Examensarbete pdf fritidspedagogens yrkesroll

Fakulteten för lärande och samhälle
Barn-Unga-Samhälle
Examensarbete i fördjupningsämnet fritidspedagogik
15 högskolepoäng på grundnivå
Fritidspedagogens yrkesroll
After-school teachers professional role
Kim Engel
Sara Jönsson
Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem
Examinator: Camilla Löf
180 högskolepoäng
Handledare: Caroline Ljungberg
Datum för slutseminarium: 2015-03-25
Förord
Vi vill först och främst tacka alla våra informanter som tagit sig tid åt att deltaga i våra
intervjuer. De har även delat med sig av deras kunnighet och erfarenheter.
Det har varit intressant, lärorikt och intensivt arbete. För att ha kunnat genomföra uppsatsen
har vi varit beroende av ett flertal personer som vi vill passa på att tacka. Förutom
informanterna riktas ett tack till Charlotte Engel och Peter Sandstedt, som bidragit med insikt
och
korrekturläsning.
Vi
väl
även
tacka
varandra
för
ett
bra
samarbete.
Vi vill även tacka Caroline Ljungberg som under arbetes gång har gett oss värdefull
handledning.
Även om vi har varit två personer som skrivit arbetet har vi alltid suttit gemensamt och
skrivit. Delar av litteraturläsningen delade vi upp mellan oss för att effektivisera läsandet,
likadant gjorde vi med transkriberingen av intervjuerna. Själva intervjuerna utfördes
gemensamt.
Analys-
och
diskussionsdelen
2
arbetade
vi
med
tillsammans.
Sammanfattning
Syftet med vårt arbete är att undersöka hur fritidspedagoger och lärare ser på
fritidspedagogers yrkesroll. För att undersöka hur yrkesrollen upplevs har vi intervjuat några
verksamma fritidspedagoger och lärare. Vi har även undersökt yrket ur ett historiskt
perspektiv och hur yrkesrollen har förändrats. Genom litteratur och empiri i form av intervjuer
har vi kommit fram till att yrkesrollen och fritidspedagogernas arbetsuppgifter upplevs som
otydliga, framförallt under skoltid. Det saknas riktlinjer för vad fritidspedagogens roll är,
vilket gör att fritidspedagogen ofta själv får tolka sin roll och göra den till sin egen. Utifrån
våra intervjuer har vi också kommit fram till att fritidspedagoger innehar vissa specifika
kompetenser, som ibland bör utnyttjas mer.
Nyckelord: Fritidspedagog, kompetens, yrkesroll
3
Innehållsförteckning
1 Inledning.................................................................................................................................. 5 1.1 Syfte och frågeställningar ................................................................................................. 7 2 Forskningsöversikt .................................................................................................................. 7 2.1 Fritidshemmets historia .................................................................................................... 7 2.2.1 Profession ................................................................................................................... 9 2.3 Tidigare forskning .......................................................................................................... 12 2.4 Fritidspedagogens framtida yrkesroll ............................................................................. 14 3 Metod och genomförande...................................................................................................... 14 3.1 Metodval ......................................................................................................................... 15 3.2 Urval ............................................................................................................................... 17 3.2.1 Informanterna ........................................................................................................... 17 3.3 Genomförande ................................................................................................................ 18 3.4 Forskningsetiska principer .............................................................................................. 19 4 Resultat och analys ............................................................................................................ 19 4.1 Hur ser fritidspedagogens yrkesroll ut? .......................................................................... 20 4.2 Fritidspedagogens kompetenser ..................................................................................... 22 4.3 Fritidspedagogens huvuduppgift .................................................................................... 25 4.4 Fritidspedagogens framtid .............................................................................................. 27 5 Diskussion ............................................................................................................................. 29 5.1 Sammanfattande slutsatser ............................................................................................. 29 5.2 Kritisk självreflektion ..................................................................................................... 31 5.3 Relevans för professionen .............................................................................................. 32 5.4 Fortsatt forskning ............................................................................................................ 32 Referenser................................................................................................................................. 34 Bilaga 1 .................................................................................................................................... 38 Bilaga 2 .................................................................................................................................... 39 Bilaga 3 .................................................................................................................................... 41 4
1 Inledning
Vårt syfte med studien är att få en klarare bild om hur fritidspedagoger och lärare upplever
fritidspedagogens yrkesroll. Vår uppfattning är att fritidspedagoger har en väldigt varierande
yrkesroll i skolan. Det kan vara allt från att vara rastvakt, elevassistent eller hjälplärare till att
undervisa i ett praktiskt ämne. ”Fritidspedagoger har lättare att definiera vad de inte är än att
beskriva vad de är” (Torstensson-Ed & Johansson 2000:73). Definitionen av en
fritidspedagog beskrivs i Nationalencyklopedin (2015) som en person som sysselsätter barn
vid fritidshem, parklek samt i skolans fritidsverksamhet. En fritidspedagog ska också ordna
med aktiviteter för barnen, så som dramatik och idrottsverksamhet samt göra studiebesök
tillsammans med barnen på till exempel museer och bibliotek. Vi upplever att
fritidspedagogen ofta har en mer holistisk syn på barnet och deras skoldag medan klasslärare
lägger mer fokus på den teoretiska biten och vad barnen ska lära sig.
Fritidspedagoger har under senare år kallats fritidslärare, hjälplärare, lärare med inriktning
mot fritidshem och grundlärare i fritidshem. Detta indikerar en pågående förändring av
fritidspedagogyrket
(Andersson
2013:1).
Vidare
skriver
Andersson
(2013:17)
att
integreringen av fritidshemmen i skolan har påverkat fritidspedagogernas yrkesroll. Olsson
(2010) menar att det är svårt att rama in vad fritidspedagogik är, vilket är ett problem som
flera forskare påpekat. Hon ställer sig frågan om det går att sätta ord på allt det som ingår i
fritidspedagogernas vardag. Vidare påpekar Olsson (2010) att fritidspedagoger ofta arbetar
med så kallat situationsstyrt lärande. De är tränade att se när eleverna själva skapar
lärandesituationer utifrån sina egna behov. På fritidshemmet får eleverna ofta kunskapen som
en biprodukt, till skillnad från det formella lärandet i skolan. Leker barnen affär använder de
sig av och lär sig matematiska begrepp, även om det inte är huvudsyftet. Olsson (2010) menar
därför att fritidspedagogiken ligger långt framme inom mycket av det som förespråkas inom
lärande idag; att utgå från barnens engagemang, utnyttja leken som resurs, arbeta tematiskt, ha
normer och värdegrund i fokus, upplevelsebaserat lärande etc. Enligt Holmberg
(2011:56,59,60) ska fritids fungera som ett komplement till skolan där aktiviteter ska skapas
efter barns olika behov. Holmberg beskriver vidare fritidspedagogens roll som någon som på
ett metodiskt sätt ska träna barnens motorik, läsning, matematiskt tänkande samt ge utrymme
för kreativitet inom musik, bild och drama. Olsson (2010) menar att färdigheterna även
5
matchar samhällets ökade krav på samarbetsförmåga, flexibilitet, nytänkande, social
kompetens och så vidare. Fritidsverksamheten är en bra grund för framtida entreprenörskap
menar forskare. Ändå har lärandet på fritids lägre status än det formella lärandet, där barnen
lär sig mot kunskapsmål och bedöms för sina kognitiva prestationer.
Vi vill med hjälp av intervjuer få en klarare bild över hur fritidspedagogens yrkesroll ser ut
och hur den ställs i relation till andra yrkesroller i skolans verksamhet, både ur lärares
perspektiv
och
ur
fritidspedagogers
perspektiv.
Skolverket
(2014:22)
anser
att
fritidspedagoger kan tillföra ytterligare perspektiv i skolans verksamhet, då fritidspedagogers
största kompetens ligger i barns sociala utveckling där omsorg av grupp och hälsa står i
centrum. Läser man Skolinspektionens rapport (2010:3) så kan man läsa att de pedagogiskt
utbildade ofta lägger mycket kraft på tjänstgöring i skolan och i och med det så blir de
pedagogiska ambitionerna för fritidshemmet lidande.
Sedan den 1 januari 1998 har Skolverket formellt tillsynsansvaret för fritidshemmet. Detta har
medfört att fritidshemmen runt om i Sverige har fått en större plats och viktigare roll i skolans
verksamhet (Rohlin 2012:20). Vidare menar Rohlin (2012:23) att det blev en stor förändring
för fritidshemmet då uppgiftsparagrafen förändrades från att vara ett ”komplement till
hemmen” till att fungera som ”komplement till skolan”. Detta medförde att både
fritidspedagogers yrkesroll och innehållet i verksamheten ändrades.
År 1995 infördes kvalitetsparagrafen för att klargöra fritidshemmets uppgifter och mål. I 2 a
kap. 3 § skollagen (”kvalitetsparagrafen”) anges de förutsättningar som ska finnas för att
barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet ska tillgodoses. Kraven rör
barngruppernas sammansättning och storlek, lokalerna och personalen. Enligt lagen ska det
finnas personal i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen med sådan utbildning eller
erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses.
Barngrupperna ska ha en lämplig sammansättning och storlek och lokalerna ska vara
ändamålsenliga. Verksamheten ska utgå från varje barns behov och barn som av fysiska,
psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges den omsorg deras
speciella behov kräver (Skolverket 1998).
Vår uppfattning är att fritidspedagoger har en väldigt varierande yrkesroll i skolan. Sedan den
nya läroplanen kom 2011 har en namnändring från fritidspedagog till grundlärare med
inriktning mot arbete i fritidshem gjorts. I och med detta har det väckts en diskussion om
huruvida fritidspedagoger ska få lärarlegitimation eller inte. Det är viktigt att undersöka synen
6
på fritidspedagogens yrkesroll eftersom det är svårt att beskriva den och det har även många
forskare påpekat (Olsson 2010). Vad ska en fritidspedagog göra under skoltid?
1.1 Syfte och frågeställningar
I dagens skola är många fritidspedagoger involverade i skolverksamheten. Därför vill vi
studera vilka arbetsuppgifter och kompetenser en fritidspedagog har. Studiens syfte är att få
en klarare bild över hur fritidspedagoger och lärare ser på fritidspedagogens yrkesroll.
•
Hur uppfattar fritidspedagoger och klasslärare fritidspedagogens yrkesroll?
•
Vilka arbetsuppgifter upplever klasslärare samt fritidspedagoger att fritidspedagoger
har?
Vilka kompletterande kompetenser har fritidspedagogen enligt klasslärare och
fritidspedagoger?
•
2 Forskningsöversikt
I följande kapitel kommer vi att presentera forskning som rör fritidspedagogens yrkesroll samt
fritidshemsverksamhet i Sverige. Vi knyter även an till vad fritidshemmets uppgift är i dagens
samhälle. Vi kommer även skapa en forskningsöversikt där vi problematiserar den bristande
forskningen när det gäller fritidspedagogers yrkesroll samt bristen på internationell forskning.
Kapitlet inleds med en kort beskrivning av fritidshemmets utveckling sedan arbetsstugan på
slutet av 1800-talet
2.1 Fritidshemmets historia
Enligt Ursberg (1996:8-9) ses idag arbetsstugan som grunden för nutidens fritidshem.
Arbetsstugans initiativtagare Anna Hierta Retzius och Fridtjuv Berg uppmärksammade att
barnen i fattiga familjer skickades ut i arbete eller till tiggeri och snatteri för att få ihop pengar
till familjen, vilket gjorde att barnen inte närvarade i skolan. Den första arbetsstugan öppnades
1887, men betraktades av grundarna inte som någon förvaring av barn. Arbetsstugans syfte
var att förebygga barnfattigdom genom att fostra dem till arbetare samt att få barnen att gå i
skolan. Arbetstanken var dominerande och barnen fick bland annat lära sig att tillverka
7
korgar, borstar och tofflor och laga kläder och skor. Efter skoldagens slut kom barnen till
arbetsstugan och fick ett mål mat. Arbetsstugorna sågs som kompletteringsanstalter till skolan
och låg under skoldirektionen. Ideellt arbetande kvinnor och hantverkare var de som
ansvarade för arbetsstugorna (Hippinen, 2011:31). Torstensson-Ed & Johansson (2000:32–33)
skriver att på 30- och 40-talet döptes arbetsstugan om och kom istället att kallas för
eftermiddagshem. Denna förändring skedde på grund av den samhällsutveckling som tog fart
där föräldrar nu började arbete åtta till fem och rätten till semester för arbetare infördes.
Hippinen (2011) menar att ett uppror mot barnarbete var grunden till förändringen. Förutom
ett nytt namn fick verksamheten även ett nytt syfte, rekreation, och barnen fick tillgång till
bland annat utevistelse, lek och fri sysselsättning.
Begreppet fritidshem började användas under 1960-talet, och fritidshemsverksamheten vände
sig till barn mellan 7 och 10 år. Att förhindra skolk och utveckla en positiv inställning till
skolarbetet var två av målen. Under 1980-talet växte fritidshemsverksamheten snabbt enligt
Andersson (2013:13). Vidare skriver Andersson att lågkonjunkturen i början av 1990-talet
drabbade fritidshemmen hårt. Trots att kvalitetsparagrafen infördes 1995 för att klargöra
fritidshemmets uppgifter och mål, dubblades barngrupperna och personaltätheten halverades
på grund av den försämrade ekonomin. År 1995 infördes även integrerad skolbarnomsorg som
innebar att fritidsverksamheten rent lokalmässigt flyttades in i skolans lokaler (TorstenssonEd & Johansson, 2000:14). Fritidshemmet, förskoleklass och skola fick år 1998 en gemensam
läroplan. Den behandlar två begrepp, fritidshem och integrerad skolbarnomsorg (TorstenssonEd & Johansson, 2000:14). Till en början utvecklade fritidshemmen sin verksamhet med
eftermiddagshemmet som modell. Det skulle då vara en hemliknande miljö med fokus på
barntillsynen (Calander, 1999:25). Rohlin (2012:81) menar att med det nya tänkandet
formades en helhetssyn inom barnomsorgen. I skolverkets allmänna råd (2007:10) står det att
fritidshem idag omfattar skolfri tid och att fritidshemmets uppgift är att komplettera skolan
genom en pedagogisk verksamhet samt att ge barn den omsorg som krävs.
2.2 Fritidspedagogyrket
Gummerson (1992) och Rohlin (2001) (refererad i Hippinen, 2011:30–31) skriver att när
arbetsstugorna öppnade på slutet av 1800-talet var det för att fostra barnen till arbete men
samtidigt få barnen att gå i skolan. De som då arbetade i arbetsstugorna var hantverkare samt
8
ideellt arbetande kvinnor. Deras uppdrag var att lära barnen att laga kläder, tillverka korgar,
borstar och skor. Så arbetade man i arbetsstugorna fram till 1930-talet när det startades ett
uppror mot barnarbete. Hippinen (2011:32) skriver att strax efter upproret växte
eftermiddagshem
fram.
Med
eftermiddagshemmen
förändrades
personalens
och
verksamhetens riktlinjer. Nu arbetade det barnträdgårdslärarinnor, som var föregångare till
förskollärarna, på eftermiddagshemmen. Barnen skulle få tillgång till lek utomhus och fri
sysselsättning. Vidare skriver Hippinen att under 60-talet började begreppet fritidshem att
användas. Därmed började yrket fritidspedagog växa till liv. År 1969 fanns totalt 225
fritidspedagoger i hela landet, år 2001 fanns det 14 000 fritidspedagoger som var medlemmar
i Lärarförbundet (Lärarförbundet, 2010).
2.2.1 Profession
Ursberg (1996:32) menar att fritidspedagogens yrkeskompetens har uppdaterats under senare
tid på grund av att det har påskyndats från centralt håll för en pedagogisk samlad verksamhet
för skola och fritids. Frågan som ställs är huruvida fritidspedagogens yrke räknas som en
profession eller inte? Och vad är en profession?
Brante (2009:16) menar att professionsforskningen under åren har haft stora problem med att
få fram en tillräckligt precis definition av sitt forskningsobjekt. Brante beskriver vidare varför
en profession får heta just profession enligt följande: ”Professioner är alltså yrken som baserar
sin inkomst och status på att de använder vetenskaplig kunskap”. Brante (2009:30-31) nämner
tre graderingar av professioner. Den första är klassiska professioner som till exempel läkare,
advokater och veterinär. Semiprofession är den andra och där vi hittar bland annat klasslärare,
socialarbetare och sjuksköterskor. Under senare tid är det flera yrken som blivit
uppmärksammade som preprofessioner, till dessa hör dataprogrammerare, fastighetsmäklare
och fritidsledare. Att ett yrke definieras som profession leder ofta till höga sociala belöningar,
det vill säga relativt höga löner och status.
Mats Ekholm (2004:7-13) går igenom fem olika faktorer som det allmänt brukar hänvisas till
när man pratar om profession, och sätter de i perspektiv kring läraryrket.
-
Den specifika kunskapsgrunden för yrket. Lärare har till uppgift att sprida relativt
allmänna kunskaper. Ofta är det dessa som lyfts fram, istället för att fokusera på och
9
lyfta de mycket specifika kunskaperna som yrkesutövandet kräver. Det är till exempel
lärarspecifikt att ha kunskap om hur barn och ungdomars inlärning fortlöper, hur
inlärningsmaterial hanteras i elevgrupper, hur pedagogiska frågor ställs och hur man
får unga människor att samexistera på ordnade vis vilket leder till god samverkan
mellan ungdomar och lärare. Dessa dolda kunskaper förs inte så ofta fram som en
viktig kunskapsgrund för lärare. Om det gjordes, kanske läraryrket skulle få större
uppskattning och högre status i samhället, som lättare skulle förstå det unika i
läraryrket.
-
Ansvaret för utvecklingen av yrket. Tidigare var det lärarna som genom sina
föreningar drog samman kollegor till pedagogiska möten och pedagogdagar. Under
dessa utvecklade man delar av den gemensamma kunskapsgrunden, förnyade sitt
kunnande och tog ställning till riktningen på den fortsatta utvecklingen. Nu har
kontrollen långsamt lämnats över till först folkskoleinspektionen och senare
arbetsgivarna, vilket har lett till minskat engagemang över yrkesutvecklingen bland
yrkesutövarna.
-
Förekomst av en nedtecknad yrkesetik. Läkare, psykologer och advokater är exempel
på yrkesgrupper som har nedskrivit vilka etiska regler som följer i yrkesutövningen,
som betraktas som högprofessionella. Skolelevens omdömen och betyg kan ha
betydelse för hela dess yrkeskarriär och eleven står därför i stark beroendeställning till
sina lärare. Det borde förefalla naturligt att en så betydelsefull yrkesinsats som
lärarens vore omgärdad med interna yrkesetiska regler, och att lärare sinsemellan
bevakade att dessa följdes inom yrkeskåren. I nuläget saknas dock både bevakning och
nedtecknade etiska regler.
-
Kontroll av vem som får utöva yrket. I en del yrken som anses högt professionellt
laddade har yrkesutövningen kopplats samman med legitimitetsgivning. Missköter
man sitt yrke blir man av med legitimationen. Även om det håller på att införas inom
läraryrket, anställs fortfarande personal som saknar adekvat lärarutbildning. Dessutom
är det sällan som lärare blir avstängda från sin yrkesverksamhet med hänvisning till
bristfälliga yrkesmässiga kvaliteter.
10
-
Graden av autonomi. Yrken med hög professionell laddning har också hög autonomi i
yrkesutövandet. Till exempel får en kirurg utöva sin kirurgi utan inblandning av andra
och hur och var snitten läggs. Även lärargruppen kan räknas in här. Lärare får utöva
sitt yrke utan att andra lägger sig i de överväganden och handlingar som företas.
Vi kan sammanfattningsvis tolka Ekholms genomgång som att läraryrket inte i tillräckligt hög
grad uppfyller alla de olika kraven för att kunna uppfattas som en profession. Den enda
punkten som egentligen uppfylls är den som handlar om graden av autonomi. Å andra sidan är
läraryrket relativt hårt styrt både politiskt och från skolinspektionens håll med bland annat
nationella prov och detaljerade kursplaner. Vi skulle vilja påstå att innehållet är styrt men
frågorna hur och var till stor del lämnas åt lärarna.
Lilja (2014) lyfter i sin avhandling att läraryrket i och med bland annat decentraliseringen av
skolan och införandet av lärarlegitimationen snarare har deprofessionaliserats och att
utrymmet för en professionell yrkesroll minskat. Däremot behåller lärarna visst
handlingsutrymme inom ramen för sin dagliga verksamhet. De skiftande innebörderna av
begreppen profession och professionalism, beroende på vem som använder de och i vilket
sammanhang, medför att det inte är självklart om införandet av yrkeslegitimation bidrar till
professionalisering eller deprofessionalisering av lärarkåren. I Liljas avhandling kan vi
kortfattat utläsa att lärarkåren söker sig mot en yrkesprofessionalism, medan bestämmande
politiker styr yrket mot organisationsprofessionalism.
Yrkesprofessionalism bygger på en kollegial kvalitetskontroll av arbetet, en kunskapssyn
baserad på så kallad tyst kunskap som de professionella tillägnat sig genom högre utbildning
och socialisation in i yrket, ett förtroende för de professionellas eget omdöme i arbetet i kraft
av deras utbildning, samt att professionell legitimitet har företräde. Det professionella arbetet
innehåller
både
rättigheter
och
skyldigheter
för
yrkesutövaren.
Organisationsprofessionalism bygger i sin tur på en byråkratisk kontroll av de professionella,
dokumenterad kunskap används, och de professionella kan ansvariggöras. Detta innebär alltså
att en byråkratisk legitimitet har företräde. Professionen och å andra sidan organisationen kan
både ses som två olika sätt att organisera och legitimera arbetet på, arbetet kan i praktiken
arrangeras enligt yrkesmässiga eller byråkratiska principer men det kan också utgöra två sätt
att legitimera arbetet på. Organisationsprofessionalismen kan utgöra ett hot mot de
professionellas handlingsfrihet och därmed ett hot mot det professionella arbetet. En del av
det motstånd som finns bland yrkesutövarna i socialt arbete skulle kunna tolkas som ett
11
motstånd mot organisationsprofessionalismen och dess ökade kontroll och i många fall även
en minskad handlingsfrihet. På så sätt kan den negativa inställningen ses som motstånd mot
ökade inslag av professionellt arbete och kanske inte som tvivel mot dokumenterbara resultat
som en specifik kunskapsform.
2.3 Tidigare forskning
I alla avhandlingar och arbeten vi läst har Inge Johanssons forskning från 1984 nämnts. Det
påpekas då att Johanssons forskning är den enda egentliga forskning som har behandlat
fritidspedagogens yrkesroll. Han analyserade fritidspedagogernas syn på sitt arbete och sin
yrkesroll. Forskningsintresset riktades även mot organisationen som ses som ett socialt
system. Vidare handlar forskningen om relationen mellan individer och dessa relationers
betydelse för systemets varaktighet. Därefter har forskningen inom fritidshemmet mestadels
handlat om samordningen mellan skola och fritidshem.
Andersson (2013:1) menar att fritidspedagogernas arbetsuppgifter är mångsidiga och kan
också upplevas som motsägelsefulla eftersom de både arbetar i en för barnen frivillig
verksamhet och samtidigt verkar i en organisation som är obligatorisk med inslag av sortering
och tvång. Att som fritidspedagog arbeta inom skolans ramar och kultur skulle enligt Carlgren
(2001:22) kunna betraktas som problematiskt då det så att säga går rakt emot
fritidspedagogens själ. Detta är relevant för oss då vi vill titta på fritidspedagogens
kompletterande kompetenser. Hjalmarsson (2010:47–48) har utifrån en större nationell
enkätundersökning om jämställdhet i skolan, som huvudsakligen besvarats av lärare, gjort en
analys om hur fritidspedagoger skattar sin yrkeskompetens. I den deltog 60 fritidspedagoger
och undersökningens resultatet visade att fritidspedagogerna skattar sin yrkeskompetens som
god. Social kompetens, som till exempel att kunna skapa gruppkänsla och trygghet samt
positiva relationer låg i framkant.
Ett införande av skolämnet ”Sociala kunskaper och
färdigheter” hade kunnat bidra till att fritidspedagogens yrkesroll blir tydligare för skolledare
och kollegor.
I fritidshemmets allmänna råd (2007:22) står det att fritidspedagoger kan med sin kompetens,
utöver att vara ett komplement till skolan, tillföra ytterligare perspektiv. De kan med sin mer
uttalade inriktning på barns sociala utveckling, välbefinnande och omsorg förebygga
mobbning, trakasserier och andra problem som kan uppstå i barngrupper. Vidare skriver
12
skolverket att det är viktigt att personalen arbetar aktivt med de normer och värden som
beskrivs i läroplanen. Arbetet ska utveckla och kopplas samman med hur barnet utvecklar
förmågan att ta ansvar och ha inflytande. Ursberg (1996:31) menar att det centrala i
fritidspedagogens yrkesroll är att ge barnen stöd, omsorg och stimulans. Hansen (1999:58)
skriver att fritidspedagogen och läraren arbetar med samma barn, men lärarens uppgift blir
mer intellektuell medan fritidspedagogens arbetssätt är mer praktiskt. Hansen (2000:141)
menar också att en tydlig skiljevägg mellan lärare och fritidspedagoger är enligt lärare att det
ställs krav på innehåll och resultat av lärares arbete i form av kunskaper och färdigheter hos
barnen medan de upplever att fritidspedagoger arbetar friare och att de överlag arbetar under
friare former.
Vi kan i Anderssons (2013:56) avhandling läsa om bristen på forskning inom
fritidshemspedagogik. Översikter av skolforskning visar med tydlighet att forskning som rör
fritidshemsområdet är mycket ringa. Totalt sett handlar det om ett drygt dussintal licentiatoch doktorsavhandlingar främst om integreringen av fritidshemmet i skolan och dess
konsekvenser för verksamhet och yrkesverksamma. Vidare skriver Andersson att forskningen
som direkt rör fritidspedagogyrket består av en handfull avhandlingar och enstaka
forskningsrapporter. Hansen (1999:53) och Rohlin (2001:53) drar samma slutsats som
Andersson, att det finns mycket begränsad forskning inom området. Hansen menar att det kan
beror på att själva yrket omfattar en mindre samhällssektor samt att det är ett mer självständigt
yrke. Det kan också bero på att fritidspedagogik är geografiskt begränsat till Norden.
Begränsningen till Norden problematiserar även Rohlin. Hon skriver att det svenska
fritidshemmet inte har någon internationell motsvarighet. Därför finns det inte några
avhandlingar eller forskning som behandlar området. Det finns alltså ett stort behov av
forskning inom området. Olsson (2010) nämner också bristen på forskning inom
fritidspedagogik. Den forskning som har gjorts handlar mestadels om mötet mellan
fritidspedagog och lärare och vad som hände när fritidshemsverksamheten flyttade in under
samma tak som skolverksamheten. Olsson påpekar även att bristen på forskning kan bero på
att fritidspedagogsyrket endast utgör 4 procent av lärarkåren. Men att forskning inom ämnet
behövs eftersom 80-90 procent av alla 6-9 åringar vistas på fritids. Detta är ett starkt argument
menar Olsson.
13
2.4 Fritidspedagogens framtida yrkesroll
Hansen (1999:358) lyfter i sin doktorsavhandling några av fritidspedagogens kompetenser; att
arbeta med grupprelationer, med barnens övergripande sociala och allmänna utveckling samt
att arbeta i praktiska och konkreta sammanhang med barns lärande. Hansen menar att vid en
förstärkning av fritidspedagogens kunskaper i olika praktisk/estetiska ämnen som bild, idrott,
musik etcetera riskerar dessa kompetenser att tappas bort. Att fritidspedagogen blir behörig i
att undervisa i ett eller flera av dessa ämnen gör inte fritidspedagogen jämbördig med
exempelvis en mångårigt utbildad bildlärare, utan riskerar istället att göra fritidspedagogen till
en billigare konkurrent. Istället föreslår Hansen att de relationsinriktade delarna i
fritidspedagogens kompetens förstärks. Hansen menar att samhället lägger allt större vikt på
människors förmåga att samarbeta och att hantera sociala relationer i arbets- och vuxenliv och
skolan har otvivelaktigt ett stort ansvar för barns utveckling i dessa avseenden.
Fritidspedagogens framtida yrkesroll torde därmed kunna betecknas som lärare i social
kompetens. Calander (1999:208) drar emellertid andra slutsatser än Hansen. I sin
undersökning kom Calander fram till att det bästa, sett ut yrkesperspektivet, skulle vara om
fritidspedagogerna gav upp tron om samverkan med skolan. Calander menar att genom
separata verksamheter skulle det bli möjligt för lärare och fritidspedagoger att med en
tydligare utgångspunkt för de två olika yrkeskompetenserna värna om en god pedagogisk
kvalitet under barns skoltillvaro samt under deras fritidsförhållanden.
3 Metod och genomförande
Vi har använt oss av intervjuer för att få en uppfattning om hur fritidspedagoger uppfattar sin
yrkesroll samt hur lärare uppfattar fritidspedagogens yrkesroll. I kapitlet diskuteras valet av
metod och tillvägagångssätt. Vi har arbetat efter de fyra huvudkraven som man vid en
undersökning bör ta hänsyn till. De fyra grundkraven behandlar informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
14
3.1 Metodval
För att kunna besvara de frågor vi har angående fritidspedagogers yrkesroll valde vi att utföra
kvalitativa intervjuer med både fritidspedagoger och lärare. Intervjuerna tog mellan 15-30
minuter och utfördes på informanternas respektive arbetsplatser. Den kvalitativa metoden
används för att få djupgående information inom ett visst ämne (Eliasson, 2013:21). Genom
intervjuer kan man få reda på mycket mer extrainformation i form av tonfall, mimik, gester
och så vidare, och därigenom få en känsla för hur frågorna tas emot och om svaren kräver
följdfrågor eller är tillräckligt utförliga (Bell, 2000:119). Vidare nämner Bell (2006:158)
ytterligare en stor fördel med intervju som metod, dess flexibilitet. Hon menar då att en bra
intervjuare kan följa upp idéer, utforska svar samt gå in på motiv och känslor som man inte
kan göra i en enkät. Kvale och Brinkmann (2009:17) menar att en intervju är ett samtal som
har en struktur och ett syfte.
Den kvalitativa forskningsintervjun vill se världen från undersökningspersonernas synvinkel,
utveckla mening ur deras erfarenheter, avslöja deras levda värld som den var före de
vetenskapliga förklaringarna. Vidare skriver Kvale och Brinkmann (2009:19) att till skillnad
från samtalets vardagliga utbyte av åsikter blir intervjun ett sätt för intervjuaren att skaffa sig
grundligt prövade kunskaper genom omsorgsfullt ställda frågor och lyhört lyssnande. Då
forskaren eller intervjuaren definierar och kontrollerar situationen kan forskningsintervjun
inte ses som ett samtal mellan likställda parter. Patel och Davidsson (2011:82) påpekar att i en
kvalitativ intervju är både intervjuare och intervjuperson medskapare i samtalet. Rollerna är
olika, intervjuaren genomför samtalet för att belysa ett forskningsproblem medan
intervjupersonen ställer upp på intervjun som hen oftast inte har nytta av.
Kvale och Brinkmann (2009:31) nämner en nackdel med att använda sig av just
forskningsintervju. Författarna menar att forskningsintervjun ligger väldigt nära ett vardagligt
samtal och det kan då leda till föreställningen att en forskningsintervju ska vara väldigt enkel
att genomföra. Risken är att man, eftersom enkelheten lockar, kommer oförberedd och inleder
intervjun utan att ha förberett sig. Bell (2006:158) nämner en annan nackdel med intervjuer.
Hon menar att det faktum att det tar lång tid att utföra och transkribera intervjuer kan orsaka
att det endast finns tid till ett fåtal intervjuer per projekt. Å andra sidan nämner Kvale och
Brinkmann att intervjun även kan vara ett bra verktyg för att utföra en robust och värdefull
forskning. Forskaren kan i efterhand, när hen lyssnar på den inspelade intervjun och
transkriberar, bilda sig nya tolkningar som kan ge relevant kunskap inom forskningsområdet.
15
Men man kan som forskare inte alltid förutsätta att alla som blir intervjuade accepterar att bli
inspelade under intervjun och ibland kan en bandspelare som är igång hämma ärliga responser
(Bell, 2006:165). Bell nämner vidare vikten av att informera informanten om hur det
inspelade materialet ska användas. Forskaren är skyldig att informera om vem som kommer
ha tillgång till inspelningen och hur länge den ska bevaras. Som intervjuare ska man alltid
vara beredd på att informanten inte vill att bandspelaren är igång under intervjun. Kvale och
Brinkmann (2009:314) lyfter flera interna kritiska punkter mot intervjukunskap. Författarna
menar att dagens intervjuforskning är:
Individualistisk – den lägger fokus på individen och bortser från att hon är inbäddad i social
interaktion.
-
Godtrogen: den tar allt som en intervjuperson säger för kontant utan att inta en kritisk
attityd.
-
Kognitivistisk: den lägger fokus på tankar och upplevelser på bekostnad av handling.
-
Irrelevant: den producerar trivialiteter och knappast alls någon ny kunskap som är värd
att nämna.
Med tanke på kritiken ovan kan vi inte se våra intervjuer som definitiva, i den mån att det går
att generalisera över hela yrkeskåren. Våra informanter har svarat utifrån deras aktuella
perspektiv, utifrån deras nuvarande arbetsplats, arbetsmiljö och arbetssituation och så vidare.
Skulle vi ställa samma frågor till informanter i andra delar av landet och på skolor som
särskiljer sig från de vi valt ut, skulle svaren med stor sannolikhet se annorlunda ut.
En metod inom kvalitativa studier är fenomenologi vars syfte är att beskriva människors
upplevelser av ett fenomen, det vill säga människors livsvärldar. Generellt är det en term som
pekar på ett intresse av att förstå sociala fenomen utifrån aktörernas egna perspektiv och
beskriva världen som den upplevs av dem. Enligt Kvale och Brinkmann (2009:43) försöker en
halvstrukturerad
livsvärldsintervju
förstå
teman
i
den
levda
vardagsvärlden
ur
intervjupersonens perspektiv. Den professionella intervjun har ett syfte och inbegriper en
specifik teknik, till skillnad från ett vardagssamtal. Tekniken är halv- eller semistrukturerad
vilket betyder att den varken är ett öppet vardagssamtal eller ett slutet frågeformulär. Den
utförs enligt en intervjuguide som fokuserar på vissa teman och som kan innehålla förslag på
frågor. Efter intervjutillfället transkriberas intervjun, och utgör tillsammans med
bandinspelningen det material som sedan analyseras.
16
3.2 Urval
Larsen (2009:77) beskriver olika sätt att göra sitt urval på vid kvalitativa undersökningar. När
målet för undersökningen är att uppnå mesta möjliga kunskap inom ett visst område utan att
detta nödvändigtvis ska kunna leda till generaliseringar kan vi göra ett icke-sannolikhetsurval.
Även här finns det flera sätt att välja informanter på. Viktigt att komma ihåg är att dessa urval
inte går att generalisera. De personer som ingår i undersökningen är inte nödvändigtvis
representativa för hela populationen. Vi valde att använda oss av en kombination av
snöbollsmetoden, där forskaren kontaktar personer som hen antar har goda kunskaper om det
aktuella ämnet, och godtyckligt urval genom att kontakta skolledare via mail och be dem välja
ut lämpliga informanter utifrån våra kriterier gällande exempelvis arbetslivserfarenhet (se
mail till skolledare, bilaga 1). Informanterna i vår studie är tre klasslärare och tre
fritidspedagoger på tre olika skolor. Informanterna valdes ut av de kontakter vi fick genom
våra mail. De tre olika skolorna valdes ut för att de låg i den stad vi bor i, samt för att vi haft
en eller flera kontakter på respektive skola. Detta benämner Larsen (2009:79) som
bekvämlighetsurval.
3.2.1 Informanterna
Nedan följer en kort beskrivning av de tre klasslärare respektive fritidspedagoger vi fick
tillfälle att intervjua. Namnen är fingerade och namnen är inte kopplade till något speciellt
kön.
Klassläraren Alex är 27 år gammal och tog sin examen 2012. Alex har sin examen i de
samhällsorienterade ämnena för åk F-6. Alex är inne på sitt tredje verksamhetsår och sin
andra arbetsplats. Alex är just nu klassföreståndare för en klass i åk 4.
Klassläraren Robin är 45 år gammal och är utbildad grundskolelärare i matematik,
naturorienterande ämnen samt idrott för åk 1-7. På lågstadiet är Robin behörig att undervisa i
allt, och för 4-6 i sina ämnen. Robin tog examen 1993 och har varit verksam i 22 år. Robin är
just nu klassföreståndare för en klass i åk 2.
Klassläraren Mika är 50 år gammal och tog sin examen 2007. Tidigare har Mika varit aktiv
inom det militära samt arbetat som kock. Mika valde sen att sadla om och läste till lärare för
grundskolans tidigare år. Mika är just nu klassföreståndare för en klass i åk 5.
17
Fritidspedagogen Toni är 37 år gammal och har gått fritidspedagogutbildning. Toni tog
examen 2004 och har varit verksam sen dess.
Fritidspedagogen Lo är 37 år gammal och tog 2001 barn- och ungdomspedagogisk examen
med inriktning mot arbete som fritidspedagog. Lo har varit yrkesverksam i 14 år.
Fritidspedagogen Billie är 44 och har en barn- och ungdomspedagogisk examen 1997. Billie
har varit yrkesverksam i snart 18 år.
3.3 Genomförande
Vi informerade, enligt informationskravet, uppgiftslämnare och deltagare i undersökningen
om deras roll i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande. Vi tog hänsyn till
samtyckeskravet och därför fick informanterna skriva under en samtyckesblankett där vi
beskrev syftet med undersökningen och hur den var upplagd (se bilaga 3). De upplystes även
om att de har rätt att avbryta sin medverkan när de vill. Deltagarna i studien behandlas med
konfidentialitet. Det betyder att deltagarna i undersökningen inte kommer att avslöjas (Kvale
& Brinkmann, 2009:88). Samma sak gäller för de skolor vi besökte, inte heller deras namn
eller plats kommer att avslöjas. Intervjuerna kom att äga rum på informanternas respektive
arbetsplats. Enligt Bell (2006:168) är det viktigt att visa hänsyn och tillgodose önskemål från
de personer som ska intervjuas. Detta gäller tid och plats för intervjun, oberoende av vilka
besvär det eventuellt kan ställa till för en själv. Bell påpekar även vikten av att tid och plats
ska ske på ostört område. Våra intervjuer började med grundläggande frågor, så som ålder,
utbildning, examensår och yrkeserfarenhet. Detta gjorde vi för att få en bättre förståelse och
bild av informanterna. Frågorna som följde handlade om tolkning av fritidspedagogyrket,
uppdrag och kompetenser som fritidspedagog (se bilaga 2 för samtliga frågor).
Vi transkriberade alla intervjuerna sittandes med hörlurar vid datorn. Intervjuerna är
transkriberade ordagrant, vilket kan ha lett till att vissa meningar ser obegripliga ut. Detta
beror på att informanten har börjat svara på en fråga men sedan ändrat meningsbyggnad eller
struktur på svaret. Intervjuerna skrev vi sedan ut och där tog analysen vid.
18
3.4 Forskningsetiska principer
Vi kommer i detta kapitel behandla det grundläggande individskyddskravet. Kravet kan
konkretiseras
i
fyra
huvudkrav
som
kallas
informationskravet,
samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002:5). Forskaren skall
informera deltagarna i den berörda forskningen om den aktuella forskningsuppgiftens syfte.
Bell (2006:63) påpekar att det är ens eget ansvar att ta reda på vilka regler, begränsningar och
krav som gäller för ett visst projekt. Informationskravet betyder att uppgiftslämnaren ska
informeras om dess del i projektet och vad deras rättigheter är samt att den information som
samlas in under studiens gång inte kommer att användas i ett annat syfte än för forskning.
Därefter ska man som forskare ta hänsyn till samtyckeskravet, vilket innebär att ansvaret
ligger hos forskaren att få samtycke från uppgiftslämnaren. Det är även forskarens ansvar att
informera om att medverkan är frivillig och kan avbrytas när som helst, vilket vi gjorde när vi
använde oss av samtyckesblanketten. Man ska också ta hänsyn till konfidentialitetskravet som
betyder att de uppgifter som finns om uppgiftslämnarna kommer att hanteras med
konfidentialitet. I vår studie har vi valt att använda fingerade namn eftersom informanterna
ska förbli anonyma. Vi har även valt att använda oss av ordet hen för att inte blanda in kön i
analysen. Informationen ska behandlas på ett sådant sätt att enskilda människor inte kan
identifieras av utomstående. Dessa regler gäller också i skriftlig och muntlig publicering.
Slutligen, nyttjandekravet betyder att insamlade uppgifter om enskilda personer endast får
användas för forskningsändamål och inte för kommersiellt bruk eller icke-vetenskapliga
ändamål (Vetenskapsrådet, 2002:7–14).
4 Resultat och analys
Vi har valt att dela upp resultat- och analysdelen i ett antal teman som vi anser oss ha kunnat
utläsa ur materialet. Vi kommer inte redovisa intervjuerna i sin helhet utan de olika
informanternas svar kommer att presenteras under olika teman och där ställas i relation till
varandra.
19
4.1 Hur ser fritidspedagogens yrkesroll ut?
Alla våra informanter är ense om att fritidspedagogens yrkesroll är otydlig utifrån Lgr11.
Både lärarna och fritidspedagogerna anser att den kan göras tydligare. Billie påpekar att man
istället får hänvisa till Skolverkets allmänna råd om man ska läsa om vad fritidspedagogens
yrkesroll ska innehålla. Billie menar att den är mer inriktad på fritidspedagoger än vad Lgr11
är. I Skolverkets allmänna råd (2007:22–24) står det tydligt vad fritidshemmets uppdrag är.
Fritidshemmet ska komplettera skolan, skapa meningsfull fritid och utveckla social
kompetens. Men alla informanter påpekar att yrkesrollen och arbetsuppgifterna för en
fritidspedagog absolut kan göras tydligare.
Jag tycker det känns som om man släpper uppdraget ganska fritt, gör vad ni vill av det. På
många skolor tror jag att det blir: bara ni matchar lärarens behov, och då spelar det inte så
stor roll vad man gör, bara man gör det innanför ramen. Jag tror att en tydligare
arbetsbeskrivning av vad man ska göra är viktigt sen kanske det skulle bli ganska tråkigt
men det skulle bli tydligare, för då kan ingen heller sätta sig på dig, eller kräva andra
saker, än det du faktiskt är specialist på (Lo, 2015-02-13).
Frågan är vad uppdragets beskrivning egentligen betyder? Fritidshemmet är numer en del av
skolväsendet och verksamheten regleras i skollagen. Fritidshemmets syfte är att komplettera
utbildningen i skolan. Enligt skollagen ska fritidshemmet stimulera elevernas utveckling och
rekreation dessutom ska utbildningen utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.
Vidare ska fritidshemmet främja allsidiga kontakter och social gemenskap. I läroplanens
första del kan vi läsa att skapande arbete och lek framhålls som viktiga delar i det aktiva
lärandet, och att det i fritidshemmet finns goda möjligheter att arbeta med dessa områden till
exempel genom olika uttrycksformer såsom musik, drama, bild och dans. Här kan uppdraget
uppfattas som relativt tydligt, men det är i princip enbart riktat mot fritidshemmet. Samverkan
med skolan och arbetet under skoltid saknas. Ingenstans i Allmänna råd för fritidshem (2014)
kan vi läsa om fritidspedagogens roll under skolan. Kan den nya fritidslärarutbildningen där
man läser in och blir behörig i ett undervisningsämne underlätta? Vad är egentligen
fritidspedagogens uppdrag utöver fritidshemmet?
20
Jag är lite inne på det som ni läser idag, jag tycker det verkar vettigt att ni läser något
sidoämne om man till exempel har bild eller slöjd så blir det väldigt tydligt att man kan
arbeta med det under skoltiden, man får ett väldigt tydligt uppdrag på sig. Det har jag
efterfrågat i många år (Billie, 2015-02-09).
Alex påpekar att hen inte reflekterat över Lgr11s innehåll gällande fritidshemmet och
fritidspedagogen, medan Mika säger sig inte vara inne så mycket på fritids eller
fritidspedagogens roll, men utgår från att den borde vara tydlig. Robin säger att hen mest läser
Lgr11 med lärarglasögonen på, och menar att det beror hur vi tolkar den. Med andra ord kan
det tolkas som att lärarna antingen inte har ansett det vara nödvändigt att läsa om
fritidshemmet, eller har en ovilja att göra det. Som tidigare nämnt, informanterna är överens
om att det kan göras tydligare, men kommer inte med förslag på hur.
Rohlin (2012:183) ställer sig frågan: Vad är meningsfull fritid, som det står i de Allmänna
råden att fritidspedagogerna ska följa? Någon sammanfattande förklaring för vad meningsfull
fritid kan tänkas vara görs inte. Fritiden ska fyllas med något meningsskapande. Å ena sidan
förväntas fritidshemmet komplettera skolan. Å andra sidan riktas uppdrag mot olika delar av
barnens närmiljöer. Vad är meningsfull fritid?
Det råder delade meningar om vem som bär ansvaret för att tydliggöra yrkesrollen på
arbetsplatsen. Informanterna är eniga om att det ser väldigt olika ut på olika arbetsplatser.
Ibland är det rektorn eller skolledaren som styr yrkesrollen, ibland är det upp till den enskilda
individen och arbetslaget. Toni menar att det kan vara lite personligt eller upp till en själv.
Vad gillar jag att göra och vilka uppdrag vill jag ta på mig? Alex menar att en lärares
uppgifter är mer styrda utifrån vilken typ av verksamhet de ska bedriva, medan en
fritidspedagogs uppgifter verkar vara olika från skola till skola.
Fritidshemmet är styrt utifrån tre olika dokument. Skollagen, Lgr11 och Allmänna råden
bidrar alla med riktlinjer och uppdragsförklaringar, detta gör verksamheten unik utifrån ett
styrningsperspektiv. Kommunen och skolledningen har till viss del frihet att ordna
fritidshemmen utifrån sina egna tolkningar (Hippinen, 2000:36). Kommunerna har rätt att
använda fritidshemmen på olika sätt. Torstenson-Ed och Johansson (2000:25) menar att detta
gör i sin tur fritidshemmet till en känslig verksamhet. Verksamheten kan bli utsatt för
motsättningar mellan den pedagogiska helhetssynen och det ekonomiska, som är de två
21
huvudmålen. Därför kan organisationen skilja sig från skola till skola och från kommun till
kommun.
Lo tror att fritidspedagogens kultur är formad utifrån att inte vara i skolans lokaler och mötet
mellan nutidens fritidspedagoger och ”gamla” lärare ligger fortfarande kvar.
Jag tror att fritidspedagogen har varit för mjuk i övergången, att alltid vara spindeln i
nätet, vara för flexibel, och trott att om jag bara är ödmjuk och hjälper till kommer det att
ge någonting tillbaka. I skolan värld så tror jag inte det har varit en lyckad strategi, utan
då har man hela tiden fått stå tillbaka för skolan (Lo, 2015-02-13).
Ursberg (1996:32) påpekar att precis som andra relativt nya yrken har fritidspedagogyrket
utvecklats snabbt och förändrats sedan den första gruppen examinerades 1966. Den största
förändringen har skett från att arbeta för att tillgodose hemmens behov till att samverka med
skolan och bli ett komplement åt skolan. Idag är verksamheten till för barnets och dess
utvecklings skull.
På frågan om fritidspedagogen skulle vilja förändra sina arbetsuppgifter svarar Lo att hen är
nöjd och trygg, men vet inte om det beror på att hen jobbat länge eller om det beror på den
typen av människa hen är. Billie skulle önska att det var mer som nu, att man läser ett
sidoämne. Billie menar att det skulle tydliggöra vad som ska göras under skoltid, att man får
ett ganska tydligt uppdrag på sig. Toni önskar en större tydlighet i vad som gäller under
skoltid. Nu kan det vara väldigt individuellt, vilken klass man hamnar i, vilken rektor man
har, om det är en kommunal eller friskola och så vidare. Enligt Ursberg (1996:30) formar
varje fritidspedagog sin individuella yrkesroll ut efter sina egna uppfattningar. Så formas
yrkesrollen som sedan dominerar förhållningssättet i samspel med barnen.
4.2 Fritidspedagogens kompetenser
Alex anser att det finns en ganska stereotyp bild och traditionell syn på vad en fritidspedagog
är bra på. Det kan vara drama, kreativa saker, lekar och sammanhållning, men att det ofta inte
utnyttjas i skolan i särskilt stor utsträckning. Lo tycker att man ska vara tydlig, ödmjuk,
flexibel, konsekvent och väldigt stresstålig samt ha en hög självmedvetenhet. Lo menar att
man måste jämföra med sin egen barndom, och vad man kan förbättra för barnen. Toni anser
22
att man ska vara social, emotionell och ha det sociala seendet, om hur man uppför sig. Vidare
menar Toni att man ska ha olika ramar för olika barn för att de ska kunna fungera
tillsammans.
Barnen behöver veta att det är olika regler på skolan och fritids jämfört med hemma. På
fritids har vi olika förhållningssätt och ramar som gäller alla barnen. Men vissa barn
behöver mindre ramar, fler regler menar jag då, medan andra barn kan vara mer
självgående (Toni, 2015-02-13).
Enligt Toni behövs det olika sorters bitar för att det ska bli ett levande fritidshem. Toni syftar
på olika personliga intressen hos fritidspersonalen, till exempel idrott, bild, skapande och så
vidare. Billie säger att det handlar mycket om ett pedagogiskt förhållningssätt och är som
Toni inne på personliga egenskaper hos pedagogen. Man ska ju tycka om att arbeta med barn
och ungdomar, menar Billie. Stor social kompetens är viktigast enligt Robin. Att kunna ha
goda relationer med både barnen och deras föräldrar. Robin menar att fritidspedagogen ofta
blir en länk till föräldrarna.
Att kunna ha goda relationer med både barnen och deras föräldrar. Jag känner att ofta blir
ju fritidspedagogen en länk. Om det inte rör just något skolmässigt så är det ofta
fritidspedagogen föräldern frågar. Jag uppskattar ju en fritidspedagog som man
samarbetar med som även har ett intresse för skoldagen och som kan svara på dom
frågorna, det ger ju en helhetsbild för föräldrarna på ett annat sätt (Robin, 2015-02-13).
Mika tycker att fritidspedagogen ska vara lekfull, kreativ och se till barnens bästa. Barnen ska
bli inspirerade och tycka om att vara på fritids. Vidare anser Mika att det vore en fördel om
alla hade olika kreativa färdigheter.
Det är en fördel om det kunde vara så, för alla människor har ju med sig något i
ryggsäcken. Och kan man kombinera och låta de göra det de är bäst på så får de bättre
verksamhet. Så det gäller ju att utgå från vad man har med sig (Mika, 2015-02-13).
23
Personalen framhåller ofta sin pedagogiska kompetens, skriver Ursberg (1996:42). Detta
beskrivs som att besitta en förmåga att utifrån barns behov och förutsättningar kunna
organisera och planera verksamheten. Ursberg menar att det är viktigt att tillgodose det
enskilda barnet samt barngruppens behov. Vidare menar Ursberg (1996:41) att
fritidspedagoger anser sig ha goda kunskaper om barns utveckling. Detta anses vara en
grundläggande förutsättning i det pedagogiska arbetet. Även social fostran anses vara en
central uppgift för att få samarbetet i hela gruppen att fungera.
Har då fritidspedagogen några kompetenser som övrig skolpersonal saknar? Lo säger att vi
(fritidspedagoger) har större flexibilitet och vilja i att alla ska lyckas, att vi vågar se till
individen och barnet och dess utveckling. Lo tror att det missas under skoltiden eftersom där
jobbas det mot andra mål, eller att man är stressad i sin vardag. Hen menar att
fritidspedagoger är experter på att hitta guldkorn i barnen. Klerfelt (1999:83) skriver: ”På
fritidshemmet har barnen kvar sin barndom. De förväntas leka och ha roligt och vara just
barn”. Billie menar dock på att barnen inte längre kan komma till fritids och bara vara. Man
ska komma dit och lära sig något, barnen ska lämna fritids med andra kunskaper än vad
skolan kan bidra med.
”Förr i tiden när det kom ut nyutbildade fritidspedagoger så hade de ofta mycket friluftsliv,
skapande och sociala leker med i bagaget som vi lärare inte hade med oss från vår utbildning,
det kompletterade verksamheten”, säger Robin. Alex tycker att fritidspedagogen har mycket
bättre koll på hemförhållanden då de har mer kontakt med föräldrarna, och menar att
fritidspedagogen borde ha en större roll vid till exempel anmälningar till socialen och
liknande. Enligt Billie är fritidspedagogen bra på så mycket, men inte expert på något, och
jämför med läraren som kan vara expert på till exempel matematik. Toni vill trycka på de
sociala och kreativa bitarna, samtidigt som hen pekar på förmågan att se barnen där de är. Här
ger Toni ett exempel på hur det kan se ut på fritidshemmet.
Man kan liksom fixa pysslet eller leken till var barnen är. Och kanske säga, ja men Olle
får lov att stå och titta på, han vill veta hur leken går till innan han vill prova den. Och
bara man har förklarat det för de andra så köper de det. Ja, men det är väl klart. Så frågar
de oftast efter ett tag, vill du vara med nu? Går det bra nu? Vad tycker du? Har du några
frågor? (Toni, 2015-02-13)
24
Toni menar att det inte finns tid eller resurser att arbeta på liknande sätt under skoltiden.
Utifrån svaren kan vi tolka det som att fritidspedagogens kompetenser ofta sträcker sig
utanför skolans miljö, och är bäst lämpade för fritids där de även kan utnyttjas bäst. Calander
(1999:27) menar att ”fritidspedagogens undervisningskompetens anses bäst komma till sin
rätt i de så kallade praktisk-estetiska ämnena”.
4.3 Fritidspedagogens huvuduppgift
Informanterna är rörande överens om att fritidshemmet ska vara fritidspedagogens
huvuduppgift. Toni menar dock att då fritids och skolan vävs ihop kan man säga att de
praktiska och kreativa ämnena är viktigast samt att göra de teoretiska ämnena praktiska. Att
göra något mer av det, tänka utanför lådan och inte göra det så kantigt och kanske inte alltid
resultatinriktat, resonerar Toni vidare. Både lärarna och fritidspedagogerna tycker att
fritidshemmet och fritidsverksamheten ska vara det viktigaste, men att det kan hamna lite i
skymundan. Alex menar att fritidspedagogens planeringstid och tid i klassrummet inte
värderas lika högt som lärarens och de kan därför kastas in där det behövs för tillfället. Vidare
menar Alex att det aldrig skulle fungera att lärarna gick in som vikarier på fritidshemmet.
Nej, det skulle aldrig hända! Lärarna skulle bli fly förbannade, så det hade inte fungerat.
Och det är sånt som gör att det kan bli en obalans mellan fritids och skola som verkligen
irriterar. Jag tycker inte att man jobbar särskilt mycket för att det ska vara en bra
samverkan mellan skola och fritids (Alex, 2015-02-12).
Robin är inne på samma spår, men säger att de har ett system för detta. Om en fritidspedagog
måste gå in som vikarie för en lärare, det kan vara en till tre dagar eller en planerad frånvaro,
där fritidspedagogen tar över en lärares arbetsroll, så tar de in en vikarie till fritidshemmet.
Det tycker Robin fungerar bra, särskilt om det är ordinarie personal kvar på fritids. Billie
säger att den primära arbetsuppgiften ska vara fritids där Billie tycker att man ska erbjuda
barnen en vettig verksamhet där barnen lär sig någonting. Men ibland kan det vara så att
skoltiden tar för mycket tid och energi så när fritids börjar på eftermiddagen har man inte den
25
energi som man borde ha. Billie strävan är att när hen möter gamla elever på stan ska de
uttrycka en glädje över sin tid på fritids.
Enligt våra informanter ska fritidshemmet vara fritidspedagogens huvuduppgift, men även
samverkan med skolan är viktig. Arbetet under skoltiden kan ses som en bonus och dessutom
kännas otydlig. Som Hansen (1999:57) skriver: ”Luddigheten anspelar på svårigheten att
avgränsa fritidspedagogens uppgift från å ena sidan familjen och hemmet, och å andra sidan
läraren och skolan”. Hansen (1999) nämner även att fritidshemmet kvantitativt sett är en
relativt ny verksamhet med få traditionsbärare vilket är en faktor till otydligheten. Dessutom
är det teoretiska perspektivet på barns utveckling svagare, utöver inlärningsrelaterade
aspekter. Hansen (2000:144) menar att fritidspedagogens svårigheter oftast handlar om den
dubbla yrkesrollen. Fritidspedagoger har mer eller mindre medvetet antagit eller påtvingats att
arbeta i både skolverksamheten samt i fritidsverksamheten. Hon menar vidare att det sker en
mental omställning mellan två olika verksamheter med olika syften och förutsättningar.
Fritidspedagogens inträde i skolverksamheten har inte i tillräckligt hög grad problematiserats.
Fritidspedagogen arbetar utifrån en viss utformad struktur och andra förutsättningar som ofta
skiljer sig från skolans. Under Skolbomprojektet 1997 studerades inom vilka ämnesområden
samverkan kom att användas. En positiv konsekvens av samarbetet mellan fritidspedagog och
skolverksamheten var att klasserna delades in i mindre grupper. Det gav främst utslag när det
handlade om ämnena matematik och svenska (Rohlin, 2012:189). Vidare skriver Rohlin att
fritidshemmet kan ses som en länk mellan skolarbetet och fritidsverksamheten, samt mellan
teori och praktik där eleverna kan erbjudas tillfälle att följa upp moment som förekommer i
undervisningen.
De intervjuade fick sedan resonera om vilka arbetsuppgifter på fritidshemmet som de anser
viktigast. Mika menar att huvuduppgiften för fritidspedagogerna på ett fritidshem är att bistå
med aktiviteter. Hen uttrycker att ”för att bara sitta inne och titta på film, det är ju ingen
fritidsverksamhet. Utan det ska ju hända saker på fritids som gör att dom lockar barnen som är
våra kunder”. Med aktiviteter menar hen att man ska göra utflykter, planera bakdagar och det
ska hela tiden hända saker. Robin menar istället att en fritidspedagogs huvuduppgift ska vara
att skapa hemmakänsla och erbjuda en lugn eftermiddag för barnen. Samtidigt ska man vara
en bra förebild och bygga upp ett förtroende hos barnen. Vi ställer oss frågan om svaren på
frågorna hade varit mer likartad om det hade funnits en tydlig beskrivning för
fritidspedagogens arbetsuppgifter? Eller är den nuvarande arbetsbeskrivningen för öppen för
tolkning? Toni menar att man som fritidspedagog ska arbeta med det man känner sig trygg i
26
och bekväm med. Är man väldigt kreativ och duktig på att rita så ska man göra det. Vi fick
känslan av att Toni lämnade över de barnen som hade andra intressen än hen själv för att
barnen skulle kunna hitta en ”mentor” för sitt eget intresse. Till exempel om Kalle vill låna en
boll för att spela fotboll, så skickar Toni vidare Kalle till en annan pedagog som kanske har
idrott som sitt intresse.
4.4 Fritidspedagogens framtid
Vi frågade vad informanterna anser är viktigt att vi som nyexaminerade och färska
fritidspedagoger tar med oss ut i arbetslivet, vad det är som vi ska bidra med.
Svaren rörde allt från personlighet, personlig lämplighet och att fungera i ett arbetslag till att
ta vara på det högskolan förespråkar och att våga stå upp för att vara fritidspedagog. Billie
menar att ju fler utbildade fritidspedagoger desto bättre fritidsverksamhet kan man skapa.
Billie märker skillnad på när hen arbetar med fritidspedagoger kontra outbildad personal,
framförallt gällande den pedagogiska biten och helhetssynen. Mika anser det viktigt att
fritidspedagogen kan kombinera arbetet i klasser med arbetet på fritidshem. Det är viktigt att
man skapar en dialog med klassläraren och tar tillvara på varandras kompetenser, att man
lyfter fram sina starka sidor.
Krocken mellan skolans och fritidshemmens världar känns fortfarande påtaglig, för trots att
fritidshemmet redan 1995 flyttade in i skolans lokaler finns fortfarande ett revirtänk och ett vi
och de-tänk mellan lärare och fritidspedagoger, där fritidspedagogerna ofta har fått anpassa
sig.
Om jag utgår från min utbildning, som har några år på nacken, där samkörde vi första
halvåret tillsammans med lärarna för att få en inblick i varandras verksamheter och bygga
bort de här kulturkrockarna. Att klassrummet inte är klasslärarens utan det är skolans och
vår (Lo, 2015-02-13).
Varför sker då fortfarande dessa krockar? Lo tror att först när de äldre lärarna fasas ut, och de
nya får större plats, kommer förståelsen för varandra att öka.
27
Klassläraren Alex menar att det finns en obalans mellan skola och fritids. Lärarna skulle
aldrig gå in och vikariera på fritidshemmet, utan skulle bli ”fly förbannade” om de fick
frågan. Varför är det så? Har läraryrket en så mycket högre status och varför är lärarnas tid
mer värd? En tydligare arbetsbeskrivning skulle kunna underlätta samverkan mellan de båda
yrkesrollerna menar några av våra informanter. Svart på vitt vad som ska göras och när, så
blir det mindre frågor och diskussioner samt en större säkerhet. Som det ser ut nu kan många
fritidspedagoger vara lite svaga i sin tro på sig själva, vilket kan resultera att fritidspedagogen
trycks ner eller tvingas anpassa sig istället för att lärarna och fritidspedagogerna möts på halva
vägen.
Enligt Olsson (2010) var det 2010 endast 6000 av de ungefär 17000 som jobbade på
fritidshemmen som hade högskoleutbildning med inriktning på fritidspedagogik. Vad hade
hänt om fler anställda fritidspedagoger faktiskt hade en adekvat utbildning?
Bara tre av tjugo fritidspedagoger här är utbildade, så vi är ju en bristvara kan man ju
säga. Det blir väldigt tydligt när man sitter och planerar verksamheten. Vad ska vi göra?
Varför gjorde vi så? Hur ska vi göra nästa gång? Det här pedagogiska tänket ramlar ju
fram hos oss utbildade. Vi som har valt att läsa till fritidspedagoger, vi har ju valt detta
medvetet. De andra har kanske inte valt detta medvetet. Det är som om man trillat in på
ett bananskal (Billie, 2015-02-09).
Lo berättar att de har ett nätverk av fritidspedagoger i området som mer eller mindre
regelbundet träffas för att utbyta tankar, idéer, lyfta temadagar och andra frågor. ”Men ni gör
ju så här, vi gör likadant. Då kan vi ju stå på oss för vi har samma syn”. Lo menar att det
stärker tron på sig själv och att man då vågar stå upp tillsammans.
Billie påpekar i sin intervju att vi som utbildat oss till fritidspedagoger har gjort ett val, att
arbeta med barn och ungdomar. Det har kanske inte de andra outbildade gjort medvetet. Hen
upplever att många som arbetar på fritids har ramlat in på ett bananskal efter gymnasiet då det
är lätt att hamna på en skola eller inom äldreomsorgen. Det är sen lätt att man fastnar där och
inte kommer vidare. Billie anser att det behövs fler utbildade fritidspedagoger för att skapa
dynamik i arbetet. Hen menar att alla som är utbildade lätt snappar upp sammanhanget och
förstår syftet med olika aktiviteter. Hen uttrycker att de självklara svaren på frågorna, för
28
vems skull, varför, vem och hur, som utbildade fritidspedagoger besitter ofta inte existerar hos
outbildad personal. Billie ger oss tipset att som nyutbildad söka sig till en arbetsplats med så
många utbildade fritidspedagoger som möjligt för att inte behöva dra hela lasset själv.
Alex svarar på frågan om det är viktigt med utbildade fritidspedagoger på fritids följande: ”Ja,
det tycker jag. Jag tror att man lär sig mycket under sin utbildning, som är viktigt vad det än
är för yrke”.
5 Diskussion
I följande kapitel presenteras resultatet av studien. Vidare följer en kritisk granskning av
studiens genomförande samt tankar om vad som kunde gjort annorlunda och hur man skulle
kunna forska vidare inom området. Vi kommer även att ställa oss frågan om vi har uppnått
syftet med vår studie?
5.1 Sammanfattande slutsatser
Inför vårt examensarbete hade vi en medveten inställning till hur arbetssituationen för
fritidspedagoger såg ut. Denna inställning grundade sig dels på våra egna erfarenheter och
dels på litteratur som vi läst under vår utbildning. Vi ville undersöka om vår inställning
stämde överens med verkligheten eller om vår uppfattning kan bero på vilket perspektiv vi ser
det ifrån. För vår del handlade det om att vi ansåg att fritidspedagogens yrkesroll samt
arbetsuppgifter var otydliga och varierade från skola till skola. Vår erfarenhet var att
fritidspedagoger oftast sattes in som vikarier och tilldelades lärares uppgifter under skoltid. I
och med detta så försvann fritidspedagogens planeringstid utan möjlighet att ta igen det.
När vi pratade med informanterna om fritidspedagogens yrkesroll var de alla överens om att
den är otydlig om man läser Lgr11. Detta stämmer överens med vår inställning till frågan. Vi
fick i vår föreställning om att yrkesrollen och arbetsuppgifterna kunde skilja sig åt från
kommun till kommun men även skola till skola medhåll från samtliga informanter. Dock fick
vi inget konkret förslag på huruvida den kunde eller ska göras tydligare. Det var delade
meningar bland informanterna om vem som ska tydliggöra yrkesrollen och arbetsuppgifterna.
29
Någon av dem ansåg att det var upp till fritidspedagogen själv att skapa sin egen yrkesroll
som fritidspedagog medan någon annan ansåg att det var upp till skolledare och rektor.
Nästa ämne som vi diskuterade med informanterna var kompetens. Vilka kompetenser ska
man ha som fritidspedagog? En informant nämnde att det finns en stereotypisk bild över vad
en fritidspedagog ska vara bra på. Den bilden innebär att man ska vara kreativ, tycka om
drama, lekar och sträva efter en god sammanhållning. De andra informanterna fyller sedan på
med kompetenser som tydlig, ödmjuk, social och lekfull. Så de kompetenser som största delen
av informanterna lyfte fram var att man ska tycka om lek och vara en lekfull person, vara
social och därmed skapa goda relationer till föräldrarna samt vara kreativ. En kompetens som
är unik för fritidspedagoger enligt våra informanter är flexibilitet. Fritidspedagoger är bra på
mycket och kan därför hoppa in där det behövs och anpassa sig efter uppgiften.
Våra informanter var även överens om att fritidshemmet ska vara fritidspedagogens
huvuduppgift. Vi hade innan studien uppfattningen om att fritidshemmet blir lidande eftersom
fritidspedagoger ofta blir av med planeringstid och energi under skoldagen. Precis detta fick
vi beskrivit för oss av informanterna. De upplever att deras planeringstid ibland inte värderas
så högt och då blir fritidsverksamheten lidande.
Vårt syfte med studien var att få en klarare bild över hur fritidspedagoger och lärare ser på
fritidspedagogens yrkesroll. Även om vi inte fått en exakt och specifik bild över vad det
innebär att arbeta som fritidspedagog, upplever vi att bilden har klarnat. Både lärarna och
fritidspedagogerna som vi intervjuade var eniga om att yrkesrollen är otydlig och att den
behöver förtydligas.
Som vår analys har visat är fritidspedagogens yrkesroll på fritidshemmet tydlig.
Arbetsuppgifterna på fritidshemmet är klara även om de kan variera från skola till skola.
Under skoltid är yrkesrollen desto mer otydlig och arbetsuppgifterna kan se väldigt olika ut.
Resultaten visar på att fritidspedagogen under skoltid kan få arbeta med allt möjligt, till
exempel agera rastvakt, vara elevassistent, hjälplärare, hålla i halvklasser både praktiskt och
teoretiskt samt hoppa in där det behövs. En konsekvens av att fritidspedagogernas tid upptas
av hjälpläraruppgifter istället för till exempel planering och förberedelser inför fritidstiden kan
vara att verksamheten på fritidshemmet blir lidande och inte lika givande för barnen.
Fritidshemmet var enligt informanterna fritidspedagogens huvuduppgift men vad görs för att
se till att fritidshemmet stärks och får den tid det behöver? Ska fritidspedagogen definieras
30
som någon som ska hjälpa till i verksamheten och skolan eller som någon som kan bidra med
expertis och särskilt kunnande inom sitt fält?
5.2 Kritisk självreflektion
Det finns en risk med att gå in i en studie med förutfattade meningar om någonting. Som
intervjuare kanske man ställer ledande frågor som riktas åt det hållet ens egna åsikter lutar åt
och som ger de svar man vill höra för att få självbekräftelse. Risken finns att man inte är lika
kritisk som man borde vara. Vår bakgrund som blivande grundlärare mot fritidshem och vår
föreställning om yrkesrollens otydlighet kan givetvis ha färgat oss. Det kan vara viktigt att
betona att det här är våra tolkningar av informanternas svar och vi kan inte veta om
informanternas svar har påverkats av deras sinnesstämning just då. Hur har deras dag eller
vecka varit fram till intervjutillfället? Hur viktig har de ansett intervjun eller studien vara?
Vidare är vi nybörjare när det gäller den här typen av intervjuer. Vi har ingen eller minimal
erfarenhet av att intervjua, tolka svar, ställa bra följdfrågor och så vidare i de här
sammanhangen.
Vi upplever att metodvalet intervjuer passade bra till vår studie, men om vi hade haft mer tid
till vårt förfogande hade vi valt att göra fler intervjuer på fler arbetsplatser. Detta tror vi hade
resulterat i att vi hade fått en större bredd och troligtvis också ett större djup. Det hade även
varit intressant att göra observationer i de olika verksamheterna och se om informanternas
svar överensstämde med verkligheten. Då vi anser att vi förlorade en hel del tid och även
möjliga informanter då skolledare tackade nej eller helt enkelt inte besvarade vår förfrågan
om intervju, känner vi att vi borde kontaktat informanterna direkt istället då vi upplever att de
var mer positivt inställda till studien.
Naturligtvis säger vår studie ingenting om läget för alla landets fritidspedagoger, det går inte
att generalisera över hela yrkeskåren. Det här är ett litet axplock av några av aktörerna i
skolsystemet i Sveriges tredje största stad. Det som sagts är uttryck för deras verklighet
genom våra ögon och förståelse. Dock tycker vi att forskningen visar att det som kommit fram
här liknar det som sagts på andra håll. Det är bekräftat att yrkesgruppen är splittrad, det är
ganska uppenbart att dessa tre fritidspedagoger arbetar väldigt olika och skulle vilja se ett
tydliggörande gällande deras arbetsuppgifter under skoltid. För att få fram mer om samverkan
lärare-fritidspedagoger hade vi kunnat formulera annorlunda frågeställningar. Självklart är
31
detta inte en heltäckande bild av fritidspedagogernas historia, vardag, kompetenser eller
arbetsvillkor. I den tidigare forskningen fattas antagligen flera författare som skulle kunnat
kasta ännu mer ljus på fritidspedagoger.
5.3 Relevans för professionen
Under arbetes gång har vi läst och studerat tidigare forskning och litteratur för att tydliggöra
fritidspedagogens yrkesroll. Men vi har saknat någon direkt riktad forskning till
fritidspedagoger och överlag djupare forskning inom ämnet fritidspedagogik. Sett ur det
perspektivet kan vår studie ses som ett litet komplement till forskningen om fritidspedagogens
yrkesroll. Är vår studie relevant för vår framtida yrkesutövning? Vi tror att den kan ge en
inblick i hur varierande yrkesrollen kan vara och eventuellt ge en ökad förståelse för problem
som kan uppstå i den delen av uppdraget som rör samverkan. Samtidigt tror vi att vi bara har
nosat lite på ytan av denna ytterst komplexa fråga och att en djupdykning i ämnet ytterligare
kan belysa och lyfta problematiken. Om vi utgår från Brantes (2009) tre klassificeringar av
professionsbegreppet kan vi ställa oss frågan var vår yrkeskategori som fritidslärare och
fritidspedagoger hamnar? Vi vill hävda att vi bör betraktas som en semiprofession.
5.4 Fortsatt forskning
När det gäller fritidspedagogik och fritidspedagoger finns det mycket mer att forska kring.
När fritidspedagogen arbetar under skoltid, belastar det, ekonomiskt, skolans eller
fritidshemmets resurser? Hur ser resursfördelningen ut gällande ekonomi, material, lokaler
och så vidare? Idag är fritidspedagogen med i fackförbundet Lärarförbundet. Kan ett enat,
särskilt fackförbund för fritidspedagoger innebära ett starkare fritidspedagogkollektiv med
tydligare ramar och en starkare röst? Nu när fritidspedagogen får ett undervisningsämne, hur
kommer yrkesrollen att förändras? Närmar vi oss en profession eller blir vi ännu mer
splittrade som yrkesgrupp? Vem tar ansvar för att fritidspedagogernas yrkesroll görs tydligare
i nästa läroplan, om det nu är önskvärt?
32
33
Referenser Andersson, Birgit (2013). Nya fritidspedagoger - i spänningsfältet mellan tradition och nya
styrformer. Diss. Umeå: Umeå universitet
Tillgänglig på internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-65021
Bell, Judit (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Brante, T (2009). Vad är en profession? – Teoretiska ansatser och definitioner. Borås:
högskolan i Borås (Vetenskap för Profession Rapport, 2009:8)
Calander, Finn (1999). Från fritidens pedagog till hjälplärare: fritidspedagogers och lärares
yrkesrelation i integrerade arbetslag. Diss. Uppsala: Univ.
Ekholm, Mats (2004). Lärarprofessionalism - om professionella lärare. Rapport från
Lärarförbundet 2004
Tillgänglig på internet:
https://www.ibl.liu.se/student/lararprogrammet/auo-pa/block_3/1.78178/La_rarprof.pdf
Eliasson, Annika (2013). Kvantitativ metod från början. Uppdaterade uppl. Lund:
Studentlitteratur
Hansen, Monica (1999) Yrkeskulturer i möte: läraren, fritidspedagogen och samverkan.
Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis
Tillgänglig på internet: http://hdl.handle.net/2077/7609
Hansen, Monica (2000). Fritidspedagogen – en av lärarna i skolan. (s.138-160) : G. Kärrby
(red.) Skolan möter förskolan och fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur.
34
Hippinen, Anneli (2011). Yrkesroll i förändring. (s.29-47) : Ann .S. Pihlgren (red.)
Fritidshemmet: fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i skolan. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Hjalmarsson, Maria (2010). Fritidspedagogers skattningar av sitt yrkeskunnande – resultat
från en nationell enkätundersökning. I: KAPET Karlstads universitets Pedagogiska Tidskrift
6(1), 39-58. http://kau.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:398141
Holmberg, Lena (2011). Styrningen av fritidshem. (s.51-62) : A.S. Pihlgren (red.)
Fritidshemmet: fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i skolan. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Sven-Erik (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Kvalitet i fritidshem: allmänna råd och kommentarer. (2007). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3301
Kvalitet i fritidshem [Elektronisk resurs]. (2010). Stockholm: Skolinspektionen
Tillgänglig på Internet:
http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/fritids/rapport-kvalitetfritidshem.pdf?epslanguage=sv
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Lilja, Peter (2014). Negotiating teacher professionalism: on the symbolic politics of Sweden's
teacher unions. Diss. (sammanfattning) Malmö : Malmö högskola, 2014
35
Lärarförbundet (2010). Fritidspedagogerna och skolans utveckling.
Tillgänglig på internet:
https://test.lararforbundet.se/web/shop2.nsf/81fd9969356536f5c1256e5a003339b3/81AC9FF
982652523C1256EAD003BF725/$file/Ladda_ned.pdf
Nationalencyklopedin, fritidspedagog,
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fritidspedagog, hämtad 2015-01-27
Olsson, Carina (2010). Vad är fritidspedagogik?
Publicerat 2010-10-14. Hämtat 2015-01-12
http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/fritidshem/tiofragorochsvara/vadarfritidspedagog
ik.5.2ac1d9f612b59a0254b8000825.html
Olsson, Carina (2010). Vilken forskning finns det om fritidshem?
Publicerat 2010-10-14 Hämtat 2015-01-27
http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/fritidshem/tiofragorochsvara/vilkenforskningfinn
sdetomfritidshem.5.2ac1d9f612b59a0254b8000799.html
Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Pihlgren, Ann S. (red.) (2011). Fritidshemmet: fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i
skolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Rohlin, Malin (2012). Fritidshemmets historiska dilemman: en nutidshistoria om
konstruktionen av fritidshemmet i samordning med skolan. Stockholm: Stockholms
universitets förlag
Skolverkets arbete med barnomsorgen. Planer och prioriteringar. (1998). Stockholm:
Skolverket
Tillgänglig på internet:
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.1341!/Menu/article/attachment/1030barn.pdf
Torstenson-Ed, Tullie & Johansson, Inge (2000). Fritidshemmet i forskning och förändring.
Stockholm: Skolverket
36
Ursberg, Maria (1996). Det möjliga mötet: en studie av fritidspedagogers förhållningssätt i
samspel med barngrupper inom skolbarnsomsorgen. Diss. Lund: Univ.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
37
Bilaga 1 Hej!
Vi är två studenter från Malmö Högskola som studerar till Grundlärare med inriktning mot
arbete i fritidshem. Vi går nu sista terminen och håller på med vårt examensarbete som
handlar om den fritidspedagogiska yrkesrollen. I vår studie ingår två kvalitativa intervjuer,
varav en med en fritidspedagog som arbetat i minst fem år och en intervju med en lärare
verksam i årskurserna 1-6. Vi hoppas på medverkan från en av Era fritidspedagoger samt en
lärare.
Studien förhåller sig till de forskningsetiska principerna enligt vetenskapsrådet, vilket innebär
att deltagarna endast medverkar vid samtycke samt att de när som helst kan välja att avbryta
intervjun om så önskas. Studien är anonym och görs i forskningssyfte.
Vi är tacksamma om ni vill ge förslag på personer vi kan intervjuer. Eftersom det är dags att
samla in empiriskt material så skulle vi behöva utföra intervjuerna inom snar framtid. Vi kan
också om Du föredrar det, kontakta Dig på telefon. Ge i så fall förslag på några lämpliga tider
då vi kan ringa.
Vi beräknar att intervjutillfällena tar cirka 20 minuter.
Ni får självklart höra av er till oss om Ni har några frågor. Med vänliga hälsningar, Sara
(0735-307929) och Kim (0760-842173).
[email protected]
38
Bilaga 2 Intervjufrågor
Kön?
Ålder?
Vilken utbildning har du?
Examensår?
Hur många år har du arbetat som fritidspedagog/lärare?
Hur ser informanterna på fritidspedagogens yrkesroll
1. Anser du att fritidspedagogens yrkesroll är tydlig inom Lgr11?
1.1. Utveckla. Om nej, hur kan den göras tydligare?
2. Anser du att det finns en tydlig bild över fritidspedagogernas uppdrag inom skolan?
2.1. Om ja, hur ser den bilden ut? Om nej, behövs det?
3. Skulle du vilja förändra något inom din yrkesroll? I så fall vad?
Kompetens som fritidspedagog
1. Vilka kompetenser anser du att fritidspedagoger behöver för att kunna arbeta på
fritidshem?
2. Vilka kompetenser anser du att fritidspedagogen har som inte övrig personal på skolan
har?
Arbetsuppgifter för fritidspedagoger
1. Vilka arbetsuppgifter anser du vara fritidspedagogens huvuduppgifter?
39
2. Vilka är dina huvuduppgifter i din verksamhet som det ser ut idag? (Ställs enbart till
fritidspedagoger).
Framtiden för oss nyutbildade fritidspedagoger
Vi kommer ut som nyutbildade fritidspedagoger till sommaren.
1. Hur skulle du vilja att vi arbetade?
2. Vad ska vi komma med för kompetenser, idéer och tankar?
40
Bilaga 3
Samtyckesblankett
Med Din tillåtelse vill vi gärna spela in intervjun på diktafon. Inspelningen kommer att
förvaras så att ingen obehörig kan ta del av den. Efter att arbetet har slutförts förvaras
materialet i ett år och förstörs därefter.
Deltagandet är helt frivilligt och Du kan avbryta när som helst utan att ange någon orsak eller
med några konsekvenser för Din behandling/kontakt med oss. Resultatet av vår studie
kommer att redovisas så att Du inte kan identifieras.
Studien ingår som ett examensarbete i fördjupningsämnet fritidsspedagogik.
Om Du vill delta ber vi Dig underteckna blanketten.
……………………………….
2015.02.11
Tack för din medverkan
/Kim och Sara
41