1. No category

Verksamhetsberättelse
Skolbarnsomsorgen f-2 Fritidshemmet
2013/2014
Annika Lindgren samordnare Förutsättningar för måluppfyllelse Skolbarnsomsorgens organisation och omfattning
Barn och lokaler Verksamheten har omfattat totalt 66 elever. Elever i förskoleklass, 1 och 2 har gått på vårt fritidshem. Verksamheten har disponerat en ateljé, ett par klassrum och idrottshallen. I gruppen har det varit 66 barn varav 32 flickor och 34 pojkar. Gruppen är delad i smågrupper så gott som hela tiden. Personal Under höstterminen bestod personalgruppen av 6.3 heltidstjänster fördelade på 7 personer enligt följande;1 förskollärare, 2 fritidspedagoger, 1 fritidsledare, 1 elevassistent, 1 montessorilärare och 1 medhjälpare. I december avslutade förskolläraren sin tjänst hos oss, vilket löstes genom att befintlig personal gick upp i arbetstid samt fick nya scheman. Under vårterminen bestod personalgruppen av 6,3 heltidstjänster fördelade på 8 personer enligt följande; 2 fritidspedagoger, 1 fritidsledare, 1 montessorilärare, 1 elevassistent samt 2 medhjälpare. Fritidsledaren slutade i mars. Det löstes genom en visstidsanställning. Inom skolbarnsomsorgen är det svårt att använda jämföra antalet barn/heltidsanställd som mått då vi har växlande öppettider, samlad skoldag och kombinerade tjänster men vi uppskattar att det har varit drygt 10 barn/heltidstjänst och att det vid full barngrupp varit 8­9 barn/vuxen. Ledning Rektor har haft det övergripande ledningsansvaret. Biträdande rektor har ansvar för enheten f­2. Det har funnits en samordnare för skolbarnsomsorgen. Skolbarnsomsorgens personal medverkar i rektors ledning av hela skolan. Biträdande rektor samarbetar med samordnaren vid behov samt ansvarar för regelbundna fritidskonferenser och planeringar. Skolans specialpedagog har vid regelbundna konferenser lett skolbarnsomsorgens arbete med värdegrunden och med elever i behov av särskilt stöd Tillgänglighet Skolbarnsomsorgen har varit öppen 7­17 alla vardagar med undantag av 4 studiedagar under läsåret. Vi har stängt 4 veckor under sommaren. Vi har ej haft önskemål om barnomsorg under semesterstängningen och inte heller före 7 på morgonen eller efter 17 på eftermiddagen. Dock har vi haft en familj som under hösten haft behov några morgnar från 6.30. Då har vi öppnat tidigare. På KMS har vi alltid haft samlad skoldag för barnen i åk 1 och 2. Det betyder att alla elever börjar och slutar vid samma tid. 4.5 timmar av skolveckan är fritidstid som kan tas bort om barnet inte är på fritids. Tiden är uppdelat i några arbetspass. Vi kallar dessa pass PA (praktiskt arbete). Då kompletteras skolans undervisning med sådant som inte ryms inom timplanen för de yngsta i grundskolan. Då arbetar vi med bild, slöjd, konkreta naturupplevelser, grupprocesser och självkännedom. Ofta arbetar vi tematiskt över längre perioder. Oftast är PA inte kopplat till det som annars sker i klassrummet men under vissa Pa­pass arbetar vi konkret med det som eleverna lär sig på lektioner. Fritidspersonalen har även hand om en grupp under skolans veckor med Elevens val. Prioriterade Förbättringsområden för läsåret
2013/2014
All energi ska läggas på att få en god kvalitet i skolbarnsomsorgen i vår nya f­2 enhet och att fritidsklubben ska finna sina arbetsformer och ett bra innehåll i vår nya 3­5 enhet. Detta har vi gjort; I augusti startade vår nya f­2 enhet. Det började 44 nya barn hos oss. De skulle acklimatiseras och vårt arbete har fokuserats på att bo in oss i de nya lokalerna. Vi har arbetat med att barnen ska hitta nya vänner. Personalgruppen är ny och vi har fått arbeta ihop oss. Mycket tid har ägnats åt att hitta nya rutiner för både barn och personal. Under våren har vi även skolat in barnen i att äta mellanmål i matsalen. De sitter åldersblandat på bestämda matplatser. Vi har startat upp fritidslek efter mellanmålet. Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen ­ utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids​
och innehållsmässigt ­ erbjuder barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid som är varierad och utgår från barnens behov och intressen ­ förenar omsorg och pedagogik som stödjer barnets fysiska, intellek​
tuella, sociala och emotionella utveckling. ( ur allmäna råd för fritidshem ) Detta har vi gjort; Vi kompletterar skolan på olika sätt, innehållsmässigt och tidsmässigt. Dels genom att arbeta praktiskt med ämnen som är aktuella i klassrummet genom vår PA verksamhet. Dels genom att erbjuda barnen olika aktiviter som de själva väljer efter skolans slut fram till stängning. Vi har haft schemalagda naturlektioner där eleverna fått uppleva sambanden i naturen och förståelsen för allt levande. Utomhusmiljön är rik på möjligheter med olika naturtyper såsom en damm, granskog, lövskog, våtmark och berg. De har fått träna sina sinnen; lyssnat, känt, luktat och tittat på olika saker i miljön med hjälp av lekar och utmaningar av olika slag. Färdigheter som knivhantering, sårvård, vattenvett och isvett har de fått träna praktiskt. Hur man klär sig och beter sig i naturen för att må bra och hur man tar hänsyn till allt liv har betonats. De vanligaste trädslagen, växterna, djuren och andra organismer har vi studerat liksom deras plats i ekosystemet. Det har skett genom lekar, korta lektioner och övningar. De olika årstiderna har eleverna fått lära sig uppleva med alla sinnen. Ett akvarium och ett terrarium finns i anslutning till klassrummen. Barnen tränas att sköta om djuren under ansvarig pedagogs ledning. Konkreta kopplingar har gjorts till ämnen de läser i klassrummen. Matematik i form av exempelvis geometriska figurer, längdmått, omkrets, höjd har vi övat praktiskt. Barnen har även vävt bokstäver, siffror och geometriska former av tyg på staketet runt fotbollsplanen. I Pa har barnen fått göra experiment med sina sinnen. Jordklot i genomskärning av modellera. De har stavat engelska siffror och frukter i batikmålning. En stor del av skolbarnsomsorgens eftermiddagsverksamhet är valbar. Framförallt gäller det aktiviteter och olika sätt att utföra dessa. Vi försöker tillgodose barnens önskemål gällande aktiviteter som de önskar göra. Vid utomhusvistelse väljer de var de vill vara på skolgården och vad de vill göra där. Egna initiativ vad det gäller lek uppmuntras alltid. Under året har vi fortsatt med dagliga rastaktiviteter samt infört en fritidslek efter mellanmålet. Idrottshallen har vi haft tillgång till 3 eftermiddagar i veckan. Analys: Vi ser att barnen uppskattar vår samlade skoldag. De får uppleva naturen, arbeta praktiskt med bild och skapande, drama och massage samt att konkret arbeta med några av de ämnen som även läses ihop med läraren. Många gånger ger även vårdnadshavare positiv respons på vad barnen gör under Pa­tiden. Så vill vill absolut fortsätta med samlad skoldag­ Vår eftermiddagsverksamhet uppskattas av barnen. De får välja fritt vad de vill göra. Många önskar att få leka i idrottshallen. För några barn kan det upplevas svårt när det inte finns förutbestämda aktiviteter. Utvecklingsområde; Nästa läsår ska vi införa att det finns styrda aktiviteter som barnen får välja mellan även under eftermiddagen. Det för att alla ska känna att de kan hitta en aktivitet. Normer och värden Det är viktigt att personalen ­ aktivt arbetar för att de normer och värden som beskrivs i läroplanen är en integrerad del i det vardagliga arbetet med att stödja barns utveck​
ling och kopplar samman det med hur barnet utvecklar förmågan att ta ansvar och ha inflytande ­ strävar efter att se det unika hos varje barn och medvetet arbetar med att olikheterna i gruppen ses som en tillgång. ( ur allmänna råd för fritidshem ) Detta har vi gjort; Fritidshemmet arbetar mycket med sociala relationer och konflikthantering. En pedagog har arbetat med barnens sociala utveckling i halvklasser i både år 1 och 2. Under hösten låg fokus på skapande samarbete . År 1 fick skapa figurer i kartonger samt boende till figurerna. År 2 fick tillverka sällskapsspel i grupper. De gjorde även dockteater på ipads. Under våren låg fokus på hur är man en bra kompis. Då fick barnen bl a hemlig kompis, lekte blindbock. De gjorde olika värderingsövningar för att träna i att stå för sin åsikt och att respektera att alla är unika. Att leka lekar tillsammans är ett bra sätt att stärka gruppkänslan. Vi har ofta lekt charader. Vi har även sett på filmer ­ prat om mobbning, Milla och Maja ( SLI ) ­ “vara vänner” i år 2 Förskoleklassen har aktivt arbetat för att bryta, blanda och skapa nya grupperingar. Alla barnen har gjort massage på varandra, ofta när de lyssnat till upplästa massagesagor. År 2 har även fått skriva egna sagor. På lunchrasterna är det skolbarnsomsorgens personal som arrangerar aktiviteter och har som uppdrag att stödja utvecklingen av barnens sociala samspel. Många samtal med grupper och individer kring konsten att praktisera gällande normer och värden hålls av fritidslärarna. Under året har skolbarnomsorgen fortsatt arbetet med dagliga rastlekar för att öka elevernas trygghet, glädje och sociala kompetens. Under läsåret har vi fortsatt att arbeta med det sätt barnen pratar med varandra. Vi har på olika sätt samtalat med barnen för att försöka bibehålla nivån. Vid missförstånd finns vi tillhands för att förtydliga och medla mellan barnen. Barnen har bestämda platser vid mellanmål och samling. Det för att alla ska ha en plats och slippa känna sig utanför. Analys; I början av hösten arbetade vi mycket med att få ihop barngruppen. Vi fokuserade på barnens sociala relationer. Vi styrde verksamheten. Det gav ett gott resultat. Vi ser att barnen har hittat nya kompisar under våren. De vågar leka med nya kompisar och killar och tjejer leker ihop. Det har varit gynnsamt för arbetet med normer och värden att fritidsgruppen ibland har varit åldershomogen och att de ofta delats i mindre grupper. Då har det varit lättare att samtala om normer och värden på elevernas utvecklingsnivå. Arbetet med att göra barnen medvetna om hur de pratar med varandra går bra, men det är något som behöver fortgå för att lyckas behålla de resultat vi nått. Vi vill att arbetet skall generera ett mer varierat och bättre språk och på så sätt bidra till en bättre stämning. Vi ser att barnen leker mer gemensamma leker efter att rastlek införts. Det tycker vi är positivt. Dock är vi inte i mål med att alla ska vara och känna sig inkluderade och delaktiga. Förbättringsområde; Inför nästa läsår vill vi utveckla och förändra upplägget på rastverksamheten så att kan erbjuda “rastskoj” som får ännu fler barn att bli delaktiga och generösa mot kamraterna. Jämställdhet mellan flickor och pojkar Det är viktigt att personalen ­ reflekterar över sitt eget förhållningssätt till manligt och kvinnligt och diskuterar hur den pedagogiska miljön kan utformas för att stärka jämställdhetsarbetet ­ aktivt arbetar för jämställdhet mellan flickor och pojkar integrerat i verksamheten. ( ur allmänna råd för fritidshem ) Detta har vi gjort; Vi arbetar aktivt med att få tjejer och killar att leka tillsammans i samma lekar. Vi uppmuntrar dem att spela spel, göra bygglek, skapa tillsammans. Utomhus erbjuds barnen neutrala möjligheter till lek t ex fånga salamandrar i dammen och bygga kojor i skogen, spela king och kubb, gunga samt att delta i våra vuxenledda lekar. Analys; Det medvetna upplägget har blivit en naturlig del av vår verksamhet och vårt förhållningssätt. Utmaningen är att i alla lägen behålla det könsneutrala förhållningssättet hos alla inblandade. Barns delaktighet och inflytande Det är viktigt att personalen ­ aktivt arbetar för barns rätt till ansvar, delaktighet och inflytande i verksamheten utifrån erfarenhet, ålder och mognad ­ tydliggör för barnen sambanden mellan delaktighet, inflytande över och ansvar för fattade beslut. ( ur allmänna råd för fritidshem ) Detta har vi gjort; Vid skoldagens slut lämnar grundskolepedagogen över gruppen till fritidspersonalen som informerar sig om vilka barn som är kvar på fritids under eftermiddagen. Barnen är till en stor del styrda under sin skoldag. På eftermiddagarna får barnen själva välja vad de vill göra tex spela spel, skapa, leka utomhus, undersöka dammen eller röra sig i idrottshallen. Personalen finns till hands för att stödja och ledsaga barnen. Analys; Vi vill att barnen succesivt ska lära sig ta ansvar för att veta när de ska bli hämtade. Vi tror att de blir trygga av det. Då vi fokuserat mest på att få den nya organisationen att fungera med elever och nyanställda har våra fritidsråd fått ge avkall detta läsår. Fritidsrådet är ett forum där barnen får påverka sin eftermiddag och vistelse hos oss. Förbättringsområde; Vi ska aktivera arbetet med Fritidsrådet. Ett mångkulturellt fritidshem Det är viktigt att personalen ­ fortlöpande reflekterar över sina värderingar och föreställningar om kulturella och språkliga olikheter, ­ strävar efter ett arbetssätt där man betonar olika kulturers lika värde och ser språklig och kulturell mångfald som en tillgång ­ ser till att arbetet med att stödja barns språkliga och kulturella identitet integreras i den dagliga verksamheten. ( ur allmänna råd för fritidshem ) Detta har vi gjort; Intressant är att vi inte kan komma på något som vi gjort medvetet och specifikt för att följa Läroplanen eller följa de Allmänna råden inom detta område. Analys; Vi arbetar självklart med att stödja barn språkliga och kulturella identitet likaväl som vi vill förmedla en positiv syn på mångkultur och mångfald. Arbetssättet är att vara goda exempel och att i stunden bemöta barnens frågor och attityder. Vi saknar en strategi, mål och har inte verbaliserat vårt arbete inom detta område. Det skulle kunna vara en förklaring att vi verkar i ett mycket homogent närsamhälle och att vår vardag på fritidshemmet är långt ifrån mångkulturell. Förbättringsområde; Vi ska hitta verktyg för att medvetandegöra oss själva hitta arbetssätt för att följa råden att; ­ fortlöpande reflekterar över våra värderingar och föreställningar om kulturella och språkliga olikheter, ­ sträva efter ett arbetssätt där man betonar olika kulturers lika värde och ser språklig och kulturell mångfald som en tillgång ­ se till att arbetet med att stödja barns språkliga och kulturella identitet integreras i den dagliga verksamheten. Särskilt stöd Det är viktigt att personalen ­ arbetar utifrån ett synsätt som innebär att stödbehovet för barn i behov av särskilt stöd ses i relation till omgivningen och den miljö som barnet vistas i ­ samarbetar med förskoleklass och skola så att olika kompetenser ge​
mensamt bidrar till en bild av hur barnet fungerar i olika sammanhang, något som bör utgöra underlag för adekvata stödinsatser, ­ samarbetar med förskolan för att underlätta övergången mellan för ​
skola och fritidshem, ­ vid planering av insatser för barn i behov av särskilt stöd är lyhörd för vårdnadshavares synpunkter, ­ genom uppföljningar och utvärderingar tydliggör vilka fa ktorer som har påverkat arbetet med barn i behov av särskilt stöd och om stödre​
surserna är adekvata och tillräckliga ­ tillsammans med barnet och barnets vårdnadshavare dokumenterar, följer upp och utvärderar stödinsatserna. ( ur allmänna råd för fritidshem ) Detta har vi gjort; Vid misstanke om att barn far illa eller är i behov av särskilt stöd inom något område följer vi skolans rutiner. Varannan vecka har vi haft schemalagda elevkonferenser med specialpedagog där farhågor lyfts, handledning ges och åtgärder bestäms. Teamet kring elever med särskilda behov har schemalagda konferenser för planering, handledning och uppföljning tillsammans med specialpedagog. Vi har haft extra stöd och handledning kring elever med särskilda behov. En elevassistent har gått en utbildning om autismspektrat. Vi har gjort anpassningar i material och aktiviteter för barnen t ex bildschema. Vi har överlämnandekonferens med förskolan. Där går vi igenom alla barn, både kunskapsmässigt samt socialt. Analys; Att vi har ett nära samarbete i arbetslaget med lärare och specialpedagog är bra för vi får en helhetsbild av barnen. Vi är många som ser olika sidor av barnen, deras starka sidor och vad de behöver mer stöd i. Samarbete mellan fritidshem och hem Det är viktigt att personalen ­ skapar ett nära och förtroendefullt samarbete med barnets vårdnadsha​
vare om barnets individuella utveckling och lärande och diskuterar på vilket sätt fritidshemmet kan bidra till att barnet trivs, lär och utveck​
las, ­ använder kontakten med barnets föräldrar till att föra samtal om bar​
nets trivsel, lärande och utveckling ­ tar hänsyn till vårdnadshavares olika möjligheter att delta i och påverka verksamheten genom att se till att det finns olika former och forum för inflytande och samverkan. ( ur allmänna råd för fritidshem ) Detta har vi gjort; I år har vi haft en fritidslärare knuten till varje klass. I början av höstterminen erbjöds föräldrar till barn i förskoleklass ett samtal med de pedagogerna i förskoleklassen. Vid starten av läsåret har alla familjer fått ett häfte Välkommen till Fritidshemmet där verksamheten presenterar för föräldrarna. Häftet finns även på skolans hemsida och på Schoolsoft. I år deltog fritidspersonalen i skolans föräldramöte. Analys; Att införa att en fritidslärare är knuten till varje grupp har känts positivt och vi tror att det blivit tydligare för alla parter att vem som ansvarar för vilka barn. Även föräldrakontakten har blivit enklare. Vårdnadshavare vet vem de ska vända sig till. Inför nästa läsår fortsätter vi med den tydligheten. Samarbete med andra verksamheter Det är viktigt att personalen ­ skapar bästa möjliga förutsättningar för varje barns mångsidiga utveck​
ling och lärande genom samarbete med andra verksamheter såsom förskola, förskoleklass och skola, ­ i samarbetet med förskola, förskoleklass och skola utgår från barnens behov och intressen ­ samarbetar med förskola, förskoleklass och skola för att skapa kontin​
uitet och för att underlätta övergångar mellan olika verksamhetsformer. ( ur allmänna råd för fritidshem ) Detta har vi gjort; Förskoleklassen har flyttat in i skolans lokaler och blivit en del av f­2 enheten. Vi delar skolgård med förskolan så vi ses ofta. Samordnare för förskolan, fritids och fritidsklubben har haft gemensamt sk BO­möte ( barnomsorgsmöte ) varannan vecka. Där diskuteras gemensamma och/eller olika regler, vi delger varandra viktig information kring de olika verksamheterna. Vi har haft inskolning för blivande förskoleklassen. Barnen har hälsat på och fått bekanta sig i våra lokaler. De har fått se deras nya hallplatser samt ätit lunch eller mellanmål i matsalen. Vi har lämnat över viss information om våra elever som går vidare till fritidsklubben. Analys; Att förskoleklassen numer är i samma lokaler som skolan gör att samarbetet blir naturligt, de är en del av oss. Vi har samma läroplan. Eftersom vi är en liten skola och vi delar utemiljö med förskolan är det positivt att träffas i Bo­möte. Då får vi möjlighet att diskutera, fråga och förklara verksamheterna. Prioriterade förbättringsområden för läsåret
2014-2015
Vi ska: ­ erbjuda fler styrda aktiviteter som barnen får välja mellan även under eftermiddagen. ­ utveckla och förändra upplägget på rastverksamheten. ­ återinföra fritidsrådet ­ fokusera vårt arbete med begreppet mångkultur