Kulturplan Kalmar län 2015-2017
Musi Kulturplan Kalmar län 2015-2017 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ................................................................................................. 1 POLITISK VISION ................................................................................................................ 3 INLEDNING .......................................................................................................................... 4 KULTURENS DEMOKRATISK GRUND ........................................................................... 7 PRIORITERAD MÅLGRUPP ............................................................................................. 12 PRIORITERADE REGIONALA OMRÅDEN ................................................................... 13 LÄNETS FÖRUTSÄTTNINGAR ....................................................................................... 16 Kommunerna ........................................................................................................................ 16 Kulturorganisationerna ......................................................................................................... 18 UTVECKLING INOM KONST OCH KULTUR ............................................................... 22 SAMVERKAN MELLAN KULTUR OCH ANDRA SAMHÄLLSOMRÅDEN .............. 31 REGIONFÖRBUNDETS MEDEL FÖR KULTURÄNDAMÅL ....................................... 33 Bilaga 1: Statistiskt resultat över ungdomars deltagande i kultur från LUPP ...................... 36 Bilaga 2: Kommuner ............................................................................................................ 39 Bilaga 3: Kulturorganisationer ............................................................................................. 60 Bilaga 5: Överenskommelser ............................................................................................... 70 2 POLITISK VISION Kultur handlar om demokrati och är och måste vara en obunden kraft i samhället, en förändrande kraft som bidrar till människors medvetande och lärande om sig själva och samhället. Utgångspunkten är kulturens egenvärde och roll i samhället. Det är den tanken som i första hand styr den offentligt finansierade kulturen. Denna kulturplan som utgår från de nationella kulturmålen men också bygger på lokala och unika förutsättningar har tagits fram i samverkan genom samtal med alla kulturorganisationer, kommuner, fria aktörer, landstinget, länsstyrelsen och Linneuniversitetet. I länets förra och även första kulturplan fanns tre politiska mål: Kulturarvet, barn och unga och kultur i hela länet. Kulturen har aktivt mött upp mot dessa mål. Samtalen med kommunerna vittnar om att de flesta har en kulturplan och en kultur/musikskola och är nöjda med den positiva utvecklingen av tillgången till kultur för barn och unga. Därför finns nu barn och unga, liksom kultur i hela länet, som delar i den demokratiska grund som vår kultur vilar på. I kulturplanen lyfts målgrupper och ett antal prioriterade områden: Unga mellan 16 - 25 år är viktiga att ha extra fokus på då det är den målgruppen som kulturaktörerna har svårast att nå. Den kulturella infrastrukturen är också ett område som det är nödvändigt att jobba hårt med. Andra prioriterade områden under kommande år är att utveckla arbetssättet med kulturarv, göra en långsiktig plan för alla arkiven, utveckla scenkonsten i samband med byggandet av ett kulturcentrum och hitta en strategi och metod för att använda kultur inom vård och omsorg genom Hälsa och Kultur-projektet. Därutöver finns det flera utvecklingsmål inom varje område. Visionen är att ha ett län där kulturen frodas än mer. Ett län där alla får möjlighet att ta del av och kan vara delaktiga i kultur och att kulturarbetare kan verka under goda förutsättningar. En önskan är att alla kommuner kan erbjuda avgiftsfri kulturskola, många aktiva arrangörsföreningar och att länet kunde ha fler avlönade kulturarbetare. Att i dialog med kommunerna, pröva tanken att varje kommun, eller några tillsammans, skulle ha ett länsövergripande ansvar för ett särskilt kulturområde. Ett område där man kanske redan idag är föregångare, har höga ambitioner, kunnande eller särskilda förutsättningar. Det skulle kunna vara ett inspirerande arbetssätt och en metod att ytterligare uppmärksamma och skickliggöra varandra i våra olika kommuner. Visionen är att ha en levande kultur! Kulturberedningen 3 INLEDNING I enlighet med kultursamverkansmodellen har Regionförbundet i Kalmar län tagit fram en kulturplan för länet. Planen är framtagen i samverkan och dialog med kommunerna, landstinget, länsstyrelsen, kulturorganisationerna, föreningarna och aktörer. Processen har varit öppen med inbjudningar och minnesanteckningar tillgängliga via regionförbundets hemsida. Planen har funnits för remissyttrande mellan juni och september 2014. Kulturplanen ska gälla 2015-2017. Kulturplanen ligger under den regionala utvecklingsstrategin, RUS, och är utgångspunkt för det strategiska arbetet inom kultur i samverkan med kommuner och kulturorganisationer. Kulturplanen är regionens underlag till Statens kulturråd för fördelning av de statliga kulturmedlen. Kultur är tusen språk, magi, känsla och själ som måste vårdas, underhållas och förnyas. Kultur är en allemansrätt med rättigheter och skyldigheter. Kultur kan vara ett verktyg för att klara målen inom andra verksamheter, målen i skolan, en god hälsa eller att utveckla människor till kreativa entreprenörer och innovatörer. Kultur skapar tillväxt, men utan respekt för kulturens inneboende kraft riskerar tillväxten bli platt och kortsiktig. Vi får aldrig glömma kulturens innersta omätbara värden. Kulturen är ”Färgen i livet” som ett av barnen uttryckte det i ”Skola och kultur-projektet”. Kultur är en del i det livslånga lärandet, kultur bygger vårt samhälle och är kittet mellan människorna, mitt eget jag i relation till andra och min omvärld, kultur är meningen med livet. Kultur bara för att! Den offentligt finansierade kulturen mäts och vägs i kulturdatabasen och statistiken visar omfattning och bredd i diagram och staplar. Men vid kvalitetsmätningar har vi inte lika goda verktyg och svårare att få gehör för humanistiska definitioner kontra ekonomiska termer. Statistiken och de ekonomiska mätningarna är bra och håller effektivt koll på vart de offentliga medlen går och hur de används. Den regionala kulturplanen utgår från de nationella kulturpolitiska målen: ”Kultur ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Målet är att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå de nationella målen ska kulturpolitiken: Främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning, och att utveckla sina skapande förmågor Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan Särskilt uppmärksamma barn och ungas rätt till kultur Vi definierar inte begreppet kultur utan begreppet får vara så brett som möjligt - men inom kulturplanens ram avgränsar vi kultur till de av Kulturrådet definierade områdena samt till länets prioriterade områden, målgrupp och aspektområden. Professionell teater-, dans- och musikverksamhet, Museiverksamhet, Biblioteksverksamhet, Konst- och kulturfrämjande verksamhet, Regional enskild arkivverksamhet, Filmkulturell verksamhet, 4 Främjande av hemslöjd, Litteratur Kulturplanen i Kalmar län har sin grund i kommunerna och civilsamhällets behov och möjligheter och hur de regionala kulturorganisationerna kan tillgodose och möta dem. Regionförbundet tecknar överenskommelser med kulturorganisationerna. Överenskommelserna bygger på ”armlängds avstånd” mellan offentlig finansiär och utförare och ska garantera konstnärlig frihet och ansvar. Den kulturella infrastrukturen är viktig för både ideella och professionella aktörer. Den mesta kulturen är lokal, men sker ofta med stöd från olika nivåer och därmed är det viktigt att se och värdesätta lokala aktiviteter och verksamheter – det är kulturen som är livet. För enskilda personer handlar det om engagemanget i lokala föreningar, den professionella konstutövaren söker nätverk och platser att möta publik eller kollegor, utbildning och deltagande i kulturskolan, verksamhet i en ateljé eller repetition och inspelning i en studio, besök på konserter, teaterföreställningar och utställningar. De regionala kulturorganisationerna är ofta beroende av lokala arrangörsföreningar för att få ut program och arrangemang. Konst och kulturupplevelser sker både enskilt och i större eller mindre grupper. Kulturen ska byggas på en demokratisk grund präglad av: Barn och unga Kultur till alla i hela länet Tillgänglighet Jämställdhet Integration och mångfald Internationell och interkulturell samverkan och utveckling Hållbar utveckling Kvalitet 5 Kulturplanen ska särskilt prioritera: Unga som prioriterad målgrupp för regionen och länets kommuner. Ungas uppväxt, delaktighet i samhällslivet och framtidsmöjligheter har hög prioritet och omfattar hela samhället, inte minst skola, fritid och kultur. Kulturplanens prioriterade områden är: Arkiv, utveckla en långsiktig plan för arkiven avseende finansiering, huvudmannaskap, ansvar och tillgänglighet Kulturarv, dess bruk och betydelse i samhället, tillgänglighet, kulturarvet som bidrar till samhälleliga processer som gagnar det gemensamma samhället. Scenkonst, bredda och öka utbudet av scenkonst i hela länet med utgångspunkt från Kalmar kulturcentrum med nya lokaler för scenkonst. Hälsa och kultur, skapa nätverk och metoder för kultur inom vård och omsorg. 6 KULTURENS DEMOKRATISK GRUND Barn och unga Barn och unga är en prioriterad grupp i det regionala utvecklingsarbetet. Alla barn och unga ska ha möjlighet att uppleva, delta och utöva olika sorter av konst och kultur. Möjligheten att erbjuda barn och unga kultur sker främst genom skolan, musik/kulturskolan, bibliotek och föreningslivet. Kommunerna har stort fokus på att kulturen når barn och unga och är idag relativt nöjda med resultatet. (Redovisas i regionförbundets Kultur och fritidsmedelsrapport samt i skola och kulturstatistiken). Däremot uttrycker flera kommuner en oro för att det är svårt att nå unga mellan 16 och 25 år. De omfattas inte lika tydligt av kultur i skolan, många unga slutar i musik/kulturskolan efter högstadiet och det etablerade föreningslivet har svårt att locka unga. Några kommuner har ungdomsråd och lyckas väl med att vara lyhörda efter önskemål och agerar direkt. Det ger förtroende och engagemang tillbaka. Skola och kultur Genom det regionala skolkulturprojektet, Skola & kultur, har barn och unga kommit till tals och medverkat i utformningen av den regionala skolkulturstrategin ”Relevant”. Eleverna bekräftar att kultur i skolan kan skapa ökade möjligheter att uttrycka åsikter, att kulturen bidrar till förståelse för sammanhang och omvärld och att kulturen ökar relevansen för lärandet. ÅSIKTER INFLYTANDE över processer som tillvaratar elevernas tankar och idéer FÖRSTÅELSE SAMMANHANG mellan ämnen och med omvärlden RELEVANS MOTIVATION genom att ta tillvarata elevers egen kultur och vardag Utgångspunkten för Relevant är att kultur ska finnas både som eget område och som lärprocess under hela skolgången och vara oberoende av lärare eller rektors eget kulturintresse. Målet för kultur i skolan är ökad måluppfyllelse av läroplanens mål. Utifrån Relevant har alla 12 kommuner en plan för samverkan, beslutad eller i process, mellan skola och kultur. Länets skolor samarbetar med kulturorganisationerna och kulturkonsulenterna vid utformning av gemensamma projekt och vid ansökningar om medel från nationella ”Skapande skola”. Regionförbundet ansvarar för samordning av skola- och kulturområdena genom en gemensam mötesplats, nätverk och gemensamma utbildningar. Linnéuniversitetet ingår också i samverkan. Samverkan ska stödja kommunernas arbete för barn och ungas rätt till kultur inom skolan. 7 Regionförbundet ska arbeta för att: Alla barn och unga ska ha möjlighet att uppleva, delta och utöva olika sorter av konst och kultur. Samverka med kommunerna för att lyfta olika förebilder och exempel att arbeta med unga inom kulturen. Samverka med kommunerna så att alla kommuner har en egen plan för skola och kultur. Kultur till alla i hela länet Regionförbundet har överenskommelser med de regionala kulturorganisationerna inom samverkansmodellen. Överenskommelserna ger organisationerna i uppdrag att producera, bedriva och erbjuda professionell kultur med god kvalitet inom ett balanserat utbud av smal och bred kultur i hela länet. För att organisationerna ska kunna utföra det, ställs krav på ömsesidig samverkan mellan de regionala organisationerna, kommunerna, föreningar och arrangörer både personellt och avseende lokaler. Det är viktigt är att alla upplever att det är möjligt att ta del av professionell kultur inom ett rimligt avstånd från hemmet. I både städer och på landsorten har studieförbunden och professionella kulturskapare en viktig roll att förse medborgarna med kultur och möjlighet till eget skapande. De som inte har möjlighet att själva ta sig till konst och kulturevenemang på grund av ålder eller sjukdom bör kunna få hjälp med det. Barn och unga garanteras kultur inom skolan, biblioteken och genom musik- och kulturskolor. De regionala organisationerna har ett stort ansvar att stötta och förse skolorna med kulturprogram och delaktighet i Skapande skola. Kulturutbudet ska vara brett inom många konstarter och det ska vara möjligt att delta eller ta del av konst och kultur oavsett i vilken kommun man bor. Kulturresor Skolornas resor, en gratis per år till en kulturinstitution, är under diskussion och nuvarande avtal är inte tillfredställande vare sig för skolorna eller för institutionerna. Det gäller tillgång till resor på lämpliga tider, kostnader och bokningssystem. Flera kommuner uppger att de med nuvarande förutsättningar inte kan nyttja avtalet. Antalet ”skolkulturresor” genom KLT har sjunkit från 13 000 resor/år till 2 700 under en 10 årsperiod. Bristande kapacitet på bussar är ett hinder för länets skolor att få uppleva länskulturens varierade utbud på lika villkor. Regionförbundet ska arbeta för: Avtal med bättre förutsättningar för skolkulturresor. (I enlighet med målet i RUS ska antalet resor tillbaka till 2004 års nivå.) Att det ska vara möjligt för alla elever att göra en gratis resa per år till en kulturinstitution. Samverkan över länsgränserna om kulturresor. Tillgänglighet Kulturplanen utgår från det nationella tillgänglighetsdirektivet 2010 som säger att all kultur i landet ska vara fysiskt tillgänglig för alla. Verksamheter och organisationer ska så långt som möjligt följa Myndigheten för delaktighet, riktlinjer för såväl anställda som besökare i utbud och program. I tillgänglighetsarbetet ingår att rekrytera personer med funktionsnedsättning på lika villkor som andra, utbilda organisationerna i tillgänglighet samt integrera tillgänglighetsperspektivet i planeringen. 8 Som ett led i att tillgängliggöra konst, kultur, kulturarv och arkiv ska länet gemensamt med besöksnäringen, verka för fritt wifi. Det ska finnas på platser som redan är intressanta för besökare men även på platser som av olika skäl bör lyftas upp. Fritt wifi medverkar till förenklad information och ökad tillgänglighet avseende funktionshinder och tillgång till information på olika språk. I regionförbundets överenskommelser med kulturorganisationerna ingår att all verksamhet ska präglas av tillgänglighet. Regionförbundet ska arbeta för: Att enkelt avhjälpta hinder ska vara åtgärdade senast 2016. Att webbplatser och e-tjänster ska utvecklas och vara tillgänglighetsanpassade senast 2016. Att i samverkan med besöksnäringen i Småland och på Öland utveckla en besöksguide avseende tillgänglighet. Att de kulturorganisationer som är producenter ska, genom sina arrangörer, tillgodose att tillgängligheten är fullgod. Fritt wifi i hela länet. Byteaterns nuvarande lokaler har brister i tillgänglighet framför allt för personalen. Kalmar kommun planerar ett nytt kulturcentrum med lokaler för Byteatern. De nya lokalerna planeras vara klara för inflyttning 2018. Jämställdhet Jämställdhetsperspektivet är integrerat i Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi, RUS, och prioriteras ytterligare genom länets handlingsplan för ”Jämställd regional tillväxt”. I RUS finns tre uttalade jämställdhetsmål och målet att integrera jämställdhetsperspektivet inom samtliga verksamhetsområden. Jämställdhetsmål i RUS: - Arbetsmarknaden ska bli mer integrerad - En mer jämlik och jämställd offentlig organisation - Alla i länet ska ges möjlighet att ta del av och utöva kultur I regionförbundets överenskommelser med kulturorganisationerna ingår att verksamheterna ska drivas utifrån jämställdhet. Varje år ska kulturinstitutionerna återrapportera om hur målen uppfylls. I stort ligger kulturområdet relativt långt framme när det gäller insamlig av statistik, men däremot är den inte könsuppdelad. Tyvärr saknas könsuppdelningen även i den nya nationella ”kulturdatabasen”. Vartannat år görs en gemensam kultur- och fritidsmedelstapport för Kalmar län. Där synliggörs hur kommunerna fördelar ekonomiska resurser inom kultur- och fritidområdet. Ett försök att synliggöra hur jämställt resurserna fördelas har gjorts, men det saknas tillräckligt statistiskt underlag. Under planperioden ska den könsuppdelade statistiken utvecklas och kompletteras med hänsyn till hbtq-personer. Regionförbundet ska arbeta för att: Alla i länet ska ges möjlighet att ta del av och utöva kultur. 9 Fördelningen mellan kvinnor och män i grupper som arbetar och beslutar om frågor som rör kultur och upplevelser ska vara inom fördelningen 40/60. Kulturorganisationerna ska driva verksamhet och organisation präglad av jämställdhet i enlighet med målen i överenskommelserna. Ledningar och styrelser ska ha en jämn könsfördelning, 40/60, för att ge kvinnor, män, flickor och pojkars lika möjlighet till deltagande, upplevelse och utövande av konst och kultur. Resurser till program och föreställningar ska fördelas utifrån att kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha lika möjlighet till deltagande, upplevelse, gott bemötande och utövande av konst och kultur oavsett ålder eller sexuell tillhörighet. Kultur- och fritidsmedelsrapporten ska redovisa statistiken könsuppdelad och med hänsyn tagen till hbtq-personer. Integration och mångfald ”människan har rötter och människan har fötter!” Länet har behov av ett öppet klimat för att attrahera kreativa personer från både Sverige och andra länder att etablera sig här. Kalmar län är till viss del ett avfolkningslän och personer med utländsk bakgrund och asylsökande ses som en möjlighet att klara kompetensförsörjning och internationalisering. Kommunerna har ett intresse av att genom kulturen hjälpa nyanlända in i lokalsamhället och att få influenser och erfarenheter från andra kulturer i utbyte. Det ger perspektiv på kultur och kulturarv och bidrar till ökad mångfald och förnyelse av det som är etablerat och stelnat. Det är i mötet med andra som vi lär känna och får respekt för varandras kultur och historia. I länet finns få personer med nationell minoritetsstatus och efterfrågan på information och litteratur på samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch är liten. Däremot efterfrågas information, litteratur och delaktighet från nyanlända och med andra språk än svenska som modersmål. Flera kommuner har flyktingförläggningar och tar emot ensamkommande flyktingbarn och biblioteken blir ofta deras mötesplats då det finns kunnig personal, datorer och tillgång till tidningar på nätet och litteratur på deras språk. I regionförbundets överenskommelser med kulturorganisationerna ingår att verksamheten ska präglas av mångfald. Regionförbundet ska arbeta för att: Kultur och bibliotek ska vara ett av de områden som används vid välkomnande och introduktion av nyanlända och asylsökande. Mångfald ska prägla kulturutbudet för att öka intresset från en bredare publik. Mångfalden av människor med olika bakgrund ska öka i föreningar och publik. Internationell och interkulturell samverkan och utveckling Värdet av att ta emot och öppna konst och kultur för personer med annan bakgrund och erfarenhet är lika stort som värdet av att vi kommer utanför länets gränser till andra kulturer. Utvecklingen av kulturinstitutioner och organisationer sker ofta genom internationella kontakter. För att nå hållbarhet i utvecklingen krävs uthållighet i kontakter och nätverk. Lokalt finns inte alltid kapacitet att hålla i internationella kontakter och utbyten över tid – men effekten av kulturorganisationernas internationella erfarenheter, kunskap och utbyten värdesätts av kommunerna. 10 I regionförbundets överenskommelser med kulturorganisationerna ingår att de ska samverka interkulturellt och internationellt. Länets kulturorganisationer har under de senaste åren utvecklat en hög grad av samverkan vilket har gett en rikedom och mångfald av konstnärliga uttryck och konstformer. Samverkan sker även över länsgränserna. Samverkan ger ofta högre kvalitet och spets men organisationerna har svårt att få täckning för de ökade kostnaderna. Likaså är kostnaderna för turnéer och vandringsutställningar högre än då arrangemangen sker på en fast scen eller plats. Förnyelsen av kulturen bör ske som en spegling av den tid vi lever i nu och medvetet ta in nya konst- och kulturella uttryck och tekniker. Regionförbundet ska arbeta för: Att den regionala kulturverksamheten ska ha möjlighet att utvecklas och förnyas genom utbyten, turnéer, utvecklingsprojekt och internationella nätverk. Att den regionala kulturen ska stödjas i att nå internationell spets och status. Den regionala kulturens kontakter i Östersjöområdet. Att den lokala publiken ska få möjlighet att möta internationella gästspel och utställningar av världsklass. Att kulturutbudet ska förnyas och vitaliseras genom impulser, samverkan och erfarenheter från olika konst och kulturområden. Hållbar utveckling Kulturverksamheten ska utgå från den regionala utvecklingsstrategins, RUS, mål om miljö i balans. Utsläppen av växthusgaser för Sverige år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990. Länet ska vara ett föregångslän i arbetet med minskade klimatpåverkande utsläpp. I regionförbundet överenskommelser med kulturorganisationerna ingår att verksamheterna ska drivas utifrån hållbar utveckling. Varje år ska kulturinstitutionerna återrapportera om hur målen uppfylls. Regionförbundet ska arbeta för att: Kulturorganisationerna tar fram egna miljöprogram som omfattar resor och resvanor. Kulturorganisationerna ställer miljökrav i samband med inköp och upphandling. Verka för kollektiva resor till kulturinstitutionerna. Kvalitet Det regionala kulturutbudet karaktäriseras av spännvidden från amatörteater och eget skapande till kulturorganisationer och professionella kulturutövare. Kulturorganisationernas verksamhet ska utgå från ett yrkesmässigt och professionellt förhållningssätt till måluppfyllelse i förhållande till ekonomiska anslag. De regionala kulturorganisationerna förväntas spegla samhället och fånga samhällsdebatten, utveckla verksamheten i samklang med omvärldens förändring och anamma nya tekniska lösningar. Ett mått på kvalitet är hur väl de lyckas göra det. För kvalitet inom kultur är begrepp som känsla, verkshöjd och upplevelse centrala och låter sig enbart beskrivas i ord. Tilltron till de regionala kulturorganisationerna kan skattas genom det förtroende skolor och kommuner har för verksamheterna. Till det kan även läggas att kvalitétsutfallet är beroende av samverkan mellan lokala och regionala aktörer. Kvalitén kan avläsas i recensioner och medias omdöme, lokalt, rikspress och även i internationell press och media. De regionala kulturorganisationerna får över lag mycket goda omdömen om hög kvalitet både regionalt och inom vissa områden även internationellt. 11 Regionförbundet ska arbeta för att: De regionala verksamheterna ska stödjas i att hålla fortsatt hög kvalitet och internationell spets. Professionella utövare inom konst och kultur ska stödjas genom nätverk, mötesplatser och kompetensutbildningar. PRIORITERAD MÅLGRUPP Unga Unga är en prioriterad målgrupp för regionen och länets kommuner. Ungas uppväxt, delaktighet i samhällslivet och framtidsmöjligheter har hög prioritet och omfattar hela samhället, inte minst skola, fritid och kultur. Några av de viktigaste frågorna för länets utveckling är: - Den kulturella och kreativa utvecklingen - Utbildningsfrågorna - Demografiska frågorna Länets demografiska profil präglas av låga födelsetal, låg invandring och stora pensionsavgångar samt att 40 % av ungdomarna flyttar från regionen. Regionens regelbundna LUPP-undersökningar ger svar på hur ungdomar i länet upplever skolan, möjligheten att få arbete, synen på inflytande i kommunen, hur de bedömer sin hälsa och hur de ser på en framtid i länet. Av den framgår att 4/5 är nöjda med sin utbildning, 71 % tycker att det är bra stämning i skolan och 62 % tycker att lärare och elever bemöter varandra med respekt. Statistiken visar också det paradoxala i att det är flest flyttare med störst urban längtan som i störst utsträckning kan tänka sig att återvända. Det innebär att unga vuxna flyttar för att de haft det bra men att de kan tänka sig att återvända av samma skäl och med nya erfarenheter, kompetenser och nätverk. LUPP’en ger även svar på en del av det kommunerna pekar på avseende ungas delaktighet i föreningar och eget utövande av konst och kultur. Enligt Lupp’en minskar det egna skapande med åldern. Besök på kulturarrangemang är något fler i årskurs 2 på gymnasiet än de i årskurs 8. Det är mer förekommande att elever i årskurs 8 läser på sin fritid än de som går i årskurs 2. I årskurs 8 läser 65 procent av eleverna varje dag, vecka eller månad, medan motsvarande siffra är 50 procent i årskurs 2 på gymnasiet. Det är också en väsentlig skillnad i läsandet mellan flickor och pojkar, 38 procent av flickorna i årskurs 8 läser på sin fritid, medan motsvarande siffra är 27 procent av pojkarna, det är en skillnad på 11 procent. För att kulturen ska utvecklas måste även unga finnas med och påverka utbudet, i publiken och som deltagare. I överenskommelserna med kulturorganisationerna ingår sedan tidigare unga som prioriterad målgrupp. Men för att de unga ska komma med krävs samverkan mellan flera områden och det krävs en stor öppenhet och samverkan, inte bara i de invanda nätverken utan det ställer krav på att hitta samverkansparter i nya sammanhang. Regionförbundet ska arbeta för att: Öka antalet unga, 16-25 år, som upplever, utövar och deltar i kultur med utgångspunkt från LUPP. Ökat fokus på unga ska ske inom ordinarie verksamhet och vid behov med regionala projektmedel. Bilaga 3, utdrag ur LUPP 12 PRIORITERADE REGIONALA OMRÅDEN Arkiv I Kalmar län finns flera enskilda arkiv en del med intresse främst för lokalbefolkningen men några är även nationellt intressanta. Arkiven utgörs av pappersbaserade handlingar och en del innehåller även föremålssamlingar, vilket ger helt olika förutsättningar för volymer och klimat. Arkiven har en djup lokal/regional förankring och står för platsens historia och identitet eller är knutet till en utbildning. Det innebär att arkivens placering är viktig, dels finns behovet av säkra lokaler samtidigt som arkivets placering har betydelse för platsen. De arkiv som har nationellt intresse är framför allt Designarkivet, Rockarkivet och Visarkivet. Utöver dessa finns ett antal arkiv från glasbruken. Glasbrukens arkiv är av nationellt intresse och speglar en flera hundra år lång, förindustriell designepok med den hantverksmässiga hanteringen som fortfarande lever kvar. Glasbrukens arkiv är i akut behov av att tas omhand på ett säkert sätt för framtiden. För att greppa arkivsituationen, inom kultur, ska en långsiktig plan tas fram avseende behov, resurser, kompetens, digitala databaser, lokaler, tillgänglighet och huvudmannaskap. Det är ett omfattande arbete och förutsätter resurser för åtminstone ett år. Därefter krävs beslut på hur frågan ska hanteras vidare. En viktig part i arbetet är Kalmar läns arkivförbund som, för att ha kapacitet att delta i arbetet bör få ett utökat anslag kopplat till en överenskommelse om regionalt uppdrag. Rockarkivet är ett kommunalt finansierat arkiv, Designarkivet finansieras med regionala medel. Alla arkiven har högt nationellt intresse, en ekonomiska medfinansiering från nationellt håll skulle hjälpa arkiven till en rimlig verksamhetsnivå. Regionförbundet ska arbeta för: Att under planperioden ta fram en långsiktig plan för arkiven avseende pappersarkiv och föremålsarkiv resurser, kompetens, digitalisering, lokaler, tillgänglighet och huvudmannaskap. Nationellt och regionalt stöd till Rockarkivet och Designarkivet. Kulturarv Kulturarv är viktigt eftersom det kan ge svar på frågor om hur olika företeelser i världen hänger ihop, vad som är viktigt för var och en, hur vi samtalar och kommunicerar med varandra, och vad vi har gemensamt med andra människor. Kalmar län har ett omfattande kulturarv och en mångfald av kulturmiljöer, materiella och immateriella. Länets kulturarv och kulturmiljöer ska bevaras, användas och utvecklas i samklang. Kommuner och föreningar värdesätter kulturarv och kulturmiljöer högt och ser det som en viktig tillgång för de egna medborgarna och som en del av besöksnäringen. Men i många fall har inte utvecklingen av kulturarvet och kulturmiljöerna följt med i samhällets övriga utveckling. Kulturarvet handlar om oss människor och om hur vi värderar och brukar vår omgivning. Kulturarvet måste vårdas och brukas för våra minnen och sitt historiska värde för att leva vidare. Men vi inser att det inte är enbart de materiella och immateriella historiska spåren som ska vårdas och bevaras för framtida generationer, utan snarare dess bruk och betydelse i samhället. Det är svårt och ställer krav på urval och avkall på kärlek till och respekt för platser och föremål. Kulturarvet bidrar till samhälleliga processer som gagnar det gemensamma samhället: 13 - Genom att lära sig ”se” en historisk berättelse i ett visst område, - Diskutera det konkreta värdet av enstaka arkeologiska objekt - Delta i kulturella traditioner tillsammans med andra människor - Bruka historiska symboler i marknadsföringen av en tjänst eller vara - Besöka historiska utställningar - Förstå den egna tillvaron genom ett större historiskt eller globalt perspektiv Utvecklingen av kulturarv och kulturmiljö har funnits på agendan under lång tid och har hög prioritet eftersom det utgör en viktig grund för besöksnäringen. Regionen har inte tagit något samlat grepp på många år utan i stället gett stöd till många enskilda satsningar. Det finns ett behov av gemensamma ansträngningar där samhällets olika parter samverkar utifrån sina ansvarsområden och möjligheter. En praktisk del handlar om att göra platser tillgängliga fysiskt, funktionellt och begripligt. En annan del handlar om att finnas med som part tillsammans med besöksnäringen. Regionförbundet ska arbeta för att: Ett större projekt skrivs fram inom kulturarv tillsammans med aktörer från olika nivåer i samhället så som länsstyrelsen, länsmuseet, föreningarna och kommunerna. Projektet engagerar olika platser i länet. Arbetsmodeller utvecklas för bevarande, användning och utveckling av kulturarv och kulturmiljö. Projektet bärs genom gemensam finansiering och externa medel. Scenkonst Genom samverkan med Kalmar kommun ska scenkonsten få nya lokaler i Kalmar kulturcentrum. Lokalerna ska ge Byteatern möjlighet till fler föreställningar parallellt med ökad turnéverksamhet. Genom tillgång till fler scener och en speciell scen för dans ökar möjligheterna till fler dansföreställningar. Kalmars kulturcentrum innebär också möjligheter till fler möten och utbyte mellan olika konstformer. Satsningen kräver att verksamheten växlas upp resursmässigt. Teatern ska vara klar 2018 och till dess har Byteatern behov av flera nya tjänster. Regionen ska gå in och finansiera och förutsätter att staten gör gemensam sak. Regionförbundet ska arbeta för: Moderna lokaler för scenkonst i Kalmar kulturcentrum för att bredda och öka utbudet av scenkonst i hela länet. Etappvis utvidgning av Byteaterns verksamhet med flera nya tjänster. Gemensam finansiering av stat och region för att öka turnéverksamheten, antalet föreställningar och därmed publikunderlaget. Ökat antal professionella dansföreställningar i samverkan med Sydost. Hälsa och kultur Alla människor ska ha möjlighet att uppleva och utöva kultur och ”kultur bara för att” – kulturen för dess eget värde. Inom landstinget finns en stor politisk uppslutning för att Kalmar län skall vara ett Hälsolän och i RUS:en står att målen för kultur ska nås genom samverkan inom hälsaområdet. Via en gemensam förstudie har landstinget och regionförbundet kartlagt vad som är aktuellt nationellt, hur läget ser ut i kommunernas omsorg och inom landstingets vård och psykiatri. Med förstudien som grund driver landstinget och regionförbundet ett 14 gemensamt projekt inom Hälsa och Kultur. Projektet är ett samarbete med länets kommuner, folkhögskolorna och Samordningsförbundet och har stöd från Kulturrådet. På samma sätt som i Skola & Kulturprojektet, som noterade att elever uppvisar en hög medvetandegrad om vad konst och kultur kan tillföra i undervisningen, utgår projektet från att kultur kan tillföra vård och omsorg: - Att genom kultur uttrycka sina åsikter kan man få inflytande och medverka i vårdprocessen - Att genom kultur uppleva förståelse kan man uppleva sammanhang med omvärlden - Genom konst och kultur uttrycka/uppleva att behandlingen är relevant blir man motiverad Utifrån behovet av att utveckla arbetsmodeller och nätverk för samverkan mellan vård, psykiatri, omsorg, kulturorganisationer och folkhögskolor i hela länet ska projektet utveckla övergripande strategier, metoder och medvetenhet inom Hälsa och kultur. Ett mål för projektet är att bli mindre beroende av enskilda eldsjälars insatser och i stället förankra möjligheterna hos ledningsfunktionerna för vård och omsorg. Kulturorganisationernas nuvarande verksamhet och program sker med hög konstnärlig kvalitet men är sällan förankrade med personal eller utifrån vårdtagares behov och levereras adhocmässigt därmed är ett annat viktigt mål att utveckla program som är bättre anpassade för mottagarna. Folkhögskolorna ingår i projektet och de har en långvarig tradition och kunskap om att arbeta direkt med personer från vården. Projektet har ett mycket stort intresse från flera kommuner, från ledningsfunktioner till personal i verksamheterna. Regionförbundet ska arbeta för: Fortsatt satsning på Hälsa och kultur genom det gemensamma projektet med Kulturrådet, landstinget och kommuner. Projektet förutsätter att staten är med även tredje året så att det kan fullföljas och implementeras på flera ställen. Skapande av nätverk och samverkan mellan vård, psykiatri, omsorg och kultur. Metodutveckling av kulturprogram i samverkan mellan vård/psykiatri/omsorg och kultur. Att alla kulturorganisationer medverkar i metodutveckling och utvärdering. 15 LÄNETS FÖRUTSÄTTNINGAR Kommunerna Inom processen att ta fram en ny Kulturplan för 2015-17 har regionförbundet besökt alla länets kommuner för dialog om konst och kultur och om former för samverkan och utvecklingsmöjligheter. Kommunerna ombads också att beskriva möjlig utveckling för barn och unga, kultur för alla och för att uppnå hög kvalité. Regionförbundet träffar kommunernas kulturchefer, kulturorganisationerna och konsulenterna, länsstyrelsen och folkbildningen genom nätverket ”Kulturbygget”. Kulturbygget är ett nätverk med 4 träffar per år och bygger på tematiska träffar med särskilt inbjudna. Det är viktigt att nätverket ständigt förnyas och att deltagarna medverkar aktivt. I Bilaga 2 finns en sammanställning av kommunerna Kommunala kulturplaner ger struktur och fokus Fyra av länets kommuner har antagna kulturplaner. Fem kommuner arbetar med, eller har i uppdrag att ta fram en kommunal kulturplan. I de kommuner som har en kulturplan blir struktur och mål tydliga från lokala föreningar via kommunal och regional kulturplan till de nationella målen. Samtliga kommuner planerar för kultur i skolan Samtliga av länets kommuner har en framtagen strategi, eller planerar att ta fram en strategi, för skolkultur. Kommunerna har inspirerats av den regionala strategin Relevant som antogs av regionförbundets styrelse i slutet av 2013. Kommunerna har både antagit Relevant i sin helhet eller delar av den. En kommun har belyst jämställdhet och barnfattigdom i skolkulturstrategin för att ge det särskilt fokus. Fler kulturskolor än musikskolor Åtta av länets kommuner har kulturskola. Två kommuner har musikskola men båda kommunerna har för avsikt att utöka dem till kulturskola. Två kommuner saknar kultur- eller musikskola men i kommunerna finns liknande verksamheter representerade i skolans regi eller i samverkan med studieförbund, kyrkan och ideella krafter. Stort förtroende för länets kulturorganisationer Kommuner framhåller att de har förtroende för länets kulturorganisationer. De medverkar till hög kvalitet som kommer kommunerna till godo genom program via arrangörsföreningar, skolverksamhet och rådgivning. Några kommuner önskar ökad samverkan med kulturinstitutionerna i större utsträckning. Kalmar läns museum, Konstmuseet och Länsmusiken ingår i internationella nätverk och utbyten, kommunerna är överens om att internationellt utbyte är bra marknadsföring av länet och utvecklande för kulturen. En kommun uppgav att innehållet i ”Skapande skola” har större variation och innehåller fler internationella influenser än tidigare. Integration bidrar till dynamisk kultur Flera kommuner i länet nämner att de tar emot asylsökande och nyanlända, en målgrupp som är viktig ur flera perspektiv. De ses som en tillgång för kommunen och bidrar till erfarenhetsutbyte och förståelse och ger andra influenser och de bidrar till en mer dynamisk 16 kultur. Det är vikigt att de nyanlända stannar kvar i kommunerna och i länet och att vi tar tillvara på och lär oss mer om deras kultur. Flera kommuner har efterfrågat regionförbundets medverkan att driva och inspirera gällande nyanlända. Nationella minoriteter har inte noterats i någon omfattning av länets kommuner. Kommunerna uppger i stället att det är mer angeläget att rikta insatser som stödjer grupper som kommit från andra länder av olika skäl. Men de avser inte att göra avkall på förvaltningsmyndigheternas skyldighet gentemot Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Biblioteken är en kulturell arena Länets biblioteksverksamhet innehåller mer än böcker och litteratur. På flera håll i länet erbjuds sagostunder på flera språk, läsfrämjande insatser och föreläsningar med olika teman. Biblioteken hjälper till med ansökningshandlingar och att använda digitala tjänster. Biblioteken är ofta en central samlingsplats och en kulturell arena där möten sker mellan olika nationaliteter, åldrar och olika bakgrund. Det kan tas tillvara och utvecklas ytterligare. Tre kommuner har under mötena nämnt att det finns idéer om så kallade ”meröppna” bibliotek. Meröppna bibliotek innebär att personer med bibliotekskort när som helst har tillträde till biblioteket. Meröppna bibliotek är ett sätt att öka tillgängligheten för medborgarna. Föreningsformer efter dagens förutsättningar Majoriteten av länets kommuner känner igen problematiken med bristande intresse för föreningsarbete. En kommun uppger att de tidigare har haft en nedgång av föreningar men att det efter en svacka har återhämtat sig. Flera kommuner uppfattar att föreningarna kan ha svårt att rekrytera personer till styrelserna. Medelåldern ökar i föreningarna och därmed hämmas även återväxten generellt. Det är en utmaning att hitta nya föreningsstrukturer som attraherar fler människor. I takt med informationssamhällets utveckling bör befintliga strukturer ses över för att bättre passa dagens möjligheter och att särskilt stödja ungt arrangörskap. Ungdomar är en svår grupp att nå Kommunerna är bra på att nå barn med kultur i förskola och grundskolan. Däremot uppger kommunerna att ungdomar är en svår grupp att fånga. Det handlar främst om åldersgruppen 16-25 år. Kommunerna efterlyser en gemensam insats i för att sprida goda exempel och idéer om att få ungdomar som påverkar, deltar och utövar. Kulturarv Kalmar län har ett rikt kulturarv med stor utvecklingspotential. Kulturarvet är för många givet och en självklarhet men för att både bevara och utveckla kräver det uppmärksamhet och kunskap. Västerviks och Borgholms kommuner uppmärksammar skeppet Mars Makalös och Västervik pekar även på bronsålderslandskapet i Tjust. De Småländska och Öländska kusterna vittnar och berättar om vår historiska utveckling utifrån kommunikation, näring och landets gränsdragning. Mörbylånga tar upp Världsarvet södra Öland som också har fått stort utrymme i den kommunala översiktsplanen. På Öland uppmärksammas även de arkeologiska fynden från förhistorisk tid och intresset att åskådliggöra dem. Glasriket med områdena Pukeberg, Boda och Orrefors har olika förutsättningar och utgångspunkter men ingår alla i utvecklingsplaner. Nybro och Emmaboda deltar i det gemensamma utvecklingsarbetet för Glasriket tillsammans med Kronoberg. Vimmerby kommun arbetar sedan många år med utvecklingen av arvet efter Astrid Lindgren. Astrid Lindgrens Värld är en upplevelsepark av mycket hög klass. Genom Astrid Lindgrens 17 Näs finns ett utvecklingscentrum för Astrid Lindgren. Det långsiktiga målet är ett centrum för barnlitteratur med utgångspunkt i Astrid Lindgrens originalmaterial med inriktning på akademisk utbildning och forskning samt upplevelser för en bred publik. Utvecklingen av kulturarven ställer krav på samverkan mellan många olika nivåer och parter i samhället. Tillgänglighet till kulturarvet har hög prioritet och kan i vid bemärkelse omfatta allt från vatten och avlopp till digitalisering! Kulturella och kreativa näringar Majoriteten av kommunerna önskar mer samverkan mellan näring och kultur. Kulturella och kreativa näringar är en utvecklingsfaktor för länet. Kulturen har ett stort värde för befolkningen, inflyttare och turister. Kommunerna påtalar behovet av att öka andelen företagare inom konst och kultur vid näringslivets träffar. Kulturorganisationerna Inom processen att ta fram en ny Kulturplan har regionförbundet haft dialogmöten med företrädare för arkiv, bild och form, kulturarv, litteratur och bibliotek, scenkonst, länets konsulenter och med bildningsförbunden. Dialogmötena hölls inom respektive område med inbjudna kulturorganisationer, föreningar och företrädare för yrkesorganisationerna, landstinget och länsstyrelsen. Inför dialogmötena fanns frågeställningar om nuläget för respektive område, vad som kan utvecklas inom ramen för barn, unga, kultur för alla och hög kvalitet. Inom samverkansmodellen företräds områdena av följande organisationer: Scenkonst – Kalmar läns musikstiftelse, Byteatern Kalmar länsteater, Riksteatern Kalmar län, Dans i sydost och Reaktor sydost Kulturarv – Kalmar läns museum, Kalmar läns hemslöjdsförening Bild och form – Kalmar Konstmuseum Bibliotek och litteratur – Regionbiblioteket Konsulentverksamhet – Dans i sydost, Reaktor sydost, Kalmar läns hemslöjdsförening, Riksteatern Kalmar län. Därtill finns konsulenter inom musik, konst, kulturarv, bibliotek, och teater Arkivverksamhet – Kalmar läns arkivförbund I Bilaga 4 finns en sammanställning av organisationernas nyckeltal Scenkonst - Kalmar läns musikstiftelse, Byteatern Kalmar länsteater, Riksteatern Kalmar län, Dans i sydost, Reaktor sydost I scenkonsten ingår musik, teater, dans och film. Regionen profileras internationellt genom länsmusiken. Under dialogmötet lyftes internationell samverkan som ett mycket starkt utvecklingsområde för musiken. Men scenkonstområdet består av små och stora organisationer som ger olika förutsättningar för att driva nationella och internationella projekt. En erfarenhet från musiken är att det kräver uthållighet och långsiktighet, kontakter och nätverk. Musik, dans och film är inte beroende av språket på samma sätt som teatern. Inom scenkonsten i länet finns flera starka nätverk, både regionalt och interregionalt. Den interregionala samverkan sker framför allt genom ”Scenkonst sydost”, ett nätverk där dans och teater är representerade från Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Grunden för samverkan är att de kompletterar varandra utan konkurrens. Nätverket arbetar för att de tre 18 regionerna ska ha samordnade subventioner för barnkultur och att länen ska arbeta på liknande vis. Scenkonst sydost verkar för att stärka samarbetet ytterligare. Inom sydostkultur har länen den gemensamma avsikten att öka utbud och repertoar inom teater och professionella dansföreställningar i länet. Samverkan mellan teatrarna, Riksteatern och Dans i sydost sker framför allt via nätverket Scenkonst sydost. Kulturarv – Kalmar läns museum Kalmar län har ett rikt och varierat kulturarv från glashyttor till världsarv, slott och borgar, förlista skepp och landskap som vittnar om historiens vardag och uttryck. Organisationerna som arbetar med kulturarv ingår i många olika nätverk. Det pågår flera internationella utbyten och projekt i länet. Kalmar läns museum är huvudman för det internationella samarbetet Bridging Ages. Boda The Glass Factory deltar i flera internationella utbyten och projekt. Kalmar slott, Borgholms slott och Eketorps Borg ingår i EU-projektet ”Öppna portar” som drivs av Statens Fastighetsverk och som har bidragit till flera internationella kontakter och utveckling av kulturarven. Bild och form – Kalmar konstmuseum Inom bild- och formområdet finns det ett brett utbud av verksamheter och arrangemang, men förutsättningarna för verksamma inom området är väldigt olika. På dialogmötet påtalades att MU-avtalet inte alltid följs, 1%-regeln inte fungerar och ersättning till konstnärers medverkan i olika sammanhang brister när det kommer till förberedelser, rådgivning eller utföranden. Länet har arbetat fram ”Riktlinjer och policy för offentlig konst i Kalmar län”, med avsikt att det ska förbättra förutsättningarna för konstnärerna. Det sker flera internationella utbyten inom bild- och formområdet, bland annat genom projektet Art Line som drivs av Kalmar konstmuseum men också genom utbyten kopplade till ateljéer och folkhögskolor. Det finns ett engagemang och en vilja att utöka och bredda det internationella kontaktnätet, men för mindre verksamheter kan det vara svårt att driva internationella projekt. Bibliotek och litteratur - Regionbiblioteket Biblioteken har en vikig roll som samhällets öppna offentliga rum. Förväntningarna på biblioteken förändras utifrån samhällets behov. Med grund i biblioteksuppdraget måste biblioteken vara öppna för förändringar med ny media och lyhörda för samhällets behov. Den digitala delaktigheten är ett demokratiskt verktyg där Folkbiblioteken bär ansvaret att lära ut hur de digitala redskapen och media används. För att utveckla bibliotek och litteratur bör läsning sättas i relation till, förmågan att tänka, förstå samhället, styra sitt liv och till demokrati. Det finns ett behov av att bättre definiera litteratur, Författarcentrum syd har tagit fram en definition av litteratur som Regionförbundet i Kalmar län har valt att anta och arbeta efter: Litteraturen är en av grundpelarna i ett upplyst samhälle och den främsta manifestationen av vårt språk. Det skrivna ordet är inte bara verktyget för litteratur utan också länken mellan andra discipliner och mellan de övriga konstnärliga språken, inom kultur och utbildning. Litteratur är samhällets minne och författarskap innefattar ett brett spektrum av underhållande och 19 upplysande ämnesområden som till exempel, historia, politik, filosofi, psykologi, konst, naturvetenskap, tradition, språk och ekonomi. Samhällets utveckling kan inte genomföras utan författarnas medverkan och goda arbetsvillkor för litterärt skapande ligger i allas intresse. Länet har behov av att definiera behov och möjligheter för litteraturen som konstområde. Regionbiblioteket, Astrid Lindgrens Näs, ALN, och Emmaboda kommun har uttryckt olika intressen inom litteraturområdet. Regionbiblioteket har nätverk och kontakter över hela sydostregionen, ALN har fokus på Astrid Lindgren, hennes författarskap och särställning som konstnär och samhällsdebattör och Emmaboda kommun fokuserar på författare, läsning och berättelser. Konsulentverksamhet - teater, dans, musik, konst, kulturarv, bibliotek, film, hemslöjd Kalmar län har konsulentverksamhet inom teater, dans, musik, konst, kulturarv, bibliotek och hemslöjd. Dessa har regionala uppdrag att verka i hela länet och uppdraget regleras genom en överenskommelse med respektive huvudman. Utöver dessa har arkivförbundet en konsulentliknande verksamhet för länets arkivföreningar och länets hembygdsförening har en hembygdskonsulent som arbetar för hembygdsföreningarna. Konsulenterna har en väl utvecklad samverkan inom sitt nätverk, de driver frågor gemensamt och arbetar strategiskt bland annat med arrangörsutveckling. Konsulenterna gör en mycket stor insats med programverksamhet direkt till skolorna och de ger skolorna ett viktigt stöd i ansökningarna till ”Skapande-skolaprojekt” vilket visar sig i den mängd projekt som länets skolor deltar i. I samband med att Kalmar kommun planerar för ett kulturcentrum har frågan lyfts om att samla alla konsulenter där. Men för de konsulenter som har tillhörighet i en större organisation är det viktigare med sammanhang och nätverk inom sitt konst/kulturområde än samverkan mellan konsulenterna. De som återstår är Riksteatern i Kalmar län, Dans i sydost och Reaktor sydost som ser goda fördelar att ha en samlad arbetsplats i ett kommande kulturcentrum. Genom arbetet med Skola och Kultur och strategin ”Relevant” har frågan lyfts om vad som ingår i konsulenternas offentliga uppdrag. Frågan har aktualiserats ytterligare med de statliga Skapande-skola-pengarna eftersom konsulenterna hjälper skolor och kommuner med ansökningar. Skola och Kulturarbetet har pekat på behovet av att garantera skolorna att de kulturaktörer som kommer till skolan har någon form av verifierad utbildning i att möta barn och unga och att de även kan målen i läroplanen. Likaså finns behov av att orientera lärare i att arbeta med konst och kultur inom de ordinarie ämnena. Linnéuniversitetet har intresse av att arrangera kompetensutbildningar. Samma resonemang förs även inom det pågående projektet Hälsa och Kultur där det också är angeläget att kulturaktören har kunskap om dem som de kommer att möta. Avsikten är att orientera om förutsättningarna vid specifika sjukdomstillstånd. Linneuniversitetet ingår i projektet. 20 Arkivverksamhet – Kalmar läns arkivförbund Inom arkivverksamheten pågår en radikal förändring genom att samlingarna digitaliseras och blir tillgängliga för allmänhet och forskning. Samtidigt börjar arkiven öppna för att även ta emot digitalt material. Detta sker under förutsättning att de fysiska arkiven finns kvar och skyddas. I och med den digitala utvecklingen har flera nya databaser lanserats. De olika databaserna för digitalisering har varit många och det har varit svårt för arkiven att urskilja vilken som är lämpligast. I Kalmar län finns ett flertal arkiv, en del av samlingarna är i akut behov av att sorteras för att bevaras för framtiden och digitaliseras för att bli tillgängliga. De främsta hindren för omhändertagandet är brist på tekniskt säkra lokaler och digitaliseringsresurser. Det finns ett stort behov av ett samordnat grepp om arkiven i länet med ett gemensamt förhållningssätt och samverkan. Folkbildning Sammantaget finns ett stort utbud av kulturyttringar i folkhögskolornas och bildningsförbundens regi så som läsprojekt, hantverk, skrivarskola, foto, dans, film och bild, men starkast lyser musiken som erbjuder en bred variation från musikteater, låtskrivande, visutbildning, stråkutbildning, klassisk gitarr till en kyrkomusiklinje som utbildar kantorer. Folkbildningen utvecklas genom att arbeta för att alla i samhället ska nås, det kan göras genom att utbudet riktas särskilt mot till exempel unga som är en svår grupp att nå men också genom att stötta ungt arrangörskap. Kulturen kan användas som en del i integration och därmed blir kulturen dynamisk och det internationella perspektivet synliggörs. Fysisk tillgänglighet är ett viktigt perspektiv men även att arbeta normkritiskt och med attitydfrågor och bemötande. Folkbildningen har av tradition nått hela länet med verksamhet både i städer och på landsbygden. Men utmaningen för bildningsförbunden är att vara en del av utvecklingen och anpassa strukturer och verksamhetsformer efter nya former av föreningar, både med hänsyn tagen till minskande landsortsbefolkning och förändrade vanor. Det är viktigt att både folkbildning och kulturorganisationer gemensamt samverkar i förnyelse och nya samverkansmodeller. 21 UTVECKLING INOM KONST OCH KULTUR Konsulentverksamheterna ligger under ”Konst och kulturfrämjande verksamhet” SCENKONST Teater Byteatern Kalmar länsteater, har det regionala teateruppdraget. Teatern är en av Sveriges mindre länsteatrar och har förhållandevis små resurser. En ytterligare begränsning är teaterns lokaler som är tungarbetade och de klarar till viss del inte tillgänglighetsmålen för publik och personal. Publikplatserna är begränsade till 100 platser vilket innebär att det är svårt att få rimlig ekonomisk täckning på föreställningarna. Avseende Byteaterns lokaler ingår de i Kalmar kommuns planer för ett nytt kulturcentrum. Planen för kulturcentrum är att lokalerna ska vara klara under 2018. Regionen stöder planeringen som utöver att skapa en modern teatermiljö även syftar till att ge teatern möjlighet att både spela och repetera parallellt. Det skulle innebära helt andra förutsättningar för en utökad turnéverksamhet. Regionen är beredd att även stödja en etappvis utvidgning av verksamheten för att anpassa teatern till utökade turnémöjligheter. De senaste åren har Byteatern inlett samverkan med Regionteatern i Blekinge/Kronoberg. Det är en positiv utveckling som har gett ökade antal föreställningar för teatrarna och ett ökat utbud för publiken i hela regionen. Det ger även tillgång till fler skådespelare, nya impulser och erfarenheter till den egna teatern. Men samverkan och utbyte ger också en tyngre arbetsprocess och det är snarare förknippat med högre ekonomiska omkostnader än med vinst. Det finns ett intresse från båda teatrarna att definiera samverkan under perioden. Teatrarna samverkar genom nätverket ”Scenkonst sydost” där Riksteatern är drivande. Nätverket driver bland annat frågor om lika subventionssystemen för barn och unga i hela sydostregionen. En av utmaningarna för teaterområdet i regionen är att samarbeta för att utveckla scenkonsten och de internationella kontakterna. Regionförbundet i Kalmar län är part i Dansnät Sverige och Byteatern är underpart och arrangör för professionell dans inom Dansnätet. Inom sydostsamverkan finns ett intresse att utöka antalet professionella föreställningar. Det kan bli möjligt genom Kalmar kulturcentrum där en dansscen finns med i planeringen. Dans utgör ett av samverkansområdena inom Scenkonst sydost. Regionförbundet ska arbeta för: Att definiera möjliga samverkansområden inom Scenkonst sydost. Moderna lokaler för scenkonst i Kalmar kulturcentrum. Etappvis utvidgning av Byteaterns verksamhet med flera nya tjänster. Gemensam finansiering av stat och region för att öka turnéverksamheten, antalet föreställningar och därmed ökat publikunderlag. Ökat antal professionella dansföreställningar inom samverkan med sydost. Musik Musik genomsyrar Kalmar län på många olika sätt. Musiken återfinns hos utövare och publik i alla åldrar, i olika genrer, amatörer och professionella av världsklass. Musiken finns ”bara för att” men också för att mötas och umgås på en festival, för att lättare lära matematik eller som kommunikation inom demensvården. 22 Länets musikverksamhet präglas av internationella kontakter och utbyten i kombination med många lokala publikarrangemang. Kalmar läns musikstiftelse och Camerata Nordica har under senare år utvecklats till en internationellt erkänd stråkorkester med framträdande på PROMS i London och samordnare för EU-projektet Emerging classic talent in the EU. Musikstiftelsen har hela regionens stöd i fortsatt internationella utvecklingen av spets och skicklighet. Länsmusikens Talangcoachprojekt har utvecklat en arbetsmodell och ett internationellt nätverk som stödjer unga talanger att starta eget företag och att nå ut internationellt. Projektet avslutas under 2014 men avsikten är att etablera former för en permanent av verksamhet tillsammans med länets kommuner. Se även ”Samverkan mellan kultur och andra samhällsområden/kultur och näring” Hultsfreds kommun har under många år varit ”länets musikkommun”. Nu har kommunen för avsikt att ytterligare fokusera på musik som tema inom hela samhällsorganisationen. Regionen avser att medverka till en fördjupad process som förankras på olika nivåer från föreningar och enskilda, via kommunala förvaltningar och organisationer, till nationell nivå. Parallellt kommer Linnéuniversitetet att undersöka den långsiktiga effekten på de kulturella entreprenörerna i spåren av Hultsfredsfestivalen. Regionförbundet ska arbeta för: Musikens utveckling till internationell spets inom olika genrer. En kontinuitet av coachning av unga talanger inom musikområdet. En modell för att utveckla en ort genom ett kulturområde och låta det genomsyra hela samhället. MUSEIVERKSAMHET De flesta län i Sverige har ett länsmuseum som ansvarar för både konst och kulturarv, ibland även för hemslöjden. Kalmar län har ett separat länsmuseum för kulturarvet och ett separat konstmuseum, Kalmar konstmuseum. Utöver det finns Virserums konsthall med regionalt stöd inom konstområdet. Bild- och form Kalmar län har en policy för ”Offentlig konst i Kalmar län, policy och riktlinjer”. Under kommande period ska regionen och konstkonsulenten stödja kommunerna och landstinget i att anta det generella dokumentet eller att ta fram egna riktlinjer med utgångspunkt från det regionala. Riktlinjernas syfte är att höja status och respekt för inköp och hantering av lös och offentlig konst. Avsikten med policyn och riktlinjerna är att öka kunskapen om inköp av konst, följa 1 % -regeln och MU-avtalet. Konstkonsulenten har en viktig roll för konstnärernas nätverk och möjligheter att arbeta professionellt. Konstmuseets vernissager, konstnärssamtal och föredrag utgör en viktig mötesplats för konstnärer och publik. Kalmar konstmuseum har en internationell profil som är unik för ett regionalt museum. Museet blandar utställningar med konstnärer från Östersjöområdet och östra Europa med regionala konstnärer och konstnärskollektiv. Museet har även etablerat ett samarbete med Ölands folkhögskolas konstutbildning. Museet har tidigare medverkat i ”Flaggskeppsprojektet ArtLine” tillsammans med Blekinge, Polen, Litauen, Tyskland och Ryssland/Kaliningrad. 23 Avsikten är att gå vidare med projektet under nästa programperiod och utöka projektet med fler kommuner i Kalmar län. Kalmar konstmuseum har inlett residensverksamhet tillsammans med tre kommuner. Verksamheten är lyckad och museet har för avsikt att utveckla den vidare med fler kommuner. Designarkivet tillhör Kalmar Konstmuseum, se vidare under ”Arkiv”. Virserums konsthall, har ett regionalt uppdrag och finansiering från region och kommun, samt utställningsanslag från Kulturrådet. Konsthallen arbetar utifrån det lokala perspektivet och sätter det i ett globalt sammanhang. Konsthallen vänder sig till publiken i avfolkningssverige – den unga publiken som finns utanför storstäderna och ställer frågorna om livet och livsdrömmarna. Virserums konsthall arbetar även internationellt inom trä och arkitektur och verkar genom ”Nödvändighetens arkitektur” för en social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet inom stadsplanering och byggande. Genom ett gemensamt initiativ från Vandalorum, Växjö Konsthall, Kulturparken Småland och Kalmar konstmuseum gjorde Smålandslänen en ansökan till Manifesta 2018 med stöd från Statens Kulturråd. Under ansökningsprocessen etablerades nya kontakter och idéer för samverkan började ta form. Länen fick avslag på ansökan men avser att gå vidare med samverkan inom konstområdet. Regionförbundet ska arbeta för: Att Kalmar konstmuseum och Virserums konsthall tillämpar MU-avtalet och förutsätter att staten medverkar finansiellt. De enskilda kommunernas och landstingets arbete med policy och riktlinjer för offentlig konst. Att samverka med länets kommuner om residens för konstnärer. Internationella konstutbyten inom Östersjöområdet. Långsiktig samverkan med grannlänen för internationellt utbyte inom konsten. Samverkan mellan Smålandslänen med stöd från regionerna och Kulturrådet. Kulturarv och kulturmiljö Kalmar läns museum är en central aktör i länet för kulturarvsfrågor ur många olika aspekter. Verksamheten har sin grund i samlingar, pedagogik, arkeologi, marinarkeologi, byggnadsvård och konservering. Under det senaste året har föremålsmagasinen samlats i nya högkvalitativa lokaler och ett stort tillgänglighetsarbete pågår genom katalogisering och digitalisering. Den arkeologiska uppdragsverksamheten på Kulturparken Småland/Smålands museum har genom ett samverkansavtal övergått till Kalmar läns museum. Verksamheten som nu heter Museiarkeologi Sydost, har även Kronobergs län som sitt hemlän och ett kontor även i Växjö. Samverkan med Linnéuniversitetet ska fördjupas genom en planerad företagsforskarskola i museiarkeologi. I över 30 år har dykningarna pågått vid vrakplatsen för regalskeppet Kronan. Under den tiden har Länsmuseet byggt upp en imponerande kunskapsbank som används tekniskt och pedagogiskt vid utforskning och tillgängliggörandet av bland annat de unika vraken Mars Makalös och Svärdet. Västerviks museum ligger i framkant i utvecklingen av ”ickedestruktiva arkeologiska metoder” och visualiseringsteknik och samverkar med internationella forskare och Länsmuseet om fyndigheterna av Mars Makalös. Dykningarna på Mars Makalös har pågått sedan 2012. Under 2014 har en förstudie gjorts om hur fyndigheterna ska kunna tillgängliggöras för forskare, dykare och allmänhet. Förstudien 24 omfattar historiska vrak och har skett på initiativ av länsstyrelsen och regionförbundet i samverkan med Kalmar läns museum, Västerviks, Borgholms och Mörbylånga kommuner. Under samma tid har museet utvecklat en pedagogisk modell inom tillämpat kulturarv Tidsresor. Länsmuseet är initiativtagare och huvudinstitution för Bridging Ages, en kulturmiljöorganisation med drygt 20 medlemsländer, som arbetar efter tidsresemetodiken. Genom Bridging Ages arbetar museet med internationella utvecklingsprojekt i olika delar av världen. Verksamheten har behov av att stabilisera organisationen för att tillgodose de behov som finns i länet och internationellt. Verksamheten har utvecklats inom fler områden än det rent historiska och är en pedagogisk modell med tillämpning inom skola, hälsa, integration och försoning. Med tillämpat kulturarv och tidsresorna som grund har Länsmuseet etablerat en gemensam forsknings- och utvecklingsmiljö tillsammans med Linnéuniversitetet. Verksamheten ska ha bäring på tvärvetenskap och internationella perspektiv där forskning och praktik ska mötas. Under senare år har stora hällristningsfynd gjorts i Tjust, Västerviks kommun. En stor del av området där fyndigheterna finns ligger vid Casimirs borg vid Gamlebyviken. Det finns såväl privat, kommunalt och regionalt intresse av att stödja utvecklingen och att tillgängliggöra området. Formerna för utvecklingen av området bör formuleras under planperioden. Kulturlandskapet på södra Öland är unikt för regionen, Sverige och internationellt. Odlingslandskapet är upptaget på Unescos världsarvslista och på hela Öland finns det spår av tidig och nutida mänsklig aktivitet. Målet som ligger i samklang för RUSEN och har regionens stöd är: - Södra Ölands odlingslandskap ska vara ett levande landskap - Turism, lantbruk och övrig näringsverksamhet ska utvecklas i samverkan och med ömsesidigt hänsynstagande 2010 gjordes de första fynden vid Sandby borg på södra Öland, därefter har utgrävningar gjorts varje sommar. Fynden och utgrävningen är spektakulär och det finns ett stort intresse av att visa fynden och att rekonstruera och berätta den dramatiska historien. Länsstyrelsen har vid sidan av arbetet med Världsarvet initierat en studie avseende förutsättningar för ett Öländskt historiskt museum. Världsarvet, ett Öländskt historiskt museum och fynden vid Sandby borg har många gemensamma beröringspunkter och bör diskuteras i samverkan. I Glasriket, Nybro och Emmaboda kommuner i Kalmar län och Lessebo och Uppvidinge i Kronoberg, pågår Glasriketuppdraget med det övergripande målet att utvecklingen ska ske med glaset som utgångspunkt. Ytterligare mål är att: - bevara miljöer, kunskaper, historier, traditioner och att ta hand om glasarkiven i tekniskt rätt miljö - utveckla miljöer och verksamheter i takt med dagens samhälle, förväntningar och möjligheter - utveckla företag och besöksnäring i nya förhållningssätt till vad glaset är och dess nya möjligheter Boda The Glass Factory är en viktig aktör inom glasrikets förnyelse. The Glass Factory är en part inom flera olika områden med grunden i stora glassamlingar och arkiv, samverkan med Designarkivet och akademin. 25 Astrid Lindgrens Näs har under de senaste åren deltagit i det nationella destinationsutvecklingsprojektet med medel från regionförbundet och Tillväxtverket. Det har inneburit att verksamheten har utvecklats både fysiskt med ett treårigt trädgårdsprojekt och professionellt i själva verksamheten. Det är av värde att sprida kunskaper från utvecklingsprojektet till andra aktörer i länet. Det är en svår utmaning att hålla i en verksamhet som knuten till en enda persons gärning utan att det blir dammigt. Men Astrid Lindgrens författarskap är så stort att det bär över tid och risken att hamna i förvaltning har undvikits på ett genialiskt sätt genom projektet Astrid Lindgrens trädgårdar och utveckling av verksamheten. Kulturarv och kulturmiljöerna tillhör inte enbart det förflutna. Historiska miljöer och strukturer bör både bevaras och ses som en potential för utveckling av länet. Samspelet mellan marker, bebyggelse, verksamheter, natur och klimat är unika på varje plats och ska tas tillvara i den regionala utvecklingen. Kalmar läns hembygdsförbund är en resurs som samlar och engagerar människor lokalt till ovärderliga insatser. Hembygdsförbundet arbetar gemensamt för tillgängliggörandet av hembygdsgårdar och är på det viset en viktig part inom besöksnäringen. Det är viktigt att kunskaper från större projekt tas tillvara och utvecklas vidare. Erfarenheterna från EU-projektet ”Öppna portar” ska tas tillvara och föras vidare vid utvecklingen av fler platser i länet. Regionförbundet ska arbeta för: Etableringen av länsmuseets samlingar i de nya magasinen. Samverkan med länsstyrelsen och Kalmar läns museum, Västerviks museum, och Västerviks, Borgholms och Mörbylånga kommuner avseende vraken i Kalmarsund och runt Öland, däribland Mars Makalös och Svärdet. Det är viktigt att samverkan sker lokalt med näringsliv och föreningar som Sjöfararkusten. Förstärkt organisation och administrationen av Bridging Ages inom länsmuseet, satsningen förutsätts få statlig medfinansiering. En gemensam forsknings och utvecklingstjänst för Tillämpat kulturarv inom länsmuseet, satsningen förutsätts få statlig medfinansiering. Utvecklingen av bronsålderslandskapet och hällristningsfyndigheterna i Tjust. Utvecklingen av Världsarvet södra Öland i samverkan med fyndigheterna vid Sandby borg och diskussioner om ett Öländskt historiskt museum. Utvecklingen av Glasriket tillsammans med kommunerna, länsstyrelsen, Kronobergs län, Linnéuniversitetet, Designarkivet och Boda The Glass Factory. Nya modeller för bevarande och utveckling av länets kulturarv och kulturmiljöer. En hållbar utveckling som värnar lokala förutsättningar och en levande kulturmiljö. BIBLIOTEKSVERKSAMHET Utifrån de generella behoven av stöd för ökat läsande ska regionbiblioteket driva olika läsprojekt tillsammans med länets 12 kommunbibliotek, skolor, folkbildning, kulturkonsulenter och Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg. Biblioteken har en central roll för mottagandet av nyanlända och asylsökande. Biblioteken fungerar som mötesplats människor emellan och även mellan människor, civilsamhället och det offentliga. Regionförbundet ska arbeta för: Läsprojekt i samverkan mellan bibliotek, skolor, folkbildning och kulturkonsulenter. Utveckling av bibliotekens roll som mötesplats för samhällets olika aktörer. 26 Samverkan med bibliotek och föreningsliv vid mottagande av nyanlända och asylsökande. LITTERATUR Litteratur har inte varit ett eget utpekat konstområde inom kultursamverkansmodellen, trots att vi lever och påverkas till stor del av det skrivna ordet – även om det inte är samma sak som litteratur. Kalmar län har ett flertal betydelsefulla författare som har medverkat till omvärldens bild av länet och Småland, de mest framträdande är Astrid Lindgren och Wilhelm Moberg. Vimmerby som är Astrid Lindgrens hemtrakt, lever med Astrid Lindgrens etik och moral som förbild. Astrid Lindgrens Näs, föräldrahemmet är en plats som förvaltar, tar hand om minnet men framför allt utvecklar och låter Astrid Lindgrens grundidéer få finnas med i samhällsutvecklingen. Astrid Lindgrens Näs är en viktig part i det kommande arbetet för hur litteraturområdet ska utvecklas för framtiden. Wilhelm Moberg som har rötterna i Emmaboda är inte lika tydlig på plats i Emmaboda kommun. Däremot arbetar kommunen mycket aktivt med biblioteket och med läsning och har också ett starkt intresse för litteraturområdet. Inom det regionala arbetet för litteratur kommer Regionbiblioteket att utveckla en modell för arbetet med litteraturområdet, och kartlägga infrastruktur och de insatser som görs. Utifrån kartläggningen ska en handlingsplan skrivas för fortsatt utveckling inom området. Regionförbundet ska arbeta för att: Insatser och infrastruktur inom litteraturområdet ska kartläggas, arbetet sker inom Regionbiblioteket. Regionbiblioteket tar fram en handlingsplan för utveckling av litteraturområdet. Nätverk för författare och översättare ska etableras. Lägst rekommenderade minimiarvoden till författare och översättare ska erbjudas av verksamheter som finansieras med offentliga medel. Samverka med Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg. KONST OCH KULTURFRÄMJANDE VERKSAMHET De regionala konsulenterna inom konst och kultur har ett unikt samarbete som gynnar all kulturverksamhet i länet. Konsulenterna spelar en avgörande roll för skolornas möjlighet att söka Skapandeskola-medel. Bland de konsulenter som har sin arbetsplats i Kalmar finns ett gemensamt intresse för gemensamma lokaler. Genom regionens medverkan och stöd till kulturcentrum ska även nya lokaler till scenkonst- och filmkonsulenterna tillgodoses. Regionen ska samverka med Linneuniversitetet och medverka till kompetensutbildningar för kulturkonsulenterna inom skola- och hälsaområdena. Regionen ska medverka till förtydligande om konsulentverksamheternas uppdrag avseende bidragsfinansiering och debiterbarhet. Regionförbundet ska arbeta för: Moderna och samordnade lokaler för scenkonst- och filmkonsulenterna i Kalmar kulturcentrum. Återkommande kompetensutbildningar för kultur inom skola- och hälsaområdena. Riktlinjer för konsulentverksamhetens uppdrag. 27 Dans Dans i sydost är en konsulentverksamhet inom dans som drivs som en gemensam resurs för Blekinge, Kronoberg och Kalmar län. Dans i sydost är central för nätverk bland yrkesverksamma, kompetensutveckling inom skolan och förmedling av professionella dansföreställningar. Ungdomars intresse för dans ökar, både att få dansa själva och att få uppleva professionell dans som konstform. Dilemmat för kommunerna är att tillgodose behovet av lokaler, dansmattor och belysningsteknik. Det behövs en samordning och samverkan för att öka tillgången till att utöva och att se dans. Samverkan kan ske mellan kommunerna och mellan regionerna och Scenkonst sydost och teatrarna. Vimmerby är den kommun som satsar på dans i skolan med egen danspedagog och flera scener för dans. Dansen är ett utvecklingsområde i Vimmerby som drar både pojkar och flickor i olika åldrar. Dans är en konstform med många uttryckssätt. Men det saknas mycket kunskap inom skola och vård om dansens möjligheter. Det innebär ett att det finns en stor potential att arbeta inom skola, vård och omsorg och därmed ett behov av kunskap och kompetensarbete. Till viss del präglas dansen av könsbundna mönster och genrer. Därmed finns ett behov av att vara observant och vaksam för det konventionella och att i stället utmana deltagare och publik på det icke förutsägbara. Dansen bör vara normkritisk och medvetet utveckla insatser för att i tidiga skeden få med flickor och pojkar på lika villkor. Likaså är det viktigt att ge både flickor och pojkar relevanta förebilder. Inom sydostsamverkan finns ett intresse att utöka antalet professionella föreställningar. Det kan bli möjligt genom Kalmar kulturcentrum där en dansscen finns med i planen. Dans utgör ett av samverkansområdena inom Scenkonst sydost. Med Blekinge och Kronoberg ska regionförbundet arbeta för: Ökat antal professionella dansföreställningar. Fördjupad samverkan med Scenkonst sydost. Dans i skolan och inom hälsoområdet. Att Dans i Sydost ska ha särskilt fokus på jämställdhetsintegrering. Moderna lokaler för dansföreställningar i Kalmar kulturcentrum. Filmkultur Reaktor Sydost är en ideell förening med de tre regionförbunden i Blekinge, Kronoberg och Kalmar län som huvudmedlemmar. Reaktor Sydost stärker filmen och den rörliga bildens ställning och utveckling i sydostregionen genom film i skolan, stöd till filmskapare, utveckla film och publik samt deltagarkultur. Filmen och förhållandet till filmen genomgår stora omvälvningar i takt med att kameror, utrustning och visningsmöjligheter har förändrats dramatiskt under de senaste femton åren. Mobilerna har blivit kameror och filmerna ser man via nätet. Många lever med film och vi omges av film överallt, framför allt som reklam och spel, vilket påverkar oss på olika sätt. Det innebär ett ökat behov av kunskap om filmens grammatik, teknik och språk, både för att förstå vad man utsätts för och för att själv kunna hantera verktygen. Reaktor sydost har under lång tid arbetat med kompetensutveckling till länets lärare. Det finns även ett behov att tillmötesgå unga som vill arbeta med film själva på fritiden. Det kan göras i samverkan med lokala organisationer inom kulturskolor, studieförbund och fritidsverksamhet. 28 Genom de stora förändringar som sker i tillgången på film via nätet har biograferna tappat sin självklara roll som visningsplats. Å andra sidan har digitaliseringen av film och visning fört med sig helt nya möjligheter. Det finns minst en digitaliserad biograf i varje kommun i länet. Glasriket är världens biograftätaste område räknat per invånare! Det manifesteras med en årlig filmfestival över läns- och kommungränser. Digitaliseringen ger möjlighet till nya typer av arrangemang och ställer krav på en ny typ av publikarbete mot andra publikgrupper än den traditionella biopubliken. Reaktor sydost har en viktig roll i nätverk och kompetensutveckling för digitala sändningar och publikarbete. Jämställdheten är generellt sett eftersatt inom filmbranschen och det gäller även i sydostregionen. Det finns ett behov av riktade insatser för att i tidiga skeden vända på konventionerna för både flickor och pojkar. Med Blekinge, Kronoberg ska regionförbundet arbeta för: Pedagogiska insatser. Publikarbete. Särskilt fokus på jämställt och normkritiskt tänkande. Hemslöjd Hemslöjdskonsulenternas huvudsakliga verksamhet ligger inom skolan och kursverksamhet för vuxna. Under det senaste året har verksamheten med framgång samverkat i SFIundervisningen för flyktingar. Regionen stödjer en vidare utveckling av den verksamheten tillsammans med andra samhällsaktörer. Konsulenterna avser att lägga stort fokus på Hälsa och kulturprojektet för att utveckla program och metoder som kan användas inom rehabilitering, vård och omsorg. Nationella aktörer har haft fokus på slöjd och näring, och hemslöjdskonsulenterna har haft utbildningar i länet. Regionen stödjer en fortsättning av kompetensutveckling inom småskalig affärsutveckling. Regionförbundet ska arbeta för: Slöjd som medel vid integration och språkinlärning för nyanlända och flyktingar. Program och metoder för slöjd vid rehabilitering och inom hälsa och kulturprojektet. Återkommande kompetensutveckling inom slöjd och näring. Riksteatern Riksteatern i Kalmar län är en del av folkrörelsen Riksteatern, med ideella riksteaterföreningar som äger en producerande teater och arrangerar scenkonstföreställningar. Riksteatern Kalmar läns verksamhetsutvecklare stödjer arrangörsföreningarna och förmedlar scenkonst till skolorna. De lägger även fokus på utveckling av arrangörsföreningarna inom generationsväxling och ungt arrangörskap. Riksteatern ställer samman utbudskatalogen som är ett gemensamt arbete med Blekinge och Kronoberg och som garanterar hög kvalitet. Utbudskatalogen ger även mindre enskilda teatersällskap en möjlighet att turnera. För en liten teater, som Ölands dramatiska teater, är det kommunala och regionala stödet samt nätverket med Riksteatern avgörande för att de ska kunna spela i hela länet. 29 Regionförbundet ska arbeta för: Förnyelse och utveckling av ungt arrangörskap. Samverkan och utveckling av nätverket Scenkonst sydost. ARKIVVERKSAMHET Arkiven är en viktig demokratisk rättighet för medborgarna. Arkiven gör att barn och unga kan ta del av sitt kulturarv, lära sig tänka källkritiskt och lära om sin bakgrund och roll i samtiden. Bland Kalmar läns arkivförbunds medlemmar finns flera enskilda arkiv varav en del med nationellt intresse och en del med framför allt lokalt intresse. De arkiv som har nationellt intresse är framför allt Designarkivet, Rockarkivet och Visarkivet samt glasbruksarkiven. Designarkivet har Kalmar konstmuseum som huvudman. Arkivet arbetar med utveckling av innehåll, organisation, insamling och bevarande, tillgängliggörande, digitalisering och forskning. Designarkivet är en part i regionens arbete att utveckla forskning och näring kopplade till Glasriket och design. Designarkivet och Arkitektur och designcentrum, Arkdes, har inlett ett samarbete. Arkdes har behov av att verka regionalt och att öka tillgängligheten till sina samlingar, samtidigt som de långsiktiga bevarandekraven måste tillgodoses och materialet beforskas. ArkDes har behov av nya magasinsutrymmen med tekniska krav som kan tillgodoses på Designarkivet. Gemensamt ska Designarkivet och Arkdes verka för: - En gemensam forskarmiljö - Magasinslokaler för ArkDes i Pukeberg - En plattform för forskningsprojekt - Metoder för insamling av s.k. digitalt originalmaterial Regionen, Nybro kommun och Linneuniversitetet stödjer utvecklingen. Rockarkivet har ett pågående utvecklingsarbete för att hitta nya finansieringsformer för verksamheten. Ett samarbete är med Music Hall of fame, ett annat är tillsammans med företagen i regionen. Rockarkivet har i huvudsak Hultsfreds kommun som finansiär. Arkivet har etablerade samarbeten med Linnéuniversitetet och forskningen inom music management. Västerviks Musikbibliotek & Visarkivet ligger inom Västerviks bibliotek och samverkar med visskolan i Gamleby. Visarkivet verkar mest lokalt men har även nationell efterfrågan. Arkivet samverkar med Umeå universitet inom ”literacy”, läs- och skrivkunnighet. Glasbrukens arkiv speglar en flera hundra år lång industri- och designepok. Glasbrukens arkiv är under akut behov av att tas omhand på ett säkert sätt för framtiden. Om arkiven ska bevaras till eftervärlden krävs resurser i dokumentering, digitalisering och arkivering. Arkiven har en utvecklingspotential för forskare, skolor, och att arkivföremålen knyts till släktforskning, personer och platser. Regionförbundet ska arbeta för: Att under planperioden ta fram en långsiktig plan för arkiven avseende pappersarkiv och föremålsarkiv resurser, kompetens, digitalisering, lokaler, tillgänglighet och huvudmannaskap. Nationellt och regionalt stöd till Rockarkivet och Designarkivet. 30 SAMVERKAN MELLAN KULTUR OCH ANDRA SAMHÄLLSOMRÅDEN Hälsa och kultur Se ”Regionala prioriterade områden” sidan 14. Kultur och utbildning Barn och unga är sedan länge en prioriterad målgrupp inom länets kultur. Genom projektet Skola&kultur, 2011-14, har regionen haft som mål att skapa ett nätverk mellan kulturorganisationer och skolan samt att skriva en regional strategi för skola och kultur. Strategin antogs hösten 2013 och med stöd av den fortsätter processen i kommunerna med kommunala skolkulturplaner eller garantier. Projektet har haft stor genomslagskraft och flertalet av kommunerna har eller arbetar med en egen skolkulturstrategi. Arbetsmodellen för projektet har byggt på både styrande och praktiserande. Den styrande delen innebär att skolchefer, rektorer, kulturchefer och chefer för kulturorganisationer har deltagit och resultatet är skolkulturstrategin och de lokala skolkulturplanerna. Den praktiserande delen har lagt grunden för metoder och hur verksamheter och samverkan kan gå till. I den praktiserande delen har elevernas roll varit tydlig och lagt grunden för hur kultur bör värderas i skolan. Utbildningar inom konst- och kultur har direkt påverkan på företagande inom den kulturella sektorn. Det gäller förberedande och fördjupade konstutbildningar som ges på folkhögskolorna, avancerade hantverksutbildningar på Capellagården, glasutbildningar i gymnasieregi och glas och design på Linnéuniversitetet i Pukeberg liksom olika kulturvetarutbildningar och music management på Linnéuniversitetet. Det är inte givet att antalet utbildade inom konst och kultur överensstämmer med antalet som arbetar inom området. Många som utbildar sig inom konst och kultur fortsätter att utbilda sig inom något ”helt annat” men de bär fortfarande med sig sin kreativa skolning som grund för det andra yrket. Det är många yrken som ställer krav på att inte ta för givet, att vara kritisk, analyserande och innovativ i sitt arbetssätt. Regionförbundet samverkar med Linnéuniversitetet direkt och indirekt inom flera olika områden. Samverkan sker efter behov och intresse och sker med music management och Talangoachprojektet, med hälsovetenskap i Hälsa och kultur-projektet, mellan kulturarv och kulturvetarprogrammet och Kalmar läns museum, i Skola-och kulturprojektet var Linnéuniversitetet med under hela processen och kontakterna fortsätter vidare i utvecklingen av bland annat kompetensutbildningar för lärare och kulturaktörer. I utvecklingsarbetet av Pukeberg i Nybro är Linnéuniversitetet en viktig part både som kunskapsnod och aktör. Samverkan fortsätter genom projektet mellan Designarkivet och Arkitektur och Designcentrum som syftar till att öka arkivens tillgänglighet och därmed forskningsintresse. Regionförbundet ska arbeta för: - Att alla kommuner arbetar med egna skolkulturplaner. - Att stödja länets skolor och kulturorganisationer genom nätverk. - Att arrangera kompetensutbildningar utifrån parternas behov och intresse. - Länets utbildningar inom konst och kultur. 31 Kultur och näring Olika typer av utbildningar inom kulturområdet inspirerar och ökar på sikt tillväxten av företag. Det ställer krav på stödstrukturer från samhället motsvarande dem som finns för traditionella näringar, inkubatorsverksamhet och nätverk. De traditionella näringarna har etablerade stödformer som inte alltid är användbara för nya verksamheter. Det ställer krav på förnyelse även inom stödsystemen. Konst- och kulturorganisationerna är till hjälp med kunskaper och nätverk inom yrket, till konstnärligt verksamma. Genom de regionala överenskommelserna med regionförbundet ska kulturorganisationerna samarbeta med och stödja yrkesverksamma inom kulturområdena med fortbildning och utvecklingsinsatser. De ska även kunna förmedla uppdrag inom konstområdena. De regionala kulturorganisationerna, offentliga verksamheter och det privata näringslivet är viktiga både som förmedlare och kunder till konstnärligt verksamma. Ett exempel är Kalmar läns musikstiftelse som är den största arbetsgivaren för det fria musiklivet i länet – såväl det svenska som det internationella. Kalmar läns museum är en viktig aktör inom besöksnäringen och har en hög självfinansieringsgrad. De är också en given arbetsgivare för många unga som kommer från studier i arkeologi eller kulturarvsprogram. Lokala hembygdsgårdar är en viktig del inom besöksnäringen och står för det genuina och den inte minst viktiga – berättelsen och förståelsen – om vår historia. Under de senaste tre åren har Kalmar läns musikstiftelse drivit projektet Talangcoach. Målet för projektet är att skapa en modell som stödjer unga musiker till professionella aktörer inom musikbranschen genom eget företag, anställning eller yrkesutbildning inom musik, scen, ljus eller ljud. Projektet har utvecklat en arbetsmodell och är förankrat i sex av länets kommuner. Projektet har varit mycket framgångsrikt med flera unga artister som har startat företag och som har tecknat skivkontrakt i USA. Avsikten är att ta vara på arbetsmodellen och att kunna driva verksamheten vidare i länet. Regionen stödjer en fortsatt verksamhet i länet. The Glass Factory i Boda har deltagit i två EU-projekt, ett med inriktning på konstglas och ett med inriktning på glas och produktion. Projektet med produktionsinriktning ska få en regional efterföljare ”The Glass Factory Hot Shop – glashyttan som forum för förnyelse inom glaset och regional utveckling”. The Glass Factory är en av parterna i Glasriketuppdraget och i projekten gör The Glass Factory praktik av de diskussioner som förs inom glasriketuppdraget. Många företagare inom kulturella och kreativa näringar är små och har ofta behov av nätverk och mötesplatser. Behovet av nätverk kan vara dels inom den egna gruppen för att få erfarenhet av andra inom samma bransch men det kan också vara en utvecklingsmöjlighet att ta sig in i etablerade nätverk med traditionella företag. Regionen ska stödja företag från kulturella och kreativa branscher att komma in i samhällets etablerade företagssammanhang. Regionförbundet ska arbeta för: Etableringen av en permanent Talangcoachverksamhet för unga musiker i samverkan med andra aktörer och kommuner. Att utvärdera talangcoachprojektet för att pröva inom fler områden. Förnyelsen av glaset och utvecklingen av nya företag, produkter och tjänster med anknytning till glasriket. Att medvetet verka för att nya kulturella och kreativa företag kommer in i etablerade företagssammanhang. Att stöd ges till yrkesverksamma inom kulturområdena med fortbildning och utvecklingsinsatser samt förmedla uppdrag inom respektive konstområde 32 REGIONFÖRBUNDETS MEDEL FÖR KULTURÄNDAMÅL Ska kompletteras med uppdaterat tabellverk av Regionförbundets medel för kulturändamål 2015. Den kulturella infrastrukturen har byggts upp succesivt under hela 1900-talet. I Kalmar län har Länsmuseet och Hemslöjden en mer än hundraårig historia. Olika konstformer har efterhand prioriterats och fått offentligt stöd, de största förändringarna skedde under 70-talets kulturreformer. Kulturinstitutionernas värde är svårt att mäta då de utgör en del av fundamentet för en fungerande demokrati. Det är kulturen som hjälper oss att se oss själva och som speglar vår samtid i historien, det är genom musik, bild och rörelse som vi kan uttrycka oss. Genom den regionala kulturen ska medborgare i hela länet ha tillgång till kultur. I och med kultursamverkansmodellen har regionerna fått förtroendet att fördela de statliga medlen till den regionala kulturen. Regionförbundet uppskattar förtroendet men är samtidigt mycket oroat av utvecklingen mot att de statliga anslagen krymper. Uppräkningen har de senaste åren varit lägre än allmänna löne- och kostnadsökningar vilket innebär att kulturen inte kan hålla samma verksamhetsnivå som tidigare. Samverkansmodellen utvecklades i en tid då landet var på väg mot regionsammanslagningar och skulle gagna stora regioner med mer medel att disponera. Men den processen har avstannat och Kalmar län är ett litet län med låg befolkningsutveckling eller ingen alls. Det innebär att länet inte klarar av att kompensera för de statliga nedskärningarna och i förlängningen hotar det demokratin, den regionala kulturella infrastrukturen och ”kultur till alla”. En ytterligare konsekvens är att förnyelsen av verksamheterna sker genom projektmedel men när projekten är slut finns inte medel att föra in det nya i ordinarie verksamhet. Utvecklingen har även lett till en ökad självfinansieringsgrad för en del av kulturområdena. Men möjligheten till självfinansiering är olika beroende av verksamhet och prioriteringen av barn och unga, och kultur till alla, förutsätter offentlig medfinansiering för att alla ska få tillgång till kulturen på lika villkor. För att hålla den uppbyggda regionala strukturen i nivå med samhällets förväntningar ställs krav på: Årlig uppräkning motsvarande övriga samhällets löne- och kostnadsökningar Särskilt påslag i samband med nya regelverk, ändrade regler, avdrag eller förändring av pensionsavsättningar Extra medel för verksamheterna att utvecklas och förnya verksamheten med Utöver ordinarie uppräkning förutser regionförbundet ökade kostnader på grund av nya regelverk och ändrade pensionsavsättningar: Länsmusiken får extra pensionsavsättningar samt slopad avdragsrätt under 2015. Det leder till direkt ökade kostnader utan att det ger mer programverksamhet tillbaka. Regionförbundet förutsätter att staten går in och medfinansierar kostnaderna. För att följa MU-avtalet för Kalmar konstmuseum och Virserums konsthall beräknas kostnader öka på tillsammans 900 000 kr. 33 Prioriterade områden Unga För att få med unga i kulturen krävs samverkan mellan olika områden. Nya arbetssätt och nya vägar att nå målgruppen förutses ske genom projekt och att pröva olika metoder i samverkan med andra organisationer, gärna utanför kulturområdet. Det krävs stor öppenhet och samverkan kan inte ske enbart i de invanda nätverken utan det gäller att hitta nya samarbetspartners i nya sammanhang. Prioriteringen förväntas finansieras med projekt- och externa medel. Arkiv En långsiktig plan ska arbetas fram för arkiven, utifrån planen ska beslut tas hur frågorna ska hanteras vidare. För att Kalmar läns arkivförbund ska kunna medverka i processen bör de få ett utökat anslag till motsvarande det statliga. Rockarkivet är ett nationellt intressant arkiv med enbart kommunalt finansiering. En ekonomisk satsning från statligt håll kan tillsammans med regionalt stöd hjälpa arkivet till en rimlig nivå. Designarkivet, som tillhör Kalmar Konstmuseeum, har förväntningar från omvärlden att vara en part tillsammans med Linnéuniversitetet och som aktör i Glasriket och med Boda The glass Factory. Med nuvarande resurser är det inte möjligt. Regionförbundet finansierar verksamheten och förutsätter att staten går in med medfinansiering som hittills har saknats helt. Kulturarv För att ta ett samlat grepp om kulturarvet krävs samverkan med många olika parter från olika nivåer i samhället. Eftersom det finns så många olika typer av kulturarv är det bra att arbeta med olika genrer på olika platser. Projektet bör bäras med gemensam finansiering och externa medel. Scenkonst Genom satsningen på nya scenkonstlokaler i Kalmar förutsätts Byteaterns verksamhet att växlas upp resursmässigt. Till 2018 räknar regionförbundet med att teatern ska ha fler tjänster och förutsätter att staten går in och medfinansierar. Hälsa och kultur Regionförbundet och landstinget ska fortsätta satsningen på Hälsa och kultur. Finansieringen från regionen sker med kulturprojektmedel och förutsätter att staten går in och medfinansierar även tredje året för att satsningen ska kunna fullföljas. Förnyelse och utveckling Länsmuseet utvecklar samverkan med Linnéuniversitetet och regionförbundet går in i uppbyggnadsfasen. Därefter räknar museet med att verksamheten ska vara självbärande. Museet ska även bygga en stabil administration för Bridging Ages och Tidsresorna. Regionförbundet går in med medel i uppbyggnadsfasen, därefter måste verksamheten vara självbärande. Regionförbundet förutsätter att Kulturrådet går in med utvecklingsmedel. 34 Konstmuseet har tagit steget utanför ”huset” och arbetar med konstkollo på sommaren för barn och unga på olika platser i länet. Likaså samverkar de med Östersjöländerna och olika kommuner i länet om Artist i residence. För att få stabilitet i de verksamheterna över tid ställs krav på ytterligare resurser till konstmuseet. De nya satsningarna förutsätter statligt stöd. Länet har hittills inte haft någon fristadsförfattare men det finns en öppenhet för möjligheten och att även utveckla en fristadsform för fler yrkesgrupper inom konst och kultur. Kalmar konstmuseums verksamhet med Arts i residens är ett liknande spår, då de har samverkat med konstnärer från olika Baltiska länder där möjligheten att uttrycka sig kan vara mycket begränsad. De ekonomiska förutsättningarna för att ta emot fristadsförfattare/konstnärer/musiker måste lösas med gemensamma resurser från stat, region och kommun. Förutsättningarna för Länsmusiken att fortsätta driva talangcoaching av unga musiker ställer krav på uppräkning av anslaget. Talangcoachprojektet har varit mycket lyckat och har bidragit till att ett flertal unga musiker har kunnat gå vidare inom musikbranschen. Den kunskap, erfarenhet och de metoder som har byggts upp genom projektet är allt för värdefulla för att inte behålla och arbeta vidare med. Projektet har mött unga där de är och kunnat leda dem vidare på deras villkor och förutsättningar. Regionförbundet förutsätter att staten medverkar med statliga medel. Hemslöjdskonsulenterna har behov av ytterligare resurser för att kunna arbeta mer fokuserat mot barn och unga. De ökade kostnaderna förutsätter statlig uppräkning. Dans i Sydost, Kalmar län har en vilja att utöka verksamheten och ligger med ett anslag på 100 000 kr högre än de andra länen. Hittills har staten inte följt med i danssatsningen ekonomisk vilket vi har förväntat oss. Inom samverkansmodellen i Kalmar län finns även Reaktor Sydost, Riksteatern Kalmar län, Regionbiblioteket, regionala kulturorganisationer – Hembygdsförbundet och även Capellagården. De, och även övriga organisationer, har effektiv administration, avsaknad av marginaler för nyutveckling, stort hjärta och mycket engagemang. För att de ska ha någon form av rörelseutrymme att arbeta strategiskt och utvecklande, måste de dels ha täckning för uppräkning av löner och kostnadsökningar och därtill ytterligare anslagsuppräkning. Marginalerna är mycket små och i flera fall är det föreningar utan något större eget kapital som står bakom verksamheten och de har inte kapacitet för till exempel oförutsedda yttre omständigheter eller nya regelverk. Utöver de organisationer som finns inom kultursamverkansmodellen finns Virserums konsthall som har ett regionalt och kommunalt anslag och en regional överenskommelse. Konsthallen har haft utställningsmedel från Kulturrådet under många år. Regionförbundet ställer sig positivt till att de medlen förs in inom samverkansmodellen. Regionen har två ytterligare verksamheter med stort intresse för att finnas inom samverkansmodellen. Det är Astrid Lindgrens Näs och Boda The Glass Factory. Båda verksamheterna är idag kommunalt finansierade men har verksamhet som är regionala och som drar en betydligt större, både nationell och internationell publik. Regionförbundet vill medverka till en stabil finansiering. 35 Bilaga 1: Statistiskt resultat över ungdomars deltagande i kultur från LUPP Analys av Luppundersökning. 2009 gjordes den första regionalt samordnade Luppenkäten som undersöker hur ungdomar ser på sin vardag. Lupp ger kommunerna kunskap om hur unga mår och ser på sin situation. I detta avsnitt analyseras statistik från Lupp som omfattar ungdomar i årskurs 8 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet, det handlar om läsvanor, hur ofta de besöker kulturarrangemang och ägnar sig åt olika former av musik. Läsande på fritiden sjunker med åldern Resultaten från Lupp-undersökningen visar att läsning på fritiden minskar ju äldre ungdomarna blir. Statistiken visar också att flickor läser mer än pojkar oavsett ålder. Det är mer förekommande att elever i årskurs 8 läser på sin fritid än de som går i årskurs 2. I årskurs 8 läser 65 procent av eleverna varje dag, vecka eller månad, medan motsvarande siffra är 48 procent i årskurs 2 på gymnasiet. Det är också en väsentlig skillnad i läsandet mellan flickor och pojkar, 38 procent av flickorna i årskurs 8 läser på sin fritid, medan motsvarande siffra är 27 procent av pojkarna, det är en skillnad på 11 procent. 36 Motsvarande siffror för elever i årskurs 2 på gymnasiet är 28 procent för flickor och 20 procent för pojkar. 18 procent av eleverna i årskurs 8 läser aldrig på sin fritid, siffran ökar med 7 procent, i årskurs 2 då 25 procent av eleverna aldrig läser på sin fritid. Medverkande vid kulturarrangemang är relativt stabilt över åldrarna Siffrorna visar att det är vanligast att besöka kulturarrangemang någon gång per år både i årskurs 8 och i årskurs 2. Statistiken visar också att det är något fler i årskurs 2 på gymnasiet som besöker kulturarrangemang än de i årskurs 8. Av statistiken att döma är det relativt vanligt förekommande bland elever att besöka någon form av kulturarrangemang, 80 procent av eleverna i årskurs 8 besöker kulturarrangemang varje månad eller någon gång per år, det gäller även för elever i årskurs 2. Statistiken visar också att det är vanligare bland flickor än pojkar att besöka kulturarrangemang även om den könsfördelande statistiken inte är lika markant som inom andra kulturområden. 37 Tydliga skillnader mellan flickors och pojkars skapande verksamhet Ungdomar som på sin fritid utför någon forma av skapande sjunker med åldern, i årskurs 8 anger 61 procent av länets ungdomar att de på fritiden utför någon form av skapande varje dag, vecka eller månad medan ungdomarna i årskurs 2 utgör 51 procent. Av den könsfördelade statistiken att döma framgår det att pojkar i lägre utsträckning ägnar sig åt skapande, 22 respektive 21 procent i årskurserna i jämförelse med flickor där 42 respektive 30 procent uppger detta. Resultaten visar tydligt att skapande minskar ju äldre ungdomarna blir och det är fler som inte alls ägnar sig åt skapande i årskurs 2 än 8. 38 Bilaga 2: Kommuner Bilagan innehåller en sammanställning av kommunernas organisation inom kultur, kapacitet och företrädare inom konst och kultur. 39 Borgholms kommun Organisationsform Styrning Styrdokument Kultur/ musikskola Musikscen Teaterscen Dansscen (med dansmatta/golv) Repetitionslokaler musik Studio Tillgänglighet Kommunstyrelsen (ordinarie ledamöter) 3 kvinnor, 8 män. Medelålder 55 år. Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott (ordinarie ledamöter) 3 män medelålder 48 år. Kultur- och fritidspolitiska mål för Borgholms kommun. Kulturgaranti för barn och elever i Borgholms kommun (förväntas antas av kommunstyrelsen juni 2014). Vision – ”Borgholms kommun har en attraktiv, företagsam och långsiktigt hållbar utveckling där kreativitet, natur- och kulturvärden beaktas” + 9 mål. Arbete med kulturplan pågår. Musikskola, ca 200 elever, 650 kr/termin – syskonrabatt. Musikskolan kommer hösten 2014 omvandlas till kulturskola. Borgholms slott - en större fast scen (sommartid) och en mindre mobil scen. Mindre inomhusscener och tillfälliga utomhusscener finns på olika platser i kommunen. Folkan i Borgholm, hembygds-/bygdegårdarna, Borgholms slott, Ölands museum Himmelsberga, Borgholms bio, m.fl. - 1 Teater Proximus, Oscar Wildes vänner. Allt från dragspelsgrupp, körer och storband till mässingssextett Finns ingen specifik kommunal utställningslokal. Ofta används Biblioteken och Borgholms slott. Ateljéer/ kollektivverkstad Bibliotek Ingen ateljé/kollektivverkstad i kommunal regi Museer Kulturarv och kulturmiljöer Arkiv Hembygdsgård Länskulturinstitution Folkhögskola Estetisk utbildning på gymnasienivå De flesta okej tillgänglighet. 1 Fria teatergrupper Fria musikgrupper Utställningslokal Biograf Borgholmsslott Okej. 1. Borgholms bibliotek, 2. Löttorps bibliotek, 3. Runstens bibliotek, 4. Rälla bibliotek, 5. Skolbibliotek: Gärdslösa, Köpingsvik och Slottsskolan i Borgholm Folkan Borgholm, digitaliserad Centrum Bion i Löttorp, digitaliserad Borgholms Bio. Borgholms slott, Ölands museum Himmelsberga, Borgholms stadsmuseum, Skäftekärr järnåldersby, Vida museum och konsthall, Störlinge lantbruks och motormuseum, Skedemosse museum samt ett antal mindre museer. Hela Öland är ett kulturarv och en kulturmiljö, några av dem är Skäftekärr järnåldersby, Skedemosse, Ismantorps borg, runstenar, St Birgittas kapell, kyrkorna och Källa gamla kyrka, Borgholms Slott, Himmelsberga, Lerkaka kvarnrad, väderkvarnar och alvaret, stenbrotten och Skurverket vid Jordhamn, Trollskogen, fyrarna, kungsgård och badortsstaden Borgholm, den öländska matkulturen och odlingslandskapet. 1. Kommunens bildarkiv, 2. Borgholms stadsmuseum Alböke, Borgholms Godtemplare, Bredsättra- Sikehamn, Böda, Folkets hus Borgholm (Folkan), Föra, Högby-Källa SAP lokal, Högsrum, IOGT NTO Gärdslösa, Källa, Långlöt, Löt, Löttorp, Norrgården, Persnäs, Runsten, Räpplinge. Ölands gymnasium – hotell och restaurangutbildning. 1, 2, 4, 5 Okej 3. Nej Okej Okej Tillgängligt i varierande grad efter miljöers förutsättningar. 1. Okej 2. Delvis Samtliga Okej 40 Nuläge I Borgholms kommun bor och verkar flera konstnärer, kommunen märker även av en inflyttning av yngre konstnärer. Det finns flera erkända gallerier i kommunen så som VIDA, Ekerums konsthall, Galleri Svalan och Himmelsberga. Biblioteksverksamheten i Borgholms kommun är populär och samtliga skolor i kommunen har skolbibliotek. Biblioteken har en hög utlåning av böcker och biblioteket har medverkat i Digidelprojektet. Det finns ett engagemang kring kulturaktiviteter som inte minst märks av på landsbygden där det är stor uppslutning kring aktiviteter och evenemang som arrangeras. I kommunen finns två digitaliserade biosalonger, en i Löttorp och en i Borgholm där det visas liveföreställningar och konserter. Utvecklingsmöjligheter I Borgholms slott arrangeras konserter och utställningar, Borgholms slott ingår tillsammans med Kalmar slott, Eketorps borg och Huseby bruk i EU-projektet ”Öppna portar”, ett omfattande utvecklingsprojekt som drivs av Statens fastighetsverk i samverkan med kommunerna. Borgholms kommun har medverkat i det treåriga projektet skola och kultur och kommunen arbetar med att ta fram en kommunal kulturgaranti för barn och elever, till kulturgarantin knyts flera av kommunens betydelsefulla kulturplatser. Det finns stora natur- och kulturvärden i kommunen med utvecklingspotential, till exempel det förlista skeppet Mars som återfunnits utanför kusten på norra Öland. Det finns en utvecklingsidé att involvera och knyta kulturen till cykelprojektet ”Fyr till Fyr”. 41 Emmaboda kommun Organisationsform Styrning Styrdokument Kultur/ musikskola Musikscen Teaterscen Dansscen Repetitionslokaler musik Studio Fria teatergrupper Fria musikgrupper Utställningslokal Ateljéer/ kollektivverkstad Bibliotek Biograf Museer Kulturarv och kulturmiljöer Arkiv Hembygdsgård Tillgänglighet* Bildningsnämnd med kulturutskott. 14 kvinnor, 12 män. Medelålder 52 år. Kulturplan antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29. Biblioteksplan. Barn- och ungdomskulturplan med kulturgaranti för förskola, skola och fritid. Konststrategi ska tas fram. Kulturskola med 380 platser. Klassundervisning för 420 elever. 500 kr/gratis 1. Emmaboda Folkets Hus, 468 publikplatser (P.P), 2. Rasslebygd, utomhus, 3. Musikfabriken Långasjö, ca 100 P.P, 4. Salongen Bjurbäckssskolan, 106 P.P. 1. Emmaboda Folkets Hus, 468 P.P, 2. Lindås Folkets Hus, ca 100 P.P, 3. Vissefjärda Föreningshus, 156 P.P, 4. Åfors Folkets Hus, ca 100 P.P, 5. Bromboda bygdegård, 160 P.P, 6. Långasjö bygdegård, 150 P.P, 7. Rävkullens bygdegård, 100 P.P, 8. A-hallen, Bjurbäcksskolan, 400 P.P, 9. B-hallen, Bjurbäcksskolan, 100 P.P, 10. Salongen, Bjurbäcksskolan, 106 P.P, 11. Alsbohallen, Johansfors, 320 P.P, 12. Lindås gymnastiksal, 100 P.P, 13. Långasjö gymnastiksal, 50 P.P, 14. Vissefjärda publikplatser, 100 P.P 1. Salongen, Bjurbäcksskolan, 106 P.P, 2. B-hallen, Bjurbäcksskolan, 100 P.P 11 stycken Samtliga Okej 1 -3 Okej 4, 5 Nej 6-14. Okej 1- 2. Okej Okej 1. Kulturskolan, 2. Musikfabriken, Långasjö Vissefjärda Teatersällskap och Åforsteatern Blandade genrer; Föreningen Live Jazz Emmaboda, Musica Åfors, Hazy Dizzy, Johansfors Musikkår, Lindås Musikkår, Peter Rudenborg, Mixed Voices, Polhymnia 1. The Glass Factory, ca 1400 kvm. 2. Johansfors Kristallmuseum, ca 150 kvm. 3. Emmaboda bibliotek, ca 100 kvm. 4. Hotell Amigo, ca 150 kvm. 5. Galleri Garvaregården, ca 100 kvm. 6. Rundquistagården, Duvemåla, ca 30 kvm. Glashyttan i Boda glasbruk 1- 2. Okej 1. Emmaboda bibliotek, 2. Bjurbäcksskolans bibliotek, 3. Boda bibliotek, 4. Eriksmåla bibliotek, 5. Johansfors bibliotek, 6. Lindås bibliotek, 7. Långasjö bibliotek, 8. Vissefjärda bibliotek 1. Emmaboda Folket Hus, digitaliserad, 2. Lindås Folkets Hus, digitaliserad (mobil), 3. Vissefjärda Föreningshus, digitaliserad (mobil) 4. Åfors Folkets Hus, digitaliserad (mobil) 1. Rundquistagården, Duvemåla, 2. Flygts Industrimuseum, 3. Guldgrävarstugan, Långasjö, 4. Hönsalottas Luffarmuseum, 5. Johansfors Kristallmuseum, 6. Klasatorpet, Långasjö, 7. Kyrkeby Bränneri, 8. Moshultamåla gamla skola, 9. Persmo gamla skola, 10. Rubens stuga, Boda glasbruk, 11. The Glass Factory, Boda glasbruk 12. Torstamåla Torvmuseum, 13. Törsbo, Vissefjärda, 14. Västraby stenåldershus, Lindås Fyra riksintressen för kulturmiljöer: 1. Vissefjärda (inkl. Kyrkeby gård och brännvinsbränneri som är byggnadsminne), 2. Linnefors, 3. Bökevara, 4. Eriksmåla, 5. Glasbrukssamhällena: (Boda glasbruk, Johansfors och Åfors). 1. Emmabodabygdens Arkivförening, 2. Glas- och pappersarkiv från Boda, Johansfors, Kosta, Modala och Åfors glasbruk. 3. Digitalt konstarkiv. 1. Algutsboda hembygdsmuseum/-park, 2. Emmaboda 1-8. Okej 1-4. Okej 5, 6. Nej Okej 1-3. Okej 4. Nej 1, 3, 6, 9, 10, 13-14 Nej 2, 4, 5, 7, 8, 1112 Okej 1-5 Okej 1. Okej 2. Nej 1, 3-5. Okej 42 Länskulturinstitution Folkhögskola Estetisk utbildning på gymnasienivå hembygdsgård 3. Långasjö hembygdsstuga 4. Sockenstugan, Långasjö, 5. Stallarna/Vissefjärda hembygdsgård Kulturskolan bedriver musiktillägg på Vilhelm Moberg Gymnasiet. 2. Nej * I Emmaboda kommuns bedömning ingår främst möjligheten att ta sig in i huvudbyggnaden med rullstol eller liknande. I många fall är lokalerna fysiskt anpassade för alla, främst de kommunala lokalerna. Nuläge I Emmaboda kommun finns ett stort engagemang för kultur, till exempel samarbetar kommunen med föreningar och företagare och arrangerar ”GoOnsdag”, vilket innebär att alla kommuninvånare erbjuds aktiviteter inom kultur, nöje och idrott på onsdagskvällar. Närtrafiken är fri under GoOnsdag och arrangemanget bidrar till puls i centrum. Kulturskolan i Emmaboda ansvarar för all musikundervisning i grundskolan och gymnasiet, kulturskolan har utsetts till den bästa i södra Sverige och kommunen har utnämnts till den bästa ungdomskommunen av KFUM. Musiken har en viktig roll med allt från Emmabodafestivalen, Visfestivalen samt jazzmusik och blåsmusik som härstammar från brukskulturen. Emmaboda kommun har sedan 15 år tillbaka fört statistik över bibliotek, allmänkultur, kulturskola och nu även för The Glass Factory för att årligen göra kvalitetsredovisningar. De årliga redovisningarna innebär att kommunen har en god överblick av den lokala kulturen. Bibliotek har under många år legat i Sverigetopp vad gäller utlåningsstatistik. I kommunen finns ett huvudbibliotek, ett renodlat skolbibliotek, fyra kombinerade skol- och folkbibliotek och två närbibliotek. Huvudbiblioteket planeras att renoveras och byggas till. Biblioteken är en viktig mötesplats för program och lärande, där bedrivs bla. sagostunder på andra språk. Emmaboda kommun har även en kommunal kulturplan och en framtagen kulturmiljöprofil med mål och strategier för kulturområden i kommunen. Utvecklingsmöjligheter Tillsammans med Kalmar läns museum arbetar kommunen under en treårsperiod fram en ny kulturmiljöplan. Det kommer även tas fram en tydlig konststrategi. Ett utvecklingsområde är ”Det litterära Emmaboda” kring Vilhelm Moberg och berättandet som kan användas i läsfrämjande projekt och för att lyfta frågor kring migration. I Emmaboda kommun finns The Glass Factory och den tillhörande Hyttan som båda har stor utvecklingspotential. Idag har The Glass Factory flera internationella samarbeten och ingår i EUprojekten Glass is tomorrow och European Glass Experience (EGE). I Glass is tomorrow medverkar merparten av Europas länder, syftet är att sammanföra företagare och designers för att finna nya metoder att producera glas. EU-projektet är lyckat och ska genom projektet New glass - Forum innovativa production-workshops, även genomföras på regional nivå. I EU-projektet EGE ingår flera andra europeiska länder för att producera unikt konstglas. The Glass Factory kommer även fortsättningsvis att utveckla Glaspedagogik projektet som riktar sig till barn och unga, genom pratiskt utförande och utvärdering. Kommunen har en ambition att The Glass Factory ska ingå i samverkansavtalet för statliga och regionala verksamhetsmedel. Kommunen ser gärna att kultur i samverkan med företagsverksamhet utvecklas ytterligare i framtiden. Bland annat är en företagsutvecklingsplan på gång i Boda glasbruk. Samverkan kring hälsa ligger också i fokus och kommunen deltar i det länsövergripande pilotprojektet Hälsa & Kultur. 43 Hultsfreds kommun Organisationsform Styrning Styrdokument Kultur/ musikskola Musikscen Teaterscen Dansscen Repetitionslokaler musik Studio Fria musikgrupper Fria teatergrupper Utställningslokal Ateljéer/ kollektivverkstad Bibliotek Biograf Museer Kulturarv och kulturmiljöer Arkiv Hembygdsgård Länskulturinstitution Folkhögskola Estetisk utbildning på gymnasienivå Kommunstyrelse 3 kvinnor, 10 män. Medelålder kvinnor: 56,6 år, Män: 55 år. Sammanlagd medelålder: 55,4 år Biblioteksplan, Tillväxt- och näringslivsprogram, Kulturminnesvårdsprogram, Skolkulturplan Musikskola, 178 elever. Metropol, Hultsfreds eventområde, Hultsfredsfritidsgård, Valhall, Virserums kyrka. Valhall, Skeppet, Ordenhuset, Silverdalen Folkets hus. Hultsfreds fritidsgård och Metropol Två Lifvens, Lil’ Camille & The Rattletones, Karambol, The Tonic Bang, Tre vise män, Blue Joy Blanda och ge Kopparslagaren och Virserums konsthall Hultsfreds bibliotek och Virserums bibliotek Hultsfred och Virserum Möbelindustrimuseet, Telemuseum, Hultsfreds-Hus Museum, Sanatoriemuseet, Motormuseum, Hembygdsmuseum Hultsfred(permanenta utställningar ”Rätt o Slätt” samt ”Hultsfred på 50-talet). Smalspårjärnvägen, Hultsfreds slätt, Hultsfredsfestivalen, Stubbhult. Svenskt rockarkiv Mörlunda-Tveta, Lönneberga, Hultsfred, Vena, Virserum, Fröreda Storegård, Målilla-Gårdveda och Högeruda Musiktillägg gymnasiet, Musik & media, musik & event, Musik & bild. Tillgänglighet Nej Ja Ja Ja Ja Delvis Delvis Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nuläge Hultsfred är ”Musikkommunen” i Kalmar Län. Popkollo, Virserums Musikdagar, This is Hultsfred och Hultsfred Hayride är delar av det som ligger till grund för Hultsfred som ett välkänt varumärke med stark musikprofil. Svenskt Rockarkiv, med Sveriges största samling av svensk pop- och rockhistoria, och Rock City har stor betydelse i profileringen som musikkommun. Virserums Konsthall är konsthallen som drar fördelar av att inte ligga i en större stad. Mottot är ”Konsten tillhör alla” och utifrån det synliggörs den vanliga människans berättelser. Biblioteket är en välbesökt och viktig samlingsplats för många kommuninnevånare, särskilt för nyanlända och asylsökande i kommunen. Det är en arena där enskilda och grupper har möjlighet att visa sin kreativitet genom litteraturen, skapande verksamhet och publika framträdanden. Utvecklingspotential Hultsfreds kommun arbetar med att ta fram en musikstrategi. Musiken ska genomsyra hela verksamheten, i allt från lekplatser och utsmyckningar till skolor och äldreboenden. Svenskt Rockarkivs verksamhet bedöms i framtiden få ökad betydelse och efterfrågan både nationellt och internationellt. Virserums konsthall anses också ha en stor utvecklingspotential och är en tillgång både för kommun- och länsinvånarna. Hultsfreds kommuns ambition är att Virserums konsthall och Svenskt Rockarkiv ska ingå i samverkansmodellen med statliga och regionala verksamhetsmedel. 44 Högsby kommun Organisationsform Styrning Styrdokument Kultur/ musikskola Musikscen Teaterscen Dansscen (med dansmatta/golv) Repetitionslokaler musik Studio Fria teatergrupper Fria musikgrupper Utställningslokal Ateljéer/ kollektivverkstad Bibliotek Biograf Museer Kulturarv och kulturmiljöer Arkiv Hembygdsgård Länskulturinstitution Folkhögskola Estetisk utbildning på gymnasienivå Tillgänglighet Utbildningsutskott, 1 kvinna, 2 män, medelålder 36 år Finns biblioteksplan. Kulturstrategi samt skola- kulturplan under framtagande Kulturbruket, en form av kulturskola som erbjuder ungdomar aktiviteter under icke skoltid Ruda folkets hus, Berga medborgarhus, Fågelfors folkets park, Högsby församlingshem samt Fröviskolans sporthall Som ovan Dansscen i Fröviskolans sporthall, trägolv ej dansmatta Ok Ok Finns under skoltid på Fröviskolan skoltid Höllywood film, TV och radio Ruda revy- och teatersällskap Bergeskans orkester samt många ungdomsband både tjej- och killband i olika konstellationer Misteln bibliotek och turistbyrå samt olika lokaler vid olika tillfällen, ej någon permanent lokal Finns inom olika konstformer bl a glas och keramik. Ateljeérna och Gallerierna drivs privat Bibliotek Misteln, Högsby, samt ett föreningsdrivet i Fågelfors, 5 skolbibliotek. Digitaliserad biograf I Berga medborgarhus Bötterum hembygdsmuseum, Notalgia utställning ”Från järn till trä”, Skälsbäcks skolmuseum samt Garboutställningen Ringvidahults borg, Hornsö ekopark, Drageryds oskiftade by samt Ryningen - fågellokal Saknas 5 st, Bötterum, Isabogården, Fagerhult, Fågelfors och Högsby Saknas Saknas Saknas Ok Ok Ok Ok Ej hcp-anpassat Ok Oklart Ok Ok Till viss del Till viss del Till viss del Nuläge I Högsby finns ett starkt föreningsliv som kommunen samverkar med. Många föreningar anordnar kulturarrangemang och evenemang, till exempel finns en digitaliserad föreningsdriven biograf som visar filmer och liveföreställningar. Högsby bibliotek är en mötesplats där flera aktiviteter sker, bland annat arrangeras kulturmåndagar, familjelördagar, författarbesök, teater m m. Aktiviteterna sker oftast i samarbete med föreningar och studieförbund. Ett stort samarbete finns mellan Högsby bibliotek och SFI, gymnasie- och grundskolan. I Högsby kommun finns kulturbruket som erbjuder elever en mängd kurser inom det kulturella området under icke skoltid. Kultur-Fritid är samordnare för aktiviteterna som sker i samarbete mellan föreningar, studieförbund och näringslivet. Utvecklingsmöjligheter Högsby kommun inventerar kommunens lösa och fasta konst, de planerar därefter att ta fram en konststrategi. Förhoppningen är att kommunens konst ska samlas i ett digitalt arkiv. Kommunen värnar om barn och ungdomars rätt till kultur och planerar att ta fram en plan för kultur i skolan där barn och ungdomar är garanterade kultur. SFI gör mycket för nyanlända i Högsby kommun som tycker det är bra att nyanlända integreras med hjälp av bland annat föreningslivet. 45 Kalmar kommun Organisationsform Styrning Styrdokument Kultur/ musikskola Musikscen Teaterscen Dansscen (med dansmatta/golv) Repetitionslokaler musik Studio Fria teatergrupper Fria musikgrupper Utställningslokal Ateljéer/ kollektivverkstad Bibliotek Biograf Museer Kulturarv och kulturmiljöer Arkiv Hembygdsgård Länskulturinstitution Folkhögskola Estetisk utbildning på gymnasienivå Tillgänglighet Kultur o fritidsnämnd. 8 kvinnor: medelålder 52 år. 10 män: medelålder 45 år. Budget 2014-16 Kulturskola med brett utbud. Avgift 250-1000 kr. Ca 1000 elever, 1500 aktivitetsplatser. Kalmar slott 300 pl, Monokrom 150 pl, Kalmarsalen, 800 pl, Stadsparksscen 150 pl, Larmtorgsscenen 200 pl, Kalmar teater 320 pl, Byteatern 100+60 pl, Energihallen 50-100 pl. Monokrom: 5 Hangaren: 20. 1 Amatörteatrar; Triangelteatern, Teater Katastrof, Lokalteatern, Teater Invest, produktionsbolag: Mycket nöje, Vicky von der Lancken produktion. Musikkåren Lyran, Kalmar musiksällskap. Cirka 150 band, med unga och äldre, på amatör- och semiprofessionell nivå Kalmar konstmuseum, Teatergalleriet ca 50 kvm, Rotundan, Kalmar slott. Konst; 12 ateljéer för professionella konstnärer Huvudbibliotek med 9 filialer, bokbuss, stifts och gymnasiebibliotek Biostaden, Saga (Svenska bio) digitaliserat. Kalmar teater (digitaliserad scenkonstlokal) Kalmar konstmuseum, Kalmar länsmuseum, Kalmar sjöfartsmuseum, Kalmar slott Kalmar slott, Krusenstiernska gården, Gamla stan, Kvarnholmen, domkyrkan, Skälby Kungsgård, försvarskyrkor, exempel Voxtorp och Hossmo. Kommunarkiv, Folkrörelsearkivet 12 hembygdsföreningar, Aluett för medeltida segling, renässansgillet Kalmar konstmuseum, Byteatern-länsteatern Högalids folkhögskola Jenny Nyströmskolan Nuläge Kalmar kommun har antagit skolkulturgarantin RELEVANT. I kommunen finns ett starkt föreningsliv som kommunen stöttar. Kommunen stöttar även unga arrangörer genom ”Klirr-pengar”, det är ett stöd till ungdomar som anordnar arrangemang för andra ungdomar, stödet är populärt och är ett bra sätt att skola in unga i föreningar. Utvecklingsmöjligheter Kalmar kommun kommer att ta fram mätbara politiska mål för kulturen och kommunen har som mål att utveckla allmänkulturen. Kalmar kommun arbetar och planerar för ett nytt kulturcentrum i centrala Kalmar, en kultursatsning som bland annat innebär nya lokaler för kulturskolan och Byteatern-Kalmar läns teater, vars verksamheter är i behov av nya lokaler för att möjliggöra en ökad tillgänglighet och för att kunna vidareutveckla verksamheterna. I kulturcentrum kommer även biblioteket att inrymmas och öppen förskoleverksamhet. Det kommer att finnas scener för musik, teater och dans och tanken är att kulturcentrum ska bidra till samverkan mellan olika kultur- och konstformer samt aktörer. Kulturcentrum riktar sin verksamhet till alla åldrar, medan ungdomskulturhuset Monokrom finns till för kommunens ungdomar. Monokrom ska växa och utvecklas utifrån ungdomarnas behov och förutsättningar. Kalmar kommun samverkar med de båda Ölandskommunerna för att arrangera 46 festivalen ”Ljus på kultur”. Festivalen arrangeras under höstlovet i samverkan med föreningar och kulturorganisationer för att belysa kultur. Festivalen har en stor utvecklingspotential som ökar möjligheterna tillökad samverkan mellan kommunerna, kulturorganisationer och arrangörsföreningar. 47 Mönsterås kommun Organisationsform Styrning Styrdokument Tillgänglighet Teaterscen Kulturnämnd. 4 kvinnor och 3 män. Medelålder 63 år. ”Det goda livet” Kulturplan Mönsterås kommun, antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29. Kommunal kulturskola, 290 ämneselever. Terminsavgiften 500: -/ termin ämnesval och 340: -/termin gruppverksamhet. Från och med hösten 2014 erbjuds undervisning för yngre elever t.ex. förberedande grundkurs i årskurs 2 samt suzukiundervisning i piano. Musik & Kulturskola: 290 ämneselever. Kör, musikalprojekt, rockskola, storband, kammarmusikensemble, pianoorkestrar, rytmik för nybörjare. Terminsavgiften är oförändrad - 500:-/ termin ämnesval och 340 :/termin gruppverksamhet. Utvecklingsarbete: From hösten 2014 erbjuds undervisning för yngre elever i tex förberedande grundkurs för elever i årskurs 2 samt suzukiundervisning i piano." Se ovanstående svar Dansscen Se ovanstående svar Repetitionslokaler musik Studio Finns både i kommunal regi och via studieförbund/förening. Fria teatergrupper Fria musikgrupper Utställningslokal Mönsteråsrevyn Rikt musikliv med många aktiva i olika genrer, årlig Bluesfestival Tornet (ej vinter) och Mönsterås bibliotek i kommunal regi, flera konstnärs- och föreningsägda utställningslokaler. - Kultur/ musikskola Musikscen Ateljéer/ kollektivverkstad Bibliotek Biograf Museer Kulturarv och kulturmiljöer Arkiv Hembygdsgård Länskulturinstitution Folkhögskola Estetisk utbildning på gymnasienivå Finns via studieförbund/förening. Mönsterås, Blomstermåla, Fliseryd, Timmernabben, Ålems bibliotek. Bokbuss hyrs in från Nybro kommun. Blomstermåla bio i Folkets hus och Mönsterås bio IOGT-NTO-drivet. Båda är digitaliserade. Mindre museer vid hembygdsgårdarna, ”O store Gud ” – samling i Mönsterås bibliotek. Alsteråns nedre dalgång med bl.a. Pataholm, Kronobäcks klosterkyrkoruin, Källarholmen, Mönsterås köpings äldre delar med bl.a, Modéerska huset, Alebo-Gelebo med komministerbostället i Lilla Forsa, m.fl. Hembygdsgårdar m.fl. byggnader sköts av Fliseryds, Stranda och Ålems hembygdsföreningar. "Musik och andra estetiska uttrycksätt ges stort utrymme på Mönsteråsgymnasiet". Okej Varierande grad. Varierande grad. Varierande grad. Varierande grad. Varierande grad. Varierande grad Okej Varierande grad Varierande grad Varierande grad Varierande grad Nuläge Mönsterås kommun har en kommunal kulturplan som samtliga nämnder arbetar efter. Kulturplanen har sex strategiska inriktningar: Barn och unga, civilsamhället, bibliotek, kulturarv, näringsliv och kultur och hälsa. Biblioteksverksamheten är en samlingsplats för många med nytt huvudbibliotek, biblioteksfilialer i skolan och ett aktivt arbete inom läsfrämjande och digital delaktighet. Biblioteken är också bas för kulturförvaltningens arbete med tillgänglighet och jämställdhet. ”Civilsamhället” föreningar, studieförbund m.fl. är viktiga aktörer i kommunen som man samarbetar mycket med, en aktuell fråga är hur man stödjer unga aktörer och föreningar som ibland har andra konstellationer än de traditionella. Kommunen arbetar för att utveckla sitt arbete med skola och kultur i enlighet med den regionala strategin Relevant, kommunen medverkar också i projekten ”Talangcoach” och ”hälsa och kultur”. Det finns flera nationella kopplingar bl.a. genom kulturskolan och biblioteket. Kulturskolan 48 samarbetar med länsmusiken och Camerata Nordica samt elevföreningen RUM som är medlem i det nationella nätverket SMOK. I kommunen finns också ett musiknätverk med syfte till att skapa bättre förutsättningar för musikarrangörer. Utvecklingsmöjligheter Kommunens nya bibliotek ger goda förutsättningar att utveckla biblioteksverksamheten ytterligare. I regionen och nationellt finns väl fungerande samarbeten på biblioteksområdet, vilket bidrar till goda förutsättningar för utveckling i en mindre kommun. Utvecklingen av Kronobäcks klosterruin fortsätter, det pågår bland annat arbete med en ny utställningsdel. Kulturarvsfrågorna är viktiga i kommunen och kommunen arbetar i dialog med bland andra länsstyrelsen och Kalmar läns museum. Intresset för att etablera natur- och kulturleder är stort och flera utvecklingsarbeten pågår, ofta i samarbete mellan flera olika parter. Kommunen har som mål att ungdomars inflytande skall öka och deras kunskaper och åsikter tas tillvara och att formerna för stöd till unga kulturutövare skall utvecklas. Här ser kommunen gärna ett regionalt utvecklingsarbete som inspiration och stöd för det lokala arbetet. I kommunen finns många nyanlända och asylsökande från andra språkområden som det är angeläget att hitta bra arbetssätt för att nå, det är något som kan utvecklas vidare. Det är viktigt att de nyanlända stannar kvar i Mönsterås och det är viktigt att ta tillvara på och lär oss mer om deras kultur, Mönsterås kommun ser gärna att regionförbundet kunde inspirera och vara drivande i sådana frågor från regional nivå. Även när det gäller utveckling av arbetet med samverkan mellan kultur och näringsliv ser kommunen regionförbundet som en viktig aktör. 49 Mörbylånga kommun Organisationsform Styrning Styrdokument Kultur/ musikskola Musikscen Teaterscen Dansscen Repetitionslokaler musik Studio Fria teatergrupper Fria musikgrupper Utställningslokal Ateljéer/ kollektivverkstad Bibliotek Biograf Museer Kulturarv och kulturmiljöer Arkiv Hembygdsgård Länskulturinstitution Folkhögskola Estetisk utbildning på gymnasienivå Tillgänglighet Kommunstyrelse. 8 kvinnor, 7 män. Medelålder: 57 år. Ny kultur- och naturstrategi är på gång att tas fram. Plats för drygt 400 elever. 656 kronor/termin (första ämnet/elev) nästa ämne/elev 385 kronor. Resten 300 kronor. Skansenskolan i Mörbylånga, ca 290 platser. Ladan i Färjestaden ca 130 platser, Zokker i Mörbylånga, ca 110 platser. Skansenskolan i Mörbylånga, ca 290 platser. Ladan i Färjestaden ca 130 platser, Zokker i Mörbylånga, ca 110 platser. Skansenskolan ca 290 platser. 4 lokaler inom kulturskolan. 2 lokaler för ”utomstående”. 1 inspelningsstudio. 2 rum med inspelningsutrustning och möjlighet till inspelning. Privat inspelningsstudios. Professionella grupper: Ölands dramatiska teater. Finns även amatörteatergrupper som exempelvis Södra Ölands musikteaterförening. Många aktiva amatör- och semiprofessionella musikgrupper i olika musikstilar och nivåer Mörbylånga konsthall – Mörbylånga konstförening, flera privata. Inga kommunala. Flera privata ateljéer. Bibliotek i Mörbylånga, Färjestaden och Degerhamn. Skolbibliotek och Öland folkhögskolas bibliotek. Ingen kommersiell biograf. Biografföreningen i Mörbylånga är verksam i Skansenskolans aula. Bio i Torngårdslokalen. J.A.G.S museum, Eketorp, Sjöfartsmuseet, fågelmuseet på södra udden. Världsarvet Södra Ölands odlingslandskap, fornborgar, gravfält, runstenar, väderkvarnar. Kommunarkivet 18 hembygdsföreningar, 16 av dem har egen hembygdsgård. Eketorps borg, en avdelning inom Kalmar läns museum. Ölands folkhögskola Capellagården med hantverksutbildningar. Okej Okej Okej Okej Okej Delvis Delvis Delvis Nuläge I Mörbylånga kommun finns ett stort antal konst- och kulturintresserade invånare. Det finns ett flertal aktiva kulturföreningar. Kommunen stöttar föreningarna med verksamhetsbidrag, projektstöd och arrangemangsstöd. Personer under 25 år kan söka ”ungt kulturbidrag”, syftet är att ge unga personer möjlighet att arrangera och utöva kultur. Mörbylånga kommun samverkar med bland annat Borgholms och Kalmar kommun, tillsammans arrangerar kommunerna ”Ljus på kultur” under höstlovet. Mörbylånga och Borgholms kommun kommer att fokusera på barnkulturarrangemang. Utvecklingspotential Det är mycket som är på gång i Mörbylånga kommun. Den nya kultur- och näringslivssektorn arbetar med att ta fram en kommunal kulturstrategi. För kommunens skolor pågår arbetet med en skolkulturplan och det finns en nybildad arbetsgrupp för kultur inom omsorgen. I Mörbylånga kommun finns världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. Världsarvet har stor utvecklingspotential och kommunen har nyligen tagit ett större ansvar för förmedlingen av världsarvet. Nytt informationsmaterial har tagits fram och arbete med ett framtida informationscentrum pågår. 50 Nybro kommun Organisationsform Styrning Styrdokument Kultur/ musikskola Musikscen Teaterscen Tillgänglighet Lärande- och kulturnämnd. 7 kvinnor och 6 män. Medelålder 50 år. Kulturutskott i kommunfullmäktige 2 kvinnor och 5 män. Medelålder 54 år. Kommunplan 2014-16, Nybro kommuns kulturmiljöprogram, Översiktsplan Nybro kommun, Kulturgaranti för barn och elever i Nybro kommuns förskolor och skolor, Arbete med kulturplan och ny biblioteksplan pågår. Kulturskola, ca 400 platser. 400-650 kr/termin. Mejeriet 150 platser, Folkan 251 platser, Kristallen 600 platser, Alsterbro Folkets Hus 250 platser, Målerås Folkets Hus 150 platser, Bäckebo Bygdegård 100 platser, Ruskemåla Bygdegård 100 platser, Örsjö Bygdegård 100 platser, Frysdisken 100 platser. Se svar ovan. Okej Dansscen Repetitionslokaler musik Studio Fria teatergrupper Fria musikgrupper Utställningslokal Ungdomsgården Mejeriet. Ungdomsgården Mejeriet. Månskensteatern. Sex stycken, t ex Musikkårerna, Lilla Orkestern ett flertal körer Brukskontoret Pukeberg, Nybro Bibliotek, utställningshall i Orrefors och Designarenan i Målerås. Okej Ateljéer/ kollektivverkstad Bibliotek Ateljéhus Pukeberg. Delvis Ett huvudbibliotek, en bokbuss, grundskolebibliotek och gymnasiebibliotek Folkan i Nybro, Alsterbro bio. Båda är digitaliserade. Madesjö Hembygdsmuseum, Qvarnasläts Hembygdsmuseum, James Bond Museum och Glasbrukens museer. Pukebergs bruksmiljö, Orrefors bruksmiljö, Kråksmåla kyrkby, område med lämningar efter lågteknologisk järnframställning i bl.a. Bäckebo socken och Hammarsmedjan i Orrefors. Designarkivet i Pukeberg, Glasbrukens arkiv och kommunens centralarkiv. Kristvalla gamla prästgård, Madesjö hembygdsmuseum, S:t Sigfrids hembygdsgård och Qvarnaslät Kalmar konstmuseum och Kalmar läns hemslöjdsförening. Hantverksprogrammet – glas = Riksglasskolan Hantverksprogrammet - Finsnickeri Okej Biograf Museer Kulturarv och kulturmiljöer Arkiv Hembygdsgård Länskulturinstitution Folkhögskola Estetisk utbildning på gymnasienivå Okej Okej Okej Okej Delvis Delvis Nuläge Nybro kommun har antagna mål för allmänkulturen och har en kulturgaranti för barn från 3 år till och med årskurs 9 med målet att alla ska få ta del av professionell kultur minst en gång per läsår. Kulturgarantin lyfter perspektiv som jämställdhet och barnfattigdom. Kulturskolan erbjuder numera också dans i sitt utbud. Biblioteket utvecklar bland annat olika verksamheter inom litteratur och läsfrämjande. För ungdomar finns fritidsgården Mejeriet som bland annat erbjuder musik för ungdomar och ”Gula grillen” som är ett projekt med spontanaktiviteter för barn och unga där även föreningar ställer upp med ledare. Exempel på aktiviteter vid Gula grillen är teater, cirkusskola, jujutsu och ridning. Ett allaktivitetshus har nyligen invigts i området Kungshall, där ingår bland annat en musikstudio. I Nybro finns flera starka och duktiga föreningar som bidrar till kulturarrangemang och aktiviteter. Kommunen delar årligen ut eldsjälspris till föreningar. I Nybro kommun verkar flera konstnärer och nya konstnärer med sina familjer har den senaste tiden flyttat till Nybro kommun. 51 Utvecklingspotential Nybro kommun lyfter barnfattigdom i kulturgarantin och det finns tankar om att arbeta in kultur och fritidsaktiviteter i försörjningsstödet. Barn i grundskolan omfattas av kulturgarantin men kommunen upplever att ungdomar är en svår grupp att nå. Glaset har en historisk tradition i kommunen som lever kvar med bland annat det centralt belägna industriområdet i Pukeberg. Pukeberg är ett spännande område med konstnärsateljéer, designarkiv, utställningslokaler och hemslöjdsverksamhet som kan utvecklas. Ett första steg i utvecklingen vore att sanera området från de tungmetaller som kommer från tidigare glasproduktion. Samtidigt finns tankar om behovet att lyfta fram och profilera kommunens andra starka sidor inom kultur till exempel den starka design och formgivningsindustri som finns idag. 52 Oskarshamns kommun Organisationsform Styrning Styrdokument Kultur/ musikskola Musikscen Teaterscen Dansscen (med dansmatta/golv) Repetitionslokaler musik Studio Fria musikgrupper Fria teatergrupper Utställningslokal Ateljéer/ kollektivverkstad Bibliotek Biograf Museer Kulturarv och kulturmiljöer Arkiv Hembygdsgård Länskulturinstitution Folkhögskola Estetisk utbildning på gymnasienivå Tillgänglighet Bildningsnämnd, 25 ledarmöter Balanserade styrkort för nämnden. Kulturplan för- och grundskola antagen. Biblioteksplan. Strategi för stråksatsning med Musikskolan, estetiska programmet Oscarsgymnasiet, Länsmusiken och Folkhögskolan Musikskola Oscarsgymnasiet, Rödsleskolans, Ungdomens Hus, Forums konsertsal, Ceciliakapellet Folkhögskolan, kyrkorna, Folkets park, Stadsparkens ungdomsgård, The Big Bang Oscarsgymnasiet, Rödsleskolans, Ungdomens Hus, Forums konsertsal Saknas Ung Aktiv på Dammgatan, Stadsparkens fritidsgård, Sensus lokaler i Ungdomens Hus Ungdomens hus – Sensus, Oskarshamns Folkhögskola Blandat från Oskarshamn Concert band, Ladies Only, Pushinsky, Crescendokören, On Que Blues Band, Four Real, Henrik Björkman & Paj Malaj till Hurley and The Blue Dots Oskarshamns Teatersällskap, två amatörrevygrupper Konsthall i Kulturhuset, Källströmsgården, Orchidéa Kulturcafé, vissa kyrkor. Saknas Stadsbibliotek, 6 filialer och en bokbuss En biograf, digitaliserad Döderhultarmuseet och Sjöfartsmuseet, Fridhems skol- och bygdemuseum, Oskarshamns Grafiska Museum, Biologiska museet, Båt- och Maskinmuseum, Museifartyget Nalle, Hamnmagasinet Figeholm, Callerströmska magasinet Påskallavik, Fredriksbergs Herrgård Bråbygden Naturum, Källströmsgården Påskallavik, Stenhuggarmuseet Vånevik, Döderhultarns ateljé, Stensjö by, Skeppsättningen i Snäckedal, Blå Jungfrun, Hällristningar Lagmanskvarn, Stadsdelarna Fnyket och Besväret - Oskarshamn, Torpet Tallhorvan - Fallebo gård Kommunens bildarkiv, Folkrörelsearkiv, Länsarkivets kontor Petter-Larsgården i Bockara, Kristdala, Figeholm och Misterhults hembygdsgårdar, Ishults tingshus Kalmar läns musikstiftelse, Länsarkivet Oskarshamns folkhögskola inriktning musik Estetisk utbildning. Oscarsgymnasiet, Novas musikproduktion KYO utbildning vid Linnéuniversitetet Nuläge Oskarshamns kommun arbetar för att bygga en stabil verksamhet utifrån den lokala kulturen, de har en antagen kommunal kulturplan och en skolkulturgaranti som garanterar kultur för barn och ungdomar. Det finns ett stort engagemang för kultur bland kommuninvånarna, det märks framförallt av de starka kulturföreningar som finns både i Oskarshamn och på landsbygden. Musiken är stark i kommunen, de deltar i projektet talangcoach och länsmusiken finns i centrala Oskarshamns. Intresset för musik märks av på musikskolan som upplever ett ökat intresse. 53 Biblioteket i Oskarshamn anordnar riktad verksamhet olika dagar mot målgrupper som vuxna och barnfamiljer, onsdagskvällar anordnas programkoncept för vuxna och lördagar riktas tills barnfamiljer, det har blivit ett populärt koncept. Utvecklingsmöjligheter Biblioteket i Oskarshamn har satsat på en särskild ungdomsavdelning, målet är att locka fler pojkar till biblioteket. Biblioteket ligger i kulturhuset i Oskarshamn, där finns också Döderhultarmuseet, Xperimentlabb och konsthall samlat. Kulturhuset är välbesökt och museet har satsat på tillgänglighet i form av audioguider, biblioteket har en person som ansvarar för mångspråk, det finns tankar att öka tillgängligheten genom att göra verksamheten till ett meröppet bibliotek. Det finns idag en musikskola i Oskarshamns kommun men den planeras att bli en kulturskola framöver. Det kommer att testas en form av kulturverkstad, idén bygger på att föreningar går samman och erbjuder olika aktiviteter för barn att prova. Det finns även planer att göra en kulturbyggnad av Verkstad 14 som tillhör Oskarshamns industriarv. Kulturbyggnaden kommer att drivas av en förening och de kommer att erbjuda utomhusarrangemang, auktioner, antikrunda med mera. 54 Torsås kommun Organisationsform Styrning Styrdokument Kultur/ musikskola Musikscen Teaterscen Dansscen Repetitionslokaler musik Studio Fria teatergrupper Fria musikgrupper Utställningslokal Ateljéer/ kollektivverkstad Bibliotek Biograf Museer Kulturarv och kulturmiljöer Arkiv Hembygdsgård Länskulturinstitution Folkhögskola Estetisk utbildning på gymnasienivå Tillgänglighet Bildningsnämnd: 8 kvinnor och 10 män. Medelålder 53 år. Kultur- och fritidsutskott: 1 kvinna och 2 män. Musikprofil inom skolan för årskurs 7-9. Stage4you Academy, Folkets Hus. Stage4you Academy, Folkets Hus. Saknas. Stage4you Academy, Torskolan. Okej Okej Okej Stage4you Academy, Pama Studios. Revyarna. Stage4you-band Konsthallen på Kulturmagasinet i Bergkvara. Kulturmagasinet i Bergkvara. Okej Torsås Folkbibliotek. Centrumbiografen i Folkets Hus, digitaliserad. Sjöfartsmuseet i Bergkvara. Bergkvara och Garpens fyrplats. Järnsida gravfält. Påbonäs borg och Bröms med fredsstenen. Olssonska gården. Kommunarkiv, Hembygdsarkiv. Bergkvara, Gullabo, Söderåkra och Torsås hembygdsgårdar. Stage4you Academy: Musik, film och media. Okej Okej Delvis Delvis Okej Nej Nej Nej Nuläge I kommunen finns flera engagerade föreningar som arrangerar kulturaktiviteter, till exempel showskola och familjeteater och deltar i kultur- och idrottsskola för barn. För vuxna arrangeras teater och konstutställningar. Hembygdsföreningar och Byalag i Torsås är livskraftiga och de värnar om kulturen och kulturarvet. Kommunen stöttar och uppmuntrar föreningsverksamhet genom bland annat föreningsledarstipendium och kulturpris. Kulturmagasinet är en viktig tillgång i kommunen, föreningen anordnar konstkurser även för barn och ungdomar. Kulturmagasinet har även ateljéer, grafikverkstad och konsthall. I Torsås finns en digitaliserad biosalong som kommer att visa livesändningar och sportevenemang och under sommarmånaderna anordnas även utomhusbio. I Torsås kommun finns flera läsfrämjande aktiviteter och projekt för barn och unga. Det anordnas även en skrivartävling för alla barn i årskurs fem där tio vinnare får varsitt bokpaket. Ett utvecklingsområde inom kreativa näringar är matkultur och Bygdens marknad. Småskaliga producenter har gått samman för att skapa gemensamma försäljningsmöjligheter och utveckla Bygdens Marknad i Torsås. Utvecklingsmöjligheter I Torsås kommun finns det flera projekt på gång för både lokal utveckling och internationell samverkan. Lokalt pågår en diskussion om att starta en kulturskola. Det pågår också en förstudie om att utveckla ett kulturhus i anslutning till gymnasieskolan Stage4you vision. Kommunen har även blivit tillfrågad om att medverka i det internationella konstprojektet Art Line som syftar till att utveckla och förstärka samarbetet runt Östersjön, vilket kommunen är positiv till. 55 Vimmerby kommun Organisationsform Styrning Styrdokument Kultur/ musikskola Musikscen Teaterscen Dansscen (med dansmatta/golv) Repetitionslokaler musik Studio Fria teatergrupper Fria musikgrupper Utställningslokal Ateljéer/ kollektivverkstad Bibliotek Biograf Museer Kulturarv och kulturmiljöer Arkiv Hembygdsgård Länskulturinstitution Folkhögskola Estetisk utbildning på gymnasienivå Tillgänglighet Ordinarie: 4 kvinnor 1 man. Ersättare: 4 män 1 kvinna. Medelålder: ca 50 år. Kulturplan är under arbete, beräknas vara färdig till sommaren. Övriga elever/deltagare som kulturskolans lärare möter i en undervisningssituation finansierade genom uppdragsverksamhet: 320. Övriga elever/deltagare som kulturskolans lärare möter i form av projekt: 757. Övriga elever/deltagare som kulturskolans lärare regelbundet möter i en undervisningssituation exklusive uppdragsverksamhet och projekt: 1490. Avgift: 500 kr/termin. Genom kulturgarantin når kulturskolans lärare alla elever i Vimmerby kommuns skolor. 1. Astrid Lindgrens skola, 2. Kulturskolans aula (ca 200 platser). 3. Tullportsteatern/Kulturskolans teater (140 platser). 4. Folkhögskolan (ca 300 platser). 5. Folkets park, Stadshusets plenisal (ca 100 platser). 6. Teater Komedianten (ca 100 platser). 7. Fabrikens aula (ca 100 platser). 8. Astrid Lindgrens Näs. 9. Tuna och Ytterbo bygdegårdar. 10 Rumskulla och Storebro bygdegårdar. 1. Astrid Lindgrens skola. 2. Kulturskolans aula (ca 200 platser). 3. Tullportsteatern/Kulturskolans teater (140 platser). 4. Folkhögskolan (ca 300 platser). 5. Folkets park. Stadshusets plenisal (ca 100 platser). 6. Teater Komedianten (ca 100 platser). 7. Fabrikens aula (ca 100 platser). 8. Astrid Lindgrens Näs. 9. Tuna och Ytterbo bygdegårdar. 10. Rumskulla och Storebro bygdegårdar. 1. Aulan i Fabriken, 2. aulan och lilla danssalen på kulturskolan, 3. Aktiv Ungdoms danslokal i idrottshallen. 5 1 Amatörteatersällskapet Komedianterna och Torsten Ungsäters uppsättningar i Ungstorp Uppgift saknas 1. Museet Näktergalen, 2. Astrid Lindgrens Näs, 3. Warmbadhuset 4. Ungstorp. Enskilda konstnärer Huvudbibliotek Vimmerby, filialer i Storbro och Södra Vi, skolbibliotek, referensbibliotek på Astrid Lindgrens Näs Grand, 2 salonger, 1 digitaliserad 1. Museet Näktergalen, 2. Astrid Lindgrens Näs, 3. Brandkårsmuseet, 4. Motorcrossmuseum 5. Grållemuseet, 6. Lantbruksmuseet Södra Vi, 7. Bruksmuseet Storebro. Ett 25-tal fornlämningar och flera registrerade av RAÄ, totalt finns 13 byggnadsminnen. Kommunalt arkiv, Ljud- och bildarkiv, Storebro bruksarkiv. 1. Djursdala, 2. Frödinge, 3. Pelarne, 4. Rumskulla, 5. Södra Vi, 6. Vimmerby, 7. Tuna. Vimmerby Folkhögskola. Vimmerby gymnasium med dansprofil. 1 Oklart 2, 3 Ja 4-6 Oklart 7-9 Ja 10 Oklart 1 Oklart 2, 3 Ja 4-6 Oklart 7-9 Ja 10 Oklart 1, 2 Ja 3. Oklart. 1. Delvis 2. Ja 3. Oklart Ja 1. Delvis 2 Ja 3-7 Oklart 1-6 Oklara 7. Ja Ja 56 Nuläge I Vimmerbys kommun är dans en populär aktivitet och som kommunen har satsat på att utveckla. Kommunen har två egna danspedagoger och en dansprofil på gymnasiet och de har satsat på dansmattor som förnärvarande finns i fyra lokaler men det finns behov av fler dansmattor på grund av den stora efterfrågan. Inom dansen i kommunen finns mångfald av barn. Fotbollsföreningen i kommunen har fått stöd för att arbeta med att få med utlandsfödda barn och unga till fotbollen. Det finns starka föreningar som arrangerar mycket inom kultur men kommunen upplever att det generellt är svårt att locka yngre personer till att arbeta med föreningsverksamhet. Det finns ett gott samarbete mellan kommunen och ungdomar. Kommunen har lyckats väl med att vara lyhörda efter önskemål och agerar därefter. Det ger förtroende och engagemang tillbaka och hjälper till att bygga en idrotts och kulturell infrastruktur. Vimmerby kommun arbetar efter en kommunal kulturgaranti som garanterar barn och ungdomar från 3 års ålder till och med gymnasiet att få medverka vid minst en kulturupplevelse per läsår. Utvecklingsmöjligheter Vimmerby kommun arbetar för att ta fram en kommunal kulturstrategi. Det finns flera nationella och internationella utbyten inom kommunen, bland annat genom Astrid Lindgrens konferens, det anordnas en ungdomskonferens tillsammans med fryshuset, samt barnkonventionskonferensen tillsammans med Sveriges kommuner och landsting, SKL. I kommunen finns tankar om att öka tillgängligheten till biblioteket med ett meröppet bibliotek och kommunen har tittat på exempel hur man kan ha bibliotek i affär. ”Vackra Vimmerby” är ett större utvecklingsprojekt som har till syfte att utveckla Vimmerbys grönområden. 57 Västerviks kommun Organisationsform Styrning Styrdokument Kultur/ musikskola Musikscen Teaterscen Dansscen (med dansmatta/golv) Repetitionslokaler musik Studio Fria teatergrupper Fria musikgrupper Utställningslokal Ateljéer/ kollektivverkstad Bibliotek Biograf Museer Tillgänglighet Kommunstyrelse. 10 kvinnor och 12 män. Medelålder 56 år. Ärenden bereds av Kulturenheten inom kommunstyrelsens förvaltning. Biblioteksplan, Skolbioplan, Kulturplan för barn- och utbildningsförvaltningen. Budget för Västerviks kommun. Kommunal kulturplan tas fram under 2014. Kulturskola på Mejeriet i Västervik, i egna lokaler i Gamleby samt uppsökande verksamhet i samtliga grundskolor. Totalt 750 elever. I utbudet ingår musik, dans och teater/drama. Avgiften varierar mellan 390-720 kr för ordinarie verksamheter. Utökad lektion (40 min) 990 kr. Verksamhet för vuxna 1250 kr. Kulturskolan erbjuder även instrumentlån till en kostnad av 270 kr. Samtliga avgifter är per termin. 1. Västerviks Teater & Konferens, Stadsteater, 342 sittande. 2. Mejeriet ungdoms & kulturhus Stora Scen, ca 250 sittande, 500 – 600 stående. 3. Blackbox, ca 65 stående. 4. Visarkivet/Musikbiblioteket, 50 sittande. 5. Stadsparksscenen sommartid 300 – 400 sittande. 5. Ett antal samlingslokaler runt om i kommunen med kommunalt bidrag. 1. Västerviks Teater & Konferens, Stadsteater, 342 sittande. 2. Mejeriet ungdoms & kulturhus, Stora Scen, ca 250 sittande, 500 – 600 stående. 3. Blackbox, ca 65 stående. 4. Bygdegårdar, samlingslokaler och Folkets Hus fungerar ibland som scener: Vallonen i Överrum, Folkets Hus i Ankarsrum och Gunnebo, Odenskans i Odensvi, bygdegårdarna i Edsbruk och Blackstad, offentlig lokal i Loftahammar. Västerviks Teater & Konferens Stadsteater, 342 sittande. Mejeriet ungdoms & kulturhus, Stora Scen, ca 250 sittande, 500 – 600 stående. Blackbox, ca 65 stående. Scenerna klarar viss dans. Dansmatta lånas av Dans i Sydost. 10 replokaler i Mejeriet. 9 replokaler i Welux lokaler. 4 replokaler i Skogshagaskolan. 1 replokaler i Överums fritidsgård 1 musikstudio i Mejeriet. Endast amatörteaterföreningar; Teaterskeppet samt Överums teaterförening. Allt från Västerviks Orkesterförening, Salongsorkestern, Gunnebo musikkår, Västerviks Manskör, Mats Molin och Sofi Lindell inom visa. Folkmusik: Pelle Björnlert och Johan Hedin. Jazz: Magnus Eklöfs trio och Västerviks Storband. Rock: Kickin' Laces. Death metal: Sinners Burn Visarkivet har etablerade samarbeten med Umeå universitet och forskningen inom literacy. 1. Västerviks museum. 2. Västerviks Teater & Konferens Konsthallen. 3. Gamleby centrum, Tjustbygdens Konstförening. 4. Galleri Cupé. 5. Västerviks musikbibliotek & visarkiv. 6. Wimmerströmska gården. Stadsbibliotek i Västervik med Musikbibliotek och Visarkiv. Biblioteksfilialer i Överum, Gamleby, Ankarsrum. Bokbuss. Föreningsdrivet bibliotek i Loftahammar. Bokbuss med två bokbussturer, en i norra och en i södra kommundelen. 1. Digitaliserad kommersiell Biostad i Västervik. 2. Filmstudion Västervik i Stadsteatern (föreningsdriven). 3. Tjustbio Gamleby digitaliserad (föreningsdriven). 1. Västerviks Museum. 2. Almviks Tegelbruksmuseum. 3. Hjorteds mopedmuseum. 4. Janssons Lantbruksmuseum. 5. Psykiatriska Museet. 6. Smalspårsjärnvägen Hultsfred – Västervik, förening. 7. Ja I de flesta fall I de flesta fall I de flesta fall Ja 1-5 Ja 6 Nej Ja 58 Kulturarv och kulturmiljöer Arkiv Hembygdsgård Länskulturinstitution Folkhögskola Estetisk utbildning på gymnasienivå Träskeppsvarvet i Gamleby. 8. Wimmerströmska gården. 9. Överums Bruksmuseum. 10. Industrimuseet Aktiveum. Närmare 9000 registrerade fornlämningar med stor bronsålderskoncentration. Bruksmiljöer, Smalspårig järnväg, Skärgårdsmiljöer, Västerviks stadskärna. Norra Kalmar läns föreningsarkiv, Västerviks visarkiv, Västerviks museums arkiv, Västerviks kommunarkiv. Blackstad, Ankarsrum, Hjorted, Dalhem, Gamleby, Gladhammar, Hallingeberg, Lofta, Loftahammar, Odensvi, Törnsfall, Ukna, Västra Ed, Västrum, Överum. Gamleby Folkhögskola: Fotograf för Reklam & Magasin 3D/CGI, Gestaltande fotografi, Textil design, TV-produktion, Vislinje och folkmusiklinje. Västerviks gymnasium med inriktning musik. Bild- och formgivningsprofil på samhällsprogrammet. Nuläge I Västerviks kommun finns ett brett engagemang för konst och kultur. Engagemanget märks inte minst genom det rika och aktiva föreningslivet med omkring 300 registrerade föreningar, varav 60 kulturföreningar. Särskilt musiken erbjuder ett brett utbud och i kommunen finns även Västerviks musikbibliotek & visarkiv som är unikt i sitt slag. Biblioteket i kommunen arbetar med tillgänglighet ur flera perspektiv, bland annat med äppelhyllor och genom litteratur på andra språk. Biblioteket har också överenskommelser om högläsning i boendeformer för äldre. Kommunen har en kulturskola med 750 elever och verksamhet vid samtliga grundskolor. Dock finns stora utmaningar angående tillgängligheten och det är svårt att effektivisera verksamheten i en geografiskt stor kommun. Utvecklingsmöjligheter Västerviks kommun har i uppdrag att ta fram en kommunal kulturplan med koppling till samtliga verksamhetsområden i kommunen. Det finns flera asylsökande och nyanlända i Västerviks kommun, vilket gör att integration är en viktig fråga. Kommunen önskar mer information om vilka asylsökande grupper som kommer till kommunen för att snabbare kunna möta och knyta kontakter. Västervik består av ett rikt kulturarv, två av dem är det förlista skeppet Mars och bronsålderslandskapet i Tjust, båda kommer att utvecklas i framtiden med hjälp av olika aktörer. I kommunen finns fyra fritidsgårdar på de mindre orterna. Fritidsgårdarna arrangerar en bred verksamhet och kommunen kommer därför att se över begreppet fritidsgård för att bättre profilera verksamheterna. Kulturskolan finns både för vuxna och ungdomar, det är en utmaning för kulturskolan är att möta de nya former som uppstår inom konst och kultur till exempel inom DJ-området. Biblioteket bygger ut sina e-tjänster och arbetar för ett samordnat bibliotekssystem både för skola och allmänhet. 59 Bilaga 3: Kulturorganisationer Bilagan innehåller uppgifter om kulturorganisationernas organisation, verksamhet och nyckeltal. 60 Astrid Lindgrens Näs Organisationsform: Aktiebolag ägt av Vimmerby kommun förvaltnings AB. Styrning: Extern styrelse tillsatt av Vimmerby kommunfullmäktige, 2 kvinnor + 4 män + 1 vakant, medelålder 60 år. Ägardirektiv. Ca 8 helårsarbeten. 20 Antal medlemmar: Styrdokument: Antal anställda: Arrangemang/utställningar per år: Besökare/deltagare: Utställningslokal: Scen: Verkstad: Forskar-/besöksplatser: Antal objekt i arkivet: Samverkar med: Omsättning: Egenfinansiering: Registrerade besök: 33 000. Uppskattat, hela området: 60 000 Paviljongen + före detta Prästgården + Boa + Bibliotek. Snickarladan. Snickarladan. 5 3500 Linnéuniversitetet, Astrid Lindgren Memorial Award, Stiftelsen för bevarandet av Astrid Lindgrens gärning, Kultur- & fritidsförvaltningen i Vimmerby, Barn- och ungdomsförvaltningen i Vimmerby, Kalmar läns konstkonsulent, Astrid Lindgrens Värld AB, Saltkråkan AB. 3 639 000 50 % 2013 Byteatern Kalmar Länsteater Organisationsform Styrning Antal medlemmar: Styrdokument: Antal tillsvidareanställda: Antal frilans/årsverken: Produktioner/arrangemang per år: Besökare/deltagare: Scen: Verkstad/skrädderi/måleri: Repetitionslokaler: Samverkar med: Arrangörsföreningar: Omsättning Egenfinansiering Ideell Förening Styrelse: 5 kvinnor, 4 män, 28-66 år 156 Överenskommelse 2012-2014 mellan Regionförbundet i Kalmar län, Kalmar Läns Kulturplan 2012-2015, RUS – Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2012-2020, Kalmar Läns Scenkonststrategi 2012-2014, Verksamhetsplan med uppställda årliga mål. Policydokument: Jämställdhetspolicy, Tillgänglighetspolicy, Mångfaldspolicy, Arbetsmiljöpolicy och Sponsorpolicy. 15 ca 3 årsverken. 2-3 produktioner, nya och repriser. 13 738(2012), prognos 25 042 (2013) 2 som även fungerar för repetitioner och scenografibygge. 3 Kulturkonsulenter, Riksteaterföreningar, Scenkonst sydost, Bibliotek, bygdegårdsföreningar, Skolor, Kulturinstitutioner, Fria kulturaktörer, Bildningsförbund 15 mkr (2012) 10 % 61 Förbundet Svenskt Rockarkiv Organisationsform Styrning Antal medlemmar: Styrdokument: Antal tillsvidareanställda: Ideell förening Styrelse, 2 kvinnor, 5 män, medelålder 50 år 10 Stadgar, affärsplan och förstudie för arkivet som besöksmål 10 sysselsatta varav 3 anställda Arrangemang/ utställningar per år: Besökare/deltagare: Utställningslokal 15 Forskar-/besöksplatser: Antal objekt i arkivet: Samverkar med: 2 500 000 Intresseorganisationer inom musikbranschen, skivbolag, skolor, studieförbund, arkivnätverk, Rockcity 1 500 000 kr varav hyra 390 000 kr 0,7 % Omsättning Egenfinansiering 14 200 Hultsfred Dans i sydost Organisationsform Styrning Styrdokument: Antal tillsvidareanställda: Antal frilans/årsverken: Produktioner/arrangemang per år: Besökare/deltagare: Scen: Verkstad/skrädderi/måleri: Repetitionslokaler: Samverkar med: Dans i Sydost ägs gemensamt av regionförbunden i Blekinge, Södra Småland och Kalmar Södra Småland har arbetsgivaransvar, styrs av en tjänstemannagrupp som rapporterar till Sydostkulturs politiker. Tidigare överenskommelse mellan regionförbunden - ska skrivas om. Verksamhetsplan antagen för 2011 I januari, 2014 antogs Dans i Sydost verksamhetsplan 1 - Arrangörsföreningar: Kommunerna, SRD, Dansnät Sverige, Reaktor Sydost, Skolscen Sydost, Scenkonst Sydost, Dansnät Kalmar, Dansnät Blekinge, Dans i Blekinge, kulturkonsulenterna Kalmar län och i grannlänen, Byteatern och Regionteatern Blekinge-Kronoberg, Linnéuniversitetet, Kulturbus, Zokker, Street dance weekend Kalmar kommun, Rim Crew Växjö kommun. - Omsättning Egenfinansiering 1 300 000 0 62 Designarkivet Organisationsform: Styrning: Antal medlemmar: Styrdokument: Antal anställda: Arrangemang/utställningar per år: Besökare/deltagare: Utställningslokal: Forskar-/besöksplatser: Antal objekt i arkivet: Samverkar med: Omsättning: Egenfinansiering: Kalmar konstförening Styrelse 5 kvinnor, 6 män, 35 till 68 år, medel 53 år. 869 Måldokument och bevarandeplan, ingår i Överenskommelse med regionförbundet 2012. 3, motsvarande 1,5 heltider. 40-tal visningar, 1 utställning. 600 Designarkivet, Kalmar konstmuseum. 4 antal 120 000 Arkitektur- och Designcentrum, Linnéuniversitet, museer och arkiv inom designområdet 2,5 mkr inklusive hyra 1,5, exklusive tillfälliga projektmedel 3% Kalmar Konstmuseum Organisationsform: Styrning: Antal medlemmar: Styrdokument: Antal anställda: Antal frilans: Arrangemang/utställningar per år: Besökare/deltagare: Utställningslokal: Verkstad, reparation: Ateljéer: Samverkar med: Arrangörsföreningar: Omsättning: Egenfinansiering: Kalmar konstförening, ideell förening Styrelse, 5 kvinnor, 6 män, 37 till 67 år medel 54 år 869 Måldokument, antaget av styrelsen 2008 samt Överenskommelse med regionförbundet antaget 2012. 11 personer motsvarande ca 8 heltider. Tillfälliga 24 utställningar, 50-tal arrangemang, visningar och söndagsateljé varje vecka. 15 400 externa utställningar och arrangemang ej räknade Flera olika rum på konstmuseet. Konstmuseet: liten snickeriverkstad. Designarkivet: ateljé för papperskonservering, med möjlighet till både våt- och torrengörning, ljus-/sugbord, scanning och fotoateljé Ja, i huvudsak för barn. Institutioner, gallerier och enskilda aktörer regionalt, nationellt och internationellt såsom Nationalmuseum, Moderna museet, IASPIS, Linnéuniversitetet, Ölands Folkhögskola, ett antal institutioner i Norden och östersjöregionen. Konsthallar och bibliotek. 35 konstföreningar varav 17 allmänna konstföreningar som arrangerar utställningar och 18 arbetsplatsföreningar. 11 mkr, inkl. hyra 3,1 mkr, exklusive tillfälliga projektmedel. 9% 63 Kalmar läns Arkivförbund Organisationsform Styrning Ideell förening Styrelse 1 kvinna, 9 män, medelålder 60 år Antal medlemmar: 32 varav 11 distriktsorganisationer och 21 arkiv folkrörelse- och föreningsarkiv samt kommunarkiv och ett landsarkiv (Riksarkivet). Stadgar, handlingsplan och verksamhetsberättelse 1 Arkivens dag 2013. Arrangör av föredrag om arkiv tillsammans med Kalmar läns Hembygdsförbund. Utbildningsdag om e-arkiv i Mönsterås. Besökare Arkivens dag Kalmar län 2013 – ca 400 besökare. Ca 20 deltagare vid två arkivträffar för medlemsarkiv. Över 50 forskarplatser fördelat på 20 arkivinstitutioner. Landsarkivet i Vadstena, Riksarkivet ej medräknat. Arkivförbundet tar inte emot arkivhandlingar utan fungerar som övergripande intresse- och samarbetsorganisation för arkiv och arkivverksamhet i Kalmar län. KLAF:s enskilda medlemsarkiv tar emot arkivhandlingar från både föreningar och företag Arkivnätverk: Riksarkivet, Föreningen Sveriges länsarkivarier, Folkrörelsernas Arkivförbund och andra läns arkivförbund samt medlemsarkiv, föreningar och allmänhet. 494 000 kr varav hyra 35 000 kr 0 Styrdokument: Antal tillsvidareanställda: Arrangemang/ utställningar per år: Besökare/deltagare: Utställningslokal Forskar-/besöksplatser: Antal objekt i arkivet: Samverkar med: Omsättning Egenfinansiering Kalmar läns hemslöjdsförening Organisationsform Styrning: Antal medlemmar: Styrdokument: Antal anställda: Antal frilans/år: Arrangemang/utställningar per år: Besökare/deltagare: Scen: Utställningslokal: Verkstad: Repetitionslokaler: Samverkar med: Arrangörsföreningar: Omsättning: Egenfinansiering: Kalmar läns Hemslöjdsförening, ideell förening Styrelsen Kalmar läns hemslöjdsförening: 9 kvinnor, 2 män. 43-74 år. Medelålder: 63 år. 408 Verksamhetsplan med grov 3-års planering utifrån RUS, Överenskommelse med regionförbundet 2012, Nämnden för Hemslöjdsfrågors verksamhetsmål samt SHR:s varumärkesplattform. 3 Köper in tjänster för kurser och projekt, från timmar till långa perioder ca 13 personer/år. 79 per år. 32 115 varav barn och unga 348. Pukebergs utställningshall, numera gamla brukskontoret. Slöjdverkstad i egna lokaler, tillgång till Linnéuniversitetets verkstäder. Egna slöjd- och kurslokaler för textil och hård slöjd. Lokala slöjdföreningar, hemslöjdskonsulenter i södra Sverige, museer, studieförbund, kommuner och länets kulturinstitutioner och föreningar, Linnéuniversitetet, Designarkivet och Capellagården. 1 812 000 (2013). 14 % 64 Kalmar läns museum Organisationsform Styrning Styrdokument: Antal anställda: Antal frilans/årsverken: Arrangemang/utställningar per år: Besökare/deltagare: Scen: Utställningslokal Verkstad/skrädderi/måleri: Repetitionslokaler: Samverkar med: Arrangörsföreningar: Omsättning Egenfinansiering Stiftelse med Landstinget i Kalmar län, Kalmar kommun och Kalmar läns hembygdsförbund som stiftare. Styrelse, 4 kvinnor, 5 män, medelålder 57 år. Stiftelsedokumentet från 1976, Strategidokument, antaget, gäller från och med 2009, Överenskommelse med regionförbundet 2012. 77 tillsvidareanställda. Totalt 136 personer har haft anställning på länsmuseet under 2013. Totalt 88 årsverken fördelat på 52 kvinnor och 36 män. Dessutom ett stort antal frivilliga i pedagogisk verksamhet och dykningar Kronan samt praktikanter från universitet, skolor, kommun och arbetsförmedling motsvarande ca 8,5 årsverken. 4 fasta utställningar, 20 större och mindre tillfälliga utställningar. 2 vandringsutställningar. Ca 1 800 guidningar, program, stadsvandringar och föreläsningar. 139 855, varav barn & unga ca 35 000. 80 104 besökare på hemsidan (www.kalmarlansmuseum.se). Separata domäner finns för Eketorps borg, Kronan, Jenny Nyström och Sandby borg. Kalmar läns museum, Eketorps borg, Wimmerströmska gården och Krusenstiernska gården samt kulturmiljöer i Kalmar län. Ja Samarbetsparter lokalt, regionalt, nationellt och internationellt, t ex Linnéuniversitetet, Sveriges och Kalmar läns hembygdsförbund, Museiarkeologiska branschorganisationen MARK, Klosterruin Kronobäcks vänner, länets kommuner och församlingar samt övergripande organisationer som kulturrådet, riksteatern, Riksantikvarieämbetet, regionförbundet, stiften, länsstyrelsen och landstinget. Hembygdsrörelsen med 108 lokala hembygdsföreningar samt lokala samhällsföreningar, historiska föreningar m.m. 57 miljoner. 53 % Kalmar läns musikstiftelse Organisationsform Styrning Styrdokument: Antal anställda: Antal frilans/årsverken: Arrangemang/konserter per år: Besökare/deltagare: Scen: Utställningslokal Verkstad/skrädderi/måleri: Repetitionslokaler: Samverkar med: Arrangörsföreningar: Omsättning Egenfinansiering Stiftelse, med Landstinget som stiftare. Styrelse, 2 kvinnor, 3män, 27-62 år medelålder 56 år. Verksamhetsplan och budget samt överenskommelse med regionförbundet. 12 Ca 475, 24 årsverken totalt. Ca 630 43 300 Oskarshamn i anslutning till kansliet 12 kommuner, länsmusikorganisationer i grannlänen, RUM, Musik Direkt, festivaler, arrangörsföreningar. Ca 24 föreningar. 21,9 mkr. Ca 17 % 65 Reaktor sydost Organisationsform: Styrning: Antal medlemmar: Styrdokument: Antal anställda: Antal frilans/år: Arrangemang/ föreställningar per år Besökare/ deltagare: Scen: Utställningslokal: Verkstad: Repetitionslokaler: Samverkar med: Arrangörsföreningar: Omsättning: Egenfinansiering: Ideell förening Styrelse, 4 kvinnor, 2 män, medelålder 58 år Regionförbunden Blekinge, Kalmar och Södra Småland Samverkansavtal Region Blekinge, Regionförbundet i Kalmar län och Regionförbundet i södra Småland om Reaktor Sydost. 2003-03-06. Samverkansavtal mellan regionförbunden ovan och Reaktor Sydost. 2003-03-06. 8 0,5 Stöd till skolor, coachning av filmare och arrangörsutveckling 7264 besök på Reaktors blogg. 29 688 i publik på regional filmfestival. Filmstöd till 61 produktioner. Växthusstöd till 26 produktioner. Utbildningar skolledare, pedagoger, lärarstudenter och elever. Kommunerna, kulturinstitutionerna, konsulenterna, biografer, AV-Media Kalmar län och södra Småland, filmomediepedagogik.se, Kulturpedagogiskt centrum i Ronneby, Kulturverkstan i Tingsryd, Regionala Filmresurscentrums samarbetsråd, Linnéuniversitetet, Blekinge Tekniska Högskola, Netport Sience Park, KulturKraft Syd, Ölands dokumentärfilmsskola, Gamleby folkhögskola, Stage for You, Barnfilmbyn Mariannelund, Emilkraften, Leader Sydost, Destination Småland, Kalmar Slott, Destination Kalmar, Södra Östersjö-programmet, Folkets Hus och Parker, Svenska Filminstitutet 24 arrangörsföreningar, Doc Lounge, Grrl Tech, Nätverket SIP, Folkets Bio och Filmstudion, Biografföreningar, Filmfestivaler, Folkets Husföreningar, Biografer, Höllywoodstudios, Våra Gårdar, Bygdegårdarna, Folkets Bio, idrottsföreningar och konstmuseer 5,8 mkr 0,8 % Regionbiblioteket Organisationsform: Styrning: Styrdokument: Antal anställda: Antal frilans/årsverken: Arrangemang/utställningar/ föreställningar per år: Besökare/deltagare: Scen: Utställningslokal: Verkstad/skrädderi/måleri: Repetitionslokaler: Samverkar med: Arrangörsföreningar: Omsättning: Egenfinansiering: Regionförbundets styrelse. Del av Regionförbundet i Kalmar län. Styrdokument under arbete, RUS med årliga verksamhetsplaner 5 11 Antal 620, varav barn & unga 0 Länsbibliotek sydost, folkbildningen (Länsbildningsförbund), 25 kommunbibliotek 7 495,5 mkr (2013) 0 66 Riksteatern Kalmar län Organisationsform: Styrning: Antal medlemmar: Styrdokument: Antal anställda: Antal frilans/årsverken: Produktioner/arrangemang per år: Besökare/deltagare: Scen: Utställningslokal: Verkstad: Repetitionslokaler: Samverkar med: Arrangörsföreningar: Omsättning: Egenfinansiering: Förening Styrelse. Ordinarie; 3 kvinnor, 4 män, snittålder 62,9 år. Inkl ersättare; 7 kvinnor, 4 män, snittålder 59,5 år. 11 medlemsföreningar, 1 ansluten kommun, 1 ansluten gymnasieskola. Verksamhetsplan Riksteatern Kalmar län, Verksamhetsplan Scenkonst Sydost. 2 heltidstjänster, 0,75 % projektanställda, (2 personer delar projekttjänsten). Inköpta tjänster ca 20 timmar per år. 230 skolföreställningar (2013), 92 offentliga föreställningar (2013). 8159 antal i publik, offentliga föreställningar (2013), 20 281 antal i publika skolföreställningar (2013). Inga egna scener, arrangörerna ger föreställningar på de flesta scener i länets alla kommuner. Skolföreställningar ges oftast i skolorna. Scenkonst Sydost, Riksteatern Sydost, Dans i Sydost, Studieförbund, Kulturkonsulenter, Linnéuniversitetet. 11 teaterföreningar, 1 ansluten kommun samt skolorna i länet. 2 721 786 kr (2013). 24 % (2013). The Glass Factory Organisationsform Styrning Antal medlemmar: Styrdokument: Antal anställda: Arrangemang/utställningar per år: Besökare/deltagare: Scen: Utställningslokal Verkstad/skrädderi/måleri: Forskar-/besöksplatser: Repetitionslokaler: Samverkar med: Omsättning Egenfinansiering Ägs av Emmaboda kommun Bildningsförvaltningen Emmaboda Kommun Plandokument och strategidokument. 4 16 större och mindre utställningar per år, 30-tal program, föreläsning, events, evenemang per år, 40-tal konferenser per år, 352 visningar per år. 52 000, varav 3000 barn. Hyttscen. 4000 kvm, 6 utställningar, 2 permanenta, 4 tillfälliga. Ateljé, verkstad, sliperi, glashytta Ja Samarbetsparter lokalt, regionalt, nationellt och internationellt, t.ex. Linnéuniversitetet, Sveriges och Kalmar läns hembygdsförbund, Museiarkeologiska branschorganisationen MARK, Klosterruin Kronobäcks vänner, länets kommuner och församlingar samt övergripande organisationer som Kulturrådet, Riksteatern, Riksantikvarieämbetet, regionförbundet, stiften, länsstyrelsen och landstinget. 3, 25 mkr (exkl. hyra och uppvärmning). 46 % 67 Virserums konsthall Organisationsform Styrning Styrdokument: Antal anställda: Antal medlemmar Antal frilans per år Arrangemang/utställningar/före ställningar per år Besökare/deltagare: Scen: Utställningslokal Verkstad/skrädderi/måleri: Repetitionslokaler: Samverkar med: Arrangörsföreningar: Omsättning Egenfinansiering Föreningen Virserums konsthall Styrelse, 3 kvinnor, 6 män, medelålder >50 år. Verksamhetsplan som anger inriktning. Utställningsplan fastställs av konsthallschefen. Överenskommelse med Regionförbundet i Kalmar län. 3 samt 1-4 projektanställda. 700 Förekommer sällan 10-15 utställningar, 5-10 aktiviteter utöver detta. 25000 varav barn & unga 7000. 7 stycken, 1300 kvm Ja Lokalsamhället, skolor, föreningar, konstkonsulenten, lokala näringslivet, skogsindustri och nationella och internationella arkitekter 5,5 mkr Varierar mellan 20-50 %, beroende på vad som avses, 50-70 % utöver fasta bidrag. Visarkivet i Västervik Organisationsform Styrning Antal medlemmar: Styrdokument: Antal anställda: Arrangemang/utställningar per år: Besökare/deltagare: Utställningslokal Forskar-/besöksplatser: Antal objekt i arkivet: Samverkar med: Omsättning Egenfinansiering Västerviks kommun Enheten för kultur, Kommunstyrelsens förvaltning. Biblioteksplan. Ingår i bibliotekarietjänst, 10 timmar. 26 arrangemang, 8 utställningar. Ingår i Stadsbibliotekets besöksantal. Västerviks musikbibliotek & visarkiv. 2 23 000 Västerviks musikbibliotek och Stadsbiblioteket, Visskolan/Gamleby folkhögskola, Kalmar läns arkivförbund, Riksförbundet Visan i Sverige, Svenskt visarkiv, Musikarkivsnätverket. Ingår i Stadsbibliotekets budget. Ingår i Stadsbibliotekets budget. 68 69 Bilaga 5: Överenskommelser Regionförbundet har tecknat Överenskommelser med de regionala kulturorganisationerna Byteatern Kalmar länsteater Kalmar läns hemslöjdsförening, Kalmar Konstmuseum med Designarkivet, Kalmar läns museum, Kalmar läns musikstiftelse, Riksteatern Kalmar län Virserums konsthall Överenskommelserna gäller 2012-14 och ska skrivas om i samband med att Kulturplan 20152017 antas. Överenskommelserna bygger på armlängds avstånd mellan offentlig finansiär och utförare. Målen som ska redovisas årsvis till Regionförbundet är följande: 1. Producera/bedriva/erbjuda professionell kultur med god kvalitet inom ett balanserat utbud och program av smal och bred kultur 2. Producera/bedriva/erbjuda kultur tillgänglig i hela länet 3. Ge barn, unga och vuxna möjlighet att uppleva, delta i och utöva kultur under professionell ledning. 4. Samarbeta med och stödja yrkesverksamma och amatörer inom kultur genom fortbildning och utvecklingsinsatser 5. Förmedla uppdrag och kunskap inom kultur. 6. Bedriva verksamhet med olika egna verksamheter/ avdelningar/ produktioner 7. Stå i dialog med och stödja föreningar och nätverk 8. Driva verksamhet och organisation präglad av barnkonventionen, mångfald, tillgänglighet, jämställdhet och hållbar utveckling Regionförbundet tecknar överenskommelser gemensamt inom Sydostkultur, med Blekinge och Kronobergs län, för Danskonsulentverksamhet och regional filmresurs, Reaktor Sydost. I övrigt redovisas kvalitet och kvantitet via kulturdatabasen. 70 71 (Baksida) Kulturarv i Kalmar län handlar inte bara om Kalmar län. New Horizons rymdsonden lämnade jorden 2006 och flyger förbi Pluto i juli 2015 för att sedan så småningom lämna vårt solsystem och fortsätta i rymden. Ett digitalt porträtt av människan ska laddas upp på rymdsonden innan den tappar kontakt med jorden. Detta innebär att det budskapet kan finnas kvar mycket längre än människorna på jorden. För att skapa porträtten behöver man fundera om några viktiga frågor: Vilka delar av människors kulturarv kan bäst representera hela mänskligheten? Vilka är lämpliga kriterier? Hur kan så många människor som möjligt vara delaktig i urvalsprocessen, även i Kalmar län? Vad berättar rymdsonden som sådan om man ser den som alla människors kulturarv? Cornelius Holtorf, Linnéuniversitetet 72
© Copyright 2024