1. No category

Växjö universitet
Lärarutbildningen
examensarbete 15 poäng
_____________________________________________________________
Utvecklingssamtal i förskolan
– ur föräldrars och pedagogers perspektiv
__________________________________________________________________________
Institutionen för pedagogik
Handledare: Per Erik Nilsson
Vårtermin 2009
Författare: Rosa Quispe Coronel
Växjö universitet
SAMMANFATTNING
__________________________________________________
Rosa Quispe Coronel
Utvecklingssamtal i förskolan
-ur föräldrars och pedagogers perspektiv
Development dialog in the preschool
-in the perspective as parent and pre-school teacher
__________________________________________________________________________
Den här studien behandlar utvecklingssamtal i förskolan ur pedagogers och föräldrars
perspektiv. Enligt förskolans läroplan ska det genomföras utvecklingssamtal och det ingår i
pedagogernas arbetsuppgifter. Mitt syfte är att undersöka och förstå hur utvecklingssamtal i
förskolan utförs och vilka funktioner samtalet har för både pedagoger och föräldrarna. Syftet
är ytterligare hur dessa samtal upplevs och vilka förväntningar pedagoger och föräldrar har
inför utvecklingssamtalet. Eftersom synen på barns och föräldrars situation har ändrats ur ett
historiskt perspektiv har förskolan utvecklat sin pedagogik kring barnets lärande. Lika viktigt
är att ta upp det som framförs om utvecklingssamtal på förskolan enligt styrdokumentet.
Dessutom kommer jag att redogöra för tidigare forskning om utvecklingssamtal. Genom
intervjuer med föräldrar och pedagoger har jag tagit del av föräldrars och pedagogers
upplevelser, föreställningar och tankemönster om utvecklingssamtal. Mitt resultat och analys
visar att föräldrarna har ett stort förtroende för vad pedagogerna ska informera eller säga om
deras barn. De ifrågasätter inte hur pedagogerna eller verksamheten gestaltar barnen, eftersom
de har en positiv inställning till pedagogernas kunskaper. Pedagogerna har en väldigt stor
ambition att ha en god kunskap om barnen. Denna kunskap ska förmedlas till föräldrarna i ett
utvecklingssamtal.
Nyckelord: Utvecklingssamtal, utvecklingsplan, förskolan, pedagoger, föräldrar
1
Innehåll
1. INLEDNING
4
1.1 Bakgrund
5
1.1.1 Läroplan för förskolan Lpfö 98
5
1.2 Syfte och frågeställning
6
2. TIDIGARE FORSKNING
7
3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
9
3.1 Ett historiskt perspektiv
9
3.2 Utvecklingssamtal i förskolan
12
4. METOD
15
4.1 Metodval
15
4.2 Urval
15
4.3 Intervjuer
16
4.4 Etiska övervägande
16
4.5 Genomförande
17
4.6 Bearbetning och analys
18
4.7 Validitet och reliabitet
18
4.8 Metodkritik
18
5. RESULTAT
19
5.1 Föräldrars och pedagogers förväntningar inför utvecklingssamtal
19
5.2 Hur upplevs utvecklingssamtal av föräldrar och pedagoger?
21
5.3 Vad talar föräldrar och pedagoger om barnen i utvecklingssamtal
22
5.4 Samverkan mellan pedagoger och föräldrar
23
6. ANALYS
24
2
6.1 Föräldrars och pedagogers förväntningar inför utvecklingssamtal
24
6.2 Hur upplevs utvecklingssamtal av föräldrar och pedagoger?
25
6.3 Vad talar föräldrar och pedagoger om barnen i utvecklingssamtal
25
6.4 Samverkan mellan pedagoger och föräldrar
26
7. DISKUSSION
27
REFERENSER
30
BILAGOR
31
3
1. Inledning
Jag har studerat till lärare med inriktning mot de tidigare åren. Under min utbildning fick jag
en relativt bra kunskap vad gäller hanteringen av kontakten med barnen. Den stora
begränsningen var hur man som pedagog ska hantera kontakten med barnens föräldrar. Jag
tycker att det som pedagog är det otrolig viktigt att ha en god relation med barnens föräldrar.
Av detta skäl ska jag undersöka fenomenet utvecklingssamtal.
Då jag har börjat arbeta som förskollärare är en av mina uppgifter att genomföra
utvecklingssamtal med föräldrarna. För mig är det viktigt att känna mig säker och förberedd
när jag genomför utvecklingssamtal med föräldrar. Dessutom tycker jag att föräldrar är den
viktigaste partnern i barnens liv för att kunna hjälpa barnen. Det som särskilt intresserar mig
att studera är utvecklingssamtal ur pedagogers och föräldrars perspektiv. I denna studie avser
jag att jämföra och analysera föräldrars och pedagogernas förväntningar, upplevelser samt
syfte med utvecklingssamtal. Det som väckte mitt intresse var särskilt när vi diskuterade i mitt
arbetslag hur vi på bästa sätt skulle kunna förbereda oss för att genomföra ett meningsfullt
utvecklingssamtal. Jag funderade över vad som är viktigt för föräldrar att veta om sitt barn
och vad de tänker om verksamheten. På så sätt kan man som pedagoger utforma
verksamheten utifrån barnets och föräldrarnas delaktighet.
I förskolan sker möten mellan föräldrar och personal dagligen när de lämnar och hämtar
sina barn. Där får man möjlighet att utbyta information om barnen. Det finns möjlighet att ha
ett särskilt samtal, ett utvecklingssamtal. Det är detta samtal som ska hamna i fokus i detta
arbete. Jag anser att utvecklingssamtalet är ett viktigt uppdrag för pedagoger i deras
pedagogiska arbete, eftersom pedagogerna skall arbeta utifrån förskolans läroplan (Lpfö 98)
har jag som bakgrunden till detta vad som står i Lpfö 98 om utvecklingssamtal. Skolverkets
allmänna råd 2005, står det: ”Det är viktigt att personalen i kontinuerliga utvecklingssamtal
med barnets vårdnadshavare utbyter information om barnets individuella utveckling och
lärande och diskutera på vilket sätt förskolan kan bidra till att barnet trivs, lär och utvecklas”
4
1.1 Bakgrund
Läroplaner har den nya synen på barnet. Barn är kompetenta och är beredda att utveckla sitt
lärande utifrån sina egna erfarenheter, intressen och motivation. Läroplanen tar även upp hur
viktigt det är att föräldrarna ska få möjligheter att påverka verksamheten. Deras synpunkter är
viktiga för planering, genomförande och utvärdering i förskolans arbete. För att föräldrarna
ska kunna påverka verksamheten är det viktigt att genomföra ett utvecklingssamtal (Jancke &
Klang-Mattsson, 2005).
Pedagogerna på förskolan måste arbeta utifrån styrdokumentet, vilket ska styra förskolan
på ett nationellt plan. Läroplanen för förskolan bygger på skollagen, där det finns
bestämmelser om hur verksamheten ska utformas. Pedagogerna på förskolan ska kunna
gestalta barnen utifrån läroplanens syfte. Det vill säga att verksamheten ska utformas kring
värdegrunden och uppdraget samt strävansmålen och riktlinjerna kring dessa; normer och
värden, utveckling och lärande, barns inflytande, förskola och hem samt samverkan med
förskoleklassen, skolan och fritidshemmet (a.a).
I Lpfö 98 står om utvecklingssamtal att ”Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med
barnets föräldrar om barnets trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan
samt genomföra utvecklingssamtal”
1.1.1 Läroplan för förskolan Lpfö 98
Förskolan och hem
Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan skall
komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall
kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnet skall därför ske i ett nära
och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjligheter att inom ramen
för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är
tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas
möjligheter till inflytande (Skolutveckling, 2005).
Riktlinjer
Alla som arbetar i förskolan skall
5
•
Visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation
mellan förskolans personal och barnens familjer.
Arbetslaget skall
•
Ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i
förskolan,
•
Föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om barnets trivsel, utveckling och
lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal,
•
Ge föräldrarna möjligheter att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den
pedagogiska planeringen,
•
Beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av
verksamheten och
•
Se till att föräldrarna bli delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Citerad av
Skolutveckling (2005:8)
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet är att undersöka och förstå hur utvecklingssamtal i förskolan utförs och hur föräldrars
och pedagogers syn på barnet skiljer sig åt. Syftet är ytterligare hur dessa samtal upplevs och
vilka förväntningar pedagoger och föräldrar har inför utvecklingssamtal. Undersökningen
riktar sig mot pedagogers och föräldrars erfarenhet av utvecklingssamtal i förskolan. Mina
undersökningsfrågor är följande:
•
Vilka förväntningar har föräldrar och pedagoger inför utvecklingssamtal?
•
Hur upplevs utvecklingssamtal av föräldrar och pedagoger?
•
Vad talar föräldrar och pedagoger om barnen i utvecklingssamtal?
•
Hur samverkar pedagoger och föräldrar?
6
2. Tidigare forskning om utvecklingssamtal
Forskaren Ann-Marie Markström (2006) har undersökt utvecklingssamtal på förskolan utifrån
institutionella sammanhang, det vill säga förskolan och inte den enskilda pedagogen. Hon
anser att det dagliga mötet i förskolan även är ett möte mellan den privata och offentliga
kretsen. Skillnaden mellan skolan och förskolan är att förskolan möter föräldrarna dagligen,
där inträffar korta samtal mellan personal och föräldrar. Förskolans personal berättar om vad
som hänt under dagen i förskolan och föräldrarna berättar något från det privata livet. Därtill
kommer ett särskilt samtal, utvecklingssamtal.
Samtal i ett institutionellt sammanhang
Samtal som skapas med ett visst innehåll går att spara som ett resultat. Det vill säga att
innehållet i utvecklingssamtal är redan något planerat och detta ska leda till ett resultat som
ska följas till nästa utvecklingssamtal. Samspelet mellan föräldrar och pedagoger är begränsat
av traditioner och värderingar. Föräldrar och pedagoger använder utvecklingssamtal till olika
syfte beroende av sociala och kulturella faktorer i tid och rum. Det vill säga att här möts
hemmet och förskolan (Markström, 2006).
Ett sätt att förstå utvecklingssamtalet i förskolan är att betrakta det som ett möte mellan den
privata och offentliga kretsen. Mötet handlar om en ömsesidig förhandling där man upprättar
och upprätthåller en social relation. Utvecklingssamtalet mellan förälder och pedagog ses inte
bara som ett samtal mellan två personer utan mellan två individer som har varsin livshistoria.
Det är ett möte mellan en professionell och en lekman, mellan en person som innehar viss
makt och vissa kompetenser och där en part är i behov av hjälp och service (a.a).
Utvecklingssamtalets funktioner
I institutionella sammanhang har olika personer använt samtalen på olika sätt. Det finns olika
mönster och variationer i samtalen. Syftet med utvecklingssamtal har olika punkter som
tillexempel: Trivs barnet i förskolan? Hur lekar barnet och med vilka? Det här en sort
rapportering från institutionen till föräldern om barnets beteende i förskolan. Utifrån ett
samtalsunderlag (se bilaga 2) eller punkterna har man sammanfattat uppfattningar om barnet
(a.a).
7
Ytterligare har utvecklingssamtal använts för utbyte av information, exempelvis kan
personalen informera sig om vad barnet säger hemma om förskolan eller när föräldern frågar
om personalsituationen. Vidare tycks att samtalet är ett samtal där parterna skapar en bild av
eller en berättelse om barnet. Detta kan likna en utvärdering av barnet och hur det klarar sig i
förhållande till allmänna normer i förskolan. Föräldern kompletterar sina uppfattningar och
båda parterna försöker resonera sig fram till en gemensam bild av barnet. Samtalet används
också för att presentera, förmedla och tydliggöra hur förskolan fungera (Markström, 2006).
Hur gestaltas barnen i utvecklingssamtal?
En annan relevant forskning om utvecklingssamtal är gjort av Christina Gars (2006). I sin
forskning har hon fokus på hur barn gestaltas i utvecklingssamtal, hur relationen mellan
föräldrar och förskollärare ser ut, det hon kallar ”delad vårdnad”. Hon menar att barndomen
har blivit offentlig och därmed har även föräldraskapet blivit offentligt. I dagens samhälle har
förskolan alltmer fått ta över omvårdnaden om barnet.
Hur man tolkar utvecklingssamtal kan vara olika. Man kan tolka det som något samtal som
ska utvecklas. För det första kan man se samtalet som positivt och framåtsyftande och för det
andra kan det ses som ett uttryck för något outvecklat, för att man ser brister. Trots att barnen
inte ska utvärderas i utvecklingssamtalet sker det en granskning av barnet (Gars, 2006).
Skolverkets utvärdering (publicerat 2004) lyfter fram detta fokus på barnen som ett
bekymmer och problem. En diskussion är om det är verksamheten eller barnen som ska
utvecklas? Under utvecklingssamtalet kan man prata om barnens förmåga eller oförmåga till
koncentration utan att tala om vad det finns i verksamheten som erbjuds till koncentration
(a.a).
Enligt Gars (2006) har förskollärarna använt ett utpräglat utvecklingspsykologisk språkbruk
när det handlar om barn. De talar om hur barnens motoriska, språkliga och sociala utveckling
ser ut. De talar om vad som är normalt hos barnen och hur de ligger till i förhållande till dessa
utvecklingsområden. En förklaring till detta har Christina Gars (2006) nämnd att
utvecklingspsykologi har blivit dominant för att representera barn. Det har blivit självklart och
naturligt att barnen går genom olika stadier i olika åldrar. Det vill säga att vissa
utvecklingspsykologiska kategorier som motorik, språk o.s.v. utgör att barnens prestation
mäts och kategoriseras som normala eller avvikande. Detta sätt att se på barnen förekommer
på utvecklingssamtal, där pedagogerna följer olika mallar.
8
3. Teoretiska utgångspunkter
Som teoretiska utgångspunkter har jag ett historiskt perspektiv. Eftersom synen på barn har
ändrats under tiden har förskolan utvecklat sin pedagogik kring barns lärande. Även föräldrars
behov har ändrats under tiden. Syftet med ett historiskt perspektiv är att få en fördjupad
förståelse av det som sker nu. Lika viktigt är att ta upp det som framförs om
utvecklingssamtal på förskolan enligt styrdokumentet.
Förskolan har blivit en mycket viktig plats i samhälle eftersom så många familjer skickar
sina barn dit. Utvecklingssamtalet är ett uppdrag som pedagogerna ska utföra tillsammans
med barnens föräldrar. I utvecklingssamtalet har pedagoger en roll och föräldrarna en annan.
Det vill säga att föräldrarna representerar barnen i hem miljön och pedagogerna det som
verksamheten erbjuder för barnen. Detta möte är inte ett spontant möte utan har ett underlag
som den offentliga förskolan har ordnat (Markström, 2006).
3.1 Ett historiskt perspektiv
Industrialisering har under mitten av 1800-talet präglat samhället och familjelivet stor
utsträckning. Medan mödrarna arbetade inom industrin skulle barnen fostras och tas om hand.
Föreningar, stiftelser och församlingar grundade småbarnsskolor och barnkrubbor för att
genom välgörenhet försöka ge barnen ett mål mat och en moralisk fostran(Stenmalm &
Johansson, 1992).
Mellan 1834 och 1930 hade småbarnsinstitutioner inte något obligatoriskt föräldrasamtal
utan huvudmålet var att utveckla olika pedagogiska idéer som till exempel ”Fröbels
pedagogik”. År 1867 kom denna pedagogik som intresserade lärarinnor i småbarnsskolor.
Fröbels pedagogik handlade om att barnen skulle lära sig utifrån sina egna upplevelser av
verkligheten. För första gången kom det fram att leken var en betydelsefull aktivitet för
barnen. Fröbel trodde att barngruppen var betydelsefull för det enskilda barnets utveckling
vilket influerat dagens förskola (a.a).
9
Man började ge information om barnet till föräldrar, när barnens beteende observerades under
1930 och 40 talet. Då kom fokus på att dokumentera barnets utveckling. Föräldrars rättigheter
att få information om vad förskolan jobbar med och hur barnet utvecklas på förskolan kom
1985 som beslut från riksdagen (Stenmalm & Johansson, 1992).
Stadsbarn och barnträdgården
Under 1930- och 40- talet präglades samhället av förändring. Industrialisering och
urbanisering skedde med stor hastighet. Inom barninstitutioner pågick det två diskussioner om
pedagogiken, systrarna Moberg med sin förankring i Fröbelpedagogiken och Alva Myrdal
med de amerikanska utvecklingspsykologerna (Gars, 2006).
Alva Myrdal menade att individen skulle moderniseras genom att ingå i en större
gemenskap än familjen. Det vill säga att hon ville att gamla traditionella roller skulle tas bort
och att nya rationella och vetenskapliga idéer skulle införas. Hon ansåg att det var viktigt att
samhället införde storbarnkammarna, där barnen skulle ha pedagogisk stimulans och nås av
moderna uppfostringsinsatser. Mödrarna skulle vila sig från barnen och kunna arbeta.
Barnen i storbarnkammarna testades och deras beteende värderades. I samband med
utvecklingspsykologi gjordes observationer mot barnens beteende och sammanställdes i
förhållande till utvecklingspsykologiska kurvor och normer. En sammanfattning av
observationer och resultat gällande barnet skickades till föräldrarna. Förskollärarna talade om
barnen på detta sätt till föräldrarna (Gars, 2006).
I barnträdgården är det barnens aktiviteter som står i centrum. Genom att barnen tar hand
om djur, snickrar, målar och arbeta med lera får de möjligheter till utveckling. Det är
verksamheten som bidrar till att forma barnens agerande och erbjuder möjligheter att förändra
deras beteende och lösa problem. Barnen observerades i aktiviteter som de själva valt under
den fria leken. I barnträdgården menade lärarna att föräldrarna skulle ha en unik relation till
sina barn. Lärarna talade om barnens positiva aktiviteter och på detta viset kunde föräldrarna
känna sig stolta över sina barn. Det var väldigt viktigt att samarbeta med föräldrarna genom
att föräldrarna skulle vara aktiva genom att bidra till vissa aktiviteter, exempelviss genom att
sy scenkläder och baka (a.a).
Lekstuga, daghem och lekskola
I början av 1900-talet förändrades samhället. Ekonomisk depression orsakade mycket
arbetslöshet. Folk engagerade sig för den sociala politiken och man började diskutera
problemen kring småbarnsinstitutionerna. Det växte fram nya kunskaper och synpunkter kring
10
dessa verksamheter. De nya riktningar som påverkade småbarnsinstitutionerna var den
italienska läkare Maria Montessoris pedagogik och den belgiske läkaren Ovide Decroly.
Montessori menade att alla barn, oavsett social bakgrund behövde vuxnas stöd för sin
utveckling. Hon utvecklade olika pedagogiska material med inlärningssyfte. Däremot Decroly
menade att barnen skulle möta världen ur ett helhetsperspektiv med hjälp av intressecentrum.
Det var viktigt att barnen skulle lära sig utifrån egna intressen och aktiviteter (Stenmalm &
Johansson, 1992).
Förskolan
Barnstugeutredningen föreslog att verksamheter som lekskolor och daghem skulle behandlas
och utformas, även nämnas som allmän förskolan. Riksdagen godkände en lag som
kommunerna var skyldiga att upprätthålla. Lagen innehöll också ett program med mål som
skulle vara grund för förskolepersonalens arbete. Socialstyrelsen utformade en arbetsplan för
förskolan som skulle ge vägledning i ett förändrat arbetssätt. Grundsynen på barnet var att
varje barn var unik och de skulle styra arbetssätt och innehåll i verksamheten. En dialogpedagogik infördes och med detta menades att barn och vuxna skulle utforska omvärlden på
lika och ömsesidiga villkor.
Enligt riksdagens beslut 1985 om en förskola för alla barn ska förskolan och föräldrarna
samarbeta och skapa förutsättningar för barnens utveckling. Det vill säga att varje förälder har
rätt att få information om vad förskolan jobbar med och att personalen bör ha goda kunskaper
om varje individuellt barn. Ett samarbete mellan hem och förskolan påverkade barnens
uppfattning av gemenskap mellan vuxna människor (Stenmalm & Johansson, 1992).
Från början kallades det institutionella samtalet i förskolan för ”kvartssamtal” eller
föräldrasamtal men sedan läroplanen för förskolan infördes 1998 går det under namnet
”utvecklingssamtal”. Det här är ett obligatoriskt uppdrag i förskolan, där det enskilda barnets
utveckling lyfts fram. Tillsammans med föräldrarna gör personalen en bild av barnet i olika
sammanhang (Markström, 2006).
11
3.2 Utvecklingssamtal i förskolan
Från mitten av 1970-talet har kvartssamtal och senare utvecklingssamtal blivit ett av staten
påbjuden obligatorisk del i förskolan och skolan i Sverige. På grund av detta har lärare och
förskolepersonal ägnat mycket tid av sitt arbete åt att förbereda och genomföra dessa samtal
med föräldrar och elever. De flesta föräldrar har erfarenheter av att bli ”kallade” till sådana
samtal (Markström, 2006)
Personalen på förskolan har uppdraget att genomföra utvecklingssamtal med barnens
föräldrar utifrån läroplaner. Utvecklingssamtal i förskolan är tänkta att vara ett möte för att
skapa en dialog mellan personalen och föräldrarna, där bådas syn på barnet kommer fram.
Denna helhetssyn på barn och barns utveckling är viktigt för att grundlägga arbete med barnet
(Jancke & Klang-Mattsson, 2005).
Om man ska förklara själva ordet utvecklingssamtal kan man tolka det som ett samtal, en
dialog som ska leda till barns utveckling. Alltså menar man att överenskommelsen mellan
personal och föräldrarna ska formuleras i en utvecklingsplan, där det klar och tydligt ska stå
vad personalen kan göra för att främja det individuella barnets utveckling och lärande (a.a).
Förberedelser inför utvecklingssamtal
Utvecklingssamtal handlar om barnets utveckling och lärande. Personalen måste vara förbered
och i personalgruppen diskutera det bästa sättet att observera och dokumentera barnen.
Dessutom måste personalen sammanställa ett samtalsunderlag, som bygger på dokumentation
exempelvis skrivna observationer, samtal på band, videoinspelningar, fotografier, teckningar,
skriven text etc. En annan form av dokumentation är att arbeta med portfolio. Syfte med att
arbeta med portfolio är att synliggöra barnets lärande och utveckling. När personalen väljer
dokumentation är det viktigt att vara medveten om vad man ska observera och dokumentera.
Utgångspunkten i utvecklingssamtalet kan variera beroende på om föräldrarna har haft
utvecklingssamtal tidigare eller det är för första gången. När det är för första gången är det
viktigt att samtal börjar med en sammanställd bild av barnet och därefter bedömer pedagogen
tillsammans med föräldrarna hur man ska arbeta vidare med barnens utveckling och lärande.
När man har haft utvecklingssamtal tidigare uppstår det tillfälle att först utvärdera den tidigare
utvecklingsplan därefter sammanställa sin aktuella bild av barnet och hur man ska arbeta
vidare (Jancke & Klang-Mattsson, 2005).
12
Som tidigare nämnts är observationer grunden till utvecklingssamtal men dessa observationer
måste även anknytas till målen, alltså gå igenom vad läroplaner säger om verksamhetens
innehåll i mål att sträva mot (Jancke & Klang-Mattsson, 2005)
För att utvecklingssamtalet ska kännas positiv bör man redan ha en god relation med barnen
och föräldrarna. Föräldrarna måste känna förtroende och tilltro för personalen. Man kan skapa
en bra grund för samtal genom att visa respekt och lyssna på både barnens och föräldrars
åsikter. Det är bra att visa intresse för hur det går för barnen när föräldrar hämtar och lämnar
sina barn. På det sättet kan man förmedla känslan av empati. Inför utvecklingssamtalet är det
viktigt att informera om tid, plats och dokumentation i god tid. Det är också bra att ge frågor
som barnen och föräldrarna kan tänka på innan samtalet (Steinberg, 2008).
Samtalsunderlaget
Utvecklingssamtalet ska utgå utifrån läroplanen och sedan resultera i en utvecklingsplan.
Därför är det viktigt att gå genom varje mål som läroplanen riktar. Även kommunens mål och
eventuella lokala mål bör arbetas in i samtalsunderlaget. Man observerar barnen i de
vardagliga situationerna och kopplar sedan dessa till läroplanen. Exempelviss när Lisa och
Kalle har vaknat efter vilan och försöker smyga ut ur rummet. Den här situationen visar att de
två barnen kan visa hänsyn för andra barn och att det kan leva sig in i andra människors
situation. Genom observationer får personalen kunskaper om barnet och det materialet ger en
bild av utvecklingen hos barnet. På det sättet förtydligas barnets utveckling för personalen,
föräldrarna och inte minst för barnet (Jancke & Klang-Mattsson, 2005).
Inför utvecklingssamtalet måste man arbeta sig genom hela samtalsunderlaget för att kunna
ha en helhets uppfattning om barnet. Genom att fråga sig ”hur visar barnet…” får man en bild
som inte ska vara värderande utan beskrivande. Det är viktigt att ha en helhet bild för att
kunna sätta fokus på det som är aktuellt för barnen, det vill säga vad barnet är mest intresserad
av och vilka starka eller mindre starka sidor barnet har. Ytterligare är det viktigt att diskutera
hur personalen stimulerar och stödjer barnets lärande och utveckling (a.a).
Liknande resonemang har John Steinberg (2008) där han menar att man får iaktta barnen vid
alla tillfällen. Vad tycker de enskilda barnen om att göra? När är det mest koncentrerade? När
sker framsteg? Om barnen är stora är viktigt att samtala med dem.
13
Individuell Utvecklingsplan (IUP)
Utifrån utvecklingssamtalet kan man gemensamt med föräldrarna skriva en utvecklingsplan
med de samlade kunskaperna från förskolan och från föräldrarna, det vill säga utifrån
samtalsunderlaget och föräldrarnas synpunkter (Jancke & Klang-Mattsson, 2005).
Vid slutet av samtalet ska man sammanfatta det man har kommit överens om med
föräldrarna i en utvecklingsplanen. Den ska innehålla vad verksamheten ska genomföra för att
stödja barnet, hur det ska göras och av vem. Där ska man också bestämma en ny tid för nästa
utvecklingssamtal där arbetet ska utvärderas och en ny utvecklingsplan skrivas. Även insatser
från föräldrarnas sida ska finnas med i utvecklingsplanen. Det är viktigt att motivera varför
man har en punkt kring vad föräldrarna kan göra. På detta sätt gör pedagogen föräldrarna
delaktiga. Läroplanen utrycker tydligt att förskolan ska beakta föräldrarna synpunkter när det
gäller planering, genomförande och utvärdering (a.a).
Däremot säger Christina Gars (2006) att vad utvecklingsplanen resulterat i kan ha nackdelar
och fördelar. Hon menar att det är positivt att lyfta fram de enskilda barnen men å ena sidan
har många studier visat att det lätt blir bristerna hos barnen som dominerar. Pedagogerna ska
koncentrera sig på det som hjälper barnen bäst.
” I sin iver att hjälpa barnen tar man ofta fasta just på någon oförmåga hos barnen för att
kompensera eller arbeta bort den. Ett alternativ synsätt som att ta fasta på det som fungerar
väl och vidareutveckla det, förekommer i praktiken mer sällan” citerat av Christina Gars
(2006: 84).
14
4. Metod
4.1 Metodval
Jag kommer att undersöka fenomenet utvecklingssamtal på följande sätt. studien kommer att
vara en kvalitativ undersökning, eftersom jag vill komma åt människors tankar och
föreställningar. Jag gör inte någon mätning av detta utan jag gör en tolkande och jämförande
undersökning. Jag kommer att klarlägga innebörder i föräldrars och pedagogers upplevelser,
föreställningar och tankemönster om utvecklingssamtal.
Kvalitativ forskning skiljer sig på olika sätt från kvantitativ forsning. Det mest tydliga är att
kvalitativa forskningar är mer inriktade på ord än på siffror vid insamling av information. En
annan skillnad är att denna metod är tolkningsinriktad. Det som är viktigt är hur man förstår
andras sociala verklighet. Allt beror på vilka deltagare man har valt och vilken social miljö de
befinner sig i. I detta fall förskolan. (Bryman, 2004).
4.2 Urval
Jag har genomfört åtta kvalitativa intervjuer med fyra föräldrar och med fyra pedagoger. Jag
valde föräldrar som har små barn mellan ett och tre år i förskolan. En del föräldrar har ett barn
och andra har flera barn. Jag har begränsat mig till att samtala om ett barn och deras
utvecklingssamtal. Vid en av mina intervjuer har både pappan och mamman deltagit. I de
andra tre intervjuer har endast en förälder deltagit.
Jag valde mitt urval genom att kontakta föräldrar och pedagoger som jag har goda relationer
med yrkesmässigt, det vill säga att jag inte har personliga relationer med dem. Enligt Bryman
(2004) kallas detta tillvägagångssätt bekvänlighetsurval som kvalitativa forskare kan använda
sig av. Två av föräldrarna som jag intervjuade har sina barn på samma förskola. Detta
resulterade i att jag fick liknande svår på mina frågor. Därför valde jag de andra två
15
föräldrarna från olika förskolor. Föräldrarna har jag kontaktat genom förskolor, där jag har
varit vikarie. Även pedagogerna har jag valt genom förskolor där jag har varit vikarie.
Pedagogerna har arbetat inom verksamheten många år och har stor erfarenhet om
genomförande av utvecklingssamtal. De jobbar på olika förskolor i en mellan stor stad i
Sverige. Förskolorna har inte någon relation med varandra.
4.3 Intervjuer
För att kunna fånga föräldrarnas och pedagogernas tankar och föreställningar av
utvecklingssamtal på förskolan har jag genomfört kvalitativa intervjuer. Närmare bestämt har
jag använt mig en semi-strukturerad intervju. Dessa typer av intervjuer har en lista över
ganska specifika teman eller punkter som ska behandlas och kallas intervjuguide (se bilaga).
Däremot har intervjupersonerna friheten att utforma svaren på sitt eget sätt. Frågorna behöver
inte komma i samma ordning som i intervjuguiden. Dessutom kan man ställa följdfrågor som
anknyter till det som intervjupersonen har sagt (Bryman, 2004). Min intervjuguide hade en
specifik ordning men intervjupersoner behövde inte svara i samma ordning. En del av mina
intervjupersoner svarade på många frågor utan att jag behövde ställa en direkt fråga. Dessa
frågor i intervjuguiden kunde då utelämnas.
4.4 Etiska övervägande
Då denna studie handlar om människors tänkande involveras en del av deras privata liv och
arbete. Därför är det viktigt att man gör vissa etiska överväganden. I detta fall involverades
personal och föräldrar som pratade om sina barn. I denna studie har jag fingerande namn för
att anonymisera enskilda personer. Etiska principer följs som informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
•
Informationskravet. Det innebär att intervjuade personer ska få information om syftet
med studien. De ska veta att deras deltagande är frivilligt och att de har rätt att avbryta
intervjun. De ska dessutom få reda på vilka detaljer som ingår i undersökningen.
16
•
Samtyckeskravet. Deltagarna i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin
medverkan. Om någon är minderåring, kan föräldrar eller vårdnadshavare
godkännande krävas.
•
Konfidentialitetskravet. Uppgifter om alla de personer som ingår i undersökning ska
behandlas med största möjliga konfidentialitet. Personuppgifter måste försvaras på ett
sådan sätt att obehöriga inte kan komma åt dem.
•
Nyttjandekravet. De uppgifter som samlas in om enskilda personer får endast
användas för forskningsändamålet. Citerat av Bryman (2004: 440-441)
Det är viktigt att informera intervjupersonerna om vad som gäller när de medverkar i en
samhällsvetenskaplig undersökning. De grundläggande etiska frågor ska ta hänsyn till
frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet för de individer som är direkt
inblandade i forskningen ( Bryman, 2004)
4.5 Genomförandet
En del av mina intervjupersoner kontaktade jag via telefon. Jag berättade om min studie och
vad den handlade om och frågade om de skulle vilja hjälpa mig genom att bli intervjuade. Då
de fick information om mitt arbete och att intervjuerna var helt anonyma tyckte de att det var
intressant att delta i min studie. Övriga intervjupersoner träffade jag personligen och frågade
om de vill vara med. Vi bestämde sedan plats och tid för träffen. Kvalitativa forskare är
intresserade av både vad personerna säger och hur de säger. Det är viktigt att visa
uppmärksamhet när intervjupersonerna berättar eller svarar på frågorna eftersom de litar på att
det de säger ska leda till intressanta synpunkter (Bryman, 2004). När jag spelade in mina
intervjuer satt vi på ett lugnt ställe, där ingen störde. Jag försökte inte avbryta mina
intervjupersoner när de svarade på mina frågor utan de fick fritt komma till tals.
Jag hade förberett mina frågor genom att skriva en intervjuguide (se bilaga 1). Som tidigare
nämnts har denna typ av intervjuer struktur som ska leda till att få svaret på mina
frågeställningar. Mina intervjupersoner fick läsa mina frågor innan jag började spela in dem
på bandet. De fick ge sina kommentarer och prata om just själva syftet med arbetet. De flesta
ville förbereda sig innan jag började använda bandspelare.
17
4.6 Bearbetning och analys
Jag använde bandspelare och antecknade en del nyckelord under intervjuns gång som jag
tyckte var relevanta. Efter intervjuer har jag jobbat med transkribering. Detta innebar att jag
lyssnade på bandet och skrev ordagrant vad intervjupersonerna sa. Enligt Kvale (1997) är
detta en förändring från talspråk till skriftspråk. Intervjuerna varade mellan en timme och två
timmar. När jag skulle skriva ut mina intervjuer upptäckte jag att det tog lång tid att skriva allt
de sa. Fördelen med att ha den insamlade informationen nedskriven var att jag snabbt kunde
orientera mig bland intervjusvaren när jag skrev analysen. När föräldrarnas och pedagogernas
yttrande citeras i mitt resultat är de redigerade så att upprepningar och uttalat talspråk tas bort.
4.7 Validitet och reliabilitet
Reliabilitet och validitet är sådana kriterier som används av kvantitativt inriktade forskare.
Dessa studier kräver mätning som ger ett resultat som kan redogöras genom exempelvis
diagram eller procentuell redovisning. Eftersom min studie är en kvalitativ undersökning med
ett begränsat urval kan jag inte generalisera utifrån resultatet. Enligt Bryman (2004) är
mätning inte det främsta intresset för kvalitativa forskare utan man kan använda sig av andra
kriterier som äkthet och pålitlighet. I denna studie är analysen och tolkning av intervjuerna
som kommer att avgöra hur trovärdigt resultatet blir.
4.8 Metodkritik
Genom en kvalitativ undersökning har jag kunnat komma i kontakt med föräldrarna och
pedagogerna och höra deras uppfattningar om utvecklingssamtal. Däremot är jag medveten
om att jag enbart kan uttala mig inom den gruppen som är undersökt. Generaliseringar kan
således inte göras utifrån resultatet i denna studie. En av nackdelarna med denna metod är att
det är komplicerat att vara själv med hela undersökningen eftersom jag inte kan granska min
egen insats.
18
5. Resultat
I detta kapitel redogör jag för min beskrivning och tolkning av mina intervjuer. Sedan skall
jag
jämföra
både
föräldrarnas
och
pedagogernas
uppfattningar
om
barnen
i
utvecklingssamtaletet. Resultatet presenteras i följande rubriker.
•
Föräldrarnas och pedagogernas förväntningar inför utvecklingssamtal.
•
Hur upplevs utvecklingssamtal av föräldrar och pedagoger?
•
Vad talar föräldrar och pedagoger om barnet i utvecklingssamtalet?
•
Samverkan mellan pedagoger och föräldrar.
För att kunna skilja vilka föräldrar och pedagoger har sagt vad, har jag fingerande namn som
förälder A, föräldrar B (båda föräldrarnarna), förälder C och förälder D. på samma sätt har jag
fingerande namn för pedagogerna. Jag skriver inte allt de sa utan de delar som är relevanta för
mina frågeställningar samt för att undvika upprepningar.
5.1 Föräldrarnas och pedagogernas förväntningar inför
utvecklingssamtal.
Föräldrars förväntningar
Alla föräldrarna gör utryck för både positiva och negativa förväntningar inför
utvecklingssamtalet. Det är spännande att veta hur andra uppfattar sina barn samtidigt som det
finns en rädsla för att det egna barnet inte är accepterat i förskolan, att barnet inte passar in
där. En av föräldrarna hade just hört att det finns barn som behöver särskilt stöd. De flesta
föräldrarna var nyfikna på om hur det går för deras barn på förskolan. Alla föräldrar ville veta
vad som händer i det sociala sammanhanget. Vilka kompisar barnen har och hur de leker med
andra jämnåriga barn.
19
”Vi fick på båda avdelningarna en lapp om vad det skulle handla om. Vi läste genom och vi
fick information om det var något speciellt vi ville ta upp eller något speciellt vi ville fråga.
Annars vi var mest nyfikna på vad de skulle säga om vårt barn.....Hur uppfattar personalen
mitt barn. De ser ju på ett annat sätt”(förälder A).
”Vi var rädda att fröknarna skulle säga att vårt barn behöver särskilt stöd. Vi visste att det
finns barn som har det i förskolan, där vårt barn går”(föräldrarna B).
”Allra viktigaste var om han trivs och hur han trivs. Vi ville veta om han har några kompisar
att leka med, om han bryr sig om andra och om andra bryr sig om honom. Hur det fungerar i
det sociala sammanhanget” (förälder C).
”Vi var mest nyfikna om hur vårat barn trivs med de andra barnen och personalen. Just hur
han leker och om han slåss och så vidare”(förälder D).
Pedagogernas förväntningar
Pedagogerna har ett stort arbete framför sig. Alla pedagoger har utryckt att de har sina
ansvarsbarn, det vill säga att de har ansvar att observera och antecknar vad som händer med
barnets utveckling. En del har egna punkter som förskolan har förenklat. Andra följer punkter
från Individuella Utvecklings Planer (IUP). Läroplan för förskolan används som stöd för vissa
punkter (se bilaga 2). Sedan pratar de mellan personal och de får veta hur den andra övriga
personalen upplever barnet.
”När jag kommer igång med detta arbete så vet jag vilka frågeställningar vi har. Så tittar jag
på det och tittar på barnet….. Jag tittar på barnet i olika situationer tillexempel på mat
situationer. Oftast vet jag det men ändå vill kolla extra noga. Det är många föräldrar som
frågar hur det går till med mat hur de sover om de sover... vi tittar på koncentration, hur de
leker, möte mellan andra barnen”(pedagogen A).
Pedagogerna vill framförallt framföra det som är positiv med barnens utveckling. Men man
måste även informera föräldrar och det som inte fungerar för barnen eller när barnen upplever
något jobbigt. Syftet är att tillsammans med föräldrarna stötta barnen på de områden där det
behövs.
20
”Jag har haft barnen minst två månader och jag ser var detta barn befinner sig
utvecklingsmässigt. Jag lyfter upp i samtalet det man vill satsa på. Det kan bara att barnet
behöver stöttning på sitt självförtroende. När barnen inte klarar att klä på sig själva. då vet
jag att vi måste lägga mer tid på de bitarna” (pedagogen B).
5.2
Hur
upplevs
utvecklingssamtal
av
föräldrar
och
pedagoger?
Föräldrarnas upplevelser
Alla föräldrar upplever samtalet väldigt positivt och givande. En av föräldrarna berättar att
personalen lyckas ta fram barnets underbara personlighet och dessutom fick föräldern mycket
beröm av pedagogerna. En annan förälder säger att det är jättebra att få möjligheten att prata
mer fördjupat om sitt barn, att det känns mer personligt att prata med pedagogerna i ett
utvecklingssamtal än vid hämtning eller lämning på grund av tiden samt att andra föräldrar
komm i mellan. Föräldrarna skulle uppskatta om pedagogerna har något att säga om deras
föräldraroll, både positiv och negativ kritik.
”På våra första utvecklingssamtal blev vi fascinerade. De fick lyfta fram hur fantastisk
personlighet Kalle har och allt han gjorde vad fantastisk. Hur snäll han var med vänner och
hur han hjälpte till….. de lyckades också lyfta fram hur vi är som föräldrar. De lyckades tala
för oss hur underbara föräldrar vi var” (förälder A).
Pedagogernas upplevelser
De flesta pedagogerna tycker att det är ett betydelsefullt möte mellan förskolan och hem. Där
får de utbyta tankar och kunna berätta vad verksamheten jobbar med och få en del stöd från
föräldrarnas sida. En av pedagogerna tyckte att det är viktigt att kunna samtala med
föräldrarna för att kunna samarbeta och kunna ge stöd till barnet. De flesta tyckte att det inte
fanns några nackdelar med samtalet utan detta leder till att man stöttar barnen tillsammans. En
av pedagogerna upplevde utvecklingssamtal som ett formellt mötte, därför att föräldrarna
känner sig obekväma och osäkra. Detta beror på att de flesta föräldrar hon möter har
21
invandrar bakgrund och språket kan vara hinder för kommunikation. Ibland är det en tredje
person som ska lyssna samtalet som exempelviss en översättare.
”Det är lite jobbigt, vi har just många invandrare föräldrar som inte är insatta vad
utvecklingssamtal handlar om, just språket är ett problem. De frågar ingenting utan det är
oftast jag som pratar mest” (pedagogen D)
5.3 Vad talar föräldrar och pedagoger om barnen i
utvecklingssamtal?
Vad talar föräldrar om sitt barn
Vad tycker föräldrar om sitt eget barn? Vad ville de berätta om sitt barn? Alla föräldrar tyckte
att barnen vad den käraste de har men samtidigt är de medvetna om att barnen också har både
bra och dåliga sidor. En av föräldrar ville gärna berätta om sitt barns temperament, ville veta
hur personalen hanterar hennes ilska. En annan förälder ville berätta för personalen att vissa
saker kan påverka sitt barns självbild som tillexempel att man kalla barnet för ”lille Kalle”.
De flesta föräldrar ville berätta hur det fungerar hemma med rutinerna som mat och sömn.
”Ibland kan hon vara väldigt sur och arg, men personalen på förskolan säger att hon inte är
alls så på förskolan. En gång hade jag en liten konversation med en av personalen och då så
hon att mitt barn var arg på en i personalen, hon ville inte alls äta. Det gick en hel vecka
innan det gick över” (föräldrarna B)
”vi ville gärna anpassa oss till rutinerna som förskolan hade så vi började ha samma rutiner
hemma för att underlätta för vårt barn”(förälder C)
Vad talar pedagogerna om barnet
Pedagogerna ville berätta de positiva erfarenheter de får av barnen. De flesta tyckte att genom
observationer och dokumentation kan de ha en övergripande uppfattning om ett barn.
Pedagogerna tycker att det viktigt att ha en korrekt uppfattning av barnen så det inte blir
missuppfattningar. De viktigaste aspekterna de ser är barnets personlighet, social utveckling,
22
empatiska förmåga, lekkompetens, språkförståelse, lärande, motorik och rutinsituationer. En
av pedagogerna säger att man helst ger en positiv bild av barnens utveckling men kan även
behövas ge en bild på det som inte fungerar på förskolan så att alla tillsammans kan stötta
barnet. En pedagog tyckte att det var viktigt både ta upp det positiva och negativa hos barnet.
Hon menar att föräldrarna ofta känner igen de situationer som är jobbiga och uppfattar att vi
pedagoger är ärliga. De flesta pedagogerna tycker att man ska vara medveten om att inte
bedöma barnens förmågor och inte jämföra med andra barn utan att man pratar om barnen
som varje individ.
” På den förskolan jag jobbar har vi plockat fram punkterna ur läroplaner som vi tycker är
det viktiga att jobba med och de bygger på utvecklingssamtal. Till exempel lärande hur de lär
sig genom lek tillsammans med andra barn, det sociala biten. En punkt som vi tycker att det
är viktigt är att barnen kan säga sina åsikter. Vi stöttar barnen att tala om vad de tycker”
(pedagogen B).
”I samtalet får jag reda på vad som händer på hemmaplan med barnet och vad föräldrarna
tänker om förskolan och vårt sätt att arbeta med barnet. Föräldrarna kan reda på vad som
händer på förskolan…… Vi använder barnets pärm som dokumentation som är indelat i tre
område: barnets jag, tillsammans med andra och tema” (pedagogen C).
5.4 Samverkan mellan pedagoger och föräldrar
Föräldrarna är delaktiga på förskolan genom att vara närvarande vid aktiviteter som förskolan
ordnar till föräldrarna och barnen. En förälder berättar att det är väldigt givande att vara med
på föräldramöten därför att hon får information om läroplaner och pedagogernas tolkning och
tankegångar. En annan förälder hade fått mycket goda råd om läsning genom att personalen
ordnat en expert om barnböcker.
Pedagogerna tycker att redan i det dagliga samtalet börjar samarbete med föräldrarna. Att
man skapar goda relationen med föräldrarna och frågar vad de tycker om förskolans
aktiviteter. Man ordnar föräldramöte, aktiviteter med barnen som till exempel fika med
föräldrarna och barn, familjedag, grillfest osv.
23
6. Analys
I min analys redogörs för skillnaderna mellan föräldrarnas och pedagogernas uppfattningar
om barnets utveckling utifrån deras perspektiv. Dessutom jämförs mitt resultat med tidigare
forskning och de teoretiska utgångspunkterna.
6.1 Föräldrarnas och pedagogernas förväntningar inför
utvecklingssamtal.
Föräldrarnas förväntningar handlade mycket om vad pedagogerna skulle säga. De tyckte att
pedagogerna har kunskaper som de själva inte har om barnen. Föräldrarna kunde inte se hur
deras barn trivdes och hur de fungerade med andra barn och personalen. I utvecklingssamtalet
fick de möjligheten att ta del av denna information. Det står i läroplan att förskolepersonalen
skall: ”Ge föräldrarna möjligheter att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den
pedagogiska planeringen. Beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och
genomförande av verksamheten och se till att föräldrarna blir delaktiga i utvärderingen av
verksamheten” (Skolutveckling, 2005:8).
Som pedagog är man väldigt fokuserad på att observera barnen på olika sätt och få en bild
av vad som är positivt eller negativt i barnens utveckling. De följer olika punkter utifrån olika
dokument som exempelvis läroplanen eller individuella utvecklingsplaner. Det finns två
centrala aspekter som pedagogerna följer som till exempel social utveckling, motorik och
språk. Den andra aspekten är de dagliga rutinerna som såsom måltider, samlig och lek. En
likartad uppfattning har forskaren Gars (2006) fått i sin undersökning. Hon grundar sig på att
pedagogerna följer fortfarande utvecklingspsykologins normer och de dagliga rutinerna ser
nästan oföränderliga ut.
Sammanfattningsvis kan jag tycka att förväntningarna för både föräldrar och pedagoger ser
olika ut. Föräldrarna har ett stort förtroende vad pedagogerna ska informera om eller säga om
deras barn och de ifrågasätter inte hur pedagogerna eller verksamheten gestaltar barnen. De
har en positiv inställning till pedagogens kunskaper, det vill säga deras utbildning. Medan
24
pedagogerna har väldigt stor ambition att deras jobb ska vara väl organiserat och att de är
förberedda för samtalet.
6.2
Hur
upplevs
utvecklingssamtal
av
föräldrar
och
pedagoger?
Både föräldrar och pedagoger anser att utvecklingssamtalet är givande och positivt. Man
kommer närmare varandra och försöker komma överens om en bild av hur barnet har det på
förskolan och i hemmet. Liknande resonemang fick forskare Marktröm (2006) i sina
analyserade utvecklingssamtal, där information och beskrivning av barnets livssituationer
genomsyras. Genom utvecklingssamtal garanteras barnets utveckling genomgående och få en
funktion av att binda de olika områdena, hemmet och förskolan. Framförallt är det föräldrarna
som upplever att de får insyn i förskolan. De berättar det som händer i deras privatliv och
besvarar även frågor som intresserar förskolan.
En av pedagogerna upplevde att utvecklingssamtalet var för formellt. De föräldrarna hon
mötte hade olika kulturella bakgrunder, vilket kan vara en förklaring. Föräldrarna visade inte
så stort intresse för att samtala om det som fanns i samtalsunderlaget. Därför tyckte hon att de
var viktigt att det finns möjligheter att ta upp andra samtalsämnen som ligger utanför ramen
som exempelvis vardagliga situationer som arbete eller fritid. I detta sammanhang tycker
pedagogen att språket kan vara ett hinder för föräldrarna när det gäller att komma till tals i
utvecklingssamtalet.
6.3 Vad talar föräldrar och pedagoger om barnen i
utvecklingssamtal?
Föräldrarna har en annan slags relation till sina barn än pedagogerna. Föräldrarna har en
känslomässig relation till sina barn och tycker om sina barn som de är. Det finns en rädsla
hos föräldrarna att andra kan ha svårt att acceptera deras barn som de är och undrar hur
pedagogerna hanterar besvärliga situationer. De flesta pedagogerna tyckte att det är viktigt att
ge föräldrarna en tydlig uppfattning om hur barnen fungerar på förskolan. Pedagogerna
25
känner krav av att veta och kunna mycket om barnen för att kunna svara på eventuella frågor.
De pedagoger jag har intervjuat hade liknande tillvägagångssätt att observera barnen och
samtala
med
kollegor.
Pedagogerna
grundar
sina
observationer
utifrån
det
diskussionsunderlag som lämnas till föräldrarna innan samtalet (se bilaga 2). Detta underlag
avgör vad man ska uppmärksamma när man observerar barnen. Gars (2006) har en kritisk
inställning till observationsunderlag eftersom de styr vad som synliggörs under observationer.
Detta sätt att gestalta barnen i utvecklingssamtal är en beskrivning hur det ligger till i
förhållande till utvecklingspsykologiska variabler eller normer. Detta är motsats till de
föreställningar vi har om förskolans syn på barn. Förskolan ska vara en mjuk, tillåtande miljö,
där det individuella barnet står i fokus och får ta plats utifrån sin individualitet.
Enligt mina intervjuer har både föräldrar och pedagoger förväntningar att komma överens
hur barnet ska stöttas om det skulle vara att barnet behöver det i vissa situationer som till
exempel att klä på sig själva. I detta sammanhang skriver Markström (2006) att det finns
förväntningar eller krav från både föräldrar och pedagoger att barnet ska utvecklas till något
bättre. Barnen inskolas in i rutiner och ordningar som ska förbereda barnet för framtida
institutionsliv och vuxenliv.
6.4 Samverkan mellan pedagoger och föräldrar.
Föräldrarna tycker att de samarbetar rätt bra med pedagogerna och verksamheten genom att
de är närvarande på de aktiviteterna som ordnas. Däremot tycker en del pedagoger att
föräldrarna inte är så intresserat av förskolans verksamhet. Det kan bero på att föräldrarna inte
är så informerade om målet och läroplanen. Andra pedagoger tyckte att samarbete börjar
redan i det dagliga mötet. I detta sammanhang menar Ewa Ivarson Jansson (2001) att genom
relationer som skapas mellan människor i informella sammanhang förekommer det oftast
spontant. I förskolan finns rutiner och traditioner som är tänkta att etablera relationer mellan
personal och föräldrarna. Dessutom har verksamheten krav att arbetslaget ska etablera en så
god kontakt som möjligt med barnen och föräldrarna. I läroplanen står det att: Alla som
arbetar i förskolan skall: ”Visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att utvecklas en
tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer” (skolutveckling, 2005:8)
26
7. Diskussion
Syftet med denna studie var att undersöka och förstå hur utvecklingssamtal i förskolan utförs
och vilka funktioner samtalet hade för både pedagoger och föräldrar. Ytterligare hur dessa
samtal
upplevdes
och
vilka
förväntningar
pedagoger
och
föräldrar
hade
inför
utvecklingssamtalet. Mot den bakgrunden följer denna diskussion kring det resultat och den
analys som framkommit i denna studie. Egna tankar, tolkningar och reflektioner kommer även
att redogöras.
Utifrån föräldrars och pedagogers perspektiv har olika föreställningar kommit till utryck om
vad utvecklingssamtal innebär och om vad som ligger i förskolans uppdrag. Det som min
studie visar är att utvecklingssamtal både har likheter och skillnader i funktionen för föräldrar
och pedagoger. De flesta föräldrarna jag har intervjuat hade positiva förväntningar inför
utvecklingssamtalet och upplevde samtalet givande för barnets bästa och även för rollen som
förälder. Enligt min uppfattning har dessa föräldrar fullständig tilltro för pedagogernas
kompetens. Det som sägs om barnen är en bild av hur barnet har det, hur det är i förskolans
miljö. Pedagogerna förbereder sig inför utvecklingssamtalet genom att observera barnet och
diskutera med andra pedagoger för att få en bättre bild av barnet. Jag anser att föräldrarna vill
få pedagogernas bild av det egna barnet i förskolans miljö, det vill säga en bild och kunskap
som de själva inte har. En av föräldrarna hade uttrycket att det är pedagogerna som är
”experter”. Jag tror att de pedagoger jag har intervjuat hade stor strävan att komma närmare
föräldrarna för att bygga ett gemensamt ansvar för barnet och dess utveckling genom
utvecklingssamtalet.
När man talar om barnet i utvecklingssamtalet har både föräldrar och pedagoger lika och
skilda uppfattningar om barnet men ändå vill man komma fram till ett gemensamt
tillvägagångssätt att hantera eventuella svårigheter som barnet har. Detta sätt att tala om
barnen hade Gars (2006) kritiserat. Hon menade att förskolan som institution sätter i fokus
barnens brister än deras kompetens och följer utvecklingspsykologiska normer som har gjorts
tidigare på 1930- och 40- talet. Min uppfattning är att pedagogerna följer både
utvecklingspsykologiska normer och det individualiserade barnets synsätt, det vill säga att
barnet utvecklas genom sina egna erfarenheter. Enligt min tolkning var pedagogerna
medvetna om att den positiva bilden av barnet var betydelsefullt för både barnet och
27
föräldrarna, men samtidigt kunde de inte dölja om det skulle finnas eventuella svårigheter för
barnet. Enligt mina intervjuer har föräldrarna utryckt att barnets kamratsituation är en viktig
punkt, hur de trivs med andra barn och personal. Även pedagogerna tyckte det var en central
fråga som föräldrarna ställde. Enligt min uppfattning har föräldrarna en inställning att
förskolan erbjuder deras barn möjligheter att utveckla sig på olika sätt men speciellt att barnet
utvecklar sin sociala kompetens. Eftersom det inte finns många barn som är hemma på dagtid
förlorar man kontakten med andra barn. Kontakterna finns på förskolan. Utifrån mina egna
erfarenheter kan man redan se hos sitt barn behovet att umgås med andra människor, särskilt
med jämnåriga. Allt lärande kommer efter hand, det vill säga när barnen socialiserar sig med
andra. Jag tycker att man som pedagog ska utgå från barnens styrkor och beskriva hur dessa
styrkor manifesterar, i stället för att fokusera på det som inte fungerar. Pedagoger bör tänka på
det som verksamheten kan erbjuda för att jobba med de svårigheter som barnen har.
Jag har även frågat föräldrarna vilka tankar de hade om förskolan innan deras barn började
där och om de fick information om läroplaner. Dessa frågor ställdes för att få kunskap om
vilket förhållande de hade till förskolans verksamhet. Enligt min uppfattning hade de flesta
föräldrarna ingen kunskap om läroplanen. Föräldrarna hade en önskan om att vara hemma
längre med sina små barn men det har blivit så att de är tvungna att lämna sina barn på
förskolan. En förklaring till detta kan jag föreställa mig är att samhället måste följa den
hastiga moderniseringen. Det vill säga att föräldrarna både ska ha möjlighet att realisera sig
yrkesmässigt och ha tid för familjelivet, vilket leder till att förskolan har varit en viktig plats i
barnets liv.
Enligt Markström (2005) är hemmet och förskolan länkade till varandra och
utvecklingssamtal har en funktion att både föräldrarna och pedagoger kan presentera sig och
definiera sina uppgifter. Där möts olika röster och används som en arena där ansvar, makt och
kontroll utövas. I detta sammanhang har jag intervjuat en pedagog som hade nästan bara
invandrar föräldrar. Hon upplevde att utvecklingssamtalet var mycket formellt för dessa
föräldrar. Jag tror att orsaken till detta kan vara den kulturella skillnaden. Det vill säga att de
har en annan uppfostran och syn på barn och att de känner sig kontrollerade som föräldrar
eftersom de ska berätta sitt privatliv för en offentlig institution.
Som pedagog i förskolan kommer jag att ha stor nytta av den här studien eftersom jag har
fått ta del av både föräldrarnas samt pedagogernas uppfattningar om utvecklingssamtal. Nu
har jag en stor förståelse för hur föräldrarna föreställer sig att förskolan ska fungera och vilket
inflytande den har för deras barns utveckling. Som pedagog har man en skyldighet att tydligt
förmedla att man är positiv och engagerad så att barnen kan trivas, utvecklas och stärkas på
28
bästa sätt i förskolemiljön. Lika viktigt är att stödja och uppmuntra föräldrarna i sin roll. I
denna studie har jag även kommit fram till att relationen mellan pedagoger och
invandrarföräldrar väckt mitt intresse för att forska vidare om hur föräldrar med olika kulturell
bakgrund uppfattar den svenska förskolan.
29
Referenser
Bryman, Alan, 2002: Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Ivarson Jansson, Ewa, 2001: Relation hem –förskolan, intentioner och uppfattningar om
förskolans uppgift att vara komplement till hemmet. Umeå: pedagogiska institutionen.
Jancke, Harriet & Klang-Mattsson, Elisabeth, 2005: Utvecklingssamtal i förskolan. Solna:
Förskolans förslag.
Gars, Christina, 2002: Delad vårdnad? –föräldraskap och förskolläraruppgift i den offentliga
barndomen. Stockholm: Institutionen för individ, omvärld och lärande.
Gars, Christina, 2006: Utvecklingssamtal –en berättelse om barn, föräldrar och förskollärare.
Stockholm: HLS förslag.
Kompendium, Skolutveckling, 2001: utvecklingsamtal. Stockholm.
Markström, Ann-Marie, 2006: Utvecklingssamtal –ett möte mellan hem och institution.
Linköping: Skapande Vetande.
Skolverkets allmänna råd, 2005: De individuella utvecklingsplaner. Skolverket.
Steinberg, John, 2008: Professionella samtal –konsten att leda utvecklingssamtal i förskolan.
Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Stenmalm Sjöblom, Lena & Johansson, Inge, 1992: Förskolan – kunskap, kompetens, kvalitet.
Arlöv: Almqvist & Wiksell Förslag AB.
Tidning Förskolan, 2006: utvecklingssamtal i förskolan. Helsingborg: Rulloffset AB.
Wallén, Göran, 1996: Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
30
Bilagor
Bilaga 1: Intervjufrågor
Till föräldrar
1. Vad hade du för tankar om förskolan innan ditt barn började?
2. Fick du information om läroplaner för förskolan?
3. Hur upplever du information när du lämnar och hämtar ditt barn?
4. Hur fick du information om utvecklingssamtal?
5. Vilka tankar hade du inför utvecklingssamtal?
6. Vad ville du veta om ditt barn på utvecklingssamtal?
7. Vad ville du berätta om ditt barn på utvecklingssamtal?
8. Hur upplevde du utvecklingssamtalet?
9. På vilket sätt är du delaktig i ditt barns förskola?
10. Vad tycker du är viktigt att tänka som föräldrar inför utvecklingssamtal?
Till pedagoger
1. Vad betyder läroplaner för förskolan för dig?
2. Hur förbereder du dig inför ett utvecklingssamtal?
3. Vilket syfte tycker du att utvecklingssamtalet har?
4. Vad innehåller utvecklingssamtal?
5. Vilken dokumentation använder du dig för att synliggöra barnets utveckling?
6. Hur upplever du utvecklingssamtal?
7. Har du fått något problem med utvecklingssamtal?
8. På vilket sätt tycker du att föräldrar är delaktiga i förskolan?
9. Vad tycker du är viktigt att tänka som pedagog inför utvecklingssamtal?
31
Bilaga 2: Samtalsunderlag
För…………………..
Datum……………….
Sign…………………
•
Hur visar barnet att han/hon trivs (eller inte) i förskolan?
•
Hur fungerar hämtning och lämning?
•
Hur leker barnet och vilka?
•
Vilka lekar är aktuella?
•
Tycker barnet om att delta i gemensamma lekar/aktiviteter?
•
Hur visar barnet sin glädje (motvilja) att delta i de olika aktiviteterna?
•
Hur använder barnet språket?
•
Hur fungerar barnets motorik?
•
Hur visar barnet känslor och vilka?
•
Hur visar barnet hänsyn/omtanke (eller inte)?
•
Hur löser barnet problem som upptår? (se tänkande)
•
Hur fungerar matsituationen?
•
Hur fungera toalettsituationen?
•
Hur fungerar vilan?
•
Sammanfattande intryck av barnet just nu.
•
Information om föräldrarna
•
Något vi behöver uppmuntra eller hjälpa barnet extra med.
32
33