1. Fyrisgården, mötesplatsen för alla

2
mars
rs
2015
Fyrisgården
Verksamhetsberättelse 2014
Fyrisgårdens verksamhetsberättelse 2014
Innehållsförteckning
1. Fyrisgården, mötesplatsen för alla ................................................................................................................. 3
1.1 Historia och verksamhetsidé .................................................................................................................... 3
1.2 Värdegrund ................................................................................................................................................ 3
1.3 Fyrisgårdens övergripande mål enligt stadgarna:.................................................................................. 3
2. Inledning ........................................................................................................................................................... 4
3. Styrelse och medarbetare ................................................................................................................................ 4
3.1 Styrelse ........................................................................................................................................................ 4
3.2 Styrelsens sammanträden ......................................................................................................................... 5
3.3 Lokaler......................................................................................................................................................... 5
3.4 Representation ........................................................................................................................................... 5
3.5 Medarbetare ............................................................................................................................................... 5
3.6 Studiebesök ................................................................................................................................................. 6
4. Kursverksamhet och intressegrupper ............................................................................................................ 6
4.1 Trägnagarna ............................................................................................................................................... 6
4.2 Teaterlek ..................................................................................................................................................... 6
4.3 Teater för alla åldrar .................................................................................................................................. 7
4.4 Showdans .................................................................................................................................................... 7
4.5 Basargrupp .................................................................................................................................................. 7
4.6 Discogrupp ................................................................................................................................................. 7
5. Mötesplatser ...................................................................................................................................................... 8
5.1 Camp Fyrisgården ..................................................................................................................................... 8
5.2 Café Fantasia .............................................................................................................................................. 8
5.3 Dialogforum ............................................................................................................................................... 8
5.4 Torsdagstrevligt ......................................................................................................................................... 9
5.5 Vävstuga...................................................................................................................................................... 9
5.6 Verksamhet för barn till EU-migranter .................................................................................................. 9
5.7 Erfarenhetsutbyte i arbetet med unga med funktionsnedsättning.................................................... 10
6. Arrangemang/evenemang............................................................................................................................. 10
6.1 Afternoon tea ........................................................................................................................................... 10
6.2 Kulturlunch .............................................................................................................................................. 10
6.3 Julbasar ...................................................................................................................................................... 11
7. Uppdragsverksamhet ..................................................................................................................................... 11
7.1 Fritids ........................................................................................................................................................ 11
7.2 Ungdomshelg ........................................................................................................................................... 12
1
Fyrisgårdens verksamhetsberättelse 2014
7.3 Daglig verksamhet ................................................................................................................................... 12
8. Utbildning och konferenser .......................................................................................................................... 13
9. Samordning av nätverket Fritid för alla ..................................................................................................... 13
10. Samverkan och nätverk ............................................................................................................................... 14
11. Ekonomi ........................................................................................................................................................ 14
12. Tack................................................................................................................................................................ 15
2
Fyrisgårdens verksamhetsberättelse 2014
1. Fyrisgården, mötesplatsen för alla
1.1 Historia och verksamhetsidé
Hemgårdsrörelsen kom till Sverige i slutet av 1800-talet. Den inspirerades av Settlementsrörelsen i
England, där inflyttningen till städerna var omfattande under industrialiseringen. För att lindra den
misär som fanns i slumkvarteren och ge inflyttad ungdom hemliknande miljö startades hemgårdar i
fattiga områden. Grunden till hemgårdsrörelsen i Sverige lades 1912 av Natanael Beskow genom
tillkomsten av Birkagården i Stockholm.
Hemgården vill vara en hemliknande fritidsmiljö för människor i alla åldrar och från olika
samhällsgrupper och verksamhetsområden. Särskilt barn och ungdomar men även äldre, inbjuds till
stimulerande samvaro och gemenskap, oberoende av religiös, politisk eller annan ideell tillhörighet.
Fyrisgården, Uppsala hemgård, grundades 1941 och är Uppsalas enda hemgård. Fyrisgården drivs som
en ideell förening. Verksamheten är en mötesplats för människor i alla åldrar. Fyrisgården har
verksamhet på dagar, kvällar och helger. Verksamheten riktar sig till boende i hela Uppsala kommun.
Antalet medlemmar år 2014 var 200, varav 43 var familjemedlemskap. Varje familj har en röst på
årsmötet.
Fyrisgården samverkar med andra ideella organisationer i Uppsala. Viss verksamhet bedrivs på
uppdrag av Uppsala kommun. Fyrisgården är ansluten till Fritidsforum, Riksförbundet Sveriges
Fritids- och Hemgårdar, och är därigenom också medlem i UFN, Ungdom och Fritid i Norden, ECYC,
European Confederation of Youth Clubs. Fyrisgården är även medlem av IFS, International Federation
of Settlements and Neighbourhood centers. Fyrisgården är också medlem av Uppsala Föreningsråd,
Folkrörelsearkivet för Uppsala län och arbetsgivarorganisationen IDEA.
1.2 Värdegrund
Fyrisgårdens mål vilar på en gemensam värdegrund om allas lika rättigheter och lika värde,
jämställdhet mellan kvinnor och män och solidaritet med svaga och utsätta. Verksamheten bedrivs
med demokratiska arbetsformer som ger inflytande och engagemang.
1.3 Fyrisgårdens övergripande mål enligt stadgarna:
•
•
•
•
•
•
•
•
arbeta för gemenskap mellan människor av olika åldrar och med olika social, etnisk och
kulturell bakgrund och ideologisk inriktning
vara en mötesplats för individer och grupper
uppmuntra, stödja och fördjupa individuell utveckling
särskilt uppmärksamma barns och ungdomars behov av social och kulturell utveckling
särskilt stödja eftersatta gruppers möjligheter att förverkliga sina livsmöjligheter
stimulera människor till aktivt engagemang och medverkan i verksamheter som ligger i linje
med föreningens syfte
stimulera människor till samhällsdebatt och därigenom verka för demokrati och ökat
samhällsansvar
arbeta för fred och internationellt samarbete
3
Fyrisgårdens verksamhetsberättelse 2014
2. Inledning
Efter flera år av omorganisationer blev 2014 ett år präglat av mognad och utveckling för Fyrisgården.
Inte minst har styrelsen och personalen arbetat hårt för att kvalitetssäkra såväl den öppna som den
uppdragsbaserade verksamheten för personer med funktionsnedsättningar.
En viktig uppgift har också varit att knyta ihop olika verksamheter för att tydliggöra Fyrisgården som
en helhet, med gemenskap över verksamhetsgränserna.
Helhetstänkandet är också en viktig grund i den nya grafiska profilen, som lanserades under 2014. Ett
gemensamt, modernt formspråk håller ihop de olika verksamheterna och ska visa vad Fyrisgården är.
De olika verksamheterna symboliseras av olika färger och geometriska figurer. Under året lanserades
också Fyrisgårdens nya webbplats.
Fyrisgården fortsatte under 2014 att utveckla samarbetet med Sirius fotboll och Storvreta
innebandyklubb. Resultatet har blivit en mycket uppskattad och professionell verksamhet, där
personer med funktionsnedsättningar kan träna utifrån sina förutsättningar.
Projektet för barn till EU-migranter gav slutligen många erfarenheter och lärdomar. Fyrisgården hade
där modet att snabbt bygga upp en helt ny verksamhet utifrån ett konkret och påtagligt behov.
3. Styrelse och medarbetare
3.1 Styrelse
Ordförande
Agneta Hedlund Bykvist 2014-2016
Ledamöter
Linda Gyllenspetz 2013-2015, Eva Möne 2014-2015, Inga-Lill Eriksson 2013-2015, Jonas Lindberg
2014-2016, Eva-Karin Asplund 2014-2016, Lars Strandell 2014-2016
Ersättare
Birgitta Terent 2014-2015, Gertrud Graf 2014-2016
Förtroendevald revisor 1 år
Leif Bolander, Elin Johansson
Förtroendevald revisor ersättare 1 år
Irene Karlsson, Britt Lindborg
Auktoriserad revisor 1 år
Marianne Stohr, PwC
Valberedning 1 år
Ulla Bergqvist, Vera Ljusberg, Karin Sandberg
4
Fyrisgårdens verksamhetsberättelse 2014
3.2 Styrelsens sammanträden
Styrelsen har under åren sammanträtt den 28 januari, 26 februari, 26 mars, 3 april (konstituerande
sammanträde), 22 april, 25 maj, 26 augusti, 29 september och den 25 november.
Ordinarie årsmöte hölls den 3 april.
3.3 Lokaler
Verksamhet bedrivs på Svartbäcksgatan 58. Sverigefinländarnas språk- och kulturförening i Uppsala,
Rusukki, hyrde lokaler under hela 2014.
Innebandyträningen har hållits i Fyrisskolans idrottshall, fotboll i Diöshallen och Fyrishov, och
simning har skett en gång i veckan på Fyrishov.
3.4 Representation
Under året har Fyrisgården varit representerad i följande styrelser, nätverk och arbetsgrupper:
Fritidsforums förbundsstyrelse, Nätverket Alla åldrars mötesplats, Nätverket Fritid för alla, God
Livsmiljö-gruppen, Nätverket för EU-migranter. Fyrisgården samverkar med Studiefrämjandet i
Uppsala län och Sensus studieförbund.
3.5 Medarbetare
Anställda under 2014 (tillsvidareanställda)
Maria Matilainen
Verksamhetschef
Ulrica Backlund
Biträdande verksamhetschef tillika verksamhetsutvecklare
Josef Abdo (t.o.m. 4 juli)
Gustaf Bäckström
Joel Carlstedt
Fawzia Elmi
Emma Eriksson
Erika Erkstam (t.o.m. 10 januari)
Fredrik Göransson
Yvonne Hägg
Emma Larsson
Åsa Morén
Gunmari Runebjörk (t.o.m. 30 september)
Ylva Sandström (t.o.m. 13 november)
Fredrik Wilund
Jeanette Zeijlon
Annelie Örnevall (t.o.m. 15 september)
Ulrika Öster
Förutom de tills vidareanställda har vikarier och timanställda kursledare arbetat i verksamheten under
längre och kortare perioder.
5
Fyrisgårdens verksamhetsberättelse 2014
Frivilliga
Flera av Fyrisgårdens verksamheter bygger helt på arbete av frivilliga volontärer, bland annat
Vävstugan, Kulturluncher, Afternoon tea, Torsdagstrevligt, Basargruppen, Broloppis och andra
evenemang.
3.6 Studiebesök
En rad olika institutioner, organisationer, grupper och enskilda har under året tagits emot för
studiebesök. Vid flera tillfällen har politiker och tjänstemän från olika nämnder och kontor besökt
Fyrisgården.
4. Kursverksamhet och intressegrupper
4.1 Trägnagarna
De populära Trägnagarna startade redan 1941 och samlar barn i åldrarna 4-6 och 7- 9 år. Barnen sågar,
filar, spikar och målar med riktiga verktyg vid barnanpassade snickarbänkar. Grupperna består av cirka
åtta barn per grupp med två ledare.
Under våren 2014 samlades 46 barn, fördelade på fem grupper, med Åsa Morén som ledare. Alla
grupper träffades tolv gånger. Under hösten deltog 16 barn i två grupper, under ledning av Kenny
Jansson. Grupperna träffades tio gånger.
Under året har arbetet med att ge barnen goda kunskaper i hur verktygen ska hanteras fortsatt.
Trägnagarna har fått möjlighet att testa olika typer av material och tekniker. Som vanligt har barnens
egen fantasi och kreativitet styrt vad som tillverkats, men lådor (eller skattkistor) har varit populärt.
Några har också gjort hyllor och väldigt många har velat prova på att tälja. En del barn vill göra helt
fantasifulla kreationer, medan andra vill göra bruksföremål – sådant som de kan använda. Många bilar
har det också producerats… allt från ”racerbilar” till stridsvagnar och timmerlastbilar. I samband med
Fyrisgårdens sommarfest fanns det möjlighet för barnen att visa upp det de gjort under vårterminen.
4.2 Teaterlek
I Teaterleken får barnen prova olika sätt att uttrycka sig genom dramaövningar. De får tillfälle att leva
sig in i olika roller och känslor, och att vara allt från sagofigurer och trädkronor till “stressade föräldrar”
och “smältande glassar”.
Under vårterminen träffades en grupp (7-9 år) med elva deltagare varje vecka. Ledare var Jenny
Normark Momquist. Terminen avslutades med att gruppen spelade upp en liten föreställning för de
närmaste.
Under hösten hade teaterleken sju deltagare. Ledare var Therese Holmqvist, och hjälpledare Elisa
Andersson Hurunen. Gruppen jobbade med dramaövningar och teater i lekfull form. Terminen
avslutades med att föräldrar och syskon fick se en egenskapad föreställning.
6
Fyrisgårdens verksamhetsberättelse 2014
4.3 Teater för alla åldrar
På Teater för alla åldrar finns chansen att leva ut skådespelardrömmarna, både för den som är
nybörjare och för den som har spelat förut.
Under våren deltog 15 personer. Ledare var Jenny Momquist Normark. I samband med
terminsavslutningen spelade gruppen Folk och rövare i Kamomilla stad för ett utsålt Teater Blanca
med över ett hundra personer i publiken.
Under hösten bestod Teater för alla åldrar av tre personer, under ledning av Therese Holmqvist.
Hjälpledare var Elisa Andersson Hurunen. Terminen avslutades med att gruppen spelade upp
improvisationsföreställningen En dag på Arbetsförmedlingen.
4.4 Showdans
Dansglädje för ungdomar och unga vuxna med funktionsnedsättning. Gruppen jobbar gemensamt fram
dansrörelser och scenshow.
Showdansen, med grupperna Shake it och Freestyle, leddes under 2014 som vanligt av Karin
Halfvarsson. Hjälpledare var under vårterminen Mikaela Rabb, och under hösten Stina Halfvarsson.
Ett par nya deltagare kom in i grupperna under 2014, och Freestylegruppen var vid slutet av året i stort
sett full.
Under våren deltog 17 personer och under hösten var det 21 deltagare.
Under våren gick och dansade showdansgrupperna i Kulturernas Karnevalståg den 24 maj. Den 8 juni
bjöd man på vårshow tillsammans med Dansföreningen Alla kan på Grand. Den 27 september
medverkade showdansarna vid Fritid för alla-dagen på Fyrishov, och den 16 november hade gruppen
ett framträdande på Grand i samband med Kulturveckan för personer med utvecklingsstörning.
4.5 Basargrupp
Basargruppen träffas en gång i veckan för att handarbeta till den årliga julbasaren. Det är en uppskattad
social verksamhet.
Basargruppen består av 10-12 damer som har intresse för alla typer av handarbeten och hantverk.
Basargruppen har under året träffats en eftermiddag i veckan. Gruppen stickar, virkar, syr, väver med
mera för att tillverka alster till den årliga julbasaren. Trevlig samvaro över en kopp kaffe med dopp
ingår också. Under hösten genomfördes en utflykt till Österbybruks julmarknad, där det också avnjöts
en god lunch i herrgårdsmiljö.
4.6 Discogrupp
Fyrisgårdens discon arrangeras av Discogruppen. Under 2014 genomfördes totalt nio discon, fem under
våren och fyra under hösten.
Lite drygt 430 personer har besökt discot under året vilket ger ett snitt på 48 besökare per genomfört
disco.
Bland besökarna är tjejerna något fler än killarna, men det är väldigt jämnt mellan könen.
Den personal som arbetar med discoverksamheten har upplevt att besökarna trivs och är mycket nöjda
med sin upplevelse av discot.
Under hösten erbjöds discobesökarna ytterligare programpunkter under discot vid två tillfällen. Första
gången så blev det ett live-uppträdande och andra gången erbjöds smink och ansiktsmålning.
7
Fyrisgårdens verksamhetsberättelse 2014
5. Mötesplatser
5.1 Camp Fyrisgården
Camp Fyrisgården är en öppen mötesplats i första hand för personer över 13 år med
funktionsnedsättningar.
Under 2014 fortsatte arbetet med att utveckla och kvalitetssäkra Camp Fyrisgården, enligt det nya
koncept som togs fram under 2013. Campen var under året öppen måndag och onsdag eftermiddag.
Varannan vecka öppnade Fyrisgården också på fredagarna, med Camp Friday.
Delaktighet har varit en viktig ledstjärna i verksamheten. För att göra alla besökare delaktiga i
planering och genomförande av aktiviteterna har personalen arbetat aktivt för att alla ska vara med i
någon intressegrupp.
Under 2014 har det funnits grupper för innebandy, fotboll, designstuga, sångstudio, rockskola och
musikverkstad. Utöver dessa fasta grupper har besökarna också kunnat dansa och teckna manga när
det funnits ett intresse för detta. Vid Camp Friday varannan fredag har ungdomarna getts möjlighet att
visa upp vad de har gjort på Camp Fyrisgården. På detta viset har kopplingen mellan de båda
verksamheterna tydliggjorts.
5.2 Café Fantasia
Café Fantasia är en kvällsverksamhet som vänder sig till ungdomar och vuxna med
funktionsnedsättning, öppen under cirka 40 verksamhetsveckor.
Caféet, som vid årsskiftet 2014-2015 bytte namn till Camp Fantasia, höll under 2014 öppet
tisdagskvällar, 18.00 – 20.45.
Besökarinflytande har under året varit ett ledord för Café Fantasia. Ett stort arbete har lagts ner för att
engagera besökarna i utformningen av programmet, samt för att göra besökarna delaktiga i att planera,
leda eller medverka i aktiviteterna på Fantasia. Som ett led i detta fick Café Fantasia under hösten 2014
extra stöd av personal från Fyrisgårdens dagliga verksamhet.
Arbetet med att uppnå Det goda mötet har fortsatt under året. För att uppnå detta har personalen
satsat på att lära känna och bekräfta besökarna samt att uppmuntra dem till engagemang och
delaktighet.
Personalen har bestått av fyra till fem ledare. Under 2014 har planeringstiden för personalen utökats,
vilket har resulterat i en kvalitetshöjning av verksamheten samt förbättrat arbetssituationen för
personalen.
Personalen har under året arbetat för att uppmuntra besökarna till medlemskap i föreningen
Fyrisgården.
5.3 Dialogforum
Dialogforum är en mötesplats där ungdomar, politiker och tjänstemän ges en möjlighet till dialog om hur
det är att vara ung med en funktionsnedsättning i Uppsala.
Under 2014 genomfördes fem Dialogforum. Vid varje tillfälle deltog ett 20-tal ungdomar och unga
vuxna samt politiker och tjänstemän. Inför valet ordnades dessutom en debatt då samtliga
kommunalråd fanns med och de flesta partier var representerade.
8
Fyrisgårdens verksamhetsberättelse 2014
Målgruppen för Dialogforum är personer med utvecklingsstörning och dolda funktionsnedsättningar
såsom Aspergers syndrom och ADHD. Vid mötena får de en möjlighet att uttrycka sina tankar och
frågor. Att bli tagen på allvar och lyssnad på är viktigt. Unga med funktionsnedsättningar och
beslutsfattare kan här få ökad förståelse för varandra, och över tid har dialogen också gett resultat och
effekt i politiken.
5.4 Torsdagstrevligt
På torsdagsförmiddagarna träffas ett antal personer över 55 år på Fyrisgården för att samtala, ha
trevligt, spela bridge samt planera för egna men även utåtriktade aktiviteter. De flesta är också
volontärer i en rad olika evenemang på Fyrisgården.
Under 2014 har Torsdagstrevligt haft 32 regelbundna torsdagsmöten. Mellan 15 och 20 personer har
deltagit i denna kombinerade mötesplats och intressegrupp. Den sociala gemenskapen är viktig.
Därutöver genomfördes under våren tunnbrödsbak på häll, en utflykt till Fjärilshuset på Haga i Solna,
samt en naturutflykt till Dalkarlskärret med grillunch, där Sven Ankar och Birgitta Samuelsson var
uppskattade guider.
Flera från gruppen deltog i Broloppis i maj som volontärer men även med egna försäljningsbord.
Hösten inleddes med en surströmmingslunch i slutet augusti, följt av dataträff med Britt Lindborg i
september, flygtur över Uppsala i oktober och i november ljusstöpning inför basaren. Vid Julbasaren
hade en grupp från Torsdagstrevligt särskilt ansvar för ”loppisen”.
5.5 Vävstuga
Vävstugan har funnits i Fyrisgårdens regi sedan 1973 och vänder sig till alla vävintresserade. Här kan
man väva mattor, plädar, gardiner, handdukar och löpare.
Vävstugan har under 2014 varit öppen med hjälp av frivilliga krafter. Omkring 20 personer, några av
dem nytillkomna under året, har använt vävstugan.
5.6 Verksamhet för barn till EU-migranter
Fyrisgården bedrev under våren och sommaren 2014 en öppen verksamhet för barn till EU-migranter
och deras föräldrar.
Verksamheten startade efter att Stadsmissionen uppmärksammat att barn till de EU-migranter som
sökt sig till Uppsala inte hade någonstans att ta vägen. Behoven var stora, inte minst av att få sköta sin
hygien och äta frukost.
Trots många tveksamma röster drog Fyrisgården efter påsk igång en verksamhet inriktad på dessa
barn och deras mammor, tillsammans med Stadsmissionen. Flera personer timanställdes för projektet,
däribland en kvinna som själv var EU-migrant. Hennes språkkunskaper visade sig vara en stor tillgång.
Under våren och försommaren kom ett tiotal barn med föräldrar, främst mammor, till Fyrisgården på
vardagsförmiddagarna. På gården kunde de tvätta sig, tvätta kläder och äta frukost. Barnen kunde leka
och det erbjöds olika pedagogiska aktiviteter.
Barnen och deras familjer deltog också i Fyrisgårdens festival som hölls den 4 juni. Familjemedlemmar
till barnen bjöd där på mycket uppskattad musikunderhållning.
När verksamheten avslutades den 8 juli hade de deltagande barnen och deras familjer i Fyrisgårdens
regi fått besöka Fyrishov för att förstå hur badet fungerar. Under resten av sommaren kunde
familjerna besöka Fyrishov, där Diakonins hus bjöd på Sommarpass.
9
Fyrisgårdens verksamhetsberättelse 2014
Verksamheten för barn till EU-migranter fick mycket uppmärksamhet i medierna, och lyftes fram som
ett exempel på en modig och nyskapande verksamhet som tog sin utgångspunkt i barnens behov. För
Fyrisgårdens del bidrog satsningen till att det blev mycket liv och glädje på gården under
förmiddagarna. För personal och volontärer gav arbetet många tillfällen till reflektioner kring möten
över kultur- och åldersgränser, och möjligheter att praktisera ”det goda mötet”.
5.7 Erfarenhetsutbyte i arbetet med unga med funktionsnedsättning
Som ett led i det samarbete som Fyrisgården haft med Severomorsk i Murmanskregionen, sedan 1993,
återupptogs under 2014 kontakten med Severomorsk för ett uppföljande besök.
I september-oktober mötte företrädare för Fyrisgården representanter för staden Severomorsk i
Ryssland för att skriva ett samarbetsavtal om erfarenhetsutbyte i arbetet med unga med
funktionsnedsättning. Avtalet ledde till att Fyrisgården i november-december stod värd för ett
veckolångt studiebesök för fyra personer (rektor, ekonomichef och två föräldrar) från Severomorsk.
Programmet under studiebesöket var intensivt, med många besök i olika verksamheter. Dessutom
genomfördes föreläsningar och det gavs tid för erfarenhetsutbyten, reflektioner och samtal.
6. Arrangemang/evenemang
6.1 Afternoon tea
Njut av olika sorters te med traditionella tillbehör
Afternoon tea genomfördes vid sex tillfällen under 2014 med 25-35 besökare per gång (barnfamiljer,
daglediga och seniorer). Evenemanget sköttes av volontärer från Torsdagstrevligt med hjälp av
Fyrisgårdens grupp för daglig verksamhet.
Afternoon tea har visat sig vara ett enkelt och trevligt sätt att dra nya besökare till gården. Ingen
föranmälan (först till kvarn gäller), det är lätt att inleda samtal om husets olika verksamheter och att
visa runt i huset. I princip varje gång har hantverk från gårdens basargrupp visats upp för försäljning.
Kören Örontröst medverkade i årets sista Afternoon tea med populära visor med julanknytning.
6.2 Kulturlunch
På Kulturluncherna serveras sopplunch med bröd och kaffe med dopp. Medan gästerna äter berättar en
gäst om något spännande tema.
Under 2014 hölls sex kulturluncher.
12 februari: Hans Carlbring introducerade deltagarna i ” Mindfulness på äldre dar”.
12 mars: P-O Sporrong berättade om ”Min barndoms Fålhagen och dess utveckling”.
9 april: Helena Sigander berättade under titeln ”Passion 1901”om den flammande kärleken mellan
August Strindberg och Harriet Bosse samt om Helga Gregorius längtan efter förälskelse.
17 september: Roland Agius beskrev ”Industristaden Uppsala”.
15 oktober: Karin Gerhardt från Ängslyckans café berättade om ”Vårt dagliga bröd-om brödets
historia”.
19 november: Sylvia Mård berättade under titeln ”Konstnärligt växelbruk” om bl.a. sina barnböcker.
10
Fyrisgårdens verksamhetsberättelse 2014
6.3 Julbasar
Varje jul anordnar Fyrisgårdens basargrupp en traditionell julbasar.
Julbasaren ägde rum den 29 november och lockade folk i alla åldrar. Volontärer från olika grupper i
verksamheten deltog i arbetet med försäljningen. Det nya tomtelotteriet var mycket uppskattat.
Glöggserveringen vid entrén var välkomnande och gav en chans att prata med alla som kom. Basaren
bjöd på försäljning av handgjorda alster, adventskaffe med hembakat och lotter. I år fanns även en
loppis.
7. Uppdragsverksamhet
7.1 Fritids
Alla åldrars fritids består av 21 ungdomar mellan 13 och 21 år samt 15 unga vuxna från 21 år och uppåt
(fram till och med den sista december) med olika former av funktionsnedsättningar. Varje vardag har de
kommit till Fyrisgården efter skolan respektive Daglig Verksamhet. Verksamheten bedrivs på uppdrag av
Uppsala kommun och enligt LSS – lagen om stöd och service.
Ungdomsfritids har varit öppet måndag till fredag kl. 13.00-18.00 under skoldagar och vid lov kl. 7.3018.00. Sommaruppehållet var fyra veckor med start från vecka 28. Under 2014 har Fritids haft 21
ungdomar i åldrarna 13-21 inskrivna. Målet för verksamheten är att skapa en trygg, rolig och
utvecklande miljö. Det har uppnåtts tack vare en bra och proffsig personal som möter ungdomar och
vuxna på rätt sätt och erbjuder ett brett utbud av aktiviteter. Personalgruppen har bestått av en
blandning av hel-, deltids- och timtjänster. Totalt finns fem årstjänster att fördela.
Förutom kompetens och erfarenhet är personalsammansättningen viktig. För såväl personalgruppen
som fritidsbesökarna betyder det mycket att personalen utgör en blandning av kvinnor och män och
att de är i olika åldrar. Det berikar personalgruppen med olika erfarenheter. Personalen har varje vecka
samlats för att utveckla och diskutera verksamheten, planera veckan samt hantera eventuella problem
och svårigheter som uppstått under veckan. Utöver detta har personalen också dagliga möten, samt
utvärderings- och planeringsdagar för den kommande terminen i samband med varje terminsstart.
Planeringen har visat sig vara viktig för att få en bra struktur på terminen och för att säkerställa att
personalen jobbar för samma mål.
En nyhet för Fritids under 2014 var att man hyrde Ekolsnäs under påsk- och sommarlov. Där fanns
under sommaren tillgång till kanoter, motorbåt, badbrygga och grillplats samt en stor plan för diverse
bollspel.
Under höstlovet fick Fritids ungdomar chans att knyta nya kontakter, då Camp Fyrisgården höll öppet
på dagtid. Besökarna kunde, tillsammans med Fritids ungdomar, delta i de olika aktiviteterna.
Samarbetet med IK Sirius fortsatte under 2014, och Fritids deltagare hade möjlighet att spela fotboll på
måndagarna. På onsdagar spelades innebandy, i samarbete med Storvreta IBK. På onsdagar fanns
också möjlighet att delta i dans. Dansen skapar möjligheter att uttrycka sig utan att ord behövs, och
den är en kreativ verksamhet där även samspel och hänsyn till varandra är viktiga komponenter.
Dansen har visat sig vara en utmärkt arena för att skapa gemenskap. Matlagningsgrupper med en mix
av unga och vuxna, samt sport och lek i Fyrisskolans gymnastiksal har varit andra återkommande
inslag. Promenader, bowling, skridskor och bad är också populära aktiviteter, liksom de femkamper
som arrangerats under loven.
11
Fyrisgårdens verksamhetsberättelse 2014
Ett viktigt inslag i verksamheten på Fritids är intressegrupperna, som sprider ut sig på båda våningarna
i huset. Under året har det funnits grupper i: dans, drama, spel av olika slag, innebandy, fotboll,
skapande, film och musik.
För att uppnå och bevara en god kvalitet i verksamheten krävs goda kontakter med Fritidsbesökarnas
föräldrar. Kontakten med föräldrarna sköts mestadels genom telefon, mail och kontaktböcker eftersom
de flesta ungdomarna åker taxi hem. För att ge möjligheten till möten, både mellan personal och
föräldrar, och föräldrar emellan har Fritids vid flera tillfällen anordnat föräldrafika och involverat de
unga och vuxna i bakning till dessa tillfällen. Ungdomarna och de vuxna har även bjudit på
underhållning, vilket varit ett uppskattat inslag.
Fritids har också genomför flera aktiviteter utanför de vanliga tiderna, bland annat en tur till
Kolmårdens djurpark och ett teaterbesök. Externa aktiviteterna har finansierats med hjälp av Poolaren,
en pott med pengar som används för att ge ungdomarna på ungdomsfritids möjlighet till
gemensamma fritidsaktiviteter utanför Fritids normala öppettider.
Under 2014 förändrades förutsättningarna för vuxenfritids. På våren sade Uppsala kommun upp
avtalet med Fyrisgården, eftersom kommunen inte ansåg att sig vara skyldig att erbjuda
fritidsverksamhet för vuxna med funktionsnedsättningar. Några brukare fick sluta på vuxenfritids
redan i juni, de flesta fick behålla sina platser till och med december. Förändringen skapade naturligt
nog stor oro både bland såväl brukarna som deras anhöriga.
7.2 Ungdomshelg
Fyrisgården bedriver helgverksamhet för ungdomar och unga vuxna som sover över på Fyrisgården
under en helg i månaden. Verksamheten sker på uppdrag av Uppsala kommun och enligt LSS - Lagen
om stöd och service.
Fyrisgården har under 2014 arrangerat tio ungdomshelger, med vardera tio platser. Ungdomshelgerna
har gett deltagarna möjlighet till trevlig social samvaro med andra ungdomar, stimulerande aktiviteter
samt träning i socialt samspel och hänsynstagande.
De aktiviteter som genomförts har genomgående byggt på ungdomarnas egna idéer. Exempel på
aktiviteter är bio, besök på Cosmonova, minigolf på inomhusbana, ”kändisfest” då ungdomarna har
klätt ut sig till olika kändisar, besök på en handbollsmatch på Fyrishov, utflykt till Fjällnora samt höstoch julmarknadsbesök.
Utöver aktiviteterna är det också ett viktigt inslag att ungdomarna är delaktiga i praktiska göromål,
t.ex. att ordna mat, städa och plocka ihop sängkläder och madrasser i slutet av helgen.
Inför varje helg har det skickats det alltid ut information till föräldrar och ungdomar om hur helgen är
planerad.
7.3 Daglig verksamhet
Fyrisgården är sedan november 2011 godkänd utförare av Daglig verksamhet enligt LSS, med tillstånd
från Socialstyrelsen att ta emot tio arbetstagare.
Det huvudsakliga målet för Fyrisgårdens dagliga verksamhet är att skapa meningsfull sysselsättning.
Varje arbetstagare ska känna sig behövd, få del av en grupptillhörighet och framförallt utmanas till
utveckling. Arbetstagarens intressen och kapacitet ska användas i Fyrisgårdens strävan att utveckla
arbetsuppgifter.
Under 2014 bestod gruppen liksom förra året av sju arbetstagare. Arbetsuppgifter som utförs av
gruppen är t.ex. handling, enklare målningsarbete, urplockning av diskmaskiner, trädgårdsarbete,
snöskottning, inredning, bakning och stöd till och förberedelser för olika grupper i Fyrisgårdens regi.
12
Fyrisgårdens verksamhetsberättelse 2014
Daglig verksamhet har också fått en ny arbetsuppgift under året, sedan företaget Triller Mat och Bröd
under hösten började sponsra Fyrisgårdens verksamhet med bröd. Varje tisdag åker Daglig
verksamhet till bageriet i Bergsbrunna för att hämta bullar och matbröd. Gruppen sköter också
paketering av brödet, och ansvarar för att plocka fram bröd ur frysen efter behov.
Under påsklovet och några veckor i början av sommaren förflyttade Daglig verksamhet sitt arbete till
Ekolsnäs. Gruppen bistod där Fritids och Camp Fyrisgården med praktiska sysslor som att servera
lunch, duka och hjälpa till i köket. Arbetstagarna arrangerade också aktiviteter som femkamp för
Fritids och Camp Fyrisgårdens deltagare.
Musik och sång har en fortsatt viktig roll i Daglig verksamhet. I november fick gruppen äran att inviga
Kulturfestivalen på Grand i Uppsala med en bejublad show. Daglig verksamhet uppträdde vid
Fyrisgårdens festival i juni, och bjöd dessutom på en julshow.
Sommarresan har blivit en tradition för Daglig verksamhet. I juni 2014 besökte gruppen Parken Zoo i
Eskilstuna. Resan finansierades helt av medel som arbetstagarna har tjänat, genom bland annat
vårshow, julshow, tacobrunch och försäljning av egentillverkade alster. Sommarresan fungerar som en
viktig motivationshöjare för arbetstagarna. Genom att arbetstagarna får se ett konkret resultat av sitt
arbete blir resan också en viktig drivkraft för det entreprenöriella tänkande som ska genomsyra Daglig
verksamhet.
Friskvård ingår i daglig verksamhet. En gång i veckan består friskvården av simning på Fyrishov.
Övriga dagar av cirka 30 minuters promenad.
Personalen vid Daglig verksamhet har under året arbetat med att skapa en enhetlig dokumentation
kring varje arbetstagare, och för nu kontinuerliga sociala journalanteckningar. Varje arbetstagare har
också – efter intervjuer med personalen – fått en personlig genomförandeplan som grund för arbetet.
Syftet är att kunna ge varje arbetstagare just det stöd som han eller hon behöver och att skapa lagom
utmaningar för varje person.
8. Utbildning och konferenser
Under 2014 har Fyrisgårdens personal deltagit i följande utbildningar och konferenser:
2-4 september BAM (bättre arbetsmiljö), Yvonne
23-25 september facklig grundkurs, Yvonne, Fredrik W
5 juni Hjärt-och lungräddningskurs, Åsa, Emma L, Josef, Gustav, Fredrik G, Gunmari, Fredrik W,
Jeanette, Emma E, Filip, Jonas
19 september, seminarium, Tankefällan, Ulrica Backlund
3 november, ledarutbildning, Sensus, Åsa, Emma L
9. Samordning av nätverket
Fritid för alla
Nätverket Fritid för alla bildades hösten 2002. Gruppen består av representanter från olika föreningar,
organisationer, Habiliteringen för barn och vuxna och Uppsala kommun och vill verka för en aktiv fritid
oavsett funktionshinder. Fyrisgården ansvarar för samordningen av nätverket.
Fyrisgården har under 2014 arbetat med att fördjupa och utveckla samverkan mellan föreningar,
organisationer, landstinget, de olika uppdragskontoren och nämnderna.
13
Fyrisgårdens verksamhetsberättelse 2014
Fritid för allas hårda arbete för att föreningar ska starta och utveckla sin verksamheter för målgruppen
har gett resultat. Goda exempel är Sensus, Sirius fotboll, Storvreta IBK, Studiefrämjandet och
Fyrisfjädern.
Fritid för alla-dagen genomfördes den 27 september 2014. 35 föreningar deltog vid dagen, som detta år
hölls i flera av Fyrishovs hallar, och ca 700 besökare kom. Föreningarna erbjöd ett brett utbud av
spännande aktiviteter, allt från schack och musik till parkour och ridning.
Fritid för allas webbplats är en viktig kanal för att nå föreningar och nätverkets målgrupp.
Webbplatsen bygger på att föreningarna själva uppdaterar sin information. Som ett komplement har
Fritid för alla också skapat en Facebookgrupp, som stadigt växer.
Aktivitetskatalogen uppdaterades under slutet av 2013, och var i bruk till augusti 2014.
Arbetsgruppen för Fritid för alla består av representanter från Uppsala Handikappidrott, vård och
bildning/Kultur, Studiefrämjandet, Landstinget i Uppsala län Habiliteringen, Studieförbundet Sensus,
vård och bildning/Grand, och Fyrisgården. Arbetsgruppen har hållit åtta möten under 2014.
Fritid för alla har fortsatt arbetet med att uppmärksamma politiker, tjänstemän och föreningar på
vikten av att erbjuda fritidsverksamhet för personer med funktionsnedsättning. Som ett led i det har
nätverket under 2014 genomfört ett dialogmöte och en mingelträff med föreningar, politiker och
tjänstemän. Utöver detta har nätverket också genomfört två inspirationsträffar, en med
studieförbunden och en med kulturinstitutioner. Mötena har tydligt visat att det finns en stor
efterfrågan på samverkan och koordinering. Fritid för alla har som ett resultat av detta upparbetat
samverkan med Regionförbundet, vilket möjliggör samverkan på regional nivå. Som en följd har de
senaste dialogmötena hållits på en regional nivå.
10. Samverkan och nätverk
Fyrisgården har en lång tradition av samverkan med olika föreningar och kommunala organ och är ofta
initiativtagare till samverkansprojekt och arrangemang.
Under 2014 har företrädare för Fyrisgården deltagit i Fritidsforms förbundsstyrelse, nätverket Fritid
för alla, God Livsmiljö och Alla åldrars mötesplats inom Fritidsforum. Våra studiecirklar samverkar
med Studiefrämjandet och Camp Fyrisgårdens aktiviteter genomförs i samarbete med Sensus. Flera
återkommande aktiviteter har anordnats av Fyrisgården i samverkan med andra föreningar såsom
Storvreta IBK och Sirius IK.
Fyrisgården samarbetade med Uppsala Stadsmission och Diakonins hus i projektet för barn till EUmigranter i Uppsala. Genom nätverk och referensgrupper har Fyrisgården fortsatt givande kontakter
och samarbeten med många föreningar och organisationer både i lokalt och nationellt.
Under hösten fick Fyrisgården välkommen sponsring i form av gratis bullar och matbröd från Triller
Mat och Bröd.
11. Ekonomi
Fyrisgårdens verksamhet har under 2014 finansierats genom kommunala bidrag, lönebidrag,
deltagaravgifter, lokalt aktivitetsstöd, bidrag från stiftelser, fonder, institutioner och enskilda.
Resultaträkningen omslöt 7 455 tkr.
Det kommunala bidraget till fritids- och kulturverksamhet via barn- och ungdomsnämnden uppgick
under 2014 till 996 tkr. Från idrotts- och fritidsnämnden erhölls 17 tkr i utvecklingsstöd för
14
Fyrisgårdens verksamhetsberättelse 2014
barnverksamheter. Uppdragsverksamheten omslöt 5 499 tkr. Från AMS erhöll Fyrisgården 286 tkr i
lönebidrag, nystartsstöd och utvecklingsstöd.
Intäkterna från gruppverksamheterna uppgick till 110 tkr. Övriga intäkter var 188 tkr. Från Prins
Gustafs stiftelse erhölls Fyrisgården 120 tkr i bidrag till barn- och ungdomsverksamheten och från
Kronprinsessan Margaretas Minnesfond kom 150 tkr.
Utöver detta lämnade Fruntimmersföreningen och Studiefrämjandet bidrag till olika verksamheter. En
särskild årsredovisning finns upprättad under översyn av auktoriserade revisorer från PwC.
Under året har Fyrisgården lagt om sin finansförvaltning, vilket skapat ett överskott. Pensionsavgångar
tillsammans med förändringar av verksamheten, inte minst neddragningen och nedläggningen av
vuxenfritids, har dessutom lett till minskade personalkostnader.
Sammantaget innebär detta att Fyrisgården nu står väl rustad för den nya och mer osäkra situation
som råder, med omorganisationer inom kommunen och kortare avtal.
12. Tack
Styrelsen vill nu tacka alla som på något sätt varit delaktiga i verksamhetens utformning för deras
insatser. Styrelsen ber att särskilt få tacka Uppsala kommun med barn och ungdomsnämnden,
utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, nämnden för hälsa och omsorg, idrotts- och
fritidsnämnden samt Fritidsforum (Riksförbundet Sveriges Fritids- och Hemgårdar) Sensus och
Studiefrämjandet, samt Triller Mat och Bröd.
Vi vill rikta ett särskilt varmt tack till Prins Gustafs stiftelse för dess årliga stöd till verksamheten samt
Kronprinsessan Margaretas Minnesfond.
Slutligen vill vi tacka våra förtroendevalda, anställda, volontärer och övriga för ett gott och lojalt
arbete.
Uppsala i mars 2015
15