Likabehandlingsplan för Junkaremålsskolan

Likabehandlingsplan för
Junkaremålsskolan
år 7 – 9
Planen är upprättad i augusti 2015 av Caroline Eriksson och Anette Hedvall Svensson.
Innehållsförteckning
Inledning..................................................................................................................................... 3
Likabehandlingsplanens uppbyggnad ........................................................................................ 3
Främjande arbete .................................................................................................................... 3
Förebyggande arbete .............................................................................................................. 3
Åtgärdande arbete .................................................................................................................. 3
Lagar och styrdokument............................................................................................................. 4
Vad säger lagen? .................................................................................................................... 4
Vad säger styrdokumenten? ................................................................................................... 4
Utarbetning och bearbetning av likabehandlingsplanen ............................................................ 4
Skolans främjande arbete ........................................................................................................... 5
Diskriminering – vad är det?.................................................................................................. 5
Direkt och indirekt diskriminering................................................................................. 5
Kön ................................................................................................................................. 5
Etnisk tillhörighet........................................................................................................... 5
Religion eller annan trosuppfattning .............................................................................. 6
Funktionshinder.............................................................................................................. 6
Sexuell läggning............................................................................................................. 6
Könsöverskridande identitet eller uttryck ...................................................................... 7
Ålder............................................................................................................................... 7
Trakasserier och kränkande behandling – vad är det? ........................................................... 7
Trakasserier .................................................................................................................... 7
Kränkande behandling.................................................................................................... 7
Mobbning ....................................................................................................................... 8
Övrigt främjande arbete ......................................................................................................... 8
Temadagar.................................................................................................................................. 9
Årscykel ..................................................................................................................................... 9
Skolans förebyggande arbete ................................................................................................... 10
Analys av nuläget ................................................................................................................. 10
Riskområden......................................................................................................................... 10
Kortsiktiga mål (läsåret 2015/2016)..................................................................................... 10
klassrum och korridorer. ...................................................................................................... 11
Långsiktiga mål (inom fem år)............................................................................................. 11
Skolans åtgärdande arbete ........................................................................................................ 11
När elev kränker elev ........................................................................................................... 11
När personal kränker elev .................................................................................................... 11
Resurser.................................................................................................................................... 12
Uppföljning och utvärdering av målen för 2014/2015............................................................. 12
Kontakter.................................................................................................................................. 13
Länktips .................................................................................................................................... 15
Källförteckning......................................................................................................................... 16
Bilagor...................................................................................................................................... 16
2
Inledning
Junkaremålsskolan är en F-9-skola med fritidshem och träningsskola. I anslutning till skolan,
finns kommunens resursskola. Särskoleelever är integrerade i grundskolans klasser. Avsikten
med detta är att öka förståelsen för våra olikheter samt för fysiska och kognitiva funktionshinder.
I årskurserna 7-9 finns ca 380 elever. Ca 50 vuxna arbetar i verksamheten
Alla elever och all personal ska känna samhörighet, trygghet och uppskattning i skolan. Alla
barn, ungdomar och vuxna ska bemötas på ett jämlikt sätt och få likvärdiga möjligheter till
trivsel och utveckling. Därför accepterar vi inte under några omständigheter någon form av
diskriminering, mobbing eller annan kränkande behandling på Junkaremålsskolan.
Rektor ansvarar för att likabehandlingsplanen regelbundet revideras och används som ett
aktivt redskap i arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling på
Junkaremålsskolan.
Likabehandlingsplanens uppbyggnad
Vår likabehandlingsplan är baserad på Skolverkets allmänna råd, ”Arbetet mot diskriminering
och kränkande behandling”. Där skiljer man på främjande, förebyggande och åtgärdande
arbete (s.12).
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2798
Främjande arbete
Arbetet pågår dagligen under läsåret och genomsyrar hela verksamheten. Det är en naturlig
del i det vardagliga arbetet och bedrivs utan förekommen anledning.
Förebyggande arbete
Arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling. Det omfattar endast de områden som skolan lyft upp i sin kartläggning.
Åtgärdande arbete
Det praktiska arbetet när en diskriminering, trakassering eller kränkning har skett. Här ingår
också de åtgärder skolan gör för att förhindra att dessa upprepas. Arbetet ska dokumenteras
och utvärderas.
3
Lagar och styrdokument
Vad säger lagen?
Junkaremålsskolans likabehandlingsplan grundar sig på Diskrimineringslagen (2008:567).
Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika
rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller
ålder.
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20080567.htm
Planen grundar sig också på Skollagen (1985:1100) 14a-kapitlet ”Åtgärder mot kränkande
behandling” med tillägg (2008:571)
Bestämmelserna i detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av
barn och elever.
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/
Vad säger styrdokumenten?
Junkaremålsskolans likabehandlingsplan grundar sig även på Lgr 11, kapitel 1 ”Skolans
värdegrund och uppdrag”:
Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en
som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och
respekt för vår gemensamma miljö.
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde,
jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden
som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av
kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till
rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara
icke-konfessionell.
Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom
kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
Utarbetning och bearbetning av likabehandlingsplanen




Elevrådets elevrepresentanter är delaktiga vid utarbetandet av planen genom
utvärdering av skolans trivselregler.
Vid läsårets första möte revideras planen utifrån elevperspektiv. De får komma med
förslag till hur årets mål ska uppnås.
Alla elever är under sina tre år på 7-9 delaktiga i utarbetningen genom deltagandet i
skolans elevenkät.
Vårdnadshavares delaktighet sker genom BU-råden och på föräldramöten varje läsår.
För vidare detaljer, se Bilaga 3 ”Junkaremålsskolans årscykel för arbetet med
likabehandlingsplanen”
4
Skolans främjande arbete
Diskriminering – vad är det?
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder.
Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner. En elev kan också bli
diskriminerad om eleven blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella
läggning, funktionshinder med mera.
Direkt och indirekt diskriminering
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till
exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst
gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program.
Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt
diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat,
kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat.
Diskrimineringsgrunderna – hur jobbar skolan aktivt?
Kön
Kan vara t ex utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet.
Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat
språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Även transsexuella, alltså
personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet, skyddas utifrån
diskrimineringsgrunden kön.

Mentorerna behandlar vid behov etiska och moraliska frågor i undervisningen på den
schemalagda mentorstiden. Till sin hjälp har alla mentorer en s k KOMPIS-pärm med
åldersanpassade värderingsövningar. Övningarna fokuserar på språkbruk, allas lika
rättigheter och människors olikheter.
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller
etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma
sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något
annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter.

Under höstterminen jobbar skolan tillsammans med andra skolor i Tranås med ett
projekt, som heter ”Marching for love”. Detta sker i samarbete med Star for Lifeorganisationen (www.starforlife.se). Allt utmynnar i en heldag med avslutande konsert i
Idrottshuset tisdagen den 29 september.
5


SO:n och den tyska språkundervisningen behandlar andra världskriget samt nazismens
och fascismens människosyn. Dessutom finns det övningar i KOMPIS-pärmen, som
inriktar sig mot främlingsfientlighet.
Tranås Kommun erbjuder elever på Junkaremålsskolan modersmålsundervisning.
Religion eller annan trosuppfattning
Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får inte
missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös
åskådning, till exempel buddism eller ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller
vara jämförbara med religion.


SO-undervisningen behandlar de största religionerna, som t ex kristendom, islam,
judendom, buddism, hinduism.
Trots att skolavslutningarna är förlagda till kyrkolokaler, tillåts inga religiösa inslag.
Funktionshinder
Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt.
Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana
som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Funktionshinder kan
uppstå till följd av en sjukdom eller något annat tillstånd. De kan också uppstå till följd av en
medfödd eller förvärvad skada.




Årskurs 7 inbjuds till information om Träningsskolans och Galaxens elever. Då får
eleverna veta hur man bemöter dessa elever samt får svar på sina frågor.
Vi integrerar elever med funktionshinder i de ordinarie klasserna, men erbjuder extra
stöd.
Skolans har tillgång till handikappsanpassad toalett och hiss.
Marknivån är också anpassad på ett flertal platser, så att det är lätt att ta sig in i skolans
byggnader. Där så inte är fallet, finns det ramper.
Sexuell läggning
Med sexuell läggning menas homosexualitet, heterosexualitet och bisexualitet. Homofobi är
en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett
samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och
bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika
värde och allas lika rättigheter.



Alla elever i årskurs 8 får skolbesök av Ungdomsmottagningen med efterföljande killoch tjejträffar i årskurs 9 i Ungdomsmottagningens lokaler.
Sex- och samlevnadsundervisning sker framförallt i årskurs 8.
I KOMPIS-pärmen finns övningar som fokuserar på språkbruk, allas lika rättigheter och
människors olikheter.
6
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Personer med könsöverskridande identitet eller uttryck kan vara såväl homo-, bi- som
heterosexuella.

Övningar finns i KOMPIS-pärmen samt att ämnet diskuteras under sex- och
samlevnadsundervisningen.
Ålder
Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av ålder. Det är tillåtet att
särbehandla på grund av ålder
o
o

vid tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola,
särskola eller specialskolan. En sådan bestämmelse kan vara skollagen eller grundskoleförordningen, till exempel indelning i grupper utifrån barnens och elevernas ålder.
om det finns ett berättigat syfte och de medel, som används är lämpliga och nödvändiga. Det
gäller till exempel åldersgränserna för tillträde till gymnasium, vuxenutbildning och SFI.
Trygghetsteamet ansvarar för elevaktiviteter för ökad trivsel för alla elever på skolan
genom att arrangera skolans temadagar.
Trakasserier och kränkande behandling – vad är det?
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande
som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara
o
o
o
o
fysiska (slag, knuffar)
verbala (hot, svordomar, öknamn)
psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
texter och bilder (teckningar, lappar, SMS, MMS, fotografier, MSN och meddelanden på olika
webb-communities).
Trakasserier
Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier
även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning,
funktionshinder med mera.
Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med
diskrimineringsgrunderna.
Kränkande behandling
är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon
diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka
någon i håret. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.
Det är alltid den utsatte elevens upplevelse som ligger till grund för skolans arbete med
kränkningar.
Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela
klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om
eleven ifråga kan uppleva det som kränkande.
7
Mobbning
Ordet mobbning används idag lättvindligt, ofta felaktigt, för alla trakasserier och kränkande
behandling. Den vetenskapliga förklaringen är enligt Dan Olweus ”Mobbning i skolan”:
En person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger och under en viss tid, blir
utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer./…/ Det bör understrykas att vi
inte brukar (eller bör) kalla det mobbning när två (fysiskt eller psykiskt) ungefär lika
starka personer grälar eller slåss.
Övrigt främjande arbete
 All personal på skolan är skyldig att ingripa vid alla former av kränkande behandling.
Att ignorera ett oönskat beteende innebär att acceptera det.
Ansvar: Alla som jobbar med och runt våra elever på skolan.

I rollen som vuxen förebild rör sig all skolans personal i korridorer, på skolgården och
i biblioteket. Skolvärden fungerar som en knutpunkt för eleverna, som söker upp
henne om så bara för att prata. Hon har därför sin arbetsplats i anslutning till elevernas
nya uppehållsrum. Skolans nya bibliotek är också till viss del bemannat med vuxna.
SYV-konsultenten finns också numera bredvid uppehållsrummet.
Ansvar: Alla som jobbar med och runt våra elever på skolan. Ytterst ansvarig för
vuxennärvaro på rasterna är rektorn.

Skolvärden tillsammans med Naturskolan anordnar under de första veckorna av
höstterminen en dag med samarbetsövningar på Rås. Dessa hålls för de nybildade
7:orna i syfte att öka samhörigheten i den nya klassen.
Ansvar: Skolvärden

Mentorerna erbjuds möjlighet att äta pedagogisk lunch i matsalen till rabatterat pris.
Syftet med detta är att öka vuxennärvaron i matsalen.
Ansvar: Rektor

Mentorerna behandlar vid behov etiska och moraliska frågor på den schemalagda 30
minuter långa mentorstiden. Att tillgå då finns den s k KOMPIS-pärmen.
Ansvar: Mentorerna

På utvecklingssamtalen berör mentorer, elever och vårdnadshavare ämnen som
kränkande behandling och diskriminering. Där följer man regelbundet upp elevens
sociala kompetens och utveckling.
Ansvar: Mentorerna

Minst 2 gånger per termin (vecka 38 och 48 på hösten och vecka 9 och 17 på våren)
genomför mentorerna s k ”hemlig lapp”, där eleverna anonymt kan lämna information
om eventuella kränkningar och trakasserier, som de känner till. Dessa lappar lämnas
till Trygghetsteamet för vidare arbete.
Ansvar: Trygghetsteamet, skolvärden, mentorerna

Trygghetsteamet har en brevlåda, där alla elever kan lämna lappar om kränkningar och
trakasserier. Det är bara medlemmar i Trygghetsteamet, som har tillgång till nyckeln
till brevlådan.
Ansvar: Trygghetsteamet
8

I samråd med elevrådet har skolan sammanställt ordningsregler för det dagliga arbetet
(se bilaga 2). Dessa revideras i slutet av läsåret.
Ansvar: Rektor och elevrådsstyrelsen

Alla elever i år 7-9 deltar i olika jourverksamheter på skolan. Detta innebär t ex att
hjälpa till i cafeterian, matsalen eller att bistå vaktmästare och lokalvårdare. Skolvärden ordnar schemat. Även Träningsskolan/Galaxens elever deltar utifrån sina
förutsättningar.
Ansvar: Skolvärden
Temadagar

Mot slutet av varje termin genomförs temadagar i årskurs 7-9. Arbetet under
temadagarna gå i ett främjande och förebyggande syfte och riktas mot årets mål i
likabehandlingsplanen.
Ansvar: Rektor, Trygghetsteamet och arbetslagen

Alla elever arbetar även under dessa temadagar med likabehandlingsplanen och får
komma med idéer och synpunkter på förbättringar.
Ansvar: Rektor och mentorerna

Årligen besvarar årskurs 7 och 9 senast vecka 22 en egenproducerad enkät om
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Enkäten innehåller två delar: utvärdering och uppföljning av innevarande år samt
kartläggning inför kommande läsår. Enkäterna utförs på datorer, för att säkerställa
anonymiteten.
Ansvar: Rektor
Årscykel
För vidare detaljer, se Bilaga 3 ”Junkaremålsskolans årscykel för arbetet med
likabehandlingsplanen”
9
Skolans förebyggande arbete
Analys av nuläget
I den genomförda enkäten svarar majoriteten av eleverna att de trivs i skolan (83%,). Även
Trygghetsteamet har under året märkt att antalet allvarliga mobbningsfall har minskat.
Fortfarande finns det dock ett stort behov av ett trygghetsteam på skolan.
Däremot märks det att språket mellan eleverna fortsätter att vara rått och grovt. Förra årets
siffror syns i parentes efter årets siffror. Enligt vår enkät svarar 79% att ”elever på skolan
brukar använda ett otrevligt och/eller olämpligt språk” (60% - 2014, 65,9% - 2013).
Jämfört med föregående år har siffran ökat drastiskt. Skolans personal behöver jobba mer
konsekvent med detta, för att få en varande effekt. Därför blir detta ett av årets kortsiktiga
mål…igen.
I årets enkät minskar antalet elever procentuellt, som någon gång eller ofta under läsåret har
blivit retade, utstötta och/eller kallade elaka saker. 35,0% anger detta (44,6% - 2014, 62,7% 2013). En stor minskning syns även i svaret ”någon enstaka gång” 27,0% (35,3% - 2014,
48,1% - 2013).
10,0% (12,0% - 2014, 5,4% - 2013) uppger att de stannat hemma från skolan för att de har
känt sig illa behandlade av annan elev. Trots en minskning från föregående år, finns det ett
fortsatt stort behov av att få eleverna att bli mer accepterande, speciellt då det gäller
människors olikheter och lika värde.
Riskområden
Vid förfrågningar via enkät hos eleverna i årskurs 7-9 lyfts framförallt följande områden fram
som otrygga:
 Områden där äldre elever vistas
 Övriga obevakade platser, såväl inom- som utomhus (t ex källaren och
tunnelundergången mot skolans parkering)
 De trånga korridorerna i huvudbyggnaden
 Omklädningsrummen i gymnastikhuset
Kortsiktiga mål (läsåret 2015/2016)

Skolans elever ska vara rökfria
Så ska målet nås:
Elevhälsan upprättar ett städschema för de områden, där rökande eleverna vistas. Schemat
berör just dessa elever. Elevhälsan utbildar sig under hösten och återkommer under
vårterminen med det förebyggande arbetet.
10

Skolan förebygger stölder i idrottshuset vid idrottslektioner
Så ska målet nås:
Skolans personal uppmanar eleverna till att låsa in sina värdesaker i elevskåpen, istället för att
ta med sig dem upp till idrotten. Information går även ut till vårdnadshavarna via rektor vid
föräldramöten.

Språkbruket mellan elever på skolan ska bli bättre
Så ska målet nås:
Såväl vuxna som elever tänker medvetet på vad de säger till varandra. Inget otrevligt och
olämpligt språk får accepteras, oavsett om det är på skoj eller inte. Nolltolerans ska gälla i
klassrum och korridorer.
Långsiktiga mål (inom fem år)

Eleverna ska få en utomhusmiljö, som inbjuder till utomhusvistelse på rasterna. I
dagsläget finns en stor grusplan och ett antal träbänkar och bord.
Så ska målet nås:
Elevrådet gjorde en undersökning under läsåret 2014-2015 kring vad eleverna önskar, för att
göra en inventering av de behov som skolan har. Förslag som uppkom då är att eleverna
önskar t ex fler sittplatser och ”zäta”-planer.
Detta läsår diskuterar även arbetslagen dessa förslag. Arbetslagledarna sammanfattar
resultatet av diskussionen och presenterar det för rektor. Eleverna i årskurs 7 får komplettera
med sina önskemål på mentorstiden senast vecka 43.
Skolans åtgärdande arbete
När elev kränker elev
På skolans arbetar vi enligt Farsta-metoden. För mer detaljerad information och ansvarsfördelning, se bilaga 1 ” Junkaremålsskolans flödesschema för åtgärder vid kränkande
behandling”.
www.ordkallanpedaktiv.se
När personal kränker elev
Om en elev känner sig kränkt eller illa behandlad av en lärare eller vuxen person på skolan,
ska denne genast ta kontakt med klasslärare, skolsköterska eller rektor. Om eleven pratar med
klassläraren eller skolsköterskan ska denne ta ärendet vidare till rektor. Rektor tar då vid och
handlägger ärendet i samråd med berörda. Om någon av personalen upptäcker att en kollega
uppträder kränkande mot en annan elev ska detta också tas vidare till rektor och handläggas
där.
Skolan har en handlingsplan för våld och hot-bearbetning samt en krishanteringsplan.
11
Resurser
Temadagarna: Temadagar i främjande och förebyggande syfte genomförs årligen med alla
elever i årskurs 7-9, ofta med gästande föredragshållare för eleverna.
Skolvärd: På Junkaremålsskolan finns skolvärd Helena Turesson, som framförallt extra vuxen
bland eleverna. Skolvärden är också samordnare för Trygghetsteamet.
Arbetsmaterial:
 KOMPIS-pärmen (finns att hämta på skolexpeditionen hos Inger Klaar)
 Ses Offline?



http://www2.ungdomsstyrelsen.se/butiksadmin/showDoc/ff808081272391c10127857e604a000a/SesOffline2012.pdf
serietidningen Respekt
http://www.skolinspektionen.se/Documents/BEO/respekt_webb1.pdf
BRYT-materialet
http://www.rfslungdom.se/bryt
UR:s filmserie RAMP.
www.ur.se
Budget: Till arbete mot kränkande behandling och diskriminering avsätts för närvarande
ingen specifik summa pengar, utan eventuella utgifter för t ex fortbildning av personal och
eventuella föreläsningar på temadagar debiteras det s k ”fortbildningskontot”.
Uppföljning och utvärdering av målen för 2014/2015
Årets kortsiktiga mål har inte utvärderats av personal på skolan. Alla elever i årskurs 7 och 9
genomförde skolans egen enkät om bland annat diskriminering och trakasserier.
Det första kortsiktiga målet (att omklädningsrummen i idrotthuset ska renoveras) har
uppnåtts. Se vidare i vår analys av nuläget, att eleverna inte anger platsen som otrygg längre.
Flera elever tycker fortfarande att rummen kan bli bättre då det gäller enskildhet och trivsel.
Det andra kortsiktiga målet (att stölder i idrottshusets omklädningsrum ska förebyggas) har
inte uppnåtts. Fortfarande sker stölder, varför detta är ett kortsiktigt mål även i årets
likabehandlingsplan.
Tidigare års kortsiktiga mål (att språkbruket mellan elever ska bli bättre) har enligt
elevenkäten inte uppnåtts, utan situationen förvärras. Därför är det återigen ett kortsiktigt mål
och detta ska genomsyra verksamheten som helhet i fortsättningen. Detta mål är svårt att
uppnå bara under ett kalenderår. Skolan behöver alltid jobba med detta, eftersom det kommer
nya elever hela tiden.
Det långsiktiga målet (att eleverna ska få en utomhusmiljö, som inbjuder till utomhusvistelse
på rasterna) har inte uppnåtts. Förslag från elever har samlats in och kommer att ligga till
grund för fortsatta diskussioner i såväl arbetslagen som i klasserna.
12
Kontakter
Elevhälsoteamet
Rektor Cecilia Axelsson
[email protected]
0140-684 41
Skolkurator Åsa Lundquist
[email protected]
0140-684 46, 076-723 30 44
Skolsköterska Bodil Johansson
[email protected]
0140-684 47, 076-724 24 85
Chef för Elevhälsan
[email protected]
0140-683 78
Studiehandledare Magnus Axelsson Sparf
[email protected]
070-548 97 30
Vik studie- & yrkesvägsledare Anders Bergin 0140-684 44
[email protected]
Elevrådet
ordförandepost vakant tills vidare
Skyddsombud
Anders Nykvist
[email protected]
0140-684 58
Trygghetsteamet
[email protected]
Skolvärd Helena Turesson - samordnare
[email protected]
0140-684 62
13
Tranås kommun
Barn- och utbildningsförvaltningen
Förvaltningschef Peter Tuvberger
Ordförande BU-nämnden Leif Andersson
Reception/assistent
0140-684 10
0140-600 01, 070-379 34 13
0140-685 51, 683 27
Socialtjänsten
Individ och Familjeomsorg
Familjerådgivarna
Familjeverksamheten/VILJA
Ungdomsmottagningen i Tranås
0140-681 36
036-71 16 05
0140-688 70
0140-696 09
Epic Ungdomsgård
Storgatan 22
tisdag-torsdag: 16.00-21.00
fredag: 17.00-23.30
http://www.tranas.se/epic
0140-68404, 072-7302310 (för SMS)
Sören Hjalmar
[email protected]
14
Länktips
Tranås kommun
www.tranas.se
Schoolsoft
sms16.schoolsoft.se/tranas
Skolverket
www.skolverket.se
Skolinspektionen
www.skolinspektionen.se/
Barn- och elevombudet (BEO)
www.skolinspektionen.se/beo/
Diskrimineringsombudsmannen (DO)
www.do.se
Ordkällan Pedaktiv (Farsta-metoden)
www.ordkallanpedaktiv.se
Friends
www.friends.se
Barnens rätt i samhället – BRIS
www.bris.se
Rädda Barnen
www.rb.se
Brottsförebyggande Rådet
www.bra.se
Myndigheten för delaktighet (f d Handisam)
http://www.mfd.se/
RFSL (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande)
www.rfsl.se
Sverige Mot Rasism
www.sverigemotrasism.nu
Statens medieråd – om Internet, TV, datorspel och film
www.statensmedierad.se/
Forskningsuppsatser skrivna om t ex mobbning
www.uppsatser.se
Utbildningsradion
www.ur.se
Kolla Källan om nätmobbning
http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan
Skolverkets undersökning ”På tal om mobbning – och det som görs”
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2224
Skolverkets stödmaterial ” Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Hur skolan kan arbeta
mot trakasserier och kränkningar”
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3375
15
Källförteckning
Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket,
2009.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2798
Diskrimineringslagen 2008:567
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20080567.htm
Förebygga diskriminering och kränkande behandling – främja likabehandling, DO, BEO &
Skolinspektionen, 2009.
http://www.do.se/sv/Material/Forebygga-diskriminering-och-krankande-behandling-i-skolan/
LGR 11, Skolverket, 2010.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
Olweus, Dan. Mobbning i skolan – vad vi vet och vad vi kan göra. Liber Förlag, 1991.
Skollagen
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/
Bilagor
1. ”Junkaremålsskolans årscykel för arbetet med likabehandlingsplanen”
2. Junkaremålsskolans ordningsregler 7-9
3. ”Junkaremålsskolans flödesschema för åtgärder vid kränkande behandling”
16
Bilaga 1
17
Bilaga 2
Läsåret 2015/2016
För att skapa trygghet och studiero på Junkaremålsskolan…
…är alla ansvariga för sina handlingar.
…är vi trevliga mot varandra.
…vill vi ha rent och snyggt omkring oss.
…tar vi av oss ytterkläder innan lektioner.
…kommer vi i tid till lektionen och hjälper till att få arbetsro.
…har vi med oss det som behövs, för att lektionen ska fungera.
…används mobilen som hjälpmedel om läraren tillåter.
…har vi egna regler i klassrum och uppehållsrum.
…tänker vi på dem, som är allergiska (t ex undviker starka dofter).
18
Bilaga 3
Junkaremålsskolans årscykel
för arbetet med likabehandlingsplanen
Utvärdering av kalenderårets
arbete i Trygghetsteamet.
Ansvar: Rektor + TT
Temadagar kring ämnena
”HBTQ” och ”Allas lika värde”
för årskurs 7-9
Ansvar: Rektor, arbetslagen
och TT
Personalenkät besvaras
senast vecka 14
ÅRSCYKEL
Kick Off för
samtliga elever
årskurs 7 under
första skolveckan på
Naturskolan Rås.
Ansvar: Skolvärd
och Naturskolan
Ansvar: TT
Likabehandlingsplanen
och årets mål
presenteras för:
* skolpersonal - före
skolstart
2
0
1
5
2
0
1
6
Ansvar: Rektor
Ansvar: Rektor
Ansvar genomförandet:
Enkätsamordnare och rektor
Elevenkäter genomförs
senast vecka 22
Ansvar: Enkätsamordnare
och rektor
Temadag i främjande syfte
för årskurs 7-9
Ansvar: Rektor,
Arbetslagen och TT
Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanens mål i arbetslagen
före vecka 25.
Ansvar: Rektor
* elever – vid skolstart
Sammanställning av
elevenkät
Ansvar: Mentor
* föräldrar år 7 – vid
första föräldramötet
Ansvar: Enkätsamordnare
Utvärdering och
upprättande av ny
likabehandlingsplan
Ansvar: Rektor
* föräldrar år 8-9 – via
Schoolsoft
Ansvar: Rektor
Ansvar: Rektor
19