser att konsekvenserna för
riksintresset av rubricerad plan tillsammans
med Skegries eventuella fortsatta utveckling
blir sådana att de medför en betydande
miljöpåverkan enligt 6 kap 11 § Miljöbalken.
Länsstyrelsen anser därför att de konsekvenser
som följer av ett sammanbyggande av byarna
ska belysas i en miljökonsekvensbeskrivning.
Konsekvensbeskrivningen av planen måste redogöra
för vilka konsekvenser ett genomförande får på
riksintresset.
Övrigt
Artskydd
Det framgår av planhandlingarna att större
vattensalamander förekommer norr och söder om
planområdet samt att djuren vandrar mellan dessa
förekomstplatser. Enligt en genomförd inventering
utgör planområdet ingen viktig livsmiljö för
salamandrarna men inventeringsrapporten anger att
det är viktigt att säkerställa ett grönt stråk genom
området för att underlätta för eventuella vandrande
salamandrar.
Större vattensalamander, vilken inte är rödlistad,
har ett strikt skydd genom fridlysning i 4 §
artskyddsförordningen (SFS 2007:845). Enligt
denna är det bland annat förbjudet att avsiktligt
döda djur samt att skada eller förstöra djurens
fortplantningsområden eller viloplatser. Enligt
den praxis som har uppkommit i och med
Regeringsrättens dom 7694 -03 ska eventuell
påverkan på skyddade arter utredas tillräckligt i en
MKB eller en motsvarande utredning innan beslut
om ny markanvändning enligt plan- och bygglagen
fattas.
Länsstyrelsen menar att det i en sådan ska
framgå eventuellt behov av säkerställande
eller hänsynstagande och följas upp i
genomförandebeskrivningen till detaljplanen.
Länsstyrelsen kan utifrån vad som anges i
planhandlingarna inte utesluta att riksintresset
påtagligt skadas.
7
myndigheter & statliga verk
Kommunen har inte beskrivit eventuella
konsekvenser av planläggningen på arten, vilket
Länsstyrelsen ser som en brist. Planhandlingen
måste kompletteras med detta för att det ska vara
möjligt att utläsa om den skyddade arten kommer
alt påverkas av denna plans genomförande och i så
fall hur.
Kommentar:
Sammanfattning
Kommunen håller med om att frågor kring
konsekvenserna av ianspråktagande av jordbruksmark,
påverkan på riksintresse kulturmiljö samt konsekvenser
för trafikinfrastrukturen inte beskrivs tillräckligt tydligt i
samrådshandlingarna.
Kommunen har kompletterat granskningshandlingarna
med en miljökonsekvensbeskrivning där konsekvenserna
av planförslagets genomförande på riksintresse
kulturmiljö, jordbruksmark och livsvillkoren för större
vattensalamander beskrivs.
Granskningshandlingarna har även kompletterats
med en utökad trafikutredning som redogör för hur
trafikinfrastrukturen inom planområdet ska lösas och
vilka konsekvenser det får för omkringliggande vägnät.
Råd enligt 2 kap PBL
Kommunen står fast vid sin bedömning att planområdet
är lämpligt att bebyggas enligt planförslaget.
Miljökonsekvensbeskrivningen redogör för påverkan på
riksintresse kulturmiljö och jordbruksmark och varför
dessa intressen kan tillåtas att påverkas negativt inom
planområdet.
Kommunen bedömer att planområdet har goda
förutsättningar för kollektivtrafik. Inom 2,5 km från
planområdet finns pendeln Malmö-Trelleborg som
även efter att persontågstrafik mellan Malmö och
8
Trelleborg påbörjas i december 2015 kommer att
trafikeras med 4 avgångar i timmen. Inom 250-700
meter från planområdet finns busshållplats för linje
181 som kommer att förstärkas med entimmes trafik
under dagarna med möjlighet till halvtimmestrafik
under högtrafik. Region Skåne har i sitt yttrande
inget att invända gällande möjlighet till god
kollektivtrafikförsörjning.
Även den offentliga servicen är väldigt god med f-5 skola
inom 500 meter från planområdet. Genomförandet
av detaljplanen kommer även att möjliggöra för
centrumverksamheter och kommersiell service inom
planområdet.
Med detta i beaktande anser Trelleborgs kommun att
området enligt 2 kap 2 § PBL är lämpligt för föreslagen
bebyggelse.
Översiktsplan
Trafikstrukturen i ÖP 2010 förutsätter en utbyggnad
av en yttre ringväg som ansluter E6 norr om Skegrie.
En sådan utbyggnad är inte aktuell i dagsläget.
Granskningshandlingarna har kompletterats med
en utökad trafikutredning där olika alternativ
för trafikstrukturen beskrivs. Planbeskrivningen
kompletteras med en utförligare beskrivning av
trafiklösningen samt vilka konsekvenser den får för
kringliggande vägnät.
Angående placering av bebyggelsen så anges i ÖP
2010 aktuellt område delvis som expansionsområde
för skolan. Placeringen av bebyggelsen ska medföra att
myndigheter & statliga verk
Västra Värlingevägen får en karaktär av huvudgata
istället för genomfartsgata. Skolans expansion och
torgbildning ska bidra till att skapa mötesplatser
i Skegrie. Kommunen bedömer att möjligheterna
att skapa en blandad bebyggelse är större i det här
läget jämfört med utbyggnad söder eller norr om
Skegrie. I detta läge finns närhet till offentlig service
samtidigt som planområdet har en relativt god
kollektivtrafikförsörjning.
I gällande översiktsplan anges ianspråktagandet av
jordbruksmark som en intressekonflikt. Översiktsplanen
anger även att inom större delarna av kommunen
ska jordbrukets intressen väga tyngst. Men i
utvecklingsorterna, utpekade landsbygdsbyar och
i anslutning till Trelleborgsstad ska bostads- och
rekreationsintressena prioriteras.
I miljökonsekvensbeskrivningen utvecklas resonemanget
kring konsekvenserna av ianspråktagande av
jordbruksmark.
Jordbruksmark
Planbeskrivningen har kompletterats med en avvägning
kring varför denna exploatering inte kan ske på annan
plats och en tydligare redogörelse kring vilka behov som
medför att jordbruksmark behöver tas i anspråk.
Fortsatt exploatering söder om området är inte aktuellt.
Inom området finns fornlämningar och området ska
även i fortsättningen brukas för jordbruksändamål. Den
lokalgata som möjliggjorde koppling söderut har utgått
ur planförslaget.
Den omedelbara effekten av genomförandet av
detaljplanen och angränsade DP 190 blir att den totala
arealen odlad mark i kommunen minskar med 15 ha. Av
dessa 15 hektar planeras ca 4,5 ha utgöras av naturmark
som kan återställas till jordbruksmark om framtida
behov kräver det. Den yta som i och med exploatering
inte kan återföras till jordbruksmark omfattar således
11,5 hektar.
Inom planområdet för DP 191 är det lök som odlas.
Inom Trelleborgs kommun är spannmål, sockerbetor och
raps de viktigaste grödorna. Denna produktion påverkas
inte av ianspråktagandet av den aktuella marken.
Ur ett mer övergripande perspektiv är det mer
bekymmersamt att jordbruksmark exploateras vilket
på sikt ger en allt mindre yta för livsmedelsproduktion
i landet. Det är dock svårt att i dagsläget dra några
entydiga slutsatser av vilka konsekvenser som kan
uppstå av detta. Man kan konstatera att trotts att stora
arealer jordbruksmark har exploaterats i Sverige och i
Skåne under perioden 1996-2010 så har omsättningen i
livsmedelsproduktionen ökat (Jordbruksverket Rapport
2013:35). AgriFood Rapport 2013:3).
Exploateringen av aktuellt planområde ger en negativ
lokal konsekvens för jordbruket. Ur kommunalt och
regionalt perspektiv är konsekvenserna sannolikt små
och inte lika tydligt negativa.
För att Trelleborgs kommun ska kunna växa och
skapa möjligheter för god samhällsservice i alla delar
av kommunen behöver befolkningsunderlaget öka.
Detaljplanen är en del i ett större exploateringsområde
som kommer förstärka den offentliga servicen och
ge möjlighet till kommersiell service i Skegrie. Dessa
intressen bedöms överväga jordbrukets intressen i den
här delen av kommunen.
Utvecklingen av Skegrie är en viktig del för att
kommunen ska uppnå sitt befolkningsmål med 50 000
invånare år 2028. Genomförandet av detaljplanen är en
del i bostadsförsörjningsprogrammet som kommunen
håller på att arbeta fram.
Kommunen anser att frågan om exploatering av
jordbruksmark inte är av mellankommunalt intresse.
Detta har även regeringen slagit fast bl.a. i domslut
S2014/7417/PBB. Länsstyrelsen beslutade att upphäva
detaljplan för Myllan karaktärsområde, Vallby 10:9,
Staffanstorps kommun, med hänvisning till att
antagandebeslutet kan innebära att regelring av sådana
frågor om användning av mark- och vattenområden som
angår flera kommuner inte samordnats på ett lämpligt
sätt. Regeringen fastslår i sitt beslut att länsstyrelsen i
det överklagade beslutet inte har visat att förevarande
detaljplan kan antas innebära att användningen av
mark- och vattenområden som angår flera kommuner
inte samordnas på ett lämpligt sätt.
Områdesbestämmelser
Planområdet ligger inte inom område som berörs
av områdesbestämmelserna. Det viktiga uttrycket i
kulturmiljön är Snarringes skarpa avgränsning mot
jordbrukslandskapet. Det kommer den även att vara när
9
myndigheter & statliga verk
planförslaget genomförs. Åt väster kommer dock inte byn
gränsa direkt mot jordbruksmark utan istället mot ett
naturområde. Naturområdet ska utformas med en öppen
karaktär och i sin karaktär anknyta till de betesmarker
som innan skiftena och utdikningarna genomfördes i
början av 1800-talet utmärkte området mellan Skegrie
och Snarringe.
Störningar från jordbruk
Endast bebyggelse i de norra delarna av planområdet
kommer att angränsa direkt till jordbruksmark. Jordbruk
norr och söder om planområdet kommer att kunna
bedrivas även i fortsättningen.
Miljökvalitetsnormer för luft
Kommunen bedömer att kollektivtrafikförsörjningen är
god (se Råd enl. 2 kap. PBL)
Planområdet bedöms alstra ca 1400 fordonrörelser/dygn.
Av dessa bedöms ca 600 gå mot Trelleborg och ca 550
norrut mot Malmö. Denna trafikökning är en liten del
av den sammantagna trafiken i Malmö och Trelleborg
och att anföra att utbyggnaden av Skegrie medför risk
för att miljökvalitetsnormer i Malmö och Trelleborg
överskrids är inte relevant.
Miljökvalitetsnormer för vatten
Överrenskommelse med dikningsföretaget ska slutas
innan detaljplanen går upp för antagande. Kommunen
kommer att ta över ansvaret för dikningsföretaget inom
planområdet.
10
Riksintresse
Artskydd
En miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram.
Miljökonsekvensbeskrivningen redovisar planförslagets
konsekvenser på riksintresse kulturmiljö.
En inventering av större vattensalamander inom och
runt omkring planområdet har genomförts. Ingen
leklokal för vattensalamander eller andra groddjur finns
inom planområdet. Området är idag inte någon viktig
miljö för större vattensalamander.
Detaljplanens genomförande kommer att påverka
riksintresse kulturmiljö. De värden som påverkas
är strukturen med tätt liggande byar och gårdar i
öppet jordbrukslandskap. Skegrie växer österut och
exploateringen medför att gränsen mellan Skegrie och
Snarringe blir mindre tydlig.
Sett ur ett större perspektiv framstår förändringen inte
som lika stor. Bilden av Skegrie som tyngdpunkten för
det omkringliggande jordbrukslandskapet förstärks
genom utbyggnaden men det överordnade uttrycket av
ett ganska glest bebyggt jordbrukslandskap med stora
korridorer jordbruksmark kvarstår.
På längre sikt kvarstår två områden för utbyggnad
i Skegrie. Även om dessa också byggs ut blir
konsekvenserna på riksintresset negativ men lokal.
Riksintresset i sin helhet påverkas inte lika mycket och
man kan undvika spridd bebyggelse i riksintresseområdet
i övrigt.
Norr om planområdet på fastigheten Östra Värlinge 6:15
finns en damm som inhyser större vattensalamander.
Söder om planområdet på fastigheten Skegrie 18:3 finns
lergravarna och på fastigheten Östra Värlinge 2:20
märgelgravar som inhyser större vattensalamander.
För att förbättra livsvillkoren för större
vattensalamander och andra groddjur ska ett grönt stråk
säkerställas genom planområdet för att underlätta för
eventuellt vandrande salamandrar att röra sig genom
planområdet utan att kunna bli överkörda.
Planförslagets konsekvenser för större vattensalamander
kommer att beskrivas i miljökonsekvensbeskrivningen
myndigheter & statliga verk
LANDSANTIKVARIEN I SKÅNE
Skegrie är känt i skriftliga källor redan 1120 vilket
ger byn en lång historisk kontinuitet. Den västra
delen utgjorde tidigt en kyrkby, men i samband
med enskiftet i början av 1800-talet flyttades flera
gårdar och byn tunnades därmed ut. Kvar blev
gårdarna närmst kyrkan, som vi kan se idag, och de
gathus som ligger strax öster om kyrkan. De stora
gårdarna här har en parkliknande karaktär. När
järnvägen kom 1883 växte ett nytt stationssamhälle
upp, skilt från den gamla bykärnan. Det är sedan
det “nya” stationssamhället som byggts ut med ny
bebyggelse vilket gör att de båda delarna skiljer
sig från varandra. I den östra delen finns kyrkan
och de gårdar och gatuhus som blev kvar efter
skiftena, och i den västra delen finns blandad
modernare bebyggelse. Karaktären är dock
genomgående lummig. Byn kantas av skarpa gränser
mot jordbrukslandskapet som omgärdar Skegrie i
samtliga väderstreck.
Aktuellt område omfattas av Riksintresse för
kulturmiljön: Fuglie - Mellan-Grevie - Skåre (M:K
136) som beskrivs följande:
Det är även utpekat som särskilt värdefull
kulturmiljö i Kulturmiljöprogram för Skåne. Skegrie
tillhör Söderslätt vilken har en mycket högt värderad
åkermark. Det karaktäriseras av ett flackt landskap
med långa siktlinjer och ett öppet jordbrukslandskap
med tätt liggande - men från jordbrukslandskapet avgränsade byar (riksintresset).
Sökt detaljplan syftar till att bygga ut Skegrie åt öst.
Bebyggelsens utbredning innebär att Skegrie växer
ihop med Snarringe (där ytterligare detaljplan är
under arbete för ny bebyggelse i samma område). De
två detaljplanerna bildar tillsammans ett hopbyggt
område mellan byarna Snarringe och Skegrie,
med endast ca 100-150 meter brett grönt stråk
mellan. Ur ett kulturhistoriskt perspektiv är det
synd att bygga ihop två byar eftersom de har olika
byggnadskaraktärer. Det är viktigt - för identitetens
skull att det finns en tydlig början och ett tydligt slut,
vilket kommer försvinna vid planerad utbyggnad.
Trots det gröna stråket, som i aktuell detaljplanen
(dp 191) är planerat, kommer det kännas hopbyggt
och siktlinjerna - som är så typiska för Söderslättkommer försvinna.
Kommentar:
Siktlinjerna kommer att gå förlorade från vissa
betraktelsepunkter men den övergripande karaktären
för Söderslätt med vidsträckta långa siktlinjer och
ett öppet jordbrukslandskap kommer fortsatt prägla
omgivningarna. Byarna kommer inte att byggas ihop
utan ett öppet naturstråk med ängskaraktär som
återkopplar till de betesmarker som fanns i området
innan skiftesreformerna och utdikningarna i början av
1800-talet.
Konsekvenserna på riksintresset och landskapsbilden
beskrivs i miljökonsekvensbeskrivning. Se även
kommentar till länsstyrelsen angående riksintresse.
“Centralbygd med det av jordbruksskiftena präglade
slättlandskapet Söderslätt med förhistorisk
bruknings- och bosättningskontinuitet samt för
Sverige unik koncentration av tätt liggande kyrkbyar
av åtminstone medeltida ursprung som väl speglar
kyrkobyggnadskonstens stilideal under tiden medeltid
till 1900-tal”.
11
myndigheter & statliga verk
LANTMÄTERIET
Lantmäteriet har tagit del av förslaget till detaljplan.
Någon fullständig genomgång av planförslaget har
inte skett. Genomgången har främst varit inriktad på
genomförandefrågor. Lantmäteriet väljer att särskilt
belysa följande frågeställningar.
Plankarta och planbestämmelser
Tomt och fastighet
I planbestämmelserna används såväl begreppet tomt
som fastighet. Till exempel står det minst 4 meter
från tomtgräns till grannfastighet. Vanligtvis är det
begreppet fastighet som bestämmelserna syftar till
varför detta begrepp bör användas för att underlätta
en tolkning av bestämmelserna vid ett framtida
genomförande av planen.
Prickmark
Enligt detaljplaneförslaget finns det inga restriktioner
inom kvartersmarken för var byggnader för uppföras
någonstans. Mark som inte får bebyggas bör
punktprickas.
12
Markägoförhållanden
Förutom Skegrie 41:1, Västra Värlinge 18:1 och
Östra Värlinge s:13 är även Västra Värlinge s:5 direkt
berörd av detaljplanen. Samfälligheten är belägen i
västra delen av området.
Fastighetsrättsliga frågor
Gemensamma utrymmen
Hur ska gemensamma utrymmen på kvartersmark,
t.ex. parkering för radhuskvarter, skötas? Ska det
bildas någon gemensamhetsanläggning? Det bör i så
fall framgå vilka typer av anläggningar som ska vara
gemensamma och eventuellt kan man redovisa vilka
ut rymmen som ska reserveras genom g-område.
Vilka fastigheter ska ingå?
Fastighetskonsekvensbeskrivning/ersättningsfrågor
Fastighetskonsekvensbeskrivning saknas.
Det bör av genomförandebeskrivningen l
fastighetskonsekvensbeskrivningen framgå vilka
fastighetsbildningsåtgärder som är nödvändiga
för att genomföra detaljplanen. Är ägarna av
Västra Värlinge 18:1 samma exploatör som för
resten av området? För att genomföra detaljplanen
krävs fastighetsreglering från allmän platsmark
till kvartersmark och vice versa mellan Västra
Värlinge 18:1 och Skegrie 41:1. Vem ska stå för de
förrättningskostnaderna? Det bör också framgå att
kommunen har möjlighet att lösa in mark som enligt
detaljplanen ska användas för allmän plats utan att
avtal föreligger med fastighetsägaren (PBL 6:13), samt
att kommunen är skyldig att förvärva den allmänna
platsmarken om fastighetsägaren begär det (PBL
6:14). Även de ekonomiska konsekvenserna av detta
bör belysas i planbeskrivningen. Ersättningen för
marken bestäms enligt reglerna i expropriationslagen
(1972:719) om ingen annan överenskommelse
träffas.
Ledningar
Inom planområdet sträcker sig ett flertal ledningar.
Vissa är säkrade genom ledningsrätt (akt 12872917.1, 1233-650.1), vissa genom avtalsservitut
och vissa verkar inte vara tryggade alls. U-områden
saknas i detaljplanen. Är det tänkt att ledningarna
ska flyttas? Vem bekostar flytt och eventuell
ledningsrättsförrättning?
myndigheter & statliga verk
Kommentar:
Fastighetskonsekvensbeskrivning
REGION SKÅNE
Tomt och fastighet
Planhandlingarna har kompletterats med en
fastighetskonsekvensbeskrivning
Region Skåne har mottagit ovanstående
samrådshandling för synpunkter.
Ledningar
Region Skånes synpunkter
Planbeskrivningen kompletteras med en beskrivning
av vilka ledningar som ska flyttas. De ledningar som
ligger inom kvartersmark ska flyttas och läggas i
allmän platsmark. Kommunen står för kostnaderna av
ledningsflytt och ledningsförrättning.
Region Skåne ser positivt på att Trelleborgs kommun
planerar för en tät och funktionsblandad bebyggelse
i Skegrie. I den regionala utvecklingsstrategin,
Det öppna Skåne 2030, finns en målbild om
bostadsbyggandet i Skåne 2030, 6000 bostäder med
allsidig sammansättning vad gäller upplåtelseformer,
storlek och hustyper, för att matcha en årlig
befolkningstillväxt på l procent.
Planbestämmelserna ändras och benämningen tomt
utgår och ersätts av fastighet.
Prickmark
Mark som inte får bebyggas regleras genom
placeringsbestämmelser och att exploateringsgrad.
Markägoförhållanden
Västra Värlinge S:5 ligger inom planområdet och
planbeskrivningen kompletteras med den informationen
Gemensamma utrymmen
Parkering ska anordnas på kvartersmark i enlighet
med kommunens parkeringsnorm. Erforderliga friytor
ska även anordnas. Om gemensamhetsanläggning ska
anordnas för drift och underhåll av dessa ytor (gäller
kvarter för flerbostadshus) ska gemensamhetsanläggning
upprättas vid fastighetsbildning.
Planområdet ligger ca 250-700 meter från hållplats
får kollektivtrafik, som trafikeras av linje 181. Enligt
kommunens uppgifter kommer linje 181 fårstärkas
så att den får fullständig heltimmestrafik mellan
kl. 06 och 20, med möjlighet till halvtimmestrafik
under högtrafik. Utifrån dessa förutsättningar ser
Region Skåne planförslaget som positivt då det
innebär en utbyggnad av Skegrie som kan stärka
resandeunderlaget för kollektivtrafiken.
Enligt planförslaget ska cykelvägar byggas ut inom
området och till Trelleborg, vilket Region Skåne
ser positivt på. Avståndet mellan Skegrie och
centrala Trelleborg är ca 7 km, vilket gör det möjligt
för boende inom området att pendla med cykel
mellan orterna. Region Skåne vill i sammanhanget
informera om ett nytt TemaPM, Planera får cykeln
13
myndigheter & statliga verk
i småstaden, som ger kunskapsunderlag och tips
planering får cykeln i mindre tätorter i Skåne.
Kommentar:
TRAFIKVERKET
Synpunkterna har noterats
Trafikverket har tagit del av samrådshandlingarna
för rubricerat ärende. Detaljplanens syfte är att
stärka serviceunderlaget i Skegrie och möjliggöra för
utbyggnad av skola och centrumfunktioner. Syftet är
även att komplettera villabebyggelsen i Skegrie med
flerbostadshus och radhus.
Planförslaget möjliggör:
‐
ca 200 nya bostäder i form av flerbostadshus,
täta markbostäder samt friliggande villor
‐
utbyggnad av skola och förskola samt
idrottshall
‐
torgbildning med centrumfunktioner
‐
ett nytt huvudgatunät byggs ut mellan
Skegrie och Snarringe
‐
två nya korsningar med väg 628 anläggs
‐
ett grönstråk med öppen dagvattenhantering
etableras mellan Skegrie och Snarringe
‐
nya gc-vägar anläggs
Planen är andra steget i utvecklingsprojektet
“Strukturbild Skegrie”, som antogs av Trelleborgs
kommun 2013-06-25. Planområdet angränsar i
öster till området för detaljplan 190 (Östra Värlinge
6:70 och 6:64). Detaljplan 190 utgör steg 1 i
14
myndigheter & statliga verk
“Strukturbild Skegrie”. Det är oklart vilken typ av
planeringsunderlag “Strukturbild Skegrie” utgör.
Trafikverket har inte givits möjlighet att yttra sig
över “Strukturbild Skegrie” och förutsätter därför
att kommunen tar hänsyn till våra synpunkter över
detaljplanerna.
Statliga vägar som berörs av planförslaget är väg
517 nordväst om planområdet, väg 628 (Västra
Värlingevägen) som löper genom planområdets
västra del samt väg 635 (Tommarpsvägen) söder
om området. Planförslaget berör också väg 629
(Snarringevägen) som ansluter till detaljplan 190
och ska förbindas till planområdet genom en ny
huvudgata.
Enligt planförslaget ska en ny huvudgata anläggas
genom planområdet som ska förbinda väg 628
och 629. Utformningen av gatan ska enligt
planbeskrivningen göras så att det blir trögt att ta
sig genom bostadsområdet. Idag förbinds områdena
via väg 635 söder om planområdet och den nya
huvudgatan kommer därmed att skapa en genväg
för trafik mellan Snarringe och Skegrie samt för
trafikanter norrifrån. Trafikverket bedömer att
den nya huvudgatan i stor utsträckning kommer
att användas för genomfart, vilket ger negativ
påverkan på de boende avseende både buller och
trafiksäkerhet.
Väg 628 ska fortsättningsvis fungera som
omledningsväg vid olyckor på E6, oavsett väghållare,
vilket måste tas i beaktande i planarbetet.
Statlig väg – ny funktion
Planförslaget innebär väsentliga ändringar av väg
628 med ett antal nya anslutningar, farthinder,
bebyggelse på båda sidor och inte minst skolor på
båda sidor om vägen. Vägen förlorar sin karaktär
från genomfartsgata till huvudgata i tätort.
Trafikverket bedömer att en gata med denna
karaktär och funktion bör dras in som allmän väg
och övergå till kommunal gata. Att väghällaransvaret
åläggs kommunen innebär att kommunen får rådighet
över vägen och större frihet vid utformning av gatan
och dess omgivning.
Statliga vägar – krav på utformning
Om vägen förblir statlig ska denna inte ingå i
planområdet och planområdesgränsen måste ändras.
Trafikverket kommer inte acceptera nya anslutningar
eller andra förändringar inom vägområdet, till
exempel farthinder.
Byggnadsfritt avstånd (från vägområdesgräns) är 12
meter och inom detta område ska inga byggnader
eller andra fasta föremål som kan inverka menligt
på trafiksäkerheten placeras. Planförslaget medger
bebyggelse inom det byggnadsfria avståndet vilket
Trafikverket invänder mot. Trafikverket anser
att plankartan ska kompletteras med prickmark
motsvarande det byggnadsfria avståndets
utbredning, oavsett befintlig bebyggelse.
I plankartan saknas utfartsförbud mot väg 628.
Trafikverket godkänner inte att ytterligare
anslutningar anläggs till väg 628 och kräver därför att
plankartan förses med utfartsförbud utmed väg 628,
med undantag för befintliga anslutningar.
Av planbeskrivningen framgår inte beräknad
trafikökning till följd av planförslaget. 200 bostäder
torde bidra med en avsevärd trafikalstring vilket i sin
tur kan innebära behov av åtgärder på det statliga
vägnätet och dess anslutningar. För att Trafikverket
ska kunna ta ställning till hur våra anläggningar
påverkas av planförslaget måste kommunen redovisa
beräknad trafikalstring och flödesfördelning samt
vilka åtgärder som kan krävas. Av redovisningen ska
även framgå vad beräkningarna bygger på.
Åtgärder som berör statliga anläggningar ska
utformas och placeras så att de uppfyller krav och
råd enligt VGU (Vägar och gators utformning).
Alla åtgärder till följd av planen ska bekostas av
kommunen/ exploatören. Om sådana åtgärder
blir nödvändiga ska, innan detaljplanen förs till
antagande, ett finansierings- och genomförandeavtal
tecknas mellan kommunen och Trafikverket där
ansvarsgränser avseende ägande, drift och underhåll
ska klargöras.
Planförslaget möjliggör för utbyggnad av förskola,
skola och idrottshall i anslutning till slättens
förskola, väster om väg 628. Väster om vägen finns
idag Skegrie skola. Trafikverket finner det högst
olämpligt att anlägga skola på båda sidor om allmän
väg och yrkar för att vägen övergår i kommunal ägo.
15
myndigheter & statliga verk
Planförslaget innebär att en gång och cykelväg
etableras på den östra sidan av väg 628 samt att
två nya cykelöverfarter bildas för att knyta ihop
cykelvägsnätet i planområdet med det befintliga
nätet i Skegrie. Trafikverket ser positivt på
kommunens arbete att främja cykel- och gångtrafik.
Gång- och cykelväg samt överfarter som berör allmän
väg måste uppföras i samråd med Trafikverket.
Buller
Som underlag till planarbetet har en bullerutredning
genomförts. Trafikverket noterar att denna utgår
från nya riktvärden som ännu ej är beslutade. Därtill
stämmer kartorna i bullerutredningen inte överens
med plankartan. I bullerutredningen står heller
inget om planerade bulleråtgärder. Trafikverket
kräver därför att bullerutredningen görs om utifrån
gällande riktvärden och uppdateras så att den
överensstämmer med plankartan. Om utredningen
visar att riktvärdena överskrids ska den även redovisa
möjliga åtgärder för att uppnå kraven på trafikbuller.
Det är kommunen/exploatören som ansvarar för att
bullerriktvärdena ej överskrids samt ska bekosta alla
eventuella åtgärder (bullerskydd) som kan krävas
till följd av planen. Bestämmelse om att gällande
riktvärden för trafikbuller ska innehållas (både inomoch utomhus) ska framgå av plankartan.
16
Kommentar:
Statlig väg – ny funktion
Kommunen ska ta över väghållningsansvaret när
detaljplanen vinner laga kraft. Dialog med trafikverket
förs.
Statliga vägar – krav på utformning
Prickmark som säkerställer ett byggnadsfritt avstånd på
12 meter införs.
Utfartsförbud mot väg 628 införs med undantag
för befintlig utfart från förskola, de två planerade
korsningarna och nya utfarter från idrottshall/skola.
En utökad trafikutredning för aktuell detaljplan och
angränsande detaljplan (DP190) har genomförts.
Planområdena beräknas alstra ca 1500 fordonsrörelser
per dygn. Denna ökning bedöms inte medföra att
åtgärder på omkringliggande trafiknät behöver
genomföras. Planbeskrivningen utvecklar det
resonemanget.
Buller
Ny bullerberäkningar har gjorts. Utredningen utgår från
de riktvärden som anges i förordning om trafikbuller vid
bostadsbyggnader (SFS 2015:216).
För att riktvärdet 50 dBA ekvivalentnivå vid uteplats
ska klaras för samtliga bostäder inom planområdet
krävs någon form av lokal bullerskyddsåtgärd för
bostäderna närmst Västra Värlingevägen. Bullerskyddet
kan placeras i tomtgräns eller i anslutning till uteplats.
Vidare krävs att uteplats för övriga bostäder inom
området placeras på byggnadernas “baksida”, alternativt
att lokalt skärma uteplats. Vid en fastighet, fastigheten
närmst Västra Värlingevägen vid den norra infarten
till planområdet, krävs bullerskyddsåtgärd i tomtgräns
för att klara riktvärdet 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid
fasad. Om minst hälften av bostadsrummen vänds mot
en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå och 70 dBA
maximal ljudnivå inte överskrids behövs ingen övrig
bullerskyddsåtgärd.
All befintlig bebyggelse längs med väg 628 klarar också
riktvärdena för ekvivalent ljudnivå. En del bebyggelse
ligger på gränsen när det gäller den maximala ljudnivån.
Men den maximala ljudnivån påverkas inte av den
trafikökning som den nya bebyggelsen medför. De
maximala ljudnivåerna uppkommer vid andra fordon
än personbilar och redan i nuläget så ligger en del
fastigheter i gränszonen för dessa riktvärden.
Planbestämmelse för skydd mot buller som anger att
bebyggelse ska klara gällande riktvärden för buller
regleras i plankartan.
ledningsrättshavare m.fl.
E.ON GAS SVERIGE AB
E. ON Gas Sverige AB har studerat de inkomna
remisshandlingarna och har följande synpunkter.
Inom planområdet har E.ON Gas en
distributionsledning för natur- och biogas samt en
servisledning till byggnad inom området vilka vi
även noterar finns utsatta på grundkartan.
Distributions- och servisledningar är underkastade
Energigasnormens regler (EGN 2011) som bland
annat innebär ett minsta skyddsavstånd mellan
ledning och byggnad inom tätbebyggelse 2 meter
samt närmaste gräns för område med förväntade
grävningsaktiviteter på 2 meter.
Plantering av träd bör ej ske närmare gasledning än
2,5 meter. För att minska risken för skador på träd
i samband med eventuella arbeten med ledning,
rekommenderas att träd i närheten förses med
rotskydd.
Innan arbetet påbörjas i närheten av ledningen bör
kontakt tas med E.ON Gas för ledningsvisning, tfn
020-22 24 24. l Planbeskrivningen på sidan 16-1
7, under stycket “Teknisk försörjning”, bör det av
texten framgå att E.ON Gas Sverige AB har befintliga
gasledningar i området.
Distributionsledningen kommer att behöva flyttas
för att planen ska kunna genomföras. Frågor som
avser ledningar som skall flyttas bör vad gäller
tidpunkter, säkerhetsområden, ersättningar och
exakt läge utredas i tidigt projekteringsskede.
Kontakta vår områdeshandläggare Stefan Ståhl, tf n
070-54 7 80 7 4, vilket även gäller om arbete sker i
närheten av samtliga gasledningar.
Alternativt hemställer E. ON Gas att den befintliga
distributionsledningen skyddas i kommande
detaljplanen med ett 5 meter brett u-område
med gasledningen i mitten. Och där det i
planbestämmelserna står att “Marken ska vara
tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar.
Inom området får det inte förekomma plantering av
träd, mindre buskar accepteras dock”.
E.ON Gas förutsätter att ovan restriktioner och
normer efterlevs samt att exploatören står för
eventuella kostnader såsom flyttning och särskilda
försiktighetsåtgärder med mera som måste
vidtas kring ledningarna på grund av planens
genomförande.
Kommentar:
Gasledningen kommer att behöva flyttas för
genomförandet av detaljplanen. Kommunen ska
stå för kostnaderna av flytten av ledningen. I tidigt
projekteringsskede kommer kommunen kontakta E.ON
Gas.
E.ON Gas har ambitionen att i framtiden öka
andelen biogas i gassystemet och vi kan erbjuda
ett energisnålt alternativ med energigas som
uppvärmning då vi finns inom området. Mot
bakgrund av detta bör det framgå i planhandlingarna
att närheten till vårt natur- och biogasnät innebär att
gas kan vara ett mycket intressant energialternativ
för framtida bebyggelse och verksamheter. För
information om anslutning av gas, kontakta gärna
E.ON Gas marknadsenheten, 040- 25 50 00.
17
ledningsrättshavare m.fl.
TELE2 SVERIGE AB
TELIASONERA SKANOVA ACCESS AB
Tele2 har ledningar på berörda fastigheter och
önskar behålla ledningarna i befintligt läge
och förutsätter att eventuell flytt bekostas av
kommunen, exploatören eller ny ägare.
Inom aktuellt planområde finns ett antal telekablar,
rikskabel som korsar planområdet Dessa kablar
måste förmodligen flyttas och Skanova förutsätter
att exploatören bekostar ombyggnaden av
teleanläggningarna. Skanova önskar i ett tidigt
skede medverka i planarbetet, det vill säga när
detaljplanarbetet påbörjas, för att få med befintliga
ledningar i planeringsunderlaget.
Kommentar:
De ledningar som Tele2 förfogar över inom planområdet
ligger inom allmän platsmark huvudgata och ska ligga
kvar i sitt befintliga läge.
Kommentar:
De teleledningar som korsar kvartersmark ska flyttas.
Kommunen står för kostnaderna av flytten av de
berörda teleledningarna.
18
kommunal förvaltning, kommunala bolag & politiska partier
BILDNINGSNÄMNDEN, TRELLEBORGS
KOMMUN
Den planerade bostadsbebyggelsen inom
planområdet och fortsatt exploatering i området
Skegrie/Snarringe kommer att medföra ett ökat
behov av förskole- och skolplatser i området. I
arbetet med att analysera de framtida lokalbehoven
för bildningsnämndens verksamheter förutsätter
bildningsförvaltningen att ökningen av antalet
barn i förskole- och skolåldern, till följd av den
planerade bebyggelsen, finns med i kommunens
befolkningsprognos.
I den senaste analysen av framtida lokalbehov
(utifrån befolkningsprognosen) finns behov i
Skegrie att utöka antalet skolplatser samt ersätta
befintliga sex avdelningar i paviljong med en ny
förskola. Projektering för dessa behov inklusive en
ny idrottshall som också ska inrymma en fritidsgård
pågår. Syftet med detaljplanen är bl.a. att dessa
byggnationer ska kunna genomföras.
Utöver vikten att planera för de förskole- och
skolbehov som uppstår i Skegrie vid planerad
nybyggnation, vill bildningsförvaltningen också
fortsatt framhålla vikten av en säker skolväg
för de elever som kommer att behöva passera
Västra Värlingevägen på väg till Skegrie skola.
Elever kommer också att behöva passera Västra
Värlingevägen när de ska ta sig till och från den nya
idrottshallen som planeras öster om vägen.
Bildningsförvaltningen noterar att trafikmängden
på Västra Värlingevägen enligt mätningar ska ha
sjunkit från ca l 900 fordon/dygn till ca l 100 fordon/
dygn från 2012 till 2014. Det är också positivt
att Länsstyrelsen har gett möjlighet till lokala
trafikföreskrifter som medger en hastighetssänkning
till 40 km/h från dagens 50 km/h förbi skolan samt
att vägen, när det blir bostäder på båda sidorna, ska
utformas på ett sådant sätt att hastigheten sänks.
Det är vidare positivt att det i planbeskrivningen,
under rubriken Barnperspektiv, framgår att
“skolvägarna bör prioriteras genom att gång- och
cykelöverfarter utformas på ett trafiksäkert sätt”.
Kommentar:
Se kommentar trafikverket angående väghållningsansvar
för Västra Värlingevägen (väg 628).
Samordning med serviceförvaltningens projektering
av skola, idrottshall och fritidsgård har gjorts och görs
under planprocessen.
I kontakter med samhällsbyggnadsförvaltningen
har bildningsförvaltningen fått information om
att kommunen för en dialog med Trafikverket
kring möjligheten att kommunen tar över
huvudmannaskapet för Västra Värlingevägen där
vägen passerar skola och förskola. Ett kommunalt
huvudmannaskap ökar möjligheterna för Trelleborgs
kommun att påverka utformningen av en säker
övergång.
Bildningsförvaltningen vill även lyfta fram att den
centrala mötesplats eller torgbildning som det finns
ambition att skapa, med fördel bör lokaliseras så
att skola, idrottshall och fritidsgård kan bidra till att
platsen får liv. Eftersom projektering för ytterligare
skolplatser, förskoleavdelningar och ny idrottshall
med ytor för fritidsgård pågår parallellt med
detaljplaneprocessen, vill bildningsförvaltningen
också lyfta fram vikten av samordning för att
byggprojektet inte ska bli försenat.
19
kommunal förvaltning, kommunala bolag & politiska partier
RÄDDNINGSTJÄNSTEN, TRELLEBORGVELLINGE-SKURUP
Räddningstjänsten har av
Samhällsbyggnadsförvaltningen mottagit en remiss
gällande Detaljplan för Östra delen av Skegrie 41:1,
Trelleborgs kommun. Räddningstjänsten har följande
att framföra:
För att uppfylla kraven gällande brandposter
som finns i kommunens Handlingsprogram
behöver området kompletteras med detta. Från
räddningstjänstens uppställningsplats ska det inte
vara längre än 75 meter till en brandpost vilket
innebär att avstånden mellan brandposterna
i gatunätet ska vara maximalt 150 meter.
Räddningstjänsten anser att detta bör stå med
i planbeskrivningen samt vem som ansvarar
för detta så att detta inte missas i den fortsatta
planläggningen.
Kommentar:
Utbyggnad av brandpostnätet ska ses över och kommer
ingå i projekteringen av området. Planbeskrivningen
kompletteras med den informationen under TEKNISK
FÖRSÖRJNING.
20
SERVICENÄMNDEN, TRELLEBORGS KOMMUN
SOCIALNÄMNDEN, TRELLEBORGS KOMMUN
Servicenämnden vill framhäva vikten av att ta
hänsyn till behoven från kommunen som helhet
utifrån den ökande befolkningen i området, inte
minst kärnverksamheterna och offentlig service,
men också att säkra transportvägar beaktas kopplat
till dessa. Dessutom ska fastigheter och byggnationer
på området framtidssäkras inom energi och
miljöperspektivet med bästa tillgängliga teknik.
Socialnämnden har tittat på förslaget. och deltagit i
samrådsmöte tillsammans med representanter från
andra nämnder och förvaltningar och vill att följande
tas med i planen:
Kommentar
Synpunkterna har noterats
Kommunen har behov av ett LSS-boende utanför
Trelleborgs tätort. 4-6 lägenheter bör därför
lokaliseras i utkanten av planområdet och inte i
anslutning till mötesplatser.
Det bör Skapas möjligheter för alla åldersgrupper
att bo i Skegrie, genom seniorboende med
samlingslokaler eller öppen dagverksamhet.
Kommentar
Detaljplanen reglerar bostadsbebyggelsen till
flerbostadshus, radhus eller friliggande villor. Inom
kvarteren med radhus och flerbostadshus finns
möjligheten att skapa seniorboenden. Lokaler för
öppen dagverksamhet kan även inrymmas inom
centrumfunktioner. Detaljplanen möjliggör för dessa
olika etableringar med har inte möjlighet att ställa krav
på att dessa ska etableras.
kommunal förvaltning, kommunala bolag & politiska partier
TEKNISKA NÄMNDEN, TRELLEBORGS
KOMMUN
Drift- och underhållsansvar utreds för den öppna
dagvattenhanteringen.
Tekniska nämnden rekommenderar
samhällsbyggnadsnämnden att förändringar i
planförslaget ska ske i enlighet med tekniska
nämndens påpekanden:
Hänsyn tas till vad som framkommer i kommande
samtal med exploatörer i planprocessen.
Behovet av en huvudgata som förbinder DP 191 med
DP 190 norr om Snarringe är inte så starkt att det
föranleder kommunala investeringar. Infartsgatan till
DP 190 bör vara en lokal angelägenhet som ska ingå i
deras gemensamhetsanläggning.
Trafikverkets åsikter om fartdämpande åtgärder på
Västra Värlingevägen, väg 628 bör inhämtas.
Utbyggnaden av en öppen dagvattenhantering är bra
men ger stora anläggnings- och driftskostnader.
Stora grönytor ger stora driftskostnader.
Motivering av stora grönområden samt tankar om
utformning skrivs in i planbeskrivningen.
Behovet av lekplats på grönytan motiveras i
planbeskrivningen.
Plats för elstation justeras till en mindre störande
placering.
Bevaka framkomligheten för renhållningsfordon i
bygglovshanteringen för gemensamhetsanläggningar
och flerfamiljshus.
Erforderliga exploateringsavtal tecknas innan
detaljplanen antas.
Avtal med markägare och dikningsföretag ang.
dagvattenanläggningen skrivs innan detaljplanen
antas.
Kommentar:
Huvudgatan som förbinder DP 191 med DP 190 har
utgått. Kopplingen medför mer trafik på Snarringevägen
(väg 629) vilket vill undvikas och påverkar även
upplevelsen av Skegrie och Snarringe som två skilda byar
och har därför utgått ur granskningsförslaget.
Dialog med trafikverket förs och trafikverket förutsätter
att kommunen tar över väghållningsansvaret för väg
628 om detaljplanen ska genomföras. Tar kommunen
över väghållningsansvaret så har de själva rådighet över
utformningen. Väg 628 ska dock i fortsättningen vara
omledningsväg för E6/E22 vilket gör att trafikverket
ska höras vid utformningsfrågor även när kommunen
tar över väghållningsansvaret.
Anledningen till den stora grönytan är dels att skapa ett
sammanhängande rekreationsområde för Skegrie- och
Snarringeborna. Men också för att minska påverkan
på riksintresse kulturmiljö genom att tydligt avgränsa
utbyggnaden av Skegrie från Snarringe. Grönområdet
ska utformas som en öppen äng med ett meandrande
tvåstegsdike genom. Grönstråket ska hållas öppet
från större planteringar och endast i utkanten mot
bebyggelsen i Skegrie ska trädplanteringar finnas för
att ge en tydlig avgränsning av var bebyggelsen slutar.
Planbeskrivningen kompletteras med mer utförlig
beskrivning av grönområdets utformning.
Behovet av lekplats motiveras i planbeskrivningen.
Elstationens placering ändras.
21
organisationer & föreningar
Drift- och underhållsansvar för grönområde och
dagvattenhantering ska tas fram i ett drift- och
underhållsprogram till planens antagande.
En dialog med exploatörer förs parallellt med
framtagandet av detaljplanen och exploatörernas
synpunkter beaktas i planarbetet. Synpunkter från
exploatörer har lett till att bestämmelserna om
byggnaders placering mot gatumark har ändrats
och placering med bredare förgårdsmark för att
kunna ge plats åt parkering i anslutning till radhusen
och balkonger för flerbostadshusen har införts i
granskningshandlingarna.
Innan detaljplanen antas kommer köpeavtal och
erforderliga exploateringsavtal ha tecknats med
exploatörer.
Processen med dikningsföretagen fortlöper och en
förutsättning för att detaljplanen ska kunna antas är att
avtal finns.
DIKNINGSFÖRETAGET ALBÄCK
Kommentar:
Angående planförslaget “Skegrie östra” DNR
2013PB0179 har dikningsföretaget Albäck några
saker som berör dagvattenavrinningen från
detta område. Dikningsföretaget anser att en
helhetsöversyn av kommunens alla utsläpp från
Skegrie samhälle skall utredas eftersom nuvarande
vattendom är från 1959. Mycket har hänt sedan
dess med utbyggnaden av Skegrie, varför ett samlat
grepp om totala utsläppet i ån bör utredas, så
att dessa håller sig inom godkända värde. Enligt
jordbruksverket är det 0,85 1/s/ha i annat fall bör en
omprövning i Mark och Miljödomstolen kanske ske.
Kommunen har kallat samtliga delägare i
dikningsföretaget till möte den 2 september 2015. Vid
mötet deltog 7 av delägarna. Vid mötet såg deltagarna
positivt på den dagvattenlösning som föreslås i
planförslaget men efterfrågade att även befintliga
dagvattensystemet från de västra delarna av Skegrie ska
ses över.
Föreningen emotser att kommunen kallar till
stämma med samtliga delägare i Albäckens
dikningsföretag där svar ges på ovanstående frågor,
samt en redogörelse om förslaget till det nya
dagvattenutsläppet från “Skegrie öster” i sitt färdiga
förslag.
Eftersom Albäcksån redan är hårt belastad är dessa
frågor viktiga för att ett godkännande av det nya
dagvattenutsläppet kan ske. Nivån i bäcken höjs
numera snabbt efter ett regn vilket tyder på att
fördröjningen från samtliga kommunala utsläpp i
Skegrie är undermåliga och bör åtgärdas.
22
Planförslaget innebär att en fördröjningsdamm
anordnas innan dagvatten leds till Albäcksån. Till
dagvattendammen kommer även Skegriediket kopplas
in, vilket i nuläget leder dagvatten från de östra delarna
av Skegrie, samt vatten från dikningsföretagen Östra
Värlinge nr.6 m.fl. och Skegrie dikningsföretag år 1950
till Albäcksån. Genom detta kommer belastningen på
Albäcken minska och genomförandet av detaljplanen
kommer inte att medverka till att mer än 0,85 l/s ha
tillförs Albäcksån.
organisationer & föreningar
HYRESGÄSTFÖRENINGEN, REGION SÖDRA
SKÅNE
Hyresgästföreningen ser det väldigt positivt
att Trelleborgs kommun vill bryta den ensidiga
bebyggelsen som finns i Skegrie idag och
komplettera villabebyggelsen med flerbostadshus
och radhus. Vi anser att det är viktigt att det
byggs med en blandad bebyggelse med olika
upplåtelseformer. Det är viktigt att våga väga
behoven i förhållande till vad som byggs. I dag och
många år framåt kommer behovet av hyresrätter
vara stort i hela Öresundsregionen inte minst för de
unga som vill etablera sig på bostadsmarknaden.
AB TRELLEBORGSHEM
BC1 bör ändras från “Bostäder med
centrumverksamhet i bottenplan” till “Bostäder med
centrumverksamhet eller bostäder i bottenplan”
Bestämmelsen b1 bör utgå.
Kommentar:
Bestämmelsen BC1 ändras till bostäder med möjlighet
till centrumverksamhet i bottenplan. Bestämmelsen b1
utgår.
Kommentar:
Synpunkterna har noterats.
23
sakägare & boende
VÄSTRA VÄRLINGE 41:12
Valet av bostadsfastighet har för mig skett med
åtanke om miljön och fri utsikt över öppet landskap
på trädgårdssidan och villaområde i övrigt.
Förslaget till detaljplan innebär betydande
negativ inverkan på omgivningen. Placeringen av
flerbostadshus med 3 våningar i det tidigare öppna
landskapet är ett kraftigt förfulande och gravt
ingrepp i landskapsbilden.
Den planerade bebyggelsen av flerbostadshus
med 3-våningar avviker på ett markant sätt från
den övriga villabebyggelsen. Byggnaderna blir
genom sina placeringar inte lämplig i förhållande
till befintlig bebyggelse och kan inte anges ge
en god helhetsverkan i det område de planeras
ligga i. Den planerade bebyggelsen strider mot
anpassningskravet.
Placeringen av den planerade bebyggelsen framför
min fastighet Västra Värlinge 41:12 innebär en
betydande olägenhet i form av skymd sikt och
sämre ljusförhållanden. De planerade byggnadernas
placering skulle komma att helt skymma utsikten
från mitt bostadshus och försämra ljusförhållandena
på fastigheten. Med planerade 3-våningshus som
granne exponeras hela min tomt för insyn och
användningsområdet för rekreation och avskildhet
försvinner.
24
När en bostad i villabebyggelse och fri utsikt
över öppet landskap drabbas av betydande
olägenhet i form av skymd sikt i 3-våningarsnivå,
sämre ljusförhållanden och fri insyn från
planerade näraliggande grannfastigheter
saknas rimlig proportion mellan nyttan av ett
beslut och de konsekvenser det får för den
enskilde. Proportionalitetsprincipen som följer
av Europakonvention synes inte ha beaktats i
planförslaget.
Vidare bör även Länsstyrelsens yttrande beaktas.
I yttrandet påpekas att förslaget innebär dålig
hushållning med markresurser samt riskerar att
inte tillgodose riksintresset för kulturmiljö samt
avsaknaden av beskrivning hur en utbyggnad skulle
påverka de fridlysta vattensalamandrarna.
Kommentar:
2 kap PBL gäller vid planläggning. Vid planläggningen
har hänsyn till de allmänna och enskilda intressen som
anges i 2 kap PBL. Planförslaget tillför nya bostadsformer
i Skegrie och nya rekreationsområden samt mötesplatser
som ur en social synpunkt bidrar till att skapa en god
livsmiljö som är användbar och tillgänglig för alla.
Planförslaget skapar en ändamålsenlig struktur som bygger
på att tillåta högre bebyggelse centralt inom området och
sedan trappa av skalan ut mot natur och jordbruksmark
för att anpassa till den befintliga bebyggelsen i Skegrie och
Snarringe. Flerbostadshusen med en maximal nockhöjd
på 11,5 meter kommer inte närmare fastighetsgräns för
befintlig bebyggelse än 30 meter. Avståndet gör att befintlig
bebyggelse inte kan anses innebära en betydande olägenhet.
Befintlig bebyggelse kommer att påverkas genom att det
öppna jordbrukslandskapet som tidigare omgärdat den
exploateras. Å andra sidan skaps positiva effekter genom
utbyggnad av gc-nät, rekreationsstråk och mötesplatser. I
avvägningen väger de sammantagna positiva effekterna
för de allmänna intressena tyngre än de negativa
effekterna på vissa allmänna intressen (riksintresse
kulturmiljö, jordbruksmark) och vissa enskilda intressen,
Kommunen vidhåller bedömningen att planförslaget är i
enlighet med 2 kap PBL.
sakägare & boende
SKEGRIE 6:132
Vi har bott i Skegrie sedan 1981 då vi flyttade in i
vårt nybyggda hus på Västerängen. Vi flyttade till
Skegrie från Trelleborg för att vi ville komma ut på
landet och valde Skegrie för att läget var bra och
här fanns en fin byatmosfär. Och så har det varit
tills för ett antal år sedan då man började att bygga
ut byn i väldigt snabb takt. Att det tillkommer
nya hus och att byn växer lite är vi alls inte emot
men utbyggnaden i byn måste anpassas så att
bykänslan bevaras och viktigast av allt att vägarna
i byn fungerar. Trafiksituationen i byn har sedan
utbyggnaden blivit konstigare och konstigare.
Vägarna i och runt byn kan inte svälja all denna
trafik. Man har stängt av stationsvägen vid det
nya daghemmet så vi som bor på Västerängen och
Norrängen måste köra extra rundor för att komma
ut ur byn. Vilket leder till att en hel del trafik går
igenom det nya villaområdet i stället för som förut
direkt ut ur byn. Rent vansinnigt. Har inte talat
med någon i byn som har varit positiv till den här
avstängningen av Stationsvägen.
Man blir bara ledsen när man ser hur denna fina
lilla by bara förstörs mer och mer. Utseendet på
det nya daghemmet som ligger i anslutning till den
nu tilltänkta utbyggnaden ställer också många sig
frågande till. Hur kan man få tillstånd att uppföra
en byggnad som i stil passar så dåligt in i den
lantliga miljön. Och detta precis intill en gammal
korsvirkesgård (Schaggarps gård). Hur har man
tänkt här? Annars är det så viktigt att allt skall passa
in i den befintliga miljön. Nej, när man ser denna
förskräckliga byggnad sticka upp där på åkern så tar
man sig bara för pannan. Ett daghem byggt likt en
kringbyggd gård med en innergård för barnen att
vara på när nordanvinden blåser på som värst hade
varit ett vackrare alternativ och hade passat bättre in
i miljön än detta hemska bygge.
Som om inte denna röra var nog skall vi alltså nu
också få trevåningshus. Marklägenheter hade varit
ett bättre alternativ. Vem är det som driver på och
vad är anledningen till att man vill bygga ut Skegrie
så starkt?? Vem är det man har tänkt skall bo i dessa
lägenheter?? Ungdomar, äldre eller barnfamiljer??
Ungdomar som växt upp på landet de väljer nog att
flytta till stan när de skall bo själva och de som blivit
äldre och säljer sina hus vill väl flytta till stan närmre
butiker, sjukhus och andra samhällsfunktioner. Så,
vem vänder man sig till med de tilltänkta husen?? En
annan fråga man ställer sig är hur man tänker när så
mycket åkermark bebyggs, särskilt då någon/några
av Er i samhällsbyggnadsnämnden representerar
centerpartiet.
är det faktiskt att lyssna och tänka sig in i andras
situation om man bara har viljan. De villaägare som
bor utmed vägen till Värlinge och är närmast berörda
av detta hade nog inte i sin vildaste fantasi kunnat
föreställa sig att de skulle få trevåningshus mittemot
sina villor när de flyttade ut på landet till Skegrie.
Varför vill Ni skapa en stadsliknande miljö ute i
Skegrie???
Nej, när vi promenerar runt vår by vill vi precis som
förut kunna se åkrar och ängar och rapsfält som
blommar. Vi vill inte se och vi vill inte ha några tvåoch trevåningshus i Skegrie.
Kommentar:
Se kommentar Västra Värlinge 41:12
Vi vet att de som bor närmast detta tilltänkta
område redan skrivit till Er och framfört sina
synpunkter. Nu får man verkligen hoppas att Ni
lyssnar och tar hänsyn och tänker om i detta ärende.
Vi vet inte om någon av Er som sitter och beslutar
om detta bor i Skegrie men vi utgår ifrån att ni inte
gör det för då tror jag att Ni hade sett annorlunda
på det här. Det är lätt att förstöra tillvaron för andra
människor när man inte själv är berörd men lika lätt
25
sakägare & boende
VÄSTRA VÄRLINGE 41:10
Kommentar:
VÄSTRA VÄRLINGE 41:14
Trelleborgs Kommun har tidigare påtalat att man
inte skall sammanbygga Snarringe och Skegrie,
utan behålla den genuina bykänslan. I den nya
detaljplanen har man inte tagit hänsyn till detta.
Dessutom planerar man att bygga flerfamiljshus
med tre våningar. Dessa hus hör inte hemma i
villabebyggelsen i Skegrie.
Planförslaget säkerställer ett öppet grönstråk på 90150 meters bredd mellan utbyggnaden av Skegrie och
Snarringe. Byarna kommer inte att byggas ihop.
Jag tycker att det inte är en bra idé att bygga
trevånings hus i Skegrie. Skegrie är en by på
landsbygden, där finns inga hus högre än två
våningar.(Frånsett kyrkan) De nya trevåningshusen
husen kommer att sticka ut och förfula
omgivningarna.
Dessutom har man planerat två nya utfarter från
området till väg 628. För oss är det obegripligt
eftersom denna väg redan är för hårt trafikerad.
Redan vid byggandet av slättens förs kola skrev vi till
kommunen och påtala att trafiken på väg 628 skulle
medföra mer trafik och ökat buller. Vårt antagande
stämde in. Nu har det gått ett flertal år och vad har
kommunen gjort?
Vårt förslag är, att förläng vägen norr om Skegrie
till Snarringe. Bygg en ny väg mellan Snarringe och
Skegrie 41:1 till Tommarpsvägen. Då skulle man
kunna stänga väg 628.
26
Den planerade bebyggelsen kommer att innebära
att trafiken på Västra Värlingevägen ökar.
Kapacitetsmässigt klarar vägen den beräknade ökningen.
Planförslaget innebär även att hastighetsdämpande
åtgärder ska göras längs med vägen för att säkerställa att
hastigheten hålls och att säkra gång- och cykelöverfarter
över vägen finns. Väg 628 kommer inte stängas av utan
kommer genom en förändrad karaktär skapa en annan
upplevelse av vägen.
Husen kommer också skugga och skymma utsikten
från vårt hus. Den lilla sol tid vi har kommer att bli
ännu kortare om ett stort och högt hus tar ljuset. Jag
har inget emot att det byggs hus. Bor man på landet
eller i en by vill man inte ha stadskänsla, vilket man
får om husen börjas bygga på höjden.
Kommentar:
Se kommentar Västra Värlinge 41:12
sakägare & boende
VÄSTRA VÄRLINGE 18:1 VIVEKA OCH MIKAEL
GULDA
Vi har full förståelse för att man vill bygga ut Skegrie)
även om vi egentligen tycker att det vore trevligare
med mer jämn fördelning över byarna. Att använda
åkermarken mellan Skegrie och Snarringe har både
för- och nackdelar. Den redan hårt trafikerade
Västra Värlingevägen kommer att få ännu mer trafik)
och det kommer att blir svårt att dels få vägen att
kännas som en byväg) där man inte kör så fort) och
samtidigt ha kvar den tunga trafiken som idag går
där. Det är dels mycket lastbilar) och de kanske man
kan styra om även om jag inte tror det) och dels
många traktorer) och de måste ju köra där eftersom
de måste kunna ta sig till och från sina åkrar.
Traktorerna blir bara bredare och bredare och detta
måste man ju ta hänsyn till när man sätter träd och
annat för att vägen ska verka smalare. Risken här är
att det kommer att bli alldeles för mycket och för
snabb trafik på Västra Värlingevägen. Vi vill gärna
höra mer om hur ni tänker kring detta.
Det finns självklart en tanke med att det ska finnas
både enfamiljshus) radhus och flerfamiljshus i den
nya detaljplanen) men att tillåta 3-våningshus är
ju helt vansinnigt. Om man kör runt lite i området
kring Skegrie) är alla hus högst en och en halvplans.
Inte ens några tvåplanshus hittar man) om man
inte tar sig till tätorterna Höllviken) Trelleborg eller
Vellinge. Att bygga trevåningshus i Skegrie tenderar
att förstöra bykänslan totalt) och det är ju för den
som vi som bor här en gång har valt att flytta hit och
inte bor i Vellinge eller Höllviken.
När det gäller utformningen av husen tycker vi att
man ska försöka behålla bykänslan även där. Fokus
kanske inte bör ligga på material (puts och takfärg)
utan på stil på husen. Det kan gå utmärkt att blanda
ljusa putsade hus med tegelhus och även ett och
annat trähus) gärna med både svarta och röda tak)
som det ser ut i byarna runt omkring. Om man
tittar på husen på tex Rängsandsvägen i Höllviken)
ser man att det går att skapa bykänsla i nybyggda
områden (de hus som ligger mellan Kämpingero och
Almaregården). Dessutom tycker vi att tomterna
bör kunna vara något större än i förslaget. Vad gäller
radhus och flerfamiljshus skulle vi önska att man
även där håller sig till samma stil.
För egen del undrar vi varför vår fastighet Västra
Värlinge 18:1) nu ska vara inom detaljplanen. När vi
diskuterade detta uppe på kontoret) fick vi besked på
att Schaggarp skulle kunna ligga utanför detalj plan
men att vi ändå skulle kunna få stycka av 2-3 tomter
om vi så önskade. Nu har man införlivat gården
i detaljplanen) och vi undrar vilka konsekvenser
det får för oss när det gäller tex att ha djur eller att
bygga ut/om/till våra byggnader.
Kommentar:
Se kommentar Västra Värlinge 41:12
Detaljplanen reglerar att 30 % av fastigheten får
bebyggas, befintlig bebyggelse utgör ca 10 %. Vidare
ska ny tillbyggnad på huvudbyggnad vara vitputsad
medan komplementbyggnad får ha fasad av träpanel.
Nockhöjden begränsas till 7,5 meter och takvinkel på
tillbyggnad eller nybyggnad ska vara mellan 30 och 45
grader.
Planen medger att fastigheten styckas av till 4 fastigheter.
Angående djurhållning så krävs särkskilt tillstånd för
samhällsbyggnadsnämnden för djurhållning inom
detaljplanelagt område.
27
sammanfattning av ändringar sedan samrådsskedet
PLANHANDLINGARNA KOMPLETTERAS ENLIGT
FÖLJANDE:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Planhandlingarna kompletteras med
miljökonsekvensbeskrivning.
Planhandlingarna kompletteras med trafik- och
bullerutredning.
Avgränsningen mot naturområdet har rätats
upp och bredden på den smalaste delen av
naturområdet har utökats.
Egenskapsbestämmelsen äng har införts i
användningen NATUR.
Egenskapsbestämmelsen plantering har införts
för de västra delarna av naturområdet för att
skapa en tydlig avgränsning mellan bebyggelsen
och naturområdet.
Huvudgatan som möjliggjorde trafik mellan
Skegrie och Snarringe genom planområdet har
utgått. Endast lokalgator inom planområdet.
Lokalgatan som möjliggjorde en framtida
koppling söderut har utgått.
Lokalgatans sträckning har rätats upp.
Byggrätt för idrottshall och förskola skola
placeras längre västerut för att hålla det öppet
kring Schaggarps gård, vilket regleras med
prickmark.
För att säkerställa erforderliga friytor till skola
och förskola regleras även att ytor inte får
användas för parkering för motorfordon.
•
•
•
•
•
•
•
Planbeskrivningen har kompletterats med
fastighetskonsekvensbeskrivning
Bestämmelse om störningsskydd mot buller
från trafik har införts.
Utfartsförbud mot väg 628 har införts.
Planbeskrivningens konsekvensbeskrivning
av påverkan på omkringliggande vägnät och
trafikbuller har utökats.
Planbeskrivningen har kompletterats med en
beskrivning av vilka ledningar som behöver
flyttas och vilka som kan ligga kvar i sitt
nuvarande läge.
Planbestämmelsen farthinder har införts vid
de nya korsningarna med väg 628 samt där
befintlig gc-väg korsar lokalgatan.
Planbeskrivningen har kompletterats med
information kring utbyggnad av brandpostnätet.
Planbeskrivningen har kompletterats med
motiv för det stora grönstråket och motiv till att
en lekplats behövs inom grönområdet.
Bestämmelserna kring placering av bebyggelse
har setts över och kravet på att bebyggelse ska
placeras 3 meter från fastighetsgräns mot gata
har tagits bort.
SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN
Ann-Katrin Sandelius
Gunnar Göransson
StadsarkitektPlanarkitekt
28