Slututvärdering Leader Kustlandet 2007-2013
Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013 2015-09-23 Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013 Foto: Kristina Westring Sidan 1 (32) Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013 2015-09-23 1. Introduktion Denna rapport är en självutvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013 (se kartan nedan). Utvärderingen är huvudsakligen genomförd enligt de anvisningar som Jordbruksverket föreskrivit i samband med slutredovisning av driftsprojekt. Därutöver innehåller utvärderingen också information av intresse för andra landsbygdsutvecklingsengagerade organisationer och människor i och kring Kustlandet. Som en del av Landsbygdsprogram för Sverige 2007-2013 genomfördes, för tredje gången i Sverige, landsbygdsutveckling med hjälp av Leadermetoden. Metoden innebär att resurser och beslutsrättigheter delegeras till lokala parter som i samverkan och utifrån lokala behov bedriver ett innovativt och långsiktigt utvecklingsarbete. Kustlandet tillhörde ett av 63 Leaderområden i Sverige och ett av cirka 2500 i Europa. Ideella föreningen Kustlandet 2007-2013 har varit huvudman och avtalspart gentemot Länsstyrelsen gällande Leaderområde Kustlandet. Leaderområdets beslutsfattande och administrerande myndighet var initialt Länsstyrelsen i Kalmar men byttes sedermera till Länsstyrelsen Östergötland. Den ideella föreningen Kustlandet stödjer, samordnar och bedriver lokalt och regionalt utvecklingsarbete på landsbygden utmed sydöstra Sveriges kust. Kustlandets område har ungefär 56 000 landsbygdsinvånare och sträcker sig över de sex kommunerna Mönsterås, Oskarshamn, Västervik, Valdemarsvik, Söderköping och Norrköping i Kalmar och Östergötlands län. Näringslivet domineras av naturbruk, tillverkning samt turism. Kust- och skärgårdsområdet innefattar stora natur- och kulturmiljövärden av riksintresse. Föreningens utvecklingsarbete syftar till att förbättra villkoren för att försörja sig och bo på landsbygden samt att bevara den känsliga natur- och kulturmiljön. Kustlandet anser att brukande och bevarande går hand i hand och att denna försiktiga balansgång utgör en förutsättning för landsbygdens fortlevnad och välstånd. Kustlandet styrs av demokratiskt valda organ som utgör breda och jämställda samlingar av representanter från landsbygdens ideella, offentliga och privata sektorer. Verksamheten finansieras huvudsakligen av Europeiska Unionen, svenska staten, regioner/regionförbund samt områdets sex kommuner. Parallellt med Leader drev föreningen Kustlandet också ett fiskeområde 2007-2013 (fiskeområden är Europeiska fiskefondens kopia på Landsbygdsfondens Leader). Kustlandet var tidigare ett Leaderområde under programperioden 2000-2006. Sidan 2 (32) Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013 2015-09-23 2. Implementering av utvecklingsstrategin 2.1 Inledning Processen med att bilda Leaderområde började hösten 2006. Utgångspunkten var erfarenheterna från det Leaderprogram som Kustlandet drivit under programperioden 20002006 samt tillgänglig information om den nya perioden 2007-2013. På öppna möten och i dialog med föreningar, företag och offentliga parter diskuterades framtida behov och möjligheter. En interimsstyrelse bestående av tre personer från den ideella, privata och offentliga sektorn styrde och övervakade aktiviteterna inledningsvis. I april 2008 bildades en ny ideell förening ”Kustlandet 2007-2013” för att under programperioden bedriva landsbygdsutveckling i området enligt Leadermetoden. Arbetet utmynnade i att parterna enades om en geografi, en medfinansiering och en utvecklingsstrategi som i november 2007 skickades till Länsstyrelsen i Kalmar län i form av en ansökan om att få bilda Leaderområde. Efter flera kompletteringar av ansökan och revideringar av utvecklingsstrategin godkändes Kustlandet som Leaderområde 2008-09-04 med Länsstyrelsen i Kalmar som beslutsfattande och administrerande myndighet med en budget på 52 miljoner (offentliga medel – EU, stat och lokal offentlig). Kustlandets erfarenheter av inledningen: Att ha varit Leaderområde under föregående programperiod var till stor hjälp under bildandet av det nya området. Ansvariga myndigheter startade processen sent och utan tydlig information vilket ledde till tidspress, förvirring, onödiga fel och ineffektivitet. Trots tidspressen blev inledningen utdragen, nästan två år, beslutsvägar tycktes långa och ansvarsområden oklara. Ur ett lokalt perspektiv föreföll processen ryckig och ibland godtycklig med följd att engagemang och kommunikation blev lidande. Det vore önskvärt att bildande-fasen kunde göras kortare och jämnare samt att den utan glapp kunde övergå i genomförande-fasen. Ett momentum kan då byggas upp under formerandet av ett Leaderområde som sedan kan användas för att snabbt komma igång med utvecklingsverksamheten. 2.2 Organisation Kustlandets Leaderorganisation bestod av fyra delar: LAG (tillika ideella föreningens styrelse) Beredningsgrupp Föreningsutskott Kansli LAG ansvarade för genomförandet av Leaderprogrammet som helhet. Genom beslut och instruktioner till beredningsgrupp, föreningsutskott och kansli drevs verksamheten i enlighet med utvecklingsstrategi, förordningar och andra direktiv från myndigheter. LAG fattade beslut om vilka projektansökningar som skulle beviljas och vilka egna projekt som Leaderområdet skulle driva. Verksamhet, ekonomi och projektresultat följdes upp på Sidan 3 (32) Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013 2015-09-23 LAG/styrelsemöten och vid behov vidtogs åtgärder. LAG bestod av sjutton ledamöter, sex offentliga från var och en av områdets kommuner, fem privata från det lokala näringslivet och sex ideella från landsbygdsföreningar. Ledamöterna var geografiskt spridda över hela Kustlandet samt hade olika ålder och kön. Privata och ideella ledamöter satt som individer, de representerade inte någon förening eller organisation, men företrädde ändå ett visst intresse och en viss geografi samt tillförde kompetens och kontakter inom dessa. LAG höll möten cirka sex gånger per år och beslut fattades i konsensus. Beredningsgruppen bestod av sex ledamöter ur LAG enligt ett roterande schema. Deras ansvar var att grundligt sätta sig in i projektansökningar innan de kom upp till beslut i LAG. På detta vis minskades den totala volymen arbete för LAG samtidigt som arbetet fördelades jämnt på alla ledamöter. Beredningar genomfördes tillsammans med kansliet och resulterade ofta i frågor, önskemål om förtydliganden samt råd till sökande. Ibland delegerade LAG till beredningsgruppen att med stöd av kansliet utforma projekt tänkta att drivas av Kustlandet. Foto: Kristina Westring Föreningsutskottet bestod av LAGs ordförande, vice-ordförande och ytterligare en ledamot. För att LAG skulle kunna fokusera på Leaderområdets kärnverksamhet var det föreningsutskottets uppdrag att sköta ledningen av administrativa frågor med stöd av kansliet. Administration inkluderade driftsärenden gällande den ideella föreningen, lokaler, personal, Sidan 4 (32) Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013 2015-09-23 arrangera möten samt träffar med medfinansiärer, myndigheter och andra Leaderområden. Föreningsutskottet rapporterade till LAG i samband med styrelsemöten. Kansliet bestod av funktionerna verksamhetsledare, projekthandläggare och ekonom. Normalt omfattade funktionerna tre anställda, vilka motsvarade cirka två heltidstjänster. Med utgångspunkt från ett kontor i Gamleby (mitt i området) var kansliets främsta uppgift att informera om de möjligheter Kustlandet erbjöd, att hjälpa utvecklingsgrupper med att utforma projektansökningar samt att stödja projektägarna när de skulle redovisa och få ersättning för sina kostnader. Därutöver skötte kansliet den dagliga driften av verksamheten samt tillsåg att Leaderområdet följde de uppdateringar av regelverk och nya anvisningar som kontinuerligt erhölls av ansvariga myndigheter. Kustlandets erfarenheter av organisationen: I sin helhet visade sig organisationen uthållig, flexibel och kapabel under förhållanden som var varierande och utmanande. Grunden för denna styrka låg i ett gott samspel mellan och inom organisationens olika delar. En LAG på 17 personer gav bra spridning gällande geografi, ålder, kön, sektor och kompetens men var på gränsen till för stort. Genom att ledamöterna arbetade i samförståndsanda, fattade beslut i koncensus och lyckades se till hela områdets bästa fungerade dock LAG bra. Det var också enkelt och effektivt att LAG bestod av samma ledamöter som föreningens styrelse. Sammansättningen på LAG har uppfyllt regler och stadgar om geografi, ålder, kön, sektor och kompetens. Förutom givna kriterier har fokus legat på att hitta ledamöter med förmåga att väga samman olika signaler och åstadkomma hållbara helhetsresultat, snarare än spetskompetens, vilken istället har lånats eller hyrts in från fall till fall. Ledamöter i LAG har förnyats med ungefär två personer per år. Ordförande byttes en gång under programperioden. Det har tagit tid att lära sig Leader och Kustlandets arbetssätt och därför har kontinuitet varit viktigt. Arbetet med beredningsgrupp fungerade inledningsvis bra men övergavs under en turbulent period. LAG som helhet tog då över denna funktion. När läget stabiliserat sig var nästan hela budgeten uppbokad och därför återinfördes aldrig arbetsmetoden som annars var uppskattad bland LAG-ledamöter. Att föreningsutskottet skötte administrativa frågor var bra. Det sparade tid på LAGmöten och gjorde dem intressantare och mer utvecklingsorienterade. Utskottet var också ett bra stöd för kansliet. Föreningsutskottet arbetade aldrig med beredning eller prioritering av projektansökningar. Kansliet kom att utgöra den sammanhållande funktionen mellan Leaderområdet, sökande, projektägare, myndigheter, medfinansiärer m.fl. Funktionen förmedlade handlingar, instruktioner och information mellan parterna samt effektuerade och förmedlade beslut. Kansliet höll ordning på och tillsåg att den dagliga verksamheten flöt på som den skulle. Arbetet visade sig vara svårare och mer omfattande än förväntat. Sidan 5 (32) Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013 2015-09-23 2.3 Genomförande Genomförandet av utvecklingsstrategin började omedelbart efter att Leaderområdet blivit godkänt i september 2008. Organisation, LAG, medfinansiering och personal (som övertagits av det tidigare Leaderområdet) fanns på plats och arbetet kunde direkt börja med de preliminära projektansökningar och förfrågningar som samlats på hög under avbrottet mellan perioderna 2000-2006 och 2007-2013. LAG initierade även stödprojekt för drift av Leaderområdet samt spridning av information om Kustlandet och Leader. Vid 2008 års slut hade LAG beviljat åtta projektansökningar med en sammanlagd budget på 8,9 miljoner (17 % av den totala budgeten på 52 miljoner offentliga medel). Projekten kunde dock inte starta på grund av att de behövde godkännas av Länsstyrelsen i Kalmar som hade långa handläggningstider och det rådde oklarheter kring tillämpning av regelverk. Foto: Kristina Westring Sidan 6 (32) Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013 2015-09-23 Under 2009 fortsatte svårigheterna. Kustlandet försökte tillsammans med Länsstyrelsen i Kalmar, Jordbruksverket, medfinansiärer och andra Leaderområden hitta former och rutiner för verksamheten. Dessvärre utan några större framsteg. Länsstyrelsens handläggningstider av projektansökningar som LAG beviljat översteg sex månader och administrationen var mycket betungande. Av föregående års projekt beviljade av LAG, blev tre aldrig godkända av länsstyrelsen eller Jordbruksverket, och ytterligare två blev godkända efter så lång tid att de bara kunde genomföras i begränsad omfattning. Tänkta insatser för att aktivera lokala grupper, generera projektidéer samt hjälpa projektsökande kunde bara genomföras i begränsad omfattning. Sex projekt med en sammanlagd budget på 3,2 miljoner beviljades av LAG under 2009. Vid årets slut hade inga nya projekt godkänts av länsstyrelsen och endast 6 miljoner kronor (11 %) av tidigare medel beviljade av LAG. Att genomföra utvecklingsstrategin, och ännu mer att nå dess mål, såg ut att bli svårt, i synnerhet eftersom det började bli ont om tid. Då alternativen inom existerande struktur uppfattades som uttömda satsade LAG på att byta länsstyrelse, och lyckades. På våren 2010 blev Länsstyrelsen Östergötland Kustlandets nya beslutsfattande och administrerande myndighet. Med deras hjälp kom verksamheten snabbt igång. Fjorton nya projektansökningar beviljades av LAG med en sammanlagd budget på 18,9 miljoner kronor. Nästan alla dessa, liksom samtliga från tidigare år, hade vid 2010 års slut blivit godkända. Verksamhetsåret 2011 kännetecknades av att utvecklingsarbetet var i full gång och projekten gick bra. Projektansökningar för både större och mindre projekt strömmade in, handlades och beslutades. Pågående projekt flöt på och erhöll vid behov assistans. Bland de pågående projekten ingick paraplyprojekt för mikrostöd, en snabbare och enklare stödform för mindre projekt (normalt max 30 000 kr i stöd), som uppskattades av många. Arbetet med att redovisa kostnader och få ersättning för utgifter i både egna och externa projekt ökade markant vilket gjorde att Kustlandets likviditet förbättrades väsentligt. I viss mån började projekt också slutredovisa kostnader och slutrapportera resultat. Samarbetet med Länsstyrelsen Östergötland gick bra och med deras hjälp kunde rutiner förenklas och handläggningstider för beslut, förskott och redovisning reduceras. Under 2011 beviljade LAG tio nya projekt med en sammanlagd budget på 13 miljoner vilket innebar att 85 % reserverats av den totala utökade budgeten på 54,7 miljoner. Kansliet hade under året besök av Ekonomistyrningsverket. Deras granskning gällde handläggning och rutiner inom Leader. I den rapport som följde på besöket fick Kustlandet högsta betyget 5 (1-5). 2012 liknade föregående år med den skillnaden att arbetet med att hjälpa projektägare med att redovisa och få ersättning för kostnader (rekvisitionsarbete) ökade markant. Den ökande andelen rekvisitionsarbete utgjorde en tung belastning på projektägare, Kustlandet och Länsstyrelsen i Östergötland. Endast några få av alla Kustlandets projekt var helt klara och slutredovisade. Utvecklingsprojekten fortsatta att löpa på bra men oroades av att Jordbruksverkets regler för redovisning hela tiden stramades åt, ibland till och med retroaktivt, med följd att arbetets volym blev ännu större och handläggningstiderna för rekvisitioner steg. Under året beviljade lag fem nya projekt med en sammanlagd budget på 2,7 miljoner vilket innebar att 94 % av budget reserverats. På grund av den tröga starten av programmet gick det inte riktigt att fullfölja programmet som tänkt. Bland annat sänktes ambitionerna gällande samverkan med andra Leaderområden inom Sidan 7 (32) Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013 2015-09-23 och utanför Sverige. Men det fanns fortfarande goda möjligheter att åstadkomma nyttiga resultat och därför fick utvecklingsstrategin en lätt revidering i enlighet med detta i början av 2013. Under året utökades också Kustlandets budget ytterligare till 56,3 miljoner totalt. Extra medfinansiering från Kustlandets kommuner, hög reserverad andel av budget och aktiva projektsökande gjorde det möjligt att erhålla denna och tidigare utökningar av budget. LAG beviljade de sista medlen till två nya projekt samt ett antal pågående projekt som utökades. Handläggningstiderna för rekvisitioner blev ännu längre, ibland över 12 månader, vilket pressade många projektägares likviditet till bristningsgränsen. Som motvikt kunde det glädjande konstateras att projektens resultat ofta överträffade förväntningarna. Arbetet under 2014 och i viss mån första halvan av 2015 fortsatte att huvudsakligen gälla redovisning. Handläggningstiderna kortades undan för undan, bland annat på grund av att länsstyrelsen tillsatte extra resurser. Inga nya projektmedel tillfördes programmet och därför fattade LAG inga fler projektbeslut. I takt med att projekten slutrapporterade ackumulerades resultat och slututvärderingsarbetet genomfördes. Foto: Kristina Westring Totalt omfattade verksamheten 168 projekt varav 39 var stora projekt, 128 var små (mikrostöd, budget normalt max 30 000kr) och ett var driftsprojektet som bekostade LAG, personal, informationsarbete samt stöd till projektägare gällande projektansökningar och rekvirering av projektmedel. I tabellen nedan listas de stora projekten och driften samt det budgetbelopp som LAG beviljade. I kolumnen kommun anges vilken del av Kustlandet som projektet gällde (Alla = hela Kustlandet). I kolumnen typ anges vilket slags projekt det rörde Sidan 8 (32) 2015-09-23 Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013 sig om: Eget = projekt som Kustlandet ägde och drev i egen regi; Extern = extern projektägare; Samverkan = projekt som Kustlandet genomförde ihop med andra Leaderområden. Projektnamn *Budget Mikrostöd Utveckling 1 100 500 Mikrostöd Spinnaker 983 200 Kronobäck 1 249 680 Mikrostöd Miljö 737 000 Tjuståsa Byalagshus 356 000 Bevattningsdamm 424 000 Latrina 220 000 Marmorbruket 976 000 Mack i Fårbo 2 596 000 Fristad Gästgiveri 2 502 750 Granit 3 017 253 Handelsplatsen G-by 2 398 000 Informatörer 1 446 138 Paraply Undersöka 889 328 Paraply Utveckla 889 328 Paraply Ungdom 517 538 Bråviken 4 607 526 Mörtfors 747 000 Musselodling Gamlebyviken 800 000 Turistfiskeprojektet Leader 744 000 Bad Valdemarsvik 1 095 000 Vikbolandet.se 225 000 Kustnära avlopp 3 705 000 VA/Miljö Ramsdal 3 750 000 Strukturkalkning 4 040 000 Båtbottentvätt 955 000 Cerise 856 200 Idrottens Hall 1 900 000 Överums mack 915 500 Kustporten 1 474 960 Mötesplats Blomstermåla 2 477 000 Alsterån i Balans 195 027 Vindommen 770 000 Förstudie Old Seaport 345 000 Mack i Östra Ryd 936 000 Samverkan VA lösningar 2 934 534 Gör Leader skillnad? 136 500 Bondens Torg Samverkan 540 000 Treskär 320 000 Drift 2008-2015 10 680 874 ----------------SUMMA = **65 452 836 Kommun Alla Alla Mönsterås Alla Oskarshamn Västervik Västervik Norrköping Oskarshamn Norrköping Västervik Västervik Alla Alla Alla Alla Norrköping Oskarshamn Västervik Alla Valdemarsvik Norrköping Mönsterås Söderköping Valdemarsvik/Västervik Västervik Mönsterås Valdemarsvik Västervik Valdemarsvik Mönsterås Mönsterås Valdemarsvik/Västervik Västervik Söderköping Oskarshamn Alla Alla Alla Alla Typ Eget Eget Extern Eget Extern Extern Extern Extern Extern Extern Extern Extern Eget Eget Eget Eget Extern Extern Extern Eget Extern Extern Extern Extern Extern Extern Extern Extern Extern Extern Extern Samverkan Extern Extern Extern Extern Samverkan Samverkan Samverkan Eget Sidan 9 (32) Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013 2015-09-23 * Med budget menas det offentliga stöd som LAG beviljat ett projekt och som sedan godkänts av Länsstyrelsen. Budget inkluderar medel från EU, staten, kommuner samt andra lokala offentliga medfinansiärer av projektet. Privata medel och ideellt arbete som också ofta ingick i projekt är ej inkluderade i tabellen. ** Att summan av beviljade budgetar överstiger Leaderområde Kustlandets totala budgetramar (56,3 miljoner) beror på att medel från tidiga projekt som inte upparbetade hela sina budgetar återfördes till LAGs förfogande och beviljades till nya projekt senare under programperioden. Kustlandets erfarenheter av genomförandet: Länsstyrelsen Östergötland räddade Leaderområde Kustlandet 2007-2013. Utan deras positiva bemötande och konstruktiva assistans hade inte programmet kunnat slutföras. Myndigheters långa handläggningstider för projektansökningar och rekvisitioner, olika tolkningar av regler, komplicerade och arbetskrävande rutiner, hot om böter redan vid smärre fel, retroaktiva regeländringar, fokus på detaljer snarare än helheten mm utgjorde en tung börda och ett stort orosmoment för alla involverade. Arbetsvillkoren och utvecklingsmiljön var långt ifrån optimala, för Kustlandet sämre än under den föregående programperioden 2000-2006. Många utvecklingsgrupper skrämdes av programmets dåliga rykte och ville inte riskera att ta ansvar för ett projekt. Det söktes mikrostöd under de paraplyprojekt som Kustlandet själva ansvarade för eller stora projekt med starka projektägare som accepterade riskerna, men inte många medelstora. Ibland slogs flera mindre delprojekt ihop till ett stort projekt. Följden blev en underrepresentation av de medelstora projekt i privat/ideell regi som Kustlandet, i enlighet med Leadermetoden, hade hoppats på. Att ha varit Leaderområde under föregående programperiod var till stor hjälp under genomförandet. Erfarna LAG-ledamöter, personal och medfinansiärer skänkte stadga under svåra perioder. Att utvecklingsstrategin trots allt blev genomförd är ett bevis på de möjligheter och den styrka som området och dess invånare besitter. Att utvecklingsmedlen till projekt kunde utökas från 52 till 56,3 miljoner var en extra bonus. 2.4 Arbetsmodell Gentemot sökande och projektägare utvecklade Kustlandet undan för undan en arbetsmodell som i princip innebar att Leaderområdet medverkade i processen från ax till limpa. Man drev inte bara programmet och informerade om stödmöjligheterna utan assisterade även sökande och projektägare från första kontakt, vidare till kompletta ansökningar, under genomförandet av projekten och slutligen vid slutredovisning och rapportering. Leadermetodens hörnstenar som innovation, samverkan, delaktighet och lokal förankring integrerades med hjälp av kansliets erfarna personal i sökandes projektplaner. LAG kunde följa händelseutvecklingen, dämpa de värsta stötarna, styra insatserna och därigenom bidra till ett effektivare genomförande och uppfyllande av programmets mål. Arbetsmodellen var delvis också ett sätt att försöka kompensera för periodens svåra byråkrati. Med stöd av Leaderområdet kunde sökande och projektägare ägna mer tid åt utvecklingsarbete och mindre åt administration. Sidan 10 (32) Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013 2015-09-23 LAG och kansli kunde också göra mycket för att underlätta kommunikationen mellan sökande/projekt, myndigheter och andra inblandade parter. Fördelar med arbetsmodellen: Fler och bättre utvecklingsidéer kunde provas Bättre chanser för projekten skulle lyckas Snabbare procedurer och mindre konflikter Positivare image av LAG, svenska myndigheter och EU Nackdelar med arbetsmodellen: Högre kostnader för Leaderområdet Svårt att ge lagom mycket stöd, LAG fick inte ta över projektägarnas ansvar Att ta ett större ansvar för processen innebar också ökad risk Krävde förtroende och goda relationer mellan parterna Administrations- och redovisningskraven på projekten blev ändå höga Foto: Kristina Westring Sidan 11 (32) Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013 2015-09-23 2.5 Fiskeområde Parallellt med Landsbygdsfondens Leaderområde drev ideella föreningen Kustlandet Fiskefondens motsvarighet, fiskeområde. Verksamheterna hölls separata ekonomiskt och redovisningsmässigt, vilket kunde vara svårt ibland, men genom att dela på lokaler och personal samt samordna informationsarbete sänktes kostnaderna för respektive program. Det uppstod också synergieffekter när utvecklingsgrupper och näringar från olika håll träffades och blev medvetna om varandras förutsättningar. Många sökande vände sig till Kustlandet med en utvecklingsidé utan att veta i vilken fond den hörde hemma och då kunde kansliet hjälpa dem till rätta. I några fall blev det nödvändigt att dela en utvecklingsidé i två projekt, ett Leader- och ett fiskeområdesprojekt, vilket fungerade men var mer komplicerat. 2.6 Tidplan Leaderområde Kustlandet följde den tidplan som angavs av ansvariga myndigheter. Verksamheten startade formellt i september 2008 och ska fortsätta fram till 31 december 2015 enligt det avtal som ideella föreningen Kustlandet 2007-2013 tecknade med länsstyrelsen enligt anvisningar från Jordbruksverket. Den tröga starten gjorde att mycket av verksamheten försköts mot programperiodens slut vilket inte var optimalt. Dels blev arbetsbelastningen på projekt, Kustlandet och myndigheter onödigt hög och dels försvårade det upparbetning av hela budgeten. Med många projekt som slutredovisar mot slutet av en programperiod kan inte outnyttjade medel återföras och beviljas till nya projekt eftersom tiden tar slut. 2.7 Styrning och uppföljning Inför varje möte erhöll LAG en kort lägesrapport gällande ansökningstrycket, handläggningstider, beslutade medel, geografisk fördelning, tematisk inriktning, utbetalade medel, måluppfyllnadsgrad, personalsituationen mm. Inför varje projektbeslut kände således LAG till förutsättningarna i relation till tid, ramar och mål. Utveckling och trender diskuterades aktivt och vid behov vidtogs åtgärder som styrde verksamheten. Vid behov instruerades kansliet att ta fram särskilda beslutsunderlag. För att säkerställa att utvecklingsstrategin följdes och att varje projektansökan bedömdes i relation till strategin skapades en mall som kallades bedömningskriterier. Mallen utgjorde en lista på mål och kriterier för strategin specifikt och för Leadermetoden i allmänhet. Bedömningen fylldes i för varje projektansökan för att säkerställa att beviljade projekt höll god standard och att potentiella resultat stod i proportion till kostnaden. På detta sätt följdes verksamheten upp och styrdes kontinuerligt i enlighet med utvecklingsstrategin. Metodiken bidrog dessutom till LAGs engagemang, ett bra diskussionsklimat på möten och ett aktivt lärande under perioden. Sidan 12 (32) Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013 2015-09-23 2.8 Medfinansiering Kustlandet startade med 20 % av budgeten ofinansierad. Detta var ett medvetet val eftersom det minskade kraven på basfinansiärerna (kommunerna) och stimulerade till användning av andra svenska källor till offentlig medfinansiering för att växla ut EU-medel. Att under genomförandet lyckas hitta den initialt saknade offentliga medfinansiering motsvarande cirka 11 miljoner kronor gick bra. Det innebar till och med en fördel eftersom det stärkte utvecklingsgruppernas (de sökandes) kapacitet och ökade bredden på projektens samarbete. Övriga 80 % av medfinansieringen täcktes av EU (40 %), svenska staten (30 %) samt Kustlandets kommuner (10 %). Den kommunala finansieringen på totalt 6,6 miljoner utgjorde grunden för verksamhetens likviditet och betalades ut årsvis i förskott. Ihop med förskott på delar av finansieringen från EU och staten räckte dessa medel precis för att klara likviditeten. Om handläggningstiderna för rekvisitioner inte blivit så långa hade inte marginalerna tidvis blivit så pressade. Sidan 13 (32) Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013 2015-09-23 3. Projektexempel 3.1 Kustnära avlopp Projektet gick ut på pröva en samverkansmetod för att uppfylla de nya reningskraven för enskilda avlopp och därmed bidra till att uppnå god ekologisk status på kustvattnen i Mönsterås kommun. Erfarenheter från andra delar av Sverige visade att användandet av tvång ibland orsakat långa och infekterade konflikter eller lett till mindre bra lösningar, vilket gynnat vare sig miljön eller den allmänna samhällsutvecklingen. Fastighetsägare i fem kustbygder, Mönsterås kommun och externa konsulter för tekniskt stöd undersökte olika alternativ och försökte tillsammans komma överens om lokalt anpassade, optimala och uthålliga gemensamma VA-lösningar. Samverkande: Fastighetsägare och bya/samhällsföreningar på Vållö, Svartö, Ödängla, Nydala, Herreholmarna, Björnö, Gårö, Tokö, Lövö, Flinsmåla/Njutemåla, Södra Bäckebo. Mönsterås kommun, Linnéuniversitetet Kalmar, Länsstyrelsen i Kalmar, Mönsterås Stadsnät, E.on Elnät, Ålem Energi, Lantmäteriet, Skandinavisk kommunalteknik, U-water AB, BSV Arkitekter och ingenjörer AB, Markkonsult Anders Elm AB mfl. Foto: Kristina Westring Sidan 14 (32) Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013 2015-09-23 Samverkansmetoden fungerade bra och resultaten överträffade förväntningarna, drygt 300 enskilda fastigheter kom att omfattas av färdiga lokalt anpassade gemensamma VA-lösningar som uppfyller kraven. Av dessa blev 120 färdigställda under projekttiden. I princip betalade fastighetsägarna implementeringen av de gemensamma lösningarna och projektet stod för informationsspridning, möteskostnader, externa konsulter, tekniska utredningar och projektledning. Utöver ökad kunskap om miljö och VA-frågor noterades också en ökad samverkan mellan lokala föreningar samt en stärkt byagemenskap som projektresultat. Projekttid: 2011-2014 Total projektkostnad: 4,1 miljoner kr varav 3,1 offentligt stöd och 1,0 privat. 3.2 Tjuståsa byalagshus Tjuståsa är ett livaktigt litet samhälle sydväst om Oskarshamns stad. Efterfrågan på hus är stor och andelen entreprenörer är hög. Det saknades dock en liten lokal som föreningar, företagare och privatpersoner skulle kunna använda för olika arrangemang. När byalaget genomförde en enkät om intresset för byggandet av ett byalagshus blev stödet mycket stort. Samverkande: Byalaget, Richard Bergstrand, Tjuståsa Skogstjänst, Toppehults gård, Bockara Betongvaror, Tjusåsa Elekriska, SKB, Sveaskog Förvaltnings AB och Oskarshamns kommun. Foto: Jakob Jonasson Sidan 15 (32) 2015-09-23 Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013 Resultatet blev en stuga på ca 60 m2 med pentry och WC som huvudsakligen byggts med ideella krafter. Stugan används av föreningslivet till möten, kurser, utställningar, ungdomsaktiviteter och byagemensamt firande av högtider. Företagare använder lokalen till större möten med kunder och personal. Privatpersoner hyr in sig för egna arrangemang. Totalt utgör huset och dess aktiviteter en brygga mellan generationer, verksamheter och omvärlden som stärker bygden och bidrar till dess utveckling. Projekttid: 2009-2011 Total projektkostnad: 840 000 kr varav 356 000 offentligt stöd och 484 000 privat. 3.3 Granit Projektets övergripande syfte var att använda områdets naturliga förutsättningar och göra Västervik med omnejd till ett internationellt känt och attraktivt centrum för klättring. En etablerad och välbesökt destination med ett rikt utbud av aktiviteter, tjänster och service. Ett område där både boende och gästande klättrare är välkomna eftersom verksamheten är till gagn för bygden och drivs på ett uthålligt sätt. Projektets målgrupp var svenska och internationella klättrare samt lokala och regionala privatpersoner, föreningar och företag. Samverkande: Västerviks klätterklubb, Västerviks kommun samt drygt 20 lokala företag. Foto: Jim Wasmuth Sidan 16 (32) Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013 2015-09-23 Aktiviteterna omfattade röjning och säkring av bra klättringsplatser med god tillgänglighet, framtagning av digitala guider om klättringsplatserna, lokal förankring av klättringsplatserna bland lokala markägare och företagare, skapande av produkter och paket för klättrare (boende, mat, transporter), marknadsföring av destinationen och produkter (tidningar, hemsidor, sociala medier, mässor) samt arrangerande av olika tävlingar, kurser och läger. Resultatet blev 90 att klättringsplatser iordninggjorts och beskrivits i klättringsguider som publicerats på hemsidan www.vastervikclimbing.se. Tjugo produkter skapades och marknadsfördes som en del av destinationen. Sammantaget lyckades ambitionen med att göra området till en känd klätterdestination. Antalet klättringsbesökare per år ökades med cirka 5000 vilket motsvarar ungefär 2,5 heltidsarbetstillfällen. Återkopplingar från gästerna har varit positiva så antalet fortsätter troligtvis att öka. Projekttid: 2010-2014 Total projektkostnad: 4,8 miljoner kr varav 2,9 offentligt stöd och 1,9 privat. 3.4 Idrottens hall Foto: Kristina Westring Sidan 17 (32) Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013 2015-09-23 Valdemarsviks IF bedriver bland annat aktiviteter inom ishockey och allmän skridskoåkning i sin ishall i Valdemarsvik. Innan projektet hämmades verksamheten betydligt av att man inte hade omklädningsrum i ishallen utan fick låna mindre faciliteter för herrar av kommunen en bit ifrån. Ur behovet av egna och bättre faciliteter föddes idéer om hur dessa skulle kunna användas för att utveckla isverksamheten, särskilt på damsidan, hockeyläger på sommaren, turneringar, mässor, danser mm. Genom ökad avgiftsbelagd användning av ishallen året runt skulle hallens driftskostnader bli lättare att bära för klubben. Det lokala stödet för projektet var stort och många ville bidra med egna medel eller arbete. Samverkande: Valdemarsviks IF, Valdemarsviks Sparbank, Roger Holmbergs Bygg AB, MaterialMännen i Valdemarsvik, Petter Jonssons Rör o Elbyrå AB, Lillens trädgård och fastighetsservice, Siwerts Glasmästeri HB, Kustmålarn i Valdemarsvik AB, BS isolering AB, TA-Snickerier AB, Bert Anderssons byggservice, Tapios golvservice, Tingvalls mureri, T. Österholm smide och Valdemarsviks kommun. Vid projektets slut innehöll ishallen fem nya omklädningsrum med duschar, toaletter, förråd, städ- och tvättrum samt ventilation och värme med energiåtervinning. De nya faciliteterna innebar ett stort lyft för verksamheten och antalet användare hade ökat markant. Bland annat hade en konståkningssektion bildats och skridskoskolan hade fått ett tillflöde av personer med utländsk bakgrund. Aktiviteterna med träningsläger, cupspel och sommarcamper hade stärkts. Några mässor och danser kunde också genomföras under projekttiden. Valdemarsviks IF tror dock att ännu fler positiva effekter kommer uppstå efter projektets slut, både för klubbens verksamhet och för kommunen i stort. Projekttid: 2011-2013 Total projektkostnad: 3,0 miljoner kr varav 1,9 offentligt stöd och 1,1 privat. 3.5 Mack i Östra Ryd Undersökningar och diskussioner i bygden hade konstaterat att Östra Ryd behövde mack, servicebutik och bredband för att kunna tillvarata de utvecklingsmöjligheter som denna del av Söderköpings kommun har. Som första steg valde man att satsa på mack. Under ledning av byalaget skapades en organisation, ett projekt och en finansiering av etableringen. Samverkande: Östra Ryd bygdens Byalag, Q-star, Östra Ryds Bil o Busstrafik AB, Länsstyrelsen Östergötland, Östra Ryds Mur & Plattsättning, Kihls Grus, Markmästarna i Östergötland AB, Moraths Murverk, Aspvedens Elservice, Ledenfors Åkeri Aktiebolag, Fönsterfabriken i Östra Ryd Aktiebolag, Långsätters entreprenad, SHC håltagning, Hasse Lindström och Söderköpings kommun. Hösten 2012 invigdes macken - en automatstation med bensin, diesel och ekobränsle. En tryggad lokal bränsleförsörjningen innebar miljöfördelar och lägre kostnader för boende, besökare, företagare och offentliga funktioner. Macken och erfarenheterna från projektet Sidan 18 (32) Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013 2015-09-23 utgör en grund för byalagets fortsatta strategiska arbete för att bygden ska behålla och stärka sin attraktivitet som plats att bo och driva företag på. Projektets vision var att inspirera ortsborna till engagemang och kreativitet i ett samhälle där alla är involverade i ortens utveckling. Foto: Jakob Jonasson Projekttid: 2012-2013 Total projektkostnad: 1,8 miljoner kr varav 0,9 offentligt stöd och 0,9 privat. 3.6 Marmorbruket – natur och kultur I Norrköpings kommun, utmed Bråvikens inre norra strand, ligger ett område präglat av marmorn i berggrunden och den branta stigningen upp till Kolmårdens skogar. Det dramatiska området är klassat som Natura 2000 och har en unik flora och fauna. Kulturmiljön inkluderar spännande lämningar från marmorbrytningens storhetstid. Krokeks hembygdsförening och Norrköpings kommun såg fördelar med att i samband med skapandet av ett naturreservat samverka med syfte att stärka områdets attraktivitet som besöksmål samt tillgängliggöra dess natur och kultur. Sidan 19 (32) Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013 2015-09-23 Samverkande: Krokeks hembygdsförening, Kolmårdens företagarförening, Länsstyrelsen Östergötland och Norrköpings kommun. Foto: Kristina Westring Projektaktiviteterna fokuserade på att ge besökare, både lokalt boende och turister, bättre möjligheter att se och göra saker. På marmormuseet, drivet av Krokeks hembygdsförening, skapades prova-på aktiviteter och kurser i bearbetning av marmor och smide. Lokaler rustades för en permanent utställning om naturreservatets flora och fauna. Guidningar gällande både kultur och natur arrangerades. Vandringsleder i naturreservatet stakades ut. Tavlor och broschyrer på flera språk producerades med information om natur- och kulturattraktionerna samt privat och offentlig service. Under projektets sista sommar hade museet 5000 registrerade besökare vilket gav tre lokala ungdomar säsongsarbete. Projekttid: 2009-2012 Total projektkostnad: 2,3 miljoner kr varav 1,0 offentligt stöd och 1,3 privat. Sidan 20 (32) 2015-09-23 Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013 3.7 Bondens Torg Ett samverkansprojekt mellan Leaderområdena Kustlandet och Astrid Lindgrens Hembygd med syfte att öka lokala, småskaliga, mat och hantverksproducenters försäljning och lönsamhet. Samverkande: 29 företag samt Kustlandet och Astrid Lindgrens Hembygd. Foto: Mariana Enestedt Hugosson Bondens Torg var ett ambulerande marknadskoncept som ordnades och genomfördes var som helst i området av de deltagande företagen. På så sätt underlättades det för kunder att hitta produkter de sökte och samtidigt förbättrades möjligheterna för lokala producenter att nå kunderna. Även marknadsarrangörer fick en enklare väg att hitta ett attraktivt och högkvalitativt utbud till sin marknad. Småföretag har ofta behov av ett nätverk och stöttning för att utveckla sina verksamheter och projektet anordnade därför träffar och utbildningar som gav nya kontakter och höjd kompetens. En ekonomisk förening har bildats för att fortsätta driva och utveckla Bondens Torg konceptet. Projekttid: 2012-2014 Total projektkostnad: 490 000 kr varav 436 000 offentligt stöd och 54 000 privat. Sidan 21 (32) 2015-09-23 Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013 3.8 Paraplyprojekt – mikrostöd Paraplyprojekt var större projekt på ett visst tema som innehöll resurser att bevilja till cirka tjugo mindre projekt, så kallade mikrostöd (normalt max 30 000 kr i stöd). Eftersom paraplyprojekten ägdes av Kustlandet och huvudsakligen administrerades av kansliets personal uppfattades mikrostöden, ur sökandes/mottagares perspektiv, som relativt snabba och enkla. Totalt genomfördes sex paraplyprojekt med sammanlagt 128 mikrostöd på teman som unga, miljö, undersöka och utveckla. Samverkande: Paraplyprojekt drevs av Kustlandet och mikrostöden av lokala utvecklingsgrupper Foto: Lotti Jilsmo Exempel på mikrostödsprojekt: Trygghetsboende på Vikbolandet – en grupp seniorer undersökte om och hur ett trygghetsboende i Östra Husby skulle kunna byggas, Norrköpings kommun Bredband i Västra Husby – Västra Husby byalag undersökte hur man skulle kunna få bredband och vad det skulle kosta, Söderköpings kommun Ungdrive Valdemarsvik – några ungdomar gick på entreprenörsskola och provade egenföretagande under en sommar, Valdemarsviks kommun Miljöstation Loftahammar – Loftahammars båtsällskap genomförde informationskampanj och skyltning om vikten av miljövänlig avfallshantering, Västerviks kommun Kvalitetshäst norra Kalmar – hästavelsföretagare samverkade kring utveckling av nya former av marknadsföring för ökad kvalitet och lönsamhet, Oskarshamns kommun Lekplats Nynäs – Nynäs stugförening förbättrade lekplats för att höja trivsel och säkerhet samt locka fler till permanentboende, Mönsterås kommun Projekttid: 2009-2014 Kostnad, samtliga paraplyprojekt: 6,1 miljoner kr varav 3,2 offentligt stöd och 2,9 privat. Sidan 22 (32) 2015-09-23 Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013 4. Utfall 4.1 Ekonomi I tabellen nedan listas det slutliga ekonomiska utfallet för samtliga projekt som genomfördes under programperioden. I kolumnen offentlig anges det sammanlagda offentliga stöd som projektet erhöll från EU, staten, regionalt, kommunalt och andra lokala offentliga organisationer. I kolumnen privat anges summan av de privata medel, resurser och ideellt arbete som projektet redovisat. Kolumnen total är lika med summan av offentlig och privat. Projektnamn Mikrostöd Utveckling Mikrostöd Spinnaker Kronobäck Mikrostöd Miljö Tjuståsa Byalagshus Bevattningsdamm Latrina Marmorbruket Mack i Fårbo Fristad Gästgiveri Granit Handelsplatsen Gamleby Informatörer Paraply Undersöka Paraply Utveckla Paraply Ungdom Bråviken Mörtfors Musselodling i Gamlebyviken Turistfiskeprojektet i Leader Bad Valdemarsvik Vikbolandet.se Kustnära avlopp VA/Miljö Ramsdal Strukturkalkning Båtbottentvätt Cerise Idrottens Hall Överums mack Kustporten Mötesplats Blomstermåla Alsterån i Balans Vindommen Förstudie Old Seaport Mack i Östra Ryd Offentlig 592 967 247 470 1 029 581 133 336 356 000 424 000 218 908 978 438 2 276 689 2 502 750 2 905 373 2 389 775 1 446 138 856 860 966 536 422 894 4 533 187 506 139 814 123 745 795 1 268 139 223 009 3 139 612 3 749 999 2 777 228 1 062 725 539 161 1 900 000 915 500 1 403 732 2 423 560 169 437 496 136 345 000 936 000 Privat 687 750 92 308 476 295 103 157 483 165 321 047 62 825 1 328 000 1 120 897 1 636 827 1 905 107 522 509 27 825 502 102 1 247 817 198 085 306 779 228 225 2 500 102 200 28 964 228 375 1 001 340 2 497 172 1 479 732 166 863 265 890 1 072 124 1 100 319 54 777 720 050 65 997 503 537 71 390 820 786 Total 1 280 717 339 778 1 505 876 236 493 839 165 745 047 281 733 2 306 438 3 397 586 4 139 577 4 810 480 2 912 284 1 473 963 1 358 962 2 214 353 620 979 4 839 966 734 364 816 623 847 995 1 297 103 451 384 4 140 952 6 247 171 4 256 960 1 229 588 805 051 2 972 124 2 015 819 1 458 509 3 143 610 235 434 999 673 416 390 1 756 786 Sidan 23 (32) 2015-09-23 Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013 Samverkan VA lösningar Gör Leader skillnad? Bondens Torg Samverkan Treskär Drift 2008 - 2015 SUMMA = 2 053 436 77 629 436 706 319 998 10 664 613 -------------59 248 579* 2 437 360 3 150 53 637 49 350 0 -------------23 976 233 4 490 796 80 779 490 343 369 348 10 664 613 -------------83 224 812 * Att summan av offentligt stöd överstiger Leaderområde Kustlandets totala budgetramar (56,3 miljoner) beror på att vissa projekt fick kostnader underkända (ej ersatta) eller blev dyrare än godkänd budget. Dessa icke sanktionerade kostnader hamnade utanför det officiella Landsbygdsprogrammet men behövde ändå betalas av någon och har därför inkluderats. Av summan offentliga medel på 59,2 miljoner kom 37,2 från budgetens reserverade EU och statliga medel och 22 miljoner från svenska offentliga källor (kommunala, statliga, regionala, och andra lokala offentliga). Av summan privat finansiering på 24 miljoner utgjordes 7,5 miljoner av faktiska medel från närings- eller ideella sektorn, resurser (varor och tjänster) skänkta till projekt från företag och ideella föreningar motsvarade ett värde av 3,2 miljoner samt ideellt arbete 13,3 miljoner. Inom Leader värderas ideellt arbete till 175 kr per timme (för vuxna) vilket innebär att de 13,3 miljonerna motsvarar ungefär 76 000 timmars ideellt arbete. Figuren ovan visar den relativa storleken på respektive kategori medfinansiering av det totala utfallet för programperioden på 83,2 miljoner. Den kommunala basfinansieringen på 6,6 miljoner utgjorde grunden för att erhålla EU och statliga basmedel, vilka sedan utökades med övrig svensk offentlig samt privata/ideella. Sidan 24 (32) Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013 2015-09-23 Den totala budgeten var indelad i olika åtgärdsområden. Jord- och skogsbrukets konkurrenskraft (åtgärd 411), förbättringar av miljön och landskapet (412), diversifiering och förbättrad livskvalitet på landsbygden (413), nationella och transnationella samverkansprojekt (421) samt drift av kansli och LAG (431). Ett projekt var tvunget att placeras inom en, och endast en, av åtgärderna. Ovanstående figur visar utfall och budget per åtgärd. Utfallet blev lite högre än budget inom alla utvecklingsorienterade åtgärder utom samverkan, och driften. Det bör dock noteras att driften bara inkluderar Kustlandets egna kostnader, projektens administrativa kostnader tillkommer därutöver och delar av dessa inkluderas inte i den officiella statistiken. Kustlandets erfarenheter: Projekten upparbetade huvuddelen av sina budgetar och det var starkt gjort under rådande besvärliga förhållanden. Under optimala villkor hade dock ytterligare 2,6 miljoner EU och statliga medel kunnat upparbetas. Den privata/ideella delen av den totala ekonomiska omslutningen utgör 29 % vilket är mycket nära målet 30 %. Uppdelningen av budgeten i åtgärder var onödigt strikt vilket hämmade projekt av mer blandat och integrerat slag. Dessutom var delbudgetarna besvärliga att administrera och hindrade ett fullt nyttjande av den totala budgeten. Trots att Kustlandets egna driftskostnader blev lägre än förväntat är det ändå synd att så stora resurser skulle behöva gå till administration istället för utvecklingsprojekt. Sidan 25 (32) Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013 2015-09-23 4.2 Inriktning Av totalt fyrtio stora projekt var trettioen externa (ägdes och genomfördes av externa projektägare) och nio var Leaderområde Kustlandets egna. Sex av Kustlandets projekt var paraplyprojekt som resulterade i 128 mikrostöd (små projekt som drevs i lokal regi). Fyra externa projekt var samverkansprojekt som Kustlandet deltog i men som drevs av andra Leaderområden. 73 % av projekten drevs i privat eller ideell regi. Av de externa projekten fördelade sig nio till Östergötland, sexton till Kalmar län och sex till båda länen. Antalet projekt per kommun varierade mellan åtta och fjorton (exklusive mikrostödsprojekt). Projektens storlek och innehåll varierade kraftigt. För att erhålla en samlad bild av de olika insatsernas inriktning gjordes en uppdelning av det ekonomiska utfallet för offentliga medel. Följande diagram visar hur stor andel av förbrukade offentliga medel som användes för att utveckla (och driva) respektive insatsområde. Utfallet följer huvudsakligen utvecklingsstrategins ambitioner förutom på två områden, unga och samverkan blev lite mindre än planerat. I båda fallen på grund av att arbetet förhindrades kraftigt under den inledande turbulenta fasen. Driften blev också lite lägre än förväntat men det ses som en fördel. Kustlandets erfarenheter: Antalet projekt blev färre och deras storlek större än förväntat, särskilt antalet medelstora blev lägre. Andelen externa projekt i offentlig regi blev högre än tänkt. Sidan 26 (32) Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013 2015-09-23 Antalet samverkansprojekt blev färre än planerat och inga av dem inkluderade internationella partners. Projektens inriktning följde huvudsakligen utvecklingsstrategin. På två områden blev dock utfallet lägre än planerat; unga och samverkan. Foto: Johnny Franzén Sidan 27 (32) 2015-09-23 Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013 4.3 Indikatorer Följande tabell redovisar mål och utfall för de indikatorer som specificerats i Kustlandets utvecklingsstrategi samt ytterligare några relevanta men icke målsatta indikatorer. Antal arbetstillfällen, män Antal arbetstillfällen, kvinnor Antal arbetstillfällen, totalt Antal nya företag Antal deltagare i utbildningar Antal nya nätverk/samarbeten Antal nya mötesplatser Antal nya produkter/paket Antal nya tjänster/service/info Antal nya tekniker Fysiska anläggningar Poäng övergripande Poäng näringsliv Poäng miljö Poäng unga Poäng boende/service Poäng infra/kommunikation Poäng samverkan Poäng lokal utveckling Antal projekt varav paraplyprojekt Mål 6 6 12 800 200 120 100 40 15 15 20 300 155 Utfall 12,45 17,95 30,4 55 2014 91 24 82 48 6 42 219 397,5 147 63 56 19 34 393 168 128 I samtliga fall har utvecklingsstrategins kvantitativa mål överträffats. Systemet med poäng var ett sätt att i förväg indikera vad utvecklingsstrategin hade som ambition att åstadkomma utan att ange väldigt många olika indikatorer eller att missa vissa resultat på grund av att de inte motsvarar en viss indikator. Övergripande poäng omfattade generella horisontella mål som jämställdhet, speciella insatser riktade till kvinnor och ungdomar, integration, kompetenshöjning, positiv påverkan på miljön och hållbar utveckling. Kommentarer: - Arbetstillfällen motsvarar heltidstjänster. - Nya nätverk/samarbeten innebär nya utvecklingsgrupper eller nya konstellationer av organisationer som inte tidigare arbetat ihop gällande vissa frågor. - Nya mötesplatser innebär nya fysiska eller digitala (internet) mötesplatser där folk samtalar om och bedriver landsbygdsutvecklande verksamhet. - Nya produkter och produkter sammansatta till nya paket har skapats inom och marknadsförts av ett projekt. Sidan 28 (32) Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013 - - 2015-09-23 Nya tjänster, service och information innebär förbättrad privat och offentlig service samt information om dessa – till exempel drivmedel, museer, utställningar, informationsplatser, idrotts- och fritidsverksamheter samt förslag till lösningar gällande VA-problem. Nära besläktat med och delvis överlappande med nya fysiska anläggningar. Nya tekniker innebär projekt som provat ett nytt sätt att undvika problem eller tillvarata möjligheter – till exempel metoder för att minska övergödningen av Östersjön. Nya fysiska anläggningar innebär till exempel byalagsstuga, utställning, idrottsanläggning, drivmedelsstation, VA-reningsanläggning och sjösättningsramp. Nära besläktat med och delvis överlappande med nya tjänster, service och information. Foto: Kristina Westring Sidan 29 (32) Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013 2015-09-23 3.5 Miljökvalitetsmål I termer av nationella, regionala och lokala miljökvalitetsmål bidrog Leaderområde Kustlandets insatser till: Begränsad klimatpåverkan – utsläpp av växthusgaser Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Ingen övergödning, utsläpp av fosfor, kväve m.m. Levande sjöar och vattendrag – restaurering av vattendrag och skydd av kulturmiljöer Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård - Kustens och skärgårdens kulturarv och odlingslandskap, Hotade arter, Uttag och återväxt Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap - Ängs- och betesmarker, Småbiotoper, Kulturbärande landskapselement God bebyggd miljö - Avfall, Energianvändning m.m. i byggnader Ett rikt växt- och djurliv - Hållbart utnyttjande 4.4 Mjuka resultat Ihop med sex andra Leaderområden lät Kustlandet göra en extern utvärdering med fokus på mjuka resultat, samverkansprojektet ”Gör Leader skillnad?”. Uppdraget utfördes av forsknings- och utvecklingsföretaget Doing Rural och omfattade representanter från ett femtiotal projekt, ett sjuttiotal personer i olika fokusgrupper samt intervjuer med LAG ordföranden och verksamhetsledare. Undersökningen visade att Leaderarbete gör skillnad eftersom det bygger på närhet och småskalighet. Leaders krav på förankring i bygden och samarbete med andra aktörer skapar nya mötesplatser, där nya konstellationer med olika kompetenser gör saker gemensamt. I processen stärks det sociala kapitalet, det vill säga summan av den tillit som individerna i ett samhälle har för varandra. Det lokala utvecklingsarbetet med Leadermetoden bidrog också till faktiska förbättringar i livsmiljön. I rapporten lyfts exempel som bättre sammanhållning i byn, samarbeten med företagen i bygden, ny framtidstro på orten, fart på den lokala ekonomin, sysselsättning, bättre boendemiljö, höjd attraktivitet och möjligheter att göra livet bättre. På individnivå syntes effekter som en positivare identitet och uppfattning om tillhörighet, en tydlig känsla av sammanhang och stolthet samt ökad vilja till engagemang, vilket gynnar både demokratiprocessen och områdets resiliens (långsiktig förmåga att klara förändringar och vidareutvecklas). Sidan 30 (32) Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013 2015-09-23 Empirisk forskning vid Linnéuniversitetet visar att framgångsrika svenska företag, så kallade ”gaseller”, värderar socialt kapital och kunskapskapital högre än finansiellt kapital. För att lyckas med en utveckling i företag såväl som i projekt behövs finansiellt, humant och socialt kapital. Eftersom Leadermetoden stärker alla tre av dessa element i kombination med varandra utgör den ett kraftfullt landsbygdsutvecklingsverktyg. 4.5 Generella behov Vid framtagningen av utvecklingsstrategin innan programperiodens start indikerade analyser att området behövde: Fler invånare och ökad andel yngre Konkurrenskraftigare och mer diversifierat näringsliv Fler arbetstillfällen och bättre arbetsmarknad Särskilda möjligheter för ungdomar och kvinnor Bättre kommunikationer (inom och utanför) för pendlare, företag och andra organisationer, boende och gäster Ett större och attraktivare utbud av bostäder, inkvartering, skolor, mat, sjukvård, nöjen, fritidsaktiviteter mm Förbättringar av natur- och kulturmiljön Omställning till hållbart samhälle Speciell aktsamhet, helhetssyn och långsiktighet i samband med utveckling Ökad samverkan och effektivitet Anpassning till förändringar, omvärdering av gamla synsätt - nytänkande Behoven förblev i princip konstanta under perioden och lokalbefolkningens, kommunernas och regionala myndigheters samsyn förblev god. Att koppla Leaderområde Kustlandets mål till behoven resulterade i effektiva, integrerade och hållbara insatser av olika aktörer och mellan olika sektorer. Leaderområdets insatser och resultat har i proportion till sin storlek bidragit till uppfyllande av samtliga av områdets behov. 4.6 Övriga kommentarer Utöver de resultat som redovisats i tidigare avsnitt så har även temporära jobb skapats under genomförandet av programmet. På Kustlandets kansli har i genomsnitt två personer (en man och en kvinna) haft heltidstjänster under hela perioden (totalt cirka 14 personårs arbete). I de projekt som genomförts, både externa och egna, har ytterligare 21,8 personårs tidsbegränsade anställningar uppstått (projektledare, experter, utbildare, administratörer) i området. Utöver lönerna har merparten av programmets varor och tjänster (cirka 42 miljoner kr) inköpts inom Kustlandet eller i dess omedelbara närhet. Sidan 31 (32) Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013 2015-09-23 5. Slutord Programperioden 2007-2013 har slutförts i enlighet med Leader Kustlandets utvecklingsstrategi och regelverket för Landsbygdsprogrammet. Den ursprungliga budgeten, och flera utökningar, har upparbetats. Resultaten har, trots långtifrån optimala förutsättningar, överträffat mål och indikatorer. Detta har primärt åstadkommits av alla beundransvärda medverkande i de utvecklingsprojekt som medfinansierats. Med gott stöd av ett mycket väl fungerande kansli och positivt engagerade kommuner har hinder överkommits och framgångar nåtts. Slutligen vill jag och min fantastiska styrelse tacka Länsstyrelsen Östergötland för den hjälp vi erhållit. Gamleby, 2015-09-23 Charlotte Liliemark Ordförande, Ideella föreningen Kustlandet 2007-2013 Foto: Kristina Westring Sidan 32 (32)
© Copyright 2024