1. No category

ARBETSPLAN
VERKSAMHETSÅRET 2015/16
FÖRSKOLOR
Glanshammar
Ringblomman
1
Inledning
I Glanshammarsområdet finns tre förskolor, Lillkyrka, Ringblomman och Rinkaby.
Förskolorna leds av 2 förskolechefer. Förskole området är ett ca 225 kvadratkilometer
stort område. Det kan innebära långa avstånd även till den mest närbelägna förskolan.
Det bor drygt 3000 personer i området varav några både bor och arbetar här men de
flesta har sina arbetsplatser i Örebro med omnejd eller i Arbogatrakten. Merparten av
familjerna bor i villor eller på gårdar. Det finns bara ett fåtal hyreslägenheter i centrala
Glanshammar.
Området är segregerat till största del då nästan helt saknar kulturell mångfald.
Barnantalet i de yngre åldrarna har ökat under de senaste åren då det har byggts många
nya villor. Detta har medfört en ökad efterfrågan på barnomsorgsplatser. Förskolorna i
Glanshammar tar tillsammans emot ca 240 barn under hösten 2015 och har en
avdelning tom, som fylls i januari 2016.
Vår syn på uppdraget
Vårt uppdrag är att vara ett komplement till hemmet där omsorg, fostran och lärande bildar en
helhet. I vår tolkning av uppdraget vill i lyfta fram vår syn på det kompetenta barnet som en
jämbördig medlem av samhället.
Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling
och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att
varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar.
Förutsättningar
Antal medarbetare inom enheten är ca 60 inklusive personal som arbetar i köken och
administrativ assistent. Enheten har ca 60% administrativt stöd assistent. Förskolorna har 20 %
specialpedagog tillsammans. Vår budget uppgår till ca 24 miljoner.
All personal i förskolan är med i olika ansvarsgrupper, som t.ex. ICDP, friskvård och IT.
Där man pratar upplägg och strategier inom de olika områdena. På varje förskola finns
det ett skyddsombud. Alla de här grupperna har regelbundna avstämningar som
förskolechef deltar i. Dessutom finns det personer på varje förskola som har ansvar för
inköp, någon som är kontaktperson för städning och någon för grönyteskötsel. All
personal sköter sin lönerapportering med ”självservice” via datorn och faktureringen
sker också numera på elektronisk väg. Fakturorna hanteras av utvecklingsledare,
kocken/kokerskorna, förskole assistent och förskolechef.
All personal är också indelade i lärgrupper som träffas 1-2 ggr/termin där
kompetensutveckling och pedagogiska diskussioner sker.
Förskolorna arbetar projektinriktat med pedagogisk dokumentation som verktyg.
På varje förskola finns två utvecklingsledare. Dessa utgör, tillsammans med
förskolechefer och förskole assistent, förskolans ledningsgrupp.
Vi har tillgång till ett barnhälsoteam. Här finns en specialpedagog som vi delar med
Glanshammars skola F-6. Vi har också 10% kurator och tillgång till psykolog vid behov.
Vi har under läsåret konsultationsträffar med barnhälsan ca två träffar per termin på
varje förskola, där finns möjlighet att diskutera pedagogers handlande och andra frågor
kring föräldrar barn och pedagoger. Inga åtgärder som rör enskilda barn görs utan att
2
vårdnadshavarna har gett sitt medgivande. Specialpedagogen har förutom kontakt runt
enskilda barn också handledning i arbetslagen vid behov.
Lillkyrka förskola består av fyra avdelningar med plats för ca 63 barn. Avdelningarna
är indelade i Sjöhästen 1-2 åringar, Sköldpaddan 2-3 åringar, 3-4 åringar Bläckfisken och
Valen 4-5-åringarna. Det finns ett tillagningskök och ett större matrum i anslutning där
de två stora avdelningarna äter. De yngsta barnen äter på sina avdelningar. Gården
består till viss del av en skogsbacke. Skogen och en idrottsplats finns i nära anslutning
till förskolan. Lokalerna är inte stora och de ser inte ut som traditionella
förskoleavdelningar. Tanken är att man ska använda utemiljön i mycket stor
utsträckning för att få en bra verksamhet för barnen.
Ringblommans förskola består sedan hösten 2012 av två permanenta paviljonger där
1-2 åringar är Pärlan och Smaragden. Vidare finns Safiren Röd och Blå med 2-3 åringar.
Rubinen 4 åringar. Diamanten har barn i 3 års ålder och Stjärnans avdelning består av 5
åringar.
Ringblomman har ett kök där all mat tillagas från grunden och det jobbar en kock.
Gården är anpassad för både stora och små barn.
Rinkaby förskola är i fem olika hus varav ett är matsal. Med personal uppdelat i så
många byggnader förlorar man en del samordningsvinster.
Den ursprungliga förskolan, som i grunden är en vanlig enplansvilla har en avdelning
Solrosen med 3 åringar.
Rinkaby f.d. skola kallas för Stora lekhuset, där finns två avdelningar Tussilagon och
Maskrosen med barn som är 1-3 år.
Avdelningen Gullvivan är inrymd i en gammal kommunal bastu som är en liten
paviljong på gården, dör är barnen 4 år. Smörblommans barngrupp vistas i
församlingshemmet och är 5 åringar.
Övervåningen i Stora lekhuset inrymmer en gymnastiksal samt arbetsrum för
personalen.
På gården i Rinkaby ligger ett hus som har både kök och matsal.
Då köket inte är godkänt som tillagningskök så tillagas maten i Glanshammars skolkök
och levereras till Rinkaby.
Alla barnen äter i matsalen utom de yngsta som äter på sin egen avdelning.
Utomhusmiljön är spännande med många möjligheter till lek och aktiviteter.
Glanshammars förskolor har åldershomogena barngrupper i möjligaste mån. Det
innebär att barnen får byta avdelning minst ett par gånger under sin vistelse på
förskolan. Det är vanligast att en grupp barn byter avdelning samtidigt och att även
någon av pedagogerna kan följa med. Flytten sker ofta vid höstterminens start. Det
betyder att det för det mesta blir nya arbetslag varje höst. Förutom att det är en trygghet
för barnen kan man märka ett förbättrat samarbete och stor förståelse mellan
avdelningar på de olika förskolorna. Barngruppsstorlekarna på förskolan växlar
beroende på lokalernas storlek mellan 10 barn upp till 34 barn.
Området är segregerat då vi tyvärr saknar kulturell mångfald. Vi kommer därför
tacksamt ta emot instegsjobbare som varvar arbete på förskola med skolan SFI. De är
placerade på förskolan för att de har ett intresse för förskolan och för att träna svenska
språket. Vi har goda erfarenheter av detta och har dessutom fått manliga representanter.
3
Arbetsplanen är ett levande dokument som regelbundet diskuteras på förskolans
avdelningsplaneringar.
På vår schemalagda planeringstid/reflektionstid tänker vi se till att arbetsplan och andra
styrdokument hålls levande och får genomslag i vår verksamhet.
För att nå målen i läroplanen använder vi oss av ett projektinriktat och utforskande arbetssätt.
I slutet av läsåret gör personalen också en utvärdering av hur arbetet har gått och hur väl
man har uppnått målen. Detta utgör underlaget för kvalitetsrapporten.
Läs mer om förskolorna på www.orebro.se/forskolansnamn t.ex.
www.orebro.se/lillkyrkaforskola
Samverkan sker mellan de olika personalgruppernas fackliga ombud och arbetsgivaren
på både lokal och central nivå. I den lokala samverkansgruppen ses Glanshammars skola
och förskolor som en enhet.
4
Normer och värden
Mål
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar:
öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,
förmågan att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja hjälpa andra,
sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och
livsfrågor i vardagen,
förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionsnedsättning, och
respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
Så här gör vi
På varje förskola upprättas en Trygghetsplan varje höst utifrån en kartläggnings som
görs. Trygghetsplanen är ett levande dokument i verksamheten och finns med som
punkt på alla avdelningsplaneringar.
All personal arbetar utifrån ett förhållningssätt som grundar sig på ICDP –
”Vägledande samspel ”. All personal får regelbunden kompetensutveckling i detta och
varje förskola har minst en representant som ingår i områdets ICDP-grupp tillsammans
med specialpedagog och förskolechefer.
Personalen i arbetslaget har ett gemensamt syn-och arbetssätt och ett respektfullt
förhållningssätt mot barn, föräldrar och varandra.
Pedagogerna lägger stor vikt vid det dagliga samtalet det innebär bland annat att ta reda
på vad barnen vill och att de känner att vi lyssnar till dem.
Pedagoger arbetar med att i samspel med barnen handleda dem framåt i deras sociala,
emotionella och språkliga utveckling. Leken är en viktig ingrediens där lär sig barnen
samspel, turtagning och att behandla sin omgivning väl. Barnen lär sig att aktivt delta i
att lösa konflikter handledda av pedagogerna.
Det är viktigt att vara där barnen är och fördela sig i olika rum och på olika delar av gården.
Pedagogerna försöker delar av dagen att vara smågrupper för att bekräfta och se
barnens enskilda behov.
Nya barn skolas in och några avdelningar har helt nya barngrupper så stor vikt läggs vid att få
barn och föräldrar trygga. Detta anser vi är grunden för att kunna nå målen.
Förskolan ska arbeta för en miljö som utmanar, väcker nyfikenhet, erbjuder tillgängligt/synligt
material detta innebär att ständiga förändringar kan behöva ske i miljön.
Vi har ett gemensamt synsätt och ansvar för vår inne och ute miljö, saker och kläder och
uppmuntrar barnen att delta och ta eget ansvar.
Resultat
Utvärdering kommer att ske under en planering/ reflektion i oktober november.
5
Utveckling och lärande
Mål
Förskolan ska sträva efter att varje barn
utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,
utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,
utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,
utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och
skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,
utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att
värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,
tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin
omvärld,
utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå
andras perspektiv,
utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd, och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka
tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,
utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar
och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,
utvecklar sin förståelse för rum, f orm, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder,
antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,
utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar
av egna och andras problemställningar,
utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband
mellan begrepp,
utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,
utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle
påverkar varandra,
utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur
samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om
naturvetenskap,
utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,
utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap,
och
som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att
kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.
6
Så här gör vi
På varje förskola finns varje vecka tid avsatt för reflektion och pedagogisk dokumentation.
Denna tid sker oftast i arbetslagen.
Arbetsplanen är ett dokument som regelbundet diskuteras och utvecklas på förskolans
avdelningsplaneringar.
På vår schemalagda planeringstid/reflektionstid tänker vi se till att arbetsplan och andra
styrdokument hålls levande och får genomslag i vår verksamhet.
För att nå målen i läroplanen använder vi oss av ett projektinriktat och utforskande arbetssätt.
Projektinriktat/ utforskande arbetssätt Glanshammars förskolor
Att arbeta projektinriktat innebär för oss att vi fördjupar oss i ett ämnesområde, stort eller litet,
under en kortare eller längre tid.
Vi börjar med att ta reda på vad barnen är intresserade av genom att observera. Utifrån det
reflekterar vi tillsammans över vad vi vill utmana barnen och oss pedagoger vidare i.
Valet av projekt utgår alltid ifrån barnens tankar, funderingar, erfarenheter och intressen. I
projekten får varje barn delta på sitt sätt och utifrån sina förutsättningar.
När vi startar ett projekt så vet vi aldrig vart vi kommer att hamna eller hur det kommer att bli.
Under processens gång, där barnen visar oss vägen, reflekterar vi över hur vi kan utmana dem
vidare i projekten. Det är inte målet som är det viktiga utan processen.
I projekten letar vi inte efter sanningar och det finns inga rätt eller fel. Barnen ges möjligheter att
utforska sin omvärld i samspel med andra och får prova sina egna teorier.
Barnen får möjlighet att undersöka och uttrycka sig på olika sätt genom sång, dans, musik, drama,
bild, bygg och konstruktion, teknik, skrift, matematik, naturkunskap osv
Miljön
Den pedagogiska miljön på förskolan är för oss viktig för att ge barnen möjligheter till lek,
utforskande. Genom att observera barnens lek och val av miljöer kan vi sedan i reflektionen
fundera över hur och vad vi kan utveckla i miljön som utmanar/stimulerar barnen vidare.
Pedagogisk dokumentation
För att säkerställa vår verksamhet och att vi lyssnar på barnen så använder vi oss av pedagogisk
dokumentation.
Den pedagogiska dokumentationen är en process där vi pedagoger tittar både bakåt och framåt.
Vi observerar, reflekterar och dokumenterar tillsammans med barnen. Den ger barnen en
möjlighet att följa och förstå sin egen lärprocess.
Som en hjälp när vi reflekterar och dokumenterar så använder vi oss av web-verktyget Unikum.
På avdelningsplaneringarna används mallen ” Avdelningsplanering”.
Resultat
Utvärderas januari-mars
7
Barns inflytande
Mål
Förskolan ska sträva efter att varje barn
utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed så möjlighet att påverka in
situation,
utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och
utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delat i olika
former av samarbete och beslutsfattande.
Så här gör vi
Vi arbetar utifrån att barnen ges utrymme att uttrycka sig och förmedla vad de vill och vad de
känner.
Samtalet är ett viktigt del i hur jag är som pedagog mot barnen, detta innebär för oss:
o Är närvarande
o Inte ger tillsägelser utan förklaringar
o Sätter oss i barnens höjd
o Lyssnar på barnen och ta oss tid och är koncentrerade på samtalet
o Beaktar och tar till oss det barnet uttrycker
o Har ögonkontakt i den mån barnen vill under samtal
o Visar intresse
o Är nyfikna
o Vill förstå det barnen uttrycker
o Hjälper barnen sätta ord på känslor och vad de vill
o Uppmärksammar och lyfter fram de barn som har svårare att ta plats
Med detta vill vi att barnen ska känna att de är viktiga, att det de uttrycker tas tillvara på.
De ska få känna att de är delaktiga i de beslut som fattas, vi skapar arenor där barnen får vara
med och fatta demokratiska beslut i den mån det går då vi i arbetslagen är styrda av barngruppens
storlek, antal personal och tid.
Förskolan arbetar aktivt tillsammans med barnen att plocka ordning efter sig, lägga tillbaka
material och leksaker där den ska vara, vara rädd om våra saker både ute och inne.
Resultat
Utvärderas under April/Maj
8
Förskola och hem
Mål
Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling.
Förskolan kompletterar hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn utvecklas rikt
och mångsidigt. Förskolans arbete sker i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska
ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan.
Att förskolan är tydlig ifråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas
möjligheter till inflytande.
Så här gör vi
Förskolan strävar efter att skapa en bra dialog med alla vårdnadshavare.
Vi bjuder in till föräldramöten minst 1 gång varje år. Där får vårdnadshavarna information och
insyn i verksamheten. Det är också ett viktigt forum för att diskutera olika pedagogiska frågor
och där förskolan presenterar sitt arbete utifrån Arbetsplanen och Trygghetsplanen.
Utvecklingssamtal erbjuds alla vårdnadshavare två gånger per år.
På varje förskola finns ett förskole råd med representanter från föräldra- och personalgruppen.
Förskole rådet träffas ca 2-3 ggr /termin och där får föräldrar tillfälle att ställa frågor, få
information om aktuella frågor och ha inflytande över verksamheten. Representanter från varje
förskole råd träffar sedan förskolecheferna ca 2 ggr/termin och tar med sig synpunkter från de
olika förskole råden och få information om aktuella frågor för hela förskole området.
Genom att förskolans dokumentation får vårdnadshavarna insyn i verksamheten och förskolans
mål blir tydliga.
Att få ett bra mottagande på förskolan, ser vi som oerhört viktigt då det påverkar hela dagen. Att
komma in, bli sedd och hörd, skapar trygghet hos barn och föräldrar. Trygga föräldrar = Trygga
barn. Vårt arbete med barnen ska föregå med ett nära och förtroendefullt samarbete med
föräldrar, allas åsikter skall respekteras.
Förskolan strävar efter en öppen dialog med föräldrar, vi uppmuntrar föräldrar att ta eventuella
frågor direkt.
Inskolningen är individuell och görs i samråd med föräldrarna. En inskolning varar vanligtvis i två
veckor. Vi pedagoger är alla delaktiga vid inskolningen för att barnet inte skall fästa sig vid en
person. Vi arbetar för att vi pedagoger är likvärdiga inför barnen och familjen. Om familjerna har
önskemål om en viss kontaktperson tillmötesgår vi deras önskan.
Utvecklingssamtal erbjuder förskolan obligatoriskt under våren samt ett samtal till på hösten.
Samtalet ska vara i positiv anda och där vi berättar hur barnet har det på förskolan. Målet är att
berätta vad barnet gör, hur vi upplever barnet på förskolan samt hur vi arbetar för att främja
barnets fortsatta utveckling.
9
Några avdelningar har/ kommer att starta en låst blogg för information samt dokumentation för
föräldrarna.
Vi erbjuder utvecklingssamtal 2 gånger per år. Samtalen skall vara i positiv anda, utgå från hur vi
upplever barnet här på förskolan, vad det gör samt hur vi arbetar för att främja barnets fortsatta
utveckling. Utgångspunkt är att samtalet ska vara främjande och utvecklande för barnet.
Resultat
Utvärderas under juni
Samverkan med förskoleklass, skolan och fritidshemmet
Mål
Förskolan har ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet
för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet
utgår från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet.
När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda
uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till
nya verksamheter uppmärksammas särskilt de barn som behöver särskilt stöd.
Så här gör vi
Övergången till förskoleklassen och fritidshemmet sker enligt den plan som skola och förskola
gemensamt har tagit fram. Under året hålls regelbundna träffar mellan förskola och skola där
övergången och andra pedagogiska frågor diskuteras. Under året planeras olika aktiviteter där
barn och personal träffas för att underlätta inskolningen till skolan och fritidshemmet.
Förutsättningarna för 5-årsgrupperna ser lite olika ut beroende på det geografiska läget och
närheten till skolan.
Varje höst utvärderas hur inskolningen har fungerat och förbättringsområden tas fram. Planen
för övergången ses också över varje höst och eventuella justeringar görs om behov finns.
Resultat
Utvärderas under September och Juni
10
Förskolans/arbetslagets egna prioriterade mål
Verksamhetsåret 2014/15
Förskolans /arbetslagets egna mål
Vi använder oss av Web-verktyget Unikum.
Arbetet med det projektinriktade arbetssättet och den pedagogiska
dokumentationen har utvecklats.
Miljön på förskolan har utvecklats och anpassats efter barnens behov.
Örebro kommuns verksamhetsidé –”Det goda mötet” är förankrat hos
personal och föräldrar.
Så här gör vi
Varje förskola har två representanter som ingår i en IT-grupp tillsammans med förskolechefer
och administrativ assistent. I gruppen arbetar vi med både tekniska och pedagogiska frågor.
Arbete som pågår är att förankra Unikum användandet hos pedagoger och föräldrar.
Även att ta fram en it- policy för Glanshammars förskolor.
Alla förskolor har schemalagd reflektionstid för att möjliggöra tid till reflektion och arbete med
den pedagogiska dokumentationen. På lärgrupperna hösten 2015 kommer vi att fortsätta med
pedagogiskdokumentation.
Vi arbetar utifrån Örebro kommuns policy ” Det goda mötet”. Vi kommer att läsa kapitel ur
Boken Glädjens pedagogik.
Vi lär oss mer om projektinriktat arbetssätt samt om pedagogisk dokumentation för att hitta bra
sätt som passar vår förskola.
Vi låter Miljön vara en ständigt pågående process som utgår från barnet/barnens behov.
Resultat
Utvärdering kommer att ske under juni
Uppföljning på planeringssamtal
11