Verksamhetsmål
Vardagssituationer
Regnbågen
Syrenens Förskola
Innehåll
•
•
•
•
•
•
På och avklädning
Utevistelse på förskolegården
Skogen
Samling
Måltiden
Leken
På och avklädning:
Vi vill att det ska vara en situation som får ta lite tid om så behövs. Här kan barnen i
sin takt och utifrån den nivån man befinner sig på, träna olika moment i på och
avklädning, Exempelvis ta på sin jacka, knäppa sina knappar eller dra upp sin
dragkedja, ta på sina skor, vantar, mössa samt att träna på i vilken ordning det funkar
bäst. I dessa moment kan barnen, med hjälp av pedagogerna, kommunicera
matematik och teknik i ett meningsfullt sammanhang. Här kan också barnen träna på
att hjälpa varandra, som sett ur ett värdegrundsperspektiv är viktiga moment!
Enligt Vygotskij* går en skilje linje mellan vardagsbegrepp och vetenskapliga begrepp.
Det är i interaktionen med en vuxen eller äldre mer erfarna barn som den inlärning
äger rum som skapar vad Vygotskij kallar "zonen för den närmaste utvecklingen".
"Förskolans uppdrag: Alla barn ska få erfara den tillfredställelse det ger att göra
framsteg, övervinna svårigheter och få uppleva sig vara en tillgång i gruppen" (Lpfö98/10)
Mål:
Att alla barns tilltro till den egna förmågan ska stärkas samt att öka barnens
inflytande över sin vardag.
* Psykolog, pedagog och filosof som varit inflytelserik inom den moderna
utvecklingspsykologin och pedagogiken.
Utevistelse på förskolegården
Utevistelsen ger barnen stor möjlighet till lek. Vi vill att utevistelsen ska vara lustfylld
och lärorik. Utemiljön ska i leken, stimulera barnen till olika vardagsaktiviteter. Där kan
de tillsammans upptäcka och utmanas i matematik, språk, NO, teknik etc. "Barnen ska
kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten ska ge utrymme för
barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som
utomhus" (Lpfö-98/10). Den ska också utmana barnen till motorisk träning i olika
former. För att ytterligare stärka barnens tilltro till den egna förmågan, låter vi de barn
som vi bedömer klarar av att vara ute på gården själva under kortare stunder får vara
det, men under uppsyn av någon pedagog. Utevistelsen ska också bidra till bättre hälsa
genom frisk luft och rörelse.
Mål:
Att barnen stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling.
Att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling.
Att barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik
samt att barnen får stöd och stimulans i sin motoriska utveckling.
Skogen
Leken går som en röd tråd genom vår verksamhet, så även när vi går till "vår" skog på
Hisingsbacke en dag i veckan. Den ligger ett par kvarter från vår förskola. Där finns
oändligt många aktiviteter barnen kan ägna sig åt. "Lärandet ska baseras såväl på
samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra. Barngruppen
ska ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande" (Lpfö-98/10). Här finns
mängder av småkryp de kan undersöka när stock och sten välts åt sidan. Ibland möter
de något äldre barnen sitt uppdragsträd där olika uppgifter väntar, det kan handla om
vad som är lika eller olika, vad som är kortare eller längre, större eller mindre. Varje
gång bygger vi också på vår koja som blir allt större och mysigare. Då tränar vi på
samarbete men upptäcker även olika former som uppstår.
Problemlösning blir också en naturlig del i kojbygget så att inte hela bygget rasar
samman, här kan alla komma med sina förslag. Men som sagt, stort utrymme ges för
leken där barnens nyfikenhet och upptäckarlusta får utlopp! Vår skog Hisingsbacke
erbjuder också den bästa av motorikbanor. Här kan de allra yngsta barnen med lust
och glädje träna sin motorik i uppförs och nedförsbackarna.
Mål:
Att med olika pedagogglasögon på, tillsammans med barnen upptäcka och
använda matematik, NO, teknik, språk, och motorik och att stimulera och
utmana barnen i deras lärande.
Samling
Våra samlingar är både i helgrupp men även i delad grupp. En samling som kallas
”läsvila” äger rum efter lunchen varje dag då de minsta barnen sover. Under denna
samling läser vi tillsammans med barnen men även andra aktiviteter förekommer. Det
kan vara olika lekar, typ ”pomperipossa” eller ”hunden och benet” men det händer
också att vi sjunger tillsammans. Efter läsvilan får barnen välja aktivitet, måla, bygga och
konstruera med lego, klossar m.m. Barnen har också möjlighet att välja att jobba med
Ipad i olika appar som tränar både språk och mattetänk. På tisdagar tar vi fram
”förskolelådan” där Kanin och Igelkott ”läser” ur små böcker som innehåller berättelser
om hur man ska lösa olika konfliktsituationer sett ur ett värdegrundsperspektiv. Kanin
och Igelkott lyssnar även till barnens egna berättelser och kommer med tankar och
funderingar kring hur man kan lösa olika situationer som barnen upplever.
Värdegrundsarbetet genomsyrar hela verksamheten på vår avdelning. Vi brukar även
använda tisdag förmiddag till att göra något speciellt tillsammans med en grupp barn
som just för tillfället har behov av att göra något tillsammans. Det kan exempelvis vara
de yngre barnen som tillsammans med en pedagog stannar inne när de andra går ut på
gården. Det skapar utrymme för de yngre i sin takt, utforska och upptäcka samt ger
pedagogerna bättre möjlighet till att stimulera och utmana barnen, men även bättre
möjlighet till observation och reflektion. En annan tisdag kan det vara några av de äldre
barnens tur att få lite extra uppmärksamhet.
Mål:
Att med olika typer av samlingar, utifrån barnens intressen, skapa en så god
lärmiljö som möjligt.
Att med åldersblandade samlingar, utöver ovan nämnda mål, ge möjlighet till
social träning som i sin tur syftar till att ge barnen en god värdegrund.
Måltiden
Måltiden är mycket mer än bara ett födointag. Vi menar att den ska vara något som
alla barn ser fram emot. Det är viktigt att skapa en positiv och lärorik atmosfär kring
måltidssituationen. Den börjar med att bordsvärdarna, oftast tre till antalet,
tillsammans med en pedagog påbörjar dukningen. Här upptäcker man snart att det
inte bara handlar om att få tallrikar, glas och bestick på borden så snabbt som möjligt.
Nu dyker frågor upp som t.ex. hur många glas ska vi ha? Eller om det sitter sex
personer vid ett bord och var och en ska ha kniv och gaffel, hur många bestick ska du
ha då? etc…
När dukningen är klar går bordsvärdarna in till de andra barnen där de sedan
presenterar dagens lunch. För att uppnå en skön och avkopplande stund så är barnen
placerade vid fyra bord i olika rum, där de äter tillsammans med en pedagog. Här ges
tillfälle till samtal om olika saker som just för tillfället engagerar barnen.
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och
begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor,
argumentera och kommunicera med andra” (Lpfö-98/10)
Men även matematiska funderingar dyker upp, vilken form har mackan och vad kallas
den? Vad kallas delarna om jag delar äpplet i fyra lika stora delar? Vilka andra
geometriska former kan vi se på bordet? Vem sitter mitt emot och vem sitter bredvid?
Att barnen sen hjälper varandra genom att exempelvis skicka matskålarna vidare till
kompisen bredvid stärker också värdegrunden.
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva
sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa varandra” (Lpfö98/10)
När måltiden är slut så hjälps alla åt att duka av borden. Här visar även de allra yngsta
barnen att de vill vara med och exempelvis ta undan sin tallrik genom att först skölja
den och sedan ställa den på matvagnen, något som de, med lite träning och
uppmuntran, klarar galant!
Mål:
Att måltidssituationen är en lugn och skön stund där samvaron utgör en god
lärmiljö för alla barn med möjlighet till språkträning i form av samtal, men
även möjlighet till att upptäcka t.ex. matematik, geometri, teknik m.m. Men
också uppmuntra de yngsta barnen att vara med i praktiska sysslor för att
stärka sin självkänsla.
Leken
Lekens betydelse för barns utveckling i förskolan har på senare tid åter kommit i fokus.
Forskning visar att leken spelar en viktig roll i barns utveckling och lärande. Eller som
Sandra Smidt skriver i Boken Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. ”Leken
är självvald och gör det möjligt för barnet att följa sin egen agenda i syfte att tillgodose
sina egna behov och intressen […] Leken är riskfri i så måtto att om saker och ting inte
går som planenligt så kan planen ändras eftersom det är barnet själv som
bestämmer”.
Den närmaste
utvecklingszonen
- Vad barnet
- Vad barnet kan
- Låtsaslek: roller och
göra utan hjälp
skulle kunna
regler
göra med direkt
- Byggnadsställning:
eller indirekt
kulturella redskap
hjälp
Prestationsnivå
Potentiell nivå
Fig. ur Smidt. S (2010) Vygotskij och de små och yngre barnens lärande
Under dagen ges barnen många tillfällen till lek. Efter ”läsvilan” får barnen välja vad de
vill göra och vilka de vill leka tillsammans med. Pedagogerna finns till hands och deltar
vid behov eller efter barnens önskemål i leken. Vid vissa tillfällen tar pedagogerna
initiativ i leken, exempelvis om det är någon speciell händelse som känns angelägen att
ta upp i barngruppen, eller att det är något speciellt som man känner att barnen
behöver träna på. Vi observerar barnen i deras lek som ett led i att utveckla vårt
arbetssätt, samt för att kunna stimulera och utmana barnens utveckling och lärande.
Mål:
Att barnen genom leken, i synnerhet symbol och låtsasleken, utvecklar sina
sociala och emotionella och kunskapsmässiga färdigheter.
Sammanfattning
Utöver allt det som nämnts i vardagsmålen, så går det språkutvecklande arbetet som en
röd tråd genom vardagens alla aktiviteter på vår avdelning. I en artikel i tidningen
Förskolan (nr.1, 2014) menar filosofie doktorn i tvåspråkighet, Veli Tuomela, att detta
sker när pedagogerna ”talar på ett stimulerande vis och utmanar barnens språk”.
Tuomela menar vidare att ”arbete med att utveckla språket ska ske varje dag och under
alla de rutinsituationer och aktiviteter i vardagen som förskolan kryllar av: av- och
påklädning, blöjbyten, måltider, utevistelse, högläsning”. Etc. Med andra ord handlar
det om att se de många möjligheter till lärande som vardagen ger!
Dessa vardagsmål ska ses som små trappsteg på den trappa som leder till måluppfyllelse
för de övergripande mål som finns formulerade för verksamheten.
Mats, Lasse, Patrik och Daniel.
Reviderad 2015-10-27
Litteratur
Smidt, S (2010): Vygotskij och de små och yngre barnens lärande.
Lpfö-98/10
Förskolan nr.1 (2014): ”Matstund blir viktig pratstund”.
Kontakt
Syrenens förskola
Ruddammsgatan 10
633 40 Eskilstuna
Telefonnummer: 016-12 37 33
Mobilnummer: 070-08 93 684