1. No category

Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen
Göteborg och Södra Bohuslän
Nyhetsbrev juni 2015
2015-06-16
Höstens utbildningar
Nu ligger flera av höstens utbildningar utlagda på hemsidan.
För er som är nyanställda eller vill uppdatera era kunskaper:

Amningsutbildning steg 1






Grundkurs i Barnhälsovård
Introduktion för nyanställda BVC-sjuksköterskor
Nutrition på BVC
Basutbildning i tal och språk
Riskbruksutbildning för personal inom mödra- och barnhälsovården
Utbildning i EPDS (kommer att läggas ut på hemsidan)
Övriga utbildningar




Seminarie för BVC-läkare
Temadag med fokus på barns hälsa
Att möta föräldrar i grupp
Nutritionsmöten (kommer inom kort på hemsidan)
Vi informerar er i nyhetsbrevet när det kommer nya utbildningar.
Öppettider amningsmottagningen
Mölndals sjukhus
Amningsmottagningen är stängd vecka 25 - 35. Hänvisning till Amningsmottagningen Östra
sjukhuset.
Östra sjukhuset
Sommaröppet för telefonrådgivning och tidsbokning 15/6 - 12/7, måndag, tisdag och torsdag,
kl 8 - 10.
Stängt 13/7 - 9/8. Återigen öppet för telefonrådgivning och tidsbokning 10/8 - 30/8, måndag,
tisdag och torsdag,
kl 8 - 10.
Nyhetsbrev Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen
Göteborg och Södra Bohuslän
www.vgregion.se/cbhvgoteborgsodrabohuslan
Information från Logopeder
Information från Enheten för Barnlogopedi i Göteborg
From 1 juni 2015 har Barnlogopedi infört en ny rutin när familjer uteblir vid nybesök.
Vårdnadshavare får räkning och information/ brev att de får kontakta barnlogopedi för
inbokning av ny besökstid inom en månad. Logoped skickar remissvar till den som remitterat
barnet.
Om ni vill ge vårdnadshavare information om vad som sker under ett logopedbesök, kan ni
använda broschyren ” Ditt barn har blivit remitterat till logoped” som finns på vår hemsida
(längst ner på sidan).
Om Ni har frågor om ovan rutin kontakta Enheten för Barnlogopedi telefon 031/342 61 85
eller CBHV logoped Eva Sandberg telefon 0703 - 66 17 90
Information om Jollerkoll projekt - vill ni vara med i projektet?
Det är bra att ha koll på jollret vid 10 mån ålder! Karolinska Institutet och Göteborgs
universitet planerar ett projekt i Göteborg och Stockholm tillsammans med CBHV med start
hösten 2015. Barn ska ha stavelsejoller senast vid 10 månaders ålder (da, baba, ma, dädä, ga)
och är en viktig milstolpe för den fortsatta utvecklingen av tal och språk. Vuxna känner lätt
igen stavelsejoller – det låter som barnet börjar prata. Barn som inte har stavelsejoller vid 10
månader använder färre ord och färre olika konsonanter vid 2,5 – 3 års ålder. Ordförråd och
uppsättning konsonanter är i sin tur betydelsefulla för utveckling av senare språkliga
förmågor. Syftet med projektet är att utvärdera metod, information och intervention.
Ansvariga för projektet är Anette Lohmander, professor, leg. logoped Karolinska Institutet,
Stockholm och Carmela Miniscalco, docent och leg. logoped, Göteborgs universitet
BVC sjuksköterskans uppgifter i jollerprojektet;
 Vid 8-månadersbesöket berättar BVC-sjuksköterskan att familjen kommer få en fråga
om deltagande i ett projekt om joller när barnet är 10 månader.

Vid 10 månadersbesöket utförs jollerkollen (vilken innebär en fråga om joller och
eventuellt två följdfrågor) samt notering i BVC journal att barnet deltar i jollerprojekt.
Förälder får skriftlig information om projektet (på BVC eller hemskickat inför besöket).

Vid 2,5 årsbesöket på BVC genomförs språkscreening. Vid POSITIVT utfall i
språkscreening kopieras screeningblanketten och skickas till projektlogopeden och
parallellt med remiss till ordinarie logoped för fortsatt sedvanligt logopediskt
omhändertagande.
Ni som deltar kommer att få extra utbildning om joller och språkutveckling i början av hösten
2015, återkommer med datum så fort dessa klara.
Ni som vill delta i projektet eller ställa frågor, kontakta Eva Sandberg logoped i CBHV telefon
0703- 66 1790
M-CHAT frågeformulär i Medidoc
Nu ligger nya reviderade M-CHAT frågeformulär i Medidoc kallelser.
2
Rutin för remittering av barn till hörselundersökning utarbetad i
samråd med Habilitering & Hälsa
Orsak till förändrad remissrutin är att det är få barn som identifieras med permanent
hörselnedsättning via remisser från 2 ½-3 års besök, d.v.s. där remissanledningen
huvudsakligen är en avvikande språkutveckling.
Vid 2½-3 års ålder inriktas hörselprövningen på frågan om barnet har en svår
hörselnedsättning eller ej. Det kan krävas upprepade undersökningar för att konstatera att
hörseln är helt normal. En mindre hörselnedsättning påverkar inte språkutvecklingen. Om
man av någon anledning vill ha en noggrannare hörselprövning på ett barn upp till 3 års
ålder måste detta påpekas i remissen.
På äldre barn är det lättare att göra en korrekt hörselprövning.
Allmänt
Vid misstanke om hörselnedsättning skickas remiss till hörseltest oavsett barnets ålder.
Denna misstanke kan enligt Rikshandboken grundas på något/några av följande fenomen:
- föräldramisstanke om hörselnedsättning
- barnet inte jollrar barnet inte reagerar på ljud
- barnet är ointresserat av röster
- barnet inte kan lokalisera ljud
- barnet inte genomgått neonatalscreening
- det finns ärftlig hörselnedsättning inom familjen
Det skall alltid kontrolleras att barnet har normalt öronstatus (fria hörselgångar, sannolikt
normal trumhinna) före remiss. I de flesta fall innebär det läkarkontroll på BVC eller VC.
Vid upprepade öroninflammationer eller otosalpingiter remitteras barnet till öron- näs- och
halsläkare först.
Barn med avvikande eller försenad språkutveckling
Barn som har utfall i språkscreening vid 2½ års ålder remitteras till hörselprövning vid
misstanke på hörselnedsättning (se ovan).
Barn kan remitteras till logoped utan föregående hörselprövning om man inte har anledning
att misstänka hörselnedsättning.
Barn med utfall i autismscreening eller av andra skäl misstanke på utvecklingsavvikelse
Barnet remitteras till hörselundersökning efter öronkontroll hos BVC-/VC-doktor.
Arbete pågår tillsammans med hörselverksamheten inom SU med att skriva riktlinjer, som
kommer att publiceras på hemsidan. Tills vidare arbetar ni utifrån texten ovan.
3
Information från dietist
D-vitamin innehållet i flera livsmedel höjs
D-vitamin är ett av få vitaminer som kan vara svårt att få i sig i tillräcklig mängd i Sverige.
Fisk, skaldjur och berikade mjölkprodukter är bra D-vitaminkällor, mer information i
Rikshandboken
Livsmedelsverket förslår att den nuvarande obligatoriska
berikningen utökas, så att fler sorters mjölkprodukter,
vegetabiliska drycker, matfetter och oljor berikas med Dvitamin. Dessutom höjs nivåerna av D-vitamin i flera av
produkterna. För mer info klicka på länken Extra D-vitamin
Nutritionsmöten under hösten
Datum och anmälan till höstens nutritionsmöten kommer inom kort att finns på hemsidan
under utbildningar. Fokus i år blir undervikt, modersmjölksersättning och vegetarisk kost.
Naturligtvis diskuterar vi också andra frågor ni vill ta upp. Ta gärna med patientfall. Tills vi
träffas kan ni få begrunda gällande kostråd.
Kostråden på en minut
För er som vill läsa mer har det kommit
ut bra skrifter och faktablad från
Livsmedelsverket.
Tidigare potträning kan ge färre infektioner
I en artikel i Dagens nyheter står följande, Potträning – redan innan barnet har lärt sig gå.
Föräldrar bör få information om blöjavvänjning senast vid tiomånaderskontrollen, enligt nya
nationella riktlinjer för barnavårdscentralerna. Förhoppningen är att minska riskerna för
exempelvis infektioner. Länk till artikel.
Läs mer kring råd angående att bli blöjfri på Rikshandboken, det här ämnet kommer att tas
upp på Temadagen En frisk start i livet den 16 september.
Lathund för vacciner
Vi har fått önskemål om att göra en lathund för upphandlade, synonyma och
ersättningsvaccin som ni t.ex. kan sätta på vaccinkylskåpet, för att underlätta för er.
Lathunden ligger under Riktlinjer, vacciner på hemsidan.
4
Prata med barn om tiggare
Stockholms stadsmission har tagit fram råd kring hur man som vuxen kan prata med barn
om tiggeri. Länk till materialet Prata med barnen - Stadsmissionen
Rapporter om BVC:s arbete med Våld i Nära Relationer
Barn som växer upp med våld i nära relationer har högre risk för ohälsa och/eller att själv bli
offer eller förövare som vuxna. Därför har barnhälsovården i Stockholms läns landsting drivit
ett pilotprojekt för att upptäcka de familjer där våld förekommer. Länk till Rapporter
I Västra Götalandsregionen har Christina projektet avslutats, där syftet var att synliggöra och
uppmärksamma barn som utsätts för våld, sexuella övergrepp, försummelse samt barn som
lever med våld i nära relationer och att dessa barn får skydd, stöd och behandling. Fokus låg
på samverkan mellan BVC, Folktandvård och socialtjänst.
Läs mer om projektet på VKV:s hemsida, Länk till utvärderingen
I Västra Götaland pågår ett projekt som heter Fråga på rutin på flera vårdcentraler/BVC. Läs
mer om Fråga på rutin, följ länk.
Information från Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen
Ett samlat ansvar för smittskydd
Den 1 juli 2015 tar Folkhälsomyndigheten över det samordnande ansvaret för
smittskyddsområdet som idag hanteras av Socialstyrelsen.
Mer information på Folkhälsomyndigheten
Mässling i Skåne
Under de senaste veckorna har flera personer i Skåne insjuknat i mässling. Ökad
uppmärksamhet är angelägen även i vår region på personer med feber, hosta och
konjunktivit. De utbredda hudutslagen vid mässling uppträder ofta inte förrän efter några
dagars sjukdom. Mer information på Region Skånes hemsida
5
Barnets rättigheter i vårdnadstvister
Föräldrars konflikter om vårdnad, boende och umgänge leder allt
oftare till utredningar inom socialtjänsten och antal tvister i domstol
har ökat markant. Det har visat sig i både forskning och praktik att
dessa föräldrar ofta har en mer komplex problematik och barnen
befinner sig inte sällan i en utsatt situation. Ett par kommuner i
Göteborgsregionen och FoU i väst har deltagit i projekt ”Barnets
rättigheter i vårdnadstvister” som har initierats av Allmänna
Barnahuset. Ni kan läsa mer i slutrapporten.
”Alla mina kompisar reste till olika ställen”
Sommarlovsrapport från Majblomman
Majblomman har kommit med en sommarlovsrapport om hur
barn i Sverige har det när skolan har stängt. Genom alla
ansökningar till lokala Majblommeföreningar, kommer det fram
att sommarlovet är jobbigt för barn som lever på marginalen.
Länk till Rapporten
Artikel 21
Vid adoption ska staten tänka
på barnets bästaN:s Konvention om barnets rättigheter
Artiklar och avhandlingar
Amning och Existens: Moderskap, sårbarhet och ömsesidigt beroende vid inledande
amning
Avhandling gjord av Lina Palmér, Barnmorska och doktorand inom vårdvetenskap vid
Linnéuniversitet i Växjö och Borås Högskola.
I avhandlingen studeras hur kvinnor upplever både välfungerande amning och
amningssvårigheter. Lina Palmér undersöker också vad som gör att kvinnor slutar amma
eller fortsätter, trots svårigheter.
Vården och samhället måste se amning som något mer än att mamman överför mjölk till
barnet. Vården kan inte bara fokusera på mjölkproduktion och barnets vikt, man ser inte hur
kvinnan mår genom att titta på vågen eller på kvinnans bröst. Amning handlar inte bara om
att ge barnet näring. Det är mer än så. Där finns existensiella dimensioner, oavsett om
amningen är svår eller inte, påverkar det moderskapet och relationen mellan mamma och
barn.
Lina Palmér föreslår i sin avhandling att låta kvinnans amningsberättelse leda vägen i vården.
Får kvinnan berätta om sina känslor kring amning, och blir lyssnad på, ökar det känslan av
trygghet. Vården ska be om kvinnans amningsberättelse redan när kvinnan är gravid, följa
upp den på BB och sedan när hon går på besök på inom barnhälsovården. Det räcker inte att
6
ställa en ja- eller nej fråga under graviditeten – ”Vill du amma?”, utan berättelsen måste få
utrymme genom hela vårdförloppet.
”Vårdpersonal måste förstå att amning påverkar kvinnan existentiellt. Vården måste ha ett
vårdvetenskapligt kvinnoperspektiv förenat med det medicinska perspektivet när det gäller
amning”. säger Lina Palmér, Högskolan Borås
Länk till avhandling
Lina Palmér kommer att föreläsa på Amningsutbildning steg 1, dag 2 (1/12) kring vikten av
att prata amning redan innan förlossning.
The Family and the Wet Bed : The parents’ perspective and the child’s treatment
Avhandling gjord av Maria Cederblad vid Uppsala universitet,
Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska
fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
Avhandlingens syfte var att ta reda på om blåsträning har någon
effekt vid enures samt att studera hur det är att vara förälder till
ett barn med enures och att titta närmare på den grupp av barn
som har enures men inte drabbas varje natt.
Föräldrarna som intervjuades kände ett stort missnöje över den –
som de upplevde det – näst intill obefintliga information och hjälp
de fått från sjukvården. Framför allt menade man att denna
information borde ha kommit från BVC-sjuksköterskan. Avsaknad av information och hjälp
skapade en frustration hos föräldrarna; en frustration som ibland ledde till onödiga
konflikter mellan föräldrarna eller mellan föräldern och barnet. Föräldrarna påpekade att
det verkar finnas en brist på kunskap och engagemang från sjukvårdens sida, eftersom
enures inte ses som en åkomma som kan innebära fara för barnet rent fysiskt.
Resultaten har visat hur föräldrarna mår och kan användas av sjukvårdspersonal för att
underlätta för dessa familjer
Två grupper om vardera 20 barn med enures fick olika behandlingar. Den ena gruppen fick
genomgå blåsträning under en månad och sedan – om de fortfarande kissade i sängen –
behandling med enureslarm. Den andra gruppen fick behandling med larm redan från
början. Blåsträningen gjorde inte barnen torrare. Resultaten visar att de nu gällande
internationella rekommendationerna att ge alla barn med enures blåsträning bör ändras.
Behandlingen bör börja direkt med enureslarm eller medicinering.
Länk till avhandling
Vad vet du om barnkonventionen?
Testa dig själv, följ länk för att svara på frågor
7