Handlingsplan ökad måluppfyllelse i grundskolan
Antagen av Kf 2015-06-25, § 133 2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015- 2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever når kunskapskraven i samtliga ämnen och öka behörigheten till gymnasiet. I de analyser förvaltningen har gjort och som redovisas i bl.a. Kvalitetsrapport 2014, resultat i KKIK (Kommuners kvalitet i korthet) och Öppna jämförelser 2015 framgår att resultaten i åk 3 och åk 6 är bra och behöver behållas, men att resultaten i åk 9 måste förbättras. Förvaltningen har satt in åtgärder, men dessa har inte fått förväntad effekt. Under hösten 2013 och våren 2014 genomförde Skolinspektionen en kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning mot de nationella målen, där syftet med granskningen var att granska om huvudmännen styr och stödjer utbildningen i grundskolan mot de nationella målen. Arbetsmiljöverket genomförde under våren 2014, inom ramen för verkets nationella inspektionsaktivitet ”Skolan 2013-2016”, en inspektion av huvudmannens arbetsmiljöarbete i Ulricehamns kommun. Under höstterminen 2014 genomförde revisionsfirman KPMG, på uppdrag av kommunens valda revisorer, en granskning av förutsättningarna för grundskolan i Ulricehamns kommun. I det kommunalpolitiska handlingsprogrammet för 2015-2018 har sektor lärande fått 15 mål/uppdrag. Sammanfattningsvis behöver Ulricehamns kommun stärka rektors pedagogiska ledarskap, stärka ledarskapet i klassrummet och stärka arbetet med elever i behov av särskilt stöd för att öka elevernas måluppfyllelse i grundskolan. Rektorer och förstelärare har varit delaktiga i framtagandet av handlingsplanen. 1 2. GRUNDSKOLANS FYRA MÅL Grundskoleverksamheten styrs av ett flertal nationella och lokala mål. Då antalet mål var så omfattande gav man från politiskt håll, under hösten 2013, klartecken till verksamheterna att utveckla ett nytt måldokument i syfte att samordna samtliga mål inom fyra till fem målområden. I juni 2014 beslutade kommunstyrelsen att fastsälla följande mål för grundskolan: Alla elever: trivs och är trygga i skolan når kunskapskraven i samtliga ämnen är delaktiga och har inflytande över sin utbildning Skolan: förbättrar årligen sina resultat Förvaltningen kommer att fokusera arbetet mot dessa fyra mål de närmaste åren. Kunskapskraven följs upp fyra gånger per år, övriga mål analyseras en gång per år. I september kommer en djupare analys över det gångna läsårets resultat att presenteras för politiken i verktyget Stratsys där förvaltningen tydliggör åtgärder för utveckling inför läsåret och kommande budgetår. Skolinspektionen skrev i sitt beslut 2014-04-11 efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning mot nationella mål i Ulricehamns kommun att kommunen behöver tydligare förankra vilka mål som huvudmannen ämnar följa upp i verksamheten. Under våren 2015 har sektor lärande processat fram en vision och verksamhetsidé så att det nu finns ett samlat mål- och visionsdokument för sektorn, se nedan. 2 ÅTGÄRDER FÖR ATT VÄNDA SKOLRESULTATEN 3. REKTORS PEDAGOGISKA LEDARSKAP 3.1 FÖRUTSÄTTNINGAR Som ledare för den pedagogiska verksamheten driver rektor pedagogiska diskussioner, verkar för samhörighet och samsyn i kollegiet, pekar ut och ser till att den övergripande inriktningen för arbetet omsätts i praktisk handling i varje lärares undervisning. Detta förutsätter en nära och vardaglig kontakt med personal och elever på skolan. Skolledare och lärare måste tillsammans involveras i ett systematiskt lärande, och på så vis bygga upp en känsla av kollektivt ansvar. Den nuvarande organisationen ger inte rektor de bästa förutsättningar att bedriva ett pedagogiskt ledarskap. Bland annat handlar det om rektorer som ansvarar för flera skolor och ett stort antal personal inte har samma förutsättningar att verka som pedagogiska ledare. Vid Arbetsmiljöverkets inspektion våren 2014 påpekades att Ulricehamns kommun behövde åtgärda brister när det gällde arbetsbelastningen för rektorer. Detta var också något som lyftes fram i revisionsrapporten från KPMG. Detta finns även som ett uppdrag i det kommunalpolitiska handlingsprogrammet för 2015-2018. Inför omorganisationen den 1/1 2015 reviderades rektorsorganisationen vilket innebar att de rektorer som hade de största områdena får minskade ansvarsområden. Detta genomförs successivt under 2015. Trots dessa förändringar har rektorerna alltför omfattande områden och således behöver ytterligare biträdande rektorstjänster inrättas. Enligt det kommunalpolitiska handlingsprogrammet (KPH) är det viktigt att rektor har förutsättningar att fungera i rollen som pedagogisk ledare och vara ett stöd till lärare. Under 2013 inrättades en rektorstjänst genom omfördelning inom ram. För att komma ner till 30 medarbetare per chef krävs en förstärkning med ytterligare en biträdande rektorstjänst, ca 700 tkr. För att uppfylla målet i KPH behöver även andra yrkeskategorier anställas. Detta bedöms till en kostnad av ca 700 tkr. Under 2014 hade en verksamhetschef i uppdrag att tillsammans med en arbetsgrupp se över rektors pedagogiska ledarskap. Detta kommer att ingå som en del i det fortsatta arbetet. Det finns olika definitioner av pedagogiskt ledarskap. Exakt vad pedagogiskt ledarskap innebär finns inget entydigt svar på. Skolinspektionen har i en rapport 2012 definierat pedagogiskt ledarskap på följande sätt: ”Pedagogiskt ledarskap är allt som handlar om att tolka målen samt beskriva aktiviteter för en god måluppfyllelse i relation till de nationella målen i skolan och för att förbättra skolans resultat så att varje elev når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. Det betyder att rektor måste ha kunskap om och kompetens för att tolka uppdraget, omsätta det i undervisning, leda och styra lärprocesser, samt skapa förståelse hos medarbetarna för samband mellan insats och resultat.” 3 3.2 LIKVÄRDIGHET OCH SKOLSTRUKTURER I den revisionsrapport som kommunens revisorer beställt av KPMG är en av de föreslagna åtgärderna revisorerna rekommenderar Ulricehamns kommun: ”en översyn av nuvarande skolorganisations dimensionering för att utnyttja resurserna på ett optimalt sätt och utbildningen för samtliga elever i kommunen blir likvärdig”. Det första utvecklingsområde som Skolverket lyfter fram i sin lägesbedömning 2013 är att alla skolor och utbildningar måste utvecklas så att de håller hög kvalitet. Alla skolor måste utvecklas till bra skolor och tillgången till kompetenta lärare behöver säkras. Det finns ett samband mellan skolstrukturen, dvs. en skolas storlek, antal elever, antal lärare mm. och skolans förutsättningar att klara de nya kraven och bedriva en verksamhet som vilar på vetenskaplig grund. Det mesta är möjligt att genomföra oavsett en skolas storlek men det får konsekvenser både ur effektivitets- och kvalitetssynpunkt. För att klara verksamheten som resurstilldelningen ser ut idag måste undervisningen helt eller delvis bedrivas i åldersblandade grupper vid de små skolorna. Undervisning i åldersblandade grupper garanterar inte en likvärdig utbildning och vilar inte heller på vetenskaplig grund. Den mindre skolan måste tillföras extra resurser för att klara verksamheten. En mindre skola får svårigheter att behålla och rekrytera behöriga lärare. Lärare vid de mindre skolorna söker i ökad utsträckning tjänster i centralorten. Bristen på kontinuitet drabbar eleverna vid de små skolorna, vilket ger en försämrad kvalitet och likvärdighet. Skolverket konstaterar att små skolor har störst variation i avvikelser mellan provbetyg och slutbetyg. Statistiken visar inte på varför det ser ut som det gör, men Skolverket anger att en möjlig orsak kan vara att lärarna är mer ensamma i sin bedömning på en liten skola. Om Ulricehamns kommun väljer att ha kvar befintlig skolstruktur behöver medel tillskjutas till de små enheterna. 4. LEDARSKAPET I KLASSRUMMET 4.1 ÖKAD LÄRARTÄTHET 7 000 TKR Vid Arbetsmiljöverkets inspektion våren 2014 påpekades att Ulricehamns kommun behövde åtgärda brister när det gällde arbetsbelastningen för lärare och annan personal. En del i detta är att öka lärartätheten i grundskolan. KKIK, Öppna jämförelser och kommunbladet från Skolverket redovisar samtliga att Ulricehamns kommun har låga kostnader för grundskolan. Detta gäller både den totala kostnaden per elev och undervisningskostnaden. Vid beräkningar för att Ulricehamns kommun ska ligga i nivå med jämförbara kommuner behövs en förstärkning på undervisningskostnaden motsvarande 7 000 tkr. 4 Tabellerna nedan visar sammanställning från KOLADA över några jämförelsetal: (Alla siffror för 2014 finns inte tillgängliga i KOLADA än utan de från 2014 är hämtade direkt från Skolverket.) 2011 2012 2013 2014 Alla kommuner 11,5 11,5 11,6 12,0 Kommuner i tätbefolkad region 11,5 11,7 11,6 11,7 Liknande kommuner 11,5 11,4 11,6 ---- Ulricehamns kommun 11,9 12,9 11,6 12,6 2011 2012 2013 2014 Alla kommuner 45 782 47 315 48 564 ----- Kommuner i tätbefolkad region 44 504 45 844 46 756 ----- Liknande kommuner 41 955 45 756 46 691 ----- Ulricehamns kommun 42 623 40 923 40 491 ----- 2011 2012 2013 2014 Alla kommuner 341 353 361 364 Kommuner i tätbefolkad region 336 341 348 354 Liknande kommuner 341 355 355 359 Ulricehamns kommun 317 324 317 339 Elever per lärare (årsarbetare) i kommunal grundskola Kostnad för undervisning kommunal grundskola kr/elev i Kostnad per betygspoäng i åk 9 i kommunala grundskolor kr/betygspoäng Viktigt att beakta är den skolstruktur som är i Ulricehamns kommun med 13 grundskolor, vilket gör att resurstilldelningen är till nackdel för de större skolorna. Detta innebär inte likvärdig utbildning vilket också påpekades i den revisionsrapport som kommunens revisorer beställt av KPMG. 5 4.2 NYANLÄNDA 2 050 + 1 500 TKR En särskild tjänsteskrivelse gällande förberedelseklasser görs separat. Kostnaden för 2016 beräknas till 2 050 tkr. För att starta upp förberedelseklasser hösten 2015 bedöms kostnaden till 400 tkr. För att följa skollagens krav behöver ytterligare 7 modersmålslärare anställas till en kostnad av 750 tkr per år och studiehandledningen behöver utökas med 750 tkr per år för att stötta eleverna när de kommer ut till skolorna. 4.3 EXTERNT STÖD Förvaltningen kommer att vända sig till någon eller några universitet och högskolor för att se vad de kan bidra med när det gäller forskning och beprövad erfarenhet för att öka måluppfyllelsen och öka behörigheten till gymnasiet. Redan idag förekommer samarbete men förvaltningen vill fördjupa det arbetet mot ökad måluppfyllelse. Förvaltningen planerar att skicka en anmälan om deltagande till SKL:s Skolanalys som kommer att ge stöd till egna insatser för att vända skolresultaten. Arbetet utgår från varje kommuns unika förutsättningar där politiker, förvaltningsledning, rektorer och lärare aktivt deltar i förändringsarbetet. 4.4 REKRYTERING Den framtida tillgången på lärare och förskollärare är hotad. Uppdragen inom läraryrket har vidgats samtidigt som kraven har ökat. Stora pensionsavgångar är att vänta och allt fler lärare överväger att byta yrke, studenter med goda studieresultat väljer bort utbildningar som är inriktade mot pedagogiska yrken och långsiktiga prognoser spår brist på lärare och förskollärare. Utifrån rekryteringssynpunkt är konkurrensen från andra kommuner om att anställa duktiga och behöriga lärare stor. I denna konkurrens är det viktigt att värna och behålla de kompetenta och behöriga lärare som idag finns i vår verksamhet. Idag är det svårt att få behöriga lärare och även obehöriga lärare som går in och vikarierar vid sjukdom, kompetensutveckling mm. Det leder i ökad utsträckning till att lektioner ställs in vilket gör det svårt att ge eleverna sin garanterade undervisningstid. Det finns idag en framväxande marknad av privata aktörer som till höga kostnader erbjuder tjänster för att möta dessa behov. 6 Som attraktiv arbetsgivare kan Ulricehamns kommun skapa förutsättningar för att rekrytera och behålla kompetenta och behöriga lärare. Det kan ske via en satsning på ökad lärartäthet som skulle kunna innebära en inriktning mot ett tvålärarsystem. De pedagogiska vinsterna är att lärare tillsammans får förbättrade förutsättningar som syftar till att utveckla undervisningen. Kostnaderna för ökad lärartäthet bedöms minska kostnaderna för exempelvis långtidssjukfrånvaro och vikariat. Vidare uppstår en större flexibilitet för rektor att organisera och leda arbetet på enheten. Det skapar även bättre förutsättningar att lösa frånvaro, kompetensutveckling, förstelärares uppdrag mm. 4.5 KOLLEGIALT LÄRANDE Läraryrket har förstärkts med den nya skollagen som slår fast att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det finns också ett starkt stöd för att kompetensutveckling som sker i den ordinarie lärmiljön tillsammans med kollegor ger en större hävstångseffekt för hela skolans utvecklingsarbete än individuella insatser baserade på den enskilde lärarens intresse och ansvar. Studier pekar på att i skolor där det finns mer gemensam planeringstid för lärarna når eleverna högre resultat än i andra jämförbara skolor. Det finns också studier som visar att elevers resultat blir bättre om lärare, i dialog med sina kollegor, analyserar elevers kunskapsutveckling och reflekterar kring undervisningspraktiken. Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av professionsutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskaper i den dagliga praktiken. Under detta paraply finns en mängd olika metoder som till exempel kollegial handledning, learning study, lesson study, learning walks, co-teaching, forskningscirklar och aktionsforskning. Vilken metod man väljer beror på förutsättningarna och uppdraget. Det är den egna praktiken som styr innehållet för det kollegiala lärandet och därför kommer det att finnas en stor variation inom och mellan skolor. Det kan under en period handla om genusfrågor på en skola och utveckling av lektionsstrukturen för ett ämne på en annan. Detta förekommer till viss del på skolorna idag men kommer att intensifieras kommande läsår. Rektorerna ansvarar för att leda och organisera det kollegiala lärandet i sin verksamhet. 7 5. ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD På ett politiskt och samhälleligt plan behöver man fundera på skolans uppdrag: hur man ser på barn som har skolsvårigheter och hur man ska hjälpa dem. Eleverna och pedagogerna får inte de resurser som de skulle behöva och det finns risk för att eleverna endast blir betraktade som ett problem. Det behövs nya perspektiv i synsättet på de här barnen och eleverna, deras kompetens och förmågor behöver lyftas fram i större utsträckning. Under senare år har antalet elever i behov av särskilt stöd ökat i Ulricehamns kommun. Den centrala elevhälsan har märkt av en stor ökning av anmälningar om behov av hjälp med utredningar och stöd till verksamheten. Anställningar av elevassistenter har ökat markant. Trots insatser och tillsättning av extra resurser utöver budgettilldelning har verksamheten inte fått önskat resultat när det gäller elevernas måluppfyllelse. Ulricehamns kommun har en stor andel elever som går ut åk 9 som inte är behöriga till gymnasiet. Om en ökad lärartäthet tillförs enheterna får rektor ökade möjligheter att anpassa undervisningen för elever i behov av stöd på ett bättre sätt. - Ett mål i den gamla handlingsplanen var en specialpedagog/speciallärare per 100 elever. Det målet har inte uppnåtts. Det är idag svårt att rekrytera specialpedagoger och speciallärare. Med hänsyn till detta bör två lärare varje år erbjudas möjlighet att utbilda sig till dessa yrken till en kostnad av 600 tkr per år för att säkra tillgången på specialpedagoger och speciallärare. - Elever ska i första hand gå i sin ordinarie klass men ibland kan det behövas andra åtgärder såsom särskild undervisningsgrupp, anpassad studiegång eller andra alternativ för elever med stort stödbehov. Det handlar då om att eleven har ett stort behov av specifik lärarkompetens, en mindre grupp och mer lärarstöd. I första hand behövs resurser till åk 7-9, men resurser behöver även tillföras övriga 11 skolor. Förvaltningen behöver hitta lösningar för hur detta kan organiseras. För 2015 bedöms en kostnad på 500 tkr och på 1 500 tkr under 2016-2018. - För att höja kvaliteten i undervisningen för elever i behov av särskilt stöd behöver vissa tjänster som elevassistenter omvandlas till pedagogtjänster. Det finns idag elevassistenter som bedriver undervisning och inom perioden behöver dessa tjänster ersättas med pedagoger i de fall undervisning sker. 15 årsarbeten som elevassistenter kostar ca 5 000 tkr per år, som pedagogisk personal blir kostnaden cirka 7 000 tkr. En omvandling av samtliga tjänster som elevassistenter till tjänster som pedagoger skulle innebära en merkostnad på cirka 2 000 tkr. Omvandlingen kan ske successivt. För 2015 bedöms merkostnaden bli 200 tkr och cirka 400 tkr per år under resterande del av mandatperioden. 8 - Idag har sektorlärande två psykologtjänster till över 3 000 elever. För att hinna med utredningar och andra uppdrag behövs ytterligare en psykolog till en kostnad av ca 600 tkr per år. Sammanställning se bilaga 1. Helén Claesson Barn- och utbildningschef Catrine Berglund Verksamhetschef 7-9 och Tingsholm Sektor lärande Elisabeth Johansson Verksamhetschef F-åk 6 Sektor lärande Anne-Marie Stenson Verksamhetschef Barn- och elevhälsan Sektor lärande Thomas Carlsson Utvecklingsledare Sektor lärande Gunnar Scorénius Utredare Sektor lärande 9 Bilaga 1 2015-05-11 Sammanställning av Handlingsplan för ökad måluppfyllelse i grundskolan 2015-2018 Målområde Mål/Uppdrag Grundskolans fyra mål Rektors pedagogiska ledarskap Kostnad Fokusera arbetet mot de fyra målen Förutsättningar Likvärdighet och skolstrukturer Aktivitet När Pågående Ytterligare en biträdande rektor 700 tkr 2016-2018 Förstärkning av andra yrkeskategorier 700 tkr 2016-2018 Se över skolstrukturen 2015 Ledarskapet i klassrummet Ökad lärartäthet Nyanlända 2016-2018 Öka lärartätheten till nivå med liknande kommuner 2 300 tkr Organisera förberedelseklasser 400 tkr 1 650 tkr 2015 2016-2018 1 500 tkr 2016-2018 Samarbete med universitet/högskola Inom ram 2015- SKL:s skolanalys Inom ram 2015- (Under förutsättning att resurser för förberedelseklasser, åtgärder för elever med stort stödbehov och elevassistenttjänster omvandlas till pedagogtjänster tillstyrks) Modersmål och studiehandledning Externt stöd Elever i behov av särskilt stöd Rekrytering Attraktiv arbetsgivare – ökad lärartäthet Kollegialt lärande Rektor ska organisera för kollegialt lärande Inom ram 2015- Förutsättningar Utbilda specialpedagog /speciallärare 600 tkr 2016-2018 Åtgärder för elever med stort stödbehov, t.ex. särskild undervisningsgrupp 500 tkr 1 500 tkr 2015 2016-2018 200 tkr +400 tkr/år 2015 2016-2018 600 tkr 2016-2018 Omvandla successivt elevassistenttjänster till pedagogtjänster Ytterligare psykologtjänst Totalt 2015- 1 100 tkr 2015 10 750 tkr 2016-2018
© Copyright 2024