Agunnaryds Allehanda:s redaktion önskade förslag på nya idéer för att öka tidningens läsvärdhet. Undertecknad kom med förslaget till ”Personporträtt” där en Agunnarydsbo, utflyttad eller inte, presenteras i varje nummer. Förslaget innebar även att den person som blir omskriven skickar ”bollen” vidare till nästa som omskrivs i ”Personporträttet” i nästkommande nummer. slut började Tina fundera på framtiden. Hon satt och bläddrade i Willy och Eva-Britts tidning ”Land” hemma vid köksbordet i Passagården. Där var en annons om att de sökte en kombinerad djur- och barnskötare på en gård på Island. Utan rädsla för utmaningar stack Tina till Island. Tina minns tillbaka på Islandsgården med allt arbete med kor, hästar, får och inte minst barnpassning. Det var mycket jobb men efter ett halvår var det över och Tina drog tillbaka till Sverige. Här kommer Tina Uvebrant Allvaret börjar - Hej, Tina. Frank i Tumhult på tråden. Jag är i Lund idag och undrar om du vill ställa upp i ett reportage om dig själv i Agunnaryds Allehanda? Kan vi ses om en timme? - Jajamän, svarar Tina utan betänketid. Du är välkommen till CRC i Malmö. Jag kör dit, sätter mig i entrén och väntar. Tina möter upp med det alltid glada ansiktsuttrycket och mina frågor börjar hagla. Allra först kanske det är på sin plats att berätta att Tina är uppvuxen på Passagården där hon har sina föräldrar Willy och EvaBritt Uvebrant. Gymnasieutbildningen är klar, och sedan... Efter avslutad gymnasieexamen (Naturvetenskapliga linjen) på Sunnerboskolan i Ljungby blev det ett år på Ölands Folkhögsskola. Tina är mycket intresserad av djur och natur och på Öland finns mycket fågel och speciella växter. När Ölandsåret led mot sitt Nu var det dags för högre studier, inledningsvis med en 20-poängskurs i geovetenskap. Därefter påbörjades biologprogrammet. En 4-årig utbildning på magisternivå. Tanken var att inrikta sig på ekologi men under utbildningen valdes istället inriktningen molekylärbiologi, vilket kortfattat kan beskrivas som de små beståndsdelarna i våra celler. I slutet av utbildningen genomfördes examenarbetet på Pharmacia där det även blev en anställning som forskningsingenjör under 8 år med avbrott för mammaledighet i två omgångar. Under denna period skulle Tinas sambo Magnus till Indonesien för att läsa indonesiska. Tina följde med och studerade språket hon också. Efter dessa år la Pharmacia ned all forskning. Då sökte Tina nya vägar och hamnade på Lunds Universitets avdelning CRC, Clinical Research Centre, som är placerat på Skånes Universitetssjukhus i Malmö. Det är ett gemensamt forskningscenter för Region Skåne och Lunds Universitet. Tina berättar att hon och hennes kollegor forskar inom immunologi. De försöker förstå bakomliggande orsaker till uppkomsten av autoimmuna sjukdomar, exempelvis typ 1 diabetes. Hennes grupp tittar på en typ av celler i immunförsvaret, så kallade T-celler. Dessa celler har en central roll vid autoimmuna sjukdomar. De vill förstå varför man får typ 1 diabetes. Kan man förstå varför, kan man förebygga och förhindra. Målet är att kunna bota diabetes och diabetsforskningen är inne i ett spännande skede, bl.a. testas ett vaccin på barn som löper risk att få typ 1 diabetes. Det är ett högt ställt mål men Tina säger att kan de bidra med något för att nå målet är de nöjda. I dag är språkkunskaper viktigt Tina trivs med sitt jobb. Det är en internationell miljö med arbetskollegor från andra länder. När undertecknad följde med Tina in i laboratoriet övergick vi helt plötsligt till att prata engelska. När jag presenterat mig på engelska för en av Tinas arbetskamrater säger Tina att arbetskamraten egentligen är från Malmö!! I labbet är det dock engelska som gäller säger Tina med ett skratt. Vårt arbete är givande och jag känner att vi bidrar säger Tina. Dock återstår mycket forskning innan vi har full förståelse för uppkomstmekanismer och bra botmedel och visar ett allvarligt ansiktsuttryck. Familj centralt i storstaden Tina bor med sin familj, man och två barn (Kajsa 11 år och Klara 9 år) i en lägenhet i centrala Malmö. Till Agunnaryd för rekreation Vi åker dock till Passagården någon gång i månaden och utan det hade jag inte kunnat bo i en storstad, säger Tina. Kajsa och Klara älskar att komma till mormor och morfar som inte är sena med att ordna med lockande saker som kattungar, fyrhjulingar och korvgrillning i skogen. Jag har en kärlek till Agunnaryd, säger Tina. Jag är nu 43 år och med lite perspektiv känner man sig privilegierad som har fått växa upp i den miljön. Bollen är kastad Avslutningsvis säger Tina: - Jag tycker det hade varit intressant att höra vad Annika Svensson har för sig och allt vad hon har gjort! Hon är alltid så otroligt positiv de få gånger man nu träffar henne och hon verkar ha ett outtröttligt engagemang för andra människors väl och ve! Visst var det så att hon var i Indien och jobbade på ett barnhem? Tack till Tina. Nu är ”personporträtts-bollen i rullning”. Text och bild: Frank Johansson 14
© Copyright 2024