1. No category

Likabehandlingsplan mot kränkande behandling
Näslundskolan, vår- och hösttermin 2015
Den nya planen ”Likabehandlingsplan mot kränkande behandling”, vår- och
hösttermin 2015 gäller från 150205 och fram till nästa års revidering. Planen har
upprättats, setts över och kommer att följas upp av rektor Elisabeth Lindskog,
personalen på Näslundsskolan och kamratstödjarna som representanter för
eleverna. Planen omfattar även fritidshemmets verksamhet.
Vision
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla
elever i skolan och på fritidshemmet ska ha samma rättigheter – flickor som pojkar
och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt
ålder. Allaelever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av
kränkandebehandling. Våra övergripande mål är:

Alla ska känna sig trygga

Alla ska våga säga vad man tycker, men inte på det sättet att någon blir
ledsen

Alla ska känna arbetsro.
 Alla ska trivas på Näslundsskolan!
Alla som arbetar på Näslundskolan har ansvar för att motverka trakasserier. Det
vardagliga förebyggande arbetet består av att alla inom skolan, genom aktiva
handlingar, främjar varje människas egenvärde. Det betyder att alla arbetar för att
det råder god ordning och ett gott studieklimat, överallt på skolan. Befogade
tillrättavisningar görs av den vuxne som upptäcker något otillbörligt. Alla tendenser
till diskriminering och annan kränkande behandling bekämpas aktivt, det vill säga;
den vuxne ingriper omedelbart.
All pedagogisk personal har ett särskilt ansvar för att tillsammans med
gruppen/klassen utarbeta regler och överenskommelser. Detta särskilda ansvar
gäller också vid akuta insatser. Ansvaret finns kvar även om/när skolans
trygghetsgrupp kopplas in. Arbetet med lagen och likabehandlingsplanen ska ske i
samverkan med barn, elever och föräldrar. Elever/barn, föräldrar och all personal
ska känna till hur rutinerna för att utreda och åtgärda kränkande behandling på
skolan går till.
Förebyggande och främjande arbete

Planen gås igenom med alla elever/barn i början av höstterminen. Varje
klass och fritidshemsavdelning utarbetar ”mitt ansvar som elev/fritidsbarn”
och klassens/fritidshemmets överenskommelser om ”negativa handlingar”.
Dokumenten finns uppsatta i varje klassrum/fritidsavdelning och ett
exemplar av dessa dokument förvaras hos rektor i klasspärmen.
Ansvarig: Klasslärare/fritidspedagog/förskollärare

Kamratstödjarna i år 3-5 fungerar som en viktig kanal mellan elever och
vuxna. Kamratstödjare träffas varannan vecka. De arbetar direkt med planen
under hösten och inför revideringen. Ansvarig: Trygghetsteam

Klassrådet genomförs varannan vecka och fungerar som en länk till
elevrådet. På dagordningen finns främjande och förebyggande arbete för ett
gott kamratskap. Ansvarig: Klasslärare

Varje fritidsavdelning har fritidsråd minst en gång i månaden. På
dagordningen finns främjande och förebyggande arbete för ett gott
kamratskap. Ansvarig: Fritidspedagoger/förskollärare

Elevråd finns. Elevrådet sammanträder 2 gånger i månaden. På dagordningen
finns punkten likabehandling. Rektor närvarar minst två gånger per läsår.
Ansvarig: Jeanette Nilsson/Johan Erngren.

Vuxennärvaro på raster, vid bussen, i matsalen och i idrottens
omklädningsrum(år1-2) bidrar till ökad trygghet och säkerhet.

Elevhälsoteam finns. Avstämning en gång i veckan. Handlingsplan finns.
(Elisabeth Lindskog, Maria Sjöström, Susanne Alsing/Nina Ahrenius, Eva
Fredriksson, Eva Norström)

Trygghetsteam finns. Arbetar i förebyggande syfte, direkt med
likabehandlingsfrågor, analyserar kartläggning/trygghetsenkät samt ansvarar
för kamratstödjare och genomförandet av planens revidering.(Susanne
Alsing, Nina Ahrenius, Elisabeth Lindskog)

Aktivt, kontinuerligt arbete med ”Våra moln”, se bilaga.

Kontinuerligt arbete med ex. gruppträning, samarbetsövningar
självförtroendeträning, lekträning och samtalsgrupper(förekommer i någon
form i alla klasser och på fritidsavdelningarna)

Aktivt fortlöpande arbete med ”alla barn är allas barn”.
Kartläggning
Tillvägagångssätt
Under oktober och april månad genomför eleverna och fritidsbarnen en
trygghetsenkät. Resultatet sammanställs och analyseras av trygghetsteamet.
Alla klasslärare/fritidspedagoger/förskollärare dokumenterar skriftligen händelser
som faller inom ramen för diskrimineringsgrunderna, dessa går via rektor till
trygghetsteam för analys. Kartläggning genomförs kontinuerligt varje vecka på
respektive arbetslag och när ovanstående händelser inträffar. Kartläggningen ska
omfatta händelser under barnets hela vistelsetid på skolan:
o Vad händer?
o Var händer det?
o När händer det?
o Mellan vilka personer/vilka deltar?
Dessa fyra punkter analyseras utifrån diskrimineringsgrunderna av trygghetsteamet
varannan vecka för att, vid behov, åtgärdas samt används som underlag vid den
årliga revideringen.
Kamratstödjarna träffas varannan vecka där nuläget på skolan diskuteras. Ansvarig
personal dokumenterar varje träff och följer upp samtalen vid behov.
Resultat/Analys 2015
Resultat: trygghetsenkät (dec. 2014) /skriftlig dokumentation (sep. 2014)
132 elever i år 1-5 har svarat på enkäten.
Enkätfråga
Ja
Ja,
Oftast
Nej
71 %
26,5 %
2.5 %
67 %
26 %
7%
87 %
9%
4%
69 %
26 %
5%
1. Känner du dig trygg i klassen?
2. Känner du dig trygg på rasten?
3. Känner du dig trygg i matsalen?
4. Känner du dig trygg i omklädningsrummet
(idrotten)?
Ja
Ja,
Nej
ibland
5. Vågar du säga vad du tycker till
kompisar?
54 %
38 %
8%
6. Vågar du säga vad du tycker till
vuxna på skolan?
69 %
27 %
4%
20 %
56 %
24 %
71 %
23,5 %
5.5 %
7. Känner du arbetsro i skolan?
8. Trivs du i skolan?
9. Har du minst en vuxen på skolan som du kan
prata med?
Ja
Ja,
ibland
82 %
14 %
Nej
4%
2012-13 års förbättringsområde
Ja
Nej
när du talar till och om dina kamrater
13 %
87 %
11. Är det någon som använder ett
dåligt/nedsättande språk när de talar till dig?
38 %
62 %
10. Använder du ett dåligt/nedsättande språk
Trygghetsenkät för fritids. Frågor till barn/elever
69 barn på två fritidsavdelningar har genomfört enkäten
Enkätfråga
Ja
Nej
1. Känner du dig trygg under
mellanmålet/frukosten?
93 %
7%
93 %
7%
98,5 %
1,5 %
91 %
9%
Ja,
ibland
Nej
5. Har du kamrater att leka med/vara
tillsammans med på fritids?
59,5 %
37,5 %
3%
6. Känner du att du har någonting att
göra på fritids?
64 %
33 %
3%
19 %
4%
2. Känner du dig trygg utomhus på fritids?
3. Känner du dig trygg inomhus på fritids?
4. Har du någon vuxen att prata med på fritids?
Ja,
alltid
7. Trivs du på fritids?
77 %
Utvärdering av föregående års mål
Mål 2013-14:

Alla ska vara trygga under rast och i omklädningsrum
(ingen ska behöva oroa sig för att något obehagligt ska ske)

Kränkningar av alla slag ska upphöra.
Kränkningarna har inte upphört så som 2013-14 års mål föreskrev och de verbala
kränkningarna som vi fokuserade på 2012-13 har snarare ökat.
Enligt trygghetsenkäten har vi förbättrat de totala siffrorna för trygghet i samband
med omklädning(idrotten). De övriga siffrorna tyder dock på en något försämrad
situation överlag. Det som framträder tydligast är att arbetsron under skoltiden i
vissa klasser uppfattas som dålig och bör förbättras.
Fritidshemmet uppvisar till viss del försämrade siffror under trivsel, tillgång på
aktiviteter och vuxennärvaro.
Klasslärarnas/fritidspedagogernas dokumentation/kartläggning visar att de flesta
kränkningar(fysiska och verbala) som faller inom diskrimineringsgrunderna
förekommer, under raster/den fria leken utomhus, i korridorer, på väg till och från
annat klassrum, matsal och vid byte av aktivitet.
Dokumentationen tyder även på att fysiska kränkningar barn-vuxen är ett växande
problem och måste uppmärksammas.
Kamratstödjare och Elevrådsrepresentanter anser att kränkningar förekommer till
största del på raster(fotbollsplan, basketplan, Åsen och vintertid vid iskanan) och i
obevakade korridorer och hallar. De efterfrågar fler aktiviteter på rasten men är
nöjda med dem som varit hittills. Kamratstödjarna tycker att skolgårdsreglerna är
svåra att följa eftersom de vuxna svarar olika när de frågar om vad som gäller.
Elevrådsrepresentanterna upplever ibland att rastvakterna inte syns till och att de
inte kommer när barnen behöver hjälp medan kamratstödjarna tycker att det
oftast finns tillräckligt med vuxna ute på rasten. Båda grupperna menar dock att
det fattas rastvakter på Åsen.
Nedanstående konkreta och uppföljningsbara mål är en direkt följd av
kartläggningen:
Mål 2015:

Kränkningar av alla slag ska upphöra.
Åtgärder för 2015:
På kort sikt…

Rastverksamhet införs. En gemensam organiserad aktivitet/lek anordnas alla
dagar i veckan utom onsdagar på 9.30-rasten. Information om dagens
rastaktivitet finns att läsa i rastverksamhetspärmen i personalrummet för
vidare information till elever. Ansvarig: Fritidspedagoger/förskollärare enl.
uppgjort schema

På rasterna finns alltid två personal i bana runt skolgården. Ansvarig:
Rastvakter

Varje fritidsavdelning får sitt eget lekmaterial att använda utomhus under
den fria leken. Lekmaterial, såsom spadar, hinkar etc., ställs även i ordning
för att användas på raster under skoltiden. Ansvarig:
Fritidspedagoger/förskollärare

Alla vuxna reagerar direkt på kränkningar, en markering om att det inte är
ok. Ansvarig: All personal på skolan

Gemensamma temadagar för hela skolan där barnen har möjlighet att lära
känna varandra bättre: Klasslärare/fritidspedagoger/ förskollärare

Fritidshemsavdelningarna erbjuder gemensamma aktiviteter för alla
fritidsbarn på fredagar(efter v. 44) där barnen har möjlighet att lära känna
varandra bättre, öka sammanhållningen mellan avdelningarna och för att
förbättra och utöka fritidshemmets erbjudna aktiviteter.

Vuxennärvaron ökar under byte av klassrum/aktivitet, på väg till matsal och
ut på rast/lek utomhus. Detta gäller både skol- och fritidstid. Plan skrivs vid
behov. Ansvarig: Klasslärare/fritidspedagoger/förskollärare

Personal närvarar i omklädningsrum (idrott) i år 1 och 2, även i andra klasser
om behov finns. Ansvarig: Klasslärare/fritidspedagoger/idrottslärare

Idrottslärare kontrollerar/rapporterar frånvaro och obehag hos elever i
samband med idrott/omklädning till klasslärare. Ansvarig: Idrottslärare

Varje klasslärare/fritidsavdelning återfår resultatet/analysen av
klassens/gruppens trygghetsenkät i samband med revidering, för
förändringar på individ-, grupp- och organisationsnivå i syfte att uppnå
förbättring.

Kamratstödjare uppmärksammar och stöttar de barn som blivit kränkta
genom frågor om hur de uppfattat situationen för att sedan lämna över till
trygghetsteam. De genomför även en liten teater i varje klass om hur de
kommer att agera och hjälpa de utsatta.
På lång sikt…

Samtal om förhållningssätt på arbetslag och andra gemensamma träffar för
att nå samsyn och förståelse. Ansvarig: Arbetslagsledare

Gemensamt arbetsmaterial/-sätt för att främja utvecklingen av social och
känslomässig kompetens hos barnen. Ansvarig: Rektor och arbetslagsledare

Alla klasser arbetar aktivt med likabehandlingsarbete, planering lämnas in
till rektor i början av terminen. Ansvarig:
Klasslärare/fritidspedagoger/förskollärare

Fadderverksamheten fortsätter under skolåret. Ansvarig:
Klasslärare/fritidspedagoger/förskollärare
Rutiner vid mobbingsituationer
Handlingsplan vid mobbingsituation
Denna handlingsplan används i situationer mellan barn-barn.
1. Aktuell trygghetsgrupp samlas:
a. Genomgång av fakta
b. Vad behöver vi veta mer?
c. Vem gör vad?
d. Tidsplan för det fortsatta arbetet
2. Elevhälsan informeras om ärendet
3. Samtal med den mobbade
4. Samtal med mobbaren/mobbarna (en i taget)
5. Information till föräldrarna
6. Uppföljningssamtal med den mobbade
7. Uppföljningssamtal med mobbaren/mobbarna
8. Återkoppling till föräldrarna
9. Punkterna 5-6-7 o.s.v.
Detta pågår tills läget är stabilt.
Budskap vid alla samtal:
1. Mobbningen skall upphöra
2. Mobbning syns
3. Detta kommer att följas upp
Dokumentation: Utsedd person i trygghetsgruppen dokumenterar. Denna
dokumentation sammanställs varje termin och förvaras i skolans arkiv.
Rapportering till Utbildningsnämnden angående aktuella mobbingärenden sker den
15 nov. och den 15 maj varje läsår.
Handlingsplan vid mobbningssituation
Denna handlingsplan används i situationer mellan vuxen-barn.
Om personal misstänks för trakasserier eller annan kränkande behandling av ett
barn eller en elev ansvarar rektor för utredning. Föräldrar kontaktas. Konkret plan
skrivs. Rektor informerar områdeschef.
Dokumentation: Rektor dokumenterar.
Handlingsplan vid mobbningssituation
Denna handlingsplan används i situationer mellan barn-vuxen.
Om personal blir trakasserad eller kränkt av barn eller elever ansvarar rektor för
utredning. Konkret plan skrivs. Föräldrar kontaktas.
Dokumentation: Rektor dokumenterar.
Handlingsplan vid mobbningssituation
Denna handlingsplan används i situationer mellan vuxen-vuxen.
Om personal blir trakasserad eller kränkt av annan vuxen ansvarar rektor för
utredning. Konkret plan skrivs.
Dokumentation: Rektor dokumenterar.
Utvärdering
Utvärdering med barn och elever
Individnivå: Trygghetsenkät genomförs under oktober och april månad
Gruppnivå: Utvärdering av årets mål, ”mitt ansvar som elev/fritidsbarn” och
”negativa handlingar” sker klassvis och på alla fritidsavdelningar i slutet av
vårterminen.
Kamratstödjare utvärderar planen inför revidering.
Ansvarig: Klasslärare, trygghetsteam, fritidspedagoger/förskollärare
Utvärdering med föräldrar
Organisationsnivå: Utvärdering och uppföljning av planen sker på föräldraråd
under höstterminen.
Ansvarig: Rektor.
Utvärdering med personal
Organisationsnivå: Utvärdering av planen görs i nov. inför revidering och i juni
månad. Då redogör vi hur vi arbetat med planen i personalgruppen och med
trygghetsenkätens analys/resultat. Redovisning, reflektion och åtgärder finns i det
systematiska kvalitetsarbetet 2015
Ansvarig: Rektor.
Kommunikation
För att presentera planen och förankra likabehandlingsarbetet hos elever, föräldrar
och personal genomförs följande:

Intensivt arbete i alla klasser/fritidsavdelningar med och genomgång av
planen i början av terminen (diskrimineringsgrunder). Fortsatt
likabehandlingsarbete under resten av året (klass-/grupp planeringar finns).

Information om diskrimineringslagen och vårt arbete med likabehandling
genomförs på höstens föräldramöte i förskoleklassen.

Höstens kartläggning presenteras på ett elevhälsomöte.

Skolans arbete för likabehandling, samt resultat från kartläggningen
presenteras på ett av höstens föräldrarådsmöte där föräldrar får möjlighet
att komma med synpunkter inför revideringen.

Trygghetsgruppen går igenom likabehandlingsplanen och resultat/analys av
kartläggning och enkät tillsammans med skolans två arbetslag inför
revideringen. Förslaget på ny plan behandlas av en arbetsgrupp bestående av
rektor och trygghetsgrupp. Den reviderade planen (förslag) presenteras och
antas på ett personalmöte där all personal deltar.

Föräldrafoldern delas ut efter höstens revidering och vid skolstart.

På dagordningen finns likabehandling som en fast punkt på arbetslag- och
elevhälsomöten.

Datum för genomförande av trygghetsenkät, revidering av plan, presentation
på föräldramöte/-råd och utvärdering/uppföljning finns utsatt i kalendariet.
Resurser

Tid avsätts för likabehandlingsarbete läsåret 2015: Trygghetsteamet träffas
1 tim./varannan vecka, ökad tid vid behov.

Adekvat litteratur och arbetsmaterial köps in efter behov/beslut

Pengar avsätts för fortbildning inom området.
Bilagor:
Näslundskolans Moln
Jag har en fin skola
Jag är rädd om den
Tack och förlåt
Två viktiga ord
Jag står för vad jag gör
Jag är mot andra som
jag vill att de ska
vara mot mig
Jag visar hänsyn
Jag är ärlig
Jag är en bra kompis
Liten som stor
– Alla är vi lika värdefulla
Jag passar tider
Jag vårdar mitt språk
Jag är artig och trevlig
Kartläggningsblankett
Aktuell händelse
Datum:
Ingen i skolan skall utsättas för diskriminering på grund av:
Kön
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Sexuell läggning
Funktionshinder
Annan kränkande behandling
Ålder
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Kartläggningen skall omfatta händelser under barnets hela vistelsetid i skolan.
1.
2.
3.
4.
1.
2.
3.
4.
Vad händer?
Var händer det?
När händer det?
Mellan vilka personer/vilka deltar?
(Markera diskrimineringsgrund)