1. No category

Styrelsen 2015-06-11
Kallelse till Kommunförbundet Norrbottens styrelsesammanträde
Ordinarie ledamöter i Kommunförbundet Norrbottens styrelse kallas till
sammanträde
Tid: Den 11 juni 2015 klockan 10.00
Plats: Kommunförbundet Norrbottens lokaler, Kungsgatan 23 B
(granne med SVT, nära gamla Posthuset)
OBS! Ledamot som kommer innan 09.30 eller efter att mötet inletts ombeds ringa
0920-205400 för att få porten upplåst.
Program och föredragningslista med tillhörande handlingar bifogas. Handlingarna
finns även tillgängliga på webbplatsen www.bd.komforb.se Se Politisk
organisation – Styrelsen – Kallelser mm
Delgivningar redovisas endast på webbplatsen enligt styrelsens beslut.
Ordinarie ledamot som inte kan närvara ombeds kalla sin ersättare och meddela
detta till Kommunförbundet Norrbottens kansli på telefon 0920-205400 eller epost: [email protected]
KOMMUNFÖRBUNDET NORRBOTTEN
Britta Flinkfeldt Jansson
Ordförande
/Kjell-Åke Halldén
Styrelsen 2015-06-11
Föredragningslista för styrelsens sammanträde
1.
Val av justerare
2.
Föredragningslista
3.
Styrelsen konstituerar sig
Bilaga: PM
4.
Riktlinjer för förvaltning av Kommunförbundet Norrbottens kapital
Bilagor: a) PM, b) Förslag enligt rubrik
Muntlig information av Axel Håkansson, Private Banking, Swedbank.
5.
RFSL Luleå och Norrbotten informerar om sin verksamhet
Muntlig information av Sophie Gunnarsson, RFSL Norrbotten
6.
Lantmäteriet omorganiserar
Muntlig information av enhetschef Torbjörn Berglund, Lantmäteriet.
7.
Stämmodirektiv, Arvidsjaurs kommun
Bilagor: a) PM, b) Stämmodirektiv, Arvidsjaurs kommun
8.
Sammanträdesplan
Bilaga: PM
9.
Kommunernas avgifter 2016
Bilaga: PM
10. Samverkan mot våld, reviderad basnivå
Bilagor: a) PM, b) Förslag enlig rubrik
11. Överenskommelse om skyddat boende
Bilagor: a) PM, b) Förslag enlig rubrik
12. Slutrapport Framtidens besöksnäring
Bilagor: a) PM, b) Rapport enligt rubrik
13. Naturbruksavtalet
Muntlig information av Marita Björkman, kansliet
14. Överenskommelse mellan Norrbottens läns landsting och Norrbottens
kommuner om ansvarsfördelning vid vaccinationer inom det svenska
vaccinationsprogrammet
Bilagor: a) PM, b) Förslag enligt rubrik
15. Val av ledamot till Socialberedningen
Bilaga: PM
Styrelsen 2015-06-11
16. Val av ledamot till Samverkansberedningen
Bilaga: PM
17. Val av ledamot Samrådsgrupp Naturbruk
Bilaga: PM
18. Delgivningar
Se www.bd.komforb.se – Politisk organisation – Styrelse – Kallelser mm.
Direktlänk: www.bd.komforb.se/4.12309acd112d7f477ef8000863.html
19. Rapporter
Rapport från Tillväxtberedningen
Rapport från Barn- och utbildningsberedningen
Rapport från Socialberedningen
Rapport från Kulturberedningen
Direktörens rapport
20. Jämställdhetsintegrering med fokus på omvärldsbevakning
Muntlig information av Gertrud Åström, tidigare regeringens
jämställdhetsutredare.
Ärende 3
Plats för noteringar:
Styrelsen konstituerar sig
Konstituerande styrelsesammanträde hålls efter att Förbundsfullmäktige utsett
styrelsen.
Styrelsen beslutade 2015-03-05, § 33
Att
styrelsen konstituerar sig i samband med sammanträdet i juni
Att
styrelsens ledamöter inte bjuds in till Förbundsfullmäktiges sammanträde
Under det konstituerande styrelsesammanträdet fördelar styrelsen normalt uppdrag
till representanter för förbundet. Dessa ärenden har styrelsen behandlat redan under
sammanträdet 2015-01-12. I och med det finns inga ärenden att behandla i samband
med att styrelsen konstituerar sig.
Presidiet föreslår styrelsen besluta
Att
styrelsen konstituerat sig
Ärende 4
Plats för noteringar:
Riktlinjer för förvaltning av Kommunförbundet Norrbottens
kapital
Kommunförbundet Norrbotten förfogade 2014-12-31 över 26 144 353 kronor,
varav eget kapital var 9 608 719 kronor. Förbundet saknar riktlinjer för
förvaltning av kapital.
Kansliet har utarbetat bilagt förslag till riktlinjer med bland annat nedanstående
detaljregler:






Styrelsen fattar beslut om ändring av dessa riktlinjer.
Styrelsen tillsätter i förekommande fall en kapitalplaceringsgrupp.
Kapitalplaceringsgruppen om sådan tillsatts, ska informera styrelsen om
aktuella placeringar.
Kapitalplaceringsgruppen om sådan tillsatts, ska informera styrelsen mellan
styrelsesammanträdena om något extraordinärt skulle inträffa.
Direktören äger rätt att besluta om köp och försäljning inom gällande policy.
Förvaltningspartners skall vara bank.
Alla värdepapper som Kommunförbundet Norrbotten införskaffar skall kunna
handlas på marknadsplats till förutbestämda lösenkostnader (vara likvida).
Kansliet föreslår
Att styrelsen bifaller förslaget
Riktlinjer för förvaltning av Kommunförbundet Norrbottens
kapital
§1
Allmänt
Dessa riktlinjer avser förvaltningen av Kommunförbundet Norrbottens kapital.
§2
Tillåtna tillgångsslag
I kapitalförvaltningen får följande tillgångsslag förekomma.

Kapitalet får maximalt vara placerat till 30 % i icke räntebärande instrument
(aktierelaterade instrument och alternativa investeringar), men kan vara
placerat till 100 % i räntebärande instrument.
Räntebärande finansiella instrument
Detta tillgångsslag kännetecknas av låg risk och är därmed ett instrument som bör
ge lägre avkastning på lång sikt. Med räntebärande värdepapper avses:






Inlåning bank
Statsskuldväxlar
Företagsobligationer och företagscertifikat
Inteckningslån, andra skuldförbindelser med betryggande säkerhet
Konverteringslån, förlagslån
Räntefonder
Enskilda ränteplaceringar tillåts endast i svenska
kort-/långfristiga räntebärande värdepapper enligt följande:
Emittent
Max andel per
emittent
Max andel per
kategori
Svenska staten, statliga verk och helägda
100 %
100 %
Dotterbolag
Svenska banker och dess helägda
100 %
100 %
Kreditmarknadsbolag
Svenska kommuner och landsting samt
25 %
100 %
dess helägda bolag
Övriga emittenter med rating av Standard
& Poor’s till lägst:
BBB-/Baa3*
25 %
100 %
* saknas Standard & Poor´s rating skall Moody´s rating tillämpas
Duration på direktinvesteringar räntebärande tillgångsslag bör vara mellan 0-7 år
Räntefonder tillåts. Dessa skall stå under tillsyn av Finansinspektionen eller
motsvarande myndighet i utlandet.
Alternativa investeringar
Med alternativa investeringar avses finansiella instrument relaterade till råvaror,
private equity, infrastrukturtillgångar, kapitalskyddade placeringar, fastigheter
samt övriga finansiella instrument som inte omfattas av Aktierelaterade finansiella
instrument eller Räntebärande finansiella instrument ovan. Med alternativa
investeringar avses även aktier som inte är upptagna till handel på en reglerad
marknad eller MTF.


Kommunförbundet Norrbotten ska vid köp av nominellt kapitalskydd
produkter nyttja emittenterna Kommuninvest, Svensk Exportkredit samt
Svenska banker. Om emittent av kapitalskyddade produkter är svenska
banker ska emittent ha lägst (A-) rating enligt Standard & Poor eller
likvärdigt kreditvärderings institut.
Kapitalskydd produkter bör köpas på poster om minst 100.000:-, med en
högsta överkurs om 10%.
Aktierelaterade finansiella instrument
 Svenska aktier
 Aktiefonder
 Aktierelaterade certifikat omfattar endast Norden
Aktierelaterade finansiella instrument omfattar aktier, aktierelaterade finansiella
instrument (exempelvis certifikat) och fonder vilka i huvudsak placerar på
aktiemarknaden. Placeringar ska endast ske i aktierelaterade finansiella instrument
upptagna till handel på reglerad marknad i Sverige eller i utlandet som står under
tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ.
Övriga riktlinjer för förvaltningen
Utlåning av värdepapper
Utlåning av värdepapper i portföljen är ej tillåtet.
Investeringsfonder och utländska fonder
Investeringsfonder och utländska fonder avseende tillgångsslagen ovan får
utnyttjas i förvaltningen. Dessa skall stå under tillsyn av Finansinspektionen eller
motsvarande myndighet i utlandet.
§3





Detaljregler
Styrelsen fattar beslut om ändring av dessa riktlinjer.
Styrelsen tillsätter i förekommande fall en kapitalplaceringsgrupp.
Kapitalplaceringsgruppen om sådan tillsatts, ska informera styrelsen om
aktuella placeringar.
Kapitalplaceringsgruppen om sådan tillsatts, ska informera styrelsen mellan
styrelsesammanträdena om något extraordinärt skulle inträffa.
Direktören äger rätt att besluta om köp och försäljning inom gällande policy.
Förvaltningspartners skall vara bank.

Alla värdepapper som Kommunförbundet Norrbotten införskaffar skall kunna
handlas på marknadsplats till förutbestämda lösenkostnader (vara likvida).
Ärende 7
Plats för noteringar:
Stämmodirektiv till Kommunförbundet Norrbottens
förbundsfullmäktige 23 april 2015
Lotta Åman, (s), Arvidsjaur, och Bjarne Hald, (c), Arvidsjaur har till
Förbundsfullmäktige inlämnat rubricerad skrivelse.
Förbundsfullmäktige beslutade 2015-04-23, § 17,
Att ärendet överlämnas till styrelsen
Att ärendet därefter läggs till handlingarna
Datum
Arvidsjaurs kommun
Arviesj úvrien komm uvdna
20r5-04-21
Handläggare
Kommunftirbundet Norrbottens
fürbundsfullmäktige
Direktval
Stämmodirektiv till Kommunfìirbundet Norrbottens fürbundsfullmäktige
23 april2015
Det är enligt lag varje kommunal verksamhets skyldighet att löpande kontrolleru att
den verksamhet man bedriver är kostnadseffektiv. Det är också en skyldighet att i de
olika nämndernas årsredovisningar fiir medborgarna redovisa kvalitén i
verksamheten och hur pengarna har använts.
Med anledning av den finansieringsmodell som används i Kommunft)rbundet
Norrbotten låter inte detta sig göras. Ingen av de verksamheter som kommunerna
deltar i redovisas separat, och därmed kan ingen kontroll av kostnadseffektivitet ske,
och ej heller redovisning till medborgarna. Därlor är det Arvidsjaurs kommuns åsikt
att ätergä till tidigare redovisningsforfarande, vilket innebär särredovisning från och
med2016 av de verksamheter som ingår i medlemsavgiften, som MediaCenter, FouI
etc. Detta ska specificeras i årsredovisning och på faktura till kommunerna.
Kommunfullmäktige i Arvidsjaur beslutade 2015-04-14 att till Kommunfi)rbundets
fürbunds fu llmäkti ge avge ftilj ande stämmodirektiv;
Från och med20l6 ska samtliga verksamheter som ingår i Kommunftirbundet
Norrbotten särredovisas med nettokostnad
Specificering av intäkter och kostnader ska ske i årsredovisning och fordelning
av kommunens avgifter for Kommunfürbundets kansli, MediaCenter samt FoUi
skall ske på faktura till kommunerna.
JArne
Ombud Arvidsjaurs kommun
Postadress
933
8I
ARVIDSJAUR
Arvidsjaurs kommun
Telefon
Telefax
E-post
Plusgiro
0960-l 55 00, växel
0960-129 40
konunun@arvidsjaur. se
600 68-4
Ärende 8
Plats för noteringar:
Sammanträdesplan 2015-2016
Styrelsen beslutade 2015-03-05 om följande sammanträdesdagar under resten
av året:
11 juni
17 september
29 oktober
10 december
Under dialogmötet med riksdagsledamöterna 2015-01-12 föreslogs nästa
dialogmöte hållas 2016-01- 11.
Ordföranden föreslår att de planerade sammanträdena den 17 september och
29 oktober slås samman till ett sammanträde den 15 oktober samt att det
planerade sammanträdet den 10 december flyttas till den 11 december.
Orsaken är att både ordföranden och förste vice ordföranden fått andra
uppdrag de aktuella datumen.
Ordföranden konstaterar att måndag är den vanligaste veckodagen för
kommunernas fullmäktige, styrelse och nämndssammanträden och föreslår
därför att styrelsen diskuterar om den måndagen den 11 januari 2016 är ett
lämpligt datum för dialogmöte med riksdagsledamöterna.
Ärende 9
Plats för noteringar:
Kommunernas avgifter år 2016
Föreligger förslag till medlemskommunernas avgifter år 2016.
Förbundsfullmäktige har 2015-04-23 beslutat att avgiften för
2016 ska vara oförändrad, alltså 1,45 promille av skatter och
bidrag 2015. Nedanstående siffor är beräknade av Sveriges
Kommuner och Landsting
Summa skatter
och bidrag 2015
(tkr)
Totalsumma
2016
Jämförande
summa 2015
Arjeplog
Arvidsjaur
Boden
Gällivare
Haparanda
Jokkmokk
Kalix
Kiruna
Luleå
Pajala
Piteå
Älvsbyn
Överkalix
Övertorneå
168 253
359 562
1 393 274
944 864
499 480
280 185
842 473
1 198 085
3 552 914
380 701
1 911 896
427 602
195 840
277 794
243 967
521 365
2 020 247
1 370 053
724 246
406 268
1 221 586
1 737 223
5 151 725
552 016
2 772 249
620 023
283 968
402 801
241 550
511 174
1 984 696
1 337 793
706 044
406 068
1 192 538
1 681 806
5 019 530
540 908
2 674 660
604 167
280 098
395 196
Totalt länet
12 432 923
18 027 738
17 576 228
Kommun
Ärende 10
Plats för noteringar:
Samverkan mot våld, reviderad basnivå
Föreligger förslag enligt rubrik. Ändringar jämfört med nuvarande
basnivå är markerade med rött.
Socialberedningen samt Barn- och utbildningsberedningen har 2015-0506 beslutat föreslå styrelsen bifalla förslaget
Basnivå avseende
samverkansmyndigheters insatser vid
mäns våld mot kvinnor och våld i nära
relation
Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med
god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd, stöd
och behandling, oavsett i vilken kommun brottet aktualiseras. I syfte
att uppnå god kvalitet i hela länet och med möjlighet till uppföljning
har samverkansmyndigheterna i Norrbotten upprättat en gemensam
och tydlig basnivå avseende insatser vid våld i nära relation.
Reviderad 23 mars 2015
Beslut av länsstyrgruppen april 2015
Basnivå för kommuner i Norrbotten insatser
Basnivån för kommunens insatser utgår dels från Socialtjänstlagen 5 kap §11 och
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för socialnämndens arbete med våldsutsatta
kvinnor och barn som bevittnar våld (SOSFS 2014:4), dels från socialstyrelsens handbok Våld.
Socialnämnden har ansvar för att ta ett helhetsgrepp när det gäller frågan om våld i nära
relationer.

Socialnämnden ska ha en handlingsplan och i den fastställa uppföljningsbara mål
avseende våld i nära relation, enligt föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2014:4.

Lättillgänglig information på kommunens hemsida om vart personer utsatta för
våld i nära relationer, våldsutövare och närstående kan vända sig för stöd och
hjälp.

Personal inom socialtjänstens samtliga verksamhetsområden ska ha adekvat
kompetens och medvetenhet om våldsutsatthet, inklusive särskilda behov hos
sårbara grupper. Den personal som direkt ansvarar för att genomföra insatser ska
ha fördjupad kompetens.

Anställda inom kommunens verksamheter som omfattas av hälso- och
sjukvårdslagen ska ha kunskap om våld och andra övergrepp av eller mot
närstående och förmåga att omsätta kunskaperna praktiskt.

Personal inom utbildningsområdet behöver särskild kunskap vid oro/misstanke om
att barn far illa på grund av upplevelser av våld i nära relationer.

Vid utredning av den våldsutsatta vuxna och barn som bevittnat våld behov av stöd
och hjälp ska särskilda utredningsmodeller och bedömningsinstrument användas
som stöd i arbetet.

Utsatta vuxna och barn som bevittnat våld ska erbjudas särskilda insatser mot våld
som kan behöva kombineras med socialtjänstens övriga bistånd. Socialtjänsten ska
kunna erbjuda följande särskilda insatser riktade mot våld:
-
Skyddat boende.
Tillfälligt boende för den våldsutsatta vuxna med kvalificerad personal och som har
skyddsanordningar, t.ex. larm och lås.
-
Information om skydd, råd, stöd, behandling och polisanmälan ska ges i så tidigt
skede som möjligt. Information behöver bl.a. vara tillgänglig för personer med olika
funktionsnedsättningar, på lätt svenska och olika språk. Information riktad till barn
ska anpassas efter barnets mognad och förmåga.
-
Råd, stöd och behandling, individuellt eller i grupp, särskilt riktad mot våld ska
erbjudas utsatta vuxna och barn samt barn som bevittnat våld.
Reviderad 23 mars 2015
Beslut av länsstyrgruppen april 2015
-
Hjälp vid kontakt med andra myndigheter och förmedling av kontakt med
frivilligorganisationer.
-
Socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden ska gemensamt utforma rutiner
för att säkerställa barns skolgång i samband med vistelse i tillfälligt boende eller
skyddat boende, som bedrivs av ideell organisation eller inom ramen för kommunal
verksamhet.

Våldsutövare ska erbjudas stöd och behandling individuellt eller i grupp.
Att erbjuda och ge insatser till dem som utövar våld är en viktig del i arbetet för att
förebygga och motverka våld.

Socialnämndens insatser för den enskilde ska vid behov utformas och genomföras i
samverkan med myndigheter och andra aktörer och nämnden ska aktivt verka för
att samverkan kommer till stånd.

Kartläggning av omfattningen av våld i nära relation.
Socialnämnden ska analysera om utbudet av insatser och andra sociala tjänster som
erbjuds våldsutsatta och barn som bevittnat våld svarar mot behoven i kommunen
(SOSFS 2014:4).
Den kartläggning av omfattningen av våld eller andra övergrepp mot kvinnor av
närstående och barn som bevittnat våld som socialnämnden regelbundet ska göra
(SOSFS 2014:4), är ytterligare ett område där socialtjänstens samverkan med
myndigheter och andra aktörer är viktig, bl.a. när det gäller att genomföra olika slags
datainsamlingar.
Basnivå för Norrbottens läns landsting
Basnivån för landstingets insatser utgår från Patientlagen, SOSFS 2014:4 och Sveriges
kommuner och landstings positionspapper ”För kvinnofrid – mot våld i nära relationer” samt
rekommendationer från Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitets.

Landstinget har en anvisning för arbetet med våld i nära relation.

Personal inom landstingets verksamheter: primärvård, akutsjukvård, barnsjukvård,
samt vuxenpsykiatri ska ha grundläggande kompetens och medvetenhet om
våldsutsatthet. Den personal som direkt ansvarar för att genomföra insatser ska ha
fördjupad kompetens.

Frågan om utsatthet av våld i nära relation ska rutinmässigt ställas och
dokumenteras i journalen.
Reviderad 23 mars 2015
Beslut av länsstyrgruppen april 2015

Landstinget har ett ansvar att identifiera utsatta barn. Barnen ska erbjudas
omedelbara och förstärkta insatser utifrån barnets specifika behov. Arbetet sker i
samverkan mellan landsting, kommun och rättsväsendet.

Personal inom hälso- och sjukvården har skyldighet att vid oro/misstanke om att
barn far illa, omedelbart göra en skriftlig anmälan enligt Socialtjänstlagen kap14 § 1
samt Hälso- och sjukvårdslagen § 2c, § 2f samt § 2g.

Vid undersökning av våldsutsatta kvinnor och barn, samt barn som bevittnat våld
ska upprättande riktlinjer och rutiner följas.

Dokumentation av våldsutsatthet ska genomföras enligt upprättade riktlinjer och
rutiner.

Landstinget ska erbjuda följande särskilda insatser riktade mot våld:
-
Information om polisanmälan, skydd, råd, stöd och behandling.
Lättillgänglig information på landstingets hemsida om vart våldsutsatta, våldsutövare
samt anhöriga till våldsutövare kan vända sig för stöd och hjälp till behandling.
Information till barn enligt hälso- och sjukvårdslagen § 2g.
Information ska finnas på webbportalen Råd om vård 1177.
Utsatta kvinnor och barn samt barn som bevittnat våld ska erbjudas råd och stöd,
samt vid behov behandling särskilt riktad mot våld. Detta sker individuellt eller i
grupp.
Hjälp vid kontakt med andra myndigheter och förmedling av kontakt med
frivilligorganisationer.
-
-
Basnivå för Åklagarkammaren
Åklagaren leder alltid och ansvarar för utredningar om misstänkt brott mot nära anhörig och
mot målsäganden under 18 år samt utredningar om kontaktförbud. Åklagare tar biträde av
polismyndigheten för att vidta åtgärder under respektive utredning som exempelvis förhör
med olika bevispersoner. Åklagarmyndigheten och polismyndigheten är olika myndigheter
med olika ansvar. Åklagaren arbetar med fokus på såväl brottsoffer som förövare och under
krav på att iaktta objektivitet och rättssäkerhet.

Att utredningarna håller så hög kvalité som möjligt så att lagföring kan ske.

Att åklagare strävar efter närvaro vid förhör med målsäganden under 18 år för en
snabb och rättssäker utredning av misstänkt brott.

Att barn uppmärksammas i utredningar som brottsoffer i brottsskadelagens
mening.
Reviderad 23 mars 2015
Beslut av länsstyrgruppen april 2015

Att barnens situation utreds, dokumenteras och uppmärksammas som försvårande
omständighet vid lagföring.

Att utredning och lagföring sker av brott mot målsäganden under 18 år inom tre
månader.

Att utredning och lagföring sker av brott mot målsäganden över 18 år inom sex
månader.

Att framställan sker till domstol om förordnande av målsägandebiträde, offentlig
försvarare och särskild företrädare för barn sker så snart som möjligt.

Att målsägandens skadeståndstalan förs i domstol.

Att de inblandade parterna bemöts på ett korrekt och empatiskt sätt.

Att pröva ansökningar om kontaktförbud.

Att åklagare medverkar i samverkansgrupper och bidrar med sin kompetens i olika
sammanhang i den utsträckning det är möjligt.
Basnivå för Region Nord – Polisområde Norrbotten insatser vid mäns våld
mot kvinnor och våld i nära relation
Polisen har tillsammans med Åklagarmyndigheten ansvar för brottsutredningen.

Effektivt ingripande, bedömning av risk, skydd av den utsatte. Initial riskanalys ska
göras av den polis som först möter med den utsatte.

Strukturerad riskanalys ska göras i enlighet med RPS riktlinjer och i samband med
bedömd risk erbjuds säkerhetssamtal/motiverande samtal.

Skyndsamt informera om rätten till målsägande biträde vid vissa brott.

Genomföra brottsutredningar på ett effektivt och säkert sätt med beaktande av de
fyra kända framgångsfaktorerna:
-
det finns vittnen som på något sätt styrker den utsattes berättelse,
förmår den utsatte att delta i den fortsatta utredningen,
dokumentera skador,
den misstänkte medger brottet åtminstone till viss del
Reviderad 23 mars 2015
Beslut av länsstyrgruppen april 2015

Rutinmässigt informera, stödja och hjälpa den utsatte att få kontakt med
samhällets stödinstanser som kan ge hjälp vad gäller skyddat tillfälligt boende,
ekonomiskt och socialt stöd för den utsatte.

Vid misstanke om brott i nära relation där barn finns med, ska alltid en anmälan
skyndsamt skickas till Socialtjänsten i enlighet med SoL 14 .

Personal inom polisen Polismyndigheten ska ha grundläggande kompetens och
medvetenhet om våldsutsatthet inklusive särskilda behov hos sårbara grupper.

Lättillgänglig information på polisens hemsida om vad den som utsatts för brott i
nära relation har för rättigheter och hur polisen kan hjälpa den som utsatts.
Basnivå för samverkan i Norrbotten
Alla myndigheter som ingår i Samverkan mot våld och basnivån har ett ansvar att samverka i
enlighet med lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd, riktlinjer, rekommendationer samt
Myndighetssamverkansplan i Norrbottens län och andra överenskommelser.
Socialnämnden har det yttersta ansvaret för sammankallande till samverkan och andra
myndigheter tar sitt ansvar genom att medverka i övergripande strategisk samverkan likaså i
specifika operativa samverkansmodeller. Landstinget, polisen och åklagarmyndigheten
agerar utifrån sin unika kunskap och sitt särskilda ansvar och uppdrag i de
samverkansstrukturer som finns tillgängliga.

Stöd till våldsutsatta personer och personer som utövar våld ska förbättras och
förstärkas genom samverkan för ett effektivare och samlat grepp till skydd, stöd
och hjälp för våldsutsatta personer utifrån deras individuella behov.

Strukturerade samverkansmodeller, t. ex enligt Från polisanmälan till stöd och
hjälp samt Anpassa utredningar efter barnens behov eller Samordnad individuell
planering (SIP) används vid operativ samverkan i individärenden mellan
myndigheterna.

Strategisk samverkan sker genom befintliga nätverk på nationell, regional och lokal
nivå;
– Myndigheterna är representerade i nationella nätverk, SKL
– Myndigheterna är representerade i regionala nätverk, t.ex. länsgruppen för
kvinnofrid och specialistgruppen Samverkan mot våld
– Myndigheterna är representerade i lokala nätverk för samverkan, till exempel lokal
myndighetssamverkansgrupp.

Operativ samverkan sker genom ett aktivt deltagande gällande planering,
samordning och utförande av insatser utifrån individens behov och på initiativ av
någon av samverkansparterna, t. ex genom Barnsamråd.
Reviderad 23 mars 2015
Beslut av länsstyrgruppen april 2015
Ärende Plats för noteringar:
Skyddat boende, överenskommelse
Föreligger förslag enligt rubrik.
Socialberedningen samt Barn- och utbildningsberedningen har 2015-0506 beslutat föreslå styrelsen bifalla förslaget
2015-05-07
Överenskommelse om skyddat
boende
– för våldsutsatta kvinnor och deras medföljande barn i Norrbottens län
Kvinnor i Norrbottens län som är utsatta för våld i nära relation,
och deras medföljande barn, ska vid behov erbjudas ett skyddat
boende som har hög säkerhet, kvalitet och tillgänglighet och vars
insatser motsvarar målgruppens behov. Det skyddade boendet
utgår från evidensbaserad praktik.
Bakgrund
Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är en kriminell handling, ett jämställdhets- och
samhällsproblem och konsekvenserna av våld är ett folkhälsoproblem som allvarligt påverkar
förutsättningar för ett liv i trygghet för många människor i Sverige.
Varje år utsätts ett stort antal personer för hot och våld av närstående. Många av dem är i behov av
stöd och skydd både på kort och på lång sikt. För de som är utsatta för upprepat eller livshotande våld
av en närstående behövs ett skyddat boende med hög säkerhet. I Norrbotten finns begränsade
möjligheter att erbjuda tillfälliga boenden utifrån individers olika behov av skydd, stöd och hjälp.
Den politiska samverkansberedningen har i maj 2014 gett uppdrag till länsstyrgruppen att utreda
förutsättningarna för ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och barn i Norrbotten.
Ansvar och samverkan
Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en
likvärdig rättsäkerhet, skydd, stöd och behandling, oavsett i vilken kommun brottet aktualiseras. I
syfte att uppnå god kvalitet samt möjlighet till uppföljning har länets kommuner, Norrbottens läns
landsting, Polismyndigheten Norrbotten och Åklagarmyndigheten upprättat en tydlig basnivå1 för sina
respektive insatser vid våld i nära relation.
Kommuner kan behöva samverka med varandra kring olika typer av insatser särskilt om det saknas
specialistkompetens. Ytterst viktig är samverkan mellan kommuner om resurser och insatser utifrån
våldsutsatta kvinnors behov av skydd, stöd och hjälp. Kommunerna ska i samverkan med
polismyndigheten och landstinget samt i förkommande fall med andra organisationer samarbeta för att
skapa ett välfungerande skydd och stöd för den enskilde.
Genom strukturerad samverkan med externa aktörer och tillgång till olika kompetenser, kan kunskap
och erfarenhet från olika områden användas och samordnas. Det skapar potential för helhetssyn både i
verksamheten och i förhållande till den enskilde.
Utveckling av skyddat boende i länet fråntar inte kommunernas, landstingets och polisens ansvar för
ett väl fungerande lokalt samarbete med kvinnor utsatta för våld i nära relation. Efter vistelse i
skyddat boende ska hemkommunen, närsjukvård och polis ta ansvar för fortsatt skydd, stöd och
behandling i enlighet med den samordnade individuella plan som upprättats under tiden kvinnan bott i
det skyddade boendet. Den samordnade planen tar sin utgångspunkt i den enskildes behov och
upprättas i samverkan med den enskilde, berörd kommun, polis, närsjukvård och/eller
brukarorganisationer.
Kommunerna
Kommunernas ansvar och insatser utgår från gällande lagstiftning enligt Socialtjänstlagen. Det är
socialtjänstens uppgift att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och
hjälp. Kvinnor utsatta för våld i nära relationer och barn som upplevt eller bevittnat våld ska erbjudas
särskilda insatser som kan behöva kombineras med socialtjänstens övriga bistånd. Socialtjänsten ska
bland annat kunna erbjuda insatser som skyddat boende2 , kontaktperson, stödjande samtal,
ekonomiskt bistånd, förmedling av kontakter med andra myndigheter och frivilligorganisationer samt
hjälp med att söka en ny bostad.
Socialsekreterare i hemkommunen bedömer tillsammans med den enskilde lämplig insats för skydd
som motsvarar den enskildes behov av i den akuta situationen. Om hemkommunens alternativ för
skydd och stöd är på sådan nivå att den enskildes behov inte kan tillgodoses initierar
socialsekreteraren kontakt med verksamheten skyddat boende. Socialsekreteraren kan konsultera
personalen för samråd i situationen, den enskildes identitet hålls anonym. Den enskilde våldsutsatta
kvinnan ska ha samtyckt till insatsen skyddat boende. Aktualisering sker efter den enskildes samtycke
till utredning, bedömning och beslut av insats. Hemkommunen ansvarar för transport till skyddat
1
2
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation
Tillfälligt boende för den våldsutsatta kvinnan med kvalificerad personal och som har skyddsanordningar, t.ex. larm och lås, SOSFS 2014:4
2
boende. Personal på skyddat boende ansvarar för inskrivning, information om det skyddade boendet
och genomförande av insatser beviljade av socialsekreteraren t.ex. fortlöpande riskbedömning,
krisstödsamtal och praktiskt stöd och hjälp. Dokumentation sker i verksamhetens system enligt
riktlinjer för utförare av socialtjänst, upprättad vårdplan och genomförande plan.
Informationsöverföring gällande enskilda kvinnor och medföljande barn från skyddat boende till
berörd kommun/närsjukvård och/eller polis eller annan aktör sker i enlighet med gemensamma
riktlinjer för samverkan – samordnad individuell planering. Detta kan ske på plats eller genom
distansöverbryggande teknik.
Polisen och Åklagarmyndigheten
Polisen har tillsammans med Åklagarmyndigheten ansvar för brottsutredning och via
brottsoffersamordning även ansvar för stöd och hjälp till våldsutsatta personer. Polisens ansvar
omfattar effektivt ingripande, bedömning av risk och skydd av den utsatte. Vid misstanke om brott i
nära relation där barn finns med ska en anmälan skickas till socialtjänsten. Polisen ska även informera,
stödja och hjälpa den utsatte att få kontakt med samhällets stödinstanser som kan ge hjälp vad gäller
boende, ekonomiskt och socialt stöd för den utsatte. Enligt Polislagen åligger det särskilt polisen att
fortlöpande samarbeta med myndigheter inom socialtjänsten och snarast underrätta om förhållandena
som bör föranleda någon åtgärd av dem.
Polisen informerar den enskilde om vilka alternativ som finns gällande skydd, stöd och hjälp och utför
bedömning av risk och skydd av den våldsutsatta kvinnan. Polisen kan i akut läge efter samtycke från
den enskilde initiera kontakt med skyddat boende och transportera den enskilde till skyddat boende
efter konsultation med personalen. På kvällar och helger kontaktar personalen i skyddat boende
socialjourverksamhet i den enskildes hemkommun och under dagtid kontaktas handläggare i den
enskildes hemkommun. Personalen på skyddat boende skickar på rutin vid inskrivning SoL 14
anmälan till barn- och ungdomsenheten i hemkommunen.
Vid behov utför Polisens brottsoffersamordningsgrupp (BOSAM) säkerhetsbesiktning av skyddat
boende samt säkerhetssamtal med våldsutsatta kvinnor boende på skyddat boende. Säkerhetssamtal
utförs på begäran av personalen på skyddat boende i samråd och med samtycke av den enskilde. Vid
behov utför Polisens BOSAM säkrar transporter till och/eller från skyddat boende.
Landstinget
Landstinget har ansvar för att våldsutsatta får ett adekvat medicinskt och psykosocialt
omhändertagande. Ansvaret utgår från Hälso- och sjukvårdslagen. Insatser omfattar i huvudsak
medicinsk och psykiatrisk vård, dokumentation av skador och att i vissa sammanhang rutinmässigt
ställa frågan om våld3.
Vid misstanke om brott i nära relation där barn finns med ska en anmälan skickas till socialtjänsten.
Insatserna kan även handla om att informera om polisanmälan, skydd, råd, behandling samt stöd vid
kontakt med andra myndigheter och förmedling av kontakt med frivilligorganisationer.
I samband med upptäckt av en våldsutsatt kvinna ska landstinget informera om de alternativ som finns
för skydd och stöd. Om den enskilda samtycker ska landstinget kontakta socialtjänsten eller polisen
för vidare bedömning om den våldsutsatta kvinnans behov av insatsen skyddat boende.
Samverkan mellan aktörerna och skyddat boende
Kommuner
Kommunerna har möjlighet att placera kvinnor i behov av skyddat boende i verksamheten genom
riskbedömning och biståndsbeslut. Socialtjänsten i samverkan med polis transporterar den hotade
personen och personalen i det skyddade boendet inkvarterar kvinnor och medföljande barn.
Respektive kommuns socialtjänst behåller ansvaret för utredning och andra relevanta insatser t.ex.
långsiktig boendelösning och insatser efter vistelsen på det skyddade boendet. Hemkommunen
ansvarar för skolundervisning till barn som medföljer sin mamma till det skyddade boendet.
3
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation
3
Polisen
Polisen utför initialt och vid behov säkerhetsbesiktning av boendet, medverkar till säkra transporter av
hotade kvinnor, prioriterar boendet i polisens larmsystem, utför riskbedömning samt säkerhetssamtal
vid behov. Polisens brottsoffersamordning är en samlad väg in till polisen där kvinnor utsatta för våld
kan få svar på frågor som handlar om polisutredningen eller allmänna frågor om rättsprocessen och
rättegång.
Landstinget
När behov föreligger av hälso- och sjukvårdsinsatser ska närliggande hälsocentral utföra insatser. När
särskilda behov föreligger för kvinnor eller barn ska personalen efterfråga landstingets
specialistkompetens för konsultation. På initiativ av personalen, på det skyddade boendet, utför
närliggande hälsocentral hälsoundersökningar på medföljande barn som tillsammans med sin mamma
bor på det skyddade boendet. I de händelser rättsintyg ska utföras för hotade kvinnor i det skyddade
boendet så följer detta tidigare rutiner enligt överenskommelse4. För att säkerställa en hög
kompetensnivå hos personalen i det skyddade boendet bistår landstinget med handledning.
Ansvarsfördelning5
Kommunen
Landstinget
Polisen
Upptäckt och tidiga insatser
(skola och socialförvaltning)
Socialt stöd – erbjuda
utredning, riskbedömning,
insatser
Boende
Försörjning
Kontaktpersoner
Behandlingsstöd
Skolundervisning till barn som
lever i skyddat boende eller
med skyddade personuppgifter
Samordning av insatser inkl SIP
Upptäckt och tidiga insatser –
Hälsocentraler
Har skyldighet att anmäla till
socialtjänsten om barn som far
illa, enligt SoL kap. 14
Erbjuda information
Medicinsk sjukvård –
Närsjukvård
Utföra rättsintyg – kontrakterad
rättsläkare
Psykiatrisk sjukvård –
traumabearbetning, behandling
Samordning enligt SIP
Handledning – personal i
skyddat boende
Akut larm
Anmälningsupptagande
Brottsutredning
Har skyldighet att anmäla till
socialtjänsten om barn som far
illa, enligt SoL kap 14
Kontakt med BOSAM
Säkerhetssamtal vid behov
Säker transport
Säkerhetsbesiktning av skyddat
boende och utslussningsboende.
Skyddat boende
- Boende med tillgänglig
personal
- Krisstöd
- Praktiskt stöd
- Stöd till medföljande
barn
- Pedagogisk verksamhet
Verksamheten skyddat boende
Definition
Enligt Socialstyrelsens termbank är skyddat boende en boendeinrättning som tillhandahåller platser för
heldygnsvistelse avsedda för personer som behöver insatser i form av skydd mot hot, våld eller andra
övergrepp tillsammans med andra relevanta insatser.
4
5
Överenskommelse våld i nära relationer, misshandel och sexuella övergrepp
Bilaga 1
4
Det skyddade boendet i Norrbotten tillhandhåller platser för heldygnsvistelse under en begränsad
period. Det skyddade boendet ska främst användas i akuta situationer där riskbedömning eller den
enskildes behov motsvarar de insatser om det skyddade boendet tillhandahåller.
Uppdrag
Det skyddade boendet ska vara en välfungerande verksamhet som i länet tillhandahåller säkerhet,
skydd samt stöd och hjälp för kvinnor och medföljande barn utsatta för våld i nära relation. Många
som utsätts för våld och hot är i behov av stöd både akut och på längre sikt. Insatsen skyddat boende
ska primärt skydda mot hot och våld och kombineras med annat stöd för att hjälpa och stärka
individen. Skyddat boende innebär att tillfälligt ge skydd i en akut- och ibland livshotande situation.
Personalen inom verksamheten skyddat boende ska verka konsultativt och kompetensstödjande till
kommunerna, landstinget och polisen.
Syfte
Syftet med skyddat boende är att stödja enskilda som söker skydd och stöd från närståendes våld, att
öka säkerheten och tryggheten för de skyddssökande och medföljande barn, att förebygga fortsatt
våldsutsatthet och att stödja den skyddssökande i processen att skapa självständig tillvaro.
Målgrupp
Boendet ska vara tillgängligt och ha personal med kompetens att bemöta och tillgodose insatser för
kvinnor över 18 år utsatta för våld av närstående samt medföljande barn. Det skyddade boendet ska
även ha kompetens att bemöta kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld, kvinnor med utländsk
bakgrund, kvinnor med funktionsnedsättning, äldre kvinnor, kvinnor med missbruksproblem och
HBTQ samt kvinnor från ursprungsbefolkningen och från nationella minoritetsgrupperna.
Medföljande barn
Verksamheten skyddat boende ska genomsyras av ett tydligt barnperspektiv. Det innebär att insatser
som motsvarar barns behov kommer att tillgodoses inom verksamheten, bl. a åldersanpassad
information, krisstöd, pedagogisk verksamhet och skolundervisning. Medföljande barn som vistas i
skyddat boende har skolplikt och rätt till skolundervisning. Bedömning av hot och risk ska beaktas
inför beslut om hur barnets skolgång ska tillgodoses under vistelsen i det skyddade boendet.
Många barn som bevittnar våld är också direkt utsatta för våld. Det är viktigt att barn får tillgång till
den hälso- och sjukvård som de kan vara i behov av. Utifrån detta initierar personalen rutinmässigt
kontakt med närliggande hälsocentral för hälsoundersökning av medföljande barn och följer
överenskommelsen Norrbus.
Prioritering och riskbedömning
Socialnämnden ska prioritera och bedöma vilken form av tillfälligt boende den våldsutsatta kvinnan
har behov av med utgångspunkt i utredning och riskbedömning. Den enskildes samtycke till placering
på skyddat boende ska inhämtas. Det boende som erbjuds den våldsutsatta kvinnan ska vara lämpligt
för eventuellt medföljande barn oavsett ålder och kön. Hotbilden för kvinnor utsatta för våld i nära
relation kan förändras med kort varsel.
Samordnad individuell plan, SIP
När det finns behov av insatser från flera aktörer ska socialtjänsten och/eller hälso- och sjukvården
ansvara för att en samordnad individuell plan, SIP, upprättas tillsammans med kvinnan och
medföljande barn. Den samordnade individuella planen ska innefatta hela stöd och hjälpbehovet där
inte minst planering av medföljande barns skolundervisning och samlade insatser på kort och lång sikt
blir viktiga för ett fortsatt liv i trygghet. Samlade och samtidiga insatser kan också innebära att den
enskilde i större utsträckning kan få sina behov av trygghet, säkerhet, skydd och stödinsatser
tillgodosedda på hemorten eller i en ny hemkommun.
Personalen på det skyddade boendet ska, med skyddssökandes samtycke, initiera samordning gällande
kort- och långsiktiga insatser under vistelsetiden på det skyddade boendet. Vid utflyttning ska
personalen överlämna ansvaret för samordning av insatser till socialtjänstens handläggare.
5
Organisation
Huvudman
Kommunerna är huvudman för skyddat boende. Socialtjänsten i respektive kommun ansvarar för att,
utifrån en utredning av den våldsutsatta kvinnans och eventuella barns behov, bedöma om insatser kan
tillgodoses inom kommunen eller om insatsen skyddat boende ska beviljas. Organisation av
verksamheten ska ingå inom ramen för socialförvaltningen i en huvudkommun, Luleå kommun. En
styrgrupp utses med representanter från övriga kommuner och samverkansaktörer. Länets kommuner
finansierar gemensamt verksamheten och har rätt att placera kvinnor i behov av skydd i boendet.
Tillgänglighet
Det skyddade boendet ska ta emot skyddssökande kvinnor dygnet runt/året om. Vistelsetiden vid det
skyddade boendet ska inte vara längre än det som motsvarar skyddsbehovet, dock längst fyra (4)
månader. Det är viktigt att boendetiden inte blir längre än nödvändigt. Eftersom vistelse i skyddat
boende är tidsbegränsad innebär det att handläggaren inom socialtjänsten, tillsammans med den
enskilde, ska påbörja planering för en långsiktig boendeform i samband med inskrivningen.
Bemanning
Det skyddade boendet behöver ha tillräcklig bemanning utifrån den enskildes behov av stöd och hjälp.
För vissa skyddssökande kan tillgång till personal dygnet runt vara avgörande. Tillgång till personal
även på natten bidrar till de skyddssökandes trygghet och säkerhet. Utifrån antal platser och
tillgängligheten i boendet bedöms bemanningsbehovet vara minst 6.0 tjänster. Ensamarbete ska i
möjligaste mån undvikas och minst två personal finns i tjänst dag- och kvällstid. Nattjänstgöring
innebär sovande jour från kl 24.00 till kl 06.30.
Personalkompetens
Det skyddade boendet ska vara tillgängligt och bemannas dygnet runt med personal som har relevant
utbildning och kompetens utifrån målgruppernas varierande behov. Personalen ska ha någon av
följande utbildningar socionom, socialpedagog, beteendevetare, pedagog eller andra motsvarande
utbildningar samt ha fördjupad kompetens gällande mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.
Då boendet även tar emot medföljande barn så ska även personalen ha särskild barnkompetens.
Personalen ska bemöta alla skyddssökande utifrån värdighet, empati och respekt. Mångfald, språk och
kulturkompetens eftersträvas inom personalgruppen. Särskild förståelse och medvetenhet om
ursprungsbefolkningens och minoritetsgruppers behov är viktiga.
Platser
Det ska finnas nio platser för heldygnsvistelse på det skyddade boendet. Det innebär platser för nio
kvinnor med eller utan medföljande barn. Beräkning av antal platser har gjorts utifrån antal kvinnor
utsatta för våld i nära relation6 samt utifrån erfarenheter från ett område med liknande
befolkningsmängd som Norrbotten. I händelse av att boendet är fullbelagt har verksamheten ett ansvar
att vara behjälplig med alternativa former av boende som motsvarar behoven hos skyddssökande och
till samma kostnad. Arbetet sker i samverkan med hemkommunens socialtjänst.
Geografisk placering
Erfarenheter från andra skyddade boenden i Sverige visar att den geografiska placeringen har
betydelse och att det är viktigt att utveckla ett skyddat boende på orter där det finns en heterogen
befolkning, närhet till polis, goda transport möjligheter och närhet till hälso- och sjukvård,
livsmedelsbutiker och andra viktiga samhällsfunktioner. Det är viktigt att arbeta för att placeringen av
det skyddade boendet ska vara så anonym som möjligt för allmänheten, då detta kan medverka till att
kvinnor i behov av skydd undgår upptäckt.
6
Se Kunskapsunderlag - gemensamt skyddat boende för kvinnor och medföljande barn, i samverkan mellan länets kommuner, Norrbottens
läns landsting och Region Nord - Polisområde Norrbotten
6
Lokaler och säkerhet
Lokalerna ska följa socialstyrelsens kvalitetsindikatorer, vara tillgänglighetsanpassade och utformade
med hänsyn till yttre säkerhet samt vara belägna så att det ger goda förutsättningar för verksamheten.
Polisen ska ansvara för säkerhetsbesiktning av lokalerna och föreslå lämpliga säkerhetsåtgärder.
Lokalerna ska ha säkerhetsdörr och fönster, vara larmat och kopplat till polisens anrop. Kvinnor och
barn som bor på det skyddade boenden får säkerhetssamtal, information om larm och andra
skyddsanordningar under boende tiden.
Finansiering
Kommunerna basfinansierar personal och lokalkostnader med 50 %, se sid 8. Därutöver utgår en
dygnsavgift på 2500 kr/dygn beräknad på 70 % beläggning. Ingen avgift för medföljande barn. I
händelse av att verksamheten går med överskott minskar kommunernas bidrag näst kommande år med
motsvarande belopp. I händelse av underskott av verksamhetens kostnader har kommunerna ett
gemensamt ansvar att komplettera finansiering med utökat anslag.
Landstinget medfinansierar länssamordnaren med 30 %. Landstinget och polisen genomför och
ansvarar för insatser i den del uppdraget avser.
Sammanfattning
För kvinnor utsatta för våld i nära relation och medföljande barn innebär tillgången till ett skyddat
boende bland annat;
 Tillgång till god kvalitet och säkert tillfälligt boende.
 Krisstöd, riskbedömning, säkerhetssamtal och praktiskt stöd.
 Samordnad individuell planering, SIP, på kort- och på lång sikt.
 Jämlik insats, för kvinnor och medföljande barn i behov av skyddat boende, i länet.
 Omsorg om husdjur ordnas i samverkan med andra aktörer.
 Tillgång till professionellt stödteam som arbetar utifrån evidensbaserad praktik7.
 Samlad kunskap om behoven ger ökade förutsättningar för adekvata insatser.
 Strukturerad samverkan mellan socialtjänst, skola, somatisk och psykiatrisk vård samt
polisiära insatser – räddar liv.
För kommunerna, landstinget och polisen innebär tillgången till ett skyddat boende bland annat;
 Att lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd samt basnivå säkerställs.
 Ökad rättssäkerhet.
 Ökade möjligheter till samplanering och samverkan.
 Fungerande stöd och hjälpinsatser.
 Samlad spetskompetens hela dygnet för hela länet.
 Bättre stöd till kommunernas handläggare.
 Att ett kompetenscentrum för länet gällande våld i nära relationer utvecklas.
7
Det vill säga att de professionella väger samman sin expertis med bästa tillgängliga kunskap, den enskildes situation, erfarenheter och
önskemål vid beslut om insatser.
7
Finansiering och kostnadsfördelning
Kostnadskalkylen basteras på 9 boendeplatser i skyddat boende med hög säkerhet och bemanning
dygnet runt. Kostnadsfördelning är beräknat på en verksamhetskostnad på 6 000 000 kr, utan
hyresintäkter från enskilda kvinnor. Prisuppräkning sker enligt gällande regler.
Kontogrupp
Budget helår 2015
Anvisning
Personalkostnader
3 516 000,00 kr
6 personal inkl länssamordnare,
vikariekostnader, inkl sociala
avgifter, OB/beredskap
Övriga kostnader
2 484 000, 00 kr
Främst hyra, städ, el,
förbrukning, it/telefoni,
transporter, kurser, larm,
handledning, tolk
Totala kostnader
6 000 000, 00 kr
Kommunbidrag
3 000 000, 00 kr
Kommun
Kostnad 50 %
Arjeplog
30 000
Arvidsjaur
75 000
Boden
330 000
Gällivare
210 000
Haparanda
120 000
Jokkmokk
60 000
Kalix
210 000
Kiruna
285 000
Luleå
915 000
Pajala
75 000
Piteå
510 000
Älvsbyn
90 000
Överkalix
30 000
Övertorneå
60 000
Totalt kommunbidrag
3 000 000 kr
8
2015-05-07
Bilaga 1
Samverkan gällande skyddat boende
Ärende 12
Plats för noteringar:
Slutrapport, Framtidens besöksnäring
Styrelsen har 2013-06-11, § 19, beslutat
Att bifalla förslaget till projekt ”Laxfiske, framtidens besöksnäring”, under
förutsättning att finansieringen kan genomföras
Att finansieringen om 20 000 kronor för 2013 och 30 000 kronor för 2014 vid
behov tas ur eget kapital
Slutrapport biläggs.
Presidiet föreslår att styrelsen beslutar
Att Slutrapport, Framtidens besöksnäring, med godkännande, läggs till
handlingarna
Projekt slutrapport
”Laxfiske framtidens
besöksnäring”
Sportfiskarna rapport 2015:01
Sportfiskarna
Tel: 70-570 22 89
E-post: [email protected]
Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39 Bromma
Hemsida: www.sportfiskarna.se
© Sportfiskarna 2010
Omslag: Foto Ted Logardt
SVERIGES SPORTFISKE- OCH FISKEVÅRDSFÖRBUND
RAPPORT 2015:01
Förord
Under 2013 påbörjades projektet Laxfiske framtidens besöksnäring med syfte
att utveckla besöksnäring baserad på Norrbottens vildlaxälvar. Projektet skulle
arbeta med att maximera antalet vildlaxar som återvandrar till sina hemälvar, i
syfte att säkra vildlaxens fortlevnad och samtidigt stimulera sportfisketurism
genom ökad tillgång på vuxen lax. Projektets långsiktiga mål var att Norrbotten
skulle bli det snabbast växande besöksmålet för vildlaxfiskare inom
Östersjöområdet. Insatser för att uppnå projektmål skulle bestå av bland annat,
utveckling av SMS och webbaserat fångstrapporteringssystem, utvecklande av
ett plombsystem för fångstbegränsningar, medhjälpa till införande av ett
räkningssystem för laxar till ett vattendrag och att förbättra kommunikation och
informationsutbyte mellan olika intressegrupper.
Förväntade resultat var att projektet skulle förbättra grundförutsättningar för
besöksnäring baserade på sportfiske efter lax och därmed skapa nya lönsamma
företag, arbetstillfällen och medverka till förnyelse av Norrbottens landsbygd.
Kommunförbundet Norrbotten var projektägare och Sportfiskarna var projektsamordnare. Laxfiske framtidens besöksnäring är tilltänkt att vara en långsiktig
projektinsats och har finansierats under perioden oktober 2013 till och med
februari 2015 av Kommunförbundet Norrbotten, Länsstyrelsen i Norrbottens
län, Norrbottens läns landsting och Rudolph Isakssons stiftelse.
3
Innehållsförteckning
FÖRORD
3
SAMMANFATTNING
Bakgrund
5
7
Mål
7
Aktiviteter
7
Förankring
8
Målgrupp och projektpartners
8
PROJEKTINSATSER
Skapande av nya internet och SMS baserade fångsrapporterings metoder
9
9
Ekoräkningssystem Råneälv
9
Information
10
Kompetenshöjning
11
Studie för optimerande av mängd återkommande vildlax
11
Laxplomber Lainioälv
12
JÄMSTÄLLDHET
16
RESULTATSPRIDNING
17
RESULTAT
14
EKONOMI
14
FRAMTID
16
REFERENSER
17
4
Sammanfattning
Syftet med projekt Laxfiske Framtidens Besöksnäring var att utveckla besöksnäringen baserad på Norrbottens vildlaxälvar. Projektet skulle arbeta med att maximera antalet vildlaxar
som återvandrar till sina hemälvar, i syfte att säkra vildlaxens fortlevnad och samtidigt stimulera sportfisketurism genom ökad tillgång på vuxen lax.
Följande är resultat och rekommendationer från projekt Låt vildlaxen vandra hem:
 Projektverksamhet har varit bidragande till de förändringar som sker inom laxförvaltning och
som nu resulterar i rekordmängder lax i Norrbottens vattendrag med bl.a. 100 000 laxar i Torneälv och rekordtillgång i Råne- och Byske älv 2014. Rekorduppgången av lax och ett ökande
antal besökande sportfiskare innebär att vi har uppnått projektmål att Norrbotten ska vara det
snabbast växande besöksmålet för vildlaxfiskare inom Östersjöområdet. Den nu ökande tillgången på vildlax leder till ett ökat intresse från besöksnäringen att satsa på laxfisketurism i
Norrbotten, men för att entreprenörer ska lyckas måste myndigheter och lokala fiskevattenägare
förändra och förbättra både kunskaper och metoder för laxförvaltning. Ett ökande antal besökande sportfiskare också innebär nya utmaningar inom områden som fångstrapportering av
sportfiskefångster, resurstillträde för entreprenörer, fisketillsyn, tillgänglighet av fiskekort, nationell laxförvaltning, nedskräpning och infrastruktur.
 Projektet har under 2014 utfört riktade informationsinsatser och deltagit i möte med EU parlamentariker, Sveriges ständiga representation i Bryssel (Sveriges ambassad till EU), EU´s förvaltningsorganisation för fisket i Östersjön (BALTFISH) och Östersjöns rådgivande nämnd för
fiskefrågor (BSAC) med syfte att informera om vildlaxens potential som tillväxtmotor för besöksnäringen. Deltagande inom EU’s förvaltningsforum för fiskefrågor är avgörande om vi ska
få tillgång till den laxresursen i framtiden.
 Vi har utfört upprepade informationsinsatser och deltagit i träffar med Landsbygdsdepartementet och Havs- och Vattenmyndigheten med syfte att informera om de möjligheter och problem
som ett ökande laxbestånd ger för utveckling av besöksnäring i Norrbotten. En tredagars studieresa har utförts med deltagande av laxfiskeansvariga tjänstemän från landsbygdsdepartementet
och HaV myndigheten till Lainioälv med syfte att visa på plats utvecklingen av besöksnäring
baserade på sportfiske i Norrbotten.
 Fångstrapportering av sportfiskefångster av lax och öring är viktigt som marknadsföring för att
locka sportfiskare till ett område och som verktyg för att förvalta ett laxbestånd. Projektet har
skapat ett världsunikt system för fångstrapportering ett s.k. laxplombsystem med digital registrering för fångster av lax inom Lainio älv under sommaren 2014. En enkätundersökning av
sportfiskare som har nyttjat laxplomberna har utförts och systemet har fått ett genomsnittsbetyg
av 3,62 för användarvänlighet och tillgänglighet.
 Fiskekort och möjlighet till fångstrapportering av sportfiskefångster i gränsälven är viktigt för
att underlättarutveckling av sportfisket i nedre delar av Torneälven. Därför utvecklar vi nu ett
SMS-baserat system för fångstrapportering kopplat till inköp av fiskekort via internet och mobiltelefon i gränsälven. Vi har under 2014 skapat liknande system som har tagits i bruk i Lule-,
Råne- och Pite älv.
 Vi har deltagit i skapande av en ny samarbetsorganisation för fiskefrågor mellan norra Sverige
och Finland (SALCOM). Representerade inom SALCOM är Finska Lapplands förbund (Lapin
5
Liitto), Finska Närings-, trafik- och miljöcentralen (Ely-Keskus), Gränsälvskommissionen,
Länsstyrelsen Norrbottens län och Kommunförbundet Norrbotten. Syftet med SALCOM är att
utbyta information angående de senaste händelserna inom laxförvaltning i älven, identifiera
gemensamma behov och koordinera gemensamma aktiviteter. De deltagande organisationerna
inom SALCOM ser ett tydligt behov av utökat samarbete inom laxförvaltning inom Torneälven
och undersöker möjligheter till kooperativa projekt.
 En konferens i Torne i samarbete med Lapin Liitto, Ely-Keskus och Länsstyrelsen i Norrbottens
län har utförts med 130 deltagande. Syftet var att informera och utbilda Norra Sveriges fiskeförvaltningsorganisationer om hur man kan bäst hanterar den ökande tillgången på vildlax med
mål att skapa det bästa av rekreationsutbudet och regional utveckling. Konferensen var en del
av våra insatser för att öka informationsdelning och samarbete mellan regionerna Norrbotten
och Österbotten Lappland inom laxfrågan.
 En ny laxräknare vid Råne älv har installerats under 2014 och över 3 800 laxar har räknats i vad
som tidigare ansågs som en mindre laxälv. Resultatet från laxräknaren har uppdaterats dagligen
på två olika internethemsidor och lett till ett ökat intresse för sportfisket inom Råne älvdal. Laxräknaren använder sig av den senaste eko-räknings tekniken och ska beräkna laxbestånd i Boden och Gällivare kommuners områden. Projektet har också arbetat med att få ett räkningssystem installerat i Ängesån inom Överkalix kommun. Laxräknaren i Ängesån bör färdigställas
under 2015 och därmed ger en betydligt bättre kontroll på antal laxar i Kalix älvs system.
 Vi har deltagit i skapande av en ny stiftelse Baltic Salmon Fund. Syftet med stiftelsen är att insamla medel för att främja vild- lax och öring bestånd i Östersjön genom fiskevårdsåtgärder.
Stiftelsens styrelse har bredd representation och verksamhet påbörjas under 2015 med en insamlingsgala i Stockholm.
 Övriga informationsinsatser utförda under perioden var bl.a. deltagande i European Anglers Alliance träffar, påbörjat samarbete med Sveriges Lantbruks Universitet angående insamling av
sportfiskefångstdata, utställning och presentationer på Sportfiskemässan i Stockholm, publicering av tidnings- och internetartiklar 20 st, respektive radioinslag 2 st. Projektets informationsinsatser är utformade efter vårt mål ”förvaltande av Östersjölax måste anta principen att kompensationsodlad lax ska användas för yrkesfiske medan vildlax ska tillåtas att återvända till sin
hemälv för reproduktion och småskaligt skördande baserat på varje bestånds specifika bärkraft”.
Östersjölax har en stor genomsnittsstorlek som lockar sportfisketurister men det finns många hinder till utveckling av sportfisketurism,
död lax vid vattenkraftverk Åbyälv. Foto Johan Larsson och Thomas Johansson.
6
Bakgrund
Tillväxtverket har i en rapport konstaterat att fisketurism på lax i Sverige är kraftigt underutvecklad
idag jämfört med dess potential. Detta eftersom laxresursen är för låg för att kunna attrahera tillräckligt
många kunder. Samtidigt kunde Tillväxtverket konstatera "att det är inte svårt att förstå vilken attraktionskraft en naturlig riklig förekomst av vild Östersjölax skulle innebära för lokalekonomierna runt
älvdalar och kuster". Nu efter decennier av tillbakagång väntas tillgången på vildlax i Östersjöns tillrinnande älvdalar öka. Detta eftersom Europeiska Unionen håller på att färdigställa en ny långsiktig
förvaltningsplan för Östersjölax och nationella myndigheter inom Sverige och Finland börjar införa nya
förvaltningsåtgärder för att förstärka de olika laxbestånden. En riklig förekomst av vildlax kommer att
skapa möjlighet till utveckling av besöksnäring baserad på sportfiske och uppnå den attraktionskraft
som Tillväxtverket tidigare rapporterat om. Samtidigt kommer denna ökade tillgång på vildlax att leda
till nya utmaningar inom regionen för att bland annat optimera möjligheter för besöksnäringen som den
nya resursen skapar.
En avgörande framgångsfaktor för att skapa tillväxt inom turistfiskeområdet är tillgång på fisk av hög
kvalitet. Speciellt sportfiske efter lax har högt förädlingsvärde och en potentiell kundkrets som är beredd att åka långt och betala väl för en kvalitetsfull sportfiskeupplevelse. Helst vill denna kundkrets
fiska på stor vildvuxen lax i outbyggda vattendrag, någonting som vi i Norra Sverige och Finland är
tämligen ensamma om att kunna erbjuda inom Östersjöområdet. Modern sportfisketurism baserad på
s.k. catch and release på vuxenlax ger unika möjligheter till långsiktig hållbar utveckling av besöksnäring inom glesbygden samtidigt som naturresursen påverkas minimalt av fisketrycket.
På grund av ovanstående anledningar ger därför sportfiske efter lax unika möjligheter till glesbygdsutveckling i Sverige och Finland. Syftet med projektet är därför att undersöka möjligheter till gemensamma regionala insatser för att utveckla besöksnäringen baserad på Nordkalottens vildlaxälvar. Projektet ska arbeta med att maximera antalet vildlaxar som återvandrar till sina hemälvar, i syfte att säkra
vildlaxens fortlevnad och samtidigt stimulera sportfisketurism genom ökad tillgång på vuxen lax. Samtidigt ska projektet utveckla nya metoder för att fördela och förvalta laxresursen för bästa möjliga utveckling av besöksnäring.
Mål
Projektets mål:
• Norrbotten ska vara ledande inom Sverige angående nyttjande av informationsteknik för
fångstrapportering av vildlaxfångster.
•
Kommunikation och informationsfördelning mellan besöksnäring, fiskevattenägare och
beslutsfattare ska påtagligt förbättrats.
•
Utbildningar och seminarier ska utföras under projektperioden.
•
Kompetens inom resursen vildlax har påtagligt höjts inom målgruppen besöksnäring,
fiskevattenägare och beslutsfattare.
• En studie ska utföras med syfte att undersöka lokalförvaltning och frivillig inlösen av fiske med
syfte att skapa ett bärkraftigt laxbestånd och samtidigt maximera den ekonomiska nyttan av
resursen.
7
Aktiviteter
Projektet skulle uppnå ovan syfte och mål genom följande aktiviteter.
 Skapande av nya internet- och SMS-baserade fångsrapporteringsmetoder. Fångstrapporter är det
mest effektiva verktyget för att marknadsföra ett vattendrag eller område mot nya sportfiskare
och därför måste nya fångstrapporteringssystem utvecklas och införas. Tillgång till dagsaktuella
fiskefångster genom SMS-rapportering skapa ett starkt verktyg för marknadsföring och utöver
detta kan användas i syfte att skapa bra underlag för att förvalta laxbestånd på ett biologisk
korrekt sätt i framtiden. Ett system för fångstrapportering med användning av den senaste
tekniken i form av webb- och SMS-baserade tjänster kopplade till bl.a. elektroniska fiskekort
ska provas och införas. Rapporterade fångster ska lämnas till en kontinuerligt uppdaterat
internet-baserad plattform öppen för myndigheter och allmänhet.
 Projektet ska medverka till installering av nytt underlagsberäkningshjälpmedel i form av
ekoräkningssystem i vattendrag. Detta med syfte att skapa ett marknadsföringsverktyg i form av
aktuella rapporter om antal uppstigande laxar inom ett vattendrag och samtidigt möjlighet till
bättre resurskontroll av uttag.
 En studie av metoder för att optimera mängd återkommande vildlax ska utföras med syfte att
stödja besöksnäring baserad på sportfiske efter lax. Studien ska undersöka möjlighet till
frivilliga överenskommelser för laxresursfördelning.
 Insatser för kompentenshöjning av besöksnäringens entreprenörer, fiskevattenägare och
beslutsfattare. Extern utvärdering av tidigare projekt visar värdet av insatser som seminarier och
utbildningar för att öka kompetens hos fiskevattenägare, entreprenörer och beslutsfattare.
Kompetenshöjning ska ske genom utförande av utbildningar, seminarier och
informationsträffar.
 Insatser för att utöka informationsutbyte. Utveckling av sportfiske efter lax är beroende av ett
samarbete mellan de som äger fiskevatten (fiskevattenägare), de som nyttjar fiskresursen
(entreprenörer) och de som förvaltar fiskresursen på lokal, nationell och EU nivå. Insatser för
att öka samarbetet mellan grupperna genom kunskaps- och kompentensutbyte är av vikt för
optimal vinst från ökande tillgång på resursen vildlax. Projektet ska utveckla och skapa nya
forum för samarbete mellan intressegrupper med hjälp av bland annat seminarier och
utbildningar.
 Projektet ska medverka till att ett system för fångstbegränsningar ska provas inom ett utvalt
vattendrag inom Norrbotten. Taggingsystemets syfte är att begränsa och fördela fångst av lax
inom ett enskilt vattendrag och därmed leda till ett mer rättvist och biologisk hållbart fiske.
Förankring
Projektet leds av en styrgrupp med ett brett deltagande bland olika intresseorganisationer inom besöksnäring, fiskeförvaltning, kustkommuner och fiskevattenägare. Styrgruppen består av representanter från
följande organisationer Länsstyrelsen Norrbottens län, Kalix kommun, Pite älv ekonomisk förening,
Kommunförbundet Norrbotten, Sveriges Fisketurismföretagare, Degerselsbygdens samfällighetsförening och Fjällorna (Riksorganisation för sportfiskande kvinnor).
Målgrupp och projektpartners
Följande organisationer har projektet samarbetat med och haft som målgrupp; HaV myndigheten,
Finska Lapplands förbund (Lapin Liitto), Finska Närings-, trafik- och miljöcentralen (Ely-Keskus), EU
Kommissionens Generaldirektorat i Havsfrågor och Fiske (DGMARE), Landsbygdsdepartementet,
Länsstyrelsen Norrbottens län, Östersjöns rådgivande nämnd för fiskefrågor (BSAC), BALTFISH,
Kalix kommun, Överkalix kommun, Piteälv ekonomisk förening, Kalix älv ekonomisk förening,
Sveriges fisketurismföretagare (SEFF), European Anglers Alliance (EAA), Finlands Fritidsfiskares
Centralorganisation (FFC), Sportfiskarna, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Östersjölaxälvar i
samverkan, Coalition Clean Baltic (CCB), Fiskesekreteriatet (FISHSEC) och Jordbruksverket.
8
Projektinsatser
Skapande av nya internet- och SMS-baserade fångsrapporteringsmetoder
Under projektet har vi skapat ett unikt internet- och SMS-baserat fångstrapporteringssystem för
laxfångster kopplade till laxplomber som är det första av sitt slag i Europa och troligen i världen.
Systemet tillåter fiskare att via smartphone eller data rapportera sin laxfångst direkt och därmed ger real
time information till fiskeförvaltare angående aktuella laxfångster och det totala uttaget av laxar från
vattensystemet. Detta ger unika framtidsmöjligheter till marknadsföring av laxfiske genom att
dagsaktuell fångststatistik kan nu publiceras på internet och därmed fungerar som lockbete för
sportfiskare till ett område. Tidigare har endast starka fiskeförvaltare inom geografiska begränsade
områden t.ex. Mörrumsån och Byskeälven haft möjlighet till detta form av information men vårt
system tillåter fångstrapportering även i geografiskt isolerade områden och inom förvaltningsområden
med svaga personalstyrkor. Utöver marknadsföring skapar SMS- och databaserad fångstrapportering
kopplade till laxplomber ett nytt verktyg för förvaltning av fiske, t.ex. möjlighet till att stoppa fisket i
en älv när sportfiskefångsten överskrider vad som är biologisk försvarbart inom ett vattendrag.
För att undersöka om systemet fungerade tillfredställande har vi utfört en enkätundersökning till 25 %
av de som nyttjade systemet. Enkätsresponsen var att 96 % har rapporterat fångst via smartfon eller
data och de uppgav ett viktat genomsnittsbetyg för systemet av 3,62. Projektet har därmed skapat ett
nytt och unik system med hög nyttjandegrad och som har upplevts som smidig av användare.
Ekoräkningssystem Råneälv
Projektet skulle medverka till installering av nytt underlagsberäkningshjälpmedel i form av ekoräkningssystem i vattendrag. Detta med syfte att skapa ett marknadsföringsverktyg i form av aktuella rapporter om antal uppstigande laxar inom ett vattendrag och samtidigt möjlighet till bättre kontroll av
fångstuttag.
Ny installerade laxräknare vid Råneälv 2014.
Under 2013 har projektet deltagit i installering av ett nytt ekoräkningssystem i Råneälv. Råneälv har
sedan 1960 talet haft ett svagt laxbestånd men under senaste år har lokalbefolkning upplevt en tydlig
förstärkning av älvens laxbestånd. Lokalbefolkningen rapporterade om en ökning av observation av
hoppande lax och även en viss ökning av sportfiskefångster i älven. Eftersom insamling av fångstdata
har tidigare varit obefintliga och ett räkningssystem för uppvandrade laxar har saknats har det varit
svårt att kvantifiera laxbestånden och den potential för utveckling av laxfisketurism i Råneälvdal.
9
Därför har en ekoräkningssystem varit hög prioriterade av myndigheter och efterfrågade av lokal
fiskeförvaltare och besöksnäringsentreprenörer.
Installering av ekoräkningssystem var ett samarbete mellan Länsstyrelsen Norrbottens län,
Degerselsbygds samfälligheter och projekt ”laxfiske framtidens besöksnäring”. Räkningssystem
placerades i Gunnarsbyn med Tvättstugaforsen och därmed var sommaren 2014 den första gången
leklaxbestånd har kvantiferats i Råneälven. Resultatet var mycket positivt med 3 707 laxar räknade.
Resultatet uppdaterades kontinuerligt på två sajter inriktade på sportfisketurister www.ranealven.se och
www.swedishlapplandfishing.com
Tidigare har Råneälv haft låg status som laxälv men med hjälp av rapportering av räknade laxar har
lokalfiskeförvaltare rapporterat om ett betydligt högre antal sportfiskare i älvdalen under 2014.
Med installering av en laxräknare vid Råneälv och en kontinuerligt uppdatering av räknade laxar på
internet bedömer vi att projektet har uppnått delmålet.
Studiebesök av landsbygdsdepartement och Havs och Vatten myndigheten till Lainio älv 2014.
Information
Projekt ”Laxfiske framtidens besöksnäring” skulle utföra insatser för att utöka informationsutbyte.
Detta eftersom utveckling av sportfiske efter lax är beroende av ett samarbete mellan de som äger
fiskevatten (fiskevattenägare), de som nyttjar fiskresursen (entreprenörer) och de som förvaltar
fiskresursen på lokal, nationell och EU nivå. Projektet skulle utveckla och skapa nya forum för
samarbete mellan intressegrupper.
Under projekttiden har ett behov av ett utvecklade samarbete med regionella förvaltningsgrupper inom
laxfrågan i Finland uppkommit. En rejäl ökning av återkommande lax till Torenälv under sommaren
2014 har ställt ytterliggare krav på samordning mellan myndigheter i frågor som utveckling av
regleverk för sportfiske, tillsyn av sportfiske i älven och behovet av infrastruktuella insatser för den
ökande mängd sportfiskare till områden. Utöver det uppenbara behov av ett finsk/svenskt samarbete
inom gränsälvsområden finns ett behov av ett forum var regionens förvaltningsorganisationer kan
träffas regelbunden för att dela information om vad som pågår inom laxförvaltning i de olika länder. Ett
sådant informationsforum skulle inte bara öka förståelse för de olika ländernas förvaltningsmetoder
men också ge möjlighet till gemensamma insatser för regionens bästa. Med ovan anledning har
projektet medverkat till skapande av SALCOM forum. SALCOM består av representanter från Ely
Keskus, Lapin Liitto, Länsstyrelsen Norrbottens län, Kommunförbundet Norrbotten och
Gränsälvskommissionen. SALCOM är ett helt nytt forum med syfte att utöka informationsutbyte och
samarbete i laxfrågan inom Norrbotten och Österbotten Lapland.
10
Projektet hade som mål av att delta inom Europeiska Unionens samarbetsorganisation för fiskefrågor
inom Östersjön, Östersjöns Rådgivande Nämnd (Baltic Sea Advisory Council, BSAC). Det främsta
syftet med BSAC är att ge råd till Europeiska kommissionen och medlemsstaterna i frågor som rör
förvaltningen av fisket i Östersjön inklusive laxfiske. BSAC består av representanter från fiskerisektorn
och andra intressegrupper som påverkas av den gemensamma fiskeripolitiken. Deltagande inom BSAC
är bl.a. yrkesfiskesammanslutningar, producentorganisationer, förädlare, marknadsorganisationer, miljöorganisationer, kvinnors nätverk, fritids- och sportfiskare och konsumenter. Projektsamordnare Sportfiskarna har deltagit i BSAC möten och inom BSAC’s exekutiva kommitté.
Under projekttiden har EU förändrat fiskeförvaltning mot ett mer regionaliserat system. Inom Östersjön
har en förvaltningsorganisation BALTFISH skapats med representation från alla östersjöländer med
syfte att minska EU´s detaljstyrning av östersjöfiske. Projektsamordnare har därför deltagit i
BALTFISH träffar för att representera regionens intresse i laxfrågan.
Kompetenshöjning
Projektet har arbetat med att informera beslutsfattare inom fiskeförvaltning, fiskevattenägare, sportfiskare och sportfiskeentreprenörer om Norrbottens laxresursbehov för att kunna utveckla besöksnäring
baserad på sportfiske efter lax. Informationsverksamhet har bedömts som viktig eftersom EU under
projektets gång arbetat med att skapa en flerårig plan för laxbeståndet i Östersjön. EU´s nya förvaltningsplan kommer i framtiden att styra mängden vuxen lax i Östersjön och i våra vildlaxälvar. Informationsinsatserna har bestått av uppvaktningar, anordnande av konferenser, konferenspresentationer, inbjudan till studieresor till Norrbotten, nyhetsartiklar, skrivelser och mediakontakt. Grupper som vi har
informerat om Norrbottens laxresurs är bland annat Landsbygdsdepartementet, HaV myndigheten, Lapin Liitto, Ely-Keskus, EU Kommissionens Generaldirektorat Havsfrågor och Fiske (DGMARE), EU
parlamentariker inom Fiskeri och Miljö utskottet, Länsstyrelsen Norrbottens län, Länsstyrelsen Västerbottens län, Östersjöns rådgivande nämnd (BSAC), Sveriges fisketurismföretagare (SEFF), Sveriges
ständiga representation i Bryssel, European Anglers Alliance (EAA), Finlands Fritidsfiskares Centralorganisation (FFC), Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Östersjölaxälvar i samverkan, WWF Finland,
Coalition Clean Baltic (CCB), och Jordbruksverket.
Projektet har anordnat en konferens med ca 130 deltagande med syfte att sammanföra myndigheter,
besöksnäringens entreprenörer, sportfiskare, fiskevattenägare och allmänheten för att informera och
utbilda om fisketurism och fiskeförvaltning och skapa samarbetet mellan de olika grupperna. Till konferensen har vi inbjudit experter inom både turism och laxfiskeförvaltning. Konferensen var den första
gemensamma insats som utfördes av den nyformade SALCOM samarbetsorganisationen och sammanförde intressenter inom laxfiske från både Sverige och Finland. Syftet var att utöka samarbetet mellan
lokalförvaltningsorganisationer på både sida gränsen.
Studie för optimerande av mängd återkommande vildlax
Syftet med förslag till aktivitet var att skapa en startegisk plan för hur man kan optimera mängden laxar
som återkommer till en laxälv. För att uppnå projektresultat har vi medverkat till grundande av en
stiftelse med syfte att förbättra situation för Östersjöns vildlaxälvar, Baltic Salmon Fund. Inom
stiftelsen Baltic Salmon Fund har vi planerade insatser för att optimera mängden återkommande vildlax
med syfte att stödja besöksnäring baserad på sportfiske efter lax t.ex. frivillig inlösen av fiskeplatser i
närhet till svaga vildlaxälvar. Stiftelsen Baltic Salmon Fund kommer att ha sin första aktivitet för
insamlande av medel under sommaren 2015 och medlen ska användas för att optimera mängden
återkommande vildlax.
Projektet har jobbat med informationsinsatser som har bidragit till en påtaglig förstärkning av
Norrbottens laxbestånd och därmed den resurs på vilket både kustfiskets och sportfisket är baserade på
men projektet är inte tänkt som en verktyg för att påverka reglering av fisket i närområden. Viktigaste
insatser för att förstärka mängden återkommande vildlax från myndigheter har varit åtgärder för att
minska det olagliga fisket i Östersjön, införande av ett stopp på långrevsfiske i Östersjön av svenska
11
och finska yrkesfiskare och en minskning av laxkvoter (s.k. TAC) mot forskarnas rekommenderade
nivåer.
Laxplomber Lainioälv
Projektet skulle medverka till att ett system för fångstbegränsningar provas inom ett utvalt vattendrag
inom Norrbotten. Taggingsystemets syfte är att begränsa och fördela sportfiskefångst av lax inom ett
vattendrag och därmed skapa ett mer hållbart sportfiske.
Laxplomber Lainioälv. Foto Andreas Broman.
I samarbete med Länsstyrelsen i Norrbottens län har ett taggingsystem provats in Lainio älv under
sommaren 2014. För att uppnå målet har flera insatser fått utföras t.ex. produktion av laxplomber,
skapande av regelsystem, skapande av information kopplade till plomberna, översättning av regelverket
till finska och engelska, utbildning av försäljningsagenter (3 stycken) och skapande av ett
rapporterings- och kontrollsystem för plomberna. För att undersöka om systemet fungerade
tillfredställande har vi utfört en enkätundersökning till 25 % av de som nyttjade systemet.
Följande är resultatet av våra frågor:
 Är du nöjd med informationen om systemet med laxplomber – svarsresultat viktat genomsnitt
3,51.
 Är du införstådd med varför laxplomber används – svarsresultat viktat genomsnitt 3,96.
Svarsresultat var därmed positiv och vi bedömer att insatsen har därmed uppnått projektmål på
ett tillfredställande sätt för projektmålgrupp.
12
Jämställdhet
Tidigare projekt inom området fiske och jakt har haft svårt att få kvinnliga deltagande inom styrgrupper
och på seminarier och utbildningar, detta trots att sportfiske är det viktigaste fritidsintresse för över
400 000 svenskar och många kvinnor aktivt deltar någon gång per år inom en fiskeaktivitet. För att
komma till rätta med problemet har vi erbjudit en plats inom styrgruppen till Fjällorna, riksorganisation
för sportfiskande kvinnor och att skicka riktade inbjudningar till alla projektaktiviteter till dess medlemmar. Inom det nya informationsforum som har skapats inom projektet SALCOM har vi kvinnlig
representation från gränsälvskommissionen. De kvinnor som har deltagit inom aktiviteter har varit
bland de mest aktiva deltagare och vi anser att problemet med ojämn könsfördelning kan förbättras med
hjälp av ovan nämnda åtgärder inom framtida verksamhet.
Resultatspridning
Resultat har spridits under projekttiden genom internetartiklar (ca 20 st) och via publicering av information inom tidningen ”Svenskt Fiske” (utgåva 6 gånger per år och ca 20 000 ex). Under konferenser
och seminarier har vi uppdaterat deltagare om projektverksamhet och resultat. Projektverksamhet har
publicerats i både Sportfiskarnas och Kommunförbundet Norrbottens årsverksamhetsrapport. En slutrapport har publicerats och ska finnas tillgänglig på www.sportfiskarna.se
European Anglers Alliance träff (EAA) 2014.
13
Resultat
Resultat från Torne älv 2014 med rekorduppgång av lax och samtidigt en 25 % ökning av sportfiskare
till området visar en tydlig koppling mellan antal laxar i älven och antal besökande sportfiskare och
därmed årsarbeten inom fisketurism.
På grund av införande av ett förbud mot drivgarnsfiske år 2008 förutspådde Fiskeriverket att antal laxar
i Kalix älv skulle fördubblas till 2011. Den förutspådda ökningen av lax i älvarna uteblev på grund av
att långrevsfiske efter lax ökade till samma fiskeansträngningsnivå som under drivgarnsperioden. Samtidigt minskade överlevnaden av utvandrande smålax den s.k. post smolt överlevnad till rekordlåga
nivåer på grund av en ännu obestämd anledning. Detta led i sin tur till låga antal laxar i älvarna och
hade en direkt påverkan på mängden besökande sportfiskare och antal årsarbeten inom laxfisketurism.
Tack vare nya åtgärder inom laxfiskeförvaltning såsom minskade fångstkvoter (s.k. TAC), stängning av
svenskt och finskt långrevsfiske och minskat polskt tjuvfiske till havs har laxbeståndet börjat att öka
och under säsong 2014 hade vi rekordmängd återkommande lax i Torne-, Byske- och Råne älv och
därmed en rekordmängd besökande sportfiskare. På grund av ökande antal laxar bedömer projektledare
att projektmål om att Norrbotten ska vara den snabbaste ökande målet för besökande sportfiskare har
uppnåtts.
Projektledare bedömer att följande utförda insatser har resulterat i att samtliga övriga projektmål har
uppnåtts:
 Installering av ett ekoräkningssystem för lax i Råne älv.
 Införande av ett laxplomb system i Lainio älv.
 Skapande av ett världsunikt internet baserat fångstrapporteringssystem för laxplomber.
 Medverkande till skapande av och deltagande i samarbetsorganisation SALCOM.
 Medverkande till skapande av och deltagande i Baltic Salmon Fund.
 Laxkonferens Torne.
 Informationsinsatser inom fiskeförvaltnings samarbetsorganisationer BALTFISH och BSAC.
 20 st publicerade artiklar och övriga media inslag.
För att vara ”etablerat” som besöksmål för sportfiskare måste Norrbottens laxälvar ha flera sammanhängande år av liknande tillgång till vildlax som 2012 och 2014. Torne älv hade den störst uppmätta
återkomsten av vildlax (Salmo salar) i världen 2014 och därmed är Norrbotten på god väg att etablera
sig som det mest intressanta målet för vildlaxfiske inom Östersjöområdet.
Informationsträff vid Gite Juteland MEP Europeiska Parlament och Christina Lindhagen Sportfiskarna Bryssel 2014.
14
Ekonomi
Projekt Laxfiske framtidens besöksnäring har finansierats under perioden oktober 2013 till och med
mars 2015 av Kommunförbundet Norrbotten, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Norrbottens läns landsting och Rudolph Isakssons stiftelse. Total projektbudget var 1 017 220 kr och 1 007 453 kr har förbrukats.
I tabellen nedan presenteras projektets ackumulerade kostnader t.o.m. 13 mars 2015. Projektet har löpt
enligt projektplanen med god måluppfyllelse.
Resultat
Projektets kostnader
Ordinarie kostnader
Externa tjänster
Summa Ordinarie kostnader
895 050
895 050
Övriga externa rörelsekostnader
Lokalhyra
Övriga kostnader
Indirekta kostnader
Summa Övriga rörelsekostnader
5 950
72 060
9 549
87 559
Kostnader för personal
Löner administration
Summa Personalkostnader
24 844
24 844
Totala kostnader
1 007 453
BALTFISH regionalförvaltningsträff Riga 2014
15
Framtid
Förändringarna inom fiskeförvaltning har bidragit till att flertalet av Sveriges stora laxälvar inkl. Torne, Råne- och Byske älv uppnådde rekordåterkomster under 2014. Statistik från Finlands Vilt och Fiskeriforskning visar ett klart samband mellan antal lax i älven och utveckling av besöksnäring baserat på
sportfiske efter lax. Rekorduppgången av lax och ett ökat besöksantal innebär att vi har uppnått vårt
mål av att Norrbotten ska bli det snabbast växande besöksmålet för vildlaxfiskare inom
Östersjöområdet.
Den nu ökande tillgången på vildlax leder till ett ökat intresse från besöksnäringen att satsa på laxfisketurism i Norrbotten men om entreprenörer ska lyckas måste myndigheter och lokala fiskevattenägare
förändra och förbättra både kunskaper och metoder för laxförvaltning. Nya utmaningar finns inom både
internationella och nationella fiskeförvaltningar och inom områden som rapportering sportfiskefångster, lokalförvaltning, resurstillträde för entreprenörer, fisketillsyn, tillgänglighet av fiskekort, nedskräpning och infrastruktur.
EU och Sverige har påbörjat en process för att förändra laxförvaltningen och det är därför avgörande att
regionens intressen bevakas om regionens framtida resursbehov ska tillgodoses. Har vi en otillräcklig
internationell, nationell och lokal laxförvaltning har vi ingen möjlighet till utveckling av entreprenörskap baserat på sportfisketurism. EU´s förslag till långsiktig förvaltning av Östersjölax öppnar för större lokalt inflytande och någon form av lokalförvaltning av Norrbottens olika laxbestånd och vi rekommenderar framtida insatser inom lokalförvaltning.
Projektet har visat sig effektivt och kompetent att utföra uppdraget att delta inom EU´s olika forum för
fiskeförvaltning t.ex. Östersjöns rådgivande nämnd för fiskefrågor (BSAC) och Baltfish. Därför har
Kommunförbundet Norrbotten beslutat om att fortsätta med verksamheten inom projektform om extern
finansiering kan införskaffas. Framtidens projektmål ska utvidgas till att ”Norrbotten ska bli det
snabbast växande besöksmålet för vildlaxfiskare inom Europa”.
Följande är projekt ”Laxfiske framtidens besöksnärings" övriga rekommendationer till liknande projekt:




Vissa naturresurser t.ex. vildlax förvaltas av EU myndigheter och det är avgörande för regionernas framtida resurstillträde att regionrepresentanter deltar vid skapandet av långsiktiga förvaltningsplaner. Förvaltningsplaner skapas under en förhållandevis lång tidsperiod och vi rekommenderar att processen bevakas från första steget och resurser och kompetens ska finnas
tillgängliga för att kunna informera de beslutande om regionens framtida resursbehov.
Utbildning och informationsinsatser är viktigt för att öka förståelse och samarbetet inom resursförvaltning. För att bredda kompetens utanför intressegruppernas representanter och för att skapa ökad förståelse bland regionens medborgare bör allmänheten vara erbjuden att delta i utbildningar.
Kvinnligt deltagande inom områden förvaltning av jakt och fiske är fortfarande lågt och vi rekommenderar att riktade åtgärder med syfte att förbättra könsfördelning inom området utförs.
Utveckling av besöksnäring baserad på sportfiske är beroende av en stark fiskresurs. Vi rekommenderar att alla projekt som ska arbeta med besöksnäring baserat på en naturresurs har
undersökt och försäkrat sig om en stabil tillgång på resursen eller som projekt Laxfiske framtidens besöksnäring gjort, arbeta med att förstärka basresursen.
16
Referenser
RAPPORT 2015:01
Jonsson, M. (2009). Studie Tillväxtorienterade hållbara turistiska perspektiv på förvaltningen av Östersjölaxen, Nutek, Verket för näringslivsutveckling.
Romakkaneimi, A. (2012). Rekordfångst av lax i Torne älv. Vilt- och Fiskeriforskningen,
http://www.rktl.fi/svenska/meddelanden/rekordfangst_av_lax.html
17
Överenskommelse mellan Norrbottens läns landsting och
Norrbottens kommuner om ansvarsfördelning vid vaccinationer
inom det svenska vaccinationsprogrammet
Bilagt förslag ska behandlas av Samverkansberedningen den 2 juni.
Överenskommelse mellan Norrbottens läns
landsting och Norrbottens kommuner om
ansvarsfördelning vid vaccinationer inom det
svenska vaccinationsprogrammet.
Bakgrund







Denna överenskommelse gäller barn från födelse, barn/elever i förskoleklass,
grundskola, grundsärskola, sameskola och specialskola.
Det svenska vaccinationsprogrammet fastställs av Socialstyrelsen.
Barnhälsovården ansvarar för vaccinationer från barnets födelse till skolstart i enlighet
med det svenska vaccinationsprogrammet.
Elevhälsan ansvarar för vaccinationer från skolstart till 18 års ålder enligt med det
svenska vaccinationsprogrammet.
Alla barn i Sverige har rätt till vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio,
Hemofilis influensa typ b, pneumokocker, mässling, påssjuka och röda hund.
Alla flickor födda 1999 eller senare erbjuds vaccination mot Humant papillomvirus
(HPV).
Utöver det svenska vaccinationsprogrammet erbjuds alla barn i NLL, födda efter
2011-10-01 vaccination mot Hepatit B
Ansvarsfördelning/Kostnadsfördelning



Det år barnet fyller 6 år övergår vaccinationsansvaret från Barnhälsovården till
Elevhälsan vid skolstart.
Då barn börjar förskoleklass ett år tidigare/senare görs särskild överenskommelse
mellan Barnhälsovården och Elevhälsan.
Barnhälsovården respektive Elevhälsan står för kostnaden av de vaccinationer man
utför, förutom när det gäller HPV-vaccin, där Elevhälsan utför vaccinationen och
landstinget står för kostnaden för vaccinet.
Elevhälsan



Identifierar barn med vaccinationsbehov.
Vaccinerar enligt det svenska vaccinationsprogrammet.
Remitterar till Hälsocentral för vaccination utöver det svenska
vaccinationsprogrammet.
Hälsocentral




Ansvarar för hälsoundersökning av flyktingar.
Vaccinationsstatus och ordination för skolbarn utreds och meddelas Elevhälsans
medicinska insats.
Genomför provtagning och sätter PPD vid behov.
Ansvarar för och utför vaccination utanför det svenska vaccinationsprogrammet.
Barnmottagning


Konsulteras angående barn som har haft anafylaktiska reaktioner.
Beslutar om vaccinationsschema för barn som har svår sjukdom eller pågående
behandling som kan påverka vaccinationssvar, t ex immundefekter och peroral
steroidbehandling.
Samtycke
Innan barn vaccineras måste vårdnadshavarna informeras och deras gemensamma
samtycke inhämtas. Är inte föräldrarna överens om vaccineringen får inte barnet
vaccineras. Blankett för samtycke ska tydligt visa det gemensamma
ställningstagandet via vårdnadshavarnas underskrifter.
Samtycke från föräldrarna inhämtas av den som utför vaccinationen.
Registrering
Alla givna vaccinationer i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn ska
registreras till ett vaccinationsregister vid Folkhälsomyndigheten.
Registreringen görs av utföraren och är obligatorisk.
Lokala överenskommelser
Hälsocentralen kan fakturera kommunen för givna vaccin inom Elevhälsans
ansvarsområde. En lokal överenskommelse mellan elevhälsa och hälsocentral
rekommenderas för utförande av kompletterande vaccinationer.
Giltighetstid



Överenskommelsen gäller fr.o.m. 1 juli 2015 tills vidare med en ömsesidig
uppsägningstid om 6 månader.
Om förutsättningarna förändras har parterna rätt att påkalla omförhandling av
överenskommelsen.
Parterna ska utvärdera tillämpningen av denna överenskommelse kontinuerligt, dock
senast vid årsskiftet 2016/2017, genom kommunernas länsnivå och landstinget.
Vid ev. tvist



Tvister i anledning av denna överenskommelse ska lösas i följande steg:
I första hand i samförstånd mellan parterna inom verksamheten.
I andra hand i samverkansforum på tjänstemannanivå eller politisk nivå på länsnivå.
I tredje hand av allmän domstol.
Länk till Socialstyrelsens information om barnvaccination
http://socialstyrelsen.se/smittskydd/vaccination/barnvaccinationer/informationsmaterial
Luleå den ...................................
Britta Flinkfeldt Jansson
Styrelsens ordförande
Kommunförbundet Norrbotten
Luleå den........................................
Maria Stenberg
Styrelsens ordförande
Norrbottens läns landsting
Ärende 15
Plats för noteringar:
Val av ledamot till Socialberedningen
Styrelsen beslutade 2015-01-12, § 7, att till ordförande utse:
Helena Öhlund, (s), Älvsbyn
Att som övriga ordinarie ledamöter utse:
Margareta Bladfors-Eriksson, (s), Luleå
Mats Abrahamsson, (s), Arjeplog
Marlene Haara, (s), Haparanda
Gunnar Bergman, (v), Kiruna
Ayse Duyar, (mp), Luleå
Vakant
Att som ersättare utse:
Agnetha Eriksson, (s), Piteå
Maud Lindbäck, (s), Kalix
Anders Sundström, (ns), Boden
Annika Sundström, (v), Luleå
Henning Åhman, (s), Arvidsjaur
Att oppositionen får uppdraget att till nästa sammanträde nominera en ordinarie
ledamot i beredningen
Styrelsen tog upp frågan också under sammanträdet 2015-03-05, § 36. Då ingen
nominering inkommit bordlades frågan igen.
Majvor Sjölund, distriktsordförande Centerpartiet, har 2015-04-20 via e-post
meddelat att partiet nominerar Stefan Granström, (c), Kalix, som ordinarie
ledamot i Socialberedningen.
Ärende 16
Plats för noteringar:
Val av kommunala ledamöter i Den Politiska
samverkansberedningen för vård, skola och omsorg
Styrelsen beslutade 2015-03-05 § 35
Att bordlägga frågan om en åttonde ledamot i Samverkansberedningen
Att oppositionen får uppdraget att till nästa sammanträde nominera en ordinarie
ledamot för Centerpartiet i beredningen
Majvor Sjölund, distriktsordförande Centerpartiet, har 2015-04-20 via e-post
meddelat att partiet nominerar Stefan Granström, (c), Kalix, som ordinarie ledamot i
Den Politiska samverkansberedningen för vård, skola och omsorg.
Ärende 17
Plats för noteringar:
Val av ledamot Samrådsgrupp Naturbruk
Kommunförbundet Norrbotten har att utse ledamot i Samrådsgrupp
Naturbruk efter Birgitta Persson, (s), Överkalix, som lämnat sina
uppdrag i förbundet.
Barn- och utbildningsberedningen har 2015-05-06 beslutat föreslå
styrelsen att utse Sven Nordlund, (mp), Kalix, till ledamot i
Samrådsgrupp Naturbruk.