Kvalitativ metod version 2
2015-03-23 Kvalitativ forskning och vetenskapsteori EVA I PERSSON Hermeneutik METODOLOGI Kvalitativa studier SUBJEKTIVT Narrativ teori Fenomenologi Positivism Kvantitativa studier OBJEKTIVT Diskursanalys Etnografi Survey unders Experimentell design Iiinnehållsanalys Fen/herm 2015-03-23 Fenomenograf i Induktivt Instrument utveckling Grounded theory Eva I Persson Deduktivt Grounded Theory (GT) • Barney Glaser & Anselm Strauss gemensamma forskningsapproach‐1960 talet. Klassisk GT, nära positivismens grundantaganden, a ’real reality’ finns och kan återges. • Strauss & Corbin (1990), reformulerad GT, postpositivistisk utgångspunkt, verkligheten kan endast tolkas, inte fångas i sin helhet, analys=tolkning. • Charmaz (1995), socialkonstruktivistisk utgångspunkt, (forskare och det utforskade influerar varandra, skapar verkligheten tillsammans), ontologisk relativism (finns fler än en verklighet). 2015-03-23 Eva I Persson 1 2015-03-23 När är GT en lämplig metod? • Inom relativt outforskade områden där teorier saknas • Ett nytt perspektiv på ett känt fenomen • Beskriva och förstå sociala processer • Identifiera och beskriva ”the main concern” (huvudproblem) och hur detta löses • Begreppsliggöra ”Vad som pågår” (What is going on) 2015-03-23 Eva I Persson Förförståelse (enligt Glaser) • • • • • • Ignorera tidigare forskning Exponeras för forskningsfältet Datainsamling Lyssna, observera och ställ frågor Det som är viktigt framträder Konstanta jämförelser 2015-03-23 Eva I Persson Mitt förhållningssätt till litteratur • En första orientering om forskningsläget innan studien startas: översikt över området • Genomgång av relevant litteratur när analysen visat vad som är ”main concern” och i vilket område litteratur bör sökas 2015-03-23 Eva I Persson 2 2015-03-23 Mitt förhållningssätt Öppenhet Var så förutsättningslös som möjligt Var inte medvetet styrd av specifik teori Tygling, disciplinerad återhållsamhet och reflektion i tolkningar och analys • Sök alternativa tolkningar • Diskutera med kollegor och medarbetare • Datainsamling, analys och teorigenerering sker paralellt • • • • 2015-03-23 Eva I Persson Vad är data i en GT‐studie? • • • • • • • • ”All is data” (Glaser) Rik och detaljerad data ”thick descriptions” Deltagande observation Öppna intervjuer Skriftligt material Dagboksanteckningar Teckningar Kombinationer av data är vanligt 2015-03-23 Eva I Persson Analys av data ‐ Öppen kodning • ”Vad uttrycks här?” ”Vad är innebörden i detta?” • Koder fångar substansen i data • Koder med liknande innebörd sammanförs till mer övergripande kategorier • Koder och kategorier är begrepp (concepts) på olika abstraktionsnivå 2015-03-23 Eva I Persson 3 2015-03-23 Analys av data ‐ Axial kodning • Kategorier relateras till varandra • Ställer frågor ‐”Vad händer?” ”Vad gör informanten?” ”I vilket kontext?” • Vilka förhållanden ger upphov till kategorin? • Koder och kategorier jämförs kontinuerligt med varandra • Kategoriernas egenskaper/kännetecken identifieras och namnges 2015-03-23 Eva I Persson Analys av data – selektiv kodning • Kärnkategori identifieras och namnges • Kodningen blir sedan selektiv (teoretisk) då kärnkategorin avgränsar den framväxande teorin • Relationer mellan kärnkategori, kategorier och deras egenskaper (subkategorier) eftersöks gm användning av teoretiska koder (jmfr kodningsparadigmet) 2015-03-23 Eva I Persson Den konstanta komparativa metoden • Att ställa frågor och att jämföra • Urskilja likheter och skillnader (både olika personers handlingar, situationer och upplevelser och samma person vid olika tillfällen) 2015-03-23 Eva I Persson 4 2015-03-23 Analys ‐ Memos • Memos – ideer om hur begrepp skall benämnas och relateras till varandra (teoretiska minnesanteckningar) • Teoretiska koder används, t ex orsak, konsekvens, villkor • Relationer mellan begrepp prövas i memos t.ex skisser, tabeller, diagram • Viktiga för att fördjupa intervjuguidens frågeområden • Används när teorin formuleras för att presenteras 2015-03-23 Eva I Persson för andra (sorting of memos) Utveckling av teori • Teorin byggs upp induktivt • Substantiv teori‐utifrån ett specifikt område, ex. en sjukdomsgrupp • Formell teori‐ mer generell tex. stigmateorin • Teorin ska passa data, ska fungera, relevans för praktiker och ska kunna modifieras av nya data 2015-03-23 Eva I Persson Teoretiskt urval • Antalet informanter bestäms under studiens gång • Heterogen grupp för att få stor bredd i datamaterialet • Mättnad • Teoriutveckling är en process som inte avslutas 2015-03-23 Eva I Persson 5 2015-03-23 Sammanfattning av analys • Modellen ska innehålla en kärnkategori (ett centralt begrepp), som förklarar så mycket som möjligt av det som händer med så få underkategorier som möjligt. Kärnkategorin är central, kan relateras till övriga kategorier och förekommer ofta i data, GT avgränsar teorin, och beskriver en social process. • Begreppsbildning • Mönstersökning • Teorigenerering 2015-03-23 Eva I Persson Ex 2: Frågeställning & kärnkategori • Hur initieras och vidmakthålls mobbning på arbetsplatser inom vård, skola och omsorg? • Kärnkategorier: • Struggling for power • Being rejected and expelled from the workplace • Being marked for life 2015-03-23 Eva I Persson Ex 3: Frågeställning & kärnkategori • Vad är ”the main concern” för medelålders personer med nedsatt hörsel och hur hanteras detta? • Kärnkategori: • Strävan att undvika att bli betraktad som avvikande (undvika stigmatisering) 2015-03-23 Eva I Persson 6 2015-03-23 Ex 4: Frågeställning & kärnkategori • Hur hanterar tonåringar med astma sin vardag i relation till sin sjukdom? • Kärnkategori: • Not to let the disease get the upper hand over life. • the teens were found to use three strategies: keeping a distance to the disease, challenging the disease and taking the disease into consideration. (Rydström I, Hartman J, Segesten K. 2005) 2015-03-23 Eva I Persson Kvalitetskrav • Fit, work and relevance • Credibility: trovärdighet • Transferability: överförbarhet 2015-03-23 Eva I Persson Fenomenografi 7 2015-03-23 Fenomenografi • Fenomenografisk forskningsansats har sitt ursprung i pedagogiken och pedagogisk forskning • Fenomenografin studerar uppfattningar • Forskningsinriktningen kännetecknas av mångfald, variation och dynamik • Ett fenomen som är definierat ska studeras • Vad människor uppfattar sker i ett sammanhang (jmf.eng context) 2015-03-23 Eva I Persson Fenomenografins utgångspunkter • Människor erfar världen på olika sätt • Dessa olikheter kan beskrivas, kommuniceras och förstås (Sjöström & Dahlgren, 2002) • Det som är intressant i fenomenografi är den värld som man har erfarit, ”the experienced world” • Världen visar sig så som vi upplever den 2015-03-23 Eva I Persson Fenomenografins utgångspunkter • Vi kan inte på ett meningsfullt sätt prata om en verklighet som vi inte erfar • Verkligheten sträcker sig så långt som vår erfarenhet tillåter (Marton& Neuman, 1989) • Allt som finns är människors olika förståelse eller erfarenheter av den omgivande världen • Vi kan jämföra olika uppfattningar med varandra, men inte med verkligheten 2015-03-23 Eva I Persson 8 2015-03-23 Datainsamling • Data samlas vanligen genom djupintervjuer. 2015-03-23 Eva I Persson Uppfattningar om organdonation som situation Domäner Variationer i uppfattningar Kategorier Essens Att bära bördan Den definitiva situationen Det dubbla traumat Det trefaldiga traumat Den traumatiska situationen Börda Att ta ansvar En dramatisk situation En utmanande situation En energikrävande situation En respektingivande situation En känslig situation En laddad situation Den krävande situationen Ansvar Att uppfylla den avlidnes vilja En nödvändig ärlighet Ett äkta beslut En frivillig gåva Den moraliska situationen Respekt 2015-03-23 Eva I Persson Uppfattningar om organdonation som fenomen Variationer i uppfattningar Domäner Osäkerhet och Olust Döden som en möjlighet Det är osäkert om patienten är död Det är tveksamt om diagnostiken är korrekt genomförd Det är olustigt En död med dolda syften Organdonation är teknikens framgång Det är ett sätt att lyckas som profession Det är positivt att ge – att göra nytta Det ger möjlighet till liv Döden som ett misslyckande Människan som en enhet Den värdiga människan 2015-03-23 Kategorier Essens Den tveksamma döden Tvivel Den framgångsrika döden Framgång Det är onaturligt Det är omänskligt Döden är professionens misslyckande Den omänskliga döden Misslyckande Människan är en enhet Människan är en odelbar helhet Människan är både kropp och själ Värdighet Respekt Den brutna enheten Holism Den hotade värdigheten Caritas Eva I Persson 9 2015-03-23 Kvalitativ innehållsanalys Kvalitativ innehållsanalys • Används för att granska och tolka texter • Huvudsyftet är att skildra växlingar genom att finna olikheter och likheter i en text • Dessa uttrycks sedan i kategorier och/eller teman på olika nivåer. • Texten får inte plockas ut utan att man förstår textens innebörd innan och efter datainsamlingen • Datainsamling genom intervjuer, observationer, videoinspelningar, patientjournaler eller dagböcker • Deduktiv eller induktiv 2015-03-23 Eva I Persson Tillvägagångssätt • Texten läses flera gånger för att få en övergripande bild av innehållet • Meningar eller fraser med relevans för syftet markeras ‐ meningsbärande enheter • Meningsbärande enheter kondenseras och kodas • Koder med liknande innehåll bildar subkategorier och kategorier. Detta gäller manifest innehåll. • Koder med latent innehåll bildar subteman och teman 2015-03-23 Eva I Persson 10 2015-03-23 Exempel på kval. innehållsanalys Anestesisjuksköterskors upplevelser av omhändertagande av traumapatienter Meningsbärande Kondenserade enheter enheter Allt hänger ju på teamledaren egentligen, är han klar och tydlig, kommer alla veta vad de ska göra. Teamledaren har en viktig funktion i att leda och förmedla Vikten av en Organisatione bra ns betydelse teamledare Hantera omhändertaga nde av traumapatient Trygghet När man börjar känna alla människor är det lättare att ta plats och ser man att någonting är fel så kan man säga det, man ju mer självförtroende Erfarenhet gör att man vågar ta plats och kommunicera . Erfarenhet ger större självförtroend e Ökad erfarenhet ger självförtroe nde Trauma‐ omhändertaga ndets konsekvenser Trygghet 2015-03-23 Kod Underkategorier Huvudkategori Yrkeserfarenh et Tema Eva I Persson Fenomenologisk hermeneutik Fenomenologi • Husserl (1859‐1938) • Hermeneutisk fenomenologi (tolkande) Heidegger (1993),Gadamer(1997), Ricoeur (1976) • Existentiell hermeneutisk fenomenologi, Heidegger, Sartre, de Beauvoir, Merleau‐Ponty • Fenomen‐det som visar sig • Ge kunskap om fenomen och innebörder • Innebörden av den levda erfarenheten och beskrivning av fenomenets essens är i fokus 2015-03-23 Eva I Persson 11 2015-03-23 Fenomenologiska begrepp • Livsvärlden är den tillvaro vi existerar i tillsammans med andra människor och som vi har en kommunikativ relation till – levd erfarenhet • Mening o innebörd vi lägger i fenomenen är beroendeav sitt kontext • Den levda kroppen • Intentionalitet‐medvetandet är alltid riktat mot något, en förnimmelse är alltid en förnimmelse av något 2015-03-23 Eva I Persson Hermeneutik • F. Schleiermacher, W. Dilthey, M. Heidegger, H‐G Gadamer, P. Ricoeur • Strävan att förstå • Förståelse kräver tolkning • Vi tolkar oupphörligt i vår vardag • Det är nödvändigt att både förstå och förklara (Ricoeur, 1976). • Allt vetenskapligt innehåller förståelse och förklaring. En förklaring som inte leder till ökad förståelse är en misslyckad förklaring. 2015-03-23 Eva I Persson Förförståelse • Öppenhet för fenomenet är viktig inom fenomenologin • Förförståelsen ska sättas inom parentes, medvetandegöras och tyglas (Bengtsson, 2005). • Inom hermeneutiken sägs istället att det är genom förförståelsen som förståelse är möjlig (Gadamer, 1989). • Text är något som kommer till uttryck, som är uttrycksbärande (Gadamer, 1989). 2015-03-23 Eva I Persson 12 2015-03-23 Analys av data • • • • Intervjutext utgör data Naiv läsning Strukturanalys Tolkad helhet 2015-03-23 Eva I Persson Exempel‐ Naive understanding (Carlsson, E. & Persson E.) Living with IF means living with a life‐threatening condition. The disease involves severe bodily limitations, caused by physiological problems, which affect both the small and big things in life. Nevertheless, it is important not to let the disease take over one’s life. The patients used various strategies to live life as normally as possible. A sense of security ensues when everyday life works out, and when one has significant others who care and continuity in one’s contacts with healthcare professionals. Maintaining the patient’s dignity requires confirmation from healthcare professionals and respect for the patient's knowledge of his/her own lived body. Not being heard and seen as an individual means that healthcare becomes a cause of 2015-03-23 suffering for the patient. Eva I Persson Exempel‐ Living with intestinal failure due to Crohn´s disease‐‐ Not letting the disease conquer life (Carlsson, E. & Persson, E.) Sub theme Main theme Being limited by bodily symptoms and signs Struggling to not be controlled by the disease Coping with everyday life Wanting to be ordinary Life as it is has a meaning Fighting for life Walking on a thin thread Struggling to be independent Maintaining one’s dignity Being seen as a person not just as a patient Suffering related to care 2015-03-23 Eva I Persson 13 2015-03-23 Exempel‐ comprehensive understanding Living with IF due to CD was interpreted as struggling, in every aspect of daily life, to not let the disease conquer life. Patients had to do a great deal of planning to live as normally as possible and get the most out of life. Because the disease has been ongoing for a long time and resulted in complications and gradual deterioration, they have gradually adjusted to life with the disease. Despite the suffering and difficulties they endured, they experienced meaning in life, and here family and friends were of great importance. Fear and anxiety were present in daily life when the disease affected the body, and they struggled with pain, numerous visits to the toilet, fluid balance disorders, deteriorating strength and an underlying fear of dying. 2015-03-23 Eva I Persson Exempel‐ comprehensive understanding There were also concerns that the consequences of the disease would lead to an inability to take care of oneself. Based on their fear of being abandoned, it was important for patients to conceal their weaknesses from the people close to them, to fight for their independence and to not be seen as a burden. It was of great importance to be respected as a person and not just seen as a disease. To survive, it was necessary for these patients to have knowledge about how their body works. When healthcare professionals failed to take advantage of patients’ knowledge about their own body, they violated the patients’ dignity and created anxiety and fear in patients. 2015-03-23 Eva I Persson Den kvalitativa intervjun • • • • • Homogen grupp Strategiskt urval Öppna frågor som stöd under intervjun Intervjuvguide Spelas in och skrives ut ordagrant 2015-03-23 Eva I Persson 14 2015-03-23 Planering av kvalitativ studie • Identifiera kunskapsluckor och definiera vilket fenomen det behövs kunskap om. Formulera forskningsfrågan. Utforma studiens design. • Frågeställning • Var (kontext) • För vem (perspektiv) • Vad (fenomen som studeras) • Vilket resultat (utvärdering av process och resultat) 2015-03-23 Eva I Persson KVALITETSKRITERIER i kvalitativa studier Tillförlitlighet (Trustworthiness) • Credibility – trovärdighet av data & tolkning • Dependability – stabilitet av data över tid och inom rådande förhållanden • Confirmability – neutralitet och bekräftelse av data • Transferability – överförbarhet av resultat (Polit & Beck) 2015-03-23 Eva I Persson Sammanfattning • Kvalitativa metoder strävar till förståelse av ett fenomen‐ Vad, Hur, Varför? • Data insamlas på olika sätt, men bygger oftast på intervjuer som skrivs ut ordagrant till text • Analys sker i olika steg beroende på studiens syfte 2015-03-23 Eva I Persson 15 2015-03-23 Sammanfattning • Fenomenografi tar reda på den maximala variationen i uppfattningar av ett fenomen • Fenomenologi tar reda på essensen eller kärnan i ett fenomen(minimal variation) • Hermeneutik söker att tolka och förstå innebörder • Grounded theory undersöker sociala processer och söker svar på frågan: What is the main concern? How do they deal with this main concern? 2015-03-23 Eva I Persson Vetenskapsteori Vetenskapsteorin är den gren av filosofin som diskuterar dels sådana begrepp som är gemensamma för olika vetenskaper, dels olika specialvetenskaper. • Filosofi‐vetenskapsteori • Naturvetenskap‐vetenskaplig metod • Metafysik‐frågan om verklighetens grundläggande natur • Kunskapsteori ‐ Vad är kunskap? • Vetenskapsteori –Vad är Vetenskapliga teorier? • Metodteori ‐ Kvantitativ, resp. kvalitativ metodteori • Etik 2015-03-23 Eva I Persson Gemensamma begrepp • Ontologi‐läran om varandet • Epistemologi‐läran om kunskap och vetandet • Metafysik‐ frågan om verklighetens grundläggande natur 2015-03-23 Eva I Persson 16 2015-03-23 Kvalitativ forskning • Används när vi vill få insikt i människors upplevelser, attityder, beteende, värderingar, motiv, önskningar, kultur och livsstil mm. • Att försöka förstå hur människor upplever sig själva och sin omvärld • Hermeneutiken ligger till grund • Undersökningsmetoder: observationer, intervjuer, dagböcker, journalanteckningar mm. 2015-03-23 Eva I Persson Empiri och teori • Induktion • Deduktion • Abduktion 2015-03-23 Eva I Persson Den kvalitativa intervjun • • • • • Homogen grupp Strategiskt urval Öppna frågor som stöd under intervjun Intervjuvguide Spelas in och skrives ut ordagrant 2015-03-23 Eva I Persson 17 2015-03-23 Fokusgruppsintervjuer • Fokuserade gruppintervjuer – givet ämne och tid • Gruppen leds av en moderator • Oftast halvstrukturerade eller semistrukturerade • Ursprung inom marknadsundersöknings sektorn • Lämpligt inom känsliga ämnen (Wibeck, V. 2012) 2015-03-23 Eva I Persson Observationsstudier • ”Observational research: Studies that do not involve an experimental intervation – that is, nonexperimental research; also, research in which data are collected through direct observation. Qualitative researchers seek to observe people and their environments with a minimum of structure and interference” (Polit & Beck, 2008. P. 544) 2015-03-23 Eva I Persson Positivistisk och hermeneutisk vetenskapsteori Kvantitativ metod Viktigt att mäta och förklara Kvalitativ metod Viktigt att förstå Objektivitet Subjektivt Reliabilitet Validitet Generaliserbarhet Trovärdighet Giltigt Överförbarhet Positivism 2015-03-23 Hermeneutik Eva I Persson 18 2015-03-23 Kvalitativa studier METODOLOGI SUBJEKTIVT Kvantitativa studier OBJEKTIVT Hermeneutik Narrativ teori Fenomenologi Diskursanalys Etnografi Survey unders Experimentell design Iiinnehållsanalys Fen/herm 2015-03-23 Fenomenograf i Induktivt Instrument utveckling Grounded theory Eva I Persson Deduktivt 19
© Copyright 2024