Östra delen av Skegrie 41:1 ”Skegrie öster
GRANSKNINGSHANDLING 2015-10-06 Diarienummer PB-2013-179 DP 191 Detaljplan för Östra delen av Skegrie 41:1 ”Skegrie öster” Skegrie,Trelleborgs kommun Normalt planförfarande SAMRÅDSREDOGÖRELSE HANDLINGAR Trafik- och bullerutredning, Tyréns, 2015-09-07 Planhandlingar Översiktlig geoteknisk undersökning, PQ Geoteknik & miljö, 2014-02-27 Planbeskrivning Plankarta Illustrationskarta Grundkarta med fastighetsförteckning Samrådsredogörelse (denna handling) Miljökonsekvensbeskrivning Övriga handlingar Arkeologisk utredning steg 2, 2014. UV Rapport 2014:152. Riksantikvarieämbetet UV Syd 25 yttranden har inkommit, varav 4 utan synpunkter. GENOMFÖRANDE Detaljplan för östra delen av SKEGRIE 41:1 ”Skegrie öster”, Trelleborgs kommun, Dp 191 har varit utställd för granskning under tiden 2015-02-16 - 2015-04-13. Samrådshandlingarna har funnits tillgängliga på: Angående arkeologisk förundersökning inom fastigheterna Skegrie 41:1 och Östra Värlinge 6:70, Skegrie Socken, Trelleborgs kommun, Länsstyrelsen Skåne, 2014-10-14 - Samhällsbyggnadsförvaltningen, Rådhuset, Algatan 13, Trelleborg - Huvudbiblioteket, Astrid Lindgrens allé 1, Trelleborg Arkeologisk förundersökning 2014. Skegrie 41:1 (skifte 6). UV Rapport 2014:171. Riksantikvarieämbetet UV Syd. - Skegrie bibliotek, Skegrie Stationsväg 17, öppet måndag 13.00–15.00, tisdag 13.00–18.00, torsdag 13.00–18.00 Dagvattenutredning, Sweco, 2013-12-20 Inventering av större vattensalamander i området kring Östra Värlinge 6:70, Ekoll AB 2014 Trafik- och bullerutredning del av Skegrie 41:1, Tyréns 2014-10-17 Kompletterande PM Trafik- och bullerutredning del av Skegrie 41:1, Tyréns 2014-11-14 2 Översiktlig kulturmiljöbeskrivning av landskapet kring Skegrie och Snarringe – samt tillämpning med avseende på DP 190 samt DP 191, Trelleborgs kommun, 2014 Handlingarna/följebrev har enligt sändlista sänts på remiss till Länsstyrelsen, berörda nämnder, statliga och kommunala organ, sakägare och andra som kan ha väsentligt intresse av förslaget. Kungörelse har varit införd i lokalpressen, Trelleborgs Allehanda, Skånska Dagbladet och Sydsvenska Dagbladet 201503-14 . samt på kommunens hemsida: http://www.trelleborg.se/sv/bygga-bo-miljo/ kommunens-planarbete/detaljplan/detaljplaner-pagang/ Samrådsmöte hölls den 17 mars i matsalen på Skegrie skola. 38 personer medverkade på samrådsmötet. Kommunen representerades av plan och byggchef Ann-Katrin Sandelius, planarkitekt Gunnar Göransson, planarkitekt Kajsa Rue-Hallén, planarkitekt Anders Bramme och Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Patrik Holmberg. Frågor som lyftes på samrådsmötet rörde främst: ‐ Västra Värlingevägen är ett problem. Måste tydliggöra motiven till att ha trafik mellan skola och förskola samt hur säkra och trygga passager säkerställs. Finns andra alternativ? ‐ Skalan – framförallt motstånd mot 3-våningshus i södra delen nära befintlig bebyggelse i Norrängen. Men även i övrigt finns tveksamhet till flerbostadshus i Skegrie. ‐ Sammanbyggnad av Skegrie och Snarringe. Ännu tydligare visa hur Skegrie och Snarringe skiljs åt. Behövs bilkopplingen dem emellan. samrådsredogörelse inkomna yttranden ‐ Utformningen av grönstråket - mer detaljerad information kring grönstråkets innehåll efterfrågas. Deltagarna på mötet uppmanades att även komma in med sina synpunkter skriftligen. Ett internt samrådsmöte har också hållits för berörda kommunala förvaltningar och nämnder. Mötet hölls i Skegrie skola den 13 mars 2015 och tjänstemän och politiker från samhällsbyggnadsnämnden, Tekniska nämnden, Socialnämnden, Servicenämnden och Kultur- och fritidsnämnden deltog. De frågor som behandlades på mötet berörde främst: ‐ Vikten av att skapa mötesplatser som lockar alla åldersgrupper och som befolkas större delen av dygnet. ‐ Säkra trygga gångvägar till och från skola och förskola. Framförallt viktigt att säkerställa trygga stråk över Västra Värlingevägen. ‐ Lokaler ska ha en flexibel användning. ‐ Skapa möjligheter för alla åldersgrupper att bosätta sig i Skegrie. ‐ Koppla fritidsgård och idrottshall till torget för att levandegöra det. INKOMNA YTTRANDEN MED SYNPUNKTER INKOMNA YTTRANDEN UTAN SYNPUNKTER • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • Länsstyrelsen Lantmäteriet Landsantikvarien i Skåne Region Skåne Trafikverket E.ON Gas Sverige AB Tele2 Sverige AB TeliaSonera Skanova Access AB Räddningstjänsten, Trelleborg-Vellinge-Skurup Bildningsnämnden, Trelleborgs kommun Servicenämnden, Trelleborgs kommun Socialnämnden, Trelleborgs kommun Tekniska nämnden, Trelleborgs kommun Dikningsföretaget Albäck Hyresgästföreningen, region södra Skåne AB TrelleborgsHem Västra Värlinge 41:12 Skegrie 6:132 Västra Värlinge 41:10 Västra Värlinge 41:14 Västra Värlinge 18:1 Polismyndigheten i Skåne E.ON Elnät Sverige AB Arbetsmarknadsnämnden, Trelleborgs kommun Kommunstyrelsen, Trelleborgs kommun 3 myndigheter & statliga verk LÄNSSTYRELSEN Sammanfattning Länsstyrelsen har utifrån presenterat material inte möjlighet att ta ställning till föreslagen plans konsekvenser eftersom alltför många frågor är oklara. Länsstyrelsen ger Trelleborgs kommun rådet att avbryta planprocessen eftersom utvecklingen av Skegrie behöver utredas och beredas i ett större sammanhang och med en större samrådskrets än vad den enskilda detaljplanens form möjliggör. Länsstyrelsen anser att frågorna kräver en översiktsplaneprövning. Länsstyrelsens bedömning är att de frågor som ej är utredda inom ramen för gällande översiktsplan (ÖP) kvarstår; behov att ta jordbruksmark i anspråk, hur man avser tillgodose riksintresse för kulturmiljö samt godtagbar lösning för trafikinfrastrukturen. Dessa frågor behöver belysas och utredas för planområdet i det kommunala och regionala sammanhanget. Länsstyrelsen finner att den tänkta utvecklingen för Skegrie som gällande ÖP redovisar är schematisk och innehåller olika förslag om en framtida eventuell utveckling för bebyggelse och infrastruktur för kommunen som helhet. Redovisningen behöver omvärderas och moderniseras för att gå i takt med aktuell utveckling och vara fortsatt vägledande. Gällande översiktsplan antogs 2010 och sedan dess har utveckling skett; från statlig sida med ny lagstiftning, precisering av miljömål mm, samt 4 från kommunens egen horisont med aktuell befolkningsutveckling, nya vägdragningar och bebyggelseutveckling. Klimatfrågan har idag en betydligt större tyngd inom planering och ställer krav på en hållbar planering där hushållning med jordbruksmark, förtätning och stärkande av goda kollektivtrafikpunkter är centralt. Länsstyrelsen vill betona att ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet är frågor för kommunen att ta hänsyn till för sin egen utvecklings skull. I granskningsyttrandet till gällande översiktsplan fann Länsstyrelsen ingen anledning att särskilt kommentera detta utvecklingsområde då det var uppenbart att fortsatt utredning krävdes innan mer detaljerad planering kunde bli aktuell. Att exploatering här står i konflikt med jordbruksmark är angivet i ÖP och behöver därmed fortsatt hanteras. De förslag till ny infrastruktur som ÖP redovisar är inte entydig och dess utveckling påverkar Skegrie. Länsstyrelsen anser att det idag finns behov att utreda vad som är lämplig utveckling för Skegrie som helhet. En sådan utredning behöver göras utifrån PBL, på översiktsplanenivå där allmänna intressen avvägs, samt där det med hjälp av en miljökonsekvensbeskrivning som processverktyg klargörs vad som är mest lämplig markanvändning ur en allmän synpunkt, och som bäst gynnar Trelleborgs kommuns fortsatta utveckling. Redogörelse för ärendet Planförslaget möjliggör: ca 200 nya bostäder Utbyggnad av skola, förskola och idrottshall Torgbildning med centrumfunktioner Nytt huvudgatunät med nya anslutningar till statlig väg Nya g-c-vägar Naturområde med dagvattenhantering mellan Skegrie och Snarringe Planområdet omfattar 14 ha jordbruksmark och är tidigare ej planlagt. Planförslaget ansluter österut till Snarringe by. Snarringe by omfattas av områdesbestämmelser. Norr om Snarringe by och anslutande till rubricerad plan finns detaljplaneförslag omfattande ytterligare 24 nya villatomter. I väster angränsar planområdet till väg 628, vilken är en statlig genomfartsväg, och innanför denna väg ansluter Skegrie by. I norr och söder angränsar pågående jordbruksverksamhet. myndigheter & statliga verk Råd enligt 2 kap PBL I PBL 2 kap 2 § anges att planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap. 18 §§ miljöbalken ska tillämpas. Lag (20 14: 862). Länsstyrelsen ifrågasätter lämpligheten i att bygga ut planområdet med tanke på att platsen saknar förutsättningar för god kollektivtrafik och samhällsservice. Länsstyrelsen finner inte trafiklösningen godtagbart anordnad. Anslutningar till statlig väg, med en omvandling av statlig genomfartsväg till bygata, utan redovisning av konsekvenserna för detta eller hur genomfarten ska ordnas istället. Bebyggelsen leder till en utglesad bebyggelsestruktur med stort bilberoende som följd och strider därmed mot nationella mål om minskad klimatpåverkan och god boendemiljö. Översiktsplan Länsstyrelsen finner i Trelleborgs kommuns gällande översiktsplan, att Skegrie ses som en utvecklingsort för kommunen. Översiktsplanen vägleder med en samlad bedömning i konsekvensbeskrivningen att nya utbyggnadsområden i utvecklingsorterna utgör en viktig faktor för att vidmakthålla servicenivå och möjliggöra utvecklingen av denna. Länsstyrelsen vill ge kommunen rådet att, om ny bebyggelse ska gagna den befintliga orten så måste den placeras rätt för orten. Förutom skolans placering, finns goda argument för lämplig placering av ny bebyggelse för att förstärka kollektivtrafiken, och fylla behovet av ett varierat boendeutbud med mindre lägenheter, alt lämpligen bygga helt i den direkta närheten av busshållplatsen. I gällande översiktsplan anges förslag om framtida trafikstruktur för Skegrie. På den kommunövergripande markanvändningskartan anges en bebyggelseutveckling i Skegrie med tyngdpunkt söderut, och med en trafiklösning som inte känns igen i föreliggande detaljplaneförslag. Länsstyrelsen menar att Trelleborgs kommun behöver presentera hur trafikstrukturen är tänkt att fungera och samråda med inblandade myndigheter och markägare innan beslut tas. I gällande översiktsplan anges att det finns intressekonflikt i exploatering av bostäder på högklassig jordbruksmark Länsstyrelsen finner inte i handlingarna något som tyder på att någon avvägning är gjord mellan intresset av bebyggelseexploatering och jordbruksmark. Jordbruksmark Av handlingarna framgår att utbyggnad enligt förslaget sker på jordbruksmark. Länsstyrelsen kan i handlingarna inte finna någon redogörelse för behoven för detta. Likaså saknas det i handlingarna redogörelse för den avvägning mellan allmänna intressen som ger att behovet av denna exploatering inte går att tillfredsställa på någon annan plats. Länsstyrelsen kan av plankartan utläsa att en tänkt fortsättning på exploateringen är tänkt söderut. Detta skulle innebära att ytterligare jordbruksmark i anspråk. Det framgår inte av handlingarna till vilken omfattning eller vilken bedömning som ligger till grund för detta. Länsstyrelsen ser att de kumulativa effekterna av rubricerad plan är mycket osäkra. Länsstyrelsen slog år 2012 fast att exploateringen på åkermark måste begränsas om de nationella miljömålen ska vara möjliga att nå i rapporten ”Skånska åtgärder för miljömålen, regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2016”. Jordbruksmark är en begränsad och ändlig resurs både regionalt, nationellt och globalt, eftersom den inte kan återskapas om den en gång har bebyggts. Länsstyrelsen menar att det finns flera skäl till att det är viktigt att värna om jordbruksmarken. Det handlar självklart om att säkra livsmedelsförsörjningen men också att kunna anpassa samhället till ett förändrat klimat, undvika att bygga in en bilburen livsstil i ny bebyggelse, bevara biologisk mångfald samt värna natur- och kulturvärden. Länsstyrelsen anser att användningen av jordbruksmark har en regional dimension och därmed en fråga om samordning mellan kommuner, eftersom den är större än hur stor andel jordbruksmark som tas i anspråk inom den egna kommunen. Om alla skånska kommuner planerar 5 myndigheter & statliga verk för lite bebyggelse på jordbruksmark blir det sammanlagt ganska stora arealer i hela Skåne. Ju mer jordbruksmark som tas i anspråk för ny bebyggelse i en kommun, desto mer måste övriga kommuner begränsa sin utbyggnad för att resursen som helhet ska värnas. Enligt Jordbruksverkets rapport ”Exploatering av jordbruksmark 2006-2010 ” har 54 hektar exploaterats i Kristianstads kommun under dessa år. För hela Skåne är motsvarande siffra 763 hektar. Länsstyrelsen menar att dessa uppgifter visar den regionala dimensionen av ett så stort planområde som 60 hektar. Kommande planhandlingar behöver innehålla resonemang om detta och motivera att planförslaget är det mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov, enligt 2 kap. l § PBL (1987:10). Enligt 3 kap. 4 § MB får brukningsvärd jordbruksmark enbart tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Länsstyrelsen anser inte att planhandlingarna motiverar att planförslaget innebär att väsentliga samhällsintressen tillgodoses och att ett genomförande därför kan komma att ske i strid med miljöbalken. Länsstyrelsen kan komma att ingripa vid sin tillsyn enligt 12 kap. 1§ PBL (1987:10) om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte har samordnats på ett lämpligt sätt. 6 Länsstyrelsen anser inte att bostadsbebyggelse i allmänhet är ett sådant väsentligt samhällsintresse som avses i 3 kap 4 § MB. Länsstyrelsen anser att planläggning på jordbruksmark ska ske mycket restriktivt. Av planhandlingarna framgår att föreslagen detaljplan innebär en ökning av genomfartstrafiken är förväntad genom Snarringe. Det framgår dock inte av handlingarna hur detta kan anses förenligt med områdesbestämmelserna. Områdesbestämmelser Störningar från jordbruk Länsstyrelsen konstaterar att det för Snarringe by gäller områdesbestämmelser. Områdesbestämmelser anger en förstärkning av översiktsplanens intentioner tillsammans med en fördjupande beskrivning av riksintresset. Länsstyrelsen kan inte se hur föreslagen detaljplan kan vara förenlig med områdesbestämmelserna eller intentionen i dessa. Länsstyrelsen finner att områdesbestämmelserna anger, Av planhandlingarna framgår att det bedrivs jordbruk både norr och söder om planområdet, och att lantbrukaren är skyldig att iaktta skyddsavstånd. Länsstyrelsen vill göra kommunen uppmärksam på att en ny detaljplan inte får inkräkta på pågående markanvändning på grannfastigheten och att eventuella behov av skyddsavstånd måste inrymmas på den för detaljplaneläggning aktuella fastigheten. En tillkommande detaljplan kan inte ställa krav på pågående markanvändning utan ska inordna sig den omgivning den förläggs till. ”att åtgärder inte får vidtas som kan skada miljön, vara störande får de boende eller till men for pågående markanvändning.” Till områdesbeskrivningarna hör en sammanfattande bedömning, som lyder att “Snarringe by utgör en värdefull kulturmiljö avseende såväl bebyggelsen som dess omgivande vegetation. Byn ingår i ett större riksintresse får kulturmiljövården (Kl36, 137 och 145), där utvecklingen från förhistorisk tid till modern tid kan utläsas utifrån såväl mångfalden av fornlämningar, medeltidskyrkor som byar och det av skiftet skapade landskapet. Nuvarande jordbruksmark utanför bestämmelsegränsen avses bibehållas”. Miljökvalitetsnormer för luft En utbyggnad i områden som saknar möjlighet till god kollektivtrafikförsörjning kan medföra att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft och partiklar överskrids i närliggande städer, här Malmö och Trelleborg. Enligt handlingarna kommer ny biltrafik att alstras med föreslagen planering. Länsstyrelsen menar att dessa fordon är onödiga och skulle kunna undvikas om kommunen valde att bygga ut i ett läge med god kollektivtrafik. Länsstyrelsen anser att utbyggnad i första hand bör ske i de lägen där det redan finns god kollektivtrafik och stärka de strukturer som finns. Länsstyrelsen myndigheter & statliga verk kan inte finna att kommunens planering har samordnats med den strategiska planeringen för kollektivtrafik i regionen. Länsstyrelsen har kännedom om att kommunen har för avsikt att förstärka staden Trelleborg och arbeta med förtätning. Detta menar Länsstyrelsen är rätt väg att gå för att uppfylla behov av att tillgodose behov av nya bostäder. En sådan ökning av bostadsbehovet i centrala Trelleborg bör vägas in vid bedömningen av behov av ytterligare ny bebyggelse i kommunen som helhet. Miljökvalitetsnormer för vatten Av handlingarna framgår att avtal med dikningsföretaget ska göras. Länsstyrelsen anser att sådana avtal måste finnas innan planen antas. Om inget sådant avtal finns måste omprövning av hela dikningsföretaget ske innan planen antas. Omprövning, exempelvis avveckling av hela eller delar av dikningsföretaget, eller omgrävning av delsträckor, prövas av mark och miljödomstolen. I ett sådant fall är det olämpligt att planen antas innan dikningsföretaget har omprövats. Riksintressen Planområdet ingår i riksintresset för kulturmiljö. Till handlingarna har därför fogats en översiktlig kulturmiljöbeskrivning. Länsstyrelsen erinrar att en sådan beskrivning ska göras oberoende så att det framstår värdet och går att jämföra med andra värden som konkurrerar på platsen. Här beskrivs hur öppenheten i landskapet mellan byarna är det som möjliggör upplevelsen, och att det öppna landskapet är en av de viktigaste förutsättningarna för upplevelsen av den grundläggande karaktären. Bybildningen Snarringe är här också betydelsefull, det vill säga ej endast kyrkbyarna. I kulturmiljöbeskrivningen beskrivs hur Skegrie successivt vuxit österut och mer och mer förlorat kontakten med den ursprungliga kyrkbyn. Det redogörs också för hur den nya förskolan mellan Skegrie och Snarringe utmanar intrycket av att byarna skulle vara skilda från varandra. Länsstyrelsen anser att det är olämpligt att planlägga hela ytan mellan de två byarna Skegrie och Snarringe. I användningen “Natur” tillåts mycket som inte korresponderar med ett intryck av öppet odlingslandskap. Länsstyrelsen anser att konsekvenserna för riksintresset av rubricerad plan tillsammans med Skegries eventuella fortsatta utveckling blir sådana att de medför en betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 11 § Miljöbalken. Länsstyrelsen anser därför att de konsekvenser som följer av ett sammanbyggande av byarna ska belysas i en miljökonsekvensbeskrivning. Konsekvensbeskrivningen av planen måste redogöra för vilka konsekvenser ett genomförande får på riksintresset. Övrigt Artskydd Det framgår av planhandlingarna att större vattensalamander förekommer norr och söder om planområdet samt att djuren vandrar mellan dessa förekomstplatser. Enligt en genomförd inventering utgör planområdet ingen viktig livsmiljö för salamandrarna men inventeringsrapporten anger att det är viktigt att säkerställa ett grönt stråk genom området för att underlätta för eventuella vandrande salamandrar. Större vattensalamander, vilken inte är rödlistad, har ett strikt skydd genom fridlysning i 4 § artskyddsförordningen (SFS 2007:845). Enligt denna är det bland annat förbjudet att avsiktligt döda djur samt att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Enligt den praxis som har uppkommit i och med Regeringsrättens dom 7694 -03 ska eventuell påverkan på skyddade arter utredas tillräckligt i en MKB eller en motsvarande utredning innan beslut om ny markanvändning enligt plan- och bygglagen fattas. Länsstyrelsen menar att det i en sådan ska framgå eventuellt behov av säkerställande eller hänsynstagande och följas upp i genomförandebeskrivningen till detaljplanen. Länsstyrelsen kan utifrån vad som anges i planhandlingarna inte utesluta att riksintresset påtagligt skadas. 7 myndigheter & statliga verk Kommunen har inte beskrivit eventuella konsekvenser av planläggningen på arten, vilket Länsstyrelsen ser som en brist. Planhandlingen måste kompletteras med detta för att det ska vara möjligt att utläsa om den skyddade arten kommer alt påverkas av denna plans genomförande och i så fall hur. Kommentar: Sammanfattning Kommunen håller med om att frågor kring konsekvenserna av ianspråktagande av jordbruksmark, påverkan på riksintresse kulturmiljö samt konsekvenser för trafikinfrastrukturen inte beskrivs tillräckligt tydligt i samrådshandlingarna. Kommunen har kompletterat granskningshandlingarna med en miljökonsekvensbeskrivning där konsekvenserna av planförslagets genomförande på riksintresse kulturmiljö, jordbruksmark och livsvillkoren för större vattensalamander beskrivs. Granskningshandlingarna har även kompletterats med en utökad trafikutredning som redogör för hur trafikinfrastrukturen inom planområdet ska lösas och vilka konsekvenser det får för omkringliggande vägnät. Råd enligt 2 kap PBL Kommunen står fast vid sin bedömning att planområdet är lämpligt att bebyggas enligt planförslaget. Miljökonsekvensbeskrivningen redogör för påverkan på riksintresse kulturmiljö och jordbruksmark och varför dessa intressen kan tillåtas att påverkas negativt inom planområdet. Kommunen bedömer att planområdet har goda förutsättningar för kollektivtrafik. Inom 2,5 km från planområdet finns pendeln Malmö-Trelleborg som även efter att persontågstrafik mellan Malmö och 8 Trelleborg påbörjas i december 2015 kommer att trafikeras med 4 avgångar i timmen. Inom 250-700 meter från planområdet finns busshållplats för linje 181 som kommer att förstärkas med entimmes trafik under dagarna med möjlighet till halvtimmestrafik under högtrafik. Region Skåne har i sitt yttrande inget att invända gällande möjlighet till god kollektivtrafikförsörjning. Även den offentliga servicen är väldigt god med f-5 skola inom 500 meter från planområdet. Genomförandet av detaljplanen kommer även att möjliggöra för centrumverksamheter och kommersiell service inom planområdet. Med detta i beaktande anser Trelleborgs kommun att området enligt 2 kap 2 § PBL är lämpligt för föreslagen bebyggelse. Översiktsplan Trafikstrukturen i ÖP 2010 förutsätter en utbyggnad av en yttre ringväg som ansluter E6 norr om Skegrie. En sådan utbyggnad är inte aktuell i dagsläget. Granskningshandlingarna har kompletterats med en utökad trafikutredning där olika alternativ för trafikstrukturen beskrivs. Planbeskrivningen kompletteras med en utförligare beskrivning av trafiklösningen samt vilka konsekvenser den får för kringliggande vägnät. Angående placering av bebyggelsen så anges i ÖP 2010 aktuellt område delvis som expansionsområde för skolan. Placeringen av bebyggelsen ska medföra att myndigheter & statliga verk Västra Värlingevägen får en karaktär av huvudgata istället för genomfartsgata. Skolans expansion och torgbildning ska bidra till att skapa mötesplatser i Skegrie. Kommunen bedömer att möjligheterna att skapa en blandad bebyggelse är större i det här läget jämfört med utbyggnad söder eller norr om Skegrie. I detta läge finns närhet till offentlig service samtidigt som planområdet har en relativt god kollektivtrafikförsörjning. I gällande översiktsplan anges ianspråktagandet av jordbruksmark som en intressekonflikt. Översiktsplanen anger även att inom större delarna av kommunen ska jordbrukets intressen väga tyngst. Men i utvecklingsorterna, utpekade landsbygdsbyar och i anslutning till Trelleborgsstad ska bostads- och rekreationsintressena prioriteras. I miljökonsekvensbeskrivningen utvecklas resonemanget kring konsekvenserna av ianspråktagande av jordbruksmark. Jordbruksmark Planbeskrivningen har kompletterats med en avvägning kring varför denna exploatering inte kan ske på annan plats och en tydligare redogörelse kring vilka behov som medför att jordbruksmark behöver tas i anspråk. Fortsatt exploatering söder om området är inte aktuellt. Inom området finns fornlämningar och området ska även i fortsättningen brukas för jordbruksändamål. Den lokalgata som möjliggjorde koppling söderut har utgått ur planförslaget. Den omedelbara effekten av genomförandet av detaljplanen och angränsade DP 190 blir att den totala arealen odlad mark i kommunen minskar med 15 ha. Av dessa 15 hektar planeras ca 4,5 ha utgöras av naturmark som kan återställas till jordbruksmark om framtida behov kräver det. Den yta som i och med exploatering inte kan återföras till jordbruksmark omfattar således 11,5 hektar. Inom planområdet för DP 191 är det lök som odlas. Inom Trelleborgs kommun är spannmål, sockerbetor och raps de viktigaste grödorna. Denna produktion påverkas inte av ianspråktagandet av den aktuella marken. Ur ett mer övergripande perspektiv är det mer bekymmersamt att jordbruksmark exploateras vilket på sikt ger en allt mindre yta för livsmedelsproduktion i landet. Det är dock svårt att i dagsläget dra några entydiga slutsatser av vilka konsekvenser som kan uppstå av detta. Man kan konstatera att trotts att stora arealer jordbruksmark har exploaterats i Sverige och i Skåne under perioden 1996-2010 så har omsättningen i livsmedelsproduktionen ökat (Jordbruksverket Rapport 2013:35). AgriFood Rapport 2013:3). Exploateringen av aktuellt planområde ger en negativ lokal konsekvens för jordbruket. Ur kommunalt och regionalt perspektiv är konsekvenserna sannolikt små och inte lika tydligt negativa. För att Trelleborgs kommun ska kunna växa och skapa möjligheter för god samhällsservice i alla delar av kommunen behöver befolkningsunderlaget öka. Detaljplanen är en del i ett större exploateringsområde som kommer förstärka den offentliga servicen och ge möjlighet till kommersiell service i Skegrie. Dessa intressen bedöms överväga jordbrukets intressen i den här delen av kommunen. Utvecklingen av Skegrie är en viktig del för att kommunen ska uppnå sitt befolkningsmål med 50 000 invånare år 2028. Genomförandet av detaljplanen är en del i bostadsförsörjningsprogrammet som kommunen håller på att arbeta fram. Kommunen anser att frågan om exploatering av jordbruksmark inte är av mellankommunalt intresse. Detta har även regeringen slagit fast bl.a. i domslut S2014/7417/PBB. Länsstyrelsen beslutade att upphäva detaljplan för Myllan karaktärsområde, Vallby 10:9, Staffanstorps kommun, med hänvisning till att antagandebeslutet kan innebära att regelring av sådana frågor om användning av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte samordnats på ett lämpligt sätt. Regeringen fastslår i sitt beslut att länsstyrelsen i det överklagade beslutet inte har visat att förevarande detaljplan kan antas innebära att användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt. Områdesbestämmelser Planområdet ligger inte inom område som berörs av områdesbestämmelserna. Det viktiga uttrycket i kulturmiljön är Snarringes skarpa avgränsning mot jordbrukslandskapet. Det kommer den även att vara när 9 myndigheter & statliga verk planförslaget genomförs. Åt väster kommer dock inte byn gränsa direkt mot jordbruksmark utan istället mot ett naturområde. Naturområdet ska utformas med en öppen karaktär och i sin karaktär anknyta till de betesmarker som innan skiftena och utdikningarna genomfördes i början av 1800-talet utmärkte området mellan Skegrie och Snarringe. Störningar från jordbruk Endast bebyggelse i de norra delarna av planområdet kommer att angränsa direkt till jordbruksmark. Jordbruk norr och söder om planområdet kommer att kunna bedrivas även i fortsättningen. Miljökvalitetsnormer för luft Kommunen bedömer att kollektivtrafikförsörjningen är god (se Råd enl. 2 kap. PBL) Planområdet bedöms alstra ca 1400 fordonrörelser/dygn. Av dessa bedöms ca 600 gå mot Trelleborg och ca 550 norrut mot Malmö. Denna trafikökning är en liten del av den sammantagna trafiken i Malmö och Trelleborg och att anföra att utbyggnaden av Skegrie medför risk för att miljökvalitetsnormer i Malmö och Trelleborg överskrids är inte relevant. Miljökvalitetsnormer för vatten Överrenskommelse med dikningsföretaget ska slutas innan detaljplanen går upp för antagande. Kommunen kommer att ta över ansvaret för dikningsföretaget inom planområdet. 10 Riksintresse Artskydd En miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram. Miljökonsekvensbeskrivningen redovisar planförslagets konsekvenser på riksintresse kulturmiljö. En inventering av större vattensalamander inom och runt omkring planområdet har genomförts. Ingen leklokal för vattensalamander eller andra groddjur finns inom planområdet. Området är idag inte någon viktig miljö för större vattensalamander. Detaljplanens genomförande kommer att påverka riksintresse kulturmiljö. De värden som påverkas är strukturen med tätt liggande byar och gårdar i öppet jordbrukslandskap. Skegrie växer österut och exploateringen medför att gränsen mellan Skegrie och Snarringe blir mindre tydlig. Sett ur ett större perspektiv framstår förändringen inte som lika stor. Bilden av Skegrie som tyngdpunkten för det omkringliggande jordbrukslandskapet förstärks genom utbyggnaden men det överordnade uttrycket av ett ganska glest bebyggt jordbrukslandskap med stora korridorer jordbruksmark kvarstår. På längre sikt kvarstår två områden för utbyggnad i Skegrie. Även om dessa också byggs ut blir konsekvenserna på riksintresset negativ men lokal. Riksintresset i sin helhet påverkas inte lika mycket och man kan undvika spridd bebyggelse i riksintresseområdet i övrigt. Norr om planområdet på fastigheten Östra Värlinge 6:15 finns en damm som inhyser större vattensalamander. Söder om planområdet på fastigheten Skegrie 18:3 finns lergravarna och på fastigheten Östra Värlinge 2:20 märgelgravar som inhyser större vattensalamander. För att förbättra livsvillkoren för större vattensalamander och andra groddjur ska ett grönt stråk säkerställas genom planområdet för att underlätta för eventuellt vandrande salamandrar att röra sig genom planområdet utan att kunna bli överkörda. Planförslagets konsekvenser för större vattensalamander kommer att beskrivas i miljökonsekvensbeskrivningen myndigheter & statliga verk LANDSANTIKVARIEN I SKÅNE Skegrie är känt i skriftliga källor redan 1120 vilket ger byn en lång historisk kontinuitet. Den västra delen utgjorde tidigt en kyrkby, men i samband med enskiftet i början av 1800-talet flyttades flera gårdar och byn tunnades därmed ut. Kvar blev gårdarna närmst kyrkan, som vi kan se idag, och de gathus som ligger strax öster om kyrkan. De stora gårdarna här har en parkliknande karaktär. När järnvägen kom 1883 växte ett nytt stationssamhälle upp, skilt från den gamla bykärnan. Det är sedan det “nya” stationssamhället som byggts ut med ny bebyggelse vilket gör att de båda delarna skiljer sig från varandra. I den östra delen finns kyrkan och de gårdar och gatuhus som blev kvar efter skiftena, och i den västra delen finns blandad modernare bebyggelse. Karaktären är dock genomgående lummig. Byn kantas av skarpa gränser mot jordbrukslandskapet som omgärdar Skegrie i samtliga väderstreck. Aktuellt område omfattas av Riksintresse för kulturmiljön: Fuglie - Mellan-Grevie - Skåre (M:K 136) som beskrivs följande: Det är även utpekat som särskilt värdefull kulturmiljö i Kulturmiljöprogram för Skåne. Skegrie tillhör Söderslätt vilken har en mycket högt värderad åkermark. Det karaktäriseras av ett flackt landskap med långa siktlinjer och ett öppet jordbrukslandskap med tätt liggande - men från jordbrukslandskapet avgränsade byar (riksintresset). Sökt detaljplan syftar till att bygga ut Skegrie åt öst. Bebyggelsens utbredning innebär att Skegrie växer ihop med Snarringe (där ytterligare detaljplan är under arbete för ny bebyggelse i samma område). De två detaljplanerna bildar tillsammans ett hopbyggt område mellan byarna Snarringe och Skegrie, med endast ca 100-150 meter brett grönt stråk mellan. Ur ett kulturhistoriskt perspektiv är det synd att bygga ihop två byar eftersom de har olika byggnadskaraktärer. Det är viktigt - för identitetens skull att det finns en tydlig början och ett tydligt slut, vilket kommer försvinna vid planerad utbyggnad. Trots det gröna stråket, som i aktuell detaljplanen (dp 191) är planerat, kommer det kännas hopbyggt och siktlinjerna - som är så typiska för Söderslättkommer försvinna. Kommentar: Siktlinjerna kommer att gå förlorade från vissa betraktelsepunkter men den övergripande karaktären för Söderslätt med vidsträckta långa siktlinjer och ett öppet jordbrukslandskap kommer fortsatt prägla omgivningarna. Byarna kommer inte att byggas ihop utan ett öppet naturstråk med ängskaraktär som återkopplar till de betesmarker som fanns i området innan skiftesreformerna och utdikningarna i början av 1800-talet. Konsekvenserna på riksintresset och landskapsbilden beskrivs i miljökonsekvensbeskrivning. Se även kommentar till länsstyrelsen angående riksintresse. “Centralbygd med det av jordbruksskiftena präglade slättlandskapet Söderslätt med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet samt för Sverige unik koncentration av tätt liggande kyrkbyar av åtminstone medeltida ursprung som väl speglar kyrkobyggnadskonstens stilideal under tiden medeltid till 1900-tal”. 11 myndigheter & statliga verk LANTMÄTERIET Lantmäteriet har tagit del av förslaget till detaljplan. Någon fullständig genomgång av planförslaget har inte skett. Genomgången har främst varit inriktad på genomförandefrågor. Lantmäteriet väljer att särskilt belysa följande frågeställningar. Plankarta och planbestämmelser Tomt och fastighet I planbestämmelserna används såväl begreppet tomt som fastighet. Till exempel står det minst 4 meter från tomtgräns till grannfastighet. Vanligtvis är det begreppet fastighet som bestämmelserna syftar till varför detta begrepp bör användas för att underlätta en tolkning av bestämmelserna vid ett framtida genomförande av planen. Prickmark Enligt detaljplaneförslaget finns det inga restriktioner inom kvartersmarken för var byggnader för uppföras någonstans. Mark som inte får bebyggas bör punktprickas. 12 Markägoförhållanden Förutom Skegrie 41:1, Västra Värlinge 18:1 och Östra Värlinge s:13 är även Västra Värlinge s:5 direkt berörd av detaljplanen. Samfälligheten är belägen i västra delen av området. Fastighetsrättsliga frågor Gemensamma utrymmen Hur ska gemensamma utrymmen på kvartersmark, t.ex. parkering för radhuskvarter, skötas? Ska det bildas någon gemensamhetsanläggning? Det bör i så fall framgå vilka typer av anläggningar som ska vara gemensamma och eventuellt kan man redovisa vilka ut rymmen som ska reserveras genom g-område. Vilka fastigheter ska ingå? Fastighetskonsekvensbeskrivning/ersättningsfrågor Fastighetskonsekvensbeskrivning saknas. Det bör av genomförandebeskrivningen l fastighetskonsekvensbeskrivningen framgå vilka fastighetsbildningsåtgärder som är nödvändiga för att genomföra detaljplanen. Är ägarna av Västra Värlinge 18:1 samma exploatör som för resten av området? För att genomföra detaljplanen krävs fastighetsreglering från allmän platsmark till kvartersmark och vice versa mellan Västra Värlinge 18:1 och Skegrie 41:1. Vem ska stå för de förrättningskostnaderna? Det bör också framgå att kommunen har möjlighet att lösa in mark som enligt detaljplanen ska användas för allmän plats utan att avtal föreligger med fastighetsägaren (PBL 6:13), samt att kommunen är skyldig att förvärva den allmänna platsmarken om fastighetsägaren begär det (PBL 6:14). Även de ekonomiska konsekvenserna av detta bör belysas i planbeskrivningen. Ersättningen för marken bestäms enligt reglerna i expropriationslagen (1972:719) om ingen annan överenskommelse träffas. Ledningar Inom planområdet sträcker sig ett flertal ledningar. Vissa är säkrade genom ledningsrätt (akt 12872917.1, 1233-650.1), vissa genom avtalsservitut och vissa verkar inte vara tryggade alls. U-områden saknas i detaljplanen. Är det tänkt att ledningarna ska flyttas? Vem bekostar flytt och eventuell ledningsrättsförrättning? myndigheter & statliga verk Kommentar: Fastighetskonsekvensbeskrivning REGION SKÅNE Tomt och fastighet Planhandlingarna har kompletterats med en fastighetskonsekvensbeskrivning Region Skåne har mottagit ovanstående samrådshandling för synpunkter. Ledningar Region Skånes synpunkter Planbeskrivningen kompletteras med en beskrivning av vilka ledningar som ska flyttas. De ledningar som ligger inom kvartersmark ska flyttas och läggas i allmän platsmark. Kommunen står för kostnaderna av ledningsflytt och ledningsförrättning. Region Skåne ser positivt på att Trelleborgs kommun planerar för en tät och funktionsblandad bebyggelse i Skegrie. I den regionala utvecklingsstrategin, Det öppna Skåne 2030, finns en målbild om bostadsbyggandet i Skåne 2030, 6000 bostäder med allsidig sammansättning vad gäller upplåtelseformer, storlek och hustyper, för att matcha en årlig befolkningstillväxt på l procent. Planbestämmelserna ändras och benämningen tomt utgår och ersätts av fastighet. Prickmark Mark som inte får bebyggas regleras genom placeringsbestämmelser och att exploateringsgrad. Markägoförhållanden Västra Värlinge S:5 ligger inom planområdet och planbeskrivningen kompletteras med den informationen Gemensamma utrymmen Parkering ska anordnas på kvartersmark i enlighet med kommunens parkeringsnorm. Erforderliga friytor ska även anordnas. Om gemensamhetsanläggning ska anordnas för drift och underhåll av dessa ytor (gäller kvarter för flerbostadshus) ska gemensamhetsanläggning upprättas vid fastighetsbildning. Planområdet ligger ca 250-700 meter från hållplats får kollektivtrafik, som trafikeras av linje 181. Enligt kommunens uppgifter kommer linje 181 fårstärkas så att den får fullständig heltimmestrafik mellan kl. 06 och 20, med möjlighet till halvtimmestrafik under högtrafik. Utifrån dessa förutsättningar ser Region Skåne planförslaget som positivt då det innebär en utbyggnad av Skegrie som kan stärka resandeunderlaget för kollektivtrafiken. Enligt planförslaget ska cykelvägar byggas ut inom området och till Trelleborg, vilket Region Skåne ser positivt på. Avståndet mellan Skegrie och centrala Trelleborg är ca 7 km, vilket gör det möjligt för boende inom området att pendla med cykel mellan orterna. Region Skåne vill i sammanhanget informera om ett nytt TemaPM, Planera får cykeln 13 myndigheter & statliga verk i småstaden, som ger kunskapsunderlag och tips planering får cykeln i mindre tätorter i Skåne. Kommentar: TRAFIKVERKET Synpunkterna har noterats Trafikverket har tagit del av samrådshandlingarna för rubricerat ärende. Detaljplanens syfte är att stärka serviceunderlaget i Skegrie och möjliggöra för utbyggnad av skola och centrumfunktioner. Syftet är även att komplettera villabebyggelsen i Skegrie med flerbostadshus och radhus. Planförslaget möjliggör: ‐ ca 200 nya bostäder i form av flerbostadshus, täta markbostäder samt friliggande villor ‐ utbyggnad av skola och förskola samt idrottshall ‐ torgbildning med centrumfunktioner ‐ ett nytt huvudgatunät byggs ut mellan Skegrie och Snarringe ‐ två nya korsningar med väg 628 anläggs ‐ ett grönstråk med öppen dagvattenhantering etableras mellan Skegrie och Snarringe ‐ nya gc-vägar anläggs Planen är andra steget i utvecklingsprojektet “Strukturbild Skegrie”, som antogs av Trelleborgs kommun 2013-06-25. Planområdet angränsar i öster till området för detaljplan 190 (Östra Värlinge 6:70 och 6:64). Detaljplan 190 utgör steg 1 i 14 myndigheter & statliga verk “Strukturbild Skegrie”. Det är oklart vilken typ av planeringsunderlag “Strukturbild Skegrie” utgör. Trafikverket har inte givits möjlighet att yttra sig över “Strukturbild Skegrie” och förutsätter därför att kommunen tar hänsyn till våra synpunkter över detaljplanerna. Statliga vägar som berörs av planförslaget är väg 517 nordväst om planområdet, väg 628 (Västra Värlingevägen) som löper genom planområdets västra del samt väg 635 (Tommarpsvägen) söder om området. Planförslaget berör också väg 629 (Snarringevägen) som ansluter till detaljplan 190 och ska förbindas till planområdet genom en ny huvudgata. Enligt planförslaget ska en ny huvudgata anläggas genom planområdet som ska förbinda väg 628 och 629. Utformningen av gatan ska enligt planbeskrivningen göras så att det blir trögt att ta sig genom bostadsområdet. Idag förbinds områdena via väg 635 söder om planområdet och den nya huvudgatan kommer därmed att skapa en genväg för trafik mellan Snarringe och Skegrie samt för trafikanter norrifrån. Trafikverket bedömer att den nya huvudgatan i stor utsträckning kommer att användas för genomfart, vilket ger negativ påverkan på de boende avseende både buller och trafiksäkerhet. Väg 628 ska fortsättningsvis fungera som omledningsväg vid olyckor på E6, oavsett väghållare, vilket måste tas i beaktande i planarbetet. Statlig väg – ny funktion Planförslaget innebär väsentliga ändringar av väg 628 med ett antal nya anslutningar, farthinder, bebyggelse på båda sidor och inte minst skolor på båda sidor om vägen. Vägen förlorar sin karaktär från genomfartsgata till huvudgata i tätort. Trafikverket bedömer att en gata med denna karaktär och funktion bör dras in som allmän väg och övergå till kommunal gata. Att väghällaransvaret åläggs kommunen innebär att kommunen får rådighet över vägen och större frihet vid utformning av gatan och dess omgivning. Statliga vägar – krav på utformning Om vägen förblir statlig ska denna inte ingå i planområdet och planområdesgränsen måste ändras. Trafikverket kommer inte acceptera nya anslutningar eller andra förändringar inom vägområdet, till exempel farthinder. Byggnadsfritt avstånd (från vägområdesgräns) är 12 meter och inom detta område ska inga byggnader eller andra fasta föremål som kan inverka menligt på trafiksäkerheten placeras. Planförslaget medger bebyggelse inom det byggnadsfria avståndet vilket Trafikverket invänder mot. Trafikverket anser att plankartan ska kompletteras med prickmark motsvarande det byggnadsfria avståndets utbredning, oavsett befintlig bebyggelse. I plankartan saknas utfartsförbud mot väg 628. Trafikverket godkänner inte att ytterligare anslutningar anläggs till väg 628 och kräver därför att plankartan förses med utfartsförbud utmed väg 628, med undantag för befintliga anslutningar. Av planbeskrivningen framgår inte beräknad trafikökning till följd av planförslaget. 200 bostäder torde bidra med en avsevärd trafikalstring vilket i sin tur kan innebära behov av åtgärder på det statliga vägnätet och dess anslutningar. För att Trafikverket ska kunna ta ställning till hur våra anläggningar påverkas av planförslaget måste kommunen redovisa beräknad trafikalstring och flödesfördelning samt vilka åtgärder som kan krävas. Av redovisningen ska även framgå vad beräkningarna bygger på. Åtgärder som berör statliga anläggningar ska utformas och placeras så att de uppfyller krav och råd enligt VGU (Vägar och gators utformning). Alla åtgärder till följd av planen ska bekostas av kommunen/ exploatören. Om sådana åtgärder blir nödvändiga ska, innan detaljplanen förs till antagande, ett finansierings- och genomförandeavtal tecknas mellan kommunen och Trafikverket där ansvarsgränser avseende ägande, drift och underhåll ska klargöras. Planförslaget möjliggör för utbyggnad av förskola, skola och idrottshall i anslutning till slättens förskola, väster om väg 628. Väster om vägen finns idag Skegrie skola. Trafikverket finner det högst olämpligt att anlägga skola på båda sidor om allmän väg och yrkar för att vägen övergår i kommunal ägo. 15 myndigheter & statliga verk Planförslaget innebär att en gång och cykelväg etableras på den östra sidan av väg 628 samt att två nya cykelöverfarter bildas för att knyta ihop cykelvägsnätet i planområdet med det befintliga nätet i Skegrie. Trafikverket ser positivt på kommunens arbete att främja cykel- och gångtrafik. Gång- och cykelväg samt överfarter som berör allmän väg måste uppföras i samråd med Trafikverket. Buller Som underlag till planarbetet har en bullerutredning genomförts. Trafikverket noterar att denna utgår från nya riktvärden som ännu ej är beslutade. Därtill stämmer kartorna i bullerutredningen inte överens med plankartan. I bullerutredningen står heller inget om planerade bulleråtgärder. Trafikverket kräver därför att bullerutredningen görs om utifrån gällande riktvärden och uppdateras så att den överensstämmer med plankartan. Om utredningen visar att riktvärdena överskrids ska den även redovisa möjliga åtgärder för att uppnå kraven på trafikbuller. Det är kommunen/exploatören som ansvarar för att bullerriktvärdena ej överskrids samt ska bekosta alla eventuella åtgärder (bullerskydd) som kan krävas till följd av planen. Bestämmelse om att gällande riktvärden för trafikbuller ska innehållas (både inomoch utomhus) ska framgå av plankartan. 16 Kommentar: Statlig väg – ny funktion Kommunen ska ta över väghållningsansvaret när detaljplanen vinner laga kraft. Dialog med trafikverket förs. Statliga vägar – krav på utformning Prickmark som säkerställer ett byggnadsfritt avstånd på 12 meter införs. Utfartsförbud mot väg 628 införs med undantag för befintlig utfart från förskola, de två planerade korsningarna och nya utfarter från idrottshall/skola. En utökad trafikutredning för aktuell detaljplan och angränsande detaljplan (DP190) har genomförts. Planområdena beräknas alstra ca 1500 fordonsrörelser per dygn. Denna ökning bedöms inte medföra att åtgärder på omkringliggande trafiknät behöver genomföras. Planbeskrivningen utvecklar det resonemanget. Buller Ny bullerberäkningar har gjorts. Utredningen utgår från de riktvärden som anges i förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader (SFS 2015:216). För att riktvärdet 50 dBA ekvivalentnivå vid uteplats ska klaras för samtliga bostäder inom planområdet krävs någon form av lokal bullerskyddsåtgärd för bostäderna närmst Västra Värlingevägen. Bullerskyddet kan placeras i tomtgräns eller i anslutning till uteplats. Vidare krävs att uteplats för övriga bostäder inom området placeras på byggnadernas “baksida”, alternativt att lokalt skärma uteplats. Vid en fastighet, fastigheten närmst Västra Värlingevägen vid den norra infarten till planområdet, krävs bullerskyddsåtgärd i tomtgräns för att klara riktvärdet 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad. Om minst hälften av bostadsrummen vänds mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå och 70 dBA maximal ljudnivå inte överskrids behövs ingen övrig bullerskyddsåtgärd. All befintlig bebyggelse längs med väg 628 klarar också riktvärdena för ekvivalent ljudnivå. En del bebyggelse ligger på gränsen när det gäller den maximala ljudnivån. Men den maximala ljudnivån påverkas inte av den trafikökning som den nya bebyggelsen medför. De maximala ljudnivåerna uppkommer vid andra fordon än personbilar och redan i nuläget så ligger en del fastigheter i gränszonen för dessa riktvärden. Planbestämmelse för skydd mot buller som anger att bebyggelse ska klara gällande riktvärden för buller regleras i plankartan. ledningsrättshavare m.fl. E.ON GAS SVERIGE AB E. ON Gas Sverige AB har studerat de inkomna remisshandlingarna och har följande synpunkter. Inom planområdet har E.ON Gas en distributionsledning för natur- och biogas samt en servisledning till byggnad inom området vilka vi även noterar finns utsatta på grundkartan. Distributions- och servisledningar är underkastade Energigasnormens regler (EGN 2011) som bland annat innebär ett minsta skyddsavstånd mellan ledning och byggnad inom tätbebyggelse 2 meter samt närmaste gräns för område med förväntade grävningsaktiviteter på 2 meter. Plantering av träd bör ej ske närmare gasledning än 2,5 meter. För att minska risken för skador på träd i samband med eventuella arbeten med ledning, rekommenderas att träd i närheten förses med rotskydd. Innan arbetet påbörjas i närheten av ledningen bör kontakt tas med E.ON Gas för ledningsvisning, tfn 020-22 24 24. l Planbeskrivningen på sidan 16-1 7, under stycket “Teknisk försörjning”, bör det av texten framgå att E.ON Gas Sverige AB har befintliga gasledningar i området. Distributionsledningen kommer att behöva flyttas för att planen ska kunna genomföras. Frågor som avser ledningar som skall flyttas bör vad gäller tidpunkter, säkerhetsområden, ersättningar och exakt läge utredas i tidigt projekteringsskede. Kontakta vår områdeshandläggare Stefan Ståhl, tf n 070-54 7 80 7 4, vilket även gäller om arbete sker i närheten av samtliga gasledningar. Alternativt hemställer E. ON Gas att den befintliga distributionsledningen skyddas i kommande detaljplanen med ett 5 meter brett u-område med gasledningen i mitten. Och där det i planbestämmelserna står att “Marken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar. Inom området får det inte förekomma plantering av träd, mindre buskar accepteras dock”. E.ON Gas förutsätter att ovan restriktioner och normer efterlevs samt att exploatören står för eventuella kostnader såsom flyttning och särskilda försiktighetsåtgärder med mera som måste vidtas kring ledningarna på grund av planens genomförande. Kommentar: Gasledningen kommer att behöva flyttas för genomförandet av detaljplanen. Kommunen ska stå för kostnaderna av flytten av ledningen. I tidigt projekteringsskede kommer kommunen kontakta E.ON Gas. E.ON Gas har ambitionen att i framtiden öka andelen biogas i gassystemet och vi kan erbjuda ett energisnålt alternativ med energigas som uppvärmning då vi finns inom området. Mot bakgrund av detta bör det framgå i planhandlingarna att närheten till vårt natur- och biogasnät innebär att gas kan vara ett mycket intressant energialternativ för framtida bebyggelse och verksamheter. För information om anslutning av gas, kontakta gärna E.ON Gas marknadsenheten, 040- 25 50 00. 17 ledningsrättshavare m.fl. TELE2 SVERIGE AB TELIASONERA SKANOVA ACCESS AB Tele2 har ledningar på berörda fastigheter och önskar behålla ledningarna i befintligt läge och förutsätter att eventuell flytt bekostas av kommunen, exploatören eller ny ägare. Inom aktuellt planområde finns ett antal telekablar, rikskabel som korsar planområdet Dessa kablar måste förmodligen flyttas och Skanova förutsätter att exploatören bekostar ombyggnaden av teleanläggningarna. Skanova önskar i ett tidigt skede medverka i planarbetet, det vill säga när detaljplanarbetet påbörjas, för att få med befintliga ledningar i planeringsunderlaget. Kommentar: De ledningar som Tele2 förfogar över inom planområdet ligger inom allmän platsmark huvudgata och ska ligga kvar i sitt befintliga läge. Kommentar: De teleledningar som korsar kvartersmark ska flyttas. Kommunen står för kostnaderna av flytten av de berörda teleledningarna. 18 kommunal förvaltning, kommunala bolag & politiska partier BILDNINGSNÄMNDEN, TRELLEBORGS KOMMUN Den planerade bostadsbebyggelsen inom planområdet och fortsatt exploatering i området Skegrie/Snarringe kommer att medföra ett ökat behov av förskole- och skolplatser i området. I arbetet med att analysera de framtida lokalbehoven för bildningsnämndens verksamheter förutsätter bildningsförvaltningen att ökningen av antalet barn i förskole- och skolåldern, till följd av den planerade bebyggelsen, finns med i kommunens befolkningsprognos. I den senaste analysen av framtida lokalbehov (utifrån befolkningsprognosen) finns behov i Skegrie att utöka antalet skolplatser samt ersätta befintliga sex avdelningar i paviljong med en ny förskola. Projektering för dessa behov inklusive en ny idrottshall som också ska inrymma en fritidsgård pågår. Syftet med detaljplanen är bl.a. att dessa byggnationer ska kunna genomföras. Utöver vikten att planera för de förskole- och skolbehov som uppstår i Skegrie vid planerad nybyggnation, vill bildningsförvaltningen också fortsatt framhålla vikten av en säker skolväg för de elever som kommer att behöva passera Västra Värlingevägen på väg till Skegrie skola. Elever kommer också att behöva passera Västra Värlingevägen när de ska ta sig till och från den nya idrottshallen som planeras öster om vägen. Bildningsförvaltningen noterar att trafikmängden på Västra Värlingevägen enligt mätningar ska ha sjunkit från ca l 900 fordon/dygn till ca l 100 fordon/ dygn från 2012 till 2014. Det är också positivt att Länsstyrelsen har gett möjlighet till lokala trafikföreskrifter som medger en hastighetssänkning till 40 km/h från dagens 50 km/h förbi skolan samt att vägen, när det blir bostäder på båda sidorna, ska utformas på ett sådant sätt att hastigheten sänks. Det är vidare positivt att det i planbeskrivningen, under rubriken Barnperspektiv, framgår att “skolvägarna bör prioriteras genom att gång- och cykelöverfarter utformas på ett trafiksäkert sätt”. Kommentar: Se kommentar trafikverket angående väghållningsansvar för Västra Värlingevägen (väg 628). Samordning med serviceförvaltningens projektering av skola, idrottshall och fritidsgård har gjorts och görs under planprocessen. I kontakter med samhällsbyggnadsförvaltningen har bildningsförvaltningen fått information om att kommunen för en dialog med Trafikverket kring möjligheten att kommunen tar över huvudmannaskapet för Västra Värlingevägen där vägen passerar skola och förskola. Ett kommunalt huvudmannaskap ökar möjligheterna för Trelleborgs kommun att påverka utformningen av en säker övergång. Bildningsförvaltningen vill även lyfta fram att den centrala mötesplats eller torgbildning som det finns ambition att skapa, med fördel bör lokaliseras så att skola, idrottshall och fritidsgård kan bidra till att platsen får liv. Eftersom projektering för ytterligare skolplatser, förskoleavdelningar och ny idrottshall med ytor för fritidsgård pågår parallellt med detaljplaneprocessen, vill bildningsförvaltningen också lyfta fram vikten av samordning för att byggprojektet inte ska bli försenat. 19 kommunal förvaltning, kommunala bolag & politiska partier RÄDDNINGSTJÄNSTEN, TRELLEBORGVELLINGE-SKURUP Räddningstjänsten har av Samhällsbyggnadsförvaltningen mottagit en remiss gällande Detaljplan för Östra delen av Skegrie 41:1, Trelleborgs kommun. Räddningstjänsten har följande att framföra: För att uppfylla kraven gällande brandposter som finns i kommunens Handlingsprogram behöver området kompletteras med detta. Från räddningstjänstens uppställningsplats ska det inte vara längre än 75 meter till en brandpost vilket innebär att avstånden mellan brandposterna i gatunätet ska vara maximalt 150 meter. Räddningstjänsten anser att detta bör stå med i planbeskrivningen samt vem som ansvarar för detta så att detta inte missas i den fortsatta planläggningen. Kommentar: Utbyggnad av brandpostnätet ska ses över och kommer ingå i projekteringen av området. Planbeskrivningen kompletteras med den informationen under TEKNISK FÖRSÖRJNING. 20 SERVICENÄMNDEN, TRELLEBORGS KOMMUN SOCIALNÄMNDEN, TRELLEBORGS KOMMUN Servicenämnden vill framhäva vikten av att ta hänsyn till behoven från kommunen som helhet utifrån den ökande befolkningen i området, inte minst kärnverksamheterna och offentlig service, men också att säkra transportvägar beaktas kopplat till dessa. Dessutom ska fastigheter och byggnationer på området framtidssäkras inom energi och miljöperspektivet med bästa tillgängliga teknik. Socialnämnden har tittat på förslaget. och deltagit i samrådsmöte tillsammans med representanter från andra nämnder och förvaltningar och vill att följande tas med i planen: Kommentar Synpunkterna har noterats Kommunen har behov av ett LSS-boende utanför Trelleborgs tätort. 4-6 lägenheter bör därför lokaliseras i utkanten av planområdet och inte i anslutning till mötesplatser. Det bör Skapas möjligheter för alla åldersgrupper att bo i Skegrie, genom seniorboende med samlingslokaler eller öppen dagverksamhet. Kommentar Detaljplanen reglerar bostadsbebyggelsen till flerbostadshus, radhus eller friliggande villor. Inom kvarteren med radhus och flerbostadshus finns möjligheten att skapa seniorboenden. Lokaler för öppen dagverksamhet kan även inrymmas inom centrumfunktioner. Detaljplanen möjliggör för dessa olika etableringar med har inte möjlighet att ställa krav på att dessa ska etableras. kommunal förvaltning, kommunala bolag & politiska partier TEKNISKA NÄMNDEN, TRELLEBORGS KOMMUN Drift- och underhållsansvar utreds för den öppna dagvattenhanteringen. Tekniska nämnden rekommenderar samhällsbyggnadsnämnden att förändringar i planförslaget ska ske i enlighet med tekniska nämndens påpekanden: Hänsyn tas till vad som framkommer i kommande samtal med exploatörer i planprocessen. Behovet av en huvudgata som förbinder DP 191 med DP 190 norr om Snarringe är inte så starkt att det föranleder kommunala investeringar. Infartsgatan till DP 190 bör vara en lokal angelägenhet som ska ingå i deras gemensamhetsanläggning. Trafikverkets åsikter om fartdämpande åtgärder på Västra Värlingevägen, väg 628 bör inhämtas. Utbyggnaden av en öppen dagvattenhantering är bra men ger stora anläggnings- och driftskostnader. Stora grönytor ger stora driftskostnader. Motivering av stora grönområden samt tankar om utformning skrivs in i planbeskrivningen. Behovet av lekplats på grönytan motiveras i planbeskrivningen. Plats för elstation justeras till en mindre störande placering. Bevaka framkomligheten för renhållningsfordon i bygglovshanteringen för gemensamhetsanläggningar och flerfamiljshus. Erforderliga exploateringsavtal tecknas innan detaljplanen antas. Avtal med markägare och dikningsföretag ang. dagvattenanläggningen skrivs innan detaljplanen antas. Kommentar: Huvudgatan som förbinder DP 191 med DP 190 har utgått. Kopplingen medför mer trafik på Snarringevägen (väg 629) vilket vill undvikas och påverkar även upplevelsen av Skegrie och Snarringe som två skilda byar och har därför utgått ur granskningsförslaget. Dialog med trafikverket förs och trafikverket förutsätter att kommunen tar över väghållningsansvaret för väg 628 om detaljplanen ska genomföras. Tar kommunen över väghållningsansvaret så har de själva rådighet över utformningen. Väg 628 ska dock i fortsättningen vara omledningsväg för E6/E22 vilket gör att trafikverket ska höras vid utformningsfrågor även när kommunen tar över väghållningsansvaret. Anledningen till den stora grönytan är dels att skapa ett sammanhängande rekreationsområde för Skegrie- och Snarringeborna. Men också för att minska påverkan på riksintresse kulturmiljö genom att tydligt avgränsa utbyggnaden av Skegrie från Snarringe. Grönområdet ska utformas som en öppen äng med ett meandrande tvåstegsdike genom. Grönstråket ska hållas öppet från större planteringar och endast i utkanten mot bebyggelsen i Skegrie ska trädplanteringar finnas för att ge en tydlig avgränsning av var bebyggelsen slutar. Planbeskrivningen kompletteras med mer utförlig beskrivning av grönområdets utformning. Behovet av lekplats motiveras i planbeskrivningen. Elstationens placering ändras. 21 organisationer & föreningar Drift- och underhållsansvar för grönområde och dagvattenhantering ska tas fram i ett drift- och underhållsprogram till planens antagande. En dialog med exploatörer förs parallellt med framtagandet av detaljplanen och exploatörernas synpunkter beaktas i planarbetet. Synpunkter från exploatörer har lett till att bestämmelserna om byggnaders placering mot gatumark har ändrats och placering med bredare förgårdsmark för att kunna ge plats åt parkering i anslutning till radhusen och balkonger för flerbostadshusen har införts i granskningshandlingarna. Innan detaljplanen antas kommer köpeavtal och erforderliga exploateringsavtal ha tecknats med exploatörer. Processen med dikningsföretagen fortlöper och en förutsättning för att detaljplanen ska kunna antas är att avtal finns. DIKNINGSFÖRETAGET ALBÄCK Kommentar: Angående planförslaget “Skegrie östra” DNR 2013PB0179 har dikningsföretaget Albäck några saker som berör dagvattenavrinningen från detta område. Dikningsföretaget anser att en helhetsöversyn av kommunens alla utsläpp från Skegrie samhälle skall utredas eftersom nuvarande vattendom är från 1959. Mycket har hänt sedan dess med utbyggnaden av Skegrie, varför ett samlat grepp om totala utsläppet i ån bör utredas, så att dessa håller sig inom godkända värde. Enligt jordbruksverket är det 0,85 1/s/ha i annat fall bör en omprövning i Mark och Miljödomstolen kanske ske. Kommunen har kallat samtliga delägare i dikningsföretaget till möte den 2 september 2015. Vid mötet deltog 7 av delägarna. Vid mötet såg deltagarna positivt på den dagvattenlösning som föreslås i planförslaget men efterfrågade att även befintliga dagvattensystemet från de västra delarna av Skegrie ska ses över. Föreningen emotser att kommunen kallar till stämma med samtliga delägare i Albäckens dikningsföretag där svar ges på ovanstående frågor, samt en redogörelse om förslaget till det nya dagvattenutsläppet från “Skegrie öster” i sitt färdiga förslag. Eftersom Albäcksån redan är hårt belastad är dessa frågor viktiga för att ett godkännande av det nya dagvattenutsläppet kan ske. Nivån i bäcken höjs numera snabbt efter ett regn vilket tyder på att fördröjningen från samtliga kommunala utsläpp i Skegrie är undermåliga och bör åtgärdas. 22 Planförslaget innebär att en fördröjningsdamm anordnas innan dagvatten leds till Albäcksån. Till dagvattendammen kommer även Skegriediket kopplas in, vilket i nuläget leder dagvatten från de östra delarna av Skegrie, samt vatten från dikningsföretagen Östra Värlinge nr.6 m.fl. och Skegrie dikningsföretag år 1950 till Albäcksån. Genom detta kommer belastningen på Albäcken minska och genomförandet av detaljplanen kommer inte att medverka till att mer än 0,85 l/s ha tillförs Albäcksån. organisationer & föreningar HYRESGÄSTFÖRENINGEN, REGION SÖDRA SKÅNE Hyresgästföreningen ser det väldigt positivt att Trelleborgs kommun vill bryta den ensidiga bebyggelsen som finns i Skegrie idag och komplettera villabebyggelsen med flerbostadshus och radhus. Vi anser att det är viktigt att det byggs med en blandad bebyggelse med olika upplåtelseformer. Det är viktigt att våga väga behoven i förhållande till vad som byggs. I dag och många år framåt kommer behovet av hyresrätter vara stort i hela Öresundsregionen inte minst för de unga som vill etablera sig på bostadsmarknaden. AB TRELLEBORGSHEM BC1 bör ändras från “Bostäder med centrumverksamhet i bottenplan” till “Bostäder med centrumverksamhet eller bostäder i bottenplan” Bestämmelsen b1 bör utgå. Kommentar: Bestämmelsen BC1 ändras till bostäder med möjlighet till centrumverksamhet i bottenplan. Bestämmelsen b1 utgår. Kommentar: Synpunkterna har noterats. 23 sakägare & boende VÄSTRA VÄRLINGE 41:12 Valet av bostadsfastighet har för mig skett med åtanke om miljön och fri utsikt över öppet landskap på trädgårdssidan och villaområde i övrigt. Förslaget till detaljplan innebär betydande negativ inverkan på omgivningen. Placeringen av flerbostadshus med 3 våningar i det tidigare öppna landskapet är ett kraftigt förfulande och gravt ingrepp i landskapsbilden. Den planerade bebyggelsen av flerbostadshus med 3-våningar avviker på ett markant sätt från den övriga villabebyggelsen. Byggnaderna blir genom sina placeringar inte lämplig i förhållande till befintlig bebyggelse och kan inte anges ge en god helhetsverkan i det område de planeras ligga i. Den planerade bebyggelsen strider mot anpassningskravet. Placeringen av den planerade bebyggelsen framför min fastighet Västra Värlinge 41:12 innebär en betydande olägenhet i form av skymd sikt och sämre ljusförhållanden. De planerade byggnadernas placering skulle komma att helt skymma utsikten från mitt bostadshus och försämra ljusförhållandena på fastigheten. Med planerade 3-våningshus som granne exponeras hela min tomt för insyn och användningsområdet för rekreation och avskildhet försvinner. 24 När en bostad i villabebyggelse och fri utsikt över öppet landskap drabbas av betydande olägenhet i form av skymd sikt i 3-våningarsnivå, sämre ljusförhållanden och fri insyn från planerade näraliggande grannfastigheter saknas rimlig proportion mellan nyttan av ett beslut och de konsekvenser det får för den enskilde. Proportionalitetsprincipen som följer av Europakonvention synes inte ha beaktats i planförslaget. Vidare bör även Länsstyrelsens yttrande beaktas. I yttrandet påpekas att förslaget innebär dålig hushållning med markresurser samt riskerar att inte tillgodose riksintresset för kulturmiljö samt avsaknaden av beskrivning hur en utbyggnad skulle påverka de fridlysta vattensalamandrarna. Kommentar: 2 kap PBL gäller vid planläggning. Vid planläggningen har hänsyn till de allmänna och enskilda intressen som anges i 2 kap PBL. Planförslaget tillför nya bostadsformer i Skegrie och nya rekreationsområden samt mötesplatser som ur en social synpunkt bidrar till att skapa en god livsmiljö som är användbar och tillgänglig för alla. Planförslaget skapar en ändamålsenlig struktur som bygger på att tillåta högre bebyggelse centralt inom området och sedan trappa av skalan ut mot natur och jordbruksmark för att anpassa till den befintliga bebyggelsen i Skegrie och Snarringe. Flerbostadshusen med en maximal nockhöjd på 11,5 meter kommer inte närmare fastighetsgräns för befintlig bebyggelse än 30 meter. Avståndet gör att befintlig bebyggelse inte kan anses innebära en betydande olägenhet. Befintlig bebyggelse kommer att påverkas genom att det öppna jordbrukslandskapet som tidigare omgärdat den exploateras. Å andra sidan skaps positiva effekter genom utbyggnad av gc-nät, rekreationsstråk och mötesplatser. I avvägningen väger de sammantagna positiva effekterna för de allmänna intressena tyngre än de negativa effekterna på vissa allmänna intressen (riksintresse kulturmiljö, jordbruksmark) och vissa enskilda intressen, Kommunen vidhåller bedömningen att planförslaget är i enlighet med 2 kap PBL. sakägare & boende SKEGRIE 6:132 Vi har bott i Skegrie sedan 1981 då vi flyttade in i vårt nybyggda hus på Västerängen. Vi flyttade till Skegrie från Trelleborg för att vi ville komma ut på landet och valde Skegrie för att läget var bra och här fanns en fin byatmosfär. Och så har det varit tills för ett antal år sedan då man började att bygga ut byn i väldigt snabb takt. Att det tillkommer nya hus och att byn växer lite är vi alls inte emot men utbyggnaden i byn måste anpassas så att bykänslan bevaras och viktigast av allt att vägarna i byn fungerar. Trafiksituationen i byn har sedan utbyggnaden blivit konstigare och konstigare. Vägarna i och runt byn kan inte svälja all denna trafik. Man har stängt av stationsvägen vid det nya daghemmet så vi som bor på Västerängen och Norrängen måste köra extra rundor för att komma ut ur byn. Vilket leder till att en hel del trafik går igenom det nya villaområdet i stället för som förut direkt ut ur byn. Rent vansinnigt. Har inte talat med någon i byn som har varit positiv till den här avstängningen av Stationsvägen. Man blir bara ledsen när man ser hur denna fina lilla by bara förstörs mer och mer. Utseendet på det nya daghemmet som ligger i anslutning till den nu tilltänkta utbyggnaden ställer också många sig frågande till. Hur kan man få tillstånd att uppföra en byggnad som i stil passar så dåligt in i den lantliga miljön. Och detta precis intill en gammal korsvirkesgård (Schaggarps gård). Hur har man tänkt här? Annars är det så viktigt att allt skall passa in i den befintliga miljön. Nej, när man ser denna förskräckliga byggnad sticka upp där på åkern så tar man sig bara för pannan. Ett daghem byggt likt en kringbyggd gård med en innergård för barnen att vara på när nordanvinden blåser på som värst hade varit ett vackrare alternativ och hade passat bättre in i miljön än detta hemska bygge. Som om inte denna röra var nog skall vi alltså nu också få trevåningshus. Marklägenheter hade varit ett bättre alternativ. Vem är det som driver på och vad är anledningen till att man vill bygga ut Skegrie så starkt?? Vem är det man har tänkt skall bo i dessa lägenheter?? Ungdomar, äldre eller barnfamiljer?? Ungdomar som växt upp på landet de väljer nog att flytta till stan när de skall bo själva och de som blivit äldre och säljer sina hus vill väl flytta till stan närmre butiker, sjukhus och andra samhällsfunktioner. Så, vem vänder man sig till med de tilltänkta husen?? En annan fråga man ställer sig är hur man tänker när så mycket åkermark bebyggs, särskilt då någon/några av Er i samhällsbyggnadsnämnden representerar centerpartiet. är det faktiskt att lyssna och tänka sig in i andras situation om man bara har viljan. De villaägare som bor utmed vägen till Värlinge och är närmast berörda av detta hade nog inte i sin vildaste fantasi kunnat föreställa sig att de skulle få trevåningshus mittemot sina villor när de flyttade ut på landet till Skegrie. Varför vill Ni skapa en stadsliknande miljö ute i Skegrie??? Nej, när vi promenerar runt vår by vill vi precis som förut kunna se åkrar och ängar och rapsfält som blommar. Vi vill inte se och vi vill inte ha några tvåoch trevåningshus i Skegrie. Kommentar: Se kommentar Västra Värlinge 41:12 Vi vet att de som bor närmast detta tilltänkta område redan skrivit till Er och framfört sina synpunkter. Nu får man verkligen hoppas att Ni lyssnar och tar hänsyn och tänker om i detta ärende. Vi vet inte om någon av Er som sitter och beslutar om detta bor i Skegrie men vi utgår ifrån att ni inte gör det för då tror jag att Ni hade sett annorlunda på det här. Det är lätt att förstöra tillvaron för andra människor när man inte själv är berörd men lika lätt 25 sakägare & boende VÄSTRA VÄRLINGE 41:10 Kommentar: VÄSTRA VÄRLINGE 41:14 Trelleborgs Kommun har tidigare påtalat att man inte skall sammanbygga Snarringe och Skegrie, utan behålla den genuina bykänslan. I den nya detaljplanen har man inte tagit hänsyn till detta. Dessutom planerar man att bygga flerfamiljshus med tre våningar. Dessa hus hör inte hemma i villabebyggelsen i Skegrie. Planförslaget säkerställer ett öppet grönstråk på 90150 meters bredd mellan utbyggnaden av Skegrie och Snarringe. Byarna kommer inte att byggas ihop. Jag tycker att det inte är en bra idé att bygga trevånings hus i Skegrie. Skegrie är en by på landsbygden, där finns inga hus högre än två våningar.(Frånsett kyrkan) De nya trevåningshusen husen kommer att sticka ut och förfula omgivningarna. Dessutom har man planerat två nya utfarter från området till väg 628. För oss är det obegripligt eftersom denna väg redan är för hårt trafikerad. Redan vid byggandet av slättens förs kola skrev vi till kommunen och påtala att trafiken på väg 628 skulle medföra mer trafik och ökat buller. Vårt antagande stämde in. Nu har det gått ett flertal år och vad har kommunen gjort? Vårt förslag är, att förläng vägen norr om Skegrie till Snarringe. Bygg en ny väg mellan Snarringe och Skegrie 41:1 till Tommarpsvägen. Då skulle man kunna stänga väg 628. 26 Den planerade bebyggelsen kommer att innebära att trafiken på Västra Värlingevägen ökar. Kapacitetsmässigt klarar vägen den beräknade ökningen. Planförslaget innebär även att hastighetsdämpande åtgärder ska göras längs med vägen för att säkerställa att hastigheten hålls och att säkra gång- och cykelöverfarter över vägen finns. Väg 628 kommer inte stängas av utan kommer genom en förändrad karaktär skapa en annan upplevelse av vägen. Husen kommer också skugga och skymma utsikten från vårt hus. Den lilla sol tid vi har kommer att bli ännu kortare om ett stort och högt hus tar ljuset. Jag har inget emot att det byggs hus. Bor man på landet eller i en by vill man inte ha stadskänsla, vilket man får om husen börjas bygga på höjden. Kommentar: Se kommentar Västra Värlinge 41:12 sakägare & boende VÄSTRA VÄRLINGE 18:1 VIVEKA OCH MIKAEL GULDA Vi har full förståelse för att man vill bygga ut Skegrie) även om vi egentligen tycker att det vore trevligare med mer jämn fördelning över byarna. Att använda åkermarken mellan Skegrie och Snarringe har både för- och nackdelar. Den redan hårt trafikerade Västra Värlingevägen kommer att få ännu mer trafik) och det kommer att blir svårt att dels få vägen att kännas som en byväg) där man inte kör så fort) och samtidigt ha kvar den tunga trafiken som idag går där. Det är dels mycket lastbilar) och de kanske man kan styra om även om jag inte tror det) och dels många traktorer) och de måste ju köra där eftersom de måste kunna ta sig till och från sina åkrar. Traktorerna blir bara bredare och bredare och detta måste man ju ta hänsyn till när man sätter träd och annat för att vägen ska verka smalare. Risken här är att det kommer att bli alldeles för mycket och för snabb trafik på Västra Värlingevägen. Vi vill gärna höra mer om hur ni tänker kring detta. Det finns självklart en tanke med att det ska finnas både enfamiljshus) radhus och flerfamiljshus i den nya detaljplanen) men att tillåta 3-våningshus är ju helt vansinnigt. Om man kör runt lite i området kring Skegrie) är alla hus högst en och en halvplans. Inte ens några tvåplanshus hittar man) om man inte tar sig till tätorterna Höllviken) Trelleborg eller Vellinge. Att bygga trevåningshus i Skegrie tenderar att förstöra bykänslan totalt) och det är ju för den som vi som bor här en gång har valt att flytta hit och inte bor i Vellinge eller Höllviken. När det gäller utformningen av husen tycker vi att man ska försöka behålla bykänslan även där. Fokus kanske inte bör ligga på material (puts och takfärg) utan på stil på husen. Det kan gå utmärkt att blanda ljusa putsade hus med tegelhus och även ett och annat trähus) gärna med både svarta och röda tak) som det ser ut i byarna runt omkring. Om man tittar på husen på tex Rängsandsvägen i Höllviken) ser man att det går att skapa bykänsla i nybyggda områden (de hus som ligger mellan Kämpingero och Almaregården). Dessutom tycker vi att tomterna bör kunna vara något större än i förslaget. Vad gäller radhus och flerfamiljshus skulle vi önska att man även där håller sig till samma stil. För egen del undrar vi varför vår fastighet Västra Värlinge 18:1) nu ska vara inom detaljplanen. När vi diskuterade detta uppe på kontoret) fick vi besked på att Schaggarp skulle kunna ligga utanför detalj plan men att vi ändå skulle kunna få stycka av 2-3 tomter om vi så önskade. Nu har man införlivat gården i detaljplanen) och vi undrar vilka konsekvenser det får för oss när det gäller tex att ha djur eller att bygga ut/om/till våra byggnader. Kommentar: Se kommentar Västra Värlinge 41:12 Detaljplanen reglerar att 30 % av fastigheten får bebyggas, befintlig bebyggelse utgör ca 10 %. Vidare ska ny tillbyggnad på huvudbyggnad vara vitputsad medan komplementbyggnad får ha fasad av träpanel. Nockhöjden begränsas till 7,5 meter och takvinkel på tillbyggnad eller nybyggnad ska vara mellan 30 och 45 grader. Planen medger att fastigheten styckas av till 4 fastigheter. Angående djurhållning så krävs särkskilt tillstånd för samhällsbyggnadsnämnden för djurhållning inom detaljplanelagt område. 27 sammanfattning av ändringar sedan samrådsskedet PLANHANDLINGARNA KOMPLETTERAS ENLIGT FÖLJANDE: • • • • • • • • • • • • Planhandlingarna kompletteras med miljökonsekvensbeskrivning. Planhandlingarna kompletteras med trafik- och bullerutredning. Avgränsningen mot naturområdet har rätats upp och bredden på den smalaste delen av naturområdet har utökats. Egenskapsbestämmelsen äng har införts i användningen NATUR. Egenskapsbestämmelsen plantering har införts för de västra delarna av naturområdet för att skapa en tydlig avgränsning mellan bebyggelsen och naturområdet. Huvudgatan som möjliggjorde trafik mellan Skegrie och Snarringe genom planområdet har utgått. Endast lokalgator inom planområdet. Lokalgatan som möjliggjorde en framtida koppling söderut har utgått. Lokalgatans sträckning har rätats upp. Byggrätt för idrottshall och förskola skola placeras längre västerut för att hålla det öppet kring Schaggarps gård, vilket regleras med prickmark. För att säkerställa erforderliga friytor till skola och förskola regleras även att ytor inte får användas för parkering för motorfordon. • • • • • • • Planbeskrivningen har kompletterats med fastighetskonsekvensbeskrivning Bestämmelse om störningsskydd mot buller från trafik har införts. Utfartsförbud mot väg 628 har införts. Planbeskrivningens konsekvensbeskrivning av påverkan på omkringliggande vägnät och trafikbuller har utökats. Planbeskrivningen har kompletterats med en beskrivning av vilka ledningar som behöver flyttas och vilka som kan ligga kvar i sitt nuvarande läge. Planbestämmelsen farthinder har införts vid de nya korsningarna med väg 628 samt där befintlig gc-väg korsar lokalgatan. Planbeskrivningen har kompletterats med information kring utbyggnad av brandpostnätet. Planbeskrivningen har kompletterats med motiv för det stora grönstråket och motiv till att en lekplats behövs inom grönområdet. Bestämmelserna kring placering av bebyggelse har setts över och kravet på att bebyggelse ska placeras 3 meter från fastighetsgräns mot gata har tagits bort. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Ann-Katrin Sandelius Gunnar Göransson StadsarkitektPlanarkitekt 28
© Copyright 2024