Smakprov
Formativ bedömning i praktiken: Kemi 1 4 ISBN 978-91-47-91838-6 © 2014 Olof Procopé och Liber AB Redaktör och projektledare: Cecilia Söderpalm-Berndes Formgivare: Lotta Rennéus och Birgitta Ståhlberg Illustratör: Cicci Lorentzson Foton: Shutterstock Första upplagan Liber AB 113 98 Stockholm www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30 e-post: [email protected] Support för digitala produkter: e-post: [email protected] tfn: 08-690 92 30 COPYSIDA FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB INFORMATION TILL ANVÄNDAREN 4 Det här materialet är ett verktyg för att arbeta formativt i Kemi 1. Du som har köpt materialet får fritt kopiera och sprida det till de elever som du har i kursen Kemi 1. Det är däremot inte tillåtet att kopiera materialet, sprida det eller låna ut det till annan för dennes kopiering och spridning till andra (lärare eller elever). Materialet är på motsvarande ca 450 A4-sidor och fördelas på: Dokumentet ”Beskrivning”: • Här får du just en beskrivning av hela materialet, vilket vi rekommenderar dig att läsa innan du ger dig i kast med de olika läraktiviteterna och bedömningsverktygen (se nedan). Mappen ”Gemensamma dokument”. I den finns: • Portfolio – en metod för dokumentation av bedömningar. • Bedömningsverktyg som är gemensamma för alla områden i kursen. • Kunskaper och förmågor som elever ska få samt tränas i under kursens gång. Mappen ”Gemensamma aktiviteter”. I den finns: • Lektionsaktiviteten Frågeställningar, som kan användas inom alla delområden i kursen. • Läraktiviteten Projekt Hållbar utveckling med fokus på kemi, som kan användas inom alla delområden i kursen. Tre områdesspecifika mappar: Materia & kemisk bindning, Kemiska beräkningar samt Reaktioner & förändringar. I var och en av dessa finns: • Planering av delområdet. • Olika lektionsaktiviteter, specifika för delområdet. • Olika läraktiviteter, specifika för delområdet och med tillhörande specifika bedömningsverktyg. Om det är någonting som är oklart i upplägget, de föreslagna arbetsgångarna eller bedömningsverktygen går det bra att kontakta antingen författaren, Olof Procopé, eller redaktören, Cecilia Söderpalm-Berndes: [email protected] [email protected] Olof Procopé & Liber AB, 2014 FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 4 FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN: KEMI 1 Beskrivning Här ges en sammanfattning av hela materialet med alla dess delkomponenter. Innehåll Inledning 2 Formativ och summativ bedömning – bakgrund 3 En översikt av innehållet 8 Centralt innehåll 8 Lektionsaktiviteter 10 Läraktiviteter 11 Förslag på upplägg och arbetsgångar 12 Bedömningsverktyg – rubrics 15 Att använda rubrics i undervisningen 21 Läraktiviteter – checklistor 23 Kunskaper och förmågor – Naturkunskap 1a1 26 Betygsmatriser 27 Planering 29 Gemensamma bedömningsverktyg – bedömning med hjälp av symboler 30 Gemensamma bedömningsverktyg – responsdokument 31 Om formell och informell bedömning 33 Referenslista 34 BESKRIVNING FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 1 4 Inledning Inlärning är en naturlig del av våra liv. Det kan gälla att lära sig att spela ett instrument, utöva en sport eller köra bil. Inlärningen stärks om motivationen att lära sig är stor, men också om det finns någon sakkunnig vid vår sida som har förmågan att ge instruktioner om hur vi kan bli bättre, någon som kan se var just våra individuella utvecklingsområden finns. Man anlitar exempelvis en körskollärare för att lära sig att köra bil. Körskollärarens respons anpassas till om man är långt kommen i sina färdigheter eller om man är nybörjare. Responsen formas helt enkelt utifrån var man befinner sig i en process, utan vidare värdering. En kontinuerlig bedömning från körskolläraren är av stor betydelse för inlärningen. För varje körlektion bedöms förmågan att köra bil, och utifrån bedömningen formas inlärningen. En bra körskollärare ger uppgifter under körlektionen och iakttar sedan hur eleven löser uppgifterna, detta för att påvisa var i lärprocessen eleven befinner sig. Responsen ges sedan utifrån vad körskolläraren har sett och har till syfte att besvara frågorna Vad var bra i körningen? Hur kan körningen utvecklas? och Hur förhåller sig körningen till målet (uppkörningen)? Kommande körlektioner utformas för att bygga vidare på svaren. Körskolläraren kan inte lära sin elev att köra bil enbart genom att själv sitta i förarsätet och exempelvis förklara var dragläget är, eller hur man startar med hjälp av handbroms i backe. Körskolläraren kan inte heller ge eleven ett A4-papper med uppgifter till körlektionen, för att sedan sätta sig i baksätet och läsa tidningen. Inlärningen sker i samspelet mellan körskolläraren och eleven och kräver att eleven en stor del av tiden själv sitter i förarsätet. I skolans verklighet kan lärare aldrig sitta med en elev under en hel kurs som i exemplet med körskolläraren. En lärare kan ha ett par hundra elever, och tiden som skulle krävas för att sitta med var och en av dem finns helt enkelt inte. Samtidigt önskar alla lärare att de kunde ge samma typ av individuell respons. För att skapa förutsättningar för detta måste undervisningen bedrivas så att responsen till eleverna kan besvara de tre frågorna Var är eleven? Vart ska eleven? och Hur ska eleven nå dit? För att det ska vara möjligt, exempelvis i en klass på 25 elever, behöver eleverna involveras i bedömningen och det måste skapas tydliga ramar för vad som ska bedömas. Det här arbetsmaterialet är framtaget för att, genom uppgiftsspecifika kriterier och förslag på arbetsupplägg, möjliggöra själv- och kamratbedömning samt underlätta lärarens arbete med bedömning. BESKRIVNING FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 2 4 Formativ och summativ bedömning – bakgrund I slutet av 1960-talet började man dela in bedömning i två olika kategorier, som man kallade formativ respektive summativ evaluering. Efterhand övergick benämningen till formativ och summativ bedömning. Formativ bedömning som begrepp fick ett stort genomslag 1998 då Dylan Wiliam och Paul Black publicerade artikeln Assessment and classroom learning (Black & Wiliam 1998). Tanken med arbetet bakom artikeln var att identifiera vilka åtgärder inom utbildningsverksamhet och skola som leder till effektivare lärande och därigenom bättre resultat för eleverna. Studien, som är en metastudie, bygger på 580 vetenskapliga artiklar publicerade i 160 olika tidskrifter. År 2001 publicerades artikeln med namnet Inside the black box – Raising Standards Through Classroom Assessment. Titeln Inside the black box bygger på en liknelse där lådan representerar klassrummet, och den svarta färgen symboliserar att inget (eller väldigt lite) tränger in i och ut ur lådan. Lite förenklat kan man säga att det som händer i den svarta lådan stannar där. Den svarta lådan påverkas av flera ”inputs”, exempelvis styrdokument eller inputs kopplade till resurser, som exempelvis att varje elev har en läsplatta. Ut ur den svarta lådan kommer flera ”outputs” (t.ex. betygsstatistik eller resultat från nationella prov). En del av budskapet i artikeln är, att så länge man inte vet vad som händer inne i den svarta lådan (klassrummet) så kan man inte förutse konsekvenserna (bl.a. när det gäller output) av att ändra eller skapa nya inputs. Slutsatsen av studien är, att om man verkligen vill höja kvalitén i en skolverksamhet och stärka elevernas lärande, så måste fokus ligga på arbetet i klassrummet och inriktningen för arbetet vara formativ bedömning (bedömning för lärande). Bedömning är ett omfattande begrepp som inte sällan förknippas med betygssättning, eller delresultat som är kopplade till betyg. I forskningen skiljer man, som nämndes ovan, på två olika former av bedömning: summativ och formativ. Den summativa är all bedömning som mäter och summerar elevens prestationer, ofta kopplat till betygsättning. Den formativa bedömningen stärker istället det pågående lärandet genom bl.a. återkoppling som ger eleven information om hur han/hon kan utveckla sina kunskaper och förmågor. Vidare innefattar formativ bedömning alla aktiviteter i undervisningen som ger läraren information om var eleven befinner sig i sitt lärande. Sammanfattningsvis så blir bedömning länken mellan undervisning och lärande genom att: • Eleven utvecklar sitt lärande utifrån bedömning. • Läraren skapar aktiviteter där elevernas kunskap och förståelse påvisas, och ändrar undervisningen för att möta elevernas lärande. En vanligt förekommande definition av formativ bedömning kommer från Inside the black box (Wiliam & Black 1998): ”All those activities undertaken by teachers, and/or by their students, which provide information to be used as feedback to modify the teaching and learning activities in which they are engaged.” Formativ bedömning är inte en specifik metod eller ett specifikt bedömningsverktyg, exempelvis så som de är utformade i det här materialet. Bedömningsverktyg med tillhörande förslag på hur de kan användas i undervisningen är utformade för att skapa förutsättningar för formativ bedömning. Den formativa aspekten ligger alltid i hur man arbetar i klassrummet och i bedömningssituationer. Bedömningsverktygen i det här materialet kan användas för både formativ och summativ bedömning. BESKRIVNING FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 3 4 Dylan Wiliam har formulerat fem nyckelstrategier för formativ bedömning (Wiliam 2011, s. 2): 1. Att klargöra och skapa delaktighet i syftena med undervisningen och kriterierna för att lyckas i lärandet. 2. Att skapa/utforma effektiva diskussioner, aktiviteter, och uppgifter med vilka elevernas förståelse kan påvisas. 3. Att återkoppling ges i syfte att föra lärandet framåt. 4. Att aktivera elever som lärresurser för varandra. 5. Att aktivera eleverna som ”ägare” av sitt eget lärande. (fritt översatt) De fem nyckelstrategierna finns även presenterade i Dylan Wiliams tidigare forskning. Med utgångspunkt i Sadler (1989), skapas ett ramverk för formativ bedömning genom integrering av nyckelstrategierna med de tre huvudfrågorna för feedback: Vart ska eleven (feed up)? Var är eleven (feed back)? och Hur ska eleven ta sig dit (feed forward)? VART SKA ELEVEN? VAR ÄR ELEVEN? HUR SKA ELEVEN TA SIG DIT? LÄRARE Att klargöra och skapa delaktighet i syftena med undervisningen och kriterierna för att lyckas i lärandet (1). Att skapa/utforma effektiva diskussioner, aktiviteter, och uppgifter med vilka elevernas förståelse kan påvisas (2). Att återkoppling ges i syfte att föra lärandet framåt (3). KAMRAT Att aktivera elever som lärresurser för varandra (4). Att förstå syftena med undervisningen och kriterierna för att lyckas i sitt lärande (1). ELEV Att förstå syftena med undervisningen och kriterierna för att lyckas i sitt lärande (1). Att aktivera eleverna som ”ägare” av sitt eget lärande (5). Ett ramverk för formativ bedömning (Thompson & Wiliam 2007 s. 7). Ramverket ovan är utgångspunkten för innehållet i det här läromedlet, och läraktiviteter och lektionsaktiviteter (se beskrivningar nedan) är utformade för att göra det möjligt att arbeta inom ramverket. Ramverket ger flexibilitet och individuell frihet när det gäller hur de praktiska tillämpningarna av formativ bedömning kan se ut. Det finns ingen färdig universalmetod, utan mängder av olika arbetssätt som kan tillämpas vid bedömning och i undervisning, som håller sig inom ramverket. Ramverket påvisar en mycket viktig aspekt, nämligen att formativ bedömning är ett förhållningssätt. Med ramverket som utgångspunkt blir bedömning alltid en del av undervisningen, något som eleverna är delaktiga i, och som inte enbart utförs av läraren. Bedömningen sker under en hel arbetsprocess, inte bara efter avklarad och inlämnad uppgift. Arbetet med formativ bedömning kräver ett klassrumsklimat som bygger på tillit, respekt och känslan att det är okej att göra misstag. Det är först i ett sådant klimat man kan få positiva effekter av att arbeta med exempelvis själv- och kamratbedömning. BESKRIVNING FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 4 4 Återkoppling till eleven Inlärning sker i samspel med personer i omgivningen och lärandet får sin riktning genom återkoppling under inlärningsprocessen (från en själv, läraren, coachen, kamraten eller någon annan). Om återkopplingen är framåtsyftande och ger information om utvecklingsområden och hur man kan göra för att utvecklas, kommer lärandet att stärkas. I sin bok ”Visible Learning” som är en av de mest omfattande studierna inom skolforskningen och som bygger på en syntes av över 800 metastudier, rangordnar John Hattie 138 olika påverkansfaktorer för elevernas studieprestationer. Formativ bedömning (formativ återkoppling) är enligt studien en av de viktigaste påverkansfaktorerna för ökade studieprestationer (Hattie 2009). Om återkopplingen utgörs av ett mätresultat (ett betyg eller en poäng) så är risken stor att lärandet inte förs framåt, och i värsta fall har återkopplingen till och med en negativ inverkan (Assessment reform group 2006). I ett resultat i form av en poäng eller ett betyg (på en deluppgift) finns i sig ingen kvalitativ information som eleven kan använda för att utvecklas, varken i ett bra eller dåligt resultat. Återkoppling i form av ett betyg eller en summa poäng riskerar istället att leda till att eleverna i huvudsak fokuserar på att jämföra resultaten sinsemellan. Assessment reform group formulerade i The role of teachers in the assesment of learning (2006, s.10) situationen vid upprepad återkoppling i form av poäng eller betyg enligt nedan: ”Assessing pupils frequently in terms of levels or grades means that the feedback that they receive is predominantly judgmental, encouraging them to compare themselves with others. In such circumstances there is little attention by teachers or pupils to the formative use of assessment.” Risken är också att elever med återkommande låga resultat tappar motivationen att göra liknande uppgifter en gång till (Butler 1988). Återkoppling i form av att läraren exempelvis ger eleven skriftliga framåtsyftande kommentarer riskerar också att tappa sin positiva effekt på lärandet om den kombineras med utsatta poäng eller betyg, eftersom eleverna tenderar att fokusera på resultatet och negligera den framåtsyftande återkopplingen (Butler 1988). Själv och kamratbedömning I själv- och kamratbedömningar får eleverna utveckla sin förmåga att reflektera över kvalitéer i de egna och andras kunskaper och prestationer, vilket skapar förutsättningar för ökad synlighet och ökat ansvarstagande i lärandet. Bedömning av arbete i form av själv- eller kamratbedömningar stärker medvetandet om det egna lärandet (Black, Harrison et al. 2003). I en kamratbedömning kan undervisande lärare också få information om var den responderande eleven1 befinner sig i sitt lärande (se ramverket för formativ bedömning ovan). Själv- och kamratbedömningar i klassrumssituationer kräver tydlighet för att respons ska ges på uppgiften och/eller arbetsprocessen, och inte på personen (jmf Hattie och Timperley 2007). Vidare krävs tydliga ramar för vad som ska bedömas, exempelvis genom tydliga kriterier för den aktuella uppgiften. Wiliam pekar ut ”Att aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande” som en av fem nyckelstrategier för formativ bedömning (Wiliam 2011). Hattie påvisar i Visible learning, som beskrivits tidigare, att förmågan till självskattning av betyg är den viktigaste Den elev som utför bedömningen av en kamrats arbete. 1 BESKRIVNING FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 5 4 påverkansfaktorn för studieprestationer (Hattie 2009). Själskattning av betyg handlar här om elevens förväntningar och tydlighet i vad som förväntas för de olika betygen. Metoderna för att genomföra själv- eller kamratbedömningar i klassrummet är många, och hur det exakta genomförandet ser ut beror på lärare samt elev- och gruppsammansättning. Ett utförande som fungerar i en grupp kanske inte alls fungerar i en annan. Bedömningsverktygen i det här materialet är utformade för själv-, kamrat och lärarbedömning. Undantaget är bedömning med hjälp av symboler som enbart är tänkt att användas av läraren. I materialet finns många förslag på upplägg och arbetsgångar där det beskrivs hur bedömningsverktygen kan användas för själv-, kamrat- och lärarbedömning. Arbetsgångarna och uppläggen är beskrivningar av hur man kan involvera eleverna i bedömningen, och inte hur man ska göra. I skolan kan en lärare ägna 15–25 min för att exempelvis bedöma en skriftlig rapport, för att sedan lämna tillbaka rapporten med ett resultat (exempelvis ett betyg). När eleven får tillbaka rapporten ägnar han/hon några minuter åt att titta på den och det utsatta resultatet, och lägger sedan undan rapporten. För läraren gäller det att hitta en balans mellan tiden det tar att ge återkoppling och tiden som eleven lägger ner på att reflektera över den. Om det är en tydlig övervikt för tiden det tar för läraren att ge återkoppling, bör man hitta metoder som skapar förutsättningar för att den tid eleven reflekterar över återkopplingen ökar. En balans mellan de två är viktig, både för lärarens arbetsbördas skull och för elevens lärande. Tiden läraren lägger ner på att ge återkoppling. Tiden eleven lägger ner på att reflektera över återkopplingen. Det bör vara balans mellan tiden som läraren lägger på att ge återkoppling till eleven och den tid eleven ägnar åt att begrunda återkopplingen. Väljer man som lärare att ge återkoppling i form av ett betyg eller en poäng (kopplat till ett betyg) på en uppgift bör man, med hänsyn tagen till vad forskningen säger, finna en väg som gör att eleverna funderar över återkopplingen innan de får sitt resultat. En metod kan vara att eleverna får i uppgift att, utifrån återkoppling, skriva ner 2–3 prioriterade områden för utveckling till nästa liknande uppgift, innan de får se sitt resultat. BESKRIVNING FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 6 4 Arbetet med formativ bedömning handlar om att elevers utveckling sätts i centrum, vilket i praktiken innebär att återkoppling på deluppgifter inte görs i form av ett betyg eller en poäng. Det är dock inte reglerat av Skolverket hur man använder betygsbeteckningar vid exempelvis enskilda prov eller redovisningar. ”Kunskapskraven är avsedda att användas för bedömning och betygssättning vid terminens eller kursens slut. Hur lärare använder betygsbeteckningar vid andra tillfällen än vid betygssättning, till exempel för enskilda prov och redovisningar, är inte reglerat. En förutsättning för att använda betygsbeteckningar eller betygsliknande omdömen är att uppgiften ska vara tillräckligt omfattande för att på ett relevant sätt kunna knytas till kunskapskraven.” – Skolverkets hemsida Olika typer av skoluppgifter återkommer i regel och uppstarten av en ”ny” uppgift bör ha sin utgångspunkt i bedömningen från tidigare genomförda uppgifter av liknande karaktär. Så här skriver Hattie och Timperley (2007 s. 85) angående återkoppling till elever: ”Feedback is more effective when it provides information on correct rather than incorrect responses and when it builds on changes from previous trails.” Ett effektivt verktyg för att ta tillvara, använda och bygga vidare på bedömningen av genomförda uppgifter är portfoliometoden, som är ett dokumentationsverktyg där elevernas uppgifter, reflektioner över det egna lärandet och bedömningar sparas i en mapp (en portfolio). Syftet med metoden är att skapa en pedagogisk dokumentation där elevens lärande och utveckling står i fokus. Metoden är en motvikt till den typ av dokumentation som består av en sammanställning av resultat från deluppgifter i kursen. För att kunna arbeta enligt portfoliometoden måste eleven få återkoppling som ger information om visade kunskaper och förmågor, och vad han/hon kan utveckla i uppgiften eller till kommande uppgifter. Genom att bedömningar, reflektioner och inlämnade uppgifter sparas så ger portfoliometoden goda möjligheter till framåtsyftande återkoppling, samt goda förutsättningar för eleven att bli delaktig i sin egen inlärningsprocess. Bedömda uppgifter kan alltid bli utgångspunkt för arbetet med kommande, liknande uppgifter. Om eleven exempelvis skriver en labbrapport i ett delområde, så kan bedömningen av den vara utgångspunkt för utveckling av nästa labbrapport, även om den skrivs för en annan laboration. Bedömningsverktygen i materialet, gemensamma eller specifika för de olika läraktiviteterna, är utformade för att skapa förutsättningar för en framåtsyftande återkoppling, och därför lämpade att utgöra en del av innehållet i elevens portfolio. Portfoliometoden är i första hand till för att stärka det pågående lärandet (formativ bedömning) men är också ett verktyg för betygssättning vid kursens slut (den summativa bedömningen). BESKRIVNING FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 7 4 En översikt av innehållet Arbetsmaterialet är utformat för att skapa förutsättningar för praktiska tillämpningar av formativ bedömning. Arbetsgångar, bedömningsverktyg och upplägg som presenteras här är utformade för att fungera ihop med ramverket på s. 4. Beskrivning Gemensamma dokument Materia och kemisk bindning Kemiska beräkningar Läraktiviteter Portfolio Bedömningsverktyg Kunskaper och förmågor Planering Laboration Lektionsaktiviteter Muntligt prov Reaktioner och förändringar Läraktiviteter Planering Projekt – Vardagskemi Skriftligt prov Lektionsaktiviteter Läraktiviteter Planering Laboration Gemensamma aktiviteter Skriftligt prov Lektionsaktiviteter Laboration Frågeställning Muntligt prov Projekt – Hållbar utveckling Skriftligt prov Figuren är en översikt av materialet. Det täcker det centrala innehållet för Kemi 1. Delområdena i materialet i Kemi 1 är Materia och kemisk bindning, Kemiska beräkningar och Reaktioner och förändringar. Arbetet i de tre delområdena ska även täcka in det centrala innehållet i analytisk kemi och kemins karaktär och arbetsmetoder. Bilden visar strukturen av innehållet i varje delområde. Följande är hämtat från kursplanen för Kemi 1: Centralt innehåll Materia och kemisk bindning • Modeller och teorier för materiens uppbyggnad och klassificering. • Kemisk bindning och dess inverkan på exempelvis förekomst, egenskaper och användningsområden för organiska och oorganiska ämnen. Reaktioner och förändringar • Syrabasreaktioner, inklusive pH-begreppet och buffertverkan. • Redoxreaktioner, inklusive elektrokemi. • Fällningsreaktioner. • Energiomsättning vid fasomvandlingar och kemiska reaktioner. BESKRIVNING FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 8 4 KEMI 1 – MATERIA OCH KEMISK BINDNING: Lektionsaktiviteter Lektionsaktiviteterna är kortare övningar som tar allt mellan en halv och ett par lektioner i anspråk. Du som lärare gör ett urval som passar dig och din undervisningsgrupp. Viktigt är att eleverna, genom övningarna, får träna så många som möjligt av de förmågor som krävs för kursen. INNEHÅLL Diagnos sid 2 Begrepp och modeller – diagnos sid 6 Begrepp och modeller 1 sid 10 Begrepp och modeller 2 sid 16 Begrepp och modeller 3 sid 30 Begrepp och modeller 4 sid 42 Övningsuppgifter sid 59 LEKTIONSAKTIVITETER MATERIA OCH KEMISK BINDNING FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 1 4 Lektionsaktivitet: Diagnos Beskrivning Här arbetar eleverna med att repetera uppgifter i kemi från grundskolan. Lektionsaktiviteten är utformad för att vara en del av uppstarten av kursen Kemi 1. Syftet med uppgiften är att aktivera eleverna som lärresurser för varandra när det gäller att komma ihåg och förstå grundläggande kemi. Lektionsaktiviteten är utformad för att utgöra ett eller flera lektionspass. Tanken med lektionsaktiviteten är att eleverna ska arbeta med uppgifter om grundläggande kemi och att de ”luckor” som finns i varje elevs grundförståelse ska ”fyllas” med hjälp av klasskamrater och lärare. Genomförande Eleverna får ett antal uppgifter som blickar tillbaka till kemin i grundskolan. Första steget i arbetet är att eleven löser så många uppgifter som han/hon kan. Första steget är tänkt att likna ett traditionellt diagnostiskt test där alla gör uppgifterna individuellt i klassrummet. Andra steget är en självbedömning där eleverna listar uppgifterna enligt dokumentet för självskattning (se nedan) och/eller gör en självbedömning med hjälp av en checklista. Sista steget i arbetet är att eleverna grupperas och förklarar uppgifterna, och får dem förklarade för sig utifrån dokumentet för självskattning. Upplägget är utformat för att så många elever som möjligt ska involveras i svarsprocessen och så att arbetet i klassrummet fokuserar på att varje elev ska förstå den grundläggande kemin, innan läraren går vidare med innehållet i kursen Kemi 1. Övrigt Läraren kan välja att ta in självskattningsdokumenten från lektionsaktiviteten. Med hjälp av elevernas självskattning är tanken att läraren ska få en bild av hur väl gruppen kan den grundläggande kemin från grundskolan. Läraren kan utifrån självskattningarna forma den kommande undervisningen. LEKTIONSAKTIVITETER MATERIA OCH KEMISK BINDNING FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 2 4 Förslag på Diagnostiskt test – Grundläggande kemi 1. Ange grundämnet (exemplelvis C = kol) som har följande kemiska beteckningar: O H Na S Ar Fe Cl 2. Vilka av följande ämnen är grundämnen och vilka är kemiska föreningar? vatten, guld, stål, glas, syre, kväve, plast 3. Ämnen finns i olika aggregationsformer. Vilka är dessa och vad menas med begreppet aggregationsform? 4. Beskriv vad begreppet kemisk bindning innebär och ge exempel på någon typ av kemisk bindning. 5. Redogör för det som skiljer en sur lösning från en basisk lösning. 6. Anta att du är på ett kemilabb. Hur kan du ta reda på om en lösning är sur, neutral eller basisk? 7. Vilka är de tre huvudsakliga elementarpartiklarna som bygger upp en atom? Ange även deras laddning. 8. Rita en atommodell för grundämnet kol (C). 9. Vad är skillnaden mellan en jonförening och en molekylförening? 1 0. Vad är det för skillnad mellan en kemisk reaktion och en fysikalisk förändring? 11. Den kemiska formeln för vatten är H2O. Ange formelenheten för natriumklorid___________ syrgas ___________ ammoniak ___________ saltsyra ___________ kvävgas ___________ 12. Vad menas med begreppet isotop? 13. Vad menas med begreppet valenselektron och varför är dessa viktiga inom kemin? 14. Beskriv på ett övergripande sätt hur det periodiska systemet är uppbyggt. LEKTIONSAKTIVITETER MATERIA OCH KEMISK BINDNING FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 3 4 Följande uppgifter har jag lyckats besvara (och kan beskriva för andra): Följande uppgifter har jag delvis lyckats besvara: Följande uppgifter har jag inte lyckats besvara: Följande uppgifter vill jag få förklarade för mig (av lärare eller klasskamrat): Följande uppgifter förstår jag nu (fylls i när lektionsaktiviteten avslutas): LEKTIONSAKTIVITETER MATERIA OCH KEMISK BINDNING FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 4 4 Checklista Grundläggande kemi Jag kan ange kemiska beteckningar för de vanligaste grundämnena och formelenheter för vanliga kemiska föreningar. Jag kan beskriva skillnaden mellan ett grundämne och en kemisk förening. Jag tycker själv att jag förstår/kommer ihåg de flesta viktiga begreppen från grundskolan. Jag kan redogöra för de olika aggregationsformerna och fasövergångarna mellan dessa. Jag kan redogöra för och ge exempel på syror och baser. Jag kan med ord beskriva vad en kemisk reaktion är och vad som skiljer en kemisk reaktion från en fysikalisk förändring. Jag kan rita upp och förklara atomens uppbyggnad. Jag vet vad protoner, neutroner och elektroner är och jag kan ange deras laddning. Jag kan redogöra för begreppet valenselektroner. Jag kan redogöra för vad en isotop är. Jag kan redogöra för hur molekyler ser ut och förklara skillnaden mellan en molekyl- och en jonförening. Jag kan redogöra för vad en jon är. Jag kan, i stora drag, redogöra för hur det periodiska systemet är uppbyggt. LEKTIONSAKTIVITETER MATERIA OCH KEMISK BINDNING FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 5 4 Lektionsaktivitet: Begrepp och modeller 3 Beskrivning Här arbetar eleverna med att finna samband och koppla ihop olika begrepp och modeller inom området materia och kemisk bindning. Lektionsaktiviteten är utformad för att vara en del av läraktiviteterna i kursen. Syftet med uppgiften är att aktivera eleverna som lärresurser för varandra när det gäller att förstå begrepp och modeller. Lektionsaktiviteten är utformad för att utgöra en del av ett lektionspass, men tiden för uppgiften bör varieras utifrån omfattning, svårighetsgrad och elevernas förkunskaper. Lektionsaktiviteten kan genomföras med eller utan tillgång till läroboken eller Internet, beroende på situation. Genomförande Eleverna får en ”karta” (se nedan) med begrepp och modeller. Uppgiften för eleverna är att välja ett begrepp eller en modell på varje karta som de anser inte hör ihop med övriga. Eleverna motiverar sedan sitt val. Motiveringarna och det faktiska valet av begrepp eller modell som ska bort är det centrala i uppgiften. begrepp 1 begrepp 2 begrepp 3 begrepp 4 Lektionsaktiviteten kan genomföras individuellt eller i grupp, och motiveringarna kan med fördel presenteras i tvärgrupper. Lektionsaktiviteten bör avslutas/sammanfattas av läraren så att eventuella missförstånd av innebörd av utvalda begrepp kan redas ut. LEKTIONSAKTIVITETER MATERIA OCH KEMISK BINDNING FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 30 4 Kopplingar till Libers kemiläromedel Kemiboken 1 (47-08568-2) Kap 1 Ämnen och reaktioner Kap 3 Atomer och periodiska systemet Kap 4 Kemiska bindningar Kap 5 Organiska föreningar innehåller kol s. 7–34 s. 47–78 s. 79–124 s. 125–142 Gymnasiekemi 1 (47-08557-6) Kap 1 Kemi handlar om ämnen och deras omvandling Kap 2 Atomerna – materiens byggstenar Kap 3 Grundämnenas släktskap visas i det periodiska systemet Kap 4 Kemisk bindning 1 – metallbindning och jonbindning Kap 5 Kemisk bindning 2 – atomer bildar molekyler Kap 8 Gas, vätska eller fast ämne – den kemiska bindningen bestämmer Kap 11 Organisk kemi – kolväten, alkoholer och karboxylsyror s. 1–16 s. 17–38 s. 39–55 s. 56–74 s. 75–105 s. 150–177 s. 225–233 LEKTIONSAKTIVITETER MATERIA OCH KEMISK BINDNING FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 31 4 Exempel 1 på ”en ska bort” för materia och kemisk bindning kemiska reaktioner produkter fasövergångar reaktanter sublimering fast form flytande form gasform elektron neutron proton jon saltlösning luft granit coca-cola LEKTIONSAKTIVITETER MATERIA OCH KEMISK BINDNING FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 32 4 Förslag på en lösning med motiveringar 1. Fasövergångar – produkter och reaktanter är vad som krävs/bildas i en kemisk reaktion. I en kemisk reaktion sker en kemisk förändring, vid en fasövergång sker en fysikalisk förändring. 2. Flytande form – vid sublimering går ämnet direkt från fast form till gasform (eller direkt från gasform till fast form), och ämnet ”hoppar över” den flytande fasen. 3. Neutron – en jon bildas genom att elektroner läggs till eller tas bort från en atom. Förhållandet mellan antal protoner och elektroner ger jonen dess laddning. 4. Granit – övriga är homogena blandningar. LEKTIONSAKTIVITETER MATERIA OCH KEMISK BINDNING FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 33 4 Lektionsaktivitet: Begrepp och modeller 4 Beskrivning Här arbetar eleverna med att finna samband mellan och koppla ihop olika begrepp och modeller inom området materia och kemisk bindning. Lektionsaktiviteten är utformad för att vara en del av läraktiviteterna i kursen. Syftet med uppgiften är att aktivera eleverna som lärresurser för varandra när det gäller att förstå och förmå att tillämpa begrepp och modeller. Lektionsaktiviteten är utformad för att utgöra ett eller en del av ett lektionspass, men tiden för uppgiften bör anpassas utifrån omfattning, svårighetsgrad och elevernas förkunskaper. Grundtanken med lektionsaktiviteten är att eleverna ska använda läroboken eller Internet för att förstå aktuella begrepp och modeller, för att sedan själva kunna koppla samman dessa med varandra. Genomförande Eleverna får en lista med begrepp och modeller som undervisande lärare har valt ut. Uppgiften för eleverna är att skapa en begreppskarta av dessa och motivera placeringen av varje begrepp och modell. Motiveringarna och placeringen av begrepp och modeller är det centrala i lektionsaktiviteten. begrepp 1 begrepp 3 begrepp 1 begrepp 2 begrepp 3 begrepp 2 begrepp 4 begrepp 4 begrepp 5 begrepp 5 begrepp 8 begrepp 6 begrepp 7 begrepp 8 begrepp 6 begrepp 7 begrepp 9 begrepp 9 begrepp 10 begrepp 10 begrepp 11 begrepp 12 begrepp 11 begrepp 12 LEKTIONSAKTIVITETER MATERIA OCH KEMISK BINDNING FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 42 4 Lektionsaktiviteten kan genomföras individuellt eller i grupp, och begreppskartan med tillhörande motiveringar kan med fördel presenteras i par eller tvärgrupper. Arbetet bör avslutas/sammanfattas av läraren så att eventuella missförstånd av innebörd av utvalda begrepp och modeller reds ut innan man går vidare. För att effektivisera arbetet och hålla nere mängden text i själva begreppskartan kan förslag på numrerade ”länkar”, dvs. ord eller satser/satsdelar som binder ihop begreppen, vara bestämda före genomförandet. I begreppskartorna hänvisar eleverna i så fall till ett (eller flera) nummer motsvarande varje ”länk” i begreppskartan (se bilden). Här följer förslag på länkar: 1. byggs upp av/ bygger upp 13. kallas processen 2. består av 14. ökar 3. delas in i 15. minskar 4. är beroende av/ beror på 16. är (en) 5. ger/blir 17. hör ihop med 6. är en del av 18. har 7. används i 19. orsakas av/uppkommer genom 8. är viktig för 20. påverkas av/påverkar 9. finns (i/mellan) 21. i 10. utförs för/av 22. kan delta i 11. bestämmer 23. (ett) exempel är 12. släpper ut 24. uppkommer mellan Övrigt Begreppskartorna i materialet (se bilderna på nästföljande sidor) är omfattande och innehåller stora delar av de centrala begreppen för olika områden. Begreppskartor kan givetvis utformas med färre (eller fler) begrepp och modeller. Varje begreppskarta i materialet är ett exempel på hur en begreppskarta kan utformas. Som ett alternativt upplägg, om man inte vill (eller hinner) låta eleverna bygga upp sina egna begreppskartor, kan man som undervisande lärare skapa en egen begreppskarta (eller använda begreppskartorna som presenteras här) som eleverna sedan sätter ut länknummer i. I exemplen på begreppskartor med hänvisningar till länkar finns blå pilar som visar den riktning som motiveringarna har. LEKTIONSAKTIVITETER MATERIA OCH KEMISK BINDNING FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 43 4 Kopplingar till Libers kemiläromedel Kemiboken 1 (47-08568-2) Kap 1 Ämnen och reaktioner Kap 3 Atomer och periodiska systemet Kap 4 Kemiska bindningar Kap 5 Organiska föreningar innehåller kol s. 7–34 s. 47–78 s. 79–124 s. 125–142 Gymnasiekemi 1 (47-08557-6) Kap 1 Kemi handlar om ämnen och deras omvandling Kap 2 Atomerna – materiens byggstenar Kap 3 Grundämnenas släktskap visas i det periodiska systemet Kap 4 Kemisk bindning 1 – metallbindning och jonbindning Kap 5 Kemisk bindning 2 – atomer bildar molekyler Kap 8 Gas, vätska eller fast ämne – den kemiska bindningen bestämmer Kap 11 Organisk kemi – kolväten, alkoholer och karboxylsyror s. 1–16 s. 17–38 s. 39–55 s. 56–74 s. 75–105 s. 150–177 s. 225–233 LEKTIONSAKTIVITETER MATERIA OCH KEMISK BINDNING FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 44 4 Exempel 1 på begreppskarta – Materia produkt/er 3 reaktionsformel 5 reaktant/er kemisk reaktion 22 jonförening 22 3 grundämne kemisk förening 1 molekylärt ämne/molekylförening 1 heterogen blandning 3 periodiska systemet 3 homogen blandning blandning rent ämne gasform 3 aggregationsformer 3 flytande form 9 materia fast form start (motiveringar) LEKTIONSAKTIVITETER MATERIA OCH KEMISK BINDNING FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 45 4 KEMI 1 – MATERIA OCH KEMISK BINDNING Läraktivitet: Laboration Läraktiviteterna löper över en längre tidsperiod, från några få till många veckor. Du som lärare gör ett urval av läraktiviteter som passar dig och din undervisningsgrupp, och den tid som finns till förfogande. Viktigt är att de läraktiviteter som väljs ut sammantaget gör att eleverna får träna alla de förmågor som krävs för kursen. Innehåll Beskrivning 2 Labbrapporter 2 Centralt innehåll 3 Förslag på lektionsaktiviteter 3 Bedömningsverktyg 4 Övrigt 4 Kopplingar till Libers läromedel 5 Förslag på upplägg och arbetsgångar 7 Bedömningsverktyg för laborationer 11 LABORATION MATERIA OCH KEMISK BINDNING FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 1 4 Beskrivning Här arbetar eleverna med att planera, genomföra och tolka resultaten från praktiska experiment och laborationer. Arbetet är en viktig del av Kemi 1. Utformningen och genomförandet av de praktiska undersökningarna är kopplade till ett grundläggande arbetssätt som är gemensamt för många ämnen inom naturvetenskaperna. Labbrapporter Till laborationer skriver man i regel en labbrapport där genomförandet och resultaten beskrivs och utvärderas. Labbrapporter kan skrivas individuellt, i par eller i grupp, beroende på upplägg. En generell struktur för en labbrapport ser ut som följer: • en lämplig titel (eventuellt en framsida med titel, datum, namn och klass) • inledning/bakgrund • syfte • hypotes • materiel och metoder • resultat • diskussion och slutsatser • referenslista Experiment och laborationer skiljer sig åt beroende på sammanhang, inriktning, och frihetsgrad. Frihetsgrader för det laborativa arbetet kan delas in enligt nedan: Frihetsgrader Problem Materiel Utförande Svar 0 Givet Givet Givet Givet 1 Givet Givet Givet Öppet 2I Givet Givet eller delvis öppet Givet eller delvis öppet Öppet 2II Givet Öppet Öppet Öppet 3 Öppet Öppet Öppet Öppet Hegarty Hazel 1990 LABORATION MATERIA OCH KEMISK BINDNING FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 2 4 Centralt innehåll Materia och kemisk bindning • Modeller och teorier för materiens uppbyggnad och klassificering. • Kemisk bindning och dess inverkan på exempelvis förekomst, egenskaper och användningsområden för organiska och oorganiska ämnen. Kemins karaktär och arbetsmetoder • Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning. • Modeller och teorier som förenklingar av verkligheten. Hur de förändras över tid. • Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller. • Hur problem och frågor avgränsas och studeras med hjälp av kemiska resonemang. • Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller. • Planering och genomförande av experiment samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa. • Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor. • Ställningstagande i samhällsfrågor utifrån kemiska förklaringsmodeller, till exempel frågor om hållbar utveckling. Förslag på lektionsaktiviteter • Grundläggande genomgångar för undersökningen/laborationen • Bedömning av och diskussion om gamla elevexempel (valda exempel på labbrapporter bör vara från en laboration med annan inriktning) • Formulering av hypotes • Utformning av metoder (för öppna laborationer) • Genomförande av undersökning/laboration • Sammanställning av data och tolkning av resultat • Utformning av labbrapport • Själv- eller kamratbedömning • Omarbetning utifrån själv- eller kamratbedömning • Inlämning – lärarbedömning LABORATION MATERIA OCH KEMISK BINDNING FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 3 4 Bedömningsverktyg För det undersökande laborativa arbetet finns flera olika bedömningsverktyg. Rubrics och checklistor är specifika för labbrapporter medan bedömning med hjälp av symboler och responsdokument är generella och finns i mappen för gemensamma bedömningsverktyg. Rubric eller betygsmatris Checklista 4 Rubric KOMMUNIKATION Arbetet har en klar och tydlig röd tråd vilket gör det lätt att följa beskrivningar och resonemang. Arbetet har en röd tråd som till stor del gör det lätt att följa beskrivningar och resonemang. Innehållet går att förstå även om vissa delar är otydliga. ÖVERSKRIFT Titeln är träffsäker och intresseväckande. Titeln är passande. Titeln är till viss del relevant för innehållet i arbetet. SPRÅK Språket i arbetet är korrekt och anpassat till syfte och sammanhang. Språket i arbetet är oftast korrekt och till stor del anpassat till syfte och sammanhang. Språket i arbetet är delvis korrekt och till viss del anpassat till syfte och sammanhang. Du hänvisar till några/flera relevanta och trovärdiga källor. Du hänvisar till någon relevant och trovärdig källa. KÄLLOR Checklista Dina egna åsikter och ställningstaganden framkommer på ett tydligt sätt i arbetet. Dina egna åsikter och ställningstaganden framkommer till stor del i arbetet. Det är svårt att urskilja dina åsikter och ställningstaganden i arbetet. BAKOMLIGGANDE ORSAKER TILL MILJÖPROBLEMET Det framgår tydligt i din argumentation att du förstår de bakomliggande orsakerna till miljöproblemen. Det framgår i din argumentation att du till stor del förstår de bakomliggande orsakerna till miljöproblemen. Det framgår i din argumentation att du till viss del förstår de bakomliggande orsakerna till miljöproblemen. ORSAKER, KONSEKVENSER OCH ÅTGÄRDER Du jämför och värderar konsekvenser, åtgärder och orsaker inom miljö och hållbar utveckling. I diskussionen lyfter du fram välgrundade och nyanserade argument. Du jämför och värderar konsekvenser, åtgärder och orsaker inom miljö och hållbar utveckling. I diskussionen lyfter du fram välgrundade och utförliga argument. Du jämför och värderar i korthet konsekvenser, åtgärder och orsaker inom hållbar utveckling. I diskussionen lyfter du fram enkla och översiktliga argument. Du avslutar debattartikeln med en relevant och logisk slutsats. Slutsatsen är tydligt kopplad till presenterade argument. Du avslutar debattartikeln med en relevant och logisk slutsats. Slutsatsen är kopplad till presenterade argument. Du avslutar debattartikeln med en slutsats. Slutsatsen är inte tydligt kopplad till presenterade argument. Bedömning med hjälp av symboler Responsdokument Responsdokument Styrkor i ditt arbete: (under varje kategori finns exempel på varför symbolen har satts ut) B – Begrepp, modeller och teorier ARGUMENTATION SLUTSATS 4 KOMMENTARER RÖD TRÅD ÅSIKTER/STÄLLNINGS-TAGANDEN Bedömning med hjälp av symboler Debattartikeln har en träffsäker och intresseväckande titel. Antalet ord är inom ramen för uppgiften. Dispositionen av texten gör det lätt att följa innehållet, exempelvis genom rubriker och styckesindelningar. Debattartikeln jämför och värderar för- och nackdelar med genetikens användningsområden (för vald inriktning). Motiveringar till de egna argumenten och resonemangen presenteras (dvs. en beskrivning av varför man har en viss åsikt eller hur man 1. 2. Beskrivningen av begrepp, modell eller teori är inte korrekt Tillämpningen av begrepp, modell eller är felaktig 3. Begrepp, modell eller teori bör beskrivas/förklaras ytterligare P – Problemlösning 1. 2. Något steg i problemlösningen är felaktig Felaktig metod för att lösa problemet 3. Delvis felaktig metod för att lösa problemet Styrkor i ditt arbete: A – Argumentation kommit fram till argument eller resonemang). Arbetet hänvisar till olika källor i texten. Debattartikeln avslutas med en övergripande slutsats. Till presenterad fakta, statistik eller presentation av någon annans åsikt Meningsbyggnad och stavning i texten är korrekta. 1. 2. Presenterade argument eller resonemang bygger på felaktig fakta Presenterade argument eller resonemang är inte logiska i sammanhanget 3. 4. Presenterade argument eller resonemang är inte relevant för uppgiften Motiveringar till egna argument eller resonemang saknas 5. Motiveringar till egna argument eller resonemang bör utvecklas K – Kommunikation 1. 2. Svaret/lösningen redovisas inte steg för steg Något steg i svaret/lösningen bör motiveras ytterligare 3. 4. Källhänvisning saknas Angiven källa är inte trovärdig 5. 6. 7. Slarvfel Formulering eller meningsbyggnad är felaktig Dispositionen gör det svårt att följa innehåll Styrkor i ditt arbete: Övriga kommentarer: Bedömningsverktygen är utformade för att användas vid själv-, kamrat- och lärarbedömning samt som vägledning för eleverna före, under och efter själva genomförandet. Undervisande lärare har möjlighet att välja bedömningsverktyg utifrån situation och individuellt upplägg. För labbrapporter finns olika rubrics och checklistor som passar till rapporter av olika omfattning och karaktär. Bedömning av labbrapporter och det laborativa arbetet kan i Kemi 1 delas in i tre aspekter: 1. om eleven har förstått laborationens ämnesteoretiska bakgrund (tillhörande begrepp, modeller, teorier och arbestmetoder), 2. elevens förmåga att i samråd med, eller efter samråd med, handledare planera och utföra laborationen/undersökningen, 3. elevens förmåga att utvärdera metoder och tolka laborationens/undersökningens resultat. Laborationer och det laborativa arbetet kan också bedömas med hjälp av en betygsmatris. Utformningen av betygsmatrisen beror på laborationens sammanhang och inriktning. I det här materialet finns ett förslag på hur en betygsmatris kan se ut, skapat utifrån modellen i dokumentet Kunskaper och förmågor. Övrigt I checklistorna för labbrapporten finns punkten ”alla rubriker finns med i rapporten”. Här är tanken att läraren har förutbestämt vilka rubriker som ska finnas med i rapporten och att eleverna vid själv- eller kamratbedömningar ska stämma av mot den bestämda strukturen. LABORATION MATERIA OCH KEMISK BINDNING FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 4 4 Kopplingar till Libers kemiläromedel Listan på laborationer längre ner på sidan är hämtad från Libers lärarhandledning i kemi. Bedömningsverktygen i det här materialet är utformade för labbrapporter som är relativt omfattande, och undervisande lärare måste själv värdera när bedömningsverktygen är lämpliga att använda. Kemiboken (47-08568-2) Kap 1 Ämnen och reaktioner Kap 3 Atomer och periodiska systemet Kap 4 Kemiska bindningar s. 7–34 s. 47–78 s. 79–124 Gymnasiekemi 1 (47-08557-6) Kap 1 Kemi handlar om ämnen och deras omvandling Kap 2 Atomerna – materiens byggstenar Kap 3 Grundämnenas släktskap visas i det periodiska systemet Kap 4 Kemisk bindning 1 – metallbindning och jonbindning Kap 5 Kemisk bindning 2 – atomer bildar molekyler Kap 8 Gas, vätska eller fast ämne – den kemiska bindningen bestämmer s. 1–16 s. 17–38 s. 39–55 s. 56–74 s. 75–105 s. 150–177 Förslag på laborationer i lärarhandledningen till Kemi 1 (47-90496-9) Materia (och kemisk bindning) Fysikalisk förändring eller kemisk reaktion Grundämnen Kokpunktsbestämning – stationsförsök Materia Reaktionen mellan kopparoxid och kol Reaktionen mellan magnesium och saltsyra Separation av ämnen i en blandning – öppen laboration Syntes av berlinerblått Syntes av järnsalter Syntes av koboltgult Syntes av malakit Undersökning av litiums och kalciums rektion med vatten Vilken gas? Kemisk bindning Framställning av jonföreningar – öppen laboration Jonbindningar och andra bindningar Kemisk detektiv – öppen laboration Några jonreaktioner Några ämnens löslighet LABORATION MATERIA OCH KEMISK BINDNING FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 5 4 Förslag på demonstrationer i lärarhandledningen till Kemi 1 (47-90496-9) Alkalimetallers reaktivitet Försök med järn och svavel Försök med koldioxid Lågreaktioner Sublimering av jod Upphettning av silveroxid Upphettning av svavel Ammoniakmolekyler rör sig snabbare än vätekloridmolekyler Den elektriska konduktiviteten hos ett salt Dra koppartråd Framställning av klorgas Försök med svårlösliga salter Jon- eller molekylförening Jämförelse mellan diffusionshastigheterna hos luft och väte Polaritet och löslighet i en heptan-vattenblandning Polära och opolära ämnen Reaktionen mellan koppar och klorvatten Reaktionen mellan natrium och klor Vatten som kokar vid lågt tryck Vätebindning mellan etanol- och vattenmolekyler LABORATION MATERIA OCH KEMISK BINDNING FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 6 4 Förslag på upplägg och arbetsgångar Förslag 1 Varje elev/par skriver en labbrapport. En själv- eller kamratbedömning genomförs med hjälp av tillhörande bedömningsverktyg (som läraren har valt ut). Utifrån responsen får eleverna möjlighet att omarbeta/utveckla sina labbrapporter innan de lämnar in dem till läraren för slutlig bedömning. Uppstart av läraktivitet Lektionsaktiviteter Se lista med förslag Rubric 4 Inlämning Vad kan utvecklas/ förbättras? Lärarbedömning med hjälp Inlämning av labbrapport av rubric eller betygsmatris Själv- eller kamratbedömning med hjälp av bedömningsverktyg Rubric 4 4 Responsdokument Styrkor i ditt arbete: Checklista Omarbetning Omarbetning och utveckling Styrkor i ditt arbete: av rapport utifrån själveller kamratbedömning Debattartikeln har en träffsäker och intresseväckande titel. Antalet ord är inom ramen för uppgiften. Dispositionen av texten gör det lätt att följa innehållet, exempelvis genom rubriker och styckesindelningar. Debattartikeln jämför och värderar för- och nackdelar med genetikens användningsområden (för vald inriktning). Motiveringar till de egna argumenten och resonemangen presenteras (dvs. en beskrivning av varför man har en viss åsikt eller hur man kommit fram till argument eller resonemang). Till presenterad fakta, statistik eller presentation av någon annans åsikt Meningsbyggnad och stavning i texten är korrekta. Arbetet hänvisar till olika källor i texten. Debattartikeln avslutas med en övergripande slutsats. Styrkor i ditt arbete: LABORATION MATERIA OCH KEMISK BINDNING FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 7 4 Förslag 2 Varje elev/par skriver en labbrapport. Läraren tar in rapporterna och bedömer dem med hjälp av symboler (se ytterligare beskrivning i mappen för gemensamma bedömningsverktyg). Utifrån symbolerna får eleverna möjlighet att omarbeta/utveckla sina labbrapporter innan de lämnar in dem till läraren för slutlig bedömning. Uppstart av läraktivitet Lektionsaktiviteter Se lista med förslag Rubric 4 Inlämning av labbrapport Lärarbedömning med hjälp av Inlämning Lärarbedömning med hjälp av rubric eller betygsmatris symboler (och ev. checklista) Vad kan utvecklas/ förbättras? 1. Inledning simetur? Quiatest eostemp orrum, sit dolorio. Ficius, sitis eum ium sum audissi taturi iur, voluptio. Ugit ut labo. Ut inum, si il is eumquam dolupta qui ommolup tatendel id quatem dunt remporum volupti orepudam, cuptiorro ommoloreic to occupta qui, comnisi tatesequia idissitia plitatia quo que parum ium facepudi none euur sim rerciendi dolores cipist, eos voluptatur ressuntio quassit iumquis itibea nusa praectotati sequam, nonsedit voluptiis ut omnihit est eos sent, sum faceri omnimagnia dolorumquis quibus, sit exceperianda sunt excea ne landeli genduci iur? B 1.1 Bakgrund Dus nulpa sandant ratem. Nem cones as quos volesec Quiatest eostemp orrum, sit dolorio. Ficius, sitis eum ium sum audissi taturi iur, voluptio. Ugit ut labo. Ut inum, si il is eumquam dolupta qui ommolup tatendel id quatem dunt remporum volupti orepudam, cuptiorro ommoloreic to occupta quatur arum fuga. Tium iduntios eicidello dolupta eos que volut mi, comnisi tatesequia idissitia plitatia quo que parum ium facepuuntio quassit iumquis itibea nusa praectotati sequam, nonsedit voluptiis ut omnihit est eos sent, sum faceri omnimagnia dolorumquis quibus, sit exceperianda sunt excea ne landeli genduci iur? K 4 Checklista Omarbetning Debattartikeln har en träffsäker och intresseväckande titel. Antalet ord är inom ramen för uppgiften. Dispositionen av texten gör det lätt att följa innehållet, exempelvis genom rubriker och styckesindelningar. Debattartikeln jämför och värderar för- och nackdelar med genetikens användningsområden (för vald inriktning). simetur? Quiatestudam, cuptiorro ommoloreic to occupta quatur arum fuga. Tium iduntios eicidello dolupta eos que volut mi, comnisi tatesequia idissitia plitatia quo que parum ium facepudi none eum nis autem si sapedit atecatur sim rerciendr ressuntio quassit iumquis itibea nusa praectotati sequam, nonsedit voluptiis ut omnihit est eos sent, sum faceri omnimagnia dolorumquis quibus, sit exceperianda sunt excea ne landeli genduci iur? A Motiveringar till de egna argumenten och resonemangen presenteras (dvs. en beskrivning av varför man har en viss åsikt eller hur man kommit fram till argument eller resonemang). Till presenterad fakta, statistik eller presentation av någon annans åsikt Meningsbyggnad och stavning i texten är korrekta. Arbetet hänvisar till olika källor i texten. Debattartikeln avslutas med en övergripande slutsats. Omarbetning och utveckling av rapport utifrån bedömningen med hjälp av symboler LABORATION MATERIA OCH KEMISK BINDNING FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 8 4 Förslag 3 Varje elev/par skriver en labbrapport som lämnas in till läraren för bedömning. Eleverna gör en självbedömning efter avklarad och bedömd labbrapport, i syfte att peka ut områden för utveckling till nästa, liknande arbete. Upplägget är lämpligt om man planerar att genomföra ytterligare laborationer med tillhörande labbrapporter. Uppstart av läraktivitet Lektionsaktiviteter Se lista med förslag Inlämning av labbrapport Lärarbedömning med hjälp av rubric eller betygsmatris 4 Rubric KOMMUNIKATION Responsdokument KOMMENTARER RÖD TRÅD Arbetet har en klar och tydlig röd tråd vilket gör det lätt att följa beskrivningar och resonemang. Arbetet har en röd tråd som till stor del gör det lätt att följa beskrivningar och resonemang. Innehållet går att förstå även om vissa delar är otydliga. ÖVERSKRIFT Titeln är träffsäker och intresseväckande. Titeln är passande. Titeln är till viss del relevant för innehållet i arbetet. SPRÅK Språket i arbetet är korrekt och anpassat till syfte och sammanhang. Språket i arbetet är oftast korrekt och till stor del anpassat till syfte och sammanhang. Språket i arbetet är delvis korrekt och till viss del anpassat till syfte och sammanhang. Du hänvisar till några/flera relevanta och trovärdiga källor. Du hänvisar till någon relevant och trovärdig källa. Det är svårt att urskilja dina åsikter och ställningstaganden i arbetet. KÄLLOR ARGUMENTATION Responsdokument Styrkor i ditt arbete: Självbedömning ÅSIKTER/STÄLLNINGS-TAGANDEN Dina egna åsikter och ställningstaganden framkommer på ett tydligt sätt i arbetet. Dina egna åsikter och ställningstaganden framkommer till stor del i arbetet. BAKOMLIGGANDE ORSAKER TILL MILJÖPROBLEMET Det framgår tydligt i din argumentation att du förstår de bakomliggande orsakerna till miljöproblemen. Det framgår i din argumentation att du till stor del förstår de bakomliggande orsakerna till miljöproblemen. Det framgår i din argumentation att du till viss del förstår de bakomliggande orsakerna till miljöproblemen. ORSAKER, KONSEKVENSER OCH ÅTGÄRDER Du jämför och värderar konsekvenser, åtgärder och orsaker inom miljö och hållbar utveckling. I diskussionen lyfter du fram välgrundade och nyanserade argument. Du jämför och värderar konsekvenser, åtgärder och orsaker inom miljö och hållbar utveckling. I diskussionen lyfter du fram välgrundade och utförliga argument. Du jämför och värderar i korthet konsekvenser, åtgärder och orsaker inom hållbar utveckling. I diskussionen lyfter du fram enkla och översiktliga argument. SLUTSATS Du avslutar debattartikeln med en relevant och logisk slutsats. Slutsatsen är tydligt kopplad till presenterade argument. Du avslutar debattartikeln med en relevant och logisk slutsats. Slutsatsen är kopplad till presenterade argument. Du avslutar debattartikeln med en slutsats. Slutsatsen är inte tydligt kopplad till presenterade argument. Övriga kommentarer: Styrkor i ditt arbete: Eleven pekar ut områden för utveckling till nästa laboration/ Styrkor i ditt arbete: labbrapport med hjälp av responsdokument. LABORATION MATERIA OCH KEMISK BINDNING FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 9 4 Förslag 4 Varje elev/par skriver en labbrapport. Eleverna gör en självbedömning efter avklarad uppgift där de bedömer sina egna arbeten utifrån uppsatta kriterier. Uppstart av läraktivitet Lektionsaktiviteter Se lista med förslag Inlämning av labbrapport Lärarbedömning med hjälp av rubric eller betygsmatris 4 Rubric KOMMUNIKATION KOMMENTARER RÖD TRÅD Arbetet har en klar och tydlig röd tråd vilket gör det lätt att följa beskrivningar och resonemang. Arbetet har en röd tråd som till stor del gör det lätt att följa beskrivningar och resonemang. Innehållet går att förstå även om vissa delar är otydliga. ÖVERSKRIFT Titeln är träffsäker och intresseväckande. Titeln är passande. Titeln är till viss del relevant för innehållet i arbetet. SPRÅK Språket i arbetet är korrekt och anpassat till syfte och sammanhang. Språket i arbetet är oftast korrekt och till stor del anpassat till syfte och sammanhang. Språket i arbetet är delvis korrekt och till viss del anpassat till syfte och sammanhang. Du hänvisar till några/flera relevanta och trovärdiga källor. Du hänvisar till någon relevant och trovärdig källa. Det är svårt att urskilja dina åsikter och ställningstaganden i arbetet. KÄLLOR ARGUMENTATION 4 Rubric KOMMUNIKATION Arbetet har en röd tråd som till stor del gör det lätt att följa beskrivningar och resonemang. Innehållet går att förstå även om vissa delar är otydliga. ÖVERSKRIFT Titeln är träffsäker och intresseväckande. Titeln är passande. Titeln är till viss del relevant för innehållet i arbetet. SPRÅK Språket i arbetet är korrekt och anpassat till syfte och sammanhang. Språket i arbetet är oftast korrekt och till stor del anpassat till syfte och sammanhang. Språket i arbetet är delvis korrekt och till viss del anpassat till syfte och sammanhang. Du hänvisar till några/flera relevanta och trovärdiga källor. Du hänvisar till någon relevant och trovärdig källa. KÄLLOR Självbedömning Dina egna åsikter och ställningstaganden framkommer till stor del i arbetet. BAKOMLIGGANDE ORSAKER TILL MILJÖPROBLEMET Det framgår tydligt i din argumentation att du förstår de bakomliggande orsakerna till miljöproblemen. Det framgår i din argumentation att du till stor del förstår de bakomliggande orsakerna till miljöproblemen. Det framgår i din argumentation att du till viss del förstår de bakomliggande orsakerna till miljöproblemen. ORSAKER, KONSEKVENSER OCH ÅTGÄRDER Du jämför och värderar konsekvenser, åtgärder och orsaker inom miljö och hållbar utveckling. I diskussionen lyfter du fram välgrundade och nyanserade argument. Du jämför och värderar konsekvenser, åtgärder och orsaker inom miljö och hållbar utveckling. I diskussionen lyfter du fram välgrundade och utförliga argument. Du jämför och värderar i korthet konsekvenser, åtgärder och orsaker inom hållbar utveckling. I diskussionen lyfter du fram enkla och översiktliga argument. SLUTSATS Du avslutar debattartikeln med en relevant och logisk slutsats. Slutsatsen är tydligt kopplad till presenterade argument. Du avslutar debattartikeln med en relevant och logisk slutsats. Slutsatsen är kopplad till presenterade argument. Du avslutar debattartikeln med en slutsats. Slutsatsen är inte tydligt kopplad till presenterade argument. Övriga kommentarer: ARGUMENTATION ÅSIKTER/STÄLLNINGS-TAGANDEN Dina egna åsikter och ställningstaganden framkommer på ett tydligt sätt i arbetet. Dina egna åsikter och ställningstaganden framkommer till stor del i arbetet. Det är svårt att urskilja dina åsikter och ställningstaganden i arbetet. BAKOMLIGGANDE ORSAKER TILL MILJÖPROBLEMET Det framgår tydligt i din argumentation att du förstår de bakomliggande orsakerna till miljöproblemen. Det framgår i din argumentation att du till stor del förstår de bakomliggande orsakerna till miljöproblemen. Det framgår i din argumentation att du till viss del förstår de bakomliggande orsakerna till miljöproblemen. ORSAKER, KONSEKVENSER OCH ÅTGÄRDER Du jämför och värderar konsekvenser, åtgärder och orsaker inom miljö och hållbar utveckling. I diskussionen lyfter du fram välgrundade och nyanserade argument. Du jämför och värderar konsekvenser, åtgärder och orsaker inom miljö och hållbar utveckling. I diskussionen lyfter du fram välgrundade och utförliga argument. Du jämför och värderar i korthet konsekvenser, åtgärder och orsaker inom hållbar utveckling. I diskussionen lyfter du fram enkla och översiktliga argument. SLUTSATS Du avslutar debattartikeln med en relevant och logisk slutsats. Slutsatsen är tydligt kopplad till presenterade argument. Du avslutar debattartikeln med en relevant och logisk slutsats. Slutsatsen är kopplad till presenterade argument. Du avslutar debattartikeln med en slutsats. Slutsatsen är inte tydligt kopplad till presenterade argument. Övriga kommentarer: Dina egna åsikter och ställningstaganden framkommer på ett tydligt sätt i arbetet. KOMMENTARER Arbetet har en klar och tydlig röd tråd vilket gör det lätt att följa beskrivningar och resonemang. RÖD TRÅD ÅSIKTER/STÄLLNINGS-TAGANDEN Eleverna bedömer sin labbrapport (och sitt laborativa arbete) med hjälp av rubric eller betygsmatris. Efter självbedömningen jämför eleven denna med lärarbedömningen (som eleven inte har sett innan han/ hon gjort sin självbedömning). LABORATION MATERIA OCH KEMISK BINDNING FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 10 4 Checklista Materia och kemisk bindning – Labbrapport Skriftlig rapport I Rapporten har en passande titel. Alla rubriker finns med i rapporten. Bakgrunden ger en tydlig bild av teorin bakom laborationen. Syfte och eventuell hypotes presenteras. Under rubriken ”Materiel och metoder” finns en lista över det material och den utrustning som användes i laborationen. Under rubriken ”Materiel och metoder” finns en text som steg för steg beskriver utförandet. Utifrån beskrivningen av metoder skulle man kunna upprepa utförandet (på samma sätt). Resultatet från laborationen presenteras på ett tydligt sätt. I resultatdelen finns bilder, tabeller och/eller diagram som visar resultatet och insamlad data från laborationen. Bilder, tabeller och/eller diagram är uppsatta på ett korrekt sätt, och förklarande text finns med. I diskussionen finns en reflektion över och analys av resultatet och dess rimlighet. I diskussionen värderas valda metoder, och metodförbättringar föreslås (om möjligt). I diskussionen presenteras eventuella felkällor. Felkällornas betydelse för resultatet diskuteras. Diskussionen återkopplar till syfte och hypotes. Diskussionen avslutas med en övergripande slutsats. Språket i rapporten gör att det är lätt att följa och förstå beskrivningar och resonemang. Hänvisningar till eventuella referenser finns angivna. LABORATION MATERIA OCH KEMISK BINDNING FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 11 4 Rubric Materia och kemisk bindning – Labbrapport I Röd tråd Rapporten är indelad i rubriker och har en tydlig röd tråd vilket gör den lätt att följa och förstå. Rapporten är indelad i rubriker och är till stor del lätt att följa och förstå. Rapporten är ibland svår att följa men går att förstå. Kommentarer Titel Rapporten har en relevant och träffsäker titel. Rapporten har en relevant titel. Titel saknas, eller är inte relevant för laborationen. Kommentarer Bakgrund Beskrivningen av den teoretiska bakgrunden är tydlig och korrekt. Huvuddelen av beskrivningen av den teoretiska bakgrunden är tydlig och korrekt (någon del saknas eller är inte korrekt). Beskrivningen av den teoretiska bakgrunden är delvis tydlig och korrekt (någon/några del/ar saknas eller är inte korrekt/a). Kommentarer Syfte Syftet är tydligt och relevant för undersökningen. Syftet är tydligt och till stor del relevant för undersökningen. Syftet är otydligt, men går att förstå. Hypotes Hypotesen är relevant för Hypotesen är relevant för undersökningen och har sin undersökningen och har till grund i logiska resonemang. stor del sin grund i logiska resonemang. Hypotesen är till viss del relevant för undersökningen. Materiel och metoder Metoden är stegvis förklarad, och alla steg i utförandet finns med. Syftet är till viss del relevant för undersökningen. Metoden är stegvis förklarad, men något steg i utförandet saknas. Metoden är till viss del förklarad, men vissa delar är obegripliga eller saknas. All materiel är listad. Materiellistan är inte fullständig. Resultat Resultatdelen ger en tydlig bild av resultaten från undersökningen. Resultaten presenteras i logisk följd. Resultatdelen ger till stor del en tydlig bild av resultaten från undersökningen. Resultaten presenteras i logisk följd. Resultatdelen ger inte en tydlig bild av resultaten från undersökningen, men den går att tyda och förstå. Bilder, tabeller och diagram I de fall sådana finns med, så är bilder, tabeller och diagram korrekt uppsatta och har korta beskrivande texter som gör det lätt att förstå det som presenteras. I de fall sådana finns med, så är bilder, tabeller och diagram oftast korrekt uppsatta och har i regel korta beskrivande texter som gör det lätt att förstå det som presenteras. I de fall sådana finns med, så är bilder, tabeller och diagram delvis korrekt uppsatta. Det är svårt att förstå vad de visar, då beskrivande texter saknas eller inte ger tillräckliga förklaringar. Kommentarer Kommentarer Forts nästa sida LABORATION MATERIA OCH KEMISK BINDNING FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 12 4 Diskussion I diskussionen presenteras logiska och relevanta resonemang om resultatet och dess rimlighet. I diskussionen presenteras till stor del logiska och relevanta resonemang om resultatet och dess rimlighet. I diskussionen presenteras resonemang om resultatet och dess rimlighet. Någon/ några delar av resonemangen är logiska och relevanta. Alla för laborationen viktiga delar/aspekter diskuteras. Någon för laborationen viktig del/aspekt saknas i diskussionen. Några för laborationen viktiga delar/aspekter saknas i diskussionen. Valda metoder värderas och relevanta förbättringar föreslås (om möjligt). Valda metoder värderas. Valda metoder värderas i korthet. Relevanta felkällor presenteras och deras betydelse för laborationen/resultatet diskuteras. Felkällor presenteras, varav alla/de flesta är relevanta för laborationen/resultatet. Felkällor presenteras varav vissa är relevanta för laborationen/resultatet. Diskussionen återkopplar Diskussionen återkopplar tydligt till syfte och hypotes. till stor del till syfte och hypotes. Diskussionen återkopplar till viss del till syfte och hypotes. Diskussionen avslutas med Diskussionen avslutas med en logisk, relevant och över- en övergripande slutsats som till stor del är relevant gripande slutsats. för laborationen. Diskussionen avslutas med en slutsats som delvis är relevant för laborationen. Kommentarer Språket i rapporten Språket i rapporten är korrekt och anpassat till syfte och sammanhang. Språket i rapporten är korrekt och till stor del anpassat till syfte och sammanhang. Språket i rapporten är mestadels korrekt och till viss del anpassat till syfte och sammanhang. Kommentarer Källor Hänvisningar till eventuella referenser finns angivna i rapporten. Hänvisningar till eventuella referenser finns oftast angivna i rapporten. Hänvisningar till eventuella referenser finns i regel inte angivna i rapporten. Kommentarer Övriga kommentarer LABORATION MATERIA OCH KEMISK BINDNING FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 13 4 Checklista Materia och kemisk bindning – Labbrapport Skriftlig rapport II Rapporten har en passande titel. Alla rubriker finns med i rapporten. Inledningen är kort och ger en tydlig bild av syftet med laborationen. Under rubriken ”Materiel och metoder” finns en lista över det material och den utrustning som användes i laborationen. Under rubriken ”Materiel och metoder” finns en text som steg för steg beskriver utförandet. Utifrån beskrivningen av metoder skulle man kunna upprepa utförandet (på samma sätt). Resultatet från laborationen presenteras på ett tydligt sätt. I resultatdelen finns bilder, tabeller och/eller diagram som visar resultatet och insamlad data från laborationen. Bilder, tabeller och/eller diagram är uppsatta på ett korrekt sätt, och förklarande text finns med. I diskussionen finns en reflektion över och analys av resultatet och dess rimlighet. I diskussionen värderas valda metoder, och metodförbättringar föreslås (om möjligt). I diskussionen presenteras eventuella felkällor. Felkällornas betydelse för resultatet diskuteras. Diskussionen återkopplar till syfte och hypotes. Språket i rapporten gör att det är lätt att följa och förstå beskrivningar och resonemang. Hänvisningar till eventuella referenser finns angivna. LABORATION MATERIA OCH KEMISK BINDNING FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 14 4 Rubric Materia och kemisk bindning – Labbrapport II Röd tråd Rapporten är indelad i rubriker och har en tydlig röd tråd vilket gör den lätt att följa och förstå. Rapporten är indelad i rubriker och är till stor del lätt att följa och förstå. Rapporten är ibland svår att följa men går att förstå. Kommentarer Titel Rapporten har en relevant och träffsäker titel. Rapporten har en relevant titel. Titel saknas eller är inte relevant för laborationen. Kommentarer Inledning/syfte Inledningen ger en kort och tydlig beskrivning av syftet med laborationen. Inledningen ger en kort beskrivning av syftet med laborationen. Inledningen är otydlig men det går att utläsa vad syftet med laborationen är. Kommentarer En relevant hypotes presenteras. En hypotes presenteras. Metoden är stegvis förklarad, men något steg i utförandet saknas. Metoden är till viss del förklarad, men vissa delar är obegripliga eller saknas. All materiel är listad. Materiellistan är inte fullständig. Hypotes Materiel och metoder Metoden är stegvis förklarad, och alla steg i utförandet finns med. Resultat Resultatdelen ger en tydlig bild av resultaten från undersökningen. Resultaten presenteras i logisk följd. Resultatdelen ger till stor del en tydlig bild av resultaten från undersökningen. Resultaten presenteras i logisk följd. Resultatdelen ger inte en tydlig bild av resultaten från undersökningen, men den går att tyda och förstå. Bilder, tabeller och diagram I de fall sådana finns med, så är bilder, tabeller och diagram korrekt uppsatta och har korta beskrivande texter som gör det lätt att förstå det som presenteras. I de fall sådana finns med, så är bilder, tabeller och diagram oftast korrekt uppsatta och har i regel korta beskrivande texter som gör det lätt att förstå det som presenteras. I de fall sådana finns med, så är bilder, tabeller och diagram delvis korrekt uppsatta. Det är svårt att förstå vad de visar, då beskrivande texter saknas eller inte ger tillräckliga förklaringar. Diskussion I diskussionen presenteras logiska och relevanta resonemang om resultatet och dess rimlighet. I diskussionen presenteras till stor del logiska och relevanta resonemang om resultatet och dess rimlighet. I diskussionen presenteras resonemang om resultatet och dess rimlighet. Någon/ några delar av resonemangen är logiska och relevanta. Valda metoder värderas och relevanta förbättringar föreslås (om möjligt). Valda metoder värderas. Valda metoder värderas i korthet. Relevanta felkällor presenteras och deras betydelse för resultatet diskuteras. Felkällor presenteras, varav alla/de flesta är relevanta för laborationen. Felkällor presenteras varav vissa är relevanta för resultatet. Diskussionen återkopplar tydligt till syfte och hypotes. Diskussionen återkopplar till stor del till syfte och hypotes. Diskussionen återkopplar till viss del till syfte och hypotes. Kommentarer Kommentarer Kommentarer LABORATION MATERIA OCH KEMISK BINDNING FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 15 4 Språket i rapporten Språket i rapporten är korrekt och anpassat till syfte och sammanhang. Språket i rapporten är korrekt och till stor del anpassat till syfte och sammanhang. Språket i rapporten är mestadels korrekt och till viss del anpassat till syfte och sammanhang. Kommentarer Källor Hänvisningar till eventuella referenser finns angivna i rapporten. Hänvisningar till eventuella referenser finns oftast angivna i rapporten. Hänvisningar till eventuella referenser finns i regel inte angivna i rapporten. Kommentarer Övriga kommentarer LABORATION MATERIA OCH KEMISK BINDNING FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 16 4 Betygsmatris Materia och kemisk bindning – Laboration Förmåga Betyg A Betyg C Betyg E 2. Förmåga att använda modeller, begrepp, teorier och arbetsmetoder för att söka svar på frågor. Du använder med säkerhet begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder för att söka svar på frågor. Du använder med viss säkerhet begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder för att söka svar på frågor. Du använder med viss säkerhet begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder för att söka svar på frågor. 5. Förmåga att formulera egna hypoteser och egna frågor. Du formulerar relevanta hypoteser och formulerar med säkerhet komplexa egna frågor. Du formulerar relevanta hypoteser och formulerar med viss säkerhet egna frågor. Du formulerar relevanta hypoteser och formulerar med viss säkerhet enkla egna frågor. 6. Förmåga att analysera och söka svar på frågor. Du analyserar och söker svar på komplexa frågor i bekanta och nya situationer med gott resultat (i det teoretiska och praktiska arbetet). Du analyserar och söker svar på komplexa frågor i bekanta situationer med tillfredställande resultat (i det teoretiska och praktiska arbetet). Du analyserar och söker svar på enkla frågor i bekanta situationer med tillfredsställande resultat (i det teoretiska och praktiska arbetet). 7. Förmåga att beskriva kemiska förlopp och företeelser. Du kan med säkerhet använda begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder för att beskriva och generalisera kring kemiska förlopp och företeelser. Du kan med viss säkerhet använda begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder för att beskriva och exemplifiera kemiska förlopp och företeelser. Du kan med viss säkerhet använda begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder för att beskriva och exemplifiera kemiska förlopp och företeelser. 8. Förmåga att, med handledning, planera och utföra experiment och göra observationer. Du planerar och genomför efter samråd med handledare experiment och observationer på ett tillfredsställande sätt (du hanterar material och utrustning på ett säkert sätt). Du planerar och genomför efter samråd med handledare experiment och observationer på ett tillfredsställande sätt (du hanterar material och utrustning på ett säkert sätt). Du planerar och genomför i samråd med handledare experiment och observationer på ett tillfredsställande sätt (du hanterar material och utrustning på ett säkert sätt). 9. Förmåga att tolka resultat och att utvärdera metoder. Du tolkar dina resultat och utvärderar dina metoder med nyanserade omdömen och motiverar dina slutsatser med välgrundade och nyanserade resonemang. Vid behov föreslår du också förändringar. Du tolkar dina resultat och utvärderar dina metoder med enkla omdömen och motiverar dina slutsatser med välgrundade resonemang. Du tolkar dina resultat, utvärderar dina metoder med enkla omdömen och motiverar dina slutsatser med enkla resonemang. 13. Förmåga att anpassa kommunikation till syfte och sammanhang. Du anpassar till stor del din kommunikation till syfte och sammanhang. Du anpassar till stor del din kommunikation till syfte och sammanhang. Du anpassar till viss del din kommunikation till syfte och sammanhang. 14. Förmåga att använda ett naturvetenskapligt språk. Du använder med säkerhet ett naturvetenskapligt språk. Du använder med viss säkerhet ett naturvetenskapligt språk. Du använder med viss säkerhet ett naturvetenskapligt språk. LABORATION MATERIA OCH KEMISK BINDNING FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 17 KEMI 1 Portfoliometoden 4 Beskrivning Syftet med portfoliometoden är att ta tillvara, använda och bygga vidare på bedömningen av genomförda uppgifter. Det är ett pedagogisk dokumentationsverktyg där en elevs uppgifter, reflektioner över det egna lärandet och bedömningar sparas i en mapp (en portfolio) så att elevens utveckling hamnar i fokus. Metoden är en motvikt till den typ av dokumentation som består av en sammanställning av resultat från deluppgifter i kursen. För att kunna arbeta enligt portfoliometoden måste eleven få återkoppling som ger information om visade kunskaper och förmågor, och vad han/hon kan utveckla i uppgiften eller till kommande uppgifter. Genom att bedömningar, reflektioner och inlämnade uppgifter sparas med portfoliometoden får eleven goda möjligheter till framåtsyftande återkoppling, samt goda förutsättningar att bli delaktig i sin egen inlärningsprocess. Bedömda uppgifter kan alltid bli utgångspunkt för arbetet med kommande, liknande uppgifter. Om eleven exempelvis skriver en labbrapport inom ett delområde, så kan bedömningen av den vara utgångspunkt för utveckling av nästa labbrapport, även om den skrivs för en annan laboration. Bedömningsverktygen i materialet, gemensamma eller specifika för de olika läraktiviteterna, är utformade för att skapa förutsättningar för en framåtsyftande återkoppling, och är därför lämpade att utgöra en del av innehållet i elevens portfolio. Portfoliometoden är i första hand till för att stärka det pågående lärandet, men är också ett verktyg för betygssättning vid kursens slut (den slutliga, summativa bedömningen). Hur portfolion används i undervisningen varierar från lärare till lärare och från skola till skola. Viktigt att komma ihåg är att det material som väljs ut för att sparas i portfolion ska skapa en grund för elevens egna reflektioner över sitt lärande och den utveckling som sker under kursen. Portfolion får alltså inte bli en mapp där dokument bara sparas på hög. Bilden på nästa sida ger förslag på olika delar, hämtade ur det här materialet, som lämpar sig för en elevs portfolio. PORTFOLIOMETODEN FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 1 4 Genomförda "färdiga" uppgifter (t.ex. inlämningar och skriftliga prov) med tillhörande bedömningar Inlämningar under arbetets gång (t.ex. övningsprov och inlämningar) med tillhörande själv-, kamrat- eller lärarbedömningar 1. Inledning simetur? Quiatest eostemp orrum, sit dolorio. Ficius, sitis eum ium sum audissi taturi iur, voluptio. Ugit ut labo. Ut inum, si il is eumquam dolupta qui ommolup tatendel id quatem dunt remporum volupti orepudam, cuptiorro ommoloreic to occupta qui, comnisi tatesequia idissitia plitatia quo que parum ium facepudi none euur sim rerciendi dolores cipist, eos voluptatur ressuntio quassit iumquis itibea nusa praectotati sequam, nonsedit voluptiis ut omnihit est eos sent, sum faceri omnimagnia dolorumquis quibus, sit exceperianda sunt excea ne landeli genduci iur? Dus nulpa sandant ratem? 1. Dus nulpa sandant ratem. Nem cones as quos volesec tibuscit officiis simetur? Quiatest eostemp orrum, sit dolorio. Ficius, sitis eum ium sum audissi taturi iur, voluptio. Ugit ut labo? 2. Ut inum, si il is eumquam dolupta qui ommolup tatendel id quatem dunt remporum volupti orepudam, cuptiorro ommoloreic to occupta qui, comnisi tatesequia idissitia plitatia quo que parum ium facepudi n one euur sim rerciendi dolores cipist? 3. Eos voluptatur ressuntio quassit iumquis itibea nusa praectotati sequam, nonsedit voluptiis ut omnihi est eos sent, sum faceri omnimagnia dolorumquis quibus, sit exceperianda sunt excea ne landeli genduci iur? Genomförda uppgifter bedömda med hjälp av symboler 1. Inledning simetur? Quiatest eostemp orrum, sit dolorio. Ficius, sitis eum ium sum audissi taturi iur, voluptio. Ugit ut labo. Ut inum, si il is eumquam dolupta qui ommolup tatendel id quatem dunt remporum volupti orepudam, cuptiorro ommoloreic to occupta qui, comnisi tatesequia idissitia plitatia quo que parum ium facepudi none euur sim rerciendi dolores cipist, eos voluptatur ressuntio quassit iumquis itibea nusa praectotati sequam, nonsedit voluptiis ut omnihit est eos sent, sum faceri omnimagnia dolorumquis quibus, sit exceperianda sunt excea ne landeli genduci iur? B 1.1 Bakgrund 1.1 Bakgrund Dus nulpa sandant ratem. Nem cones as quos volesec Dus nulpa sandant ratem. Nem cones as quos volesec Quiatest eostemp orrum, sit dolorio. Ficius, sitis eum ium sum audissi taturi iur, voluptio. Ugit ut labo. Ut inum, si il is eumquam dolupta qui ommolup tatendel id quatem dunt remporum volupti orepudam, cuptiorro ommoloreic to occupta quatur arum fuga. Tium iduntios eicidello dolupta eos que volut mi, comnisi tatesequia idissitia plitatia quo que parum ium facepuuntio quassit iumquis itibea nusa praectotati sequam, nonsedit voluptiis ut omnihit est eos sent, sum faceri omnimagnia dolorumquis quibus, sit exceperianda sunt excea ne landeli genduci iur? Quiatest eostemp orrum, sit dolorio. Ficius, sitis eum ium sum audissi taturi iur, voluptio. Ugit ut labo. Ut inum, si il is eumquam dolupta qui ommolup tatendel id quatem dunt remporum volupti orepudam, cuptiorro ommoloreic to occupta quatur arum fuga. Tium iduntios eicidello dolupta eos que volut mi, comnisi tatesequia idissitia plitatia quo que parum ium facepuuntio quassit iumquis itibea nusa praectotati sequam, nonsedit voluptiis ut omnihit est eos sent, sum faceri omnimagnia dolorumquis quibus, sit exceperianda sunt excea ne landeli genduci iur? simetur? Quiatestudam, cuptiorro ommoloreic to occupta quatur arum fuga. Tium iduntios eicidello dolupta eos que volut mi, comnisi tatesequia idissitia plitatia quo que parum ium facepudi none eum nis autem si sapedit atecatur sim rerciendr ressuntio quassit iumquis itibea nusa praectotati sequam, nonsedit voluptiis ut omnihit est eos sent, sum faceri omnimagnia dolorumquis quibus, sit exceperianda sunt excea ne landeli genduci iur? simetur? Quiatestudam, cuptiorro ommoloreic to occupta quatur arum fuga. Tium iduntios eicidello dolupta eos que volut mi, comnisi tatesequia idissitia plitatia quo que parum ium facepudi none eum nis autem si sapedit atecatur sim rerciendr ressuntio quassit iumquis itibea nusa praectotati sequam, nonsedit voluptiis ut omnihit est eos sent, sum faceri omnimagnia dolorumquis quibus, sit exceperianda sunt excea ne landeli genduci iur? 1. Inledning simetur? Quiatest eostemp orrum, sit dolorio. Ficius, sitis eum ium sum audissi taturi iur, voluptio. Ugit ut labo. Ut inum, si il is eumquam dolupta qui ommolup tatendel id quatem dunt remporum volupti orepudam, cuptiorro ommoloreic to occupta qui, comnisi tatesequia idissitia plitatia quo que parum ium facepudi none euur sim rerciendi dolores cipist, eos voluptatur ressuntio quassit iumquis itibea nusa praectotati sequam, nonsedit voluptiis ut omnihit est eos sent, sum faceri omnimagnia dolorumquis quibus, sit exceperianda sunt excea ne landeli genduci iur? K A Dus nulpa sandant ratem? 1. Dus nulpa sandant ratem. Nem cones as quos volesec tibuscit officiis simetur? Quiatest eostemp orrum, sit dolorio. Ficius, sitis eum ium sum audissi taturi iur, voluptio. Ugit ut labo? 2. Ut inum, si il is eumquam dolupta qui ommolup tatendel id quatem dunt remporum volupti orepudam, cuptiorro ommoloreic to occupta qui, comnisi tatesequia idissitia plitatia quo que parum ium facepudi n one euur sim rerciendi dolores cipist? 3. Eos voluptatur ressuntio quassit iumquis itibea nusa praectotati sequam, nonsedit voluptiis ut omnihi est eos sent, sum faceri omnimagnia dolorumquis quibus, sit exceperianda sunt excea ne landeli genduci iur? Betygsmatriser från själv- eller 4 Betygsmatris 4 Betygsmatris lärarbedömningar 1.1 Bakgrund Dus nulpa sandant ratem. Nem cones as quos volesec Quiatest eostemp orrum, sit dolorio. Ficius, sitis eum ium sum audissi taturi iur, voluptio. Ugit ut labo. Ut inum, si il is eumquam dolupta qui ommolup tatendel id quatem dunt remporum volupti orepudam, cuptiorro ommoloreic to occupta quatur arum fuga. Tium iduntios eicidello dolupta eos que volut mi, comnisi tatesequia idissitia plitatia quo que parum ium facepuuntio quassit iumquis itibea nusa praectotati sequam, nonsedit voluptiis ut omnihit est eos sent, sum faceri omnimagnia dolorumquis quibus, sit exceperianda sunt excea ne landeli genduci iur? simetur? Quiatestudam, cuptiorro ommoloreic to occupta quatur arum fuga. Tium iduntios eicidello dolupta eos que volut mi, comnisi tatesequia idissitia plitatia quo que parum ium facepudi none eum nis autem si sapedit atecatur sim rerciendr ressuntio quassit iumquis itibea nusa praectotati sequam, nonsedit voluptiis ut omnihit est eos sent, sum faceri omnimagnia dolorumquis quibus, sit exceperianda sunt excea ne landeli genduci iur? 4 4 Checklistor från själv- och kamrat- Checklista Checklista bedömningar Dokument "Kunskaper och förmågor" Kopplingen mellan ämnets syften och kunskapskraven Betygsmatris 1. från själv- eller lärarbedömningar 2. 3. 4. 5. Responsdokument 1–7 från själv-, Responsdokument 6 – "Att tänka på till nästa gång" Responsdokument Inlämningar från lektions- Ditt arbete är färdigt och bedömt för den här gången. I rutorna nedan ska du beskriva tre saker du själv tycker att du kan utveckla till nästa gång. Dokumentet kommer att sparas och användas som utgångspunkt för nästa liknande arbete. kamrat- och lärarbedömningar Rubrics från själv-, kamrat- och aktiviteter Rubric 4 Rubric 4 lärarbedömningar Övriga reflektioner över det egna lärandet samt utvärderingar Förslag på delar som kan utgöra innehållet i en portfolio. Planering Innehållet i en elevs portfolio beror av planeringen av kursen (se planeringsförslag), och undervisande lärare måste alltid värdera vad och hur mycket av det eleverna gör som ska finnas med i den. Bilden på s. 4 visar ett exempel på hur man utifrån en planering (s. 3) kan välja ut delar som ska finnas med i elevernas portfolio. Exemplet är framtaget från planeringsförslag 1 (se också planeringsförslagen) i materia och kemisk bindning, där eleverna ska skriva en diagnos, två labbrapporter och ett skriftligt prov (under en 12-veckorsperiod). PORTFOLIOMETODEN FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 2 4 Planeringsförslag 1: 12 veckor Vecka Område 1 Grundläggande kemi Läraktivitet Förslag på lektionsaktiviteter Introduktion och grundläggande genomgångar om materia Bedömning Lektionsaktiviteter Lektionsaktivitet Diagnos (LeA) 2 3 Självbedömning utifrån diagnos Materia Grundläggande genomgångar om materia Lektionsaktiviteter Begrepp och modeller 1–4 (LeA) 4 Övningsuppgifter (LeA) Laboration Genomförande av laboration/laborationer 5 Utformning av labbrapport 6 Inlämning av labbrapport Materia och kemisk bindning Prov 7 Grundläggande genomgångar om kemisk bindning Labbrapport Lektionsaktiviteter Begrepp och modeller 1–4 (LeA) Övningsuppgifter (LeA) 8 Laboration 9 Genomförande av laboration/laborationer Utformning av labbrapport Själv- eller kamratbedömning + tid för omarbetning 10 Inlämning av labbrapport Labbrapport 11 Övningsprov – självbedömning 12 Arbete utifrån självbedömning (individuella områden för utveckling) Skriftligt prov Prov PORTFOLIOMETODEN FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 3 4 Portfolio – Exempel på innehåll utifrån planering Diagnos, labbrapport och skriftligt prov Utifrån bedömningsverktygen som tillhör läraktiviteterna laboration och skriftligt prov kan följande delar bli de som ska finnas i elevernas portfolio när arbetet med materia och kemisk bindning är slut. Bedömningen av Labbrapport 1 kan/bör bli utgångspunkt för utveckling av labbrapport 2. 4 Följande uppgifter har jag lyckats besvara (och kan beskriva för andra): Rubric 4 4 1. Inledning Förslag på Diagnostiskt test – Grundläggande kemi Ange grundämnet (exemplelvis C = kol) som har följande kemiska beteckningar: Checklista O Följande uppgifter har jag delvis lyckats besvara: H Na S Ar Fe Ämnen finns i olika aggregationsformer. Vilka är dessa och vad menas med begreppet aggregationsform? Debattartikeln har en träffsäker och intresseväckande titel. Beskriv vad begreppet kemisk bindning innebär och ge exempel på någon typ av kemisk bindning. Antalet ord är inom ramen för uppgiften. Dispositionen av texten gör det lätt att följa innehållet, exempelvis genom rubriker och styckesindelningar. Redogör för det som skiljer en sur lösning från en basisk lösning. Följande uppgifter har jag inte lyckats besvara: Debattartikeln jämför och värderar för- och nackdelar med genetikens användningsområden (för vald inriktning). Motiveringar till de egna argumenten och resonemangen presenteras Anta att du är på ett kemilabb. Hur kan du ta reda på om en lösning är sur, neutral eller basisk? Vilka är de tre huvudsakliga elementarpartiklarna som bygger upp en atom? Ange även deras laddning. Rita en atommodell för grundämnet kol (C). (dvs. en beskrivning av varför man har en viss åsikt eller hur man kommit fram till argument eller resonemang). simetur? Quiatest eostemp orrum, sit dolorio. Ficius, sitis eum ium sum audissi taturi iur, voluptio. Ugit ut labo. Ut inum, si il is eumquam dolupta qui ommolup tatendel id quatem dunt remporum volupti orepudam, cuptiorro ommoloreic to occupta qui, comnisi tatesequia idissitia plitatia quo que parum ium facepudi none euur sim rerciendi dolores cipist, eos voluptatur ressuntio quassit iumquis itibea nusa praectotati sequam, nonsedit voluptiis ut omnihit est eos sent, sum faceri omnimagnia dolorumquis quibus, sit exceperianda sunt excea ne landeli genduci iur? Checklista Cl Vilka av följande ämnen är grundämnen och vilka är kemiska föreningar? vatten, guld, stål, glas, syre, kväve, plast Följande uppgifter vill jag få förklarade för mig (av lärare eller klasskamrat): Arbetet hänvisar till olika källor i texten. Vad är det för skillnad mellan en kemisk reaktion och en fysikalisk förändring? Debattartikeln avslutas med en övergripande slutsats. Meningsbyggnad och stavning i texten är korrekta. Den kemiska formeln för vatten är H O. Ange formelenheten för natriumklorid ___________ syrgas ___________ ammoniak ___________ saltsyra ___________ kvävgas ___________ Till presenterad fakta, statistik eller presentation av någon annans åsikt Följande uppgifter förstår jag nu (fylls i när lektionsaktiviteten avslutas): Antalet ord är inom ramen för uppgiften. Dispositionen av texten gör det lätt att följa innehållet, exempelvis genom rubriker och styckesindelningar. Debattartikeln jämför och värderar för- och nackdelar med genetikens användningsområden (för vald inriktning). 1.1 Bakgrund Dus nulpa sandant ratem. Nem cones as quos volesec Motiveringar till de egna argumenten och resonemangen presenteras (dvs. en beskrivning av varför man har en viss åsikt eller hur man kommit fram till argument eller resonemang). Vad är skillnaden mellan en jonförening och en molekylförening? Debattartikeln har en träffsäker och intresseväckande titel. Till presenterad fakta, statistik eller presentation av någon annans åsikt Meningsbyggnad och stavning i texten är korrekta. Quiatest eostemp orrum, sit dolorio. Ficius, sitis eum ium sum audissi taturi iur, voluptio. Ugit ut labo. Ut inum, si il is eumquam dolupta qui ommolup tatendel id quatem dunt remporum volupti orepudam, cuptiorro ommoloreic to occupta quatur arum fuga. Tium iduntios eicidello dolupta eos que volut mi, comnisi tatesequia idissitia plitatia quo que parum ium facepuuntio quassit iumquis itibea nusa praectotati sequam, nonsedit voluptiis ut omnihit est eos sent, sum faceri omnimagnia dolorumquis quibus, sit exceperianda sunt excea ne landeli genduci iur? Arbetet hänvisar till olika källor i texten. Debattartikeln avslutas med en övergripande slutsats. Vad menas med begreppet isotop? Vad menas med begreppet valenselektron och varför är dessa viktiga inom kemin? Beskriv hur det periodiska systemet är uppbyggt. simetur? Quiatestudam, cuptiorro ommoloreic to occupta quatur arum fuga. Tium iduntios eicidello dolupta eos que volut mi, comnisi tatesequia idissitia plitatia quo que parum ium facepudi none eum nis autem si sapedit atecatur sim rerciendr ressuntio quassit iumquis itibea nusa praectotati sequam, nonsedit voluptiis ut omnihit est eos sent, sum faceri omnimagnia dolorumquis quibus, sit exceperianda sunt excea ne landeli genduci iur? Labbrapport 2 – inlämningen – lärarbedömning (rubric + checklista + labbrapport) Diagnos – självbedömning (checklista + självskattningsdokument + diagnos) Dus nulpa sandant ratem? 1. Dus nulpa sandant ratem. Nem cones as quos volesec tibuscit officiis simetur? Quiatest eostemp orrum, sit dolorio. Ficius, sitis eum ium sum audissi taturi iur, voluptio. Ugit ut labo? 2. Ut inum, si il is eumquam dolupta qui ommolup tatendel id quatem dunt remporum volupti orepudam, cuptiorro ommoloreic to occupta qui, comnisi tatesequia idissitia plitatia quo que parum ium facepudi n one euur sim rerciendi dolores cipist? 3. Eos voluptatur ressuntio quassit iumquis itibea nusa praectotati sequam, nonsedit voluptiis ut omnihi est eos sent, sum faceri omnimagnia dolorumquis quibus, sit exceperianda sunt excea ne landeli genduci iur? 4 Checklista Debattartikeln har en träffsäker och intresseväckande titel. Antalet ord är inom ramen för uppgiften. Dispositionen av texten gör det lätt att följa innehållet, exempelvis genom rubriker och styckesindelningar. Debattartikeln jämför och värderar för- och nackdelar med genetikens användningsområden (för vald inriktning). Motiveringar till de egna argumenten och resonemangen presenteras (dvs. en beskrivning av varför man har en viss åsikt eller hur man kommit fram till argument eller resonemang). Rubric 4 4 Checklista Debattartikeln har en träffsäker och intresseväckande titel. Antalet ord är inom ramen för uppgiften. Dispositionen av texten gör det lätt att följa innehållet, exempelvis genom rubriker och styckesindelningar. Till presenterad fakta, statistik eller presentation av någon annans åsikt Meningsbyggnad och stavning i texten är korrekta. Arbetet hänvisar till olika källor i texten. Debattartikeln avslutas med en övergripande slutsats. 1. Inledning Prov – självbedömning av övningsprov (övningsprov + checklista) simetur? Quiatest eostemp orrum, sit dolorio. Ficius, sitis eum ium sum audissi taturi iur, voluptio. Ugit ut labo. Ut inum, si il is eumquam dolupta qui ommolup tatendel id quatem dunt remporum volupti orepudam, cuptiorro ommoloreic to occupta qui, comnisi tatesequia idissitia plitatia quo que parum ium facepudi none euur sim rerciendi dolores cipist, eos voluptatur ressuntio quassit iumquis itibea nusa praectotati sequam, nonsedit voluptiis ut omnihit est eos sent, sum faceri omnimagnia dolorumquis quibus, sit exceperianda sunt excea ne landeli genduci iur? Debattartikeln jämför och värderar för- och nackdelar med genetikens användningsområden (för vald inriktning). Motiveringar till de egna argumenten och resonemangen presenteras (dvs. en beskrivning av varför man har en viss åsikt eller hur man 1.1 Bakgrund Dus nulpa sandant ratem. Nem cones as quos volesec kommit fram till argument eller resonemang). Debattartikeln avslutas med en övergripande slutsats. Meningsbyggnad och stavning i texten är korrekta. Arbetet hänvisar till olika källor i texten. Till presenterad fakta, statistik eller presentation av någon annans åsikt Quiatest eostemp orrum, sit dolorio. Ficius, sitis eum ium sum audissi taturi iur, voluptio. Ugit ut labo. Ut inum, si il is eumquam dolupta qui ommolup tatendel id quatem dunt remporum volupti orepudam, cuptiorro ommoloreic to occupta quatur arum fuga. Tium iduntios eicidello dolupta eos que volut mi, comnisi tatesequia idissitia plitatia quo que parum ium facepuuntio quassit iumquis itibea nusa praectotati sequam, nonsedit voluptiis ut omnihit est eos sent, sum faceri omnimagnia dolorumquis quibus, sit exceperianda sunt excea ne landeli genduci iur? Dus nulpa sandant ratem? 1. Dus nulpa sandant ratem. Nem cones as quos volesec tibuscit officiis simetur? Quiatest eostemp orrum, sit dolorio. Ficius, sitis eum ium sum audissi taturi iur, voluptio. Ugit ut labo? 2. Ut inum, si il is eumquam dolupta qui ommolup tatendel id quatem dunt remporum volupti orepudam, cuptiorro ommoloreic to occupta qui, comnisi tatesequia idissitia plitatia quo que parum ium facepudi n one euur sim rerciendi dolores cipist? 3. Eos voluptatur ressuntio quassit iumquis itibea nusa praectotati sequam, nonsedit voluptiis ut omnihi est eos sent, sum faceri omnimagnia dolorumquis quibus, sit exceperianda sunt excea ne landeli genduci iur? 4 Betygsmatris simetur? Quiatestudam, cuptiorro ommoloreic to occupta quatur arum fuga. Tium iduntios eicidello dolupta eos que volut mi, comnisi tatesequia idissitia plitatia quo que parum ium facepudi none eum nis autem si sapedit atecatur sim rerciendr ressuntio quassit iumquis itibea nusa praectotati sequam, nonsedit voluptiis ut omnihit est eos sent, sum faceri omnimagnia dolorumquis quibus, sit exceperianda sunt excea ne landeli genduci iur? Labbrapport 1 – själv- och lärarbedömning (rubric + checklista + labbrapport) Prov – lärarbedömning (prov + rubric eller betygsmatris) Här är förslag på delar som kan ingå i portfolion efter det att eleven har arbetat med läraktiviteterna laboration respektive skriftligt prov. PORTFOLIOMETODEN FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 4 4 Dokumenten i ”Kunskaper och förmågor” Dokumentet ”Kunskaper och förmågor” ger en övergripande bild av vilka kunskaper och förmågor kursen har till syfte att ge eleverna. Detta är därför ett bra verktyg för avstämning (själv- eller lärarbedömning), som förslagsvis kan genomföras efter halva kursen, och sparas i elevens portfolio. Förslag 1 på genomförande Varje elev markerar 2–4 områden (kunskaper och förmågor) i dokumentet (i bilden markerade med blå cirkel) som han/hon anser sig vara bra på samt 2–4 områden som han/hon kan utveckla (i bilden markerade med röd cirkel) i det fortsatta arbetet. Självbedömningen kan användas som utgångspunkt för individuella samtal och sparas i elevens portfolio. Självbedömning Självbedömning samtal IndividuellaIndividuella samtal Eleven väljer och ut kunskaper Eleven väljer ut kunskaper förmågoroch i förmågor i om självbedömningen Diskussion omDiskussion självbedömningen och hur elevenoch hur eleven dokumentet dokumentet som han/hon som anserhan/hon sig varaanser bra sig vara bra kanvalda arbeta med valda samt hur utvalda kan arbeta med områden samtområden hur utvalda respektive områden för utveckling. på respektive på områden för utveckling. områdentill ärkunskapskraven. kopplade till kunskapskraven. områden är kopplade UndervisandeUndervisande lärare – elev. lärare – elev. Kopplingen mellan ämnets syften och kunskapskraven Kopplingen mellan ämnets syften och kunskapskraven Betygsmatris 1. Förmåga att redogöra för modeller, begrepp, teorier och arbetsmetoder. 1. Förmåga att redogöra för modeller, begrepp, teorier och arbetsmetoder. 2. Förmåga att använda modeller, begrepp, teorier och arbetsmetoder för att söka svar på frågor. 2. Förmåga att använda modeller, begrepp, teorier och arbetsmetoder för att söka svar på frågor. 3. Förmåga att redogöra för hur biologins modeller och teorier har utvecklats 3. Förmåga att redogöra för hur biologins modeller och teorier har utvecklats 4. Förmåga att värdera olika modeller och teoriers giltighet och begränsningar. 4. Förmåga att värdera olika modeller och teoriers giltighet och begränsningar. 5. Förmåga att formulera egna hypoteser och egna frågor. 7. Förmåga att beskriva biologiska samband. 1. 5. Förmåga att formulera egna hypoteser och egna frågor. 2. 6. Förmåga att analysera och söka svar på frågor. 6. Förmåga att analysera och söka svar på frågor. 8. Förmåga att, med handledare, planera och utföra experiment och fältstudier. 8. Förmåga att, med handledare, planera och utföra experiment och fältstudier. 2. 7. Förmåga att beskriva biologiska samband. 3. 9. Förmåga att tolka resultat och utvärdera metoder. 1. 9. Förmåga att tolka resultat och utvärdera metoder. 4. 3. 10. Förmåga att argumentera och diskutera kring biologins betydelse för individ och samhälle. 4. 12. Förmåga att bedöma den egna förmågan och situationens krav. 11. Förmåga att använda och värdera källors trovärdighet och relevans. 11. Förmåga att använda och värdera källors trovärdighet och relevans. 13. Förmåga att anpassa sin kommunikation till syfte och sammanhang. 13. Förmåga att anpassa sin kommunikation till syfte och sammanhang. 5. 10. Förmåga att argumentera och diskutera kring biologins betydelse för individ och samhälle. 5. 14. Förmåga att använda ett naturvetenskapligt språk. FÖRMÅGA FÖRMÅGA BETYG C Betygsmatris BETYG A BETYG E BETYG C BETYG E redogör Du redogör utförligt för 1. Förmåga Duoch redogör översiktligt Du redogör utförligt och att redogöra Du redogör Du utförligt förutförligt innebörden av begrepp, för modeller, begrepp, för innebörden av begrepp, nyanserat för innebörden innebörden nyanserat av begrepp,för innebörden av, begrepp, teo- teorier modeller, teorier och arteorierteooch arbetsmemodeller, och arav, begrepp, modeller, modeller, teorier och ar-modeller, toder. för rier för betsmetoder betsmetoder för vart och för vart och rier och arbetsmetoder betsmetoder föroch vartarbetsmetoder och vartolika och omett av kursens olika ettolika av kursens ett av kursens om- olika omvart och ett av kursens olika ett av kursens områden. råden. råden. områden. råden. Du redogör översiktligt för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder för vart och ett av kursens olika områden. 2. Förmåga att använda modeller, begrepp, teorier och arbetsmetoder för att söka svar på frågor. använder 2. Förmåga att använda Dumed använder med säkerhet Du använderDu med viss sä-med viss säDu använder viss säDu använder med säkerhet modeller, begrepp, modeller, kerhet teorier begrepp, kerhet begrepp, modeller, begrepp, modeller, teorierbegrepp, kerhet begrepp, modeller, modeller, teorier och arbetsmearbetsmetoderteorier för att och arbetsmetoder teorier och arbetsmetoder och arbetsmetoder för att teorier och och arbetsmetoder på frågor.för att söka svar för att svar på frågor. toder för att söka söka svar på frågor. försvar att sökasöka svar svar på frågor. påsöka frågor. på frågor. Du använder med viss säkerhet begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder för att söka svar på frågor. 3. Förmåga att redogöra för hur biologins modeller och teorier utvecklas. Förmåga att redogöUtifrån några exempel Utifrån några exempel Utifrån några 3. exempel Utifrån några exempel Utifrån något exempel och du översiktligt ra föroch hur biologins redogör du utförligt för redogör du utförligt redogör du redogör utförligtdu förutförligt redogör för nyanserat modeller och teorier biologins nyanserat för hur biologins hur biologins modeller för ochhur biologins hur biologinshur modeller ochmodeller och modeller och teorier ut- utvecklas. utvecklas. teorier utvecklas. modeller och teorier utteorier teorier utvecklas. vecklas. vecklas. Utifrån något exempel redogör du översiktligt för hur biologins modeller och teorier utvecklas. 4. Förmåga att värdera olika modeller och teoriers giltighet och begränsningar. värderar modeller 4. Förmåga värderar modeller Du värderar modeller och att värdera Du och värderar Du modeller Du värderarDu modeller och beoch teoriers teoriers giltighetolika och modeller beoch teoriers och giltighet ochgiltighet och och teoriersteoriers giltighetgiltighet och giltighet och begränsningar gränsningar med nyanserabegränsningar med enkla med enkla begränsningar med enkla gränsningar medteoriers nyanseraomdömen. omdömen. de omdömen. begränsningar. omdömen. de omdömen. Du värderar modeller och teoriers giltighet och begränsningar med enkla omdömen. 5. Förmåga att formulera egna hypoteser och egna frågor. Durelevanta formulerar relevanta Du relevanta formulerar relevanta Förmåga att formulera Du formulerar Du formulerar Du formulerar5.relevanta hypoteser och formulerar hypoteser och formulerar egna hypoteser hypoteser och hypoteser och formulerar och formulerar hypoteser och formulerar med viss säkerhet egna med säkerhet egna frågor. med viss säkerhet enkla med viss säkerhet egna komplexa med säkerhet komplexa egna frågor. egna frågor. frågor. frågor. egna frågor. Du formulerar relevanta hypoteser och formulerar med viss säkerhet enkla egna frågor. 6. Förmåga att analysera och söka svar på frågor. Förmåga Du och analyserar Duoch analyserar Du analyserar söker och söker Du analyserar6. och söker att analyseDu analyserar söker och söker svar påfrågor komplexa frågor svar på komplexa frågor i rafrågor och söka svar på på komplexa svar på enkla frågor i svar på komplexa svar i i bekanta med och nya situabekanta med situationer med frågor. bekanta situationer i bekanta och nya situabekanta situationer tillfredställande tionerresultat med gott (i tillfredsställande resultat resultat (i tillfredställande (i resultat tioner med gott resultat (i det teoretiska detoch teoretiska det teoretiska praktis-och praktiska det teoretiska och praktiska (i det teoretiska och prak- och praktiska arbetet). arbetet). ka arbetet).arbetet). tiska arbetet). Du analyserar och söker svar på enkla frågor i bekanta situationer med tillfredsställande resultat (i det teoretiska och praktiska arbetet). 7. Förmåga att beskriva biologiska samband. 7. Förmåga kansäkerhet med säkerhet an- med Du med viss säkerhet Du kan visskan säkerhet Du kan med säkerhet an-att beskriva Du kan medDu viss vända begrepp, använda begrepp, modelanvända begrepp, modelvända begrepp, biologiska modeller, samband. använda begrepp, model- modeller, teorier och arbetsmetoder ler,arbetsmeteorier och arbetsmeler, teorier och teorier och arbetsmetoder ler, teorier och arbetsmeatt beskriva geneför att toder för atttoder beskriva ochbeskriva och för att beskriva och genetoder för attför beskriva och och ralisera kring biologiska exemplifieraexemplifiera biologiska biologiska exemplifiera biologiska ralisera kring biologiska samband på olika nivåer, samband på olika nivåer, samband på olika nivåer, samband på olika nivåer, samband på olika nivåer, från molekylnivå till ekofrån molekylnivå tillfrån ekosysmolekylnivå till ekofrån molekylnivå till ekofrån molekylnivå till ekosyssystemnivå. systemnivå. systemnivå.temnivå. temnivå. Du kan med viss säkerhet använda begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder för att beskriva och exemplifiera biologiska samband på olika nivåer, från molekylnivå till ekosystemnivå. 8. Förmåga att, med handledning, planera och utföra experiment och fältstudier. och genomför planerar och genomför 8. Förmåga Du planerar Du ochplanerar genomför Du planerarDu och genomför Du planerar och genomföratt, med efter samråd med handefter samråd handledning, planera samråd med handledare efter samråd med hand- med ihandefter samråd med handledare experiment och och utföra experiment ledare experiment och experiment och fältstudier ledare experiment och ledare experiment och fältstudier på ett tillfredsfältstudier. fältstudier på fältstudier på ett tillfredspå ett tillfredsställande ett tillfredsfältstudier på ettoch tillfredsställande sätt (du hanterar ställande sätt (du hanterar sätt (du hanterar ställande sätt (du hanterar ställande sätt (du hanterar material material och på utrustning på material ochmaterial utrustning material och utrustning på och utrustning på ettoch sä- utrustning på ett säkert sätt). ett säkert sätt). ett säkert sätt). kert sätt). ett säkert sätt). Du planerar och genomför i samråd med handledare experiment och fältstudier på ett tillfredsställande sätt (du hanterar material och utrustning på ett säkert sätt). 12. Förmåga att bedöma den egna förmågan och situationens krav. 14. Förmåga att använda ett naturvetenskapligt språk. BETYG A 1. Förmåga att redogöra för modeller, begrepp, teorier och arbetsmetoder. PORTFOLIOMETODEN FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 5 4 Förslag 2 på genomförande Läraren markerar 2–4 områden (kunskaper och förmågor) i dokumentet (i bilden markerade med blå cirkel) som han/hon anser att eleven är bra på, samt 2–4 områden som eleven kan utveckla i det fortsatta arbetet (i bilden markerade med röd cirkel). Lärarbedömningen används som utgångspunkt för ett individuellt samtal, och sparas i elevens portfolio. Lärarbedömning Lärarbedömning IndividuellaIndividuella samtal samtal Läraren väljerLäraren ut kunskaper väljer och ut kunskaper förmågor och förmågor Diskussion omDiskussion lärarbedömningen om lärarbedömningen och hur elevenoch hur eleven i dokumentet iutifrån dokumentet elevens utifrån styrkor elevens styrkor kan arbeta med kanvalda arbeta områden med valda samtområden hur utvalda samt hur utvalda respektive områden respektive för utveckling. områden för utveckling. områden är kopplade områdentillärkunskapskraven. kopplade till kunskapskraven. UndervisandeUndervisande lärare – elev. lärare – elev. Kopplingen mellan ämnets syften Kopplingen och kunskapskraven mellan ämnets syften och kunskapskraven Betygsmatris 1. Förmåga att redogöra för modeller, begrepp, teorier och arbetsmetoder. 1. Förmåga att redogöra för modeller, begrepp, teorier och arbetsmetoder. 2. Förmåga att använda modeller, begrepp, teorier och arbetsmetoder för att söka svar på frågor. 2. Förmåga att använda modeller, begrepp, teorier och arbetsmetoder för att söka svar på frågor. 3. Förmåga att redogöra för hur biologins modeller och teorier har utvecklats 3. Förmåga att redogöra för hur biologins modeller och teorier har utvecklats 4. Förmåga att värdera olika modeller och teoriers giltighet och begränsningar. 4. Förmåga att värdera olika modeller och teoriers giltighet och begränsningar. 5. Förmåga att formulera egna hypoteser och egna frågor. 7. Förmåga att beskriva biologiska samband. 1. 5. Förmåga att formulera egna hypoteser och egna frågor. 2. 6. Förmåga att analysera och söka svar på frågor. 6. Förmåga att analysera och söka svar på frågor. 8. Förmåga att, med handledare, planera och utföra experiment och fältstudier. 8. Förmåga att, med handledare, planera och utföra experiment och fältstudier. 2. 7. Förmåga att beskriva biologiska samband. 3. 9. Förmåga att tolka resultat och utvärdera metoder. 1. 9. Förmåga att tolka resultat och utvärdera metoder. 4. 3. 10. Förmåga att argumentera och diskutera kring biologins betydelse för individ och samhälle. 4. 12. Förmåga att bedöma den egna förmågan och situationens krav. 11. Förmåga att använda och värdera källors trovärdighet och relevans. 11. Förmåga att använda och värdera källors trovärdighet och relevans. 13. Förmåga att anpassa sin kommunikation till syfte och sammanhang. 13. Förmåga att anpassa sin kommunikation till syfte och sammanhang. 5. 10. Förmåga att argumentera och diskutera kring biologins betydelse för individ och samhälle. 5. 14. Förmåga att använda ett naturvetenskapligt språk. FÖRMÅGA FÖRMÅGA BETYG C Betygsmatris BETYG A BETYG E BETYG C BETYG E Duoch redogör översiktligt Du redogör utförligt och att redogöra Du redogör Du utförligt redogör förutförligt Du redogör utförligt för 1. Förmåga för innebörden av begrepp, nyanserat för innebörden innebörden nyanserat av begrepp,för innebörden innebörden av begrepp, för modeller, begrepp, modeller, och arav, begrepp, modeller, modeller, teorier av, begrepp, och ar- modeller, teo- teorier modeller, teorier och arteorierteooch arbetsmebetsmetoder för vart och för vart och rier och arbetsmetoder toder. för betsmetoderrier föroch vartarbetsmetoder och för betsmetoder ett avolika kursens omvart och ett av kursens olika ett av kursens vart olika ochomett av kursens ettolika av kursens olika områden. områden. råden. områden. råden. Du redogör översiktligt för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder för vart och ett av kursens olika områden. 2. Förmåga att använda modeller, begrepp, teorier och arbetsmetoder för att söka svar på frågor. Du använderDu med viss sä-med viss säDu använderDu med viss säanvänder Du använder med 2. Förmåga säkerhet att använda använder med säkerhet begrepp, modeller, modeller, teorier begrepp, kerhet begrepp, begrepp, modeller, modeller, kerhet teorier begrepp, kerhet modeller, begrepp, modeller, och arbetsmetoder teorier för att och arbetsmeteorier och arbetsmetoder och arbetsmetoderteorier för att och arbetsmetoder teorier och arbetsmetoder söka svar på frågor. för svar att söka söka svar svar på frågor. på frågor.för att söka svar för att påsöka frågor. svar på frågor. toder för att söka på frågor. Du använder med viss säkerhet begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder för att söka svar på frågor. 3. Förmåga att redogöra för hur biologins modeller och teorier utvecklas. Utifrån några 3. exempel Förmåga att redogöUtifrån några exempel Utifrån några exempel Utifrån några exempel Utifrån något exempel redogör du utförligt redogör du och du översiktligt ra föroch hur biologins redogör du utförligt förutförligt redogör du utförligt för redogör för nyanserat för hur biologins nyanserat modeller och teorier hur biologins modeller för ochhur biologins biologins hur biologinshur modeller ochmodeller och modeller och teorier utmodeller och teorier ut- utvecklas. utvecklas. teorier teorier utvecklas. teorier utvecklas. vecklas. vecklas. Utifrån något exempel redogör du översiktligt för hur biologins modeller och teorier utvecklas. 4. Förmåga att värdera olika modeller och teoriers giltighet och begränsningar. Du värderar modeller och att värdera värderar modeller 4. Förmåga Du och värderar Du modeller Du värderarDu modeller värderar modeller teoriers giltighetolika och beoch modeller och teoriersteoriers ochbeteoriers och giltighet ochgiltighet och giltighetgiltighet och teoriers giltighet och begränsningar med enkla med enkla begränsningar med enkla begränsningar gränsningar medteoriers nyanseragränsningar med nyanseraomdömen. omdömen. de omdömen. begränsningar.omdömen. de omdömen. Du värderar modeller och teoriers giltighet och begränsningar med enkla omdömen. 5. Förmåga att formulera egna hypoteser och egna frågor. Du formulerar Du formulerar Durelevanta formulerar relevanta Du formulerar5. relevanta Du relevanta formulerar relevanta Förmåga att formulera hypoteser och formulerar och formulerar hypoteser och formulerar hypoteser och formulerar hypoteser och formulerar egna hypoteserhypoteser och med viss säkerhet enkla egna komplexa med viss säkerhet egna med säkerhet komplexa med säkerhet egna frågor. med viss säkerhet egna frågor. frågor. frågor. egna frågor. egna frågor. Du formulerar relevanta hypoteser och formulerar med viss säkerhet enkla egna frågor. 6. Förmåga att analysera och söka svar på frågor. Förmåga Du analyserar söker och söker Du analyserar 6. och söker att analyseDuoch analyserar Du analyserar söker och söker Duoch analyserar svar på enklasvar frågor i svar på komplexa svar påfrågor komplexa frågor svar i på komplexa frågor i rafrågor och söka svar på på komplexa i bekanta och nya situai bekantamed och nya bekanta situa- situationer bekanta situationer bekanta med situationer med frågor. tillfredsställande resultat tillfredställande (i resultat tillfredställande resultat (i tioner med gott resultat (i tionerresultat med gott (i det teoretiska praktis-och praktiska det teoretiska det teoretiska och praktiska detoch teoretiska (i det teoretiska och prak- och praktisarbetet). ka arbetet). arbetet). ka arbetet). tiska arbetet). Du analyserar och söker svar på enkla frågor i bekanta situationer med tillfredsställande resultat (i det teoretiska och praktiska arbetet). 7. Förmåga att beskriva biologiska samband. Du kan säkerhet Du kan med säkerhet 7. Förmåga an-att beskriva kan med säkerhet an- med viss Du kan medDu viss säkerhet Du kan med viss säkerhet använda begrepp, modelvända begrepp, modeller, biologiska samband. vända begrepp, använda begrepp, model- modeller, använda begrepp, modeller, teorier och teorier och arbetsmetoder ler, teorier och teorier arbetsmeoch arbetsmetoder ler,arbetsmeteorier och arbetsmetoder för att toder beskriva för att beskriva och genetoder för attför beskriva att beskriva och och geneför och att beskriva och exemplifieraexemplifiera biologiska biologiska exemplifiera biologiska ralisera kring biologiska ralisera kring biologiska samband på samband olika nivåer, samband påsamband olika nivåer, på olika nivåer, samband på olika nivåer, på olika nivåer, molekylnivå till ekofrån molekylnivå till ekofrån molekylnivå till ekofrån molekylnivå till ekosysfrån molekylnivå tillfrån ekosyssystemnivå. systemnivå. systemnivå.temnivå. temnivå. Du kan med viss säkerhet använda begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder för att beskriva och exemplifiera biologiska samband på olika nivåer, från molekylnivå till ekosystemnivå. 8. Förmåga att, med handledning, planera och utföra experiment och fältstudier. Du planerar och genomför Du planerarDu ochplanerar genomför Du planerar och genomför Du planerar och genomföratt, med och genomför 8. Förmåga samråd med handledare efter samråd medsamråd hand- med ihandefter samråd med handefter samråd med handefter handledning, planera experiment och fältstudier ledare experiment och ledare experiment och ledare experiment och och utföra experiment ledare experiment och på ett tillfredsställande ett tillfredsfältstudier på ett tillfredsfältstudier på ettoch tillfredsfältstudier.fältstudier på fältstudier på ett tillfredssätt (du hanterar ställande sätt (du hanterar ställande sätt (du hanterar ställande sätt (du hanterar ställande sätt (du hanterar material material ochmaterial utrustning material material och utrustning på ochpå utrustning på och utrustning på ett och sä- utrustning på ett säkert sätt). ett säkert sätt). ett säkert sätt). kert sätt). ett säkert sätt). Du planerar och genomför i samråd med handledare experiment och fältstudier på ett tillfredsställande sätt (du hanterar material och utrustning på ett säkert sätt). 12. Förmåga att bedöma den egna förmågan och situationens krav. 14. Förmåga att använda ett naturvetenskapligt språk. BETYG A 1. Förmåga att redogöra för modeller, begrepp, teorier och arbetsmetoder. PORTFOLIOMETODEN FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • KEMI 1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB 6
© Copyright 2024