Program - Cision
Program DOKTORSPROMOTION OCH PROFESSORSINSTALLATION 23 MAJ 2015 Konsert & Kongress, Linköping LINKÖPINGS UNIVERSITET Produktion: Kommunikations- och marknadsavdelningen, Linköpings universitet. Rektor fotograferad av David Einar/Linkin AB. Tryckt på LTAB maj 2015. INNEHÅLL Rektors förord................................................................................. 4 Programordning............................................................................ 6 Musik under ceremonien..............................................................7 Processionsordning..................................................................... 10 PROFESSORSINSTALLATION Medicinska fakulteten, installandi.......................................... 12 Filosofiska fakulteten och Utbildningsvetenskap, installandi........................................... 20 Tekniska fakulteten, installandi............................................... 31 Universitetets förtjänstmedalj...................................................38 DOKTORSPROMOTION Medicinska fakulteten, promovendi........................................ 48 Filosofiska fakulteten och Utbildningsvetenskap, promovendi......................................... 60 Tekniska högskolan, promovendi............................................. 72 Om ceremonierna........................................................................ 82 Foreword by the Vice-Chancellor.............................................86 The Commencement Ceremony at Linköping University.............................................................. 88 Välkommen till vårens installations- och promotionshögtid 2015 Linköpings högskola fick 1975 universitetsstatus och vi firar därmed i år 40 år som universitet. Linköpings universitet är idag ett komplett universitet med utbildningar och forskning inom såväl humaniora och samhällsvetenskap som medicin, hälso vetenskap, teknik, naturvetenskap och utbildningsvetenskap. Redan från starten var nytänkande ett signum. Det handlade om nya typer av utbildningar och ny pedagogik, om nya forskningsområden och samverkan mellan forskningsområden. Till detta fanns också en insikt om att samverkan med det omgivande samhället kunde bidra till en positiv utveckling. Som 40-årigt universitet installerar vi idag 25 professorer och promoverar 7 hedersdoktorer och 89 doktorer. Jag vill hälsa er nya professorer och hedersdoktorer varmt välkomna och hjärtligt gratulera er nya doktorer. Må detta bli en glädjens fest! Det är en mycket gammal akademisk tradition att med en särskild ceremoni uppmärksamma och fira dem som avlagt doktorsexamen. Fakulteterna promoverar, »för fram«, sina nya doktorer. Det är också brukligt att fakulteterna hedrar personer som varit särskilt viktiga för fakultetens verksamhet genom att utse dem till sina hedersdoktorer. Att installera och hälsa universitetets nya professorer välkomna är ytterligare en akademisk tradition med gamla anor. Vid Linköpings universitet förs dessa ceremonier samman i en gemensam installations- och promotionshögtid och i dag firar vi i ordningen den 46:e akademiska högtiden. En dag som denna är således en dag av stor glädje. Som rektor är jag mycket stolt över att få leda ett universitet där det bedrivs så mycket passionerat kunskapsarbete och så mycket excellent forskning. Ni som sitter på scenen representerar tillsammans ett brett spektrum av mänskligt vetande och nyfikenhet och exemplifierar också den bredd av ämnen och forskningsansatser som ryms vid vårt universitet. I dag är det allmänt accepterat att högre utbildning och forskning tillhör de mest kraftfulla instrumenten för en god utveckling och en hållbar framtid. Detta gäller både globalt och lokalt 4 och har lett till en omfattande internationell tillväxt av universitet och, inte minst, till en stor rörlighet bland både forskare och studenter. Det är med glädje jag kan konstatera att ni på scenen tillsammans har en bred internationell erfarenhet. Internationalisering är en förutsättning för kreativa och framgångsrika forsknings- och utbildningsmiljöer och det är genom internationalisering som vi kan bidra till att utveckla en bättre värld. Välkomna, ni nya professorer. Våra förväntningar på er är stora och jag hoppas också att ni har stora förväntningar på Linköpings universitet. Ni utgör en viktig del av vår framtid och det är min förhoppning att ni ska känna er stimulerade och inspirerade av att verka i en kultur präglad av öppenhet och förmåga till gränsöverskridande samarbeten. Som rektor är det också min stora glädje att varmt få välkomna årets hedersdoktorer. Era insatser, i form av forskningsmässiga samarbeten eller insatser för utveckling av samhället eller universitetet, har varit av stor vikt för vårt universitet. Vi är stolta och glada över att få utse er till våra hedersdoktorer. Mina varmaste gratulationer till er, ni nyblivna doktorer, som i dag efter fullgjorda prov erhåller insignierna på att ni avlagt den högsta examen man kan avlägga i Sverige. Er formella utbildning är avslutad, men inte ert lärande, det är en livslång process. En del av er kommer att fortsätta inom akademien, vid LiU eller vid andra universitet och forskningsinstitutioner, några av er kommer att välja en yrkeskarriär inom näringsliv och offentlig sektor. Oavsett vilket är jag övertygad om att ni med ert kunnande och er vetenskapliga träning kommer att bidra till den kunskapstillväxt och den kritiska analys som samhället så väl behöver. Avslutningsvis vill jag till er, dagens huvudpersoner, och till alla er andra gäster säga: Varmt välkomna till vår akademiska högtid – detta är en glädjens dag! Helen Dannetun rektor 5 PROGRAMORDNING VID PROFESSORSINSTALLATION OCH DOKTORSPROMOTION Inauguration of Professors and Conferment of Doctors procession Inledning av rektor Helen Dannetun Introduction by Vice Chancellor Helen Dannetun Professorsinstallation Inauguration of Professors Musik – Music Övermarskalkens inledning Introduction by the Grand Marshall Medicinska fakultetens promotion Conferment at the Institute of Health Sciences Musik – Music Filosofiska fakultetens och Utbildningsvetenskaps promotion Conferment at the Institute of Arts and Sciences and the Institute of Education Sciences Musik – Music Tekniska fakultetens promotion Conferment at the Institute of Technology procession 6 MUSIK UNDER CEREMONIEN Daniel Nelson (f. 1965) Jubileumsmusik Musiken till årets promoveringsfest är en beställning av Linköpings universitet med anledning av universitetets 40-års jubileum. PROCESSIONSMUSIK Daniel Nelson (f. 1965) Fanfar och ingångsmusik MUSIK UNDER CEREMONIN Darius Milhaud (1892–1974) Ile-de-France ur Suite Francaise op 248 Daniel Nelson (f. 1965) Fanfar no 1 Livet Dmitrij Sjostakovitj (1906–1975) Flourish and Dance Music ur Hamlet op 32a Daniel Nelson (f. 1965) Fanfar no 2 Tanken Lars-Erik Larsson (1908–1986) Sicilienne ur En vintersaga op. 19 Daniel Nelson (f. 1965) Fanfar no 3 Naturen RECESSIONSMUSIK Daniel Nelson (f. 1965) Fanfar och utgångsmusik MEDVERKANDE Linköpings Akademiska Orkester Dirigent: bitr director musices Merete Ellegaard 7 Jubileumsmusik Musiken till årets promoveringsfest är en beställning av Linköpings universitet med anledning av universitetets 40-års jubileum. Musikhistorien visar att klassisk musik oftast hade ett funktionellt syfte förr i tiden, vanligen som en del av gudtjänsten eller för att beledsaga och förhöja värdsliga ceremonier. Det var först under romantiken som musikaliska stycken började ses som självständiga konstverk som kunde upplevas och beundras utan att vara en del av något annat. Att få en beställning på bruksmusik som ska användas i en promotionsceremoni är därför relativt ovanligt. Det är som att göra ett hopp i historien till en gren som på något vis bröts av, där det förflutna måste smälta samman med nutid. Det spännande med ett sådant verk är utmaningen att skapa musik som uppfyller alla funktionella krav utan att jag behöver göra avkall på min, mer moderna, integritet som tonsättare. Spänningen ligger i att förena dåtid och nutid och med det som grund skapa min version av framtiden. Daniel Nelson Daniel Nelson (f.1965) är en av Sveriges ledande tonsättare. Hans verk spelas ofta av stora orkestrar runt om i Skandinavien, vid festivaler och på konsertestrader världen över. Hans Metallëphônic (2002) för tuba och orkester har framförts mer än fyrtio gånger av orkestrar över hela världen och hans orkester fanfar Force of a Rainbow har spelats i televisionen många gånger. Hans första opera, Stolthet och fördom, hade premiär på Vadstena akademien 2011 med stort bifall såväl från kritikerkåren som av den entusiastiska publiken. 8 KOMPOSITÖR Daniel Nelson Tonsättare Jubileumsmusik was commissioned by Linköpings University in commemoration of their 40th anniversary. A brief survey of music history would show us that classical music was once upon a time most commonly used with a functional purpose; often part of religious services, or used to accompany and enhance secular ceremonies. This all changed during the romantic era when pieces of music started to be viewed as autonomous works of art, to be experienced and admired for themselves and not within the context of an external event. Today, a commission for functional music to accompany a graduation ceremony is, thus, quite unusual. It is like picking up the threads of a music history which somehow got broken; a type of jump in time, where the past needs to amalgamate with the present day. The fun of writing such a work is the challenge of creating music which satisfies the designated functional purpose, but which does not compromise my more modern artistic integrity. The thrill of writing such a work is uniting the past and the present to form a possible future. Daniel Nelson Daniel Nelson (b. 1965) is a leading Swedish composer. His works have frequently been played by major orchestras in Scandinavia, and at festivals and concerts around the world. His Metallëphônic (2002) for tuba and orchestra has been performed more than forty times by orchestras all over the world and his orchestral fanfare Force of a Rainbow has been televised several times. In 2011 his first opera, Pride and Prejudice, was premiered at the Vadstena-Academy summer opera festival to great critical acclaim as well as an enthusiastic audience response. 9 PROCESSIONSORDNING 1.Studentövermarskalkar 2. Ceremonimästare och övermarskalk 3.Fanborg 4. Medicinska fakulteten* 5. Filosofiska fakulteten och Utbildningsvetenskap* 6. Tekniska fakulteten* 7.Hedersgäster 8.Prorektorer 9.Rektor * Inom respektive fakultet är ordningen i.Cursor ii.Promovendi iii.Installandi iv.Lärare v.Promotor vi.Kårordförande vii.Prodekan viii.Dekan universitetets ceremonimästare Karin Lohm universitetets övermarskalk Gabriella Ahlbert studenternas övermarskalkar Anna Asratian och Sebastian Jarl 10 PROFESSORSINSTALLATION VID LINKÖPINGS UNIVERSITET 11 MED I CINSK A FA K ULT E T EN Martin Ball Professor i logopedi Född 1951 i Wales. BA och PhD vid University of Wales, MA vid University of Essex. Nyligen fick han ta emot utmärkelsen Doctor of Letters från Bangor University Wales. Han har innehaft forskartjänster i tal- och språkpatologi vid universitet i Wales, Irland och USA. Martin Balls huvudsakliga forskningsintressen är störningar i tal och språk. Han har undersökt talsvårigheter både hos barn och vuxna i samband med förvärvade neurologiska problem. I synnerhet har han arbetat med att förbättra beskrivningen av talstörningar genom att utveckla ett transkriptionssystem och teknisk utrustning som kan avbilda talprocessen. Ett annat intresseområde handlar om hur teorier om talets organisation i språk kan orsaka olika mönster av talstörningar, ett ämne han just nu skriver en bok om. I ett pågående projekt samarbetar Martin Ball med kolleger inom forskningsfältet för att ta fram grammatiska analyser för en rad olika språk. Den först publicerade boken från 2012 omfattar tolv språk. Ytterligare ett dussin språk täcks in i nästa volym som kommer under 2015 och den tredje och sista är planerad att ges ut 2016. Professor Ball har även gått i täten med att applicera kunskap från sociolingvistiken (samspelet mellan språk och samhälle) på tal- och språkpatologin. Nyligen har han fått finansiering för att med kolleger vid LiU och internationella partner starta en flerspråkig databas över talsvårigheter, vilken kommer att bli användbar för forskare, studenter och språk- och talpatologer. Martin Ball är medredaktör i två internationella tidskrifter och tre bokserier och har själv en bred publikationslista i tidskrifter och böcker. Han har talat vid konferenser i många länder och i flera år varit ordförande i The International Clinical Phonetics & Linguistics Association. Han har utvalts som Fellow of the Royal Society of Arts, The Learned Society of Wales och The Royal College of Speech and Language Therapists. 12 MED I CINSK A FA K ULT E T EN Jan Brynhildsen Professor i obstetrik och gynekologi Född 1962 i Sundsvall, Studentexamen 1980 i Örebro. Läkarexamen 1989. Leg. läk. 1991. Specialist i obstetrik och gynekologi 1997. Med. dr vid Linköpings universitet 1998, lektor vid Linköpings universitet 2003, Docent i obstetrik och gynekologi 2007, Bitr. professor vid Linköpings universitet 2012. Jan Brynhildsens forskning handlar i huvudsak om olika aspekter på antikonception, det vill säga preventivmedel. Hur kan det komma sig att så många kvinnor blir oönskat gravida trots att det finns stora möjligheter att förebygga oönskade graviditeter? Vilka hinder och möjligheter finns? Hur kan man optimera rådgivningen så att den enskilda kvinnan/paret kan få ett för henne/dem optimalt preventivmedel? Utöver detta studerar Brynhildsens forskargrupp olika aspekter av hormonella preventivmedel hos kvinnor med olika typer av medicinska tillstånd, såsom fetma och sjukdomar i centrala nervsystemet. I olika projekt har de även studerat p-pilleranvändning bland kvinnor med migrän respektive kvinnor med multipel skleros (MS). I tidigare studier har forskargruppen kunnat påvisa olika hinder för optimal användning av preventivmedel bland unga kvinnor som genomgått abort. De har visat att val av preventivmedelsmetod efter en abort har stor betydelse för om kvinnan kommer att genomgå flera aborter i framtiden. Modeller för att styra rådgivning och val av preventivmedelsmetod kommer att studeras vidare. I ett annat pågående projekt studerar Jan Brynhildsen och hans medarbetare preventivmedelsanvändning bland kvinnor med fetma och speciellt bland den växande grupp kvinnor som genomgått fetmakirurgi. Får denna grupp kvinnor optimal rådgivning? Kan de använda samma preventivmedel som kvinnor som inte opererats? Kan det tänkas att operationen gjort att en opererad kvinna som använder p-piller inte får i sig tillräckligt med läkemedel? Jan Brynhildsen har även ett långvarigt och stort intresse av utbildningsfrågor, både inom grundutbildning för läkare och inom specialistutbildningen för blivande gynekologer och obstetriker. 13 MED I CINSK A FA K ULT E T EN Ylva Böttiger Professor i klinisk farmakologi Född 1965 i Stockholm. Läkarexamen 1991 i Linköping, leg.läk. 1994, specialist och med.dr i klinisk farmakologi år 2000 vid Karolinska sjukhuset/institutet. Docent 2007. Överläkare och chef för enheten för läkemedels- och dopinginformation vid Karolinska åren 2003–2014. Ylva Böttigers forskning handlar i det breda perspektivet dels om variationer i läkemedels effekter inom och mellan individer, dels om hur man på bästa sätt kan hjälpa och stödja läkemedelsförskrivare med information och kunskap, så att läkemedels behandlingen blir rätt från början. Patienter behandlas med alltfler läkemedel samtidigt. Många gamla kan idag ha ordinerats mellan tio och tjugo läkemedel. Ylva Böttiger disputerade på en avhandling om metoder att studera interaktioner mellan läkemedel. Hon har sedan i över tio års tid arbetat med utvecklingen av en databas med information om läkemedelsinteraktioner, SFINX, som kan kopplas direkt till läkemedelsjournalen och varna automatiskt för olämpliga eller riskfyllda kombinationer. Uppföljande studier har visat att man tycks kunna minska risken för allvarliga läkemedelsinteraktioner med denna typ av datoriserade beslutsstöd. Barns läkemedelsbehandling kan också vara problematisk, särskilt som den ofta har bristande vetenskapligt stöd. För barn under ett års ålder sker hälften av all läkemedelsbehandling på sjukhus utanför godkända indikationer och doseringsråd, det kunde Böttigers tidigare doktorand Elin Kimland visa i sin avhandling. Det finns även här ett stort behov av lättillgänglig och kvalitetssäkrad information i vården. Ylva Böttiger ansvarade under 10 års tid för utbildningen i klinisk farmakologi vid KI. Hon gav 2014 (tillsammans med Lindh och Eliasson) ut den första svenska läroboken i klinisk farmakologi för läkarstudenter: Att lyckas med läkemedel. Ylva Böttiger är också verksam på flera förtroendeposter: ledamot av Svenska Läkaresällskapets nämnd och Kommittén för läkemedelsfrågor, i styrelsen för NEPI (Nätverk för läkemedelsepidemiologi) och för European Association för Clinical Pharmacology (EACPT), och medicinsk redaktör, ansvarig för läkemedelsfrågor på Läkartidningen. 14 MED I CINSK A FA K ULT E T EN Stig Linder Professor i farmakologi Född 1954 i Ludvika. Medicine doktor vid Karolinska Institutet 1982. Postdoctoral fellow Yale University 1982–83, docent Uppsala universitet 1988, adj professor Karolinska Institutet 1999, professor Karolinska Institutet, 2014. Stig Linders forskargrupp är verksam inom området cancerläkemedel. Gruppen studerar både kliniskt använda cancerläkemedel och arbetar med att identifiera nya. Arbetet har lett till utvecklandet av en läkemedelskandidat för blodsjukdomen multipelt myelom. Substansen, som kallas VLX1570, genomgår för närvarande klinisk prövning vid Memorial Sloan Kettering Cancer Center i New York. Läkemedlet hämmar en komponent av cellens avfallskvarn för skadade proteiner – proteasomen. Cancerceller producerar stora mängder skadade proteiner och är beroende av ett välfungerande system som tar hand om dessa. Läkemedel som hämmar proteasomen används kliniskt, men patienters tumörceller utvecklar tyvärr med tiden motståndskraft mot dem. VLX1570 har en verkningsmekanism som skiljer sig från de proteasomhämmare som används idag. Förhoppningen är därför att VLX1570 kan användas för att behandla patienter vars tumörsjukdom är motståndskraftig mot dagens läkemedel. Ett annat projekt syftar till att utveckla läkemedel som avdödar långsamt växande cancerceller. I de flesta solida tumörer finns områden som är dåligt syresatta och där cancercellerna delar sig långsamt eller inte alls. Dessa celler är motståndskraftiga mot dagens kliniskt använda cancerläkemedel. Gruppen har utvecklat ett läkemedel som är verksamt mot dessa celler genom att störa cancercellernas metabolism. Substansen genomgår klinisk prövning vid Mayokliniken i USA. Gruppen har även utvecklat metoder för bestämning av tumörcelldöd i blodprover. Tanken med detta är att tidigt kunna förutsäga om läkemedelsbehandling avdödar tumörceller. Arbetet har bedrivits i samarbete med ett litet svenskt bioteknikföretag och har lett till utveckling av flera kommersiella produkter. Metoderna används av läkemedelsindustrin under kliniska prövningar av olika läkemedel. Produkterna har dessutom visat sig vara värdefulla för att mäta leverskada. 15 MED I CINSK A FA K ULT E T EN Nicole Müller Professor i logopedi Född i Tyskland 1963, masterexamen från Universität Bonn 1988, doktorsexamen University of Oxford 1993, Postdoktor vid the Queen´s University i Belfast, 1993–94. Akademiska uppdrag i England, Wales och USA. Professor i Communicative Disorders, University of Louisiana at Lafayette 2006–14. Nicole Müller har omfattande forskningsintressen som innefattar klinisk lingvistik och fonetik, kliniska diskursstudier samt två- och flerspråkighet och demens. Andelen äldre ökar i många länder och därmed också förekomsten av demens. Många personer med demens är tvåspråkiga eller talar annat språk än majoritetsspråket i det land där de bor. Detta utgör grunden för ett av Nicole Müllers forskningsområden. År 2014 tilldelades hon ett Fulbrightstipendium för att genomföra en studie av språkanvändningen bland irländska tvåspråkiga personer med demens och som bor i äldreboende. Hennes forskning hänger nära samman med livskvalitet eftersom den handlar om språk och möjligheten att kommunicera. Nicole Müller är även intresserad av olika teorier inom kognition och hur de utnyttjas inom demensforskningen. Kliniskt används idag tester som baserar sig på artificiella och kontextfria uppgifter för att bedöma kognitiva förmågor hos personer med demens. Dessa tester är enkla att administrera men säger mycket lite om de kognitiva förmågor personer med demens har för att klara sitt dagliga liv. Ett doktorandprojekt har nyligen startats för att studera detta vidare. Inom kliniska diskursstudier fokuserar hon nu på användningen av teorier inom systemisk-funktionell lingvistik för studier av diskurser som skapas av människor som har demens eller hjärnskador. Hon har också handlett flera doktorander inom området. Nicole Müller har även i hög grad bidragit till litteraturen om forskningsmetoder inom klinisk lingvistik, bland annat i flera böcker, den senaste om kvalitativa forskningsmetoder. Hon är medredaktör för såväl den ansedda tidskriften Clinical Linguistics and Phonetics som bokserien Communication Disorders across Languages. 16 MED I CINSK A FA K ULT E T EN Anders Persson Professor i medicinsk bildvetenskap Född 1953 i Bollnäs. Läkarexamen vid Karolinska institutet 1985. Verksamhetschef för radiologi och med. tekn. i Hälsingland 1994–2001. Överläkare i radiologi sedan 2002. Disputerade 2005. Adj. lektor 2008–2012. Docent 2009. Föreståndare CMIV sedan 2002. Adj. professor 2012–2014 Linköpings universitet. Anders Persson har forskat inom det snabbt växande området bild- och funktionsmedicin. Hans intresse, nyfikenhet och engagemang för både forskning och undervisning har varit en viktig framgångsfaktor för området. Han har under de senaste 30 åren arbetat med att sprida kunskap som vårdlärare, klinisk amanuens, specialist i radiologi, chefsöverläkare, verksamhetschef, lektor, docent, adjungerad professor i medicinsk bildvetenskap samt gästprofessor vid Mayokliniken i Rochester, USA. Anders Persson är en av grundarna till Centrum för medi cinsk bildvetenskap och visualisering, CMIV, vid Linköpings universitet. Målet har varit att utveckla utbytet mellan näringsliv, akademi och vård i gränslandet mellan teknik och hälsa. I tolv år har Anders Persson lett CMIV, som idag har 90 anslutna forskare, varav 35 doktorander från både medicinsk och teknisk fakultet. Karriären inleddes som röntgensjuksköterska 1977 och vårdlärare vid Karolinska Institutet. Han har varit överläkare, chefsöverläkare i Hudiksvall och chef för radiologi i Hälsingland. Sedan 2002 är hans forskning vid CMIV fokuserad på att skapa patientnytta inom ett flertal forskningsområden, som exempelvis datortomografi av hjärtats kranskärl och klinisk användning av nya stråldosreducerande tekniker. Han har flera pågående projekt inom postmortal avbildning. Han är även en av forskarna bakom det visualiseringsbord som rönt stor internationell uppmärksamhet. Under senare år har Anders Persson erhållit flera ärofulla utmärkelser: Lennart Nilsson Award 2008 – en av världens främsta utmärkelser inom vetenskaplig och medicinsk fotografi – Athenapriset för bästa vetenskapliga medicinska forskning i landet 2009 och Kunskapspriset för insatser inom utbildning 2010. Han har likaså tilldelats The Royal Photographic society Award 2011, The Royal College Combined Scientific Gold medal in UK 2013 samt Welcome Image Award, first and second price, UK 2014. 17 MED I CINSK A FA K ULT E T EN Magnus Vrethem Professor i klinisk neurovetenskap Född 1955, uppvuxen i Vreta Kloster. Medicinstudier i Uppsala och Linköping. Läkarexamen 1981, specialist i neurologi 1987. Medicine doktorsexamen 1994. Docent i neurologi 1997. Specialist i neurofysiologi 2000. Professor och överläkare i neurologi 2015. Den första delen av Magnus Vrethems forskning handlar om polyneuropati. Denna så kallade flernervssjuka är en av de mest förekommande neurologiska tillstånd som leder till nedsatt känsel och kraft i fötter och händer. Smärtor eller obehag är också vanligt. Förhöjda halter av endogena cannabinoider har tidigare beskrivits vid kroniska smärttillstånd. Magnus Vrethems forskargrupp planerar att undersöka halter av endogena cannabinoider i blod hos patienter med polyneuropati med eller utan neurogen smärta för att studera om dessa spelar roll för smärtan. Tillsammans med neurologer vid Karolinska sjukhuset ska de också undersöka orsaker till sjukdom hos patienter med påverkan av tunna nervfibrer som ofta ger en smärtsam polyneuropati. Den andra delen handlar om varför vissa, men inte alla, utvecklar multipel skleros (MS) efter ett första skov av nervsymtom. Det är känt att graviditet påtagligt förbättrar skovfrekvensen vid MS . I ett projekt kommer Magnus Vrethem tillsammans med forskarkollegor studera mekanismer för tolerans under graviditet och hur dessa mekanismer kan påverka utvecklingen av sjukdomen. De studerar också hur de nya bromsmedicinerna mot MS verkar immunologiskt och hur man kan utvärdera markörer i ryggvätska och blod för sjukdomsprognos. Vidare undersöker de med kvantitativ magnetresonanstomografi (MR) hur eventuella skillnader i hjärnvolym kan associeras till sjukdomsaktivitet eller markörer för inflammation/nervskada. MS -projektet drivs tillsammans med Avdelningen för klinisk immunologi och Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV ). 18 MED I CINSK A FA K ULT E T EN Elisabeth Åvall Lundqvist Professor i klinisk onkologi, inrikning gynekologisk onkologi Född 1957. Läkarexamen 1983, Uppsala universitet. Medicine doktor 1991, docent i gynekologiska tumörsjukdomar 1998, Karolinska Institutet. Specialist i obstetrik och gynekologi 1990, gynekologisk onkologi 1995. Adjungerad universitetslektor 2003 och adjungerad professor 2011–2014, Karolinska Institutet. Elisabeth Åvall Lundqvists forskning är i första hand inriktad på äggstockscancer. Den övergripande målsättningen är att förlänga överlevnaden vid äggstockscancer genom att individualisera behandlingen utifrån tumör- och patientkarakteristika och minimera sidoeffekter av behandlingen. Forskningen omfattar kliniska behandlingsstudier som utvärderar nya behandlingsstrategier och translationella studier vars syfte är att identifiera prognostiska biomarkörer vid höggradig serös cancer, den subtyp av äggstockscancer med allvarligast prognos. Studier, på mRNA och proteinnivå, av tumörens metabolism talar för att skillnader i uttryck av vissa metabola biomarkörer är relaterat till prognos och kan tänkas utgöra nya mål för riktade behandlingar i framtiden. Fokus ligger även på studier av tumörens sammanbindande bindvävsceller (stroma) och dess mikromiljö. Åvall Lundqvists forskning omfattar även livskvalitetsstudier vid äggstockscancer och utvecklande av mätmetoder för att bättre kunna uppskatta nyttan av symtomlindrande behandling. Livskvalitetsnedsättande biverkningar av kemoterapi såsom paklitaxel-inducerad perifer neuropati drabbar cirka en tredjedel av kvinnor med äggstockscancer. I internationellt samarbete har olika genetiska varianter identifierats som är associerade med perifer neuropati, vilket öppnar för en individanpassad behandling. Genom populationsbaserade registerstudier kartläggs i vilken utsträckning kvinnor med äggstockscancer i Sverige får optimal primärbehandling, och faktorer associerade med behandlingsavvikelser identifieras. En annan del av Elisabeth Åvall Lundqvists forskning rör långtidseffekter av genomgången strålbehandling mot gynekologisk cancer och möjligheter att modifiera strålbehandlingen för att den vägen minska de negativa följderna. 19 F ILO S O F ISK A FA K ULT E T EN Thordis Arrhenius Professor i tema kultur och samhälle, särskilt kulturarv Född 1964. MA i arkitektur, KTH, 1994, MA i arkitekturens historia och teori, AA Graduate School, London, 1996. Fil. dr arkitektur, KTH 2003, postdoc. GSAPP, Columbia University, 2006. Professor i arkitekturhistoria, AHO, Oslo, 2007–2014, gästforskare Getty Conservation Institute 2015. Thordis Arrhenius är arkitekt och forskare med ett starkt engagemang i samtida arkitektur och stadsplanering. Hennes forskning och undervisning utmärks av ett djupgående intresse för hur samtida arkitektur kan verka och utvecklas i en byggnadshistorisk kontext. Frågor kring vårt materiella kulturarv, hur det har bevarats och förs vidare till framtida generationer och hur det har samlats och visats fram för en allmänhet är centrala i Thordis Arrhenius forskning. I en serie akademiska studier som spänner från franska revolutionens museum till 1800-talets friluftsmuseum och vidare till 1900-talets bostadsutställningar och 1970-talets aktivistutställningar har Thordis Arrhenius byggt upp en specifik kunskap om museum och utställningar i relation till arkitektur. Det nyligen avslutade forskningsprojektet Place and Displacement; Exhibiting Architecture undersökte till exempel arkitekturutställningens roll i mottagandet av modern arkitektur i Skandinavien och resulterade i bland annat antologin Place and Displacement, Exhibiting Architecture. Thordis Arrhenius monografi The Fragile Monument; on Conservation and Modernity, som byggde på hennes avhandling, behandlade restaureringsteoriernas historia i det moderna Europa. Monografin har recenserats i flera framstående vetenskapliga tidskrifter och används som ett referensverk inom kulturarvsstudier. Thordis Arrhenius håller för närvarande på att bygga upp det interskandinaviska och tvärdisciplinära forskningsprojektet Restoring the Welfare State; Heritage and the Recent Past. Projektet behandlar välfärdsstatens arkitektur och har utvecklats i samarbete med de nordiska arkitekturhögskolorna i Danmark, Norge och Sverige. 20 F ILO S O F ISK A FA K ULT E T EN David Bastviken Professor i tema vatten i natur och samhälle Född 1972 i Örebro. Fil. mag. i biologi vid Uppsala universitet 1997. Fil. dr Linköpings universitet 2002. Postdoc. vid Institute of Ecosystem Studies, Millbrook, New York 2003–2004. Forskarass. 2006–2009 och docent i biogeokemi 2008 vid Stockholms universitet. Lektor Linköpings universitet 2009. Om jorden är ett äpple så finns livet i äppelskalet – en cirka 14 km tunn hinna runt jorden. För att förstå och påverka utvecklingen i detta tunna skal behövs kunskap om hur ämnen omvandlas och flödar på jorden genom både naturliga och människopåverkade processer. Detta står i fokus i David Bastvikens forskning. David Bastviken och hans medarbetare försöker kartlägga de naturliga växthusgasutsläpp som reglerat jordens klimat under miljontals år och hur de påverkas av pågående klimatförändringar. Att kvantifiera storskaliga flöden är svårt och därför återstår mycket att lära. Stora flöden av växthusgaser kan vara okända. Nyligen bidrog forskargruppen till att sjöars och vattendrags utsläpp av metan och koldioxid uppmärksammades och visade att ökande temperaturer leder till ökande metanutsläpp. Gruppen arbetar även med att utveckla bättre metoder för att mäta växthusgasutsläpp från olika miljöer. Ett annat intresse är halogenerade ämnen i natur och samhälle. Genom experiment i labb och hela ekosystem har gruppen påvisat en omfattande naturlig bildning av klorerade organiska ämnen i mark och utforskar gradvis denna nyupptäckta del av klorets kretslopp. Forskningen har betydelse för bland annat riskbedömningar gällande kärnavfall där radioaktivt klor ingår. En stor mängd halogenerade organiska ämnen skapas också vid desinfektion av dricksvatten och en del av ämnena är toxiska. Samverkan med dricksvattenproducenter sker nu för att kartlägga sådana ämnen och minimera exponering. I David Bastvikens forskning behövs perspektiv och verktyg från många ämnesområden varför han gärna samarbetar med personer med vitt skilda erfarenheter. Han är även aktiv i undervisning på olika nivåer. Kombinationen av forskning och undervisning, som genererar och sprider nya kunskaper om livsvillkor och begränsningar i »livets skal«, är livsviktig för människor i kommande generationer. 21 F ILO S O F ISK A FA K ULT E T EN Mathias Broth Professor i språk och kultur Född 1965 i Östersund. Ämneslärarexamen i franska och engelska 1991 och fil. dr i romanska språk 2001, Uppsala universitet. Docent i språk och kultur 2010, Linköpings universitet. Forskarassistent 2008–2011, lektor 2011 och biträdande professor i språk och kultur 2012 vid Linköpings universitet. Mathias Broth studerar mänskligt samspel, eller interaktion, i naturligt förekommande sammanhang. Han intresserar sig främst för hur människor gör för att åstadkomma igenkännbara handlingar tillsammans, handlingar som i sin tur möjliggör, upprätthåller eller förändrar olika aktiviteter och situationer. Mathias Broth har exempelvis studerat hur människor avslutar samtal, teaterbesökare skrattar ihop och kameramän genom kamerarörelser kommunicerar med kontrollrummet under direktsänd TV. Varje naturligt förekommande aktivitet har sina specifika uppsättningar möjliga resurser för handlande. Exempelvis är det talade språket ofta en central kommunikativ resurs i mänskligt samspel. I de flesta situationer är dock språket inte enda tillgängliga resursen. När vi talar med varandra har vi ofta möjlighet att se varandra vilket gör det möjligt att använda kroppen och kroppens förhållande till den fysiska omgivningen i kommunikativa syften. När vi kommunicerar i realtid gör vi det därför med flera ömsesidigt beroende och samtidiga beteenden. Ett exempel är när man pekar. Pekningen behöver ofta ett verbalt yttrande för att mottagaren ska förstå, samtidigt som yttrandet behöver pekningen för att förstås fullt ut. Den inriktning som särskilt intresserar sig för kommunikation och samspel med flera olika resurser kallas multimodal interaktionsanalys och det är här som Mathias Broths arbeten främst hör hemma. I sin forskning har Mathias Broth utifrån detaljerad videoanalys av olika fransk- och svenskspråkiga sammanhang identifierat såväl vardagliga som mer professionella sätt att utföra handlingar på samt visat deras praktiska relevans i olika aktiviteter. För närvarande forskar han om lärande i trafik undervisning, bland annat om hur körelevers kompetens utvecklas över tid. Mathias Broth undervisar i interaktionsanalys, lingvistik och franska vid Institutionen för kultur och kommunikation. 22 F ILO S O F ISK A FA K ULT E T EN Maria Gustavsson Professor i pedagogik Född 1962 i Linköping. Fil. kand. i pedagogik, linjen för personal och arbetslivsfrågor, Linköpings universitet 1992. Fil. dr i pedagogik 2000, lektor 2001, docent 2009 och biträdande professor 2013 i pedagogik, Linköpings universitet. Maria Gustavssons forskning har på olika sätt handlat om pedagogik i arbetslivet, särskilt lärande i arbete eller arbetsplatslärande i olika verksamheter. Ett särskilt intresse hyser hon för lärande i industriellt arbete, ett intresse som uppstod i och med arbetet med avhandlingen. Maria Gustavssons har genom åren studerat stora industriföretag såväl som små- och medelstora företag. Fokus har legat på produktionsnära arbetsplatsers långsiktiga utveckling av kompetens och stödjande av innovativt lärande för att effektivisera och utveckla produktionen. Maria Gustavsson har också studerat offentliga verksamheter med fokus på arbetsplatslärande. Vilka förutsättningar skapar expansiva respektive restriktiva lärmiljöer? Hur kan möjligheter för lärande synliggöras och stödjas i verksamheter? Hur kan man organisera för lärande i arbetet – och ytterst för ett innovativt lärande för utveckling av medarbetare och verksamheter? Detta är frågor som Maria Gustavsson har riktat ett särskilt intresse mot. Att analysera olika förändrings- och utvecklingsprocesser i organisationer är ytterligare ett av hennes forskningsintressen. I forskningsarbetet används ofta en interaktiv forskningsansats för att över tid följa förändringsprocesserna. På senare år har Maria Gustavsson i sin forskning även inkluderat hälsa, arbetsmiljö och hälsofrämjande arbete i förhållande till arbetsplatslärande. Hon har i ett flertal forskningsprojekt i samarbete med forskarkollegor från Hälsouniversitet och HELIX Vinn Excellence Centre vid Linköpings universitet studerat hälsa och lärande i arbete. Utgångspunkten har varit att bidra till nya intressanta perspektiv för att förstå förutsättningar i arbetet som kan förbättra medarbetares hälsa. Detta har gjorts genom omfattande empiriska studier och genom att integrera teorier om hälsa och arbetsplatslärande. 23 F ILO S O F ISK A FA K ULT E T EN Peter Hedström Professor i analytisk sociologi Erhöll sin PhD i sociologi vid Harvard University. Har tidigare varit professor vid University of Chicago, Stockholms universitet, University of Oxford och Singa pore Management University. Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, Kungliga Vitterhetsakademien och Norska Vetenskapsakademin. Peter Hedströms empiriska forskning har fokuserat på ett flertal olika frågeställningar såsom folkrörelsernas rumsliga spridning i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, lönefördelningen inom arbetsplatser och hur denna påverkas av arbetsplatsernas organisatoriska uppbyggnad. Han har också forskat om ungdomars arbetslöshet och nätverkens roll i detta sammanhang samt skolors och arbetsplatsers segregering. Hans teoretiska arbeten har framförallt fallit inom den analytiska sociologins område och han anses allmänt som en av den analytiska sociologins främsta företrädare. Böckerna Social Mechanisms: An Analytical Approach to Social Theory och Dissecting the Social: On the Basic Principles of Analytical Sociology är hans främsta bidrag inom detta område. Metodologiskt intresserar han sig för hur storskaliga så kallade agent-baserade simuleringar kan bidra till att förbättra samhällsvetenskapens förståelse av kopplingen mellan enskilda individers handlingar och de kollektiva utfall som de gemensamt och ofta oavsiktligt genererar. Peter Hedström är föreståndare för Institutet för analytisk sociologi, IAS, vid Campus Norrköping. Forskning vid IAS syftar till att lämna viktiga bidrag till den analytiska sociologins metodologiska och teoretiska utveckling. IAS vill också öka vår förståelse av de sociala processer som bidrar till segregerade skolor, bostadsområden samt arbetsplatser och till spridningen av främlingsfientliga attityder. Ett teoretiskt och substantiellt fokus ligger på hur individer i interaktion med varandra bidrar till förklaringen av viktiga samhällsförändringar. Detta sker med hjälp av »big data«, nätverksanalyser, simuleringar och visualiseringar – de röda trådar som binder samman forskningen vid IAS såväl som i Peter Hedströms egna arbeten. 24 F ILO S O F ISK A FA K ULT E T EN Eva Hemmungs Wirtén Professor i tema kultur och samhälle, särskilt medierad kultur Född 1960. Fil. kand. 1987, Stockholms universitet. Fil. dr. i litteraturvetenskap 1998, Uppsala universitet. Postdoc 2001–02, UNC Chapel Hill, USA. Docent i litteraturvetenskap 2003, universitetslektor 2005 och professor i biblioteks- och informationsvetenskap 2008, Uppsala universitet. Medierad kultur innebär i bred mening studier inriktade mot medieringen och gestaltningen av olika former av kultur, inklusive samhälleliga och historiska förutsättningar för dessa processer. En sådan central förutsättning är immaterialrätten (framför allt upphovsrätt, patent och varumärken) som under de senaste decennierna utvecklats till ett tvärvetenskapligt och internationellt forskningsfält som spänner över ett flertal olika discipliner. I skärningspunkten mellan juridik och kulturvetenskap har Eva Hemmungs Wirtén primärt fokuserat på upphovsrättens kultur- och idéhistoria, som hon spårat historiskt fram till dess nutida utmaningar. Dagens globaliserings- och digitaliseringsprocesser har gjort frågor om kontroll och tillgång på information, kultur och kunskap centrala och Eva Hemmungs Wirtén har i sina studier betonat hur dessa samtidsfenomen bör tolkas genom en historiskt förankrad analys. Hon har studerat framväxten av Bernkonventionen och den internationella upphovsrätten i slutet av 1800-talet och dess konsekvenser för vår syn på författarskap och kulturella verk idag. Under senare år har hennes forskning särskilt koncentrerats på det som ibland benämns den kulturella/intellektuella allmänningen med frågor kring den så kallade öppenhetsrörelsen, bland annat Open Access. I sin senaste bok Making Marie Curie: Intellectual Property and Celebrity Culture in an Age of Information (2015) angriper Eva Hemmungs Wirtén frågan om vetenskapens öppenhetsideal genom att följa hur personen Marie Curie blev personan »Marie Curie« i sin karriär som vetenskaplig celebritet. Framtida forskningsplaner innebär att ägna sig åt immaterialrättens inverkan på forskning och vetenskap samt i samband med detta utveckla en forskningsplattform om vetenskapens kulturella mediering och medialisering. Hon planerar också ett större projekt om modernitet och patenteringens offentlighet. 25 F ILO S O F ISK A FA K ULT E T EN Mary Rudner Professor i handikappvetenskap Född 1958 i England. Har en BA i språk från University of Cambridge och en magister i kognitionsvetenskap vid Linköpings universitet. Doktor i handikappvetenskap vid Linköpings universitet 2005 och docent 2008. Bitr. professor i handikappvetenskap med inriktning mot kognitiv hörselvetenskap 2013. Vardagliga situationer är sällan optimala för kommunikation. Särskilt inte om någon av samtalspartnerna har en funktionsnedsättning eller om samtalsmiljön är undermålig. Vid ansträngning i ett samtal belastas explicita kognitiva funktioner som arbetsminne och förmåga att bearbeta information i realtid. Men arbetsminnets kapacitet är begränsad. Denna flaskhals märks inte när kommunikationsförhållanden är optimala men blir påtaglig när arbetsminnet överbelastas. Mary Rudner undersöker hur arbetsminnet tas i bruk vid kommunikation under olika förhållanden och hur det kan avlastas. Ett centralt begrepp är kognitiv reservkapacitet: förmågan att bearbeta information i realtid när arbetsminnet redan är belastat på grund av besvärliga kommunikationsförhållanden. Hon och kollegor har visat att man kan utöka kognitiv reservkapacitet genom att utnyttja visuell information och genom att använda avancerad signalbehandling i en hörapparat. Att skifta kommunikationsmodalitet till teckenspråk är ett sätt att säkra kommunikation vid grav hörselnedsättning. Gruppens forskning har visat att arbetsminne för teckenspråk stöds av delvis annorlunda neurala nätverk jämfört med arbetsminne för talat språk. Nu undersöks vad detta innebär för förmågor som läsning och huvudräkning. Mary Rudners forskning kan bidra till förbättrad specialpedagogik, rehabilitering och design av tillgängliga kommunikationslösningar. Mary Rudner är biträdande forskningsledare och studierektor inom miljön för forskning om hörsel och dövhet, HEAD. Hon samarbetar med Deafness, Cognition and Language Research Centre vid University College London där hon är Honorary Senior Research Associate. Hon är också ledamot i filosofiska fakultetens anställningsnämnd och undervisar i handikappvetenskap på psykologprogrammet och inom fristående kurser. Utöver detta är hon flitigt anlitad som föredragshållare i samverkanssammanhang. 26 F ILO S O F ISK A FA K ULT E T EN Anna Sparrman Professor i tema barn Född 1965. Fil. kand. kulturvetenskaplig linje 1990 och bildvetenskap 1994, Linköpings universitet. Fil. dr 2002, docent och lektor 2009, professor Tema Barn 2013 Linköpings universitet. Gästforskare University of California, San Diego, 2009. Rutgers University, Camden, 2012. CASBS, Stanford, 2014. Anna Sparrmans forskning har ett tydligt teoretiskt och metodologiskt tvärvetenskapligt angreppssätt. Hon bedriver sin forskning i skärningspunkterna mellan barndomsstudier, visuell kultur, (barn)kultur, konsumtion och sexualitet. Hennes forskning handlar om att se barn, se tillsammans med barn och hur vuxna ser på barn. Centrala frågor är hämtade från forskningsfältet visuell kultur och fokuserar på hur seendet skapas genom sociala och kulturella processer. En viktig fråga är vem som har rätt att titta: vem kan/får titta på vem? Vem får synas när och var? Vad får och får inte synas? Frågorna hjälper till att kritiskt lyfta fram och väcka spörsmål kring vilka normer och värderingar som är centrala, och vilka som upprätthålls, vad gäller barns sociala och kulturella positioner i samhället. För att fånga komplexa och ofta värdeladdade och motsägelsefulla ideal, som barn i dagens västerländska samhälle lever i, intresserar sig Anna Sparrman för att kritiskt utforska ämnen eller spänningar som ofta uppfattas som känsliga eller lite obekväma. Det har lett till forskning om barn, blick och sexualitet, barns visuella konsumtion av reklam, nöjesparker och barn museum, barn, kultur och pengar, men även om vuxnas behov av och vilja att skydda barn. För att kunna ifrågasätta normer och värderingar om barn, 6–12 år, är barns egna visuella och verbala utsagor av stor betydelse då de ger inblick i hur barn ser både på sig själva och andra. För att fånga barns röst är den (visuella) etnografiska metoden ledande i hennes forskning. Anna Sparrmans forskning visar hur det visuella skapar en komplex väv av inkludering, exkludering, beroende och oberoende som formar och villkorar barns sociala och kulturella liv. Förutom forskningsarbetet ingår Anna Sparrman sedan 2014 i styrelsen för Kulturrådet. 27 F ILO S O F ISK A FA K ULT E T EN Steve Woolgar Professor i tema teknik och social förändring University of Cambridge: BA 1972, MA 1974, PhD 1978. Brunel University: lektor 1975, docent 1985, professor i sociologi 1990– 2000. University of Oxford: professor och föreståndare för Science and Technology Studies 2000–. Fellow of Academy of Social Sciences, 2011. Tilldelades The Bernal Prize, 2008. Vad utmärker exempelvis bra och dålig vetenskap? Hur förklarar man framväxten och utvecklingen av teknologiska effekter? Steve Woolgar är en av grundarna av det internationellt etablerade forskningsfältet Science and Technology Studies, STS. STS är en multidisciplin som utforskar den sociala, organisatoriska och kulturella dimensionen av vetenskap och teknik och ifrågasätter hur sociala relationer påverkar utförande och resultat av vetenskapliga undersökningar. STS undersöker dessutom vilka typer av sociala organisationer som underlättar framväxt av ny teknik. Woolgar antar i sin forskning medvetet en skeptisk hållning till den status vetenskaplig kunskap och ny tekniks effektivitet tillskrivs. En undersökningsmetod som föredras är etnografin. Metaforiskt kan man säga att forskaren, likt en antropolog, ansluter sig till en »stam« av naturvetenskapliga forskare och arbetar i laboratoriet under en tid, innan forskaren rapporterar tillbaka till »civilisationen«. Genom att studera och beskriva vetenskapers och teknologiers vardag utmanar Steve Woolgar i sin forskning synen på vad som är praxis inom vetenskap och teknik. Grandiosa begrepp som »bevis«, »förklaring« och »sanning« avmystifieras av Woolgar och tas tillbaka ner på jorden. Woolgars förhållningssätt har djupgående konsekvenser för idéer inom samhällsvetenskap och humaniora. STS är en utmanande och kontroversiell multidisciplin som aldrig slår sig till ro – och som vägrar fasta tolkningar, förutfattade meningar och antaganden. Steve Woolgars forskning handlar bland annat om vardagsstyrning – hur vardagliga objekt och teknologier såsom sopsortering och hastighetskameror allt mer kontrollerar och styr våra liv – samt om effekter av neurovetenskap i samhällsvetenskap och humaniora. 28 U T B IL DNIN G SV E T ENSK A P Katarina Eriksson Barajas Professor i pedagogik, särskilt didaktik Född 1966. Fil. kand. i litteraturvetenskap/ kulturvetarlinjen 1992, Uppsala univ. Fil. kand. i franska 1998, Stockholms univ. Fil. dr Tema Barn 2002, Linköpings univ. Fo. ass., Linköpings univ. 2003–2004. Post. dok., Cardiff University 2004–2005. Linköpings univ.: Lektor 2005. Docent i pedagogiskt arbete 2011. Bitr. professor 2013. Efter grundutbildning i litteraturvetenskap inom kulturvetarlinjen och därefter i franska, kom Katarina Eriksson Barajas till Linköping 1996 för att bedriva forskarstudier vid Tema Barn. Det tvärvetenskapliga perspektiv som kännetecknar Tema, har Katarina Eriksson Barajas fortsatt arbeta med. Katarina Eriksson Barajas har ett starkt intresse för berättelsen – i form av skönlitteratur, drama, film etcetera. Eftersom skolan är den viktigaste kulturinstitutionen för barn och unga har hon bedrivit sin forskning där. Katarina Eriksson Barajas studerar främst hur fiktion används som didaktiskt redskap i undervisning. Böcker, film och teater används både för förkovran av litterära och språkliga kompetenser men också för utveckling av samhällsfrågor och värdegrundsfrågor. Katarina Eriksson Barajas använder sig av ett diskursanalytiskt perspektiv som möjliggör studier av den pedagogiska praktiken runt fiktion på mikronivå, där både elever och lärare kan ges röst i forskningen. Perspektivet kallar Katarina Eriksson Barajas för diskursiv receptionsforskning. Detaljanalyser av samtal om fiktiva berättelser ger möjlighet att studera kopplingen mellan fiktion och liv. Eftersom tidigare forskning inom läsar respons- och receptionsfältet i hög utsträckning byggt på enkäter och intervjuer, söker Katarina Eriksson Barajas efter praktiker där människor läser, ser film och går på teater i vardagen för att bidra med kunskap om hur och till vad fiktionen brukas. Även utanför skolans värld pratar bio- och teaterbesökare om bruk av fiktion som lärande. Katarina Eriksson Barajas är mycket engagerad i doktorandfrågor. Hon ser fram emot att arbeta med Didacticums kurs Handledning av forskarstuderande och som sammankallande i planeringsgruppen för Tematiskt forum. 29 U T B IL DNIN G SV E T ENSK A P Robert Thornberg Professor i pedagogik Född 1968 i Uddevalla. Förskollärarexamen 1994. Beteendevetenskaplig magisterexamen 2000. Filosofie doktor i pedagogik vid Linköpings universitet 2006. Forskarassistent/universitetslektor 2009–2013. Docent i pedagogik 2010 och biträdande professor i pedagogik 2014 vid Linköpings universitet. Robert Thornbergs forskning handlar om mobbning och kränkningar i skolan, särskilt i termer av sociala och moraliska processer. I denna forskning finns bland annat ett intresse för en särskild uppsättning socialpsykologiska processer som rättfärdigar, bortrationaliserar eller förminskar betydelsen av inhumana handlingar (t.ex. att ett inhumant beteende rättfärdigas genom att hänvisa till ett gott syfte eller högre moraliska mål, att personligt ansvar »späds ut« när en grupp är närvarande eller involverade i den inhumana handlingen, att handlingens skadliga konsekvenser bagatelliseras eller ignoreras, att personligt ansvar avskrivs och läggs över på någon annan, att lägga skulden på den som är utsatt eller att avhumanisera den utsatte). Dessa processer benämns med ett samlingsnamn för moraliskt disengagemang och kan verka på såväl individnivå som på kollektiv nivå och ökar risken för mobbning men även för att elever som blir vittnen till mobbning tar mobbares parti genom att ansluta sig till dem eller genom att skratta och heja på mobbarna. I tillägg till moraliskt disengagemang intresserar sig Thornberg i sin forskning även för det sociala klimatet i skolklasser (kvalitén på lärar-elevrelationer och kvalitén på relationerna bland eleverna själva) och dess betydelse för förekomst av mobbning och olika vittnesbeteenden i mobbningssituationer. I en pågående studie har Thornbergs forskargrupp visat att både klassens relationella klimat och utbredning av moraliskt dis engagemang bidrar till att förklara skillnader mellan skolklasser när det gäller utsatthet för kränkningar. I tillägg till dessa studier har Thornbergs forskargrupp även undersökt hur barn och ungdomar själva resonerar kring mobbning och olika vittnesbeteenden. Forskargruppen kommer under året att påbörja en longitudinell studie kring dessa frågor. 30 T EK NISK A H Ö G SKO L A N Anders Björn Professor i matematik Född 1966 i Ösmo. M.Sc 1988. Doktor 1995. Lektor 1997. NFR-Foass 2000–2004. Docent 2003 och bitr professor 2012, Linköpings universitet. University of Michigan, 19982000, Institut Mittag-Leffler, Djursholm, 2000 och 2013, Karlsuniversitetet i Prag, 2003, Fulbrightstipendiat University of Cincinnati, 2010. Anders Björn studerar så kallade p-harmoniska funktioner, som är lösningar till elliptiska ickelinjära partiella differential ekvationer och som minimerar p-energin bland alla funktioner med samma randvärden. De används bland annat för att beskriva flöden av icke-Newtonska vätskor, som plast eller glaciärer (som flödar fram över bergen i ett långt tidsperspektiv), men hans fokus är på den matematiska teorin. Ekvationerna är ickelinjära generaliseringar av den klassiska Laplaceekvationen, vars lösningar är de harmoniska funktioner som i fysiken beskriver sådant som elektrisk potential och temperaturfördelning. Anders Björn studerar allmänna egenskaper hos lösningarna till dessa ekvationer. Speciellt har han studerat randregularitet, det vill säga hur lösningarna beter sig mot randen och hur de beror på de givna randvärdena. Han har tagit fram en ny klassificering av randpunkter i tre olika klasser, med helt olika randbeteende. Han har skrivit över 30 artiklar och en monografi inom området. I sin doktorsavhandling studerade Anders Björn hävbara singulariteter för analytiska funktioner, ett område som han fortsatte att studera under ett antal år. Under 1990-talet arbetade han även med primtalsfaktoriseringar av stora tal, vilket ledde till att han utvecklade kursen i talteori när den gavs första gången vid LiU 1997. Redan under doktorandtiden började Anders Björn arbeta med korrekturläsning för tidskriften Arkiv för matematik. Sedan 2004 är han teknisk redaktör även för Acta Mathematica. Båda tidskrifterna ges ut av Institut Mittag-Leffler, Djursholm. Acta Mathematica räknas ofta, tillsammans med den i Princeton utgivna Annals of Mathematics, som den mest prestigefyllda matematiska tidskriften i världen. 31 T EK NISK A H Ö G SKO L A N Daniel Filippini Professor i tillämpad fysik Född 1968 i Buenos Aires, Argentina. Elektronikingenjör vid National Technological University of Buenos Aires 1993, master examen vid Favaloro University 1998, studier vid University of Tübingen i Tyskland, doktorsexamen University of Buenos Aires 2000. Postdoc Linköpings universitet 2001, docent 2005. Daniel Filippini är en tillämpad fysiker intresserad av tvär vetenskap. Hans specialintresse finns inom metoder och verktyg för optiskt baserade kemiska sensorer. Forskningen omfattar integrerad optik, mikrotillverkning, integrerad biokemisk analys samt instrumentering och databearbetning. Representativt för hans nuvarande forskning är engångs så kallade Lab-On-a-Chip-system, LOC , samt optiska komponenter avsedda att användas som gränssnitt mot vanligt förekommande apparater, som mobiltelefoner eller annan konsument elektronik. Kombinationen av LOC och mobiltelefoner utgör en attraktiv möjlighet för att utföra kemisk analys eller medicinsk självdiagnostik utan ett laboratorium. Filippinis forskargrupp, the Optical Devices Laboratory vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, har visat hur man med hjälp av engångskomponenter och ett antal optiska metoder kan utföra analys av biokemiska parametrar som kopplas till mobiltelefonen för utvärdering via mobilens kamera. Exempel på optiska metoder är ytplasmonresosans (SPR) – en av de dominerande optiska biosensormetoderna – spektroskopi med synligt ljus, makroavbildning med hjälp av anpassningsbara linser och högupplösta bilder för noggranna kvantitativa bestämningar. Förutom att använda klassiska verktyg för tillverkning i mikroskala forskar Filippinis grupp på metoder för snabb tillverkning av LOC:s och integrerad optik till låg kostnad. Gruppen har bland annat tagit fram en litografisk metod för att skapa projektioner utan att använda någon mask, har nyligen tryckt optik i en kommersiellt tillgänglig 3D -skrivare samt utvecklat en metod att skriva ut ett komplett LOC i 3D. Daniel Filippinis forskning har som mål att överföra prestandan hos de analytiska instrumenten och LOC -konceptet till helt autonoma engångskomponenter som kan avläsas med allmänt tillgängliga enheter, som mobiltelefoner, till låg kostnad. 32 T EK NISK A H Ö G SKO L A N Maria Huge-Brodin Professor i miljölogistik Född 1966 i Linköping, civilingenjör i maskinteknik 1991, doktorsexamen i logistik vid Linköpings universitet 2002, universitetslektor 2002, docent i logistik 2008 och utsedd till den första professorn i Sverige och Europa i miljölogistik 2014. Varför måste alla paket skickas via Stockholm även om de ska från Linköping till Motala – det kan väl inte vara bra för miljön? Och varför handlar du inte bara närodlat, som transporteras så lite, du som bryr dig om miljö? Det är exempel på frågor som Maria Huge-Brodin möter när hennes forskning kommer på tal. För 10 år sedan fick klimatproblematiken en dramatiskt ökad uppmärksamhet. Samtidigt är varutransporter en viktig källa till växthusgaser – och där kommer Maria Huge-Brodins forskning in. När efterfrågan på varor ökar och transporterna blir längre med ökad internationell handel, är miljöanpassad logistik nödvändigt. Maria Huge-Brodin och hennes kollegor har studerat hur företag kan anpassa sina logistiksystem mot en minskad miljöbelastning, med bibehållen lönsamhet. Producenter och handelsföretag kan skapa förutsättningar för att till exempel flytta gods från vägen till järnvägen. Då kan en centraliserad lösning där paketen från Linköping till Motala transporteras via Stockholm vara bättre miljömässigt, än att de skickas direkt i en halvtom lastbil. Många företag köper idag in logistiktjänster från logistik företag. Då blir samarbete och kommunikation mellan företagen kring miljöanpassning kritisk. Resultat från flera olika projekt har visat på att bra samarbete ger en bättre förståelse för hur man både efterfrågar och tillhandahåller miljöanpassad logistik. Det kan leda till ökad samlastning och bättre resursutnyttjande i hela systemet. Och tillämpar man detta regionalt kan även närproducerade varor färdas miljöanpassat. Kunskapsutveckling är en väldigt stark drivkraft för Maria Huge-Brodin, och den får också utvecklas i hennes arbete med utbildning och undervisning. Vid sidan av undervisning i logistikstrategier och miljölogistik har hon under de senaste varit med och utvecklat ett nytt civilingenjörsprogram: Energi – Miljö – Management (EMM). 33 T EK NISK A H Ö G SKO L A N Fengling Zhang Professor i tillämpad fysik Född 1960 i Jiamusi, Kina. MSc 1985 och PhD 1998 i fysik, Changchuns institut för fysik, Kinesiska vetenskapsakademin (Chinese Academy of Sciences). Docent i tillämpad fysik 2007, universitetslektor 2008 och biträdande professor 2013 vid Linköpings universitet. Behovet av att hitta rena och hållbara energikällor motiveras med nödvändigheten att ersätta fossila bränslen och att minska koldioxidutsläpp. Solenergi är ett attraktivt alternativ till fossila bränslen. Olika tekniker som utnyttjar solenergi utvecklas, och solceller som omvandlar solljus till elektricitet är en av dem. De solpaneler som i dag installeras på hustak är tillverkade av oorganiska halvledare, huvudsakligen kisel. För att producera solmoduler används mycket energi; de är dessutom spröda och kräver varsam hantering vid installation. En annan typ är organiska solceller, tryckta på plastfilmer. Dessa kan bli billigare än kiselbaserade solceller, och kan installeras på väggar och fönster, inte bara på tak. Metoder att omvandla energi kan också kombineras med metoder för att minska behovet av energi. Med smarta fönster, där man kan reglera mängden solljus som släpps igenom, kan även behovet av kylning i byggnader i varma klimat minskas. Elektrokroma smarta fönster kan växla mellan genomskinliga och ogenomskinliga tillstånd, med en svag elektrisk spänning. Med smarta fönster drivna av solceller kan sådana lätt integreras i byggnader. Fengling Zhangs forskning är inriktad på att förbättra prestanda för organiska solceller, och på att undersöka möjligheterna att integrera sådana i soldrivna elektrokroma folier för energibesparing. 34 T EK NISK A H Ö G SKO L A N Hans Ansell Adjungerad professor i hållfasthetslära Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik vid Linköpings universitet 1978. Anställning vid Saab AB i positioner som chef för metodutvecklingsenheter inom hållfasthet, i huvudsak med inriktning på Saab 340 och JAS 39 Gripen. Licentiatexamen 1988. Technical Fellow inom struktursäkring 1998. Hans Ansells forskning är i huvudsak fokuserad på teorier och metoder kring strukturintegritet, det vill säga modeller och procedurer för att säkra produkters förmåga att bära belastning under drift samt att motstå strukturella felutfall på grund av defekter, deformationer och brott. Fokus ligger på strukturutmattnings- och skadetålighetsbeteende hos komplexa strukturer. Forskningen omfattar alla aspekter som väsentligt påverkar livslängd och säkerhet, som konstruktionsmaterial, produkters funktion och användning, tillverkning, statiska, dynamiska och cykliska belastningar samt underhåll. I produktutvecklings scenarier beaktas alla faser, som krav från samhälle och kunder på acceptabla risker, utformning och dimensionering av konstruktionen, verifiering, validering och certifiering, uppföljning av drift samt beredning av förlängning av gångtid. Verksamheten har bedrivits inom den flygindustriella sektorn vilket innebär att forskningen i första hand har handlat om att säkra för luftvärdighet. Speciell bäring har legat på metoder för lastanalys, spännings- och töjningsanalys, karaktärisering av materialegenskaper, kriterier för skadevillkor, sannolikheter samt konsekvenser vid haverier. Speciell inriktning har legat mot skademodeller för spricktillväxt under kvasi-statisk och cyklisk belastning. Inom detta område faller analys och hantering av belastningssekvenser och dess olika men signifikanta effekter på skadeförlopp hos metall- respektive kompositstrukturer. Utvecklingsverksamheten har väsentligen ägnats åt dimensioneringskriterier under sannolikhetsvillkor där hållfasthetstekniska analyser kopplas till strukturens motstånd mot deformation och brott. Denna utvecklingsverksamhet är intimt kopplat till metodik för verifiering av hållfasthet och livslängd i full skala. 35 T EK NISK A H Ö G SKO L A N Gunnar Hörnsten Adjungerad professor i teknisk biologi Född i Nyköping 1956. Fil. kand. 1983, fil. dr 1989, docent 1994, programkoordinator för nationella forskningsprogram 1994 samt nordisk bioteknisk forskning inom industri och akademi sedan 1994. Konsult och affärsman sedan 2009. Åter på deltid vid Linköpings universitet sedan 2013. Gunnar Hörnstens intresse för biologi fördjupades när han studerade ämnesomsättningen i djur och växter på C-kursnivå på 1970-talet. Runt hörnet fanns biotekniken som blev ett ämne i början av 1980-talet. Gunnar Hörnsten hade planerat att bli beräkningsbiolog när han sökte till universitetet. Men för att kunna studera och förstå komplexa biologiska förlopp behövdes ytterligare förmågor. Genom den nye Linköpingsprofessorn Ingemar Lundström kom han in i en mångvetenskaplig miljö där han kunde utveckla sig både inom biokemi och i tillämpning av fysik, vilket gav en stabil grund inom industriell bioteknik. Under tidsperioden 1983–1993 forskade Gunnar Hörnsten på sensorsystem och analyser för hur biotekniska processer fungerar, hur man kan följa biologiska förlopp i nära anslutning till processen och för laboratoriediagnostik. Sedan 1994 har den nordiska biotekniska industrins behov av nya tekniker och metoder varit hans vardag. Arbetet sker på industrins villkor, men i nära kontakt med ledande nordiska forskningsmiljöer. Under sex år handledde han doktorander vid LU och var under en tid involverad i internationell mätteknik för SP Sveriges tekniska forskningsinstituts räkning. Här finns en av frontlinjerna för dagens utmaningar inom biotekniken. Att säkerställa spårbarhet och hög kvalitet i mätningar på substanser i allt lägre koncentrationer är av stor betydelse för biologiska förlopp inom medicin och processbiologi. 2013 slöts en cirkel i Hörnstens liv då han blev kursansvarig för en projektkurs enligt CDIO-konceptet inom teknisk biologi vid Linköpings universitet. Han var en av dem som i början av 1990-talet tog fram underlaget till utbildningen. För honom är undervisningsprocessen lika intressant och stimulerande som processbiologin. 36 37 Universitetets förtjänstmedalj Förtjänstmedaljen är universitetets högsta utmärkelse och tilldelas enskilda personer inom eller utom universitetet. Genom att utdela medaljen visar universitetet sin erkänsla och uppskattning för synnerligen förtjänstfulla insatser för Linköpings universitet. Mottagare av förtjänstmedaljen utses av rektor. I år tilldelas medaljen Universitetslektor ANNA-LENA ERIKSSON GUSTAVSSON Director musices HANS LUNDGREN Rektors sekreterare GUN MANNERVIK 38 Universitetslektor och docent Anna-Lena Eriksson Gustavsson anställdes på lärarutbildningen i Linköping år 1990 och disputerade år 2002 på en avhandling med titeln Att hantera läskrav i arbetet. Hon har som universitetslektor vid LiU lång erfarenhet av undervisning, handledning och programansvar inom såväl lärarutbildningen som specialpedagogiska påbyggnadsutbildningar. Hon har haft uppdrag som utbildningsledare, studierektor och programansvarig utbildningsledare. Hon var ansvarig för att utveckla 2001 års lärarprogram och ansvarig för ansökan om examensrätt för specialpedagogexamen, vilket tilldelades LiU 2005. Från 2008 var Anna-Lena Eriksson Gustavsson även programansvarig för Speciallärarprogrammet och ingick 2014 i Universitetskanslerämbetets expertgrupp för utvärdering av dessa utbildningar. Director musices Hans Lundgren har under mycket lång tid på ett synnerligen förtjänstfullt sätt verkat till gagn för Linköpings universitet. Som universitetets övermarskalk mellan 1986 och 2007 har han lett ett stort antal promotionsceremonier och professors- och rektorsinstallationer. I sin roll som universitetets director musices fr.o.m. 1993 har han framgångsrikt etablerat tre ensembler till en hög konstnärlig nivå. Han har i sin musikaliska verksamhet genom alla år fungerat som en betydelsefull ambassadör för Linköpings universitet, såväl nationellt som internationellt. Ett stort antal turnéer inom landet med universitetets körer har gett Hans Lundgren en unik position i svenskt körliv i allmänhet och i den akademiska körtraditionen i synnerhet. Rektors sekreterare Gun Mannervik har tjänstgjort åt fem rektorer och två t.f. rektorer. Hon personifierar det bästa stöd en rektor kan ha. Hon innehar många styrkor såsom professionalitet, integritet, lojalitet och uthållighet med mycket stor förmåga att hålla många bollar i luften. Hon har smidigt anpassat sig till de olika rektorernas arbetssätt – utan att någonsin tumma på integriteten. Det ställs stora förväntningar på rektor, och Gun Mannervik har gett en rad rektorer stöd i att möta dessa förväntningar på bästa sätt. 39 40 DOKTORSPROMOTION VID LINKÖPINGS UNIVERSITET 41 DOKTORSPROMOTION Medicinska fakulteten Linköpings universitet är nu 40 år ungt/gammalt! Här bedrivs alltmer högkvalitativ forskning bland annat inom Hälsouniversitetet. Ett bevis på detta är att idag promoveras 28 doktorer och tre hedersdoktorer inom den medicinska fakulteten. Den medicinska vetenskapen står inför mycket stora utmaningar. Trots att framstegen de senaste decennierna varit avsevärda finns det hot såväl globalt som nationellt gällande män niskans hälsa. Som professor i infektionsmedicin vill jag särskilt peka på kunskapsluckor inom mitt eget ämne. Den omfattande ebola-epidemin som vi nyligen sett, är exempel på ett område som kräver nya vetenskapliga upptäckter. En annan stor utmaning är tuberkulos som nu återigen sprids i vårt land, och här finns ett särskilt problem med utveckling av resistenta bakterier. Även andra bakterier, som kan ge oss blodförgiftning, svår hjärnhinneinflammation och livshotande infektionssjukdom, uppvisar idag en snabbt ökande resistens. Risken är att vi kommer att stå hjälplösa inför dessa potentiellt dödande sjukdomar, med uppenbara svårigheter att kunna ge effektiva och botande antibiotika. Infektioner förefaller fortsatt vara den stora dräparen, trots att man för några decennier sedan menade att nu var de stora infektionssjukdomarna polio, mässling, smittkoppor och tuberkulos utrotade! Smittkoppor verkar ha utrotats. Poliofall förekommer dock fortfarande, trots WHO:s mål med en poliofri värld år 2000, och mässling ser vi nu även i vårt eget land. Dyra läkemedel forskas fram, t.ex. mot HIV och hepatit och även biologiska läkemedel, som ger etiska frågeställningar med tanke på sviktande sjukvårdsresurser. Således är det infektionsmedicinska forskningsfältet i stort behov av kreativa forskare. 42 PROMOTOR Pia Forsberg Professor i infektionsmedicin Vi har även en åldrande befolkning med ökande fall av folksjukdomar som t.ex. demens, hjärta/kärl-, cancer-, njur- och tarmsjukdomar samt diabetes och neurodegenerativa sjukdomar. Dessutom föreligger en påtaglig stress och psykisk ohälsa i samhället, som kan leda till ökad sjuklighet. Ökat stresspåslag kan vara bidragande till nedsatt immunförsvar, med risk för tumörutveckling, autoimmun sjukdom och infektion som följd. Utvecklingen av nya vaccinationer, inte bara mot infektioner, är ett annat stort och utmanande forsknings fält. Den medicinska vetenskapen måste bidra med ny kunskap inom alla dessa områden. Såväl preklinisk som klinisk forskning är naturligtvis avgörande för att lösa så svåra medicinska frågor. Linköpings universitet är känt för sin transversella forskning där vi av tradition har en mycket tät relation mellan olika discipliner, såväl mellan de grundvetenskapliga som de kliniska specialiteterna. Själv har jag positiv erfarenhet av multidisciplinär forskning inom fakulteten och har insett att en ensamstående disciplin inte kan ge svar på de aktuella problemställningarna. Denna glädjens dag skall Ni Promovendi gå över parnassen efter att ha fått Era insignier. Ni kommer att upphöjas från student till lärare och få bevis på att Ni nu är självständiga forskare! Att forska är för många ett begär som känns starkt och drivande. Man kan bli bergtagen av ett brinnande intresse, en intensiv nyfikenhet och djup upptäckariver. Glöm dock inte att ha en stor ärlighet och ödmjukhet i Er forskning. Fakulteten önskar Er alla en ljus framtid i den forskningsbana Ni fortsatt väljer, med hopp om små och stora upptäckter, som kan bidra till en bättre framtid för mänskligheten. Pia Forsberg 43 HED ER SD O K TO R · MED I CINSK A FA K ULT E T EN F.d. koncernchefen Jan-Olof Brüer Jan-Olof Brüer är civilingenjör, civilekonom och teknologie doktor från Linköpings universitet. Efter sina forskarstudier rekryterades han till Sectra, där han 1985 utsågs till vd. Under hans ledning påbörjades ett förändringsarbete för att möjliggöra försäljning av produkter och systemlösningar inom områdena datasäkerhet, digital radio och bildkodning. Denna nya strategiska inriktning var början på Sectras expansionsfas och lade grunden till företagets profilområden avlyssningssäker telefoni och medicinska bildhanteringssystem. Idag har Sectra kontor i 12 länder och verksamhet i 50 länder. Det medicinska profilområdet utvecklades succesivt från slutet av 80-talet. Under senare år har samarbetet med såväl den tekniska som medicinska fakulteten varit omfattande. Under Brüers ledning av Sectra initierades Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, CMIV. Inom ramen för detta gemensamma initiativ mellan LiU, Sectra och Region Östergötland har nya innovationer utvecklats och nya profilområden skapats. Exempel på forskningsområden är diagnostik av benskörhet och digital patologi. Idag pågår en mindre revolution inom patologin, specialiteten som förser sjukvården med provsvar inom vävnadsdiagnostik. Linköping och Kalmar är två av ytterst få kliniker i världen som rutinmässigt granskar patientprover i form av digitala bilder i stället för mikroskopering. Detta tack vare ett nära samarbete med Sectra. Långsiktighet har varit ledordet för Jan-Olof Brüer som företagsledare. 2013 lämnade han uppdraget som koncernchef men är fortsatt aktiv inom Sectras ledning som styrelseledamot. Sammanfattningsvis utses Jan-Olof Brüer till hedersdoktor för sina banbrytande insatser inom medicinsk bildteknik och för ett unikt nätverksbyggande mellan teknik, medicin och industri som varit till stort gagn för medicinska fakulteten vid Linköpings universitet. 44 HED ER SD O K TO R · MED I CINSK A FA K ULT E T EN Koncernchefen Torbjörn Kronander I slutet av 1970-talet kom Torbjörn Kronander till Linköpings universitet för att läsa till civilingenjör, som senare följdes av forskarstudier. Med sig i bagaget hade han ett brinnande intresse för medicinsk teknik och en vision om den digitala röntgenavdelningen. Efter avslutade forskarstudier rekryterades han till Sectra, där han började utveckla bolagets nuvarande starka profilområden inom medicinsk teknik, främst inom radiologi. Med hjälp av Sectras teknik kunde den första helt filmfria röntgenavdelningen i Sverige invigas i Mjölby 1993. Numera finns Sectras system på mer än 1400 sjukhus över hela världen. Sedan 2013 är Torbjörn Kronander koncernchef för Sectra. Företaget har ett nära samarbete med universitetets olika fakulteter. Under de senaste åren har flera nya medicinska profilområden initierats, exempelvis digital patologi och screening av benskörhet, och nya preoperativa digitala ortopediverktyg har utvecklats. Kronander och Sectra var med och tog initiativ till Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, CMIV, vid Linköpings universitet. I gränslandet mellan Sectra och CMIV har system för visualisering av anatomiska strukturer utvecklats. Det har bidragit till ny forskning och den kliniska nyttan inom radiologi/diagnostikområdet har ökat. Dessa tekniker är nu även på stark frammarsch inom undervisningen vid medicinska fakulteter. Bland annat har ett visualiseringsbord utvecklats i nära samarbete mellan Sectra, Visualiseringscentrum i Norrköping, Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN), CMIV, Interaktiva Institutet och Region Östergötland. Hälsouniversitetet var den första medicinska fakulteten i världen att ta visualiseringsbordet i bruk för utbildning. Sammanfattningsvis utses Torbjörn Kronander till hedersdoktor för sina banbrytande insatser inom medicinsk bildteknik och för ett unikt nätverksbyggande mellan teknik, medicin och industri som varit till stort gagn för medicinska fakulteten vid Linköpings universitet. 45 HED ER SD O K TO R · MED I CINSK A FA K ULT E T EN Professor Linda Penn En av Linköpings universitets stora styrkor är en nära och innovativ samverkan mellan olika fakulteter. Professor Linda Penn har genom sitt engagemang och sin kunskap om såväl cancer som organisation av medicinsk translationell forskning kommit att vara instrumentell för utvecklingen av ett av universitetets nya framgångsrika tvärvetenskapliga nätverk, LiU Cancer. Linda Penn verkar som professor vid Princess Margaret Cancer Centre på University of Toronto, en miljö som har kommit att tjäna som en modell för integrerad translaterad cancerforskning. Forskningsverksamheten bedrivs i direkt anknytning till den kliniska verksamheten vilket stimulerar samverkan mellan olika kategorier av cancerforskare. Detta ökar tillämpningsgraden av grundforskningsfynd samt stimulerar grundforskare att studera kliniskt relevanta frågeställningar. Linda Penns forskning bedrivs i samma anda då hon på ett elegant sätt kombinerar strukturbiologiska studier med forskning som riktar sig direkt mot behandling av cancerpatienter. En av de innovativa upptäckter hon bidragit till berör användningen av statiner, ett vanligt läkemedel för kontroll av kolesterolnivåer i blodet, i cancerbehandling. Professor Penn har sedan flera år samarbetat med forskare vid universitetets tekniska fakultet men har under senare tid, genom sitt engagemang i LiU Cancer-nätverket, kommit att samverka även med forskare vid medicinska fakulteten. Hon har mycket aktivt stimulerat utvecklandet av flera samarbeten mellan University of Toronto och Linköpings universitet, en samverkan som även formaliserats genom ett STINT-anslag för internationellt utbyte. Linda Penn har således genom sitt engagemang vid Linköpings universitet bidragit med viktig kunskap om translationell medicinsk forskning på samma gång som hon stimulerat ett givande forskarutbyte. Av dessa skäl hedras Linda Penn genom att utses till hedersdoktor vid Linköpings universitet. 46 47 DOKTORER EFTER AVLAGDA PROV Medicinska fakulteten Roza Chaireti F 1979, disputerade för medicine doktors examen den 22 november 2013. Avhandlingens titel: Thrombin generation in different cohorts – evaluation of the haemostatic potential Gunnel Nilsson F 1959, disputerade för medicine doktors examen den 24 april 2014. Avhandlingens titel: Zopiclone degradation in biological samples: Characteristics and consequences in forensic toxicology Amin Saremi F 1983, disputerde för medicine doktors examen den 28 april 2014. Avhandlingens titel: Effects of Specific Cochlear Pathologies an the Auditory Functions; Modelling, Simulations and Clinical Implications. 48 Amanda Nordigården F 1978, disputerade för medicine doktors examen den 29 april 2014 Avhandlingens titel: FLT3 tyrosine kinase in leukemia – Deciphering the downstream signaling events and drug-escape mechanisms Helena Enocsson F 1982, disputerade för medicine doktors examen den 30 april 2014 Avhandlingens titel: Biomarkers and Mediators in Systemic Lupus Erythematosus Johan Germundsson F 1977, disputerade för medicine doktors examen den 23 maj 2014. Avhandlingens titel: Surgical outcomes of phototherapeutic keratectomy on Epithelial basement membrane dystrophy, and the characterisation of Bowman´s layer Maria Afrell F 1953, disputerade för medicine doktors examen den 2 juni 2014. Avhandlingens titel: Att leva med en kropp som värker – samtal med fysioterapeuten 49 Pernilla Norberg F 1970, disputerade för filosofie doktors examen den 5 juni 2014. Avhandlingens titel: Quantification and optimisation of lung ventilation SPECT images Axel Israelsson F 1983, disputerade för medicine doktors examen den 29 augusti 2014. Avhandlingens titel: Chewing gum and human hair as retrospective dosimeters Per Kempe F 1974, disputerade för medicine doktors examen den 11 september 2014. Avhandlingens titel: Multiple Sclerosis in relation to sex steroid exposure Sara Bergstrand F 1978, disputerade för medicine doktors examen den 12 september 2014. Avhandlingens titel: Preventing pressure ulcers by assessment of the microcirculation in tissue exposed to pressure 50 Jenny Vegfors F 1984, disputerade för medicine doktors examen den 26 september 2014. Avhandlingens titel: Psoriasin – for better or worse in sickness and in health. The role of psoriasin inangiogenesis and differentiation of epithelial cells. Maria Zetterqvist F 1970, disputerade för medicine doktors examen den 3 oktober 2014. Avhandlingens titel: Non-suicidal self-injury in Swedish Adolescents: Prevalence, characteristics, functions and associations with childhood adversities Anne Lahdenperä F 1974, disputerade för medicine doktors examen den 10 oktober 2014. Avhandlingens titel: Studies of mucosal immune regulation in celiac disease and type 1 diabetes Bergthór Björnsson F 1975, disputerade för medicine doktors examen den 17 oktober 2014 Avhandlingens titel: Methods to Reduce Liver Ischemia/Reperfusion Injury 51 Emelie Adolfsson F 1985, disputerade för filosofie doktors examen den 6 november 2014 Avhandlingens titel: Lithium formate EPR dosimetry for accurate measurements of absorbed dose in radiotherapy Karin Backteman F 1960, disputerade för medicine doktor examen den 7 november 2014 Avhandlingens titel: T Cells and NK Cells in Coronary Artery Disease. Longitudinal and methodological studies in humans Daniel Björk Wilhelms F 1984, disputerade för medicine doktors examen den 5 december 2014. Avhandlingens titel: Fever: Role of brain endothelial prostaglandins Mats Johansson F 1958, disputerade för medicine doktors examen den 12 december 2014 Avhandlingens titel: Gas Exchange in the Normal Lung – Experimental studies of the effects of positive end-expiratory pressure and body position 52 Josefine Åhsberg F 1982, disputerade för medicine doktors examen den 12 december 2014. Avhandlingens titel: Molecular mechanisms in lymphoid restriction – securing the B lineage fate Ida Seing F 1982, disputerade för filosofie doktors examen den 19 december 2014 Avhandlingens titel: Activating the sick-listed: Policy and practice of return to work in Swedish sickness insurance and working life Andreas Nilsson F 1974, disputerade för medicine doktors examen den 23 januari 2015 Avhandlingens titel: Patient-controlled sedation in procedural care Ida Bergström F 1982, disputerade för medicine doktors examen den 13 mars 2015. Avhandlingens titel: Pro- and anti-inflammatory actions in coronary artery disease with focus on CD56+ T cells and Annexin A1 53 Simon Jönsson F 1983, disputerade för medicine doktors examen den 20 mars 2015. Avhandlingens titel: Leukocyte-derived matrix metalloproteinase-9 in patients with coronary artery disease. Associations with psychological stress and glucocorticoid sensitivity Ana Maria Vasilache F 1977, disputerade för medicine doktors examen den 20 mars 2015 Avhandlingens titel: Talking to the Brain at the Blood-Brain Barrier through Inflammation-induced Prostaglandin E2 Linda Jonsson F 1975, disputerade för medicine doktors examen den 27 mars 2015. Avhandlingens titel: Online Sexual Behaviours Among Swedish youth – Characteristics, Associations and Consequences Johanna Simmons F 1980, disputerade för medicine doktors examen den 1 april 2015. Avhandlingens titel: Toward an integrated approach in research on interpersonal violence. Conceptual and methodological challenges. 54 Maria Johansson F 1967, disputerade för medicine doktors examen den 10 april 2015. Avhandlingens titel: Cognitive impairment in everyday life 55 DOKTORSPROMOTION Filosofiska fakulteten & Utbildningsvetenskap »Den främsta uppgiften för Linköpings universitet är att vidga verkligheten. Det handlar om att förstå varandra och vår omvärld lite bättre i dag än vi gjorde i går. Att söka efter svar, men också efter nya frågor att ställa. Att öppna dörrar till gränslösa möjligheter.« Så står det i beskrivningen om Linköpings universitet på vår hemsida. Det är vackert och det är förpliktigande. Extra roligt är det därför att få rikta mig till er kära kollegor som avlagt doktorsexamen, vår högsta akademiska examen, vid den filosofiska fakulteten eller inom området utbildningsvetenskap. Vi som varit era lärare och handledare har nu den stora glädjen att få hylla er för denna bedrift som kommer att vara till nytta i många sammanhang. Närmare hälften av studenterna vid Linköpings universitet läser vid filosofiska fakulteten eller området utbildningsvetenskap. För att upprätthålla utbildningarnas kvalitet och aktualitet behövs forskning och forskningsanknytning. Ni nyblivna doktorer kan bli en avgörande del i det arbetet. Den humanistiska och samhällsvetenskapliga kunskapen är även en del av samhällets sociala och politiska verklighet, i Sverige och i världen. Den är det inte minst tack vare de människor som utbildats inom dessa områden, vilket gäller er som idag hyllas som filosofie doktorer. Det talas ibland om humanioras kris, men den humanistiska och samhällsvetenskapliga historien är full av kriser, som inom alla vetenskapsfält. Kriser innebär också vändningar och förändringar, vilka är nödvändiga för att kunna ställa de nya frågorna, för kritiskt tänkande och kreativitet. 56 PROMOTOR Carin Franzén Professor i språk och kultur De nyblivna doktorernas prestation vittnar om detta. De har uppnått ett mål efter en tid med många vändningar och förvandlingar, från den första avhandlingsplanen till det faktiska resultat som vi idag firar och högtidlighåller. En doktorsexamen innebär även nya möjligheter och ett ansvar att fördjupa och bredda den kunskap som uppnåtts genom att utveckla den i kommande professioner inom eller utanför akademien, i medverkan och i samverkan med samhället. I den tvär- och mångvetenskapliga forskning som är kännetecknande för den filosofiska fakulteten och området utbildningsvetenskap spelar människan en central roll. För att förstå den mänskliga faktorn behövs forskning och kunskap om de historiska, kulturella och språkliga processer som mänskligt liv också utgörs av. De nya doktorerna kommer att kunna använda de beundransvärda drivkrafter som gjort dem till självständiga forskare för att fortsätta att formulera svar på nya såväl som återkommande frågor om mänskliga handlingar, tänkande och språk för att bättre förstå och hantera de komplexa och samhälleliga utmaningar som vi står inför idag. Det är en djupt meningsfull uppgift att utforska det mänskliga, den storhet som Tomas Tranströmer i »Romanska bågar« beskriver med orden, »valv bakom valv oändligt. Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.« Vi lyckönskar promovendi och hoppas att ni fortsätter att öppna dörrar till gränslösa möjligheter! Carin Franzén 57 HED ER SD O K TO R · F ILO S O F ISK A FA K ULT E T EN Professor Jon Elster Professor Jon Elster är en av de nordiska samhällsvetare som erhållit störst erkännande inom det internationella forskningssamhället under de senaste decennierna och hans arbeten karaktäriseras av en unik kombination av traditionell humanistisk bildning och analytisk skärpa. Professor Elster är en brett inriktad samhällsvetare som har lämnat viktiga bidrag inom en mängd olika områden gällande bland annat samhällsvetenskapliga förklaringsstrategier, rational-choice teorins begränsningar och sociala normers betydelse för samhällsutvecklingen. Professor Elster föddes i Oslo år 1940. År 1972 disputerade han vid Sorbonne med avhandlingen Production et reproduction: Essai sur Marx. Under åren 1984–1995 var han professor i statsvetenskap och filosofi vid University of Chicago och sedan 1995 har han varit Robert K Merton Professor of Social Science vid Columbia University. Under åren 2005 till 2011 hade han även en gästprofessur vid Collège de France i Paris. Professor Elster är ledamot av Norska Vetenskapsakademien, American Academy of Arts and Sciences, British Academy och American Philosophical Society. Bland Professor Elsters viktigaste arbeten ingår böckerna Sour Grapes (1983), The Cement of Society (1989), Closing the Books: Transitional Justice in Historical Perspective (2004) och Explaining Social Behavior (2007). Som en indikator på hans betydelse för samtida samhällsvetenskap kan nämnas att hans arbeten till dags dato citerats mer än 40 300 gånger enligt Google Scholar. Professor Elster har samarbetat nära med forskare vid Linköpings universitet. Hans arbeten har använts vid undervisningen inom många områden och hans vetenskapsfilosofiska arbeten har varit av avgörande betydelse för den analytiska sociologins utveckling. 58 HED ER SD O K TO R · F ILO S O F ISK A FA K ULT E T EN Skärgårdsforskaren Per Gräslund Efter studier i etnologi och andra humanistiska ämnen vid Stockholms universitet ändrade Per Gräslund inriktning och blev civilekonom. Han lämnade det akademiska livet för uppgifter i näringslivet, men har varit kultur- och landskapsforskningen trogen och är en av de kunnigaste när det gäller svenskt skärgårdsliv och skärgårdsnäringars tillblivelse och utveckling. Som ung lärde sig Per Gräslund skärgårdsbruk som dräng under sommarloven hos skärgårdsbönder som fortfarande brukade sina hemman som tidigare generationer. Han har gått igenom ett stort historiskt källmaterial och författat flera böcker och en rad uppsatser och artiklar om kultur- och landskapsförändringar. Bland annat gav han 2003 ut Kråkmaröborna – skärbor i Gryts socken, 800 rikt illustrerade sidor i två band. Genom detta praktverk är Kråkmarö sannolikt den bäst dokumenterade skärgårdsbyn i landet. Sina erfarenheter och kunskaper har han förmedlat till andra och är en inspiratör för hur man kan vårda och bevara en unik kulturmiljö. Detta gör honom till en folkbildare i ordets bästa bemärkelse. Under årtionden har han varit en flitig debattör och delat med sig av sitt kunnande. Per Gräslund har även tagit på sig att visa upp de miljöer han beskrivit och i högsta grad medverkat till att bevara och även återställa. Hans ambition är att denna kunskap ska komma alla till del och att alla genom allemansrätten ska kunna uppleva den östgötska skärgårdens kulturlandskap. . Under senare år har han även initierat ett omfattande landskapsprojekt, vilket drivits med stöd av Världsnaturfonden WWF och Länsstyrelsen i Östergötland och innebär återställandet av Harstena bys ängsholme Sandgärdet. Per Gräslund har med stor framgång förenat kunskapsproduktion, folkbildning och aktivt deltagande i samhällsdebatten med att också i handling bidra till att delar av denna kulturbygd bevaras för att kunna beskådas och inspirera. 59 DOKTORER EFTER AVLAGDA PROV Filosofiska fakulteten Gabriella Jansson F 1979, disputerade för filosofie doktorsexamen den 7 november 2013 Avhandlingens titel: En legitim (elektronisk) förvaltning? Om IT-utveckling i kommunal förvaltning Linnéa Wahlstedt F 1977, disputerade för ekonomie doktorsexamen den 23 januari 2014 Avhandlingens titel: Dynamic Knowledge Integration. A field study of an Information Systems Development Project Malin Henriksson F 1981, disputerade för filosofie doktors examen den 7 februari 2014. Avhandlingens titel: Att resa rätt är stort, att resa fritt är större. Kommunala planerares föreställningar om hållbara resor. 60 Anne-Charlott Callerstig F 1971, disputerade för filosofie doktors examen den 28 mars 2014. Avhandlingens titel: Making Equality Work: Ambiguities, conflicts and change agents in the implementation of equality policies in public sector organisations Pier Jaarsma F 1960, disputerade för filosofie doktors examen den 10 april 2014. Avhandlingens titel: Reflections on Autism: Ethical Perspectives on Autism Spectrum Disorder in Health Care and Education Elisabeth Borg F 1983, disputerade för filosofie doktors examen den 25 april 2014 Avhandlingens titel: Liminality at work – mobile project workers in-between Magnus Broström F 1969, disputerade för filosofie doktorsexamen den 16 maj 2014. Avhandlingens titel: Äldre människors föreställningar om den egna framtiden, döendet och döden 61 Emmy Dahl F 1982, disputerade för filosofie doktorsexamen den 28 maj 2014. Avhandlingens titel: Om miljöproblemen hänger på mig. Individer förhandlar sitt ansvar för miljön. Anna Gradin Franzén F 1982, disputerade för filosofie doktors examen den 2 juni 2014. Avhandlingens titel: Disciplining freedom: Treatment dilemmas and subjectivity at a detention home for young men Annika Engström F 1964, disputerade för filosofie doktors examen den 4 juni 2014. Avhandlingens titel: Lärande samspel för effektivitet. En studie av arbetsgrupper i ett mindre industriföretag. Pamela Vang F 1953, disputerade för filosofie doktors examen den 5 juni 2014. Avhandlingens titel: Good Guys – A Cultural Semiotic Study of the Print Advertising of the Oil Industry 1900–2000 62 Cecilia Nakeva von Mentzer F 1968, disputerade för filosofie doktors examen den 5 september 2014. Avhandlingens titel: Rethinking sound. Computer-assisted reading intervention with a phonics approach for deaf and hard of hearing children using cochlear implants or hearing aids Mozhgan Zachrison F 1962, disputerade för filosofie doktors examen den 5 september 2014 Avhandlingens titel: Invisible voices – Understanding the Sociocultural Influences on Adult Migrants? Second Language Learning and Communicative Interaction Helena Karresand F 1969, disputerade för filosofie doktors examen den 24 oktober 2014. Avhandlingens titel: Apparater, aktiviteter och aktörer. Lågenergiboende som resurs och restriktion för energiordningar. Lisa Guntram F 1981, disputerade för filosofie doktors examen den 31 oktober 2014. Avhandlingens titel: Ambivalent Ambiguity? A study of how women with ’atypical’ sex development make sense of female embodiment 63 Josefine Andin F 1979, disputerade för filosofie doktors examen den 14 november 2014 Avhandlingens titel: Dealing with digits – Arithmetic, memory och phonology in deaf signers Johanna Romare F 1975, disputerade för filosofie doktors examen den 21 november 2014. Avhandlingens titel: Etik och Ekonomiskt handlande. En undersökning av moral och egenintresse Ida Kåhlin F 1977, disputerade för filosofie doktorsexamen den 13 februari 2015 Avhandlingens titel: Delaktig (även) på äldre dar. Åldrande och delaktighet bland personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor i gruppbostad. Emelie Nordqvist F 1981, disputerade för filosofie doktorsexamen den 24 april 2015 Avhandlingens titel: Memory and communication in typically developing infants and children with Autism Spectrum Disorder: Behavioral and electrophysiological indices. 64 65 DOKTORER EFTER AVLAGDA PROV Utbildningsvetenskap Lina Söderman Lago F 1979, disputerade för filosofie doktors examen den 28 maj 2014 Avhandlingens titel: Mellanklass kan man kalla det?: Om tid och meningsskapade vid övergången från förskoleklass till årskurs ett Linnéa Stenliden F 1964, disputerade för filosofie doktors examen den 13 juni 2014. Avhandlingens titel: Visual Storytelling Interacting in School – Learning Conditions in the Social Science Classroom Åsa Elwér F 1976, disputerade för filosofie doktors examen den 19 september 2014. Avhandlingens titel: Early predictors of reading comprehension difficulties 66 Niclas Larson F 1968, disputerade för filosofie doktors examen den 2 december 2014. Avhandlingens titel: Matematikämnet och stadiebytet mellan grundskolan och gymnasieskolan: En enkät- och klassrumsstudie Cecilia Axell F 1965, disputerade för filosofie doktors examen den 20 februari 2015. Avhandlingens titel: Barnlitteraturens tekniklandskap. En didaktisk vandring från Nils Holgersson till Pettson och Findus. 67 DOKTORSPROMOTION Tekniska högskolan Promoveringar hör tillsammans med höstens terminsstart till de mest hoppingivande stunderna i det akademiska livet. Under hösten spirar fröna till framtidens ingenjörer och forskare och vid doktorspromoveringen och professorsinstallationen skördas resultaten av målmedvetet arbete. Horisonten är ljus och
© Copyright 2024