Agunnaryds Allehanda:s redaktion
önskade förslag på nya idéer för att
öka tidningens läsvärdhet. Undertecknad kom med förslaget till ”Personporträtt” där en Agunnarydsbo,
utflyttad eller inte, presenteras i varje
nummer. Förslaget innebar även
att den person som blir omskriven
skickar ”bollen” vidare till nästa
som omskrivs i ”Personporträttet” i
nästkommande nummer.
slut började Tina fundera på framtiden. Hon
satt och bläddrade i Willy och Eva-Britts
tidning ”Land” hemma vid köksbordet i Passagården. Där var en annons om att de sökte
en kombinerad djur- och barnskötare på en
gård på Island. Utan rädsla för utmaningar
stack Tina till Island. Tina minns tillbaka
på Islandsgården med allt arbete med kor,
hästar, får och inte minst barnpassning. Det
var mycket jobb men efter ett halvår var det
över och Tina drog tillbaka till Sverige.
Här kommer Tina
Uvebrant
Allvaret börjar
- Hej, Tina. Frank i Tumhult på tråden. Jag
är i Lund idag och undrar om du vill ställa
upp i ett reportage om dig själv i Agunnaryds
Allehanda? Kan vi ses om en timme?
- Jajamän, svarar Tina utan betänketid. Du
är välkommen till CRC i Malmö.
Jag kör dit, sätter mig i entrén och väntar.
Tina möter upp med det alltid glada ansiktsuttrycket och mina frågor börjar hagla.
Allra först kanske det är på sin plats att
berätta att Tina är uppvuxen på Passagården
där hon har sina föräldrar Willy och EvaBritt Uvebrant.
Gymnasieutbildningen är klar,
och sedan...
Efter avslutad gymnasieexamen (Naturvetenskapliga linjen) på Sunnerboskolan i
Ljungby blev det ett år på Ölands Folkhögsskola. Tina är mycket intresserad av djur och
natur och på Öland finns mycket fågel och
speciella växter. När Ölandsåret led mot sitt
Nu var det dags för högre studier, inledningsvis med en 20-poängskurs i geovetenskap.
Därefter påbörjades biologprogrammet. En
4-årig utbildning på magisternivå. Tanken var
att inrikta sig på ekologi men under utbildningen valdes istället inriktningen molekylärbiologi, vilket kortfattat kan beskrivas som
de små beståndsdelarna i våra celler. I slutet
av utbildningen genomfördes examenarbetet
på Pharmacia där det även blev en anställning som forskningsingenjör under 8 år med
avbrott för mammaledighet i två omgångar.
Under denna period skulle Tinas sambo Magnus till Indonesien för att läsa indonesiska.
Tina följde med och studerade språket hon
också. Efter dessa år la Pharmacia ned all
forskning. Då sökte Tina nya vägar och hamnade på Lunds Universitets avdelning CRC,
Clinical Research Centre, som är placerat på
Skånes Universitetssjukhus i Malmö. Det är
ett gemensamt forskningscenter för Region
Skåne och Lunds Universitet.
Tina berättar att hon och hennes kollegor
forskar inom immunologi. De försöker förstå
bakomliggande orsaker till uppkomsten av
autoimmuna sjukdomar, exempelvis typ 1
diabetes. Hennes grupp tittar på en typ av
celler i immunförsvaret, så kallade T-celler.
Dessa celler har en central roll vid autoimmuna sjukdomar. De vill förstå varför man
får typ 1 diabetes. Kan man förstå varför, kan
man förebygga och förhindra. Målet är att
kunna bota diabetes och diabetsforskningen
är inne i ett spännande skede, bl.a. testas ett
vaccin på barn som löper risk att få typ 1
diabetes. Det är ett högt ställt mål men Tina
säger att kan de bidra med något för att nå
målet är de nöjda.
I dag är språkkunskaper
viktigt
Tina trivs med sitt jobb. Det är en internationell miljö med arbetskollegor från andra
länder. När undertecknad följde med Tina in
i laboratoriet övergick vi helt plötsligt till att
prata engelska. När jag presenterat mig på
engelska för en av Tinas arbetskamrater säger
Tina att arbetskamraten egentligen är från
Malmö!! I labbet är det dock engelska som
gäller säger Tina med ett skratt. Vårt arbete
är givande och jag känner att vi bidrar säger
Tina. Dock återstår mycket forskning innan
vi har full förståelse för uppkomstmekanismer och bra botmedel och visar ett allvarligt
ansiktsuttryck.
Familj centralt i storstaden
Tina bor med sin familj, man och två barn
(Kajsa 11 år och Klara 9 år) i en lägenhet i
centrala Malmö.
Till Agunnaryd för rekreation
Vi åker dock till Passagården någon gång i
månaden och utan det hade jag inte kunnat
bo i en storstad, säger Tina. Kajsa och Klara
älskar att komma till mormor och morfar
som inte är sena med att ordna med lockande saker som kattungar, fyrhjulingar och
korvgrillning i skogen.
Jag har en kärlek till Agunnaryd, säger Tina.
Jag är nu 43 år och med lite perspektiv känner
man sig privilegierad som har fått växa upp
i den miljön.
Bollen är kastad
Avslutningsvis säger Tina: - Jag tycker det
hade varit intressant att höra vad Annika
Svensson har för sig och allt vad hon har
gjort! Hon är alltid så otroligt positiv de få
gånger man nu träffar henne och hon verkar
ha ett outtröttligt engagemang för andra
människors väl och ve! Visst var det så att
hon var i Indien och jobbade på ett barnhem?
Tack till Tina. Nu är ”personporträtts-bollen
i rullning”.
Text och bild: Frank Johansson
14