Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Upplägg • • • • Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Användbara teorier lite här och var! HT14 Hälsa? Sickness Illness Vad är på riktigt och vad räknas? Disease Hälsokorset Må bra Objektiv sjukdom Frisk/icke sjuk Må dåligt Patogenes och salutogenes • Patogenes - Identifiera och eliminera faktorer för ohälsa • Salutogenes - Identifiera och befrämja friskfaktorer för hälsa • Forskning görs mest på patogena faktorer Friskfaktorer • Frisk arbetsplats • Mycket mer än arbetet räknas! • Svårdefinierat begrepp • Finns asymmetriska prediktorer, dvs faktorer som bara påverka hälsa eller ohälsa? Eller är friskfaktorer bara omvända riskfaktorer? Ohälsans utveckling Ohälsans utveckling Epidemiologisk transition Zanderin (2005) 7 Dagens situation SJUKPENNING 2013 (Socialförsäkringen i siffror 2014) HT14 Psykosocial miljö? • En relation mellan krav och möjligheter • Ett samspel mellan sociala och psykologiska faktorer • En möjlighet till utveckling, delaktighet, eget ansvar och inflytande ”Om människor definierar situationer som verkliga blir de verkliga till sina konsekvenser” (Thomasteoremet) Psykosocial• Arbetsmiljö - Krav, handlingsutrymme mm • Ohälsa - Subjektiva upplevelser som tar sig objektiva uttryck? (huvudvärk, smärtupplevelser, stroke, fetma, depression, utmattningssyndrom mm.) Psykosociala faktorer Psykosociala konsekvenser Annat Konflikter på arbetet • • • • • • Fördelning Åsikts- och värdering Personlighetsrelaterade Bakomliggande Förskjutning Missförstånd Arbetsmiljö 12 Vad är stress? • ”Belastning, press, tryck” • En nödvändig kroppslig reaktion – extra energi • Krav – förmåga Vad är burnout? • Freudenberger och Maslach (1970-talet) o Människorelaterade yrken o Emotionell utmattning o Cynism (depersonalisering) o Försämrad arbetsprestation • Oklart begrepp o En eller flera dimensioner? o Vilka dimensioner? o Arbetsrelaterat? 14 Hur kan stress/burnout mätas? • Frågeformulär (instrument) • Finns ett antal bl.a MBI, CBI, PM, SMBQ, etc. • Att mäta stressnivåer på andra sätt är svårt 15 Vad är utmattningssyndrom? • Svensk diagnos från 2003 • Hög belastning under minst 6 månader • Kriterier o Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor o Påtaglig brist på psykisk energi o Andra symtom t.ex. minnesproblem, sömnstörning eller fysiska symtom • Inte direkt arbetsrelaterat 16 Förklaringsmodeller • Krav-kontrollmodellen (Robert A. Karasek, Töres Theorell) • Efford-reward imbalance (Johannes Siegrist) • Känsla av sammanhang (Aaron Antonovsky) • Kontroll-Lokus (Julian B. Rotter) • Self-efficacy (Albert Bandura) • Coping (Lazarus) mm. Krav-kontrollmodellen Mäter arbetsrelaterad stress • Upplevelse av krav och handlingsutrymme (kontroll) i sin arbetssituation • ”job-strain” – anspänd situation • Socialt stöd som skyddande faktor Effort-reward imbalance (ERI) Mäter arbetsrelaterad stress • Kombination av - Ansträngning (ex. yttre- och inre krav) - Belöning (ex. pengar, uppskattning, karriärmöjligheter) • Tar hänsyn till individens stresstrategier (coping) Psychosocial work factors and burnout A study of a general working population and patients at a stress rehabilitation clinic SYFTEN Uppskatta nivån av burnout i en arbetande allmän befolkning och undersöka samband mellan arbetsfaktorer, kön och burnout HT14 Studera förändring av sjukskrivning och upplevelse av återgång i arbete hos patienter med burnout/utmattningssyndrom, med särskild inriktning mot psykosociala arbetsfaktorer Burnout i en arbetande population Vilka studerades? Arbetande befolkning Arbetande personer, 25-64 år Norrbotten och Västerbotten Enkät 2004 Vad studerades? Burnout (utmattning) Enkät 2009 HT14 Ålder, kön, psykosociala arbetsfaktorer, andra arbetsfaktorer samt livsstilsrelaterade faktorer Faktorer relaterade till burnout Kvinnor • • • • Arbeta med ting Okvalificerad arbetare Arbeta varierande arbetstider Ej högre utbildning • • Lågt socialt stöd Låg fysisk aktivitet • • • • Höga krav på arbetet Låg kontroll på arbetet Risk att bli arbetslös Missnöjd med sin ekonomiska situation Män • • Lågt socialt stöd Låg fysisk aktivitet • • • • • Höga krav på arbetet Låg kontroll på arbetet Risk att bli arbetslös Liten möjlighet till nytt arbete Missnöjd med sin ekonomiska situation 22 Uppföljning • Studera förändringar i både psykosocial arbetsmiljö och burnout 2004 2009 23 Resultat – Uppföljning Riskfaktorer n SMBQ-förändring p-värde Job strain Konstant ej exponerad ref Job strain → ej exponerad Ej exponerad → job strain Konstant job strain 530 24 33 8 -0.19 -0.02 -0.10 0.60 . 0.54 0.68 0.01 Risk att bli arbetlös Konstant ingen risk ref Risk → ingen risk Ingen risk → risk Konstant risk 505 36 39 23 -0.19 -0.37 0.36 0.16 . 0.29 <0.001 0.08 Möjlighet till nytt arbete Konstant stora möjligheter ref Små möjligheter → stora möjligheter Stora möjligheter → små möjligheter Konstant små möjligheter 242 51 110 208 -0.20 -0.44 -0.01 -0.12 . 0.11 0.13 0.46 Självuppskattad ekonomisk situation Konstant nöjd ref missnöjd → nöjd Nöjd → missnöjd Konstant missnöjd 335 71 121 92 -0.24 -0.29 0.14 -0.07 . 0.86 <0.001 0.10 (Resultaten justerade för kön, ålder, socialt stöd och socioekonomisk position) 24 Burnout i den arbetande populationen - sammanfattning • Kvinnor hade högre burnoutnivåer än män • Socioekonomiska faktorer viktiga för burnoutnivåer hos kvinnor • Psykosociala arbetsfaktorer spelar roll, speciellt ökade krav på arbetsplatsen och en ökande anställningsotrygghet • En försämrad ekonomisk situation är också relaterat till högre burnoutnivåer 25 Återgång i arbete efter burnout/utmattningssyndrom Patienter Kvantitativ studie Kvalitativ studie Enkäter Intervjuer Sjukskrivningsdata 26 Återgång i arbete efter burnout Oförändrad sjukskrivning • • • Låg kontroll Dold coping mot chefer Dold coping mot arbetskamrater Sänkt sjukskrivning • Hög overcommitment (överengagemang i arbetet) 27 Återgång i arbete efter utmattningssyndrom Interna resurser Insikt Upplevd bekräftelse Anpassningsbara copingstrategier ÅTERFÅ FÖRMÅGA TILL ARBETE Externt stöd Strukturellt/praktiskt stöd Emotionellt stöd Aktörer: Arbetsplatsen, sjukvården, Försäkringskassan och facket 28 Återgång i arbete efter burnout - sammanfattning • Kontroll och coping på arbetet förutspår återgång i arbetet • Personer med ett överengagemang i sitt arbete kommer snabbare tillbaka – men är det bestående? • Både interna resurser och externt stöd är viktiga för att återfå förmågan att arbeta • Interna resurser och externt stöd påverkar processen både direkt och indirekt 29 Nöjd levnad Äta lagom, dricka vatten. Roligt sällskap, sömn om natten. Käckt arbeta, lägligt bo, stillhet någon stund om dagen. Det är lagen för min hälsa och min ro. Olof von Dalin (1708-63)
© Copyright 2024