Karolinska Institutet – Afrikasamarbete

3 mars 2015
Karolinska Institutet – Afrikasamarbete
Strategisk plan för samarbete med partner i afrikanska länder
Enligt Färdplan för Karolinska Institutet 2014-2018, Strategi 2018, ska Karolinska Institutet (KI) sträva efter
att förbättra sin position som ett internationellt ledande medicinskt universitet i syfte att betydligt förbättra
människors hälsa. Följaktligen ska KI vidareutveckla strategin för internationella allianser. Syftet med detta
dokument är att bidra till Strategi 2018 genom att klargöra varför KI ska arbeta strategiskt med
partnerinstitutioner i vissa afrikanska länder. Dokumentet har även som målsättning att lägga fram en samling
kriterier och strategiska prioriteringar som ska användas vid identifiering och val av institutioner för högre
utbildning/forskningsorgan i sådana afrikanska länder, institutioner med vilka KI kan utveckla djupgående och
hållbara strategiska partnerskap. Ambitionen är att därigenom identifiera och stärka KI:s samarbete med ett
antal utvalda universitet för att öka det strategiska värdet, utan att undergräva de enskilda KI-forskarnas eller
studieprogrammens valfrihet när det gäller att upprätta enskilda samarbeten vid valfritt universitet.
Vision för KI:s Afrikastrategi
KI stärker sina akademiska kvaliteter och bidrar betydligt till framsteg inom utbildning, grundforskning och
tillämpad forskning till global nytta, för förbättrad hälsa.
Uppdrag i samarbete med afrikanska universitet
Uppdraget är att skapa mångfacetterade och ömsesidiga interaktioner med ett antal afrikanska institutioner för
högre utbildning för att ytterligare förbättra forskning och utbildning.
Inledning
Många afrikanska länder ser en snabb ekonomisk tillväxt och är mål för svenska investeringar. Detta utgör ett
gyllene tillfälle även för dynamiska akademiska partnersamarbeten. Sådana strategiska allianser kan främja
forskning kring genetiska profiler och sjukdomsprofiler som skiljer sig kraftigt från det svenska
sammanhanget, utöver möjligheten att lösa ”globala” problem, såsom antibiotikaresistens. Diversifierade,
breda och inkluderande partnerskap av det här slaget är av stor vikt för KI:s forskare och studenter på alla
nivåer.
Samtidigt som dålig mödrahälsa, infektioner och undernäring fortsätter att vara de främsta orsakerna till
sjuklighet, innebär den snabba ökningen av icke-överförbara sjukdomar en dubbel börda för de bräckliga
hälso- och sjukvårdssystemen i vissa afrikanska länder. Följaktligen framstår sociala innovationer, erfarenheter
med omfördelning av uppgifter inom hälso- och sjukvårdssystemet och med tillägg av nödvändiga insatser för
att förbättra effektiviteten i det afrikanska sammanhanget som möjligheter att dra lärdomar i förhållande till
den svenska hälso- och sjukvården. Andra områden för ömsesidigt lärande omfattar KI:s arbete med
värdebaserad hälso- och sjukvård, Karolinskas Projekt 4D (fyra diagnoser, artrit, bröstcancer, diabetes typ 2
och hjärtsvikt) samt migration och hälsa, klimatförändring och dess inverkan på hälso- och sjukvård. Andra
fördelar för utbildningen är t.ex. student- och lärarrörlighet och användning av nya tekniker för
distansutbildning, t.ex. MOOC1, som kan göra det möjligt att integrera globala hälsoproblem i den vanliga
utbildningen.
Strategiska prioriteringar och förslag till kriterier
Hittills har KI:s fakultet samarbetat med ett antal universitet i Afrika. Det har emellertid inte funnits några
tydliga kriterier för urvalet av strategiska partneruniversitet, där ytterligare investeringar ska göras.
1
Massive Open Online Courses (massiva öppna onlinekurser)
1
3 mars 2015
Strategiskt partnerskap
Ett strategiskt partnerskap är ett partnersamarbete som väljs ut baserat på nedanstående kriterier och som
beviljas ekonomiskt och administrativt stöd. Exempel på gemensam verksamhet i ett strategiskt partnerskap är:
forskningsprojekt, kurser, examensprogram, lärar- och studentutbyten, resebidrag, symposier,
fakultetsgemensamma anställningar och ömsesidig placering av personal vid partneruniversitetet.
Kriterier och prioriteringar
Följande samling kriterier och strategiska prioriteringar föreslås användas vid identifieringen och valet av
institutioner för högre utbildning/forskningsorgan med vilka KI kan komma att utveckla djupgående och
hållbara strategiska partnerskap:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Starkt ömsesidigt engagemang från den akademiska ledningen och möjligheter till finansiering.
Vår samarbetshistorik.
Betydelsefulla forskningsområden.
Tillgång till unika lärandemiljöer/nya utbildningsmöjligheter för lärare och studenter.
Där framtida investeringar i infrastruktur skulle passa in.
Strategier med samarbeten mellan universitet.
1. Starkt ömsesidigt engagemang från den akademiska ledningen och och finansiering
Det här kriteriet är absolut nödvändigt för ett strategiskt partnerskap. Alla andra kriterier är beroende av
respektive lednings fulla stöd. Ekonomiskt samt administrativt stöd är avgörande för att utveckla
forskningssamarbete och andra former av samarbete inom utbildning och administration. Externa
finansieringsmöjligheter måste också övervägas.
2. Vår samarbetshistorik
De deltagande partnernas engagemang och kompetens är avgörande för framgång. Likaså möjliggör
kontinuiteten i detta engagemang och det faktum att partnerna kompletterar varandra ett långsiktigt samarbete,
vilket är en av de grundläggande faktorerna för att nå framgång. Bibliometriska analyser, statistik över
rörlighet, antal examina utfärdade till studenter vid partneruniversitet och enkäter är användbara verktyg för att
bedöma styrkan och hållbarheten i tidigare och aktuella samarbeten.
3. Betydelsefulla forskningsområden
I ett partnersamarbete mellan forskare är uppdraget att studera, utveckla och genomföra effektiva
livsstilsbaserade preventions- och behandlingsstrategier för både överförbara och icke-överförbara sjukdomar
och att samtidigt utveckla mänsklig kapacitet och en infrastruktur för forskning och genomförande. När det
gäller forskningsprioriteringar behöver KI utnyttja de områden där det har etablerad spetskompetens och där
ömsesidighet är möjlig, t.ex. följande:






Epidemiologi och folkhälsa.
Forskning kring hälso- och sjukvårdspolitik och -system.
Infektion och inflammation.
Mental hälsa.
Mödra- och barnhälsovård i resursfattiga sammanhang.
Farmakologi och genetik.
4. Tillgång till unika lärandemiljöer
2
3 mars 2015
Studenterna vid KI kommer att vara väl förberedda för att arbeta på en global arbetsmarknad med skiftande
ekonomiska och sociala villkor och för att arbeta i miljöer med kulturell mångfald2, även under resursfattiga
förhållanden. Det här innebär möjligheter att förbättra sina kliniska färdigheter samt tar itu med den 2:a nivån
av lärande – formativt lärande3. Strategiska partnerskap med utvalda afrikanska universitet ska främja
gemensamma utbildningsinitiativ på alla nivåer samt student- och lärarutbyte. Rörligheten för doktorander
måste kombineras med utvecklingen av forskningsmiljöer, inklusive den infrastruktur och de mänskliga
resurser som krävs för tillväxt och hållbarhet. Dialog mellan institutioner och utveckling av tillsynskapacitet är
av särskild vikt4.
KI behöver även se att lärare och studenter från våra afrikanska partneruniversitet kommer till KI för att berika
utbildningen genom att tillföra ett globalt perspektiv till KI:s lärare och studenter. KI-studenternas möjligheter
att samarbeta med och studera vid partneruniversitet kommer även att öka KI:s attraktionskraft och därigenom
öka KI:s möjligheter att konkurrera om de bästa studenterna.
5. Där framtida investeringar i infrastruktur skulle passa in
Integrering av en SciLifeLab-nod belägen vid ett afrikanskt partneruniversitet skulle möjliggöra studier av
genetisk variation och livsstil hos människor, växter, djur, sjukdomar, mikrober och klimat och följaktligen
möjliggöra nya forskningsperspektiv. En sådan miljö vore även idealisk för att upprätta longitudinella
populationsstudier. Det svenska Tvillingregistret och sjukdomsspecifika register har möjliggjort forskning
med högt internationellt anseende och upprättandet av liknande strukturer vid ett afrikanskt partneruniversitet
skulle bidra till förbättrad hälsa i jämförande studier. Det finns även möjligheter att ta fram
sammanhangsrelevanta insatser för icke-överförbara sjukdomar i afrikanska samhällen och hälso- och
sjukvårdssystem och koppla detta till Projekt 4D.
6. Strategier med samarbeten mellan universitet
I en resursrik miljö finns det en tendens mot att betona biomedicinsk forskning, metoder som är bättre
lämpade för naturvetenskap och klinisk vetenskap och mindre fokus på t.ex. hälso- och sjukvårdssystem
och folkhälsoforskning, forskning som är mer tillämpad och handlingsinriktad. I vissa resursfattiga miljöer
är emellertid den senare typen av forskning sannolikt vad som är mest angeläget även för att överbrygga
klyftan mellan kunskap och praxis och misslyckandet med att skala upp effektiva insatser. Detta i sin tur
kräver kompetenser även från områdena samhällsvetenskap, statsvetenskap och management, däribland
politisk analys och etnografiska metoder. För KI som medicinskt universitet skulle det här innebära
samarbete med andra fakulteter inom Sverige eller internationellt, inklusive Afrika, vilket potentiellt skulle
kunna stärka KI:s kompetens och relevans inom global hälso- och sjukvårdsforskning. Exempelvis
samarbetar Makerere College of Health Sciences med University of Minnesota, Cambridge och
Stellenbosch University. Flera starka finansiärer verkar i Afrika, däribland Wellcome Trust-finansierade
universitetsnätverk, NIH och enskilda universitet, såsom Johns Hopkins University.
2
Handlingsplan för internationalisering av utbildningen vid KI 2014-2017
The Lancet: Health professionals for a new century: http://www.healthprofessionals21.org/docs/HealthProfNewCent.pdf
4
EUA: Cooperation on Doctoral Education between Africa, Asia, Latin America and Europe (CODOC)
http://www.eua.be/codoc.aspx
3
3