Burnout och psykosocial
arbetsmiljö
- Teorier och empiri
Sofia Norlund, PhD
Folkhälsa och klinisk medicin
Yrkes- och Miljömedicin
HT14
Upplägg
•
•
•
•
Hälsa
Psykosocial miljö
Stress och burnout
Min forskning
Användbara teorier lite här och var!
HT14
Hälsa?
Sickness
Illness
Vad är på riktigt och vad räknas?
Disease
Hälsokorset
Må bra
Objektiv sjukdom
Frisk/icke sjuk
Må dåligt
Patogenes och
salutogenes
• Patogenes
- Identifiera och eliminera
faktorer för ohälsa
• Salutogenes
- Identifiera och befrämja
friskfaktorer för hälsa
• Forskning görs mest på
patogena faktorer
Friskfaktorer
• Frisk arbetsplats
• Mycket mer än arbetet räknas!
• Svårdefinierat begrepp
• Finns asymmetriska prediktorer, dvs faktorer som
bara påverka hälsa eller ohälsa? Eller är
friskfaktorer bara omvända riskfaktorer?
Ohälsans utveckling
Ohälsans utveckling
Epidemiologisk transition
Zanderin (2005)
7
Dagens situation
SJUKPENNING 2013
(Socialförsäkringen i siffror 2014)
HT14
Psykosocial miljö?
• En relation mellan krav och möjligheter
• Ett samspel mellan sociala och psykologiska faktorer
• En möjlighet till utveckling, delaktighet, eget ansvar
och inflytande
”Om människor definierar situationer som verkliga blir de
verkliga till sina konsekvenser”
(Thomasteoremet)
Psykosocial• Arbetsmiljö
- Krav, handlingsutrymme mm
• Ohälsa
- Subjektiva upplevelser som tar
sig objektiva uttryck?
(huvudvärk, smärtupplevelser,
stroke, fetma, depression,
utmattningssyndrom mm.)
Psykosociala faktorer
Psykosociala konsekvenser
Annat
Konflikter på arbetet
•
•
•
•
•
•
Fördelning
Åsikts- och värdering
Personlighetsrelaterade
Bakomliggande
Förskjutning
Missförstånd
Arbetsmiljö
12
Vad är stress?
• ”Belastning, press, tryck”
• En nödvändig kroppslig
reaktion – extra energi
• Krav – förmåga
Vad är burnout?
• Freudenberger och Maslach
(1970-talet)
o Människorelaterade yrken
o Emotionell utmattning
o Cynism (depersonalisering)
o Försämrad arbetsprestation
• Oklart begrepp
o En eller flera dimensioner?
o Vilka dimensioner?
o Arbetsrelaterat?
14
Hur kan stress/burnout
mätas?
• Frågeformulär (instrument)
• Finns ett antal bl.a MBI, CBI, PM, SMBQ, etc.
• Att mäta stressnivåer på andra sätt är svårt
15
Vad är
utmattningssyndrom?
• Svensk diagnos från 2003
• Hög belastning under minst 6 månader
• Kriterier
o Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor
o Påtaglig brist på psykisk energi
o Andra symtom t.ex. minnesproblem, sömnstörning eller fysiska symtom
• Inte direkt arbetsrelaterat
16
Förklaringsmodeller
• Krav-kontrollmodellen (Robert A. Karasek, Töres
Theorell)
• Efford-reward imbalance (Johannes Siegrist)
• Känsla av sammanhang (Aaron Antonovsky)
• Kontroll-Lokus (Julian B. Rotter)
• Self-efficacy (Albert Bandura)
• Coping (Lazarus)
mm.
Krav-kontrollmodellen
Mäter arbetsrelaterad
stress
• Upplevelse av krav och
handlingsutrymme
(kontroll) i sin
arbetssituation
• ”job-strain” – anspänd
situation
• Socialt stöd som skyddande
faktor
Effort-reward imbalance
(ERI)
Mäter arbetsrelaterad stress
• Kombination av
- Ansträngning (ex. yttre- och inre krav)
- Belöning (ex. pengar, uppskattning,
karriärmöjligheter)
• Tar hänsyn till individens stresstrategier (coping)
Psychosocial work factors and
burnout
A study of a general working population and patients at a
stress rehabilitation clinic
SYFTEN
Uppskatta nivån av burnout i
en arbetande allmän
befolkning och undersöka
samband mellan
arbetsfaktorer, kön och
burnout
HT14
Studera förändring av
sjukskrivning och upplevelse av
återgång i arbete hos
patienter med
burnout/utmattningssyndrom,
med särskild inriktning mot
psykosociala arbetsfaktorer
Burnout i en arbetande
population
Vilka studerades?
Arbetande befolkning
Arbetande personer, 25-64 år
Norrbotten och Västerbotten
Enkät 2004
Vad studerades?
Burnout (utmattning)
Enkät 2009
HT14
Ålder, kön, psykosociala
arbetsfaktorer, andra
arbetsfaktorer samt
livsstilsrelaterade faktorer
Faktorer relaterade till
burnout
Kvinnor
•
•
•
•
Arbeta med ting
Okvalificerad arbetare
Arbeta varierande arbetstider
Ej högre utbildning
•
•
Lågt socialt stöd
Låg fysisk aktivitet
•
•
•
•
Höga krav på arbetet
Låg kontroll på arbetet
Risk att bli arbetslös
Missnöjd med sin ekonomiska situation
Män
•
•
Lågt socialt stöd
Låg fysisk aktivitet
•
•
•
•
•
Höga krav på arbetet
Låg kontroll på arbetet
Risk att bli arbetslös
Liten möjlighet till nytt arbete
Missnöjd med sin ekonomiska situation
22
Uppföljning
• Studera förändringar i både psykosocial arbetsmiljö
och burnout
2004
2009
23
Resultat – Uppföljning
Riskfaktorer
n
SMBQ-förändring
p-värde
Job strain
Konstant ej exponerad ref
Job strain → ej exponerad
Ej exponerad → job strain
Konstant job strain
530
24
33
8
-0.19
-0.02
-0.10
0.60
.
0.54
0.68
0.01
Risk att bli arbetlös
Konstant ingen risk ref
Risk → ingen risk
Ingen risk → risk
Konstant risk
505
36
39
23
-0.19
-0.37
0.36
0.16
.
0.29
<0.001
0.08
Möjlighet till nytt arbete
Konstant stora möjligheter ref
Små möjligheter → stora möjligheter
Stora möjligheter → små möjligheter
Konstant små möjligheter
242
51
110
208
-0.20
-0.44
-0.01
-0.12
.
0.11
0.13
0.46
Självuppskattad ekonomisk situation
Konstant nöjd ref
missnöjd → nöjd
Nöjd → missnöjd
Konstant missnöjd
335
71
121
92
-0.24
-0.29
0.14
-0.07
.
0.86
<0.001
0.10
(Resultaten justerade för kön, ålder, socialt stöd och socioekonomisk position)
24
Burnout i den arbetande
populationen - sammanfattning
• Kvinnor hade högre burnoutnivåer än män
• Socioekonomiska faktorer viktiga för burnoutnivåer hos kvinnor
• Psykosociala arbetsfaktorer spelar roll, speciellt ökade krav på
arbetsplatsen och en ökande anställningsotrygghet
• En försämrad ekonomisk situation är också relaterat till högre
burnoutnivåer
25
Återgång i arbete efter
burnout/utmattningssyndrom
Patienter
Kvantitativ studie
Kvalitativ studie
Enkäter
Intervjuer
Sjukskrivningsdata
26
Återgång i arbete efter
burnout
Oförändrad sjukskrivning
•
•
•
Låg kontroll
Dold coping mot chefer
Dold coping mot arbetskamrater
Sänkt sjukskrivning
•
Hög overcommitment
(överengagemang i arbetet)
27
Återgång i arbete efter
utmattningssyndrom
Interna
resurser
Insikt
Upplevd
bekräftelse
Anpassningsbara
copingstrategier
ÅTERFÅ FÖRMÅGA TILL ARBETE
Externt stöd
Strukturellt/praktiskt stöd
Emotionellt stöd
Aktörer: Arbetsplatsen,
sjukvården, Försäkringskassan och facket
28
Återgång i arbete efter
burnout - sammanfattning
•
Kontroll och coping på arbetet förutspår återgång i arbetet
•
Personer med ett överengagemang i sitt arbete kommer snabbare
tillbaka – men är det bestående?
•
Både interna resurser och externt stöd är viktiga för att återfå förmågan
att arbeta
•
Interna resurser och externt stöd påverkar processen både direkt och
indirekt
29
Nöjd levnad
Äta lagom, dricka vatten.
Roligt sällskap, sömn om natten.
Käckt arbeta, lägligt bo,
stillhet någon stund om dagen.
Det är lagen för min hälsa och min ro.
Olof von Dalin (1708-63)