Plan för ordnandet av tjänster inom äldreomsorgen 2015
Plan för ordnandet av tjänster inom äldreomsorgen 2015 - 2017 Social- och hälsovårdsnämnden 25.3.2015 Innehåll 1. Inledning .............................................................................................................................................. 3 2. Verksamhetsidé för äldreomsorgen i Karleby och Kronoby ........................................................ 3 3. Verksamhetsbetingelser .................................................................................................................... 3 4. Dagsläge och mål för servicestrukturen ......................................................................................... 6 5. Riktlinjer för utvecklingen av äldreomsorgen i Karleby stad ...................................................... 10 6. Plan för ordnandet av tjänster inom äldreomsorgen ................................................................... 11 6.1 Servicehandledning och stödtjänster .............................................................................................................. 11 6.2. Närståendevård ............................................................................................................................................... 13 6.3. Hemvård .......................................................................................................................................................... 14 6.4. Seniorboende ................................................................................................................................................. 14 6.5. Intensifierat serviceboende ............................................................................................................................. 15 6.6. Institutionsvård................................................................................................................................................ 15 6.7 Rehabilitering................................................................................................................................................... 15 6.8 Äldreråd ............................................................................................................................................................ 16 6.9 Frivilligverksamhet............................................................................................................................................ 16 7. Utvärdering av planen och utveckling av verksamheten ........................................................... 17 2 1. Inledning Ett äldrepolitiskt program och en strategi i enlighet med lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (nedan äldreomsorgslagen) görs upp genom försorg av äldrerådet, de kommunala tjänsteinnehavarna och de politiska beslutsfattarna. Enligt kvalitetsrekommendationen som gäller vården av och servicen för äldre personer bör varje kommun ha en tidsenlig äldrepolitisk strategi som officiellt har godkänts av kommunens politiska ledning. De strategiska riktlinjerna tas med i kommunstrategin och de övriga programmen för att främja hälsa och välfärd. I de rikstäckande målen för äldrepolitiken betonas ett ökat antal friska och funktionsdugliga år, ett minskat antal förtidiga dödsfall, minskade hälsoskillnader mellan befolkningsgrupperna och tryggande av en god livskvalitet. Det här förutsätter att välfärdsaspekterna beaktas i allt samhälleligt beslutsfattande. Välfärden påverkas av de dagliga miljöerna, exempelvis hem, bostadsområden, trafik, fritidsverksamhet, sociala nätverk, samhörighetskänsla, omsorg och livskompetens. För att främja och bevara hälsan och funktionsförmågan är det viktigt att alla sektorerna i samhället samarbetar. 2. Verksamhetsidé för äldreomsorgen i Karleby och Kronoby Utgångspunkten för verksamheten är att tillhandahålla lagstadgade tjänster för den äldre befolkningen. Enligt strategin ska tjänster i hemmet tillhandahållas de äldre personer som är i behov av dem i enlighet med kriterierna. Äldre personer tilldelas en plats inom serviceboende och på inrättningar i enlighet med de kriterier som har godkänts av social- och hälsovårdsnämnden och med hänsyn till den äldre personens totala situation. Målet är att de äldre personerna ska kunna bo kvar hemma så länge som det mänskligt sett och med hänsyn till ekonomiska resurser och personalresurser är möjligt tack vare stödtjänster och hemvård. På grundval av nivåstruktureringen av vården av äldre personer sätts om mål att adekvat och ändamålsenlig vård och service tillhandahålls de äldre personerna i hela vårdkedjan. 3. Verksamhetsbetingelser Planeringen av äldreomsorgen i Karleby stad utgår från de rikstäckande rekommendationerna, Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen (2013), Karleby stads strategi och de nyaste målen för boendeformerna vilka har satts av THL och ARA. Äldreomsorgsstrategin är en smidig strategi där de förändringar som sker vad gäller verksamhetsbetingelserna förutses. De mest betydande förändringarna inom den närmaste framtiden kommer att vara verkställigheten och uppföljningen av de skyldigheter som äldreomsorgslagen medför, det ökade antalet äldre personer, de ekonomiska begränsningarna och tillgången till personal. De här innebär en betydande utmaning för aktörerna inom kommunen och äldreomsorgen i förhållande till organiseringen av tjänsterna och behoven. Vid planeringen har man separat beaktat särdragen hos äldreomsorgen i Karleby och Kronoby, utvecklingen av antalet äldre personer och de ekonomiska förändringar som man känner till. En 3 betydande lagändring gäller förordningen om klientavgifter vilken antas träda i kraft 2016. Om den version av förordningen om klientavgifter vilken var ute på remiss 2014 godkänns så kommer intäkterna från klientavgifterna att sjunka med ca 2,8 miljoner euro årligen. Antalet äldre personer i Karleby ökar kraftigt fram till 2025. En utveckling av tjänsterna pågår inom alla delområden inom äldreomsorgen. Målet med utvecklingsarbetet är att klara av att tillhandahålla alla de tjänster som är nödvändiga trots att de ekonomiska ramarna är ytterst strama. år 2011 8 322 3 739 Över 65 Över 75 år 2013 9 146 3 937 år 2015 9 863 4 155 år 2020 11 205 4 926 år 2025 12 125 6 506 Tabell 1. Antalet invånare över 65 år och 75 år i Karleby enligt befolkningsprognosen (Befolkningsregistercentralen 2013). Den kommunala ekonomin 2008 - 2025 Trendkalkyl för kommunalskatten och nettokostnadsprognoser för tjänsterna Karleby 350 300 250 . 200 € M 150 100 50 0 2 009 2010 2015 2020 2025 Äldrevård 36 38 48 62 89 Specialiserad sjukvård 48 48 57 66 77 Primärvård, öppen 20 20 22 24 27 Grundläggande utbildning och gymnasium 40 41 46 53 61 Dagvård och förskoleundervisning 21 23 26 29 31 Övriga uppgifter 22 23 26 29 32 Kommunalskatt 125 115 128 143 160 Utgiftsprognosen baserar sig på befolkningsprognosen och kostnaderna per enhet med en årlig realtillväxt på 1,8 procent. I prognoserna ingår verkningarna av en inflation på 2 procent. I äldrevården ingår också den vård som ges på vårdavdelningarna inom primärvården. Kommunalskatten täcker Verksamhetsbidrag M€ Årsbidrag M€ Årsbidrag €/invånare 2 008 2 010 2 015 2 020 67 % 59 % 57 % 54 % 2 025 50 % -186,7 -193,1 -224,4 -263,2 -316,8 23,3 7,7 12,7 10,9 1,6 507 167 265 221 32 4 I och med att antalet äldre personer i Karleby ökar så ökar också behovet av tjänster och det orsakar ett ekonomiskt tryck av det slag som framgår av tabellen ovan. För närvarande är servicestrukturen optimal i förhållande till de rikstäckande målen. I Karleby har skäliga resurser anvisats för det förebyggande arbetet men det finns fortfarande ett behov av fler åtgärder för att höja det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Vid ordnandet av tjänsterna är det viktigt att beakta de äldre personernas egna resurser. Förutsättningarna för rehabilitering bör kartläggas och vårdarbetet och tjänsterna i enlighet med rehabiliteringsplanerna bör utvärderas. Rehabiliteringen betraktas som en möjlighet som stödjer den äldre personens alla aktiviteter. Tjänsterna inriktas enligt den äldre personens behov och kan förändras i en lättare eller tyngre inriktning beroende på hur den äldre personens funktionsförmåga utvecklas. I Kronoby ökar de äldre personernas antal måttligt. Å andra sidan ligger antalet personer över 75 år klart under den nationella nivån, den relativa andelen personer över 75 år av det totala invånarantalet är dock större än i landet i genomsnitt. Över 65 Över 75 år 2011 1 422 734 år 2013 1 505 732 år 2015 1 562 713 år 2020 1 672 778 år 2025 1 740 955 Tabell 2. Antalet invånare över 65 år och 75 år i Kronoby enligt befolkningsprognosen. (Befolkningsregistercentralen 2013). Den kommunala ekonomin 2012–2029 Trendkalkyl för kommunalskatten och nettokostnadsprognoser för tjänsterna Vid kalkylen av årsbidragsprognosen har beaktats verkningarna av förslaget till ändring av statsandelarna 10.4.2014: 0,76 M€. 5 I fråga om servicestrukturen i Kronoby strävar man efter att nå de rikstäckande målen. Man kommer att lägga vikt vid att övergå från institutionsvård till intensifierat serviceboende och tjänster som ordnas i hemmet. Med hänsyn till Kronoby kommuns geografiska struktur finns det dock skäl till att vid planeringen av hemvårdsverksamheten fästa uppmärksamhet vid att: hemvårdsarbete som i två timmar utförs i klientens hem motsvarar med tanke på kostnaderna dygnskostnaderna för intensifierat serviceboende på en kommunalt driven enhet. I Kronoby existerar redan en boendekoncentrering av de äldre kommuninvånarna och i fråga om dem kan man genom ett samarbete och ett kompanjonskap av ett nytt slag mellan kommunen och olika föreningar ordna de tjänster som de äldre personerna är i behov på ett ändamålsenligt sätt. 4. Dagsläge och mål för servicestrukturen Tjänster för äldre personer ordnas i regel med stöd av äldreomsorgslagen. Stödtjänsterna, den service som tillhandahålls inom hemvården och placeringen av äldre klienter på institutionerna och inom boendeservicen utgår från godkända kriterier. Målet är att de äldre personerna ska kunna bo kvar i sitt trygga och framkomliga hem så länge som det mänskligt sett och med hänsyn till resurserna är möjligt tack vare stödtjänsterna och hemvården. Den vård och de tjänster som tillhandahålls på de olika äldreomsorgsenheterna baserar sig på en individuell och resursbaserad vård-, service- och rehabiliteringsplan. När en äldre person har fått rehabilitering ska han eller hon ha möjlighet att övergå till s.k. lättare tjänster. Verksamheten inom äldreomsorgen baserar sig förutom på normerna också på publikationen Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen, det nationella utvecklingsprogrammet för närståendevård, programmet för att förbättra äldres boende och det nationella minnesprogrammet. Enligt äldreomsorgslagen (2013) ska kommunen i första hand ge äldre personer långvarig vård och omsorg med hjälp av social- och hälsovårdstjänster som ordnas i deras eget hem eller på något annat hemlikt ställe där de bor. Dessa tjänster ska till innehåll och omfattning anpassas efter den äldre personens servicebehov vid respektive tillfälle (Social- och hälsovårdsministeriet och Finlands kommunförbund, promemoria, 28.6. 2013). I Karleby och Kronoby strävar man efter att omsätta lagens anda i praktiken inom ramen för resurserna. Målet med utvecklingsarbetet är att möjliggöra att de äldre personerna kan bo kvar i sina hem. 6 Äldreomsorgen i Karleby stad Målet med nivåstruktureringen av äldrevården är att tillhandahålla adekvat och ändamålsenlig vård och service i vårdkedjor för äldre i enlighet med processbeskrivningarna. Personalmängden ska följa de rikstäckande rekommendationerna om dimensionering och RFV:s bestämmelser. Vid dimensioneringen av vårdpersonalen är målet att beakta klienternas vårdberoende och vårdbehov och att skräddarsy klientorienterad service inom äldreomsorgen i sin helhet. Vid bedömningen av behovet av service och vid planeringen och utformningen av tjänsterna utgår man från att stödja och dra nytta av klientens egna resurser. Resurser anvisas för det föregripande arbetet i anslutning till rehabilitering och servicehandledning inom äldreomsorgen i såväl Karleby som Kronoby. Det viktigaste målet med det föregripande arbetet i anslutning till rehabilitering och servicehandledning inom äldreomsorgen är att stödja klientens befintliga resurser, funktionsförmåga och möjligheter att bo kvar hemma så länge som möjligt. Under 2015 kommer man framför allt att fästa uppmärksamhet vid en trygg boendemiljö och bra och tillräcklig nutrition. För att utveckla och stärka verksamheten lägger man dessutom vikt vid klientdelaktighet, teamarbete, multiprofessionellt teamarbete och sjukvårds- och äldreomsorgskompetens. Elektroniska blanketter införs (t.ex. ansökningar om att få olika tjänster). Tillsynen över de tjänster som staden producerar själv och de som den upphandlar planeras och genomförs enligt anvisningen om egenkontroll och Valviras tillsynsprogram. Man bereder sig på störningssituationer under normaltid genom att göra riskbedömningar och analyser av de mest sannolika hoten som man gör upp konkreta och situationsspecifika åtgärdskort om. Cheferna och personalen utbildas i enlighet med beredskapsplanen för socialvårdsväsendet. Målet är att äldreomsorgspersonalen genomgår en utbildning för ett säkerhetskort vilken omfattar övningar i första hjälpen, brandsläckning och utrymning. 7 Kvalitetsarbetet fortsätter i enlighet med planen och målet är en klientorienterad utveckling av verksamheten och ett upprätthållande av kvalitetscertifikatet. En extern auditering utförs i juni 2015, interna auditeringar utförs i enlighet med planen för social- och hälsovårdsväsendet. Enheterna gör upp utvecklingsplaner på basis av själutvärderingarna, ledningssynerna, klientresponsen och auditeringsresponsen. Det tväradministrativa samarbetet med idrottstjänsterna, hälsovårdstjänsterna, tekniska servicecentret och kosthållstjänsterna fortsätter. I den arbetsgrupp som tillsattes som en fortsättning på projektet Kraft i åren vidareutvecklas praxis och verksamhetsmodeller som implementerades och utvecklades under projektets gång (t.ex. ”Vertaisveturit”, ”Kunnon hoitajat”, gym-, frilufts- och promenadgrupper). Arbetsgruppen kartlägger också nya målgrupper och strävar efter att komma med innovationer och utveckla verksamhetsformer som stödjer olika delområden i fråga om de äldre personernas funktionsförmåga. Projektet SeniorKaste inom Kasteområdet i Norra Finland har inletts 5/2014. Projektet fortsätter till oktober 2016. Karleby stad administrerar projektet SeniorKaste i dess helhet. Syftet med projektet SeniorKaste är att utveckla tjänster och verksamhetsätt inom äldreomsorgen vilka framför allt stödjer äldre personers möjligheter att bo kvar hemma. I projektet finns tre verksamhetsprinciper som de områden som deltar i utvecklingsarbetet accentuerar på basis av behoven i regionen. Verksamhetsprinciperna är: 1. Att stödja möjligheterna att bo hemma 2. Att göra innehållet i de äldres vardag mångsidigare 3. Att utveckla rehabiliterande verksamhet och kompetens I fråga om delkomplexet för Mellersta Österbotten så har projektet inletts och utvecklingen av de olika verksamhetsformerna har accelererat väl på kort tid. Projektarbetarna, företrädarna för den tredje sektorn och personalen och ledningen inom äldreomsorgen, idrottstjänsterna, kulturväsendet och hälsovårdstjänsterna har bildat ett nätverk och inlett det konkreta arbetet. Målet är att utveckla en modell för familjevård och avlösare, precisera rehabiliteringsplanerna, inrikta den rehabiliterande kompetensen och göra innehållet i vardagen mångsidigare. Mål För Karleby: hemmaboende 91,5 procent, regelbunden hemvård 13 procent, intensifierat serviceboende 7,5 procent och institutionsvård 1,0 procent av dem som har fyllt 75 år. För Kronoby: hemmaboende 89 procent, regelbunden hemvård 12 procent, intensifierat serviceboende 7 procent och institutionsvård 4 procent av personer över 75 år. Tillsynen av den egna verksamheten och de köpta tjänsterna sköts enligt Valviras föreskrifter. Servicehandledning och stödtjänster Förebyggande hembesök hos personer som har fyllt 80 år enligt de s.k. EHKO-kriterierna. Omorganisering av fattandet av servicebeslut. Samarbetsgruppen för social- och hälsovården (SAS-arbetsgruppen) fattar alla beslut om placering inom boendeservicen utifrån en bedömning av funktionsförmågan och behovet av service. Bedömning av inriktningen i enlighet med kriterierna för stödtjänsterna, utveckling av indikatorerna genom att dra nytta av resultaten från utvecklingsprojekt i anslutning till äldreomsorgslagen. Alternativen för att ordna lagstadgade ledigheter för närståendevårdare kartläggs (t.ex. familjevård och system med avlösare), arbetsgruppen för SeniorKaste deltar i planeringsarbetet. Utvärdering och eventuell omorganisering av betalningssystemet för stödet för närståendevård. Utveckling av en verksamhetsmodell för dagverksamhet och breddning av verksamheten till området för de sammanslagna kommunerna. Verksamheten som breddas organiseras med hjälp 8 av de besparingar av resurserna som nåddes till följd av att optimera hemvården och utföra mobilt arbete. Målet med servicehandledningen och stödtjänsterna är att bedöma och möjliggöra rehabiliteringsförutsättningar och rehabilitering för äldre personer på ett multiprofessionellt sätt. Hemvård Uppföljningen av omfattningen och inriktningen av resurserna fortsätter: målet för andelen omedelbar arbetstid: närvårdare/primärskötare/hälsovårdare 70 procent och sjukskötare/hälsovårdare 50 procent. Utveckling och effektivisering av programmet för att optimera hemvården, breddning och effektivisering av det mobila arbetet. Sjukskötarna inom hemvården börjar använda en tablettapplikation av Effica och RAI. Målet med optimeringen och det mobila arbetet är att tillmötesgå klienternas behov utan att öka personalresurserna. Integrering av ett elektroniskt lås i den mobila hemvårdsapplikationen, deltagande i ett pilotprojekt. Boendesäkerheten kartläggs i enlighet med blanketten för verksamhetsmodellen IKINÄ (THL) i samarbete med en arbetsgrupp för att främja ett tryggt boende i hemmet i anslutning till projektet SeniorKaste. De äldre personernas rehabiliteringsförutsättningar och multiprofessionell rehabilitering möjliggörs. Seniorboende Verksamheten på Kuusikumpu profileras och en rehabiliteringsenhet inrättas. Målet för ett seniorboende är en boendeform på ett plan i enlighet med SHM:s och THL:s riktlinjer. De äldre personernas rehabiliteringsförutsättningar och multiprofessionell rehabilitering möjliggörs. Samhörighet och delaktighet stärks. Intensifierat serviceboende Klienternas delaktighet stärks. Sjukvårdskompetensen och kompetensen för resursbaserad rehabilitering stärks. Renoveringen av Sandbacka vårdcenter fortsätter enligt planen. Antalet köpta tjänster ökar enligt behov. De äldre personernas rehabiliteringsförutsättningar och multiprofessionell möjliggörs. rehabilitering Institutionsvård På Furuåsen ändras en enhet för institutionsvård, Toivontupa, till en enhet för intensifierat serviceboende och verksamheten vid Poutapilvi omvandlas till institutionsvård (Ventus 1) den 1 januari 2015. Äldre personers rehabiliteringsförutsättningar möjliggörs på ett multiprofessionellt sätt och målet är att de kan bo och få vård och rehabilitering på s.k. lättare boendeenheter eller i det egna hemmet. Utveckling av verksamheten tack vare projektet SeniorKaste. I Karleby och Kronoby strävar man efter att nå de rikstäckande målen för de olika serviceformerna för äldre personer. Man bör dock utgå också från förhållandena och de geografiska strukturerna i kommunen för att tillhandahållandet av tjänsterna ska vara ändamålsenligt med tanke på kommunens ekonomiska resurser och personalresurser. Av tabellen nedan framgår målen och läget 9 från och med 2012 i förhållande till målen för 2015. Siffrorna i tabellen omfattar inte personer i åldern 65–74 år trots att tjänster för dem ordnas genom försorg av äldreomsorgen. Procentandelen för tjänster för personer över 75 år i jämförelse med målen Service/boendeform Mål 2017 Hemmaboende 92 % Mottagare av stöd 5-6 för närståendevård % Regelbunden 12 % hemvård Serviceboende Intensifierat 7,0 % serviceboende Institutionsvård 1,0 % Personer över 75 år, enligt befolkningsprognosen Karleby Läge 12/2012 89,8 % 4,1 % Läge 12/2013 90,8 % 5,0 % Läge 8/2014 91,3 % 4,5 % Kronoby Mål 2017 91 % 5-6% Läge 12/2012 84,4 % 7,2 % Läge 12/2013 88,3 % 6,5 % Läge 8/2014 88,2 % 4,5 % 12,5 % 12,4 % 11,9 % 12 % 16,7 % 11,0 % 12,2 % 8,5 % 7,9 % 7,5 % 7% 6,0 % 5,3 % 7,6 % 1,4 % 1,3 % 1,2 % 2% 9,6 % 6,4 % 4,2 % 3 937 4 058 732 721 Vid planeringen bör man framför allt beakta att antalet personer som lider av medelsvåra eller svåra demenssyndrom ökar. Under de följande åren kommer deras antal att öka och uppgå till ca 1 010 personer 2015. Enligt THL:s anvisning och rekommendationen om god medicinsk praxis vid demenssjukdomar är i genomsnitt 20 procent av dem som lider av sjukdomarna i fråga i behov av vård dygnet runt. Indexet för demenssjukdomar i Karleby uppgår till över 120, vilket är en femtedel högre än det genomsnittliga värdet i landet. Det här innebär att antalet personer som omfattas av vård dygnet runt 2015 uppgår till 202 och 2020 till minst 240. Enligt prognoserna ökar dessutom antalet personer med multipla sjukdomar och antalet personer över 90 år stabilt. De här personerna är i stor utsträckning i behov av vård och omsorg dygnet runt. För Kronobys del finns det tillräckligt med intensifierat serviceboende för personer med demenssjukdomar i förhållande till behoven på basis av Statistikcentralens befolkningsprognos och THL:s mål. Servicestrukturen för tjänsterna för äldre personer i Kronoby överskrider markant såväl det rikstäckande genomsnittliga värdet som SHM:s kvalitetsrekommendation. Inom äldreomsorgen i Kronoby har man redan inlett en reform av servicestrukturen. Genom att lätta på institutionsvården och den boendeservice som tillhandahålls dygnet runt går det att nå betydande ekonomiska fördelar. 5. Riktlinjer för utvecklingen av äldreomsorgen i Karleby stad Utgångspunkten för verksamheten är att tillhandahålla äldre personer som har uppnått ålderspensionsåldern lagstadgade tjänster. Tjänster för äldre ordnas i regel med stöd av äldreomsorgslagen. Enligt strategin utgår hemvården och placeringen av äldre klienter på institutionerna och inom boendeservicen från godkända kriterier. Målet är att de äldre ska kunna bo kvar hemma så länge som det mänskligt och resursmässigt sett är möjligt tack vare stödtjänster och hemvård. Den vård och de tjänster som tillhandahålls på de olika enheterna baserar sig på en individuell vård- och serviceplan i vilken förutsättningarna för rehabilitering beaktas. Verksamheten inom äldreomsorgen baserar sig förutom på normerna också på publikationen Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen. 10 Utvecklingsarbetet inom äldreomsorgen baserar sig på Karleby stads strategi som godkänns för varje fullmäktigeförsamlings mandattid. Utgångspunkten är den äldre befolkningens behov och ett tillmötesgående av dem. Vid utvecklingen av tjänsterna beaktas de begränsade ekonomiska resurserna och problemen med tillgången till utbildad personal på så vis att den äldre personens behov och personalens kompetens möts på ett optimalt sätt. Äldreomsorgen har för sin verksamhet tilldelats kvalitetscertifikatet SHQS som har beviljats av företaget Labquality Oy. Den externa auditeringen är en betydande faktor med tanke på utvecklingen av verksamheten. Utvecklingen av verksamheten och tjänsterna inom äldreomsorgen utgår förutom från den externa auditeringen också från interna auditeringar, enkäter som riktas till klienterna, respons från klienterna, personalenkäter, ändringar i lagstiftningen, kvalitetsrekommendationer och riskbedömningar. 6. Plan för ordnandet av tjänster inom äldreomsorgen 6.1 Servicehandledning och stödtjänster Prioriteringarna inom stödtjänsterna och servicehandledningen riktar klart in sig på ett multiprofessionellt samarbete med den äldre personen och hans eller hennes familj och nätverk. Med hjälp av stödtjänsterna och servicehandledningen förutses, utvärderas och klarläggs olika slags alternativ för att den äldre personen ska kunna bo kvar hemma och för att stödja boendet. Avsikten är att tjänsterna centraliseras, samordnas och administreras så klientorienterat och smidigt som möjligt. En central uppgift för stödtjänsterna och servicehandledningen är att för sin del koncentrera sig på ett upprätthållande av äldre personers sociala växelverkan, kontakter och nätverk utanför hemmet. Huvudmålet är att möjliggöra att de äldre personerna på ett tryggt sätt ska kunna bo kvar i hemmet tack vare stödtjänster, att stödja hemvård och att tidpunkten för när den äldre personen överförs till serviceboende och institutionsvård skjuts upp. Att stödja närståendevård ingår som ett väsentligt led i stödtjänsterna och servicehandledningen. Servicehandledarna svarar i egenskap av sakkunniga och genom att företa avgiftsfria hembesök för att designa servicen och skräddarsy tjänsterna. Verksamheten grundar sig på och styrs av den information som fås via en bedömning av behovet av service (RAI) och de individuella åtgärder som vidtas för att stödja klientens möjligheter att bo kvar hemma (s.k. servicedesign). Stödtjänsterna för äldreomsorgen i Karleby och Kronoby indelas med tanke på verksamheten i två delar: enskilda stödtjänster och ett servicehandledningscenter för hemvård. 11 Innehavare: Saarinen Hanna Modellerare: Kero-Järvilä Marjo Uppdaterad: 26.11.2013 Datum för godkännade: Version: Stödtjänster inom Karleby stad Hjälpkarl Ändringsarbeten i bostaden Måltidsservice Förebyggande hembesök Personliga ekonomiska stöd och förmåner Intervaller Gymnastikgrupper Butiksservice Samlingslokaler Färdtjänst för klienter som deltar i dagverksamhet Färdtjänst socialvårdslagen/handikappservicelagen Gym Badservice Säkerhetssläckare för spis Snösedlar Minnesteam Stöd för närståendevård Besök för att kartlägga behov av service Dagverksamhet Trygghetstelefon Veterantjänster Inom äldreomsorgen i Karleby stad främjar man med hjälp av stödtjänster, hemvård och stöd för närståendevård de äldre personernas möjligheter att klara sig i hemmet. Målet är att genom samtliga tjänster stödja äldre personers hälsa, funktionsförmåga och möjligheter att klara sig på egen hand. I Karleby och Kronoby utgår man i verksamheten från att med hjälp av i första hand stödtjänster stödja de äldre personernas möjligheter att bo kvar hemma. Enligt äldreomsorgslagen (2013) ska kommunen i första hand ge äldre personer långvarig vård och omsorg med hjälp av social- och hälsovårdstjänster som ordnas i deras eget hem eller på något annat hemlikt ställe där de bor. Dessa tjänster ska till innehåll och omfattning anpassas efter den äldre personens servicebehov vid respektive tillfälle. (Social- och hälsovårdsministeriet och Finlands kommunförbund, promemoria, 28.6. 2013). Syftet med äldreomsorgslagen (2013) är uttryckligen att stödja den äldre befolkningens välbefinnande, hälsa, funktionsförmåga och förmåga att klara sig på egen hand. Klienter över 65 år vilka har tillhandahållits stödtjänster, procentandel av befolkningen i motsvarande ålder, av kommunen bekostade tjänster. 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Karleby 7,8 8,6 8,5 8,6 5,3 12,1 13,1 12,1 30,2 Hela landet 12,9 12,7 13,1 13,1 12,8 12,4 12,1 11,4 11,4 12 Kronoby 2005 23,2 2006 21,6 2007 23,4 2008 22,8 2009 19,1 2010 19,0 2011 30,3 2012 14,2 2013 30,0 Hela landet 12,9 12,7 13,1 13,1 12,8 12,4 12,1 11,4 11,4 6.2. Närståendevård Karleby stad gör det möjligt för äldre personer att bo kvar hemma genom att bevilja stöd för närståendevård. Enligt kriterierna beviljas närståendevårdaren ett arvode som stöd för närståendevård. För att stödja den vård som ges i hemmet ordnas för den vårdbehövande intervallvård, stödtjänster och hemvård. Rehabiliteringen kommer att stärkas: insatsområden är en multiprofessionell utvärdering av rehabiliteringsplanerna under en intervallperiod och hemma hos klienten. En bedömning av säkerheten och tillgängligheten hos hemmiljön görs för alla klienter som får stödet för närståendevård. Avdelningen Vaiho (intervallenhet) och dagverksamhetsformerna: rollerna och målen för verksamheten stärks. Dagverksamheten inleds och utvecklas så att den tillmötesgår det behov som närståendevårdarna och de vårdbehövande i området har. Dagverksamhetens roll stärks som ett led i stödjandet av hemvården. Ökningen av antalet vårdbehövande och närståendevårdare bör stämma överens med de rikstäckande målen (5–6 procent av personer över 75 år omfattas av stödet för närståendevården). Målet är att för den som är klient inom närståendevården inom hemvården utse en ansvarig person (sjukskötare) som agerar som stöd i vardagen och vid organiseringen av den: vid behov ska närståendevårdaren snabbt kunna ta kontakt med den utsedda personliga vårdaren. En modell för familjevård utvecklas som ett led i stödet för närståendevården i samband med att projektet SeniorKaste pågår. En utveckling av systemet med avlösare har inletts och målet är att modellen bearbetas och blir en etablerad serviceform under 2016. Separata kriterier för modellen med avlösare ska utarbetas under 2015. Målet med såväl familjevård som avlösare är att göra tjänsterna för de äldre personerna mångsidigare. För att stödja närståendevårdarna utvecklas i form av ett läroanstaltssamarbete hälsoundersökningar avsedda för närståendevårdarna. Hälsoundersökningarna utförs i hemmet. På våren 2014 utfördes de första hälsoundersökningarna avsedda för närståendevårdarna genom försorg av hälsovårdarstuderande. Verksamheten fortsätter och utvecklas och en verksamhetsmodell utarbetas. I form av ett läroanstaltssamarbete har det avlagts lärdomsprov i anslutning till närståendevården och de kommer även i fortsättningen att avläggas i syfte att få forskningsrön som ligger till grund för en utveckling av verksamheten så att den blir mera klientorienterad. Samarbetet med föreningen Omaiset ja Läheiset ry fortsätter. 13 6.3. Hemvård Verksamhetsprincipen för hemvården är att ge högklassig, klientorienterad, mångsidig och säker vård och omvårdnad enligt kriterierna och i samarbete med klienten, de anhöriga och samarbetsinstanserna. Vid genomförandet av vården används ett rehabiliterande arbetssätt för att stödja klientens möjligheter att klara sig på egen hand och personalen uppmuntrar klienten att i mån av möjlighet klara av sina dagliga aktiviteter på egen hand. Var och en klient har en plan för vården och rehabiliteringen och planen stödjer funktionsförmågan. Sjukvård inom hemvården ordnas alla veckodagar 24/7. Vid ordnandet av tjänsterna bör man beakta att två timmar hemvård per dag motsvarar samma kostnadsnivå som kostnaden för ett dygn inom intensifierat serviceboende. Ett tillfälligt behov av service kan vara orsak till att hemvård ordnas mer än två timmar per dygn. Som exempel på situationer av detta slag kan nämnas utskrivning från sjukhus, sjukdom som tär på krafterna och konvalescens. Under 2015 tillsätts ett utskrivningsteam med medlemmar som utses bland den nuvarande personalen. I det vårdarbete som utskrivningsteamet utför betonas rehabilitering som sker på ett intensivt sätt och som beaktar den äldre personens resurser och boendemiljö. En utveckling av hemvårdsverksamheten med hjälp av en optimering är en av de mest centrala uppgifterna i samband med att servicestrukturerna reformeras. Målet med optimeringen, d.v.s. systemet för verksamhetsstyrning, är att öka andelen direkt klientarbete i det arbete som personalen inom hemvården utför från det nuvarande 40–60 procent till 75 procent. Systemet med verksamhetsstyrning innefattar elektroniska inloggningar i realtid i patientinformationssystemet antingen via en tablett eller via en mobil anordning. Det rikstäckande målet är att den regelbundna hemvården omfattar 14 procent av alla personer över 75 år. För Karlebys del är det optimala målet 12–13 procent därför att man genom att inrikta stödtjänsterna och ordna rehabiliteringsmöjligheter har nått goda resultat vad gäller att stödja och förbättra de äldre personernas funktionsförmåga. Tack vare detta skjuts behovet av regelbunden hemvård upp. 6.4. Seniorboende I Karleby har verksamheten på servicehuset Kuusikumpu utvecklats till en enhet för seniorboende. Verksamheten vidareutvecklas och målet är att öka klienternas aktivitet genom förebyggande åtgärder. Till riktlinjerna för verksamheten hör att öka samhörigheten, säkra multiprofessionalismen hos personalen och möjliggöra klienternas delaktighet. På så vis kan man skapa trygga boendeförhållanden för de äldre personerna. I framtiden kan inom seniorboende bo äldre personer med varierande funktionsförmåga. De tjänster som den äldre personen är i behov av skräddarsys för att tillmötesgå funktionsförmågan. Målet med verksamheten med seniorboendet är THL:s och SHM:s mål om att en äldre person inte ska behöva flytta från enhet till enhet utan servicen ska ordnas där den äldre personen bor. Inom seniorboendet betonas samhörighet, den äldre personens självbestämmanderätt och stärkande av delaktigheten. Målet med seniorboendet är att skapa en modell för livet och boendet för äldre personer vilken utgår från individualitet och främjar det psykiska, fysiska och sociala välbefinnandet. I boendeformen förenas lugnet i det egna hemmet och möjligheten till samverkan och umgänge med andra personer. Som exempel kan nämnas att måltider och matlagning bildar en central del av verksamheten inom gemenskapen. Man uppmuntrar de äldre till grannhjälp och vikänsla (som kännetecknar t.ex. bostadsbolag) -> alla utför gemensamma uppgifter i tur och ordning. 14 6.5. Intensifierat serviceboende Om de tjänster som tillhandahålls för att stödja möjligheterna att bo kvar hemma inte längre är en garanti för ett tryggt boende och om det har konstaterats att klienten har ett behov av vård och omsorg dygnet runt, ordnas boendet och vården på en enhet för intensifierat serviceboende. Målet med det intensifierade serviceboendet är att säkerställa ett hemlikt och individuellt boende. Servicen utgår från en resursorienterad vård- och rehabiliteringsplan som syftar till att stödja eller förbättra den äldre personens funktionsförmåga och delaktighet. Målet är att 7–7,5 procent av dem som är över 75 år omfattas av det intensifierade serviceboendet. I och med att antalet äldre personer ökar kommer det kalkylerade antalet platser för intensifierat serviceboende att uppgå till 465 platser fram till 2020. I kalkylen har beaktats att 91,5 procent av dem som har fyllt 75 år bor hemma. I kalkylen har också beaktats behovet av platser för personer i åldern 65–74 år på basis av det höga demensindexet för invånarna i Karleby. Antalet platser/kommunens egen verksamhet: Antalet platser för intensifierat serviceboende bör uppgå till 260 platser. Ändringar som ingår i kalkylen genomförs före utgången av 2016. Antalet platser/köpta tjänster: Karleby stad har konkurrensutsatt det intensifierade serviceboendet enligt en ramavtalsmodell sedan 2013. Behovet av platser uppgår till 205 platser. 6.6. Institutionsvård Institutionsvården är avsedd för äldre personer med ostabilt hälsotillstånd, försämrad kondition och nedsatt fysisk funktionsförmåga. Bristen i fråga om funktionsförmågan är långvarig och den äldre personen är i behov av hjälp av en eller två vårdare i samband med alla aktiviteter. För institutionsvården liksom för alla tjänster som tillhandahålls de äldre personerna görs det på ett multiprofessionellt sätt upp en individuell vård- och rehabiliteringsplan. Den utgår från den äldre personens egna resurser och ett stödjande av dem. Målet är att 1–1,5 procent av invånarna som är över 75 år bor inom institutionsvården. En klient ska efter rehabilitering ha möjlighet att återvända till det egna hemmet tack vare hemvård och stödtjänster eller till en s.k. lättare boendeform (intensifierat serviceboende eller seniorboende). Antalet platser uppgår till sammanlagt 48 platser. 6.7 Rehabilitering Äldreomsorgspersonalen har genomgått kursen Kunnon hoitaja vars syfte är att öka personalens kompetens i fråga om resursorienterad rehabilitering. Var och en klient har en vård- och rehabiliteringsplan som har gjorts upp i samarbete med den äldre personen själv, de anhöriga och ett multiprofessionellt team. Genom att dra nytta av mätinstrumentet RAI identifieras möjligheten att rehabilitera på ett helhetsinriktat sett. Rehabiliteringen betraktas inom äldreomsorgen som en omfattande helhet som innefattar människans fysiska, psykiska och sociala dimension. Inom äldreomsorgen inrättas en multiprofessionell rehabiliteringsenhet som bjuder ut och producerar rehabiliteringstjänster. Målet med enheten är att stödja och förbättra funktionsförmågan för de äldre personer som bor kvar hemma och som riskerar bli överflyttade till serviceboende och institutionsvård. Viktiga samarbetspartner för rehabiliteringsenheten är det geriatriska 15 kompetenscentret, idrottstjänsterna, kulturväsendet, institutionsvård, stödtjänsterna och hemvården. enheterna för serviceboende och De äldre personer som inte omfattas av tjänsterna kan använda motionssalarna på verksamhetscentret Furuåsen och servicehuset Kuusikumpu. Verksamheten är handledd och det går att söka till grupperna på våren och hösten. Man satsar genomgående och över förvaltningsgränserna på motion och aktiviteter för äldre personer. De grundläggande delfaktorerna för rehabiliteringen inom äldreomsorgen accentueras också i fråga om de äldre personer som bor hemma. Inom kursen Ulkoiluystävä utbildar idrottstjänsterna frivilliga utomhusvänner för äldre personer och äldreomsorgen bekostar i sin tur det material som används inom kursen. Cirka 60 personer har genomgått kursen och merparten av dem är aktiva. En guide om motionsgrupper (avsedd för personen över 75, skickas till kommuninvånarna) innehåller i sin tur information om flera slags aktiviteter och möjligheter att utöva motion. För äldre personer bjuds det också ut rikligt med gemensamma friluftsevenemang av olika slag. På verksamhetscentret Furuåsen erbjuds äldre personer motionsrådgivning en gång i veckan. Motionsrådgivning kan också via en remiss som skrivs av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården vid behov tillhandahållas på hälsocentralen. Kursen Kunnon hoitaja är avsedd för yrkesutbildad personal och för närvarande har ca 85 procent av personalen genomgått kursen. Kursen Vertaisveturi är däremot avsedd för frivilliga ledare. Äldreomsorgen och idrottstjänsterna bjuder tillsammans ut rikligt med olika slags tillställningar: motionseftermiddagar, seniorkaféverksamhet, promenadgrupper (t.ex. i Kipparihallen 3 x vecka). Det ordnas också motions- och gymnastikgrupper för äldre personer såväl på badcentret som i idrottsgården. På olika orter i landskapet finns också motionssalar och motions- och gymnastikgrupper (samt motionsgymnastik och vattengymnastik). 6.8 Äldreråd I 27 § i kommunallagen finns bestämmelser om kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka. Fullmäktige ska se till att kommunens invånare och de som utnyttjar kommunens tjänster har förutsättningar att delta i och påverka kommunens verksamhet. Äldrerådet är kommuninvånarnas kanal för delaktighet och inflytande särskilt i frågor som gäller den äldre befolkningen. Äldreråden blev lagstadgade med stöd av 11 § i äldreomsorgslagen. Varje kommun ska inrätta ett äldreråd för att garantera den äldre befolkningens möjligheter att delta och påverka, samt sörja för äldrerådets verksamhetsförutsättningar. Äldreråden ska inrättas senast den 1 januari 2014. I Karleby och Kronoby har äldreråden varit aktivt verksamma i flera års tid innan de blev lagstadgade. Äldrerådet ska tas med i beredningen av planen för den äldre befolkningens välfärd och i utvärderingen av servicens tillräcklighet och kvalitet. Rådet ska också ges möjlighet att inverka på planeringen, beredningen och uppföljningen av kommunens olika sektorers verksamhet i frågor som har betydelse för den äldre befolkningens välfärd, hälsa, delaktighet, livsmiljö, boende, motion eller dagliga rutiner eller med tanke på den service den äldre befolkningen behöver. Tjänstemännen i Karleby stad samarbetar intensivt med äldrerådet. 6.9 Frivilligverksamhet Karleby stad har ingått ett avtal om köpta tjänster med FRK:s väntjänst. Äldreomsorgen samarbetar med hjälp av projektet SeniorKaste med den tredje sektorn och utvecklar och kartlägger frivilligarbetet. Kännetecknande för äldreomsorgen har varit ett gott samarbete med olika aktörsinstanser, även i fråga om frivilligverksamheten. Personer som brukar äldreomsorgens motionssalar ordnar stimulerande aktiviteter för de äldre personer som bor på boendeenheter dygnet runt enligt de egna resurserna. Den här verksamhetsformen ersätter bruket av motionssalar och kommer att fortsätta. 16 7. Utvärdering av planen och utveckling av verksamheten Genomförandet av planen utvärderas i verksamhetsberättelserna. Verksamhetsberättelserna behandlas i ledningsgruppen för äldreomsorgen, ledningsgruppen för social- och hälsovården, äldrerådet, social- och hälsovårdsnämnden, stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. Planen följs kontinuerligt av servicedirektören för äldreomsorgen och cheferna. Vid behov fattas beslut om reparerande åtgärder av ett ändamålsenligt beslutsfattande organ. Via extern auditering får man också respons på genomförandet av planen. 17
© Copyright 2024