1. No category

Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013
2015-09-23
Slututvärdering av
Leaderområde Kustlandet 2007-2013
Foto: Kristina Westring
Sidan 1 (32)
Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013
2015-09-23
1. Introduktion
Denna rapport är en självutvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013 (se kartan
nedan). Utvärderingen är huvudsakligen genomförd enligt de anvisningar som Jordbruksverket föreskrivit i samband med slutredovisning av driftsprojekt. Därutöver innehåller
utvärderingen också information av intresse för andra landsbygdsutvecklingsengagerade
organisationer och människor i och kring Kustlandet.
Som en del av Landsbygdsprogram för Sverige 2007-2013
genomfördes, för tredje gången i Sverige, landsbygdsutveckling med hjälp av Leadermetoden. Metoden innebär
att resurser och beslutsrättigheter delegeras till lokala parter
som i samverkan och utifrån lokala behov bedriver ett
innovativt och långsiktigt utvecklingsarbete. Kustlandet
tillhörde ett av 63 Leaderområden i Sverige och ett av cirka
2500 i Europa. Ideella föreningen Kustlandet 2007-2013 har
varit huvudman och avtalspart gentemot Länsstyrelsen
gällande Leaderområde Kustlandet. Leaderområdets
beslutsfattande och administrerande myndighet var initialt
Länsstyrelsen i Kalmar men byttes sedermera till
Länsstyrelsen Östergötland.
Den ideella föreningen Kustlandet stödjer, samordnar och
bedriver lokalt och regionalt utvecklingsarbete på
landsbygden utmed sydöstra Sveriges kust. Kustlandets
område har ungefär 56 000 landsbygdsinvånare och sträcker
sig över de sex kommunerna Mönsterås, Oskarshamn,
Västervik, Valdemarsvik, Söderköping och Norrköping i
Kalmar och Östergötlands län. Näringslivet domineras av
naturbruk, tillverkning samt turism. Kust- och
skärgårdsområdet innefattar stora natur- och
kulturmiljövärden av riksintresse.
Föreningens utvecklingsarbete syftar till att förbättra
villkoren för att försörja sig och bo på landsbygden samt att
bevara den känsliga natur- och kulturmiljön. Kustlandet
anser att brukande och bevarande går hand i hand och att denna försiktiga balansgång utgör en
förutsättning för landsbygdens fortlevnad och välstånd. Kustlandet styrs av demokratiskt
valda organ som utgör breda och jämställda samlingar av representanter från landsbygdens
ideella, offentliga och privata sektorer. Verksamheten finansieras huvudsakligen av
Europeiska Unionen, svenska staten, regioner/regionförbund samt områdets sex kommuner.
Parallellt med Leader drev föreningen Kustlandet också ett fiskeområde 2007-2013 (fiskeområden är Europeiska fiskefondens kopia på Landsbygdsfondens Leader). Kustlandet var
tidigare ett Leaderområde under programperioden 2000-2006.
Sidan 2 (32)
Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013
2015-09-23
2. Implementering av utvecklingsstrategin
2.1 Inledning
Processen med att bilda Leaderområde började hösten 2006. Utgångspunkten var
erfarenheterna från det Leaderprogram som Kustlandet drivit under programperioden 20002006 samt tillgänglig information om den nya perioden 2007-2013. På öppna möten och i
dialog med föreningar, företag och offentliga parter diskuterades framtida behov och
möjligheter. En interimsstyrelse bestående av tre personer från den ideella, privata och
offentliga sektorn styrde och övervakade aktiviteterna inledningsvis. I april 2008 bildades en
ny ideell förening ”Kustlandet 2007-2013” för att under programperioden bedriva
landsbygdsutveckling i området enligt Leadermetoden. Arbetet utmynnade i att parterna
enades om en geografi, en medfinansiering och en utvecklingsstrategi som i november 2007
skickades till Länsstyrelsen i Kalmar län i form av en ansökan om att få bilda Leaderområde.
Efter flera kompletteringar av ansökan och revideringar av utvecklingsstrategin godkändes
Kustlandet som Leaderområde 2008-09-04 med Länsstyrelsen i Kalmar som beslutsfattande
och administrerande myndighet med en budget på 52 miljoner (offentliga medel – EU, stat
och lokal offentlig).
Kustlandets erfarenheter av inledningen:
 Att ha varit Leaderområde under föregående programperiod var till stor hjälp under
bildandet av det nya området.
 Ansvariga myndigheter startade processen sent och utan tydlig information vilket
ledde till tidspress, förvirring, onödiga fel och ineffektivitet.
 Trots tidspressen blev inledningen utdragen, nästan två år, beslutsvägar tycktes långa
och ansvarsområden oklara. Ur ett lokalt perspektiv föreföll processen ryckig och
ibland godtycklig med följd att engagemang och kommunikation blev lidande.
 Det vore önskvärt att bildande-fasen kunde göras kortare och jämnare samt att den
utan glapp kunde övergå i genomförande-fasen. Ett momentum kan då byggas upp
under formerandet av ett Leaderområde som sedan kan användas för att snabbt komma
igång med utvecklingsverksamheten.
2.2 Organisation
Kustlandets Leaderorganisation bestod av fyra delar:
 LAG (tillika ideella föreningens styrelse)
 Beredningsgrupp
 Föreningsutskott
 Kansli
LAG ansvarade för genomförandet av Leaderprogrammet som helhet. Genom beslut och
instruktioner till beredningsgrupp, föreningsutskott och kansli drevs verksamheten i enlighet
med utvecklingsstrategi, förordningar och andra direktiv från myndigheter. LAG fattade
beslut om vilka projektansökningar som skulle beviljas och vilka egna projekt som
Leaderområdet skulle driva. Verksamhet, ekonomi och projektresultat följdes upp på
Sidan 3 (32)
Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013
2015-09-23
LAG/styrelsemöten och vid behov vidtogs åtgärder. LAG bestod av sjutton ledamöter, sex
offentliga från var och en av områdets kommuner, fem privata från det lokala näringslivet och
sex ideella från landsbygdsföreningar. Ledamöterna var geografiskt spridda över hela
Kustlandet samt hade olika ålder och kön. Privata och ideella ledamöter satt som individer, de
representerade inte någon förening eller organisation, men företrädde ändå ett visst intresse
och en viss geografi samt tillförde kompetens och kontakter inom dessa. LAG höll möten
cirka sex gånger per år och beslut fattades i konsensus.
Beredningsgruppen bestod av sex ledamöter ur LAG enligt ett roterande schema. Deras
ansvar var att grundligt sätta sig in i projektansökningar innan de kom upp till beslut i LAG.
På detta vis minskades den totala volymen arbete för LAG samtidigt som arbetet fördelades
jämnt på alla ledamöter. Beredningar genomfördes tillsammans med kansliet och resulterade
ofta i frågor, önskemål om förtydliganden samt råd till sökande. Ibland delegerade LAG till
beredningsgruppen att med stöd av kansliet utforma projekt tänkta att drivas av Kustlandet.
Foto: Kristina Westring
Föreningsutskottet bestod av LAGs ordförande, vice-ordförande och ytterligare en ledamot.
För att LAG skulle kunna fokusera på Leaderområdets kärnverksamhet var det föreningsutskottets uppdrag att sköta ledningen av administrativa frågor med stöd av kansliet.
Administration inkluderade driftsärenden gällande den ideella föreningen, lokaler, personal,
Sidan 4 (32)
Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013
2015-09-23
arrangera möten samt träffar med medfinansiärer, myndigheter och andra Leaderområden.
Föreningsutskottet rapporterade till LAG i samband med styrelsemöten.
Kansliet bestod av funktionerna verksamhetsledare, projekthandläggare och ekonom. Normalt
omfattade funktionerna tre anställda, vilka motsvarade cirka två heltidstjänster. Med
utgångspunkt från ett kontor i Gamleby (mitt i området) var kansliets främsta uppgift att
informera om de möjligheter Kustlandet erbjöd, att hjälpa utvecklingsgrupper med att utforma
projektansökningar samt att stödja projektägarna när de skulle redovisa och få ersättning för
sina kostnader. Därutöver skötte kansliet den dagliga driften av verksamheten samt tillsåg att
Leaderområdet följde de uppdateringar av regelverk och nya anvisningar som kontinuerligt
erhölls av ansvariga myndigheter.
Kustlandets erfarenheter av organisationen:
 I sin helhet visade sig organisationen uthållig, flexibel och kapabel under förhållanden
som var varierande och utmanande. Grunden för denna styrka låg i ett gott samspel
mellan och inom organisationens olika delar.
 En LAG på 17 personer gav bra spridning gällande geografi, ålder, kön, sektor och
kompetens men var på gränsen till för stort. Genom att ledamöterna arbetade i
samförståndsanda, fattade beslut i koncensus och lyckades se till hela områdets bästa
fungerade dock LAG bra. Det var också enkelt och effektivt att LAG bestod av samma
ledamöter som föreningens styrelse.
 Sammansättningen på LAG har uppfyllt regler och stadgar om geografi, ålder, kön,
sektor och kompetens. Förutom givna kriterier har fokus legat på att hitta ledamöter
med förmåga att väga samman olika signaler och åstadkomma hållbara helhetsresultat,
snarare än spetskompetens, vilken istället har lånats eller hyrts in från fall till fall.
 Ledamöter i LAG har förnyats med ungefär två personer per år. Ordförande byttes en
gång under programperioden. Det har tagit tid att lära sig Leader och Kustlandets
arbetssätt och därför har kontinuitet varit viktigt.
 Arbetet med beredningsgrupp fungerade inledningsvis bra men övergavs under en
turbulent period. LAG som helhet tog då över denna funktion. När läget stabiliserat sig
var nästan hela budgeten uppbokad och därför återinfördes aldrig arbetsmetoden som
annars var uppskattad bland LAG-ledamöter.
 Att föreningsutskottet skötte administrativa frågor var bra. Det sparade tid på LAGmöten och gjorde dem intressantare och mer utvecklingsorienterade. Utskottet var
också ett bra stöd för kansliet. Föreningsutskottet arbetade aldrig med beredning eller
prioritering av projektansökningar.
 Kansliet kom att utgöra den sammanhållande funktionen mellan Leaderområdet,
sökande, projektägare, myndigheter, medfinansiärer m.fl. Funktionen förmedlade
handlingar, instruktioner och information mellan parterna samt effektuerade och
förmedlade beslut. Kansliet höll ordning på och tillsåg att den dagliga verksamheten
flöt på som den skulle. Arbetet visade sig vara svårare och mer omfattande än
förväntat.
Sidan 5 (32)
Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013
2015-09-23
2.3 Genomförande
Genomförandet av utvecklingsstrategin började omedelbart efter att Leaderområdet blivit
godkänt i september 2008. Organisation, LAG, medfinansiering och personal (som övertagits
av det tidigare Leaderområdet) fanns på plats och arbetet kunde direkt börja med de
preliminära projektansökningar och förfrågningar som samlats på hög under avbrottet mellan
perioderna 2000-2006 och 2007-2013. LAG initierade även stödprojekt för drift av
Leaderområdet samt spridning av information om Kustlandet och Leader. Vid 2008 års slut
hade LAG beviljat åtta projektansökningar med en sammanlagd budget på 8,9 miljoner (17 %
av den totala budgeten på 52 miljoner offentliga medel). Projekten kunde dock inte starta på
grund av att de behövde godkännas av Länsstyrelsen i Kalmar som hade långa handläggningstider och det rådde oklarheter kring tillämpning av regelverk.
Foto: Kristina Westring
Sidan 6 (32)
Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013
2015-09-23
Under 2009 fortsatte svårigheterna. Kustlandet försökte tillsammans med Länsstyrelsen i
Kalmar, Jordbruksverket, medfinansiärer och andra Leaderområden hitta former och rutiner
för verksamheten. Dessvärre utan några större framsteg. Länsstyrelsens handläggningstider av
projektansökningar som LAG beviljat översteg sex månader och administrationen var mycket
betungande. Av föregående års projekt beviljade av LAG, blev tre aldrig godkända av
länsstyrelsen eller Jordbruksverket, och ytterligare två blev godkända efter så lång tid att de
bara kunde genomföras i begränsad omfattning. Tänkta insatser för att aktivera lokala
grupper, generera projektidéer samt hjälpa projektsökande kunde bara genomföras i begränsad
omfattning. Sex projekt med en sammanlagd budget på 3,2 miljoner beviljades av LAG under
2009. Vid årets slut hade inga nya projekt godkänts av länsstyrelsen och endast 6 miljoner
kronor (11 %) av tidigare medel beviljade av LAG.
Att genomföra utvecklingsstrategin, och ännu mer att nå dess mål, såg ut att bli svårt, i
synnerhet eftersom det började bli ont om tid. Då alternativen inom existerande struktur
uppfattades som uttömda satsade LAG på att byta länsstyrelse, och lyckades. På våren 2010
blev Länsstyrelsen Östergötland Kustlandets nya beslutsfattande och administrerande
myndighet. Med deras hjälp kom verksamheten snabbt igång. Fjorton nya projektansökningar
beviljades av LAG med en sammanlagd budget på 18,9 miljoner kronor. Nästan alla dessa,
liksom samtliga från tidigare år, hade vid 2010 års slut blivit godkända.
Verksamhetsåret 2011 kännetecknades av att utvecklingsarbetet var i full gång och projekten
gick bra. Projektansökningar för både större och mindre projekt strömmade in, handlades och
beslutades. Pågående projekt flöt på och erhöll vid behov assistans. Bland de pågående
projekten ingick paraplyprojekt för mikrostöd, en snabbare och enklare stödform för mindre
projekt (normalt max 30 000 kr i stöd), som uppskattades av många. Arbetet med att redovisa
kostnader och få ersättning för utgifter i både egna och externa projekt ökade markant vilket
gjorde att Kustlandets likviditet förbättrades väsentligt. I viss mån började projekt också
slutredovisa kostnader och slutrapportera resultat. Samarbetet med Länsstyrelsen Östergötland
gick bra och med deras hjälp kunde rutiner förenklas och handläggningstider för beslut,
förskott och redovisning reduceras. Under 2011 beviljade LAG tio nya projekt med en
sammanlagd budget på 13 miljoner vilket innebar att 85 % reserverats av den totala utökade
budgeten på 54,7 miljoner. Kansliet hade under året besök av Ekonomistyrningsverket. Deras
granskning gällde handläggning och rutiner inom Leader. I den rapport som följde på besöket
fick Kustlandet högsta betyget 5 (1-5).
2012 liknade föregående år med den skillnaden att arbetet med att hjälpa projektägare med att
redovisa och få ersättning för kostnader (rekvisitionsarbete) ökade markant. Den ökande
andelen rekvisitionsarbete utgjorde en tung belastning på projektägare, Kustlandet och
Länsstyrelsen i Östergötland. Endast några få av alla Kustlandets projekt var helt klara och
slutredovisade. Utvecklingsprojekten fortsatta att löpa på bra men oroades av att Jordbruksverkets regler för redovisning hela tiden stramades åt, ibland till och med retroaktivt, med
följd att arbetets volym blev ännu större och handläggningstiderna för rekvisitioner steg.
Under året beviljade lag fem nya projekt med en sammanlagd budget på 2,7 miljoner vilket
innebar att 94 % av budget reserverats.
På grund av den tröga starten av programmet gick det inte riktigt att fullfölja programmet som
tänkt. Bland annat sänktes ambitionerna gällande samverkan med andra Leaderområden inom
Sidan 7 (32)
Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013
2015-09-23
och utanför Sverige. Men det fanns fortfarande goda möjligheter att åstadkomma nyttiga
resultat och därför fick utvecklingsstrategin en lätt revidering i enlighet med detta i början av
2013. Under året utökades också Kustlandets budget ytterligare till 56,3 miljoner totalt. Extra
medfinansiering från Kustlandets kommuner, hög reserverad andel av budget och aktiva
projektsökande gjorde det möjligt att erhålla denna och tidigare utökningar av budget. LAG
beviljade de sista medlen till två nya projekt samt ett antal pågående projekt som utökades.
Handläggningstiderna för rekvisitioner blev ännu längre, ibland över 12 månader, vilket
pressade många projektägares likviditet till bristningsgränsen. Som motvikt kunde det
glädjande konstateras att projektens resultat ofta överträffade förväntningarna.
Arbetet under 2014 och i viss mån första halvan av 2015 fortsatte att huvudsakligen gälla
redovisning. Handläggningstiderna kortades undan för undan, bland annat på grund av att
länsstyrelsen tillsatte extra resurser. Inga nya projektmedel tillfördes programmet och därför
fattade LAG inga fler projektbeslut. I takt med att projekten slutrapporterade ackumulerades
resultat och slututvärderingsarbetet genomfördes.
Foto: Kristina Westring
Totalt omfattade verksamheten 168 projekt varav 39 var stora projekt, 128 var små
(mikrostöd, budget normalt max 30 000kr) och ett var driftsprojektet som bekostade LAG,
personal, informationsarbete samt stöd till projektägare gällande projektansökningar och
rekvirering av projektmedel. I tabellen nedan listas de stora projekten och driften samt det
budgetbelopp som LAG beviljade. I kolumnen kommun anges vilken del av Kustlandet som
projektet gällde (Alla = hela Kustlandet). I kolumnen typ anges vilket slags projekt det rörde
Sidan 8 (32)
2015-09-23
Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013
sig om: Eget = projekt som Kustlandet ägde och drev i egen regi; Extern = extern
projektägare; Samverkan = projekt som Kustlandet genomförde ihop med andra
Leaderområden.
Projektnamn
*Budget
Mikrostöd Utveckling
1 100 500
Mikrostöd Spinnaker
983 200
Kronobäck
1 249 680
Mikrostöd Miljö
737 000
Tjuståsa Byalagshus
356 000
Bevattningsdamm
424 000
Latrina
220 000
Marmorbruket
976 000
Mack i Fårbo
2 596 000
Fristad Gästgiveri
2 502 750
Granit
3 017 253
Handelsplatsen G-by
2 398 000
Informatörer
1 446 138
Paraply Undersöka
889 328
Paraply Utveckla
889 328
Paraply Ungdom
517 538
Bråviken
4 607 526
Mörtfors
747 000
Musselodling Gamlebyviken 800 000
Turistfiskeprojektet Leader 744 000
Bad Valdemarsvik
1 095 000
Vikbolandet.se
225 000
Kustnära avlopp
3 705 000
VA/Miljö Ramsdal
3 750 000
Strukturkalkning
4 040 000
Båtbottentvätt
955 000
Cerise
856 200
Idrottens Hall
1 900 000
Överums mack
915 500
Kustporten
1 474 960
Mötesplats Blomstermåla 2 477 000
Alsterån i Balans
195 027
Vindommen
770 000
Förstudie Old Seaport
345 000
Mack i Östra Ryd
936 000
Samverkan VA lösningar 2 934 534
Gör Leader skillnad?
136 500
Bondens Torg Samverkan
540 000
Treskär
320 000
Drift 2008-2015
10 680 874
----------------SUMMA =
**65 452 836
Kommun
Alla
Alla
Mönsterås
Alla
Oskarshamn
Västervik
Västervik
Norrköping
Oskarshamn
Norrköping
Västervik
Västervik
Alla
Alla
Alla
Alla
Norrköping
Oskarshamn
Västervik
Alla
Valdemarsvik
Norrköping
Mönsterås
Söderköping
Valdemarsvik/Västervik
Västervik
Mönsterås
Valdemarsvik
Västervik
Valdemarsvik
Mönsterås
Mönsterås
Valdemarsvik/Västervik
Västervik
Söderköping
Oskarshamn
Alla
Alla
Alla
Alla
Typ
Eget
Eget
Extern
Eget
Extern
Extern
Extern
Extern
Extern
Extern
Extern
Extern
Eget
Eget
Eget
Eget
Extern
Extern
Extern
Eget
Extern
Extern
Extern
Extern
Extern
Extern
Extern
Extern
Extern
Extern
Extern
Samverkan
Extern
Extern
Extern
Extern
Samverkan
Samverkan
Samverkan
Eget
Sidan 9 (32)
Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013
2015-09-23
* Med budget menas det offentliga stöd som LAG beviljat ett projekt och som sedan godkänts
av Länsstyrelsen. Budget inkluderar medel från EU, staten, kommuner samt andra lokala
offentliga medfinansiärer av projektet. Privata medel och ideellt arbete som också ofta ingick
i projekt är ej inkluderade i tabellen.
** Att summan av beviljade budgetar överstiger Leaderområde Kustlandets totala
budgetramar (56,3 miljoner) beror på att medel från tidiga projekt som inte upparbetade hela
sina budgetar återfördes till LAGs förfogande och beviljades till nya projekt senare under
programperioden.
Kustlandets erfarenheter av genomförandet:
 Länsstyrelsen Östergötland räddade Leaderområde Kustlandet 2007-2013. Utan deras
positiva bemötande och konstruktiva assistans hade inte programmet kunnat slutföras.
 Myndigheters långa handläggningstider för projektansökningar och rekvisitioner, olika
tolkningar av regler, komplicerade och arbetskrävande rutiner, hot om böter redan vid
smärre fel, retroaktiva regeländringar, fokus på detaljer snarare än helheten mm
utgjorde en tung börda och ett stort orosmoment för alla involverade. Arbetsvillkoren
och utvecklingsmiljön var långt ifrån optimala, för Kustlandet sämre än under den
föregående programperioden 2000-2006.
 Många utvecklingsgrupper skrämdes av programmets dåliga rykte och ville inte
riskera att ta ansvar för ett projekt. Det söktes mikrostöd under de paraplyprojekt som
Kustlandet själva ansvarade för eller stora projekt med starka projektägare som
accepterade riskerna, men inte många medelstora. Ibland slogs flera mindre delprojekt
ihop till ett stort projekt. Följden blev en underrepresentation av de medelstora projekt
i privat/ideell regi som Kustlandet, i enlighet med Leadermetoden, hade hoppats på.
 Att ha varit Leaderområde under föregående programperiod var till stor hjälp under
genomförandet. Erfarna LAG-ledamöter, personal och medfinansiärer skänkte stadga
under svåra perioder.
 Att utvecklingsstrategin trots allt blev genomförd är ett bevis på de möjligheter och
den styrka som området och dess invånare besitter. Att utvecklingsmedlen till projekt
kunde utökas från 52 till 56,3 miljoner var en extra bonus.
2.4 Arbetsmodell
Gentemot sökande och projektägare utvecklade Kustlandet undan för undan en arbetsmodell
som i princip innebar att Leaderområdet medverkade i processen från ax till limpa. Man drev
inte bara programmet och informerade om stödmöjligheterna utan assisterade även sökande
och projektägare från första kontakt, vidare till kompletta ansökningar, under genomförandet
av projekten och slutligen vid slutredovisning och rapportering. Leadermetodens hörnstenar
som innovation, samverkan, delaktighet och lokal förankring integrerades med hjälp av
kansliets erfarna personal i sökandes projektplaner. LAG kunde följa händelseutvecklingen,
dämpa de värsta stötarna, styra insatserna och därigenom bidra till ett effektivare
genomförande och uppfyllande av programmets mål. Arbetsmodellen var delvis också ett sätt
att försöka kompensera för periodens svåra byråkrati. Med stöd av Leaderområdet kunde
sökande och projektägare ägna mer tid åt utvecklingsarbete och mindre åt administration.
Sidan 10 (32)
Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013
2015-09-23
LAG och kansli kunde också göra mycket för att underlätta kommunikationen mellan
sökande/projekt, myndigheter och andra inblandade parter.
Fördelar med arbetsmodellen:
 Fler och bättre utvecklingsidéer kunde provas
 Bättre chanser för projekten skulle lyckas
 Snabbare procedurer och mindre konflikter
 Positivare image av LAG, svenska myndigheter och EU
Nackdelar med arbetsmodellen:
 Högre kostnader för Leaderområdet
 Svårt att ge lagom mycket stöd, LAG fick inte ta över projektägarnas ansvar
 Att ta ett större ansvar för processen innebar också ökad risk
 Krävde förtroende och goda relationer mellan parterna
 Administrations- och redovisningskraven på projekten blev ändå höga
Foto: Kristina Westring
Sidan 11 (32)
Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013
2015-09-23
2.5 Fiskeområde
Parallellt med Landsbygdsfondens Leaderområde drev ideella föreningen Kustlandet
Fiskefondens motsvarighet, fiskeområde. Verksamheterna hölls separata ekonomiskt och
redovisningsmässigt, vilket kunde vara svårt ibland, men genom att dela på lokaler och
personal samt samordna informationsarbete sänktes kostnaderna för respektive program. Det
uppstod också synergieffekter när utvecklingsgrupper och näringar från olika håll träffades
och blev medvetna om varandras förutsättningar. Många sökande vände sig till Kustlandet
med en utvecklingsidé utan att veta i vilken fond den hörde hemma och då kunde kansliet
hjälpa dem till rätta. I några fall blev det nödvändigt att dela en utvecklingsidé i två projekt,
ett Leader- och ett fiskeområdesprojekt, vilket fungerade men var mer komplicerat.
2.6 Tidplan
Leaderområde Kustlandet följde den tidplan som angavs av ansvariga myndigheter.
Verksamheten startade formellt i september 2008 och ska fortsätta fram till 31 december 2015
enligt det avtal som ideella föreningen Kustlandet 2007-2013 tecknade med länsstyrelsen
enligt anvisningar från Jordbruksverket. Den tröga starten gjorde att mycket av verksamheten
försköts mot programperiodens slut vilket inte var optimalt. Dels blev arbetsbelastningen på
projekt, Kustlandet och myndigheter onödigt hög och dels försvårade det upparbetning av
hela budgeten. Med många projekt som slutredovisar mot slutet av en programperiod kan inte
outnyttjade medel återföras och beviljas till nya projekt eftersom tiden tar slut.
2.7 Styrning och uppföljning
Inför varje möte erhöll LAG en kort lägesrapport gällande ansökningstrycket,
handläggningstider, beslutade medel, geografisk fördelning, tematisk inriktning, utbetalade
medel, måluppfyllnadsgrad, personalsituationen mm. Inför varje projektbeslut kände således
LAG till förutsättningarna i relation till tid, ramar och mål. Utveckling och trender
diskuterades aktivt och vid behov vidtogs åtgärder som styrde verksamheten. Vid behov
instruerades kansliet att ta fram särskilda beslutsunderlag.
För att säkerställa att utvecklingsstrategin följdes och att varje projektansökan bedömdes i
relation till strategin skapades en mall som kallades bedömningskriterier. Mallen utgjorde en
lista på mål och kriterier för strategin specifikt och för Leadermetoden i allmänhet.
Bedömningen fylldes i för varje projektansökan för att säkerställa att beviljade projekt höll
god standard och att potentiella resultat stod i proportion till kostnaden.
På detta sätt följdes verksamheten upp och styrdes kontinuerligt i enlighet med
utvecklingsstrategin. Metodiken bidrog dessutom till LAGs engagemang, ett bra
diskussionsklimat på möten och ett aktivt lärande under perioden.
Sidan 12 (32)
Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013
2015-09-23
2.8 Medfinansiering
Kustlandet startade med 20 % av budgeten ofinansierad. Detta var ett medvetet val eftersom
det minskade kraven på basfinansiärerna (kommunerna) och stimulerade till användning av
andra svenska källor till offentlig medfinansiering för att växla ut EU-medel. Att under
genomförandet lyckas hitta den initialt saknade offentliga medfinansiering motsvarande cirka
11 miljoner kronor gick bra. Det innebar till och med en fördel eftersom det stärkte
utvecklingsgruppernas (de sökandes) kapacitet och ökade bredden på projektens samarbete.
Övriga 80 % av medfinansieringen täcktes av EU (40 %), svenska staten (30 %) samt
Kustlandets kommuner (10 %). Den kommunala finansieringen på totalt 6,6 miljoner utgjorde
grunden för verksamhetens likviditet och betalades ut årsvis i förskott. Ihop med förskott på
delar av finansieringen från EU och staten räckte dessa medel precis för att klara likviditeten.
Om handläggningstiderna för rekvisitioner inte blivit så långa hade inte marginalerna tidvis
blivit så pressade.
Sidan 13 (32)
Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013
2015-09-23
3. Projektexempel
3.1 Kustnära avlopp
Projektet gick ut på pröva en samverkansmetod för att uppfylla de nya reningskraven för
enskilda avlopp och därmed bidra till att uppnå god ekologisk status på kustvattnen i
Mönsterås kommun. Erfarenheter från andra delar av Sverige visade att användandet av tvång
ibland orsakat långa och infekterade konflikter eller lett till mindre bra lösningar, vilket
gynnat vare sig miljön eller den allmänna samhällsutvecklingen. Fastighetsägare i fem
kustbygder, Mönsterås kommun och externa konsulter för tekniskt stöd undersökte olika
alternativ och försökte tillsammans komma överens om lokalt anpassade, optimala och
uthålliga gemensamma VA-lösningar.
Samverkande: Fastighetsägare och bya/samhällsföreningar på Vållö, Svartö, Ödängla,
Nydala, Herreholmarna, Björnö, Gårö, Tokö, Lövö, Flinsmåla/Njutemåla, Södra
Bäckebo. Mönsterås kommun, Linnéuniversitetet Kalmar, Länsstyrelsen i Kalmar, Mönsterås
Stadsnät, E.on Elnät, Ålem Energi, Lantmäteriet, Skandinavisk kommunalteknik, U-water
AB, BSV Arkitekter och ingenjörer AB, Markkonsult Anders Elm AB mfl.
Foto: Kristina Westring
Sidan 14 (32)
Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013
2015-09-23
Samverkansmetoden fungerade bra och resultaten överträffade förväntningarna, drygt 300
enskilda fastigheter kom att omfattas av färdiga lokalt anpassade gemensamma VA-lösningar
som uppfyller kraven. Av dessa blev 120 färdigställda under projekttiden. I princip betalade
fastighetsägarna implementeringen av de gemensamma lösningarna och projektet stod för
informationsspridning, möteskostnader, externa konsulter, tekniska utredningar och
projektledning. Utöver ökad kunskap om miljö och VA-frågor noterades också en ökad
samverkan mellan lokala föreningar samt en stärkt byagemenskap som projektresultat.
Projekttid: 2011-2014
Total projektkostnad: 4,1 miljoner kr varav 3,1 offentligt stöd och 1,0 privat.
3.2 Tjuståsa byalagshus
Tjuståsa är ett livaktigt litet samhälle sydväst om Oskarshamns stad. Efterfrågan på hus är stor
och andelen entreprenörer är hög. Det saknades dock en liten lokal som föreningar, företagare
och privatpersoner skulle kunna använda för olika arrangemang. När byalaget genomförde en
enkät om intresset för byggandet av ett byalagshus blev stödet mycket stort.
Samverkande: Byalaget, Richard Bergstrand, Tjuståsa Skogstjänst, Toppehults gård, Bockara
Betongvaror, Tjusåsa Elekriska, SKB, Sveaskog Förvaltnings AB och Oskarshamns kommun.
Foto: Jakob Jonasson
Sidan 15 (32)
2015-09-23
Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013
Resultatet blev en stuga på ca 60 m2 med pentry och WC som huvudsakligen byggts med
ideella krafter. Stugan används av föreningslivet till möten, kurser, utställningar, ungdomsaktiviteter och byagemensamt firande av högtider. Företagare använder lokalen till större
möten med kunder och personal. Privatpersoner hyr in sig för egna arrangemang. Totalt utgör
huset och dess aktiviteter en brygga mellan generationer, verksamheter och omvärlden som
stärker bygden och bidrar till dess utveckling.
Projekttid: 2009-2011
Total projektkostnad: 840 000 kr varav 356 000 offentligt stöd och 484 000 privat.
3.3 Granit
Projektets övergripande syfte var att använda områdets naturliga förutsättningar och göra
Västervik med omnejd till ett internationellt känt och attraktivt centrum för klättring. En
etablerad och välbesökt destination med ett rikt utbud av aktiviteter, tjänster och service. Ett
område där både boende och gästande klättrare är välkomna eftersom verksamheten är till
gagn för bygden och drivs på ett uthålligt sätt. Projektets målgrupp var svenska och
internationella klättrare samt lokala och regionala privatpersoner, föreningar och företag.
Samverkande: Västerviks klätterklubb, Västerviks kommun samt drygt 20 lokala företag.
Foto: Jim Wasmuth
Sidan 16 (32)
Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013
2015-09-23
Aktiviteterna omfattade röjning och säkring av bra klättringsplatser med god tillgänglighet,
framtagning av digitala guider om klättringsplatserna, lokal förankring av klättringsplatserna
bland lokala markägare och företagare, skapande av produkter och paket för klättrare (boende,
mat, transporter), marknadsföring av destinationen och produkter (tidningar, hemsidor, sociala
medier, mässor) samt arrangerande av olika tävlingar, kurser och läger. Resultatet blev 90 att
klättringsplatser iordninggjorts och beskrivits i klättringsguider som publicerats på hemsidan
www.vastervikclimbing.se. Tjugo produkter skapades och marknadsfördes som en del av
destinationen. Sammantaget lyckades ambitionen med att göra området till en känd
klätterdestination. Antalet klättringsbesökare per år ökades med cirka 5000 vilket motsvarar
ungefär 2,5 heltidsarbetstillfällen. Återkopplingar från gästerna har varit positiva så antalet
fortsätter troligtvis att öka.
Projekttid: 2010-2014
Total projektkostnad: 4,8 miljoner kr varav 2,9 offentligt stöd och 1,9 privat.
3.4 Idrottens hall
Foto: Kristina Westring
Sidan 17 (32)
Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013
2015-09-23
Valdemarsviks IF bedriver bland annat aktiviteter inom ishockey och allmän skridskoåkning i
sin ishall i Valdemarsvik. Innan projektet hämmades verksamheten betydligt av att man inte
hade omklädningsrum i ishallen utan fick låna mindre faciliteter för herrar av kommunen en
bit ifrån. Ur behovet av egna och bättre faciliteter föddes idéer om hur dessa skulle kunna
användas för att utveckla isverksamheten, särskilt på damsidan, hockeyläger på sommaren,
turneringar, mässor, danser mm. Genom ökad avgiftsbelagd användning av ishallen året runt
skulle hallens driftskostnader bli lättare att bära för klubben. Det lokala stödet för projektet
var stort och många ville bidra med egna medel eller arbete.
Samverkande: Valdemarsviks IF, Valdemarsviks Sparbank, Roger Holmbergs Bygg AB,
MaterialMännen i Valdemarsvik, Petter Jonssons Rör o Elbyrå AB, Lillens trädgård och
fastighetsservice, Siwerts Glasmästeri HB, Kustmålarn i Valdemarsvik AB, BS isolering AB,
TA-Snickerier AB, Bert Anderssons byggservice, Tapios golvservice, Tingvalls mureri, T.
Österholm smide och Valdemarsviks kommun.
Vid projektets slut innehöll ishallen fem nya omklädningsrum med duschar, toaletter, förråd,
städ- och tvättrum samt ventilation och värme med energiåtervinning. De nya faciliteterna
innebar ett stort lyft för verksamheten och antalet användare hade ökat markant. Bland annat
hade en konståkningssektion bildats och skridskoskolan hade fått ett tillflöde av personer med
utländsk bakgrund. Aktiviteterna med träningsläger, cupspel och sommarcamper hade stärkts.
Några mässor och danser kunde också genomföras under projekttiden. Valdemarsviks IF tror
dock att ännu fler positiva effekter kommer uppstå efter projektets slut, både för klubbens
verksamhet och för kommunen i stort.
Projekttid: 2011-2013
Total projektkostnad: 3,0 miljoner kr varav 1,9 offentligt stöd och 1,1 privat.
3.5 Mack i Östra Ryd
Undersökningar och diskussioner i bygden hade konstaterat att Östra Ryd behövde mack,
servicebutik och bredband för att kunna tillvarata de utvecklingsmöjligheter som denna del av
Söderköpings kommun har. Som första steg valde man att satsa på mack. Under ledning av
byalaget skapades en organisation, ett projekt och en finansiering av etableringen.
Samverkande: Östra Ryd bygdens Byalag, Q-star, Östra Ryds Bil o Busstrafik AB,
Länsstyrelsen Östergötland, Östra Ryds Mur & Plattsättning, Kihls Grus, Markmästarna i
Östergötland AB, Moraths Murverk, Aspvedens Elservice, Ledenfors Åkeri Aktiebolag,
Fönsterfabriken i Östra Ryd Aktiebolag, Långsätters entreprenad, SHC håltagning, Hasse
Lindström och Söderköpings kommun.
Hösten 2012 invigdes macken - en automatstation med bensin, diesel och ekobränsle. En
tryggad lokal bränsleförsörjningen innebar miljöfördelar och lägre kostnader för boende,
besökare, företagare och offentliga funktioner. Macken och erfarenheterna från projektet
Sidan 18 (32)
Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013
2015-09-23
utgör en grund för byalagets fortsatta strategiska arbete för att bygden ska behålla och stärka
sin attraktivitet som plats att bo och driva företag på. Projektets vision var att inspirera
ortsborna till engagemang och kreativitet i ett samhälle där alla är involverade i ortens
utveckling.
Foto: Jakob Jonasson
Projekttid: 2012-2013
Total projektkostnad: 1,8 miljoner kr varav 0,9 offentligt stöd och 0,9 privat.
3.6 Marmorbruket – natur och kultur
I Norrköpings kommun, utmed Bråvikens inre norra strand, ligger ett område präglat av
marmorn i berggrunden och den branta stigningen upp till Kolmårdens skogar. Det dramatiska
området är klassat som Natura 2000 och har en unik flora och fauna. Kulturmiljön inkluderar
spännande lämningar från marmorbrytningens storhetstid. Krokeks hembygdsförening och
Norrköpings kommun såg fördelar med att i samband med skapandet av ett naturreservat
samverka med syfte att stärka områdets attraktivitet som besöksmål samt tillgängliggöra dess
natur och kultur.
Sidan 19 (32)
Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013
2015-09-23
Samverkande: Krokeks hembygdsförening, Kolmårdens företagarförening, Länsstyrelsen
Östergötland och Norrköpings kommun.
Foto: Kristina Westring
Projektaktiviteterna fokuserade på att ge besökare, både lokalt boende och turister, bättre
möjligheter att se och göra saker. På marmormuseet, drivet av Krokeks hembygdsförening,
skapades prova-på aktiviteter och kurser i bearbetning av marmor och smide. Lokaler rustades
för en permanent utställning om naturreservatets flora och fauna. Guidningar gällande både
kultur och natur arrangerades. Vandringsleder i naturreservatet stakades ut. Tavlor och
broschyrer på flera språk producerades med information om natur- och kulturattraktionerna
samt privat och offentlig service. Under projektets sista sommar hade museet 5000
registrerade besökare vilket gav tre lokala ungdomar säsongsarbete.
Projekttid: 2009-2012
Total projektkostnad: 2,3 miljoner kr varav 1,0 offentligt stöd och 1,3 privat.
Sidan 20 (32)
2015-09-23
Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013
3.7 Bondens Torg
Ett samverkansprojekt mellan Leaderområdena Kustlandet och Astrid Lindgrens Hembygd
med syfte att öka lokala, småskaliga, mat och hantverksproducenters försäljning och
lönsamhet.
Samverkande: 29 företag samt Kustlandet och Astrid Lindgrens Hembygd.
Foto: Mariana Enestedt Hugosson
Bondens Torg var ett ambulerande marknadskoncept som ordnades och genomfördes var som
helst i området av de deltagande företagen. På så sätt underlättades det för kunder att hitta
produkter de sökte och samtidigt förbättrades möjligheterna för lokala producenter att nå
kunderna. Även marknadsarrangörer fick en enklare väg att hitta ett attraktivt och
högkvalitativt utbud till sin marknad. Småföretag har ofta behov av ett nätverk och stöttning
för att utveckla sina verksamheter och projektet anordnade därför träffar och utbildningar som
gav nya kontakter och höjd kompetens. En ekonomisk förening har bildats för att fortsätta
driva och utveckla Bondens Torg konceptet.
Projekttid: 2012-2014
Total projektkostnad: 490 000 kr varav 436 000 offentligt stöd och 54 000 privat.
Sidan 21 (32)
2015-09-23
Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013
3.8 Paraplyprojekt – mikrostöd
Paraplyprojekt var större projekt
på ett visst tema som innehöll
resurser att bevilja till cirka tjugo
mindre projekt, så kallade
mikrostöd (normalt max 30 000
kr i stöd). Eftersom paraplyprojekten ägdes av Kustlandet
och huvudsakligen administrerades av kansliets personal
uppfattades mikrostöden, ur
sökandes/mottagares perspektiv,
som relativt snabba och enkla.
Totalt genomfördes sex paraplyprojekt med sammanlagt 128
mikrostöd på teman som unga,
miljö, undersöka och utveckla.
Samverkande: Paraplyprojekt
drevs av Kustlandet och
mikrostöden av lokala
utvecklingsgrupper
Foto: Lotti Jilsmo
Exempel på mikrostödsprojekt:
 Trygghetsboende på Vikbolandet – en grupp seniorer undersökte om och hur ett
trygghetsboende i Östra Husby skulle kunna byggas, Norrköpings kommun
 Bredband i Västra Husby – Västra Husby byalag undersökte hur man skulle kunna få
bredband och vad det skulle kosta, Söderköpings kommun
 Ungdrive Valdemarsvik – några ungdomar gick på entreprenörsskola och provade
egenföretagande under en sommar, Valdemarsviks kommun
 Miljöstation Loftahammar – Loftahammars båtsällskap genomförde informationskampanj
och skyltning om vikten av miljövänlig avfallshantering, Västerviks kommun
 Kvalitetshäst norra Kalmar – hästavelsföretagare samverkade kring utveckling av nya
former av marknadsföring för ökad kvalitet och lönsamhet, Oskarshamns kommun
 Lekplats Nynäs – Nynäs stugförening förbättrade lekplats för att höja trivsel och säkerhet
samt locka fler till permanentboende, Mönsterås kommun
Projekttid: 2009-2014
Kostnad, samtliga paraplyprojekt: 6,1 miljoner kr varav 3,2 offentligt stöd och 2,9 privat.
Sidan 22 (32)
2015-09-23
Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013
4. Utfall
4.1 Ekonomi
I tabellen nedan listas det slutliga ekonomiska utfallet för samtliga projekt som genomfördes
under programperioden. I kolumnen offentlig anges det sammanlagda offentliga stöd som
projektet erhöll från EU, staten, regionalt, kommunalt och andra lokala offentliga
organisationer. I kolumnen privat anges summan av de privata medel, resurser och ideellt
arbete som projektet redovisat. Kolumnen total är lika med summan av offentlig och privat.
Projektnamn
Mikrostöd Utveckling
Mikrostöd Spinnaker
Kronobäck
Mikrostöd Miljö
Tjuståsa Byalagshus
Bevattningsdamm
Latrina
Marmorbruket
Mack i Fårbo
Fristad Gästgiveri
Granit
Handelsplatsen Gamleby
Informatörer
Paraply Undersöka
Paraply Utveckla
Paraply Ungdom
Bråviken
Mörtfors
Musselodling i Gamlebyviken
Turistfiskeprojektet i Leader
Bad Valdemarsvik
Vikbolandet.se
Kustnära avlopp
VA/Miljö Ramsdal
Strukturkalkning
Båtbottentvätt
Cerise
Idrottens Hall
Överums mack
Kustporten
Mötesplats Blomstermåla
Alsterån i Balans
Vindommen
Förstudie Old Seaport
Mack i Östra Ryd
Offentlig
592 967
247 470
1 029 581
133 336
356 000
424 000
218 908
978 438
2 276 689
2 502 750
2 905 373
2 389 775
1 446 138
856 860
966 536
422 894
4 533 187
506 139
814 123
745 795
1 268 139
223 009
3 139 612
3 749 999
2 777 228
1 062 725
539 161
1 900 000
915 500
1 403 732
2 423 560
169 437
496 136
345 000
936 000
Privat
687 750
92 308
476 295
103 157
483 165
321 047
62 825
1 328 000
1 120 897
1 636 827
1 905 107
522 509
27 825
502 102
1 247 817
198 085
306 779
228 225
2 500
102 200
28 964
228 375
1 001 340
2 497 172
1 479 732
166 863
265 890
1 072 124
1 100 319
54 777
720 050
65 997
503 537
71 390
820 786
Total
1 280 717
339 778
1 505 876
236 493
839 165
745 047
281 733
2 306 438
3 397 586
4 139 577
4 810 480
2 912 284
1 473 963
1 358 962
2 214 353
620 979
4 839 966
734 364
816 623
847 995
1 297 103
451 384
4 140 952
6 247 171
4 256 960
1 229 588
805 051
2 972 124
2 015 819
1 458 509
3 143 610
235 434
999 673
416 390
1 756 786
Sidan 23 (32)
2015-09-23
Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013
Samverkan VA lösningar
Gör Leader skillnad?
Bondens Torg Samverkan
Treskär
Drift 2008 - 2015
SUMMA =
2 053 436
77 629
436 706
319 998
10 664 613
-------------59 248 579*
2 437 360
3 150
53 637
49 350
0
-------------23 976 233
4 490 796
80 779
490 343
369 348
10 664 613
-------------83 224 812
* Att summan av offentligt stöd överstiger Leaderområde Kustlandets totala budgetramar
(56,3 miljoner) beror på att vissa projekt fick kostnader underkända (ej ersatta) eller blev
dyrare än godkänd budget. Dessa icke sanktionerade kostnader hamnade utanför det officiella
Landsbygdsprogrammet men behövde ändå betalas av någon och har därför inkluderats.
Av summan offentliga medel på 59,2 miljoner kom 37,2 från budgetens reserverade EU och
statliga medel och 22 miljoner från svenska offentliga källor (kommunala, statliga, regionala,
och andra lokala offentliga).
Av summan privat finansiering på 24 miljoner utgjordes 7,5 miljoner av faktiska medel från
närings- eller ideella sektorn, resurser (varor och tjänster) skänkta till projekt från företag och
ideella föreningar motsvarade ett värde av 3,2 miljoner samt ideellt arbete 13,3 miljoner.
Inom Leader värderas ideellt arbete till 175 kr per timme (för vuxna) vilket innebär att de 13,3
miljonerna motsvarar ungefär 76 000 timmars ideellt arbete.
Figuren ovan visar den relativa storleken på respektive kategori medfinansiering av det totala
utfallet för programperioden på 83,2 miljoner. Den kommunala basfinansieringen på 6,6
miljoner utgjorde grunden för att erhålla EU och statliga basmedel, vilka sedan utökades med
övrig svensk offentlig samt privata/ideella.
Sidan 24 (32)
Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013
2015-09-23
Den totala budgeten var indelad i olika åtgärdsområden. Jord- och skogsbrukets
konkurrenskraft (åtgärd 411), förbättringar av miljön och landskapet (412), diversifiering och
förbättrad livskvalitet på landsbygden (413), nationella och transnationella samverkansprojekt
(421) samt drift av kansli och LAG (431). Ett projekt var tvunget att placeras inom en, och
endast en, av åtgärderna. Ovanstående figur visar utfall och budget per åtgärd. Utfallet blev
lite högre än budget inom alla utvecklingsorienterade åtgärder utom samverkan, och driften.
Det bör dock noteras att driften bara inkluderar Kustlandets egna kostnader, projektens
administrativa kostnader tillkommer därutöver och delar av dessa inkluderas inte i den
officiella statistiken.
Kustlandets erfarenheter:
 Projekten upparbetade huvuddelen av sina budgetar och det var starkt gjort under
rådande besvärliga förhållanden. Under optimala villkor hade dock ytterligare 2,6
miljoner EU och statliga medel kunnat upparbetas.
 Den privata/ideella delen av den totala ekonomiska omslutningen utgör 29 % vilket är
mycket nära målet 30 %.
 Uppdelningen av budgeten i åtgärder var onödigt strikt vilket hämmade projekt av mer
blandat och integrerat slag. Dessutom var delbudgetarna besvärliga att administrera
och hindrade ett fullt nyttjande av den totala budgeten.
 Trots att Kustlandets egna driftskostnader blev lägre än förväntat är det ändå synd att
så stora resurser skulle behöva gå till administration istället för utvecklingsprojekt.
Sidan 25 (32)
Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013
2015-09-23
4.2 Inriktning
Av totalt fyrtio stora projekt var trettioen externa (ägdes och genomfördes av externa
projektägare) och nio var Leaderområde Kustlandets egna. Sex av Kustlandets projekt var
paraplyprojekt som resulterade i 128 mikrostöd (små projekt som drevs i lokal regi). Fyra
externa projekt var samverkansprojekt som Kustlandet deltog i men som drevs av andra
Leaderområden. 73 % av projekten drevs i privat eller ideell regi. Av de externa projekten
fördelade sig nio till Östergötland, sexton till Kalmar län och sex till båda länen. Antalet
projekt per kommun varierade mellan åtta och fjorton (exklusive mikrostödsprojekt).
Projektens storlek och innehåll varierade kraftigt. För att erhålla en samlad bild av de olika
insatsernas inriktning gjordes en uppdelning av det ekonomiska utfallet för offentliga medel.
Följande diagram visar hur stor andel av förbrukade offentliga medel som användes för att
utveckla (och driva) respektive insatsområde.
Utfallet följer huvudsakligen utvecklingsstrategins ambitioner förutom på två områden, unga
och samverkan blev lite mindre än planerat. I båda fallen på grund av att arbetet förhindrades
kraftigt under den inledande turbulenta fasen. Driften blev också lite lägre än förväntat men
det ses som en fördel.
Kustlandets erfarenheter:
 Antalet projekt blev färre och deras storlek större än förväntat, särskilt antalet
medelstora blev lägre. Andelen externa projekt i offentlig regi blev högre än tänkt.
Sidan 26 (32)
Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013

2015-09-23
Antalet samverkansprojekt blev färre än planerat och inga av dem inkluderade
internationella partners.
Projektens inriktning följde huvudsakligen utvecklingsstrategin. På två områden blev
dock utfallet lägre än planerat; unga och samverkan.
Foto: Johnny Franzén
Sidan 27 (32)
2015-09-23
Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013
4.3 Indikatorer
Följande tabell redovisar mål och utfall för de indikatorer som specificerats i Kustlandets
utvecklingsstrategi samt ytterligare några relevanta men icke målsatta indikatorer.
Antal arbetstillfällen, män
Antal arbetstillfällen, kvinnor
Antal arbetstillfällen, totalt
Antal nya företag
Antal deltagare i utbildningar
Antal nya nätverk/samarbeten
Antal nya mötesplatser
Antal nya produkter/paket
Antal nya tjänster/service/info
Antal nya tekniker
Fysiska anläggningar
Poäng övergripande
Poäng näringsliv
Poäng miljö
Poäng unga
Poäng boende/service
Poäng infra/kommunikation
Poäng samverkan
Poäng lokal utveckling
Antal projekt
varav paraplyprojekt
Mål
6
6
12
800
200
120
100
40
15
15
20
300
155
Utfall
12,45
17,95
30,4
55
2014
91
24
82
48
6
42
219
397,5
147
63
56
19
34
393
168
128
I samtliga fall har utvecklingsstrategins kvantitativa mål överträffats.
Systemet med poäng var ett sätt att i förväg indikera vad utvecklingsstrategin hade som
ambition att åstadkomma utan att ange väldigt många olika indikatorer eller att missa vissa
resultat på grund av att de inte motsvarar en viss indikator. Övergripande poäng omfattade
generella horisontella mål som jämställdhet, speciella insatser riktade till kvinnor och
ungdomar, integration, kompetenshöjning, positiv påverkan på miljön och hållbar utveckling.
Kommentarer:
- Arbetstillfällen motsvarar heltidstjänster.
- Nya nätverk/samarbeten innebär nya utvecklingsgrupper eller nya konstellationer av
organisationer som inte tidigare arbetat ihop gällande vissa frågor.
- Nya mötesplatser innebär nya fysiska eller digitala (internet) mötesplatser där folk
samtalar om och bedriver landsbygdsutvecklande verksamhet.
- Nya produkter och produkter sammansatta till nya paket har skapats inom och
marknadsförts av ett projekt.
Sidan 28 (32)
Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013
-
-
2015-09-23
Nya tjänster, service och information innebär förbättrad privat och offentlig service samt
information om dessa – till exempel drivmedel, museer, utställningar,
informationsplatser, idrotts- och fritidsverksamheter samt förslag till lösningar gällande
VA-problem. Nära besläktat med och delvis överlappande med nya fysiska anläggningar.
Nya tekniker innebär projekt som provat ett nytt sätt att undvika problem eller tillvarata
möjligheter – till exempel metoder för att minska övergödningen av Östersjön.
Nya fysiska anläggningar innebär till exempel byalagsstuga, utställning,
idrottsanläggning, drivmedelsstation, VA-reningsanläggning och sjösättningsramp. Nära
besläktat med och delvis överlappande med nya tjänster, service och information.
Foto: Kristina Westring
Sidan 29 (32)
Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013
2015-09-23
3.5 Miljökvalitetsmål
I termer av nationella, regionala och lokala miljökvalitetsmål bidrog Leaderområde
Kustlandets insatser till:
 Begränsad klimatpåverkan – utsläpp av växthusgaser
 Frisk luft
 Bara naturlig försurning
 Giftfri miljö
 Ingen övergödning, utsläpp av fosfor, kväve m.m.
 Levande sjöar och vattendrag – restaurering av vattendrag och skydd av kulturmiljöer
 Grundvatten av god kvalitet
 Hav i balans samt levande kust och skärgård - Kustens och skärgårdens kulturarv och
odlingslandskap, Hotade arter, Uttag och återväxt
 Myllrande våtmarker
 Levande skogar
 Ett rikt odlingslandskap - Ängs- och betesmarker, Småbiotoper, Kulturbärande
landskapselement
 God bebyggd miljö - Avfall, Energianvändning m.m. i byggnader
 Ett rikt växt- och djurliv - Hållbart utnyttjande
4.4 Mjuka resultat
Ihop med sex andra Leaderområden lät Kustlandet göra en extern utvärdering med fokus på
mjuka resultat, samverkansprojektet ”Gör Leader skillnad?”. Uppdraget utfördes av
forsknings- och utvecklingsföretaget Doing Rural och omfattade representanter från ett
femtiotal projekt, ett sjuttiotal personer i olika fokusgrupper samt intervjuer med LAG
ordföranden och verksamhetsledare.
Undersökningen visade att Leaderarbete gör skillnad eftersom det bygger på närhet och
småskalighet. Leaders krav på förankring i bygden och samarbete med andra aktörer skapar
nya mötesplatser, där nya konstellationer med olika kompetenser gör saker gemensamt. I
processen stärks det sociala kapitalet, det vill säga summan av den tillit som individerna i ett
samhälle har för varandra.
Det lokala utvecklingsarbetet med Leadermetoden bidrog också till faktiska förbättringar i
livsmiljön. I rapporten lyfts exempel som bättre sammanhållning i byn, samarbeten med
företagen i bygden, ny framtidstro på orten, fart på den lokala ekonomin, sysselsättning, bättre
boendemiljö, höjd attraktivitet och möjligheter att göra livet bättre.
På individnivå syntes effekter som en positivare identitet och uppfattning om tillhörighet, en
tydlig känsla av sammanhang och stolthet samt ökad vilja till engagemang, vilket gynnar både
demokratiprocessen och områdets resiliens (långsiktig förmåga att klara förändringar och
vidareutvecklas).
Sidan 30 (32)
Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013
2015-09-23
Empirisk forskning vid Linnéuniversitetet visar att framgångsrika svenska företag, så kallade
”gaseller”, värderar socialt kapital och kunskapskapital högre än finansiellt kapital. För att
lyckas med en utveckling i företag såväl som i projekt behövs finansiellt, humant och socialt
kapital. Eftersom Leadermetoden stärker alla tre av dessa element i kombination med
varandra utgör den ett kraftfullt landsbygdsutvecklingsverktyg.
4.5 Generella behov
Vid framtagningen av utvecklingsstrategin innan programperiodens start indikerade analyser
att området behövde:
 Fler invånare och ökad andel yngre
 Konkurrenskraftigare och mer diversifierat näringsliv
 Fler arbetstillfällen och bättre arbetsmarknad
 Särskilda möjligheter för ungdomar och kvinnor
 Bättre kommunikationer (inom och utanför) för pendlare, företag och andra
organisationer, boende och gäster
 Ett större och attraktivare utbud av bostäder, inkvartering, skolor, mat, sjukvård,
nöjen, fritidsaktiviteter mm
 Förbättringar av natur- och kulturmiljön
 Omställning till hållbart samhälle
 Speciell aktsamhet, helhetssyn och långsiktighet i samband med utveckling
 Ökad samverkan och effektivitet
 Anpassning till förändringar, omvärdering av gamla synsätt - nytänkande
Behoven förblev i princip konstanta under perioden och lokalbefolkningens, kommunernas
och regionala myndigheters samsyn förblev god. Att koppla Leaderområde Kustlandets mål
till behoven resulterade i effektiva, integrerade och hållbara insatser av olika aktörer och
mellan olika sektorer. Leaderområdets insatser och resultat har i proportion till sin storlek
bidragit till uppfyllande av samtliga av områdets behov.
4.6 Övriga kommentarer
Utöver de resultat som redovisats i tidigare avsnitt så har även temporära jobb skapats under
genomförandet av programmet. På Kustlandets kansli har i genomsnitt två personer (en man
och en kvinna) haft heltidstjänster under hela perioden (totalt cirka 14 personårs arbete). I de
projekt som genomförts, både externa och egna, har ytterligare 21,8 personårs tidsbegränsade
anställningar uppstått (projektledare, experter, utbildare, administratörer) i området. Utöver
lönerna har merparten av programmets varor och tjänster (cirka 42 miljoner kr) inköpts inom
Kustlandet eller i dess omedelbara närhet.
Sidan 31 (32)
Slututvärdering av Leaderområde Kustlandet 2007-2013
2015-09-23
5. Slutord
Programperioden 2007-2013 har slutförts i enlighet med Leader Kustlandets utvecklingsstrategi och regelverket för Landsbygdsprogrammet. Den ursprungliga budgeten, och flera
utökningar, har upparbetats. Resultaten har, trots långtifrån optimala förutsättningar,
överträffat mål och indikatorer. Detta har primärt åstadkommits av alla beundransvärda
medverkande i de utvecklingsprojekt som medfinansierats. Med gott stöd av ett mycket väl
fungerande kansli och positivt engagerade kommuner har hinder överkommits och
framgångar nåtts. Slutligen vill jag och min fantastiska styrelse tacka Länsstyrelsen
Östergötland för den hjälp vi erhållit.
Gamleby, 2015-09-23
Charlotte Liliemark
Ordförande, Ideella föreningen Kustlandet 2007-2013
Foto: Kristina Westring
Sidan 32 (32)