Tisnaren - Vattenmyndigheterna
Åtgärdsprogram för Tisnaren inom Nyköpingsåns åtgärdsområde -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se 1(35) Utgiven av: Länsstyrelsen Västmanlands län Ansvarigt distrikt: Vattenmyndigheten Norra Östersjön Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se 2(35) Förord Denna bilaga är en del av åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt som utgör en sammanfattning av ett av distriktes 84 åtgärdsområden. Sammanfattningarna baserar sig dels på utdrag ur VISS1, information från länsstyrelserna samt analyser genomförda av vattenmyndigheterna. Syftet är att tydliggöra vilka åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas i delområdet Tisnaren inom Nyköpingsåns åtgärdsområde samt vilka fysiska åtgärder som behöver genomföras. Osäkerheten i de fysiska åtgärdernas uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Om det finns information som stödjer andra, mer kostnadseffektiva åtgärder, kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Enligt miljöbalken2 ska ett åtgärdsprogram innehålla: uppgifter om de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, uppgifter om hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt uppgifter om den förbättring som var och en av åtgärdena bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. Myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och skall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt detta åtgärdsprogram. 1 Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar. www.lansstyrelsen.viss.se 2 5 kap. om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(35) 4(35) Sammanfattning Nyköpingsåns avrinningsområde har delats upp i fem delområden inför remissen av vattenförvaltningens åtgärdsprogram. Delområdet Tisnaren ligger delvis i Södermanlands län men huvudsakligen inom Östergötlands län. Området täcker delar av Finspångs, Katrineholms, Norrköpings och Vingåkers kommuner. Avrinningsområdet är 730 km2 stort och består till stor del (78 procent) av skog, 7 procent av jordbruk och 15 procent av vatten. I delområdet finns 34 ytvattenförekomster, varav 14 sjöar och 20 vattendragssträckor samt 11 grundvattenförekomster. Elva ytvattenförekomster har sämre än god status och när den fysiska påverkan vägs in sänks ytterligare tio ytvattenförekomster till måttlig status. Det största miljöproblemet i området är fysisk påverkan. I avrinningsområdet finns problem med konnektivitetsförändringar i samtliga sjöar och vattendrag. En sjö och sex vattendrag bedöms ha sämre än god status på grund av morfologisk påverkan. Enstaka vattenförekomster har övergödningsproblem och för att nå god status i dessa behöver fosfortillförseln till vatten minska med ca 300 kg. På grund av kvicksilver så når ingen vattenförekomst god kemisk status, precis som i resten av Sverige. För de flesta vattenförekomsterna saknas mätdata och i dessa fall har statusen med avseende på andra miljögifter än kvicksilver antagits vara god. Fyra av de 12 grundvattenförekomsterna riskerar att inte nå god kemisk status till 2021 på grund av potentiell påverkan från förorenade områden och vägar. För att följa miljökvalitetsnormerna i Tisnarens avrinningsområde behöver senast 2018 framför allt följande göras: För miljöproblemet övergödning: 260 hektar åkermark behöver stukturkalkas och fyra hektar anpassade skyddszoner behöver anläggas för att minska utsläpp av fosfor från jordbruk. Åtgärderna kan ersättas av andra åtgärder som minskar utsläpp av fosfor till samma grad. Finspångs, Katrineholms, Norrköpings och Vingåkers kommuner behöver bedriva nödvändig tillsyn, samt länsstyrelsen i Södermanland tillsynsvägleda samt ge rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Jordbruksverket behöver besluta om nya styrmedel så att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Finspångs, Katrineholms, Norrköpings och Vingåkers kommuner behöver bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att 620 enskilda avlopp uppnår minst normal skyddsnivå och 69 hög skyddsnivå. Havs- och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel så att åtgärder för enskilda avlopp genomförs i tillräcklig omfattning. Finspångs, Katrineholms, Norrköpings och Vingåkers kommuner behöver i samråd med Länsstyrelsen i Södermanland se över möjligheter att minska fosforbelastningen dagvatten. Naturvårdsverket behöver besluta om nya styrmedel så att åtgärder som minskar fosforbelastningen från avloppsreningsverk, dagvatten och avloppsledningsnät genomförs i tillräcklig omfattning. För miljöproblemet miljögifter: Finspångs, Katrineholms, Norrköpings och Vingåkers kommuner samt Länsstyrelsen i Södermanland behöver fokusera på kunskapshöjande aktiviteter såsom operativ övervakning och insamling av dataunderlag. 5(35) För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Länsstyrelsen i Södermanland behöver bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar vid 4 vandringshinder. Havs-och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Havs och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel så att ekologiskt funktionella kantzoner anläggs utmed strandzoner i sjöar och vattendrag. Otillräcklig dricksvattenskydd: Finspångs, Katrineholms, Norrköpings och Vingåkers kommuner behöver revidera de vattenskyddsområden som är fastställda enligt gamla vattenlagen så att de får ett fullgott skydd enligt gällande lagstiftning. Länsstyrelsen i Södermanland behöver ta fram en regional vattenförsörjningsplan. 6(35) Åtgärdsprogram för Tisnaren inom Nyköpingsåns åtgärdsområde -samrådsmaterial .................... 1 Förord ............................................................................................................................................ 3 Sammanfattning ............................................................................................................................. 5 1 2 3 4 5 Beskrivning av åtgärdsområdet ............................................................................................... 8 1.1 Status och miljöproblem.................................................................................................. 10 1.2 Miljökvalitetsnormer ....................................................................................................... 13 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten ............................................................................. 15 2.1 Övergödning ................................................................................................................... 15 2.2 Försurning ...................................................................................................................... 19 2.3 Miljögifter ....................................................................................................................... 20 2.4 Främmande arter ............................................................................................................ 20 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan ..................................................................... 20 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten ....................................................................... 27 3.1 Näringsämnen ................................................................................................................. 27 3.2 Miljögifter ....................................................................................................................... 27 3.3 Klorid ............................................................................................................................. 27 3.4 Förändrade grundvattennivåer ....................................................................................... 28 Otillräckligt dricksvattenskydd .............................................................................................. 29 4.1 Nulägesbeskrivning ......................................................................................................... 29 4.2 Åtgärder ......................................................................................................................... 29 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning................................................. 30 5.1 6 Nitratkänsliga områden .................................................................................................. 30 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig........................................................................... 30 7(35) 1 Beskrivning av åtgärdsområdet Nyköpingsåns avrinningsområde löper genom Södermanlands, Örebro och Östergötlands län, och 13 kommuner. Det är det näst största huvudavrinningsområdet i Norra Östersjöns vattendistrikt. Nyköpingsåns avrinningsområde är 3631 km² stort och består till ytan av 53 procent skog, 19 procent åker- och betesmark och hela 14 procent vatten. Befolkningen uppgår till 85 600 personer varav fyra femtedelar bor i tätorter. Nyköpingsåns avrinningsområde har delats upp i fem delområden inför remissen av vattenförvaltningens åtgärdsprogram. Delområdet Tisnaren inom Nyköpingsåns åtgärdsområde ligger delvis i Södermanlands län men huvudsakligen i Östergötlands län (figur 1). Området sträcker sig från sjöarna Tisnaren och Gäringen i norr och mynnar i Kilaåns åtgärdsområde sydöst. Området täcker delar av Finspångs, Katrineholms, Norrköpings och Vingåkers kommuner. Åtgärdsområdet är 733 km2 stort och består till stor del (78 procent) av skog, 7 procent av jordbruksmark och 15 procent av vatten. I delområdet finns 34 ytvattenförekomster, varav 14 sjöar och 20 vattendrag/ vattendragssträckor, samt 11 grundvattenförekomster (figur 2). Inlandsisen har stor inverkan på landskapet och lämnat kvar isälvsavlagringar och det är i isälvsavlagringar områdets grundvattenförekomster finns. Delområdet Tisnaren är beläget i mellansvenska sänkan och då området ligger under högsta kustlinjen kan relikt havsvatten eller havssalt förekomma. Huvuddelen av berggrunden utgörs av svårvittrad gnejsgranit, vilket ger ett svagt motståndkraft mot försurning. Bergrunder har blivit utsatt för förkastningar och är uppbruten i ett så kallat sprickdalslandskap där dalgångarna har bildats genom erosion. I dalgångarna finns ofta leriga jordar som har en bättre buffringsförmåga. Det är vanligt förekommande med moränjordar och berggrund med relativt få sprickor, vilket ger en begränsad mängd med grundvatten. 8(35) Figur 1. Översiktskarta för Tisnarens avrinningsområde. 9(35) Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar. 1.1 Status och miljöproblem 1.1.1 Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem Elva av 34 ytvattenförekomster har sämre än god status och om fysisk påverkan vägs in kommer ytterligare tio ytvattenförekomster att sänkas till måttlig status (figur 3). Om fysisk påverkan vägs in i bedömningen av ekologisk status så skulle Svarttorpaån, Bokkvarnsån, Sila Bäck, Gäddån, 10(35) Regnaholmsån från Rösjön till Ålsjön, Vattendraget från Holpen till Östjuten, Björnhultaån, Forsaån, Magnehulteån och Regnaholmsån från Ålsjön till Regnaren sänkas till måttlig ekologisk status, och Stora Gryten, Holpen, Hunn och Björsjön sänkas till god med risk för försämring. Det största miljöproblemet i området är fysisk påverkan, med några vattenförekomster med övergödningsproblem. (Marsjön, Regnaren, Gäringsjön, Ålsjön, Yttersjön, Vattendraget från Marsjön till Tisnaren, Bärle kanal och Vattendraget från Regnaren till Hunn). Figur 3. Ytvattenförekomster och deras ekologiska status. 11(35) Kemisk status Samtliga vattenförekomster har klassificerats till sämre status än god på grund av kvicksilver. Exklusive kvicksilver uppnår samtliga ytvattenförekomster god kemisk status. 1.1.2 Grundvatten Figur 4. Risk för att god kemisk status i grundvatten inte uppnås 2021. 12(35) Kemisk status och risk Fyra förekomster riskerar att inte nå god kemisk status till 2021 (figur 4). Tre av dem ligger i Östergötlands län och har hög potentiell föroreningsbelastning. En förekomst ligger i Södermanland och är främst utsatt för potentiell förorening från saltad väg. Kvantitativ status och risk Den kvantitativa status är i överlag god i regionen som helhet men det råder stor kunskapsbrist, t ex om påverkan på grundvattenberoende ekosystem och förekomst av relikt havsvatten vid stora uttag. Inga förekomster riskerar preliminärt att inte nå god kvantitativ status inom avrinningsområdet. 1.1.3 Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningen pekas vissa typer av områden ut som skyddade områden. Detta är områden som är särskilt skyddsvärda och där det finns ett behov av att skyddsarbetet samordnas. Dessa skyddade områden finns definierade i vattenförvaltningsförordningen och ska inte förväxlas med den typ av områdesskydd som regeleras i miljöbalken (naturreservat, nationalparker, biotopskydd etc.). Dricksvattendirektivet (98/83/EG) syftar till att skydda människors hälsa från skadliga effekter av föroreningar i dricksvattnet samt att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. I avrinningsområdet finns 1 dricksvattentäkt som omfattas av direktivet (Hunn, SEA7SE653174150400). Nitratdirektivet (91/676/EEG) syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Områden som bedöms som känsliga för miljöpåverkan har pekats ut. I delområdet Nyköpingsån Tisnaren ingår ytterkanterna i norra-östra-södra delarna. Nordöstra halvan av Tisnaren omfattas av direktivets regler för spridning av gödsel och riktlinjerna för god jordbrukarsed. Avloppsvattendirektivet (91/271/EEG) handlar om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och som en del av direktivet har känsliga vatten pekats ut. Alla vatten i Sverige, inklusive kustvattnet, har pekats ut som känsliga för fosforutsläpp. Natura2000 syftar till bevarande av biologisk mångfald. Detta görs via och Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter) samt Fågeldirektivet (79/409/EEG). I delområdet Nyköpingsån Tisnaren finns ett antal Natura 2000 områden, men inga med vattenanknytning. 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande kvalitetskrav. Enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är det grundläggande målet för alla vattenförekomster att de ska uppnå god ekologisk och kemisk status till 2015. För alla vatten gäller dessutom ickeförsämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. Ickeförsämringskravet gäller per kvalitetsfaktor. I många vattenförekomster har det bedömts att inte vara möjligt eller medföra orimliga kostnader att uppnå god ekologisk status/potential till år 2015. Vattenmyndigheten har i dessa fall beslutat om undantag från kravet på att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk status/potential till år 2015. I de flesta fall har det fastställts ett undantag med tidsfrist till 2021 för vattenförekomsten. Beslut om miljökvalitetsnormer tas av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt. Observera att det i skrivande stund fortfarande pågår kvalitetssäkring av statistiken över MKN. För uppdaterad information om vilka miljökvalitetsnormer som har föreslagits för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i 13(35) vattendistriktet, som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats www.vattenmyndigheterna.se. 1.2.1 Ytvatten Endast vattenförekomster som är klassade till god ekologisk status idag har miljökvalitetsnormen god ekologisk status 2015. Övriga ytvattenförekomster har tidsundantag till 2021 eller 2027 på grund av orimliga kostnader; bristande lagstiftning och bristande offentlig finansiering (se tabell 1). Alla ytvattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015, men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver på grund av förhöjda bakgrundshalter. Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller status 2015 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Vattendraget från Ljussjön till Holpen SE651498151240 God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Regnaren SE653067150100 God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Vattendraget från Regnaren till Hunn SE653095150210 God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Yttersjön SE653195151139 God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Ålsjön SE653225149416 God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Tisnaren SE653595151584 God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Bjälken SE653847151668 God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Bärle kanal SE654000150875 God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader) Gäringsjön SE654131150926 God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Vattendraget från Marsjön till Tisnaren SE654152150084 God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Marsjön SE654163150060 God ekologisk status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt) 1.2.2 Grundvatten Alla vattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 och god kvantitativ status 2015. 14(35) 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning 2.1.1 Tillstånd Marsjön och Gäringssjön har högst halter av näringsämnen, övriga sjöar med övergödningsproblematik har framförallt problem med växtplankton. Vattendragen med övergödningsproblem har sämre fosforvärden än god status, men påväxtalger med god status, vilket kan betyda att övergödningsproblemen inte är lika allvarliga under hela året. Tisnaren har bra halter av näringsämnen, men har en del problem med växtplankton som indikerar näringspåverkan. Tisnaren är ändå en sjö som har goda chanser att nå god ekologisk status till 2021. 15(35) Figur 5. Vattenförekomster i området som har miljöproblemet övergödning. 2.1.2 Förbättringsbehov För att nå god status med avseende på näringsämnen i hela området behöver fosfortillförseln till vatten minska med ca 300 kg, fördelat på Gäddån, Hunn och Bokvarnsån (figur 6). Fördelningen av förbättringsbehovet är beräknad utifrån de enskilda vattenförekomsternas åtgärdsbehov för att nå god status med utgångspunkten att minimera det totala åtgärdsbehovet inom avrinningsområdet. 16(35) Figur 6. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status. 17(35) 2.1.3 Källor till påverkan Som framgår av figur 7 så är fosforförluster från jordbruksmark den största källan i avrinningsområdet. Den andra betydande påverkanskällan som behöver åtgärdas är enskilda avlopp. 11% 1% 21% Enskilda avlopp Dagvatten 2% Jordbruk Skog 40% Avloppsreningsverk Övrigt 25% Figur 7. Källfördelning av fosfor för området. 2.1.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder 2010-2015 För närvarande har vi ingen färdig sammanställning av planerade och genomförda åtgärder. De åtgärder som genomförts genom landsbygdsprogrammet finns inlagda i VISS och redovisas inte här. Inventering av enskilda avlopp Föreslagna åtgärder I tabell 2 redovisas de åtgärder som föreslås för att nå god status i delområdet. Förutom de åtgärder som redovisas här har Jordbruksverket tagit fram en rapport med fler åtgärder på jordbruksmark. Åtgärderna som redovisas här omfattar enskilda avlopp samt ett antal åtgärder på jordbruksmark. De åtgärder som beräknats kunna leda till de största fosforminskningarna inom jordbruket är strukturkalkning, fosfordammar och anpassade skyddszoner. Eftersom de också är de mest kostnadseffektiva åtgärderna bör de genomföras i stor omfattning för att minimera de totala kostnaderna. Strukturkalkning är en både effektiv och billig åtgärd i all lerhaltig jordbruksmark. Den förbättrar åkermarkens struktur och kan leda till högre och jämnare skördar samt minskad bränsleåtgång vid jordbearbetning. Kostnaden uppvägs av ökade skördar och är därför satt till noll kronor per år. Anpassade skyddszoner på åkermark anläggs där risken för erosion och läckage är som störst. Därmed ökar effektiviteten per arealenhet för skyddszonen. Våtmarker och fosfordammar kan anläggas där hydrologin och topografin är lämplig. Rätt anlagda är de effektiva fosforsänkor. 18(35) Enskilda avlopp ska enligt svensk miljölagstiftning vara godkända upp till minst normal skyddsnivå. Kommunen kan kräva högre skyddsnivå i utsatta områden. De föreslagna åtgärderna i Nyköpingsån Tisnarens delområde uppskattas leda till en minskning med 1600 kg fosfor. Det är ca 1300 kg mer än vad som behövs för att nå god status (300 kg fosfor). Det är dock sannolikt att alla åtgärder som är föreslagna behövs för att nå god status i kustvattenförekomsterna där Nyköpingsån mynnar. Tabell 2. Åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet Åtgärdskategori Åtgärds- Enhet Effekt Kostnad Kostnadseffektivitet storlek storlek (kgP/år) (kr/år) (kr/kgP år) Strukturkalkning 260 Hektar 33 0 0 Anpassade skyddszoner på åkermark 140 Antal 100 43 000 420 Våtmark - fosfordamm 1,7 Hektar 140 82 000 600 2 3 700 1 800 Minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel Skyddszoner, 0-2 meter 3,5 Hektar 0,97 7 200 7 400 Åtgärdande av enskilda avlopp (EA) till normal skyddsnivå 620 Antal 180 3 300 000 19 000 Åtgärdande av EA från normal skyddsnivå till hög skyddsnivå 69 Antal 2 73 000 36 000 Våtmark för näringsretention 13 Hektar 4,6 200 000 44 000 460 3 700 000 SUMMA 2.2 Försurning 2.2.1 Tillstånd Inom avrinningsområdet har ett vattendrag (vattendraget från Holpen till Östjuten) av totalt 34 vattenförekomster försurningsproblem, det omfattas idag inte av kalkningsprogrammet. 2.2.2 Förbättringsbehov Förbättringsbehovet för försurning är hur mycket pH behöver höjas för att god status ska kunna nås utan kalkning. I försurningsbedömningen är delta-pH (∆pH) skillnaden mellan nuvarande pH och ett modellerat pH för år 1860 som tas fram med modelleringsverktyget MAGIC (ivl.se). För att få fram rätt ∆pH för kalkade vatten måste effekten från kalkningen räknas bort med hjälp av vattenkemisk data från närliggande, okalkade vatten. Förbättringsbehovets storlek har beräknats som ∆pH- 0,4 där 0,4 är gränsen mellan god och måttlig status. Inom avrinningsområdet har en vattenförekomst förbättringsbehov avseende på försurning, skillnaden mellan dagens pH och pH för god status bedöms till 1. Försurningsbedömningen innehåller en hel del osäkerheter och ∆pH behöver därför rimlighetsbedömas innan det kan ligga till grund för förbättringsbehovet för försurning. Bland annat bör hänsyn tas till om nuvarande pH-värde ligger över det vattenkemiska målet för kalkningen och om man riskerar biologiska värden om kalkningen trappas ner/avslutas. 19(35) Rimlighetsbedömning av ∆pH saknas för vattenförekomsten Förbättringsbehovets storlek bör därför inte anses som tillförlitligt innan en kompletterande bedömning har utförts. 2.2.3 Källor till påverkan Nedfallet av svavel är ca 2,8 kg/ha och år (medelvärde), vilket bedöms överskrida den mängd (ca 2,5 kg/ha och år) för vad skogsmarken tål inom området. Nedfallet av kväveoxider är ca 3,0 kg/ha och år (medelvärde), vilket är under gränsen (5 kg/ha och år) för vad skogsmarken tål inom området. 2.2.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Inga kalkningsåtgärder är genomförda eller planerade inom Tisnarens avrinningsområde. Föreslagna åtgärder Det föreslås en åtgärdsutredning på vattendraget från Holpen till Östjuten, eftersom orsaken till den eventuella försurningen är oklar. 2.3 Miljögifter 2.3.1 Tillstånd Samtliga vattenförekomster inom delområdet har god kemisk status exklusive kvicksilver. I vattenförekomsten Tisnaren förekommer recipientkontrollprovtagning, data har inte använts vid statusklassificeringen. Vidare arbetet bör fokuseras på kunskapshöjande aktiviteter såsom övervakning och insamling av dataunderlag. 2.4 Främmande arter Främmande arter finns i form av signalkräfta i vissa vattenförekomster i hela länet. Det går dock inte att avgöra i vilken utsträckning den ekologiska statusen påverkas. Därför får främmande arter ingen påverkan på den ekologiska statusen för någon vattenförekomst. 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska förändringar som är orsakade av människan och som påverkar hydromorfologin och därmed livsmiljöerna i ett vattenområde. Ingrepp i vattenmiljön som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring är exempel på den här typen av fysiska förändringar. Fysiska förändringar påverkar de hydrologiska och morfologiska processerna som skapar förutsättningarna för de akvatiska livsmiljöerna. De fysiska förändringarna indelas förändringar avseende konnektivitet, flöde och morfologi, beroende på vilken typ av fysisk påverkan de medför. I kartläggningen av fysisk påverkan har konnektivitet (vandringshinder) prioriterats, eftersom mer data finns tillgängligt. Kartläggningen avseende flöde och morfologi bygger främst på modellerad data respektive GIS-analyser och har därför en något lägre tillförlitlighet. Omfattningen av påverkan fångas ofta väl i analyserna men graden av påverkan är mer osäker. Vid klassificeringen har de hydrologiska och morfologiska parametrarna fått ett begränsat inflytande vid bedömningen av ekologisk status och inte ensamma påverkat utfallet. Detta medför att miljöproblemen kopplade till förändringar i flöde och morfologi är underskattade liksom behovet av åtgärder. Merparten av vattendragen i Nyköpingsån – Tisnarens avrinningsområde är påverkade av vandringshinder. I avrinningsområdet finns konnektivitetsförändringar i samtliga sjöar och vattendrag. Morfologiska förändringar finns i en sjö och sex vattendrag (figur 8). Inga flödesförändringar har identifierats via modelleringarna i kartläggningen. 20(35) Figur 8. Vattenförekomster där förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem. 2.5.1 Tillstånd Klassificering av ekologisk status sker genom bedömning av biologiska, hydromorfologiska, samt fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer. De hydromorfologiska faktorerna är stöd till de biologiska faktorerna och visar på antropogena förändringar i den akvatiska miljön genom påverkan på hydrologiska eller morfologiska förhållanden. Hydromorfologin består i sin tur av de tre kvalitetsfaktorerna konnektivitet, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd. 21(35) Konnektivitet Konnektivitet är ett mått på möjligheten för vattenlevande organismer eller landlevande organismer, med del av sin livscykel i vatten, att förflytta sig upp- och nedströms i vattendrag eller längs grunda områden i sjöar. Följden av bristande konnektivitet är att fiskar och andra vattenlevande arter inte längre kan röra sig fritt i vattensystemet. Konnektiviteten bedöms om möjligt utifrån vilka fiskarter med vandringsbehov man hittat i vattenförekomsten, i förhållande till vilka arter som borde finnas. De flesta fiskarter har ett behov av att vandra och vandrar mellan flera ytvattenförekomster under del av sin livscykel. I praktiken har man inte alltid haft tillgång till data som visar tillgången på fisk. Man har istället gjort en indirekt bedömning utifrån befintliga vandringshinders passerbarhet, vattenförekomstens placering i vattensystemet samt fiskars beteende. I Nyköpingsån – Tisnarens avrinningsområde finns totalt 21 artificiella vandringshinder enligt de karteringar som gjorts, varav samtliga i vattenförekomster. Vandringshindren utgörs av dammar. Statusklassificeringen i Nyköpingsån – Tisnarens avrinningsområde visar att åtta vattendrag har sämre än dålig god status med avseende på konnektivitet. När statusen är sämre än god innebär det att mer än 25 procent av de fiskarter som förväntas förekomma i vattenförekomsten saknas, för dålig status saknas 95 procent av förväntade arterna enligt de klassgränser som finns i bedömningsgrunderna (bilaga 3, HVMFS 2013:19). Hydrologisk regim Hydrologisk regim i vattendrag beskrivs av det hydrologiska tillstånd en vattenförekomst har med avseende på flödesvolym, flödesdynamik och tillgänglig flödesenergi. Flödesvolymen bestämmer vilken utbredning akvatiska habitat kan ha och därmed var de vattenlevande organismerna kan leva. Flödesdynamiken beskriver hur vattnets flöde varierar över tiden mellan låg-, medel- och högvattenföring. Flödesenergi är ett mått på kraften i det flödande vattnet som påverkar morfologin i vattendraget och skapar olika vattenmiljöer att leva i. Hydrologisk regim beskrivs av de underliggande parametrarna: volymsavvikelse, flödets förändringstakt samt vattenståndets förändringstakt, samt specifik flödesenergi. Statusklassificeringen i Nyköpingsån – Tisnarens avrinningsområde visar inte några vattenförekomster vattendrag har sämre än god status, med avseende på hydrologisk regim. Det bör dock noteras att bedömningarna baseras på modellerade data och behöver verifieras med mätdata för att få en större tillförlitlighet. Klassificeringarna har utförts av SMHI och baseras på beräkningar av dygnsvärden av vattenföring för vattendrag respektive vattenstånd för sjöar, för perioden 1981-2010. Beräkningarna har utförts med den hydrologiska modellen S-HYPE. Modellberäkningarna fångar årsregleringen i landets större magasin men tar inte hänsyn till korttidsregleringar för mindre vattendrag och sjöar, såsom vecko-, dygns- och timreglering. Ytterligare kartläggning behövs för att öka tillförlitlighet verifiera modellresultaten. Data om hur regleringen genomförs i praktiken är en viktig information för en korrekt klassificering. Morfologiskt tillstånd Morfologiskt tillstånd är förenklat en beskrivning av de fysiska förhållanden som råder i en vattenförekomst och hur de avviker i förhållande till ett referenstillstånd med ingen eller mycket lite mänsklig påverkan. Förändrad morfologi innebär att ingrepp skett vattenförekomsternas i djup, bredd eller läge. Morfologin innefattar även markanvändningen i vattenförekomstens omgivning. Till omgivningen räknas närmiljön och svämplanet. Närområdet är markområdet närmast en vattenförekomst, 30 meter från strand- eller vattenlinjen. För närområde anges den mänskliga påverkan som andel aktivt brukad mark och anlagda ytor. Svämplanet är den flacka ytan intill vattendraget eller sjön, vilket bildas genom återkommande översvämningar. För vattenförekomsterna i detta åtgärdsområde har de hydromorfologiskaparametrarna Vattendragets närområde och Svämplanets strukturer och funktion i vattendrag/sjöar, använts vid bedömningen. Dessa parametrar har sammansvägts till morfologiskt tillstånd enligt HVMFS 22(35) 2013:19. Statusklassificeringen är genomförd utifrån en GIS-analys över anlagda ytor och aktivt brukad mark. Analyserna visar på sämre än god status för sex vattendrag och en sjö i avrinningsområdet med avseende på morfologiskt tillstånd (figur 9). Vid en status som är lägre än god utgörs mer än 15 procent av närområdet/svämplanet av aktivt brukad mark eller anlagda ytor. För måttlig status är 15-35 procent av marken påverkad. Figur 9. Status avseende morfologiskt tillstånd i sjöar och vattendrag. 23(35) 2.5.2 Förbättringsbehov Konnektivitet Det finns två förbättringsbehov med avseende på konnektivitet vilka berör fem vattenförekomster Förbättringsbehovet har angetts som antalet vandringshinder som behöver åtgärdats i ett vattendrag. Flödesförändringar Inga förbättringsbehov med avseende på flödesförändringar. Morfologiska förändringar Förbättringsbehov med avseende på hydrologisk regim finns för fem sjöar i Tisnarens delområde inom Nyköpingsåns åtgärdsområde. Förbättringsbehovet har angetts till antal procent av närområdet/svämplan där markanvändningen bör minska. 2.5.3 Miljöproblem och källor till påverkan Konnektivitetsförändringar Vandringshinder är ett stort problem i Tisnarens avrinningsområde, då vandringshinder hindrar vattenorganismer att ta sig fram i vattendrag. Konnektivitetsförändringar utgör betydande påverkan i 14 vattenförekomster i avrinningsområdet (figur 10). Flödesförändringar I och med att statusklassificeringarna visar att inga vattenförekomster har sämre än god status med avseende på hydrologis regim finns heller inget miljöproblem avseende flödesförändringar. Klassificeringarna baseras på modellerade data som inte tar hänsyn till korttidsregleringar för mindre vattendrag och sjöar, såsom vecko-, dygns- och timreglering. Ytterligare kartläggning behövs för att verifiera modellresultaten men det finns en risk att de underskattar miljöproblemen avseende flödesförändringar i mindre vattendrag. För att förbättra klassificeringarna behövs mätdata eller uppgifter om hur regleringen genomförs i praktiken. Morfologiska förändringar Aktivt brukad mark och anlagda ytor i närområde och svämplan är ett stort miljöproblem med avseende på morfologiska förändringar. Dessa antropogena ingrepp har verkan på de fysikaliska processerna som påverkar vattnets omgivning och omformning av landskapet samt skapar strukturer och livsmiljöer för organismerna i vattendraget. I Nyköpingsån - Tisnarens avrinningsområde är det 15 vattenförekomster som är påverkade av morfologiska förändringar (figur 10). Kartläggningen av morfologiska förändringar i åtgärdsområdet grundar sig främst på GIS-analyser av påverkan i svämplan och närområde, som endast i enstaka fall kunnat verifieras med fältdata. Påverkan från markavvattningar eller rätningar och rensningar, som generellt är en betydande påverkanskälla i Norra Östersjöns vattendistrikt, finns inte med i kartläggningen. Avsaknaden av dataunderlag gör att miljöproblemet morfologiska förändringar troligen är underskattat. 24(35) Figur 10. Antalet vattenförekomster med fysiska förändringar i Nyköpingsåns och Tisnarens avrinningsområde. Genomförda och planerade åtgärder 2010-2015 Föreslagna åtgärder För att uppnå god ekologisk status med avseendet på fysisk påverkan krävs åtgärder riktade framförallt mot konnektivitetsförändringar och morfologiska förändringar (tabell 3). I båda fallen krävs vidare utredning och prioriteringar av arbetets genomförande och kostnader. Konnektivitetsförändringar Inom Eskilstunaåns utflödes åtgärdsområde finns vandringshinder som behöver åtgärdas. I åtgärdsförslagen är antalet vandringshinder per vattendrag angivna. Dessa kommer att bearbetas vidare till ett förslag per vandringshinder och då även innehålla kostnader. Flödesförändringar Inga åtgärder föreslås med avseende på flödesförändringar. Morfologiska förändringar Morfologiskpåverkan har inom åtgärdsområde orsakats av markanvändning inom närområdet och/eller svämplanets närområde. Inga åtgärder har föreslagits men en åtgärdsutredning föreslås för vidare arbete med miljöproblemet och kostnader för potentiella åtgärder. En åtgärdsutredning föreslås för vidare arbete med miljöproblemet och kostnader för potentiella åtgärder. En möjlig åtgärd för att åtgärda närområde och svämplan som är påverkade av mänsklig verksamhet är att anlägga ekologiskt funktionella kantzoner. Med kantzoner avses strandzonen samt det markområde som direkt påverkar vattendraget, normalt mellan 15-30 meter. Den ekologiska funktionen i vattendragen påverkas bl.a. av beskuggning, nedfall av organiskt material och en filtrering av sediment, närsalter, vatten m.m. Åtgärden innebär förenklat att man skapar en zon med naturlig mark närmast vattendraget. Kantzonenen anpassas till området och kan vara öppen mark, betesmark, bevuxen med buskar eller skog. Generellt gäller att en varierad strandzon förbättrar livsmiljön i vattenförekomsten. 25(35) Tabell 3. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet Miljöproblem Åtgärdskategori Antal Åtgärdsstorlek Enhet åtgärder Kostnad (SEK/år) Konnektivitet 230 000 SUMMA Fiskväg eller utrivning av vandringshinder 4 Meter 4 230 000 26(35) 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Näringsämnen Samtliga grundvattenförekomster inom avrinningsområdet har god kemisk status. Det finns dock stora kunskapsluckor om tillståndet. 3.2 Miljögifter 3.2.1 Tillstånd Samtliga grundvattenförekomster inom avrinningsområdet har god kemisk status. Det finns dock stora kunskapsluckor om tillståndet. Fyra förekomster är potentiellt föroreningsbelastade. 3.2.2 Förbättringsbehov 3.2.3 Källor till påverkan Markanvändning och vägar. 3.2.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder 2010-2015 Föreslagna åtgärder Vägåtgärder och utreda behov av marksanering. 3.3 Klorid 3.3.1 Tillstånd Samtliga grundvattenförekomster inom avrinningsområdet har god kemisk status. En förekomst riskerar dock att inte nå god kemisk status utifrån främst potentiellt påverkanstryck från saltad väg. Det finns dock stora kunskapsluckor om tillståndet och mer verifierande och kartläggande undersökning behövs. 3.3.2 Förbättringsbehov 3.3.3 Källor till påverkan Saltad väg. 3.3.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder 2010-2015 Föreslagna åtgärder Vägåtgärder, minskad användning av vägsalt. 27(35) 3.4 Förändrade grundvattennivåer Den kvantitativa status är i överlag god i regionen som helhet men det råder stor kunskapsbrist, t ex om påverkan på grundvattenberoende ekosystem och förekomst av relikt havsvatten vid stora uttag. 28(35) 4 Otillräckligt dricksvattenskydd Yt- och grundvattenförekomster som ger mer än 10 m3 i uttag per dag i genomsnitt eller som betjänar mer än 50 personer, eller som är avsedda för sådan framtida användning, är dricksvattenförekomster och skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning Tabell 4. Befintliga vattenskyddsområden i åtgärdsområdet. De vattenskyddsområden som inrättades före Miljöbalkens ikraftträdande kan vara i behov av revidering och bör därför ses över. Kommun Antal allmänna vattentäkter Skydd enligt Miljöbalken Finnspång 4 4 Vingåker 1 Skydd enligt vattenlagen Skydd med lokala föreskrifter Saknar skydd 1 Siffrorna i tabellen är inte kvalitetsgranskade och kommer att revideras till beslutsversionen och är beroende av information från kommuner, speciellt antal allmänna vattentäkter inklusive reservvattentäkter. 4.2 Åtgärder Se över de vattenskyddsområden som inrättades med stöd av vattenlagen (tabell 4). Inrätta nya vattenskyddsområden i samråd med berörda kommuner vid behov. 29(35) 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning 5.1 Nitratkänsliga områden De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas är att: det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd, 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig Den totala kostnaden för att nå god ekologisk status i Köpingsåns avrinningsområde uppgår till ca fyra miljoner kronor (tabell 5). Den övervägande delen av kostnaderna, 3,7 miljoner kronor handlar om att minska övergödningen i avrinningsområdet. Resterande del av kostnaderna handlar framförallt om att åtgärda fysisk påverkan. Tabell 5. Sammanfattning av effekter, kostnader och kostnadseffektivitet Åtgärder för miljöproblem Övergödning Omfattning Kostnad (kr/år) a (antal vfk) 10 3 700 000 Fysisk påverkan 3 230 000 Miljögifter - - Otillräckligt dricksvattenskydd 1 30 000 Försurning 0 0 Miljöproblem i grundvatten 4 - Övrigt Summa 3 960 000 a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. I tabell 6 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med 30(35) åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. Om Jordbruksverket t.ex. inför en föreskrift för genomförandet av strukturkalkning, åtgärd SJV 3a, så behöver kommunerna genomföra tillsyn, åtgärd KOM 2, för att se till att lagstiftningen följs. Dessutom behöver Jordbruksverket utveckla sin tillsynsvägledning till länsstyrelserna, åtgärd SJV 6 och länsstyrelserna behöver ge kommunerna tillsynsvägledning, åtgärd LST 1.7. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december 2018. Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen 2021. 31(35) Tabell 6. Föreslagna fysiska åtgärder, vilka miljöproblem de har effekt på, vilken åtgärd (nr) i åtgärdsprogramet som ska leda till att styrmedel för åtgärderna genomförs, vilket styrmedel som ska leda till de fysiska åtgärderna samt vilka myndigheter som är ansvariga Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast SJV 3a KOM 2 Utvecklas av SJV Tillsyn 2016 2018 LST 4 LST 7 Tillsynsvägledning Tillsyn SJV 4 SJV 5a SJV 3c KOM 2 Tillsynsvägledning Tillsynsvägledning Utvecklas av SJV Tillsyn LST 4 LST 7 Tillsynsvägledning Tillsyn SJV 4 SJV 5a SJV 3j SJV 1 KOM 2 Tillsynsvägledning Tillsynsvägledning Utvecklas av SJV Information Tillsyn LST 4 LST 5a LST 8d SJV 3f-i KOM 2 Tillsynsvägledning Information Plan Utvecklas av SJV Tillsyn Jordbruksverket Finspångs, Vingåkers och Katrineholms kommun Länsstyrelsen i Östergötlands- och Södermanlands län Jordbruksverket Jordbruksverket Jordbruksverket Finspångs, Vingåkers och Katrineholms kommun Länsstyrelsen i Östergötlands- och Södermanlands län Jordbruksverket Jordbruksverket Jordbruksverket Jordbruksverket Finspångs, Vingåkers och Katrineholms kommun Länsstyrelsen i Östergötlands- och Södermanlands län LST 4 LST 7 Tillsynsvägledning Tillsyn SJV 4 SJV 5a SJV 3j SJV 1 LST 4 LST 5a LST 8d Tillsynsvägledning Tillsynsvägledning Utvecklas av SJV Information Tillsynsvägledning Information Plan Övergödning Strukturkalkning Anpassade skyddszoner Fosfordammar Anpassad stallgödsling Våtmarker 32(35) Jordbruksverket Finspångs, Vingåkers och Katrineholms kommun Länsstyrelsen i Östergötlands- och Södermanlands län Jordbruksverket Jordbruksverket Jordbruksverket Jordbruksverket Länsstyrelsen i Östergötlands- och Södermanlands län 2017 2018 2017 2017 2016 2018 2017 2018 2017 2017 2016 2017 2018 2017 2016 2016 2016 2018 2017 2018 2017 2017 2016 2017 2017 2016 2016 Enskilda avlopp till godkänd standard HaV 1 Utvecklas av HaV KOM 1 KOM 8 Tillsyn och prövning Plan LST 2 LST 8 Tillsynsvägledning Plan HaV 1 Utvecklas av HaV KOM 3 KOM 1 Tillsyn Tillsyn och prövning LST 2 LST 8 Tillsynsvägledning Plan KOM 8 Plan SJV 3d SJV 1 LST 4 LST 5a LST 8d Utvecklas av SJV Information Tillsynsvägledning Information Plan Kalkning av sjöar och vattendrag HAV 3 Statligt bidrag Minskad deposition av försurande ämnen från internationella källor som sjöfart och koleldning NV 5 Minskad deposition av försurande ämnen från svenska källor NV 6 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket 2018 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Södermanlands län 2018 Minskad försurning från skogsbruket SKS 7 Utvecklas av SKS Skogsstyrelsen 2016 NV 3 SKS 6 LST 1a KOM 1a Tillsynsvägledning Plan Tillsyn och prövning Tillsyn Naturvårdsverket Skogsstyrelsen Länsstyrelsen Kommunen 2017 2016 2017 2017 STEM 1 Vägledning Energimyndigheten och Havs- och 2016 Enskilda avlopp till Hög skyddsnivå Skyddszoner Havs- och Vattenmyndigheten Finspångs, Vingåkers och Katrineholms kommun Länsstyrelsen i Östergötlands- och Södermanlands län Havs- och Vattenmyndigheten Finspångs, Vingåkers och Katrineholms kommun Länsstyrelsen i Östergötlands- och Södermanlands län Finspångs, Vingåkers och Katrineholms kommun Jordbruksverket Jordbruksverket Länsstyrelsen i Östergötlands- och Södermanlands län 2016 Havs- och Vattenmyndigheten 2016 2018 2018 2017 2016 2016 2018 2018 2017 2016 2018 2016 2017 2017 2016 2016 Försurning Naturvårdsverket Miljögifter Utsläppsreduktion av miljögifter Fysisk påverkan Fiskväg/utrivning av vandringshinder 33(35) Ekologiskt funktionella kantzoner Dricksvattenskydd Skydd mot saltpåverkan i grundvatten Vattenskyddsområde Vattenförsörjningsplan Riskförebyggande vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten Kammarkollegiet Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen Riksantikvarieämbetet; Havs- och vattenmyndigheten Trafikverket HaV 4 Vägledning 2016 KK LST 1 LST 3 LST 7 LST 8 LSt 9 LST 13 RAÄ/HaV Vägledning Tillsyn och prövning Tillsyn och prövning Tillsyn och prövning Tillsyn Tillsyn Utveckling Vägledning TRV 2 KOM 9 HaV 6 Vägledning Administrativ Administrativ BV 1 Vägledning, annat Boverket 2016 TRV 3 Genomföra åtgärder Trafikverket 2018 LST 11 Tillsyn Länsstyrelsen i Södermanlands län 2018 KOM 7 Initiativ LMV 1 Utvecklas av LMV Livsmedelsverket 2016 GL 2 Tillsyn Generalläkaren 2018 HAV 7 Tillsynsvägledning 2016 LST 12 Tillsyn, initiativ KOM 6ac Tillsyn, initiativ Havs- och vattenmyndigheten Länsstyrelsen i Södermanlands län Vingåker BV 1c Vägledning Boverket 2016 LST 12 Initiativ Länsstyrelsen i Södermanlands län 2018 TRV 4 Genomföra åtgärder Trafikverket 2018 KOM 1 Tillsyn, egenkontroll 2016 2018 2018 2018 2016 2016 2016 2016 2016 2018 2016 2018 34(35) 2018 2018 2018 35(35)
© Copyright 2024