Årsredovisning 2014
Årsredovisning 2014 KF 150423 Årsredovisning 2014 Innehållsförteckning 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 Förord av kommunstyrelsens ordförande .............................................................. 3 Sammanfattning av året ........................................................................................ 4 Fem år i sammandrag ........................................................................................... 6 Vart gick skattepengarna? ..................................................................................... 7 Kommunens organisation ...................................................................................... 8 2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ...........................................................9 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 Bjuv i omvärlden .................................................................................................... 9 Kommunfullmäktiges övergripande mål............................................................... 11 Ekonomisk översikt och analys ........................................................................... 13 Koncernen Bjuv ................................................................................................... 18 Kommunens ekonomi i framtiden ........................................................................ 19 Personalredovisning ............................................................................................ 19 3 VERKSAMHETSBERÄTTELSE .......................................................... 26 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 3.7 3.8 3.9 3.10 4 5 6 7 Kommunfullmäktige ............................................................................................. 26 Kommunstyrelse .................................................................................................. 27 Kommunledning .................................................................................................. 28 Administrativa avdelningen .................................................................................. 30 Ekonomiavdelningen ........................................................................................... 31 Personalavdelningen ........................................................................................... 32 IT-avdelningen ..................................................................................................... 33 Avdelningen för arbete och tillväxt ....................................................................... 34 Drift- och fastighetsavdelningen .......................................................................... 38 Räddningstjänsten ............................................................................................... 41 Barn- och utbildningsnämnden ........................................................ 42 Byggnadsnämnden ............................................................................50 Kultur- och fritidsnämnden ............................................................... 54 Vård- och omsorgsnämnden ............................................................. 57 7.2 Kostenheten ........................................................................................................ 64 8 Revisionsnämnden ............................................................................67 9 Valnämnden........................................................................................ 68 10 Överförmyndarnämnden ................................................................ 69 11 VA-verksamheten ...........................................................................70 12 RÄKENSKAPER .............................................................................. 74 12.1 12.2 12.3 12.4 12.5 Samlad kommunal verksamhet ........................................................................... 74 Driftredovisning ................................................................................................... 85 Investeringsredovisning ....................................................................................... 86 Skattefinansierad verksamhet ............................................................................. 87 Avgiftsfinansierad verksamhet ............................................................................. 89 13 REDOVISNINGSPRINCIPER ........................................................... 91 14 REVISIONSBERÄTTELSE .............................................................. 93 2 Årsredovisning 2014 1.1 Förord av kommunstyrelsens ordförande Vi lägger ett bra år till handlingarna. 2014 var ett händelserikt år och vi kan konstatera att Bjuvs kommun har tagit ytterligare några steg mot kommunens vision att vara ”En attraktiv söderåskommun med fokus på boende, miljö och näringsliv”. Det är både roligt och ärofyllt att vara med på denna resa. Antalet personer som väljer att flytta till Bjuvs kommun har ökat. Under 2014 ökade vår befolkning med 93 invånare till 14 894 personer. Det är kul att se att så många väljer att bosätta sig i vår kommun. En bra boendekommun inkluderar bland annat bra bostäder, kommunikationer, förskolor och skolor samt möjligheter till en rik och varierad fritid. I juni invigde vi tillsammans med Trafikverket, arbetet med Söderåsbanan i Billesholm. År 2020 stannar persontågen i kommundelen, vilket kommer att göra det enklare att resa både till och från Billesholm. Tågen kommer påverka vår kommun i hög utsträckning och vi rustar därför redan inför det. Under hösten har det anordnats, så kallade, dialogmöten i både Billesholm och Bjuv för att tillsammans med invånarna planera våra kommundelars framtid. Arbetet forsätter under 2015. Utvecklingen av skolan fortsätter. Under 2014 klättrade våra skolor 61 platser i SKL:s Öppna jämförelser. Arbetet fortsätter med att utveckla skolan och lärandet, med målet att alla barn ska lyckas. I oktober invigde vi även kommunens nya förskola ”Äventyret” i Ekeby till en total utgift om ca 20,7 miljoner kronor. Företagen etablerar sig i Bjuvs kommun. Findus fryslager är snart färdigt och deras arbete med att skapa ett Food valley of Bjuv fortsätter. Men även mindre företag hittar till kommunen, nyligen invigdes Bjuvs första bilbesiktning. Kommunen fortsätter att arbeta för att skapa ett gynnsamt företagsklimat, bland annat inom samarbetet Familjen Helsingborg. Arbetet med att förbättra kommuninvånarnas vardagsrum, det vill säga den offentliga miljön, fortsätter. I maj månad inviger vi den nya skateparken i Bjuv. Vi arbetar också med att ytterligare förbättra utemiljön så alla i kommunen ska må bra och känna sig trygga. Något som vi dessutom kan vara stolta över är att Bjuvs kommun ligger på andra plats i Avfall Sveriges statistik över avfallshanteringen i Sverige. Vi kan konstatera att vårt medvetna miljöarbete ger resultat. Den ekonomiska utvecklingen i vår omvärld har under 2014 varit svag. Bjuvs kommun kan trots det uppvisa en stabil ekonomi, vilket är viktigt för att långsiktigt kunna upprätthålla god kvalitet i välfärdsverksamheterna. Bjuvs kommuns resultat för 2014 uppgick till plus 17,3 miljoner kronor. Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till alla medarbetare, förtroendevalda, företagare och invånare i kommunen. Tillsammans påverkar vi framtiden och formar vår kommun. Anders Månsson Kommunstyrelsens ordförande 3 Årsredovisning 2014 1.2 Sammanfattning av året 2014 blev ett år med ett gott ekonomiskt utfall, överskott med 17,3 (12,2) mkr. Det var också bättre än det budgeterade resultatet som uppgick till 13,6 mkr. Skatteintäkterna och utjämningssystemet uppgick i princip till de budgeterade beloppen. De var sammantaget 0,7 mkr högre än de 715,2 mkr som prognostiserades när budgeten fastställdes. Den skattefinansierade verksamheten visade sammantaget överskott med 9,9 mkr. Överskott med större belopp redovisas för Vård- och omsorgsnämnden (+11,3 mkr) och Kommunstyrelsen (+1,8 mkr) medan Barn- och utbildningsnämnden redovisar underskott med 3,3 mkr. Pensionskostnaderna var 6,5 mkr högre än i budget. För övriga verksamheter redovisas endast marginella avvikelser mot budget. Nettokostnaderna (exklusive jämförelsestörande poster) i den skattefinansierade verksamheten ökade med 2,6 (3,3) %. Den avgiftsfinansierade verksamheten (Va) gick för tredje året i rad med vinst, 5,2 (4,2) mkr. Det budgeterade resultatet uppgick till 3,5 mkr. Investeringsnivån uppgick till 58,2 (17,7) mkr. I budgeten, inkluderande både årsbudget och ombudgeterade medel, beräknades investeringarna uppgå till 82,7 mkr. Den största enskilda investeringen under året var ny förskola i Ekeby. Inga nya lån togs upp under året. Ett lån slutbetalades och låneskulden sjönk, exklusive vidareförmedlade lån till Bjuvsbostäder, från 156,1 mkr vid årets början till 139,1 mkr vid årets slut. Antalet invånare ökade under året med 93 och totalt bodde vid årets slut 14894 personer i kommunen. Som exempel på viktiga händelser under året kan nämnas Arbetet med att utveckla kommunen i riktning mot ”Vision 2020” fortsatte Medfinansieringsavtal angående utbyggnad av Söderåsbanan slöts med Trafikverket mfl. Under 2015 kommer plattformarna på Billesholms station att byggas. Trafiken beräknas starta 2020. Kommunens åtagande kan maximalt uppgå till 34,0 mkr plus index. Fortsatt satsning på kompetensutveckling av personalen i förskolan inom området utveckling och lärande Meritvärdet för elever i årskurs 9 höjdes till 205,5 (196,9) i kommunens grundskolor Antalet förfrågningar om bygglov och förhandsbesked har ökat med cirka 22 % Skateparken vid Kommunhuset byggdes Gruvmuséet firade 25-års jubileum under 2 dagar Fortsatta volymökningar, både till antalet personer och vad gäller omvårdnadsbehovet, inom hemtjänst och hemsjukvård. Effektivitetsåtgärder har genomförts för att möta det Behovet av särskilt boende har kunnat tillgodoses inom den tidsgräns, 3 månader, som lagen kräver Föreningsbidraget fick ny utformning under året. Kommer att utvärderas och få sin slutliga utformning under 2015 Den nya förskolan i Ekeby öppnades Ny lekplats byggdes vid Lindallén 4 Årsredovisning 2014 Sanering av fukt och syllbyte har utförts på Jens Bille skolan Antalet placeringar enligt LVM har minskat. Antalet larm inom Räddningstjänsten har, helt i linje med målsättningen, minskat med drygt 13 % Ny, gemensam telefonväxel för 6K-kommunerna (Bjuv, Klippan, Perstorp, Svalöv, Åstorp och Örkelljunga) har installerats under året. Nyckelfri hemtjänst och nya trygghetslarm på två särskilda boenden har installerats inom Vård och omsorg 5 Årsredovisning 2014 1.3 Fem år i sammandrag Tabell: Fem år i sammandrag 2010 2011 2012 2013 2014 14 841 14 851 14 866 14 801 14 894 20,89 20,89 20,89 20,89 20,89 Allmänt Folkmängd, 31 dec (personer) Kommunal utdebitering (%) Resultat Årets resultat (mkr) -5,4 15,2 9,2 12,2 17,3 627,8 648,4 664,8 686,9 715,2 -629,3 -628,2 -651,2 -671,6 -695,7 -3,8 -5,0 -4,4 -3,2 -2,2 100,2 96,9 98,0 97,8 97,3 Total låneskuld (mkr) 292,2 329,0 326,0 322,6 303,8 * varav kommunen (mkr) 120,5 159,1 157,9 156,1 139,2 * förmedlade till Bjuvsbostäder AB (mkr) 171,7 169,9 168,4 166,5 164,6 19 689 22 156 21 929 21 797 20 397 Tillgångar (mkr) 657,5 654,0 679,3 703,8 746,2 Eget kapital (mkr) 195,3 210,5 219,7 231,9 249,2 29,7 32,2 32,3 32,9 33,4 32,8 28,8 18,9 17,7 58,3 5,2 4,6 2,9 2,6 8,3 254,1 275,7 275,5 288,7 275,5 17 265 18 711 18 679 19 505 18 497 Balansomslutning (mkr) 843,3 845,0 859,5 879,4 968,5 Eget kapital (mkr) 241,6 258,9 269,9 284,3 306,0 28,6 30,6 31,4 32,3 31,6 1 020 1 023 1 058 1 059 4,5 4,8 6,2 6,3 Skatteintäkter och statsbidrag (mkr) Verksamheternas nettokostnader Finansnetto Nettokost exkl fin.netto i % av skattenetto Balans Låneskuld per invånare (kr) Soliditet (eget kapital i % av tillgångar) Investeringar Investeringsutgifter, netto (mkr) Investeringar i % av tot nettokostnader Pensionsförpliktelser Ansvarsförbindelse utanför balansr. (mkr) Tot. pensionförplikt. per invånare (kr) Koncernen Bjuvs kommun Soliditet (%) Personal Antal tillsvidareanställda i slutet av året Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid 4,3 6 Årsredovisning 2014 1.4 Vart gick skattepengarna? EN "100-LAPP" I SKATT ANVÄNDES PÅ FÖLJANDE SÄTT 2014 Politik och administration Politisk verksamhet 0,97 Kommunövergripande och administration 9,89 Samhällsbyggnad Byggnadskontor 0,24 Näringsliv och kommunikation 0,50 Kultur och föreningsliv 1,87 Teknisk verksamhet Gator, parker och fastigheter 4,66 VA -0,91 Exploateringsverksamhet 0,03 Räddningstjänst 0,97 Pedagogisk verksamhet Förskola inkl. familjedaghem 12,33 Fritidshem, fritidsgård, musikskola 2,80 Skolverksamhet, f-9 och särskola 22,21 Gymnasieskola inkl. särgymnasium 10,68 Vuxenutbildning 0,92 Stödverksamhet Individ- och familjeomsorg 7,16 Överförmyndarverksamhet 0,21 Arbetsmarknadsinsatser 0,33 Vård och omsorg Omsorg om äldre och funktionshindrade 25,12 SUMMA 100,00 "100-LAPPENS" HUVUDOMRÅDEN BJUVS KOMMUN 2014 Politik och administration 6,01 Samhällsbyggnad 5,14 Kultur och föreningar 6,02 Pedagogisk verksamhet 47,56 Stödverksamhet 1,21 Vård och omsorg 34,93 Affärsverksamhet -0,88 SUMMA 100,00 7 Årsredovisning 2014 1.5 Kommunens organisation Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och består av 31 ledamöter. Fullmäktige fattar beslut i principiella frågor och ärenden av större vikt. Det gäller t ex budget, skattesats, olika styrdokument samt taxor och avgifter. Kommunfullmäktige bestämmer också vilka nämnder som ska finnas, vilka ansvarsområden dessa ska ha och utser ledamöter till nämnderna. Kommunfullmäktige utser också en revisionsnämnd, d.v.s. förtroendevalda revisorer, vilka tillsammans med sakkunniga ska granska kommunens verksamheter och räkenskaper. Kommunfullmäktige sammanträder en gång i månaden med undantag för juli månad. Kommunens förvaltning leds av kommunstyrelsen, som också har ett särskilt ansvar att hålla uppsikt över nämnderna och de kommunala bolagen. I varje kommun ska också finnas en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd. I Bjuvs kommun finns en överförmyndarnämnd och handläggare. Myndigheten har till uppgift att utöva tillsyn över förmyndares, förvaltares och gode mäns förvaltning. Diagram: Organisationsskiss för Bjuvs kommun 8 Årsredovisning 2014 2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2.1 Bjuv i omvärlden I det här avsnittet beskrives de samhällsekonomiska förutsättningarna för Bjuvs kommun samt arbetsmarknaden och befolkningsutvecklingen i kommunen. 2.1.1 Samhällsekonomisk utveckling Utifrån informationen i Ekonomirapporten (december 2014) från Sveriges Kommuner och Landsting sätter vi in Bjuv i ett större samhällekonomiskt sammanhang. Efter en stark avslutning på 2013 har svensk ekonomi under 2014 utvecklats förhållandevis svagt. Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag utveckling av svensk export. Svensk BNP förväntas under 2014 växa med 1,9 %. År 2015 ser förutsättningarna bättre ut och BNP växa med 2,9 %. Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning. Den starka ökningen av arbetskraften har dock inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 %. Den kommer nu successivt minska ned till omkring 6,5 % år 2016. Tack vare att ekonomin befinner sig i en återhämtningsfas växer det reala skatteunderlaget relativt snabbt, med över 2 % år 2015 och omkring 1,5 % år 2016. Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas som splittrad. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen stått emot och utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa. På sikt är det bra om det finns en efterfrågan i ekonomin som är tillräckligt hög för att förvandla potentiellt sysselsatta till faktiskt sysselsatta. Den ökade tillväxten i ekonomin kommer att innebära ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. Men det faktum att sysselsättningen tidigare hållits uppe trots svag tillväxt innebär också att det finns gott om ledig personell kapacitet i många företag, vilket kan göra vägen till lägre arbetslöshet trög. I en prognos som finansminister Magdalena Andersson presenterade den 20 januari 2015 konstateras att tillväxten i omvärlden var oväntat svag under 2014, men att tillväxten i USA och Storbritannien är relativt stark men fortsatt svag i euroområdet. Världskonjunkturen förväntas stärkas något de kommande åren, men det finns fortfarande betydande risk att tillväxten i omvärlden blir lägre än vad vi förväntar oss. I takt med att återhämtningen i omvärlden blir något starkare ökar också tillväxten i Sverige. Det är främst hushållens konsumtion som väntas bidra till återhämtningen, även om den nu ser ut att bli svagare än tidigare förväntats. Arbetslösheten väntas sjunka i en lägre takt än vad Finansdepartementet tidigare trodde. 2.1.2 Arbetsmarknaden Enligt Arbetsförmedlingens månadsstatistik för Bjuvs kommun 2014 (16-64 år) var arbetslösheten lägre i relation till föregående år i alla avseende. Antalet öppet arbetslösa har minskat med drygt 4 %. Antalet som varit arbetslösa i mer än sex månader har även det minskat med nästan 10 %. Antalet sökande i program och öppet arbetslösa med aktivitetsstöd var lägre än föregående år, en minskning med drygt 4 %. Arbetsförmedlingens prognos visar att arbetsgivarna ser positivt på de kommande åren, det finns fler arbetsmöjligheter i Skåne län då många arbetsgivare planerar att anställa. De yrken där det finns ett störst behov av arbetskraft är inom privata tjänster, byggverksamhet och offentliga tjänster. De jobb som efterfrågas i framtiden är de som kräver en utbildning på eftergymnasial nivå, en högskole- eller en yrkesutbildning. För de yrken med låga utbildningskrav är konkurrensen fortsatt hård. Utvecklingen på arbetsmarknaden i Bjuv följer den regionala utvecklingen där ungdomar, utrikesfödda samt funktionsnedsatta har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. 9 Årsredovisning 2014 Tabell: Arbetsmarknadsstatistik 2012-2014 för Bjuvs kommun (Arbetsförmedlingen) Dec 2012 Dec 2013 Dec 2014 Öppet arbetslösa 465 455 438 - varav mer än 6 mån 115 124 112 Sökande i program med aktivitetsstöd 367 331 317 S:a öppet arbetslösa och sökande i program 832 786 755 Sökande som har arbete utan stöd 213 188 180 Sökande som har arbete med stöd 129 169 157 67 53 65 Nystartsjobb Övriga inskrivna Totalt antal sökande 71 82 80 1 312 1 278 1 237 2.1.3 Befolkningsutveckling Tabell: Befolkningsstatistik 2010-2014 (SCB) Folkmängd, 31 dec 2010 2011 2012 2013 2014 14 841 14 851 14 866 14 801 14 894 Andel 0-17 år (%) 22,7 22,4 22,4 22,1 22,1 Andel 65 år och äldre (%) 17,4 17,8 18,1 18,6 18,8 Andel utländsk bakgrund (%) 24,7 25,1 25,2 25,2 26,1 Vid årsskiftet fanns det 14 894 invånare i kommunen. Det är en ökning med 93 personer från föregående år. Förändringen bestod av ett födelseöverskott på 21 individer och ett positivt flyttnetto på 72 individer. Att fler vill bo i Bjuvs kommun är mycket glädjande och stämmer väl i linje med kommunfullmäktiges mål, att kommunen i ett 20-25-årsperspektiv ska ha 5 000 fler invånare och att den årliga befolkningsökningen ska uppgå till minst 100 personer. Med årets ökning har vi återigen kommit upp över 2012 års invånarantal och Bjuvs kommun följer numera den trend av ökande befolkning som finns runt om i nordvästra Skåne. Andelen män och kvinnor ligger i linje med rikets. Vid årsskiftet var 50,5 % av befolkningen i kommunen män och 49,5 % kvinnor, exakt samma fördelning som i riket som helhet. Bjuv hade en större andel unga människor än riket med 22,1 % under 18 år jämfört med rikets 20,4 %. Andelen äldre, 65 år och uppåt, var 18,8 %, vilket var något lägre än rikets 19,6 %. Medelåldern i Bjuv var 40,8 år, vilket kan jämföras med rikets något högre medelålder på 41,2 år. Ungefär en fjärdedel, 26,1 % av invånarna hade vid årsskiftet utländsk bakgrund, motsvarande siffra för riket var 21,5 %. En trend som går att utläsa är att andelen med utländsk bakgrund stiger. Detta medför förändrade behov inom förskola och skola och ställer höga krav på hela kommunen att ta tillvara på den kraft som ryms i ett mångkulturellt samhälle. Statistiska centralbyråns befolkningsprognos från januari 2015 visar att Sveriges befolkning väntas öka med 20 procent de närmsta 40 åren. Storstäderna förväntas attrahera största delen av dessa nya invånare men därefter är det större städer och förortskommuner som förväntas öka mest. Förortskommuner är också de som förväntas ha högst andel yngre personer, det vill säga individer under 20 år. Med utgångspunkt i detta bör Bjuvs kommun ha mycket att vinna på att profilera sig som en förortskommun med fokus på barn och unga om vi ska nå målet att växa med minst 100 personer per år. 10 Årsredovisning 2014 2.2 Kommunfullmäktiges övergripande mål 2.2.1 Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Område Mål Indikator Boende, omsorg och trygghet Den årliga befolkningsökningen ska uppgå till minst 100 personer Befolkningsstatistik Bjuvs kommun Egenförsörjningsgraden bland Bjuvs kommuns invånare ska öka jämfört med 2012 Medelantalet hushåll i behov av försörjningsstöd En kvalitetshöjning för utskrivningsklara och demenssjuka personer ska ske 2014 jämfört med 2012. Ingen angiven Flerboendealternativ för personer inom LSS-kretsen ska utvecklas under 2014 och 2015. Ingen angiven Kvaliten på gator och gång- och cykelvägar ska höjas i förhållande till statusen år 2012. Näringsliv och utbildning Miljö, hälsa och natur Mer än 90 % av föräldrarna ska uppleva att verksamheten i förskolan stimulerar till utveckling och lärande för deras barn. Enkätmätning via verktyget Qualis. Andelen grundskoleelver som klarar målen i alla ämnen ska öka med 3 % årligen Andel som nått målen i 16 ämnen Inom ramen för energiförsörjningsområdet ska kommunen stödja och främja minst två projekt som syftar till ett hållbarare samhälle 2014 - 2016. Minst två angivna projekt. Andelen barn och ungdomar i Bjuvs kommun som uppger att de mår bra och känner sig friska ska öka årligen jämfört med resultaten i 2012 års levnadsvaneundersökning. Enkät om trygghet och trivsel i förskolan i Bjuvs kommun Enkät om trygghet och trivsel i grundskolan i Bjuvs kommun(Ifylld av elever) Enkät om trygghet och trivsel i grundskolan i Bjuvs kommun (ifylld av föräldrar) God ekonomisk hushållning Personalen i Bjuvs kommun ska uppleva en ökad grad av samverkan och delaktighet. Medarbetarenkät som mäter Hållbart MedarbetarEngagemang Sjukfrånvaron för anställda i Bjuvs kommun ska understiga 6 % av ordinarie arbetstid. Sjukstatistiken Skötseln av kommunens parker och grönområden ska förbättras jämfört med 2012. Ingen angiven Den upplevda tryggheten i för kommuninvånarna när man vistas i kommunens parker och grönområde ska öka. Ingen angiven Resultaträkningens resultat ska årligen uppgå till minst 1 % av det s.k. skattenettot Resultaträkningen (2,4 %) Kommunens soliditet (eget kapital som andel av totala tillgångar) ska ha en positiv utveckling över planperioden Balansräkningen ( se sidan 7 för utveckling 2010 – 2014) 11 Årsredovisning 2014 Bedömningen om graden av respektive utvecklingsområde är uppskattad utifrån respektive måluppfyllelse inom utvecklingsområdet, I respektive styrelse och nämnds verksamhetsberättelse framgår hur de har arbetat med kommunfullmäktiges mål under verksamhetsåret. När det gäller målet Personalens grad av samverkan och delaktighet, mäter man fr o m 2014 enligt HållbartMedarbetarEngagemang (HME) medans man tidigare mätt enligt NöjdMedarbetarIndex (NMI) och dessa två metoderna är inte direkt jämförbara. Mål för god ekonomisk hushållning Mål: Styrelse och nämnder skall hålla budget Alla nämnder har uppnått målet förutom BUN som uppvisar ett underskott i förhållande till budget. Målet är delvis uppfyllt eftersom inte alla nämnder klarade hålla budget . Mål: Kommunens verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt Alla nämnder arbetar aktivt med detta mål. Målet är uppnått . Mål: Styrelse och nämnder skall under året i regelbundna uppföljningar från sina förvaltningar få information om det verksamhetsmässiga och ekonomiska utfallet Alla nämnder lämnar 3 prognoser till kommunfullmäktige och i övrigt sker avrapportering till nämnden på månadsbasis. Målet är uppnått . Mål: Vid befarad negativ budgetavvikelse ska styrelse och nämnder upprätta en åtgärdsplan för hur budgetföljsamhet ska uppnås I de fall ett underskott befarats lämnar nämnden en plan för hur man skall göra för att komma inom budgetram. Målet är uppnått . Mål: Styrelse och nämnder ska årligen upprätta en plan för intern kontroll, aktivt se till att kontrollåtgärder genomförs samt redovisa resultatet av dessa Interna kontrollplaner är framtagna och redovisade. Målet är uppnått . Mål: Styrelse och nämnder ska ha en rättvisande och aktuell redovisning Nämnderna arbetar aktivt med denna fråga och får vissa underlag från stödfunktionerna för att göra korrigeringar i redovisningen. Detta mål är också uppnått . Sammanfattningsvis är samtliga mål och riktlinjer för verksamheten, som mer är av karaktären aktiviteter snarare än mål, helt, eller i ett fall, delvis uppfyllda. De kommer att formuleras om under det kommande målarbetet. 12 Årsredovisning 2014 2.3 Ekonomisk översikt och analys 2.3.1 Årets resultat Årets verksamhet uppvisar ett positivt resultat på 17,3 mkr, vilket är 3,7 mkr bättre än budgeterat. Skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 4,1 %, från 686,9 till 715,2 mkr, i förhållande till 2013. De finansiella nettokostnaderna (2,2 mkr) blev 1 mkr lägre (3,2 mkr) än budgeterat p g a det rådande låga ränteläget. Den skattefinansierade verksamheten kostade 692,5 (685,4) mkr. Den avgiftsfinansierade verksamheten (vatten och avlopp) redovisar positivt resultat med 5,2 (4,2) mkr. 2.3.2 Balanskravsredovisning Kommunallagens balanskrav innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna under varje enskilt år. Ett eventuellt underskott mot balanskravet ska återställas inom de kommande tre budgetåren. Resultatet enligt balanskravet (se tabell) visar 2014 i likhet med de tidigare åren positivt resultat. Tabell: Avstämning mot kommunallagens balanskrav (tkr) Ingående resultat att återställa 0 Årets resultat enligt resultaträkningen 17 293 Samtliga realisationsvinster 0 Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 0 Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 0 Orealiserade förluster i värdepapper 0 Återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 0 Medel till resultatutjämningsreserv 0 Medel från resultatutjämningsreserv 0 Årets balanskravsresultat 17 293 2.3.3 Driftredovisning I tabellen nedan redovisas nettokostnadsutfall och budget enligt den politiska organisationen samt jämförelser med utfall för åren 2012 och 2013. Resultatet för 2014 var positivt 17,3 mkr, vilket är 2,8 mkr bättre än föregående år. Det budgeterade resultatet var 10,1 mkr, en positiv budgetavvikelse på 7,2 tkr. Resultatet i den skattefinansierade verksamheten hamnade på 12,1 mkr, vilket var bättre än det budgeterade resultatet på 10,1mkr, en positiv budgetavvikelse på 2,0 mkr. Totalt kostade den skattefinansierade verksamheten exklusive finansförvaltningen 692,5mkr, 9,8 mkr mindre än budgeterat. Det var en ökning av nettokostnaderna med 1 % jämfört med 2013. Barn- och Utbildningsnämnden redovisade underskott med 3,3 mkr, medan Vård och Omsorgsnämnden 11,2 och Kommunstyrelsen 1,8 mkr redovisade överskott. Övriga nämnder höll sig inom budget eller redovisade endast mindre avvikelser mot budget. Den avgiftsfinansierade verksamheten (VA) gick för tredje året i rad med vinst, 5,2 mkr totalt. Det innebar en positiv budgetavvikelse med 1,7 mkr. 13 Årsredovisning 2014 Tabell: Utfall 2014 per nämnd/enhet, budgetavvikelser och nettokostnadsförändring (tkr) Kommunfullmäktige Valnämnden 2012 2013 2014 Förändr. jfr 2013 Budget 2014 Budgetavvikelse -1 142 -1 100 -1 174 6 -1 109 -64 -7 -12 -192 94 -312 121 -725 -761 -821 7 -782 -39 -51 -43 -5 23 -71 16 -131 424 -127 200 -124 038 -3 -125 800 1 762 -2 627 -1 618 -2 071 22 -2 284 213 -344 852 -354 131 -361 547 2 -358 203 -3 343 -12 923 -13 313 -13 511 2 -13 429 -83 Vård- och omsorgsnämnden -173 588 -187 262 -189 177 1 -200 336 11 159 S:a skattefin verksamheter -667 340 -685 440 -692 536 1 -702 327 9 790 8 305 6 473 -10 612 -164 -2 039 -8 572 -659 035 -678 967 -703 148 -704 366 1 218 664 807 686 911 715 183 4 714 445 738 RESULTAT SKATTEFINANS. 5 772 7 944 12 131 53 10 078 2 053 Va-verksamhet 3 410 4 207 5 162 23 3 500 1 662 TOTALT RESULTAT 9 182 12 151 17 293 42 13 578 3 715 Revisionsnämnden Överförmyndarnämnden Kommunstyrelsen Byggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Finansförvaltningen exkl skatter S:A SKATTEFINANSIERAT Skatter och statsbidrag 2.3.4 Nettokostnadernas utveckling En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än det s k skattenettot, d.v.s. summan av skatteintäkter och statsbidrag. Under perioden 2009-2014 steg nettokostnaderna med 30,2 %, medan skatteintäkter och statsbidrag ökade med 31,4 %. Skillnaden var alltså marginell över dessa fem år. Under 2014 ökade skatter och statsbidrag 5,2 %-enheter jämfört med 2013, medan nettokostnaderna ökade 4,5 %-enheter. Diagram: Utvecklingen av indexerade nettokostnader och skatteintäkter 2007-2014 14 Årsredovisning 2014 2.3.5 Pensionsåtaganden Kommunens totala pensionsförpliktelser uppgår vid utgången av 2014 till 281,8 (290,7) mkr, varav 6,4 mkr redovisas som avsättning i balansräkningen. Den största delen av pensionsförpliktelserna redovisas som ansvarsförbindelse "inom linjen" utanför balansräkningen. Denna post avser pensioner intjänade före 1998. Den avgiftsbestämda ålderspensionen (den individuella delen) som de anställda tjänar in enligt pensionsavtal som gäller från 1998 kostade 2014 kommunen 20,5 (18,8) mkr. De förmånsbestämda pensioner som de anställda från 1998 tjänar in täcks via en försäkring. Kommunen betalar årligen en avgift som motsvarar aktuellt års beräknade pensionsförmåner till vald pensionsadministratör (f n KPA). Inbetalningarna som avser 2014 uppgår till 4,8 mkr. Tabell: Pensionsåtagande (mkr) 2012 2013 2014 2,1 2,0 6,4 Ansvarsförbindelse (intjänade före 1998) 275,5 288,7 275,5 Summa pensionsåtagande 277,7 290,7 281,9 Avsättning i balansräkningen som avser intjänade fr.o.m. 1988 Kommunens kostnad för utbetalda pensioner var 14,2 mkr inklusive löneskatt, vilket var i nivå med året före. 2.3.6 Ekonomisk styrning och kontroll Samtliga nämnder och styrelsen följer löpande upp sin verksamhet och ekonomi. Vid slutet av varje kvartal (mars, juni och september) rapporteras utfallet in till kommunstyrelsen, som sammanställer en rapport till kommunfullmäktige. Den lagstadgade delårsrapporten görs per den 30 juni. Vissa nämnder (Barn- och utbildningsnämnden, Byggnadsnämnden samt Kultur- och fritidsnämnden) rapporterar till respektive nämnd vid ytterligare några tillfällen. 2.3.7 Budgetföljsamhet, prognoser och utfall Som framgår av driftredovisningen och av kommentarerna i bl a avsnitt 2.3.1. avvek verksamheternas nettokostnader 2014 positivt mot budgeterade nettokostnader (skattefinansiering). Under året har verksamheten och ekonomin utöver årsbokslutet följts upp i delårsbokslut per den 30/6 och ytterligare två kvartalsrapporter i form av utfallsprognoser för den samlade kommunala verksamheten. I tabellen nedan sammanfattas de budgetavvikelser som prognostiserades vid de olika tillfällena. I delårsbokslutet var bedömningen ett helårsresultat på ca -5,5 mkr jämfört med budget. Avvikelserna i verksamheterna bedömdes till totalt -9,5 mkr, till stor del beroende på ökad avsättning till pensioner. Överskottet från skatter och statsbidrag prognostiserades till 3,4 mkr. För VA-verksamheten prognostiserades ett positivt helårsresultat på 4,1 mkr, 0,6 mkr bättre än budget. I prognosen per den 30 september bedömdes avvikelserna för verksamheterna till totalt -5,2 mkr. Överskottet från skatter och statsbidrag prognostiserades nu till 4,0 mkr. För VA-verksamheten prognostiserades ett positivt helårsresultat på 5,9 mkr, 2,4 mkr bättre än budget. Den stora förändringen i verksamheterna står BUN och VON för. För BUN:s del handlade det dels om att ekonomin stramades åt rejält under hösten, dels om att frånvaro av olika slag medförde något lägre personalkostnader än beräknat. I VON:s fall kom förbättringen av dels besparingar och effektiviseringar inom hemtjänsten, och dels av minskat antal externa placeringar. För en mer ingående analys av verksamheternas resultat hänvisas till verksamhetsberättelserna i avsnitt 4 under rubriken Ekonomisk analys. 15 Årsredovisning 2014 Tabell: Budgetavvikelser per verksamhet exkl jämförelsestörande poster, prognoser och bokslut (tkr) Utfallsprognos 1 per 31/3 Delårsbokslut per 30/6 Utfallsprognos 3 per 30/9 Bokslut per 31/12 0 10 10 82 -100 0 0 213 Barn- och utbildningsnämnd 0 -1 100 -2 450 -3 343 Kultur- och fritidsnämnd 0 0 0 -83 Vård- och omsorgsnämnd 0 3 000 7 000 11 159 -300 -300 -300 146 Kommunstyrelsen 0 0 0 39 * Avdelningen för arbete och tillväxt 0 0 1 800 2 487 * Räddningstjänsten 0 0 0 -7 * Ekonomiavdelningen -200 -150 -150 108 * Personalavdelningen 0 0 0 -396 * IT-avdelningen 0 -300 -200 -184 Skattefinansierad verksamhet Kommunfullmäktige Byggnadsnämnd Kostenheten * Administrativaavdelningen 0 0 50 102 -1 118 -3 050 -2 700 -945 100 0 -221 559 -1 618 1 890 2 839 9 937 0 500 2 350 1 662 -1 618 -2 390 5 189 11 599 1 693 3 424 4 001 738 Finansförvaltningen -1 113 -7 564 -8 041 -8 572 TOTALT -1 038 -1 750 1 149 3 765 * Drift-och fastighetsavdelningen * Kommunledning S:a skattefinansierad verksamhet Va-verksamhet SUMMA STYRELSE OCH NÄMNDER Skatter och statsbidrag varav skattefinansierat 2.3.8 Känslighetsanalys Kommunens ekonomiska ställning och utveckling påverkas av ett stort antal faktorer. Vissa kan påverkas av kommunen, men andra ligger utanför politikers och tjänstemäns kontroll. Ett sätt att beskriva kommunens beroende av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. I tabellen nedan listas de olika ungefärliga konsekvenserna av olika händelser. Tabell: Ekonomiska konsekvenser av olika händelser (mkr) Händelse Resultatförändring 10 öres höjning av kommunalskatten +3,4 Befolkningsökning med 10 invånare +0,5 Löneökning med 1 % (inkl po) -5,2 Prisökning med 1 % - 3,0 Ökad upplåning med 10 mkr - 0,2 Ytterligare 10 heltidstjänster - 4,0 2.3.9 Likviditet, lån och soliditet De likvida medlen uppgick vid årsskiftet till 37,5 (52,4) mkr. Likviditeten var således lägre än ett år tidigare. Kassaflödesanalysen visar ett negativt kassaflöde på 14,9 mkr under året. Den löpande verksamheten har bidragit med 48,2 mkr, medan investeringsverksamheten belastat med 57,4 mkr och finan16 Årsredovisning 2014 sieringsverksamheten med 17,0 mkr (amorteringar). De totala skulderna (inkl avsättningar) var 466 (472) mkr. De långfristiga lånen uppgick till 303,8 (322,6) mkr, vilket var en minskning med 18,8 mkr (amorteringar). Inga nya lån upptogs under året. 164,6 (166,5) mkr av de samlade lånen är vidareförmedlade lån till Bjuvsbostäder AB. Den genomsnittliga, viktade räntan var i slutet av året 2,3 (2,8) %. Kommunens soliditet (mätt som eget kapital som andel av de totala tillgångarna) hade före 2011 försämrats sedan 2008, men 2011 bröts trenden. Även under 2014 ökade soliditeten och uppgick vid utgången av året till 35,0 (32,9) %. En stor del av kommunens pensionsåtagande (pensioner intjänade före 1998) redovisas som ansvarsförbindelse och ligger således utanför balansräkningen. Denna ansvarsförbindelse var vid utgången av året större än det samlade egna kapitalet varför soliditeten blir negativ om pensionsåtagandet beaktas när soliditeten beräknas. Tabell: Soliditet, 2010-2014 (eget kapital som andel av totala tillgångar) 2010 2011 2012 2013 2014 Soliditet exkl ansvarsförbindelsen (%) 29,7 32,2 32,3 32,9 34,5 Soliditet inkl ansvarsförbindelsen (%) -8,9 -10,0 -8,2 -8,1 -3,8 2.3.10 Investerings- och exploateringsverksamhet De tre största investeringsprojekten under 2014 1. Förskolan Äventyret i Ekeby investering 20,2 mkr 2. Rosentorp ensamkommande barn 4,7 mkr 3. Skateboard 4,2 mkr Tabell: Investeringsvolym, 2010-2014 Nettoinvesteringar (mkr) Investeringars andel av nettokostnader (%) 2010 2011 2012 2013 2014 32,8 28,8 18,9 17,7 58,2 5,2 4,6 2,9 2,6 8,3 2.3.11 Borgensåtaganden De samlade borgensförbindelserna, exklusive solidarisk borgen för Kommuninvest i Sverige AB, uppgick vid årsskiftet till 33,1 mkr, vilket var en ökning med 0,7 mkr. Ökningen berodde på att åtagandena gentemot dels NSR, +2,9 mkr, dels Sydvatten, +3,2 mkr, ökade. Båda dessa bolag har tagit upp nya lån under året. Av de totala borgensåtagandena avser 12,7 mkr Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR) och 13,2 mkr Sydvatten. Inga borgensåtaganden har infriats under året. Bjuvs kommun ingick i oktober 2009 en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 280 kommuner och landsting som per den 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar har också ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive kapitalinsats i Kommuninvest ekonomisk förening. Se vidare not nr 20. 17 Årsredovisning 2014 2.4 Koncernen Bjuv Bjuvs kommunkoncern består av kommunen och bostadsbolaget AB Bjuvsbostäder, som ägs av kommunen till 100 %. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad bild av verksamheten i kommunen och bolaget. Resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och noter redovisas separat i avsnitt 5.4. Den sammanställda redovisningen bygger på bokslut i Bjuvs kommun och Bjuvsbostäder AB. Årsredovisning för bolaget finns i en bilaga. Det redovisade resultatet för kommunkoncernen 2014 uppgick till 21,9 (14,5) mkr. Soliditeten (eget kapital som andel av balansomslutningen) var vid utgången av året 32,7 % (31,4). 2.4.1 AB Bjuvsbostäder Bjuvsbostäder är ett allmännyttigt fastighetsbolag, vars verksamhet är att förvärva, äga, producera, sälja och förvalta fastigheter och därmed främja bostadsförsörjningen i Bjuvs kommun. Måluppfyllelsen i bolaget var god 2014. Soliditeten uppgick vid årets utgång till 15,6 (15,0)%. Uthyrningsgraden för bostäder var 99,3 %, vilket var högre än målet på 99 %. Den totala bostadsomflyttningen låg på 21,0 % (17,2) %, vilket innebar att målet om högst 20 % inte nåddes. Årets resultat uppgick till 4,6 (2,3) mkr, vilket var lite bättre än målet på 4 % av eget kapital. Hyresförhandlingen inför år 2014 resulterade i en genomsnittlig höjning av bostadshyrorna med 1,5 %. Under året har bolaget fått nya ägardirektiv. Projektet Falken 2 med 40 nybyggda lägenheter slutfördes under hösten. Samtliga lägenheter utom tre är kontrakterade. Badrumsprogrammet utökat med renovering av kök i 18 lägenheter i Ekeby slutfördes under hösten. I Billesholm genomfördes på en av två huskroppar byte av tak och fönster samt renovering av gavelfasad. Arbetet med externa entreprenörer för skötsel av grönytor avslutades. Arbetet sköts nu i egen regi. Årets ekonomiska resultat blev 4,6 mkr (2,3 mkr). De totala intäkterna uppgick till 80,1 (77,3) mkr. Balansomslutningen var vid årsskiftet 397,2 (382,8) mkr. Det egna kapitalet var 61,9 (57,4) mkr och soliditeten 15,6 % (15,0 %). Årets investeringar uppgick till 40,6 (28,2) mkr. 2.4.2 Uppdragsföretag Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB (NSVA) Bjuvs aktiekapital uppgår till 1 000 tkr, vilket ger en ägarandel på 16,7 %. Alla delägare har lika stor andel. Alla delägare svarar själv för den del av bolagets kostnader som uppkommer i delägarens vaanläggningar. Bolagets gemensamma kostnader fördelas utifrån omfattningen på verksamheten i de ingående kommunerna. Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB (NSVA) ansvarar för drift, underhåll och utveckling av VAanläggningarna i ägarkommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Verksamheten omfattar produktion och distribution av dricksvatten, avledning av dagvatten samt rening av spillvatten. Bolaget har 163 (159) medarbetare. Nettoomsättningen under året uppgick till 505 (466) mkr och resultatet 0 (0). De samlade investeringsutgifterna uppgick till 223,2 (185,4) mkr. Balansomslutningen var 123 (122) mkr och det egna kapitalet 6 (6) mkr. NSVA sköter sedan den 1 mars 2011 faktureringen av va-kunder i Bjuv. Läs mer om va-verksamheten i Bjuv längre fram i verksamhetsberättelsen. Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR) Bolaget är samägt av kommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Åstorp och Ängelholm. Bjuvs aktiekapital är 385 tkr, vilket motsvarar en ägarandel på 7,7 %. NSR gjorde 2014 ett resultat efter finansiella poster på 0,2 (-9,3) mkr. Balansomslutningen var 433 (440) mkr och det egna kapitalet 55,3 (53,1) mkr. Det betydde en soliditet på 12 % (12 %). Antalet anställda var i genomsnitt 119 (138) personer. Ägardirektiv och bolagsordning har tydligt fokus på det kommunala uppdraget. Ändamålet är att bolaget 18 Årsredovisning 2014 ska ”genom samverkan med aktörer på marknaden och delägarkommunerna utveckla en avfallshantering som syftar till att värna den globala miljön, det regionala näringslivet och den lokala servicen, genom att vara enkel, flexibel och miljöanpassad". Andra mål är att minska giftspridning, återvinna energi, öka materialåtervinning och förebygga uppkomsten av avfall. Sydvatten AB Sydvatten är ett kommunägt aktiebolag. Kunder och ägare är 16 kommuner i västra Skåne: Bjuv, Burlöv, Eslöv, Helsingborg, Höganäs, Kävlinge, Landskrona, Lomma, Lund, Malmö, Skurup, Staffanstorp, Svalöv, Svedala, Vellinge och Ängelholm. Företaget leds av en styrelse som består av representanter från delägarkommunerna. Bjuvs aktier i bolaget uppgår till 7,8 mkr, vilket ger en ägarandel på 1,76 %. Sydvatten bedriver kommunal verksamhet på uppdrag av kommunerna på samma villkor som svenska kommuner gör i allmänhet. Bolaget lyder under såväl kommunallagen som lagen om allmänna vattentjänster vilket bland annat innebär att bolaget inte får ”gå med vinst”. Sydvatten får därmed inte dela ut vinster till sina ägare och har således inget vinstintresse. Maximal samhällsnytta så effektivt som möjligt är uppdraget. Sydvatten äger och driver Bolmentunneln, de två vattenverken Ringsjöverket och Vombverket samt huvudledningssystemet för distributionen av dricksvatten. Det dricksvatten företaget producerar tas från sjön Bolmen som ligger i Småland och Vomb-sjön som ligger i Skåne. Sydvatten distribuerar vatten till bolagets delägarkommuner som ansvarar för ledningsnätet inom respektive kommun. Kommunassurans Syd Försäkrings AB (KSFAB) Bolaget startades i maj 2005 och ägs i dag av 46 kommuner i södra Sverige. Bjuvs kommun äger aktier till ett värde av 663 tkr, vilket betyder en ägarandel på 1,06 %. Bolaget erbjuder sina ägare sak- och ansvarsförsäkringar. Utöver ovanstående företag äger Bjuv andelar till ett värde av 1 343 tkr i Kommuninvest ekonomisk förening (finansiella tjänster) samt aktier för 2 tkr i SKL Kommentus AB (upphandling och verksamhetsstöd). 2.5 Kommunens ekonomi i framtiden Det totala ekonomiska resultatet 2014 var bra och för tredje året i rad hade den avgiftsfinansierade verksamheten en positiv budgetavvikelse. Det finansiella målet om överskott på minst 1 % av skattenettot nåddes med god marginal. Den stora utmaningen inför de kommande åren är det stora investeringsbehovet och den demografiska förändringarna. I 2015 års budget finns också ett budgeterat resultat, på 10,7 mkr, vilket ger en hyfsad buffert. Vi har inte heller signaler om kraftigt ökande volymer, som varit fallet i vissa verksamheter under tidigare år. 2015 finns därför förutsättningarna för att med god budgetdisciplin och försiktighet med nya åtaganden nå en ekonomi i balans. På något års sikt bör situationen ljusna då skatteintäkterna börja växa i takt med att konjunkturen vänder upp och sysselsättningen ökar/arbetslösheten minskar. 2.6 Personalredovisning Årsbokslutet ska ge en samlad bild och uppföljning i olika frågor som rör kommunens personal. Vad uppgifterna avser för personalkategori finns beskrivet för varje tabell. För de uppgifter som kräver en mätpunkt är denna gjord den 31 december 2014. Personalstyrkan förändras ständigt beträffande storlek och sammansättning. Antal tillsvidareanställda och visstidsanställda uppgick vid årets slut till 1450 personer, en ökning med 47 personer, från 2013 (2013, 1 403 personer). Ökningen beror till stor del på att kommunen öppnade ett HVB-hem för ensamkommande barn. Under hösten genomfördes en medarbetarenkätundersökning bland kommunens medarbetare. Svarfrek19 Årsredovisning 2014 vensen var lägre än man skulle önska, 62 %, vilket till stor del beror på att så många som 75 % fick enkäten i pappersformat och det medför en sämre svarsfrekvens. Av dem som svarat så upplever 80 % att det är meningsfullt att gå till sitt arbete, att man lär nya saker och att man ser fram emot att gå till arbetet! Arbetet med att förbättra den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön får något låga betyg och är områden som behöver fokuseras på under 2015. En annan undersökning som gjorts under hösten är den årliga arbetsmiljökartläggningen som sker i enlighet med det systematiska arbetsmiljöarbetet i kommunen. Resultatet skiljer sig inte mot vad som framkom i medarbetarenkätens arbetsmiljöfrågor. Som en naturlig följd har handlingsplanerna som arbetats fram fokus på att belysa problemen med den psykosociala arbetsmiljön och att göra arbetsmiljöpolicyn mer känd ute i förvaltningarna. Man kommer också att göra rutinerna för riskfyllda arbeten mer lättillgängliga ute i förvaltningarna. En viktig del av arbetsmiljöarbetet är att ha kontroll på antalet anmälda arbetsskador och där ser vi en, liten men dock, ökning mellan 2013 till 2014. Om detta beror på att vi blivit bättre på att faktiskt anmäla eller om det beror på att det inträffat sju fler under året än föregående är svårt att säga. Sjukhälsotalen har ökat något när det gäller den obligatoriska sjukredovisingen som redovisar sjukfrånvaron i % av ordinarie arbetstid. 2014 var den 6,4 (6,2) % i Bjuvs kommun. Målet för sjukfrånvaron i kommunen är 6,0 och därmed överskrids den med 0,4 %. Detta ligger i linje med vad som händer i Sverige som helhet och att det ökar mest för kvinnor. Försäkringskassans statistik för landet som helhet visar att kvinnors sjukpenningtal var 81 procent högre än männens vid mätning i juni 2014. Både personalchefen och personalkonsulten har lämnat kommunen under 2014 och med det har en del av kontinuiteten på personalavdelningen försvunnit. Fyra av de fackliga organisationerna har sagt upp samverkansavtalet med kommunen och ett stort arbete har påbörjats för att hitta fram till ett nytt reviderat sådant. 2.6.1 Anställda Antalet tillsvidareanställda uppgår till 1059 personer fördelat på 887 kvinnor och 172 män. Utöver dessa tillkommer 391 personer som har arbetat med en visstidsanställning, vilket utgör ca 37 % av totala antalet medarbetare i kommunen. Kvinnor är fortfarande i övervägande majoritet när det gäller antalet medarbetare, hela 84 %. Under året har de tillsvidareanställda medarbetarna i kommunen utfört 1 495 668 arbetstimmar. De har haft semester och varit föräldralediga, tagit hand om sjuka barn och några har också varit sjuka själva totalt antal frånvarotimmar uppgår till 436 061. Anställningstid i snitt uppgår till 11 år och medelåldern är 47, samma för kvinnor och män. För riket i sin helhet var medelåldern 46 under 2013, alltså väl överensstämmande med statistiken i Bjuvs kommun. 20 Årsredovisning 2014 Tabell: Tillsvidareanställda fördelade efter kön Antal kvinnor Andel kvinnor (%) Antal män Andel män (%) 2012 2013 2014 859 894 887 84 84 84 164 164 172 16 16 16 Tittar man på sysselsättningsgraden visar siffrorna att andelen kvinnor som arbetar heltid uppgår till 57 % medan andelen män uppgår till 83 %. I den medarbetarenkät som genomfördes under hösten visade resultatet att en klar majoritet av medarbetarna är nöjda med den sysselsättningsgrad de har idag, drygt var tionde vill arbeta mer. Av de som vill arbeta mer kan tre av fem tänka sig att delvis arbeta på en annan arbetsplats inom kommunen om det inte går att få högre sysselsättningsgrad på deras egen arbetsplats. Tabell: Sysselsättningsgrader (%) 2012 2013 2014 Heltid, kvinnor 56 56 57 Heltid, män 81 83 83 Deltid, kvinnor 44 44 43 Deltid, män 19 17 17 2.6.2 Chefsbefattningar Tabellen nedan visar antalet chefer i kommunen fördelat på kvinnor och män. De chefer som ingår i kommunens ledningsgrupp redovisas endast under den rubriken och inte under respektive förvaltning. Värt att notera är att fördelningen kvinnliga respektive manliga chefer speglar könsfördelningen i kommunen som helhet. Sju av tio medarbetare uppger i medarbetarenkäten att de totalt sett är nöjda med sin närmaste chef, främst instämmer medarbetarna i att de känner förtroende för den närmaste chefen. 21 Årsredovisning 2014 Tabell: Chefsbefattningar fördelade efter kön 2012 2013 2014 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Ledningsgrupp 4 4 4 3 4 2 Kommunstyrelsens förvaltning 2 6 2 6 3 7 Kommunledning 0 2 1 1 0 1 Avdelningen för arbete och tillväxt 0 2 0 2 1 1 Räddningstjänsten 0 1 0 1 0 1 Ekonomiavdelningen 0 1 0 1 0 1 Personalavdelningen 0 1 0 1 0 0 IT-avdelningen 0 1 0 1 0 0 1 0 1 0 Administrativa avdelningen Drift-ochfastighetsavdelningen 1 2 1 3 1 3 12 1 12 1 13 0 - Äldrevård 4 0 4 0 4 0 - Funktionshinder/LSS 6 0 6 0 7 0 - Hemsjukvård/rehab 1 1 1 1 1 0 Vård och omsorg, totalt - Kostenheten 1 0 1 0 1 0 14 3 11 4 11 1 - Skola 7 2 6 3 7 1 - Förskola 4 0 4 0 2 0 - Stöd och samordning 1 1 1 1 2 0 30 14 29 14 31 10 Barn och utbildning, totalt Summa 2.6.3 Sjukfrånvaro Tabellen nedan visar den totala sjukfrånvaron i kommunens samtliga verksamheter i procent av ordinarie arbetstid. Jämfört med 2013 är ökningen marginell, det som sticker ut är att männens sjukfrånvaro ökat med drygt en procentenhet vilket avviker från mönstret i landet i sin helhet. Vi ser tydligt att sjukfrånvaron har två toppar under året dels i februari, dels i oktober vilket båda är månader med influensa och vinterkräksjuka som ofta drabbar medarbetarna i kommunal verksamhet. Tabell: Total sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid (%) 2012 2013 2014 Samtliga 4,8 6,2 6,4 Kvinnor 5,2 6,7 6,8 Män 2,7 3,5 4,6 29 år och yngre 3,5 4,7 4,8 30 - 49 år 4,3 5,4 5,9 50 år och äldre 5,6 7,3 7,4 Tabellen omfattar samtliga arbetstagare som under räkenskapsåret haft en eller flera anställningar oavsett anställningsform. Även timavlönade, feriearbetare, m.fl. ingår. Samtliga som haft anställning enligt avtalen Allmänna Bestämmelser (AB), Beredskapsavtalet (BEA), Bestämmelser för deltidsanställda brandförmän, brandmän och räddningstjänstpersonal i beredskap (BMD/Rib) eller enligt anställningsvillkor för personlig assistent och anhörig vårdare (PAN) ingår. Med ordinarie arbetstid avses den ordinarie arbetstiden enligt avtal, med hänsyn tagen till frånvaro utan lön, t.ex. tjänstledighet för annat arbete, partiell tjänstledighet för vård av barn eller övrig frånvaro utan lön. Långtidssjukfrånvaron ökar även mellan 2013 och 2014, dock inte lika mycket som mellan 2012 och 2013. Ett arbete pågår inom kommunen med att kartlägga orsakerna bakom ökningarna för att kunna se vilka rehabiliteringsåtgärder som kan sättas in. Även när det är allvarliga diagnoser som exempelvis cancer eller neurologiska sjukdomar, är det viktigt att utröna hur vi som arbetsgivare kan stötta den en22 Årsredovisning 2014 skilde så att man upprätthåller kontakten med arbetsplatsen utan att lägga ytterligare belastning under sjukdomstiden. Tabell: Långtidssjukfrånvaro i procent av total sjukfrånvaro (%) > 60 dagar 2012 2013 2014 28,1 40,8 44,6 2.6.4 Rekryteringar Bjuvs kommun hade totalt 121 rekryteringsannonser utlagda på Offentliga jobb under året. Flest av dessa står Barn- och utbildningsförvaltningen samt Vård- och omsorgsförvaltningen för. Under året har man rekryterat ny förvaltningschef till Byggnadsförvaltningen samt ny chef till Kultur- och fritidsförvaltningen. I december påbörjades rekryteringen av ny personalchef. Denne tillträder i maj 2015. Liksom tidigare år har det varit svårt att rekrytera utbildade förskollärare och lärare inom Ma/No samt praktiska ämnen. Sjuksköterskor med vidareutbildning är inte heller lätta att hitta och man upplever allt hårdare konkurrens från andra kommuner om socialsekreterare med erfarenhet av myndighetsutövning. 2.6.5 Löner En lönebildningskurs har genomförts under året och deltagare har varit både chefer och fackligt förtroendevalda. Målet med utbildningen var att klargöra kopplingen mellan gruppens mål, medarbetarens uppdrag, resultatet för gruppen och medarbetaren och dessas betydelse för mervärdet vid bedömningen av lön inför den årliga löneöversynen. Kommunen har också anslutit sig till Lönelänken, ett verktyg som kommunerna i Skåne Nordväst använder för att samverka även inom detta område. Detta görs genom att man jämför lönestatisk mellan de 11 kommunerna och även med övriga kommuner i Skåne. Tabell: Genomsnittlig månadslön (kr) 2012 2013 2014 Kvinnor 24 665 25 218 26 095 Män 27 686 27 911 28 770 Samtliga 25 118 25 629 26 494 2.6.6 Pensionsavgångar Vid denna tid förra året var prognosen 18 pensionsavgångar under det kommande året. Det blev 30 avgångar. De anställda har möjlighet att gå i pension från det man fyller 61 till man fyller 67. I Bjuv valde 13 personer under fjolåret att utnyttja att gå före 65,12 personer valde att gå vid 65, tre gick vid 66 och två stannade till fyllda 67. 23 Årsredovisning 2014 Diagram: Antal pensionsavgångar 2014 - 2020 2.6.7 Övertid och mertid Kostnaderna för övertid och mertid har fortsatt att minska i jämförelse med tidigare år. Även beredskapsersättningen inom räddningstjänsten och drift- och fastighetsavdelningen har sjunkit. Tabell: Bokförd övertid och mertid respektive beredskapsersättning, 2012-2014 (mkr) 2012 2013 2014 Kommunstyrelsen 1,0 1,1 0,7 Barn och utbildning 0,9 0,9 0,8 Vård och omsorg 2,3 1,7 1,5 S:a övertid och mertid 4,2 3,7 3,0 Räddningstjänsten 1,7 1,8 1,2 Driftenheten 0,8 0,7 0,4 Övertid och mertid Beredskapsersättning 2.6.8 Rehabilitering I slutet av 2014 tecknades en ny överenskommelse med Försäkringskassan om samarbete kring anställdas sjukfrånvaro. Syftet med denna är att effektivisera och tydliggöra samarbetet mellan kommunen och försäkringskassan så att arbetet med att förebygga ohälsa och främja hälsa fokuseras. Målet är att man tidigt ska identifiera, planera och genomföra åtgärder som förhindrar och förkortar sjukskrivningar. 2.6.9 Personalkostnader De samlade personalkostnaderna uppgick 2014 till 517,0 mkr, vilket var en ökning med 2,9 % jämfört med 2013, då kostnaden var 502,4 mkr. De budgeterade personalkostnaderna var 527,5 mkr och utfallet 24 Årsredovisning 2014 således 10,5 mkr lägre. Liksom tidigare år beror ökningen mellan 2013 och 2014 på den årliga lönerevisionen. Av de 517,0 mkr var 360,7 mkr löner, 110,7 mkr sociala avgifter, 35,0 mkr pensionskostnader (exkl löneskatt), 6,7 mkr personalsociala kostnader och 3,8 mkr olika ersättningar utöver lön. I de personalsociala kostnaderna ingår bl a friskvårdsbidraget. Cirka 350 av kommunens anställda har använt den förmånen. Här ingår den gratifikationsmiddag som kommunen bjuder de medarbetare på som varit anställda i 25 år. I december 2014 blev 28 medarbetare (mer än dubbelt så många som under 2013) och deras respektive bjudna på en trerätters supé, de fick också välja mellan tre olika alternativa gåvor till ett värde av 6 000 kronor. De samlade personalkostnaderna utgjorde 2014 60,5 (60,3) % av de totala externa bruttokostnaderna i verksamheten. 25 Årsredovisning 2014 3 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 3.1 Kommunfullmäktige 3.1.1 Ansvarsområde Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och består av 31 ledamöter. Efter valet i september 2014 har Socialdemokraterna 14, Moderaterna 6, Sverigedemokraterna 4, Centerpartiet 2 samt Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Framstegspartiet vardera 1 ledamot i församlingen. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden som är viktiga av principiella skäl eller ärenden som är av större vikt. 3.1.2 Årets verksamhet Kommunfullmäktige har under året haft tio sammanträden. Viktiga beslut var bl a budget för 2015 (november), reviderade drift- och investeringsbudgetar för 2014, inriktningsbeslut angående införande av persontrafik på Söderåsbanan, ny dagvattenpolicy och inriktningsbeslut om Brogårdaskolan. 3.1.3 Ekonomisk analys Tabell: Resultaträkning (tkr) Kommunfullmäktige 2012 2013 2014 Budget 2014 Budget- avvikelse -1 142 -1 100 -1 174 -1 109 -64 -326 -295 -405 -310 -95 -1 142 -1 100 -1 174 -1 109 -64 Intäkter Kostnader - varav personalkostnader NETTOKOSTNADER Tabell: Driftredovisning (tkr) 2012 2013 2014 Förändr. jfr 2013 (%) Budget 2014 Budgetavvikelse Kommunfullmäktige -1 142 -1 100 -1 174 -6 -1 109 -64 Summa -1 142 -1 100 -1 174 -6 -1 109 -64 Kommunfullmäktige 3.1.4 Trender och utmaningar Under 2015 fortsätter arbetet med att förverkliga den av kommunfullmäktige beslutade visionen genom utveckling av Bjuvs centrum och nya tomter i Billesholm och Ekeby. Aktiviteter som skall höja attraktiviteten och öka antalet invånare. Som exempel på viktiga beslut under det kommande året kan nämnas beslut i den fortsatta utredningen om byggande av avloppsreningsverk gemensamt med Åstorps kommun 26 Årsredovisning 2014 3.2 Kommunstyrelse 3.2.1 Ekonomisk analys Tabell: Resultaträkning (tkr) Kommunstyrelsen Intäkter Kostnader - varav personalkostnader NETTOKOSTNADER 2012 2013 2014 Budget 2014 Budget- avvikelse 100 050 107 550 105 943 103 154 2 789 -231 474 -234 750 -229 981 -228 953 -1 027 -82 719 -86 960 -85 482 -88 628 3 145 -131 424 -127 200 -124 038 -125 800 1 762 Tabell: Driftredovisning (tkr) Ks, ksau Arbete och tillväxt Räddningstjänsten 2012 2013 2014 Förändr. jfr 2013 (%) Budget 2014 Budgetavvikelse -2 529 -2 214 -2 861 29 -2 900 39 -46 871 -46 892 -44 562 -5 -47 049 2 487 -6 715 -6 525 -6 720 3 -6 713 -7 -43 047 -37 323 -35 612 -5 -34 667 -945 Ekonomiavdelningen -6 420 -6 449 -6 365 -1 -6 473 108 Personalavdelningen -5 739 -6 176 -6 705 9 -6 309 -396 It-avdelningen -3 971 -3 789 -4 099 8 -3 915 -184 Drift- och fastighetsavd. Administrativa avd. -5 351 -5 318 -5 160 -3 -5 262 102 Kommunchef, stab -10 781 -12 514 -11 954 -4 -12 513 559 -131 424 -127 200 -124 038 -3 -125 800 1 762 Summa 27 Årsredovisning 2014 3.3 Kommunledning 3.3.1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 3.3.2 Ansvarsområde Kommunstyrelsen har ansvar för att leda och samordna kommunens verksamhet och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet, inklusive kommunala bolag och kommunalförbund. I ansvaret ingår operativa verksamheter som räddningstjänst, drift- och fastighet och arbete och tillväxt samt stödjande funktioner som ekonomi-, personal-, it- och ärendeadministration. Kommunchefens stab innefattar även ett antal specialistfunktioner som exempelvis kommunikation, samhällsplanering och utredning. 3.3.3 Årets verksamhet Kommunstyrelsens arbete under 2014 handlade till stor del om att fortsätta utveckla kommunen i riktning mot ”Vision 2020”. Ett konkret steg i denna riktning är skateparkens färdigställande. Under året har det även pågått diskussioner och planering med externa aktörer gällande bostäder, trygghetsboende samt biblioteks- och kulturhus. Inom ramen för planprogrammen för Bjuv och Billesholm har det förts dialog med medborgare, föreningar och organisationer som ett steg i riktning mot vision 2020. Inom organisationen genomfördes rekryteringar på flera centrala chefstjänster. Under året tillträdde både en ny kultur- och fritidschef samt en ny förvaltningschef för byggnadsförvaltningen, som även är teknisk chef och ansvarig för drift- och fastighetsavdelningen. Utöver detta rekryterades ny personalchef som tillträder under våren 2015. För att stödja utvecklingen av en mer effektiv organisation har viktiga satsningar på stödfunktioner gjorts. IT- verksamheten startade det hittills största utvecklingsarbetet i kommunens historia i och med att planeringen för att migrera från Novell till Microsofts plattform påbörjades. Arbetet är en del av ett större projekt inom 6K-samarbetet kring en gemensam drift- och supportorganisation. Utöver detta slutfördes planeringen för att digitalisera hela den politiska ärende- och beredningsprocessen. Inom ramen för vårt kommunikativa arbete har vi fortsatt att utveckla nya möjligheter för kommunikation och dialog med våra målgrupper. Under året har ett nytt intranät lanserats. Hemsidan och intranätet har gjorts responsiva, vilket betyder att tillgängligheten och läsbarheten ökar från surfplattor och telefoner. Närvaron på sociala medier har ökat och vi kommunicerar nu också via bloggen visionbjuv.se, Twitter och Linkedin. Det strategiska stödet till verksamheterna har också utvecklats, särskilt vid förvaltningarnas utvecklingsarbete. Inom området mark och exploatering har ett viktigt steg i riktning mot vision 2020 varit beslutet om att teckna ett medfinansieringsavtal med Trafikverket och Region Skåne om utbyggnad av järnvägsstationen i Billesholm. Detta kommer möjliggöra pågatågstrafik till bland annat Malmö från december 2020. Dessutom påbörjades utbyggnad av ett nytt småhusområde i Billesholm. Upphandlingsverksamheten i Bjuv har under året övergått från egen regi till att utföras i samverkan med Klippan, Perstorp och Åstorp. Näringslivsarbetet har haft fokus på att skapa ett gott företagsklimat genom dialog och täta kontakter med företagen. Bjuvs kommun har gått med i ett nätverk för att fortsätta utveckling och satsning på lokala resurser och etableringar inom klimatsmart livsmedelsproduktion. FoodValley of Bjuv har lanserats och utvecklas enligt plan. Sammanfattningsvis var centrala begrepp under år 2014; Vision 2020, verksamhetsutveckling och värdegrundsfrågor. En god mätare på att vårt arbete ger resultat kom i maj då tidningen Fokus publicerade sin årliga kommunrankning, en undersökning om hur det är att vara bosatt i någon av Sveriges 290 kommuner. År 2013 var Bjuv i botten på plats 284 av 290 kommuner. År 2014 hade vi lyft 104 placeringar och hamnade på plats 180, ett tydligt steg i riktning mot visionen att bli en attraktiv södersåskommun med fokus på boende, näringsliv och miljö. 28 Årsredovisning 2014 3.3.4 Ekonomisk analys Tabell: Resultaträkning (tkr) 2012 2013 2014 Budget 2014 Budget- avvikelse 790 606 570 673 -103 -14 100 -15 334 -15 385 -16 085 701 -9 186 -9 327 -8 724 -9 700 976 -13 310 -14 728 -14 815 -15 412 598 Kommunledningen Intäkter Kostnader - varav personalkostnader NETTOKOSTNADER Tabell: Driftredovisning (tkr) Kommunledningen Kommunstyrelse KSAU Kommunledning Kommunikation Mark/exploatering Upphandling Näringsliv Summa 2012 2013 2014 Förändr. jfr 2013 (%) Budget 2014 Budgetavvikelse -2 360 -2 022 -2 739 26 -2 714 -25 -169 -192 -122 58 -186 64 -5 187 -7 458 -8 815 60 -9 048 233 0 0 -193 100 -195 2 -3 505 -3 128 -2 210 -29 -2 523 313 -789 -802 -203 -75 -113 -90 -1 300 -1 126 -533 -53 -634 101 -13 310 -14 728 -14 815 1 -15 412 598 3.3.5 Trender och utmaningar Välfärdens utmaningar, eller annorlunda uttryckt, behoven och kraven från kommuninvånare på service och tjänster av hög kvalitet är en av de viktigaste utmaningarna vi har framför oss. I takt med att kraven utifrån ökar, ställs också allt högre krav på oss som organisation. Vi måste möta våra invånare på ett professionellt och serviceinriktat sätt. För att klara det krävs att vi attraherar kompetenta medarbetare som vill vara med och utveckla vår organisation. Därmed ställs allt högre krav på oss att vara en attraktiv arbetsgivare. För att kunna åstadkomma mer med de resurser vi har är en annan avgörande faktor framöver att kunna samverka med andra kommuner. Samverkan av hög kvalitet genom gemensamma anläggningar, funktioner, verksamheter och tjänster är avgörande för att klara av våra åtaganden framöver. 29 Årsredovisning 2014 3.4 Administrativa avdelningen 3.4.1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 3.4.2 Ansvarsområde Inom administrativa avdelningen ingår nämndsadministration, växel/reception, kontorsvaktmästeri samt arkiv. Överförmyndarverksamheten samordnas med Klippan och Perstorp, men budgetansvaret ligger hos administrativa avdelningen. 3.4.3 Årets verksamhet Under våren genomfördes en upphandling av nytt ärendehanteringssystem för Bjuvs kommun. Systemet, Ciceron, innebär att diarium, ärendehantering och nämndsadministration digitaliseras. Detta gör att fullmäktige, kommunstyrelsen samt anslutna nämnder under 2015 kan gå över till digitala sammanträdeshandlingar via Ciceron Assistent. Bjuvs kommun har under 2014 tecknat avtal med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande barn vilket gör att överförmyndarverksamheten har ansvar för att se till att de barn som kommer får god man. Utöver detta har överförmyndarverksamheten ca 200 ärenden årligen gällande god man/förvaltare. Antalet visar en svagt uppgående trend. 3.4.4 Ekonomisk analys Tabell: Resultaträkning (tkr) 2012 2013 2014 Budget 2014 Budget- avvikelse 34 22 72 10 62 Kostnader -5 385 -5 340 -5 232 -5 272 40 - varav personalkostnader -3 028 -2 597 -2 319 -2 163 -156 NETTOKOSTNADER -5 351 -5 318 -5 160 -5 262 102 Administrativa avdelningen Intäkter Administrativa avdelningen visar ett positivt resultat främst på grund av att upphandlingen av ärendehanteringssystem senarelades under året med driftstart först i slutet av september. Tabell: Driftredovisning (tkr) 2012 2013 2014 Förändr. jfr 2013 (%) Budget 2014 Budgetavvikelse Överförmyndareverks -1 426 -1 281 -1 444 13 -1 290 -154 Adm avdelningen -3 925 -4 038 -3 716 -8 -3 972 256 Summa -5 351 -5 318 -5 160 3 -5 262 102 Administrativa avdelningen Överförmyndarverksamheten visar ett underskott vilket till största delen beror på underbudgetering av ersättning till Perstorps kommun. Kostnaden för extra resurs vid genomgång av årsräkningar blev högre än budgeterat. Administrativa avdelningen har ett överskott eftersom det nya ärendehanteringssystem inte sattes i drift förrän i september vilket ledde till lägre drift- och kapitalkostnader. Avdelningen har också haft en allmän återhållsamhet för att hålla kostnaderna nere. 3.4.5 Trender och utmaningar Administrativa avdelningens möjligheter och utmaningar är stora men positiva - fortsatt utveckling av ärendehanteringssystemet Ciceron och dess funktioner, - fortsatt arbete med digitalisering av nämndsadministrationen och sammanträden, - fortsatt genomgång av styrdokument och hur de tillgängliggörs, - utveckling av hur vi ska möta våra medborgare och deras behov av service. 30 Årsredovisning 2014 Ytterligare en utmaning är frågan om e-arkiv och hur digital information ska sparas och kunna läsas i framtiden. Inom Skåne Nordväst har en projektgrupp (där administrativ chef ingått) tittat på förutsättningarna för samverkan när det gäller e-arkiv. Projektrapporten kommer att ligga till grund för fortsatta diskussioner mellan de kommuner som är intresserade av eventuell samverkan i någon form. Överförmyndarverksamheten påverkas av hur många personer som är i behov av god man eller förvaltare. Eftersom behoven ökar är en utmaning att även i fortsättningen lyckas rekrytera fler personer som är lämpliga för dessa uppdrag. 3.5 Ekonomiavdelningen 3.5.1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 3.5.2 Ansvarsområde Ekonomiavdelningen är en servicefunktion åt hela den kommunala organisationen. Här finns ansvaret för den samlade redovisningen, för budget, uppföljning, rapportering och ekonomiska analyser. Ansvaret gäller också likviditetsplanering, frågor om lån och placeringar, samordning av intern kontroll, attestregler, olika it-system etc. 3.5.3 Årets verksamhet Det löpande arbetet med och redovisning, bokslut, budget, uppföljning och rapportering och planeringen för detta tar det mesta av avdelningens arbetstid i anspråk. Under året lades mycket tid på att fullfölja och informera om Qlikview som it-stöd åt cheferna. Beslut fattades att Aditro även fortsättningsvis skulle vara kommunens ekonomisystem. Under året inhandlades styr- och ledningssystemet Stratsys som under hösten varit ett viktigt verktyg i utvecklingsprojektet Målstyrning. Systemet har nyttjats vid framtagandet av Årsredovisning 2014. Arbetet med att utveckla uppföljningar, budgetprocess och rapportering har fortsatt. 3.5.4 Ekonomisk analys Tabell: Resultaträkning (tkr) 2012 2013 2014 Budget 2014 Budget- avvikelse 15 0 2 0 2 Kostnader -6 435 -6 449 -6 367 -6 473 106 - varav personalkostnader -4 748 -4 756 -4 906 -4 814 -92 NETTOKOSTNADER -6 420 -6 449 -6 365 -6 473 108 Ekonomiavdelning Intäkter Avdelningen noterar en positiv budgetavvikelse på ca 100 tkr. Tabell: Driftredovisning (tkr) 2012 2013 2014 Förändr. jfr 2013 (%) Budget 2014 Budgetavvikelse Ekonomiavdelning -6 420 -6 449 -6 365 1 -6 473 108 Summa -6 420 -6 449 -6 365 1 -6 473 108 Ekonomiavdelning 3.5.5 Trender och utmaningar Under 2015 är planen att fortsätta utvecklingsarbetet på ett antal områden. Projektet kring Qlikview ska rulla vidare med att bygga applikationer för fler verksamhetsdata. Utbildningar är ett annat prioriterat område, t ex inom intern kontroll och för olika systemanvändare. Det finns flera viktiga styrdokument 31 Årsredovisning 2014 som behöver förändras och uppdateras. Informationen på det nya intranätet ska också bli bättre. Projekt för att införa s k komponentavskrivning i enlighet med nya redovisningsrekommendationer av kommunens större investeringar kommer att genomföras tillsammans med berörda förvaltningar. I samband med planerad uppdatering av ekonomisystemet till ny version kommer single-sign-on till kommunens administrativa system från Aditro att införas. 3.6 Personalavdelningen 3.6.1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 3.6.2 Ansvarsområde Personalavdelningen ansvarar för personaladministrativa strategier, organisationsfrågor, personal- och lönepolitik, rekrytering, personalutveckling samt arbetsmiljöfrågor. Personalavdelningen deltar i flera aktiviteter inom projektet den gränslöst attraktive arbetsgivaren som bedrivs inom ramen för kommunerna i Skåne Nordväst med bl a mångfaldsfrågor, kompetensförsörjning och ledarutveckling. 3.6.3 Årets verksamhet Under hösten 2014 genomfördes en medarbetarenkätundersökning i kommunen. Den utfördes av CMA Research, som upphandlats gemensamt av kommunerna i Skåne Nordväst. Resultaten kan alltså jämföras med nio av de övriga kommunerna och vi ser att Bjuv hade det lägsta deltagandet i undersökningen. Detta beror till stor del på att det här användes en hög andel pappersenkäter vilket ger lägre svarsfrekvens. Glädjande är att se att det index som ger ett mått på medarbetarengagemanget i Bjuv, får bland de högsta resultaten i kommunjämförelsen. Detta index beräknas som ett medelvärde av frågeställningar inom områdena motivation, ledarskap och styrning. Ett resultat som får lägre resultat är att chefer inom Bjuvs kommun är tydligt mindre nöjda med verktygen och stödet för att utföra chefsuppdraget än vad övriga kommuners chefer är. Personal- och ekonomiavdelningen gjorde under året en satsning på utbildning för arbetsledare i programmet QlickView. Ett nytt pensionsavtal, AKAP-KL, tecknades för dem som är födda 1986 och senare. Som ett led i att säkra kompetensförsörjningen framöver inom området löner har personalavdelningen haft en LIA-praktikant under de sista månaderna av året. Under 2014 gjordes 19 793 löneutbetalningar, vilket ger ett snitt på 1649 stycken per månad. 3.6.4 Ekonomisk analys Tabell: Resultaträkning (tkr) 2012 2013 2014 Budget 2014 Budget- avvikelse 44 23 24 166 -141 Kostnader -5 783 -6 199 -6 729 -6 474 -255 - varav personalkostnader -4 171 -4 721 -5 112 -5 122 10 NETTOKOSTNADER -5 739 -6 176 -6 705 -6 309 -396 Personalavdelning Intäkter Personalavdelningen uppvisar ett underskott på totalt 396 tkr, i huvudsak beroende på omställningsinsatser. Tabell: Driftredovisning (tkr) Personalavdelning Administration Fackliga org Summa 2012 2013 2014 Förändr. jfr 2013 (%) Budget 2014 Budgetavvikelse -5 278 -5 611 -6 217 -10 -5 548 -669 -462 -565 -487 16 -761 273 -5 739 -6 176 -6 705 7 -6 309 -396 32 Årsredovisning 2014 3.6.5 Trender och utmaningar Ett av personalavdelningens fokusområden är att stötta förvaltningarna i arbetet med arbetsmiljön. Särskild tyngdpunkt läggs på att förbättra den psykosociala delen i arbetsmiljön. Detta ligger helt i linje med resultaten från den genomförda medarbetarenkäten och den arbetsmiljöundersökning som gjordes under hösten 2014. Arbetet med att revidera samverkansavtalet kommer att följas upp genom att utbildningar för både chefer och fackligt förtroendevalda genomförs. Stora utmaningar väntar inom rekryteringsområdet för alla delar av kommunen. Detta gäller både för att återbesätta vid pensionsavgångar och vid ersättning av medarbetare som valt att gå vidare till annan sysselsättning. Konkurrensen om erfarna och välutbildade medarbetare hårdnar kommunerna emellan. Mångfaldsfrågorna kommer att få större påverkan i den kommunala verksamheten, Att möta detta på ett bra sätt är en utmaning, inte bara för personalavdelningen utan för hela kommunen. Detta område kommer att lyftas inom samarbetet i Skåne Nordväst. Ledarförsörjning är ett viktigt område inte minst för att säkra en god arbetsmiljö för medarbetarna i kommunen. Ledare och chefer behöver ha god kompetens inom många områden, Personalavdelningen kommer att arbeta för att säkra detta inom det arbetsrätts- och arbetsmiljöområdena. 3.7 IT-avdelningen 3.7.1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 3.7.2 Ansvarsområde IT-avdelningen ansvarar för övergripande IT-verksamhet där även skrivare/kopiatorer och alla typer av telefoni ingår. 3.7.3 Årets verksamhet IT-avdelningen har under året arbetat med att införa en gemensam telefonväxel för alla kommuner i 6K. Utrustning för inkommande och utgående trafik mot telenätet finns nu i Bjuv och Klippan, medan växelutrustning finns i Svalöv och Klippan. Alla sex medverkande kommuner nyttjar sedan dessa gemensamma resurser över 6K-nätverket, som också fick byggas om under projektet. Även kommunens interna nätverk började byggas om under året, ett arbete som fortsätter framöver. Nyckelfri hemtjänst har införts i samarbete med Vård och Omsorg samt nya trygghetslarm på två särskilda boenden. Tillsammans med Räddningstjänsten samt Drift- och fastighetsavdelningen har IT-avdelningen även bidragit i reservkraftsprojektet för kommunhuset, där ombyggnad av serverrummet ingått som del. 3.7.4 Ekonomisk analys Tabell: Resultaträkning (tkr) 2012 2013 2014 Budget 2014 Budget- avvikelse 213 199 235 162 73 Kostnader -4 184 -3 988 -4 335 -4 077 -258 - varav personalkostnader -1 599 -1 644 -1 717 -1 698 -20 NETTOKOSTNADER -3 971 -3 789 -4 099 -3 915 -185 IT-avdelning Intäkter Totalt visar IT-avdelningen ett underskott på 185 tkr, främst hänförligt till ökade licenskostnader. 33 Årsredovisning 2014 Tabell: Driftredovisning (tkr) IT avdelning 2012 2013 2014 Förändr. jfr 2013 (%) Budget 2014 Budgetavvikelse Telefoni -647 -530 -927 -43 -608 -319 Vaktmästeri -125 -96 -90 6 -160 70 IT -3 199 -3 163 -3 082 3 -3 147 64 Summa -3 971 -3 789 -4 099 -8 -3 915 -185 3.7.5 Trender och utmaningar En utökad samverkan mellan främst kommunerna i 6K men även med andra kommuner är en nödvändighet för att kunna möta framtida krav på t ex e-tjänster, dygnet-runt-jour m m. Detta är näst intill omöjliga krav för en enskild, mindre kommun men kan lösas i samverkan med andra kommuner. Kraven på nåbarhet ökar och medför att användandet av bärbara datorer, Smartphones och surfplattor ökar alltmer. Detta ställer krav på utökad bandbredd och en utbyggnad av trådlösa nät inklusive underliggande infrastruktur. Trenden med digitalisering av verksamheterna fortsätter. I dagsläget handlar det mycket om IT i skolan, där lärare och elevers arbete ska ske digitalt i högre utsträckning. Framöver ser vi stora tekniska utmaningar inom bland annat Vård och Omsorg, ett område där digitaliseringen börjat ta fart. Särskilt antalet bärbara enheter ökar för varje år men även komplexiteten ökar. Smartphones och surfplattor tar mycket resurser i anspråk att administrera. En utmaning för ITavdelningen är att finna ett effektivt sätt att utföra detta. 3.8 Avdelningen för arbete och tillväxt 3.8.1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 3.8.2 Ansvarsområde Vuxenomsorg, som arbetar med stöd till vuxna, framför allt missbrukare och ekonomiskt bistånd till enskilda och familjer Integrationsfrågor Futurum, som arbetar med vuxenstudier samt på uppdrag av barn- och utbildningsnämnden verkställer individuella programmet, svenska för ensamkommande flyktingbarn samt sommarskola. Arbetsmarknadsenheten som arbetar med rehabilitering av enskilda till i första hand arbete och studier. Samordningsansvar för Bjuvs samordningsförbund. Feriearbete EU-projekt 3.8.3 Årets verksamhet Vuxenomsorgen Minskat antal placeringar enligt LVM samt en översyn och strukturering av bostadsbeståndet för personer med missbruksproblematik har inneburit att verksamheten blivit mer organiserad och systematiserad. Öppenvårdscentralen ÖVC har startat gruppverksamheter som även det bidrar till tidiga frivilliga insatser. I slutet av året avslutades ett projekt med pengar från socialstyrelsen avseende våld i nära relationer. Antalet hushåll som är beroende av försörjningsstöd har under året kraftigt minskat. Hela avdelningen för Arbete och tillväxt kommer därför fortsätta arbetet med att sätta fokus på att hitta vägar till egenförsörjning. 34 Årsredovisning 2014 Antalet hushåll med flyktingstatus som uppbär försörjningsstöd har ökat. Därför har från och med 1 januari 2015 en integrationssamordnare anställts på heltid. Komvux-Futurum 702 personer har studerat vid Komvux i Bjuv under 2014. En ny elevgrupp, nämligen ensamkommande flyktingbarn har tillkommit och undervisas i IM:s lokaler. En utökning av eleverna på språkintroduktionsprogrammet har skett under året som ett resultat av flyktingströmmar från Mellersta Östern. Samtidigt har elevantalet på övriga IM-program minskat något. Bristyrkesutbildningarna har under året slutfört och påbörjat en dagkurs och en distanskurs inom vårdutbildningsprogrammet. Yrkesvux har under året påbörjat och slutfört 4 butiksutbildningar och 2 starta eget-utbildningar. Elevtrycket på SFI-utbildningarna har under året varit fortsatt högt. Trots detta är kön till plats på utbildningarna kort. Grundläggande vuxenutbildning har haft en volym i storlek med föregående år. Som ett resultat av "Fritt sök" inom Skåne Nordväst har elevantalet på gymnasieutbildningarna minskat något. Arbetsmarknadsenheten Arbetsmarknadsenheten (AME) främsta uppdrag är att stötta den enskilde vidare till sysselsättning, genom arbete eller studier. Under året har två projekt varit knutna till AME, effektutvärderingen samt ”Agera”. Effektutvärderingen startade i november 2014 och kommer att avslutas i december 2016. Detta är ett regeringsuppdrag som erbjuder unga, med aktivitetsersättning, arbetsrehabiliterande insatser inom ramen för kommunens verksamhet. AME har även tillsammans med Region Skåne varit delaktiga i att utveckla ett verktyg genom projektet ”Agera” som riktar sig till unga arbetssökande. Projektet avslutades vid årsskiftet och kommer eventuellt att vidareutvecklas under 2015. Arbetsförmedlingen har stått för merparten av anvisade deltagare, där tre överenskommelser varit aktuella under året. Antalet deltagare från socialtjänsten har under 2014 fortsatt minska, dessa återfinns istället hos Arbetsförmedlingen, Futurum eller är kvar hos socialtjänsten. Projekt Under verksamhetsåret har ESF-projektet Unga i JOBB avslutats. Projektet slutrapporterades vid ett event i juni 2014. Social inklusion av unga · SIU – har även detta avslutas under verksamhetsåret. Här kan bl a framhållas att Bjuvs insatts var bostadsprojektet för unga – som redovisades under hösten. Pilotprojekt UngBo 2013 genomfördes tillsammans med Barn och Ungdom. Feriepraktiken 2014 sysselsatte 51 ungdomar under sommarmånaderna juni – augusti. Ungdomsjobb har under verksamhetsåret avslutats och efter genomförandet har 20 ungdomar under tolv månader fått arbetslivserfarenhet på olika arbetsplatser i kommunen. Arbetsförmedlingen har tillsammans med kommunen finansierat projektet. 3.8.4 Mål och måluppfyllelse 3.8.4.1 Kommunfullmäktiges mål Boende, omsorg och trygghet Egenförsörjningsgraden bland Bjuvs kommuns invånare ska öka jämfört med 2012 Antalet hushåll med behov av försörjningsstöd har minskat. Det genomsnittliga antalet hushåll per månad har minskat med 20 % sedan 2013. Det unika antalet ärenden avseende försörjningsstöd har även det minskat med 11 % jämfört med 2013. 35 Årsredovisning 2014 Antalet unga personer mellan 18-25 med försörjningsstöd har minskat med knappt 10 %. 3.8.4.2 Nämndens mål Uppfyllt Status Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Nämndsmål Kommentar Andelen bidragsberoende personer som erbjuds kompetenshöjande insatser ska öka Ökat samarbete med AF har bidragit till att målet uppnåtts Antalet hushåll med behov av försörjningsstöd ska minska. Målet är uppnått. Antalet hushåll har minskat från 200 till 160 Andelen unga personer som har försörjningsstöd ska minska Målet är uppnått. Minskning från 341 till 308 som någon gång under året haft försörjningsstöd. Antalet arbetslösa personer med försörjningsstöd ska minska Målet är uppnått. Antalet personer har minskat från 180 till 160 Andelen elever som går vidare till gymnasieskolans nationella program efter avslutade IM-studier skall öka Andelen elever inom IM-programmen som går vidare till ett nationellt program är mer än 90%. Utbildningsnivån bland Bjuvs kommuns invånare ska öka Målet är delvis uppnått. Stor variation mellan utbildningarna. Service och tillgänglighet ska mätas 2 gånger per år Målet är uppnått. Mätningar har gjorts i maj respektive oktober månad. 3.8.5 Ekonomisk analys Tabell: Resultaträkning (tkr) 2012 2013 2014 Budget 2014 Budget- avvikelse 15 801 15 725 15 034 12 512 2 515 Kostnader -62 672 -62 616 -59 596 -59 561 -42 - varav personalkostnader -28 375 -30 629 -28 964 -30 725 1 761 NETTOKOSTNADER -46 871 -46 892 -44 562 -47 049 2 487 Arbete och tillväxt Intäkter Arbete och tillväxt redovisar för 2014 ett överskott på 2 487 tkr. Överskottet genereras av ett intäktsöverskott på drygt 2,5 milj.kr samtidigt som kostnaderna hållit sig inom budget. Personalkostnaderna visar överskott på nästan 1,8 Mkr samtidigt som övriga kostnadsslag visar underskott med motsvarande. Personalkostnadsminskningen beror på vakanser under första halvåret och neddragningar av tjänster inom AME och inom Komvux. Intäktsöverskottet är statsbidragsintäkter för vuxenutbildning och ungdomsarbeten samt statsbidrag för flyktingar. Det som är grunden till överskottet är minskade personalkostnader inom Arbetsmarknadsenheten och inom Komvux samt högre intäkter än budgeterat inom Komvux. Nettokostnaden för avdelningen har minskat med 5 % jämfört med 2013. Tabell: Driftredovisning (tkr) Arbete och tillväxt 2012 2013 2014 Förändr. jfr 2013 (%) Budget 2014 Budgetavvikelse Utskott arbete och tillväxt -120 -114 -98 -14,0 % -145 47 Ledning och administration -2 161 -3 848 -4 328 12,8 % -4 509 181 Gemensam administration Almliden -2 240 -2 474 -2 751 11,2 % -2 395 -356 Komvux/Futurum -12 313 -11 398 -10 593 -7,1 % -12 440 1 847 Vuxenomsorg -24 931 -23 239 -23 825 2,5 % -23 191 -634 -3 654 -3 999 -2 043 -48,9 % -3 010 967 Projekt Avveckling 4 Y -332 -464 0 ------ 0 0 Bjuvsam (projekt) -750 -891 -769 -13,7 % -750 -19 Arbetsmarknadsenheten 36 Årsredovisning 2014 Arbete och tillväxt 2012 2013 2014 Förändr. jfr 2013 (%) Budget 2014 Budgetavvikelse Ungdomsarb o serv.pool -370 -465 -160 -65,4 % -609 449 0 0 5 ------ 0 5 -46 871 -46 892 -44 562 -5,0 % -47 049 2 487 Projekt, EU, AMS mm Summa Ledning och administration innefattar fr o m 2013 kostnad för enhetschefer som tidigare redovisades i verksamheterna. Ledning och administration uppvisar ett positivt resultat på 181 tkr avseende minskade kostnader i samband med långtidssjukskrivning. Gemensam administration Almliden visar däremot ett negativt resultat på - 356 tkr till följd av ökade kostnader för förbrukningsvaror samt personalkostnader i samband med nyanställningar under året. Komvux/ Futurum kan redovisa ett positivt resultat på 1847 tkr som ett resultat av ökade statsbidragsintäkter samt kostnadsminskning avseende personal under året. Vuxenenheten redovisar som helhet ett underskott på 634 tkr och som i stort sett motsvarar den skatteskuld som uppstod efter skatteverkets revision av den moms de tidigare återbetalat för lägenheter som socialtjänsten hyr.Underskottet har uppkommit trots att kostnaderna för försörjningsstöd minskat med 1 656 tkr jmf. med 2013 och att försörjningsstödet hamnar 369 tkr under budget. Institutionsvård som en följd av LVM-beslut och frivilliga placeringar enligt SoL (Socialtjänstlagen) medför att kostnaderna för vård och behandling visar ett negativt resultat motsvarande 626 tkr. Familjerådgivning, öppenvårdsinsatser samt kostnader för träningslägenheter visar även det på ett negativt resultat på sammanlagt 446 tkr. Arbetsmarknadsenheten redovisar ett positivt resultat på 967 tkr för året som ett resultat av statsbidragsintäkter från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt i vissa delar även Finsam. Den största avvikelsen, 768 tkr, är en följd av minskade personalkostnader i samband med vakanser under året. Ungdomsarbete redovisar ett positivt resultat på 449 tkr med anledning av att statsbidragsintäkterna överstigit budget. 3.8.6 Trender och utmaningar Arbetsförmedlingen har i högre grad än tidigare börjat jobba med personer som står långt från arbetsmarknaden och det sammanfaller med arbete och tillväxts målgrupper. En markant ökning av antalet unga under 25 år ansöker om försörjningsstöd p.g.a arbetslöshet. Därför kommer Avdelningen för Arbete och tillväxt fortsätta arbetet med att rusta fler för arbete och studier, med särskilt fokus på unga i samverkan med andra förvaltningar, organisationer, myndigheter, företag och föreningar. Trots att gymnasiekompetensen är starkt sammanlänkad med ungdomars framtida försörjnings- och etableringsmöjligheter framträder det i Skåne en dyster bild gällande ungdomarnas studieresultat. Nästan hälften av ungdomarna ligger under riksgenomsnittet, Skåne uppvisar positiva resultat gällande grundskolenivå men betydligt sämre resultat på gymnasienivå. Sysselsättningen förväntas öka i Skåne under 2015. Efterfrågan på arbetskraft kommer öka framförallt bland arbetstagare med eftergymnasial utbildning. Mycket talar för att en eftergymnasial utbildning blir allt viktigare för en framtida etablering på arbetsmarknaden. En utmaning är att matcha de behov som finns på arbetsmarknaden med den kompetens som finns. Inom vuxenutbildningen i Skåne Nordväst kommer fokus skifta från projektet ”fritt sök” för alla vuxenstuderande i detta geografiska område mot tillväxt- och arbetslivsperspektivet. Futurum bör koncentrera utbildningarna mot bristyrken och då ta hjälp av de medel som finns inom yrkesvux. Grupperna med svag ställning på arbetsmarknaden kommer tyvärr att öka. Inom åldersgruppen 18-24 år är arbetslösheten fortsatt hög. Vuxenutbildningen bör fokusera på följande åtgärder för att vara med om att bidra med lösningar: yrkesvux-utbildningar koncentreras mot bristyrken öka möjligheten att få komplettera äldre utbildningar kombinera yrkesvux- lärlingsutbildningar med teoretiska kurser 37 Årsredovisning 2014 underlätta för gruppen utlandsfödda med god utbildning/yrkesbakgrund att snabbt lära sig svenska 3.8.7 Verksamhetsmått Tabell: Verksamhetsmått Komvux/Vuxenomsorg/Arbetsmarknad 2012 2013 Budget 2014 2014 Antal gymnasieelever, IM-programmen, årssnitt 69 59 60 47 Antal elever, heltidsstuderande, Komvux ej SFI 463 226 230 195 Nettokostnad/studerande, årssnitt 18,2 34,9 24,5 33,51 SFI-studerande, årssnitt 162 201 200 239 Antal elever/tjänst pedagogisk personal, årssnitt 46,3 34 32 32,38 Antal hushåll med försörjningsstöd, exkl flyktingar 382 376 350 342 6 5,71 5 6,06 201 179 175 173 7 486 7 624 7 000 6 869 13 7 25 36 Medelbistånd/månad och hushåll i snitt-flyktingar 10 356 10 986 7 000 8 784 Försörjningsstöd brutto, kkr, inkl. flyktingar 18 405 18 116 15 800 15 128 1 869 268 13 2 4 8 1 676 2 729 1 650 2 342 AME, deltagare totalt 358 266 300 239 I arbete/studier via AME 107 81 125 99 Arbetslösa i kommunen inkl åtgärder(riket/skåne) i % av totala arbetskraften 8,9 (10,6/11,6) 8,6 (10,8/11,3) - 8,1 (10,3/10,9) - därav ungdomar 18-24 18,2 (21,4/22,6) 17,2 (21,3/21,9) - 14,8 (18,7/18,8) Biståndsmånader/hushåll i snitt Medelhushåll med försörjningsstöd/månad Medelbistånd/månad och hushåll, kr Antal hushåll flyktingar Vårddygn, insatser vuxna, totalt Antal unika personer med vårddygn Bruttokostnad /vårddygn, kr 845 3.9 Drift- och fastighetsavdelningen 3.9.1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 3.9.2 Ansvarsområde Gata och Park & Belysning I ansvarsområdet ingår drift och skötsel av det offentliga rummet (parker och grönytor), gator, vägar samt gång- och cykelvägar. Dessutom ingår gatubelysning och trafik. Fastighet Fastighetsenheten ansvarar för förvaltning av kommunens fastigheter, sportanläggningar, bad- och friluftsanläggningar och genomför nybyggnation/ombyggnad utifrån behov. Lokalvård Lokalvård utförs på uppdrag av interna verksamheter. Den är självfinansierad genom intern debitering. 3.9.3 Årets verksamhet Gata och Parkenheten & Belysning 38 Årsredovisning 2014 Det större projekt som genomförts under året är byggnationen av Skateparken. Den har en annorlunda utformning som redan är känd i hela landet bland skateboardåkare. Parkeringsplatsen på Mejerigatan med kringliggande grönytor och ny belysning har lyft miljön på denna plats. Under våren kommer ytterligare förbättringsåtgärder att göras i området. En ny lekplats har byggts vid Lindallén. Vid den nya förskolan i Ekeby har en ny och annorlunda utemiljö skapats. Skadeinventering av våra vägar, gator samt gång- och cykelvägar har gjorts under året. Inventeringen är ett bra instrument för att prioritera var asfalt bör läggas kommande år. Eftersom vintern varit gynnsam avslutades året med att några gång- och cykelvägar asfalterades. Då kommunens asfaltbudget under året varit 4.000 tkr men behovet är 12.000 tkr har underhållsskulden (asfaltskulden) ökat med ca 8.000 tkr. Uppföljning av Ekebyentreprenaden har gjorts löpande under året. Belysningsarmaturer har inte bytts ut i planerad omfattning på grund av en överklagad upphandling. Fastighet I Ekeby har en ny förskola om fem avdelningar färdigställts. Sanering av fukt och syllbyte har gjorts på Jens-Bille skolan. Nytt yttertak har lagts på sporthallen i Ekeby skola. Anpassning har gjorts av lokal för ensamkommande barn på "Rosentorp". Nya brandlarm har installerats på äldreboenden Varagården och Solhemmet. Ny lekutrustning har tagits i bruk vid Varagårds- samt Ekeby skola. Pannbyte har gjorts på Solvallens förskola i Billesholm. Lokalvårdsenheten Verksamhetens arbetsmiljö har varit i fokus under året. Utifrån miljöhänsyn har kemhanteringen minimerats, utbyte till ergonomiska redskap och miljövänliga material påbörjats. En del av maskinparken har under året bytts ut p g a slitage. Städavdelningen saknar egen investeringsbudget för inköp av städmaskiner och har därför behövt ta hjälp från Drift och fastighetsavdelningen. 3.9.4 Mål och måluppfyllelse 3.9.4.1 Kommunfullmäktiges mål Boende, omsorg och trygghet Kvaliteten på gator och gång- & cykelvägar ska höjas i förhållande till statusen år 2012 Under året har ny asfalt lagts på vägar, gator och GC-vägar i den omfattning som avsatta medel har medgivit. Det finns ett stort behov av ekonomiska medel för att höja kvalitén på kommunens gator samt gång- och cykelvägar. Statusen vid utgången av 2014 har inte förbättras i förhållande till 2012. Miljö, hälsa och natur Skötseln av kommunens parker och grönområden ska förbättras jämfört med 2012. Arbetet med att höja kvalitén på kommunens parker och grönområden pågår. Bl a har gallring gjorts i Billesholm för att lyfta fram ädelträd. Den upplevda tryggheten för kommuninvånarna när man vistas i kommunens parker och grönområden ska öka. Sjukfrånvaron för anställda i Bjuvs kommun ska understiga 6 % av ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron har under året varit 4,1 % vilket innebär att avdelningen har en frisknärvaro på 95,9%. 3.9.4.2 Nämndens mål Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt 39 Årsredovisning 2014 Status Nämndsmål Kommentar Kvalitén på gator och gång och cyckelvägar ska höjas i förhållande till statusen år 2012 För att möjliggöra detta så måste betydligt mer ekonomiska resuser tillföras. Behovet var för 2014 ca 12 miljoner kronor. Budget har varit 4 miljoner kronor. Skötseln av kommunens parker och grönområde ska förbättras jämfört med 2012. Arbetet med att höja kvalitén pågår. Bl a har gallring gjorts i Billeholm för att lyfta fram ädelträd. Personalen i Bjuvs kommun ska uppleva en ökad grad av samverkan och delaktighet. Medarbetarenkäter genomfördes under hösten 2014. Denna kommer att analyseras under våren 2015 och en handlingsplan kommer att arbetas fram. Sjukfrånvaron för anställda i Bjuvs kommun ska understiga 6% av ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron har varit 4,1% vilket ger en frisknärvaro på 95,9%. 3.9.5 Ekonomisk analys Tabell: Resultaträkning (tkr) 2012 2013 2014 Budget 2014 Budget- avvikelse 81 686 89 347 88 432 88 327 105 -124 733 -126 671 -124 044 -122 994 -1 050 - varav personalkostnader -26 605 -28 671 -28 828 -29 621 793 NETTOKOSTNADER -43 047 -37 323 -35 612 -34 667 -945 Drift och fastighetsavdelningen Intäkter Kostnader Drift- och fastighetsavdelningen har under året flaggat upp ett underskott med 2,5 mkr. Under de senast månaderna har ett hårt arbete gjorts för att minskat underskottet, som slutade på 945 tkr. Badverksamheten har ett underskott på ca 499 tkr som under 2015 måste hanteras då det inte är en engångsföreteelse årligen återkommande. Tabell: Driftredovisning (tkr) Drift och fastighetsavdelningen 2012 2013 2014 Förändr. jfr 2013 (%) Budget 2014 Budgetavvikelse 62 516 -44 -108 0 -44 -1 038 -2 405 -2 678 11 -2 222 -455 Fastighet -12 240 -8 767 -8 618 -2 -8 881 263 Gata/Belysning/Park -29 831 -26 667 -24 273 -10 -23 564 -709 Summa -43 047 -37 323 -35 612 -5 -34 667 -945 Städavdelningen Driftadministration 3.9.6 Trender och utmaningar En stor utmaning är att få budgeten i balans. För fastighetsavdelningen ska rutiner och strukturer arbeta fram mellan fastighetsenheten och verksamheterna. Genom anställning av lokalsamordnare kommer detta att bli möjligt. Lokalvårdens utmaning och möjlighet är att fortsätta arbete med nya städmetoder för en bättre arbetsmiljö och mer miljövänlig lokalvård. Gata och park kommer genom ny driftchef att få möjlighet att få struktur på sitt arbete. Upphandling av gatubelysning, etapp 2 och 3, kommer att ske under våren. Här är utmaningen att få rätt belysning på rätt plats med så låg driftkostnad som möjligt. 40 Årsredovisning 2014 3.10 Räddningstjänsten 3.10.1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 3.10.2 Ansvarsområde Räddningstjänstens ansvarsområde är sotnings-, tillstånds-, tillsyns-, förebyggande-, rådgivande , skadeavhjälpande-, och utryckningsverksamhet, enligt lagstiftning gällande Lagen om skydd mot olyckor (2003:778), Lagen om brandfarligt och explosiva varor (2010:1011) samt krisberedskap enligt lagen (2006:544) om extra ordinär händelse enligt lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och under höjd beredskap. 3.10.3 Årets verksamhet Räddningstjänsten har som uppdrag att sänka antalet larm. Under året har antal larm minskat med 38 från 287 uppdrag år 2013 till 249 år 2014. Sjukvårdsrelaterade larm har minskat med 32, förmodad brandräddning med 11 och uppdrag i annan kommun med 10. Onödiga automatiska larm har ökat med 16 och brand i byggnad med 8. Samtliga elever i årskurs 2, 5 och 8 har fått brandutbildning. Övriga utbildningar som räddningstjänsten genomfört är hjärt- och lungräddning, brandutbildning och systematiskt brandskydd. Sammanlagt har 626 personer utbildats. Räddningstjänsten har haft personal som varit i Västmanland i samband med skogsbranden. Krisledningsnämnden har haft utbildning och krisledningsorganisationen har övats under året . 3.10.4 Ekonomisk analys Tabell: Resultaträkning (tkr) Räddningstjänsten 2012 2013 2014 Budget 2014 Budget- avvikelse Intäkter 1 467 1 628 1 574 1 304 270 Kostnader -8 182 -8 153 -8 294 -8 017 -277 - varav personalkostnader -5 007 -4 615 -4 912 4 785 -127 NETTOKOSTNADER -6 715 -6 525 -6 720 -6 713 -7 Tabell: Driftredovisning (tkr) 2012 2013 2014 Förändr. jfr 2013 (%) Budget 2014 Budgetavvikelse Räddningstjänst -6 715 -6 525 -6 720 -3 -6 713 -7 Summa -6 715 -6 525 -6 720 -3 -6 713 -7 Räddningstjänsten Under året har räddningstjänsten planerat om verksamheten och ökat intäkterna för att uppnå en budget i balans. 3.10.5 Trender och utmaningar Räddningstjänsterna i Skåne Nordväst har i dag ett utökat samarbete. Räddningstjänsten i Bjuv köper tjänster från bland annat Räddningstjänsten Helsingborg (1 januari 2015 bildar Helsingborg ett räddningstjänstförbund med Ängelholm och Örkelljunga, förbundet kommer att kallas Räddningstjänst Skåne Nordväst). Samtliga avtal är uppsagda, en del kommer att skrivas om. Troligtvis kommer kostnaderna för nya avtal att bli högre än de uppsagda. Uppsägningen av avtal beror på att ovanstående kommuner bildar ett räddningstjänstförbund. I dag samarbetar samtliga kommuner med utbildning av brandmän i beredskap. Räddningstjänsten Skåne Nordväst kommer inte att samarbeta med utbildning av brandmän i beredskap efter årsskiftet. Detta kan gälla även andra samarbeten vi har idag. 41 Årsredovisning 2014 4 Barn- och utbildningsnämnden 4.1.1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 4.1.2 Ansvarsområde I barn- och utbildningsnämndens verksamhetsansvar ingår förskola, förskoleklass, grundskola, KIA, grundsärskola, musikskola, fritidshem, elevhälsa, socialtjänstens barn- och ungdomsgrupp, boende för ensamkommande barn, öppenvårdscentral, fritidsgårdsgårdsverksamhet och familjecentraler. Förskoleoch skolverksamheten är organiserad i fyra geografiska områden. 4.1.3 Årets verksamhet Förskola Satsningen på att fördjupa personalens kompetens inom området utveckling och lärande fortsätter. Under 2014 har undervisning i förskolan varit i fokus för personalens kompetensutveckling. Satsningarna har fått genomslag i arbetet med barnen vilket man ser i förskolornas kvalitetsredovisningar. Kompetensutveckling inom NTA (natur och teknik för alla) har fortsatt och utöver ämnesområdena luft och vatten har även temat ljud introducerats. Ett arbetslag har deltagit i ett forskningsprojekt i samverkan mellan Skåne nordväst och Högskolan i Kristianstad. Föräldrar som har ansökt om förskola har under året kunnat erbjudas plats inom fyra månader, vilket innebär att Bjuvs kommun lever upp till skollagens krav. I Ekeby invigdes en ny förskola i augusti och de föräldrar som tidigare under året hänvisats till Billesholm och Bjuv har under hösten kunnat erbjudas förskola i Ekeby. Under året har efterfrågan på förskoleplatser i kommundelen Bjuv minskat. För att anpassa verksamheten till efterfrågan stängdes Bofinkens förskola 30 juni, vilket innebär en minskning med 30 platser. Brukarenkäterna som har genomförts under våren visar att föräldrarna är fortsatt nöjda med förskolornas verksamhet. På påståendet ”Totalt sett är jag nöjd med mitt barns förskola” uppger drygt 90 % av föräldrarna att de instämmer helt eller till stor del. Resultaten i övrigt visar också att föräldrarna upplever att verksamheten håller en hög kvalitet. Svarsfrekvensen på föräldraenkäten låg mellan 85 -90 %. Det råder stor brist på förskollärare och det blir allt svårare att rekrytera kompetent personal till förskolorna. Situationen påverkas även negativt av att löneläget i Bjuvs kommun ligger lågt i relation till regionens kommuner. På sikt riskerar förskollärarbristen att ge effekter på verksamhetens kvalitet. Grundskola Skolorna har under läsåret fortsatt arbeta med att öka elevernas måluppfyllelse. Meritvärdet för elever i årskurs 9 höjdes från 198,8 poäng år 2013 till 211,3 poäng år 2014 för samtliga skolor i Bjuvs kommun. För kommunala skolor är förbättringen 196,9 poäng år 2013 till 205,5 poäng år 2014. Skolorna har haft riktade kompetensutvecklingsinsatser utifrån mål och behov inom digitalisering med ett uttalat pedagogiskt perspektiv, formativ bedömning, inkluderande förhållningssätt, bemötande samt läslyftet. Den särskilda komptensutvecklingsinsats som genomfördes under 2013 för att stärka skolornas pedagogiska ledare i deras roll som processledare i arbetslagen har under 2014 visat sig ge direkta positiva effekter på skolutvecklingen på respektive skolenhet. Intresset för att stärka sin egen och skolans pedagogiska plattform utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet har ökat. Bristen på lärarbehörighet i främst praktisk- estetiska ämnen årskurserna 1-9 samt ämnesspecifikt i årskurserna 6-9 (spanska)och Ma/NO årskurserna 4-6 kvarstår. Under året har 8 lärare påbörjat och avslutat fortbildning inom ramen för Lärarlyftet II. För att möta elever i behov av särskilt stöd pågår en organisationsförändring i Bjuvs kommun där andelen elevassistenter minskar till förmån för fler lärare, specialpedagoger och annan kvalificerad personal samtidigt som skolorna ökar och utvecklar vetenskapligt förankrade arbetsmetoder för att alla elever ska få rätt stöd och utmaning. Under 2014 har skolan fortsatt arbeta vidare med det utvecklingsarbete som påbörjades under 2013. Arbetet kommer fortsätta under 2015. 42 Årsredovisning 2014 För att säkra en likvärdig utbildning i kommunens fritidhemsverksamhet har det tagits fram kommunövergripande riktlinjer för fritidshemsverksamheten. Barn och ungas fritid samt musikskolan. Verksamheten för barn och ungas fritid fortsätter att förändras och utvecklas. Alla elever i åldrarna 4-9 har involverats i framtagandet av en "fritidsapp", ungdomsfullmäktige har hittat nya arbetsformer och ett skolhäng på JensBilleskolan har öppnats. Musikskolan har haft fortsatt hög popularitet med högt söktryck under 2014 och fortsatt stora svårigheter med lokalfrågan. Elevhälsan Elevhälsan har under året arbetat intensivt med att implementera socialstyrelsens och Skolverkets Vägledning för elevhälsa som kom i början av året. Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande uppdraget för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål har gjorts tydligare. Elevhälsan har fokuserat extra på de insatser som syftar till att stärka friskfaktorer och dämpa effekten av riskfaktorer hos elever. En digital elevhälsoenkät har införts. De digitaliserade informationen gör det lättare att få information om elevernas friskfaktorer samt identifiera och förebygga riskfaktorer på individ, grupp och organisationsnivå, information som används i för att förbättra elevernas arbetsmiljö. Elevhälsan har utbildat pedagoger i bemötande som främjar inlärning och goda relationer samt anordnat work shops kring digitala lärverktyg som stöd för elever med funktionsnedsättning. Under året har ett nytt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOFS 2011:9 arbetats fram med för att säkra att alla elever i Bjuv ges förutsättningar för en god hälsa och lättillgänglig, trygg vård på lika villkor. Elevhälsan har under året stärks samverkan med BUP genom överenskommelse om samordning av insatser för eleverna. Elevhälsan har även arbetat med att stärka samverkan med Barn och Ungdomsgruppen genom gemensamma forum för samverkan, inte minst genom öppnandet av en familjecentral mitt i Bjuvs centrum. Familjecentralerna är för Bjuvs familjer en hälsofrämjande mötesplats med öppen förskola, BVC, social rådgivning och barnmorskemottagning samlat under ett tak. Barn- och ungdomsgruppen Under 2014 har Barn- och ungdomsgruppen gjort en genomlysning av verksamheten i syfte att tydliggöra flöden och processer samt identifiera utvecklingsbehov. Kvalitativt strategiska satsningar och prioriteringar har löpande gjorts i verksamheten för att möta de behov som framkommit i genomlysningen samt för att möta ett högt inflöde. Ärendeinflödet under året visar i jämförelse med 2013 18 % fler aktualiserade ärenden, 46 % fler inledda utredningar samt nästan 3 gånger så många omhändertagna barn. Socialstyrelsens förstärkta krav på socialtjänstens ansvar att skyndsamt inleda utredning när det gäller barn som utsatts för eller bevittnat våld har under året synts tydligt i Barn- och ungdomsgruppens verksamhet. Behov av vidareutvecklad samverkan kring föräldrastöd för funktionsnedsatta föräldrar och barn med psykiska funktionshinder är frågor som aktualiserats i verksamheten under året. Samverkansforum med Elevhälsan har hållits regelbundet och planering finns för liknande forum tillsammans med avdelningen för Arbete och Tillväxt. Samverkansprojektet UngBo avslutades vid årsskiftet och erfarenheterna från projektet har lett till en vidare diskussion kring behovet av förvaltningsövergripande samverkan kring ”Unga vuxna”. I juni månad öppnade HVB Rosentorp för ensamkommande barn och vid årets slut hade boendet 10 ungdomar. Verksamheten på HVB Rosentorp har utvecklats mycket väl och erbjuder vård och boende med hög kvalitet för de ensamkommande barnen. I syfte att vidare utveckla det goda hälsofrämjande arbetet som sker i samverkan på våra Familjecentraler har familjebehandlarna på ÖVC under året övertagit uppdraget att fungera som sociala rådgivare på familjecentralerna. Detta har inneburit en kvalitetshöjning vad gäller socialtjänstens möjligheter att bidra till samverkan mellan professionerna samt nå barn och familjer med tidiga hälsofrämjande insatser. 43 Årsredovisning 2014 4.1.4 Mål och måluppfyllelse 4.1.4.1 Kommunfullmäktiges mål Boende, omsorg och trygghet Den årliga befolkningsökningen ska uppgå till minst 100 personer Förskola, skola, familjecentraler och fritidsaktiviteter för unga är viktiga delar för att attrahera familjer som söker bostad. Barn och utbildningsnämnden satsar mycket på utveckling och förbättring av verksamheterna för att öka kommunens attraktivitet för både de familjer som bor här och för dem som står i begrepp att byta bostadsort. Det är också viktigt att informera och kommunicera den utveckling som är på gång. Skateparken i Bjuv, nya lokaler till familjecentralen i Bjuv, ny förskola i Ekeby, ökad måluppfyllelse i skolan och satsning på digitalisering har varit några av de delar som hjälpt till att sätta Bjuv på kartan. Fler elever har under 2014 valt Bjuvs kommuns grundskolor och rekryteringsläget för personal har förbättrats. I Ekeby ökar antalet barn i förskolan men i centralorten Bjuv kan man tyvärr se ett minskat barnantal. Näringsliv och utbildning Mer än 90 % av föräldrarna ska uppleva att verksamheten i förskolan stimulerar till utveckling och lärande för deras barn. I den årliga Qualisundersökningen uppger 92-98 % av föräldrarna som har barn i kommunens förskolor att man totalt sett är nöjd med barnens förskola. Resultaten varierar något mellan de olika förskoleområdena. När det gäller utveckling och lärande är resultaten något lägre, men fortfarande höga. I enkätundersökningen svarar 90 % av föräldrarna att förskolan erbjuder en utvecklande verksamhet för barnen och att förskolan har fokus på kommunikation, matematik och naturvetenskap. Andelen grundskoleelever som klarar målen i alla ämnen ska öka med 3 % årligen Utvecklingen av meritvärden och måluppfyllelse i Bjuvs kommun har varit god över tid och vida överskridigt kommunfullmäktiges mål för utvecklingen per år under fyraårsperioden. Det återstår dock en hel del till 100 % måluppfyllelse och arbetet med att skapa förutsättningar för alla elever att nå alla mål med utbildningen, behöver fortsätta. Tabellen nedan visar utvecklingen över fyra års tid och inkluderar även resultaten från Forsärlans miljöskola. 2014 2013 2012 2011 Genomsnittligt meritvärde (16) 211,3 198,8 189,6 192,2 Andel (%) behöriga till yrkesprogram 90,2 92,8 86,9 84,0 Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen 76,2 70,1 60,0 64,2 Andel (%) som ej uppnått kunskapskraven i ett ämne 10,5 9,0 8,1 11,2 Andel (%) som ej uppnått kunskapskraven i två, fler eller alla ämnen 13,3 21,0 31,9 24,6 44 Årsredovisning 2014 Tabellen nedan visar årets resultat för i Bjuvs kommun dels för kommunala skolor, dels samtliga huvudmän i Bjuvs kommun. Som jämförelse visas siffrorna för riket. Slutbetyg årskurs 9 läsåret 2013 - 2014 Huvudman Kommunala skolor Antal elever Genomsnittligt Andel (%) behöriga till meritvärde (16) yrkesprogram Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämne 122 205,5 89,3 74,6 143 211,3 90,2 76,2 97 260 214,8 86,9 77,4 i Bjuvs kommun Samtliga skolor i Bjuvs kommun Riket (samtliga huvudmän) Miljö, hälsa och natur Andelen barn och ungdomar i Bjuvs kommun som uppger att de mår bra och känner sig friska ska öka årligen jämfört med resultaten i 2012 års levnadsvaneundersökning. Mätningar (Qualisenkäter) kring upplevelsen av trygghet och trivsel gällande föräldrar som har barn i förskolan ligger för förskolan på drygt 90 %. Resultaten är något högre än föregående år. I grundskolan ligger motsvarande siffra för elevernas upplevelse på knappt 70 % i medeltal. Värt att notera är att upplevelsen av trygghet och trivsel minskar med stigande ålder. Skolorna i Bjuvs kommun har under 2014 inte haft några anmälningar om kränkande behandling till Skolinspektionen, vilket är positivt. I Region Skånes folkhälsoenkät anger dock 8 % av flickorna och 9 % av pojkarna i årskurs 6 att de blivit mobbade mer än en gång i månaden. Andelen är något högre i Bjuv än genomsnittet för Skåne. Det är överlag fler pojkar än flickor som anger att de har blivit mobbade. Det är också drygt 10 procent av pojkarna i årskurs 6 och 9 som anger att inte har någon riktigt nära vän. Viktigt att notera att i Rädda Barnens undersökning Ung röst 2014 anger merparten av barnen i Bjuvs kommun att de ser mycket eller ganska positivt på framtiden (90 %) och en stor andel tror också att de kommer att få jobb efter skolan (95 %). Insatser genomförs för att minska gruppen överviktiga barn. Undersökningar 2014 visar att 75 % av eleverna i årskurs 2 har normalvikt, 20 % av eleverna har övervikt och 5 % har fetma. Jämfört med 2013 har fetma i årskurs 2 minskat med 2 procentenheter. Sjukfrånvaron för anställda i Bjuvs kommun ska understiga 6 % av ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron inom Barn och utbildningsförvaltningen låg på 5,3 % under 2014. Målet är uppfyllt. God ekonomisk hushållning Styrelse och nämnder skall hålla budget Barn och utbildningsnämndens utfall för 2014 visar på ett underskott på drygt 3,3 miljoner. Målet är därmed inte uppfyllt. Resultatet visar dock en förbättring jämfört med tidigare prognoser utifrån de utmaningar som uppstått under året. En rad åtgärder har vidtagits för att nå budget i balans. Styrelse och nämnder skall under året i regelbundna uppföljningar från sina förvaltningar få information om det verksamhetsmässiga och ekonomiska utfallet Budgetansvariga lämnar in skriftlig prognos och analys vid varje kvartal. I lägen med underskott presenteras åtgärdsplaner med konsekvensanalyser. 45 Årsredovisning 2014 Ekonomisk uppföljningsrapport lämnas till barn- och utbildningsnämnden varje månad med undantag för januari och juli. Måluppfyllelse redovisas i form av betygsresultat två gånger per år. En betygsprognos redovisas i november varje år. Resultat av Qualis elev-, personal- och brukarenkäter redovisas varje år i augusti. Löpande information lämnas till nämnden enligt framtaget kvalitetshjul. Vid befarad negativ budgetavvikelse ska styrelse och nämnder upprätta en åtgärdsplan för hur budgetföljsamhet ska uppnås Vid varje kvartalsrapport har barn- och utbildningsnämnden beslutat om en åtgärdsplan för att nå en budget i balans. Styrelse och nämnder ska årligen upprätta en plan för intern kontroll, aktivt se till att kontrollåtgärder genomförs samt redovisa resultatet av dessa Plan för Intern kontroll 2014 är upprättad och genomförd och har redovisats till barn- och utbildningsnämnden. 4.1.4.2 Nämndens mål Uppfyllt Status Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Nämndsmål Kommentar Öka attraktionskraften hos de kommunala utbildningsverksamheterna. Profileringen av Bjuvs förskolor och skolor har etablerats och vidareutvecklats. Attraktionskraften har ökat genom satsning på olika utvecklingsområden, bl a digitalisering. Kommunikationen både internt och externt har förbättrats. Den ökande måluppfyllelse innebär också ökad attraktion. Satsningarna har resulterat i att fler elever sökt sig till kommunens skolor och till ett förbättrat rekryteringsläge när det gäller personal, framför allt inom ledning och administration Alla elever ska nå målen Meritvärdena har ökat stadigt under ett antal år i Bjuvs kommun. Full måluppfyllelse är inte uppnådd och arbetet med att skapa förutsättningar för alla elever att nå målen i alla ämnen behöver fortsätta. Det systematiska kvalitetsarbetet under året har visat på behov av att, bland annat, sätta in kvalificerat stöd ännu tidigare till elever som behöver detta. Arbetet har också utmynnat i ett antal åtgärder som har genomförts och som behöver genomföras framöver för att komma tillrätta med återkommande strukturella mönster, men också många goda exempel att bygga vidare på. Förebyggande och tidiga insatser för att motverka missbruk och barnfattigdom. Familjecentralernas verksamhet når flertalet barnfamiljer i samverkan med BVC och MVC. Öppen förskola, föräldrakurser och särskilda satsningar genomförs för barn och föräldrar i riskzonen. Familjecentralen i Bjuv flyttade hösten 2014 och fick ett mer centralt och lättillgängligt läge. Elevhälsan ger stöd och handledning till personal. Under 2014 genomfördes Våga se -projektet i förskola och skola med inriktningen att öka personalens kompetens kring våld i nära relationer. Fokus på barnets rättigheter och barnperspektivet i alla verksamheter. Enligt Rädda Barnens enkätundersökning Ung röst 2014 är det mer än hälften av ungdomarna som anger att de har fått vara med och påverka frågor som rör dem. Främst gäller det skolan, hemma och fritidsaktiviteter. Endast 10 % anser att det har möjlighet att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer. I den årliga Qualisenkäten svarar drygt 90 % av föräldrarna att deras barn trivs i förskolan och att personalen arbetar aktivt för att motverka diskriminering och kränkningar. I förskoleklass upp till åk 2 anger 85-90 % av eleverna att de trivs och känner sig trygga. Med stigande ålder sjunker resultaten och för eleverna i åk 7-9 är motsvarande siffra ca 60 %. Kommunens förskolor och skolor har under 2014 inte haft några anmälningar till Skolinspektionen om kränkande behandling. 46 Årsredovisning 2014 4.1.5 Ekonomisk analys Tabell: Resultaträkning (tkr) 2012 2013 2014 Budget 2014 Budget- avvikelse 27 234 187 501 235 052 229 267 5 785 Kostnader -372 086 -541 632 -596 599 -587 470 -9 128 - varav personalkostnader -186 279 -193 882 -204 356 -207 232 2 876 NETTOKOSTNADER -344 852 -354 131 -361 547 -358 203 -3 343 Intäkter Förvaltningen har sett en större omsättning jämfört med budget som delvis beror på att verksamheten för ensamkommande barn har tillkommit under året. Det aktuella kostnadsläget har till viss mån ökat samtidigt som även intäkter har ökat under året. Personalkostnaderna är något lägre än budgeterat, vilket beror på att vikariekostnader budgeterats på personalkostnader men utgifter från Personaldirekt, fram till avslutandet av detta samarbete, inte belastat konton för personalkostnader utan konterats på köp av tjänst. Tabell: Driftredovisning (tkr) Verksamheter BUN 2012 2013 2014 Förändr. jfr 2013 (%) Budget 2014 Budgetavvikelse Nämnden -410 -377 -345 -9 % -449 105 -6 765 -6 886 -8 608 25 % -11 471 2 863 -79 774 -79 742 -82 022 3% -81 283 -740 -842 -772 -882 14 % -1 162 281 -144 479 -151 209 -151 294 -6 % -150 905 -389 -8 623 -6 706 -6 029 -10 % -6 264 236 -65 393 -67 858 -66 205 -2 % -64 875 -1 330 Förvaltningsövergripande Förskola Pedagogisk omsorg Skolverksamhet Obligatorisk särskola Gymnasieskola Gymnasial särskola Elevhälsa Fritidsgårdar Barn- och ungdomsenheten Musikskola Ensamkommande barn Summa -6 688 -6 090 -4 890 -20 % -5 535 645 -10 786 -12 747 -12 701 0% -13 170 468 -4 290 -3 561 -3 592 1% -3 673 81 -15 456 -16 810 -22 742 35 % -18 028 -4 715 -1 346 -1 374 -1 430 4% -1 389 -41 - - -806 100 % - -806 -344 852 -354 131 -361 547 2% -358 203 -3 343 År 2014 har justerats för uppbokad post som gäller avsättning vilken inte ger en rättvisande bild av årets resultat på grundskolan. Uppbokningen har i syfte att förmedla en rättvisande bild flyttats till Förvaltningsövergripande. Resultatet inkluderar även avräkning gällande barn-/skolpeng 2014. Förvaltningen har under året varnat för ökade kostnader inom Barn- och ungdomsenheten till följd av större tryck vilket har ökat kostnadsläget markant. Trenden ser ut att fortsätta för 2015. Verksamheten för ensamkommande barn har startats upp under 2014, vilken förväntas bära sig för nämnden först under 2015. Även gymnasieskolans verksamhet visar en förhöjd kostnadsbild. Analys har visat att eleverna varit fler än budgeterat samtidigt som de under hösten valt något dyrare program än budgeterat. Fler barn i förskolan har gett större kostnader för nämnden. Förvaltningen har i syfte att parera de ökade kostnaderna applicerat sparsamhet vilket syns på flertalet verksamheter, däribland Elevhälsan och Förvaltningsövergripande. 4.1.6 Trender och utmaningar Under 2014 togs flera beslut för att öka barns och ungdomars/elever förutsättningar för hälsa, utveckling och lärande i Bjuvs kommun. Som exempel på detta kan nämnas satsningen på Ekeby nya förskola, digitaliseringen av verksamheten i skolan, höjd kompetens genom utbildning och en förändrad organisation för elever i behov av särkilt stöd, ökade resurser till barn- och ungdomsgruppen och öppnandet av ett boende för ensamkommande barn. Under 2015 behöver dessa satsningar fortsätta för att skapa långsiktiga resultat. 47 Årsredovisning 2014 Lokalunderhållet är eftersatt för förskola och skola. Lärmiljöerna inne och ute behöver förbättras för att motsvara de krav som skollagen ställer. Skolorna behöver också plats till de större elevkullar som kommer de närmaste åren. Särskolan flyttar till Jens Billeskolan, ett beslut om framtidens Brogårdaskola ska tas och s k PUT-boende för ensamkommande barn krävs. Musikskolans lokalbehov behöver lösas. Digitaliseringen av verksamheten har bara påbörjats och behöver fortsätta, både vad gäller pedagogisk utveckling, fler digitala verktyg och kapacitet. Elevantalet ökar i våra skolor medan de minskar i förskolan vilket gör att lokaler och organisation behöver anpassas därefter. Barn och ungdomsgruppen ser fortsatt ett högt tryck av barn och familjer som behöver stöd och arbetar med att organisera för att kunna arbeta både förebyggande och åtgärdande på bästa möjliga sätt. Resultaten under 2014 visar på behov av att arbeta med ökad delaktighet, trygghet och studiero bland våra elever. Arbetet med 100 % måluppfyllelse i våra skolor behöver fortsätta och åtgärder behöver sättas in tidigt. Under 2015 kommer organisationen för elever i behov av särskilt stöd att stärkas enligt tidigare beslut. Arbetet med höga förväntningar på alla barn/ungdomar/elever behöver fortsätta. Den nya lagstiftningen kring det kommunala aktivitetsansvaret ställer högre krav på insatser för ungdomar 16-20 år, som inte går eller har fullföljt gymnasieskolan. Samverkan mellan olika delar av förvaltningen och med andra förvaltningar behöver stärkas. Det systematiska kvalitetsarbetet behöver utvecklas. Barns och ungas fritid ligger idag under BUN. Under 2015 behöver det utredas om detta är den bästa placeringen för denna verksamhet. 4.1.7 Verksamhetsmått Tabell: Verksamhetsmått 2012 2013 Budget 2014 2014 Förskola, totalt 863 845 838 847 varav egna förskolor 788 779 762 763 12 5 5 2 Fritidshem, totalt 513 530 561 556 varav egen verksamhet 500 505 536 520 Förskoleklass, totalt 179 183 179 185 Antal barn och elever i befolkningsansvaret varav egna familjedaghem varav egen verksamhet 173 175 174 183 Grundskola, totalt 1 605 1 592 1 614 1 596 varav egen verksamhet 1 361 1 357 1 395 1 407 14 13 14 14 8 9 10 10 Särskola, totalt varav egen verksamhet Introduktionsprogram, gy Gymnasieskola Gymnasiesärskolan Antal utredningar, IFO Antal institutionsplaceringar, IFO Antal barn i familjehemsplaceringar, IFO 29 23 14 22 607 602 589 599 26 22 17 17 209 216 - 273 0 3 - 17 22 20 - 30 92 404 94 369 96 996 96 765 Nettokostnad per barn/elev/placering Förskola 48 Årsredovisning 2014 2012 2013 Budget 2014 2014 Fritidshem 21 328 23 165 24 015 25 612 Förskoleklass 58 871 48 469 56 610 53 928 Grundskola 74 803 81 696 78 872 79 708 615 908 515 861 447 451 430 612 73 862 93 174 100 000 80 180 Gymnasieskolan 104 201 109 343 107 767 107 581 Särgymnasieskolan 257 192 276 841 325 588 287 625 Särskola Introduktionsprogram i Bjuv Nettokostnad per barn/elev i förskola, fritidshem och grundskola har justerats för avräkning av barn-/skolpeng. Nettokostnaden per barn/elev i förskola, fritidshem och grundskola har räknats om gällande 2012, 2013 för att bli jämförbara med 2014. 49 Årsredovisning 2014 5 Byggnadsnämnden 5.1.1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 5.1.2 Ansvarsområde Byggnadsnämnden ansvarar för frågor som rör byggande och fastighetsbildning samt övervakar efterlevnaden av plan- och bygglagen, föreskrifter och beslut. Vidare prövar nämnden ansökningar om bygg, rivnings- och marklov samt ansvarar även för kommunens kart- och mätverksamhet. Detaljplan, översiktsplan, bevarandefrågor, namngivning, lägenhetsregistret samt tillsynen över strandskyddet, ingår också i nämndens ansvarsområde. 5.1.3 Årets verksamhet Året har varit mycket händelserikt och positivt i flera avseenden. Flera för kommunen viktiga och betydelsefulla projekt har kommit igång. Trots kostnader som inte fanns i budget har nämnden ett positivt utfall på grund av intäkter från bygglov, planer och kartförsäljning. Verksamheten har haft ett märkbart tryck på bygglovsansökningar. Förvaltningen tolkar detta som mått på positiv utveckling, ökad attraktivitet som kommun och högkonjunktur. Antalet bygglov och förhandsbesked har under året ökat med cirka 22 % jämfört med år 2013. Totalt hade förvaltningen 240 ansökningar om bygglov och förhandsbesked. Antalet bygglovshandläggare har minskat från två till en, då en av handläggarna fått nya arbetsuppgifter på kommunledningskontoret. Detta har inneburit ökad arbetsbelastning för bygglov och föranlett extrainsatta resurser i form av konsultköp. Under hösten beviljades förvaltningen 500 tkr av Boverket för att under ett år tillsammans med kommunerna Ängelholm och Höganäs utveckla rutinerna för bygglov och tillsyn i projektet PBL, processkartläggning. En projektledare med placering i Höganäs samordnar arbetet i respektive kommun. Huvudsyftet är att kvalitetssäkra arbetet med bygglov och tillsyn. Samarbetet med kommunerna Höganäs och Ängelholm har hittills varit mycket givande och stärkande för verksamheten, som ett vitaminpiller. Under året har planarbetet i kommunen tagit ny fart. Förvaltningen ser planarbetet som en central del för att fullfölja kommunens vision 2020. En planarkitekt anställdes i juni 2014 för att arbeta med detaljplaner, då ordinarie planarkitekt också arbetade som tillförordnad förvaltningschef. Arbetet med flera detaljplaner som möjliggör bostäder och verksamheter har återigen startats. Fem detaljplaner antagits under året. Byggnadsnämnden fick under hösten i uppdrag av kommunstyrelsen att ta fram två planprogram, för Bjuvs och Billesholms centra med stationsområden. Detta har inneburit totalt sex dialogkvällar med medborgare, företagare, politiker och ungdomar samt övriga intressenter. Detta ska resultera i två rapporter. Diaologkvällarna har varit välbesökta med många intressanta samtal om framtidens Bjuv och Billesholm. Arbetet har letts av konsulter och bekostats av medel från kommunstyrelsen. Under året har det arbetats hårt med att införa ett nytt kart- och GIS-system (GIS=geografiskt informationssystem), som var upphandlat i samverkan med kommunerna inom 6K. Data har rensats och flyttats till nya databaser och utbildningar har hållits. Det visade sig dock att leverantören inte kunde uppfylla de obligatoriska kraven vilket innebar att systemet avvecklades. Under slutet av året tecknades avtal med ett annat företag. Detta har inneburit att ajourhållningen av primärkarta och annat material fått stå tillbaka och att GIS-verksamheten inte utvecklats. Samverkan i 6K har gjort det möjligt att ingå i Geodatasamverkan, en tjänst som tillhandahålls av Lantmäteriet, vilken gör det möjligt att avropa all tillgänglig data. Detta har inneburit tillgång till nya ortofoton från 2014 och laserskanningsdata. Ett nytt höjdsystem, rh2000 har också införts. Den 12 juni ställdes data om så att det passar till det nya enhetliga systemet i riket. På mätningssidan har förvaltningen sedan januari 2014 tillämpat Lägeskontroller vilket medför noggrannare kontroll över vad som byggs i kommunen. En förvaltningschef har anställts fr o m november 2014. 50 Årsredovisning 2014 5.1.4 Mål och måluppfyllelse 5.1.4.1 Kommunfullmäktiges mål 5.1.4.2 Nämndens mål Uppfyllt Status Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Nämndsmål Kommentar Bjuvs kommun ska växa aktivt och förtätas attraktivt och hållbart För att möjliggöra detta krävs planberedskap. Planprogram för Bjuv och Billesholm påbörjades under hösten och ska avslutas till våren 2015. Detaljplaner som möjliggör bostäder, verksamheter (Bjuv 3:3, Bjuvstorp 9:13, Valleberga 3:247) har startats under året och ska antas under 2015. Handläggning av bygglov, anmälan och tillsyn ska vara effektiv. Genom PBL processkartläggning, i samarbete med kommunerna Höganäs och Ängelholm har mallar och rutiner över flödena tagits fram för att handläggningen ska ske effektivt och kvalitetssäkert. Implementeringen av arbetet sker under 2015. Byggnadsförvaltningen ska vara ett föredöme som arbetsgivare. Förvaltningen har haft en del studiebesök/sammankomster för att stärka gruppen och för att prata om kommunens värdegrund KRAFT. Studiebesök hos bland annat Findus Fryslager har uppskattats och gett ökad förståelse från planering till genomförande. Målet är en gemensam aktivitet per månad fortsättningsvis. Byggnadsnämnden har i samband med internbudgeten i december 2013 antagit mål för 2014. Målen har koppling till kommunfullmäktiges mål 20112014. Målen är långsiktiga och kan utvärderas först efter en längre period, varför de delvis är uppnådda. 5.1.5 Ekonomisk analys Tabell: Resultaträkning (tkr) 2012 2013 2014 Budget 2014 Budget- avvikelse 895 1 455 1 994 1 067 927 Kostnader -3 522 -3 073 -4 065 -3 351 -714 - varav personalkostnader -2 737 -2 198 -3 060 -2 769 -291 NETTOKOSTNADER -2 627 -1 618 -2 071 -2 284 213 Byggnadsnämnden Intäkter Byggnadsnämnden redovisade ett överskott på cirka 213 t kr. Såväl den politiska nämnden som förvaltningens verksamheter redovisade överskott. Tabell: Driftredovisning (tkr) Byggnadsnämnden 2012 2013 2014 Förändr. jfr 2013 (%) Budget 2014 Budgetavvikelse Politisk verksamhet (Nämnden) -341 -269 -314 -14 -361 47 0 0 -621 -100 -411 -211 Detaljplaner Bygglov 641 1 162 1 254 7 800 454 -537 -443 -509 13 -628 119 Förvaltningen -2 390 -2 068 -1 881 -10 -1 685 -196 Summa -2 627 -1 618 -2 071 22 -2 284 213 Karta - mätning Nämnden, dvs den politiska styrelsen visar ett överskott 47 t kr, trots ett extrainsatt sammanträde i juli. En förklaring till överskottet är allmän restriktivitet i nämnden. Detaljplaner, redovisar ett underskott 211 tkr. Detta förklaras med lön för en planarkitekt på sex månader som inte var budgeterat för samt konsultkostnader för att ta fram dialograpport för Prästkragen. Verksamheten har dock fått in intäkter för att genomföra planer där privata intressenter är initiativtagare, 51 Årsredovisning 2014 vilket gör att underskottet inte blir så stort. Bygglovsintäkterna visar ett överskott på 454 tkr. Detta förklaras med fler antal ansökningar om bygglov och förhandsbesked, totalt 52 fler än år 2013. Karta, mätning visar ett överskott på 119 tkr. Detta relateras till att införandet av kartsystemet inte genomfördes och att planerade kostnader inte blev av. Vidare har det ökade trycket på byggloven bidragit till ökad försäljning av kartor och genererat intäkter. Förvaltningen, där huvuddelen av lönerna redovisas (förutom planarkitekt och kartingenjör), visar ett underskott på 196 tkr. Detta förklaras med lön för extrainsatt personal för att ge stöd i bygglov samt lön för en förvaltningschef på 50 % sedan november. 5.1.6 Trender och utmaningar Arbetet med PBL processer, rutiner och kvalitetssäkring av handläggning av bygglov och tillsyn kommer att fortsätta och konkretiseras ytterligare under år 2015. Förvaltningen har sedan januari 2015 två bygglovshandläggare vilket möjliggör mer tid åt förebyggande insatser såsom kvalitetssäkring men även att arbeta mer aktivt med kommunens Tillsynsplan. Flera för kommunen viktiga och vägledande planer kommer att påbörjas under år 2015. Ett planprogram för Ekeby tätort kommer att tas fram under våren. Planprogrammet, som kommer att vara stöd i kommande detaljplaner, ska innehålla dialogkvällar. Kommunens antagna Bevarandeplan (1998) som pekar ut kommunens kulturhistoriskt värdefulla områden kommer att ses över. Genom samarbete med kommunerna Ängelholm och Höganäs har Länsstyrelsen i Skåne län beviljat medel för en projektledare för att revidera kommunernas bevarandeplaner. Detta arbete ska påbörjas under år 2015. Översiktsplan 2009, som pekar ut kommunens framtida markanvändning, är inaktuell och behöver revideras. Det formella uppdraget att ta fram en ny översiktsplan ges av kommunfullmäktige. Byggnadsnämnden kommer att ansvara för arbetet. Ett nytt kart- och GIS-sytem kommer att införas under året. Detta kommer innebära samordning av arbetet inom 6K, möten, dataöverföringar och utbildning. Verksamhetssystemet Byggreda som används idag för att dokumentera bygglov och handlingar håller på att fasas ut. Förvaltningen kommer att gå över till annat system (Vision). Införandet beräknas ske under hösten 2015. 5.1.7 Verksamhetsmått Tabell: Verksamhetsmått 2012 2013 Budget 2014 2014 Antal bygglov och förhandsbesked 177 188 180 240 Antal beslut (delegation+nämnd) 170 162 213 20 23 26 187 Verksamhetsmått Antal beslut av nämnd Antal beslut på delegation 143 98 Genomsnittlig handläggningstid dagar (delegation+nämnd) kompletta ärenden 21 10,28 Genomsnittlig handläggningstid dagar (delegation+nämnd) Ej kompletta ärenden 25 21,93 32,15 Genomsnittlig handläggningstid dagar (delegation), kompletta ärenden 19 7.48 16,81 52 25 12,67 Årsredovisning 2014 Verksamhetsmått Budget 2014 2012 2013 Genomsnittlig handläggningstid dagar (nämnd) kompletta ärenden 59 54.35 Tillsynsärenden totalt 41 58 17/12 23/4 15/3 13/6 8/0 22/3 1 10/0 0 Antal tillsynsärenden, övrigt - därav avslutade 2/2 0 4/0 Antal tillsynsärenden, skräpig tomt/trafikhinder - därav avslutade 8/6 17/1 16/0 Genomsnittlig handläggningstid, avslutade tillsynsärenden, dagar 55 20.25 3 270 6 181,9 Antal tillsynsärenden, olovligt byggande - därav avslutade Antal tillsynsärenden, ovårdad tomt - därav avslutade Antal tillsynsärenden, allmänt bygg (enkelt avhjälpta hinder) därav avslutade Intäkt per beslut/avslutat ärende alla kategorier (kronor) 2014 51,1 55 20 57 91,8 5 926 Antal klara detaljplaner 5 Antal nybyggnadskartor 21 Antal lägeskontroller 34 Antalet beslut om bygglov och förhandsbesked ökade från 177 år 2012 till 240 år 2014. Intäkt per beslut/avslutat ärende på alla kategorier redovisar en markant ökning från 3 270 kr år 2012 till 5 926 kr år 2014. Detta är dock något lägre än för 2013 (6 182 kr) men förklaras med två större bygglovsintäkter under 2013. Vad gäller tillsynsärendena har handläggningstiden ökat från 20 dagar år 2013 till 91 dagar år 2013. Detta förklaras med att förvaltningen hade extrem hög arbetsbelastning och enbart en handläggare som i huvudsak arbetade med bygglov, varför tilllsynsärenden inte prioriterades. Förvaltningen har sedan oktober 2013 ansvaret för planarbete. Antalet antagna detaljplaner under år 2014 är 5. Detaljplanerna har främst syftat till att förenkla och möjligöra nya funktioner i befintliga detaljplaner. Lägeskontroll som medför noggrannare kontroll över vad som byggs i kommunen infördes i januari 2014. Totalt hade förvaltningen 34 lägeskontroller under året. Antalet nybyggnadskartor var 21. Nybyggnadskartor är en den av underlaget vid bygglovsansökan och krävs vid ny- eller ombyggnad. Kartorna är ett mått på kommunens utveckling och kommer att följas upp kontinuerligt. 53 Årsredovisning 2014 6 Kultur- och fritidsnämnden 6.1.1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 6.1.2 Ansvarsområde Huvudman för bibliotek, museum, lotteritillstånd och föreningsbidrag Verksamhets- och avgiftsansvarig för kommunens badanläggningar Uthyrning av föreningslokaler och föreningskontakter Kulturfrågor Arrangemang 6.1.3 Årets verksamhet Valborgsfirande, nationaldagsfirande samt adventshögtiden genomfördes traditionsenligt och fördelat över hela kommunen. Ett framgångsrikt sätt att erbjuda kulturupplevelser samt att nå nya besökare är de filmvisningar som genomfördes under året. Tanken har varit att nå många olika målgrupper t.ex. barn, ungdomar och vuxna. Under tre torsdagar i augusti arrangerades de s k "Tivolikvällarna" i Bjuv, vilket har blivit ett fast arrangemang sprunget ur projektet Ungdomsintegration. Det är ett samarbete mellan biblioteken, fritidsgårdarna, BFSO, Höganäs Bjuf AB samt andra aktörer. Syftet är att skapa en mötesplats för barn och ungdomar som möjliggör kulturella upplevelser. 1 juni öppnade Gruvmuséet för säsongen. Bjuvskalaset, en festival i mindre format, genomfördes 1-2 augusti. Personal från kultur och fritid samt kommunens näringslivssamordnare planerade kalaset och deltog i arbetet på plats tillsammans med kulturföreningen Repfritt. Bjuvskalaset flyttades i tid för att inte infalla på samma helg som HX-festivalen i Helsingborg. Tidigareläggandet medförde vissa planeringssvårigheter. Till 2015 är dock Bjuvskalaset tillbaka på sin ordinarie helg, d v s sista helgen i augusti. Det nya föreningsbidraget prövades under 2014. Det kommer att utvärderas och få sin slutliga utformning under 2015. Överlag har det fallit väl ut, dock kommer vissa justeringar att göras. I december 2014 förlängdes hyreskontraktet för huvudbiblioteket i Bjuv. Kontraktet löper under hela 2015 och förvaltningen arbetar för en permanent lösning i framtiden. Under året arbetade alla biblioteken med synliggöra lättläst litteratur för många olika målgrupper. Strävan var att nomineras till årets lättlästa bibliotek, vilket inte lyckades full ut. Detta arbete fick sin höjdpunkt i den bokmässa som anordnades den 12 november. Arrangemanget blev mycket lyckat och uppskattat. I den fullsatta aulan utgjordes publiken av exakt de målgrupper som projektet hade för avsikt att nå. Flera dialoger hölls under året i arbetet med att etablera och tydliggöra de nya bidragsreglerna både för föreningar och studieförbund. På initiativ av kultur och fritid har det i samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen sammanställts en katalog med olika erbjudande för barn och unga i kommunen under lovveckorna. Erbjudandena sker både i kommunens och föreningars regi. Bibliotek Skåne nordväst utvecklas och tätare samverkan sker på flera områden mellan biblioteken i samarbetet. 6.1.4 Mål och måluppfyllelse 6.1.4.1 Kommunfullmäktiges mål Näringsliv och utbildning Andelen grundskoleelever som klarar målen i alla ämnen ska öka med 3 % årligen Verksamheten bidrar till att andelen grundskoleelever som klarar målen i alla ämnen ska öka genom att 54 Årsredovisning 2014 ha biblioteken tillgängliga för elever tillsammans med pedagoger även utanför ordinarie öppettider bibliotekarierna är ett stöd för lärarbibliotekarierna på skolbiblioteken på kommunens grundskolor vid inköp av media m m verka för att alla med behov av att läsa på andra sätt ska få möjlighet till det. Miljö, hälsa och natur Andelen barn och ungdomar i Bjuvs kommun som uppger att de mår bra och känner sig friska ska öka årligen jämfört med resultaten i 2012 års levnadsvaneundersökning. Verksamheten bidrar till målet genom att möjliggöra för barn och unga att ha ett aktivt föreningsliv stödja föreningar i deras arbete kring ANDT (alkohol, narkotika, doping, tobak) ha bibliotek i alla kommundelarna. Sjukfrånvaron för anställda i Bjuvs kommun ska understiga 6 % av ordinarie arbetstid. Den sammantagna sjukfrånvaron under 2014 uppgår till 4,4 %. God ekonomisk hushållning Styrelse och nämnder skall hålla budget Nämnden redovisade en negativ budgetavvikelse på 83 tkr för 2014. Merparten utgjordes av en inte budgeterad skötselplan för Gruvmuseet som beställdes och genomfördes under 2014 samt förändringar på personalsidan inom förvaltningen. Styrelse och nämnder skall under året i regelbundna uppföljningar från sina förvaltningar få information om det verksamhetsmässiga och ekonomiska utfallet Uppföljning sker kontinuerligt vad avser ekonomi samt verksamheter inom förvaltningen. Internbudgeten följs upp vid varje nämndsmöte. 6.1.4.2 Nämndens mål Uppfyllt Status Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Nämndsmål Kommentar Nya lokaler för biblioteket i Bjuv KF beslutade 26 september 2013 om nya lokaler för biblioteket i Bjuv. Nytt bidragssystem KF antog 26 september 2013 de nya bidragsreglerna 6.1.5 Ekonomisk analys Tabell: Resultaträkning (tkr) Kultur- och Fritidsnämnden Intäkter Kostnader - varav personalkostnader NETTOKOSTNADER 2012 2013 2014 Budget 2014 Budget- avvikelse 231 200 352 772 -420 -13 155 -13 513 -13 863 -14 201 337 -5 284 -5 151 -5 521 -5 516 -5 -12 923 -13 313 -13 511 -13 429 -83 Nämnden redovisade en negativ budgetavvikelse på 83 tkr för 2014. Merparten utgjordes av en inte budgeterad skötselplan för Gruvmuseet som beställdes och genomfördes under 2014 samt förändringar på personalsidan inom förvaltningen. Att intäkterna för 2014 blev mindre än det budgeterade värdet berodde på att hyresintäkter för uthyrning tillföll Drift- och fastighetsavdelningen. 55 Årsredovisning 2014 Kostnadssidan blev lägre än budget vilket främst berodde på att avsatta medel för bidrag till föreningar och studieförbund inte utnyttjades fullt ut samt att samarbetet inom Skåne nordväst medförde lägre kostnader för biblioteksdatasystemen. Tabell: Driftredovisning (tkr) Kultur- och Fritidsnämnden Kultur o Fritidsförvaltning 2012 2013 2014 Förändr. jfr 2013 (%) Budget 2014 Budgetavvikelse -12 719 -13 073 -13 307 -1,8 -13 204 -103 -204 -240 -204 17,8 -225 21 -12 923 -13 313 13 511 -1,5 -13 429 -83 KOF, Nämnd Summa 6.1.6 Trender och utmaningar Arbetet med att skapa en permanent placering för biblioteket i Bjuv kommer att intensifieras under 2015. Vi ser huvudbiblioteket som en vital och central del i ett framtida kulturhus där möjligheter finns att utveckla kulturupplevelser för hela kommunen. De nya bidragsreglerna ska utvärderas och förbättras under 2015. Nämndens och förvaltningens ambition är att de nya bidragsreglerna ska möjliggöra ett bredare utbud av aktiviteter. En konstpolicy, kulturplan samt biblioteksplan ska utarbetas under 2015. Samarbetet i Bibliotek Skåne nordväst utvecklas vidare. Biblioteken i kommunen riktar under 2015 sitt arbete mot lättläst, en fortsättning på det arbete som inleddes under 2014. Regionalt och delregionalt ökar samarbetet på kultursidan. KKN - kreativa och kulturella näringar är ett arbetsområde som är fortsatt prioriterat inom Skåne Nordväst. Under 2015 ska biblioteken i Bjuv upphandla samt investera i RFID. Införandet av RFID innebär att biblioteken kommer att ha självutlåningssystem för användarna. I förlängningen möjliggör det för personalen att vara mer tillgänglig för mötet med besökaren. Den största och viktigaste utmaningen för 2015 ligger i den omorganisation som förvaltningen tagit initiativ till under 2014. Huvudpunkten och ambitionen i denna omorganisation syftar till att samla alla de verksamheter som möter människor i Bjuvs kommun på deras fritid och i kulturella sammanhang i en och samma förvaltning. 6.1.7 Verksamhetsmått Tabell: Verksamhetsmått Budget 2014 2012 2013 Antal utlånade volymer 99 500 99 911 98 375 Bjuv 54 069 51 217 53 040 Billesholm 21 973 23 238 21 492 Ekeby 23 503 24 202 22 360 1 254 1 483 Eböcker 2014 Antal arrangemang 64 105 143 Vuxna 53 71 106 Barn 11 34 37 Antal bidragsansökningar 117 117 80 Antal beviljade ansökningar 97 98 77 7 7 7 716 845 845 Antal studieförbund med bidrag Antal besökare Gruvmuséet 56 Årsredovisning 2014 7 Vård- och omsorgsnämnden 7.1.1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 7.1.2 Ansvarsområde Nämndens ansvarsområde omfattar följande verksamheter; Äldreomsorg - hemtjänst, dagverksamhet för personer med demensdiagnos, korttidsboende och särskilda boenden. Hemsjukvård och Rehabilitering - sjukvård upp till sjuksköterskenivå, arbetsterapeuter och sjukgymnaster samt utprovning av hjälpmedel. Socialpsykiatri - särskilt boende, boendestöd och dagverksamhet. Omsorg om personer med funktionsnedsättning - insatser enligt Lag om särskilt Stöd och Service, LSS, såsom gruppboende, särskilt anpassad bostad, servicelägenheter, daglig verksamhet, korttidsvistelse, korttidstillsyn, personlig assistans, ledsagning och kontaktperson. Anhörigstöd, dagverksamheter och frivilligverksamhet samt Kultur i Vården - anhörigcentral, öppen dagverksamhet för äldre på Varagården och Solträffen i kommundelen Bjuv. Bostadsanpassningsbidrag. Kostverksamhet till förskolor, skolor, äldreboende och matdistribution (kostverksamheten redovisas i separat skrivelse) 7.1.3 Årets verksamhet Äldreomsorgen har haft volymökningar inom hemtjänst och hemsjukvård. De senaste 5 åren har antalet beviljade timmar i hemtjänsten ökat med 144 %. Särskilt stor var ökningen hösten 2012 och våren 2013 vilket medförde effektivitetsförluster. Under 2014 har förvaltningen arbetat målmedvetet med att öka effektiviteten i verksamheten igen. Efter sommaren tog volymökningen åter fart och hemtjänsten ökade med totalt ca 8 %. Ökningen var koncentrerad till kommundelen Bjuv och har förutom stor påfrestning på personalen medfört svårigheter att klara en acceptabel personalkontinuitet och därmed en god kvalitet. Trenden är att personer med hemtjänst blir fler och har större omvårdnadsbehov. System för nyckelfri hemtjänst har införts i hela kommunen för att öka såväl effektiviteten som säkerheten. "Trygg hemgång", ett nytt arbetssätt inom hemtjänst och hemsjukvård, har införts i syfte att skapa förutsättningar för äldre personer som kommer hem från sjukhus att återfå så hög grad av självständighet som möjligt. Sjukfrånvaron i hemtjänsten har legat kvar på en hög nivå men i Ekeby/Billesholm har den minskat under hösten. Behovet av särskilt boende har kunnat tillgodoses utan att kommunen har överskridit tidsgränsen om 3 månader. Inom de särskilda boendena har behovet av enheter med demensinriktning ökat och en omstrukturering pågår i syfte att säkra kvalitet och kostnadseffektivitet. Värdegarantier har införts i äldreomsorgen; personalen ska bära namnbricka/tjänstelegitimation, kontaktman inom en vecka, genomförandeplan inom 3 veckor, erbjudande om aktiviteter och tillgång till dagverksamhet måndag till fredag. Nya interna trygghetslarm installerades på Varagårdens och Ekhagas särskilda boenden. Beläggningen på Almlidens korttidsboende var hög under våren men minskade under hösten och nämnden har inte haft några kostnader till Regionen för utskrivningsklara patienter. Hösten 2013 öppnades en biståndsbedömd dagverksamhet för personer med demenssjukdom på Ekhaga. Tjänsten köptes tidigare från Helsingborg. Idag erbjuds betydligt fler plats än tidigare till relativt låg kostnad. Uppsökande verksamhet till äldre infördes och totalt 68 personer har önskat och fått hembesök under 2014. 57 Årsredovisning 2014 Hälso- och sjukvården, sjuksköterske- och rehabiliteringsverksamheten har haft volymökningar under hösten. Det har varit svårt att rekrytera personal med den utbildning och den erfarenhet som man behöver för att känna trygghet i sin yrkesroll som patientansvarig i arbetet med många mycket svårt sjuka personer. 2013 uppnåddes målen i Senior Alert, ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att förhindra fall, trycksår och undernäring bland äldre. Då var målet 70 % och Bjuvs kommun nådde 100 % vilket medförde att 1 037 tkr tillföll verksamheten att användas till utbildning och verksamhetsförbättring. Hälften av prestationsersättningarna har använts till att kvalitetssäkra den palliativa vården inom äldreomsorgen för vilken sjuksköterskeverksamheten haft det övergripande ansvaret. Resterande medel kommer att användas under 2015 till att förbättra vården och omsorgen om personer med demenssjukdom utifrån de nationella riktlinjerna vilket är i linje med prestationsersättningarnas syfte. Satsningen medförde även att Bjuvs kommun nådde 72 % i palliativa registreringar vilket var 2 % bättre än det nationella målet på 70 %. Det resulterade i sin tur att vi även för 2015 får del av statliga prestationsersättningar att använda i arbetet med att utveckla och kvalitetssäkra demensomsorgen i enlighet med Nationella Riktlinjer vid demenssjukdom. Det preventiva arbetet inom ramen för kvalitetsregistret Senior Alert har fortsatt med goda resultat, 89 %. En viss förstärkning av arbetsterapeuter och sjukgymnaster har gjorts för att möjliggöra "Trygg hemgång" och för att möta ökade volymer och behov. Inom rehabiliteringen finns en nationell prioriteringsordning som, trots ökningen, inte tillgodoser "lågprioriterade" behov. Kommunens kostnader för hjälpmedel fortsätter att öka i takt med att fler personer är i behov av omsorg. Inom handikappomsorgen har kostnads- och volymutvecklingen varit lägre än budgeterat. Det beror främst på att en förväntad volymutveckling inom personlig assistans uteblev och att antalet personer med personlig assistans i kommunal regi minskade, minskade kostnader för köpt vård och på lägre arbetsgivaravgifter. Inom korttidsvistelse enligt LSS har utvecklingen varit den motsatta. Verksamheten har ökat från 9 budgeterade platser till 16 platser. Den dagliga verksamheten enligt LSS har minskat något i antal men deltagarnas behov av stöd är stort. Del av den dagliga verksamheten har flyttats från Västergatan till Rudolfska gården vilket har upplevts som mycket positivt av verksamhetens deltagare. I november mottogs en uppsägning av en köpt plats för barnboende enligt LSS från Helsingborgs stad. Det innebär att Bjuvs kommun måste starta upp ett barnboende i egen regi senast i februari 2015. Ytterligare ett barn är i behov av plats under våren. En stor del av verksamheten är ofinansierad. Kostnadsutvecklingen inom socialpsykiatrin blev lägre än förväntat främst till följd av minskat antal externa placeringar. Antal personer med boendestöd har ökat enligt budget. Inför 2014 hade Regionen meddelat att de lämnade över hela kostnadsansvaret för en externplacering till kommunen. Det skedde först i slutet av året och medverkade till socialpsykiatrins positiva resultat. En modell för ledning och styrning i form av samverkade och politiskt beslutade uppdragsbeskrivningar till samtliga enheter och specialistfunktioner infördes inom vård och omsorg under 2012 och 2013. Uppdragsbeskrivningarna utvecklades vidare under 2014 och är på väg att utgöra förvaltningens lagstadgade kvalitetsledningssystem. Allt beräknas vara klart 2016. Anhörigstödet bedrivs dels genom offentligt finansierad verksamhet på Solträffen, dels i frivillig regi genom anhörigföreningen i Bjuvs kommun. Båda verksamheterna har erbjudit uppskattade program och aktiviteter som bidrar till många människors livskvalitet. Sjukfrånvaron bland personalen i äldreomsorgen är fortsatt hög, särskilt i hemtjänsten. Sjukfrånvaron minskade dock under hösten och uppgick till 8.1 % för förvaltningen totalt 2014 jämfört med 8.2 för 2013. 58 Årsredovisning 2014 7.1.4 Mål och måluppfyllelse 7.1.4.1 Kommunfullmäktiges mål Boende, omsorg och trygghet En kvalitetshöjning för medicinskt färdigbehandlade och demenssjuka personer ska ske 2014 jmf med 2013 Under året påbörjades satsningen Trygg hemgång efter sjukhusvistelse i syfte att minska trycket på äldreomsorgens korttidsboende, minska risk för återinläggningar och för att öka den enskildes trygghet och självständighet. Utvärderas 2015. Under 2015 kommer en utbildningssatsning utifrån nationella riktlinjer för demensomsorgen att påbörjas där 60 % av äldreomsorgens och 70 % av hälso- och sjukvårdspersonalen ska ha grundläggande kunskap inom demensområdet. Satsningen är planerad över 3 år. Fler boendealternativ för personer inom LSS-kretsen ska utvecklas under 2014 och 2015 I slutet av året har det planerats för öppnande av ett nytt gruppboende för barn och ungdomar enligt LSS. Boendet öppnar i februari 2015 och har plats för 2-3 barn. Under 2015 genomförs en utredning avseende behov av typ av LSS boende framöver. Ett sådant nytt boendealternativ planeras vara klart 2016. Miljö, hälsa och natur Personalen i Bjuvs kommun ska uppleva en ökad grad av samverkan och delaktighet I Vård- och omsorgsförvaltningens egen genomförda mätning av Hållbart Medarbetar- Engagemang, HME, från maj 2014 blev förvaltningens totala HME-värde 4,34 av maximalt 5. Det visar att medarbetare inom förvaltningen är nöjda eller mycket nöjda med sin arbetssituation avseende områdena motivation, ledarskap och styrning. Alla verksamheter blev godkända, d v s resultat över 3,6 i HME. I kommunens övergripande medarbetarundersökning var resultatet för vård- och omsorgsnämndens verksamheter 4.4 avseende upplevelsen av samverkan och delaktighet. Den upplevda tryggheten för kommuninvånarna när man vistas i kommunens parker och grönområden ska öka. Målet ej aktuellt för vård och omsorg Sjukfrånvaron för anställda i Bjuvs kommun ska understiga 6 % av ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron bland personalen i äldreomsorgen är fortsatt hög, särskilt i hemtjänsten. Inom handikapp- och psykiatriomsorgen är sjukfrånvaron låg, 3.5 %. För förvaltningen totalt minskade sjukfrånvaron under hösten och uppgick till 8.1 % för förvaltningen totalt 2014 jämfört med 8.2 för 2013. En genomlysning av verksamhetens sjukfrånvaro har påbörjats och en handlingsplan kommer att tas fram. God ekonomisk hushållning Styrelse och nämnder skall hålla budget Målet har uppnåtts (med råge) Kommunens verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt Vad som är effektivt kan vara svårt att med säkerhet förklara i en komplex verksamhet. Många faktorer påverkar - såväl yttre som inre - t ex Regionens beslut och tillgång på sjukhusplatser. Nationella kvalitets- och kostnadsjämförelser visar inte på några större avvikelser. 59 Årsredovisning 2014 Styrelse och nämnder skall under året i regelbundna uppföljningar från sina förvaltningar få information om det verksamhetsmässiga och ekonomiska utfallet Målet har uppnåtts. Kvartalsrapporter och kvalitetsrapporter har fortlöpande redovisats för nämnden. Vid befarad negativ budgetavvikelse ska styrelse och nämnder upprätta en åtgärdsplan för hur budgetföljsamhet ska uppnås Har inte varit aktuellt 2014. Styrelse och nämnder ska årligen upprätta en plan för intern kontroll, aktivt se till att kontrollåtgärder genomförs samt redovisa resultatet av dessa Målet har delvis uppnåtts. Vissa kontrollmål måste hanteras kommungemensamt t ex "tillgång till lokaler och lokalbehov" Styrelse och nämnder ska ha en rättvisande och aktuell redovisning Målet är uppfyllt. Rättvisande och periodiserad redovisning lämnas varje kvartal. 7.1.4.2 Nämndens mål Uppfyllt Status Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Nämndsmål Kommentar Totalt för VoO 92%. Äldreomsorgen 91 %. Handikappomsorgen 93 %. Minst 90 % känner sig trygga med äldre- och handikappomsorgens verksamhet i sin helhet. Aktiviteter/satsningar för att nå målet: infört nyckelfri hemtjänst. Förbättringsarbete kring avvikelsehantering har pågått inom samtliga verksamheter. Genom systematisk uppföljning och diskussioner på APT har förståelsen ökat vilket lett till ökat kvalitetssäkring av att vi är uppmärksamma och hanterar fel och brister samt inkomna synpunkter och klagomål. och ökat. Har även infört krav om utdrag ur belastningsregisteret innan anställning av personal inom hela förvaltningen. Under året har Västergatans gruppbostad LSS delats upp i två enheter för att skapa mindre grupper och ökad trygghet. Minst 75% av de som kommer i kontakt med äldreoch handikappomsorgens verksamhet ska uppleva att de alltid får ett bra bemötande. Totalt för VoO 95,5% - 96% av Bjuvs kommuns invånare som bor på särskilt boende eller har insatser från hemtjänsten anser att personalen bemöter dem på ett bra sätt. - 95% av de med insatser från handikapp- och psykiatriomsorgen upplever att personalen har ett bra bemötande. Har arbetat systematiskt med att förbättring och utveckling av vår hantering av avvikelser såsom synpunkter och klagomål. Har arbetat med värdegrunden KRAFT och utifrån ett brukarperspektiv tagit fram ett frågeformulär för hur vi ska mäta den enskidles upplevelse av vår kvalitet och vårt bemötande. Beslut om insatser enligt LSS och inom socialpsykiatrin ska verkställas inom skälig tid. Utredningstiden från ansökan till beslut inom LSS insatser var 49 dagar (medelvärde) respektive 29 dagar (median) Beslut om plats i särskilt boende för äldre ska verkställa inom 3 månader Verkställighetstiden från ansökningsdatum till inflyttningsdatum var 37 dagar (medelvärde). Antalet dagar har minskat jämfört med 2013 (87 dagar). Minst 90% anser att verksamhetens systematiska arbetsmiljöarbete är hälsobefrämjande En satsning på önskad sysselsättningsgrad har genomförts och under hösten uppfylldes målet utifrån vad som angivits i föregående års medarbetarundersökning/medarbetarsamtal. Utbildning i att hantera våld och hot har erbjudits och kommer att fortsätta under 2015. Äldreomsorgens verksamhet ska bedrivas inom beviljad budgetram Uppfyllt Handikapp- och psykiatriomsorgen ska bedrivas Uppfyllt inom beviljad budgetram 60 Årsredovisning 2014 7.1.5 Ekonomisk analys Tabell: Resultaträkning (tkr) 2012 2013 2014 Budget 2014 Budget- avvikelse 57 810 56 054 56 018 56 203 -185 Kostnader -231 485 -243 489 -245 195 -256 539 11 344 - varav personalkostnader -171 347 -183 155 -185 633 -192 218 6 585 NETTOKOSTNADER -173 675 -187 435 -189 177 -200 336 11 159 Intäkter Vård- och omsorgsverksamheten redovisar ett överskott mot budget på 11,2 Mkr. Nettokostnaderna ökade med endast 0,9 % trots fortsatta volymökningar inom hemtjänst och delar av LSS-verksamheten. I reala termer, med hänsyn till pris- och löneökningar, är det en minskning av kostnaderna med c:a 1,5 %. Av budgetöverskottet svarade personalkostnaderna för plus 6,6 Mkr och övriga kostnader för 4,6 Mkr. Övriga kostnader består till stor del av medel som internbudgeterades centralt i förvaltningen, för att senare budgeteras om på grund av nya volymökningar. Detta behövde inte göras under året eftersom verksamheterna höll sina budgetar. Året har präglats av allmän återhämtning, effektivisering och rationalisering efter kraftiga volymökningar år 2012 och 2013 som medförde effektivitetsförluster. Tabell: Driftredovisning (tkr) 2012 2013 2014 Förändr. jfr 2013 (%) Budget 2014 Budgetavvikelse -553 -455 -439 -3,7 % -609 170 ledning, myndighet, adm -9 692 -10 331 -10 026 -3,0 % -15 462 5 436 bostadsanpassningsbidrag nämnd -1 646 -1 017 -1 161 14,2 % -1 600 439 anhörigstöd, dagvht -610 -1 113 -1 632 46,6 % -2 023 391 köpt vård, äldre -929 -1 291 -121 -90,6 % -150 29 korttidsboende -7 129 -8 172 -7 493 -8,3 % -8 279 786 färdtjänst -2 820 -2 891 -2 888 -0,1 % -2 970 82 rehabilitering -5 450 -5 594 -6 416 14,7 % -6 173 -243 sjuksköterskeverksamhet -10 824 -11 480 -12 329 7,4 % -12 295 -34 särskilda boenden -63 300 -64 631 -64 098 -0,8 % -64 392 293 hemtjänst -25 373 -34 094 -33 232 -2,5 % -35 523 2 291 handikappomsorg, LSS -37 119 -39 664 -42 884 8,1 % -44 254 1 370 -8 230 -6 703 -6 456 -3,7 % -6 609 153 -1 0 -2 ------- 0 -2 -173 675 -187 435 -189 177 0,9 % -200 336 11 159 socialpsykiatri projekt mm Summa Inom ledning, myndighet,administration har bl a vakanser och en sen uppstart av Trygg Hemgång bidragit till överskottet men merparten avser medel som behölls centralt för att senare, vid konstaterade volym-och kostnadsökningar, kunna ombudgeteras. Detta behövde inte göras och ger därmed överskott. Bostadsanpassningsbidragen har för andra året uppgått till en lägre nivå än tidigare år och visar överskott med drygt 0,4 Mkr. Dagverksamheter startades upp under 2013 och håller på att utvecklas t ex med helgomsorg. Köpt vård, äldre har bestått av köpt dagverksamhet som numer bedrivs i egen regi. År 2012 och 2013 köptes en plats i särskilt boende i annan kommun på grund av särskilda behov vilket upphörde 2013. Korttidsboendet på Almliden ger ett överskott med 0,8 Mkr pga lägre beläggning och arbete med effektiviseringar. Färdtjänsten har inte prisuppräknats vilket medfört ett mindre överskott. Hälso- och sjukvård; Rehabilitering och Sjuksköterskeverksamhet har förstärkts för att möta de ökade behov som uppkommit i och med Regionens allt tidigare utskrivning från lasarettet och fler och tyngre vårdtagare inom framförallt hemtjänsten. En gemensam chef för Korttidsboende och Rehabilitering har anställts vilket ska underlätta det nya arbetssättet "Trygg hemgång". Verksamheterna redovisar sammantaget ett budgetunderskott på c:a 0,3 Mkr. Särskilt boende redovisar ett mindre överskott med 61 Årsredovisning 2014 0,3 Mkr. Effektiviseringar och en boende med extra hög vårdtyngd som flyttat, har medfört att nettokostnaden minskat med 0,8 % jämfört med 2013. Hemtjänsten har fortsatt effektivisera kraftigt under 2014 efter den dramatiska volymökningen 2012 och 2013. Trots fortsatt volymökning under 2014, med 7 % räknat i debiterade timmar, har verksamheterna minskat sina nettokostnader med 2,5 % och redovisar ett budgetöverskott med 2,3 Mkr. Handikappomsorgen, LSS, visar en nettokostnadsökning om totalt 8,1 % vilket ändå är lägre än budgeterat. Budgetöverskottet är knappt 1,4 Mkr. C:a 0,8 Mkr av överskottet avser Personlig assistans och lägre personalkostnader än budgeterat, dels pga att fler valt externa utförare och färre utförda timmar i egen regi. Sammantaget är nettokostnadsökningen något lägre än förväntat inom personlig assistans men är ändå c:a 10 %. Kostnadsökningar efter delning av Gruppboende LSS har hållit sig inom budget. Korttidsvistelse för barn inom LSS har ökat kraftigt. Antal vårddygn ökade från 570 till 912, en ökning med 60 %. Detta indikerar att det framöver finns ett ökat behov av olika insatser inom LSS. Socialpsykiatrin ger ett överskott på 153 tkr beroende på att kostnader för externa placeringar har minskat. Inför 2014 hade Regionen aviserat utträde ur en samfinansierad psykiatriplats vilket sköts upp till 2015. Detta innebar ca 1 mkr i mindre kostnad för kommunen än beräknat. Lägre arbetsgivaravgifter för unga anställda under 26 år bidrar också till nämndens överskott liksom hög utdelning i engångsutbetalning av statliga prestationsersättningar inom äldreomsorgen. 7.1.6 Trender och utmaningar Volymökningarna inom hemtjänsten väntas fortsätta. Det beror bland annat på att antalet äldre ökar, att fler önskar på kvar hemma längre, att vi lever längre, ofta med flera sjukdomsdiagnoser. Trenden är att när Regionen/slutenvården vidtar åtgärder för att minska antalet vårddygn ökar det kostnaderna för hemtjänst, hemsjukvård, rehabilitering, hjälpmedel och bostadsanpassningsbidrag. Satsningar på undvikbar slutenvård för de mest sjuka äldre, ASIH, avancerad sjukvård i hemmen, som gör det möjligt för svårt sjuka och döende personer att vårdas hemma i stället för på sjukhus, påverkar också samtidigt kommunens kostnader. Allt fler vill bo kvar hemma så länge som möjligt och alternativa boendeformer såsom trygghetsboende behövs liksom bostäder med hög tillgänglighet för att personer som vill bo hemma inte ska känna sig tvingade att flytta till särskilt boende. Hemtjänsten kommer att få nya digitala trygghetslarm under 2015. Behovet av platser för personer med demenssjukdom ökar för varje år vilket medför ökade krav på bemanning och kompetens. Socialstyrelsen planerar för nya föreskrifter som bland annat innebär krav på biståndsbedömning i särskilt boende. Föreskriften har beräknats innebära kostnadsökningar om ca 6 mkr per år för Bjuvs kommuns del. Föreskrifterna skulle trätt i kraft i mars 2015 men har senarelagts efter protester från SKL. Kommunens särskilda boenden är fullbelagda och ytterligare ett särskilt boende kommer förmodligen att behövas inom 5 år. 2020 till 2030 väntas stora volymökningar inom äldreomsorgen och det är en angelägen fråga hur kommunen ska förbereda sig. Antalet äldre över 65 år förväntas öka med ca 35 procent och gruppen över 85 år förväntas öka med ca 60 procent. I den åldersgruppen behöver en betydande andel personer kommunens vård, omsorg och/eller service. För att möjliggöra för äldre att leva så självständiga liv som möjligt längre upp i åldrarna behövs en långsiktig, strategisk planering på såväl kommunövergripande nivå som på nämndsnivå för att minimera behovet av reaktiva och mycket kostnadskrävande insatser inom äldreomsorgen framöver. Tillgänglighet och säkerhet, ny teknik, etablering av trygghetsboende och så kallade trygghetsplatser (korttid utan biståndsprövning), bra stöd till personer med minnessvårigheter, olika former av anhörigstödjande åtgärder, satsning på hemtjänsten och Trygg Hemgång efter sjukhusvistelse samt ett rehabiliterande och salutogent förhållningssätt är exempel på åtgärder som kan förbereda och rusta Bjuvs kommun för framtiden. Den demografiska utvecklingen innebär också att det kommer att finnas ett stort rekryteringsbehov av personal till äldreomsorgen och till den kommunala sjukvården och rehabiliteringen. Därför är det viktigt att kommunen profilerar sig som en attraktiv arbetsgivare som kan erbjuda goda och hälsobefrämjande arbetsförhållanden, kompetensutveckling och karriärmöjligheter både för att behålla kompetenta medarbetare och för att locka till sig nya. 62 Årsredovisning 2014 Även inom Handikapp- och psykiatriomsorgen, LSS och socialpsykiatrin, väntas fortsatta volymökningar. Ett nytt LSS-boende behövs 2016 delvis för att ersätta det befintliga som inte uppfyller lagkraven. Ytterligare ett gruppboende kommer enligt nuvarande prognos att behövas inom några år. Ett boende enligt LSS för unga måste startas upp i februari 2015 pga att Helsingsborgs stad har sagt upp avtal om köpt plats. Fler personer med funktionsnedsättning behöver få stöd som möjliggör ett närmande mot den ordinära arbetsmarknaden. Behovet av korttidstillsyn och vistelse för barn enligt LSS har ökat kraftigt det senaste året vilket tyder på att behoven för vuxna också kommer att öka de närmaste åren. 7.1.7 Verksamhetsmått Tabell: Verksamhetsmått 2012 2013 Budget 2014 2014 135 135 135 135 96 97 98 97 Bruttokostnad / plats i säbo, äldre, tkr 562,2 577,0 571,4 570,7 Bruttokostnad / plats i säbo, exkl internhyra 490,4 496,1 490,5 489,8 16 16 16 16 11,5 12,6 12,6 11,1 1 856 1 925 1 942 1 986 0 0 2 2 ------- ------- ------- 1 007 Antal platser i särskilt boende, äldre Beläggningsgrad i % i särskilt boende, äldre Antal platser i korttidsboende Beläggning, antal platser i snitt, korttidsboende Bruttokostnad per vårddygn i korttidsboende Antal köpta dygn från sjukhus, utskrivningsklara Dagverksamhet, demensvård, antal besök (9 mån) Enligt ovan, antal inskrivna personer december 18 Antal köpta vårddagar i dagverksamhet demens Nettokostnad / vårddag, köpt dagverks, tkr 200 544 225 183 921 1 184 618 614 Öppen dagverks. , Varagården, antal besök ------- ------- ------- 1 170 Uppsökande verksamhet för äldre, antal besök ------- ------- ------- 68 344 368 375 380 71 309 85 460 90 000 91 615 Bruttokostnad per deb. hemtjänsttimma 408 453 446 414 Antal matdistribution per månad i genomsnitt 118 120 122 127 Antal trygghetslarm per månad i genomsnitt 275 296 305 310 Antal inskrivna i hemsjukvård, genomsnitt 277 280 280 280 Antal boende, egen regi, i gruppbostad LSS 9 9,9 10 8,8 Antal boende, egen regi, serviceboende LSS 6 6 6 7 Antal boende, externt, gruppbostad LSS 2 2 2 2 1 633 1 646 1 643 1 679 Antal personer i daglig verksamhet, LSS 39 41 43 39 Antal ärenden LASS - assistans över 20 tim 36 35 36 36 Antal pers m hemtjänst, snitt per mån Antal deb. hemtjänsttimmar exkl dubbelbem. Bruttokostnad per köpt vårdplats, enl ovan, tkr Antal utförda LASS-timmar 124 400 112 200 112 400 111 200 Antal dygn, korttidsvistelse LSS 600 592 570 912 Antal dagar, korttidstillsyn LSS, (Fritids) 772 489 550 500 Antal boende, Ekoxen, årssnitt, socialpsykiatri 7,5 8,2 8 7 Antal boende, externt, årssnitt, socialpsykiatri 4,5 2,6 2 2 63 Årsredovisning 2014 7.2 Kostenheten 7.2.1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 7.2.2 Ansvarsområde Dagligen får 25 enheter inom förskola, skola och vård- och omsorg sin måltid lagad och levererad av Kostenheten. Utöver det tillkommer matdistribution för personer inom omsorgen i ordinärt boende. Det finns 9 tillagningskök och 15 mottagningskök. Extern kund är en Montessoriförskola i Billesholm. Inom Kostenheten arbetar ekonomibiträden, kokerskor, köksansvariga, assistent samt kostchef, totalt 34 personer. Kostenheten har ett nära samarbete med Städenheten då måltidspersonal i mottagningskök på förskolorna ingår i den organisationen. 7.2.3 Årets verksamhet Under sommaren hölls köket på Varagården samt köket på Varagårdsskolan stängda på grund av golvbyte. Tillagning av maten skedde under denna period på Jens Billeskolan. I flera kök har ugnar och diskmaskiner bytts ut samt en del annan köksutrustning. I maj tillträdde ny kostchef, Maria Helmersson, som tog över efter Margaret Barner som efter 25 år i Bjuvs kommun gick i pension. 7.2.4 Mål och måluppfyllelse 7.2.4.1 Kommunfullmäktiges mål Miljö, hälsa och natur Personalen i Bjuvs kommun ska uppleva en ökad grad av samverkan och delaktighet Kostenheten vill vara en attraktiv arbetsplats att jobba i och årets medarbetarenkät visar att nöjdheten är hög och ligger över genomsnittet för Bjuvs kommun som helhet. Sjukfrånvaron för anställda i Bjuvs kommun ska understiga 6 % av ordinarie arbetstid. God ekonomisk hushållning Styrelse och nämnder skall hålla budget Målet har uppfyllts. Budgetmålet var +-0 i resultat och utfallet blev +146tkr. Kommunens verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt Målet har uppfyllts. Styrelse och nämnder skall under året i regelbundna uppföljningar från sina förvaltningar få information om det verksamhetsmässiga och ekonomiska utfallet Målet har uppnåtts. Kvartalsrapporter och kvalitetsrapporter har fortlöpande redovisats för nämnden. Styrelse och nämnder ska ha en rättvisande och aktuell redovisning Målet har uppnåtts. 64 Årsredovisning 2014 7.2.4.2 Nämndens mål Uppfyllt Status Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Nämndsmål Kommentar Säkerställa bästa möjliga kvalitet i produktionen Skapa en verksamhet som ständigt anpassas till förändrade förutsättningar Skapa en attraktiv arbetsplats som utvecklar såväl medarbetare som verksamhet Planera verksamheten så att resurser används på mest effektiva sätt Förstärka hälsan hos medarbetare och minska sårbarheten i organisationen Utveckla kundkontakterna Ständigt förbättra hygienen 7.2.5 Ekonomisk analys Tabell: Resultaträkning (tkr) 2012 Intäkter 2013 2014 Budget 2014 Budget- avvikelse 27 910 29 656 30 310 29 712 598 Kostnader -27 823 -29 483 -30 164 29 712 -452 - varav personalkostnader -14 329 -14 948 -15 258 -16 143 885 87 173 146 0 146 NETTOKOSTNADER Kostnaderna har ökat med 2,3 % och intäkterna med 2,2 %. Ett redovisningsfel i personalkostnaderna under året, gjorde att prognoserna indikerade ett underskott på 200-300 tkr vilket ej blev fallet. Personalkostnader (färre vikarier, arbetsgivaravgifter mm) och intäkter visar på ett sammanlagt överskott på 1,5 Mkr medan övriga kostnader, mat, transporter, kapitalkostnader och övrigt, visar ett underskott mot budget på knappt 1,4 Mkr. Trots sparbeting har kostenheten lyckats väl med att bibehålla ekonomisk balans i verksamheten samtidigt som kvalitén är fortsatt hög. Ett överskott på 146 tkr motsvarar c:a 0,5 % av omslutningen som är 30,3 Mkr. 7.2.6 Trender och utmaningar Under 2015 kommer utveckling av samarbetet med Barn- och utbildningsförvaltningen och Vård- och omsorgsförvaltningen att ske. Arbeta fram förslag på en Måltidspolicy när nuvarande Kostpolicy integreras med framarbetat förslag på Livsmedelspolicy. Se över leveranskedjan av måltider mellan tillagningskök och mottagningskök. Genomföra ny livsmedelsupphandling. Under 2015 kommer vakanta tjänster att uppstå vid pension och att förordnanden går ut, rekrytering kommer att behöva ske. Prismodellen för vad som ingår i portionspris och vad som levereras från tillagningskök samt vad som beställs av mottagande enhet behöver ses över och om möjligt förenklas. Det finns behov av utbyggnad av varumottagning på Ekebyskolan samt renovering av mottagningskök. Utbyte av kylanläggningar och köksmaskiner behövs också. 65 Årsredovisning 2014 7.2.7 Verksamhetsmått Tabell: Verksamhetsmått 2012 2013 Budget 2014 2014 Intäkter (kr) - Förskolan, frukost 16,33 16,66 16,66 16,66 Intäkter (kr) - Förskolan, lunch 28,13 28,69 28,69 28,69 7,68 7,83 7,83 7,83 37,15 37,70 37,30 37,30 Intäkter (kr) - Förskolan, mellanmål Intäkter (kr) - Grundskolan, lunch Intäkter (kr) - Fritids, frukost 9,69 9,88 9,88 9,88 42,04 42,88 42,88 42,88 6,64 6,77 7,04 7,07 65,69 67,01 67,35 67,34 111,85 114,09 114,09 114,09 -varav frukost (kr) 25,27 25,77 25,9 25,90 -varav lunch (kr) 65,69 67,01 67,35 67,35 -varav kvällsmål (kr) 20,89 21,31 21,42 21,42 78 864 74 306 85 566 57 487 150 904 141 322 161 290 119 792 Intäkter (kr) - Fritids, lunch Intäkter (kr) - Fritids, mellanmål Intäkter (kr) - Äldreomsorg, hemtjänst, lunch Intäkter (kr) - Äldreomsorg, helkost, särskilt boende Antal portioner, förskola, frukost Antal portioner, förskola, lunch Antal portioner, förskola, mellanmål 90 432 92 045 107 188 73 479 315 986 280 010 289 460 275 969 Antal portioner, fritids, frukost 30 988 32 748 33 540 26 667 Antal portioner, fritids, lunch 11 281 13 680 15 280 9 237 Antal portioner, fritids, mellanmål 51 562 59 340 58 308 56 692 Antal portioner, äldreomsorg, hemtjänst, lunch 37 690 37 595 37 595 38 415 Antal portioner, äldreomsorg, säbo, frukost 51 465 51 100 51 830 50 000 Antal portioner, äldreomsorg, säbo, lunch 51 195 53 655 54 385 50 852 Antal portioner, äldreomsorg, säbo, kvällsmål 51 465 51 100 51 830 49 867 2 809 3 382 3 383 3 300 Antal portioner, grundskola, lunch Extern barnomsorg/skola Antal tillagningskök Antal mottagningskök Antal årsarbetare 66 9 9 9 9 15,0 14,5 14,5 14,5 32,26 32,01 32,01 32,76 Årsredovisning 2014 8 Revisionsnämnden 8.1.1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 8.1.2 Ansvarsområde Kommunrevisorerna väljs av kommunfullmäktige. Uppdraget är att granska all verksamhet inom kommunen. Enligt kommunallagen är deras uppgifter bl.a. att bedöma om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt och om räkenskaperna är rättvisande. Revisorerna bedömer också om den interna kontroll som görs inom nämnderna är tillräcklig. Även den verksamhet som bedrivs i de kommunal företagen granskas. Revisorerna anlitar som sakkunnigt biträde PwC. 8.1.3 Årets verksamhet 8.1.4 Ekonomisk analys Tabell: Resultaträkning (tkr) Revisionsnämnden 2012 Intäkter 2013 2014 Budget 2014 Budget- avvikelse 0 0 0 0 0 Kostnader -725 -761 -821 -782 -39 - varav personalkostnader -258 -210 -192 -331 139 NETTOKOSTNADER -725 -761 -821 -782 -39 Tabell: Driftredovisning (tkr) Revisionsnämnden 2012 2013 2014 Förändr. jfr 2013 (%) Budget 2014 Budgetavvikelse Revision -725 -761 -821 7,2 -782 -39 Summa -725 -761 -821 7,2 -782 -39 67 Årsredovisning 2014 9 Valnämnden 9.1.1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 9.1.2 Ansvarsområde Valnämnden är den lokala valmyndigheten som utser röstmottagare, beslutar om vallokaler, arrangerar förtidsröstning och svarar för den preliminära räkningen av rösterna på valkvällen. Valnämnden ansvarar även för överlämnandet av röster till länsstyrelsen. 9.1.3 Årets verksamhet År 2014 beskrivs som "supervalår" eftersom det då genomfördes både val till europaparlamentet i maj och till riksdag, landsting/region och kommun i september. Valnämnden i Bjuvs kommun hade sitt kansli öppet på valdagarna vilket gjorde att kommunen kunde ta emot röster även från andra kommuner vilket var uppskattat. Det var inte svårt att rekrytera röstmottagare och det var en del nya personer på uppdragen under valen. 9.1.4 Ekonomisk analys Tabell: Resultaträkning (tkr) 2012 2013 2014 Budget 2014 Budget- avvikelse 0 0 499 375 124 Kostnader -7 -12 -691 -687 -3 - varav personalkostnader -5 -11 -604 -498 -106 NETTOKOSTNADER -7 -12 -192 -312 121 Valnämnden Intäkter Personalkostnaderna blev högre än budgeterat bland annat eftersom ersättningarna till de som tjänstgjorde under valen höjdes. Vid valen hade valnämndens kansli också haft hjälp av en vaktmästarfunktion för packning av material och distribution till vallokalerna. De ökade personalkostnaderna kompenseras av att övriga kostnader blev lägre och att Bjuvs kommun fick högre ekonomisk ersättning till valen än budgeterat. Tabell: Driftredovisning (tkr) Valnämnden Styrelse 2012 2013 2014 Förändr. jfr 2013 (%) Budget 2014 Budgetavvikelse -7 -12 -192 -94 -312 121 -6 -12 -192 -94 -312 121 Allmänna val Summa Valnämnden gav ett överskott på 121 tkr beroende på att kommunen fick högre bidrag till valen än budgeterat. 9.1.5 Trender och utmaningar Nästa planerade val är RKL-val (riksdag, kommun, landsting) 2018. Tills dess kommer en översyn att göras av antalet valdistrikt i Bjuvs kommun då de vid valen 2014 upplevdes som för stora. Möjligheten att rösta digitalt diskuteras, men enligt de uppgifter som finns i nuläget lär det enbart bli tester av funktionen på utvalda platser i landet 2018. 68 Årsredovisning 2014 10 Överförmyndarnämnden 10.1.1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 10.1.2 Ansvarsområde I varje kommun ska finnas en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd. I Bjuvs kommun finns en överförmyndarnämnd och en handläggare. Myndigheten har till uppgift att utöva tillsynen över förmyndares, förvaltares och gode mäns förvaltning. Tillsynen ska förhindra rättsförluster för de personer som själva inte kan tillvarata sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Det är föräldrabalken som styr överförmyndarens verksamhet. Länsstyrelsen har tillsyn över verksamheten. 10.1.3 Årets verksamhet Beträffande verksamheten se Kommunstyrelsen/Administrativa avdelningen. 10.1.4 Ekonomisk analys Tabell: Resultaträkning (tkr) 2012 2013 2014 Budget 2014 Budget- avvikelse 0 0 0 0 0 Kostnader -51 -43 -55 -71 16 - varav personalkostnader -50 -43 -55 -68 13 NETTOKOSTNADER -51 -43 -55 -71 16 Överförmyndarnämnden Intäkter Tabell: Driftredovisning (tkr) 2012 2013 2014 Förändr. jfr 2013 (%) Budget 2014 Budgetavvikelse Styrelse -51 -43 -55 -23 -71 16 Summa -51 -43 -55 -23 -71 16 Överförmyndarnämnden 69 Årsredovisning 2014 11 VA-verksamheten 11.1.1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 11.1.2 Ansvarsområde Bjuv är sedan 1 oktober 2010 delägare i (NSVA). NSVA ansvarar, på kommunens uppdrag, för drift och underhåll av VA -systemet samt för fakturering av kundernas avgifter. Kommunen hanterar själv anläggningsavgiften och verksamhetens kapitalkostnader. Större delen av driftbudgeten hanteras inom NSVA. Verksamheten finansieras helt genom avgifter och har således ingen skattefinansiering. Kommunen är huvudman för VA-verksamheten. Lagen om allmänna vattentjänster reglerar kommunens skyldigheter. 11.1.3 Årets verksamhet Dricksvatten Under 2014 har avvecklingen av vattentäkterna i Norra Vram, Holk, Gunnarstorp och Ekeby fullföljts. Produktionsanläggningarna är stängda och utrustningen har demonterats. Vattenuttag, borror, har förseglats för att inte släppa in föroreningar i vattentäkten. Ansökan om nedläggning av vattentäkten i Borgavad har lämnats in till Mark- och Miljödomstolen. Troligen kommer krav på kontroll av grundvattennivåerna i området under ett antal år framöver. Beslut har tagits att lägga ner Ljungsgårds vattenverk, som en följd av att den egna vattenproduktionen har upphört. Under året togs 115 analyser på vattenkvalitén i dricksvattensystemet. Av dessa var ett prov otjänligt vid första provtagningen, men tjänligt vid omtagning. Planerat underhåll av vattenreservoarer har genomförts. Skalskyddet för anläggningarna har nu den status som krävs i gällande lagstiftning. Ledningsnät för dricksvatten. Under året har utökad spolning av ledningsnätet genomförts och antalet anmälningar om illasmakande vatten har minskat drastiskt och är nu "normalt". Vattenmodell för nätet har byggts upp och medför snabbare insatser vid kvalitetsproblem på vattnet. Underhållsarbetet har fortsatt för att höja standarden på nätet. Under året har 20 (28) vattenläckor åtgärdats. Rena spillvatten. Ökade krav på enskilda avloppsanläggningar har medfört ett stort antal förfrågningar om möjlig anslutning till det kommunala avloppsnätet. Kommunens intention är att, där det är möjligt, tillåta enskilda fastigheter utanför verksamhetsområdet att ansluta sig till spillvattennätet. Mörshög har, som en följd av antagen landsbygdsstrategi, fått möjlighet att ansluta sig med s k LTA-anläggningar till det kommunala avloppsnätet. Avloppsrening Processen vid Ekebro RV har inte fungerat fullt ut trots omfattande insatser. Främst är det kvävehalten som är för hög i utgående vatten. Eftersom utredning pågår om gemensamt reningsverk med Åstorps kommun, genomförs inga större investeringar i Ekebro RV. Dock måste arbetet med att få ner kvävehalterna fortsätta under 2015. Ekeby RV har fungerat bra under 2014. Ett haveri inträffade i mitten av april, vilket medförde att orenat spillvatten rann ut i recipient. Åtgärder vidtogs för att få bättre larmhantering vid driftstörningar. Ledningsnät för spillvatten. Övergripande arbete vad gäller ledningsnätet är att få bort tillskottsvatten, i huvudsak inläckande dagvatten och felkopplingar, från ledningsnätet. Tillskottsvatten medför överbelastning av ledningsnät, reningsverk och pumpstationer. Om spillvattennätet endast belastas med "rätt" vatten så finns utrymme för fler anslutna abonnenter utan att systemet behöver byggas ut. Dessutom reduceras driftkostnaderna märkbart. Vid ett gemensamt reningsverk med Åstorps kommun är det viktigt att inte belasta vare sig det nya verket eller överföringsledning med tillskottsvatten. 70 Årsredovisning 2014 Under året har det varit 17 stopp i ledningssystemet. Ett antal abonnenter har anmält översvämningar av sina fastigheter. Utredning pågår för att klargöra och åtgärda systemet där så behövs. Dagvattenhantering. Dagvattenpolicy antogs under året. Policyn skall skapa långsiktigt fungerande dagvattenhantering. Detta är viktigt inte minst vid planering av kommande byggnation inom kommunen. Möllebäcken i Södra Vram drabbades av förorenat utsläpp vid ett flertal tillfällen. Någon tydlig källa till dessa utsläpp har inte hittats. Vattenmätare. Utbyte av mätare ligger något efter mot de krav som gäller för den tid mätaren får sitta uppe. 11.1.4 Ekonomisk analys Tabell: Resultaträkning (tkr) 2012 2013 2014 Budget 2014 Budget- avvikelse 44 512 43 493 44 840 43 960 880 -41 102 -39 286 -39 678 -40 460 782 -385 -460 -851 -500 -351 3 410 4 207 5 162 3 500 1 662 Affärsdrivande Verksamhet Intäkter Kostnader - varav personalkostnader NETTOKOSTNADER Resultatet är totalt 5 162 tkr, vilket är 1 662 tkr över budget. Verksamheten är budgetrad till ett överskott motsvarande 3 500 tkr för att täcka tidigare underskott. Återstående ackumulerade underskott, efter årets resultat, är ca 6 000 tkr. Tabell: Driftredovisning (tkr) Affärsdrivande Verksamhet Intäkter 2012 2013 2014 Förändr. jfr 2013 (%) Budget 2014 Budgetavvikelse 44 511 43 492 44 840 3 43 960 880 -32 510 -30 175 -27 503 9 -27 085 -418 -8 592 -9 111 -12 175 34 -13 375 1 200 3 410 4 207 5 162 22,7 3 500 1 662 Kostnader NSVA Kommunen Summa Vattenproduktion Ökade kostnader, mot budget, med ca 1 000 tkr främst beroende på ökade avställningskostnader för vattentäkter samt ökade energikostnader. Avloppsverk Kostnaderna för verksamheten överskreds mot budget med ca 200 tkr. Största avvikelsen är utredning om gemensamt reningsverk med Åstorps kommun. Ledningsnät Driftkostnaden för ledningsnätet är ca 1330 tkr lägre än budget. Kommentar väntas från NSVA. Interna kostnader, Bjuvs kommun Kostnaderna är 157 tkr lägre än budget. Kapitalkostnader. Kostnaderna är 783 tkr lägre än budget. Intäkter förbrukning vatten och avlopp. 71 Årsredovisning 2014 Intäkterna är ca 600 tkr högre än budget. Intäkter anläggningsavgift Intäkterna är ca 80 tkr lägre än budget. Investeringar. Investeringsbudgeten för året uppgår till 12 000 tkr. Genomförd investeringsvolym är cirka 3 400 tkr lägre. 11.1.5 Trender och utmaningar Dricksvatten. Allt dricksvatten som förbrukas köps in från Sydvatten. Sydvatten ansvarar för vattenleverans och vattenkvalitén vid anslutningspunkten vid Ljungsgårds vattenverk samt vid vattenverket i Ekeby. Vattenproduktionen har god säkerhet och det som kan bli aktuellt är att skapa fler barriärer, exempelvis UV-ljus vid mottagningen. Framöver är det dock angeläget att ta fram förutsättningar att få vatten levererat från annat håll om störningar inträffar som medför avbrott i vattenleveranser till konsumenterna. Diskussioner finns att kunna få vatten från Åstorp till Bjuv och därmed också i andra riktningen, vilket då också säkrar vattentillgången i Åstorp. Avloppsrening. Projektet med gemensamt RV med Åstorps kommun fortsätter och kan medföra att Ekebro RV läggs ner och ersätts med en pumpstation för pumpning till det nya verket. I övrigt pågår arbete för att optimera driften vid Ekeby RV och att tillse att pumpstationer, utmed ledningsnätet, är i bra skick. Dessutom införs mätteknik så att avvikelser kan upptäckas och åtgärdas i ett så tidigt skede som möjligt. Detta är till stor hjälp för att upptäcka fel och brister i ledningsnätet. Det är angeläget att tidigt ha möjlighet att hantera nya krav på reningsverken, ex vis ytterligare krav om rening av läkemedelsrester i vattnet. Ledningsnät. Sanering av ledningsnätet, för att separera spillvatten från dagvatten, fortsätter för att därigenom öka utrymmet för inkoppling av nya abonnenter utan utbyggnad av ledningsnätet och reningsverk. Härigenom minskar även driftkostnaderna för reningsverken och pumpstationer. Dagvattenhantering. Dagvattenhanteringen kommer även fortsättningsvis att kräva god planering för att omhänderta vattnet på ett miljöriktigt sätt så att vattendragen inte utsätts för kraftiga flöden eller föroreningar. Vid planering av nya exploateringsområden kommer det troligen krävas fördröjning och rening av dagvattnet, vilket samtidigt ger möjlighet att skapa fina omgivningar och ett mervärde i dessa områden. 72 Årsredovisning 2014 11.1.6 Verksamhetsmått Tabell: Verksamhetsmått Budget 2014 2012 2013 2014 2 634 690 i.u 2 602 433 157 161 167 37 28 20 0,24 0,10 0,10 1 453 820 1 458 152 1 437 148 Mottagen mängd spillvatten, Ekeby (kbm/år) 345 239 486 345 622 015 Elproduktion, Ekebro (kWh/år) 931 686 1 039 290 890 515 Elproduktion, Ekeby (kWh/år) 365 045 390 414 354 220 Ledningsnät, spillvatten (km) 156 139 143 22 5 17 124 120 108 Dricksvatten Inköpt vatten (kbm/år) Ledningsnät (km) Antal läckor Läckor per km ledningsnät Spillvatten Mottagen mängd spillvatten, Ekebro (kbm/år) Antal avloppsstopp Dagvatten Ledningsnät, dagvatten (km) 73 Årsredovisning 2014 12 RÄKENSKAPER 12.1 Samlad kommunal verksamhet 12.1.1.1 Resultaträkning Tabell: Resultaträkning, kommunens totala verksamhet 2014 (tkr) KOMMUNEN KONCERNEN Not 2013 2014 Budgetavvikelse 2013 2014 Verksamhetens intäkter 1,2 160 816 158 433 6 850 228 822 232 990 Verksamhetens kostnader 3 -806 929 -828 136 -6 422 -853 528 -874 765 Avskrivningar 4 -25 477 -26 018 1 291 -35 788 -41 117 671 590 -695 722 1 719 -660 494 -682 892 S:a verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter 5 493 557 506 955 2 013 493 557 506 955 Statsbidrag och utjämning 6 193 353 208 228 -1 275 193 353 208 228 6 017 6 192 362 634 1 634 Finansiella kostnader -9 187 -8 360 896 -12 588 -12 018 Resultat före extraord. poster 12 151 17 293 3 715 14 492 21 907 0 0 0 0 0 12 151 17 293 3 715 14 492 21 907 1,8 2,4 2,1 3,1 97,8 97,3 96,2 95,5 Finansiella intäkter Extraordinära poster ÅRETS RESULTAT 7 Nyckeltal Årets resultat som andel av skatter och statsbidrag Verksamhetens nettokostnader av skattenetto 74 Årsredovisning 2014 12.1.2 Kassaflödesanalys Tabell: Kassaflödesanalys, kommunen, 2013-2014 (tkr) KOMMUNEN Not KONCERNEN 2013 2014 2013 2014 12 151 17 293 14 491 21 907 25 477 26 018 35 789 41 117 -157 35 676 -157 35 676 1 155 557 1 155 557 38 625 79 544 51 278 99 257 14 222 4 168 14 048 1 380 LÖPANDE VERKSAMHET Periodens resultat Justering för avskrivningar Justering för avsättningar 22 Övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändringar av rörelsekapital Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar Ökning(-)/minskning(+) förråd, exploatering 23 -575 -1 254 -500 -1 222 9 890 8 341 9 169 10 760 Medel från rörelsekapital 23 537 11 255 22 717 10 918 MEDEL FRÅN LÖPANDE VERKSAMHET 62 212 90 799 73 995 110 175 -25 757 -56 581 -53 913 -101 008 9 121 0 9 121 0 Försäljning/minskning materiella anl.tillgångar 0 0 0 0 Förvärv av materiella anläggningstillgångar 0 0 0 0 -478 -836 -478 -836 -17 113 -57 417 -45 270 -101 844 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder INVESTERINGSVERKSAMHET Investering i materiella anläggningstillgångar Investeringsbidrag Förvärv finansiella anläggningstillgångar 24 25 Försäljning finansiella anläggningstillgångar 0 MEDEL FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHET 0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 26 67 489 0 91 452 14 700 Amortering av långfristiga skulder 27 -70 760 -18 847 -70 760 -23 826 0 0 0 0 0 -31 300 0 -31 300 2 520 1 872 2 394 1 798 -751 -48 275 23 086 -38 628 44 297 -14 891 51 811 -30 297 8 064 52 362 25 283 77 094 Likvida medel vid årets slut 52 362 37 471 77 094 46 797 FÖRÄNDRING I LIKVIDA MEDEL 44 297 -14 891 51 811 -30 297 Ökning av långfristiga fordringar Ökning Bidrag till Infrastruktur 22 Minskning av långfristiga fordringar MEDEL FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHET ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början 75 Årsredovisning 2014 12.1.3 Balansräkning Tabell: Balansräkning, kommunen, 2013 - 2014 (tkr) KOMMUNEN KONCERNEN Not 2013 2014 2013 2014 8 4 602 3 755 4 602 3 755 * mark, byggnader, tekn. anläggn. 9 354 024 384 912 707 128 765 092 * maskiner och inventarier 10 21 974 21 939 23 330 23 171 * aktier, andelar m.m. 11 16 182 17 018 11 182 12 893 * långfristiga fordringar 11 167 351 165 479 901 0 564 134 593 103 747 143 804 911 12 0 31 300 0 31 300 * förråd m.m. 13 17 416 18 670 17 843 19 066 * kortfristiga fordringar 14 69 818 65 650 73 005 66 395 * kassa och bank 15 52 362 37 471 77 094 46 797 S:a omsättningstillgångar 139 596 121 791 167 942 132 258 SUMMA TILLGÅNGAR 703 729 746 194 915 085 968 469 231 865 249 158 284 263 306 020 12 151 17 293 14 492 21 907 TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar S:a anläggningstillgångar Bidrag till infrastruktur Omsättningstillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 16 * varav årets resultat Avsättningar * pensioner och liknande 17 1 992 6 368 1 992 6 368 * andra avsättningar 17 5 773 37 073 5 773 37 073 7 765 43 441 7 765 43 441 S:a avsättningar Skulder * långfristiga skulder 18 319 269 300 422 452 411 444 731 * kortfristiga skulder 19 144 830 153 171 170 646 174 277 S:a skulder 464 098 453 593 623 057 619 008 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 703 729 746 194 915 085 968 469 ANSVARSFÖRBINDELSER Borgensåtaganden 20 32 399 33 107 32 399 33 107 Pensionsförpliktelser 21 288 693 275 455 288 693 275 455 98 100 219 182 219 182 Garantiförbindelse FASTIGO STÄLLDA PANTER Fastighetsinteckningar 0 76 0 Årsredovisning 2014 KOMMUNEN KONCERNEN varav eget innehav 53 429 54 354 Nyckeltal Soliditet exkl pensionsförpliktelser 32,9 % 33,4 % 31,3 % 31,6 % Soliditet inklpensionsförpliktelser -8,2 % -3,5 % -0,5 % -3,2 % 77 Årsredovisning 2014 12.1.4 Noter Tabell: Noter Resultaträkning (tkr) Not KOMMUNEN 2013 1 KONCERNEN 2014 Avgår interna intäkter Summa 436 967 475 437 475 437 -276 151 -317 004 -317 004 160 816 158 433 160 816 158 433 Bjuvsbostäder 77 297 80 053 Eliminering koncernen -9 291 -5 496 228 822 232 990 Summa 3 Jämförelsestörande poster Återbetalning AFA Försäkring 2007-2008 10 653 0 10 653 0 Summa 10 653 0 10 653 0 -1 049 652 -1 145 140 -1 049 652 -1 145 140 276 151 317 004 276 151 317 004 -918 -2 121 -918 -2 121 157 -4 376 157 -4 376 Pensionsutbetalning inkl löneskatt -14 170 -14 131 -14 170 -14 131 Pensionskostnad individuell del -18 802 -16 468 -18 802 -16 468 215 296 215 296 -55 890 -52 125 9 291 5 496 Verksamhetens kostnader Kostnader Avgår interna kostnader Förändring semesterlöneskuld Ökning/minskning pensionsavsättning Anslutningsavgifter Bjuvsbostäder Eliminering Summa 4 -806 929 -828 136 -853 528 -874 765 -705 -733 -705 -733 -18 684 -19 065 -28 406 -33 775 -6 089 -6 220 -6 678 -6 610 -25 477 -26 018 -35 789 -41 117 496 833 508 579 496 833 508 579 356 0 356 0 -3 631 -1 623 -3 631 -1 623 493 557 506 956 493 557 506 956 Avskrivningar Immateriella anläggningstillgångar Byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa 5 2014 Verksamhetens intäkter Intäkter 2 2013 Skatteintäkter Preliminära skatteintäkter Justering slutavräkning året före Prognos slutavräkning Summa Avräkningsbelopp per invånare (kr) Preliminär avräkning (enl SKL ) Slutavräkning föregående år 6 -244 -244 24 24 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning 184 892 179 970 184 892 179 970 Fastighetsavgift 27 044 27 309 27 044 27 309 Kostnadsutjämning -5 507 0 -5 507 0 6 782 3 435 6 782 3 435 0 1 540 0 1 540 Utjämningsavgift LSS -19 858 -19 734 -19 858 -19 734 Summa 193 353 192 522 193 353 192 522 Regleringsbidrag Strukturbidrag 78 Årsredovisning 2014 Not 7 KOMMUNEN KONCERNEN Avstämning mot KL balanskrav Ingående resultat att återställa 0 0 0 0 12 151 17 294 14 492 21 907 Avgår: Samtliga realisationsvinster 0 0 0 0 Tillägg: realisationsvinster enl undantag 0 0 0 0 Tillägg: ianspråktagande av sparande 0 0 0 0 Tillägg: realisationsförlust enl undantag 0 0 0 0 12 151 17 294 14 492 21 907 Årets resultat enligt Resultaträkningen Justerat resultat Tabell: Noter Kassaflödesanalys (tkr) Not KOMMUNEN 2014 2013 1 155 0 1 155 0 0 31 300 0 31 300 492 376 492 376 -1 067 -1 630 -1 067 -1 630 575 -1 254 575 -1 254 9 000 0 9 000 0 121 0 121 0 9 121 0 9 121 0 0 0 0 0 0 0 0 0 -478 -835 -478 -835 67 489 0 67 489 0 23 963 14 700 2013 22 Avsättning Bidrag Infrastruktur Ökning/minskning av förråd och varulager Tomtförsäljning Exploateringsutgifter Summa 24 2014 Övriga ej likviditetspåverkande poster Tvistiga utgifter, planskild korsning 23 KONCERNEN Investeringsbidrag Trafikverket Övrigt Summa Försäljning/minskning materiella anläggningstillgångar Försäljning byggnader Förvärv/ökning av materiella anläggningstillgångar Lantmäteriutgift 25 Förvärv av finansiella tillgångar Kommuninvest 26 Nyupptagna lån Kommuninvest AB Bjuvsbostäder AB:s nettoupplåning Summa nyupptagna lån 27 67 489 0 91 452 14 700 Swedbank -1 500 -2 200 -1 500 -2 200 Kommuninvest AB -1 001 -1 126 -1 001 -1 126 -67 539 0 -67 539 0 Spintab -720 0 -720 0 Nordea 0 -15 500 0 -15 500 Bjuvsbostäder AB:s nettoamortering 0 0 0 -5 000 -70 760 -18 826 -70 760 -23 826 1 871 1 846 0 0 649 25 2 394 1 798 2 520 1 871 2 394 1 798 Amortering av långfristiga skulder SBAB Summa 28 Minskning av långfristiga fordringar Bjuvsbostäder AB Övrigt Summa 79 Årsredovisning 2014 Tabell: Noter Balansräkning (tkr) Not 8 KOMMUNEN KONCERNEN 2013 2014 2013 2014 4 366 4 473 4 366 4 473 -2 975 -3 593 -2 975 -3 593 1 392 880 1 392 880 3 784 3 784 3 784 3 784 -573 -688 -573 -688 Utgående bokfört värde 3 211 3 096 3 211 3 096 S:a utg bokfört värde immateriella 4 602 3 976 4 602 3 976 Ingående anskaffningsvärde 7 974 8 150 7 974 8 150 -2 843 -3 548 -2 843 -3 548 49 108 49 108 Immateriella tillgångar Licenser, konsultinsatser, it-system Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Inträdesavgift Sydvatten Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Ingående ackumulerade avskrivningar Årets investeringar Omklassificering 127 0 127 0 -864 -733 -864 -733 5 131 3 976 5 131 4 602 Anskaffningsvärde 4 810 4 810 15 882 15 882 Utgående bokfört värde 4 810 4 810 15 882 15 882 392 721 393 529 1 083 681 1 144 731 -194 452 -206 736 -349 804 -375 499 -220 000 -220 000 198 269 186 793 513 877 548 872 197 567 200 130 197 567 200 130 -129 928 -134 041 -129 928 -134 041 67 639 66 089 67 639 66 089 91 071 91 946 94 805 101 990 -36 323 -38 848 -38 813 -42 328 54 748 53 098 55 992 59 662 6 087 6 125 6 087 6 125 -1 638 -1 781 -1 638 -1 781 4 449 4 344 4 449 4 344 Årets avskrivningar Utgående bokfört värde 9 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Markreserv Verksamhetsfastigheter Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Nedskrivning fastighet Utgående bokfört värde Fastigheter för affärsverksamhet Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Publika fastigheter Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Fastigheter för annan verksamhet Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Övriga fastigheter Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Pågående arbeten Exploateringsmark Summa utgående bokförda värden 80 24 24 24 24 -24 -24 -24 -24 0 0 0 0 24 402 70 072 49 582 70 072 -293 -293 -293 -293 354 024 384 912 707 128 764 628 Årsredovisning 2014 Not KOMMUNEN Ingående anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar KONCERNEN 700 688 716 390 1 400 037 1 538 661 -343 681 -362 365 -491 552 -553 673 -220 000 -220 000 688 485 764 988 Ingående nedskrivning Summa 357 007 354 024 Övrig minskning av anläggningstillgångar Omklassificering av anläggningstillgångar -303 0 -303 0 11 385 49 953 42 982 91 739 Årets tomtförsäljningar 0 0 0 0 Realisationsförlust markförsäljning 0 0 0 0 Realisationsvinst markförsäljning 0 0 0 0 Årets investeringar Uppskrivning av anläggningstillgång 10 4 619 0 4 619 0 Årets avskrivningar -18 684 -19 067 -28 655 -33 409 Utgående bokfört värde 354 024 384 910 707 128 823 318 Maskiner och inventarier Maskiner Anskaffningsvärde 9 376 10 788 9 376 10 788 -4 699 -4 715 -4 699 -4 715 4 677 6 073 4 677 6 073 41 147 43 858 45 592 48 570 -28 168 -31 695 -31 257 -35 175 12 979 12 163 14 335 13 395 14 266 15 523 14 266 15 523 -11 573 -11 910 -11 573 -11 910 2 693 3 613 2 693 3 613 Anskaffningsvärde 7 895 7 895 7 895 7 895 Anskaffningsvärde -6 270 -7 803 -6 270 -7 803 1 625 92 1 625 92 Summa utgående bokfört värde 21 974 21 939 23 330 23 173 Ingående anskaffningsvärde 67 375 72 684 71 394 77 129 -44 688 -50 710 -47 437 -51 100 22 687 21 974 23 957 26 029 5 200 6 498 5 626 6 765 176 0 176 0 0 -313 0 0 -67 0 -67 0 Årets avskrivningar -6 022 -6 220 -6 362 -6 610 Utgående bokfört värde 21 974 21 939 23 330 26 184 5 000 5 000 0 0 2 2 2 2 385 385 385 385 1 000 1 000 1 000 1 000 663 663 663 663 Ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Bilar och andra transportmedel Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Övriga maskiner och inventarier Utgående bokfört värde Ingående ackumulerade avskrivningar Summa Årets investeringar Omklassificering Övrig minskning av anläggningstillgångar Försäljning av maskiner och inventarier 11 Värdepapper, andelar mm AB Bjuvsbostäder Kommentusgruppen Nordvästra Skånes Renhållnings AB Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB Kommunassurans Syd 81 Årsredovisning 2014 Not KOMMUNEN KONCERNEN AB Sydvatten 7 789 7 789 7 789 7 789 Kommuninvest 1 343 2 179 1 343 2 179 16 182 17 018 11 182 17 018 166 490 164 644 0 0 -1 846 -1 846 -1 846 -1 846 408 383 408 383 2 300 2 300 2 300 2 300 NSVA 0 0 0 0 HBV Förening 0 0 40 40 167 351 196 779 901 32 177 0 31 300 0 31 300 16 841 17 416 16 841 17 416 1 067 1 630 1 067 1 630 Summa värdepapper, andelar m.m. Långfristiga fordringar AB Bjuvsbostäder (vidarförmedlade lån) Nästa års amortering Folkets Hus Bjuv Förlagslån Kommuninvest Summa långfristiga fordringar 12 Bidrag Söderåsbanan 13 Exploateringsverksamhet Ingående anskaffningsvärde Årets utgifter Omklassificering av anläggningstillgångar Årets tomtförsäljning 0 0 0 0 -492 -376 -492 -376 427 396 AB Bjuvsbostäder Summa 14 17 416 18 670 17 843 19 066 15 791 15 496 16 519 16 257 22 928 15 262 23 244 17 355 2 981 500 2 981 500 Förutbetalda kostnader 13 483 15 420 14 373 16 481 Statsbidragsfordringar 2 440 3 119 2 440 3 119 Mervärdesskatt 6 535 6 112 6 535 6 112 Nästa års amortering 1 846 1 846 1 846 1 846 Övriga fordringar 3 813 5 997 5 066 8 058 69 818 63 725 73 005 69 728 0 0 0 0 5 656 8 196 5 656 8 196 46 470 29 153 71 202 38 479 223 109 223 109 13 13 13 13 52 362 37 471 77 094 46 797 Skattefinansierad verksamhet 243 194 255 325 238 194 250 325 Avgiftsfinansierad verksamhet -11 329 -6 166 -11 329 -6 166 6 567 6 567 50 831 55 294 Kortfristiga fordringar Konsumtionsavgifter Avgifter och ersättningar för tjänster Interimsfordringar Upplupna skatteintäkter Upplupna ränte-och övriga intäkter Summa 15 Kassa och Bank Kassa Plusgiro Bank - checkräkning Skattekonto Övrigt - konto hos KPA Summa 16 Eget Kapital Bundet eget kapital, Bjuvsbostäder Fritt eget kapital, Bjuvsbostäder Summa eget kapital 17 231 865 249 159 284 263 306 020 1 582 5 125 1 582 5 125 Avsättningar Pensioner exkl garantipensioner ÖK-SAP 82 Årsredovisning 2014 Not KOMMUNEN Garantipensioner ÖK-SAP KONCERNEN 21 0 21 0 389 1 243 389 1 243 0 31 300 0 31 300 Övriga avsättningar 5 773 5 773 5 773 5 773 Summa avsättningar 7 765 43 441 7 765 43 441 2 149 1 992 2 149 1 992 Pensionsutbetalningar exkl ÖK-SAP -130 -88 -130 -88 Pensionsutbetalningar ÖK-SAP -125 -150 -125 -150 Löneskatt inkl ÖK-SAP Söderåsbanan Förändringar i pensionsavsättningar Ingående avsättning Nyintjänad pension exkl ÖK-SAP 8 3 621 8 3 621 Ränteuppräkning 28 50 28 50 Basbeloppsuppräkning 19 -3 19 -3 Sänkning av diskonteringsränta 116 0 116 0 Övrigt -44 92 -44 92 Förändring löneskatt -30 854 -30 854 1 992 6 368 1 992 6 368 AB Bjuvsbostäder vidareförmedlade 166 490 164 644 Kommunen 156 125 139 125 156 125 139 125 -3 346 -3 346 Utgående avsättning 18 Långfristiga skulder Nästa års amortering Bjuvsbostäder Summa 19 -3 346 308 953 319 269 300 423 452 411 442 885 3 346 3 346 7 824 8 299 Kortfristiga skulder Amorteringar på långfristiga lån Avräkningskonto 357 0 357 0 Leverantörsskulder 33 694 27 195 42 977 36 723 Semesterlöneskuld 27 307 28 772 27 307 28 772 Pensionskostnad individuell del 16 109 16 468 16 109 16 468 Upplupna löner 4 528 4 962 4 528 4 962 Upplupna räntekostnader 2 746 1 222 3 624 1 993 Skatteavräkningar 686 0 686 0 Särskild löneskatt 6 675 6 755 6 675 6 755 Förutbetalda anslutningsavgifter 6 010 8 418 6 010 8 418 6 615 6 929 Förutbetalda hyror Förutbetalda skatteintäkter 3 631 5 565 3 631 3 631 Övrig skuld till staten 3 141 14 415 3 141 14 858 Mervärdesskatt 2 629 2 419 2 629 2 419 Upplupna leverantörsfakturor 5 790 7 618 5 790 7 618 15 674 16 134 19 050 17 158 Övriga upplupna kostnader Övriga kortfristiga skulder Summa 20 -3 346 299 632 12 506 9 886 13 692 11 574 144 830 153 173 170 645 176 577 317 271 317 271 41 41 41 41 Borgensåtaganden Bostadslån Statliga bostadslån till egna hem Ansvarsförbind. för statlig kreditgaranti 83 Årsredovisning 2014 Not KOMMUNEN KONCERNEN Övriga borgensåtaganden Bjuvs Tennisklubb 725 725 725 725 Skromberga Ryttarförening 612 589 604 589 11 905 12 675 11 905 12 675 5 621 5 621 5 621 5 621 Sydvatten 13 185 13 185 13 185 13 185 Summa 32 399 33 107 32 399 33 107 275 534 288 693 275 534 288 693 Ränteuppräkning 2 587 2 206 2 587 2 206 Basbeloppsuppräkning 4 200 175 4 200 175 -11 153 -11 139 -11 153 -11 139 17 507 0 17 507 0 113 226 113 226 0 -1 102 0 -1 102 -2 664 -1 020 -2 664 -1 020 Nordvästra SKånes Renhållnings AB NSR NSR Underborgen HBG stad Bjuvs andel 7,7 % av 73 mnkr. 21 Ansvarsförbindelse, pensionsskuld före 1998 Ingående värde Årets utbetalningar Diskonteringsränta, sänkning Aktualisering Bromsen Övrigt Löneskatt Utgående värde ansvarsförbindelse 84 2 569 2 584 2 569 2 584 288 693 275 455 288 693 275 455 Årsredovisning 2014 12.2 Driftredovisning Tabell: Driftredovisning, samlad kommunal verksamhet, 2014 (tkr) 2012 2013 Budget 2014 2014 Budgetavvikelse Kommunfullmäktige -1 142 -1 100 -1 109 -1 174 -64 Byggnadsnämnd -2 627 -1 618 -2 284 -2 071 213 -344 852 -354 131 -358 203 -361 547 -3 343 -12 923 -13 313 -13 429 -13 511 -83 -173 588 -187 262 -200 336 -189 031 11 305 Skattefinansierad verksamhet Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Vård- och omsorgsnämnd Valnämnden -7 -12 -312 -192 121 -725 -761 -782 -821 -39 9 -43 -71 -55 16 Kommunstyrelsen -131 424 -127 200 -125 800 -124 038 1 762 S:a skattefinansierad verksamhet -667 340 -685 440 -702 326 -692 440 9 886 3 410 4 207 3 500 5 162 1 662 0 0 0 0 0 3 410 4 207 3 500 5 162 1 662 -663 930 -681 233 -698 826 -687 278 11 548 -36 619 -14 441 -13 520 -20 046 -6 526 Intern ränta 13 375 13 657 14 465 13 188 -1 277 Övrigt 36 058 10 459 445 -1 823 -2 268 -651 116 -671 558 -697 436 -695 959 1 477 664 807 686 911 714 445 715 183 738 7 065 5 950 5 830 6 192 362 Finansiella kostnader -10 150 -9 153 -9 256 -8 360 896 S:a skatter och finansnetto 660 298 683 709 711 019 713 015 1 996 TOTALT 9 182 12 151 13 578 17 293 3 715 varav avgiftsfinansierad verksamhet 5 772 7 944 3 500 5 162 1 662 Revisionsnämnden Överförmyndarnämnden Avgiftsfinansierad verksamhet Vatten och avlopp (va) Renhållningsverksamhet S:a avgiftsfinansierad verksamhet SUMMA STYRELSE OCH NÄMNDER Kommungemensamt Pensionskostnader SUMMA VERKSAMHETER Finansiering Skatter och statsbidrag Finansiella intäkter 85 Årsredovisning 2014 12.3 Investeringsredovisning Tabell: De största investeringarna 2014 (tkr) Investeringsprojekt Utfall 2014 Budget 2014 Budgetavvikelse 20 162 19 500 -662 Rosentorp, ensamkommande barn 4 664 5 000 336 Skatepark 4 234 4 496 262 NSVA-Mörshög Landsbygd 2 721 1 800 -921 Maskiner och fordon Parken 1 793 1 500 -293 Kommunal Ledningsplats 1 653 1 486 -167 Expl Billesholmsgård 9:325 1 586 11 447 9 891 Kägelresningsmaskin Bowlinghallen 1 335 1 400 65 38 148 46 629 8 481 Förskolan Ekeby Summa Investeringar per nämnd Tabell: Investeringsutgifter per nämnd, 2012-2014 (tkr) Kommunstyrelsen Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Budget 2014 Budgetavvikelse 16 551 15 257 41 186 61 483 20 297 36 647 43 387 6 740 varav Drift - och Fastighet varav ATU Byggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Vatten och avlopp 79 80 1 0 200 44 200 156 140 109 1 530 1 600 70 1 562 1 515 1 979 2 050 71 608 541 3 239 4 880 1 641 1 108 11 130 8 603 12 000 3 397 1 633 12 465 10 832 18 860 17 672 58 214 82 678 24 464 Exploatering Totalt 86 Årsredovisning 2014 12.4 Skattefinansierad verksamhet 12.4.1.1 Resultaträkning Tabell: Resultaträkning, skattefinansierad verksamhet 2014 (tkr) 2012 2013 Budget 2014 2014 Budgetavvikelse 117 590 117 324 107 622 113 593 5 971 -753 173 -774 082 -789 019 -795 428 -6 409 -21 631 -21 592 -22 744 -21 783 961 -657 214 -678 350 -704 141 -703 618 523 Skatteintäkter 480 492 493 557 504 942 506 955 2 013 Statsbidrag och utjämning 184 315 193 353 209 503 208 228 -1 275 7 142 6 001 5 830 6 156 326 Finansiella kostnader -8 963 -6 617 -6 056 -5 590 466 Resultat före extraord. poster 5 772 7 944 10 078 12 131 2 053 0 0 0 0 0 5 772 7 944 10 078 12 131 2 053 0,9 1,2 1,4 1,7 98,9 98,8 98,6 98,3 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar S:a verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Extraordinära poster ÅRETS RESULTAT Nyckeltal Årets resultat som andel av skatter och statsbidrag Verksamhetens nettokostnader av skattenetto 87 Årsredovisning 2014 12.4.1.2 Balansräkning Tabell: Balansräkning, skattefinansierad verksamhet 2014 (tkr) 2013 2014 1 392 659 302 641 337 641 20 674 20 648 TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar * mark, byggnader, tekn. anläggn. * maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar * aktier, andelar m.m. 7 393 6 919 * långfristiga fordringar 167 351 166 066 S:a anläggningstillgångar 499 452 531 933 * förråd m.m. 17 416 18 670 * kortfristiga fordringar 70 747 68 962 * kassa och bank 52 362 37 471 S:a omsättningstillgångar 140 524 125 103 SUMMA TILLGÅNGAR 639 975 657 036 243 194 255 326 7 944 12 131 * pensioner och liknande 1 992 6 368 * andra avsättningar 5 773 5 773 S:a avsättningar 7 765 12 141 * långfristiga skulder 249 434 244 053 * kortfristiga skulder 139 582 145 516 S:a skulder 389 016 389 569 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 639 975 657 036 32 399 33 107 288 693 277 455 Omsättningstillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital * varav årets resultat Avsättningar Skulder ANSVARSFÖRBINDELSER Borgensåtaganden Pensionsförpliktelser 88 Årsredovisning 2014 12.5 Avgiftsfinansierad verksamhet 12.5.1.1 Resultaträkning Tabell: Resultaträkning, va-verksamheten 2014 (tkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar S:a verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter 2012 2013 Budget 2014 2014 Budgetavvikelse 44 511 43 493 43 960 44 840 880 -33 954 -32 847 -32 695 -32 708 -13 -4 558 -3 885 -4 565 -4 236 329 5 999 6 760 6 700 7 896 1 196 88 17 0 36 36 Finansiella kostnader -2 678 -2 570 -3 200 -2 769 431 Resultat före extraord. poster 3 410 4 207 3 500 5 163 1 663 0 0 0 0 -954 4 207 3 500 5 163 Extraordinära poster ÅRETS RESULTAT 89 1 663 Årsredovisning 2014 12.5.1.2 Balansräkning Tabell: Balansräkning, va-verksamheten 2014 (tkr) 2013 2014 3 211 3 096 51 383 47 271 1 300 1 292 8 789 9 512 0 0 64 683 61 171 0 0 -929 -3 313 0 0 -929 -3 313 63 754 57 858 -11 329 -6 167 4 207 5 162 * pensioner och liknande 0 0 * andra avsättningar 0 0 S:a avsättningar 0 0 * långfristiga skulder 69 835 56 370 * kortfristiga skulder 5 248 7 655 S:a skulder 75 083 64 025 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 63 754 57 858 TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar * mark, byggnader, tekn. anläggn. * maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar * aktier, andelar m.m. * långfristiga fordringar S:a anläggningstillgångar Omsättningstillgångar * förråd m.m. * fordringar * kassa och bank S:a omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital * varav årets resultat Avsättningar Skulder 90 Årsredovisning 2014 13 REDOVISNINGSPRINCIPER Bjuvs kommun följer den kommunala redovisningslagen (KRL) och rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning(RKR). Bidrag till infrastruktur Kommunen har med Trafikverket mfl i mars – april 2014 slutit ett medfinansieringsavtal angående Åtgärdspaket för persontrafik på Söderåsbanan. Bjuvs kommuns insats är angiven till 34,0 mkr (prisnivå juni 2013). Denna summa kommer att uppräknas med entreprenadindex. Om kostnadsökningen överstiger 10 % äger kommunen rätt att omförhandla avtalet. Hela summan inklusive maximal kostnadsökning har avsatts i bokslutet. Motsvarande summa har i enlighet med Lagen om kommunalredovisning, 5 kap, § 7redovisats som tillgång i balansräkningen under rubriken Bidrag till infrastruktur. Då tillgången inte tagits i bruk har avskrivning inte gjorts 2014. Pensionsförpliktelser Kommunens pensionsåtagande redovisas enligt den s.k. blandmodellen, som följer den kommunala redovisningslagen. Detta innebär att pensioner som intjänats före 1998 enbart redovisas som ansvarsförbindelse (se noter). Periodisering Periodisering innebär att inkomster och utgifter hänförs till den verksamhetsperiod som de tillhör. Anläggningsavgifter inom va-verksamheten periodiseras över 33 år. Investeringsbidrag periodiseras på motsvarande tid som anläggningstillgångarna. Lånekostnader Lånekostnader i samband med investeringar kan enligt rekommendation nr 15 från RKR redovisas både enligt huvudmetoden och alternativregeln. Huvudmetoden innebär att lånekostnaderna belastar resultatet och alternativregeln innebär att lånekostnaderna under vissa förutsättningar får belasta anskaffningsvärdet. Kommunen har 2014 liksom tidigare år redovisat lånekostnaderna enligt huvudmetoden. Anläggningstillgångar och avskrivningar Som anläggningstillgång räknas en tillgång där anskaffningsvärdet uppgår till minst 20 000 kr och har en livslängd överstigande tre år. Avskrivningar beräknas inte för aktier, andelar, konstverk, mark och pågående investeringsprojekt. Övriga anläggningstillgångar avskrivs linjärt, d.v.s. med lika stora nominella belopp. Avskrivningen börjar då tillgången tas i bruk efter en bedömning av nyttjandetiden. Vägledning om nyttjandetider finns i SKL:s förslag till avskrivningstider. Huvudsakligen tillämpas följande avskrivningstider: verksamhetsfastigheter 33 och 50 år; fastigheter för affärsverksamhet 25 och 33 år; publika fastigheter (gator, vägar, parker etc.) 33 år; samt maskiner och inventarier 3, 5 och 10 år. Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) har rekommenderat att avskrivning av större investeringar skall ske med olika tider för olika delkomponenter i fastigheten. Så har skett vad gäller nybyggnation av förskola i Ekeby. Under 2015 kommer befintliga anläggningstillgångar att gås igenom och det kommer att övervägas om principerna om komponentavskrivning skall tillämpas för några av dessa. Vid större ombyggnader av verksamhetsfastigheter sker en bedömning från fall till fall av fördelningen mellan investeringsutgift och driftskostnad. Vid ombyggnader är det bara det som höjer anläggningens prestanda och/eller servicepotential som redovisas som anläggningstillgång. Leasing Man skiljer på två typer av leasing: finansiell och operationell. Ett finansiellt leasingavtal kan sägas motsvara ett köp av objektet i fråga, medan ett operationellt leasingavtal motsvarar hyra av objektet. Rådet för kommunal redovisning rekommenderar att väsentlighetsprincipen tillämpas, d.v.s. om leasingavtalets värde är obetydligt ska det klassificeras som operationellt. Leasingavtal med kortare avtalstid klassificeras ofta som operationellt. Bjuvs kommun följer RKR:s rekommendationer. Sammanställd redovisning Den kommunala redovisningslagen ålägger kommunerna att upprätta en sammanställd redovisning. 91 Årsredovisning 2014 Syftet med denna är att ge en samlad bild av kommunens totala verksamhet och ekonomiska åtaganden oavsett val av verksamhetsform. Koncernen Bjuv omfattar kommunen och det helägda bolaget Bjuvsbostäder AB. Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter avseende 2014 baseras på Sveriges Kommuner och Landstings prognos från den 19 december 2014. 92 Årsredovisning 2014 14 REVISIONSBERÄTTELSE 93
© Copyright 2025