EUs hållbarhetskriterier,
hur hållbara är de?
Huvudbudskap
Syfte
• Genom förnybartdirektivet byts fossila drivmedel ut mot biodrivmedel, dvs mot markbaserade
resurser. För att EU ska nå 10% målet behövs import.
Att analysera konsekvenser av hållbarhetskriterier för biodrivmedel som ett
resultat av kraven inom EUs förnybartdirektiv över olika skalor och nivåer.
Mer specifikt studeras:
• Hållbarhetskriterierna har förbättrat spårbarheten i leverantörskedjorna (inkl. deras växthusgasutsläppsminskningar) på den svenska biodrivmedelsmarkanden.
• Förnybartdirektivet förstärker en syn på samhällsutvecklingen där tekniska lösningar och minskningar
av växthusgasutsläpp är överordnade mål.
- svenska aktörers erfarenheter och deras biodrivmedels
ursprungsland.
• Regleringen styr indirekt mot storskaliga produktionsmetoder och EUs ökade efterfrågan på biodrivmedel förstärker utmaningar i Afrika söder om Sahara gällande förändrad markanvändning och markoch resursrättigheter. Detta återspeglas i policyföreskrivande organisationer såsom FAO och UNEP.
- effekter på utvecklingsländer med inledande fallstudier i
Afrika söder om Sahara.
- biomassa och hållbarhet ur ett Europeiskt perspektiv.
• För att säkerställa en ansvarsfull handel med biodrivmedel från Afrika söder om Sahara är det nödvändigt att ekonomiska aktörer förutom de obligatoriska miljökriterierna även tydligt beaktar effekterna
på den lokala ekonomin och sociala aspekter såsom respekten för markrättigheter.
- hur kriterierna kan förbättras.
Sockerrörsodling i Sierra Leone.
Visualisering av ursprungsområde för råvaror till biodrivmedel som levererades till Sverige, 2013.
Viktiga delstudier
Rapsodling i Skåne.
Publikationer
1. Att reglera en global värdekedja med EUs hållbarhetskriterier. En studie av den svenska biodrivmedelssektorns
erfarenheter av regelverket.
3.Perspektiv från aktörer inom den fasta bioenergisektorn inom EU. En studie som tar pulsen på
viktiga frågor att hantera och om vägar framåt.
Regulating a global value chain with EU’s sustainability criteria
– experiences from the Swedish liquid transport biofuel sector.
Harnesk, D., Brogaard, S., Peck, P. Submitted (2015).
2. Vems syn på hållbarhet räknas? En studie om vad EUs
regelverk innebär i Afrika söder om Sahara, sett som en del av
regleringsexplosionen, ekologisk modernisering och svag
hållbarhet.
4. Aktuella frågor i food versus fuel-debatten inom EU.
En studie som ger perspektiv från FAO, IEA och UNEP
efter den globala livsmedelskrisen 2007/08.
What k ind of, and whose, sustainabilit y count s?
– Implications of EU’s Renewable Energy Directive in sub-Saharan Africa.
Harnesk, D., and Brogaard, S. Presented at Biofuels and (ir)responsible
innovation conference, Eindhoven (2015).
Stakeholder dynamics in the EU forest energy sector: key issues to manage and ways forward. Sluka, C. and Peck, P. Biofuels, Bioproducts and
Biorefining. 9 (1) 51–71 (2015).
Metoder och material
A. Dokumentanalyser av lagtexter,
certifieringssystem, policydokument
och lagförslag.
B. Enkätstudier av rapporteringsskyldiga biodrivmedelsaktörer
i Sverige och intressenter inom
den Europeiska skogsbränslesektorn, inkl. uppföljningsintervjuer.
C. Fältstudier i Tanzania och Kamerun,
inkl. intervjuer med aktörer från civilsamhället, företag, myndigheter och
forskare.
E. Kvantitativa analyser av handelsoch flödesstatistik, samt kartläggning
av reglerande aktörer.
D. Litteraturstudier om hållbarhet,
biodrivmedel, certifieringssystem och
utvecklingsstudier.
Points of contestation in the biofuels debate: Perspectives from selected international organizations in the post 2007/08 food price crises.
O´Byrne, D., and Brogaard, S. Presented at Biofuels and (ir)responsible
innovation conference, Eindhoven (2015).
Hållbarhetskrav på biodrivmedel. Elmqvist, B., Brogaard, S., Peck, P. 15
nedslag i klimatforskningen Dåtid Nutid framtid. Marianne Hall, Ingela
Björck (Eds) (2013).
Sara Brogaard a,
Forskningen har utförts inom ramen av projektet ”Förnybartdirektivet
och hållbarhetskriterier för biobränslen inom transportsektorn - Sverige
i en europeisk och global kontext”, finansierat av Energimyndigheten
[email protected]
a: Lund University Centre for Sustainability
Studies (LUCSUS)
David Harnesk ab,
[email protected]
(projektnummer 36154-1).
Philip Peck ,
[email protected]
c
b: Lund University Centre of Excellence for
Integration of Social and Natural Dimensions of
Sustainability (LUCID)
c: International Institute for Industrial
Environmental Economics (IIIEE)