1. No category

1
Överboda skola
Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15
Dokumenttyp
Redovisning
Dokumentägare
Överboda skola och fritidshem
Dokumentnamn
Kvalitetssammanställning
Dokumentansvarig
Patrik Sandström
Dokumentinformation
Upprättad med utgångspunkt från skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete
Fastställd/Upprättad
2015-08-25
Reviderad
2015-09-14
Version
1
Giltighetstid
1 år
2
Innehåll
Inledning
Förutsättningar
Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse
Beslutade mål och åtgärder
Slutord
2
3
4
8
9
Bilaga 1: Bedömning av skolans kvalitet och måluppfyllelse
Bilaga 2: Resultat – trivselenkät Överboda skola respektive Överboda fritidshem
Bilaga 3: Studieresultat
Bilaga 4: Utvärdering av mål och förbättringsåtgärder läsåret 2013-2014
Inledning
Kvalitetsredovisningen grundar sig på utvärdering som grundskolan och fritidshem,
har lämnat in för verksamhetsåret 14/15, samt på resultat som framkommit vid
enkäter, synpunkter från föräldramöten, skolråd, elevråd, pedagogiska diskussioner
och dokumentationer.
Överboda grundskolan har detta läsår haft 16 elever fördelade på: 8 elever i åk 2, 8
elever i åk 1. Det totala antalet på Överboda fritidshem har varit 19 elever.
På grund av det låga antalet elever i förskoleklass har de endast haft fritidsplats i
Överboda. Förskoleklassverksameten har bedrivits på Sörfors skola.
Skolan har under läsåret prioriterat arbete med läsförståelse via materialet ”En
läsande klass” och elevinflytande. Fokus ligger också på barnens delaktighet och
lärande i verksamheten. Överboda förskola, grundskola och fritidshem har en nära
samverkan.
Överboda grundskola och fritdshem arbetar utifrån Lgr 11. Förskolan och fritids har
haft öppet mellan 06.30 och 17.30 varje dag. Öppningen har ibland tidigarelagts eller
stängningen förskjutits utifrån föräldrars behov.
Antal inom skolbarnomsorg och elevantal läsår 2014-2015
Flickor
Pojkar
Totalt
Skolbarnomsorg 10
9
19
Åk 1
6
Åk 2
3
Elevantal skola 9
2
5
7
8
8
16
3
Förutsättningar
Överboda grundskola och fritidshems rektor delar sitt ansvar på tre olika byaskolor
och är stationerad på Brännlands skola.
Överboda skola och förskola är en byskola som ligger i kommunens sydvästra utkant
ca 2 mil från Umeå. Den ligger naturskönt i västlig sluttning med vy över de öppna
fälten vid Bobäcken och dalgången som sträcker sig fram till Vännäsby.
Byn växer och det har varit många inflyttningar. Alla i byn bor i egen villa.
Skolan strukturerades om hösten-07 och blev då en F-2 skola. Inom- och
utomhusmiljön är god. Rummens utformning har ändrats under årets lopp utifrån
verksamhetens och elevernas behov. Överboda fritidshem har under de senare åren
fått delat rum med förskoleklassen. Eftersom ingen förskoleverksamhet har bedrivits
på skolan har fritids haft ett eget hemviste vilket har skapat större flexibilitet vad
gäller aktiviteter.
Tillgång på läromedel, material och utrustning för den pedagogiska verksamheten är
god. Skolan och eleverna lånar böcker en gång i månaden från Bokbussen. Eleverna
har även tillgång till tema/boklådor från skolbibliotekscentralen.
Överboda skola och fritidshem har nära till skogen och utnyttjar den varje vecka
tillsammans med förskola.
Personal läsåret 14/15
1 fritidspedagog 100 % samt 50% fritidspedagog, 1 resurs 50%
1 förskollärare 60 %
1 tidigarelärare 100 %
1 specialpedagog 20 %
1 rektor
1 kock/lokalvård 100%
Överboda skola och förskola har ett unikt samarbete med varandra där verksamhet
och personal samverkar i olika konstellationer.
Personalfrånvaron inom Överboda fritidshem har under året varit hög p g a
långtidsfrånvaro. Detta har lett till svårigheter att följa bestämda planeringar. Tillgång
till vikarier har inte alltid funnits vilket resulterat i att personalen inom Överboda
fritidshem fått täcka upp i Överbodas förskoleverksamhet.
Läraren har under vårterminen deltagit i Prio, ett samarbete med Sörfors och
Brännlands skola.
4
Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse
Indikatorerna till resultaten baseras Överboda skola respektive fritidshems
trivselenkät (Bil. 2)
Vår utgångspunkt generellt sett är att vår skolas olika verksamheter bör erbjuda en
kvalitet och måluppfyllelse som ligger minst i nivå med Umeå kommuns redovisade
värden.
Som bilaga finns personalens bedömningar utifrån enhetens egna mål för 2014-2015
baserat på FoG-nämndens vision, mål och uppdrag. Resultaten för läsåret 20142015 (Bil.1) redovisas i tre nivåer: styrkor (mycket god kvalitet), tillfredsställande (god
kvalitet) och svagheter (ej tillfredsställande). När verksamheten bedömt något inte
vara tillfredsställande (svaghet) finns en åtgärd för förbättring beslutad.
Miljö för utveckling och lärande
Trygghet och trivsel
Bedömning av mycket tillfredställande kvalité som påverkar trygghet och trivsel.
Likabehandlingsplanen har synliggjorts och diskuterats i elevgrupperna, delgivits
föräldrar via mail, föräldramöte samt remiserrats på skolrådet.
Skolans respektive fritidshemmets trivselenkät visar på att 100 % av eleverna trivs
mycket bra eller bra. 100 % av eleverna upplever rasterna som positiva. De
framkommer i enkäten att eleverna inte upplever sig kränkta och är inte rädda för
någon på skolan. Hela elevgruppen upplever att de har kompisar på skolan. 94 %
anser att de bidrar till matro och 100 % anser att de har arbetsro på lektionerna (bil.
2).
Bedömningen av svagheter som påverkar trygghet och trivsel.
I skolans trivselenkät framkommer att 6 % upplever sig ensam på rasten och 12 %
upplever sig vara ensam på rasten ibland. 6 % upplever att de sett en kamrat som
ofta är ensam på rasten (bil.2).
Arbetsklimat
Bedömning av mycket tillfredställande kvalité som påverkar elevernas arbetsklimat
Skolan trivselenkät visar att 100 % av eleverna i åk 1-2 upplever sig ha arbetsro i
klassrummet och trivs bra eller mycket bra i skolan.(bil. 2).
Elevers ansvar och inflytande
Bedömning av mycket tillfredställande kvalité som påverkar elevernas inflytande.
Skolans trivselenkät visar på att 88 % av eleverna anser sig ha inflytande och får
vara med och påverka. 12 % av eleverna upplever att de ibland har inflytande. Alla
elever i åk 1-2 upplever att de får vara med och sätta upp egna mål (bil. 2).
5
Undervisning
Bedömning av mycket tillfredsställande som påverkar undervisningen.
Delning av klassen har skett vid tre tillfällen då special pedagogen närvarat i klassen
tillsammans med klassläraren. Specialpedagogen har även stöttat elever när behov
uppstått t.ex. med intensivläsning. Från och med v. 10 har åk 1 varit själva en dag i
veckan, när åk 2 inskolats i Sörfors. Fritidspedagogen har deltagit vid två
tillfällen/veckan i klassrummet.
Överboda grundskola har flera tillfällen i veckan skapat ”Göra-klart-stunder” för att
alla elever ska uppleva att de hinner bli klara med sina uppgifter.
Genom studiebesök, teater, dans, skapande skola, bio, statsbesök, bokbussbesök
ges barnen möjlighet till rika kulturupplevelser.
Bedömning av myckettillfredsställande kvalitet som påverkar upplevelser av
matematik.
Enligt våra mål i ”Skola för hållbar utveckling” har vi lyft matematikämnet i ett 1-9
årsperspektiv. Arbetet i skolskogen har tydliggjorts.
Fritidspersonal har ansvarat för utematematik en gång i veckan samt praktiskt
matematik i form av olika matematiska spel.
Bedömning av styrkor som påverkar upplevelser av läsförståelse.
Detta läsår har klassen arbetat med olika lässtrategier för att öka läsförståelsen.
Detta har skett bland annat genom materialet ”En läsande klass”.
Anpassning och stöd
Bedömning av mycket tillfredsställande som påverkar individanpassning och stöd.
100 % av eleverna tycker enligt skolans trivselenkät att de får vara med att sätta upp
egna mål (bil. 2). Detta sker i samråd med föräldrar under utvecklingssamtalen.
Under hösttermin genomförde åk 1-2 elevledda utvecklingssamtal. Samarbete mellan
klasslärare och specialpedagog sker varje vecka för att på bästa sätt stödja och
utmana varje enskild elev.
I skolan finns det en samverkan mellan elevhälsan och skolverksamheten. Vid behov
kopplas t ex talpedagog, skolpsykolog in samverkan har skett kontinuerligt med
specialpedagog. Stöd från specialpedagog sker både i grupp och enskilt (Se.Bil 4).
En elev har fått stöd med sin skrivutveckling av klassläraren efter skolan slut en gång
i veckan under vårterminen.
Klassen är relativt liten vilket innebär att vi kan ge mer tid till den enskilda individen
och på så sätt ge hjälp och stöd.
6
Bedömning och utvecklingssamtal
Bedömning av styrkor som påverkar utvecklingssamtal och bedömning.
Inför utvecklingssamtal förbereds både föräldrar och barn genom skriftliga, formativa
och summativa bedömningar. Som nämnts ovan anser 100 % av eleverna i åk 1-2 att
de får vara med och sätta upp egna mål.
Elever och vårdnadshavare får ta del av elevens utveckling och lärande. Sen sker ett
utvecklingssamtal för att föra elevens trivsel, utveckling och lärande framåt och i
samråd med pedagogerna skrivs elevens mål Dessa samtal sker två ggr/termin.
Inför utvecklingssamtalen sker samtal mellan lärare och fritidspedagog.
Fritidspedagog har funnits med i de samtal där pedagogerna har bedömt nödvändigt
eller där föräldrarna har önskat.
Elevers personliga och sociala utveckling
Elevers självskattning
Bedömning av styrkor som påverkar elevernas självskattning.
I skolans enkät framkommer att 100 % av eleverna upplever att de för det mesta får
arbetsro på lektionerna (bil. 2). På klassråd och samlingar har det ofta samtalats om
vilka beteenden som är acceptabla och vilka som ej är godtagbara. Vilket har gjort
eleverna blivit medvetna sitt eget agerande och skapat självinsikt.
Genom att läromiljön präglas av positiv förstärkning uppmärksammas goda exempel
t. ex när det gäller ansvarstagande, samarbete, eget ansvar, våga säga vad man
tycker mm. Syftet är att öka positiva beteenden.
Bedömning av svaghet som påverkar elevernas självskattning.
Detta år har ingen skriftlig självskattning skett endast muntlig utvärdering.
Hälsa och livsstil
Bedömning av styrkor som påverkar hälsa och livsstil.
På Överboda skola/förskola har vi en aktiv utvecklingsprocess vad gäller hållbar
utveckling och miljöarbete. Vi har genom de senaste åren fått utmärkelsen; ”Skola för
hållbar utveckling”.
Vi har en lugn matsituation eftersom matsalen är liten och välbemannad med få
elever som äter samtidigt. Vi strävar mot en trivsam och trevlig matstund och vi har
ett väl fungerande system där barnen veckovis samt parvis hjälps åt med dukning
och städning. Vi styrker detta genom trivselenkäten i skolan (Bil.2) där resultatet visar
att 94 % av eleverna i åk 1-2 upplever matro.
Vår skolgård inbjuder till rörelse och lek i olika former. Förutom rasterna och fritids
uteverksamhet, har vi planerade aktiviter. Hälsodagen, där vi samverkar i ett 1-8
årsperspektiv. Alla barn och vuxna i huset deltar i olika aktiviteter kopplade till hälsa
och livsstil. Exempelvis; dans, yoga, kompismassage mm. Naturskolan har besökt
7
klassen vid fem tillfället då vi jobbat ute i naturen. Årligen sker samverkan med
Sörfors skola vad gäller friluftsdagar.
Vi värnar om en sund livsstil. Detta synliggörs bland annat genom sopsortering,
återvinning, kompostering och återbruk. Vi har ett eget trädgårdsland där vi odlar från
frö till produkt. Dessa produkter används sedan på den årliga skördefesten. Odlingen
samt den naturnära undervisningen (skolskogen) lockar barnen till en känsla för
naturens betydelse. Upplevelsen av naturen är en utgångspunkt för lärande om
hållbar utveckling. Vi tar ofta in naturen i klassrummen.
Det finns en arbetsplan för hälsa och livsstil. Denna synliggörs tillexempel i vårt års
hjul men också i våra uppsatta mål kring ”Skola för hållbar utveckling.”
Vi har förbättrat sopsorteringen när vi arrangerar ex. skördefest, tårtavslutning,
skolskog osv. Vi har även städat skolskogen och se över vilka material som tas dit. Vi
har även deltagit i ”Håll Sverige rent” och städat närområdet.
Våra rutiner kring incidentsrapportering har setts över och förbättrats samt
synliggjorts. Det finns en introduktionspärm till nyanställda med rutiner, regler och
återkommande aktiviteter. En ansvarig person ser till att den nyanställde får
information. Efter intervju med nyanställda framkommer att de delgivits information
på ett tillfredställande sätt.
Likvärdig utbildning
Vi upplever oss emellanåt som en isolerad skola. Informationen mellan Västangård
och de små byaskolorna faller mellan stolarna. Fritids har ett verksamt nätverk där
utbyte/samplanering sker. Förskoleklassen i byaskolorna, Brännland-Sörfors och
Överboda samverkar via nätverk.
Eleverna i Överboda skola har sett filmer och litteratur som legat till grund för
relevanta diskussioner kring diskrimineringsgrunderna. Detta läsår har åk 1-2 arbetat
med olika religioner. Skolan har även deltagit i dagen ”Rocka sockorna”. En dag man
lyfter fram att annorlunda är bra och roligt. Alla människor är lika mycket värda.
Beslutade mål och förbättringsåtgärder
Beslutade mål, förbättringsåtgärder för Överboda grundskola och fritidshem är nedan
sammanställda.
Mål
Åtgärder
Ansvarig
Utvärdering
På Överboda
fritids/förskoleklass/skola
ska ingen känna sig
ensam.
Tillverka
aktivitetskort/lekkort
för att skapa forum
för delaktighet och
gemenskap
anpassade utifrån
gruppen.
Rastansvarig startar
Fritidspedagog/rastansvarig.
November,
januari och juni.
Hösten 2015 med
start senast i början
av september
8
Öka möjligheten till lugn
och ro vid
inomhusaktiviteter på
fritids.
Öka inflytande,
delaktighet och fördela
samtalstiden.
Att eleverna ska få insikt
om sitt eget lärande.
upp aktivitet vid
utgång.
Skapa rutiner och
tydlighet kring
aktiviter och lokaler.
En synlig planering
finns tillgänglig för
elever,
vårdnadshavare
och personal.
Använda
namnpinnar ofta
istället för att
eleverna räcker upp
händerna alt. Små
whiteboards.
Anslagstavla i
klassrummet där
elever kan sätta upp
olika förslag, tycka
till mm
Eleverna får göra
en enkel
självskattning en
gång per termin.
Alla pedagoger
November,
januari och juni
Klasslärare
November,
januari och juni
Klasslärare
Januari och juni
Slutord
Överboda skola är unik genom sitt nära samarbete med förskolan som finns i samma
skolbyggnad. Fokus ligger på lärandet i alla dess former. Skolskog, trädgårdsland är
viktiga samverkansformer mellan skola/förskola. Personalen är engagerad och ger
mycket av sig själva för att eleverna ska utvecklas så bra som möjligt.
Personalfrånvaron inom Överboda fritidshem har under året varit hög p g a
långtidsfrånvaro. Detta har lett till svårigheter att följa bestämda planeringar. Skolans
egen trivselenkät visar ändå på ett mycket gott klimat. Att någon ibland känner sig
utanför på rasten tänker vi ht15 lösa med styrda rastaktiviteter. Skolan har under året
arbetat med RU-undervisning i åk 1 och 2. Resultaten har varit goda vad gäller
elevernas utveckling i läsförståelse. Vi fortsätter utveckla elevernas förmåga att få
insikt om sitt eget lärande.
Rektor Patrik Sandström
070-3153884
[email protected]
9
Bilaga 1
10
Bilaga 2
Trivselenkät år 1-2 Överboda skola vt 2015
Frågor
1. Hur trivs du i din
klass?
Mkt bra
Bra
Dåligt
Mkt dåligt
2. Har du några
kompisar?
Ja, en
Ja, flera
Nej, inga
3. Hur känns det för dig
när du har rast?
Mkt bra
Bra
Dåligt
4. Är du ensam på
rasten fast du inte
vill?
Ja
Ibland
Nej
5. Är du rädd för någon
på skolan?
Ja
Nej
6. Har du sett någon
som ofta är ensam på
rasterna?
Ja
Nej
7. Är det någon dum
mot dig på skolan?
Ja
Nej
År 2
År 1
Totalt
Antal elever
16 st
3
5
7
1
10 63%
6 38%
År 1: åtta
elever.
År2: åtta
elever.
8
8
16
2
6
4
4
6
10
1
100%
38%
63%
1
2
5
8
13
81%
8
8
16
100%
1
7
1
6%
8
15
94%
8
8
16
100%
8
8
16
2
6%
12%
8. Har du själv retat
någon?
Ja
Nej
9. Är det någon som
100%
11
säger fula ord/svär
till dig så det känns
jobbigt?
Ja
Nej
10. Vad gör du vid
oro/bekymmer?
Ingenting
Pratar med vuxen
skola/fritids
Pratar med någon hemma
Pratar med kompis
11. Behandlar vuxna på
skolan pojkar och
flickor likadant?
Ja
Nej
12. Känner du till skolan
trivsel/ordningsregler
?
Ja
Nej
13. Känner du till likabehandlingsplanen?
Ja
Nej
14. Känner du till skolan
förväntansdokument
Ja
Nej
15. Får du arbetsro på
lektionerna
Ja, för det mesta
Nej
16. Ger du de andra
arbetsro?
Ja
Nej, jag stör ibland
Nej, jag stör mkt
17. Har du inflytande och
får påverka ditt
skolarbete?
Ja
ibland
Nej
18. Får du vara med och
sätta upp egna mål?
8
8
16 100%
Flera alternativ
7
5
12
75%
3
1
1
3
4
4
25%
25%
8
8
16
100%
8
8
16
100%
8
8
16
100%
8
8
16
100%
8
8
16
100%
3
5
6
2
9
56%
7
44%
6
8
Arbetshus 3 st, klassråd 6 st,
utv.samtal 4 st, välja jobb,
rösta 3 st, elevråd , välja
sång/dans, välja film 14
88%
Klassråd, arbetshus
2
13%
2
12
Ja
Ibland
Nej
19. Går det bra att bidra
med matro på
lunchen?
Ja, för det mesta
Nej
20. Har du blivit kränkt
av någon elev eller
vuxen?
Nej
Ja, vem?
21. Känner du till någon
elev som blivit
kränkt?
Nej
Ja
22. Har du hört talas om
diskrimineringsgrund
erna 1-8?
Ja
Ja, några
Nej
8
8
16
100%
7
1
8
15
1
94%
6%
8
8
16
100%
8
8
16
100%
8
8
16
100%
Trivselenkät Överboda fritidshem vt 2015
Trivsel enkät för fritids 14/15
1.Hur trivs du på fritids?
8 elever svarar Bra. 7 svarar Mycket bra.
2. Har du några kompisar på fritids?
Alla 15 elever svarar Ja, flera.
3. Hur känns det för dej när du är ute/inne på fritids?
9 elever svarar Bra. 6 svarar Mycket bra.
4. Är du ensam på fritids fast du inte vill?
9 svarar Nej. 6 svarar Ibland.
5. Är du rädd för någon på fritids?
14 elever svarar Nej. 1 svarar Ja, och namnger ett barn.
6. Har du sett någon som ofta är ensam på fritids?
15 elever svarar Nej.
7. Är det någon på fritids som brukar vara dum mot dej?
4 elever svarar Ja, och namnger de personer det gäller. Även vad den personen
gör. 11 svarar Nej.
8. Har du sett någon som brukar bli retad eller inte får varar med, på fritids?
2 elever svarar Ja, men namnger ingen.13 svarar Nej.
9. Har du själv retat någon?
5 elever svarar Ja, och namnger personer.
10. Finns det någon på fritids som säger fula ord eller svordomar till dej så att det känns
jobbigt?
3 elever svarar Ja, och namnger personer. 12 svarar Nej.
13
Bilaga 3
Studieresultat lå 14/15
Eleverna i åk 1 har under maj månad kartlagts med hjälp av materialet ”Läsettan”.
Resultatet där visar att fem elever presterar på minst normalnivå efter ett års
läsinläsning. Tre elever har måttliga svårigheter vilka handlar om säkerhet och
hastighet vad gäller avkodning av bokstavsljud. Dessa tre elever kommer under
hösten att följas upp för att besluta om eventuella stödinsatser i form av
intensivperiod i läsning.
6
5
4
3
Minst normalnivå
2
Måttliga svårigheter
1
Uppenbara svårigheter
0
Åk 2 Läsförståelse resp Rättstavning DLS
9
8
7
6
5
Medlevärder flickor
4
Medelvärde pojkar
3
Medelvärde totalt
2
1
0
Läsförståelse DLS
Rättstavning DLS
14
Särskilt stöd åk 1-2
Det särskilda stödet har genomförts i ålderhomogena grupper och i form av enskild
intensivundervisning (läxstöd / läsning). Specialpedagogtjänst på 20 % är knuten till
Överboda skola och besöker skolan några tillfällen i veckan.
Ingen elev har haft åtgärdsprogram under läsåret. En elev har genomfört en
intensivläsningsperiod med goda resultat.
En har under tidigare del av läsåret haft stöd i form av talpedagog. Ärendet
avslutades ht 2014..
Kontinuerliga kartläggningar har genomförts under läsåret vilka visar hur varje enskild
elev ligger till i förhållande till målet i åk 3. Vid läsårets slut görs bedömningen att
samtliga elever kommer att uppnå kravnivån för godtagbara kunskaper i respektive
ämne i åk 3. Däremot går det att analysera utifrån tabellen ovan att pojkarna ligger
lägre än flickorna och att pojkarna i årets åk 2 visar lägre resultat än föregående års
pojkar. En elev i åk 2 kommer förmodligen under ht 2015 genomgå en
intensivläsnings-period i Sörfors.
Flickorna däremot visar godtagbara resultat på DLS läsförståelse och stavning.
Två elever i åk 1 visar på måttliga svårigheter i läsning, närmare bestämt avkodning
av bokstavsljud. Kompletterande tester förs ht 2015 som underlag för ev
intensivläsningsperioder.
15
Bilaga 4
Utvärdering av Beslutade mål och förbättringsåtgärder
Kvalitet och måluppfyllelsen läsår 2013-2014
Mål
Åtgärder
Ansvarig
Utvärdering
Vt 2015
På Överboda
fritids/förskoleklass/skola
ska ingen;
-känna sig ensam.
-vara rädd för någon.
Tillverka 15 aktivitetskort
för att skapa forum för
delaktighet
och
gemenskap
anpassade
utifrån gruppen.
Rastassvarig/utefritids
startar upp aktivitet vid
utgång.
Fånga upp, stötta och
samtala kring beteende
samt hjälpa elever att hitta
egna strategier. Positiv
förstärkning av
…..beteenden.
Förskoleklasslärare
Klasslärare
Fritidspedagog
Jag
har
tillverkar
aktivitetskort.
Ingen tid.
Eleverna ska förstå hur
det egna beteendet
påverkar andra. Att
utveckla barnens sociala
kompetenser.
Arbeta
med
självkännedom,
motivation,
empati,
hantera
känslor/förhållanden.
Förskoleklasslärare
Klasslärare
Fritidspedagog
Under 2014-15.
Nolltolerans mot
kränkande behandling
Arbeta med språkbruk
i samverkan med hemmet.
Alla
Öka möjligheten till lugn
och ro vid
inomhusaktiviteter på
fritids.
En fritidspedagog håller i
aktiviteten/er och har en
lugnande roll. Den andre
är aktiv och i rörelse samt
tar telefon/möter föräldrar.
Bygga en bra plats att vara
på i korridoren.
Fritidspedagog.
Skriva
verksamhetsplan
och synliggöra denna.
Göra
sociogram
i
fritidsgruppen en gång per
termin.
Fritidspedagog
med
stöd
klasslärare.
Minskat antal elever
som upplever att de stör
arbetsron under hela
dagen.
Öka de meningsfulla
sammanhangen på
fritids.
Öka den pedagogiska
dokumentationen i
fritidsverksamheten.
Det ska finnas en tydlig
beskrivning av
verksamhetens innehåll
på fritids.
Öka elevernas Iktkunskaper samt utveckla
användandet av
lärplattor.
Köpa in lärplattor till fritids
och förskoleklass.
En gång i veckan ska
barnen på fritids
introduceras i lärplattans
olika möjligheter.
inte
Hösten 2014.
Förskoleklasslärare
Klasslärare
Fritidspedagog
Under 2014-15.
Samtal,
eget
ansvar/insikt,
tydliga
regler.
Klassråd-egen
punkt. Olika i olika
ämnen.t.ex bild har
vi ofta musik.
Jobbat
med
känslor, sett på
film, samtalat
Föräldramöte
samtal
kring
språkbruk.
Fritidspedagog
av
Har stöttat och gett
konkreta exempel
på hur jag jobbat
tidigare på Fritids.
Sociogram,
aktiviteter,
arbetssätt,
idéer
mm.
Använder
dator
dagligen
i
undervisningen.
Datatimme
på
schemat.