Miljörapport avfallskraftvärmeverket 2014 (PDF-dokument

Diarienr 0152/15
Miljörapport 2014
för avfallskraftvärmeverket och sorteringsanläggningen,
inklusive återvinningscentralen och elektronikåtervinningen vid Sävenäs
1
___________________________________________________________________________
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 2 2.1 2.2 2.3 VERKSAMHETSBESKRIVNING .........................................................................................3
AVFALLSKRAFTVÄRMEVERKET ................................................................................................... 3 SORTERINGSANLÄGGNINGEN ....................................................................................................... 3 ÅTERVINNINGSCENTRALEN ........................................................................................................... 3 ELEKTRONIKÅTERVINNINGEN ...................................................................................................... 3 PROCESSBESKRIVNING .................................................................................................................... 3 1.5.1 Avfallskraftvärmeverket..................................................................................................... 3 1.5.2 Sorteringsanläggningen .................................................................................................... 4 1.5.3 Återvinningscentralen ....................................................................................................... 4 1.5.4 Elektronikåtervinningen .................................................................................................... 4 LOKALISERING OCH RECIPIENT .................................................................................................... 4 VERKSAMHETENS HUVUDSAKLIGA PÅVERKAN PÅ MILJÖN ................................................ 4
GÄLLANDE TILLSTÅND, ANMÄLNINGAR OCH KONTROLLPROGRAM ..............5
TILLSTÅND .......................................................................................................................................... 5 2.1.1 Vattendomstolen ................................................................................................................ 5 2.1.2 Vattenöverdomstolen ......................................................................................................... 5 2.1.3 Miljödomstolen .................................................................................................................. 5 2.1.4 Miljööverdomstolen ........................................................................................................... 5 2.1.5 Mark- och miljödomstolen................................................................................................. 5 2.1.6 Länsstyrelsen i Västra Götalands län................................................................................ 5 ANMÄLNINGAR .................................................................................................................................. 6 KONTROLLPROGRAM ....................................................................................................................... 6
3 GÄLLANDE VILLKOR OCH FÖRESKRIFTER MED KOMMENTARER ...................6
4 DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN UNDER ÅRET ...............................12
4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 4.7 4.8 ENERGIPRODUKTION...................................................................................................................... 12 4.1.1 Produktion och leverans av energi .................................................................................. 12 4.1.2 R1-faktorn ....................................................................................................................... 12 4.1.3 Energibalans ................................................................................................................... 12 DRIFTTID ............................................................................................................................................ 14 4.2.1 Sorteringsanläggningen .................................................................................................. 14 4.2.2 Avfallspannorna .............................................................................................................. 14 4.2.3 Specialugnen ................................................................................................................... 14 FÖRÄNDRINGAR I PRODUKTION OCH PROCESSER ................................................................. 15 4.3.1 Förändringar i verksamheten 2014 ................................................................................. 15 4.3.2 Pågående projekt 2015.................................................................................................... 15 STÖRNINGAR I DRIFTEN SAMT VIDTAGNA ÅTGÄRDER ........................................................ 16 MÄTUTRUSTNING – TILLGÄNGLIGHET ..................................................................................... 18 KONTROLLER OCH BESIKTNINGAR ............................................................................................ 19 4.6.1 Periodisk kontroll ............................................................................................................ 19 4.6.2 Periodisk besiktning, Förbränningsanläggningen .......................................................... 20 4.6.3 Periodisk besiktning, Sorteringsanläggningen ................................................................ 21 4.6.4 Periodisk besiktning, Återvinningscentralen ................................................................... 21 4.6.5 Periodisk besiktning, Elektronikåtervinningen................................................................ 21 RISKANALYS YTTRE MILJÖ, MILJÖROND OCH REVISION..................................................... 22 MÄTNINGAR...................................................................................................................................... 22 4.8.1 Kontinuerligt registrerande instrument ........................................................................... 22 4.8.2 Jämförande mätning ........................................................................................................ 22 4.8.3 QAL2 och AST ................................................................................................................. 23
Miljörapport 2014
2
___________________________________________________________________________
5 5.1 5.2 5.3 6 6.1 6.2 7 7.1 7.2 7.3 KEMIKALIER, RÅVAROR OCH ÖVRIGA RESURSER ................................................23
KEMIKALIER ..................................................................................................................................... 23
5.1.1 Kemikalieförbrukning...................................................................................................... 23 5.1.2 Kemikaliehantering ......................................................................................................... 27 VATTENFÖRBRUKNING ................................................................................................................. 28 5.2.1 Användning av kommunalt vatten ................................................................................... 28 5.2.2 Användning av vatten från Säveån .................................................................................. 28 ENERGIFÖRBRUKNING ................................................................................................................... 28
UTSLÄPP TILL LUFT OCH VATTEN ...............................................................................29
UTSLÄPP TILL LUFT ........................................................................................................................ 29
6.1.1 Totalt årsutsläpp ............................................................................................................. 29 6.1.2 Rökgas ............................................................................................................................. 31 UTSLÄPP TILL VATTEN .................................................................................................................. 41 6.2.1 Totalt årsutsläpp ............................................................................................................. 41 6.2.2 Renat processvatten......................................................................................................... 42
BEHANDLADE MÄNGDER, AVFALL OCH RESTPRODUKTER ...............................44
BEHANDLADE MÄNGDER .............................................................................................................. 44
FARLIGT AVFALL SOM UPPKOMMIT I VERKSAMHETEN ...................................................... 44 RESTPRODUKTER ............................................................................................................................ 45 7.3.1 Innehåll, slagg ................................................................................................................. 45 7.3.2 Innehåll, bambergkaka och gipsslam .............................................................................. 46
8 TRANSPORTER.....................................................................................................................46
9 BULLERMÄTNING...............................................................................................................46
BILAGOR .............................................................................................................................................47 Miljörapport 2014
3
___________________________________________________________________________
1 VERKSAMHETSBESKRIVNING
Renova innehar gemensamt tillstånd för avfallskraftvärmeverket i Sävenäs och den intilliggande
sorteringsanläggningen inklusive återvinningscentralen. Sedan 2013 ingår även
elektronikåtervinningen i tillståndet. Tillsynsmyndighet för verksamheten är Länsstyrelsen i Västra
Götalands län. Denna miljörapport beskriver verksamheten för avfallskraftvärmeverket,
sorteringsanläggningen samt elektronikåtervinningens. En separat miljörapport för
återvinningscentralen finns bifogad i bilaga 3.
1.1 Avfallskraftvärmeverket
Avfallskraftvärmeverket i Sävenäs togs i drift 1972 och har idag tillstånd att förbränna 550 000 ton
avfall per år. Förbränningsanläggningen är igång dygnet runt, året runt och omkring 25 % av det avfall
som förbränns kommer med stortransporter via någon av bolagets åtta regionala omlastningsstationer.
Omlastningen av avfallet medför att antalet fordonsrörelser kan begränsas. Genom förbränning och
rökgaskondensering levererades elektricitet och fjärrvärme som täcker cirka 5 % av göteborgarnas
elbehov och cirka 36 % av fjärrvärmebehovet 2014.
1.2 Sorteringsanläggningen
Sorteringsanläggningen som är belägen i anslutning till avfallskraftvärmeverket byggdes 1984 och
togs i drift 1986. Anläggningen hanterar grovt brännbart avfall från hushåll och verksamheter. Efter att
inkommande avfall behandlats i anläggningen transporteras den utsorterade och upparbetade
bränslefraktionen via bandtransportörer till förbränningsanläggningens avfallsbunker.
1.3 Återvinningscentralen
I anslutning till avfallskraftvärmeverket finns sedan 1991 en återvinningscentral som är öppen för
både hushåll och mindre verksamheter. På återvinningscentralen används ett inpasseringssystem med
entrékort för att få statistik på hur många besök som görs. De fraktioner som kan lämnas vid Sävenäs
återvinningscentral är bland annat, brännbart, obrännbart, skrot, trä, vitvaror, trädgårdskompost och
farligt avfall samt producentansvarsmaterial, se även bilaga 3.
1.4 Elektronikåtervinningen
Verksamheten innefattar omlastning av elektronik, både producentansvar och icke-producentansvar,
samt viss destruktion av sekretess. Anläggningen tar emot material från återvinningscentraler och
verksamhetskunder. Till lokalerna flyttade Renovas farligt avfallverksamhet in under början av 2015.
1.5 Processbeskrivning
1.5.1
Avfallskraftvärmeverket
Anläggningen har fyra pannor, panna 1 (40 MW), panna 4 (54 MW), panna 5 (54 MW) och panna 7
(39 MW) med för varje panna separat rökgasreningslinje. Det vatten som kondenseras ur
rökgasreningsprocessen renas i någon av verkets tre vattenreningslinjer innan det släpps till Göta älv.
Till anläggningen finns en ångturbin med generator och mottryckskondensor för att kunna utvinna
energi i form av elektricitet och fjärrvärme. Anläggningen har även absorbtionsvärmepumpar som
kyler rökgaserna och genom den utkondenserade värmeenergin återvinner och producerar ytterligare
fjärrvärme. Energiutbytet för hela anläggningen 2014 var 3,3 MWh/ton avfall.
Vid avfallskraftvärmeverket finns även en destruktionsugn, den så kallade specialugnen, för biologiskt
avfall och sekretessavfall och en anläggningen som tar emot och behandlar risk- och sekretessavfall
vilket går in till anläggningen via en separat mottagning.
Miljörapport 2014
4
___________________________________________________________________________
De rökgasreningsrester som uppkommer i verksamheten består av bambergkaka (slam från
vattenreningen och stoft från rökgasreningen), slagg samt gipsslam. Bambergkakan och gipsslammet
läggs på deponi medan slagget återvinns via utvinning av metall och slaggrus för
konstruktionsändamål.
1.5.2
Sorteringsanläggningen
Under 2014 har främst sorteringsanläggningen används till krossning av impregnerat trä och
grovavfall från återvinningscentraler. Efter hanteringen transporteras avfallet till
förbränningsanläggningens bunker för energiåtervinning. Hela sorteringsanläggningen vid Sävenäs är
inbyggd för att undvika miljöpåverkan på omgivningen.
1.5.3
Återvinningscentralen
De material som kommer in sorteras av lämnarna och läggs i väl markerade containrar. Materialen
körs sedan till lämplig behandlingsanläggning för vidare bearbetning. Inkommet farligt avfall förvaras
i låst container och hämtas vid behov av miljöbil. Större mängder av farligt avfall och elektronikskrot,
än vad som anses uppkomma i ett normalt hushåll, hänvisas till den nya anläggningen för farligt avfall
vid Sävenäs.
1.5.4
Elektronikåtervinningen
Anläggningen för elektronikåtervinning hanterar både producent- och ickeproducentansvarsmaterial.
Materialet som kommer in vägs och registreras för att sedan omlastas till större containrar.
Containrarna transporteras sedan vidare till mottagande anläggning för omhändertagande.
Verksamheten tar även hand om en mindre ström sekretessmaterial för destruktion. Materialet hanteras
sedan som icke-producentansvarsmaterial.
1.6 Lokalisering och recipient
Avfallskraftvärmeverket ligger på von Utfallsgatan i Sävenäs industriområde. Anläggningen ligger i
mycket nära anslutning till E 20 och stambanan mellan Göteborg och Stockholm. Vidare är Sävenäsanläggningen omgiven av industrier samt gränsar till järnvägens rangerbangård. Närmast belägna
bostadsområden är Utby och Torpa cirka 400 m från avfallskraftvärmeverket.
Emissioner till luft går ut via anläggningens skorsten och det renade kondensatvattnet pumpas via egen
ledning förlagd i Säveån ut i Göta älv. Utloppet är beläget under vattenytan.
1.7 Verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön
Verksamheten påverkar miljön framför allt genom:
 Utsläpp till luft av rökgaser som genomgått rening.
 Utsläpp till Göta älv av renat processvatten från rökgasreningen.
 Användning av kylvatten från Säveån.
 Hantering och deponering av restprodukter från förbränning.
 Buller från delar av verksamheten.
 Transporter till och från anläggningen.
Miljörapport 2014
5
___________________________________________________________________________
2 GÄLLANDE TILLSTÅND, ANMÄLNINGAR OCH
KONTROLLPROGRAM
2.1 Tillstånd
2.1.1
Vattendomstolen
Vänersborgs tingsrätt har lämnat tillstånd till verksamheten genom följande beslut.
1987-11-04 Tillstånd att nedlägga en avloppsledning mm i Säveån, Göteborgs kommun, Göteborgs
och Bohus län.
1994-03-17
Tillstånd att ta ut vatten ur Säveån mm inom fastigheterna Sävenäs 747:134 samt Utby
753:452 och 753:325, Göteborgs kommun, Göteborgs och Bohus län.
2.1.2
Vattenöverdomstolen
Vattenöverdomstolen har lämnat tillstånd till verksamheten genom följande beslut.
1988-03-31 Tillstånd att nedlägga en avloppsledning m.m. i Säveån, Göteborgs kommun, Göteborgs
och Bohus län. Fastställande av vattendomstolens beslut.
1996-06-17
Tillstånd att ta ut vatten ur Säveån m.m. inom fastigheterna Sävenäs 747:134 samt Utby
753:452 och 753:325, Göteborgs kommun, Göteborgs och Bohus län. Fastställande av
vattendomstolens beslut med tillägg om informationsplikt till SKF vid särskilda
driftstörningar.
2.1.3
2005-06-28
Tillstånd till förbränning av avfall vid avfallskraftvärmeverket i Sävenäs, Göteborgs
kommun, Västra Götalands län och därmed öka förbränningskapaciteten till 550 000 ton
årligen med nya miljövillkor.
2.1.4
2007-02-14
Mark- och miljödomstolen
Villkor beträffande begränsningsvärde för utsläpp av kväveoxider till luft för linje 7.
Utsläpp får som månadsmedelvärde inte överstiga 50 mg/m3 nt, 11 % O2.
2.1.6
2013-06-10
Miljööverdomstolen
Tillstånd till förbränning av avfall vid avfallskraftvärmeverket i Sävenäs, Göteborgs
kommun, Västra Götalands län. Ändrade villkor vad gäller utrustning för den kommande
fjärde linjen samt kväveoxider. Nytt villkor gällande transporter.
2.1.5
2012-11-08
Miljödomstolen
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Tillstånd för att utsläpp av växthusgaser enligt lag om handel med utsläppsrätter, ersätter
tillstånd meddelat 2012-12-14
Miljörapport 2014
6
___________________________________________________________________________
2.2 Anmälningar
Följande aktuella anmälningar och ansökningar har gjorts till Länsstyrelsen sedan 2005.
2007-05-15
2008-02-27
2010-03-04
2010-03-16
2010-03-22
2011-03-18
2012-12-19
2013-06-28
2013-12-18
2013-12-20
2014-03-13
Anmälan om komplettering med våt svavelrening linje 3
Dispensansökan vid uppstart av avfallsugn utan murverk
Anmälan om avsteg från standard vad gäller konservering av vattenprover
Anmälan om komplettering med våt svavelrening linje 1 och 2
Anmälan om ny risk- och sekretessmottagning
Begäran om undantag för kontinuerlig mätning av HCl och SO2
Ansökan om tillstånd till utsläpp av växthusgaser enligt lag om handel med utsläppsrätter
Anmälan om ändrad yta för förbehandling, försortering och mellanlagring av farligt och
icke farligt avfall
Ansökan om dispens från krav på uppehållstid vid 850 ºC, enligt SFS 2013:253
Begäran om undantag för kontinuerlig mätning av HCl och SO2, enligt SFS 2013:253
Ansökan om dispens från automatisk start av stödbrännare, enligt SFS 2013:253
2.3 Kontrollprogram
Anläggningen har ett kontrollprogram för verksamheten, daterat 2011-05-27, vilket har följts under
året.
3 GÄLLANDE VILLKOR OCH FÖRESKRIFTER MED
KOMMENTARER
Nedan följer gällande tillståndsvillkor i dom från Miljödomstolen 2005-06-28 och
Miljööverdomstolen 2007-02-14, samt kommentarer till hur villkoren har uppfyllts. Villkoren är
skrivna i kursiv stil. From 2013-10-01 ingår även elektronikåtervinningens verksamhet i Sävenäs
tillstånd. De villkor som reglerar verksamheten för elektronikåtervinningen är, enligt beslut, villkor
27-33.
Allmänt
1. Om inte något annat framgår av denna dom skall verksamheten – inbegripet åtgärder för att
minska vatten- och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen – bedrivas i
huvudsaklig överensstämmelse med vad Renova har uppgett eller åtagit sig i målet.
Villkoret har uppfyllts under året.
2. Bolaget skall hålla beredskap för att omhänderta avfall på annat sätt än deponering vid
underhållsåtgärder eller störningssituationer.
Renova har godkännande för balning och mellanlagring av 70 000 ton på Tagene. Dessutom
har Renova möjlighet att mellanlagra upp till 12 000 ton balat avfall vid ett eventuellt haveri.
För att minska driftstörningar och därmed behovet av mellanlagring sker ett ständigt
förebyggande underhåll på anläggningsutrustning. Villkoret har uppfyllts under året.
3. Kemikalier och farligt avfall som uppkommer i verksamheten skall förvaras på
ogenomsläppliga ytor försedda med invallning och under tak.
Lagring av kemiska produkter sker inomhus på hårdgjorda ytor eller utomhus invallade och
under tak. Villkoret har uppfyllts under året.
Miljörapport 2014
7
___________________________________________________________________________
4. Den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder får som riktvärde* på grund av verksamheten
inte överstiga
50 dB(A) under vardagar (dagtid kl. 07 – 18)
40 dB(A) nattetid (kl. 22 – 07)
45 dB(A) under övrig tid.
Om bullret innehåller impulsljud eller hörbara komponenter, skall angivna värde sänkas med
5 dB(A)-enheter.
Vid byggnadsåtgärder som omfattas av denna dom skall dock tillämpas vad som anges i NFS
(2004:15).
Enligt kontrollprogram genomförs bullermätning vart tredje år. En mätning genomfördes
under första kvartalet 2014. Resultatet visar att bakgrundsbuller från trafik på E20 och
lokaltrafik dominerar ljudnivån och att det därför inte går att fastställa bidraget från verket.
Dock konstaterades det att bidraget till den ekvivalenta ljudnivån är mindre än 40 dB (A)
nattetid vilket innebär att kravet bör ha innehållits. Villkoret har uppfyllts under året.
5. Bolaget skall verka för att transporter till och från anläggningen inte sker via Utbyvägen.
För att minska transporterna på Utbyvägen uppmanar Renova alla avfallslämnare att ta annan
väg än Utbyvägen. Alla sopbilsrutter läggs med hjälp av ett datoriserat ruttplaneringsprogram
för att få fram bästa vägval. Alla fordon är försedda med dator och display där föraren kan se
uppdragslistor och ta emot information från trafikledningen. Villkoret har uppfyllts under året.
Utsläpp till luft
Följande skall alltid gälla:
6. Rökgaser skall före avledning till omgivningen renas genom elektrofilter, våt rökgasrening
och spärrfilter eller med utrustning med motsvarande reningsresultat. Spärrfilter skall drivas
med tillsats av aktivt kol eller motsvarande material.
Den nya fjärde linjen för avfallsförbränning skall även utrustas med anordningar för
katalytisk reduktion av kväveoxider, SCR. Detta villkor föreskrivs i dom från
Miljööverdomstolen 2007-02-14.
Utsläppet av kväveoxider (NO och NO2) omräknat till NO2 i renad rökgas från den fjärde
linjen för avfallsförbränning får som månadsmedelvärde inte överstiga 50 mg/m3 nt, till 11 %
syrehalt omräknad, gas. Villkoret är uppfyllt om minst tio av månadsmedelvärdena under
kalenderåret klarar begränsningsvärdet. Utsläppet ska kontrolleras genom kontinuerlig
mätning och registrering. Detta villkor föreskrivs i dom från Mark- och miljödomstolen
2012-11-08 som tillägg till villkorspunkt 6.
För varje panna (P1, P4 och P5) finns en separat rökgasreningslinje bestående av elektrofilter,
tvättreaktor, kondenseringsreaktor och spärrfilter. Spärrfiltret drivs med tillsats av aktivt kol.
Panna 7 består av elektrofilter, tvättreaktor, kondenseringsreaktor, vått elfilter och en
katalytisk rening med avseende på kväveoxider. Samtliga rökgasreningslinjer är dessutom
försedda med ett separat vått reningssteg för att reducera utsläppet av svaveloxider. För
redovisning av halter, se kapitel 6.1 Utsläpp till luft, Kväveoxider, NOX. Villkoret innehölls
under året.
7. Utsläppet av kväveoxider (NO och NO2) omräknat till NO2 i renad rökgas från de tre
befintliga linjerna för avfallsförbränning får som riktvärde* och årsmedelvärde inte överstiga
80 mg/m3 nt, till 11 % syrehalt omräknad, gas. Detta villkor föreskrivs i dom från
Miljööverdomstolen 2007-02-14, gäller ugnslinje 1, 4 och 5.
Bestämning sker med kontinuerligt registrerande driftinstrument. För redovisning av halter, se
kapitel 6.1 Utsläpp till luft, Kväveoxider, NOX. Villkoret innehölls under året.
8. Utsläppet av kvicksilver (Hg, i renad form, vätskeform och gasform) i renad rökgas får som
riktvärde* vid mätning enligt gällande föreskrifter inte överstiga 0,03 mg/m3 nt, till 11 %
syrehalt omräknad, gas.
Bestämning sker vid periodisk kontroll. Villkoret innehölls under året, se rapport i bilaga 1.
Miljörapport 2014
8
___________________________________________________________________________
9. Utsläppet av lustgas (N2O) i renad rökgas får som riktvärde* vid mätning inte överstiga 10
mg/m3, till 11 % syrehalt omräknad gas.
Bestämning sker vid periodisk kontroll. Vårens mätning visade över 10 mg/m3 ntg vid 11% O2
på två linjer. En optimering av ammoniakinsprutning reducerade halterna vid påföljande
höstmätning och villkoret innehölls. För rapport se bilaga 1.
10. Mätning av utsläppet av vätefluorid behöver inte ske kontinuerligt. Sådan mätning skall
istället ske minst två gånger per år.
Bestämning sker vid periodisk kontroll. Villkoret innehölls under året, se rapport i bilaga 1.
Villkor 11-16 är borttagna och har ersätts av vad som anges i föreskrifter NFS 2002:28
NFS 2002:28 har ersatts av SFS 2013:253. För redovisning se kapitel 6.1 Utsläpp till luft
17. Kontinuerligt registrerande instrument skall finnas även för mätning av ammoniak på varje
ugnslinje där ammoniak tillsätts.
Renova har för varje rökgasreningslinje installerat kontinuerligt registrerande instrument
(FTIR) som även mäter ammoniak. Villkoret har uppfyllts under året.
18. Utsläppet av ammoniak i renad rökgas får som riktvärde* och dygnsmedelvärde inte överstiga
10 mg/m3 ntg, till 11 % syre omräknad gas.
Bestämning sker med kontinuerligt registrerande driftinstrument. För redovisning av halter, se
kapitel 7.1 Utsläpp till luft, Ammoniak, NH3. Vid ett tillfälle överstegs dygnsmedelvärdet 10
mg/m3 ntg vid 11 % O2. Åtgärder, i form av utbildning och tydligare bevakningsmöjlighet för
driften genomfördes, villkoret innehölls. För detaljerad information se 4.4 Störningar i driften
samt vidtagna åtgärder.
Utsläpp till vatten
19. Kondensvattnet och slaggsläckningsvattnet skall före avledning till recipient behandlas genom
kemisk fällning med efterföljande filtrering eller med utrustning med motsvarande
reningsresultat.
En anläggning för behandling av dessa vatten finns installerad och rening sker efter pHjustering, kemisk fällning med TMT samt flockning och sedimentering med efterföljande
sandfilter (vattenreningslinje 1 och 2) alternativt påsfilter och efterföljande kolfilter
(vattenreningslinje 3). Villkoret har uppfyllts under året.
20. Renat kondensvatten skall avledas till Göta Älv. Vid underhåll eller haveri på
utloppsledningen får det renade kondensatet tillfälligt avledas till Ryaverket. Ryaverket och
tillsynsmyndigheten skall informeras innan åtgärden. Tidpunkt för underhåll av ledningen
skall ske i samråd med tillsynsmyndigheten.
Vid ett tillfällen under året har vatten på grund av inspektion av utgående vattenledning i
Säveån avletts till Ryaverket. Avledningen kommunicerades till Ryaverket och anmäldes till
tillsynsmyndigheten, se 4.4 Störningar i drift samt vidtagna åtgärder. Villkoret har uppfyllts
under året.
21. För utsläpp av kondensvatten skall gälla följande riktvärden* som årsmedelvärde om inte
annat anges:
pH-värde
pH 7-11
Suspension
Hg
Cd, Tl, Pb, Cr, Ni, vardera
As
Cu
Zn
Dioxiner
20 mg/l
5 µg/l
10 µg/l
10 µg/l
50 µg/l
0,2 mg/l
0,1 ng/l vid mätning
Samtliga årsmedelvärden innehölls under året.
Miljörapport 2014
9
___________________________________________________________________________
22. Kylvatten får avledas till Säveån. Kylvattnet får vid utsläppet i Säveån ha en temperatur som
med högst 15°C överstiger temperaturen hos det intagna vattnet.
Registrering av kylvattentemperatur sker kontinuerligt och redovisas i tabell 8. Villkoret har
uppfyllts under året.
23. När vattenföringen i Säveån vid intagspunkten understiger 2 m3/s får inget kylvatten släppas
ut i ån. När vattenföringen i ån vid intagspunkten uppgår till 2 m3/s men inte 4 m3/s får
utsläppet i ån uppgå till högst 400 m3/h. Utsläppet får inte leda till ett överskridande av kravet
på maximal temperaturhöjning enligt förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för
fisk- och musselvatten.
En registrering av kylvattenmängder, vattenföring och temperaturskillnader i Säveån sker
kontinuerligt vilket redovisas i tabell 8. Beräkningar genomförda av Renova och
kommunicerade med tillsynsmyndighet visar att vi uppfyller kravet med god marginal, se
bilaga 2. Villkoret har därmed uppfyllts under året.
Restprodukter
24. Förbränningsprocessen skall drivas så effektivt att totalt organiskt kol (TOC) i bottenaskan
från anläggningen såsom riktvärde är högst 3 % (avser ”torr vikt”).
Bestämning sker vid periodisk kontroll, se bilaga 1. Mätningarna visar att de utgående halterna
är lägre än uppställda krav. Villkoret innehölls under året.
25. Flygaska och slam från vattenreningen skall blandas till en produkt i sådana proportioner att
stabilisering uppnås.
Blandningen sker i proportioner som enligt tidigare erfarenheter ger maximal stabilisering.
Villkoret har uppfyllts under året.
Övrigt
26. Vid ett sådant haveri av reningsutrustning som för med sig att utsläppsgränsvärdena
överskrids, får förbränning av avfall i förbränningsanläggningen under inga förhållanden
fortsätta längre tid än fyra timmar i följd. Den sammanlagda drifttiden under sådana
förhållanden får inte heller överstiga 60 timmar per år. Om flera förbränningslinjer är
anslutna till samma utrustning för rökgasrening, skall begränsningen till 60 timmars drifttid
gälla den sammanlagda tiden för alla dessa linjer.
Antal drifttimmar med haveri av reningsutrustning samt överskridande av utsläppsgränsvärden
registreras och följs upp i miljödatorn. Vid haveri på reningsutrustning skickas alltid en
anmälan till länsstyrelsen om att haveri inträffat, orsak till detta samt vilka åtgärder som
vidtagits. Villkoret har uppfyllts under året.
Sorteringsanläggningen samt elektroniken
27. Golvbrunnar i utrymmen med risk för spill av olja skall förses med täta lock.
Lock eller matta för tätning täcker respektive golvbrunn under drift. Elektronikåtervinningen
har inga brunnar inom anläggningen. Villkoret har uppfyllts under året.
28. Stofthalten i utgående luft får vid avledning som riktvärde vid mätning inte överstiga 5 mg/m3.
Stofthalten mättes i samband med periodisk kontroll, utgående halt låg väl under 5 mg/m3.
Villkoret är ej aktuellt för elektronikåtervinningen. Villkoret har uppfyllts under året, se
rapport i bilaga 1.
29. Om luktolägenheter uppstår skall bolaget vidta åtgärder så att olägenheter inte uppkommer
för närboende.
Inga klagomål på lukt har inkommit till sorteringsanläggningen eller elektronikåtervinningen
under året. En översyn av ventilationssystemet gjordes 2014. Villkoret har uppfyllts under
året.
Miljörapport 2014
10
___________________________________________________________________________
Återvinningscentralen samt elektroniken oktober till och med december
För villkor 30-33 gällande återvinningscentralen se bilaga 3.
För villkor 30-33 gällande elektronikåtervinningen se nedan.
30. Hantering av farligt avfall skall ske på ytor som är ogenomsläppliga så att spill, föroreningar
och förorenat vatten kan samlas upp. Ytor där flytande avfall hanteras skall var invallade eller
försedda med motsvarande skydd mot spill och läckage. Invallningen skall rymma den största
behållarens rymd plus 10 % av den övrigt lagrade mängden.
Verksamheten hanterar elektronik både inomhus och utomhus. Byggnaden saknar brunnar
invändigt och hela utomhusytan är asfalterad. Det städvatten som uppstår i verksamheten
hanteras separat och förbränns. Anläggningen hanterar i övrigt inget flytande farligt avfall.
Villkoret har uppfyllts under året.
31. Vatten som förorenats av spill och läckage skall tas om hand och behandlas som farligt avfall.
Absorptionsmedel för omhändertagande av spill skall finnas lätt tillgängligt.
Vid eventuellt spill finns absorptionsmedel lätt tillgängligt på anläggningen. Detta
omhändertas som farligt avfall. Villkoret har uppfyllts under året
32. Lagring av avfall eller parkering över dagvattenbrunnar får ej ske. Dagvattenbrunnar skall
förses med täta lock eller annan anordning i händelse av olycka.
Ingen lagring eller parkering över brunnar sker. Mattor för tätning av dagvattenbrunnar finns
lätt tillgängligt. Villkoret har uppfyllts under året.
33. Förvaringsplatserna för de olika typerna av avfall vad gäller både inkommande och utgående
avfall skall märkas ut.
Ingående strömmars emballage är märkta. Omlastning av avfallet sker till containrar på
anläggningen. Villkoret har uppfyllts under året.
Transporter
34. För de avfallstransporter som har Sävenäsanläggningen som slutdestination
(transporter från omlastningsstationer, lagring och sorteringsanläggningar samt
direkttransporter av insamlat avfall från Centrum, Hisingen, Norr, Askim,
Lerum, Partille, Härryda och Tjörn) skall följande gälla.
Bolaget skall begränsa utsläppen av kväveoxider genom aktiv transportstyrning och
förarutbildning enligt ett program som årligen skall redovisas till tillsynsmyndigheten
tillsammans med miljörapporten.
Från och med den 1 oktober 2012 skall 75% av transportarbetet med tunga fordon på väg ske
med fordon av lägst miljöklass 2008 (enligt klassificeringen i bilaga 1 till lagen (2001:1080)
om motorfordons avgasrening och motorbränslen) eller liknande. Detta villkor föreskrivs i
dom från Miljööverdomstolen 2007-02-14.
Bolaget har aktiv transportstyrning samt utbildning av förare för att minska utsläpp av
kväveoxider. Det totala transportarbetet för avfallstransporter med tunga fordon, av lägst
miljöklass 2008, som har Sävenäs som slutdestination uppnådde vid årsskiftet ungefär 99 %.
Villkoret har uppfyllts under året.
Miljörapport 2014
11
___________________________________________________________________________
Delegation
Miljödomstolen överlämnar enligt 22 kap. 25§ tredje stycket miljöbalken åt tillsynsmyndigheten

att vid behov fastställa villkor avseende kondensvattnets innehåll av kväve,

att när förutsättningar härför föreligger föreskriva att frekvensen av de periodiska
mätningarna av tungmetaller respektive dioxiner och furaner i renad rökgas skall ske en gång
om året,

att bestämma om drift av anläggningen utöver vad som följer villkorsförslag 6 och 19,

att vid behov fastställa villkor för kontroll av oljeavskiljare,

att vid behov föreskriva om åtgärd vid utsläpp av kylvatten till Säveån, och

att bestämma om och under vilka förutsättningar mellanlagring av avfall får ske.
Ingen av dessa frågor har behandlats under året.
Bolaget skall anmäla till tillsynsmyndigheten när den nya linjen tas i drift och senast två år efter
idrifttagandet till Miljödomstolen i Vänersborg redovisa erfarenheter av reningsanordningarna samt
förslag till begränsningsvärde avseende kväveoxider till luft. En anmälan avseende idrifttagande av
den nya linjen har skett till tillsynsmyndigheten.
Miljörapport 2014
12
___________________________________________________________________________
4 DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN UNDER ÅRET
4.1 Energiproduktion
4.1.1
Produktion och leverans av energi
Energiproduktionen vid förbränning av 535 695 ton sorterat avfall, uppgick till totalt
1 778 758 MWh värme- och elenergi, se tabell 1. 273 864 MWh el såldes, nettoleveransen efter intern
processförbrukning och egen förbrukning av el uppgick till 198 502 MWh elenergi. 1 391 816 MWh
såldes som värmeenergi. Av den totala energimängden utvanns 452 660 MWh (25 %) från
kondensering i rökgasreningsanläggningen, genom hetvattenekonomisrar och värmepumpar.
Tabell 1 Anläggningens värme- och elproduktion
Produktion (MWh)
2014
2013
Värme, Vprod
1 504 894
1 439 466
El (producerad och levererad), Eprod
273 864
264 893
4.1.2
R1-faktorn
För att bedöma en förbränningsanläggnings energieffektivitet kan den så kallade R1-faktorn
bestämmas enligt avfallsförordningen, SFS 2011:927. Om faktorn för anläggningen är större än 0,60
definieras avfallsbehandlingen som återvinning i avfallshierarkin. Renovas R1-faktor har enligt bilaga
4 beräknats till 1,26 för 2014 och anläggningen anses därmed med god marginal vara en
återvinningsanläggning.
4.1.3
Energibalans
Den totala energibalansen framgår av tabell 2 och visas i figur 1. Med fjärrvärme- och elleveranser
avses den energimängd som levererats ut till fjärrvärme- respektive elnätet. Intern processförbrukning
innefattar främst ångförbrukning för processen, en stor del av denna förbrukning åtgår för
rökgasåtervärmning, speciellt inför den katalytiska reningen, och SNCR-anläggning.
Den elenergi som används internt betecknas Esort, EAKV och EAKV störn, där all förbrukad elenergi köps in
efter behov. Den värme som åtgår internt till tappvarmvatten och uppvärmning, benämns respektive
VAKV, Vlokal sort och Vlokal AKV. Bortkyld värme är den energimängd som har kylts bort i kyltornen vid
avsättningssvårigheter. Intern processkylning är den energimängd som åtgår för att säkerställa god
kondensering och låg fukthalt i utgående rökgas vid värmepumpbortfall. Wavf är beräknad med ett
värmevärde av 11.1 MJ/kg, baserat på mätning av inkommande avfallsfraktioner.
Den el som Renova producerar är till 40 % förnybar enligt lag (2003:437) om ursprungsgarantier
avseende förnybar el. Dessutom är all el som bolaget köper in till 100% förnybar. Andelen förnybar
del av den producerade fjärrvärmen motsvarar ungefär samma andel som för el.
Miljörapport 2014
13
___________________________________________________________________________
Tabell 2 Energibalans
Energi (MWh)
Wavf
Energi i avfall
1 651 728
Wng
Energi i naturgas
866
Weo
Energi i eldningsolja
8 163
Vlev
Fjärrvärmeleverans Göteborg Energi
1 391 816
VAKV
Intern processförbrukning värme
86 836
Vlokal sort
Värmeförbrukning sorteringsanläggningen
1 507
Vlokal AKV
Värmeförbrukning avfallskraftvärmeverket
15 335
Vint kyl
Intern processkylning
9 399
Vkyld
Bortkyld värme efter leverans till Göteborg Energi (ingår i Vlev)
85 492
Elev netto
Elleverans netto Din El
198 502
Esort
Elförbrukning sorteringsanläggningen
1 484
EAKV
Elförbrukning avfallskraftvärmeverket inkl teleoperatör (96 MWh)
73 877
EAKV störn
Externt producerad el
3 311
Wavf
Vlokal sort
Leveransgräns
Vlokal AKV
VAKV
Wng
Vlev
Weo
Avfallskraftvärmeverk
Vprod
Vint kyl
Vkyld
EAKV störn
Eprod
Sortering
Elev netto
EAKV
Vförlust
Esort
Figur 1 Energibalans
Miljörapport 2014
14
___________________________________________________________________________
4.2 Drifttid
4.2.1
Sorteringsanläggningen
Den totala drifttiden för sorteringsanläggningen under 2014 uppgick till 1 240 timmar.
4.2.2
Avfallspannorna
Den sammanlagda drifttiden under året uppgick till 31 012 timmar, planerad drifttid var 31 050
timmar. Registrering att en panna är i drift sker när ångproduktionen överstiger 10 % av nominell last.
Drifttiden för pannorna, månad för månad samt planerad drifttid, framgår av tabell 3.
Tabell 3 Drifttid och tillgänglighet
P1 (h)
P4 (h)
P5 (h)
P7 (h)
Januari
727
744
744
744
Februari
672
583
672
628
Mars
725
718
643
743
April
626
699
720
687
Maj
709
744
744
422
Juni
687
170
720
474
Juli
129
557
744
744
Augusti
613
668
57
744
September
665
720
416
684
Oktober
744
717
685
744
November
720
703
720
704
December
616
744
688
744
Totalt
7 632
7 767
7 552
8 061
Planerat
7 650
7 818
7 650
7 932
Tillgänglighet (%)
100
99
99
102
4.2.3
Specialugnen
Den totala drifttiden för specialugnen under 2014 uppgick till 1 691 timmar.
Miljörapport 2014
15
___________________________________________________________________________
4.3 Förändringar i produktion och processer
4.3.1
Förändringar i verksamheten 2014
Förändringar i produktion och processer under året beskrivs nedan.
Ny matarvattenpump
En ny elektrisk matarvattenpump har installerats under året.
Internlogistik
Ett projekt har startats som avser avfallsmottagning och inkluderar bl a autokörning av kranar, byte av
skopor och övrig logistik. Fortsatt arbete under 2015.
Hus till recirkulationsfläkt, Panna 1
Detta stod klart under början av 2014.
Flytt av Farligt Avfall
Verksamheten på Ringön har flyttats till Sävenäs i befintliga lokaler (Skalet).
Slutförs under 2015.
Nytt skyddstak, Panna 5
Taket sätts in vid stopp och utgör då ett extra skydd vid arbeten i pannan.
Slutförs under 2015.
Nya filter för industrivatten
Befintliga filter i verkstadens pumprum har bytts ut. Kompletterades under 2014.
Aktiviteter från Känslighetsanalysen
Ytterligare aktiviteter utfördes under 2014.
Kontrollrumsmodernisering
Detta arbete slutfördes under 2014.
Mottagning av balar
Nytt sätt att motta balar inleddes vilket innebär att balarna numera öppnas i tömningshallen.
4.3.2
Pågående projekt 2015
Byte överhettare, Panna 1
Bytet görs under sommarstoppet.
Byte av tubpaket, hetvattenekonomiser, linje 2
Utförs under sommarstoppet.
Utbyte till inconelsvetsade tuber i Panna 4
Under sommaren ska delar av eldstaden förses med dessa nya tubmaterial vilket innebär att murmassa
kan tas bort.
Byte av transportörer
Transportörer för asktransport byts successivt ut på grund av förslitning.
Oljefri luftkompressor
Ytterligare en kompressor som ersätter några av våra äldre kompressorer sätts in i spärrfilterhallen.
Denna tas i drift i början på 2015.
Nya blandare
Nya blandare för flygaska/slam ska installeras under året.
Miljörapport 2014
16
___________________________________________________________________________
4.4 Störningar i driften samt vidtagna åtgärder
Renova har under året gjort följande anmälningar till Länsstyrelsen vad gäller driftstörningar:
Utsläpp till luft
Störning
Datum
Orsak
Åtgärd
CO L7, 94 % av dygnets
10-min medelvärden <150
mg/nm3
2014-02-14
Instabil drift pga bränslekvalitet
Meddelat skiftingenjörer om
att vara extra vaksamma vid
vattensotning.
Feldygn, L2
2014-02-21
Fel på stoftmätare, 4 timmar
Byte av mätare.
Feldygn, L3
2014-05-12
Byte av instrument FTIR, 2 ggr.
Från reserv till ordinarie som inte
var OK. Byte tillbaka till
reservinstrument
Se orsak.
Feldygn, L3
2014-05-21,
8:30-15:30
Arbete med mätningen på SO2,
FTIR
Redundant instrument nu åter
inkopplat. Leverantör från
Finland kommer hit för att
fason på det hela.
CO P1, 10-minuters
medelvärde, 9 stycken
2014-05-22
Mycket plast i avfallet.
Optimerat förbränningen.
Feldygn, L3
2014-06-04
Åtgärdat och återinstallerat FTIR
Se orsak.
CO L7, 10-minuters
medelvärde, 10 stycken
och 10-minuters
medelvärde, 12 stycken
2014-06-12
och
2014-06-13
Panna nystartad, mycket ren.
Mycket plast i avfallet.
Lugnat ner startförloppet.
CO L1, 10-minuters
medelvärde, 11 stycken.
Dygnsmedel 67,5 mg/nm3
2014-06-13
Mycket plast i avfallet
Optimerat förbränningen.
CO L1, 94% 10-minuters
medelvärde < 150 mg/nm3
2014-06-26
Pannan rusat pga material med
högt värmevärde
Eldningsreglering dragit ner
men inte klarat i tillräcklig
omfattning, därav högt CO.
Dygnsmedel NH3 L7,
16,1 mg/nm3
2014-08-18
Höga värden upptäcktes ej då
värden från FTIR var frysta.
Åtgärdat fryst värde FTIR.
CO L1, 87% 10-minuters
medelvärde < 150 mg/nm3
2014-08-25
Mycket plastavfall kommit in och
matas i P1.
Lägger mer plastavfall i den
lagringsbunker som i första
hand matar P4, P5.
Feldygn, L2
2014-08-28
Haveri FTIR.
Skiftat till reservinstrument.
Feldygn L2
2014-09-11
Anledningen var att vattenfiler
skulle läggas in vilket tidigare var
felaktigt utfört. Nu visar SO2halten riktigt.
Se orsak.
Miljörapport 2014
17
___________________________________________________________________________
Störning
Datum
Orsak
Åtgärd
Feldygn, L2
2014-12-11,
09:00-12:00
och 13:0014:00
Haveri hårddisk
Byte hårddisk.
Pannstart precis i början av
dygnet.
-
2014-12-12,
08:00-13:00
CO L1, 51 mg/nm3
dygnsmedel. Ingår i de 3
% vi får ha (97 % av
dygnsmedel ska vara ok
över året. Ej uppnått 3 %
än).
2014-12-13
Utsläpp till vatten
Störning
Datum
Orsak
Åtgärd
Vatten gått till Rya.
Totalt 5 834 m3
2014-08-18,
11:00 –
2015-08-29,
14:16
Inspektion av utgående
vattenledning i Säveån.
Återgått till normal väg efter
inspektion.
Störning
Datum
Orsak
Åtgärd
Buller
2014-06-18,
11:37
Slamsugbil stod och jobbade på Avbrutit arbetet. Utreder och
södra sidan av anläggningen.
anvisar ny plats för dylika
arbeten i framtiden.
Ljud från anläggningen
2014-09-29,
23:00 –
2014-09-30,
04:50
Okänd
Klagomål
Miljörapport 2014
Riktad rondering på tak och
runt anläggningen. Besök vid
klagandes adress. Ej kunnat
konstatera något ljud från
anläggningen. Återkopplat till
klagande.
18
___________________________________________________________________________
4.5 Mätutrustning – tillgänglighet
För utsläppskontroll finns linjebunden utrustning för kontinuerlig mätning av pannans temperatur,
kolmonoxid, koldioxid, väteklorid, svaveldioxid, kväveoxid, fukt, ammoniak, TOC, stoft och
rökgasflöde. Dessutom mäts pH online i utgående processvatten. Tillgängligheten av instrument för
utsläppskontroll i förhållande till den verkliga drifttiden framgår av tabell 4.
Tabell 4 Tillgänglighet rökgasmätning, %
P1
P4
P5
P7 (inkl TOPAZ)
Panntemperatur
100
100
100
100
Kolmonoxid
99,9
99,9
99,5
99,9
Koldioxid
99,9
99,9
99,5
99,9
Väteklorid
99,9
99,9
99,5
99,9
Svaveldioxid
99,9
99,9
99,5
99,9
Kväveoxid
99,9
99,9
99,5
99,9
Fukt
99,9
99,9
99,5
99,9
Ammoniak
99,9
99,9
99,5
99,9
TOC
99,9
99,9
99,5
99,9
Stoft
100
100
100
100
Rökgasflöde
100
100
100
100
Enligt SFS 2013:253 får den kontinuerliga mätutrustningen ej vara ur drift mer än 5 halvtimmar under
ett dygn för att dygnsmedelvärde ska vara giltigt undantaget kalibrering och service. Kravet har
innehållits under året.
Mätbortfallet under året berodde till största delen på kalibrering (kontinuerlig)/servicetillsyn.
Tillgängligheten på pH-mätning för utgående processvatten under 2014 var cirka 99 %.
Miljörapport 2014
19
___________________________________________________________________________
4.6 Kontroller och besiktningar
Rapporterna från periodisk kontroll och periodisk besiktning redovisas i bilaga 1. På anläggningen
besiktigas oljeavskiljare och processtankar enligt krav. Besiktningar av samtliga oljeavskiljare gjordes
under 2013. I de fall anmärkningar framkom, åtgärdades dessa och ny besiktning vidtogs.
4.6.1
Periodisk kontroll
Årets periodiska kontroller utfördes av Ilema. I tabell 5 redovisas vissa av de parametrar som
kontrollerades under vårens och höstens mätningar enligt SFS 2013:253 (gränsvärde) och tillståndet
(riktvärde). Samtliga gränsvärden och riktvärden innehölls. De parametrar som kontrolleras
kontinuerligt redovisas under kapitel 6, Utsläpp till luft och vatten. I samband med höstens periodiska
kontroll gjordes stoftmätning på sorteringsanläggningen.
Tabell 5 Mätningar vid periodisk kontroll
Emission till luft
L1
L2
L3
L7
Riktvärde
Gränsvärde
Kvicksilver (g/m3 ntg vid 11 % O2) vår
2,7
1,5
0,5*
4,1
30
50
Kvicksilver (g/m3 ntg vid 11 % O2) höst
1,1
0,6
0,6
1,1
30
50
Cd+Tl (g/m3 ntg vid 11 % O2) vår
0,9
1,0
1,1*
0,7
-
50
Cd+Tl (g/m3 ntg vid 11 % O2) höst
2,3
1,8
3,7
1,9
-
50
Övriga metaller (Sb, As, Pb, Cr, Co, Cu, Mn,
Ni, V) (g/m3 ntg vid 11 % O2) vår
128,7
127,6
148,7*
103,2
-
500
Övriga metaller (Sb, As, Pb, Cr, Co, Cu, Mn,
Ni, V) (g/m3 ntg vid 11 % O2) höst
284,1
270,2
446,1
311,1
-
500
Dioxiner (ng/m3 ntg vid 11 % O2) vår
0,0017
0,0017 0,0018
0,0235 0,1
0,1
Dioxiner (ng/m3 ntg vid 11 % O2) höst
0,0021
0,0018 0,0072
0,0229 0,1
0,1
Vätefluorid (mg/m3 ntg vid 11 % O2) vår
0,006
0,008
0,008
0,026
-
1
Vätefluorid (mg/m3 ntg vid 11 % O2) höst
0,014
0,022
0,012
0,008
-
1
Lustgas (mg/m3 ntg vid 11 % O2) vår
12**
11**
8
7
10
-
Lustgas (mg/m3 ntg vid 11 % O2) höst
<1
7
7
3
10
-
Emission till vatten
Samlingsprov samtliga linjer
Riktvärde
Gränsvärde
Dioxiner (ng/l) vår
0,00372
0,1
0,3
Dioxiner (ng/l) höst
0,0060
0,1
0,3
Utgående luft från sorteringsanläggning
SK1
SK2
Riktvärde
Gränsvärde
Stoft (mg/m3ntg) höst
<1,4
<0,9
5
-
* Vid första mätningen överstegs gränsvärdet för övriga metaller, därav en kompletterande mätning under våren vilken
redovisas här.
** Optimering av ammoniakinsprutning reducerade halterna vid påföljande höstmätning
Miljörapport 2014
20
___________________________________________________________________________
4.6.2
Periodisk besiktning, Förbränningsanläggningen
WSP genomförde den periodiska besiktningen i december enligt kontrollprogram upprättat 2011-0527. Efter besiktning av förbränningsanläggningen, se bilaga 1, framkom följande påpekanden och
rekommendationer.
P1-2014: Vid granskning av projektmodellen framgår inte att miljöfrågor skall beaktas vid projekt.
Åtgärd: Projektmodellen följer numera GBP. I GBP finns egenkontroll i form av checklista där
miljöaspekter ska beaktas.
P2-2014: Rutinen ”Bedömning och dokumentation av kemikalier” har inte uppdaterats med
hänvisning till det nya kemikaliehanteringssystemet.
Åtgärd: Rutinen är numera uppdaterad.
P3-2014: Något systematisk arbete för att tillämpa substitutionsprincipen på befintliga kemikalier, dvs
att byta ut farliga kemikalier mot mindre farliga, görs inte idag.
Åtgärd: Renova har ett kemikaliehanteringssystem som listar kemikalier som innehåller
utfasningsämnen. Uppföljning sker årligen vid anläggningens miljörond.
P4-2014: Vid granskning av den interna rapporteringen och uppföljningen av miljöavvikelser
konstateras att gällande rutin inte följs.
Åtgärd: Tidigare arbetssätt har återupptagits och miljöavvikelser rapporteras.
P5-2014: Olje- och kemförrådet – en LOTS-behållare med okänt innehåll saknar märkning. Rummet
innehåller flera fat med oljor mm där märkning samt säkerhetsdatablad saknas.
Åtgärd: Märkning av LOTS-behållare sker numera. Enligt leverantör av oljefat krävs ingen märkning
på fat.
R1-2014: Bolaget rekommenderar ta fram en checklista eller motsvarande för att fånga upp aktuella
miljöfrågor i ett tidigt skede, både vid större och mindre projekt.
Åtgärd: Se P1-2014
R2-2014: Bolaget rekommenderas ytterligare förtydliga valet av mätplatser eftersom bullervillkoret
gäller vid bostäder vilka finns på båda sidor om anläggningen.
Åtgärd: Mätplatserna är utvalda av anlitad mätkonsultfirma. Renova anser att mätplatserna är väl valda
för att kunna ge en representativ bild av anläggningens bullerbidrag.
R3-2014: Bolaget rekommenderas utreda behovet av att i samband med nästa uppdatering skriva
kontrollprogrammet för en större målgrupp internt och med ett vidare användningsområde dvs som ett
samlingsdokument för all egenkontroll inom bolaget. Några förbättringar framgår av föregående
besiktningsrapport samt följande
a) Lägg till en versionsförteckning för att lättare kunna spåra vilka ändringar som gjorts, när
och av vem.
b) Ange tydligare koppling till aktuella villkor och de rutiner som finns i Renovas
ledningssystem för att säkerställa att villkoren efterlevs samt eventuella tolkningar som
gjorts i samråd med tillsynsmyndigheten eller andra experter.
c) Inkludera andra delar av egenkontrollen tex beskriv de oljeavskiljare som finns inom
anläggningen, hur ofta dessa kontrolleras och besiktigas samt motsvarande om
anläggningens tankar/cisterner och invallningar.
Miljörapport 2014
21
___________________________________________________________________________
Åtgärd: Renova kommer inte att skriva kontrollprogrammet som ett samlingsdokument för all
egenkontroll inom bolaget då bolaget har många fler verksamheter vilket skulle skapa ett orimligt stort
och svårarbetat dokument.
a) Kommer beaktas då nytt kontrollprogram skrivs
b) Kommer beaktas då nytt kontrollprogram skrivs
c) Kommer beaktas då nytt kontrollprogram skrivs
R4-2014: Bolaget rekommenderas undersöka om laglistan kan göras tillänglig utan inloggning för att
underlätta för personalen
Åtgärd: Med det verktyg för intranätet som Renova använder idag är detta inte möjligt.
R5-2014: Bolaget rekommenderas stämma av mot laglistan i samband med lagefterlevnadskontrollen
så att efterlevnad av all relevant miljölagstiftning följs upp systematiskt.
Åtgärd: En genomgång görs årligen inför ”Ledningens genomgång”
R6-2014: Bolaget rekommenderas vidare att fylla i kommentarsfälten i laglistan angående hur
verksamheten berörs tex med hänvisning till gällande rutiner i verksamhetens ledningssystem för att
tydliggöra ”den röda tråden” från gällande krav till tillämpningen i verksamheten.
Åtgärd: Renova har valt att inte fylla i dessa fält.
R7-2014: Bolaget bör utreda behovet av att med fastställt intervall (tex vart 12:e år) låta ett externt
bolag, specialiserade inom området, göra en opartisk kontroll huruvida invallningarna är intakta.
Åtgärd: Renova bedömer att kontrollen kan genomföras internt. Kontrollen kommer att genomföras
vart tredje år.
R8-2014: Bolaget rekommenderas att se över och fastställa inom vilket tidsintervall rapportering till
myndigheten skall ske vid olika typer av händelser, gärna i samråd med tillsynsmyndigheten
Åtgärd: Renova har tillsammans med länsstyrelsen kommit överens om att anmälning avseende
miljöavvikelser skall ske inom tre dygn. Större incidenter rapporteras fortfarande omgående.
R9-2014: Bolaget rekommenderas inkludera protokoll från genomförda kontroller och besiktningar av
oljeavskiljare i miljörapporten för anläggningen
Åtgärd: Renova anser inte att protokollen behöver biläggas. Dock redogörs resultatet av
besiktningarna i 4.6 Kontroller och besiktningar.
R10-2014: Eftersom flera rekommendationer från föregående besiktning kvarstår att åtgärda
rekommenderas bolaget att som konsekvens, se över rutiner för intern rapportering och hantering av
avvikelser, så att avvikelser hanteras systematiskt och konsekvent.
Åtgärd: Renova bedömer att hanteringen i dagsläget är fullgod.
4.6.3
Periodisk besiktning, Sorteringsanläggningen
Inga påpekanden eller rekommendationer framkom efter besiktningen vid sorteringsanläggningen.
4.6.4
Periodisk besiktning, Återvinningscentralen
Besiktningen omfattar inte, efter samråd med länsstyrelsen, återvinningscentralen from 2014 och
framåt.
4.6.5
Periodisk besiktning, Elektronikåtervinningen
Besiktningen omfattade inte elektronikåtervinningen 2014.
Miljörapport 2014
22
___________________________________________________________________________
4.7 Riskanalys yttre miljö, miljörond och revision
Inom Renovas verksamhetsstyrningssystem finns en rutin för riskanalys yttre miljö som syftar till att
identifiera betydande risker som, om de inträffar kan ge konsekvenser för den yttre miljön. Riskanalys
med avseende på yttre miljö genomförs vart femte år. En riskanalys för hela förbränningsanläggningen
gjordes 2014. Senaste riskanalysen för sorteringsanläggningen gjordes under 2012.
Återvinningscentralen och farligt avfallanläggningen kommer att riskbedömas under 2015, dock
gjordes en riskanalys inför uppstart av verksamheten för farligt avfall för att identifiera möjliga
kommande risker.
Inom Renovas verksamhetsstyrningssystem finns även en rutin för miljörond. På förbränningen
används miljöronden till att fysiskt gå igenom anläggningen och identifiera förbättringsområden ur ett
miljöperspektiv. När det gäller återvinningscentralen och elektronikåtervinningen ser man utöver den
fysiska ronden även över tex kontrollprogram, egenkontroll och kemikaliehantering. Under 2014
utfördes två miljöronder på Sävenäs förbränning och sorteringsanläggning och en på
återvinningscentralen. De anmärkningar som framkommer vid dessa genomgångar åtgärdas löpande.
Ingen miljörond genomfördes på elektronikåtervinningen.
Då Renova är miljö- kvalitets- och arbetsmiljöcertifierat revideras företaget en gång om året av
externa revisorer. Vid 2014 års reviderades ingen av anläggningarna vid Sävenäs.
Dessutom genomför Renova interna revisioner för utvalda delar av verksamheten varje år. Inga delar
vi Sävenäs reviderades internt under 2014.
4.8 Mätningar
4.8.1
Kontinuerligt registrerande instrument
Rökgasrening
I Sävenäs kontrollprogram finns en lista som visar de driftparametrar, av betydelse för rökgasreningen,
som kontinuerligt mäts och registreras samt respektive givares placering.
Resultaten från de kontinuerligt mätande instrumenten som mäter halterna i utgående rökgaser
sammanställs till 10-minuters (CO), halvtimmes-, tim-, dygns- och månadsmedelvärden i miljödatorn.
Mätresultaten presenteras i månadsrapporter för varje linje. Halten anges för alla medelvärden i
milligram per normalkubikmeter torr gas vid ett luftöverskott 11 % O2. Med hjälp av antalet effektiva
drifttimmar samt onormal drifttid per panna, månad och parameter kontrolleras att
utsläppsgränsvärden enligt SFS 2013:253 innehålls under året.
Vattenrening
I Sävenäs kontrollprogram finns en lista som visar de driftparametrar, av betydelse för vattenreningen,
som kontinuerligt mäts och registreras samt respektive givares placering.
Utgående vattenmängd registreras med vattenmätare och avläses varje dygn. Vattenmätaren styr en
provtagningspump så att ett flödesproportionellt prov tas ut. Temperatur och pH för det utgående
vattnet mäts kontinuerligt och kan avläsas på bildskärm i kontrollrummet. Vid lågt pH värde (7,5)
aktiveras ett larm i processdatorn.
4.8.2
Jämförande mätning
Den årliga jämförande mätningen av NOX utfördes 2014-04-07 – 2014-04-10 av Ilema. Mätningen
visade att samtliga krav uppfylldes utom NOX på L3 där den systematiska skillnaden var för stor. En
kompletterande mätning på L3 genomfördes därför 2014-06-09, vilken då godkändes.
Rökgasflödesmätningar utfördes 2014-11-27 av IndMeas vilken även de godkändes.
Miljörapport 2014
23
___________________________________________________________________________
4.8.3
QAL2 och AST
Under året genomfördes inga QAL2-mätning på anläggningen.
Den årliga tillsynskontrollen (AST) gjordes under året på samtliga linjer enligt mätstandard
SS-EN 14181. AST syftar till att kontrollera att kalibrerfunktionen från senast genomförda QAL2
fortfarande är giltig. Dessutom kontrolleras att precisionen hos AMS fortfarande ligger inom de
föreskrivna gränserna. AST omfattar också en funktionskontroll av AMS bland annat med linjärisering
av mätutrustningen. Årets AST genomfördes utan anmärkning.
Under året gjordes även AST-mätningar för CO2 och rökgasflöde.
5 KEMIKALIER, RÅVAROR OCH ÖVRIGA RESURSER
5.1 Kemikalier
5.1.1
Kemikalieförbrukning
Renovas kemikalieförbrukningen för förbränningsanläggningen och sorteringsanläggningen under året
anges i tabell 6. I tabellen nämns enbart de ämnen eller produkter som används i en mängd av mer än
100 kg eller 100 liter per år eller om de är listade i kemikalieinspektionens PRIO-databas.
Återvinningscentralens kemikalieförbrukning finns angiven i bilaga 3. Mängden kemikalier som
använts på elektronikåtervinningen under året uppgår inte till mer än 100 kg eller 100 liter.
De kemikalier som används vid anläggningen är bland annat kemikalier för matarvattenbehandling
och rening av kondensat från rökgasreningen. Ammoniak används för att reducera NOx-halten i
rökgaserna och släckt kalk/aktivt kol tillsätts rökgaserna före spärrfiltret för att reducera svavel- och
dioxinhalterna. Underhållsavdelningen använder olika typer av oljor, avfettningsmedel och svetsgaser.
Oljeeldning sker vid start för uppvärmning till drifttemperatur av panna och elektrofilter, vid torkning
av panna och för att säkerställa ångproduktionen samt vid mindre driftstörningar.
Under året har Renova engagerat inhyrda entreprenörer för kortare eller längre uppdrag i
anläggningen. En lista på de kemikalier, över 100 kg eller 100 liter, som entreprenörerna har nyttjat
återfinns i tabell 7.
Miljörapport 2014
24
___________________________________________________________________________
Tabell 6 Kemikalieförbrukning förbränningsanläggning, sorteringsanläggning
Namn
Förbrukning
Acetylen
420 l
Ammoniak
24,5%
Klassificering
2 893 ton
R-fraser/
Faroangivelser
S-fraser/
Skyddsangivelser
220, 280
210, 377,
381, 403
314, 335,
412
3
1m
Argon
2 500 l
280
273, 280,
301+330+3
31,
305+351+3
38,
308+310,
304+340,
303+361+3
53
403
-
-
791 m3
PRIO
-
NOx-reducering
Syrereduktion i
matarvatten
Svetsgas
-
-
-
Absorbent av
organiska ämnen i
vattenreningslinje 3
1 800 kg
Eldningsolja
3A
Svetsgas
Absorbent av dioxin
och tungmetaller i
spärrfilter
28 ton
Aktivt kol
Användningsområde
N, T
20, 45,
48/21,
50/53, 63,
65,66
2, 23, 24,
29, 43, 45,
53, 61
Stödeldning i
pannorna
Ja
225
240, 241,
280,
303+361+3
53,
403+235
Bestämning av
alkalinitet
Ja
-
-
Neutralisering av
processvatten
-
Fenolftalein
20 ml
Kalksten,
CaCO3
2 832 ton
Kvävgas
1 750 l
281
282,
336+315,
403
Värmepumparna,
mätinstrument
rökgasrening
-
1l
T, C
10, 34,
23/24/25,
39/23/24/
25
07, 16,
36/37, 45
Nollställer
fotometern
Ja
T, C
10, 34,
23/24/25,
39/23/24/
25
07, 16,
36/37, 45
Nollställer
fotometern
Ja
LCK 311
Klorid,
nollösning
LCK 311
Klorid,
provkyvett
1l
-
Miljörapport 2014
25
___________________________________________________________________________
Namn
Lut 25%,
NaOH
Förbrukning
Klassificering
944 l
R-fraser/
Faroangivelser
S-fraser/
Skyddsangivelser
314
260, 280,
301+330+
331,
303+361+
353, 304+
340, 305+
351+310
314
260, 280,
301+330+
331,
303+361+
353,
304+340,
305+351+
310
1 150 m3
Lut 50%,
NaOH
20 m3
Magnafloc
90l
394 l
Meropa 220
417 l
Mison 18
820 l
-
Användningsområde
Justering av pH i
vattenrening
Avskiljning av SO2
i tvättreaktor
PRIO
-
-
Matarvattenberedning
319, 315
280, 264,
305+351+
338,
303+352,
332+313,
337+311,
362
Flockningsmedel
-
-
-
Växellådsolja
-
280
403
Svetsgas
-
Kylvattensystem
för kyltorn
-
Natriumhypoklorit
200 l
290, 314,
335, 400
260, 271,
273, 280,
301+330+
331,
303+361+
353,
304+340,
305+351+
338, 310,
403
Naturgas
78 730 m3
220, 280
280, 210,
381, 377,
403
Specialugn
-
Odorox
780 l
270, 280
244, 220,
370+376,
403
Kalibreringsgas
-
Panolin 46
100 l
-
-
Hydraulolja
-
Miljörapport 2014
26
___________________________________________________________________________
Namn
Förbrukning
Klassificering
R-fraser/
Faroangivelser
Premium
Regal 32
4 576 l
315, 318,
335
Premium
Regal 46
240 l
315, 318,
335
Rando HD
5 768 l
Saltsyra
30%, HCl
Släckt kalk,
Ca(OH)2
Xn
PRIO
Turbinolja
-
Turbinolja
-
-
Hydraulolja
-
37 m3
314, 335,
290
260, 280,
303+361+
353, 304
+340, 305
+351+ 338,
309+ 311
Matarvattenberedning
-
308 ton
315, 318,
335
Starplex EP
119 kg
Temal
125 l
Temalac
296 l
Temaprime
108 l
Trinatriumfosfat
12 -hydrat
102, 280,
305+351+
338, 310,
302+352,
261, 304
+340, 501
102, 280,
305+351+
338, 310,
302+352,
261, 304
+340, 501
Användningsområde
65, 66
545 ton
TMT
S-fraser/
Skyddsangivelser
49 ton
1 075 kg
Xn
Xn
102, 280,
305+351+
338, 310,
302+352,
261, 304
+340, 501
Neutralisera
processvatten
-
Absorbent av sura
gaser i spärrfilter
-
-
Smörjfett
-
10, 21/22,
38, 52/53
23, 36/37,
38, 29
Färg
-
226, 315,
411
261, 280,
285, 210,
273
Färg
-
10, 20/21,
38, 51/53
23, 29,
36/37, 38
Färg
-
319
280, 264,
305+351+
338,
337+313
Fällningsmedel i
vattenrening
-
315, 319,
335
280, 261,
302+352,
305+351+
338, 312,
403+233
Pannvattenbehandling
-
Miljörapport 2014
27
___________________________________________________________________________
Tabell 7 Kemikalieförbrukning, entreprenörer
Namn
Förbrukning
Klassificering
R-fraser/
Faroangivelser
S-fraser/
Skyddsangivelser
Användningsområde
PRIO
210, 233, 243,
280, 403+235,
303+361+353,
305+351+338,
Plastning
-
Aceton
200 kg
225, 319,
336
Comfort
sköljmedel
110 l
-
-
Sköljmedel
-
Dion 9400500
800 kg
Xn
10, 48/20,
20,
36/37/38
16, 23, 24, 26,
62, 7/9,
36/37/39
Plastning
-
Dion 9100M700
200 kg
Xn, Xi
20, 48/20,
65, 10
36/37/38
7/9, 16, 23, 24,
26, 36/37/39
Plastning
-
Diesel
11 m3
Xn, N
38, 51/53,
65
2, 23, 24, 36/37,
43, 51, 61, 62
Drivmedel truck
-
Grovrent Kraft
175 l
Xi
41
2, 39, 26, 46
Grovrengöringsmedel
-
HOH
Salttabletter
1,5 ton
-
-
Regenerering av
jonbytarmassa
-
Mevon
duschtvål
154 l
-
-
Duschtvål
-
Nordex
Allorén
130 l
315, 318
102, 280,
305+351+338,
302+352, 501
Allrengöringsmedel
-
Papyrus
Heavyduty
Cleaner
200 l
Xi
22, 34, 37,
41
Rengöringsmedel
-
Via
Professional
183 kg
Xi
41
Tvättmedel
-
5.1.2
22, 26
Kemikaliehantering
Samtliga kemikalier som används i verksamheten finns inlagda i kemikaliehanteringssystemet som
finns tillgängligt för alla via intranätet. Renova har en kemikaliegrupp sammansatt av representanter
från olika områden i företaget där kemikalier hanteras. Deras uppgift är att verka för att minska antalet
kemikalier på Renova som finns upptagna i Kemikalieinspektionens PRIO-databas, minska
hanteringen av miljö- och arbetsmiljöfarliga produkter samt att administrera
kemikaliehanteringssystemet. Önskas en ny kemikalie att användas på någon anläggning görs en
riskbedömning och ett godkännande måste fattas innan produkten kan tas in.
Miljörapport 2014
28
___________________________________________________________________________
5.2 Vattenförbrukning
5.2.1
Användning av kommunalt vatten
Under året har 141 692 m3 kommunalt vatten förbrukats på förbränningsanläggningen främst till
kontinuerlig bottenblåsning, ångfällor, kylning, kemikaliehantering samt viss mängd läckage. På
sorteringsanläggningen förbrukades 1 483 m3 där vattnet framförallt används till spolning av golvytor.
På elektronikåtervinningen förbrukades ungefär 44 m3, främst i personalutrymmen.
5.2.2
Användning av vatten från Säveån
I tabell 8 visas månadsmedelvärdena för flödet i Säveån, vattenmängden avfallskraftvärmeverket
använder för kylning och temperaturskillnad mellan ingående och utgående vatten till Säveån. Vatten
från Säveån används som kylvatten i processen. Ovanstående parametrar registrerande kontinuerligt.
Tabell 8 Flöden och temperaturskillnad på vatten, Säveån
Inflöde från Säveån
till anläggning
(m3/h)
Flöde i Säveån
(m3/s)
Temperaturskillnad
in/ut i Säveån
(ºC)
Januari
127,8
50,2
2,2
Februari
100,0
37,4
2,3
Mars
108,3
34,3
2,3
April
167,7
26,4
4,0
Maj
184,1
19,4
5,3
Juni
283,8
12,2
7,9
Juli
374,4
10,5
11,3
Augusti
293,2
16,9
9,1
September
266,8
24,2
9,3
Oktober
150,9
24,9
6,2
November
111,1
35,7
2,9
December
101,0
43,6
2,5
Månad
5.3 Energiförbrukning
För energiförbrukningen för förbränningsanläggningen samt sorteringsanläggningen under året se
4.1.3 Energibalans. Elförbrukning för elektronikåtervinningen uppgick till 73 067 kWh och 294 MWh
fjärrvärme åtgick. Energin förbrukades främst till uppvärmning och belysning av lokalerna.
Energiförbrukningen på återvinningscentralen särredovisas ej utan ingår i sorteringsanläggningens
förbrukning.
Miljörapport 2014
29
___________________________________________________________________________
6 UTSLÄPP TILL LUFT OCH VATTEN
6.1 Utsläpp till luft
Detta avsnitt innehåller resultatet av egenkontroll, besiktningar och andra undersökningar som regleras
av villkor eller föreskrifter. För emissionsdeklaration inrapporterad i SMP se bilaga 6.
6.1.1
Totalt årsutsläpp
I tabell 9 redovisas de totala årsutsläppen för rökgas beräknat utifrån effektiv drift. Mängderna är
baserade på kontinuerlig mätning. Utsläpp av fossil koldioxid provtas kontinuerligt på plats, dock sker
analysen externt. I tabell 10 redovisas utsläppen per panna.
Tabell 9 Årsutsläpp 2014 jämfört med 2013 och 2012 samt totala mängder förbränt avfall/år
2014
2013
2012
Förbränd avfallsmängd (ton)
535 695
517 772
542 520
Ammoniak (ton)
2,3
1,6
2,2
Koldioxid (ton)
532 000
528 000
566 800
218 600
198 400
198 300*
Kolmonoxid (ton)
79
75
79
Kväveoxider (ton)
170
166
184
Stoft (ton)
1,0
0,5
0,7
Svaveldioxid (ton)
10,9
9,6
8,3
TOC (ton)
2,9
2,5
2,3
Väteklorid (ton)
1,0
0,6
0,6
varav fossil koldioxid (ton)
* baserat på 35 % fossil CO2-andel av det totala utsläpp av CO2 enligt Avfall Sverige U2012:02
Tabell 10 Årsutsläpp/linje
P1
P4
P5
P7
Ammoniak (ton)
0,5
0,4
0,3
1,1
Koldioxid (ton)
115 100
155 200
149 600
112 000
47 200
63 500
62 000
45 900
Kolmonoxid (ton)
21,0
17,7
19,3
20,8
Kväveoxider (ton)
44,3
57,3
56,2
12,4
Stoft (ton)
0,1
0,7
0,1
0,1
Svaveldioxid (ton)
2,9
3,7
3,7
0,6
TOC (ton)
0,6
0,8
1,4
0,1
Väteklorid (ton)
0,7
0,2
0,1
0,0
varav fossil koldioxid (ton)
Miljörapport 2014
30
___________________________________________________________________________
Av den fossila koldioxiden allokeras 58,7% till energisystemet, vilket innebär 128 300 ton
och 41,3 % till avfallssystemet, alltså 90 300 ton. Beräkning enligt Avfall Sverige guide #12:
Rekommendation avseende miljövärdering av avfallsförbränning med energiåtervinning, 2014.
I tabell 11 redovisas årsutsläppen för rökgas utifrån effektiv drift. Mängderna är baserade på
momentanvärde från två provtillfällen under året genomförda vid periodisk kontroll.
Tabell 11 Årsutsläpp rökgaser 2014 jämfört med 2013 och 2012 samt totala mängder förbränt avfall/år
2014
2013
2012
Förbränd avfallsmängd (ton)
535 695
517 772
542 520
Antimon (kg)
11,4
8,3
9,2
Arsenik (kg)
18
14
15
Bly (kg)
54
30
45
Dioxin (mg)
24
16
39
Kadmium (kg)
3,3
1,4
2,3
Kobolt (kg)
3,5
2,1
3,1
Koppar (kg)
130
49
40
Krom (kg)
241
92
170
Kvicksilver (kg)
5
10
16
Lustgas (ton)
22
15
12
Mangan (kg)
165
50
77
Nickel (kg)
108
51
98
Tallium (kg)
2,2
1,7
1,8
Vanadin (kg)
8,4
7,1
7,4
Vätefluorid (kg)
42
99
36
Zink (kg)
1 313
596
728
Miljörapport 2014
31
___________________________________________________________________________
6.1.2
Rökgas
Nedan redovisas data för rökgasflöde, koldioxid, ammoniak, stoft, väteklorid, kolmonoxid,
svaveldioxid, kväveoxider och TOC vilka alla registreras kontinuerligt. Dessutom registreras utgående
fukthalt i rökgaserna kontinuerligt. De parametrar som inte registreras kontinuerligt redovisas under
4.6.1 Periodisk kontroll.
Resultaten från de kontinuerligt mätande instrumenten som mäter halterna i utgående rökgaser, det vill
säga efter reningsutrustning, sammanställs till månadsmedelvärden. Dessa presenteras sedan månad
för månad och linje för linje och halten anges i milligram per normalkubikmeter torr gas vid ett
luftöverskott motsvarande 11 % syrehalt.
Med hjälp av antalet drifttimmar per panna och månad beräknas ett viktat årsmedelvärde för varje
linje. Genom att använda sig av månadsmedelvärdet för rökgasflödet uttryckt som normalkubikmeter
per timme torr gas, aktuell syrehalt, fukthalt samt antal drifttimmar kan det totala utsläppet för varje
linje beräknas.
Rökgasflöde
I tabell 12 redovisas månadsmedelvärde för rökgasflödet under året. Flödet anges i m3/h ntg. Den
totala rökgasmängden under året uppgick till 2 660 miljoner m3 ntg.
Tabell 12 Rökgasflöde, m3/h ntg
P1
P2
P3
P7
Januari
74 113
105 201
104 329
64 762
Februari
74 317
103 767
104 980
61 019
Mars
74 849
102 704
105 136
61 993
April
70 697
102 962
105 582
59 040
Maj
71 271
105 199
106 723
59 406
Juni
71 458
102 033
105 690
58 190
Juli
73 387
95 939
102 818
61 530
Augusti
72 249
103 801
102 077
63 789
September
74 899
101 959
97 046
65 574
Oktober
76 297
101 327
105 243
67 514
November
77 142
100 743
104 212
66 587
December
81 344
101 748
104 113
63 839
Miljörapport 2014
32
___________________________________________________________________________
Koldioxid, CO2
I tabell 13 redovisas månadsmedelvärde och årsmedelvärde för koldioxidutsläpp under året. Halten
anges i volym %.
Tabell 13 Koldioxid, CO2, volym %.
P1
P4
P5
P7
Januari
10,2
10,1
10,0
11,1
Februari
10,4
9,6
10,0
10,4
Mars
10,1
9,8
9,6
11,3
April
10,4
9,6
10,0
10,9
Maj
10,5
10,1
10,1
11,8
Juni
10,1
7,6
9,5
10,6
Juli
10,3
8,6
9,3
11,3
Augusti
9,3
9,8
8,8
11,3
September
10,0
10,1
8,4
10,5
Oktober
10,4
9,9
9,3
10,9
November
10,4
9,8
9,4
10,6
December
9,7
9,8
9,4
11,3
Medel (viktat)
10,2
9,7
9,6
11,0
Miljörapport 2014
33
___________________________________________________________________________
Ammoniak, NH3
I tabell 14 redovisas månadsmedelvärde för ammoniakutsläpp under året. Halten anges i mg/m3 ntg
vid 11 % O2. Följande riktvärde, enligt tillstånd gäller för utsläpp av ammoniak.
Riktvärde:
10 mg/m3 ntg vid 11 % O2, dygnsmedelvärde
Vid ett tillfälle har dygnsmedelvärdet överstigit 10 mg/m3 ntg vid 11 % O2. Åtgärder vidtogs
omgående och villkoret innehölls. För detaljerad information se 4.4 Störningar i driften samt vidtagna
åtgärder.
Tabell 14 Ammoniak, NH3, mg/m3 ntg vid 11 % O2.
P1
P4
P5
P7
Januari
0,5
0,4
0,6
2,1
Februari
0,3
0,2
0,6
1,7
Mars
0,5
0,4
0,8
2,5
April
0,4
0,2
0,3
1,4
Maj
0,4
0,2
0,1
3,2
Juni
0,6
0,7
0,2
0,8
Juli
0,7
1,0
0,2
0,5
Augusti
1,5
1,0
0,2
3,1
September
1,7
0,4
0,6
1,7
Oktober
0,7
0,2
0,4
1,1
November
0,4
0,3
0,2
0,9
December
0,6
0,1
0,3
0,6
Medel (viktat)
0,7
0,4
0,4
1,6
Miljörapport 2014
34
___________________________________________________________________________
Stoft
I tabell 15 redovisas validerade månadsmedelvärden och årsmedelvärde för stoftutsläpp under året.
Halten anges i mg/m3 ntg vid 11 % O2. Följande begränsningsvärden, enligt SFS 2013:253, gäller för
utsläpp av stoft:
Dygnsmedelvärde:
Halvtimmesmedelvärde 100 %:
Halvtimmesmedelvärde 97 %:
10 mg/m3 ntg vid 11 % O2
30 mg/m3 ntg vid 11 % O2
10 mg/m3 ntg vid 11 % O2
Begränsningsvärden har innehållits under året
Tabell 15 Stoft, validerade värden, mg/m3 ntg vid 11 % O2.
P1
P4
P5
P7
Januari
0,1
0,0
0,1
0,1
Februari
0,0
0,0
0,1
0,1
Mars
3,4
0,1
0,1
0,0
April
0,1
0,1
0,1
0,0
Maj
0,2
0,1
0,1
0,0
Juni
0,0
0,1
0,1
0,0
Juli
0,1
0,0
0,1
0,0
Augusti
0,0
0,7
0,1
0,0
September
0,0
1,0
0,1
0,0
Oktober
0,0
0,8
0,1
0,0
November
0,0
0,6
0,0
0,0
December
0,0
0,4
0,0
0,0
Medel (viktat)
0,4
0,3
0,1
0,0
Miljörapport 2014
35
___________________________________________________________________________
Väteklorid, HCl
I tabell 16 redovisas validerade månadsmedelvärden och årsmedelvärde för vätekloridutsläpp under
året. Halten anges i mg/m3 ntg vid 11 % O2. Renova visar utsläppsvärden för väteklorid på samma sätt
som tidigare även om undantag från kontinuerlig mätning har beviljats sedan 2011. Parametern ingår
därmed inte heller längre i AST och QAL2. Följande begränsningsvärden, enligt SFS 2013:253, gäller
för utsläpp av väteklorid:
Dygnsmedelvärde:
Halvtimmesmedelvärde 100 %:
Halvtimmesmedelvärde 97 %:
10 mg/ m3 ntg vid 11 % O2
60 mg/ m3 ntg vid 11 % O2
10 mg/m3 ntg vid 11 % O2
Begränsningsvärden har innehållits under året.
Tabell 16 Väteklorid, HCl, validerade värden, mg/m3 ntg vid 11 % O2.
P1
P4
P5
P7
Januari
0,3
0,0
0,0
0,0
Februari
0,3
0,0
0,0
0,0
Mars
0,4
0,0
0,0
0,0
April
0,3
0,0
0,0
0,0
Maj
0,3
0,0
0,1
0,0
Juni
0,4
0,0
0,0
0,0
Juli
0,4
0,0
0,1
0,0
Augusti
0,9
0,0
0,1
0,0
September
0,8
0,0
0,1
0,1
Oktober
0,8
0,0
0,1
0,0
November
0,7
0,0
0,1
0,0
December
0,7
0,0
0,1
0,0
Medel (viktat)
0,5
0,0
0,1
0,0
Miljörapport 2014
36
___________________________________________________________________________
Kolmonoxid, CO
I tabell 17 redovisas validerade månadsmedelvärden och årsmedelvärde för kolmonoxidutsläpp under
året. Halten anges i mg/m3 ntg vid 11 % O2. Följande begränsningsvärden, enligt SFS 2013:253, gäller
för utsläpp av kolmonoxid:
Dygnsmedelvärde:
Halvtimmesmedelvärde 100 %:
10-minutersmedelvärde 95 %:
50 mg/m3 ntg vid 11 % O2
100 mg/m3 ntg vid 11 % O2
150 mg/m3 ntg vid 11 % O2
10-minutersmedelvärdet har vid sex tillfällen under året inte uppnått 95%. Vid ett tillfälle har
dygnsmedelvärdet överstigit 50 mg/m3 ntg vid 11 % O2. För detaljerad information se 5.4 Störningar i
driften samt vidtagna åtgärder.
Tabell 17 Kolmonoxid, CO, validerade värden, mg/m3 ntg vid 11 % O2.
P1
P4
P5
P7
Januari
21,9
15,8
10,8
21,1
Februari
25,9
21,0
9,5
22,4
Mars
24,0
19,2
9,3
18,9
April
25,0
20,6
9,2
20,1
Maj
28,8
23,2
9,9
19,1
Juni
31,5
24,2
10,4
27,1
Juli
28,5
22,3
10,5
21,7
Augusti
33,5
24,1
14,0
20,9
September
29,2
23,9
22,4
22,2
Oktober
23,6
22,5
16,5
26,8
November
24,0
22,1
14,9
26,2
December
24,0
19,8
13,9
25,6
Medel (viktat)
26,4
21,3
12,1
22,7
Miljörapport 2014
37
___________________________________________________________________________
Svaveldioxid, SO2
I tabell 18 redovisas validerade månadsmedelvärden och årsmedelvärde för svaveldioxidutsläpp under
året. Halten anges i mg/m3 ntg vid 11 % O2. Renova visar utsläppsvärden för svaveldioxid på samma
sätt som tidigare även om undantag från kontinuerlig mätning har beviljats sedan 2011. Parametern
ingår därmed inte heller längre i AST och QAL2. Följande begränsningsvärden, enligt SFS 2013:253,
gäller för utsläpp av svaveldioxid:
Dygnsmedelvärde:
Halvtimmesmedelvärde 100 %:
Halvtimmesmedelvärde 97 %:
50 mg/m3 ntg vid 11 % O2
200 mg/m3 ntg vid 11 % O2
50 mg/m3 ntg vid 11 % O2
Begränsningsvärden har innehållits under året.
Tabell 18 Svaveldioxid, SO2, validerade värden, mg/m3 ntg vid 11 % O2.
P1
P4
P5
P7
Januari
2,9
0,8
6,1
0,2
Februari
3,8
2,6
6,8
0,5
Mars
3,4
2,6
10,3
0,4
April
3,6
2,4
5,7
0,4
Maj
3,4
2,3
2,0
0,3
Juni
4,1
2,1
0,4
1,3
Juli
4,1
3,3
0,2
1,4
Augusti
3,3
2,9
0,3
1,1
September
2,9
7,3
0,1
1,3
Oktober
2,4
3,0
0,0
1,1
November
2,1
2,4
0,1
0,4
December
2,6
2,6
0,2
0,5
Medel (viktat)
3,1
2,9
2,9
0,7
Miljörapport 2014
38
___________________________________________________________________________
Kväveoxider, NOx
I tabell 19 redovisas månadsmedelvärden och årsmedelvärde för kväveoxidutsläpp under året. Halten
anges i mg/m3 ntg vid 11 % O2. Följande riktvärde och begränsningsvärde enligt tillstånd gäller för
utsläpp av kväveoxider.
Riktvärde, P1, P4 och P5:
Begränsningsvärde, P7:
80 mg/m3 ntg vid 11 % O2 årsmedelvärde
50 mg/ m3 ntg vid 11 % O2 månadsmedelvärde.
Villkoret är uppfyllt om minst tio av månadsmedelvärdena under
kalenderåret klaras.
Riktvärden och begränsningsvärde har innehållits under året.
Tabell 19 Kväveoxider, NOx, mg/m3 ntg vid 11 % O2.
P1
P4
P5
P7
Januari
59,4
58,3
61,1
15,8
Februari
62,7
62,5
62,5
18,7
Mars
63,8
59,0
59,1
15,0
April
58,1
59,9
56,0
15,3
Maj
59,6
62,2
58,7
18,7
Juni
59,7
59,4
61,1
15,9
Juli
57,1
63,4
58,3
16,8
Augusti
70,7
59,1
61,5
26,7
September
64,8
60,0
60,5
23,2
Oktober
67,5
62,7
61,3
23,9
November
69,0
62,2
59,7
15,4
December
65,5
62,2
63,1
15,2
Medel (viktat)
63,6
60,9
60,1
18,5
Miljörapport 2014
39
___________________________________________________________________________
I tabell 20 redovisas validerade månadsmedelvärden och årsmedelvärde för kväveoxidutsläpp under
året. Halten anges i mg/m3 ntg vid 11 % O2. Följande begränsningsvärden, enligt SFS 2013:253, gäller
för utsläpp av kväveoxider:
Dygnsmedelvärde:
Halvtimmesmedelvärde 100 %:
Halvtimmesmedelvärde 97 %:
200 mg/m3 ntg vid 11 % O2
400 mg/m3 ntg vid 11 % O2
200 mg/m3 ntg vid 11 % O2
Begränsningsvärden har innehållits under året.
Tabell 20 Kväveoxider, NOx, validerade värden, mg/m3 ntg vid 11 % O2.
P1
P4
P5
P7
Januari
38,6
46,4
47,0
12,5
Februari
41,3
48,7
47,3
13,9
Mars
41,4
46,3
45,0
12,0
April
36,9
46,8
42,3
11,9
Maj
37,8
49,1
45,4
14,8
Juni
36,4
46,9
44,1
11,8
Juli
36,2
47,8
43,9
12,9
Augusti
46,2
45,7
43,2
13,8
September
39,4
46,4
43,7
13,1
Oktober
44,5
48,0
44,9
18,9
November
47,4
47,8
44,9
12,2
December
42,2
48,5
47,4
12,1
Medel (viktat)
41,0
47,4
45,1
13,3
Miljörapport 2014
40
___________________________________________________________________________
Totalt organiskt kol, TOC
I tabell 21 redovisas validerade månadsmedelvärden för TOC-utsläpp under året. Halten anges i
mg/m3 ntg vid 11 % O2. Följande begränsningsvärde, enligt SFS 2013:253, gäller för utsläpp av TOC:
Dygnsmedelvärde:
Halvtimmesmedelvärde 100 %:
Halvtimmesmedelvärde 97 %:
10 mg/m3 ntg vid 11 % O2
20 mg/m3 ntg vid 11 % O2
10 mg/m3 ntg vid 11 % O2
Begränsningsvärden har innehållits under året.
Tabell 21 Totalt organiskt kol, TOC, validerade värden, mg/m3 ntg vid 11 % O2.
P1
P4
P5
P7
Januari
0,3
0,6
1,7
0,2
Februari
0,4
0,6
1,8
0,1
Mars
0,4
0,6
1,6
0,0
April
0,4
0,6
1,1
0,0
Maj
0,5
0,5
0,7
0,0
Juni
0,7
0,5
0,5
0,0
Juli
0,6
0,6
0,4
0,0
Augusti
0,9
0,6
0,7
0,0
September
0,8
0,6
0,6
0,0
Oktober
0,7
0,5
0,6
0,0
November
0,7
0,5
0,6
0,0
December
1,0
0,5
0,8
0,0
Medel (viktat)
0,6
0,6
0,9
0,0
Miljörapport 2014
41
___________________________________________________________________________
6.2 Utsläpp till vatten
6.2.1
Totalt årsutsläpp
Totalt från förbränningsanläggningen släpptes 256 800 m3 renat processvatten ut. Vattnet leds sedan
via ledning i Säveån till Göta Älv. Under 2014 gick 5 834 m3 av den totala vattenmängden till
Ryaverket pga driftstörning, se detaljerad information under 4.4 Störningar i driften samt vidtagna
åtgärder. I tabell 22 redovisas de totala utsläppsmängderna under året.
Tabell 22 Årsutsläpp av processvatten.
Mängd 2014
Mängd 2013
Mängd 2012
Kvicksilver (kg)
0,1
0,1
0,1
Bly (kg)
0,1
0,2
0,2
Kadmium (kg)
0,03
0,04
0,1
Krom (kg)
0,5
1,0
0,5
Nickel (kg)
0,7
0,7
0,4
Zink (kg)
2,3
1,5
3,9
Kobolt (kg)
0,1
0,1
0,2
Arsenik (kg)
0,2
0,2
0,3
Koppar (kg)
0,6
0,6
0,6
Tallium (kg)
0,4
0,5
0,2
Dioxin (mg)*
1,2
1,2
2,1
Klorid (ton)
1 918
2 000
2 318
Kväve (ton)
46
48
38
Sulfat (ton)
278
325
382
Suspenderande ämnen (ton)
1,0
1,4
2,1
* Baserat på dygnsprov uttaget vid två tillfällen under året
Miljörapport 2014
42
___________________________________________________________________________
6.2.2
Renat processvatten
Utgående vattenmängd registreras och avläses lokalt. En pulsgivare styr en provtagningspump så att
ett flödesproportionellt prov tas ut. Proverna analyseras sedan två gånger per månad, varje halv månad.
Prover för analys på suspenderat material tas ut som dygnsprov, två gånger per månad, varje halv
månad. I tabell 23 redovisas resultaten månad för månad samt som årsmedelvärde. De av
miljödomstolen fastställda riktvärdena och de gränsvärden som gäller enligt SFS 2013:253 framgår av
tabellerna. Alla rikt- och gränsvärden är årsbaserade och har innehållits under året.
Tabell 23 Mängd, drifttid och innehåll i utgående renat processvatten.
Mängd
(m3)
Drift L1
(h)
Drift L2
(h)
Drift L3
(h)
Susp
(mg/l)
Klorid
(mg/l)
Kväve
(mg/l)
Sulfat
(mg/l)
pH
Januari 1
14 354
23
347
350
2
9 800
160
1 100
9,7
Januari 2
12 321
384
384
3
9 400
5,3
1 100
9,7
Februari 1
11 957
204
7
360
1
8 400
190
1 000
9,7
Februari 2
11 415
312
312
4
11 000
55
1 300
9,6
Mars 1
12 088
114
117
384
2
6 900
150
1 200
9,6
Mars 2
13 017
236
120
341
3
5 400
130
440
9,5
April 1
10 519
360
360
4
8 000
160
790
9,7
April 2
9 978
360
360
3
6 900
140
900
9,6
Maj 1
12 722
360
360
4
6 200
140
850
9,6
Maj 2
10 080
384
384
4
8 200
190
890
9,7
Juni 1
7 675
25
360
9
9 100
230
1 200
9,7
Juni 2
8 113
360
3
7 900
200
1 300
9,7
Juli 1
6 639
141
27
336
11
6 900
230
1 000
9,6
Juli 2
5 848
200
168
237
7
10 000
280
1 100
9,6
Augusti 1
5 592
22
357
6
7 600
200
1 300
10
Augusti 2
7 725*
29
384
14
4 100
190
1 200
9,7
September 1
7 024
102
360
8
7 600
240
1 300
9,7
September 2
10 325
360
3
7 300
270
1 500
9,8
Oktober 1
11 679
360
3
7 300
250
1 200
9,8
Oktober 2
15 797
384
3
5 900
280
950
9,8
November 1
13 281
360
6
6 500
230
1 100
9,6
November 2
12 603
29
360
3
7 600
200
1 000
9,7
December 1
12 876
97
97
264
3
6 600
160
1 400
9,7
December 2
13 172
367
75
309
3
6 100
150
1 200
9,6
Totalt
256 800
3 386
1 321
8 386
Medel (viktat)
3,8
7 468
180
1 081
9,7
Riktvärde
20
Gränsvärde
30/45*
Miljörapport 2014
7-11
43
___________________________________________________________________________
Hg
(µg/l)
Pb
(µg/l)
Cd
(µg/l)
Cr
(µg/l)
Ni
(µg/l)
Zn
(µg/l)
Tl
(µg/l)
Cu
(µg/l)
As
(µg/l)
Januari 1
0,4
0,6
0,2
0,7
1,6
2,5
1,7
0,5
0,4
Januari 2
0,0
0,3
0,1
0,7
0,5
2,5
1,4
1,2
0,4
Februari 1
0,0
0,6
0,1
1,1
1,3
2,5
1,5
1,7
0,8
Februari 2
0,1
0,3
0,1
1,3
0,5
2,5
1,6
0,5
0,4
Mars 1
0,6
0,3
0,1
0,9
0,5
2,5
1,5
0,5
0,4
Mars 2
0,1
0,3
0,0
1,0
2,5
14,0
1,2
0,5
0,4
April 1
0,1
0,6
0,5
6,8
5,9
8,3
3,8
17,0
3,5
April 2
0,1
0,6
0,0
2,3
4,8
2,5
1,2
0,5
2,0
Maj 1
0,1
0,6
0,0
0,3
0,5
6,0
1,6
0,5
1,4
Maj 2
0,1
0,3
0,1
2,0
0,5
6,5
1,5
0,5
0,4
Juni 1
0,5
3,8
0,1
4,0
4,2
17,0
2,1
24,0
1,5
Juni 2
0,1
1,2
0,1
0,3
2,8
5,4
1,9
2,8
1,2
Juli 1
0,4
0,9
0,1
1,7
4,6
2,5
2,3
2,0
1,3
Juli 2
0,5
1,2
0,1
2,3
9,0
27,0
1,2
2,6
1,3
Augusti 1
1,5
0,9
0,1
2,3
11,0
23,0
1,3
3,4
1,4
Augusti 2
2,3
0,8
0,1
2,2
1,6
15,0
1,0
0,5
0,9
September 1
0,3
0,3
0,1
3,2
4,0
39,0
1,2
1,0
0,8
September 2
0,8
0,4
0,2
3,0
3,7
37,0
1,1
1,0
1,0
Oktober 1
0,7
0,3
0,1
2,4
3,9
9,0
1,1
1,3
0,6
Oktober 2
0,1
0,4
0,1
2,2
3,2
6,0
1,1
0,6
0,7
November 1
0,1
0,3
0,1
3,4
2,6
10,0
1,0
0,3
1,4
November 2
0,0
0,3
0,2
2,1
2,5
3,8
1,2
0,6
1,3
December 1
0,1
0,4
0,1
2,3
2,1
1,5
1,9
1,6
0,6
December 2
0,1
0,4
0,1
2,0
2,1
1,5
1,4
0,3
0,7
Medel (viktat)
0,3
0,6
0,1
2,0
2,7
8,8
1,5
2,3
1,0
Riktvärde
5
10
10
10
10
200
10
50
10
Gränsvärde
30
200
50
500
500
1 500
50
500
150
* varav 5 834 m3 avleddes till Ryaverket
** 95 % av de mätta värdena skall uppgå till högst 30 mg/l och 100 % skall uppgå till högst 45 mg/l.
Miljörapport 2014
44
___________________________________________________________________________
7 BEHANDLADE MÄNGDER, AVFALL OCH RESTPRODUKTER
7.1 Behandlade mängder
Mängden behandlat avfall som hanteras vid anläggningarna inklusive farligt avfall till förbränning
återfinns i bilaga 5.
7.2 Farligt avfall som uppkommit i verksamheten
Hydrauloljor, oljespill och dylikt som uppkommer i verksamheten samlas in i särskilda behållare, det
så kallade LOTS-systemet, för hantering på Sävenäs farligt avfallanläggning. Detta och övrigt farligt
avfall som uppkommer i verksamheten anges i tabell 24. Mängderna för återvinningscentralen
återfinns i bilaga 3. Inga mängder har lämnats från verksamheten för elektronikåtervinningen under
2014.
Det finns ett antal brunnar inom området för verksamheten på Sävenäs. Samtliga brunnar förutom de
på området för elektronikåtervinningen var under 2014 kopplade till oljeavskiljare. Larmsystem för
dessa finns installerat och vid behov av tömning indikeras detta i förbränningens kontrollrum för
sorteringen och förbränningsanläggningen. För återvinningscentralen syns larmet visuellt på plan. En
översyn av avskiljarna görs årligen för att minimera risk för läckage till yttre miljö. Avfallet från
oljeavskiljarna lämnas till extern aktör.
Skrot som uppkommer i verksamheterna under exempelvis underhållsarbeten och vid byggnationer
vägs ut och transporteras till metallåtervinning.
Tabell 24 Farligt avfall som uppstår i förbränningsanläggningens verksamhet
Farligt avfall
Mängd (kg)
Färgavfall
61
Lysrör
190
Oljefilter
247
Småbatterier
48
Slam från oljeavskiljare
32 600
Spillolja
2 978
Syror
43
Summa
36 167
Miljörapport 2014
45
___________________________________________________________________________
7.3 Restprodukter
Restprodukterna från förbränningsanläggningen utgörs främst av slagg från förbränningen, flygaska
(stoft från elektrofilter och recirkulat från spärrfiltret) och slam från vattenreningsanläggningen. Före
uttransport och deponering blandas flygaskan med slammet till en cementliknande produkt, så kallad
"bambergkaka". I ett med vattenreningen integrerat gipssystem bildas vid avskiljning av svavel även
en restprodukt i form av ett gipsslam.
Mängden restprodukter från förbränningen under året framgår av tabell 25. Bambergkakan och
gipsslammet deponeras på Tagene deponi respektive Fläskebo deponi. Slaggen, som framförallt består
av slaggrus (ca 80 %) men även skrot (ca 10 %) och fukt, återvinns.
Tabell 25 Restprodukter
Restprodukt
Mängd (ton)
Andel av avfall
(viktsprocent)
Bambergkaka
26 559
5,0
Slagg (våt)
99 276
18,5
Gipsslam
977
0,2
Totalt
126 812
23,7
7.3.1
Innehåll, slagg
Slagginnehållet redovisas i tabell 26.
Tabell 26 Slagginnehåll, medelvärde vid två mätningar, vår och höst.
Ämne
P1
P4
P5
P7
Kvicksilver (mg/kg TS)
0,02
0,02
0,03
0,02
Kadmium (mg/kg TS)
2,3
5,4
4,4
1,9
Bly (mg/kg TS)
310
1 140
1 170
725
Zink (mg/kg TS)
2 200
2 600
2 600
2 850
Arsenik (mg/kg TS)
20
25
32
29
Koppar (mg/kg TS)
1 850
4 600
4 600
2 850
Kobolt (mg/kg TS)
35
21
22
27
Krom (mg/kg TS)
395
288
280
380
Nickel (mg/kg TS)
150
93
99
160
Mangan (mg/kg TS)
615
770
680
680
Vanadin (mg/kg TS)
58
55
56
59
Antimon (mg/kg TS)
69
73
100
70
Tallium (mg/kg TS)
<1,1
<1,1
<1,1
<1,1
Torrsubstans (%)
82
84
82
83
TOC (% TS)
1,6
1,3
1,2
1,4
Miljörapport 2014
46
___________________________________________________________________________
7.3.2
Innehåll, bambergkaka och gipsslam
Innehållet i bambergkaka, medelvärde två mätningar, och gipsslam, en mätning, redovisas i tabell 27.
Tabell 27 Innehåll bambergkaka och gipsslam
Ämne
Bambergkaka
Gipsslam
Kvicksilver (mg/kg TS)
14,7
1,8
Kadmium (mg/kg TS)
135
<0,6
Bly (mg/kg TS)
2 617
23
Zink (mg/kg TS)
16 000
<60
Arsenik (mg/kg TS)
199
35
Koppar (mg/kg TS)
1 317
< 24
Kobolt (mg/kg TS)
34
22
Krom (mg/kg TS)
400
3,6
Nickel (mg/kg TS)
133
14
Mangan (mg/kg TS)
1 117
220
Vanadin (mg/kg TS)
70
<3
Antimon (mg/kg TS)
1 007
4,5
Tallium (mg/kg TS)
<1,1
<1,2
Torrsubstans (%)
65
84
TOC (% TS)
1,1
0,1
8 TRANSPORTER
Under året har 50 000 avfallstransporter inkommit till förbränningsanläggningen inklusive
sorteringsanläggningen och drygt 4 600 transporter med restprodukter (slagg, flygaska/slam och
gipsslam) har lämnat anläggningen. Till elektronikåtervinningen har ungefär 1 900 transporter
inkommit, främst från företag, miljöservice samt internt uppkommet avfall. Drygt 400 transporter med
bil och släp har lämnat anläggningen.
9 BULLERMÄTNING
Bullermätning sker enligt kontrollprogrammet vart tredje år, samt om särskilda skäl föreligger. Senaste
mätningen genomfördes 2014-03-13 av ÅF. Rapporten visar att buller från trafik på E20, lokaltrafik
och rangering dominerar ljudnivån i mätpunkterna. På grund av det höga bakgrundsbullret går det inte
att fastställa bidraget från anläggningen. Det fastslås dock att bidraget till den ekvivalenta ljudnivån är
≤ 40 dBA.
Miljörapport 2014
47
___________________________________________________________________________
BILAGOR
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
Bilaga 5
Bilaga 6
Periodisk kontroll och periodisk besiktning
Redovisning av villkor 23
Miljörapport Sävenäs återvinningscentral
Beräkning av R1-faktorn
Behandlade mängder
Emissionsdeklaration inrapporterad i SMP
Miljörapport 2014