1. No category

FAKTA för Sjuksköterskor
14:00 - 14:15
14:15 - 15:00
15:00 - 15:15
15:15 - 15:30
15:30 - 16:00
16:00- 16:15
16:15
FAKTA för Sjusköterskor
2015-11-23
Välkommen och introduktion till FAKTA för ssk - Marita
Bra att veta om hypertoni - Per Hauschild
Riskfaktorer vid hjärtkärlsjukdom, Hem- resp. 24 tim
blodtrycksmätning, Att tänka på kring behandling och
medicinering. Vad ska sköterskan i telefonrådgivningen
tänka på i samtalet?
Fika - hämtas och intas på ord. sittplats
Hur jobbar vi? Marie & Theresia
Frågestund/samtal med Panel (Per, Marie, Theresia)
Utifrån Pers föreläsning och Marie/Theresias exempel
Göran
Introducering av FAKTA:s underbara värld - Susanne
Avslut - Marita
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Varför FAKTA för Sjuksköterskor?
Fakta dokument alltmer betydande plats i Vc. uppdrag
Frekvent flöde av nya Fakta dok. varje månad i MPG
Fakta ”obligat” för läkargruppen
Stärka team känslan/arbetet
Ökar attraktionen som arbetsgivare i landet - rekrytering
Sköterskor i telefon ”styr” dagens arbete på Vc. – viktiga!
Möjlighet att arbeta med kraft i länet med viktiga områden
250 ssk och 170 läkare - gemensamt nå samma mål
Öka kvaliten i vården vi bedriver med de ”senaste” rönen
Ytterligare professioner?
(ange enhet via Infoga sidfot)
2015-11-23
Hypertoni – Per
(ange enhet via Infoga sidfot)
2015-11-23
Hypertoni är största hotet mot
global hälsa
Ger ökad risk för framför allt hjärt–
kärlsjukdom, stroke, demens och
njursjukdom
Läkartidningen 2013
Hok 2015-11-11
2015-11-23
Hypertoni i Sverige
2 miljoner individer i Sverige har hypertoni
(30 % av vuxna, 50%> 60 år)
Hypertoni är den vanligaste diagnosen i
svensk primärvård
< 50% har behandling
30% uppnår målblodtrycket!
Hok 2015-11-11
2015-11-23
Riskökning i relation till blodtryck
Hok 2015-11-11
2015-11-23
Hypertonikompikationer
Stroke
Hjärtinfarkt
Hjärtsvikt
Njurskada
Hok 2015-11-11
2015-11-23
Arteriella
kärlskador
Varför hypertoni
Essentiell hypertoni 95 %
Sekundär hypertoni 5 %
Hok 2015-11-11
2015-11-23
ålder
ärftlighet
stress
motion
salt
övervikt
alkohol
njursjukdomar
hormonella orsaker
kärl
Målblodtryck helst inom 7-12 mån
•
•
•
Majoritet :
< 140/90
Diabetes:
< 140/85
Njursjukdom < 130/80
•
Ålder > 80 år 140-150/90
•
Ålder > 90 år
Hok 2015-11-11
2015-11-23
Ej behandla
BT gränser
Mottagningsblodtryck
Hemblodtryck
24 –tim BT-mätning
BT dagtid
BT natt
Hok 2015-11-11
2015-11-23
Systolisk
140
135
130
135
120
Diastolisk
90
85
80
85
70
Hok 2015-11-11
2015-11-23
Hok 2015-11-11
2015-11-23
Hemblodtrycksmätning
•
Hok 2015-11-11
2015-11-23
SBU. Hemblodtrycksmätning. Stockholm: Statens
beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2010. SBU
Alert-rapport nr 2010-04. ISSN 1652-7151.
http://www.sbu.se
Hemblodtrycksmätning
•
•
•
•
•
•
Hok 2015-11-11
2015-11-23
Blodtrycksmätningen skall utföres sittande efter 5 min vila
med båda benen på golvet, stöd för ryggen och armen i
hjärthöjd, vilande på ett bord.
Du bör avstå från rökning, kaffe, hård fysisk aktivitet eller
liknande minst en timme innan mätningen.
Gör 2 mätningar på morgonen 06:00 – 10:00 innan frukost
och 2 mätningar på kvällen 18:00 – 22:00
Gör mätningar dagligen under 7 dagar.
Hok 2015-11-11
2015-11-23
24 – timmars blodtryck
• Medeltryck dag 130 - 135/80 - 85mmHg
- natt 120/70 mmHg.
• Dipping: nedgång 10 - 15/10 mm Hg
• under natten.
• Förutsäger CV risk bättra än office BT.
Hok 2015-11-11
2015-11-23
När och hur ska vi använda 24timmars blodtrycksmätning och
hemblodtryck?
•
•
•
•
•
•
Hok 2015-11-11
2015-11-23
Första utredning av personer med högt BT – 24 tim mätning
Vid stress i samband med mottagningsbesök
Höga blodtryck men avsaknad av organpåverkan
Osäker diagnos
Oönskade eller oväntade effekter av terapin
Uteblivet behandlingssvar
Hok 2015-11-11
2015-11-23
Hok 2015-11-11
2015-11-23
Hok 2015-11-11
2015-11-23
Etablerad
organskada och
diabetes
Cerebrovaskulär
Ålder
sjukdom
Män >55 år
Vänsterkammarhypertr
* Stroke/TIA
Kvinnor >65 år
ofi Mikroalbuminuri
Hjärtsjukdom
Rökning
och/eller eGFR 30-60
* Hjärtinfarkt
BMI>30 eller bukfetma
ml/min
(bukomfång män >102
* Angina Pectoris
Ankel-brachialindex
* Hjärtsvikt
cm, kvinnor >88 cm)
<0,9
Dyslipidemi
Njursjukdom
Pulstryck hos äldre >60
(eGFR<30 ml/min)
Nedsatt glukostolerans
mmHg
Hereditet för hjärtkärlsjukdom
Perifer artärsjukdom
Diabetes
Riskfaktorer för
hjärtsjukdom
Hok 2015-11-11
2015-11-23
Subklinisk
organskada
Hur behandla
Hok 2015-11-11
2015-11-23
Viktigt med tidig intervention
Intervention
Sjukdom 1 (t ex hypertoni)
Sjukdom 2 (t ex hjärtsvikt)
Hok 2015-11-11
2015-11-23
Icke farmakologisk behandling
•
•
•
•
•
•
Hok 2015-11-11
2015-11-23
Rökstopp
Viktreduktion BMI < 26 bukomf. < 102 mån < 86 sm
kvinnor
Motion > 30 – 40 min snabb promenad minst 5 ggr/vecka.
Modererad alkohol konsumption < 3 dl. vin/ 8 cl starksprit
dygn för män. Drygt hälften för kvinnor.
Saltrestriktion
Stressreduktion
Medicinsk behandling
•
•
•
•
•
•
•
Hok 2015-11-11
2015-11-23
1. ACE-hämmare (Enalapril)
1. ARB ( Losartan)
1. Ca-antagonist (Amlodipin)
1. Thiazid (Hydroklortiazid , Hygropax)
2. Betablokerare ( Atenolol)
3. Spironolakton
4. Alfablockerare Doxazosin
Sjuksköterskebaserad
blodtrycksmottagning
Så här jobbar vi!
Bakgrundsfakta VC Aroma
•
•
•
•
•
•
•
•
Antal listade: 8 104
Antal med diagnos hypertoni (I10): 1 206
2 sjuksköterskor med blodtrycksmottagning
3-4 dagar/vecka
5 specialister i allmänmedicin
6 ST-läkare inom allmänmedicin
6 st hemblodtryckmätare
1 st 24-timmars blodtrycksmätare
Ledningssystem, rutindokument hypertoni
Antal besök blodtrycksmottagning
•
•
•
•
1 januari – 10 november 2015
Antal besök: 1 127
Antal patienter: 742
Antal 24hmätningar: 94
Hemblodtrycksmätningar: 120
Nydiagnostiserad hypertoni
Sjuksköterskans ansvar
• Göra tillräckligt många blodtrycksmätningar
under tillräckligt lång tid för att kunna fastställa
diagnos hypertoni, se ovan.
• Inför läkarbesök: Sjuksköterska förbereder
levnadsvaneformulär, EKG, midjemått, längd,
vikt, samt provtagning (enligt enhetens
labbpaket för nydebuterad hypertoni).
Uppföljning hypertoni
Ansvarsfördelning
• Patienter med andra samtidiga sjukdomar eller medicinering följs med läkarbesök.
• Patienter som inte bedöms vara i behov av regelbundna läkarbesök följs via
blodtrycksmottagningen.
• Patienter med vitrockshypertoni eller signifikant vitrocksreaktion ska följas med
blodtrycksmätning i hemmet via blodtrycksmottagningen, se nedan. Om diagnosen
hypertoni har satts på korrekt sätt, är hemblodtrycksmätning ett bra sätt att göra detta
på. Men i valet av metod kan tillgång på mätutrustning och patientens åsikt
vara vägledande.
• Viktigt att ange i journalen, i fritext under rubriken ”Målblodtryck”, att vitrockshypertoni
eller vitrocksreaktion föreligger, för att kunna erbjuda korrekt uppföljning och för att
underlätta bedömning av framtida mottagningsblodtryck.
• Patienter (både med och utan antihypertensiv behandling) med uppmätt förhöjt blodtryck
vid läkarbesök, rekommenderas omkontroll av blodtryck av sjuksköterska, innan
ställningstagande till åtgärd görs.
• Patienter där blodtryckssänkande medicinering har justerats i samband med besök hos
läkare eller sjuksköterska följs upp via blodtrycksmottagningen efter 4-6 veckor.
• Patienter med diabetes och hypertoni följs upp av diabetssjuksköterska, avseende båda
sjukdomarna.
Omfattning
•
•
Uppföljning ska göras en gång årligen.
Oavsett vilken yrkeskategori som står för uppföljningen ska minst följande
inkluderas:
– Genomgång av livsstilsfaktorer/levnadsvanor och total hälsoprofil, samt
livsstilsrådgivning.
– Status: Blodtryck och midjemått.
– Labb: Sker utifrån individens samlade risk för hjärt-kärlsjukdom och behandling,
samt biologisk ålder.
– fP-Glukos och kreatinin: Tas på alla.
– K: Tas på alla med behandling med ARB/ACE eller Spironolakton.
– Lipidstatus: Kan undvaras om värdena tidigare legat bra och stabilt, eller om
lipidsänkande behandling inte bedöms bli aktuellt.
– U-Alb/-Krea-index: Tas regelbundet på alla som någon gång haft mikroalbuminuri, samt
om blodtrycket vid kontroll är dysreglerat.
– EKG: Tas vid dysreglerat blodtryck.
Blodtrycksmottagningen
•
•
•
•
Vid nydebuterad hypertoni bör patienten följas med relativt täta kontroller
(cirka 4-6 veckors intervall) till dess att målblodtryck uppnåtts.
Sjuksköterska titrerar självständigt blodtryckssänkande läkemedel tills målvärde
uppnåtts, och ansvarar för provtagning (kreatinin och kalium) vid dosökning av
och behandling med ARB/ACE eller Spironolakton. Se faktadokument
hypertoni.
Sjuksköterska återkopplar till PAL vid avvikelser avseende kreatinin (t.ex.
kreatininstegring > 20-30% efter nyinsättning eller dosökning av ARB/ACE eller
Spironolakton) och kalium, samt misstänkta läkemedelsbiverkningar.
Regelbunden kontroll av blodtrycket kan även göras med
hemblodtrycksmätning:
– Rekommenderas för patienter med känd vitrockshypertoni och -reaktion, samt
för patienter som har en egen blodtrycksmätare. Kan användas både för årliga
kontroller och för uppföljning av läkemedelsjusteringar.
– Utförs enligt instruktion i FAKTA-dokument med 2 mätningar morgon och kväll i
7 dagar. Bilaga 1 och bilaga 2.
– Vid användning av patientens egen mätare ska den vara kontrollerad och
jämförd med blodtrycksmätare på mottagningen en gång årligen. Viktigt att
journalföra att sådan kontroll är gjord, samt eventuella avvikelser i
blodtrycksvärden.
•
•
Sjuksköterska skickar hem kallelse för:
– Provtagning
– Informationsblad och registreringsblankett för hemblodtrycksmätning
– Levnadsformulär
Tid för uppföljande telefonsamtal till sjuksköterska
Tankar för framtiden
• Automatiska mätningar utan besök vid
• Årskontroll med hemblodtrycksmätning
och enbart telefonkontakt
- för patienten - sparar tid, endast ett
besök
- för vården - sparar tid
• Andra patientgrupper