Vägledning Godkännande och registrering av
Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: Ersätter: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support 2015-05-12 Innehåll 1 Inledning ......................................................................................................... 4 1.1 Syftet med vägledningen ......................................................................... 4 2 Livsmedelsföretag .......................................................................................... 5 2.1 Begreppet livsmedelsföretag ................................................................... 5 2.2 Begreppen viss kontinuitet och viss grad av organisation....................... 6 2.2.1 Kontinuitet ............................................................................................. 6 2.2.2 Organisation .......................................................................................... 7 3 Primärproduktion ......................................................................................... 9 3.1 Organisation och kontinuitet inom primärproduktionen ......................... 9 4 Gränsdragning mellan primärproduktionen och senare led................... 11 4.1 Gränsdragningar .................................................................................... 11 4.2 Leveranser av små mängder primärprodukter, vilt samt kött av vilt ..... 14 5 Livsmedelsföretagare .................................................................................. 18 5.1 Fysiska och juridiska personer .............................................................. 18 6 Livsmedelsanläggning ................................................................................. 19 7 Allmänt om registrering och godkännande .............................................. 23 7.1 Uppgifter som ska ingå i ansökan respektive anmälan.......................... 24 7.2 Betydande ändring ................................................................................. 25 7.3 Ägarbyte och nedläggning av anläggningar .......................................... 25 8 Registrering av anläggningar ..................................................................... 26 8.1 Anmälan och beslut om registrering...................................................... 27 8.2 Underrättelse om beslut ......................................................................... 29 8.3 Påbörjande av verksamhet ..................................................................... 30 8.4 Betydande ändring av registrerade anläggningar .................................. 30 8.5 Åtgärder vid bristande efterlevnad ........................................................ 31 8.6 Avregistrering av en anläggning ........................................................... 31 9 Godkännande av livsmedelsanläggningar och flytt av kontrollansvar mellan myndigheter ..................................................................................... 32 9.1 Fördelning av kontrollansvar mellan kommunala kontrollmyndigheter och Livsmedelsverket ............................................................................ 32 9.2 Ändring av verksamheten ...................................................................... 33 9.3 Ägarbyte ................................................................................................ 34 9.4 Styckning ............................................................................................... 35 9.5 Vilthanteringsanläggning ...................................................................... 37 10 Gränsdragningen mellan godkännande och registrering ........................ 38 10.1 Gränsdragningen mellan 852- och 853-anläggningar som hanterar livsmedel av animaliskt ursprung .......................................................... 38 10.2 Anläggningar som hanterar livsmedel av animaliskt ursprung för vilka det inte har fastställts särskilda krav ..................................................... 42 11 Kommentarer om vissa verksamheter....................................................... 43 11.1 Lagring av spannmål hos producenten .................................................. 43 11.2 Primärproduktion för användning inom privathushåll .......................... 43 11.3 Matlagning i det privata hushållet ......................................................... 43 11.4 Mobila lokaler ....................................................................................... 43 11.5 Transportföretag inom livsmedelskedjan .............................................. 44 11.6 Matmäklare, importörer och liknande verksamhet ................................ 44 11.7 Återtag av kött med försäljning direkt till konsument på gården .......... 45 11.8 Konkursbo ............................................................................................. 45 11.9 Hemtjänst och dagbarnvårdare .............................................................. 45 11.10 Automater ............................................................................................ 46 11.11 Tillverkning av snus och tuggtobak .................................................... 47 11.12 Dricksvatten- och gemensamhetsanläggningar ................................... 47 11.13 E-handel .............................................................................................. 48 11.14 Församlingshem, bygdegårdar och liknande ....................................... 49 1 Inledning 1.1 Syftet med vägledningen Livsmedelsverket vill med denna vägledning ge råd och stöd åt de myndigheter som prövar ärenden rörande godkännande och registrering. Vägledningen kan även ge stöd åt andra intressenter. Målsättningen är att på ett samlat ställe tillhandahålla information om regelverk och ansvarsfördelning. Vägledningens syfte är även att bidra till en likvärdig tillämpning av lagstiftningen. Vägledningar är inte rättsligt bindande, utan är exempel och rekommendationer som kan vara till hjälp vid tolkning och tillämpning av lagstiftningen. Vägledningen utesluter inte andra handlingssätt för att uppnå det resultat som avses med lagstiftningen. Tolkning av EU-rätt kan slutgiltigt endast göras av EU-domstolen. Svenska domstolars avgöranden är endast vägledande när det gäller nationella regler. I första hand är det Högsta förvaltningsdomstolens och Högsta domstolens avgöranden som är styrande, men även i vissa fall domar i lägre instanser. Eftersom denna vägledning är av övergripande karaktär kompletteras den av en rad andra vägledningar. Hänvisningar till dessa görs i texten. LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 4 2 Livsmedelsföretag Livsmedelslagstiftningen innehåller flera viktiga definitioner och begrepp som är centrala i frågan om godkännande och registrering. I detta avsnitt tas några av dessa definitioner och begrepp upp och förklaras lite mer ingående. 2.1 Begreppet livsmedelsföretag Livsmedelsföretag definieras som varje privat eller offentligt företag som med eller utan vinstsyfte bedriver någon av de verksamheter som hänger samman med alla stadier i livsmedelskedjan 1. Begreppet företag i livsmedelslagstiftningen används fristående från annan lagstiftning. ”Företag” behöver således inte ha samma innebörd i livsmedelslagstiftningen som i annan lagstiftning, t.ex. i skattelagstiftningen. En kontrollmyndighet kan därför bedöma att ett företag som är registrerat som livsmedelsverksamhet hos Bolagsverket eller Skatteverket ändå inte har sådan kontinuitet eller grad av organisation att verksamheten uppfyller kriterierna för livsmedelsföretag enligt livsmedelslagstiftningen. Se nedan under bl.a. 2.2. En privatperson som bereder livsmedel i sin privata bostad för regelbunden försäljning till allmänheten, kan bedömas vara ett livsmedelsföretag, även om det inte finns en sådan registrering hos Bolagsverket eller Skatteverket. Även företag som transporterar livsmedel inryms i definitionen, liksom företag som aldrig kommer i direkt kontakt med de livsmedel som säljs, t.ex. matmäklare. Verksamheter som inte inbegriper försäljning av livsmedel kan ändå omfattas av definitionen livsmedelsföretag. Exempel på detta är när livsmedel skänks bort till allmänheten i reklamsammanhang, utlottning av mat eller smakprovning. Därför används begreppet ”utsläppande på marknaden” 2. På samma sätt kan en verksamhet med uppfödning av livsmedelsproducerande djur betraktas som livsmedelsföretag om syftet med uppfödningen är att t.ex. köttet, mjölken eller äggen kommer att ingå i livsmedelskedjan. Aktiviteter för privat konsumtion omfattas inte av lagstiftningen. I definitionen av livsmedelsföretag anges ”… som med eller utan vinstsyfte …”. Det innebär att även en ideell organisation kan vara ett livsmedelsföretag. 1 Artikel 3.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav på livsmedelslagstiftning m.m. 2 Se artikel 3.8 i förordning (EG) nr 178/2002 LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 5 2.2 Begreppen viss kontinuitet och viss grad av organisation Av beaktandesatserna i hygienförordningen framgår att ett företag är en verksamhetsform som förutsätter viss kontinuitet och en viss grad av organisation 3. Uppfyller en verksamhet inte kraven på viss kontinuitet och en viss grad av organisation avseende sin livsmedelsverksamhet är det inte heller ett livsmedelsföretag. Om en verksamhet inte bedöms ha en viss grad av organisation, t.ex. bilverkstaden som ställer fram en kaffetermos och en kakburk till sina kunder, kan detta pågå kontinuerligt utan att verksamheten för den skull blir ett livsmedelsföretag. Observera att ett livsmedelsföretag som redan har en anläggning godkänd eller registrerad och som tillfälligt utökar sin verksamhet, t.ex. en restaurangägare som vid en festival även vill sätta upp ett restaurangtält, driver även den extra verksamheten inom ramen för sin verksamhet som livsmedelsföretagare. Kommissionen ger i sin vägledning till hygienförordningen exempel på verksamheter som inte omfattas av kraven i unionens hygienregler 4. Där nämns privatpersoner som ibland och i liten skala hanterar, bereder, förvarar eller serverar livsmedel. Sådana personer ska inte omfattas av reglerna eftersom de inte kan anses vara livsmedelsföretag. Livsmedelsverksamhet som bedrivs av ett redan befintligt livsmedelsföretag omfattas dock inte av detta undantag eftersom all livsmedelsverksamhet som bedrivs av ett livsmedelsföretag omfattas av unionsreglerna. 2.2.1 Kontinuitet Med viss kontinuitet avses en viss regelbundenhet och att det alltså inte är fråga om en tillfällig verksamhet. Kontinuitetsbegreppet är inte närmare definierat i lagstiftningen varför varje myndighet måste göra egna bedömningar från fall till fall om en viss verksamhet bedrivs med ”viss kontinuitet” eller inte. Att något sker med ”viss kontinuitet” innebär att det sker ”obrutet” och/eller ”sammanhängande”. Verksamhet som bedrivs med vissa avbrott, men ändå är återkommande, kan anses vara kontinuerlig. 3 Se beaktandesats 9 i Europaparlamentets och rådets nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien 4 Riktlinjer för tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 6 Generella riktlinjer för hur kriteriet ”viss kontinuitet” bör bedömas: • Om verksamheten sker sammanhängande bör kontinuitetsbegreppet vara uppfyllt efter tre till fyra dagar. • Kontinuitetsbegreppet kan också anses vara uppfyllt om livsmedel återkommande släpps ut på marknaden en till två dagar en gång i månaden, eller oftare. Den tid som verksamheten pågår omfattar inte bara själva saluhållandet, t.ex. servering eller försäljning, utan även vissa förberedelser som lagerhållning/förvaring och eventuell beredning om detta utförs av samma verksamhetsutövare. Om en verksamhet t.ex. lagerhåller livsmedel mer eller mindre permanent för att släppa ut dem på marknaden senare, bör detta bedömas som att en ”viss kontinuitet” föreligger, även om själva försäljningen inte sker oftare än ett par gånger om året. Säsongsverksamheter, t.ex. glassbarer, kräftfiske eller bärplockning som bedrivs kontinuerligt under en begränsad period, kan uppfylla kriteriet för viss kontinuitet. Verksamhet som en privatperson bedriver vid enstaka tillfällen kan däremot inte anses uppfylla kriteriet viss kontinuitet, t.ex. korvförsäljning vid en midsommarfest eller en julmarknad på en skola, även om dessa återkommer årligen. Verksamhet som bedrivs med viss kontinuitet men på ett flertal skilda platser i landet, t.ex. marknadsförsäljning, är åtminstone från kontinuitetssynpunkt ett livsmedelsföretag. Kontrollmyndigheten måste utgå från omständigheterna i varje enskilt fall och göra en bedömning om kontinuitetsbegreppet är uppfyllt. Det är i slutändan denna som gör gränsdragningen utifrån en helhetsbedömning. 2.2.2 Organisation Graden av organisation kan påverkas bl.a. av vilken typ av livsmedel som hanteras i verksamheten, om den riktar sig till känsliga konsumentgrupper samt vilken omfattning verksamheten har. Följande kriterier bör tas med i bedömningen av om en verksamhet har en ”viss organisation” eller inte: 1 Hanteringens art och omfattning: hänsyn behöver tas till de hygieniska risker som verksamheten medför. Verksamheter som hanterar livsmedel som förknippas med låga risker kräver ofta låg grad av organisation. En komplex verksamhet som hanterar ett större utbud av livsmedel samt livsmedel som förknippas med hög risk kräver mer av den som är ansvarig. Följden blir att det oftast krävs mer organisation. LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 7 När livsmedel hanteras vid större tillställningar som riktar sig till allmänheten krävs mer organisation än om hanteringen sker i begränsad omfattning för en mindre krets av konsumenter. 2 Känsliga konsumentgrupper: om livsmedel hanteras och erbjuds till känsliga konsumentgrupper kan det bidra till att organisationskriteriet uppfylls snabbare eftersom kraven ökar på utövaren och därmed också behovet av ett mer organiserat arbete (organisation). Till känsliga konsumentgrupper räknas bl.a. barn under 5 år, personer med nedsatt immunförsvar (t.ex. patienter på sjukhus, personer boende i äldreboenden, gravida) samt personer med livsmedelsrelaterad allergi eller annan överkänslighet mot livsmedel. 3 Det finns en ordnad verksamhet: t.ex. att vissa utrymmen iordningställts. Om verksamheten bedrivs i särskilt iordningsställda utrymmen, lokaler eller motsvarande används bör även kravet på viss grad av organisation vara uppfyllt. 4 Antal personer sysselsatta i verksamheten: om flera personer hålls sysselsatta med livsmedelshanteringen så bör kriteriet ”viss grad av organisation” också anses vara uppfyllt. Eventuella anställningsförhållanden är inte av betydelse. Om flera personer deltar i verksamheten så ställer det bl.a. större krav på styrning och ledarskap varför också förutsättningarna för ”viss grad av organisation” lättare uppfylls. För mer information om primärproduktionen, se avsnitt 3 och 4. LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 8 3 Primärproduktion 3.1 Organisation och kontinuitet inom primärproduktionen För verksamheter i primärproduktionen är kontinuitetskriteriet i regel uppfyllt, t.ex. vid uppfödning av livsmedelsproducerande djur, mjölk- och äggproduktion, biodling, odling av vegetabilier eller regelbundet upptag av musslor. Graden av organisation kan däremot variera beroende av t.ex. vilket djurslag som hålls, produktionssystem och antalet djur, vilken eller vilka primärprodukter som produceras, produktionsvolym och antal sysselsatta i verksamheten. Om en verksamhet inte bedöms ha en viss grad av organisation, t.ex. en person som håller några får eller getter för sommarbete, en djurägare som föder upp ett fåtal djur för slakt och konsumtion utanför det egna hushållet, en person som har en liten fiskodling eller kräftodling eller en äggproducent som håller ett begränsat antal fjäderfän för äggproduktion, kan detta pågå kontinuerligt utan att verksamheten för den skull kan betraktas som ett livsmedelsföretag. På samma sätt kan t.ex. fiske av vildfångad fisk eller upptag av vilda musslor ske regelbundet men i en sådan begränsad omfattning att verksamheten inte betraktas som livsmedelsföretag. Vid mjölkproduktion bedöms organisationskriteriet alltid vara uppfyllt eftersom verksamheten bl.a. ställer krav på mjölkningsutrustningen, kylning av mjölken och mikrobiologiska kriterier för den obehandlade mjölken, förutsatt att mjölken levereras utanför producentens eget hushåll. Många livsmedelsföretag i primärproduktionen levererar sina primärprodukter direkt till konsumenter t.ex. genom enklare gårdsförsäljning eller direkt till lokala detaljhandelsanläggningar som i sin tur levererar produkterna direkt till konsumenter. Försäljningen direkt till konsumenter och, med vissa undantag, leveransen till en annan anläggning är inte primärproduktion utan tillhör ledet efter primärproduktionen. Under vissa förutsättningar behöver denna verksamhet, dvs. direktförsäljningen eller transporten, inte vara registrerad hos kommunen. En förutsättning är t.ex. att det enbart rör sig om försäljning eller leverans av ”små mängder” primärprodukter. Mer om detta beskrivs i avsnitt 4.2. Gränsen för vad som kan anses vara små mängder primärprodukter ska inte förväxlas med frågan om en verksamhet är ett livsmedelsföretag i primärproduktionen och därför ska vara registrerad. Normalt sett uppfylls kriterierna om organisation och kontinuitet i primärproduktionen redan då producenten har en ganska begränsad produktion av en eller flera olika primärprodukter (se andra och tredje stycket ovan). LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 9 Denna vägledning kan komma att kompletteras med ytterligare vägledning avseende primärproduktionen specifikt. Beträffande biodling och jakt finns närmare information om registrering i vägledningarna om honung – registrering, märkning, import samt producenters leveranser av honung och andra produkter från biodling respektive jägares direkta leveranser av små mängder vilt och kött av vilt. Se även bilaga 2 för exempel. LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 10 4 Gränsdragning mellan primärproduktionen och senare led 4.1 Gränsdragningar Gränsdragningen mellan vilka aktiviteter som hör till primärproduktion respektive senare led i livsmedelskedjan avgör vilka hygienregler som är tillämpliga och om det är länsstyrelsen eller den kommunala nämnden är behörig myndighet att utöva kontroll. I vissa fall kan det vara svårt att avgöra var denna skiljelinje går. Produkter på primärproduktionsnivå är ofta föremål för behandling som t.ex. leder till en bättre presentation av dem. Exempel på detta är tvättning, ansning och sortering av frukt och grönsaker, torkning av spannmål på gården, slakt och rensning av fisk eller nedläggning och urtagning av vilt. Dessa behandlingar ses som normala rutinåtgärder på primärproduktionsnivå. Transport av vegetabilier, fisk, vilt och produktionsdjur sker också på primärproduktionsnivå och dessa inkluderas inom begreppet primärproduktion förutsatt att det är primärproducenten själv som utför transporterna. Bearbetning av produkter på gården, till exempel vid tillverkning av ost, framställning av juice av frukt, tillverkning av saft eller sylt, tillverkning av produkter där honung ingår som en ingrediens och rökning av fisk är exempel på verksamheter som inte inkluderas i begreppet primärproduktion. Sådana verksamheter omfattas därför av ytterligare hygienkrav som följer av hygienförordningen 5. När det gäller livsmedel av animaliskt ursprung ska de särskilda bestämmelserna i förordningen om animaliska livsmedel också följas. Vissa gårdar bedriver verksamheter som omfattar både primärproduktion och annan beredning eller bearbetning av livsmedel. I de flesta fall är avgränsningen mellan primärproduktion och produktion i senare led tydlig, t.ex. mellan mjölkproduktion och gårdsmejeri, odling och gårdsbutik eller kvarn. Odling av växtprodukter, uppfödning av livsmedelsproducerande djur eller produktion av t.ex. mjölk och ägg betraktas som primärproduktion och ska registreras hos länsstyrelsen om kriterierna för livsmedelsföretag är uppfyllda. Problem med gränsdragningen mellan primärproduktion och ledet efter primärproduktionen kan uppstå om den huvudsakliga verksamheten inom primärproduktionen har inslag av bearbetning eller omvänt att en livsmedelsanläggning i ledet efter primärproduktionen har inslag av verksamhet på primärproduktionsnivå. Ett exempel på det är ett café som på gården odlar frukt och grönsaker som används i caféet. Varje verksamhet ska då registreras var för sig av kommunen respektive länsstyrelsen om kriterierna om organisation och kontinuitet är uppfyllda. Ytterligare exempel finns nedan. 5 Se bilaga II till förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 11 För att myndigheten ska kunna planera kontrollen bör det framgå av registreringsbeslutet vilka aktiviteter verksamheten innefattar och omfattningen av de olika aktiviteterna. Det bör även framgå om primärproducenten levererar små mängder primärprodukter direkt till konsumenter eller till lokala detaljhandelsanläggningar som levererar direkt till konsumenter. Ändras verksamhetens inriktning eller omfattning kan ett nytt beslut om kontrollansvar behöva fattas och ny riskklassificering behöva göras. Ibland kan länsstyrelsen och kommunen eller Livsmedelsverket behöva samråda när det gäller registreringarna och samarbeta när det gäller kontrollen. Det kan t.ex. vara rationellt att samordna kontrollen av odlingen och gårdscaféet eller mjölkproduktionen och gårdsmejeriet. Nedan ges några exempel på gränsdragning mellan primärproduktion och senare led. Exempel 1 En grönsaksodling med tillhörande grönsakspackeri där både egenproducerade grönsaker och inköpta grönsaker förpackas. Verksamheten omfattar två anläggningar. Odlingen ska vara registrerad hos länsstyrelsen. Grönsakspackeriet ska vara registrerat hos kommunal kontrollmyndighet eftersom företagaren hanterar både egenproducerade primärprodukter och inköpta primärprodukter. Den sammantagna verksamheten i packeriet omfattas därmed inte av primärproduktionsbegreppet. När det gäller produkter av vegetabiliskt ursprung, fiskeriprodukter och vilt ska de allmänna hygienreglerna för primärproduktion tillämpas vid transportverksamhet från produktionsplatsen till en anläggning, förutsatt att det är producenten själv som utför transporten och den enbart omfattar egenproducerade primärprodukter vars natur inte väsentligt har ändrats 6. Exempel 2 Spannmål transporteras tillfälligt till en gemensam förvaringsplatta som används av flera bönder för samling, omlastning och vidare transport till en siloanläggning eller kvarn. Vid plattan sker ingen bearbetning av spannmålen. Verksamheten kan därför anses omfattas av begreppet ”transportverksamhet” inom primärproduktionen. Spannmålsplattor används i regel bara kortvarigt vid enstaka tillfällen under odlingssäsongen. Dessa verksamheter bedöms ha en mycket liten risk även om stora spannmålsvolymer kan lagras tillfälligt vid plattan. Verksamheten bedöms i normalfallet inte uppfylla kriterierna för livsmedelsföretag men undantag kan finnas. Verk- 6 Se bilaga I, del AI, punkt 1c i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 12 samheter som inte är livsmedelsföretag ska dock alltid följa bestämmelserna om säkra livsmedel 7. Om en sådan verksamhet ändå kan betraktas som ett livsmedelsföretag ska den vara registrerad hos länsstyrelsen. En silo för lagring av obearbetad spannmål under en längre tid kan vara ett livsmedelsföretag inom primärproduktionen om kriterierna för viss kontinuitet och viss grad av organisation är uppfyllda. En siloanläggning med mottagning, rensning, torkning, lagring och uttransport av spannmål som tar emot spannmål från andra bönder utgör däremot inte primärproduktion och den ska därmed registreras och kontrolleras av kommunen. Ett företag som köper upp spannmål av primärproducenten och väljer att lagra spannmålen på säljarens gård under en kortare eller längre tid betraktas inte som primärproducent och ska därför registreras hos kommunen. Den tillfälliga lagringsplatsen ska betraktas som en enhet i livsmedelsföretaget och ska vara föremål för offentlig kontroll och platsen ska uppges för myndigheten. Exempel 3 Bär eller svamp som plockas i skogen och transporteras till en tillfällig insamlingsplats inför omlastning till en grossist, butik etc. kan anses omfattas av begreppet ”transportverksamhet” inom primärproduktionen eller vara en anläggning i ledet efter primärproduktionen Plockning av bär och svamp samt transport till en anläggning är vanligen primärproduktion. Den som levererar bär eller svamp till en insamlingsplats kan göra det i egenskap av privatperson men kan också ha en sådan omfattande verksamhet att kriterierna för livsmedelsföretag är uppfyllda. Primärproducenten ska i så fall vara registrerad hos länsstyrelsen. Transporterar primärproducenten själv bären eller svampen vidare från uppsamlingsplatsen till en anläggning kan insamlingsplatsen vara anses en del i transportledet i primärproduktionen. Om insamlingsplatsen används kortvarigt, vid enstaka tillfällen och för begränsade volymer eller ett iordningsställt utrymme saknas kommer i normalfallet verksamheten inte uppfylla kriterierna för ett livsmedelsföretag. Undantag kan dock finnas. Om bär- eller svampplockaren säljer sina primärprodukter till ett företag i ledet efter primärproduktionen och detta företag ansvarar för insamlingsplatsen ligger kontrollansvaret för anläggningen på kommunen. Om en separat transportör transporterar bären och svampen från insamlingsplatsen och vidare till en anläggning ska transportören betraktas som ett livsmedelsföretag som ska vara registrerat hos kommunen. 7 Artikel 14 i förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning m.m. LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 13 Eventuell förädling av bären utgör inte primärproduktion. Sådana verksamheter ska vara registrerade hos kommunen. 4.2 Leveranser av små mängder primärprodukter, vilt samt kött av vilt Huvudregeln är att livsmedelsanläggningar ska vara registrerade eller godkända och följa relevanta krav i livsmedelslagstiftningen. Livsmedelsanläggningar i primärproduktionen ska vara registrerade eller godkända hos länsstyrelsen och verksamheter i leden efter primärproduktionen ska vara registrerade eller godkända hos den kommunala kontrollmyndigheten eller hos Livsmedelsverket. Försäljning av till exempel primärprodukter direkt till konsumenter tillhör ledet efter primärproduktionen. Försäljning i en gårdsbutik eller i ett gårdscafé tillhör också ledet efter primärproduktionen. När en registrerad livsmedelsföretagare i primärproduktionen eller en jägare levererar (säljer, överlåter eller skänker bort) små mängder egenproducerade primärprodukter, vilt eller kött av vilt • • direkt till konsument, eller till lokala detaljhandelsanläggningar (t.ex. livsmedelsbutiker, marknadsstånd, mobila anläggningar eller restauranger) som levererar direkt till konsumenter. ska de allmänna hygienreglerna i förordning (EG) nr 852/2004 och de särskilda hygienreglerna för livsmedel av animaliskt ursprung i förordning (EG) nr 853/2004 inte tillämpas Detta framgår av artikel 1.2.c i förordning (EG) nr 852/2004 och artikel 1.3.c i förordning (EG) nr 853/2004. Varje medlemsland ska istället utarbeta nationella regler för sådana leveranser. Regler om detta finns i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien. Reglerna innebär i de allra flesta fall att en registrerad primärproducent inte behöver registrera sin försäljnings- eller leveransverksamhet (leverans från gården exempelvis till en lokal butik) hos kommunen. Följande förutsättningar måste dock vara uppfyllda för att verksamheten ska omfattas av undantagen: • att det endast är ”små mängder” som levereras • att det endast är primärproducentens egna primärprodukter som levereras, vilt eller kött från vilt som jägaren själv har skjutit • att leveranserna endast sker bara till ”lokala” detaljhandelsanläggningar • att det är primärproducenten eller jägaren själv som utför leveransen och • att leveranserna endast sker direkt till konsumenter eller till lokala detaljhandelsanläggningar som i sin tur levererar (säljer eller serverar) direkt till konsumenter. LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 14 Bestämmelserna om lättnader från de allmänna och specifika kraven i livsmedelslagstiftningen har tillkommit för att underlätta för primärproducenterna att sälja sina produkter i närområdet. Vad ”små mängder” är, ”lokala” detaljhandelsanläggningar samt vilka hygienkrav och andra krav som ska gälla vid sådana leveranser framgår av den ändring av föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien som kommer att träda i kraft under hösten 2015. Föreskrifterna omfattar i första hand bestämmelser om leveranser av små mängder animaliska primärprodukter, vilt, kött av vilt samt små mängder kött från fjäderfä och hardjur som slaktats på primärproducentens gård. Undantagen från förordningarna (EG) nr 852/2004 och 853/2004 innebär att en registrerad primärproducent som levererar, serverar, säljer, överlåter eller sänker bort små mängder egenproducerade primärprodukter direkt till konsumenter eller till lokala butiker, caféer, restauranger etc. inte behöver registrera denna verksamhet som en särskild livsmedelsanläggning i ledet efter primärproduktionen, dvs. hos kommunen. En förutsättning är dock att det är primärproducenten själv som utför leveransen/försäljningen. Den kommunala kontrollmyndigheten ansvarar för att ta ställning till om leverans- eller försäljningsverksamheten uppfyller kriterierna för att kunna omfattas av undantagen. Kommer kommunen fram till att undantagen är uppfyllda räcker det att verksamheten är registrerad hos länsstyrelsen som livsmedelsföretag i primärproduktionen. Kommunen bör informera länsstyrelsen om sitt ställningstagande, så att länsstyrelsen känner till verksamheten och kan bedriva en effektiv kontroll. Länsstyrelsen ansvarar enligt livsmedelsförordningen för kontrollen av primärproducenter av livsmedel (23 och 25 §§ i livsmedelsförordningen (2006:813)). Eftersom länsstyrelsen ansvarar för kontroll av primärproducenter innebär det att länsstyrelsen också ansvarar för att kontrollera att en primärproducent lever upp till de nationella reglerna när denne levererar sina produkter direkt till konsumenter eller till lokala detaljhandelsanläggningar. Länsstyrelsen ansvarar med andra ord för kontrollen både på primärproduktionsplatsen och när primärproducenten säljer små mängder av sina produkter direkt till konsumenter eller levererar dem till en lokal detaljhandelsanläggning. Observera att en primärproducent som levererar små mängder av flera olika sorters primärprodukter kan betraktas som ett livsmedelsföretag i ledet efter primärproduktionen om den sammantagna verksamhetens omfattning, art och komplexitet uppfyller kriterierna för livsmedelsföretag, till exempel vid försäljning av flera olika primärprodukter i en gårdsbutik, en tillfällig anläggning som har en fast uppställningsplats under en avgränsad period eller i ett mobilt stånd på en marknadsplats. Anläggningen ska då vara registrerad hos den kommunala kontrollmyndigheten. Sådana verksamheter ska uppfylla samtliga relevanta regler i hygienförordningarna och omfattas inte av undantagen. LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 15 Exempel 1 En biodlare är registrerad hos länsstyrelsen som livsmedelsföretag med primärproduktion. Biodlaren säljer egenproducerad honung på olika marknadsplatser varje sommar. Den totala kvantiteten understiger årligen ”små mängder”. Eftersom gränsen för ”små mängder” inte överskrids kan försäljningen bedrivas utan att den behöver vara registrerad som en anläggning hos kommunen. Biodlaren ska i samband med försäljningen av honung bland annat följa de nya nationella reglerna i LIVSFS 2005:20 så snart de träder ikraft. Tillsvidare bör vägledningen om Honung – registrering, märkning, import och producenters direkta leveranser av små mängder honung och andra produkter från biodling följas. http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/produktion-handelkontroll/vagledningarExempel 2 En primärproducent som är registrerad hos länsstyrelsen säljer ”små mängder” egenproducerad honung samt ett antal andra egenproducerade primärprodukter på den lokala torgmarknaden. Honung och andra primärprodukterna säljs även hemma på producentens gård. Den totala mängden försåld honung och övriga primärprodukter understiger ”små mängder”. Den totala mängden försåld honung och övriga primärprodukter understiger ”små mängder”. Kommunen gör dock bedömningen att den sammantagna försäljningen på torget och på gården har en sådan organisation och kontinuitet att försäljningsverksamheten ska vara registrerad hos kommunen. Företagaren ska vid försäljningen följa samtliga relevanta bestämmelser i EUlagstiftningen och i nationell lagstiftning. Länsstyrelsen ansvarar för registrering och kontrollen av primärproducenten och primärproduktionen medan kommunen ansvarar för registrering och livsmedelskontroll av torgförsäljningen och försäljningen på gården. LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 16 Exempel 3 En äggproducent (hönsägg) är registrerad hos länsstyrelsen som livsmedelsföretag med primärproduktion. Äggproducenten säljer större delen av sina egenproducerade ägg till ett godkänt äggpackeri, men dessutom ”små mängder” ägg till konsumenter hemma på producentens gård samt på den lokala torgmarknaden. Den totala mängden ägg som säljs direkt till konsument understiger ”små mängder”. Eftersom gränsen för ”små mängder” inte överskrids kan försäljningen direkt till konsument bedrivas utan att den behöver vara registrerad som en anläggning hos kommunen. Äggproducenten ska i samband med försäljningen av hönsägg bland annat följa de nationella reglerna om ägg och hönsägg i LIVSFS 2005:20. Hönsägg som säljs till detaljhandeln omfattas inte av undantaget för försäljning av ”små mängder” utan ska kvalitetssorteras, packas och märkas vid ett godkänt äggpackeri. Exempel 4 En vaktelproducent är registrerad hos länsstyrelsen som livsmedelsföretag med primärproduktion. Producenten säljer sina egenproducerade vaktelägg, och ibland också egenuppfödda vaktlar slaktade på producentens gård, till en lokal restaurang. Den totala mängden ägg respektive vaktlar som säljs till restaurangen understiger ”små mängder”. Eftersom gränsen för ”små mängder” inte överskrids kan försäljningen bedrivas utan att den behöver vara registrerad som en anläggning hos kommunen. Producenten ska i samband med försäljningen av vaktlar och vaktelägg bland annat följa de nationella reglerna i LIVSFS 2005:20. Slakten av vaktlar kan vara föremål för registrering och kommunen bör alltid göra en separat bedömning av detta. Se även bilaga 2 för exempel. LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 17 5 Livsmedelsföretagare 5.1 Fysiska och juridiska personer I juridiska sammanhang görs det skillnad mellan fysiska och juridiska personer. En fysisk person är en människa och en juridisk person någon form av association, t.ex. ett aktiebolag (AB) eller handelsbolag (HB). Gemensamt för fysiska och juridiska personer är de har förmågan att ha legala rättigheter och skyldigheter t.ex. genom att kunna ingå avtal, låna pengar, etc. (vanligen kallat rättshandlingsförmåga). En fysisk person, t.ex. den som har en enskild firma, kan rättshandla för egen räkning. Juridiska personer måste utse ett eller flera ombud som behöriga att rättshandla för den juridiska personens räkning. Sådana ombud kallas vanligen behöriga firmatecknare. Som huvudregel kan alltså endast behörig firmatecknare ådra den juridiska personens skyldigheter, t.ex. genom att ansöka om godkännande av livsmedelsanläggning. Möjligheten att rättshandla är inskränkt för vissa fysiska personer, exempelvis minderåriga. Det samma gäller för juridiska personer som försatts i konkurs. För frågor rörande juridiska personer hänvisas till Bolagsverket och Skatteverket. LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 18 6 Livsmedelsanläggning En anläggning definieras i hygienförordningen som ”varje enhet i ett livsmedelsföretag” 8. Begreppet anläggning är centralt, eftersom det är anläggningen som ska registreras respektive godkännas. Det är därför viktigt att bl.a. precisera en specifik anläggnings geografiska belägenhet i t.ex. en registrering. Flera faktorer spelar in vid bedömningen om det är fråga om en anläggning eller flera: • • • • Vem/vilka är livsmedelsföretagare Vilken verksamhet bedrivs ”Platsen” Vilken myndighet som är kontrollmyndighet Exempel: • Två olika livsmedelsföretagare som bedriver verksamhet på samma plats innebär två anläggningar. • En livsmedelsföretagare som bedriver två olika verksamheter på samma plats innebär i regel två anläggningar om det ena är en primärproduktionsanläggning och den andra verksamheten är i ledet efter primärproduktionen. Det kan t.ex. en jordgubbsodlare som även driver en gårdsbutik eller kafé. • En livsmedelsföretagare som bedriver verksamhet på två geografiskt skilda platser innebär oftast två anläggningar. I vissa fall kan verksamheterna ses som en anläggning och föras samman i en registrering. Det gäller t.ex. om den ena delen av verksamheten är en mobil lokal. Ett exempel inom primärproduktionen kan vara om verksamheten omfattar flera intill- eller näraliggande produktionsplatser men som har olika produktionsplatsnummer. En livsmedelsanläggning som tillfälligt utökar sin verksamhet, t.ex. en restaurang som vid en festival sätter upp ett restaurangtält, kan fortfarande ses som en anläggning. Det är inte alltid nödvändigt att registrera den tillfälliga verksamheten separat. Däremot kan livsmedelsföretagaren behöva informera sin kontrollmyndighet om den tillfälliga verksamheten eftersom livsmedelsföretagaren ska se till att den behöriga myndigheten alltid har aktuell information om anläggningar 9. Det finns inte givet svar på frågan om vad som är ”samma plats” utan det måste 8 9 Artikel 2.1.c) i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien Artikel 6.2 i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 19 bedömas från fall till fall. Avgörande kan vara om verksamheten sker i samma lokal, byggnad, fastighet eller närliggande på annat sätt. Det verksamhetsmässiga sambandet kan också påverka vad som kan betraktas som ”samma plats”. I primärproduktionen går anläggningsbegreppet inte att tillämpa på alla typer av verksamheter. Exempel på sådana verksamheter är jakt, fiske och insamling av vilda produkter, t.ex. bär, svamp eller musslor. Platsen för verksamheten jämställs då med den plats där primärproducenten har sin huvudsakliga verksamhet. Tabell 1: Exempel på hur anläggningsbegreppet kan tolkas. Om inget annat anges bedrivs verksamheterna i exemplen av samma företagare. Det kan förekomma situationer där avsteg från exemplen är lämpliga. Verksamhet Bedömning och ev. kommentar 1 En fruktodlare med ett enklare En anläggning, om paketeringen bara omfattar hela pripackeri där de egna primärproduk- märprodukter och faller inom ramen för primärproduktterna paketeras ion och därmed sammanhängande verksamhet 10 2 En markägare som arrenderar ut delar av sin mark till en grönsaksodlare En anläggning om marken enbart utnyttjas av grönsaksodlaren. Två anläggningar om markägaren också bedriver egen livsmedelsproduktion på marken, t.ex. vid växelodling 3 En spannmålsodlare med en silo som används av grannen för lagring av dennes spannmål Två anläggningar eftersom det är flera livsmedelsföretagare, dvs. spannmålsodlingen som är en anläggning i primärproduktionen och siloanläggningen som grannen använder. Siloanläggningen tillhör ledet efter primärproduktionen eftersom den inte ligger i anslutning till grannen odling och inte är hantering på produktionsplatsen. 4 En mjölkproducent med ett gårdsmejeri Två anläggningar 5 6 7 En fiskare som levererar vildfångad fisk till sitt eget fiskrökeri där försäljning sker direkt till konsumenter Integrerad grisproduktion med suggor på en fastighet och slaktsvinen på en annan fastighet Lager med transportfordon som transporterar livsmedel En i primärproduktionen (mjölkproduktion) och en i ledet efter primärproduktionen (gårdsmejeri) Två anläggningar En i primärproduktionen (fiske) och en i ledet efter primärproduktionen (fiskrökeriet) En anläggning om all verksamhet bedrivs i samma företag, annars två anläggningar. Om verksamheten är registrerad som en anläggning bör båda produktionsplatsnumren framgå av registreringen. En anläggning 10 Riktlinjer för tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien. LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 20 Verksamhet Bedömning och ev. kommentar 8 En anläggning 9 Transportföretag med flera fordon som transporterar livsmedel Centralkök på sjukhus med flera serveringskök på avdelningar då alla dessa ligger inom samma område 10 Livsmedelsbutik med manuell fiskdisk som drivs av annan företagare. 11 Livsmedelsindustri med flera byggnader inom samma område som är delar av en och samma verksamhet 12 Två livsmedelsföretag som delar på hela eller delar av en lokal 13 Livsmedelsindustri med kyllager på annan plats 14 Bageri med försäljningsvagn som ställs upp för försäljning av livsmedel, t.ex. på marknader 15 Restaurang/annan verksamhet med egen vattentäkt i anslutning till verksamheten 16 Restaurang/annan verksamhet som har egen vattentäkt som också försörjer andra med dricksvatten. 17 Livsmedelsindustri som tar sitt vatten från en enskild vattentäkt som drivs av annan företagare 18 Vattenverk och tillhörande distributionsanläggning (Samma livsmedelsföretagare för båda) 19 Fyra vattenverk med blandvatten (dricksvattnet kommer från alla fyra vattenverk) i distributionsanläggningen 20 Ett vattenverk som levererar dricksvatten genom en distributionsanläggning som en annan livsmedelsföretagare ansvarar för LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support En anläggning om serveringsköken endast serverar färdiglagad mat. Om serveringsköken bedriver någon typ av egen produktion kan de bedömas som egna anläggningar beroende av omfattning Två anläggningar eftersom det är två olika livsmedelsföretagare En anläggning om all verksamhet drivs av en och samma företagare Två anläggningar Två anläggningar En anläggning (under förutsättning att kontrollmyndigheten har möjlighet att åtminstone vid något tillfälle utföra kontroll på den mobila enheten när den är i drift)- se även avsnitt 10.4 Två anläggningar(kräver endast en registrering) Två anläggningar Två anläggningar En anläggning Varje vattenverk bör registreras separat. Registreringen av distributionsanläggningen kan dock ingå i "huvudvattenverkets" registrering Två anläggningar Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 21 Ett registrerings- eller godkännandebeslut omfattar endast en livsmedelsanläggning. Detta innebär att varje anläggning som en livsmedelsföretagare ansvarar för måste vara registrerad eller godkänd och känd av kontrollmyndigheten. Detta även om företaget delar utrymmen som t.ex. produktionsutrymmen, omklädningsutrymmen eller lager med andra företagare. LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 22 7 Allmänt om registrering och godkännande Livsmedelsföretagare har en skyldighet att informera behörig kontrollmyndighet om alla livsmedelsanläggningar som företagaren ansvarar för så anläggningarna kan registreras eller godkännas 11. Motsvarande gäller även för anläggningar som producerar dricksvatten eller som bereder, behandlar eller bearbetar snus och tuggtobak 12. I vissa fall kan det vara enklare att föra in kompletterande uppgifter i samma registrering som huvudverksamheten, t.ex. om en verksamhetsutövare, utöver huvudverksamheten, har en eller flera mobila lokaler eller om en befintlig livsmedelsanläggning t.ex. en livsmedelsbutik, tillfälligt under en till två dagar ska medverka vid en marknad. En separat registrering för den tillfälliga verksamheten behöver då inte göras. I ett sådant fall räcker det att livsmedelsföretagaren informerar myndigheten som gör en notering om den tillfälliga verksamheten/enheten. Om den tillfälliga verksamheten bedrivs i en mobil lokal som kommer att vara verksam i en annan kommun eller i ett annat län än där huvudanläggningen finns så måste dock myndigheten utfärda ett bevis på att den mobila lokalen är registrerad eller ingår i ett godkännande. Det är alltid livsmedelsföretagarens ansvar att ta reda på om anläggningen omfattas av krav på godkännande eller registrering. Livsmedel får inte släppas ut på marknaden från en anläggning innan registrering skett eller beslut om godkännande fattats 13 14 15. Den huvudsakliga skillnaden mellan ett godkännande och en registrering är att vid godkännande granskas anläggningen vid minst ett kontrollbesök på plats innan livsmedel tillåts släppas ut på marknaden från anläggningen. Vid registrering utförs denna granskning vid den första offentliga kontrollen på plats efter det att verksamheten har startat. En verksamhet får påbörjas två veckor efter det att anmälan om registrering kommit in till kontrollmyndigheten. Om kontrollmyndigheten registrerar anläggningen innan dessa två veckor gått, får verksamheten starta när registreringen är utförd. Om en anläggning inte är registrerad eller godkänd, men borde vara det, kan myndigheten fatta beslut om att förbjuda fortsatt verksamhet. Detta gäller även primärproduktionsanläggningar som startade sin verksamhet innan bestämmelserna om registrering infördes i lagstiftningen. 11 Artikel 6.2-3 i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien Se 7 § Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien samt 3 § Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:21) om offentlig kontroll av livsmedel 13 Artikel 4 i förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung 14 Artikel 6.2 i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien 15 Se 13 § Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien 12 LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 23 Livsmedelsföretagare som bedriver verksamhet i en mobil anläggning ska vid kontroll kunna visa för kontrollmyndigheten att den verksamhet som bedrivs har registrerats eller godkänts. 7.1 Uppgifter som ska ingå i ansökan respektive anmälan Livsmedelsverket får meddela föreskrifter om godkännande och registrering av anläggningar 16. En kommunal eller regional kontrollmyndighet har däremot inte rätt att meddela egna bestämmelser om hur anmälnings- och godkännandeförfarandet ska gå till. Kontrollmyndigheterna kan dock ta fram egna blanketter eller e-tjänster för registrering eller godkännande som underlättar registreringen eller en ansökan om godkännande genom att det t.ex. blir lätt för företagaren att beskriva verksamhetens art och omfattning. Regler för hur bl.a. registreringsförfarandet ska gå till finns i hygienföreskriften 17. Av föreskriften framgår det även vilka uppgifter en ansökan respektive en anmälan ska innehålla 18. En anmälan om registrering av en livsmedelsanläggning ska innehålla uppgifter om företaget och dess lokal samt om verksamhetens art och omfattning. Det behöver också framgå om verksamheten är tillfällig och hur länge anläggningen då ska vara registrerad. Uppgifterna behövs för att myndigheten ska kunna riskklassa anläggningen och planera kontrollen. Anmälan om registrering av anläggningar i primärproduktionen bör även innehålla uppgifter om vad företagaren bedömer är dess huvudsakliga verksamhet och vilka övriga verksamheter i primärproduktionen som bedrivs. Huvudsaklig verksamhet kan t.ex. vara mjölkproduktion och övriga verksamheter spannmålsproduktion och biodling. Anmälan bör även innehålla uppgifter om omfattningen av de olika verksamheterna. Av länsstyrelsens registrering bör även framgå om primärproducenten levererar små mängder primärprodukter direkt till konsumenter eller till lokala detaljhandelsanläggningar som levererar direkt till konsumenter, enlig reglerna i LIVSFS 2005:20. Se även bilaga 2 för exempel. Vid kontroll av redan registrerade eller godkända anläggningar kan kontrollmyndigheten med stöd av livsmedelslagen 19 begära att få upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för kontrollen. Livsmedelsverket anser att en kontrollmyndighet endast ska begära att få ta del av handlingar som t.ex. ritning eller 16 Se 12 och 13 §§ livsmedelsförordningen (2006:813) Se 8 - 13 §§ Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien 18 Se 9 och 12 §§ Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien 19 Se 20 § livsmedelslagen (2006:814) 17 LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 24 skriftliga rutiner om myndigheten efter ett besök på plats fortfarande anser att det är nödvändigt. 7.2 Betydande ändring Livsmedelsföretagare är skyldiga att upplysa kontrollmyndigheten om betydande ändringar i verksamheten eller om verksamheten upphör 20. Motsvarande gäller även för anläggningar som producerar dricksvatten eller som bereder, behandlar eller bearbetar snus och tuggtobak 21. Med betydande ändringar avses t.ex. ombyggnationer, större förändringar i sortiment eller tillverkningssätt, utökad verksamhet med mobil lokal, nya processer och större förändringar i produktionsvolym som påverkar vilka krav ställs på verksamheten. 7.3 Ägarbyte och nedläggning av anläggningar Ett godkännande eller en registrering är knuten till en livsmedelsföretagare. Det får bl.a. som följd att en annan livsmedelsföretagare inte kan driva en verksamhet utifrån samma godkännande eller registrering. Om det sker ett ägarbyte av en anläggning så ska den nye ägaren ansöka eller anmäla sin verksamhet för att få till stånd en registrering eller ett godkännande som gäller för dennes aktiviteter vid anläggningen. Om ett företag som drivs som enskild firma "ombildas" till aktiebolag så innebär det att en ny juridisk person tar över vilket ska behandlas som ett ägarbyte och en ny registrering eller nytt godkännande krävs. Om ett aktiebolag byter styrelse är det inte fråga om ett ägarbyte eftersom den juridiska personen (bolaget) som ansvarar för verksamheten inte förändras. Av hygienförordningen framgår att livsmedelsföretagare har en skyldighet att underrätta kontrollmyndigheten om nedläggningar sker av befintliga anläggningar 22. Motsvarande gäller även för anläggningar som producerar dricksvatten eller som bereder, behandlar eller bearbetar snus och tuggtobak 23. 20 Artikel 6.2 i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien Se 7 § Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien 22 Artikel 6.2 i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien 23 Se 7 § Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien 21 LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 25 8 Registrering av anläggningar Syftet med registreringen är att kontrollmyndigheten ska få kännedom om vilken typ av verksamhet en livsmedelsföretagare bedriver i en viss anläggning och var anläggningen är belägen så att myndigheten ska kunna utföra kontroll. Av hygienförordningen framgår att livsmedelsföretagaren har en skyldighet att underrätta kontrollmyndigheten om alla anläggningar som denne ansvarar för 24. Vidare följer av förordningen att livsmedelsföretagaren ska underrätta kontrollmyndigheten på det sätt som myndigheten kräver. Av hygienföreskriften framgår att en företagare ska anmäla sin anläggning till kontrollmyndigheten i den kommun eller det län där verksamheten avses att bedrivas. Företagare vars verksamhet ska kontrolleras av Livsmedelverket ska lämna in sin anmälan till Livsmedelsverket 25. Anläggningar med mobil verksamhet ska skriftligen anmälas till kontrollmyndigheten i den kommun eller i det län där verksamheten huvudsakligen ska bedrivas, eller till Livsmedelsverket om verket är kontrollmyndighet. Det framgår även i hygienföreskriften att mobila anläggningar som är registrerade eller godkända i en medlemsstat inom Europeiska unionen eller i en stat som är ansluten till EESavtalet inte behöver anmälas i Sverige. Inför en registrering av en livsmedelsanläggning behöver nedanstående frågor besvaras för att myndigheten ska kunna göra en bedömning av om anläggningen kan registreras eller inte. En registrering kräver, till skillnad från ett godkännande, ingen sakprövning utöver en granskning om anläggningen ska registreras eller inte. Frågorna avser inte livsmedelsverksamheter inom primärproduktion och inte heller dricksvattenanläggningar samt anläggningar som bereder, behandlar eller bearbetar snus och tuggtobak. 1. Är det fråga om ett livsmedelsföretag? Det som avgör detta är om verksamhet bedrivs i livsmedelskedjan och om verksamheten sker med en viss grad av organisation och med viss kontinuitet. 2. Vem är livsmedelsföretagaren? Detta är viktigt att göra klart då det är den fysiska personen eller en företrädare för den juridiska personen som t.ex. ska ansöka eller anmäla. Det är företagaren som är skyldig att se till kraven i t.ex. hygienförordningen efterlevs, ingen annan. Beslut om godkännande eller registrering eller eventuellt ett av24 25 Artikel 6 i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien Se 11 § Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 26 slag av ansökan eller en avvisning av anmälan ska riktas till företagaren. För mera information om livsmedelsföretagare, se avsnitt 5. 3. Vad utgör anläggningen? Mera om anläggningar finns beskrivet i avsnitt 6. 4. Ska anläggningen godkännas eller registreras? Myndigheten måste ta ställning till om det rör sig om en verksamhet som kan registreras. Om det är en verksamhet som kräver ett godkännande så krävs att verksamheten lever upp till de krav som ställs på den typen av aktivitet. Godkännande krävs om verksamheten finns upptagen i bilaga III till förordningen om animaliska livsmedel eller om den omfattas av förordningen om godkännande av anläggningar som producerar groddar 26 27. Verksamheter som bedriver produktion av honung och andra primärprodukter från biodlingen ska dock inte godkännas. 28 Dessa ska registreras hos länsstyrelsen. Observera att om verksamheten ska godkännas så är Livsmedelsverket eller länsstyrelserna (anläggningar som producerar groddar) kontrollmyndighet. 8.1 Anmälan och beslut om registrering Anmälnings- och registreringsförfarandet är tänkt att vara en enkel procedur och ska inte föregås av en prövning i sak. Myndigheten ska därmed inte bedöma att verksamheten på en viss anläggning uppfyller kraven i livsmedelslagstiftningen innan den startar. Myndigheten har att ta ställning till följande: 1. 2. 3. 4. 5. 6. Har anmälan inkommit till rätt kontrollmyndighet? Rör det sig om en livsmedelsverksamhet överhuvudtaget? Är det ett livsmedelsföretag med tillräcklig kontinuitet och organisation? Är verksamheten sådan att den ska registreras och inte godkännas? Innehåller anmälan de uppgifter som krävts 29? Omfattas verksamheten av något undantag som gör att den undantas livsmedelslagstiftningen (t.ex. beredning för konsumtion i privathushåll)? Är svaret ja på de fem första frågorna och nej på fråga 6 ska myndigheten registrera anläggningen och därmed är registreringsärendet egentligen avslutat. Om verksamhet och anläggning inte ska registreras så ska anmälan avvisas. 26 Förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliska livsmedel 27 Kommissionens förordning (EG) av den 11 mars 2013 om godkännande av anläggningar som producerar groddar, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 28 Se Kommissionens riktlinjer för tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EG) nr 853/2004 om hygienregler för livsmedel av animaliska livsmedel 29 Se 12 § Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 27 7. Utgörs verksamheten av producentens eller jägarens leveranser av små mängder primärprodukter respektive små mängder frilevande vilt eller kött av frilevande vilt direkt till konsumenter eller till lokala detaljhandelsanläggningar som levererar direkt till konsumenter? 8. Utgörs verksamheten av producentens leveranser av små mängder kött från fjäderfä och hardjur som har slaktats på producentens gård och som levereras direkt till konsumenter eller till lokala detaljhandelsanläggningar som levererar direkt till konsumenter?? Är svaret ja på fråga 7 ska verksamheten inte registreras hos den kommunala kontrollmyndigheten utan länsstyrelsen ska informeras om kommunens ställningstagande och anmälan om registrering avvisas. Leveransverksamheten ska därmed kontrolleras av länsstyrelsen eftersom det är primärproducenten eller jägaren som ansvarar för leveransen. Länsstyrelsen kompletterar registreringen i sitt register. Därefter avslutas registreringsärendet. Är svaret ja på fråga 8 ska den kommunala myndigheten registrera anläggningen och därmed är registreringsärendet avslutat. Om den verksamhet som anmälan avser omfattas av krav på godkännande ska myndigheten avvisa anmälan och upplysa företagaren om att ansökan om godkännande istället ska ske till Livsmedelsverket. Myndigheten bör hjälpa enskilda till rätta om de av misstag vänder sig till fel myndighet (4 § tredje stycket FL). Om en handling kommit in till fel myndighet bör myndigheten skicka den rätt och dessutom underrätta den enskilde om att så har skett (RÅ 1989 not. 450). Om uppgifter som krävts enligt hygienföreskriften saknas i anmälan måste myndigheten göra en bedömning av om en registrering är möjlig att göra trots att dessa uppgifter saknas 30. Bedömer myndigheten att registrering inte kan ske bör den begära in de uppgifter som saknas, och om uppgifterna ändå inte inkommer får ärendet avslutas med ett beslut om avvisning av anmälan eftersom registrering inte kunnat ske. Av hygienföreskriften framgår att en anmälan ska innehålla en beskrivning av verksamhetens art och omfattning 31. Beskrivningen ska i normalfallet vara så pass utförlig att kontrollmyndigheten ska kunna göra en bedömning av kontrollbehovet. Observera dock att registrering och riskklassificering är två helt skilda processer. Registrering ska ju kunna ske utan ett besök på plats och det kan därför vara svårt att bedöma om verksamheten beskrivits korrekt. Detta innebär att en ofullständig beskrivning av verksamhetens omfattning och art normalt sett inte kan leda till avvisning av anmälan om registrering. Verksamheten ska därför i normalfallet registreras och myndigheten upplysa företagaren om beslutet. När kontrollmyndigheten sedan ska fatta beslut om riskklassificering bör kontroll30 31 Se 12 § Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien Se 12 § 3 Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 28 myndigheten ta in uppgifterna om verksamheten på plats i samband med offentlig kontroll eller begära in ytterligare uppgifter med stöd av livsmedelslagen 32. Däremot måste beskrivningen vara tillräckligt omfattande för att kontrollmyndigheten ska kunna ta ställning till om verksamheten ska registreras enligt hygienförordningen eller om den istället ska godkännas enligt förordningen om animaliska livsmedel eller förordningen om godkännande av anläggningar som producerar groddar 33. Registrering kan inte nekas med hänvisning till att t.ex. hygieniska krav i lagstiftningen inte kan antas vara uppfyllda eftersom registreringen inte innebär en prövning i sak. Riskklassificering av livsmedelsföretag i primärproduktionen är ett enklare förfarande som normalt sett kan göras i anslutning till registreringen. Kontrollen i primärproduktionen är avgiftsfri och riskklassificeringen är därmed inte heller kopplad till något avgiftsbeslut. Uppgifter om användningen av kvalitetssäkringssystem är frivilliga att lämna i samband med anmälan om registrering men underlättar riskklassificeringen och därmed prioritering av kontrollen. Saknas informationen bör den inhämtas på plats i samband med offentlig kontroll. Se vidare i vägledning om riskklassificering av livsmedelsföretag och foderföretag i primärproduktionen. 8.2 Underrättelse om beslut Med myndighetsbeslut menas att myndigheten slutligt bestämmer sig för vad den ska göra i ett visst ärende. En registrering är ett myndighetsbeslut och ska hanteras som alla andra beslut i enlighet med reglerna i förvaltningslagen vilket bl.a. innebär följande 34 . Ett beslut om registrering ska som andra beslut dokumenteras på något sätt. Detta kan ske genom ett skriftligt beslut till anmälaren, men även t.ex. genom att ett muntligt beslutet antecknas på anmälan eller i ett dagboksblad. Företagaren ska även underrättas om beslutet och detta kan ske per telefon eller skriftligen 35. Valet av form för underrättelse får myndigheten bedöma från fall till fall utifrån förvaltningslagens krav. Vid muntlig underrättelse bör detta dokumenteras genom en tjänsteanteckning. Kravet på underrättelser gäller även beslut om registrering av livsmedelsföretag i primärproduktionen. Livsmedelsföretagare som har anmält en mobil anläggning som registrerats ska dock få en handling som visar att anläggningen är registrerad. Detta följer även av hygienföreskriftens krav att företagaren ska kunna visa att anläggningen är regi32 Se 20 § livsmedelslagen Se förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien, förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliska livsmedel, förordning (EG) 210/2013 om godkännande av anläggningar som producerar groddar 33 34 35 Förvaltningslagen (1986:223) Se 21 § förvaltningslagen LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 29 strerad 36. Av beviset ska det framgå vilken verksamhet registreringen avser 37. Det är dock lämpligt att inte utforma beviset allt för detaljerat. När en kommunal kontrollmyndighet konstaterar att en verksamhet omfattas av undantagen om producenters direkta leveranser av små mängder primärprodukter, vilt och visst slags kött 38 och därmed inte ska registreras hos myndigheten är detta också ett beslut som ska hanteras som alla andra beslut i enlighet med förvaltningslagens regler. Länsstyrelsen bör informeras om kommunens beslut så att länsstyrelsen kan komplettera registreringen hos länsstyrelsen. 8.3 Påbörjande av verksamhet Av hygienföreskriften följer att en verksamhet får påbörjas två veckor efter det att anmälan om registrering kommit in till kontrollmyndigheten 39. Om kontrollmyndigheten registrerar anläggningen innan dessa två veckor passerat får verksamheten dock påbörjas i och med registreringen skett och företagaren har underrättats om beslutet. Kontrollmyndigheten har en skyldighet enligt förvaltningslagen att handlägga ärenden skyndsamt. Genomförs kontroll vid en primärproduktionsanläggning som påbörjade sin verksamhet före 1 januari 2006, då kravet på registrering infördes, bör registrering ske i samband med kontrollen. 8.4 Betydande ändring av registrerade anläggningar Ett beslut om registrering kan inte villkoras. Livsmedelsföretagare har en skyldighet att anmäla betydande ändringar till kontrollmyndigheten 40. Att bedriva verksamhet som går utöver anmäld och registrerad verksamhet är bristande efterlevnad av lagstiftningen. Betydande ändringar ska normalt inte leda till att ett nytt beslut om registrering fattas. Det räcker att uppgifterna förs in i det register myndigheten har över livsmedelsföretagare så att myndigheten har aktuell information om verksamheten. Förändringen kan komma att påverka behovet av kontroll varför en riskklassning av anläggningen kan bli aktuell. Inte heller för mobila anläggningar bör ett nytt beslut om registrering fattas vid betydande ändringar. Dock bör livsmedelsföretagaren få en kopia på tjänsteanteckning eller ett nytt utdrag ur myndighetens kontrollregister så att företagaren 36 Se 13 § Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien37 Se 3 § Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:21) om offentlig kontroll 37 Se 3 § Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:21) om offentlig kontroll 38 Se 29-30 §§, 31-32 §§, 35 §, 37§, 38-41 §§ och 42-43 §§ i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien 39 Se 13 § Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien 40 Artikel 6.2 i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 30 kan visa andra kontrollmyndigheter att denne fullgjort sin skyldighet att anmäla betydande ändringar. Om en primärproducent påbörjar eller upphör med leveranser av små mängder primärprodukter direkt till konsumenter eller till lokala detaljhandelsanläggningar bör ett nytt beslut om registrering av primärproduktionsanläggningen fattas. 8.5 Åtgärder vid bristande efterlevnad En registrering kan inte återkallas som en följd av att myndigheten vid offentlig kontroll konstaterat bristande efterlevnad. Detta är ett exempel på hur godkännanden och registreringar skiljer sig åt. Om ett registrerat företag inte följer livsmedelslagstiftningen kan istället ett förbud att släppa ut livsmedel på marknaden eller beslut om tillfällig stängning istället användas som en administrativ sanktion. Det finns ingen direkt motsvarighet i lagstiftningen till återkallande av godkännande för registrerade anläggningar. 8.6 Avregistrering av en anläggning När det inte längre är aktuellt att hålla en anläggning registrerad så ska den avregistreras. Skäl för avregistrering kan vara när livsmedelsföretagaren begär avregistrering, om tiden för en tidsbegränsad verksamhet löpt ut, om myndigheten konstaterat att verksamheten upphört eller om anläggningen ändrat inriktning så att den numer omfattas av krav på godkännandeprövning. En avregistrering är inte en åtgärd vid bristande efterlevnad utan som en åtgärd till följd av att de formella kraven inte längre är uppfyllda. Se även Livsmedelsverkets vägledning om åtgärder vid bristande efterlevnad av livsmedelslagstiftningen. LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 31 9 Godkännande av livsmedelsanläggningar och flytt av kontrollansvar mellan myndigheter Anläggningar som producerar animaliska livsmedel ska som regel godkännas 41. Även anläggningar som producerar groddar ska godkännas 42. De flesta livsmedelsföretag som tillverkar livsmedel av obearbetade animaliska produkter ska följa de särskilda regler för hygien som finns i förordningen om animaliska livsmedel 43. Livsmedelsanläggningar där sådan verksamhet sker ska normalt godkännas enligt artikel 4 i den förordningen. Sådana anläggningar kallas därför ibland för ”853-anläggningar”, ”animalieanläggningar” eller ”EUgodkända anläggningar”. Produkter som har hanterats på en sådan anläggning ska vara försedda med ett kontrollmärke eller ett identifieringsmärke. Livsmedelsverket förser varje sådan anläggning med ett godkännandenummer. Detta nummer anges i identifieringseller kontrollmärkningen på de livsmedel som hanterats där. Ansvarsfördelningen mellan de svenska kontrollmyndigheterna inom livsmedelsområdet regleras i livsmedelsförordningen 44. Av förordningen följer att endast Livsmedelsverket kan pröva ansökningar om godkännande av livsmedelsanläggningar. Kommuner och länsstyrelser kan därför bara registrera livsmedelsanläggningar. Ett undantag är godkännande av anläggningar som producerar groddar – dessa ska godkännas av länsstyrelserna. 9.1 Fördelning av kontrollansvar mellan kommunala kontrollmyndigheter och Livsmedelsverket Ansvaret för offentlig kontroll av en viss anläggning kan flyttas mellan kommunala kontrollmyndigheter och Livsmedelsverket samt vice versa. Detta regleras i livsmedelslagen 45. Flytt av offentlig kontroll sker i samråd mellan Livsmedelsverket och den kommunala kontrollmyndigheten. Det är alltså möjligt för Livsmedelsverket att besluta om att den offentliga kontrollen av en viss anläggning ska 41 Artikel 4 i förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliska livsmedel 42 Artikel 2 i förordning (EG) 210/2013 om godkännande av anläggningar som producerar groddar m.m. 43 Förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliska livsmedel 44 Se 23 § livsmedelsförordningen 45 Se 15-16 §§ livsmedelslagen LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 32 flyttas från Livsmedelsverket till en kommunal kontrollmyndighet. Beslut fattas för varje enskild anläggning. I livsmedelsförordningen anges att om kontrollansvaret för en viss anläggning flyttats från Livsmedelsverket till en kommunal kontrollmyndighet så ska den kommunen även pröva frågor om godkännande av anläggningen 46. Att kommunen ska pröva frågor om godkännande för den överlämnade anläggningen innebär bl.a. att kommunen helt eller delvis får återkalla det överlämnade godkännandet 47. Huvudregeln är att Livsmedelsverket ska godkänna alla 853-anläggningar men kontrollen av verksamheten i en anläggning kan flyttas över till en kommunal nämnd. Att det i regelverket anges att kommunen ska pröva frågor om godkännande för den överlämnade anläggningen betyder att kommunens får pröva frågor om godkännande som berör det överlämnade godkännandet. Om godkännandet för den överlämnade anläggningen utökas med verksamhet som i normalfallet omfattas av Livsmedelsverkets kontrollansvar så ska Livsmedelsverket som regel utfärda det nya godkännandet. 9.2 Ändring av verksamheten En livsmedelsföretagare ska se till att den behöriga myndigheten alltid har aktuell information om de anläggningar som denne ansvarar för. Av detta följer att företagaren måste underrätta kontrollmyndigheten om betydande ändringar i verksamheten samt om nedläggningar av befintliga anläggningar. Varje anmälan om ändring behöver inte resultera i ett nytt godkännande, ibland kan det räcka att kommunen uppdaterar ett befintligt, överlämnat, godkännande. Exempelvis kan verksamheten vid en godkänd anläggning utökas med aktiviteter som endast omfattas av hygienförordningen och som kommunen därmed är behörig att registrera. Detta gäller dock inte situationen där den nya verksamheten kräver ett nytt godkännande eftersom Livsmedelsverket är den enda myndighet som får godkänna nya 853-anläggningar. Ett av syftena med att verksamheter ska vara godkända är att kontrollmyndigheterna ska ha kännedom om den aktuella verksamhet som ett visst företag bedriver. Det är också viktigt att myndigheten har kunskap om vilken typ av verksamhet som bedrivs vid en anläggning för att kunna planera kontrollen. I vissa fall kan en ändrad verksamhet dessutom påverka riskklassningen för anläggningen – se riskklassningsväglednigen 48. Om verksamheten på en redan överlämnad anläggning förändras så pass mycket att ändringen medför att verksamheten kan behöva ett nytt godkännande så kan det vara Livsmedelsverket som ska handlägga ärendet om ett nytt godkännande. Uppgiften att utfärda ett nytt godkännande får Livsmedelsverket inte lämna över till den kommunala kontrollmyndigheten. Den kommun som har fått kontrollan46 Se 23 § livsmedelsförordningen Se 24 § livsmedelsförordningen 48 Se Livsmedelsverkets vägledning om riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid 47 LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 33 svaret bör därför kontakta Livsmedelsverket om ändringen av verksamheten för att klargöra vad som krävs. I de fall en verksamhet som omfattas av förordningen om animaliska livsmedel (och som har ett godkännande, och där kontrollen har lämnats över till den kommunala kontrollmyndigheten) utökas med en verksamhet som inte i sig kräver ett godkännande, kan den kommunala komplettera kontrollmyndigheten ett godkännande med anledning av detta 49. 9.3 Ägarbyte I de fall ägarförhållanden ändras och en ny livsmedelsföretagare tar över (eller byte av bolagsform sker m.m.) måste livsmedelsföretagaren ansöka om ett nytt godkännande och få det beviljat för att få fortsätta sin verksamhet. Dessa ärenden ska handläggas av Livsmedelsverket. Först därefter kan kontrollen av den nya ägarens anläggning - i förekommande fall - flyttas över till en kommunal kontrollmyndighet. Tabell 2: Exempel på vilken kontrollmyndighet som hanterar de redovisade förändringarna. I samtliga fall så är förutsättningen att verksamheten från början omfattas av krav på godkännande enligt artikel 4 i förordning (EG) 853/2004. Exemplen bygger på att kontrollen har lämnats över till den lokala kontrollmyndigheten (kommunen). Förhållande/förutsättning Ändrade ägarförhållanden Exempel Kontrollmyndighet En företagare ombildar sin verksamhet från att driva den som en enskild firma till att driva den som ett aktiebolag. Livsmedelsverket handlägger ombildandet och godkänner den nya anläggningen (och överlämnar därefter åter kontrollen till kommunen) Livsmedelsverket handlägger övertagandet (och överlämnar därefter åter kontrollen till kommunen) Kommunen gör bedömningen om ändring är väsentlig och följer upp verksamheten vid nästa planerade kontroll En företagare säljer verksamheten och köparen fortsätter bedriva verksamheten i nytt bolag (ny verksamhetsutövare) En köpare tar över hela bolaget i vilken verksamheten bedrivs, lokaler, personal, utrustning mm ingår i övertagandet (ingen förändring sker av 49 Artikel 4 i förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliska livsmedel LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 34 organisationsnumret; dvs. det är fortfarande samma juridiska person som bedriver verksamheten) Omlokalisering av verksamheten (ny lokal) Utökad verksamhet (med annan verksamhet som omfattas av förordning (EG) 853/2004) Utökad verksamhet (med annan verksamhet som omfattas enbart av förordning (EG) 852/2004) En verksamhet flyttar till nya lokaler men behåller i övrigt samma produktionsmetoder och rutiner En styckningsanläggning utökar med produktion av köttprodukter och köttberedningar En korvtillverkare utökar verksamheten med en butik som ligger inom fabriksområdet En korvtillverkare (samma som ovan) utökar verksamheten med en butik som ligger ”en bit bort” Livsmedelsverket handlägger ärendet, godkänner den nya anläggningen (och överlämnar därefter åter kontrollen till kommunen) Verksamheten behöver vanligen ett nytt godkännande. Efter dialog med kommunen handlägger Livsmedelsverket i normalfallet ärendet och godkänner anläggningen (och överlämnar därefter åter kontrollen till kommunen) om ändringen bedöms vara väsentlig Kommunen hanterar ärendet Kommunen hanterar ärendet 9.4 Styckning En styckningsanläggning släpper ut styckade köttdetaljer på marknaden. Styckning där alla styckningsprodukter, inklusive puts, används till egen produktion av t.ex. köttprodukter är därmed inte en styckningsanläggning. Observera dock att enligt förordningen om animaliska livsmedel ska allt kött som används vid produktion av köttprodukter uppfylla kraven på färskt kött 50. Styckning av kött kan förekomma i en styckningsanläggning som omfattas av både hygienförordningen och av förordningen om animaliska livsmedel 51. Styck50 Se bilaga III, avsnitt VI, punkt 2 till förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliska livsmedel 51 Förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien, förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliska livsmedel LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 35 ning kan även förekomma som en verksamhet i en detaljhandelsanläggning som endast omfattas av hygienförordningen. Då en styckningsanläggning omfattas av förordningen om animaliska livsmedel är Livsmedelsverket behörig kontrollmyndighet. Sker styckningen som en verksamhet i en detaljhandelsanläggning som endast omfattas av hygienförordningen är kommunen behörig kontrollmyndighet. Tabell 3: Beskrivning av styckningsverksamhet fördelat mellan olika kontrollmyndigheter. Styckningsanläggning (”853-anläggning”), Livsmedelsverket är kontrollmyndighet • Styckningsverksamhet som inte säljer livsmedel direkt till konsument utan enbart levererar till andra anläggningar inklusive detaljhandeln. • Styckningsverksamhet som säljer livsmedel direkt till konsument men även säljer livsmedel till andra 853-anläggningar eller levererar produkter till förädling vid andra 853-anläggningar. Detaljhandelsanläggning (”852-anläggning”), Kommunen är kontrollmyndighet • Styckningsverksamhet med försäljning direkt till konsument där alla livsmedel säljs direkt till konsument. • Styckningsverksamhet med försäljning direkt till konsument och som dessutom levererar livsmedel marginellt, av lokal karaktär och begränsat till andra detaljhandelsanläggningar. • Styckningsverksamhet med egen butik och som förutom att sälja livsmedel direkt till konsument även levererar livsmedel till andra anläggningar inklusive detaljhandeln som överskrider någon av begränsningarna marginell, av lokal karaktär och begränsad. Observera att gällande TSE-krav avseende borttagning av specificerat riskmaterial (SRM) medför att en detaljhandelsanläggning endast kan stycka parter med ryggrad från nötkreatur under 30 månader 52. Borttagning av SRM måste ske vid en av Livsmedelsverket godkänd styckningsanläggning. SRM från nötkreatur äldre än 30 månader ska avlägsnas i slakterier eller i styckningsanläggningar när det är fråga om ryggraden på nötkreatur. 52 Se bilaga V till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 36 9.5 Vilthanteringsanläggning Det finns inga begränsningar för hur stora volymer en detaljhandelsanläggning som hanterar vilt enligt nedanstående villkor får ta emot eller sälja. Enskilda jägares direkta leveranser av vilt får däremot endast utgöra små mängder primärprodukt (läs mer i Livsmedelsverkets vägledning Jägarens direkta leveranser av små mängder vilt och kött av vilt). Björn, vildsvin och andra vilda djur som kan vara smittade med trikiner, liksom hjort från hägn som inte är friförklarade från tuberkulos ska alltid levereras till en vilthanteringsanläggning utom när köttet konsumeras av jägaren själv i det egna hushållet 53. Tabell 4: Kontrollansvar fördelat mellan olika myndigheter med avseende på hantering av vilt och kött av vilt. Vilthanteringsanläggning (”853anläggning”), Livsmedelsverket är kontrollmyndighet • Anläggningar som hanterar vilt och som inte säljer köttet från vilt direkt till konsument utan enbart levererar till andra anläggningar inklusive detaljhandeln. • Anläggningar som säljer kött från vilt direkt till konsument men även säljer kött till andra 853anläggningar eller levererar produkter till förädling vid andra 853-anläggningar. Detaljhandelsanläggning (”852anläggning”), kommunen är kontrollmyndighet • Inköp och uppslaktning av vilt med försäljning direkt till konsument där alla livsmedel säljs direkt till konsument. • Inköp och uppslaktning av vilt med försäljning direkt till konsument och som i även levererar livsmedel marginellt, lokalt och begränsat till andra detaljhandelsanläggningar. • Anläggningar med egen butik och som förutom att sälja kött från vilt direkt till konsument även levererar köttet till andra anläggningar inklusive detaljhandeln som överskrider någon av begränsningarna marginell, lokalt och begränsad. 53 Se 29-30 §§ Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVS FS 2005:20) om livsmedelshygien LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 37 10 Gränsdragningen mellan godkännande och registrering Verksamheter som hanterar livsmedel av animaliskt ursprung ska uppfylla kraven i både hygienförordningen och i förordningen om animaliska livsmedel 54. Detta gäller både hantering av obearbetade produkter av animaliskt ursprung, t.ex. rått kött, opastöriserad mjölk, färsk fisk, och vid framställningen av bearbetade produkter av animaliskt ursprung, t.ex. salami, ost, fiskbullar. 10.1 Gränsdragningen mellan 852- och 853-anläggningar som hanterar livsmedel av animaliskt ursprung Detaljhandel med leverans direkt till konsument Detaljhandelsanläggning, t.ex. en butik med styckning av kött eller gårdsmejeri som tillverkar ost med egen gårdsbutik och som endast levererar aktuella produkter direkt till konsument ska registreras 55. Kyl- och fryslager av livsmedel av animaliskt ursprung för leverans till detaljhandel För ett kyl- och fryslager som lagrar och levererar förpackade livsmedel av animaliskt ursprung till en annan detaljhandelsanläggning ska endast temperaturkraven i bilaga III till förordningen om animaliska livsmedel tillämpas och anläggningen ska behandlas som en detaljhandelsanläggning 56. Anläggningen ska registreras. De kyl- och fryslager som fryser in varor som mottagits kylda eller som levererar varor till en anläggning som omfattas av kraven på godkännande enligt förordningen om animaliska livsmedel ska godkännas. Omförpackningsanläggning En omförpackningsanläggning, d.v.s. en anläggning som bryter innerförpackning på redan inslagna animaliska produkter, för att skiva eller dela (bita) redan bearbetade livsmedel och sedan leverera dem vidare till en annan 853-anläggning, omfattas av förordningen om animaliska livsmedel 57. Anläggningen ska därmed godkännas och tilldelas ett godkännandenummer. Även exempelvis ägg och ost som delas eller hanteras vid omgruppering anses omförpackade trots att de saknar innerförpackning. För att säkra spårbarheten får inte livsmedelsföretagare släppa ut 54 Förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien, förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliska livsmedel 55 Artikel 1.5.a) i förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliska livsmedel 56 Artikel 1.5.b) i förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliska livsmedel 57 Förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliska livsmedel LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 38 produkter av animaliskt ursprung som har omförpackats med innerförpackning utan att ett nytt identifieringsmärke har satts på produkterna. Tillverkning av honung eller blandprodukter där honung ingår En livsmedelsföretagare som tillverkar honung eller blandprodukter där honung ingår som en ingrediens, eller blandar honung från olika biodlare, inklusive import, omfattas av förordningen om animaliska livsmedel men inte av krav på godkännande eller av identifieringsmärkning. Det innebär att dessa verksamheter ska vara registrerade och följa relevanta bestämmelser och de allmänna principerna för produkter av animaliskt ursprung i förordningen om animaliska livsmedel (särskilt bestämmelserna om produkter från länder utanför unionen) 58. Se även Livsmedelsverkets vägledning om honung – registrering, märkning import samt producenters leveranser av små mängder honung och andra produkter från biodling. Särskilda bestämmelser om honung och märkning av honung finns i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2003:10) om honung. Producenters direkta leveranser av små mängder kött från fjäderfä och hardjur och jägares leveranser av små mängder vilt och kött från frilevande vilt De särskilda hygienreglerna för livsmedel av animaliskt ursprung ska inte tillämpas när en livsmedelsföretagare som föder upp fjäderfä eller hardjur slaktar dessa hemma på gården och levererar små mängder av köttet direkt till konsumenter och till lokala detaljhandelsanläggningar som levererar direkt till konsumenter. Det innebär att en sådan anläggning inte behöver godkännas utan bara registreras hos den kommunala kontrollmyndigheten. En förutsättning är dock att företagaren enbart levererar små mängder kött och inte bedriver andra former av hantering eller bearbetning. 59 Förordningen ska inte heller tillämpas på jägares leveranser av små mängder frilevande vilt och kött av frilevande vilt ska, förutsatt att leveranserna bara sker direkt till slutkonsumenter och till lokala detaljhandelsanläggningar som levererar direkt till slutkonsumenter. 60 Hantering av livsmedel av animaliskt ursprung i detaljhandel för leverans till annan detaljhandel då leveransen är marginell, av lokal karaktär och begränsad Leveranserna av livsmedel av animaliskt ursprung från en detaljhandelsanläggning till en annan detaljhandelsanläggning som sker marginellt, av lokal karaktär och begränsat omfattas endast av krav på registrering. 58 Se bl.a. artikel 6 i förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliska livsmedel 59 Se artikel 3d i förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliska livsmedel 60 Se artikel 3e i förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliska livsmedel LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 39 Livsmedelsverkets tolkning av begreppen ”lokal karaktär”, ”marginellt” och ”begränsat”: - Lokal karaktär: innebär att leveransen sker till närområdet, dvs. hemkommunen och angränsande kommuner. - Marginellt: innebär en maximal produktionsvolym på 500 kg per vecka. - Begränsat: innebär ett begränsat sortiment och/eller ett begränsat antal mottagare. Detta förutsätter att aktuell detaljhandelsanläggning även har en viss leverans av de animaliska livsmedlen direkt till konsument. Om leveranserna från en anläggning uppfyller ovan angivna kriterier behöver den alltså inte godkännas. En viktig förutsättning är att det från anläggningen även sker leveranser av produkter direkt till konsumenter. I vilken omfattning det ska ske är inte närmare definierat, men en förutsättning för att kunna tillämpa undantaget i förordningen om animaliska livsmedel är att anläggningen i grunden är en detaljhandel. Det förutsätter att försäljningen till konsumenter åtminstone är av sådan omfattning att den verksamheten skulle ha behövt registreras som en livsmedelsanläggning även om bara leveransen direkt till konsumenter förekom. Leveransen till andra anläggningar kan med andra ord inte vara huvudverksamheten. Nedan följer exempel på hantering av livsmedel av animaliskt ursprung som skulle kunna ske i en detaljhandel och där en viss del skulle kunna levereras till andra detaljhandelsanläggningar 61 62 • inköp och uppslaktning av hägnat vilt • tillverkning av köttberedningar (flintastek, kryddade burgare) eller malet kött • tillverkning av köttprodukter (rökt kött, korv) • tillverkning av bearbetade fiskprodukter (rökt fisk, saltad fisk, gravad fisk, ättiksinlagd fisk) • tillverkning av mjölkprodukter (ost, smör, fermenterade mjölkprodukter såsom filmjölk och yoghurt, råmjölksprodukter såsom kalvdans) • sätter samman livsmedel av vegetabiliskt ursprung med livsmedel av animaliskt ursprung (obearbetad animalisk produkt) till en slutprodukt (färdigmat) som fortfarande är i det närmaste rå (sushi, fiskeriprodukt), råbiffar 61 Artikel 1.5.b).ii) i förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliska livsmedel 62 Se 22 § Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 40 (köttberedning), gör bearnaisesås av ej pastöriserad äggula) Sammansatta livsmedel Begreppen sammansatta livsmedel av vegetabiliskt ursprung och bearbetade produkter av animaliskt ursprung är centrala när det gäller att avgöra om en anläggning ska uppfylla kraven i enbart hygienförordningen eller i både hygienförordningen och förordningen om animaliska livsmedel 63. Gränsdragningen förklaras i nedanstående tabell. Denna uppdelning avser inte hantering av dessa livsmedel i detaljhandeln utan endast i anläggningar för vilka det finns särskilda godkännandekrav enligt förordningen om animaliska livsmedel. Tabell 5: Gränsdragning mellan förordning (EG) 852/2004 och förordning (EG) 853/2004. Denna uppdelning avser inte hantering av dessa livsmedel i detaljhandeln utan endast i anläggningar för vilka det finns särskilda godkännandekrav enligt förordning (EG) nr 853/2004. Verksamhet Förordning Produkter (exempel) • Konserverad ravioli med fyllning av färdigkokt köttfärs • Pizza med ost och kokt skinka Tillverkning av livsmedel bestående av produkter med vegetabiliskt ursprung och bearbetade produkter av animaliskt ursprung • Soppa med köttextrakt • Smörgås/sallad med ost och skinka 852/2004 • Gräddtårta • Färdigmat bestående av stekta köttbullar och grönsaker • Mjölkchoklad • Majonnäs tillverkad av pastöriserad äggmassa Tillverkning av livsmedel bestående av produkter med vegetabiliskt ursprung och obearbetade produkter av animaliskt ursprung • Ravioli med fyllning där rå köttfärs har använts • Majonnäs tillverkad av råa ägg 853/2004 • Leverpastej • Fiskbullar • Råa grillspett med kött eller fisk • Sushi 63 Förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien, förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliska livsmedel LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 41 Observera att det inte är avsikten att produktion av bageriprodukter tillverkade med råa ägg ska regleras av förordningen om animaliska livsmedel. Om en anläggning ska leverera sådana produkter till andra länder ska dock kraven i denna förordning uppfyllas, i övriga fall gäller enbart hygienförordningen. Produkten av animaliskt ursprung som ingår i bageriprodukten ska dock komma från en anläggning som är godkänd enligt förordningen om animaliska livsmedel (t.ex. ägg från ett äggpackeri eller pastöriserad äggula från en äggproduktanläggning). Det framgår att förordningen inte ska tillämpas när det gäller sammansatta livsmedel som innehåller livsmedel av vegetabiliskt ursprung och bearbetade livsmedel av animaliskt ursprung. I vissa fall ska förordningen om animaliska livsmedel ändå tillämpas. Anläggningar som producerar exempelvis ost, yoghurt eller korv omfattas av förordningen om animaliska livsmedel då de är livsmedel av animaliskt ursprung. Det går inte att undkomma kraven för tillämpning av förordning genom att göra dessa produkter till sammansatta livsmedel genom att exempelvis tillsätta örter till osten, frukt i yoghurten eller vitlök till korven 64 65. 10.2 Anläggningar som hanterar livsmedel av animaliskt ursprung för vilka det inte har fastställts särskilda krav Förordningen om animaliska livsmedel innehåller inga närmare bestämmelser för vissa produkter av animaliskt ursprung, t.ex. honung, insekter och marina däggdjur. I dessa fall ska livsmedlen av animaliskt ursprung hanteras i enlighet med relevanta bestämmelser i hygienförordningen och de allmänna principerna för produkter av animaliskt ursprung i förordningen om animaliska livsmedel. Eftersom det inte finns några krav i förordningen om animaliska livsmedel avseende dessa produkter får anläggningar som hanterar sådana produkter inte godkännas och produkterna får inte märkas med identifieringsmärken 66 67. 64 Artikel 1.2 i förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliska livsmedel 65 Bilaga III till Kommissionens vägledning för förordning (EG) nr 853/2004 (Riktlinjer för tilllämpning av vissa bestämmelser i förordning (EG) nr 853/2004 om hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung) 66 Artikel 6 i och bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliska livsmedel 67 Punkt 3.2 i Kommissionens vägledning för förordning (EG) nr 853/2004 (Riktlinjer för tillämpning av vissa bestämmelser i förordning (EG) nr 853/2004 om hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung) LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 42 11 Kommentarer om vissa verksamheter 11.1 Lagring av spannmål hos producenten Det förekommer att spannmålsbönder säljer spannmål till en uppköpare och att uppköparen sedan lagrar spannmålet hos producenten Äganderätten till spannmålet och ansvaret för detta har i och med köpet går över till uppköparen. I dessa fall är det viktigt att uppköparen alltid kan visa på vilka lagringsplatser denne förvarar sin spannmål på. Detta gäller både egna lagringsplatser och sådana som hyrs hos olika spannmålsproducenter. Den kontroll som kan bli aktuell på dessa platser är bl.a. kontroll av sammanblandning mellan ekologiska och icke ekologiska produkter, kontroll av hygieniska omständigheter t.ex. skadedjur, kontroll av ursprung och produktionsmetoder samt kontroll som berör bekämpningsmedel. 11.2 Primärproduktion för användning inom privathushåll Primärproduktion för användning inom primärproducentens eget hushåll omfattas överhuvudtaget inte av livsmedelslagstiftningen. 11.3 Matlagning i det privata hushållet Enskildas beredning, hantering och lagring av livsmedel för konsumtion inom det egna privathushållet omfattas överhuvudtaget inte av livsmedelslagstiftningen. 11.4 Mobila lokaler Verksamhet i mobila lokaler, t.ex. fordon eller tält, ska som andra verksamheter godkännas eller registreras. Som för andra verksamheter gäller det endast om verksamheten bedrivs med viss kontinuitet och viss grad av organisation eller är en del av befintligt livsmedelsföretag. Anmälan ska ske till kontrollmyndigheten i den kommun eller det län där verksamheten huvudsakligen kommer att bedrivas, eller till Livsmedelsverket om verket är kontrollmyndighet 68. Verksamhet kan därefter bedrivas i andra kommuner eller län än den där verksamheten har registrerats eller godkänts. Livsmedelsföretagaren behöver inte anmäla sin närvaro i kommuner som denne besöker. Livsmedelsföretagare som bedriver verksamhet i en mobil anläggning 68 Se 8 - 13 §§ Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 43 ska vid kontroll kunna visa för kontrollmyndigheten att den verksamhet som bedrivs har registrerats eller godkänts. Om en mobil anläggning är godkänd eller registrerad av en kontrollmyndighet i annat land inom EU så motsvarar det en svensk registrering eller ett svenskt godkännande. Detsamma bör gälla länder inom EES, t.ex. Norge. En mobil lokal kan i flertalet fall anses utgöra en del av en anläggning och registreras tillsammans med huvudverksamheten alternativt ingå i det godkännande som utfärdas för huvudverksamheten. När en primärproducent säljer sina primärprodukter ska kommunen ta ställning till om verksamheten enbart gäller försäljning av små mängder egenproducerade primärprodukter. Anläggningen ska då inte registreras hos kommunen utan istället följa de nationella reglerna 69. Eftersom länsstyrelsen ansvarar för kontrollen av primärproducenter ansvarar de även för registrering och kontroll av denna verksamhet. Den mobila anläggningen ska anmälas skriftligt till länsstyrelsen i det län där verksamheten i huvudsak kommer att bedrivas. 70 Anläggningen behöver inte registreras separat utan länsstyrelsen kan komplettera den befintliga registreringen av primärproduktionsanläggningen med de nya uppgifterna. När kontrollmyndigheten registrerar en mobil anläggning ska den samtidigt utfärda ett bevis där det framgår vilken verksamhet registreringen avser. 71 11.5 Transportföretag inom livsmedelskedjan Företag som kontinuerligt erbjuder transport av livsmedel är livsmedelsföretag som ska registreras hos en kommunal kontrollmyndighet och följa de generella bestämmelserna i hygienförordningen 72. Företag som transporterar produkter av animaliskt ursprung, inklusive primärprodukter, ska även följa relevanta bestämmelser i förordningen om animaliska livsmedel 73. 11.6 Matmäklare, importörer och liknande verksamhet Vissa företag handlar med livsmedel utan att någonsin fysiskt komma i kontakt med dessa, t.ex. mellanhänder som importörer och andra som endast har ett kontor varifrån de dirigerar livsmedlens rörelser. Livsmedelsföretags kontorslokaler och liknande kan vara en anläggning som ska registreras. 69 Se Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien Se 11 a § i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien 71 Se 3§ i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:21) om offentlig kontroll 72 Bilaga II till förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien 73 Bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliska livsmedel 70 LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 44 Med importör avses ett företag som tar in livsmedel från ett land utanför EU, ett så kallat tredje land. Handel mellan EU-länder är inte import. Både importörer och sådana företag som för in livsmedel från ett annat EU-land kan hantera livsmedel fysiskt, men kan också vara av typen matmäklare. Importörer ska liksom företag som för in livsmedel från ett annat EU-land registreras. Det är viktigt att företaget i sin ansökan eller anmälan anger om det planerar att importera livsmedel från ett tredje land eller föra in livsmedel från annat EU-land och även från vilket land. Detta för att kontrollmyndigheten ska kunna bedriva en effektiv och ändamålsenlig kontroll av verksamheten. 11.7 Återtag av kött med försäljning direkt till konsument på gården En lantbrukare som föder upp djur och skickar dessa till slakt och sedan tar tillbaka kött och säljer det i en gårdsbutik kan både vara en livsmedelsföretagare i primärproduktionen och i ledet efter primärproduktionen om uppfödningen och försäljningen har viss kontinuitet och viss grad av organisation. Uppfödaren kan även fungera som matmäklare eller transportör och sälja köttet utan att ta tillbaka det till gården. I avsnitt 1.2 i denna vägledning skriver vi att begreppen viss kontinuitet och viss grad av organisation inte är aktuella för ett redan befintligt livsmedelsföretag. Undantaget från detta är om man bedriver ett livsmedelsföretag inom primärproduktionen och även ska bedriva livsmedelsverksamhet i ledet efter primärproduktionen. I detta fall anser Livsmedelsverket att begreppen viss kontinuitet och viss grad av organisation måste beaktas för varje verksamhet var för sig. Dels för den verksamhet som sker inom primärproduktionen och där länsstyrelsen är kontrollmyndighet och dels i ledet efter primärproduktionen där kommunen alternativt Livsmedelsverket är kontrollmyndighet. 11.8 Konkursbo Om ett företag går i konkurs kan det under en tid drivas vidare av en konkursförvaltare. Konkursboet är inte en ny juridisk person varför det inte blir fråga om ett ägarbyte. 11.9 Hemtjänst och dagbarnvårdare Den som tillhandahåller tjänsten, vanligen en kommun, men det kan även vara en privat aktör, bör registreras. Uppgifter om vilka som får hemtjänst eller är dagbarnvårdare behöver inte finnas med i registreringen. När det gäller hemtjänst utförs tjänsten ”matlagning” i den privata bostad där den som erhåller tjänsten bor och maten är för dennes privata enskilda konsumtion. Mot bakgrund av detta är inte den enskildes kök i detta fall en sådan anläggning LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 45 som avses i hygienförordningen 74. Sålunda är det inte aktuellt att registrera det enskilda köket. Den som tillhandahåller tjänsten (livsmedelsföretagaren) ska dock registreras. Det är därefter lämpligt att offentlig kontrollen utförs i första hand på systemet för egenkontroll hos den som tillhandahåller tjänsten, t.ex. avseende utbildning av personal, rutiner, skyddsutrustning m.m. Kontroll hemma hos den som mottar hemtjänst ska undvikas (jfr JO:s beslut den 18 oktober 2010 dnr 66502009). Dagbarnvårdare bör hanteras på motsvarande sätt. För deras verksamhet är det en fråga om krav på registrering. Den som tillhandahåller tjänsten (livsmedelsföretagaren) är den som bör registreras. Det är vanligen en kommunal aktör, men kan även vara en privat aktör. Det är därefter lämpligt att den offentliga kontrollen främst utförs hos den som tillhandahåller tjänsten. Kontroll hemma hos dagbarnvårdaren är möjlig vid behov eller för att kontrollera livsmedelsföretagarens system men kräver som huvudregel den enskildes samtycke (jfr JO:s beslut den 18 oktober 2010 dnr 6650-2009). Dagbarnvårdare med egen brunn omfattas av dricksvattenföreskrifterna (tillhandahållande i offentlig/kommersiell verksamhet). Registrering ska göras separat för dricksvattenanläggningen. Om dagbarnvårdaren innefattas i registreringen av kommunens ansvariga nämnd bör krav, vid sämre dricksvattenkvalitet hos dagbarnvårdaren, ställas till kommunen som står som registrerad livsmedelsföretagare. Se även Livsmedelsverkets vägledning om dricksvatten. 11.10 Automater Företag som tillhandahåller livsmedel i automater eller liknande omfattas av begreppet livsmedelsföretagare och företaget ska registreras. Uppgifter om var automater är utplacerade behöver inte framgå av registreringen, men denna uppgift måste finnas tillgängliga hos livsmedelsföretagaren av spårbarhetsskäl 75. Ett företag som upplåter plats åt en sådan automat torde inte uppfylla rekvisitet ”viss organisation” och är därför inte att betrakta som ett livsmedelsföretag. Så kallade mjölkautomater som används försäljning av pastöriserad mjölk som tappas direkt på flaska betraktas som detaljhandelsanläggningar. Dessa ska därmed vara registrerade hos den kommunala kontrollmyndigheten och följa de allmänna hygienreglerna i bilaga II i förordning (EG) nr 852/2004. 74 Förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien Jfr artikel 18 i förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning m.m. 75 LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 46 11.11 Tillverkning av snus och tuggtobak Av hygienföreskriften framgår att anläggningar som bereder, behandlar eller bearbetar snus eller tuggtobak omfattas av krav på registrering. Det framgår även att begreppen livsmedel och livsmedelsföretagare i föreskriften ska gälla även i fråga om snus och tuggtobak 76. Om man endast har försäljning av snus eller tuggtobak, exempelvis i en "renodlad" tobakshandel, (inga andra livsmedel) behöver man inte registreras. 11.12 Dricksvatten- och gemensamhetsanläggningar Livsmedelsföretagare som bedriver verksamhet i anläggningar som producerar dricksvatten eller som bereder, behandlar eller bearbetar snus och tuggtobak ska se till att deras anläggningar registreras. Registreringsskyldigheten ligger på livsmedelsföretagaren som enligt definitionen i är den fysiska eller juridiska person som ansvarar för att kraven i livsmedelslagstiftningen uppfylls i det livsmedelsföretag de driver 77. Gemensamhetsanläggning kallas en anläggning som är gemensam för flera fastigheter. Det kan vara oklart vem som är ansvarig livsmedelsföretagare i en sådan sammanslutning. Exempel på gemensamhetsanläggningar inom primärproduktionen är gemensamma lokaler för insamling av vilt för vidare transport till en vilthanteringsanläggning, lokaler för lagring av fisk för vidare transport eller annan anläggning (t.ex. en auktion) eller lokaler för slungning och tappning av honung. Lantmäteriet bildar genom lantmäteriförrättning gemensamhetsanläggningar. En gemensamhetsanläggning får inte inrättas om ägarna av de fastigheter som ska delta i anläggningen allmänt motsätter sig åtgärden och har beaktansvärda skäl för det 78. Om behovet av anläggningen är synnerligen angeläget kan den dock ändå inrättas. Av Lantmäteriets anläggningsbeslut framgår bl.a. vilka behov som ska lösas gemensamt, vilka fastigheter som ska delta samt skyldigheten att bidra till olika kostnader. Lagstiftningen erbjuder två olika former av förvaltning av gemensamhetsanläggningen, nämligen delägarförvaltning eller föreningsförvaltning 79. • Föreningsförvaltning innebär att en samfällighetsförening bildas för förvaltning av den gemensamma vattenanläggningen. Delägarna i föreningen antar 76 Se 3 och 7 §§ Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien Artikel 3.3 i förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning m.m. 78 Se 7§ anläggningslagen (1973:1149) 79 Lagen om förvaltning av samfälligheter (1973:1150) 77 LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 47 stadgar och utser en styrelse. Samfällighetsföreningen är en juridisk person och medlemmarna utgörs av ägarna till deltagande fastigheter. Inom föreningen kan en majoritet bland delägarna besluta om förvaltningen. Lantmäteriet för ett särskilt register över alla samfällighetsföreningar. Krav med anledning av livsmedelslagstiftningen riktas till den juridiska personen, som är livsmedelsföretagare, men kan adresseras till den som har befogenhet att företräda livsmedelsföretaget (behörig firmatecknare). Vem detta är framgår av stadgarna. • Delägarförvaltning är den form som gäller om en samfällighetsförening inte bildats. Denna förvaltningsform används främst vid enklare anläggningar med ett fåtal delägare. Beslut fattas då gemensamt av delägarna i enighet eller vid delägarsammanträde enligt lagen om förvaltning av samfälligheter. Om någon gemensamhetsanläggning inte har skapats i enlighet med anläggningslagen bör utgångspunkten vara att fastighetsägaren, som har rådighet över vattenverket, är ansvarig för att låta registrera detta. En utredning måste dock göras i varje enskilt fall men rådigheten över vattenverket borde kunna tillmätas stor betydelse. Kontrollmyndigheten bör presentera sin ansvarsutredning (att verksamheten vid anläggningen bedrivs av ett livsmedelsföretag, att dricksvattenföreskrifterna är tillämpliga och att fastighetsägaren är att anse som den registreringsskyldige livsmedelsföretagaren) för fastighetsägaren. Om det då visar sig att fastighetsägaren gör gällande att flera är ansvariga för vattenverket får en helhetsbedömning göras av de skäl som anförts. 11.13 E-handel Företagare som säljer livsmedel efter beställning via nätet bedriver e-handel. Vissa av dessa företagare kan själva ha ett lager varifrån de skickar direkt till sina kunder som kan vara både företag och privatpersoner. Matmäklare har aldrig livsmedlen fysiskt på den egna anläggningen. E-handel bedrivs förutom på hemsidor även på sociala medier (t.ex. Facebook och Twitter) och på elektroniska marknadsplatser (t.ex. Tradera och e-Bay). Precis som med övriga verksamheter ska e-handelsverksamheten bedömas utifrån omfattning och kontinuitet. En privatperson som ett par gånger om året säljer förpackade torkade livsmedel på sin hemsida bör inte bedömas vara en livsmedelsföretagare medan en person som två gånger i månaden säljer köttprodukter via Facebook torde bedömas som livsmedelsföretagare. Observera att företagare som bedriver e-handel kan förutom att vara matmäklare även vara importör eller t.ex. ha en butik. E-handeln är då en del av hela verksamheten och ska inte registreras enskilt. Livsmedelsföretagare ska registreras i den kommun där de har sin huvudsakliga verksamhet. Eftersom e-handel ofta vänder sig till konsumenter i hela Sverige och i andra länder blir det den plats där den huvudsakliga verksamheten bedrivs som registreras t.ex. ett kontor, en privat hemadress, ett lager eller butik. LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 48 Informationsförordningen medför att företagens informationsansvar för livsmedel som säljs på internet har blivit mer långtgående än vad den tidigare var 80. Kontrollansvaret för marknadsföring av produkter (alltså inte själva produkterna och märkningen) via internet, på webbplatser och i sociala medier, ligger hos Konsumentverket efter en överenskommelse mellan Livsmedelsverket och Konsumentverket. 11.14 Församlingshem, bygdegårdar och liknande Lokaler som t.ex. församlingshem, bygdegårdar och liknande kan ibland hyras ut till cateringföretag för tillfälliga evenemang. Uthyrning kan även ske till privatpersoner och föreningar, för t.ex. kalas eller möten och ibland även upplåtas till en verksamhetsutövare som mera regelbundet bedriver café. För att kunna avgöra om det rör sig om ett livsmedelsföretag och vem som ska registreras är det viktigt att beakta följande: 1. Först är det viktigt att slå fast att den som driver verksamheten är livsmedelföretagare. Att enbart äga och hyra ut eller upplåta en lokal åt annan som avser att bedriva livsmedelsverksamhet där innebär inte att uthyraren är livsmedelsföretagare. 2. Om verksamheten i den hyrda lokalen är att betrakta som varande inom ett privathushåll undantas aktiviteten från lagstiftningen. Förbudet mot att släppa icke säkra livsmedel på marknaden gäller inte under förutsättning att livsmedel inte släpps på marknaden utan endast konsumeras i den privata kretsen 81. 3. Om livsmedel släpps ut på marknaden men aktiviteten inte kan betraktas som ett livsmedelsföretag så omfattas den ändå av förbudet mot att släppa icke-säkra livsmedel på marknaden eftersom verksamheten inte är helt undantagen från lagstiftningen. Jfr ovan. 4. Om de verksamheter som bedrivs i lokalen uppfyller kriterierna för livsmedelsföretag ska varje livsmedelsföretagare som släpper ut livsmedel på marknaden (t.ex. erbjuder livsmedel till allmänheten), se till att anläggningen registreras (eller godkänns) för respektive verksamhet 82. Företagarna ansvarar för att verksamheterna uppfyller lagstiftningens krav och att alla produkter som släpps ut på marknaden är säkra. Det måste finnas rutiner som tar hand om de problem som kan uppstå genom att flera företagare, och kanske även privatpersoner, använder anläggningen. 80 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna m.m. 81 Artikel 14 i förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning m.m. 82 Artikel 6 i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 49 Notera att om t.ex. bygdegården har en egen dricksvattenanläggning så kan denna under vissa förutsättningar utgöra en anläggning (vattenverk) för vilken delar av livsmedelslagstiftningen är tillämplig. I dricksvattenföreskrifterna nämns begreppen offentlig eller kommersiell verksamhet. För att avgöra om ett församlingshem/bygdegård eller liknande omfattas av dricksvattenföreskrifterna eller inte kan resonemanget om viss grad av organisation och viss kontinuitet användas som stöd/vägledning för att avgöra om dricksvattenanläggningen är kommersiell eller inte. Det är dock den som ansvarar för bygdegården som är att betrakta som tillhandahållare av dricksvattnet och som blir föremål för registrering. Se även Livsmedelsverkets vägledning om dricksvatten. LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 50 BILAGA 1 Exempelsamling för ledet efter primärproduktionen Verksamheter som inte alls omfattas av lagstiftningen • I ett privathushåll bereds, hanteras livsmedel som inte släpps ut på marknaden utan det konsumeras av de enskilda inom hushållet. Enskilda personer som bereder, bearbetar, hanterar eller lagrar livsmedel och konsumerar dem i det egna hushållet är inte livsmedelsföretag och omfattas inte alls av livsmedelslagstiftningen 83. Detta gäller även primärproduktion för användning inom privat hushåll. • Mat som lagas av privatperson och konsumeras i en privat krets, t.ex. klassfest, ideell förening, bröllopsmiddag, arbetsplatsmöte. • Leverans av livsmedel till privathushåll, om privatpersonen beställt leveransen separat från inköpet, t.ex. med buss. • Att enbart äga och hyra ut eller upplåta en lokal åt annan att bedriva livsmedelsverksamhet i innebär inte att uthyraren är livsmedelsföretagare. Verksamheter som inte kan anses ha en ”viss organisation” och som därför inte omfattas av lagstiftningen. • Verksamhet som tillhandahåller en spannmålsplatta, uppsamlingsplats för vilt eller samlastningsplats för honung vilken endast används för omlastning av egenproducerade primärprodukter eller för kortvarig lagring av primärprodukter inför vidare transport till en anläggning. • En bilverkstad ställer fram en kaffetermos och en kakburk till sina kunder. • En blomsteraffär har en frysbox med glasspinnar för saluhållande. 83 Artikel 1.3 i förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning m.m. LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 51 • En hårfrisör som bjuder kunderna på dryck under behandling. • En privatperson som bakar några enstaka plåtar kanelbullar åt en förening i vilken som denne är medlem i och som föreningen sedan serverar vid ett eget evenemang. • En privatperson som bakar några enstaka plåtar kakor som barnen sedan säljer i skolans regi. Verksamhet som inte bedrivs av livsmedelsföretag men där livsmedel släpps ut på marknaden • Om en verksamhet inte bedrivs med viss kontinuitet eller viss grad av organisation är den inte ett livsmedelsföretag. Dessa verksamheter omfattas av kravet på att de livsmedlen som de släpper ut på marknaden ska vara säkra, men inga andra bestämmelser i unionens hygienregler 84. • Vissa produkter omfattas av nationella regler som måste vara uppfyllda när produkterna släpps ut på marknaden. De nationella reglerna omfattar både jägare och privatpersoner. 85 Livsmedelsföretag i ledet efter primärproduktionen • Vid matlagning i gruppboende eller liknande vårdformer kan inköp och distribution av livsmedel anses uppfylla kriterierna för ett livsmedelsföretag men däremot inte de boendes egen matlagning och servering. Om de boende själva (eller med hjälp från personal) tillagar maten är det enbart inköp och distribution av livsmedel som anses ingå i livsmedelsföretaget. • Vid hemtjänst, utförd personal som är anställd av en kommunal nämnd eller annan organisation och som hanterar mat åt personer med behov av stöd uppfyller den som tillhandahåller hemtjänsten vanligen kriteriet för ett livsmedelsföretag. • Leverans av livsmedel till privathushåll, när leverantören regelbundet erbjuder detta som en del av inköpet t.ex. pizzabud. 84 Artikel 14 i förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning m.m. 85 Se Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVFSF 2005:20) om livsmedelshygien LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 52 • Transport av livsmedel, inklusive primärprodukter, av transportör som mer än vid enstaka tillfällen anlitas av livsmedelsföretag för leverans av t.ex. mat mellan skolor, av ägg från en äggproducent till ett packeri, grönsaker till en grossist eller levande djur till en anläggning. • Försäljning av livsmedel från varubil utan förbeställning, t.ex. glassbil. • Matlagning utförd av dagbarnvårdare i dennas bostad. Den organisation som tillhandahåller barnomsorg, t.ex. en kommun, uppfyller kriterierna för livsmedelsföretag. • Matlagning i skola i undervisningssyfte där maten äts av eleverna, t.ex. hemkunskap. Inköp, förvaring och distribution av livsmedel kan anses ingå i livsmedelsföretaget, men inte elevernas matlagning och servering. • Matlagning i skola i undervisningssyfte, t.ex. kockutbildning, där maten serveras till allmänheten. • Matlagning i undervisningssyfte där maten äts av deltagarna, t.ex. en kurs i ett studieförbunds regi. Inköp och distribution av livsmedel kan anses uppfylla kriterierna för ett livsmedelsföretag, men inte deltagarnas matlagning och servering. • Matlagning under en arrangerad resa eller utflykt när deltagarna gemensamt lagar mat som tillhandahålls av arrangören, t.ex. en vandringsresa. Inköp och distribution av livsmedel kan anses uppfylla kriterierna för livsmedelsföretag, men inte deltagarnas matlagning och servering. • Servering av måltider i samband med rumsuthyrning i hemmiljö, dvs. bed and breakfastverksamhet. • Förening som bedriver serveringsverksamhet öppet för allmänheten. Livsmedelsföretag i privat bostad • Livsmedel avsedda att släppas ut på marknaden till allmänheten kan hanteras i en privat bostad, förutsatt att kraven i bilaga III hygienförordningen uppfylls. Detta gäller om verksamhetsformen är sådan att det bedöms vara ett livsmedelsföretag. Företagets anläggning ska då registreras eller godkännas. En anläggning som är sådan att det krävs godkännande borde dock vara ovanlig i en privatbostad. Vilka typer av verksamheter som kan accepteras i en privat bostad måste bedömas från fall till fall. I de flesta privata bostäder finns knappast möjlighet att utföra mer än enkel livsmedelshantering i mindre omfattning. Med mindre omfattning avses att LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 53 livsmedlen når få konsumenter. Exempel på enkel hantering är marmeladoch saftkokning, brödbakning och karamelltillverkning. Om verksamheten i en privat bostad får sådan omfattning att lokalerna inte huvudsakligen längre är en privat bostad ska dessa istället bedömas enligt kapitel II i bilaga II i hygienförordning. LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 54 BILAGA 2 Exempelsamling för Primärproduktionen Livsmedelsföretag i primärproduktionen och härmed sammanhängande verksamhet Primärproduktion är ett begrepp som används för att beskriva verksamheter på gården eller liknande nivå och omfattar bl.a.: 86 • Produktion, odling och skörd av växtprodukter, som spannmål, frukt, grönsaker, kryddörter, svamp och groddar, liksom transport, lagring och hantering av produkter (utan att ändra deras natur) på gården samt egen transport till en anläggning • Tvättning och sköljning av vegetabilier, borttagning av blad och ansning av grönsaker, sortering av frukt • Torkning av spannmål på gården • Produktion eller uppfödning av livsmedelsproducerande djur på en jordbruksanläggning och verksamhet kopplad till detta, liksom egen transport av köttproducerande djur till marknad, slakteri eller transport av djur mellan gårdar • Mjölkning och förvaring av mjölk på jordbruksanläggning • Produktion och insamling av ägg på produktionsanläggningen, transport mellan olika byggnader och lagring hos äggproducenten, men inte verksamhet som äggpackeri t.ex. sortering, klassning av ägg eller tvättning eller transport av äggen från produktionsanläggningen till äggpackeriet. • Fiske och hantering av fiskeriprodukter, inklusive slakt, avblodning, uttagning av inälvor, borttagning av fenor, kylförvaring och inslagning, ombord på fartyg (undantaget frysfartyg och fabriksfartyg) och egen transport av fiskeriprodukterna till en anläggning (inkl. auktionshallar) på land. I detta ingår fiske och egen transport av fisk som fångats i sötvatten (floder, älvar, sjöar) 86 Kommissionens vägledning till förordning (EG) nr 852/2004 (Riktlinjer för tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien) LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 55 • Produktion, uppfödning, odling, avlivning (inklusive avblodning) och upptagning av fisk i fiskodlingar och egen transport till en anläggning • Produktion, uppfödning, odling, återutläggning och upptagning av levande musslor och egen transport av dessa till en leverans-, renings- eller bearbetningsanläggning • Produktion, uppfödning och skörd av havs- och landsniglar och egen transport till en produktionsanläggning eller marknad • Jakt, avlivning och urtagning av inre organ i direkt anslutning till den plats där det vilda djuret har fällts, lagring och transport av vilt med päls respektive fjäderdräkt till vilthanteringsanläggning, direkt till konsument eller detaljhandelsanläggning som levererar direkt till konsument räknas som primärproduktion. Vilt med päls respektive fjäderdräkt är primärprodukter. Kött av vilt är inte en primärprodukt • Biodling (även då kuporna hålls långt från anläggningen), honungsuppsamling, slungning, tappning och förpackning i anläggning i anslutning till biodlingen räknas som primärproduktion. Utvinning och bearbetning av t.ex. pollen och drottninggelé som används som livsmedel i t.ex. hälsokostprodukter räknas in som en del av biodlingen. Annan verksamhet utanför biodlingen som t.ex. verksamheter som utförs på biodlarens vägnar, upphettning av honungen så att den blir permanent flytande eller smaksättning av honungen betraktas inte som primärproduktion. • Plockning av bär och svamp, upptagning av snäckor osv. i naturen och egen transport till en anläggning • Om verksamheterna har viss kontinuitet och viss grad av organisation betraktas de som livsmedelsföretag i primärproduktionen och ska registreras alternativt godkännas (livsmedelsproduktion av groddar). LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 56 Verksamheter som är livsmedelsföretag i primärproduktion och släpper ut ”små mängder” primärprodukter Huvudregeln är att alla verksamheter ska vara registrerade eller godkända. Det gäller primärproducenter så väl som verksamheter som sker i ledet efter primärproduktionen. När en registrerad primärproducent levererar små mängder av sina egna primärprodukter direkt till konsumenter och till detaljhandelsanläggningar i närområdet finns dock vissa undantag. Hygienförordningarna ska inte tillämpas i samband med primärproducenters direkta leverans, dvs. försäljning, överlåtelse eller transport, av små mängder egenproducerade primärprodukter till konsumenter eller till lokala detaljhandelsanläggningar som levererar direkt till konsumenter 87. För producenters direkta leveranser enligt ovan gäller alltid kraven på säkra livsmedel 88. Produkter av animaliskt ursprung omfattas även av nationella regler. 89 Exempel på verksamheter med direkta leveranser av små mängder är: 90 • primärproducenter som säljer små mängder odlade primärprodukter t.ex. grönsaker och frukt, direkt till konsumenter vid gårdsförsäljning, på lokal marknad eller till lokal detaljhandel som säljer produkterna direkt till konsumenter • privatpersoner som plockar små mängder vilda produkter, t.ex. svamp och bär, för leverans direkt till konsument, till lokala butiker som säljer dessa direkt till konsument eller till lokala restauranger • biodlare som tillverkar honung och andra biodlingsprodukter på gården och säljer små mängder av dessa direkt till konsumenter eller till lokala detaljhandelsanläggningar. Se även Livsmedelsverkets vägledning om honung – registrering, märkning import samt leveranser av små mängder honung och andra produkter från biodling. • primärproducenter som säljer små mängder obehandlad (opastöriserad) mjölk direkt till konsumenter vid sin anläggning 87 Artiklarna 1.2.c) och 1.3.c) i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien Artikel 14 i förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning m.m. 89 Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien 90 Kommissionens vägledning till förordning (EG) nr 852/2004 (Riktlinjer för tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien) 88 LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 57 • primärproducenter som säljer små mängder ägg från värphöns direkt till konsumenter på den egna gården eller vid lokal torgförsäljning Jägare som levererar små mängder frilevande vilt eller små mängder kött från frilevande vilt Hygienreglerna för livsmedel av animaliskt ursprung ska inte tillämpas när jägare leveranser av små mängder frilevande vilt eller små mängder kött av vilt direkt till konsumenter eller till lokala detaljhandelsanläggningar som levererar direkt till konsumenter 91. Varje medlemsland har istället utarbetat nationella regler som ska tillämpas vid sådana leveranser. För jägares direkta leveranser enligt ovan gäller alltid kraven på säkra livsmedel 92 och de särskilda reglerna i Livsmedelsverkets förskrifter om livsmedelshygien. 93 Se även Livsmedelsverkets vägledning om jägares direkta leveranser av små mängder vilt och kött av vilt. Hur mycket är små mängder och vad är en lokal detaljhandelsanläggning? Hur mycket ”små mängder” är och vad som avses med en ”lokal” detaljhandelsanläggning kommer att förtydligas i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVFS 2005:20) om livsmedelshygien. I samband med förtydligandet kommer även ytterligare krav på bland annat hygien, konsumentinformation och dokumentation att ställas. Förslag till nya regler remitterades hösten 2013 och hösten 2014. 94 91 Se Artikel 3e) i förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung 92 Se Artikel 14 i förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning m.m. 93 Se Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien 94 Se www.slv.se under rubriken Om oss/Remisser/Remisser vars svarstid gått ut 2013 resp. Remisser vars svarstid gått ut 2014 LIVSMEDELSVERKET Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 58
© Copyright 2024