SOCIALFÖRVALTNINGEN
Ansvarig för rutin:
Beslutad (datum och av vem)
Avdelningschef Individ- och familj
Upprättad (av vem och datum)
Carina Andersson, MAS
Process
verkställighet
Reviderad (av vem och datum)
Giltig till och med:
2014-12-31
Rutin rekommendation,
föreskrivning och
användning av
skyddsutrustning inom
särskilt boende
funktionshinder
Rutin skyddsutrustning särskilt boende funktionshinder
SOCIALFÖRVALTNINGEN
1 Inledning
Denna rutin är framtagen utifrån följande styrdokument

Hälso- och sjukvårdslagen

Handbok för hjälpmedel i Västra Götaland

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kvalitetssystem i hälso- och
sjukvården 2005:12
1.1 Definitioner
Skyddsutrustning
Personligt förskrivna hjälpmedel så som bälte och sele samt bord i
kombination med rullstol. Det kan även vara grundutrustning så
som sänggrind, larmmatta/rörelselarm samt personbundet larm (till
exempel GPS).
2 Hur
Vid personligt förskrivna hjälpmedel ansvarar sjukgymnast/arbetsterapeut för förskrivningen,
och vid grundutrustning ansvarar enhetschefen på respektive boende för rekommendationen.
Enligt HSL ska det finnas personal med lämplig utbildning i tillräcklig omfattning för att ge
den enskilde adekvat vård och övervakning utan att skyddsutrustning används: "Inom
kommunal vård- och omsorg får skyddsåtgärder endast användas för att skapa trygghet hos
vårdtagaren. All annan användning är förbjuden. Samtycke måste inhämtas från aktuell
vårdtagare vid varje tillfälle då skyddsåtgärd/respektive skyddsprodukt används. Användandet
av skyddsutrustning för en person som annars skulle kunna resa och förflytta sig, utgör ett
frihetsberövande. Tvång får inte förekomma inom vård och omsorg."
Skyddsutrustning får inte förhindra aktivering/rehabilitering av den enskilde. Det måste vara
möjligt för den enskilde att med stöd av person regelbundet och vid skilda tillfällen få
möjlighet att förflytta sig under dagen. Det är viktigt med en dialog mellan olika
personalkategorier, och det ska planeras för tät utvärdering/uppföljning i varje enskilt fall.
Arbetsterapeuten och sjukgymnasten har ett eget yrkesansvar för hur behov av skyddsåtgärder
bedöms, förskrivs och används samt för dokumentation och uppföljning. När det gäller
grundutrustning har ansvarig enhetschef ansvar för hur behov av skyddsåtgärder bedöms,
rekommenderas och används samt för dokumentation och uppföljning.
2.1 Användande av skyddsutrustning
Åtgärden ska föregås av

inventering av andra alternativ till lösning
Sid 1
Rutin skyddsutrustning särskilt boende funktionshinder
SOCIALFÖRVALTNINGEN

avvägning mellan nyttan och risken med användningen (en riskanalys)

inhämtande av den enskildes samtycke

den legitimerade personalens förskrivning (ska innefatta en skriftlig instruktion
till omvårdnadspersonalen, där syfte, tid för utvärdering och mål av
begränsningsåtgärden finns med)

enhetschefens rekommendation av skyddsutrustning (ska innefatta en skriftlig
instruktion till omvårdnadspersonalen, där syfte, tid för utvärdering och mål med
skyddsåtgärden/utrustningen finns med).
Observera att tät uppföljning är mycket viktig och att tvångsvård inte får förekomma!
2.2 Uppföljning av användning
Enhetschef, arbetsterapeut och sjukgymnast ska regelbundet omvärdera sin rekommendation/
förskrivning. Vårdtagarens medicinska status/hälsotillstånd kan ha förändrats så att aktuell
skyddsåtgärd/utrustning inte längre är det bästa sättet att skapa trygghet.
I omvårdnadsjournalen/social dokumentationen ska det tydligt framgå

vilka åtgärder som vidtagits innan skyddsutrustning aktualiserats,

hur skyddsutrustningen ska användas,

när skyddsutrustningen ska användas,

varför skyddsutrustningen ska användas,

datum för utvärdering av åtgärden,

samt hur samtycket är inhämtat.
2.3 Grundutrustning på särskilt boende inom avdelningen funktionshinder
2.3.1 Sänggrind
För att använda sänggrind krävs att rekommendation skett av ansvarig enhetschef, som gör en
bedömning för att utesluta eventuella kontraindikationer. Noggrann dokumentation görs i
sociala dokumentationen, enligt beskrivning ovan.
Om sänggrind ska användas måste vårdtagaren ha ett påkallningslarm eller ett passivt larm.
Samtycke ska inhämtas av den enskilde. I dokumentationen ska det tydligt framgå hur
samtycket är inhämtat.
Enhetschefens rekommendation ska innefatta en skriftlig instruktion till
omvårdnadspersonalen, där syfte, tid för utvärdering och mål med skyddsåtgärden/utrustningen
Sid 2
Rutin skyddsutrustning särskilt boende funktionshinder
SOCIALFÖRVALTNINGEN
finns med. Enhetschefen ska regelbundet omvärdera sin rekommendation. Datum för
utvärdering ska planeras.
2.3.2 Larmmatta/rörelselarm
"Man kan använda tekniska lösningar som s.k. larmmattor eller rörelsedetektorer i den
enskildes bostad med hans eller hennes samtycke. Innan en sådan lösning används behöver det
klarläggas vilket problem som ska lösas med tex. larmmatta. Om avsikten är att en enskild som
av fysiska eller intellektuella skäl har svårt att påkalla hjälp, ska kunna informera personalen,
kan detta vara en bra lösning. Är syftet att på grund av bristande bemanning övervaka den
enskilde är det tveksamt om det är en bra lösning" (Socialstyrelsen)
För att använda larmmatta/rörelselarm krävs att rekommendation skett av ansvarig enhetschef,
som gör en bedömning för att utesluta eventuella kontraindikationer. Noggrann dokumentation
i sociala dokumentationen, enligt beskrivning ovan.
Samtycke ska inhämtas av den enskilde. I dokumentationen ska det tydligt framgå hur
samtycket är inhämtat.
Enhetschefens rekommendation ska innefatta en skriftlig instruktion till
omvårdnadspersonalen, där syfte, tid för utvärdering och mål med skyddsåtgärden/utrustningen
finns med. Enhetschefen ska regelbundet omvärdera sin rekommendation. Datum för
utvärdering ska planeras.
2.4 Personbundet larm (till exempel GPS-larm)
"Man kan använda larm med den enskildes samtycke. Det kan dels vara larm där den enskilde
själv larmar, dels larm där andra kan söka efter den enskilde om han eller hon har försvunnit."
(Socialstyrelsen)
För att använda personbundet larm krävs att rekommendation skett av ansvarig enhetschef,
som gör en bedömning för att utesluta eventuella kontraindikationer. Noggrann dokumentation
ska göras i omvårdnadsjournalen, där syftet med användandet klart skall framgå.
Samtycke ska inhämtas av den enskilde. I dokumentationen skall det tydligt framgå hur
samtycket är inhämtat.
Enhetschefens rekommendation ska innefatta en skriftlig instruktion till
omvårdnadspersonalen, där syfte, utvärdering och mål av begränsningsåtgärden finns med.
Enhetschefen ska regelbundet omvärdera sin rekommendation. Datum för utvärdering ska
planeras.
Sid 3
Rutin skyddsutrustning särskilt boende funktionshinder
SOCIALFÖRVALTNINGEN
2.5 Samtycke
Informationen nedan är hämtad från socialstyrelsens hemsida.
"Bälten och grindar kan användas med den enskildes samtycke. Även om den enskilde inte kan
ge ett uttryckligt samtycke kan den enskilde visa att han eller hon accepterar bälten eller
grinden då den ger trygghet. Om den enskilde uttryckligen visar att man inte accepterar bälte
eller grind finns det inget lagstöd för att använda dessa åtgärder mot hans eller hennes vilja."
2.5.1 Vad händer om den enskilde motsätter sig en åtgärd som han eller hon tidigare samtyckt
till?
Den enskilde har rätt att när som helst återkalla sitt samtycke. Om den enskilde motsätter sig en
åtgärd som han eller hon tidigare samtyckt till så får åtgärden således inte fortsätta eller vidtas.
2.5.2 Kan anhöriga, god man eller förvaltare samtycka till användning av tvångsåtgärder?
Då användning av tvångsåtgärder kräver lagstöd kan inte anhöriga, god man eller
tvångsförvaltare samtycka eller kräva att socialtjänsten eller hälso- och sjukvården ska använda
tvångsåtgärder.
Sid 4