Likabehandlingsplan för Junkaremålsskolan
Likabehandlingsplan för Junkaremålsskolan år 7 – 9 Planen är upprättad i augusti 2015 av Caroline Eriksson och Anette Hedvall Svensson. Innehållsförteckning Inledning..................................................................................................................................... 3 Likabehandlingsplanens uppbyggnad ........................................................................................ 3 Främjande arbete .................................................................................................................... 3 Förebyggande arbete .............................................................................................................. 3 Åtgärdande arbete .................................................................................................................. 3 Lagar och styrdokument............................................................................................................. 4 Vad säger lagen? .................................................................................................................... 4 Vad säger styrdokumenten? ................................................................................................... 4 Utarbetning och bearbetning av likabehandlingsplanen ............................................................ 4 Skolans främjande arbete ........................................................................................................... 5 Diskriminering – vad är det?.................................................................................................. 5 Direkt och indirekt diskriminering................................................................................. 5 Kön ................................................................................................................................. 5 Etnisk tillhörighet........................................................................................................... 5 Religion eller annan trosuppfattning .............................................................................. 6 Funktionshinder.............................................................................................................. 6 Sexuell läggning............................................................................................................. 6 Könsöverskridande identitet eller uttryck ...................................................................... 7 Ålder............................................................................................................................... 7 Trakasserier och kränkande behandling – vad är det? ........................................................... 7 Trakasserier .................................................................................................................... 7 Kränkande behandling.................................................................................................... 7 Mobbning ....................................................................................................................... 8 Övrigt främjande arbete ......................................................................................................... 8 Temadagar.................................................................................................................................. 9 Årscykel ..................................................................................................................................... 9 Skolans förebyggande arbete ................................................................................................... 10 Analys av nuläget ................................................................................................................. 10 Riskområden......................................................................................................................... 10 Kortsiktiga mål (läsåret 2015/2016)..................................................................................... 10 klassrum och korridorer. ...................................................................................................... 11 Långsiktiga mål (inom fem år)............................................................................................. 11 Skolans åtgärdande arbete ........................................................................................................ 11 När elev kränker elev ........................................................................................................... 11 När personal kränker elev .................................................................................................... 11 Resurser.................................................................................................................................... 12 Uppföljning och utvärdering av målen för 2014/2015............................................................. 12 Kontakter.................................................................................................................................. 13 Länktips .................................................................................................................................... 15 Källförteckning......................................................................................................................... 16 Bilagor...................................................................................................................................... 16 2 Inledning Junkaremålsskolan är en F-9-skola med fritidshem och träningsskola. I anslutning till skolan, finns kommunens resursskola. Särskoleelever är integrerade i grundskolans klasser. Avsikten med detta är att öka förståelsen för våra olikheter samt för fysiska och kognitiva funktionshinder. I årskurserna 7-9 finns ca 380 elever. Ca 50 vuxna arbetar i verksamheten Alla elever och all personal ska känna samhörighet, trygghet och uppskattning i skolan. Alla barn, ungdomar och vuxna ska bemötas på ett jämlikt sätt och få likvärdiga möjligheter till trivsel och utveckling. Därför accepterar vi inte under några omständigheter någon form av diskriminering, mobbing eller annan kränkande behandling på Junkaremålsskolan. Rektor ansvarar för att likabehandlingsplanen regelbundet revideras och används som ett aktivt redskap i arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling på Junkaremålsskolan. Likabehandlingsplanens uppbyggnad Vår likabehandlingsplan är baserad på Skolverkets allmänna råd, ”Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling”. Där skiljer man på främjande, förebyggande och åtgärdande arbete (s.12). http://www.skolverket.se/publikationer?id=2798 Främjande arbete Arbetet pågår dagligen under läsåret och genomsyrar hela verksamheten. Det är en naturlig del i det vardagliga arbetet och bedrivs utan förekommen anledning. Förebyggande arbete Arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det omfattar endast de områden som skolan lyft upp i sin kartläggning. Åtgärdande arbete Det praktiska arbetet när en diskriminering, trakassering eller kränkning har skett. Här ingår också de åtgärder skolan gör för att förhindra att dessa upprepas. Arbetet ska dokumenteras och utvärderas. 3 Lagar och styrdokument Vad säger lagen? Junkaremålsskolans likabehandlingsplan grundar sig på Diskrimineringslagen (2008:567). Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20080567.htm Planen grundar sig också på Skollagen (1985:1100) 14a-kapitlet ”Åtgärder mot kränkande behandling” med tillägg (2008:571) Bestämmelserna i detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/ Vad säger styrdokumenten? Junkaremålsskolans likabehandlingsplan grundar sig även på Lgr 11, kapitel 1 ”Skolans värdegrund och uppdrag”: Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 Utarbetning och bearbetning av likabehandlingsplanen Elevrådets elevrepresentanter är delaktiga vid utarbetandet av planen genom utvärdering av skolans trivselregler. Vid läsårets första möte revideras planen utifrån elevperspektiv. De får komma med förslag till hur årets mål ska uppnås. Alla elever är under sina tre år på 7-9 delaktiga i utarbetningen genom deltagandet i skolans elevenkät. Vårdnadshavares delaktighet sker genom BU-råden och på föräldramöten varje läsår. För vidare detaljer, se Bilaga 3 ”Junkaremålsskolans årscykel för arbetet med likabehandlingsplanen” 4 Skolans främjande arbete Diskriminering – vad är det? Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner. En elev kan också bli diskriminerad om eleven blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Diskrimineringsgrunderna – hur jobbar skolan aktivt? Kön Kan vara t ex utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Även transsexuella, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet, skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön. Mentorerna behandlar vid behov etiska och moraliska frågor i undervisningen på den schemalagda mentorstiden. Till sin hjälp har alla mentorer en s k KOMPIS-pärm med åldersanpassade värderingsövningar. Övningarna fokuserar på språkbruk, allas lika rättigheter och människors olikheter. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Under höstterminen jobbar skolan tillsammans med andra skolor i Tranås med ett projekt, som heter ”Marching for love”. Detta sker i samarbete med Star for Lifeorganisationen (www.starforlife.se). Allt utmynnar i en heldag med avslutande konsert i Idrottshuset tisdagen den 29 september. 5 SO:n och den tyska språkundervisningen behandlar andra världskriget samt nazismens och fascismens människosyn. Dessutom finns det övningar i KOMPIS-pärmen, som inriktar sig mot främlingsfientlighet. Tranås Kommun erbjuder elever på Junkaremålsskolan modersmålsundervisning. Religion eller annan trosuppfattning Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism eller ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. SO-undervisningen behandlar de största religionerna, som t ex kristendom, islam, judendom, buddism, hinduism. Trots att skolavslutningarna är förlagda till kyrkolokaler, tillåts inga religiösa inslag. Funktionshinder Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Funktionshinder kan uppstå till följd av en sjukdom eller något annat tillstånd. De kan också uppstå till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Årskurs 7 inbjuds till information om Träningsskolans och Galaxens elever. Då får eleverna veta hur man bemöter dessa elever samt får svar på sina frågor. Vi integrerar elever med funktionshinder i de ordinarie klasserna, men erbjuder extra stöd. Skolans har tillgång till handikappsanpassad toalett och hiss. Marknivån är också anpassad på ett flertal platser, så att det är lätt att ta sig in i skolans byggnader. Där så inte är fallet, finns det ramper. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexualitet, heterosexualitet och bisexualitet. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter. Alla elever i årskurs 8 får skolbesök av Ungdomsmottagningen med efterföljande killoch tjejträffar i årskurs 9 i Ungdomsmottagningens lokaler. Sex- och samlevnadsundervisning sker framförallt i årskurs 8. I KOMPIS-pärmen finns övningar som fokuserar på språkbruk, allas lika rättigheter och människors olikheter. 6 Könsöverskridande identitet eller uttryck Personer med könsöverskridande identitet eller uttryck kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Övningar finns i KOMPIS-pärmen samt att ämnet diskuteras under sex- och samlevnadsundervisningen. Ålder Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av ålder. Det är tillåtet att särbehandla på grund av ålder o o vid tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola eller specialskolan. En sådan bestämmelse kan vara skollagen eller grundskoleförordningen, till exempel indelning i grupper utifrån barnens och elevernas ålder. om det finns ett berättigat syfte och de medel, som används är lämpliga och nödvändiga. Det gäller till exempel åldersgränserna för tillträde till gymnasium, vuxenutbildning och SFI. Trygghetsteamet ansvarar för elevaktiviteter för ökad trivsel för alla elever på skolan genom att arrangera skolans temadagar. Trakasserier och kränkande behandling – vad är det? Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara o o o o fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, SMS, MMS, fotografier, MSN och meddelanden på olika webb-communities). Trakasserier Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Det är alltid den utsatte elevens upplevelse som ligger till grund för skolans arbete med kränkningar. Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande. 7 Mobbning Ordet mobbning används idag lättvindligt, ofta felaktigt, för alla trakasserier och kränkande behandling. Den vetenskapliga förklaringen är enligt Dan Olweus ”Mobbning i skolan”: En person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger och under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer./…/ Det bör understrykas att vi inte brukar (eller bör) kalla det mobbning när två (fysiskt eller psykiskt) ungefär lika starka personer grälar eller slåss. Övrigt främjande arbete All personal på skolan är skyldig att ingripa vid alla former av kränkande behandling. Att ignorera ett oönskat beteende innebär att acceptera det. Ansvar: Alla som jobbar med och runt våra elever på skolan. I rollen som vuxen förebild rör sig all skolans personal i korridorer, på skolgården och i biblioteket. Skolvärden fungerar som en knutpunkt för eleverna, som söker upp henne om så bara för att prata. Hon har därför sin arbetsplats i anslutning till elevernas nya uppehållsrum. Skolans nya bibliotek är också till viss del bemannat med vuxna. SYV-konsultenten finns också numera bredvid uppehållsrummet. Ansvar: Alla som jobbar med och runt våra elever på skolan. Ytterst ansvarig för vuxennärvaro på rasterna är rektorn. Skolvärden tillsammans med Naturskolan anordnar under de första veckorna av höstterminen en dag med samarbetsövningar på Rås. Dessa hålls för de nybildade 7:orna i syfte att öka samhörigheten i den nya klassen. Ansvar: Skolvärden Mentorerna erbjuds möjlighet att äta pedagogisk lunch i matsalen till rabatterat pris. Syftet med detta är att öka vuxennärvaron i matsalen. Ansvar: Rektor Mentorerna behandlar vid behov etiska och moraliska frågor på den schemalagda 30 minuter långa mentorstiden. Att tillgå då finns den s k KOMPIS-pärmen. Ansvar: Mentorerna På utvecklingssamtalen berör mentorer, elever och vårdnadshavare ämnen som kränkande behandling och diskriminering. Där följer man regelbundet upp elevens sociala kompetens och utveckling. Ansvar: Mentorerna Minst 2 gånger per termin (vecka 38 och 48 på hösten och vecka 9 och 17 på våren) genomför mentorerna s k ”hemlig lapp”, där eleverna anonymt kan lämna information om eventuella kränkningar och trakasserier, som de känner till. Dessa lappar lämnas till Trygghetsteamet för vidare arbete. Ansvar: Trygghetsteamet, skolvärden, mentorerna Trygghetsteamet har en brevlåda, där alla elever kan lämna lappar om kränkningar och trakasserier. Det är bara medlemmar i Trygghetsteamet, som har tillgång till nyckeln till brevlådan. Ansvar: Trygghetsteamet 8 I samråd med elevrådet har skolan sammanställt ordningsregler för det dagliga arbetet (se bilaga 2). Dessa revideras i slutet av läsåret. Ansvar: Rektor och elevrådsstyrelsen Alla elever i år 7-9 deltar i olika jourverksamheter på skolan. Detta innebär t ex att hjälpa till i cafeterian, matsalen eller att bistå vaktmästare och lokalvårdare. Skolvärden ordnar schemat. Även Träningsskolan/Galaxens elever deltar utifrån sina förutsättningar. Ansvar: Skolvärden Temadagar Mot slutet av varje termin genomförs temadagar i årskurs 7-9. Arbetet under temadagarna gå i ett främjande och förebyggande syfte och riktas mot årets mål i likabehandlingsplanen. Ansvar: Rektor, Trygghetsteamet och arbetslagen Alla elever arbetar även under dessa temadagar med likabehandlingsplanen och får komma med idéer och synpunkter på förbättringar. Ansvar: Rektor och mentorerna Årligen besvarar årskurs 7 och 9 senast vecka 22 en egenproducerad enkät om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Enkäten innehåller två delar: utvärdering och uppföljning av innevarande år samt kartläggning inför kommande läsår. Enkäterna utförs på datorer, för att säkerställa anonymiteten. Ansvar: Rektor Årscykel För vidare detaljer, se Bilaga 3 ”Junkaremålsskolans årscykel för arbetet med likabehandlingsplanen” 9 Skolans förebyggande arbete Analys av nuläget I den genomförda enkäten svarar majoriteten av eleverna att de trivs i skolan (83%,). Även Trygghetsteamet har under året märkt att antalet allvarliga mobbningsfall har minskat. Fortfarande finns det dock ett stort behov av ett trygghetsteam på skolan. Däremot märks det att språket mellan eleverna fortsätter att vara rått och grovt. Förra årets siffror syns i parentes efter årets siffror. Enligt vår enkät svarar 79% att ”elever på skolan brukar använda ett otrevligt och/eller olämpligt språk” (60% - 2014, 65,9% - 2013). Jämfört med föregående år har siffran ökat drastiskt. Skolans personal behöver jobba mer konsekvent med detta, för att få en varande effekt. Därför blir detta ett av årets kortsiktiga mål…igen. I årets enkät minskar antalet elever procentuellt, som någon gång eller ofta under läsåret har blivit retade, utstötta och/eller kallade elaka saker. 35,0% anger detta (44,6% - 2014, 62,7% 2013). En stor minskning syns även i svaret ”någon enstaka gång” 27,0% (35,3% - 2014, 48,1% - 2013). 10,0% (12,0% - 2014, 5,4% - 2013) uppger att de stannat hemma från skolan för att de har känt sig illa behandlade av annan elev. Trots en minskning från föregående år, finns det ett fortsatt stort behov av att få eleverna att bli mer accepterande, speciellt då det gäller människors olikheter och lika värde. Riskområden Vid förfrågningar via enkät hos eleverna i årskurs 7-9 lyfts framförallt följande områden fram som otrygga: Områden där äldre elever vistas Övriga obevakade platser, såväl inom- som utomhus (t ex källaren och tunnelundergången mot skolans parkering) De trånga korridorerna i huvudbyggnaden Omklädningsrummen i gymnastikhuset Kortsiktiga mål (läsåret 2015/2016) Skolans elever ska vara rökfria Så ska målet nås: Elevhälsan upprättar ett städschema för de områden, där rökande eleverna vistas. Schemat berör just dessa elever. Elevhälsan utbildar sig under hösten och återkommer under vårterminen med det förebyggande arbetet. 10 Skolan förebygger stölder i idrottshuset vid idrottslektioner Så ska målet nås: Skolans personal uppmanar eleverna till att låsa in sina värdesaker i elevskåpen, istället för att ta med sig dem upp till idrotten. Information går även ut till vårdnadshavarna via rektor vid föräldramöten. Språkbruket mellan elever på skolan ska bli bättre Så ska målet nås: Såväl vuxna som elever tänker medvetet på vad de säger till varandra. Inget otrevligt och olämpligt språk får accepteras, oavsett om det är på skoj eller inte. Nolltolerans ska gälla i klassrum och korridorer. Långsiktiga mål (inom fem år) Eleverna ska få en utomhusmiljö, som inbjuder till utomhusvistelse på rasterna. I dagsläget finns en stor grusplan och ett antal träbänkar och bord. Så ska målet nås: Elevrådet gjorde en undersökning under läsåret 2014-2015 kring vad eleverna önskar, för att göra en inventering av de behov som skolan har. Förslag som uppkom då är att eleverna önskar t ex fler sittplatser och ”zäta”-planer. Detta läsår diskuterar även arbetslagen dessa förslag. Arbetslagledarna sammanfattar resultatet av diskussionen och presenterar det för rektor. Eleverna i årskurs 7 får komplettera med sina önskemål på mentorstiden senast vecka 43. Skolans åtgärdande arbete När elev kränker elev På skolans arbetar vi enligt Farsta-metoden. För mer detaljerad information och ansvarsfördelning, se bilaga 1 ” Junkaremålsskolans flödesschema för åtgärder vid kränkande behandling”. www.ordkallanpedaktiv.se När personal kränker elev Om en elev känner sig kränkt eller illa behandlad av en lärare eller vuxen person på skolan, ska denne genast ta kontakt med klasslärare, skolsköterska eller rektor. Om eleven pratar med klassläraren eller skolsköterskan ska denne ta ärendet vidare till rektor. Rektor tar då vid och handlägger ärendet i samråd med berörda. Om någon av personalen upptäcker att en kollega uppträder kränkande mot en annan elev ska detta också tas vidare till rektor och handläggas där. Skolan har en handlingsplan för våld och hot-bearbetning samt en krishanteringsplan. 11 Resurser Temadagarna: Temadagar i främjande och förebyggande syfte genomförs årligen med alla elever i årskurs 7-9, ofta med gästande föredragshållare för eleverna. Skolvärd: På Junkaremålsskolan finns skolvärd Helena Turesson, som framförallt extra vuxen bland eleverna. Skolvärden är också samordnare för Trygghetsteamet. Arbetsmaterial: KOMPIS-pärmen (finns att hämta på skolexpeditionen hos Inger Klaar) Ses Offline? http://www2.ungdomsstyrelsen.se/butiksadmin/showDoc/ff808081272391c10127857e604a000a/SesOffline2012.pdf serietidningen Respekt http://www.skolinspektionen.se/Documents/BEO/respekt_webb1.pdf BRYT-materialet http://www.rfslungdom.se/bryt UR:s filmserie RAMP. www.ur.se Budget: Till arbete mot kränkande behandling och diskriminering avsätts för närvarande ingen specifik summa pengar, utan eventuella utgifter för t ex fortbildning av personal och eventuella föreläsningar på temadagar debiteras det s k ”fortbildningskontot”. Uppföljning och utvärdering av målen för 2014/2015 Årets kortsiktiga mål har inte utvärderats av personal på skolan. Alla elever i årskurs 7 och 9 genomförde skolans egen enkät om bland annat diskriminering och trakasserier. Det första kortsiktiga målet (att omklädningsrummen i idrotthuset ska renoveras) har uppnåtts. Se vidare i vår analys av nuläget, att eleverna inte anger platsen som otrygg längre. Flera elever tycker fortfarande att rummen kan bli bättre då det gäller enskildhet och trivsel. Det andra kortsiktiga målet (att stölder i idrottshusets omklädningsrum ska förebyggas) har inte uppnåtts. Fortfarande sker stölder, varför detta är ett kortsiktigt mål även i årets likabehandlingsplan. Tidigare års kortsiktiga mål (att språkbruket mellan elever ska bli bättre) har enligt elevenkäten inte uppnåtts, utan situationen förvärras. Därför är det återigen ett kortsiktigt mål och detta ska genomsyra verksamheten som helhet i fortsättningen. Detta mål är svårt att uppnå bara under ett kalenderår. Skolan behöver alltid jobba med detta, eftersom det kommer nya elever hela tiden. Det långsiktiga målet (att eleverna ska få en utomhusmiljö, som inbjuder till utomhusvistelse på rasterna) har inte uppnåtts. Förslag från elever har samlats in och kommer att ligga till grund för fortsatta diskussioner i såväl arbetslagen som i klasserna. 12 Kontakter Elevhälsoteamet Rektor Cecilia Axelsson [email protected] 0140-684 41 Skolkurator Åsa Lundquist [email protected] 0140-684 46, 076-723 30 44 Skolsköterska Bodil Johansson [email protected] 0140-684 47, 076-724 24 85 Chef för Elevhälsan [email protected] 0140-683 78 Studiehandledare Magnus Axelsson Sparf [email protected] 070-548 97 30 Vik studie- & yrkesvägsledare Anders Bergin 0140-684 44 [email protected] Elevrådet ordförandepost vakant tills vidare Skyddsombud Anders Nykvist [email protected] 0140-684 58 Trygghetsteamet [email protected] Skolvärd Helena Turesson - samordnare [email protected] 0140-684 62 13 Tranås kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningschef Peter Tuvberger Ordförande BU-nämnden Leif Andersson Reception/assistent 0140-684 10 0140-600 01, 070-379 34 13 0140-685 51, 683 27 Socialtjänsten Individ och Familjeomsorg Familjerådgivarna Familjeverksamheten/VILJA Ungdomsmottagningen i Tranås 0140-681 36 036-71 16 05 0140-688 70 0140-696 09 Epic Ungdomsgård Storgatan 22 tisdag-torsdag: 16.00-21.00 fredag: 17.00-23.30 http://www.tranas.se/epic 0140-68404, 072-7302310 (för SMS) Sören Hjalmar [email protected] 14 Länktips Tranås kommun www.tranas.se Schoolsoft sms16.schoolsoft.se/tranas Skolverket www.skolverket.se Skolinspektionen www.skolinspektionen.se/ Barn- och elevombudet (BEO) www.skolinspektionen.se/beo/ Diskrimineringsombudsmannen (DO) www.do.se Ordkällan Pedaktiv (Farsta-metoden) www.ordkallanpedaktiv.se Friends www.friends.se Barnens rätt i samhället – BRIS www.bris.se Rädda Barnen www.rb.se Brottsförebyggande Rådet www.bra.se Myndigheten för delaktighet (f d Handisam) http://www.mfd.se/ RFSL (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande) www.rfsl.se Sverige Mot Rasism www.sverigemotrasism.nu Statens medieråd – om Internet, TV, datorspel och film www.statensmedierad.se/ Forskningsuppsatser skrivna om t ex mobbning www.uppsatser.se Utbildningsradion www.ur.se Kolla Källan om nätmobbning http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan Skolverkets undersökning ”På tal om mobbning – och det som görs” http://www.skolverket.se/publikationer?id=2224 Skolverkets stödmaterial ” Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Hur skolan kan arbeta mot trakasserier och kränkningar” http://www.skolverket.se/publikationer?id=3375 15 Källförteckning Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket, 2009. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2798 Diskrimineringslagen 2008:567 http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20080567.htm Förebygga diskriminering och kränkande behandling – främja likabehandling, DO, BEO & Skolinspektionen, 2009. http://www.do.se/sv/Material/Forebygga-diskriminering-och-krankande-behandling-i-skolan/ LGR 11, Skolverket, 2010. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 Olweus, Dan. Mobbning i skolan – vad vi vet och vad vi kan göra. Liber Förlag, 1991. Skollagen http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/ Bilagor 1. ”Junkaremålsskolans årscykel för arbetet med likabehandlingsplanen” 2. Junkaremålsskolans ordningsregler 7-9 3. ”Junkaremålsskolans flödesschema för åtgärder vid kränkande behandling” 16 Bilaga 1 17 Bilaga 2 Läsåret 2015/2016 För att skapa trygghet och studiero på Junkaremålsskolan… …är alla ansvariga för sina handlingar. …är vi trevliga mot varandra. …vill vi ha rent och snyggt omkring oss. …tar vi av oss ytterkläder innan lektioner. …kommer vi i tid till lektionen och hjälper till att få arbetsro. …har vi med oss det som behövs, för att lektionen ska fungera. …används mobilen som hjälpmedel om läraren tillåter. …har vi egna regler i klassrum och uppehållsrum. …tänker vi på dem, som är allergiska (t ex undviker starka dofter). 18 Bilaga 3 Junkaremålsskolans årscykel för arbetet med likabehandlingsplanen Utvärdering av kalenderårets arbete i Trygghetsteamet. Ansvar: Rektor + TT Temadagar kring ämnena ”HBTQ” och ”Allas lika värde” för årskurs 7-9 Ansvar: Rektor, arbetslagen och TT Personalenkät besvaras senast vecka 14 ÅRSCYKEL Kick Off för samtliga elever årskurs 7 under första skolveckan på Naturskolan Rås. Ansvar: Skolvärd och Naturskolan Ansvar: TT Likabehandlingsplanen och årets mål presenteras för: * skolpersonal - före skolstart 2 0 1 5 2 0 1 6 Ansvar: Rektor Ansvar: Rektor Ansvar genomförandet: Enkätsamordnare och rektor Elevenkäter genomförs senast vecka 22 Ansvar: Enkätsamordnare och rektor Temadag i främjande syfte för årskurs 7-9 Ansvar: Rektor, Arbetslagen och TT Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanens mål i arbetslagen före vecka 25. Ansvar: Rektor * elever – vid skolstart Sammanställning av elevenkät Ansvar: Mentor * föräldrar år 7 – vid första föräldramötet Ansvar: Enkätsamordnare Utvärdering och upprättande av ny likabehandlingsplan Ansvar: Rektor * föräldrar år 8-9 – via Schoolsoft Ansvar: Rektor Ansvar: Rektor 19
© Copyright 2024