Bilagor - Landstinget i Uppsala län
FÖREDRAGNINGSLISTA Landstingsstyrelsens sammanträde tisdagen den 6 oktober 2015 kl. 13 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr Ärende 195 Val av justerare. I tur: xxx Dnr Tid för justering: tisdagen den 13 oktober 2015 196 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet 197 Landstingsdirektörens rapport CK 2015-0003 198 Delårsrapport för landstingsstyrelsens övergripande verksamheter 2015 CK 2015-0379 199 Ändring i bolagshandlingar för Transitio AB CK 2015-0351 200 Ändring i bolagshandlingar som berör Gamla Uppsala Buss AB CK 2015-0352 201 Ändring av bolagshandlingar för Inera AB CK 2015-0353 202 Program för uppföljning av privata utförare 2016 – 2018 CK 2015-0237 203 Patientmatssituationen vid Akademiska sjukhuset CK 2014-0426 204 Samverkansnämnden i Uppsala-Örebroregionen – budget för gemensamma verksamheter 2016 CK 2015-0337 205 Rutin för ekonomirapportering CK 2015-0371 206 Landstingets i Uppsala län risk och sårbarhetsanalys CK 2015-0359 207 Cancerplan 2014-2015 för Uppsala-Örebroregionen CK 2014-0349 208 Initiering av upphandling av helikopter för luftburen intensivvård vid Akademiska sjukhuset CK 2015-0300 209 Revidering av Riktlinjer för länshandikapprådets organisation och verksamhet CK 2015-0047 210 Regler mot tagande och givande av muta och jäv vid kontakter mellan anställda/förtroendevalda i Landstinget i Uppsala län och företag/entreprenörer CK 2015-0381 211 Ansökan om tillstånd för viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård CK 2015-0288 212 Bidrag till patienter över 65 år med hemodialys i hemmet CK 2015-0085 213 Regional HTA-verksamhet CK 2015-0336 214 Regionalt centrum för sällsynta sjukdomar CK 2015-0333 215 Initiering av upphandling avseende kontorsprogramvaror och tillhörande tjänster CK 2015-0402 216 Initiering av upphandling avseende serverlicenser och tillhörande tjänster CK 2015-0403 217 Landstingets förtjänsttecken 2015 CK 2015-0361 218 Översiktsplan Östhammars kommun – Remissyttrande till Östhammars kommun CK 2015-0256 219 Fördjupad översiktsplan för Södra staden i Uppsala – Remissyttrande till Uppsala kommun CK 2015-0285 220 En kommunallag för framtiden – Remissyttrande till Finansdepartementet CK 2015-0217 221 Granskning av processen för stora investeringar i landstinget – Svar till revisionen CK 2015-0104 222 Förbättra förutsättningarna för sjukvårdens utveckling – Svar på motion CK 2015-0164 223 Hjälpmedel för självtest – Svar på motion CK 2014-0298 224 Sammanträdestider 2016 för landstingsstyrelsen CK 2015-0278 225 Uppföljning av landstingsstyrelsens givna uppdrag till och med september 2015 CK 2015-0025 226 Anmälan av beslut enligt delegation CK 2015-0007 227 Skrivelser för kännedom CK 2015-0268 228 Ledamot i styrgruppen för patientmatsutredningen CK 2015-0005 CK 2014-0426 Bilaga § 197 2015-09-21 Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport oktober 2015 Avtal om regional samverkan Samverkansnämnden Uppsala-Örebroregionen beslutade den 29 september att anta Avtal om samverkan i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion för perioden 2016-2019 för egen del, och att rekommendera landstingen att göra detsamma. I samverkansavtalet förbinder sig landstingen och regionerna att de ska stärka Uppsala-Örebro sjukvårdsregion som samverkansområde. De ska också verka för en mer jämlik vård inom sjukvårdsregionen och för att hälso- och sjukvårdsresurserna ska utnyttjas effektivt. Det nya avtalet öppnar för fler gemensamma verksamheter och områden för samverkan jämfört med tidigare. Sjukvårdsregionen ska också utreda möjligheten att öka valfriheten, så att patienter ska kunna välja vårdgivare inom den så kallade slutenvården, det vill säga vård av patienter som ligger på sjukhus. Avtalet reglerar även köp av vård vid Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset Örebro. Fördjupad uppföljning och utvärdering Inom området fördjupad uppföljning planeras för närvarande fyra olika granskningar att genomföras hösten 2015; vårdcentraler, naprapater, kiropraktorer och vaccinatörer. Under oktober månad kommer dessutom nästkommande års arbete att planeras utifrån en nyligen framtagen avdelningsgemensam prioriteringsprocess. Metodutveckling sker kontinuerligt samt inom ramen för ett SKL-projekt med syfte att ta fram en nationell modell för fördjupad uppföljning. Samverkan kring lagstiftning om tryggare och effektivare utskrivning från slutenvården Tjänstemannaberedningen kommuner och landsting (TKL) har haft en planeringsdag kring ny lagstiftning om tryggare och effektivare utskrivning från slutenvården. Företrädare från kommunernas hälso- och sjukvård och från landstingets öppen- och slutenvård gav föredragningar om vägar framåt tillsammans och hur vi bör förbereda oss. Ansvarigt kansliråd på Socialdepartementet berättade om den aktuella lagstiftningsprocessen. Inom TKL fanns stöd för att även Uppsala län ska följa den nationellt föreslagna 3-dagars regeln men nuvarande överenskommelse behöver ändå ses över. Det uppdraget gavs till processgruppen vårdkedjan. Gruppen fick också i uppdrag att analysera varför antal utskrivningsklara patienter som ligger kvar i slutenvården varierar mellan kommunerna. Vidare uppdrogs bl.a. den tidigare gruppen för samordnad individuell plan att ta fram förslag på förenklad SIP och E-hälsogruppen tillsammans med patientsäkerhetsgruppen att se över IT-verktyg. Bilaga § 197 Anhörigstöd Akademiska sjukhuset och Landstingets ledningskontor har påbörjat arbetet med att stegvis implementera handlingsplanen och aktivitetsplanen för stöd till anhöriga barn och vuxna. Inbjudan om att delta som pilotverksamhet har gått ut på bredden och ett tiotal avdelningar på Akademiska sjukhuset, Närpsykiatri i Norduppland samt Hälsa och habilitering avser att delta. Översyn primärvårdens uppdrag och ersättningssystem Projektet pågår enligt tidplan. Inriktningen för projektet är att se över uppdraget för primärvården, fokus på svårt och/eller kroniskt sjuka, möta den ökande psykiska ohälsan, stimulera förebyggande och tidiga insatser samt jämlik vård över hela länet. Samverkan sker med andra utredningar kring e-hälsa, rehabilitering, utveckling av mobila team, handlingsplan för psykisk ohälsa och närvårdsutvecklingen i länet. Dialog förs med referensgrupper i form av vårdgivarrepresentanter från branschråd primärvård, fackliga representanter från SAMLA, representanter från länshandikapprådet och pensionärsrådet. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott är politisk styrgrupp där rapportering sker månadsvis. Delrapport ska lämnas till hälso- och sjukvårdsstyrelsen i december och slutrapport feb/mars till vårdsstyrelsen. Folkhälsa – en kartläggning I syfte att skapa en bild över hur Landstinget i Uppsala län tillsammans med samarbetspartners arbetar med området folkhälsa har en kartläggning av området genomförts. Kartläggningen visar dels hur arbetet med folkhälsa sker internt inom landstinget och dels vilka delar som Länsstyrelsen i Uppsala län och Regionförbundet Uppsala län ansvarar för. Viss problematik kring samordning och styrning inom området har kunnat lösas under arbetets gång, exempelvis har samordningen på Landstingets ledningskontor tydliggjorts, representationen till Länsstyrelsen samarbetsgrupper förbättrats och det har bildats ett programråd inom hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Uppdraget för programrådet är att samverka med övriga programråd inom landstinget och med övriga landsting i Uppsala-Örebroregionen för en mer kunskapsbaserad och jämlik vård i hela regionen. Inom vissa områden som har belysts i samband med kartläggningen behövs ett fortsatt arbete. Läkemedelskostnader jan – augusti Landstingets kostnader för läkemedel för perioden januari till augusti 2015 uppgick till 767 582 448 kr. Kostnader för läkemedel inom förmånen uppgick till 494 mnkr vilket innebär en ökning på 6,2 % jämfört med samma period 2014. Akademiska sjukhuset ökade sina kostnader med 9,3 %. Vårdcentralerna ökade sina kostnader med 1,2 %. De preparat som står för de största kostnadsökningarna är läkemedel mot inflammatoriska sjukdomar såsom Reumatoid artrit samt blodpropp. Kostnaderna för slutenvårdsläkemedel uppgick till 225 mnkr vilket innebär en ökning med 4,8 % jämfört med samma period föregående år. De preparat som står för de största kostnadsökningarna är läkemedel mot inflammatoriska sjukdomar, lymfom/leukemi samt immunglobuliner. Läkemedel mot hepatit C förskrivs enligt smittskyddslagen och faktureras ledningskontoret till en kostnad av 49 mnkr. Landstingets sidoavtal med berörda företag har hittills gett en återbetalning på 2 mnkr. 2 Bilaga § 197 Epidemiövning Med tanke på de händelser som inträffat under senare år med epidemiska utbrott såsom, pandemin 2009, mässlingsutbrottet 2013, ebola 2014 och pulverbrev 2015 planerar smittskyddsenheten tillsammans med beredskapssamordnarna i landstinget att genomföra en epidemiövning. Ett förberedande möte hölls 27/8 med inbjudna deltagare från Länsstyrelsen, Milo Mitt, SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt) och infektionskliniken. En bred inbjudan till epidemiövningen 19/11 har skickats ut. Den kommer att genomföras som en övning i seminarieform med ca 40 deltagare. Övningen kommer att utgå från några scenarier som innefattar behov av massvaccination, avgränsning och isolering av smittade och i hög utsträckning också innefatta de kommunikationsproblem som kan uppstå vid ett utbrott av smittsamma sjukdomar. Övningen kommer att utgå från gällande epidemiplaner och kommer förhoppningsvis att ligga till grund för en reviderad epidemiberedskapsplan för landstinget. Frisktandvårdskonferens Den 10-11 september arrangerade Folktandvården en nationell frisktandvårdskonferens i Uppsala. Samtliga landsting/regioner deltog. Föredrag hölls av både egna medarbetare och externa föreläsare. Ett tema gällde hur Folktandvården ska kunna intressera fler äldre och även personer med annan kulturell bakgrund för Frisktandvård. Ett annat tema var aktuell forskning om effekter på tandhälsa och vårdpanorama av frisktandvårdsmodellen, d.v.s. tandvård till fast pris. Utbildning om alkoholpreventivt arbete på vårdcentraler För att stärka primärvårdens personal i det alkoholpreventiva arbetet har Folkhälsoenheten vid Hälsa och habilitering under oktober månad arrangerat tre utbildningsdagar kring riskbruk, alkoholproblem och samtalet om alkoholvanor med patienter. Utbildningens syfte är att stödja arbetet med att utveckla ett strukturerat arbetssätt med en lokal rutin för det alkoholpreventiva arbetet på vårdcentralen. Tvärprofessionella team om 3-5 personer från tolv vårdcentraler har genomgått utbildningen som följs upp med ytterligare två halvdagsutbildningar samt besök hos deltagande vårdcentraler inom loppet av ett år. Tolkcentralen värd för nationell konferens Tolkcentralen i Uppsala stod 10-11 september som arrangör för den nationella konferensen Samordnarkonferens. Under två dagar utbytte närmare 40 stycken samordnare och administratörer, från Umeå i norr till Malmö i söder, erfarenheter med varandra. Konferensen är ett led i att få ett mer homogent arbetssätt i denna komplexa verksamhet. Flytt för Cosmos och Husläkarmottagningen i Uppsala för hemlösa Cosmos och Husläkarmottagningen i Uppsala för hemlösa kommer att lämna sina respektive lokaler på Samariterhemmet och Grottan i Uppsala sista september. Ny adress från och med 1 oktober är Märstagatan 2. Planen är att ha öppet för akuta besök trots flytt, samt att under 1-2 oktober ha något nerdragen verksamhet. Därefter ska verksamheten vara igång som vanligt. 3 Bilaga § 197 Hälsoundersökningar för asylsökande Det stora antalet asylsökande har gjort att Cosmos har fler patienter än tidigare med väsentligen oförändrad personalstyrka. Nu har en mobilisering skett och med stöd från sjuksköterskor, läkare och psykologer från olika delar av landstingets verksamheter likväl som privat kan nu fler tider för hälsoundersökning erbjudas. Hälsoundersökningarna är ett mycket viktigt steg för de asylsökande och innefattar ett systematiskt arbetssätt för att säkra bästa möjliga hälsa för den asylsökande. Analys av återinläggningar i slutenvården Ett projektteam analyserar samtliga återinläggningar i slutenvården från 1 juni och året ut. Detta redovisas till sjukhusklinikerna och till vårdcentralerna. Var och en kan då själva analysera de patienter där de varit involverade i vården. Veckovisa analyser sker nu löpande och ambitionen är att permanenta arbetssättet i och med budgetåret 2016. Seminarium med Intermountain Healthcare Under september månad erbjuder Hälsa och habiliteringen flertalet utbildningsaktiviteter och seminarier riktade till primärvård och andra intresserade aktörer. Den 15 september var Intermountain Healthcare på besök för att dela erfarenheter om att leda och styra vård mot ökad kvalitet och därmed lägre kostnader. Här diskuterades ingående modeller för hur kvalitetsutveckling kan byggas in i ordinarie arbete. Vidare presenterades fall och frakturförebyggande arbete inom SÄBO, värdebaserad vård samt ett systematiskt sätt att minska återinläggningar inom slutenvården genom att involvera samtliga landstingsaktörer. Seminariet hade bredd bland besökarna då vi hade med deltagare från Akademiska sjukhuset, primärvården, Lasarettet i Enköping, Landstingets ledningskontor och landstingspolitiker. Akademiska underlättar för patienter att söka specialistvård Den 1 september blev det enklare för patienter att själva söka vård på Akademiska sjukhuset. Då infördes Egen vårdbegäran, en slags egenremiss, som skickas via en nedladdningsbar blankett på webben eller via e-tjänster på 1177 till någon av specialistmottagningarna inom öppenvården. Sjukhuset blir dessutom först i landet med att införa en central enhet som vid behov lotsar patienterna rätt. Akademiska öppnar centrum för patienter med ovanlig blodsjukdom Ett nytt centrum för blodsjukdomen mastocytos har bildats på Akademiska sjukhuset. Genom att samla kompetens inom ett så kallat center of excellence ska patienter med misstänkt eller konstaterad mastocytos få rätt diagnos och behandling snabbare. Mastocytos är en svårdiagnostiserad sjukdom som kan ge mycket varierande och svårtolkade symtom. Tillgänglighet – primärvård Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom primärvården innebär att alla skall komma i kontakt med vårdgivare samma dag som vården kontaktas och erbjudas tid för ett läkarbesök inom sju dagar i primärvården. Således redovisas primärvårdens tillgänglighet i form av telefontillgänglighet samma dag och tillgänglighet till läkarbesök bokad tid inom sju dagar. Nationellt genomförs mätningar två gånger om 4 Bilaga § 197 året, en i oktober och en i mars. Landstinget i Uppsala län rapporterar emellertid siffror varje månad för samtliga vårdcentraler som använder det gemensamma elektroniska patientjournal systemet i länet. I de nationella mätningarna som genomfördes i mars 2015 uppnådde Uppsala läns landsting 90 % avseende telefontillgänglighet vilket kan jämföras med rikssnittet som var 87 %. Tillgängligheten till läkarbesök i Landstinget i Uppsala län uppgick till 90 % vilket var lika med rikssnittet i 2015 års vårmätning. Tillgänglighet – specialistvård Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom den specialiserade vården innebär att tid till ett nybesök ska ges inom 90 dagar efter remiss skickats och tid för operation/behandling ska ges inom 90 dagar efter beslut om behandling. Sjukhusen inom landstinget i Uppsala län ligger runt 80 % för nybesök och 84 % för operation/behandling när siffror för detta redovisas månadsvis för perioden januari till juli. När det gäller vårdgarantin för operation/behandling ligger Uppsala över rikssnittet samtliga månader för perioden januari till juli 2015. Läkare och sjuksköterskor med utländsk utbildning HR-avdelningen på ledningskontoret har gjort en kartläggning av de vägar som leder till svensk legitimation för läkare och sjuksköterskor utbildade i andra länder. Detta har lett till ställningstaganden om vad landstinget kan göra för att bidra till detta samt att skapa långsiktigt hållbara arbetssätt och strukturer i dessa frågor. Behov för kompletterande utbildning och möjlighet till provtjänstgöring inom olika områden har identifierats. Därefter har två områden prioriterats för fortsatt arbete under hösten. 1. Struktur och program för hur legitimerade läkare med examen från länder inom EU/EES blir anställningsbara för specialisttjänstgöring. Det gäller både de med svenska som modersmål och de som har sitt ursprung i andra EU/EES-länder. Det här är en grupp läkare som med viss komplettering och med klinisk praktik blir anställningsbara. 2. Skapa en struktur för hantering av provtjänstgöring för specialistläkare från länder utanför EU/EES (inför svensk legitimation). Denna grupp läkare har många gånger lång erfarenhet inom sin specialitet, men måste dock genomgå en av Socialstyrelsen anmodad provtjänstgöring för att få sin svenska läkarlegitimation. Därefter blir dessa läkare anställningsbara som legitimerade läkare eller i relevant specialisttjänstgöringsutbildning för att erhålla svensk specialistexamen. Samverkan med andra aktörer Landstinget har inlett arbete i frågorna med Arbetsförmedlingen och just nu deltar landstinget i ett arbete med en ansökan till Europeiska socialfonden. Medel för att arbeta med integrationsfrågor är utlysta. Arbetsförmedlingen planerar bl.a. för start av en särskild SFI-utbildning för Akademiker inom legitimerade vårdyrken och då i samverkan med kommunerna i länet och landstinget. 5 Bilaga § 197 Upphandling En upphandling av rekryteringsföretag gällande sjuksköterskor utbildade inom EU/EES pågår. Behov finns att skapa en organisation för de frågorna inom landstinget. Planering pågår. Konkreta insatser under 2015 De landstingsövergripande medel som avsatts för utländsk utbildad personal har använts för följande insatser; 1. Kompletterande språkundervisning i sjukvårdssvenska och samhälls- och författningskunskap har tillhandahållits för ett antal läkare och sjuksköterskor. 2. Två läkare har fått möjlighet till provtjänstgöring inför sin svenska legitimation, båda är specialister inom bristkompetenser. Ytterligare ett par läkare kommer att påbörja sin provtjänstgöring under hösten. 3. Tre spanska grundutbildade sjuksköterskor är anställda vid Akademiska sjukhuset samt en barnmorska från Etiopien har anställts som undersköterska och får utbildning i medicinsk svenska inför sin svenska sjuksköterskelegitimation. Wiks folkhögskola Wiks Folkhögskola arbetar med en genomlysning som förmodligen kommer att utmynna i en intern omorganisation. Tillförordnad rektor John Sjöberg leder på Kulturnämnden/skolans styrelses uppdrag arbetet. Tidigare rektor Lars Gejpel slutade sitt arbete den sista juli. Wiks slott Wiks Slott har äntligen kunnat använda Hotell Anna igen, sedan vattenskadan sedan en månad tillbaka är åtgärdad. Bokningsläget ser trots landstingets svåra ekonomiska situation relativt bra ut. Skördefesten på Wik ägde rum den 20 september 11-16. Länsbiblioteket Länsbiblioteket jobbar utåtriktat; • 10-13 augusti deltog 13 ungdomar från länet i skrivarlägret Unga skrivare på Wiks folkhögskola. • 27-28 augusti deltog 24 barn- och ungdomsbibliotekarier på Mötesplats Läskonster som innehöll föreläsningar, metodutbildning och erfarenhetsutbyte • 10 september deltog ca 55 medarbetare från folkbiblioteken i Uppsala län på den första basdagen inom det interregionala projektet Dela Läslust Kulturenheten Kulturnämnden har fastlagt nya riktlinjer för arbetet med konstnärlig gestaltning, som tydliggör både hur det praktiska arbetet går till med val av konst tillsammans med konstgrupper och hur olika beslutsprocesser ser ut. Arbetet med konstombud på landstingets olika förvaltningar har startat. Konstombuden är Kulturenhetens kontaktpersoner i frågor gällande konst, t ex vid inventeringar. 6 Bilaga § 197 Kulturenheten har beviljats 350 tkr av Statens kulturråd för projektet Dans i rörelse. Syftet med projektet är att stärka den professionella nutida dansen, utveckla dansen som konstform samt att nå ny publik i hela länet. Projektet med satsningen på professionell dans är en del av arbetet med den regionala kulturplanen. Certifikat förnyat för miljöledningssystem Landstingets certifikat för miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO 14001:2004 är förnyat. I våras genomfördes den första uppföljande revisionen med ett nytt certifieringsföretag med goda resultat. Bland annat nämns i revisionsrapporten att det genomgående finns en hög miljömedvetenhet och kännedom om mål och handlingsplaner bland landstingets medarbetare. I december i år har landstinget haft ett certifierat miljöledningssystem i tio år. Mediebilden av landstinget 1 – 31 augusti 2015 Större nyheter I augusti inleddes landstingets satsning på kliniskt utvecklingsår för nyexaminerade sjuksköterskor. Detta fick positiv uppmärksamhet både lokalt och i riksmedia. Andra exempel på mediernas rapportering Positivt: Dirigerar bättre utan upphandling Byggstart för Akademiskas teknikhus Storsatsning på miljövänligare stadsbussar i höst Plats för vårdcentral i Gottsunda centrum Elevprojekt för ungas psykiska hälsa startas av Akademiska Akademiska först med ny antikroppsbehandling UL vill att bilisterna ska prova på lokaltrafiken Säkrare vård med gemensam journal Upplands unga i topp vad gäller tandhälsa Ackis inför egenremiss Ny parkeringsplats för Lasarettet i Enköping Uppsala län har lägst antal självmord i landet Konsten till tröst för patienterna Negativt: För få går på cellprovtagning Familj kritisk efter dödsfall Barnmorska tog knark på jobbet Svar dröjde vid test av cancer Racheal, 26, dog efter förlossning Nekats buss med elrullstol Sjukhusbygget ska utredas Tvingades amputera efter blodförgiftning Resenärer har betalat för mycket Svår vardag utan rehabilitering 7 Bilaga § 197 Osäkert i landstinget i höst Neutralt: Läget på akuten har förbättrats Väg till Akademiska stängs av Många krigsskadade har vårdats på Akademiska Mjuka-linjen-hållplats vid Akademiska dras in Uppsalaelever riskerar bli utan skolskjuts skolstarten Nattmänniskor löper högre risk för karies Sjuksköterskebrist i höst Landstingsdirektör saknas fortfarande Nya tider för busstrafiken i länet För få tandvårdsvikarier Stort tryck på vården efter larm om smitta i scoutläger Landstingen saknar kompetens för nyanländas psykiatriska vård Nätjournaler för psykiatrin 8 Bilaga § 197 Landstingsdirektörens ekonomirapport Januari-augusti 2015 (T2) Bilaga § 197 2 (11) Ekonomi Sammanfattning Landstingets årsprognos är minus 52 miljoner kronor, vilket är 89 miljoner kronor sämre än budget och en försämring jämfört med föregående prognos med 67 miljoner kronor. Försämringen mot föregående prognos beror främst på att Akademiska sjukhuset försämrar sin prognos med 100 miljoner kronor. Sjukhusets prognos är nu minus 200 miljoner kronor. Även Landstingsservice, Landstingets resurscentrum och Kollektivtrafikförvaltningen försämrar sina prognoser. Samtidigt förbättrar hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Lasarettet i Enköping, Hälsa och habilitering, Kultur i länet och landstingsstyrelsens övergripande verksamheter sina prognoser. Oroväckande är att så många förvaltningar har en ekonomisk obalans. Dessutom hade landstingets prognostiserade resultat varit ännu sämre om det inte vore för två engångsintäkter på totalt 112 miljoner kronor1. Utan dessa engångsintäkter hade landstingets resultat varit minus 164 miljoner kronor. Landstinget behöver vidta strukturella åtgärder för att få en hållbar ekonomi över tid. Den enskilt största kostnadsposten för landstinget är lönekostnader. Lönekostnaderna prognostiseras öka med 5,6 procent mellan åren. Detta är till stor del kopplat till en ökning av antal årsarbetare inom landstinget. Samtidigt ökar inte produktionen i motsvarande takt, vilket i längden inte är en hållbar utveckling. Utöver landstingets prognostiserade resultat så har det helägda bolaget Gamla Uppsala Buss lämnat en årsprognos på plus 4 miljoner kronor innan dispositioner och skatt, vilket är i nivå budget. Tabell 1: Årsprognos 2015 Mnkr Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Årets resultat Balanskravsjusteringar Årets resultat enligt balanskrav Prognos 2015 2 118 11 961 -7 057 -7 074 Budget 2015 2 216 11 851 -7 060 -6 970 Bokslut Avvik. 2014 budg/prog 2 015 -98 12 986 110 -6 739 3 -6 657 -104 -52 37 1 605 -89 0 0 -1 639 0 -52 37 -34 -89 Orsaker till avvikelse årsbudget-årsprognos Den negativa avvikelsen mot årsbudgeten förklaras nedan: Hälso- och sjukvårdsstyrelsens positiva prognos beror på minskade kostnader för köpt vård, minskade läkemedelskostnader och återbetalning av målrelaterad ersättning. Akademiska sjukhusets negativa prognos är främst en följd av lägre riks- och regionintäkter. En stor bidragande orsak är även en hög personalkostnadsutveckling mellan åren. Lasarettet i Enköping lämnar efter augusti en positiv årsprognos. En förutsättning för den positiva prognosen är att lasarettet tillskjuts finansiering motsvarande 11,2 miljoner kronor för samarbete med Akademiska sjukhuset Hälsa och habiliterings arbete med att minska ökningstakten för hjälpmedelskostnader har fått genomslag. Detta i kombination med svårigheter att rekrytera personal inom vissa yrkesgrupper, och medföljande vakanser, utgör en stor del av orsaken till förvaltningens positiva årsprognos. 1 +56 mnkr -200 mnkr +7 mnkr +8 mnkr Återbetalning för AFA-medel, på 60 miljoner kronor och ett kostnadsbidrag från SPV på 52 miljoner kronor. Bilaga § 197 3 (11) Landstingsservice underskott beror på att förvaltningen inte ersätts för de vårdnära servicetjänster som man utför åt förvaltningarna. Landstingsservice hade i sin budget räknat med en intäkt för detta. Landstingets resurscentrums negativa prognos beror främst på underskott för sjukresor men även ökade kostnader för smittspårning och obduktioner samt vårdkostnader för tillståndslösa. De största orsakerna till Kollektivtrafikförvaltningens befarade underskott är lägre biljettintäkter och lägre intäkter för skolkort. För Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter (inkl. finansverksamhet) finns både positiva och negativa avvikelser. Den främsta positiva avvikelsen beror på ökat läkemedelsstatsbidrag (+99 mnkr). Anledningen till detta är att regeringen och SKL nu har slutit ett avtal för 2015 för läkemedelsbidraget. Avtalet innebär högre intäkter för läkemedel inom förmånen men främst beror det på att landstingen får ersättning för Hepatit-C läkemedel både för 2014 och 2015. Andra positiva poster är återbetalning av AFA-pengar (+60 mnkr), kostnadsbidrag från SPV (+52 mnkr), lägre pensionskostnader (+10 mnkr) samt att kömiljarden erhålls (+35 mnkr). -19 mnkr -21 mnkr -21 mnkr +101 mnkr De största negativa posterna är lägre skatteintäkter (-60 mnkr), lägre ränteintäkter på placeringar (-33 mnkr) och ökade kostnader för Hepatit-C läkemedel (-41 mnkr). Total budgetavvikelse -89 mnkr Ackumulerat utfall Landstingets resultat för perioden januari-augusti är 130 miljoner kronor, vilket ska jämföras med periodens budget på 168 miljoner kronor. I utfallet ingår engångsintäkter på 100 miljoner kronor (AFA, SPV). Att resultatet är relativt bra i delåret kontra den årsprognos som gäller för landstinget beror på en förskjutning av ett flertal kostnadsposter. Dessa kommer falla ut under de sista fyra månaderna av året. Om man bortser från de engångsintäkter som landstinget erhållit så är det på intäktssidan främst riks- och regionintäkter, skatter och Alf-intäkter som avviker negativt mot budget. Vid en analys av riks- och regionintäkterna utifrån ett rullande-12 månaders diagram (innebär att det vid varje mättillfälle är ett helt års utfall/budget som visas) så visas tydligt att utfallet konsekvent har legat under budget. Av detta kan utläsas att Akademiska sjukhuset har en för positiv syn på intäktsstorleken i sin budget. Vid de sista mätpunkterna ser vi att glappet mellan utfall och budget blir större, vilket speglas i sjukhusets årsprognos. Diagram 1: Rullande 12 riks- och regionintäkter Bilaga § 197 4 (11) På intäktssidan finns även en stor positiv avvikelse för statsbidrag. Detta beror på att landstinget får mer intäkter för läkemedelsförmånen främst beroende på en ökad finansiering för Hepatit-C läkemedel. På kostnadssidan är det ett flertal negativa avvikelser. Avvikelsen per augusti för lönekostnaderna beror på högre kostnader för övertid, jour och beredskap respektive semesterlön. Avvikelsen för medicinskt material är kopplad till ett högre utfall än budgeterat på Akademiska sjukhuset. Det är främst kostnader för medicinskt material, implantat och laboratoriematerial som ökar. Om en analys görs i ett rullande 12-månaders diagram för medicinskt material så framgår det att tydligt att det konsekvent finns en negativ avvikelse mellan utfall och budget. Det är viktigt att sjukhuset fortsättningsvis budgeterar realistiska nivåer för medicinskt material. Diagram 2: Rullande 12 kostnader för medicinskt material Kostnadsökningen för lokal- och fastighetskostnader jämfört med budget hänförs huvudsakligen till ej budgeterade kostnader för externa avtalsarbeten, ökad kostnad för extern inhyrning och ökade kostnader för inköpta servicetjänster. Nettokostnadsutveckling i landstinget Prognosen för nettokostnadsutvecklingen 2015 är 5,4 procent exklusive jämförelsestörande poster2. Föregående prognos var nettokostnaden 4,4 procent. Det ökade underskottet på Akademiska sjukhuset med 100 miljoner kronor motsvarar en dryg procent i nettokostnadsökning och motsvarar alltså den totala ökningen av nettokostnadsutvecklingen från 4,4 till 5,4 procent. Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen är 3,1 procent. Tabell 2: Nettokostnadsutveckling Procent Nettokostnadsutveckling Prognos 2015 5,4 Föreg. prognos 4,4 Budget 2015 3,1 Utfall 2014 5,5 Utfall 2013 5,6 Utfall 2012 3,2 *Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen baseras på budgeterad nettokostnad i LPB 2015-2017 jämfört med nettokostnaden i bokslutet 2014 (justerat för jämförelsestörande poster). Likvida medel och pensionsplaceringar Landstingets likvida medel uppgår vid månadsskiftet till 1 289 miljoner kronor. Pensionsplaceringarna har ett bokfört värde på 1 517 miljoner kronor och ett marknadsvärde på 1 630 miljoner kronor samt har avkastat i snitt -2,60 procent under månaden att jämföra med jämförelseindex 2 Återbetalning AFA 60 mnkr, kostnadsbidrag SPV 52 mnkr. Bilaga § 197 5 (11) på -2,47 procent. Hittills i år har pensionsplaceringarna avkastat i snitt 3,65 procent att jämföra med jämförelseindex på 3,86 procent. Investeringar Landstingets investeringsbudget 2015 är totalt 2 110 miljoner kronor, varav 1 404 miljoner kronor är fastighetsinvesteringar och 706 miljoner kronor är immateriella och materiella investeringar. Fastighetsinvesteringar Prognosen för fastighetsinvesteringarna är 1 238 miljoner kronor. Avvikelsen på 166 miljoner kronor beror främst på förskjutningar i tid av projekt i genomförandefas, nybyggnation av Jhuset/ingång 100 och Rudbeck 4. Ett antal pågående investeringar som är i genomförandefasen beräknas bli dyrare än budgeterat. A1:an beräknas kosta 24 miljoner kronor mer (dyrare och mer omfattande än budgeterat). Ett antal projekt beräknas bli dyrare jämfört med budget på grund av förskjutningar i tid exempelvis Rudbeck R3, 68 miljoner kronor, Akuten i Enköping, 8 miljoner kronor och övriga investeringar inom Framtidens Akademiska, 47 miljoner kronor. Stora avvikelser finns också för planerade investeringar exempelvis Stadsbussdepå 37 miljoner kronor under budget, nytt produktionskök 39 miljoner kronor under budget och där ett politiskt beslut angående produktionsmetod inväntas innan projektet kan fortsätta. Immateriella och materiella investeringar Prognosen för immateriella och materiella investeringar är 424 miljoner kronor, vilket alltså är 282 miljoner kronor lägre än budgeterat. Avvikelsen beror lägre investeringsprognoser från Akademiska sjukhuset (-176 miljoner kronor), Kollektivtrafikförvaltningen (-50 miljoner kronor) och landstingsstyrelsens övergripande verksamheter (-51 miljoner kronor). För sjukhuset beror den lägre nivån främst på att investeringar inte hinner genomföras i den takt som var tänkt. Kollektivtrafikförvaltningen prioriterar inte ett flertal investeringar under 2015, därav avvikelsen. I investeringsbudgeten för de landstingsövergripande verksamheterna fanns budget för ledningssystem med. Då inriktningen för ledningssystem har ändrats sedan budgeten togs så innebär det därför en avvikelse. Medarbetare Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med 2,6 procent jämfört med 2014. Årets löneöversyn är avslutad och ny lön samt retroaktiv lön är utbetald för samtliga förbund. Det genomsnittliga antalet årsarbetare i landstinget är 8 268 och det är en ökning med 180 årsarbetare vid en jämförelse av utfallet januari till och med augusti i år med samma period i fjol. Det motsvarar en ökning med drygt 2 procent. Ökningen återfinns i bland annat yrkesgrupperna undersköterskor, handläggare, specialistutbildade sjuksköterskor, ledning och specialistläkare. Sett till förvaltningarna har Akademiska sjukhuset ökat antalet årsarbetare med i genomsnitt 133 årsarbetare. Sjukhuset redovisar i sin delårsrapport att av dessa är 54 årsarbetare en effekt av beslutad verksamhetsutveckling under året. Ett flertal åtgärder inom ramen för kompetensförsörjning pågår inom Akademiska sjukhuset samt bland annat ett arbete att knyta ihop budgetarbetet och uppföljningssystem med produktionsplanering, bemanning och arbetstidsmodeller. Enligt delårsrapporten kan eventuella effektiviseringar inte bekräftas av detta arbete innan analysen och arbetet är genomfört under 2016. Hälsa och Habilitering har ökat antalet årsarbetare med anledning av den närvårdsavdelning som förvaltningen öppnade i Uppsala i augusti 2014. Förvaltningens uppdrag att vara stöd till den samlade primärvården och uppbyggnad av centrumbildningar bidrar också till en ökning av antalet årsarbetare. Primärvården har ökat antalet årsarbetare, bland annat fysioterapeuter och Bilaga § 197 6 (11) psykologer, för att bättre tillgodose krav på ökad tillgänglighet via telefon och mottagningsverksamhet. Vid Lasarettet i Enköping har antalet årsarbetare minskat på grund av svårt rekryteringsläge. Diagram 3: Utvecklingen av årsarbetare, månadsvis utveckling, LUL Kostnaderna för inhyrd personal är 55 miljoner kronor till och med augusti. Årsbudgeten är 35 miljoner kronor. År 2014 var kostnaderna 84 miljoner kronor. Se vidare tabell nedan för jämförelse mot föregående år. Akademiska sjukhuset har haft behov av inhyrd personal vid nästan alla verksamhetsområden, främst sjuksköterskor men även inhyrda läkare och medicinska sekreterare. Primärvården har brist på anställda distriktsläkare vilket har lett till ett fortsatt stort beroende av inhyrda läkare. Primärvården ser i dagsläget inga tecken på att kostnaderna kommer att minska under 2015. Vid Lasarettet i Enköping kvarstår behovet av inhyrd personal på grund av svårigheten att rekrytera specialistläkare, specialistsjuksköterskor och sjuksköterskor. Hälsa och habilitering har behov av inhyrd personal både gällande läkare och sjuksköterskor. Tabell 3: Inhyrd personal, miljoner kronor Konto Inhyrd personal, läkare Inhyrd personal, övriga Summa Ack utfall aug 2015 38 17 55 Ack utfall aug 2014 37 12 49 Årsbudget 2015 27 8 35 Bokslut 2014 62 22 84 Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid vid landstinget är efter augusti 4,9 procent. Sjukfrånvaron är på samma nivå som för helåret 2014 och för motsvarande tidpunkt i fjol var sjukfrånvaron 4,5 procent. Den totala sjukfrånvaron fördelad på åldersgrupper (-29 år, 30-49 år, 50 år-) visar en ökning i samtliga åldersgrupper. Sett till kön är sjukfrånvaron i stort oförändrad jämfört med 2014 för både kvinnor och män. Akademiska sjukhuset har gjort en fördjupad analys av sjukfrånvaron vid sjukhuset och åtgärder är planerade. Se vidare sjukhusets delårsrapport. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 46 miljoner kronor efter augusti och det är fem miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på cirka 13 procent. Diagram 4: Total sjukfrånvaro i procent Bilaga § 197 7 (11) Bilaga § 197 8 (11) Bilagor Årsprognos Årsprognos tkr Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Utfall 201501201508 Utfall 201401201408 Budget 201501201508 Bokslut 2014 1 377 749 81 149 165 284 156 603 453 714 0 1 291 499 86 267 166 330 147 694 429 431 0 1 455 444 85 642 173 972 180 073 463 778 4 294 2 015 371 133 370 251 049 261 010 677 418 0 2 215 676 132 491 265 471 275 128 753 527 8 509 2 117 506 132 478 256 185 275 128 711 250 1 031 835 328 5 327 252 901 234 2 304 278 5 092 482 851 478 746 978 5 369 610 815 193 2 768 811 7 607 134 1 286 904 1 139 114 8 054 415 1 222 790 1 256 764 7 994 259 1 333 932 9 298 311 10 369 460 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 9 294 983 15 001 067 14 067 121 14 078 532 -4 322 584 -4 101 549 -270 903 -283 920 -669 915 -587 968 -801 949 -741 390 -55 610 -50 433 -28 037 -26 065 -449 351 -406 297 -247 722 -257 904 -963 919 -922 244 -1 083 266 -1 078 073 -4 299 083 -270 813 -682 002 -786 574 -48 815 -33 078 -427 202 -218 216 -977 746 -1 097 099 -18 985 106 329 -256 198 -329 574 -9 168 438 -8 679 089 5 845 108 118 8 743 -28 854 -292 046 -389 391 -440 844 -410 859 -9 126 828 -13 395 850 -14 030 120 -14 130 465 129 873 1 690 371 168 155 -6 327 897 -410 695 -939 011 -1 147 500 -82 653 -40 677 -667 201 -400 785 -1 415 820 -1 682 337 1 605 217 -6 079 627 -4 359 919 -760 357 -20 089 -169 394 -567 158 -23 735 -125 145 -936 173 -53 300 -404 051 -1 132 845 -45 800 -196 477 -6 650 671 -409 454 -1 046 372 -1 191 220 -75 440 -50 698 -685 008 -333 817 -1 484 839 -1 670 500 -6 681 741 -375 044 -1 049 442 -1 223 852 -75 331 -47 069 -710 074 -361 810 -1 477 193 -1 689 195 37 001 -51 933 -9 257 456 -9 352 300 -1 404 259 -79 950 -626 424 -1 237 614 -33 417 -390 195 Budgetavvikelse Not årsprog -98 170 -13 -9 286 0 -42 277 -7 478 117 650 -60 156 111 142 11 412 -31 070 34 409 -3 070 -32 632 109 3 629 -25 066 -27 994 7 646 -18 696 -37 597 29 985 -100 345 -88 934 166 645 46 533 236 229 Bilaga § 197 9 (11) Likviditet Pensionsplaceringar Anskaffningsvärde Marknadsvärde AVK sen mån (%) AVK hittills i år (%) Vikt % Svensk räntemarknad 778 351 191 783 382 249 0,15 0,51 48 Svensk aktiemarknad 266 942 298 311 322 971 -6,03 7,78 19 Utländsk aktiemarknad 284 728 871 324 511 477 -7,70 5,42 20 Alternativa investeringar 186 712 117 211 098 587 0,00 0,25 13 0 0 0,00 0,51 0 Kassa TOTALT: 1 516 734 477 Likvida medel inkl korta placeringar: Räntetilläggskonto Nordea Swedbank 1 630 315 284 Belopp: 1 353 000 000 -76 000 000 12 300 000 26 000 000 TOTALT: 1 289 300 000 100 Bilaga § 197 10 (11) Analys av utvalda intäkts- och kostnadsslag Diagrammen nedan har gjorts i rullande-12 månaders perioder. Detta innebär att det vid varje mättillfälle är ett helt års utfall/budget som visas. Diagrammen visar utvecklingen i pengar, i faktiska priser för både utfall och budget och hur dessa förhåller sig till varandra. Diagram 5: Rullande 12 lönekostnader inkl. inhyrd personal Som visas i diagrammet ovan har det funnits en obalans mellan utfall och budget för lönekostnaderna. En trend är dock att obalansen minskar. En trolig orsak till att budget nu närmar sig utfallet är att budgetarbetet varit mer synkroniserat. Diagram 6: Rullande 12 läkemedelskostnader Budget har huvudsakligen legat under utfallet. Akademiska sjukhuset är den förvaltning som har en negativ avvikelse mot budget. Anledningen till detta är att sjukhuset historiskt fått finansiering för uppräkning och demografi men detta räcker inte för att finansiera de ökade läkemedelskostnaderna. Detta är sannolikt kopplat till att universitetssjukhus är tidiga med att införa Bilaga § 197 11 (11) nya läkemedel som därmed kostar mer. Från 2015 har dock Akademiska fått en ökad kompensation för läkemedelskostnaderna. Bilaga § 202 Program för uppföljning av privata utförare 2016-2018 Bilaga § 202 TITEL: Program för uppföljning av privata utförare 2016-2018 DATUM: 2015-10-06 FÖRFATTARE Nina Anundsson DNR: CK20150237 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING _________________________________________________ 3 2 LAGRUM ___________________________________________________ 3 3 FULLMÄKTIGES UPPDRAG ___________________________________ 3 4 PROGRAMMETS OMFATTNING ________________________________ 3 5 LANDSTINGSFULLMÄKTIGES MÅL OCH RIKTLINJER FÖR UPPFÖLJNING _________________________________________________ 4 5.1 Generella mål för uppföljningen 4 5.2 Generella riktlinjer för uppföljning 4 6 ARBETSMETODER UPPFÖLJNING _____________________________ 4 7 UPPHANDLING ______________________________________________ 4 8 ALLMÄNHETENS INSYN ______________________________________ 5 8.1 Allmänhetens möjligheter att jämföra vårdgivare 5 9 LANDSTINGSFULLMÄKTIGES UPPDRAG TILL NÄMNDERNA _______ 5 10 ÅTERRAPPORTERING TILL LANDSTINGSFULLMÄKTIGE __________ 6 Bilaga 1 Matris över nivåindelning, arbetsmetoder för uppföljning inom landstinget 2 (6) Bilaga § 202 TITEL: Program för uppföljning av privata utförare 2016-2018 DATUM: 2015-10-06 FÖRFATTARE Nina Anundsson DNR: CK20150237 1 Inledning Landsting är huvudman för all landstingsfinansierad verksamhet, oavsett om den drivs i egen regi eller om den genom avtal överlämnats till en privat utförare. Landstinget är därmed skyldig att följa upp och kontrollera inte enbart egna verksamheter utan även verksamheter som bedrivs i privat regi i enlighet med kommunallagen 3 kap. § 16a – 18 b. 2 Lagrum Enligt 3 kap. 16 § kommunallagen (1991:900) får ett landsting efter beslut av landstingsfullmäktige lämna över vården av en kommunal angelägenhet till en juridisk person eller en enskild individ. Med en privat utförare avses en juridisk person eller en enskild individ som har hand om vården av en kommunal angelägenhet enligt 16 §. Med en privat utförare avses inte ett hel- eller delägt kommunalt bolag och inte heller en sådan stiftelse eller förening som avses i 18 b § (3 kap. 18 c § KL). Privata aktörer blir oftast privata utförare genom avtalstecknande efterföljande offentligt upphandling (LOU, LUF) eller genom införda valfrihetssystem (LOV). När vården av en kommunal angelägenhet genom avtal har lämnats över till en privat utförare ska kommunen respektive landstinget kontrollera och följa upp verksamheten (3 kap. 19 § KL). Om en kommun eller ett landsting sluter avtal med en privat utförare ska kommunen respektive landstinget genom avtalet tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över (3 kap. 19 a § KL). När enskilda kan välja mellan olika utförare av nämndens tjänster ska nämnden lämna information om samtliga utförare om inte annat är särskilt föreskrivet. Sådan information ska vara saklig, relevant, jämförbar och lättillgänglig (6 kap 8 a §). 3 Fullmäktiges uppdrag Fullmäktige ska för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. I programmet ska det också anges hur fullmäktiges mål och riktlinjer samt övriga föreskrifter på området ska följas upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses (3 kap. 19 b § KL). 4 Programmets omfattning Programmet omfattar verksamheter som tydligt riktar sig och rör invånarna och inne‐ fattar både helt upphandlade verksamheter, som länstrafik och medicinsk vård, och verksamheter som delvis är upphandlade, till exempel telefonisttjänster inom lands‐ tinget och textilförsörjning till länets sjukhus. Uppföljningen kan se olika ut beroende på verksamhetens innehåll då kravet på uppföljning och kontroll är högre för verksam‐ heter där invånarna är beroende av verksamheten. 3 (6) Bilaga § 202 TITEL: Program för uppföljning av privata utförare 2016-2018 DATUM: 2015-10-06 FÖRFATTARE Nina Anundsson DNR: CK20150237 5 Landstingsfullmäktiges mål och riktlinjer för uppföljning 5.1 Generella mål för uppföljningen Målen med landstingets uppföljning och utvärdering är att: säkerställa att kraven i avtalen är uppfyllda och att minimera och förebygga brister hos utförarna, till exempel bristande kvalitet och ekonomiska oegentligheter utveckla och förbättra den verksamhet som bedrivs hos utförarna genom att resultaten av uppföljningarna läggs till grund för det lokala kvalitetsutvecklingsarbetet utveckla och förbättra styrningen, till exempel genom att ändra avtalsskrivningar och förbättra informationen och den löpande dialogen med utförarna. 5.2 Generella riktlinjer för uppföljning 6 Ansvaret för uppföljning ska organiseras så att de krav som finns på oberoende granskning och kompetens hos granskaren säkerställs. Landstingsstyrelsen ska säkerställa att det finns tillräckliga resurser för uppföljningsarbetet. Kontroll och uppföljningsarbete av verksamhet som drivs i egen regi ska utformas på liknande sätt som för privata utförare gällande den egen regi som verkar inom samma regelverk som och konkurrerar med privata utförare. Inom programmets omfattning gäller detta verksamhet inom LOV, lagen om valfrihetssystem. Arbetsmetoder uppföljning Inom landstinget finns privata utförare inom en mängd förvaltningar och verksamhetsområden med en variation av tjänsteutbud och arbetssätt vilket medför att nivån på uppföljningen delvis varierar och anpassas efter den upphandlade tjänsten. Gemensamt för förvaltningarna är att uppföljningarna ska bedrivas enligt de nivåer som beskrivs i matris, bilaga 1. 7 Upphandling Alla upphandlingar som genomförs av landstinget ska följa upphandlingspolicyn och riktlinjer för upphandling som fastställts av landstingsstyrelsen i Landstinget i Uppsala län. Upphandlingspolicyn är ett styrinstrument för hur upphandlingar ska genomföras och kompletterar lagen (2007: 1091) om offentlig upphandling (LOU), lagen (2007: 1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) och eller genom införda valfrihetssystem enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Riktlinjer för upphandling syftar till att 4 (6) Bilaga § 202 TITEL: Program för uppföljning av privata utförare 2016-2018 DATUM: 2015-10-06 FÖRFATTARE Nina Anundsson DNR: CK20150237 landstingets upphandlingar ska genomföras samordnat, affärsmässigt och med ett gemensamt förhållningssätt. Innan beslut fattas om att upphandla eller konkurrensutsätta ett nytt område inom landstingskommunal verksamhet ska en konsekvensanalys genomföras. Analysen ska inkludera ekonomiska förutsättningar, eventuella konsekvenser för egen regi inkluderande forskning och utbildning, samverkansbehov och upphandlingens avgränsningar. 8 Allmänhetens insyn Landstinget ska i avtal med privata utförare tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnats över till en privat utförare enligt kommunallagen (1991:900), 3 kap § 19a. Utföraren ska kunna lämna skriftlig information när landstinget så begär. Informationen ska göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur uppdraget utförs. Utförarens skyldighet att lämna uppgifter begränsas till att omfatta sådant som kan lämnas utan omfattande merarbete eller inte strider mot lag eller annan författning. Den information som lämnas till landstinget ska inte anses utgöra företagshemligheter enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. 8.1 Allmänhetens möjligheter att jämföra vårdgivare Landstinget ska på sin webbplats löpande redovisa resultat från egna uppföljningar av privata utförare samt egen regi och informera om uppföljningar som görs på nationell nivå. Medborgarna ska erbjudas möjlighet att jämföra olika vårdgivares utbud och resultat. Detta görs genom att landstinget medverkar till utvecklingen av nationella jämförelsetjänster inom ramen för 1177 Vårdguiden. 9 Landstingsfullmäktiges uppdrag till nämnderna Varje nämnd ansvarar enligt 6 kap. 7 § KL för uppföljning och kontroll på sitt respektive område. Landstingsfullmäktige uppdrar åt varje nämnd att med utgångpunkt utifrån landstingsfullmäktiges riktlinjer och generella mål för uppföljning att: säkerställa att privata utförare samt utförare i egen regi under samma regelverk inom nämndens ansvarsområde, agerar utifrån gällande lagar, förordningar och föreskrifter säkerställa att utförare följer mål och riktlinjer beslutade av landstingsfullmäktige, styrelse och nämnder arbeta fram mätbara tydliga mål för sitt uppföljningsarbete arbeta fram och anta en plan inkluderande riktlinjer för hur uppföljningen ska prioriteras och genomföras varje år inom respektive nämnds ansvarsområde uti- 5 (6) Bilaga § 202 TITEL: Program för uppföljning av privata utförare 2016-2018 DATUM: 2015-10-06 FÖRFATTARE Nina Anundsson DNR: CK20150237 från landstingsfullmäktiges program, planen ska klargöra hur nämndens mål ska uppnås utifrån struktur och processperspektiv säkerställa att upphandlingar som genomförs följer landstingets upphandlingspolicy och riktlinjer för upphandling. 10 Återrapportering till landstingsfullmäktige Nämnderna ska årligen i särskild ordning till landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige återrapportera hur uppföljningsarbetet fortlöpt under året. Denna återrapportering bör innehålla en sammanfattning av nämndens uppföljningsansvar redovisning av genomförda granskningar uppföljningsarbetets resultat registrerade avvikelser som uppkommit och eventuella vidtagna åtgärder redogörelse för planerade uppföljningar 6 (6) Bilaga § 202 Bilaga 1 Matris över nivåindelning och arbetsmetoder för uppföljning inom landstinget Nivå 1 Löpande uppföljning Huvudsyfte: Förbättring och utveckling av verksamheterna, i andra hand kontroll/uppföljning av avtal och regler Dialog och gemensam problemlösning i form av regelbundna avstämningsmöten/samrådsträffar, branschråd, uppföljningsmöten, enkäter, bedömning och analys av årsredovisning/verksamhetsberättelse med mera. Regelbunden och systematisk basuppföljning av produktion och utbetald ersättning Respektive nämnd/styrelse Huvudsaklig arbetsform: Huvudsakligt innehåll: Huvudansvarig: Tidsaspekt: Löpande Återrapportering till fullmäktige: Årligen Typ av återrapportering: I särskild ordning Bilaga § 202 Nivå 2 Fördjupad uppföljning Huvudsyfte: Huvudsaklig arbetsform: Huvudsakligt innehåll: Huvudansvarig: Granskning och kontroll av vårdgivare, i andra hand lärande och utveckling Riktad och systematisk kontroll av vårdgivare som genomförs utöver den löpande uppföljningen för att säkerställa att verksamheter, oavsett driftsform, lever upp till gällande krav i avtal, överenskommelser, lagar och regler. Innefattar såväl kontroll av prestationer som verksamheten ersätts för, som kontroll av kvalitet och patientsäkerhet. Regelbunden och systematisk fördjupad uppföljning inom områdena ekonomi, verksamhet, resultat/produktion, kvalitet samt specifika frågeställningar/behov som en följd av interna eller externa problem/brister. Respektive nämnd/styrelse Tidsaspekt: Specifika tidsperioder (cirka 3‐4 månader) Återrapportering till fullmäktige: Årligen Typ av återrapportering: I särskild ordning Bilaga § 202 Nivå 3 Utvärdering Huvudsyfte: Noggrann efterhandsbedömning av hela eller delar av verksamheter, verksamhetsområden eller organisationer Utredningsarbete med kvantitativ och/eller kvalitativ metodik Huvudsaklig arbetsform: Huvudsakligt innehåll: Huvudansvarig: Ger svar på komplexa eller övergripande frågeställningar på verksamhets‐ eller systemnivå, till exempel vid behov av tematiska bedömningar och utvärderingar Respektive nämnd/styrelse Tidsaspekt: Specifika tidsperioder (cirka 6‐12 månader) Återrapportering till fullmäktige Årligen Typ av återrapportering: I särskild ordning Bilaga § 207 Björn Ekmehag 2015-08-31 Genomförandeplan för Cancerplan 2014-2015 (Utvecklingsplan för Uppsala Örebro) Bakgrund Cancersjuklighet Antalet individer som insjuknar i en cancersjukdom ökar från år till år, såväl i regionen som i Sverige. Prognoser har hittills pekat på att det år 2030 kommer att vara dubbelt så många som får en cancerdiagnos (incidensen) som år 2000. Detta kan till stor del förklaras av befolkningstillväxten och av att vi lever allt längre. Cancer drabbar framför allt äldre individer och ju äldre vi blir desto större är risken att insjukna. Dessutom medför de förbättrade behandlingsmöjligheterna för patienter med spridd cancer att prevalensen kommer att öka ännu mer än incidensen. År 2012 registrerades 11 730 nya fall av invasiv cancer i Cancerregistret hos individer i Uppsala-Örebroregionen, ungefär lika många män som kvinnor. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män. Hos kvinnor är bröstcancer den vanligaste cancerformen. De preventiva insatser som görs på samhälls- och individnivå ger inte effekt de närmaste decennierna. Ökad kunskap, bättre behandling och ökade möjligheter att upptäcka cancer i ett tidigt skede gör att allt fler som får en cancerdiagnos överlever. Detta är ytterligare en faktor som måste beaktas när beslut tas kring vårdens organisation och resurssättning. Den primära behandlingen vid många cancerformer är kirurgi, vilken kan kompletteras med t ex strålbehandling och/eller cytostatikabehandling. De senaste åren har många nya läkemedel tillkommit, och många fler är under klinisk prövning. Vissa av läkemedlen har medfört en dramatisk förbättring av prognosen för patienterna. Utvecklingen med nya dyrare, men effektivare, läkemedel kommer troligen att fortsätta. Detta gör att sjukvården löpande behöver göra nya prioriteringar i takt med att läkemedelskostnaderna ökar. Som beskrivits ovan ger förbättrad diagnostik och behandling mycket positiva resultat. Utvecklingen förutsätter också en omställning i vårdens och samhällets möjligheter att stötta i rehabilitering och hantering av en ibland kronisk sjukdomssituation. Bakgrund Beslut och Förutsättningar Landstingsstyrelsen i Uppsala läns landsting beslutade 2014-12-15, § 252, att för sin del anta Cancerplan 2014-2015. I januari 2015 träffades en överenskommelse mellan staten och SKL om kortare väntetider i cancervården. Regeringen har avsatt 2 miljarder under 4 år (2015-2018) för extra satsningar inom cancerområdet. Den innebär bland annat att alla landsting och regioner ska besluta om att inrätta standardiserade vårdförlopp och att landstingen tillsammans med RCC ska ta fram en handlingsplan för hur ett system med standardiserade vårdförlopp ska införas. Regeringens intentioner att ytterligare förbättra cancervården påverkar också arbetet med nivåstrukturering både på nationell och regional nivå. Att korta ledtider och skapa standardiserade arbetssätt för cancervården över hela regionen är ett omfattande arbete som kommer att kräva mycket resurser både av landstingen och från RCC. Det finns höga förväntningar från socialdepartementet på att de avsatta två miljarderna mycket snabbt ska driva på utvecklingen mot en förbättrad och mer standardiserad vård inom cancervården. Bilaga § 207 RCC är samverkansnämndens förlängda arm i frågor som rör cancervårdens utveckling. RCC verkar som en kunskapsorganisation som bland annat initierar, samordnar, finansierar och sköter samverkan kring projekt och arbetsgrupper. Vårdprocessarbetet och arbetet med att initiera nivåstruktureringen drivs av RCC i samarbete med professionen. Arbetet med att förverkliga cancerstrategin ska ske i och styras av de enskilda landstingen. Uppsala läns landsting ingår i Uppsala-Örebro regionen. I denna region samverkar sju landsting/regioner. De lokala cancerråden i varje landsting utgör tillsammans med vårdprocessgrupperna stommen i infrastrukturen. Varje landsting styr och påverkar utvecklingen på hemmaplan genom att cancerrelaterade frågeställningar bereds direkt av cancerrådet eller arbetsgrupper under cancerrådet. För att underlätta och stärka det fortsatta utvecklingsarbetet behöver det lokala cancerrådets koppling till sjukvårdens ordinarie linjestruktur tydliggöras. Akademiska sjukhusets nyligen genomförda omorganisation har bland annat som syfte att underlätta flödesperspektiv på olika vårdprocesser. På samma sätt kommer det nationellt unika samarbete som etablerats med ett samlat verksamhetsområde för hematologi, onkologi och onkologisk endokrinologi i samarbete med övriga engagerade verksamheter utgöra en viktig faktor i det fortsatta arbetet med utveckling av cancervården. Vårdprocessgrupperna är en sedan länge etablerad funktion som är en multiprofessionell grupp med representation från samtliga landsting. De samverkar kring frågor som rör enskilda cancerdiagnoser, tidigare mest genom att producera regionala vårdprogram. Uppsala Örebro sjukvårdsregion har idag 20 vårdprocessgrupper. Cancerstrategin gör att vårdprocessgrupperna står inför ett helt nytt uppdrag eftersom utvecklingen i allt högre grad går mot nationella vårdprogram. RCC Uppsala Örebro har valt att ge ordförande i vårdprocessgruppen rollen som processutvecklare/-ledare för att på så sätt få en hög förankring av frågor som rör vårdprocessarbete, nivåstruktur och patientmedverkan i regionens sju landsting. Det innebär att processledarna, som har 20% av sin arbetstid avsatt för uppdraget, tillsammans med de multiprofessionella vårdprocessgrupperna leder arbetet med att kartlägga och driva regionalt utvecklingsarbete i de diagnosspecifika vårdprocesserna. Regional nivåstrukturering är en naturlig del av det nationella nivåstruktureringsarbete som nu pågår. Frågorna diskuteras och behandlas i ett flertal vårdprofessionella forum. I detta arbete kommer landstingsspecifika avtal att ha betydelse för hur landstingen fortsatt väljer att hantera frågan om i vilken region eller landsting vården ska ges. För en regional nivåstrukturering behövs beslut på politisk nivå och överenskommelser med samverkansavtal mellan regionens landsting/regioner. Landstingsstyrelsen beslutade 2015-03-31, § 72, att införa standardiserade vårdförlopp i cancervården och att anta den handlingsplan för införande som tagits fram i lokala cancerrådets regi. Vid samma tillfälle uppdrogs till landstingsdirektören att, senast till landstingsstyrelsens sammanträde i september 2015, ta fram en handlingsplan för hur aktiviteterna i Cancerplan 2014-2015 ska genomföras. Vid senare kontakter har landstingskontoret, med tanke på sommarperioden, medgett en månads förlängning av handläggningstiden. Bilaga § 207 Av ovanstående framgår att två samverkande och i stor utsträckning överlappande samt ömsesidigt stödjande processer pågår parallellt. Det bör vidare understrykas att process- och kvalitetsarbete bedrivs inom ett flertal cancerdiagnoser såväl i vårdprocessgrupper som i arbetet med standardiserade vårdförlopp och dessutom även i Akademiska sjukhusets arbete med värdebaserad vård. Genomförande Nedanstående handlingsplan utgör i första hand en fördjupning av hur aktiviteterna i Cancerplanen 2014-2015 kan genomföras, inom landstinget i Uppsala län. Under hösten kommer även planer för nästa steg i införandet av standardiserade vårdförlopp presenteras, inkluderande såväl de fem första diagnoserna som de kommande standardiserade vårdförlopp som nu tagits fram och är under remissbehandling. Cancerplanen 2014-2015 fokuserar i första hand på fem områden: 1. Patienternas ställning. Hur vi gör vi patienterna till medaktörer både vid policybeslut och i sin egen vård 2. Vårdens struktur. Hur sjukvårdsregionens sju landsting skapar en nivåstruktur som utvecklar vården på bästa sätt. Hur vi ska använda våra gemensamma resurser – både i ekonomiska frågor och i samarbetet kring medicinteknisk utrustning 3. Kompetensförsörjning. Hur vi rekryterar och behåller de särskilt prioriterade yrkeskategorier som sjukvårdsregionen behöver för att bibehålla en god cancervård 4. Forskningssamordning. Hur RCC och RBC påverkar förutsättningarna för sjukvårdsregionens forskning 5. Prevention och tidig diagnostik. Hur vi minskar insjuknandet i cancer Det bör understrykas att utvecklingen inom dessa områden går snabbt. Handlingsplanen kommer behöva ses över och uppdateras regelbundet. Nedanstående redogörelse beskriver hur verksamheterna inom landstinget i Uppsala län arbetar idag respektive föreslås inrikta kommande arbete, med avsikt att genomföra cancerplanens intentioner inom ovan nämnda fem fokusområden. •PATIENTERNAS STÄLLNING Patientmedverkan i den egna vården Patientlagen Bilaga § 207 En ny patientlag infördes 2015 där patienterna ska få information om vård och behandling rörande bl a de metoder som finns tillgängliga, befintliga hjälpmedel, förväntade tidpunkter för vård och dess förlopp, väsentliga risker för komplikationer och metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Dessutom föreligger möjlighet att få en ny medicinsk bedömning och fast vårdkontakt. 1177 Landstinget är numera ledande i införandet av ”1177”/Mina vårdkontakter där patienten bland annat själv kan läsa sin journal och se resultaten av undersökningar och behandlingar. Värdebaserad vård En central del av Värdebaserad vård är att tillvarata patientens upplevelse av värden i form av utfall, kvalitet, effektivitet och bemötande. Inom allt fler cancerdiagnoser arbetar Akademiska sjukhuset med Värdebaserad vård. Processkartläggning och framtagande av de mätetal som senare ska registreras bygger på att skapa ett värde för patienten vad beträffar resultat och upplevelse. Patientrepresentanter medverkar i detta arbete. Standardiserade vårdförlopp På samma sätt som värdebaserad vård, har arbetet med standardiserade vårdförlopp innefattat patientmedverkan vid dess utveckling. Införande av standardiserade vårdförlopp medför möjligheter för effektiviseringar för såväl patient som vårdgivare. En viktig komponent i arbetet är stärkt koordinering av vården. Planering av införandet av koordinatorer har startats. Dessa personer kan ibland utgöras av kontaktsjuksköterskor, men för större patientgrupper som ingår i standardiserade vårdförlopp måste vi införa särskilda koordinatorer för att boka tider för undersökningar och ge patienterna information om detta. Det lokala cancerrådet har vid olika tillfällen under senaste året haft deltagande av representanter för patientföreningar för att informera om de standardiserade vårdförloppen. Införande av kontaktsjuksköterskor Nätverket för kontaktsjuksköterskor som finns sedan HT 2014 ska utvecklas genom rekrytering och utbildning av nya kontaktsjuksköterskor. Sjuksköterskan har ansvar för att en individuell skriftlig vårdplan ”Min Vårdplan”, inkluderande individuellt anpassade cancerrehabiliterande åtgärder, upprättas och delges patienten. Kontaktsjuksköterskan ansvarar också för att alla patienter och närstående ska informeras om rätten till förnyad bedömning. Som framgår av nedanstående redogörelse har dessbättre en del cancerpatienter vid Akademiska sjukhuset en kontaktsjuksköterska redan idag. Vidare utför sjuksköterskor som inte är kontaktsjuksköterskor, på onkologkliniken och på andra enheter som ansvarar för cancerpatienter, flera av kontaktsjuksköterskans uppgifter. En del viktiga uppgifter utförs dock inte idag, såsom tillhandahållande av en skriftlig behandlingsplan. Vår bedömning har varit att sjukhuset behöver ett resurstillskott på motsvarande 10 heltidssjuksköterskor för att alla cancerpatienter ska få tillgång till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterska inom VO Kirurgi Bilaga § 207 Behovet av allmänsjuksköterskor är fortsatt stort vid kirurgen. Detta kan påverka tidsramen för när det är möjligt att rekrytera kontaktsjuksköterskor. Målet är att under hösten 2015 har Esofagus/Ventrikel-sektionen 40% kontakt ssk Lever/Galla/Pankreas- sektionen inkl. Endokrin 40% kontaktsjuksköterska Kolorektal- sektionen 40% kontaktsjuksköterska (exkl. UCAN ssk). När vi skolat in ny personal och fått den vanliga mottagningsverksamheten att fungera kan en utökning av arbetstiden för kontaktsjuksköterskorna bli aktuell. Två bröstsjuksköterskor fungerar sedan en längre tid som kontaktsjuksköterskor och två sjuksköterskor som ansvarar för den öppna bröstmottagningen har redan arbetsuppgifter och ansvar liknande kontaktsjuksköterskornas. Kontaktsjuksköterska för patienter med lungcancer För att koordinera patienternas vård, skapa den kvalitet som patienterna förtjänar och möjliggöra de synergistiska vinster för vården en optimerad vårdprocess skapar behövs ett tillskott av motsvarande en 100 % tjänst som kontaktsjuksköterska. Det fanns 2014 två kontaktsjuksköterskor anställda vid lungkliniken på 50 % var vilket inte motsvarar det behov som finns. De anställdes inte som kontaktsjuksköterskor från början men har haft den funktionen i flera år och idag har de den arbetsbeskrivningen. Kontaktsjuksköterska för patienter med urologisk cancer Urologen har under året anställt 2 kontaktsjuksköterskor på 50 %, dvs totalt en heltidstjänst, vilket i nuläget bedöms motsvara behovet. De har arbetsbeskrivning och går/ska gå utbildningar. Kontaktsjuksköterska för patienter med gynekologisk cancer Det fanns 2014 en kontaktsjuksköterska anställd på 50 %. Verksamheten är väl fungerande men det täcker inte det behov som finns hos patientgruppen eller för att utveckla verksamheten vidare. Kvinnokliniken önskar anställa ytterligare en kontaktsjuksköterska på 100 %. Kontaktsjuksköterska på onkologimottagningen För att möta behovet i de olika patientgrupperna behövs det tillsättas tre heltidstjänster. Tillsättning av de tre tjänsterna pågår. Kontaktsjuksköterska på barnonkologen Det fanns 2014 ingen kontaktsjuksköterska anställd. För att täcka behovet som finns hos patientgruppen behöver kliniken anställa en kontaktsjuksköterska på heltid. Kontaktsjuksköterska för patienter med hjärntumörer Bilaga § 207 Det fanns 2014 ingen kontaktsjuksköterska anställd. Kliniken önskar anställa en kontaktsjuksköterska på minst 50 % för att förbättra kontinuitet och omhändertagande av patienter med hjärntumörer. Kontaktsjuksköterska inom onkologisk endokrinologi Det fanns 2014 ingen kontaktsjuksköterska anställd. Kliniken har önskemål att anställa en kontaktsjuksköterska på 50 % som ska arbeta på mottagningen. Kontaktsjuksköterska inom hematologi Det fanns 2014 ingen kontaktsjuksköterska anställd på hematologen. Det finns ett klart behov att inrätta en kontaktskötersketjänst, knuten till den hematologiska öppenvården, vid hematologisektionen. Kontaktsjuksköterskeutbildning Det är mycket angeläget att de sjuksköterskor som kommer att anställas har en lämplig specialist utbildning. Kursen som genomförs på halvfart och omfattar 7,5 högskolepoäng kommer att gå i Uppsala för första gången med start i vecka 40. Undervisningsformer är nätbaserade föreläsningar, grupparbeten och seminarier. Studierna bedrivs enskilt och i grupp och omfattar fyra dagar på campus samt studiedagar med grupparbeten via nätet. Cancerrådet kommer att stödja att utbildning framledes ges till alla kontaktsjuksköterskor/blivande kontaktsjuksköterskor Sammanfattningsvis har alltfler cancerpatienter på Akademiska sjukhuset fått tillgång till en kontaktsjuksköterska det senaste året och vi räknar med att nå målet att alla cancerpatienter på ska ha tillgång till en kontaktsjuksköterska under senare delen av 2015 och därefter. För att målet ska kunna nås behövs ett resurstillskott på motsvarande 10 heltidssjuksköterskor vilket det är beslutat om. Cancerrehabilitering och palliativ vård På sjukhusdirektörens uppdrag drivs sedan några månader ett projekt på Akademiska som ska ge en samlad bild av cancerrehabiliteringen och en sjukhusövergripande idé och plan för olika utvecklingsbehov som identifieras. Vision & Syfte Visionen är att cancerrehabiliteringen inom landstinget i Uppsala län ska kännetecknas av att; Patienter och anhöriga sätter stort värde på verksamheten och vittnar om hur denna på avgörande punkter förbättrar livskvaliteten för dem Andra vårdgivare i Skandinavien uppfattar verksamheten som bland de ledande i termer av behandlingsresultat, kvalitet och patientsäkerhet Bilaga § 207 Forskare och andra kvalificerade bedömare anser att delar av cancerrehabilitering är ledande vad gäller utvecklingen av behandlings- och omsorgsmetoder men även i termer av arbetsmetoder, organisering och ledarskap En utåtriktad verksamhet för cancerprevention ska ha etableras vilken av andra anses progressiv och ledande. Arbetet är evidensbaserat och ska tas fram tillsammans med forskare inom bland annat Socialmedicin och Folkhälsovetenskap. Utgångspunkter Projektet drivs baserat på fyra utgångspunkter: Cancerrehabilitering måste rikta sig till både patienter och deras anhöriga, och detta med ett perspektiv som tar hänsyn till och beaktar hela livssituationen Vägledande för rehabiliteringen är den livskvalitet som arbetet kan bidra till och att detta får prägla både bedömningar och kanske särskilt vid avvägningar när insatserna bestäms och sätts samman till en bra och individanpassad helhet Det krävs många olika kompetenser och specialistinsatser varför projektet bedrivs med ett nätverksperspektiv i åtanke. Detta kan också uttryckas som att samverkan uppfattas som helt avgörande för god rehabilitering och inte bara då inom sjukhuset utan också samverkan med aktörer utanför sjukhuset Av särskild betydelse, just för att många kan vara inblandade, är att tillgodose olika behov av kontinuitet, exempelvis i samband med kontakter, information och liknande De områden projektet ska genomlysas är; Patienterna och anhöriga – vilka är berörda och av vad, samt i vilken omfattning? Verksamheter, resurser och resursutnyttjande – vad görs och hur möter det behoven? Arbetsmiljön och rehabiliteringsarbetet – hur ser arbetsmiljöfrågorna ut? Finns en lämplig miljö med avlastning, handledning etc? Intern och extern samverkan – vilka hinder finns för gränsöverskridande relationer? Hur väl fungerar flöden och var finns förbättringspotential? Kunskap, evidensbasering och inspiration – vad vet man om cancerrehabilitering och hur tillämpas detta? Vad nytt finns att tillföra? Ramverk för vidareutveckling av rehabverksamheterna – hur ser en modell, eller ett ramverk, ut som visar på utvecklingsbehoven vad gäller cancerrehabilitering internt och externt. Utvecklingsaktiviteter även under projektets inledande fas Projektets första fas är kartläggande och genomlysande. Detta betyder inte att aktiviteter som redan, eller under projektets gång, bedöms som angelägna att arbeta med omedelbart kommer att skjutas upp till det första större rapporteringtillfället i december 2015. I projektet kommer också följande aktiviteter att bedrivas: Bilaga § 207 Workshopar, föreläsningar och utbildningar Vårdpersonal uppmärksammas på nya/olika rehabiliteringsmöjligheter Förändringar med begränsade investeringar föreslås och sätts igång Genomgång av den strukturerade bedömningen av rehabiliteringsbehov Insatser för att stärka/utveckla vårdteamens förmåga att samverka. Förbättring av rehabiliteringsprofessionernas integrering i cancervårdens kärnflöden Palliativt råd finns etablerat i landstinget Uppsala län. Stöd till närstående Patientnämnderna har en oerhört viktig roll i stödjandet av patienter som har synpunkter på den vård eller behandling de har fått. Dessa synpunkter utgör också en viktig möjlighet i sjukvårdens kvalitets- och verksamhetsutveckling. Hittills har patientnämndernas rapportering till sjukvården huvudsakligen följt den traditionella linjestrukturen. I positiv dialog med patientnämnden har vi nu också tagit upp möjligheten av kompletterande rapportering utifrån cancerprocessernas hela flöden. • VÅRDENS STRUKTUR Plan för arbetet med nivåstruktur i Uppsala-Örebroregionen Arbetet med nivåstrukturering sker på olika plan, lokalt, regionalt och nationellt. Regional nivåstrukturering: Nuvarande läge Vårdprocessgruppen för kolorektal cancer har tagit fram ett förslag för regional nivåstrukturering, vilket innebär att kliniker/sjukhus som inte utför rektalkirurgi inte heller ska operera koloncancer. Förslaget har inneburit en kommande centralisering av kirurgin till färre platser inom vissa landsting. Vårdprocessgruppen för njurcancer, vårdprocessgruppen för blåscancer och vårdprocessgruppen för gynekologisk cancer har inte kunnat utveckla ett gemensamt förslag om regional nivåstrukturering, trots flera möten. RCCs styrgrupp har 150528 därför överlämnat en remiss/förslag till Samverkansnämnden om nivåstrukturering för behandling av avancerad njurcancer, prostatacancer, operation med cystektomi för blåscancer samt behandling av gynekologisk cancer. Samverkansnämnden har i sin tur godkänt remissen 150604 för behandling. En regional arbetsgrupp har fått i uppdrag att arbeta med remissen till början av hösten 2015 och lägger fram ett förslag till inriktningsbeslut. Nationell nivåstrukturering: Nuvarande läge Nationellt finns nu ett förslag ute på remiss att kurativt syftande radiokemoterapi för analcancer enbart ska ske på 4 enheter i Sverige, Matstrups- och övre magmunscancer ska opereras på 4 enheter i Sverige, Vulvacancer Bilaga § 207 ska behandlas på 3-4 enheter i Sverige, Hyperterm intraperitoneal kemoterapi (HIPEC) ska utföras på 4 enheter i Sverige, Buk- och muskuloskeletala sarkom ska utföras på de 5 befintliga centra som finns idag och Isolerad hyperterm perfusion vid melanom och sarkom ska utföras vid 1 enhet. Flera diagnoser/behandlingar kommer senare under hösten 2015 att komma ut på remiss för nationell nivåstrukturering, exempelvis cystektomi vid blåscancer, pankreascancer och vissa levertumörer. Utöver den nationella nivåstruktureringen som pågår finns även en nationell utredning om högspecialiserad vård vars förslag läggs fram i november. Problem Det har uppenbarligen varit svårt att ena sig för de vårdprocessgrupper som fått i uppgift att se över en regional nivåstruktur. Flera faktorer medverkar till detta, exempelvis vilka kriterier som ska uppfyllas för att en enhet ska bedriva viss verksamhet, rörande minimiantalet av behandlingar, vilka kvalitetsparametrar som ska användas och hur forskning inom det aktuella området ska värderas. Det saknas konsensus inom flera av dessa områden, både regionalt och nationellt. Utöver detta - vilka följder får avsaknad av en behandling på det aktuella sjukhuset för annan närstående verksamhet. Blir ett sjukhus av med ex viss kirurgi finns risk att flera läkare försvinner och bakjourskompetensen inte kan behållas. Det kan å ena sidan tyckas vara optimalt med en regional nivåstrukturering och därefter en nationell. Nu pågår emellertid parallella processer både regionalt och nationellt. Om den regionala processen nu tex. beslutar om att alla cystektomier ska utföras vid 2 sjukhus i regionen och den nationella beslutar om 4 sjukhus i Sverige är risken stor för att det regionala beslutet rivs upp. Ytterligare komplicerande faktorer är vår egen region, med 7 landsting och två universitetssjukhus samt att flera sjukhus inom regionen väljer att remittera patienter utanför vår region samtidigt som man deltar i en regional fördelningsprocess. Plan Arbetet fortsätter med RCCs arbetsgrupp för remissbehandling av nivåstrukturering för urologisk och gynekologisk cancer. Förslag till inriktningsbeslut har tagits fram till 150820 för att föreläggas beredningsgrupp och LD möte 150821 samt Samverkansnämndens arbetsutskott 150911. Remisser för de inkomna grupperna för nationell nivåstrukturering kommer att besvaras under HT 2015. I denna process finns också möjlighet att söka uppdragen. Gemensamma satsningar på tung medicinsk utrustning Akademiska sjukhuset har för Specialitetsrådet i Onkologis räkning 150320 rapporterat till RCC och Samverkansnämnden vilken kapacitet på kort och lång sikt som behövs i regionen vad gäller strålbehandlingsapparatur och kompetensförsörjning. • KOMPETENSFÖRSÖRJNING Bilaga § 207 Regionala utbildnings- och kompetensförsörjningsrådets (RUR) syfte är att underlätta och stödja landstingens arbete med den framtida kompetensförsörjningen, att genom samagerande mellan regionens landsting förstärka påverkan på vårdutbildningarnas utformning, planering/dimensionering och innehåll samt att i nära samspel med utbildningssamordnare utveckla den verksamhetsförlagda utbildningen så att utbildningarna motsvarar de krav hälso- och sjukvården har i framtiden. I rådets verksamhetsplan beskrivs de aktiviteter som initierats för att stödja cancerplanens beslutade åtgärder. Angående utbildning av kontaktsköterskor har Regionens lärosäten haft möte angående utbildningen och en gemensam kursplan är framtagen. Underlaget till kursplanen kommer från RCC. Kursen ges på halvfart 7,5 hp, distanskurs med filmade föreläsningar. Karlstad, Uppsala, Örebro och Falun är lärosäten som kan genomföra utbildningen. Respektive lärosäte ger sin egen kurs som uppdragsutbildning. Finansieringen (400 000 kr) fås från RCC Uppsala-Örebro. Se även underrubriken ”Kontaktsjuksköterskeutbildning” ovan. Övriga utbildningar (forskningssjuksköterskor, BMA och cytodiagnostiker samt onkologisjuksköterskor) ska kartläggas i relation till behovet. I frågan om hur RUR i samverkan med HR-funktioner i respektive landsting ska föreslå hur avtal mellan landstingen kan se ut avseende att dela särskilda bristfunktioner finns behov av bättre underlag i dialog med RCC Uppsala-Örebro. Ytterligare underlag behövs likaså i frågan om hur RUR kan bidra till att via lärosäten skapa forskningsanknuten ST. I Cancerplanen beskrivs en ny och gemensam modell för kompetensförsörjning. Modellen består av fem moduler, med patologi som pilotområde där åtgärderna senare kommer att generaliseras till andra specialitetsområden med koppling till cancervården. Vidare understryks också vikten av kunskapsöverföring mellan olika yrkeskategorier. Kompetensutveckling inom alla berörda yrkeskategorier är givetvis en nyckelfaktor och en förutsättning för den utveckling av cancervården som eftersträvas. Nedanstående redovisas hur arbetet med kompetensförsörjning bedrivs inom patologin i Uppsala. Därefter ges en redogörelse för motsvarande arbete inom Bild- och funktionsmedicin. Bild- och funktionsmedicin har en central roll i cancerprocesserna och utgör liksom patologi inte sällan en flaskhals i utredningsgången. Vidare utgör beskrivningen ett exempel på generalisering av kompetensförsörjningsmodellen. Patologi Modul 1 Kompetensutveckling specialistläkargruppen (patologi) Vid Klinisk Patologi (KP) i Uppsala tillämpas ”linjestruktur”, vilket innebär att varje specialistläkare arbetar inom några få områden. Varje område, ”linje”, ska bemannas med minst 2, helst 3, specialister i patologi. I dag handläggs en del linjer redan av 3 specialister (hud-, neuro-, gastroenteropatologi) eller 2 specialister (Öron-näsahals-, lung-, uro-, gyn-, bröstpatologi och cytologi). Att det finns mints två patologer är i enlighet med Bilaga § 207 ackrediteringskraven för den diagnostiska verksamheten. Med 2 till 3 specialister som är kunniga inom ett område försäkras tillfredsställande flöde, liksom kvalitet, via interna kontroller. För närvarande är Klinisk patologi, trots gedigna försök, underbemannat, med endast en patolog inom några specialiteter (hematologi-, endokrin-, perinatal-, barn- och transplantationspatologi). En del områden är saknar fast bemanning (amyloid diagnostik och mjukdelstumörer). För att klara av verksamheten utnyttjas hjälp av externa, ofta pensionerade, patologer. För att upprätthålla kompetensen medverkar patologer som är verksamma inom ett visst område vid minst 2 utbildningstillfällen årligen. Det finns få relevanta utbildningar nationellt, men ett gott urval finns internationellt. Vid klinisk patologi finns 4 doktorander, 7 disputerade, 4 docenter (av vilka 3 kliniska lektorer) samt 2 professorer. Forskningstid finns via Universitet (2 professorer), via centrala ALF, kliniska lektorat samt via lokala ALF-medel. Forskningstid tas ut när det kliniska arbetet tillåter. KPs akademiska produktivitet har varit god i relation till den tid som är tillgänglig. Modul 2 Rekrytering av ST-läkare till region För närvarande har KP 10 ST-läkare under utbildning. Dessa ST-läkare undervisas av 33 specialister, vilket, efter att man har räknat av administrativa arbetsuppgifter samt forskningstid, innebär tid för diagnostik motsvarande 18,32 personer. Detta är i princip i linje med förslaget om 1 ST per 2 specialister. Utöver dessa ST-läkare utbildar KP en rättsmedicinsk patolog och en ST-läkare från Gävle. Avdelningen kontaktas regelbundet av nyutexaminerade läkare som är intresserade av att bli patologer. Då KP har fullt vad gäller antal ST (max 10 personer) hänvisas de sökande till andra patologavdelningar i regionen. Modul 3 Utbildning av och kompetensöverföring till andra yrkeskategorier BMA vid KP har fått möjligheten att utbilda sig inom vissa delar av patologins arbetsfält. Hit hör utskärning av vissa preparat. Under didaktisk handledning undervisas den BMA som har visat intresse för handläggning av makroskopiska preparat. Efter en utbildning mottar en BMA ett delegat, Centuri-dokument, med specificerade arbetsuppgifter. I dag finns delegat som berör utskärning av hud-, prostata-, cervix-, lymfkörtel-, appendix-, gallblåse-, koloncancer samt hjärntumör. Dessa delegat avlastar patologer tidsmässigt motsvarande en heltids patologtjänst. Modul 4 Utlandsrekrytering (patologi) Flera av patologens verksamma specialister är grundutbildade i utlandet (7 av 33) och en del av dessa är utbildade utanför EU (3 av 7). Tre av dessa sju rekryterades under 2014. Två av dessa som kom från ett EU- land har efter vår bedömning visat sig vara i behov av en längre inlärning lokalt, deras initiala kompetens motsvarade en äldre ST-läkares. Ytterligare en av de rekryterade är mer än väl meriterad, men hennes anställningssituation är osäker då hon har ursprung utanför EU. De nya kraven för en specialist utöver språk och kunskap i svenska författningar inkluderar en viss tids arbete inom allmänmedicin (3-4 månader). Detta är mycket svårt att genomföra i praktiken. En patolog med upp till 15 år erfarenhet inom patologi kan inte förväntas kunna utföra arbetsuppgifterna som allmänläkare. Det är önskvärt att Socialstyrelsen ser över nuvarande regler för examination med målet att säkra Bilaga § 207 kompetens för specialistutbildade läkare inom respektive specialitet. Examinationsförfarandet och dess nytta har utretts i detalj i USA där man har implementerat förfarandet i flera år och därmed försäkrat sig om att kompetensen hos läkarkåren, som kommer från utlandet, motsvarar den förväntade i landet där personen skall vara yrkesverksam. Modul 5 Nya arbetssätt och digital patologi Digital patologi är en utveckling av analog patologi. Analog patologi innebär helt enkelt att man i mikroskop ser på en ”bild” och den digitala betyder att man tittar på samma ”bild” men i en dataskärm. Det första steget i digitaliseringen är att lösa problem med skanning av glas samt arkivering av skannade bilder. Detta område handläggs regionalt samt nationellt. Kostnaderna för arkivering av skannade bilder och frågor som berör arkiveringstider utreds inom regionen samt via flera nationella Vinova-projekt. Patologens förmåga att korrekt bedöma en skannad bild är av central betydelse. Klinisk patologi har initierat en pilotstudie med Umeå där skannade snitt inom fältet neuropatologi bedöms i Uppsala. De första försöken har redan belyst att kvaliteten av snitt och skanningssättet (20x eller 40x förstoring) är av stor betydelse. Bild- och funktionsmedicin Struktur Vid Bild- och Funktionsmedicinskt Centrum (BFC) utförs avbildning med traditionella anatomiska-morfologiska metoder: konventionell röntgen, skiktmetoder såsom datortomografi (DT), ultraljud (UL) och Magnet Resonans (MR) och funktionella eller molekylära avbildningsmetoder: Positron Emissions Tomografi (PET) och scintigrafi inklusive skiktavbildning (SPECT) med vilka vi framställer bilder på olika aspekter av biologisk funktion. BFC är organiserat i huvudsak efter anatomiska områden, organinriktad med fyra sektioner: Muskuloskeletal- och barnsektionen, buksektionen, neurosektionen och thorax- och molekylärsektionen. Respektive sektion ansvarar för att utföra tillhörande akuta och elektiva undersökningar. Vid BFC finns radiologer och nuklearmedicinare verksamma, motsvarande 50 heltider. Ca 20 ST-läkare är för närvarande under utbildning. Kompetensutveckling I sjukhusets olika hittills startade standardiserade vårdförloppen (SVF-grupper) ingår radiologer/nuklearmedicinare som ansvarar för den radiologiska/nuklearmedicinska kompetensen inom respektive tumörområde. För att upprätthålla och utveckla medarbetarnas kompetens har BFC i samband med varje tisdagslunch schemalagd utbildning för framför allt läkare. Utbildningen bedrivs huvudsakligen i form av föreläsningar och fallpresentationer samt rapporter av senaste rön från kongresser-kurser. Internutbildning sker också genom en löpande MR-kurs för all personal, som hålls 6-8 eftermiddagar per termin, två ggr/år. Under HT 2015 startar en Bilaga § 207 PET/CT-kurs för all personal, med samma schemastruktur och tänkt att hållas årligen. Varje läkare har möjlighet att bevista en kongress-kurs per år. Vid speciella satsningar väljs personal ut för att genomgå anpassade kurser. För vetenskaplig utvecklingen anordnas fredagslunchseminarier vid vilka doktoranderna presenterar sin forskning. Deltagare vid internationella vetenskapliga möten rapporterar från dessa. Kompetensöverföring från läkare till andra personalkategorier som ett sätt att fördela arbete till bästa effektiva omhändertagandenivå har ännu inte formellt tillämpats vid BFC, i huvudsak beroende på att det förutom läkarbrist också råder brist på röntgen-SSK. Däremot har flera röntgen-SSK mycket hög kompetens och arbetar följaktligen självständigt med stort ansvar, vilket också avlastar BFCs läkare. En mycket välfungerande form av ”kompetensöverföring” finns i egenskap av en sonograf, d.v.s. en vidareutbildad röntgen-SSK som utför ultraljudsundersökningar och avlastar ultraljuds-läkarna. Vid enheten för Radiologi, Inst. För Kirurgiska vetenskaper finns 6 professorer, 13 docenter och 27 doktorander. Forskningsproduktionen och tilldelningen av ALF-anslag är följaktligen god, men de kliniska produktionskraven gör att det är en utmaning att utnyttja ALF-anslagen och bereda tid för forskning. Resursanalys och åtgärdsplan Införandet av SVF innebär ökade anspråk på BFCs resurser i och med att sekventiella utredningsgångar till stor del kommer att överges, således att resultatet av en undersökning inte hinner inväntas innan kompletterande undersökningar beställs. För vinnande av tid i SVF behöver i stället i högre utsträckning undersökningar utföras parallellt, vilket i slutänden leder till att vissa undersökningar kommer visa sig ha varit ”onödiga” d.v.s. att inte alla beställda undersökningar hade behövt utföras för att besvara frågeställningarna. Att, återigen för vinnande av tid, bereda plats för undersökningar inom några få dagar för patienterna i SVF innebär, åtminstone initialt, en risk för mindre effektivt utnyttjande av tillgängliga bokningsbara tider i programmet och torde även detta ställa ökade krav på BFCs resurser. De ökade kraven måste mötas med åtgärder som innebär 1) utnyttjande av befintliga resurser men 2) nya resurser behöver dessutom, enligt ovan, tillföras. För att implementera SVF har en grupp bildats vid BFC för att anpassa datorsystemen för SVF. I det radiologiska informationssystemet (RIS) har ”Cancervårdförlopp” implementerats. Det dröjer emellertid till hösten 2015 innan valet ”Cancervårdförlopp” också implementeras för röntgenremisserna i Cosmic. Tills dess krävs att remitterande i röntgenremissens informationsfält anger: 1) Datum för när den Välgrundade misstanken väcktes, 2) Vilket SVF det rör sig om 3) Datum för kommande MDK (om möjligt). Inrättande av fasta bokningsbara undersökningstider, öppna för koordinatorsjuksköterskan, har bedömts vara för komplext och med risk för att personlig kontakt mellan beställare och BFC ändå måste ske, för att bl.a. utreda olika praktiska detaljer. Därför har en koordinatorfunktion inrättats vid BFC (tel 14871 öppet vardagar 08.00-16.00) dit sjukhusets lokala koordinatorsköterskor vänder sig direkt. Denna BFC-koordinator har mandat att boka Bilaga § 207 undersökningstider och återkoppla direkt samt reda ut ovan nämnda praktiska detaljer. Undersökningar kommer att kunna bokas av BFC-koordinatorn direkt utan föregående läkarprioritering av SVF-remisser. En funktion för remitterande enheter att följa remissens status finns redan i Cosmic. I augusti 2015 tillkommer också en funktion med vilken remitterande enheter kan se när undersökningen är bokad. Det måste också vara möjligt att beställarna av undersökningar ska kunna se om och när undersökning utförts, även om undersökningssvar ännu inte föreligger. Befintlig kvalitetssamordnare vid BFC kommer dagligen att följa ledtider för SVF-remisser och rapportera eventuella avvikelser. Enligt ovan saknas för närvarande läkare (och sjuksköterskor) vid BFC samtidigt som antalet undersökningar som utförs vid BFC under en lång följd av år ökat stadigt, fr.a. avseende skiktmetoderna. Dessutom har den tekniska utvecklingen resulterat i att antalet bilder vid varje undersökning ständigt ökar i och med tunnare skikttjocklekar vid DT och MR, nya signalsekvenser vid MR och tillkomsten av hybridmetoder där PET och SPECT inte utförs ensamt utan numera i kombination med diagnostisk DT (PET/DT, SPECT/DT). Det har varit svårt att via annonsering rekrytera nya medarbetare fr.a. läkare. Utlandsrekrytering har till del varit framgångsrik men har vilat på personliga kontakter och har inte kunnat sättas i system. Det enda framgångsrika sättet att försörja avdelningen med läkarspecialister är att rekrytera och utbilda ST-läkare, varför antalet ST-läkartjänster vid BFC har utökats de senaste 2 åren. Införandet av SVF kommer, enligt ovan, att ställa än mer krav på bemanning varför intagningen av ST-läkare behöver öka ytterligare. Vi har ST-plan på att anställa 4 ST-läkare/år närmaste åren för att kompensera pensionsavgång mm. Kompetensöverföring mellan yrkesgrupper är ett framtida utvecklingsområde. Digitala bildsystem och bilddiagnostiska arbetssätt Bildupptagning, bildframställning, granskning och lagring sker vid BFC sedan många år digitalt. Nya arbetssätt framtvingas emellertid i och med det ökande antalet bilder som ska granskas och bedömas i arbetsstationer (PACS) och i andra för vissa funktioner specialanpassade datorsystem. Datorsystemen utvecklas till att innehålla allt mer avancerade funktioner för att underlätta bildgranskningen av det ökade antalet bilder men samtidigt ökar granskningstiden, speciellt i de fall där specialfunktioner som inte inkluderas i PACS kräver att granskning sker i andra typer av utrustningar, placerade geografisk i andra lokaler på BFC. Utveckling av hybridteknikerna PET/DT och SPECT/DT ställer högre logistiska krav genom att undersökningarna kräver samgranskning av nuklearmedicinsk och radiologisk kompetens men resulterar å andra sidan i mer uttömmande utlåtanden. I likhet därmed ställer onkologisk diagnostik krav också på samgranskning av DT och MR, undersökningstekniker som tillför olika typer av bildinformation. För att optimera den onkologiska diagnostiken, vilken nu kommer än mer i fokus med införandet av SVF, behövs en organisatorisk struktur centrerad på området onkologi och inte som nu på de olika modaliteterna (PET, SPECT, MR, DT). Bilaga § 207 Den nu införda samgranskningen av PET/DT är det första steget för att optimera bedömningen och åstadkomma mer uttömmande utlåtanden och utgör också ett viktigt moment för kompetensöverföring mellan radiologer och nuklearmedicinare. I och med att de molekylära hybridteknikerna PET/DT och SPECT/DT ökar i betydelse inom den onkologiska diagnostiken behövs också i ST-läkarutbildningen ett ökat fokus inom detta område och här pågår planering för att därigenom åstadkomma en utvidgad och bättre ST-läkarutbildning. BFC har sedan länge en specialinrättad läkartjänst för att assistera och delta i utvecklingen och implementeringen av de diagnostiska datorsystemen och att hålla användarutbildningar. Denna IT-funktion är nödvändig samtidigt som den innebär dränering av en klinisk läkarkraft. Övrigt När arbetet inom de fem modulerna genomförts och prövats kommer resultaten kunna tjäna som underlag för regionala överenskommelser. Arbetet med att övergripande analysera kompetensläget, för en säkrad kompetensförsörjning, planeras igångsättas under hösten. • FORSKNINGSSAMORDNING Cancerplanen beskriver en utökad roll för RCC liksom för RBC, inom området studieservice. RBC har tagit fram en modell för studieservice och arbetar för spridning av denna i regionen. I övrigt befinner sig arbetet i en uppstartsfas. KFUE (Kliniska forsknings- och utvecklingsenheten, sektionen för onkologi, Verksamhetsområde Blod- och tumörsjukdomar) Inom den onkologiska verksamheten vid Akademiska finns sedan många år en välfungerande klinisk forskningsenhet (KFUE), vilken planerar och genomför klinisk forskning. Här finns en gedigen erfarenhet av att administrera och genomföra kliniska prövningar på ett kvalitetssäkert sätt enligt de lagar, regelverk och riktlinjer som styr området. Inom verksamheten finns ett forskningsråd, vilket innebär att det sker en prioritering inom de föreslagna studierna, såväl akademiska som läkemedelsstudier, dels ur ett patient- och vetenskapligt värde, dels gällande resursbehov samt ekonomisk prioritering. KFUE är självfinansierat, vilket inkluderar 16 heltidsanställda; forskningssjuksköterskor, studiekoordinatorer, en administratör, en koordinator och en medicinskt ansvarig överläkare. För närvarande pågår inom KFUE ca 100 studier i olika faser. Utmaningen för enheten är att antalet studier överstiger befintliga resurser och att antalet förfrågningar att starta nya studier ökar, varför rekrytering av forskningssköterskor pågår. Inom en snar framtid planerar vi att samtliga forskningsenheter (även hematologi och Bilaga § 207 onkologisk endokrinologi) inom verksamhetsområdet Blod- och tumörsjukdomar ska slås samman till en stor enhet, vilken beräknas inkludera ca 20 forskningssjuksköterskor och ca 150 studier i olika faser. Registrering i kvalitetsregister (INCA) Ett viktigt område inom onkologisk uppföljning av vård och forskning är registrering av de olika cancersjukdomarna i Socialstyrelsens cancerregister samt i nationella kvalitetsregister (INCA). Dessa kvalitetsregister har som målsättning att följa upp och utveckla vården genom att samla in data kopplat till vårdprogram och kvalitetsindikatorer, dessutom är registrering av cancersjukdomar reglerat juridiskt. Olika registerdata kan ligga till grund för t ex öppna jämförelser, varför det är viktigt att dessa data finns tillgängliga inom Uppsala – Örebroområdet. Utmaningarna idag är att få dessa data i realtid för att lättare kunna styra och planera vård och behandlingar och för Akademiska sjukhusets del saknas resurser i form av registeransvariga koordinatorer/sköterskor. I dagsläget kan vi inte uppfylla de krav som finns angående målsättningar för registrering. Insamling/biobankning av blod och vävnadsmaterial Insamling av prov för biobankning behövs främst för sjukvårdens utredningar och behandling av patienter, men har även ett stort värde för forskning och utbildning. Vid Uppsala universitet finns en unik enhet, U-CAN, vilka samlar in och strukturerar data, biomolekyler, tumör och blodprover från cancerpatienter. Information samlas in före, under och efter behandling. Dessa data och prover finns tillgängliga för forskare, kliniker och företag som vill utveckla diagnos och behandling av tumörsjukdomar. Världsunikt är att vi kan koppla registerdata (INCA) med data från blod och vävnadsprover från U-CAN. Utmaningarna är resursåtgång och koordinering av insamlandet av material ute på klinikerna. Detta tillsammans med resurser för registrering i kvalitetsregister är högprioriterade områden. Forskningsaktivitet Uppsalaområdet är unikt när det gäller cancerforskning, förutom ovan nämnda kvalitetsregister, biobanksdata, pågående läkemedelsprövningar, akademiska studier, finns även ett utvecklat och gott samarbete mellan Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet samt Science for Life laboratory och läkemedelsindustrin/bioteknikbolag inom regionen, Utmaningarna är den minskade forskningsaktiviteten framförallt i gruppen yngre läkare. Då vi har unika möjligheter till forskning i världsklass är även detta ett högprioriterat område. • PREVENTION OCH TIDIG DIAGNOSTIK Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bilaga § 207 De nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder kom 2011. De innehåller rekommendationer om metoder för att stödja patienter att förändra ohälsosamma levnadsvanor. Syftet är att förebygga delvis levnadsvanerelaterade sjukdomar så som cancer, hjärtsjukdomar, diabetes och psykisk ohälsa. De levnadsvanor som riktlinjerna omfattar är tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet. Det är dessa levnadsvanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige idag. Landstinget har ett gemensamt kunskapsunderlag för levnadsvanor i Kvalitetshandboken. Kunskapsunderlaget utgår helt från de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder och ger ett konkret stöd för hur vården ska arbeta och utgör därmed även en bas för implementeringen av de nationella riktlinjerna. Innehållet beskriver bakgrund, screeningfrågor, åtgärder och dokumentation. För att ytterligare underlätta arbetet har sjukhuset även tagit fram korta utbildningar i pingpong som ger konkret stöd. Dokumentationen av screeningfrågorna ligger i journaltabell, vilket underlättar att snabbt få en överblick. I Vårdöverenskommelser med Landstinget tydliggörs förvaltningarnas uppdrag och i det finns även en del med målrelaterade aktiviteter/uppdrag och där ingår hälsoinriktad hälso- och sjukvård med mål exempelvis för tobak och riskbruk av alkohol med formuleringar kopplade till de nationella riktlinjerna. Tobak ingår i riktlinjerna och därmed finns en struktur i kunskapsunderlaget. I RCC:s nationella handlingsplan för ett rökfritt Sverige ingår att det ska finnas en struktur för dokumentation/journalföring, vilket också finns genom kunskapsunderlaget. I handlingsplanen ingår att skapa rökfria miljöer. På sjukhuset och landstinget som helhet gäller rökfri arbetstid samt att rökning endast är tillåten utomhus på särskilt markerade platser. Det finns ingen försäljning av tobaksvaror i sjukhusets cafeterior. På sjukhuset finns en enhet för tobaksavvänjning till vilken patienter kan remitteras eller själva söka. För att underlätta för patienterna att få stöd med att sluta med tobak har det kontinuerligt utbildats diplomerade tobaksavvänjare. Det finns även en viss samverkan med primärvården i att patienter som ska opereras rekommenderas att göra ett rökstopp och att primärvården fortsatt stöder de patienter som inlett ett rökstopp att förbli rökfria. För personalen finns möjlighet att få tobaksavvänjning på Friskhuset. För patienter som är i cancerbehandling och är rökare är det viktigt att få rökslutarstöd. Idag finns inga diplomerade tobaksavvänjare specifikt för denna patientgrupp, vilket skulle öka möjligheterna att ge patienterna ett aktivt stöd, men ett utbildningsstöd ges i riktlinjearbetet och där ingår tobak. Riskbruk av alkohol ingår i riktlinjerna. Sjukhuset har en sen länge inarbetad screening av riskbruk som gjort att det finns, jämfört med andra sjukhus, struktur och rutin för att ställa frågor om riskbruk av alkohol. Otillräcklig fysisk aktivitet, ingår i riktlinjerna och därmed i kunskapsunderlaget. Det finns en rutin i Cosmic för att skriva FaR (Fysisk aktivitet på Recept) och det finns möjlighet att skicka ett uppdrag till specifik Friskvårdslots som landstinget upphandlat utanför sjukvården. Friskvårdslotsen kontaktar patienten efter det att ett FaR skickats från vården (legitimerad personal) på den träning som patienten ordinerats och ger individuellt stöd att hitta specifik träning, exempelvis bassängträning i grupp. På samma sätt som FASS finns tillgänglig för att ordinera läkemedel finns FYSS (fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling). Sammanfattningsvis så finns det vissa enheter som har ett aktivt arbete kring otillräcklig fysisk aktivitet. Utifrån att det är ett område där Bilaga § 207 forskning visar på betydelsen av fysisk aktivitet både i prevention och behandling är det av vikt att arbetet stärks ytterligare. Ohälsosamma matvanor ingår även riktlinjerna och därmed finns en struktur för arbetet i kvalitetshandboken. För att optimera strukturen och därmed stödet till patienterna har arbetet med malnutrition och ohälsosamma matvanor en tät koppling. Tidig upptäckt Nuvarande läge Begreppet välgrundad misstanke har införts i och med att arbetet med de standardiserade vårdförloppen (SVF) har påbörjats. Primärvården (PV) har informerats via deras kanaler och via Cancerrådet. Välgrundad misstanke har införts för remisser till patologin och BFC, för de 5 diagnoser som nu initialt ingår i SVF. Problem Spridning av information inom den privata primärvården är en utmaning och arbete med detta pågår. Hälsa och habilitering har det övergripande ansvaret för att information sprids inom såväl offentlig som privat primärvård. Hälsa och habilitering är representerat i lokala cancerrådet. Plan Chefsläkaren inom Hälsa och habilitering deltar i Cancerrådet och fortsätter arbetet med att skapa effektiva kanaler till PV. Maligna melanom Nuvarande läge I Cancerplanen finns direktiv om att alla de 7 landstingen ska införa bildöverföring till dermatolog för tidig upptäckt av malignt melanom. Denna verksamhet har inte påbörjats i vårt landsting. Problem Det finns behov av ökad satsning på system för fotodokumentation kopplat till journalsystemet. Plan Planering för införande har påbörjats av plastikkirurger, hudläkare och PV-läkare. Fr.o.m. hösten 2015 kommer PV:s läkare erbjudas möjligheten att ta upp fall med MM-frågeställning på den MDK-rond som redan idag bedömer foton tagna i PV. Screening av cervixcancer, koloncancer och lungcancer Nuvarande läge Vi medverkar i det nationella registret för cervixcancerprevention medan det nationella registret för mammografiscreening fortfarande är i uppstartsfas. Koloncancerscreening med koloskopi i den nationella sk SCREESCO-studiens regi har påbörjats. Planer finns på att påbörja lungcancerscreening. Bilaga § 207 Gustav Ullenhag Ordförande Lokala cancerrådet Björn Ekmehag Biträdande sjukhusdirektör/samordnare Akademiska sjukhuset Bilaga § 209 Regler för Rådet för delaktighet Landstinget i Uppsala län Rådet är ett samrådsorgan för överläggningar och ömsesidig information mellan företrädare för HSO (Handikappföreningarnas Samarbets Organ) i Uppsala län och Landstinget i Uppsala län. Fastställda av landstingsstyrelsen 2015-10-06 Bilaga § 209 Rådet för delaktighet Rådet är ett organ för överläggningar, samråd och ömsesidig information mellan företrädare för HSO i Uppsala län och Landstinget i Uppsala län. Rådet för delaktighet följer i sitt arbete FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen och protokollet trädde i kraft den 3 maj 2008 och för Sverige trädde de i kraft den 14 januari 2009. Förenta Nationernas standardregler erkänner att ”funktionsnedsättning” och ”funktionshinder” är begrepp under utveckling och att funktionshinder härrör från samspel mellan personer med funktionsnedsättningar och hinder som är betingade av attityder och miljön, vilka motverkar deras fulla och verkliga deltagande i samhället på lika villkor som andra. Konventions syfte är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning och att främja respekten för deras inneboende värde. Personer med funktionsnedsättning innefattar bl.a. personer med varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar, vilka i samspel med olika hinder kan motverka deras fulla och verkliga deltagande i samhället på lika villkor som andra. 1 Syfte Rådet för delaktighet är upprättat för att rådet ska vara ett samarbetsorgan mellan Landstinget i Uppsala län och HSO i Uppsala län, organiserat under landstingsstyrelsen. 2 Arbetsuppgifter Rådet ska till landstingsstyrelsen redovisa verksamhetsplan. Rådet kan vara ett referensorgan för Landstinget i Uppsala län. 3 Rådets sammansättning Rådet för delaktighet är organiserat under landstingsstyrelsen. Landstingsstyrelsen utser fem politiska ledamöter, inklusive ordförande. Minst en av de fem politiska ledamöterna ska vara ledamot i landstingsstyrelsen. Utsedd tjänsteman från landstingets ledningskontor ska delta på rådet för delaktighets sammanträden Till sekreterare för rådet för delaktighet förordnas en tjänsteman. HSO i Uppsala län utser på årsmöte de fem ordinarie ledamöter som ska representera HSO i Uppsala län i rådet för delaktighet. Organisationstillhörighet anges inte, då dessa personer representerar (hela) HSO i Uppsala län. Bilaga § 209 Landstingsstyrelsen utser rådet för delaktighets representanter, efter nominering från HSO i Uppsala län. Landstingsstyrelsen utser en av HSO i Uppsala läns fem ordinarie ledamöter till vice ordförande. Till rådet för delaktighet adjungeras HSO i Uppsala läns ombudsman. 4 Organisation och arbetsformer Rådet för delaktighet ska sammanträda minst fem gånger per år. Inför varje sammanträde ska samråd ske i form av ett presidium bestående av ordförande, vice ordförande, HSOs ombudsman samt av ledningskontoret utsedd sekreterare. Skriftlig kallelse jämte föredragningslista utsänds till rådets ledamöter senast 14 dagar före rådets sammanträden. Vid rådets sammanträden förs protokoll, vilka justeras av ordföranden och av en ledamot för HSO i Uppsala län. Fullständiga protokoll ska delges ledamöter i rådet. 5 Ekonomi Till rådet för delaktighets ledamöter utgår arvode, traktamente och reseersättning enligt av landstingsfullmäktige fastställda regler för förtroendevalda. Motsvarande utgår också vid presidiemöten. 6 Ändring av regler Ändring av dessa regler kan aktualiseras av rådet för delaktighet eller landstingsstyrelsen. 8 Fastställande Regler för rådet för delaktighet ska fastställas av landstingsstyrelsen. Bilaga § 210 2015-04-29 Dnr CK2015-0381 Administrativa avdelningen UPPHANDLINGSENHETEN JURIDISKA ENHETEN Regler mot tagande och givande av muta och jäv vid kontakter mellan anställda/förtroendevalda i Landstinget i Uppsala län och företag/entreprenörer ANTAGNA AV LANDSTINGSSTYRELSEN 2015-10-06, § 210. ATT GÄLLA FR O M 2015-11-06 Tidigare riktlinjer 2006-04-25 upphör därmed att gälla En väl fungerande samverkan mellan landstinget och dess leverantörer av varor/tjänster är en grundläggande förutsättning för landstingets verksamhet. De kontakter som tas, oberoende av vem som tar initiativet, får inte påverka landstingets beslut i ett ärende. En otillbörlig förmån får inte tas emot. Dock finns det behov av kontakter med leverantörer för inhämtande av kunskap om vad marknaden har att erbjuda. Gränsen mellan en otillbörlig och en tillbörlig förmån är ibland svår att dra. I kommuner, landsting och regioner arbetar vi på medborgarnas uppdrag. Vi som är verksamma här har ett särskilt ansvar mot medborgarna att bekämpa mutor och andra former av korruption samt att i övrigt upprätthålla kraven på saklighet och opartiskhet. På så sätt rubbas inte medborgarnas förtroende och rättssamhället försvaras och stärks. Detta lägger ett stort ansvar på var och en av oss. Inom det offentliga handlägger vi ärenden och sköter andra uppgifter som ofta har stor betydelse för enskilda människor eller företag. En grundförutsättning är att vi aldrig agerar på ett sådant sätt att förtroendet för myndigheters, styrelsers, nämnders eller förvaltningars saklighet eller opartiskhet kan rubbas. En anställd eller förtroendevald ska inte ens kunna misstänkas för att låta sig påverkas av ovidkommande önskemål eller hänsyn i sitt arbete. Ett syfte med denna vägledning är att visa på riskerna med att över huvud taget ta emot gåvor och förmåner från personer eller företag som man har att göra med i tjänsten. Ett annat syfte är att visa hur du kan resonera och agera när du stöter på frågor om mutor eller jäv. Muta och bestickning Vad säger lagen? Sedan 1 juli 2012 finns lagreglerna om tagande och givande av muta i 10 kap. brottsbalken (BrB). De omfattar alla arbetstagare och uppdragstagare, oavsett om de är anställda i offentlig eller privat tjänst och oberoende av befattning eller anställningsform. Reglerna omfattar även förtroendevalda. Landstingets ledningskontor Administrativa avdelningen │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024 │ www.lul.se Bilaga § 210 2 (6) Mutbrott begås när en arbetstagare eller uppdragstagare för sin egen eller för någon annans räkning tar emot en muta eller annan otillbörlig förmån för sin tjänsteutövning. Att begära en muta eller att låta sig bli utlovad en muta är också ett brott. Något orsakssammanhang behöver inte finnas mellan förmånen och det sätt på vilket arbetstagaren utför sitt arbete (10 kap. 5 a § BrB). Givande av muta (bestickning) är att lämna, utlova eller erbjuda en otillbörlig förmån till arbets- eller uppdragstagare. Att acceptera en begäran från en tjänsteman eller förtroendevald om att få en otillbörlig förmån är också givande av muta (10 kap. 5 b § BrB). Tillbörligt och otillbörligt Gränsen mellan en ”tillbörlig” och en ”otillbörlig” förmån är flytande och kan växla från tid till annan liksom mellan olika verksamhetsområden. Man kan konstatera att domstolarna ställer särskilt höga krav på anställda i den offentliga sektorn. Synnerligt strängt ser man på integritetskänsliga situationer såsom myndighetsutövning och offentlig upphandling. En förmån kan vara otillbörlig även om den inte ges för att mottagaren ska handla på ett visst sätt. Den som är offentliganställd bör betrakta varje förmån som otillbörlig om den kan misstänkas påverka tjänsteutövningen. Vid domstolsprövning görs alltid en samlad bedömning av alla omständigheter som har betydelse i det enskilda fallet. Det hjälper inte att som mottagare kunna visa att man inte låtit sig påverkas av förmånen. Tid och krets Även en förmån som tas emot efter det att den anställde lämnat sin anställning kan vara straffbar. Det bör vidare framhållas att även en anhörig eller arbetskamrat till mottagaren kan straffas om hon/han utnyttjar förmånen, t ex medföljer på en resa som bekostas av en anbudsgivare/leverantör. Begär inte Att begära, uttryckligen eller underförstått, en förmån från en leverantör, så kallat förmånskrav, är inte tillåtet. Detta gäller oavsett om den begärda förmånen är tillåten eller inte. Utredning om brott Om grund finns för misstanke om mutbrott gör landstinget en polisanmälan. I avvaktan på utredning kan den anställde avstängas från tjänstgöring. Givaren kan dömas för bestickning och mottagaren kan dömas för mutbrott till böter eller fängelse. Att fundera över Frågor som du bör ställa dig om du erbjuds något av en utomstående part är: • Är detta en förmån och varför erbjuds den mig? • Finns det en koppling mellan förmånen och min tjänsteutövning? • Hur är förmånen beskaffad och vad är den värd? • Vilket inflytande har jag på min arbetsgivares relation med den som erbjuder förmånen? Bilaga § 210 3 (6) Några typiska situationer där du bör tänka dig noga för är inför erbjudanden om gåvor, testamentsförordnanden, rabatter, provisioner, måltider, resor, konferenser, fritidserbjudanden, tjänster eller krediter, men även mer dolda förmåner som exempelvis inköp till ”självkostnadspris”. Ett bra sätt att undvika svåra gränsdragningsproblem är naturligtvis att helt undvika att ta emot gåvor och förmåner. Ibland kan en givare komma att uppfatta det som oartigt av mottagaren att avböja en gåva eller belöning. Om värdet är mycket lågt kan det vara tillåtet att ta emot den. Men om den över huvud taget ska kunna tas emot måste det vara helt klart att den inte kan uppfattas som muta. Ibland kan även en gåva eller belöning utan ekonomiskt värde framstå som så attraktiv för mottagaren att den kan tänkas påverka dennes tjänsteutövning. Rena penninggåvor kan aldrig tas emot även om det skulle röra sig om små belopp. Om du är osäker på hur ett erbjudande om en gåva eller förmån ska hanteras bör du ta upp frågan med din chef för bedömning. En otillbörlig gåva kan dock naturligtvis inte bli tillbörlig genom att en chef godkänner den. Vid utlandsresor är det en bra utgångspunkt för det egna uppträdandet att de lagar, policies och etiska regler som gäller på hemmaplan även ska följas utomlands. Om den lokala lagstiftningen är strängare gäller naturligtvis den. Det kan någon gång hända att du erbjuds en gåva som egentligen är för dyrbar att acceptera men där sedvanligt umgänge förutsätter att den tas emot. Du bör då snarast lämna gåvan till behörig chef för beslut om hur myndigheten ska ta hand om den. Om du i ditt arbete blir utsatt för försök till påverkan som känns otillbörliga bör du genast meddela det till din chef eller annan lämplig överordnad. Vi förväntas som offentligt anställda leva upp till högt ställda krav på saklighet och opartiskhet i vårt arbete. Vi har anledning att förvänta oss att även andra på vår arbetsplats lever upp till samma höga krav. Lojaliteten mot uppdraget och mot uppdragsgivaren – ytterst medborgarna – innebär att vi inte heller stillatigande ska acceptera tecken på oegentligheter i vår närhet. Därför bör du agera om du skulle få reda på att någon eller några av dina kollegor låter sig påverkas på ett otillbörligt sätt eller tar otillbörliga hänsyn i sin tjänsteutövning. Du kan exempelvis informera lämplig överordnad. Vidare finns alltid möjligheten att vända sig till myndighetens ledning, internrevisionen eller till polis och åklagare. Exempel på tillåtna och otillåtna förmåner För anställda som har kontakter med leverantörer eller blivande leverantörer är det särskilt viktigt att iaktta öppenhet och måttfullhet. Som huvudprincip svarar landstinget för samtliga kostnader när anställd gör studiebesök, går på mässor, genomgår fortbildning och liknande. Se även gällande Resepolicy. Bilaga § 210 4 (6) För hälso- och sjukvårdens kontakter med läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin gäller from 2015-01-01 att deltagande i en utbildning eller sammankomst numera helt ska finansieras av arbetsgivaren. Tillbörliga förmåner - Följande regler gäller vid alla former av samverkan: Grundregel Industrin får inte erbjuda och medarbetare inom hälso- och sjukvården får inte begära eller motta förmåner eller annan ersättning, eller kräva åtgärder som strider mot dessa regler eller dess intentioner. Måltid Enstaka inbjudningar av enklare slag. Måltider ska i övrigt präglas av stor måttfullhet. Alkoholhaltiga drycker i form av vin och öl endast i begränsad omfattning /alltså inte sprit/. Studiebesök Studiebesök hos anbudsgivare/ leverantör och därvid deltagande i eventuell varu- eller tjänsteprovning. Mässor Besök i publik mässa under förutsättning att utbildnings-/informationsmomentet dominerar. PR- och andra informationsarrangemang Se ovan. Varuprov Mindre varuprov överlämnat i samband med företagsbesök eller jämförligt arrangemang. Uppvaktning Uppvaktning av ringa värde vid bemärkelsedag och liknande Gåvor Övriga gåvor t ex julgåva och liknande till arbetsplatsen och av ringa värde. Så även reklam- eller presentartikel med ett ringa värde. Otillbörliga förmåner Studieresa Studieresa betald av annan är landstinget. Om studieresan behövs för kunskapsinhämtande ska landstinget stå för kostnaderna av bland annat resor, hotell och kost. Sociala aktiviteter Varken i samband med möten eller umgänge i övrigt får sociala aktiviteter, såsom teater och konsert, eller fritidsaktiviteter, såsom golfspel, mottas. I fall du vill delta, hör efter med arbetsgivaren och landstinget ska betala. Nöjesresa Helt eller delvis betalda nöjesresor Bilaga § 210 5 (6) Arvode Deltagare i sammankomster får inte arvoderas av företaget/entreprenören och liknande för sitt deltagande. Se även landstingets Regler om bisyssla. Ersättningar Pengar i form av kontanter, check, presentkort eller bankinsättning, lotter, tävlingspriser, rabatter, penninglån, borgensåtaganden, sidoleverans av varor, resor, evenemang (till exempel sportaktiviteter och konserter) eller förfogande över fordon eller bostad. Sidoleverans Sidoleverans av vara/tjänst från landstingets leverantör av t ex byggmaterial eller transport- och hantverkstjänster Gåvor Gåvor i övrigt av mer än ringa värde. Uppvaktning Uppvaktning av mer än ringa värde vid bemärkelsedag och liknande Nära anhörig Medinbjudan till familjemedlem eller motsvarande Jäv Vad säger lagen? Lagreglerna om jäv för anställda och förtroendevalda i kommuner, landsting och regioner finns i 6 kap. 24-27 §§ kommunallagen. Reglerna talar om när en anställd eller förtroendevald ska anses ha ett sådant intresse i ett ärende att hans eller hennes opartiskhet kan ifrågasättas. Jävsreglerna gäller vid all ärendehantering och riktar sig till den som på något sätt kan påverka dess utgång. Reglerna gäller inte bara den som beslutar i ett ärende, utan gäller även den som bereder ett ärende. När är man jävig? Klara fall av jäv är • om du eller någon närstående är sökande i ärendet eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för dig eller en närstående. Du kan också vara jävig om det finns någon annan särskild omständighet som skulle kunna rubba förtroendet för din opartiskhet, till exempel om du är • vän eller ovän med någon som är part eller intressent i ärendet, • ekonomiskt beroende av en part eller intressent, • engagerad i saken på ett sådant sätt att misstanke lätt kan uppkomma att det brister i förutsättningarna för en opartisk bedömning. I myndigheters verksamhet förekommer ibland situationer som inte är entydiga eller enkla att bedöma ur jävssynpunkt. Det kan finnas omständigheter som helt enkelt inte ”känns bra” och som därför kan ifrågasättas. I denna gråzon av olika förhållanden, bindningar eller intressekonflikter mellan dig som tjänsteman eller förtroendevald och någon part i ärendet kan omständigheterna vara av den Bilaga § 210 6 (6) karaktären att myndighetens trovärdighet skulle kunna skadas även om det inte är fråga om jäv i lagens mening. I alla sådana fall kan en försiktighetsprincip tillämpas som innebär att det kan vara bäst att avstå från att delta i hanteringen av ärendet ”för säkerhets skull”. Verkan av jäv Om du är jävig får du inte delta i handläggningen av ärendet eller uppdraget. Det innebär att du normalt inte får vidta någon åtgärd i ärendet över huvud taget. Den som är jävig får inte heller närvaravid det nämndsammanträde när ärendet behandlas och/eller beslutas. Om du känner till någon omständighet som kan antas utgöra jäv mot dig ska du självmant meddela detta, normalt till din chef. Är du tveksam om jäv föreligger bör du ta upp frågan till diskussion. Om du skulle delta i ett ärendes handläggning fast du är jävig kan du orsaka försening av det eftersom ett beslut i ärendet kan överklagas på grund av jävet. Yttrandefrihet, meddelarfrihet och anmälningsskyldighet Arbetstagare inom det offentliga kan utnyttja den grundlagsfästa yttrandefriheten och delta i den offentliga debatten. Till yttrandefriheten är knuten meddelarfriheten som främst innebär att offentligt anställda kan lämna uppgifter till massmedia utan risk för repressalier. Bilaga § 218 2015-10-06 Samhälle och trafik Cecilia Forslund Tfn 018-611 19 78 E-post [email protected] Dnr CK 2015-0256 Landstingsstyrelsen Remissyttrande angående Översiktsplan 2015 för Östhammars kommun, samrådshandling Sammanfattande överväganden Det är viktigt att fortsätta arbetet med hållbara resmöjligheter som kan stötta vardagslivet för kommuninvånarna i den fysiska struktur som idag är en verklighet. Landstinget anser att kommunen skissar upp goda idéer för detta. Särskilt utvecklingen av bytespunkter/noder där resenärer enkelt och säkert kan byta mellan olika färdmedel ser landstinget som en viktig och prioriterad fråga att arbeta vidare med tillsammans med kommunen. Bebyggelseutvecklingen Förslaget till översiktsplan beskriver en utvecklingsstrategi där kommunen betraktas som en stad och orterna som stadsdelar. Genom att profilera och utveckla orterna utifrån sina respektive kompletterande förutsättningar ska kommunen som helhet få en tillräcklig kommersiell och offentlig service som nås med ”goda kommunikationer”. Strukturen är svår att försörja med kollektivtrafik, gång och cykel eftersom det sprider ut resbehoven och skapar långa avstånd till målpunkterna. Ett attraktivt kollektivtrafikutbud bygger på att kunna utnyttja stordriftsfördelar som uppstår när människor reser tillsammans – ju fler desto bättre. Ett ökat nyttjande av gång och cykel bygger i första hand på närhet, ju närmare till målpunkten, desto fler har möjlighet att gå eller cykla. Sammanfattningsvis kommer strukturen med fem kompletterande tätorter fortsatt göra det svårt för människor att välja bort bilen. Angående landsbygdsutvecklingen beskrivs behovet av tätare noder som kan stärka underlaget för kollektivtrafik, vilket är en god utgångspunkt. Landstinget önskar dock att det tydliggöras att utvecklingen i första hand bör styras till befintliga noder/lägen med kollektivtrafik, istället för att öppna upp för alltför många tillkommande sådana. Landstinget föreslår också att avsnittet om bebyggelseutveckling som en riktlinje tar upp det som beskrivs i text i avsnittet om trafik och kommunikationer – att när ett nytt bostadsområde eller en ny arbetsplats ska byggas ska möjligheterna till kollektivtrafikanslutning med gång- och cykelvägar, pendlarparkering med mera, utredas. Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 │ Box 1400 │ 751 44 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-13 03 25│ org nr 232100-0024 www.ul.se Bilaga § 218 2 (3) Landstinget delar översiktsplanens skrivningar om att oskyddade trafikanter behöver separerade gång- och cykelstråk inom tätorterna. Landstinget önskar lyfta fram skyddet för skolbarn som väntar på skolskjutsar längs landsvägarna och ser gärna att aktiviteter för denna grupp finns beskriven i planen. Trafik och kommunikationer Noder och resecentrum Landstinget ställer sig positiv till att utveckla de resnoder där olika trafiklösningar kopplas samman. Det bidrar till att samla ett resandeunderlag som krävs för att kunna upprätthålla en för resenären attraktiv kollektivtrafik, samtidigt som det skapar fler hållbara resmöjligheter för kommuninvånarna. Det delade ansvaret för hållplatser och den anslutande infrastrukturen kräver gemensamma insatser från Landstinget, kommunen och Trafikverket. Angående de reservat för resecentrum som pekas ut i serviceorterna noterar landstinget att reservatet i Österbybruk inte sammanfaller med dagens läge. Det finns idag inga önskemål från landstinget om att flytta ortens centrala hållplats. I Gimo förs, i den pågående åtgärdsvalsstudien för väg 288 Gimo- Börstil, diskussioner om ett nytt läge för busstationen längs med väg 288. Landstinget önskar att planen istället reserverar mark i enlighet med detta, för att i framtiden kunna undvika den förlängda restid som det idag innebär att avvika från vägen. I Öregrund finns ett läge vid färjan utmärkt, ett befogat alternativ i orten som idag saknar en tydlig central hållplats. Dock behöver framkomligheten för bussar till färjeläget säkerställas under hela året för att hållplatsen ska kunna fungera som resecentrum. För Alunda och Östhammar sammanfaller de reserverade lägena med dagens lägen. Anropsstyrd trafik Landstinget ser utvecklingen av anropsstyrd trafik i glest befolkade områden som ett prioriterat område. Det finns behov av en fortsatt dialog med samtliga kommuner om förutsättningarna och möjliga alternativ för hur en sådan trafik kan utformas så att det också skapar mervärde för resenärerna. Hargshamnsbanan I det aktuella tidsperspektivet, år 2025, saknas med stor sannolikhet ett resandeunderlag som skulle kunna motivera persontågstrafik på Hargshamnsbanan. Landstinget ser det som en utveckling som kan vara intressant att undersöka på längre sikt. Busstrafik på väg 273 En möjlig utveckling av vägstandarden och busstrafiken längs väg 273 från Alunda mot Arlanda och Stockholm nämns i framtidsbilden. Landstinget ser att det i aktuellt tidsperspektiv är förbindelsen med byte till tåg i Uppsala som är prioriterad att utveckla. Denna förbindelse skulle antagligen också tids- och utbudsmässigt fortsatt vara mest fördelaktig för resenärerna, även vid en uppgradering av vägstandarden. Bilaga § 218 3 (3) Kollektivtrafik på väg 76 Framtidsbilden nämner också en utveckling av kollektivtrafiken längs väg 76 och Forsmarks bruk som en utvecklad bytespunkt för kollektivtrafik. Det finns idag inga ställningstaganden från landstinget för en sådan utveckling och förutsättningarna behöver utredas vidare. Målkonflikt i tätorterna Framtidsbilden tar upp tillgången till sammanhängande, säkra och bilfria trafiklösningar inom tätorterna samtidigt som översiktsplanens del 2 ”Utvecklingsnoder” tar upp att bilnäten i tätorterna bör utformas så gent som möjligt. I detta ligger en målkonflikt som landstinget anser att kommunen behöver adressera, eftersom de hållbara trafikslagens konkurrenskraft påverkas negativt i ett vägnät som är alltför tillgängligt för bilen. En sådan planering bör dock ske utan att man försvårar framkomlighet eller tillgänglighet för kollektivtrafiken. Övriga synpunkter Landstinget önskar att kommunen hänvisar till målen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet när det gäller kollektivtrafiken och inte bara till det mål som den regionala utvecklingsstrategin tar upp angående kollektivtrafik. I texten nämns att väg 288, 76 och 292 tas upp i den regionala utvecklingsstrategins målbild som ”viktiga regionala stråk för kollektivtrafiken”. Det stämmer inte, benämningen på dessa stråk är i den regionala utvecklingsstrategin är ”regionala stråk”. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet pekar ut väg 288 ut som det prioriterade kollektivtrafikstråket i kommunen. Namnet ”Upplands lokaltrafik” utgick i samband med att landstinget tog över ansvaret för länets kollektivtrafik 2012 och bör ersättas med ”UL”. Generellt är landstinget positiv till skrivningarna om trafiksäkerhetshöjande åtgärder. I översiktsplanen nämns t.ex. att hastighetsgränser i tätorterna behöver ses över. För utryckningsverksamhet önskar landstinget belysa behovet av att snabbt och säkert kunna ta sig ut i bostadsområden via större matarvägar/trafikleder. Dessa matarvägar/trafikleder behöver i möjligaste vara fria från farthinder och andra begränsande inslag då de ökar våra utryckningstider. Vi ser inga problem med att man förser mindre gator med reducerad hastighet. Vidare önskar vi påtala att skolor, dagis etc. i möjligaste mån inte skall etableras i närheten av matarvägar/trafikleder utan vid mindre trafikerade gator. För Landstinget i Uppsala län Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande Kerstin Westholm T.f. landstingsdirektör Bilaga § 219 2015-10-06 Samhälle och trafik Lena Hübsch Tfn 018- 611 19 77 E-post [email protected] Dnr CK 2015-0285 Landstingsstyrelsen Remissyttrande angående Fördjupad översiktsplan för Södra staden Sammanfattande överväganden Landstinget anser att det är viktigt att fokusera på strategiska val för att generera en hållbar stadsutveckling, där transportsystemet är en av nyckelfaktorerna. Det behöver satsas på ett effektivt och kapacitetsstarkt kollektivtrafiksystem för att klara av utvecklingsscenariot och befolkningsökningen i Södra staden. För att generera hållbart resande och kapacitetsstark kollektivtrafik anser landstinget att det är stråket som förbinder Södra staden med resecentrum och city som är en grundläggande förutsättning för utvecklingen av Södra staden. Landstinget anser att planförslaget bör fokusera mer på denna koppling, där det största vardagliga resandet finns idag. Systemvalsstudie för Uppsala stad Inom ramen för samarbetsforumet Framkollus (Framtidens kollektivtrafik i Uppsala stad) mellan Uppsala kommun och Kollektivtrafikförvaltningen UL genomförs en systemvalsstudie. Inom den ska ett val göras kring vilken typ av kapacitetsstark kollektivtrafik som ska finnas i Uppsala stad i framtiden. Studien har tidshorisont 2050. De två systemen som undersöks är spårväg och BRT (bus rapid transit). Ett förslag till sträckning finns utpekat i systemvalsstudien och är det som ska undersökas inom studien. Sträckningen passerar målpunkter som Gränby centrum, Vaksala torg, resecentrum, Svandammen, Akademiska sjukhuset, Ångström, SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och Gottsunda centrum. Förväntningarna och målet med den kapacitetsstarka kollektivtrafiken är att förbättra kopplingar från olika delar av staden och målpunkter till resecentrum och city, dit det största vardagliga resandet sker idag. Linjesträckningar för kollektivtrafik genom Södra staden Med förslaget till linjesträckning som utgångspunkt kommer en slutgiltig sträckning att fastläggas i systemvalsstudien. I planförslaget anser landstinget att det bör förtydligas hur de olika områdena i Södra staden ska sammanfogas till en integrerad stadsdel. Mellan Ulleråker och Ultunaområdet är sträckningen i planförslaget utritad väster om SLU:s campusområde och SVA:s område. Den exakta sträckningen kommer att fastställas inom systemvalsstudien, men landstinget förordar en sträckning längre österut, genom SLU:s campusområde och SVA:s område för att inte missa denna viktiga målpunkt. Det är en av de större arbetsplatserna i Uppsala stad. Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 │ Box 1400 │ 751 44 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-13 03 25│ org nr 232100-0024 www.ul.se Bilaga § 219 2 (2) Landstinget anser därför att delen mellan Ulleråker och Ultuna bör ritas ut som alternativa sträckningar för att låta systemvalsstudien utreda den bäst lämpade sträckningen. Stationsläge i Bergsbrunna Det uttrycks i planförslaget att ett nytt stationsläge i Bergsbrunna är en grundläggande förutsättning för Södra staden. Landstinget anser att ett nytt stationsläge i Bergsbrunna är en framtida utvecklingsfråga som inte är kopplat till Södra staden på ett självklart sätt. De investeringsbehov som finns och som även ger störst nytta för en utveckling av Södra staden är att stärka de befintliga kopplingarna in till resecentrum och city, vilket ligger inom Framkollus pågående uppdrag. De kollektivtrafiklösningar som kommer att föreslås inom systemvalsstudien är av stor vikt för persontransportsystemet mellan city och Södra staden. Landstinget anser därmed att det är här fokus måste läggas för att generera ett hållbart resande i, till och från Södra staden. Det kommer att ske stora investeringar i det stråk som systemvalsstudien kommer att peka ut. Landstinget anser därmed att det är dit resandet ska koncentreras, snarare än att hamna i en fullt utbyggd kapacitetsstark kollektivtrafik som inte nyttjas till dess potential. Då är riskerna att resandet inte blir hållbart varken ur miljömässiga eller ekonomiska aspekter. Landstinget ser positivt på en utbyggnad med ett nytt stationsläge i Bergsbrunna för viss tågtrafik, men vill vara tydliga med att det finns många förutsättningar som måste beaktas. En grundläggande förutsättning för att det ska vara möjligt med ett nytt stationsläge är att spårkapaciteten på Ostkustbanan ökas. Med dagens kapacitet är det inte möjligt att bygga ett nytt stationsläge på sträckan. En annan grundläggande förutsättning är att det finns en förbindelse över Fyrisån mellan Södra staden och Bergsbrunna. Förutom de tekniska förutsättningarna anser landstinget att det är av största vikt att området kring Bergsbrunna utvecklas med både bostäder och verksamheter så att ett befolkningsunderlag finns för att motivera ett nytt stationsläge. Med tanke på att det finns en mängd förutsättningar som måste till anser landstinget att det är riskabelt av kommunen att framföra att Södra stadens utveckling är beroende av ett nytt stationsläge i Bergsbrunna. Planförslagets samspel med relevanta mål, planer och program Den sträckning som utreds i systemvalsstudien täcks även till vissa delar upp av projektet om ett förbättrat linjenät i Uppsala stad som också ligger inom Framkollus, vilket bör framgå i planförslaget. Landstinget saknar beskrivning av hur kommunen i den fysiska planeringen anser sig ta hänsyn till och samordna planen med relevanta, nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen, se Plan- och bygglagen 3 kap 5§ 4 p. Med detta syftar landstinget främst på det Regionala trafikförsörjningsprogrammet och de regionala målen. För Landstinget i Uppsala län Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande Kerstin Westholm T.f. landstingsdirektör Bilaga § 220 2015-10-06 Administrativa avdelningen Mats Holmberg Tfn 018-611 61 77, 0705-14 68 25 E-post [email protected] Dnr CK 2015-0217 Finansdepartementet Yttrande över SOU 2015:24 En kommunallag för framtiden Landstinget i Uppsala län avger följande yttrande över rubricerad utredning. Utredningen redovisar att det sedan nuvarande kommunallag trädde i kraft 1992, har den ändrats ett 50- tal gånger. Urbanisering, it-utvecklingen, globalisering och EUmedlemskapet är externa faktorer som allt mer påverkat den kommunala verksamheten. Landstinget ser mycket positivt på att man nu tagit ett helhetsgrepp på hela kommunallagen och dess innehåll mot bakgrund av de stora förändringar som skett i omvärlden sedan 1992. Utredning har också genomfört ett gediget arbete och lyft fram frågor som behöver regleras eller förtydligas. I utredningen lyfts vissa centrala frågor fram som har identifierats som särskilt betydelsefulla när man formar en ny kommunallag. Landstinget har detta remissvar valt att utgå från uppdelning av frågorna som utredningen redovisat i sammanfattningen. Bättre förutsättningar för en ändamålsenlig organisation Under detta avsnitt lyfter utredningen fram den särställning som styrelsen redan idag har genom att den förutsätts ha en ledande och samordnande roll, inte minst i beredningsprocessen gällande budgeten. Styrelsen har också en uppsiktsplikt över övriga styrelser och nämnder. Uppsiktsplikten är dock begränsad på så sätt att styrelsen bara har befogenhet att till nämnderna lämna råd, anvisningar och förslag till åtgärder. Om det är nödvändigt kan styrelsen vända sig till fullmäktige som i sin egenskap av högsta beslutande kan ingripa. Landstinget är positivt till utredningens förslag att stärka styrelsens ställning genom att fullmäktige får besluta att styrelsen ska kunna fatta beslut om särskilt angivna förhållanden som rör andra nämnders verksamhet. Utredningen föreslår att det införs en rätt att delegera ärenden till presidiet i nämnder och anför att det i många fall kan finnas ett praktiskt behov av en sådan delegation Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024 www.lul.se Bilaga § 220 2 (5) Landstinget har svårt att se vilken typ av beslut det skulle kunna vara fråga om och ser också att problem skulle kunna uppstå i förhållandet till inrättade arbetsutskott och delegation av beslut till dessa. För brådskande ärenden finns redan KL 6 kap 36 § att tillgå, dvs. att nämnd via delegation får uppdra åt ordförande eller annan ledamot att fatta beslut på nämndens vägnar i ärenden som brådskar. Försöksverksamhet med majoritetsstyre Syftet att genom majoritetsstyre skapa en mer aktiv roll för fullmäktige som beslutande organ och politisk arena för debatt är lovvärt. Det finns dock enligt landstinget uppenbara risker med ett system för majoritetsstyre på det lokala planet. Enligt landstinget är oppositionens bristande insyn i styrelsearbetet, som blir konsekvensen av majoritetsstyre, den största nackdelen. Det kan bli svårt för oppositionen att bedriva en aktiv oppositionspolitik när man inte har tillgång till nödvändig information om ärenden som behandlas i styrelserna. Att det bedrivs en aktiv oppositionspolitik är en viktig del i en levande demokrati och till gagn för allmänhetens intresse för och delaktighet i politiska frågor. Rekrytering av nya förtroendevalda i partierna tror landstinget inte befrämjas av ett majoritetsstyre. Risken att vara utestängd från styrelser och nämnder under en hel mandatperiod och därmed möjligheten att där påverka de politiska frågorna kan te sig föga lockande för någon som vill ge sig in i politiken. Arbetet i styrelser och nämnder kan också ses som en skola för nya politiker där kunskap om hur en kommun eller landsting styrs erhålles och en ökad kunskap ges om vilka frågor som är aktuella. Denna kunskap är viktig i båda de roller som en förtroendevald kan sägas ha, dvs. dels beslutsfattande dels företrädare för väljarna. Sammantaget menar landstinget att de uppenbara risker som finns med ett majoritetsstyre på det lokala planet inte uppvägs av de eventuella fördelar ett sådant system kan ge. Landstinget avstyrker utrednings förslag i denna del. Styrning och uppföljning av verksamhet i egen regi Landstinget har i princip inget att invända mot att fullmäktige för varje mandatperiod fattar beslut om uppföljning av den egna verksamheten på likartat sätt som ska göras för den verksamhet som bedrivs av privata utförare. I den föreslagna paragrafen, se 5 kap 2 §, görs den begränsningen att fullmäktiges beslut endast ska omfatta verksamhet som får utföras av privata utförare enligt 10 kap 1 §. Därmed torde avses verksamhet som inte innefattar myndighetsutövning. För hälso- och sjukvårdens del omfattas därmed den övervägande delen av all hälso- och sjukvårdsverksamhet. I utredningen används under punkten 6.5 s. 221, uttrycket verksamhet ” som skulle kunna lämnas över till privata utförare” men i den föreslagna paragrafen används ”får” utföras av privata utförare. I utredningen betonas att uppföljningen av den egna verksamheten och verksamhet som bedriva av privata utförare bör vara konkurrensneutral. Bilaga § 220 3 (5) Inom exempelvis ett landsting med ett universitetssjukhus bedrivs såväl avancerad högspecialiserad vård som primärvård. Det är således en mycket mångfacetterad verksamhet som bedrivs och landstinget ser här stora svårigheter att fatta beslut om styrning och uppföljning av verksamheten, som är konkurrensneutral mot de privata utförarna, utan att göra avgränsningar över vad som ska omfattas av fullmäktiges beslut. Landstinget menar att en tydligare avgränsning behövs över vad fullmäktige ska fatta beslut om. De anställda Landstinget tillstyrker utredningens förslag att styrelsen utser direktör och att styrelsen i en instruktion fastställer direktörens uppgifter. Styrelseledamöter i kommunala aktiebolag Landstinget avstyrker utredningens förslag att styrelseledamöter i kommunala aktiebolag ska kunna utses utan att lagen om proportionellt valsätt tillämpas. En kommunallag i bättre samklang med EU-rätten Den genomgång som utredningen gjort av den påverkan EU-rätten har på den kommunala verksamheten ser landstinget som mycket värdefull och då särskilt genomgången av den inte helt enkla materian avseende EU:s stadsstödsregler. De paragrafer som föreslås införas i kommunallagen dvs. ett förtydligande om tjänster av allmänt intresse och ett målsättningsstadgande att hänsyn ska tas till konkurrensneutraliteten tillstyrks av landstinget. Laglighetsprövning I nuvarande kommunallag regleras att varje medlem av en kommun eller ett landsting har rätt att få lagligheten av ett beslut prövat. Vilka som ska räknas som medlemmar regleras KL 1 kap 4 §. Kopplingen mellan medlemskap och talerätt har, som utredningen uttrycker det, där medlemskapet grundas på folkbokföring och skattskyldighet historiskt och principiellt en djup förankring i själva kommunbegreppet. Den som inte tillhör den kommunala gemenskapen har inte någon rätt att begära en rättslig prövning. Laglighetsprövningen har ansetts som en länk i upprätthållandet av den kommunala demokratin och självstyrelsen. Utredningen föreslår nu en utvidgning av vilka som ska anses vara medlemmar och därmed också få talerätt. Kretsen som kan överklaga kommer att vidgas och det finns en uppenbar risk att många särintressen får denna möjlighet genom den utvidgning som föreslås. Förutom att förslaget bryter mot den nu gällande grundprincipen om vilka som är medlemmar ser landstinget tolkningsproblem bl.a. gällande vad som avses att en juridisk person bedriver näringsverksamhet från ett fast driftställe i en kommun eller landsting. Gällande ideella förening sägs att en sådan kan vara medlem om föreningens styrelse har säte i kommunen eller landstinget eller om föreningen bedriver verksamhet där. Framförallt det sista ledet ”bedriver verksamhet där” ser landstinget som mycket svårtolkat. Bilaga § 220 4 (5) Landstinget ser ingen anledning till att förändra de nu gällande reglerna om medlemskap av avstyrker utredningens förslag. Landstinget avstyrker förslaget att göra beslut som rör balanskravet och resultatutjämningsreserver möjliga att överklaga genom laglighetsprövning. Kommunallagens undantag på denna punkt har funnits sedan år 2004 och motiverades av att beslut av detta slag inte lämpar sig för domstolsprövning eftersom de är djupt politiska till sin karaktär. Ett argument för förslaget i betänkandet är att enhetlighet i systemet har ett värde i sig – vilket framstår som närmast provocerande. Vi vill understryka att finanspolitiken utgör själva kärnan i den folkvalda församlingens uppdrag och att denna typ av frågor inte lämpar sig för domstolsprövning. Att skapa en ordning där en domstol ska överpröva lämpligheten av de folkvaldas samlade beslut beträffande balanskravet framstår inte bara som en omöjlig uppgiftför domstolen utan också djupt olämplig från kommunaldemokratisk utgångspunkt. En domstol kan inte ha samma kännedom om verksamheten och bär inte heller det politiska ansvaret för verksamheten i förhållande till medborgarna. Vi vill också särskilt peka på att prövningen i laglighetsprövningsmål regelmässigt tar så lång tid att utfallet i ett avgörande kommer att vara överspelat av tidsmässiga skäl när dom väl faller. Att utredningen just i detta sammanhang lyfter fram att det trots allt finns ett utrymme att verkställa överklagade beslut är bestickande. Enligt landstingets mening utgör förslaget ett oproportionerligt och oacceptabelt ingrepp i det kommunala självstyret. Det är inte bara domstolar – utan också de folkvalda församlingarna – som bär rättssäkerhetsintresset i förhållande till medborgarna. Verkställighet och rättelse av kommunala beslut Ett kommunalt beslut är i princip verkställbart så snart protokollet över beslutet har justerats. Den inskränkning mot denna regel som finns i kommunallagen säger att omedelbar verkställighet, dvs. innan beslutet vunnit laga kraft, inte får verkställas om särskilda skäl talar emot det. En individuell prövning ska göras i varje enskilt fall. Om det finns en uppenbar risk att ett överklagande kan komma att innebära att beslutet upphävs bör omedelbar verkställighet inte ske. I vissa fall har ett beslut som verkställts omedelbart och sedan vid en överprövning upphävts visat sig av såväl praktisk som juridiska orsaker omöjliga att rätta i efterhand. Utredningen föreslår en skärpning i lagen som innebär att om ett beslut inte kan rättas ska det vara ett skäl för att beslutet inte ska får verkställas förrän det fått laga kraft. Landstinget tillstyrker förslaget inte minst av rättssäkerhetsskäl då ett beslut som inte kan rättas i efterhand om det upphävs, gör att prövningen i domstol blir rent illusorisk och riskerar att urholka förtroendet hos medlemmarna för rättsprocessen. Bilaga § 220 5 (5) En webbaserad kommunal anslagstavla Landstinget tillstyrker utredningens förslag att den fysiska anslagstavlan ersätts med en webbaserad anslagstavla. En förbättrad kommunal revision Utredningen föreslår att de sakkunnigas roll ska stärkas på så sätt att dessa alltid ska beredas tillfälle att yttra sig när fullmäktige behandlar revisionsberättelse. Landstinget ser i grunden positivt på förslaget att ge de sakkunniga biträdena rätt att yttra sig vid behandling av revisionsberättelsen i fullmäktige, som ett medel för att stärka den oberoende granskningen av nämnder och styrelsers arbete. Vi ser dock ett potentiellt problem i att definiera vilka och hur många sakkunniga som ska beredas denna möjlighet. Om detta går att definiera i den nya kommunallagen så ställer vi oss positiva till denna förändring. För det fall att det inte går att definiera vilka sakkunniga som ska beredas yttranderätt inför fullmäktige så förordar landstinget att den nya kommunallagen bibehåller nuvarande ordning, där landstinget redan har möjlighet att ge sakkunniga rätt att yttra sig. Övriga lagförslag Landstinget tillstyrker övriga lagförslag För Landstinget i Uppsala län Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande Kerstin Westholm T.f. landstingsdirektör Bilaga § 221 2015-10-06 Ekonomiavdelningen Björn Larsson Tfn 018-611 60 87 E-post [email protected] Dnr CK 2015-0104 Landstingets revisorer Revisionssvar avseende granskning av process för stora investeringar i landstinget Landstingsstyrelsen överlämnar följande svar till landstingets revisorer. Investeringsutrymme inom ramen för god ekonomisk hushållning Det är viktigt att poängtera att detta ställningstagande idag görs i landstingsplan och budget. Dock går det inte att utläsa tydligt i dokumentet idag. Från 2017 kommer detta att förtydligas i landstingsplanen. Fokus kommer att vara på finansiering av investeringar samt finansiering av tillkommande driftskostnader. Långsiktig investeringsplan i landstingsplan och budget Från och med 2016 är investeringsplanen i landstingsplan och budget femårig. I dagsläget har inget ställningstagande gjorts att förlänga detta ytterligare. Riskanalyser, nyttokostnadskalkyler och handboken för projektledning Landstingsservice får i uppdrag av landstingsstyrelsen att säkerställa att riskanalyser ingår i förstudier och beslutsunderlag tillsammans med nyttokostnadskalkyler samt att handboken för projektledning överensstämmer med den av fullmäktige beslutade investeringsprocessen Dokumenterade bedömningsgrunder för prioritering En översyn angående prioriteringsgrunder kommer att utföras. Tillämpningsanvisningar för investeringsprocessen och införande av it-stöd Det finns en lathund framtagen för investeringsprocessen. Det pågår för närvarande en utredning kring ett eventuellt nytt budgetverktyg och i denna utreds även behovet av ett investeringsverktyg. Dokumentation av investeringsprocessen Dokumentationen av investeringsprocessen finns i det beslut som fullmäktige har tagit angående investeringsprocessen. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024 www.lul.se Bilaga § 221 2 (2) För Landstinget i Uppsala län Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande Kerstin Westholm T.f. landstingsdirektör Bilaga § 223 2015-09-08 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Henrik Andréasson Telefon: 018 – 611 6112 E-post [email protected] Dnr CK 2014-0298 Landstingsstyrelsen Yttrande över motion om Hjälpmedel för självtest I en motion från Vänsterpartiet yrkas att landstingsfullmäktige beslutar att landstinget ska tillhandahålla utbildning och utrustning för självtest till patienter som använder blodförtunnande läkemedel. I motionen anförs att drygt 6000 personer i Uppsala län, varav ett tiotal barn och ungdomar, idag behandlas med blodförtunnande läkemedel. Det vanligaste läkemedlet är Waran (warafin), ett beprövat läkemedel som emellertid kräver regelbunden provtagning på sjukhus eller på vårdcentraler. Av dessa 6000 personer skulle enligt motionen cirka 20 procent kunna klara av att testa sig med en särskild apparatur, en apparatur som redan idag några patienter i Uppsala län har tillgång till men då fått bekosta själva till ett relativt högt pris. Motionen förespråkar att fler patienter bör erbjudas denna möjlighet och att landstinget också, liksom för diabetespatienter, bekostar både testapparat och testremsor. Detta skulle ge en ökad frihet för patienten som inte längre är bunden till sjukvårdens öppettider och skulle möjliggöra för patienten att oftare och ibland också snabbare kan kontrollera sina värden. Att fler patienter på detta vis testar sig själv skulle i sin tur frigöra sjuksköterskor och labb-personal för andra arbetsuppgifter vilket över tid ska kunna ge balans mellan kostnaden för en apparat för självtest och minskade kostnader för landstinget. Landstingsstyrelsens synpunkter Ett expertutlåtande kring motionens frågeställning har inkommit från Akademiska sjukhuset. Här framkommer att SBU samt Socialstyrelsen har yttrat sig angående självtestning vid warafinbehandling och angett ett bra bevisvärde hos utvalda patienter med genomgången utbildning. Användning av självtestning ger då både en kvalitetsökning och förbättrad resursanvändning inom sjukvården. Vidare konstateras att en finansieringslösning av utrustning för självtestning skulle kunna vara en kostnadseffektiv lösning för landstinget, även sett endast till de kostnader som är kopplade till nuvarande provtagning jämfört med att patienten hanterar det själv. Nya tillkommande antikoagulantia kommer att innebära minskning av andel av warafinbehandlade, men då alla patienter inte lämpar sig för dessa kommer behovet av självtestning att kvarstå även i fortsättningen. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024 www.lul.se Bilaga § 223 2 (2) Socialstyrelsen publicerade nyligen, i januari 2015, remissversionen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. "Självmonitorering och självadministrering till selekterade personer” finns med som en rekommendation i riktlinjerna och har fått prioritet 4, på skalan 1-10. I Allmänna riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning i Landstinget i Uppsala län definieras eller listas inte vilka hjälpmedel som är möjliga att förskriva inom landstinget. Avgörande för om en produkt kan förskrivas som hjälpmedel är att den är säker att bruka och kan användas i en insats för att avhjälpa ett aktuellt hälsoproblem. I enlighet med Patientlag (2014:821) ska patienten/brukaren när det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ges möjlighet att välja det alternativ som denne föredrar, om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och kostnaderna för behandlingen framstår som befogat (Patientlag 7 kap. 1 §, samt HSL 3 a §). Vid val av åtgärd ska även egenvård och egenvårdsråd beaktas som alternativ. Landstingsstyrelsen konstaterar att förskrivning av det aktuella självtesthjälpmedlet, enligt expertutlåtandet och Socialstyrelsens riktlinjer, för utvalda patienter med genomgången utbildning kan vara en lämplig och kostnadseffektiv insats. Insatsen kan ge både en kvalitetsökning och effektivare resursanvändning inom sjukvården och därtill ökad frihet och tid till patienter som inte behöver åka in till sjukvårdsinrättning för provtagning. Bedömningen av för vilka patientgrupper och individer som insatsen är lämplig och kostnadseffektiv behöver göras av berörda verksamheter. Landstingets Allmänna riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning, samt ovan nämnda skrivningar i Patientlagen, ger att förvaltningarna behöver fördela, och om nödvändigt äska, budget så att insatser som är lämpliga, säkra och kostnadseffektiva kan erbjudas patienter i behov av dem. Landstingsstyrelsen, liksom hälso- och sjukvårdsstyrelsen, ser det som angeläget att tillse att verksamheterna följer riktlinjerna för att säkerställa att önskad utveckling inom området faktiskt sker. Yttrandet är förankrat hos Akademiska sjukhuset. Bilaga § 225 2015-09-27 Dnr CK 2015-0025 Uppföljning av landstingsstyrelsens givna, ej utförda, uppdrag till och med september 2015 Landstingsstyrelsens uppdrag till förvaltningen Diarienr. Datum Beslut Ansvarig Nulägesrapport PS 2011-0032 2012-04-26 § 54 Framtidens Akademiska 2 A - Renovering och förnyelse av sjukhusets byggnader avseende B-blocket samt eventuell nybyggnation av J-hus Programarbete för byggnad B9och B12 samt förstudie och programarbete för huvudentré ingång 70. Förvaltningsdirektören Beslut om genomförande för B9 och B12 för Landstingsservice preliminärt andra kvartalet 2016. Beslut om genomförande för huvudentré ingång 79 preliminärt kvartal fyra 2015. PS 2011-0032 2012-04-26 § 55 Framtidens Akademiska 2 B - renovering och förnyelse av sjukhusets byggnader avseende B-blocket Genomföra ombygggnation av vårdavdelningar i byggnad B14 och B11. Återrapportering ska ske till PS om dispositionen i vårdplanen väsentligt avviker från den som anges i i ärendet. Förvaltningsdirektören Ombyggnation av B14 är nästan klar. Etapp för Landstingsservice 3 pågår. Färdigställs kvartal två 2016. Ombyggnation av B11, teknikhus, påbörjas hösten 2015. Vårdplanen i B11 påbörjas kvartal tre 2016. Bilaga § 225 PS 2013-0019 2013-04-26 § 36 Programarbete för upphandling av smågodstransportör Ta fram programhandling för utbyte av nuvarande rörpost till ny sådan, s.k. smågodstransportör. Programarbetet ska resultera i underlag för en ny upphandling av rörpostsystem som redovisas för produktionsstyrelsen före initiering. Förvaltningsdirektören Programarbete pågår. Ärendet återkommer för Landstingsservice till landstingsstyrelsen för ett genomförandebeslut. PS 2013-0020 2013-04-26 § 38 Förstudie logistikcentral Ta fram förstudie för lokalisering av ny logistikcentral på Akademiska sjukhusets område. Förvaltningsdirektören Förstudie pågår. Avvaktar kontakter med för Landstingsservice kommunen för att se om samordning kan ske av gemensam logistikcentral. PS 2013-0030 2013-05-21 § 52 Programarbete för sop- och tvättsug Förvaltningsdirektören Produktionsstyrelsen arbetsutskott beslutade 2015-03-31, § 78 Ta fram programhandling för sop- och tvättsug för Landstingsservice 2014-06-10 att Landstingservice får vid Akademiska sjukhuset. genomföra initiering och upphandling av sop- och tvättsugssystem för Akademiska sjukhuset. Ärendet återkommer till landstingsstyrelsen för ett genomförandebeslut. Upphandling av leverantör pågår. PS 2012-0041 CK2013-0336 2013-06-24 § 101 Programarbete stadsbussdepå Förvaltningsdirektören Landstingsfullmäktige beslutade 2015-06-16, 2013-10-28, § 95 Landstingsservice får uppdrag att genomföra för Landstingsservice § 71, om fördjupat programarbete och 2015-06-16, § 71 programarbete för den i förstudien förordade projektering. Upphandling av entreprenör ska placeringen i Fyrislund i nära samarbete med vara klar senast i mars 2016. Beslut om Kollektivtrafiknämnden, under förutsättning genomförande preliminärt september 2016. att landstingsstyrelsen ställer sig bakom beslutet. Ärendet återkommer till landstingsstyrelsen för slutgiltigt ställningstagande när den totala ekonomin och projektets miljökonsekvenser är utrett samt att tillräcklig yta och leverans av biogas är säkrad. Bilaga § 225 PS 2013-0060 PS 2015-0059 2013-11-26 § 135 Omlokalisering av mikrobiologen Landstingsservice får i upprag att genomföra en förstudie med syfte att undersöka om Mikrobiologen kan omlokaliseras till byggnad B3/B7. PS 2011-0024 2013-11-26 Projektering och genomförande av kök för Förvaltningsdirektören Avvaktar. för Landstingsservice Akademiska sjukhuset Uppföra tillagningsköp för patientmat på Akademiska sjukhuset. Köket ska färdigställas senast kvartal 4 2015. Återkoppling till produktionsstyrelsen kvartal 3 2014. PS 2014-0015 2014-03-25 § 23 Verksamhetslokaler inför renovering av hus B9 Förstudie för säkerställande av verksamhetslokaler under renovering av hus B9. Förvaltningsdirektören Ingår i arbetet med B9 och B12. för Landstingsservice Genomförandebeslut för B9 och B2 preliminärt andra kvartalet 2016. PS 2014-0016 2014-03-25 § 24 Kulvertlänk Förstudie för ny kulvertlänk B3. Förvaltningsdirektören Förstudie pågår. för Landstingsservice PS 2014-0018 2014-03-25 § 27 Förvaltningsdirektören Omarbetning pågår. Försöker hitta Ny byggnad för tillskapande av kök, restaurang, konferenslokaler samt bibliotek för Landstingsservice alternativa utföranden. Avvaktar med Programarbete för placering av anledning av patientmatsutredningen. personalrestaurang, konferenslokaler, medicinska biblioteket samt ersätta nuvarande ställverk S3 med ett nytt i anslutning till den nya köksbyggnaden. PS 2014-0019 2014-03-25 § 28 Utrustningsinvesteringar inom Framtidens Förvaltningsdirektören Pågår. för Landstingsservice Akademiska Inreda och utrusta Akademiska inom projektet Framtidens Akademiska med angivet belopp för 2014. Förvaltningsdirektören Ingår i ärendet om inhyrninga v lokaler vilket för Landstingsservice behandlades på produktionsstyrelsens sammanträde den 28 september 2015. Bilaga § 225 CK2012-0161 2012-04-27 § 81 2014-12-15, § 244 2015-03-03, § 37 Effektivare hantering av patientavgifter och anmälningar inom Landstinget i Uppsala län Genomföra projektet Effektivisering av betalrutiner i Uppsala Ekonomidirektören Pågår. Vid landstingsstyrelsens sammanträde 2015-03-03 fick landstingsdirektören i uppdrag att till landstingsstyrelsens sammanträde i juni 2015 återkomma med projektplan och budget för breddinförande av ankomstterminaler. CK2012-0048 2012-10-29 § 190 Handlingsplan för eHälsoområdet Framtagande av förslag på en eHälsostrategi för LUL IT-direktören Pågår. CK2013-0374 2013-12-16 § 240 Politisk viljeinriktning för palliativ vård Tillsätta ett palliativt råd utifrån rekommendationerna i den politiska viljeinriktningen Utvecklingschefen Pågår. Ärendet rapporterades i hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2014-12-15, § 209. CK2014-0064 2014-03-31 § 46 2014-12-15, § 243 2015-06-01, § 132 Fastighetsutvecklingsplan för landstinget Att ta fram förslag till fastighetsutvecklingsplan för landstinget, med delrapport hösten 2014. Förvaltningsdirektören för Landstingsservice Landstingsstyrelsen beslutade 2015-06-01, § 134, att fastställa fastighetsutvecklingsplan för Akademiska sjukhuset. Övriga delar av fastighetsutvecklingsplanen för landstinget ska redovisas senast vid landstingsstyrelsens sammanträde i april 2016. CK2014-0144 2014-04-28 § 72 2015-02-03, § 17 Chefsjuristen Ambulansdirigering Genomföra projekt med målet Ekonomidirektören ambulansdirigering i egen regi i samverkan med andra landsting. Följa upp verksamhet och ekonomi i samband med årsbokslut 2015. Landstingsfullmäktige beslutade 2015-02-11 om bildande av gemensam nämnd från den 1 mars 2015. Pågår. Bilaga § 225 CK2012-0105 2014-09-01 § 139 Förvaltningschefen Fördjupat programarbete och för projektering för ny huvudentré på Landstingsservice Akademiska sjukhuset Fortsätta planering, fördjupning av programhandlingen och projekteringen av ombyggnaden av Akademiska sjukhusets huvudentré, ing. 70 Kartlägga genomförandeprocessen inklusive behov av temporära lösningar och provisorier. Kartlägga ombyggnadens påverkan på verksamheten och eventuella kostnader, och effekter av dessa kostnader, för verksamheten på grund av ombyggnaden. Bedöma behovet av ytterligare en stor föreläsningssal. CK2014-0239 2014-09-01 § 140 2015-03-31, § 77 CK2014-0301 2014-11-24, § 224 Programarbete för kulvert avseende sträckning från byggnad B14 till byggnad C8 Att genomföra programarbete för kulvert del 1-3 till en kostnad av 2,7 mnkr Kartlägga projektets påverkan på verksamheten och eventuella kostnader, och effekter av dessa kostnader, för verksamheten p.g.a. ombyggnaden Förvaltningskostnader för IT och användbarheten hos olika applikationer Lämna förslag på åtgärdsplan för identifierade brister senast till landstingsstyrelsens sammanträde i maj 2015. Programarbete pågår. Förvaltningschefen för Landstingsservice Landstingsstyrelsen beslutade om genomförande 2015-03-31, § 77. IT-direktören Pågår. Bilaga § 225 CK2014-0426 2014-12-15, § 247 Förvaltningschefen Patientmatssituationen vid Akademiska för sjukhuset Utreda olika tillagningsmetoder av Landstingsservice patientmaten vid Akademiska sjukhuset och att presentera utredningen och dess förslag på landstingsstyrelsns sammanträde i juni. CK2014-0349 2014-12-15, § 252 Cancerplan 2014-2015 för UppsalaÖrebroregionen Ta fram en handlingsplan för hur aktiviteterna i cancerplanen ska genomföras i landstinget. I handlingsplanen ska det ingå en redovisning av finansieringen. Hälso- och Pågår. Ska tas upp på landstingsstyrelsens sjukvårdsdirektören sammanträde i oktober 2015. Produktionsdirektör en CK2014-0431 2015-01-13, § 7 Vidgat folkhälsouppdrag för Upplandsstiftelsen Utreda och komma med förslag på hur Upplandsstiftelsen kan bidra till att öka folkhälsan i länet. Landstingsdirektören CK2012-0166 2015-02-03, § 19 CK 2015-0126 2015-03-31, § 75 Hantering av långsiktiga strategiska frågor Se över och återkomma med förslag kring hur landstinget ska hantera och beskriva långsiktiga strategiska frågor med hänsyn till såväl arbetet med regional utvecklingsstrategi som med Landstingsplan och budget. Förvaltningsdirektö Initiering av upphandling av telefoni ren för Landstingsservice Pågår. Tas upp på landstingsstyrelsens sammanträde i oktober 2015. Pågår. Landstingsstyrelsen beslutade 2015-0901, § 176, att da ur ärendet ur föredragningslistan med anledning av att rollfördelningen mellan landstinget och Regionförbundet behöver klarläggas. Pågår. Pågår. Landstingsstyrelsens arbetsutskott beslutar om kravspecifikation vid sitt sammanträde i november. Bilaga § 225 CK 2013-0214 2015-03-31, § 79 Landstingets hjälpmedelsavgifter Utifrån Policy för hjälpmedelsförskrivning och Allmänna riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning utreda landstingets hjälpmedelsavgifter och komma med förslag på förändringar. CK 2014-0151 2015-05-05, § 101 Samordning av sjukresor och färdtjänst i gemensam beställningscentral Se över och utreda möjligheten för landstinget att, på uppdrag av länets kommuner, samordna färdtjänstresor via en gemensam beställningscentral. CK 2015-0149 2015-05-05, § 107 Utvecklingschefen Rättspsykiatrisk vård - lokalisering och organisation Ta fram förslag till lokalisering och organisation för landstingets rättspsykiatriska vård i samarbete med övriga landsting i sjukvårdsregionen CK 2014-0443 2015-06-01, § 121 Förslag till ny tjänstemannaorganisation anpassad till den nya förtroendemannaorganisationen CK 2013-0334 2015-06-01, § 122 Införande av ledningssystem för kvalitet i Administrativa direktören landstinget Kartlägga de mest väsentliga styr- och ledningsprocesserna i landstinget. Ta fram en kvalitetspolicy och centrala dokument över rutiner för egenkontroll, samt synpunkts- och avvikelsehantering. Säkerställa att arbetet med att systematiskt fortlöpande uteckla och säkra verksamhetens kvalitet dokumenteras. Årlig återrapportering ska göras till landstingsstyrelsen. Pågår. Ärendet återkommer till landstingsstyrelsen för beslut. Utvecklingschefen Administrativa direktören Pågår. Tas upp i landstingsstyrelsen i början av 2016. Pågår. Tas upp på landstingsstyrelsens sammanträde i november 2015. Tas upp på landstingsstyrelsens sammanträde i november 2015. Rapport ges på landstingsstyrelsens sammanträde i juni 2016. Bilaga § 225 CK 2014-0377 PS2015-0059 2015-06-01, § 131 Inhyrning av lokaler för biobank, UCR, Kliniskt träningscentrum samt laboratorium för mikrobiologi Att inleda upphandling och att utforma kravspecifikation CK 2014-0427 2015-06-01, § 150 Tandvårdsdirektöre Pågår. Tandvårdens roll i arbetet gällande våld n mot barn och i nära relationer Att se över sätt att öka medvetenheten hos Folktandvårdens medarbetare, utveckla riktlinjer och rutiner för tidig upptäckt och bemötande vid våld i familj eller nära relation och att utreda förutsättningarna för att utveckla en struktur för samverkan mellan Folktandvården, landstingets barnhälsovård och kommunernas socialtjänst. CK2015-0344 2015-09-01, § 169 CK 2013-0046 2015-09-01, § 160 Försäljning av fastigheterna på Slottsgränd Återkomma till landstingsstyrelsen i november med förslag till försäljningsprocess rörande fastigheterna Fjärdingen 27:5, 27:6 och 29:1. Framtidens Akademiska Bromsa in projektet, starta ett kostnadsbearbetningsarbete, att göra en översyn av organisationen i sin helhet och se över lednings- och styrningsfunktionerna, förstärka kompetensen vad gäller projektets ledning och ekonomifunktion, att gå igenom de avtal som finns. Förvaltningdirektör Ärendet behandlades på produktionsstyrelsens en för sammanträde den 28 september 2015. Landstingsservice Administrativa direktören Pågår. Landstingsdirektöre Pågår. Återrapport ges på landstingsstyrelsens n sammanträde i november 2015. Bilaga § 225 Landstingsstyrelsens uppdrag till övriga styrelser Diarienr. Datum för beslut Ärenderubrik Till Uppdrag Nulägesrapport CK2013-0374 2013-12-16 § 240 Politisk viljeinriktning för palliativ vård HSS Att i samverkan med länets kommuner utreda förändringar för berörda verksamheter i uppdrag, avtal och överenskommelser och att utreda de ekonomiska konsekvenserna av den politiska viljeinriktningen och inrättande av ett palliativt råd inom ramen för palliativt centrum. Pågår. Ärendet rapporterades i hälso- och sjukvårdsstyrelsen 201412-15, § 209. CK2013-0252 2013-12-16 § 254 Inför patient- och närståendeutbildningar LSAU Att utreda enskilda brukares rätt till arvode i förhållande till föreningsbidrag. Pågår. Behandlas i hälsooch sjukvårdsstyrelsen. CK2013-0353 2013-12-16 § 253 Inför brukarrevision inom psykiatridivisionens verksamheter LSAU Att utreda enskilda brukares rätt till arvode i förhållande till föreningsbidrag. Pågår. Behandlas i hälsooch sjukvårdsstyrelsen. CK2014-0035 HSS20140070 2014-02-24 § 22 Politisk viljeinriktning för vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni HSS Ärendet behandlades på hälso- och sjukvårdsstyrelsen 201509-08, § 126. Hälso-- och sjukvårdsstyrelsen gav hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att beakta den politiska viljeinriktningen i den övergripande viljeinriktningen och handlingsplanen för psykisk ohälsa som tas fram under 2015. Att i samverkan med länets kommuner utreda förändringar för berörda verksamheter i uppdrag, avtal och överenskommelser och att utreda de ekonomiska konsekvenserna av den politiska viljeinriktningen. Bilaga § 225 CK 2015-0117 2015-05-05, HSS2015§108 0130 Politisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom HSS Föreslå hälso- och sjukvårdsstyreslen att att implementerat reviderat vårdprogram och kommande länsgemensam riktlinje, att se över beslutsstöd för registrering i SveDem och att utreda förutsättnigarna för demenssjuksköterskor. CK2014-0396 Revidering av Regler för ekonomiska ersättningar till förtroendevalda och partier i Landstinget i Uppsala län LRB Återkomma till landstingsstyrelsens Pågår. sammanträde i november 2015 med förslag på revidering av regler för ekonomiska ersättningar till förtroendevalda och partier i Landstinget i Uppsala län 2015-09-01, § 164 Pågår. Bilaga § 226 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för Beslut Diarienummer Eller löpnummer 2015-09-23 Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2015-08-27 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Samverkansavtal mellan LUL, Landstinget Västmanland och SOS Alarm Sverige AB. Kerstin Westholm, t.f. landstingsdirektör 2015-09-02 2.7 Tillfälligt förordnande förvaltningschef Tillfälligt förordnande av förvaltningschef för Landstingsservice, Jens Larsson Kerstin Westholm, t.f. landstingsdirektör Bilaga § 226 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer 2015-09-22 Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2015-09-10 1,2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Föreläggande Jens Larsson, Chefsjurist 2015-09-22 1,3 Fullmakt Rättegångsfullmakt Jens Larsson, Chefsjurist Bilaga § 226 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer 2015-03-10 2015-03-17 Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 5.1 Initiering av upphandling Inköp av digitala plattor Petter Könberg, it-direktör 2015-03-17 UPPH2015-0058 5.1 Initiering av upphandling Utbildningar i projektledning och PROJEKTiL Petter Könberg, it-direktör 2015-06-23 CK2015-0277 Förlängning av liggande avtal Microsoft (Windows och kontorsprogramvaror) Petter Könberg, it-direktör 2015-08-10 CK2015-0119 Avrop från liggande avtal ”Strategisk lösningsarkitekt” Petter Könberg, it-direktör 2015-09-15 UPPH2015-0159 Initiering av upphandling Länsgemensam e-tjänsteplattform Petter Könberg, it-direktör 2015-09-21 UPPH2015-0248 Initiering av upphandling Resurs för framtagning av testpaket för R7e-arkiv Petter Könberg, it-direktör Bilaga § 226 Anmälan av delegationsbeslut till LS 2015-09-03 Beslutsfattare med namn och befattning Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik 2015-08-19 UPPH2015-0154 Tilldelningsbeslut 5.3 Förnyad konkurrensutsättning: Ramavtal på fordon i grupperna Aa (elhybrid), Ba (etanol), Bb (etanol), Ba (elhybrid), Bb (elhybrid), Ba (el) Christina Södergren, upphandlingschef 2015-08-24 UPPH2015-0151 Tilldelningsbeslut 5.3 Avbrytande av upphandling av fordon för ambulanschef i beredskap Christina Södergren, upphandlingschef 2015-09-02 UPPH2015-0154 Tilldelningsbeslut 5.3 Ramavtal på fordon i gruppen Ba (el) Christina Södergren, upphandlingschef 2015-09-02 UPPH2015-0202 Tilldelningsbeslut 5.3 Förnyad konkurrensutsättning – SUN switch Christina Södergren, upphandlingschef Bilaga § 226 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen eller nämnden Landstinget i Uppsala län 2015-09-23 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2015-09-07 HOH 2015-0112 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Avtal med Canon Business Center Uppsala Anna Ek, IT-chef Bilaga § 226 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län september 2015 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2015-08-19 AS2015-0689 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Undersökningsenhet PREM – 3Guppkoppling Marianne van Rooijen, biträdande sjukhusdirektör 2015-08-24 AS2015-0691 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Utveckling av kvalitetsledningssystem – konsulttjänster Marianne van Rooijen, biträdande sjukhusdirektör 2015-08-14 AS2015-0698 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Medicinsk teknisk utrustning vid Klinisk kemi och farmakologi – Serviceavtal Eva Telne, t.f. sjukhusdirektör 2015-08-20 AS2015-0706 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Föreläsning under kongress ASBMR – Andreas Kindmark Tomas Skommevik, verksamhetschef Specialmedicin AS2015-0707 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Fabry Expert group meeting – föreläsare Andreas Kindmark Tomas Skommevik, verksamhetschef Specialmedicin 2015-07-13 AS2015-0708 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Tomas Skommevik, verksamhetschef Specialmedicin 2015-08-10 AS2015-0709 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Konsultation om behandling av medicinskt tillstånd som är vanligt inom njurmedicinuppdragsavtal Jan Melin Föreläsning postgraduatekurs i njurmedicin – föreläsare Torbjörn Linde 2015-08-01 AS2015-0715 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Provtagningstjänsten klamydia Åke Gustafsson, enhetschef Klinisk mikrobiologi 2015-09-03 AS2015-0720 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Tjänst för service på Cisco videokonferenssystem Eva Telne, t.f. sjukhusdirektör 2015-08-20 Tomas Skommevik, verksamhetschef specialmedicin Bilaga § 226 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län september 2015 2015-08-31 AS2015-0722 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder DRX-Revolution Eva Telne, t.f. sjukhusdirektör 2015-08-31 AS2015-0733 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Supply of human plasma Eva Telne, t.f. sjukhusdirektör 2015-08-24 AS2015-0738 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Etiketteringssystem för märkning av läkemedel Marianne van Rooijen, biträdande sjukhusdirektör 2015-09-08 AS2015-0739 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Föreläsning och handledning vid PD Insight hösten 2015 – konsultuppdrag för Dag Nyholm Fördelning av lönekostnader för Sylvia Augustini Nils Wesslén, verksamhetschef Kliniskneurofysiologi, neuokirurgi, neurologi 2015-09-15 AS2015-0740 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Marianne van Rooijen, biträdande sjukhusdirektör 2015-08-27 AS2015-0741 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Anslutning av klamydiatjänsten till PEP Åke Gustafsson, enhetschef , klinisk mikrobiologi 2015-09-01 AS2015-0747 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Tolvaptan in ADPKKD – uppdragsavtal Jan Melin Tomas Skommevik, verksamhetschef specialmedicin 2015-09-11 AS2015-0752 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder European Cancer Congress –ECC uppdragsavtal för Stephanie Mindus Anette Skoglund, verksamhetschef Lungmedicin 2015-09-11 AS2015-0753 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder World Congress Lung Cancer – uppdragsavtal för Kristina Lamberg Anette Skoglund, verksamhetschef Lungmedicin 2013-10-29 AS2015-0745 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Patientövervakningssystem – Enköpings lasarett Eva Telne, divisionschef DAT-divisionen Bilaga § 226 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län september 2015 2013-10+29 AS2015-0755 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Patientövervakningssystem – Enköpings lasarett Eva Telne, divisionschef DAT-divisionen 2015-09-08 AS2015-0757 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder PHD-instrument – serviceavtal Eva Telne, t.f. sjukhusdirektör 2015-09-15 AS2015-0762 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Anette Skoglund, verksamhetschef Lungmedicin 2015-06-02 AS2015-0769 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Föreläsning om nya riktlinjer för behandling av astma och KOL – uppdragsavtal för Christer Janson Försäljning av Tecan FE500 till NÄL Trollhättan Karin Fugman, sektionschef klinisk kemi och farmakologi Bilaga § 226 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län september 2015 2015-08-12 AS2015-0624 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Leasing/hyresavtal Canon kopiator iRAdvC 525 Ungdomshälsan Kungsgatan 25 Göran Angergård, biträdande sjukhusdirektör 2015-08-04 AS2015-0683 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Uniflow – JWF66178 – Socialpsykiatriskt behandlingsteam Göran Angergård, biträdande sjukhusdirektör 2015-08-26 AS2015-0692 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Canon kopiator iRAdvC 5235 – Transplantationsmottagningen Björn Ekmehag, biträdande sjukhusdirektör 2015-08-26 AS2015-0693 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Canon kopiator iRAdvC5235 – Kärllaboratoriet, Urologmottagningen Björn Ekmehag, biträdande sjukhusdirektör 2015-08-26 AS2015-0694 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Canon Kopiator iRAdvC5235Kirurgavdelning 70C1 Björn Ekmehag, biträdande sjukhusdirektör 2015-09-04 AS2015-0696 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Mobil C-båge Arcadis Avantic Eva Telne, divisionschef DAT-divisionen/ t.f. sjukhusdirektör 2015-07-06 AS2015-0702 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Kaffemaskin Como Bravissimo B2B – Klinisk mikrobiologi Åke Gustafsson, enhetschef 2015-09-14 AS2015-0704 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Canon kopiator iRAdvC5235 – Kirurg/ortopedoperation Björn Ekmehag, biträdande sjukhusdirektör 2015-09-18 AS2015-0711 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Canon Kopiator iRAdvC5235 – ögonmottagningen Göran Angergård, biträdande sjukhusdirektör Bilaga § 226 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län september 2015 2015-07-06 AS2015-0713 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Kaffemaskin Lioni Multi Bravissimo Black – Reproduktionscentrum Marianne van Rooijen, biträdande sjukhusdirektör 2015-09-10 AS2015-0726 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Canon Kopiator MF6140dn – KFUE Björn Ekmehag, biträdande sjukhusdirektör 2015-08-27 AS2015-0734 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Canon Kopiator iRAdvC5235 – Barn- och ungdomspsyk Kungsgatan 38 Göran Angergård, biträdande sjukhusdirektör 2015-07-06 AS2015-0751 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Kaffemaskin Lioni Multi Bravissimo och Tazzina – avdelning 96 C Marianne van Rooijen, biträdande sjukhusdirektör Bilaga § 226 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län - avtal april 2013 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2015-09-11 KP2015-0120 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder PREDIX-HER2- Neoadjuvant respnseguided treatment of HER – vo blod- och tumörsjukdomar Sune Larsson, FoU-direktör 2015-08-18 KP2015-0127 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Benralizumab D3251C00004 – Terranova – MEDI-563 – Lung-och allergiforskning Sune Larsson, FoU-direktör 2015-08-26 KP2015-0128 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Rivaroxaban – RIVAROXAC2002 – vo kardiologi Sune Larsson, FoU-direktör 2015-08-11 KP2015-0129 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder LONGPDE10 – vo neurolgi Sune Larsson, FoU-direktör 2015-09-04 KP2015-0130 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Liraglutide Effect on Beta-cell Funktion in C-peptide Positive Type diabetes – Specialmedicin Sune Larsson, FoU-direktör 2015-09-11 KP2015-0135 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder ODM-201-Bayer no.17712 – vo urologi Sune Larsson, FoU-direktör 2015-09-18 KP2015-0136 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder MDV3100-13-Enzalutamide + Leuprolide – vo urologi Sune Larsson, FoU-direktör 2015-09-10 KP2015-0138 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder PRO-CNS – Proton radiotherapy for primarly Central nervous System tumors – vo blod- och tumörsjukdomar Sune Larsson, FoU-direktör Bilaga § 226 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län - avtal april 2013 2015-09-10 KP2015-0139 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Rifaximin-a (TARGAZAN/ZIFAXAN)ZZ2014GL03 – sektionen för gastroenterologi och hepatologi Sune Larsson, FoU-direktör Bilaga § 226 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län Datum för beslut 2015-03-27 Diarienummer eller löpnummer PV2015-0119 Beslutskategori med ärendegrupp 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Avtal – Kopieringsmaskin – Skutskärs vårdcentral 2015-03-27 PV2015-0120 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Avtal – Kopieringsmaskin – Tierps vårdcentral Per Elowsson, primärvårdsdirektör 2015-08-08 PV2015-0121 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Avtal – Kopieringsmaskin – Fålhagens vårdcentral Per Elowsson, primärvårdsdirektör 2015-08-08 PV2015-0123 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Avtal – Kopieringsmaskin – Kungsgärdets vårdcentral Per Elowsson, primärvårdsdirektör 2015-08-21 PV2015-0124 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Avtal – Reklamblad – Primärvården Per Elowsson, primärvårdsdirektör Primärvårdens ledningskontor Ulleråkersvägen 21 │ 750 17 Uppsala Tel vx. 018-611 00 00 │ Fax 018-611 76 11 │ pg 7365-0 │ org nr 232100-0024 │ www.lul.se Ärenderubrik 2015-08-31 Beslutsfattare med namn och befattning Per Elowsson, primärvårdsdirektör
© Copyright 2024