Plan för ordnandet av tjänster inom äldreomsorgen 2015

Plan för ordnandet
av tjänster inom
äldreomsorgen
2015 - 2017
Social- och hälsovårdsnämnden 25.3.2015
Innehåll
1.
Inledning .............................................................................................................................................. 3
2.
Verksamhetsidé för äldreomsorgen i Karleby och Kronoby ........................................................ 3
3.
Verksamhetsbetingelser .................................................................................................................... 3
4.
Dagsläge och mål för servicestrukturen ......................................................................................... 6
5.
Riktlinjer för utvecklingen av äldreomsorgen i Karleby stad ...................................................... 10
6.
Plan för ordnandet av tjänster inom äldreomsorgen ................................................................... 11
6.1 Servicehandledning och stödtjänster .............................................................................................................. 11
6.2. Närståendevård ............................................................................................................................................... 13
6.3. Hemvård .......................................................................................................................................................... 14
6.4. Seniorboende ................................................................................................................................................. 14
6.5. Intensifierat serviceboende ............................................................................................................................. 15
6.6. Institutionsvård................................................................................................................................................ 15
6.7 Rehabilitering................................................................................................................................................... 15
6.8 Äldreråd ............................................................................................................................................................ 16
6.9 Frivilligverksamhet............................................................................................................................................ 16
7.
Utvärdering av planen och utveckling av verksamheten ........................................................... 17
2
1. Inledning
Ett äldrepolitiskt program och en strategi i enlighet med lagen om stödjande av den äldre
befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (nedan
äldreomsorgslagen) görs upp genom försorg av äldrerådet, de kommunala tjänsteinnehavarna och
de politiska beslutsfattarna.
Enligt kvalitetsrekommendationen som gäller vården av och servicen för äldre personer bör varje
kommun ha en tidsenlig äldrepolitisk strategi som officiellt har godkänts av kommunens politiska
ledning. De strategiska riktlinjerna tas med i kommunstrategin och de övriga programmen för att
främja hälsa och välfärd.
I de rikstäckande målen för äldrepolitiken betonas ett ökat antal friska och funktionsdugliga år, ett
minskat antal förtidiga dödsfall, minskade hälsoskillnader mellan befolkningsgrupperna och
tryggande av en god livskvalitet. Det här förutsätter att välfärdsaspekterna beaktas i allt samhälleligt
beslutsfattande. Välfärden påverkas av de dagliga miljöerna, exempelvis hem, bostadsområden,
trafik, fritidsverksamhet, sociala nätverk, samhörighetskänsla, omsorg och livskompetens. För att
främja och bevara hälsan och funktionsförmågan är det viktigt att alla sektorerna i samhället
samarbetar.
2. Verksamhetsidé för äldreomsorgen i Karleby och Kronoby
Utgångspunkten för verksamheten är att tillhandahålla lagstadgade tjänster för den äldre
befolkningen. Enligt strategin ska tjänster i hemmet tillhandahållas de äldre personer som är i behov
av dem i enlighet med kriterierna. Äldre personer tilldelas en plats inom serviceboende och på
inrättningar i enlighet med de kriterier som har godkänts av social- och hälsovårdsnämnden och
med hänsyn till den äldre personens totala situation.
Målet är att de äldre personerna ska kunna bo kvar hemma så länge som det mänskligt sett och
med hänsyn till ekonomiska resurser och personalresurser är möjligt tack vare stödtjänster och
hemvård. På grundval av nivåstruktureringen av vården av äldre personer sätts om mål att adekvat
och ändamålsenlig vård och service tillhandahålls de äldre personerna i hela vårdkedjan.
3. Verksamhetsbetingelser
Planeringen av äldreomsorgen i Karleby stad utgår från de rikstäckande rekommendationerna,
Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen (2013), Karleby stads
strategi och de nyaste målen för boendeformerna vilka har satts av THL och ARA.
Äldreomsorgsstrategin är en smidig strategi där de förändringar som sker vad gäller
verksamhetsbetingelserna förutses. De mest betydande förändringarna inom den närmaste
framtiden kommer att vara verkställigheten och uppföljningen av de skyldigheter som
äldreomsorgslagen medför, det ökade antalet äldre personer, de ekonomiska begränsningarna och
tillgången till personal. De här innebär en betydande utmaning för aktörerna inom kommunen och
äldreomsorgen i förhållande till organiseringen av tjänsterna och behoven.
Vid planeringen har man separat beaktat särdragen hos äldreomsorgen i Karleby och Kronoby,
utvecklingen av antalet äldre personer och de ekonomiska förändringar som man känner till. En
3
betydande lagändring gäller förordningen om klientavgifter vilken antas träda i kraft 2016. Om den
version av förordningen om klientavgifter vilken var ute på remiss 2014 godkänns så kommer
intäkterna från klientavgifterna att sjunka med ca 2,8 miljoner euro årligen.
Antalet äldre personer i Karleby ökar kraftigt fram till 2025. En utveckling av tjänsterna pågår inom
alla delområden inom äldreomsorgen. Målet med utvecklingsarbetet är att klara av att tillhandahålla
alla de tjänster som är nödvändiga trots att de ekonomiska ramarna är ytterst strama.
år 2011
8 322
3 739
Över 65
Över 75
år 2013
9 146
3 937
år 2015
9 863
4 155
år 2020
11 205
4 926
år 2025
12 125
6 506
Tabell 1. Antalet invånare över 65 år och 75 år i Karleby enligt befolkningsprognosen
(Befolkningsregistercentralen 2013).
Den kommunala ekonomin 2008 - 2025
Trendkalkyl för kommunalskatten och
nettokostnadsprognoser för tjänsterna
Karleby
350
300
250
.
200
€
M
150
100
50
0
2 009
2010
2015
2020
2025
Äldrevård
36
38
48
62
89
Specialiserad sjukvård
48
48
57
66
77
Primärvård, öppen
20
20
22
24
27
Grundläggande utbildning och gymnasium
40
41
46
53
61
Dagvård och förskoleundervisning
21
23
26
29
31
Övriga uppgifter
22
23
26
29
32
Kommunalskatt
125
115
128
143
160
Utgiftsprognosen baserar sig på befolkningsprognosen och kostnaderna per enhet med en årlig realtillväxt på 1,8 procent.
I prognoserna ingår verkningarna av en inflation på 2 procent.
I äldrevården ingår också den vård som ges på vårdavdelningarna inom primärvården.
Kommunalskatten täcker
Verksamhetsbidrag M€
Årsbidrag M€
Årsbidrag €/invånare
2 008
2 010
2 015
2 020
67 %
59 %
57 %
54 %
2 025
50 %
-186,7
-193,1
-224,4
-263,2
-316,8
23,3
7,7
12,7
10,9
1,6
507
167
265
221
32
4
I och med att antalet äldre personer i Karleby ökar så ökar också behovet av tjänster och det
orsakar ett ekonomiskt tryck av det slag som framgår av tabellen ovan. För närvarande är
servicestrukturen optimal i förhållande till de rikstäckande målen. I Karleby har skäliga resurser
anvisats för det förebyggande arbetet men det finns fortfarande ett behov av fler åtgärder för att höja
det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Vid ordnandet av tjänsterna är det viktigt att beakta
de äldre personernas egna resurser. Förutsättningarna för rehabilitering bör kartläggas och
vårdarbetet och tjänsterna i enlighet med rehabiliteringsplanerna bör utvärderas. Rehabiliteringen
betraktas som en möjlighet som stödjer den äldre personens alla aktiviteter. Tjänsterna inriktas
enligt den äldre personens behov och kan förändras i en lättare eller tyngre inriktning beroende på
hur den äldre personens funktionsförmåga utvecklas.
I Kronoby ökar de äldre personernas antal måttligt. Å andra sidan ligger antalet personer över 75 år
klart under den nationella nivån, den relativa andelen personer över 75 år av det totala
invånarantalet är dock större än i landet i genomsnitt.
Över 65
Över 75
år 2011
1 422
734
år 2013
1 505
732
år 2015
1 562
713
år 2020
1 672
778
år 2025
1 740
955
Tabell 2. Antalet invånare över 65 år och 75 år i Kronoby enligt befolkningsprognosen.
(Befolkningsregistercentralen 2013).
Den kommunala ekonomin 2012–2029
Trendkalkyl för kommunalskatten och nettokostnadsprognoser för tjänsterna
Vid kalkylen av årsbidragsprognosen har beaktats verkningarna av förslaget till ändring av
statsandelarna 10.4.2014: 0,76 M€.
5
I fråga om servicestrukturen i Kronoby strävar man efter att nå de rikstäckande målen. Man kommer
att lägga vikt vid att övergå från institutionsvård till intensifierat serviceboende och tjänster som
ordnas i hemmet.
Med hänsyn till Kronoby kommuns geografiska struktur finns det dock skäl till att vid planeringen av
hemvårdsverksamheten fästa uppmärksamhet vid att: hemvårdsarbete som i två timmar utförs i
klientens hem motsvarar med tanke på kostnaderna dygnskostnaderna för intensifierat
serviceboende på en kommunalt driven enhet. I Kronoby existerar redan en boendekoncentrering av
de äldre kommuninvånarna och i fråga om dem kan man genom ett samarbete och ett
kompanjonskap av ett nytt slag mellan kommunen och olika föreningar ordna de tjänster som de
äldre personerna är i behov på ett ändamålsenligt sätt.
4. Dagsläge och mål för servicestrukturen
Tjänster för äldre personer ordnas i regel med stöd av äldreomsorgslagen. Stödtjänsterna, den
service som tillhandahålls inom hemvården och placeringen av äldre klienter på institutionerna och
inom boendeservicen utgår från godkända kriterier. Målet är att de äldre personerna ska kunna bo
kvar i sitt trygga och framkomliga hem så länge som det mänskligt sett och med hänsyn till
resurserna är möjligt tack vare stödtjänsterna och hemvården. Den vård och de tjänster som
tillhandahålls på de olika äldreomsorgsenheterna baserar sig på en individuell och resursbaserad
vård-, service- och rehabiliteringsplan. När en äldre person har fått rehabilitering ska han eller hon
ha möjlighet att övergå till s.k. lättare tjänster. Verksamheten inom äldreomsorgen baserar sig
förutom på normerna också på publikationen Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra
åldrande och förbättra servicen, det nationella utvecklingsprogrammet för närståendevård,
programmet för att förbättra äldres boende och det nationella minnesprogrammet.
Enligt äldreomsorgslagen (2013) ska kommunen i första hand ge äldre personer långvarig vård och
omsorg med hjälp av social- och hälsovårdstjänster som ordnas i deras eget hem eller på något
annat hemlikt ställe där de bor. Dessa tjänster ska till innehåll och omfattning anpassas efter den
äldre personens servicebehov vid respektive tillfälle (Social- och hälsovårdsministeriet och Finlands
kommunförbund, promemoria, 28.6. 2013). I Karleby och Kronoby strävar man efter att omsätta
lagens anda i praktiken inom ramen för resurserna. Målet med utvecklingsarbetet är att möjliggöra
att de äldre personerna kan bo kvar i sina hem.
6
Äldreomsorgen i Karleby stad
Målet med nivåstruktureringen av äldrevården är att tillhandahålla adekvat och ändamålsenlig vård
och service i vårdkedjor för äldre i enlighet med processbeskrivningarna. Personalmängden ska följa
de rikstäckande rekommendationerna om dimensionering och RFV:s bestämmelser. Vid
dimensioneringen av vårdpersonalen är målet att beakta klienternas vårdberoende och vårdbehov
och att skräddarsy klientorienterad service inom äldreomsorgen i sin helhet. Vid bedömningen av
behovet av service och vid planeringen och utformningen av tjänsterna utgår man från att stödja och
dra nytta av klientens egna resurser. Resurser anvisas för det föregripande arbetet i anslutning till
rehabilitering och servicehandledning inom äldreomsorgen i såväl Karleby som Kronoby. Det
viktigaste målet med det föregripande arbetet i anslutning till rehabilitering och servicehandledning
inom äldreomsorgen är att stödja klientens befintliga resurser, funktionsförmåga och möjligheter att
bo kvar hemma så länge som möjligt. Under 2015 kommer man framför allt att fästa
uppmärksamhet vid en trygg boendemiljö och bra och tillräcklig nutrition. För att utveckla och stärka
verksamheten lägger man dessutom vikt vid klientdelaktighet, teamarbete, multiprofessionellt
teamarbete och sjukvårds- och äldreomsorgskompetens. Elektroniska blanketter införs (t.ex.
ansökningar om att få olika tjänster).
Tillsynen över de tjänster som staden producerar själv och de som den upphandlar planeras och
genomförs enligt anvisningen om egenkontroll och Valviras tillsynsprogram.
Man bereder sig på störningssituationer under normaltid genom att göra riskbedömningar och
analyser av de mest sannolika hoten som man gör upp konkreta och situationsspecifika åtgärdskort
om. Cheferna och personalen utbildas i enlighet med beredskapsplanen för socialvårdsväsendet.
Målet är att äldreomsorgspersonalen genomgår en utbildning för ett säkerhetskort vilken
omfattar övningar i första hjälpen, brandsläckning och utrymning.
7
Kvalitetsarbetet fortsätter i enlighet med planen och målet är en klientorienterad utveckling av
verksamheten och ett upprätthållande av kvalitetscertifikatet. En extern auditering utförs i juni 2015,
interna auditeringar utförs i enlighet med planen för social- och hälsovårdsväsendet. Enheterna gör
upp utvecklingsplaner på basis av själutvärderingarna, ledningssynerna, klientresponsen och
auditeringsresponsen.
Det tväradministrativa samarbetet med idrottstjänsterna, hälsovårdstjänsterna, tekniska
servicecentret och kosthållstjänsterna fortsätter. I den arbetsgrupp som tillsattes som en fortsättning
på projektet Kraft i åren vidareutvecklas praxis och verksamhetsmodeller som implementerades och
utvecklades under projektets gång (t.ex. ”Vertaisveturit”, ”Kunnon hoitajat”, gym-, frilufts- och
promenadgrupper). Arbetsgruppen kartlägger också nya målgrupper och strävar efter att komma
med innovationer och utveckla verksamhetsformer som stödjer olika delområden i fråga om de äldre
personernas funktionsförmåga.
Projektet SeniorKaste inom Kasteområdet i Norra Finland har inletts 5/2014. Projektet fortsätter till
oktober 2016. Karleby stad administrerar projektet SeniorKaste i dess helhet. Syftet med projektet
SeniorKaste är att utveckla tjänster och verksamhetsätt inom äldreomsorgen vilka framför allt stödjer
äldre personers möjligheter att bo kvar hemma. I projektet finns tre verksamhetsprinciper som de
områden som deltar i utvecklingsarbetet accentuerar på basis av behoven i regionen.
Verksamhetsprinciperna är:
1. Att stödja möjligheterna att bo hemma
2. Att göra innehållet i de äldres vardag mångsidigare
3. Att utveckla rehabiliterande verksamhet och kompetens
I fråga om delkomplexet för Mellersta Österbotten så har projektet inletts och utvecklingen av de
olika verksamhetsformerna har accelererat väl på kort tid. Projektarbetarna, företrädarna för den
tredje sektorn och personalen och ledningen inom äldreomsorgen, idrottstjänsterna, kulturväsendet
och hälsovårdstjänsterna har bildat ett nätverk och inlett det konkreta arbetet. Målet är att utveckla
en modell för familjevård och avlösare, precisera rehabiliteringsplanerna, inrikta den rehabiliterande
kompetensen och göra innehållet i vardagen mångsidigare.
Mål
För Karleby: hemmaboende 91,5 procent, regelbunden hemvård 13 procent, intensifierat
serviceboende 7,5 procent och institutionsvård 1,0 procent av dem som har fyllt 75 år.
För Kronoby: hemmaboende 89 procent, regelbunden hemvård 12 procent, intensifierat
serviceboende 7 procent och institutionsvård 4 procent av personer över 75 år.
Tillsynen av den egna verksamheten och de köpta tjänsterna sköts enligt Valviras föreskrifter.
Servicehandledning och stödtjänster
 Förebyggande hembesök hos personer som har fyllt 80 år enligt de s.k. EHKO-kriterierna.
 Omorganisering av fattandet av servicebeslut.
 Samarbetsgruppen för social- och hälsovården (SAS-arbetsgruppen) fattar alla beslut om
placering inom boendeservicen utifrån en bedömning av funktionsförmågan och behovet av
service.
 Bedömning av inriktningen i enlighet med kriterierna för stödtjänsterna, utveckling av
indikatorerna genom att dra nytta av resultaten från utvecklingsprojekt i anslutning till
äldreomsorgslagen.
 Alternativen för att ordna lagstadgade ledigheter för närståendevårdare kartläggs (t.ex.
familjevård och system med avlösare), arbetsgruppen för SeniorKaste deltar i planeringsarbetet.
 Utvärdering och eventuell omorganisering av betalningssystemet för stödet för närståendevård.
 Utveckling av en verksamhetsmodell för dagverksamhet och breddning av verksamheten till
området för de sammanslagna kommunerna. Verksamheten som breddas organiseras med hjälp
8

av de besparingar av resurserna som nåddes till följd av att optimera hemvården och utföra
mobilt arbete.
Målet med servicehandledningen och stödtjänsterna är att bedöma och möjliggöra
rehabiliteringsförutsättningar och rehabilitering för äldre personer på ett multiprofessionellt sätt.
Hemvård
 Uppföljningen av omfattningen och inriktningen av resurserna fortsätter: målet för andelen
omedelbar
arbetstid:
närvårdare/primärskötare/hälsovårdare
70
procent
och
sjukskötare/hälsovårdare 50 procent.
 Utveckling och effektivisering av programmet för att optimera hemvården, breddning och
effektivisering av det mobila arbetet.
 Sjukskötarna inom hemvården börjar använda en tablettapplikation av Effica och RAI.
 Målet med optimeringen och det mobila arbetet är att tillmötesgå klienternas behov utan att öka
personalresurserna.
 Integrering av ett elektroniskt lås i den mobila hemvårdsapplikationen, deltagande i ett
pilotprojekt.
 Boendesäkerheten kartläggs i enlighet med blanketten för verksamhetsmodellen IKINÄ (THL) i
samarbete med en arbetsgrupp för att främja ett tryggt boende i hemmet i anslutning till projektet
SeniorKaste.
 De äldre personernas rehabiliteringsförutsättningar och multiprofessionell rehabilitering
möjliggörs.
Seniorboende
 Verksamheten på Kuusikumpu profileras och en rehabiliteringsenhet inrättas.
 Målet för ett seniorboende är en boendeform på ett plan i enlighet med SHM:s och THL:s
riktlinjer.
 De äldre personernas rehabiliteringsförutsättningar och multiprofessionell rehabilitering
möjliggörs.
 Samhörighet och delaktighet stärks.
Intensifierat serviceboende
 Klienternas delaktighet stärks.
 Sjukvårdskompetensen och kompetensen för resursbaserad rehabilitering stärks.
 Renoveringen av Sandbacka vårdcenter fortsätter enligt planen.
 Antalet köpta tjänster ökar enligt behov.
 De äldre personernas rehabiliteringsförutsättningar och multiprofessionell
möjliggörs.
rehabilitering
Institutionsvård
 På Furuåsen ändras en enhet för institutionsvård, Toivontupa, till en enhet för intensifierat
serviceboende och verksamheten vid Poutapilvi omvandlas till institutionsvård (Ventus 1) den 1
januari 2015.
 Äldre personers rehabiliteringsförutsättningar möjliggörs på ett multiprofessionellt sätt och målet
är att de kan bo och få vård och rehabilitering på s.k. lättare boendeenheter eller i det egna
hemmet.
 Utveckling av verksamheten tack vare projektet SeniorKaste.
I Karleby och Kronoby strävar man efter att nå de rikstäckande målen för de olika serviceformerna
för äldre personer. Man bör dock utgå också från förhållandena och de geografiska strukturerna i
kommunen för att tillhandahållandet av tjänsterna ska vara ändamålsenligt med tanke på
kommunens ekonomiska resurser och personalresurser. Av tabellen nedan framgår målen och läget
9
från och med 2012 i förhållande till målen för 2015. Siffrorna i tabellen omfattar inte personer i
åldern 65–74 år trots att tjänster för dem ordnas genom försorg av äldreomsorgen.
Procentandelen för tjänster för personer över 75 år i jämförelse med målen
Service/boendeform Mål
2017
Hemmaboende
92 %
Mottagare av stöd
5-6
för närståendevård
%
Regelbunden
12 %
hemvård
Serviceboende
Intensifierat
7,0 %
serviceboende
Institutionsvård
1,0 %
Personer över 75 år,
enligt befolkningsprognosen
Karleby
Läge
12/2012
89,8 %
4,1 %
Läge
12/2013
90,8 %
5,0 %
Läge
8/2014
91,3 %
4,5 %
Kronoby
Mål
2017
91 %
5-6%
Läge
12/2012
84,4 %
7,2 %
Läge
12/2013
88,3 %
6,5 %
Läge
8/2014
88,2 %
4,5 %
12,5 %
12,4 %
11,9 %
12 %
16,7 %
11,0 %
12,2 %
8,5 %
7,9 %
7,5 %
7%
6,0 %
5,3 %
7,6 %
1,4 %
1,3 %
1,2 %
2%
9,6 %
6,4 %
4,2 %
3 937
4 058
732
721
Vid planeringen bör man framför allt beakta att antalet personer som lider av medelsvåra eller svåra
demenssyndrom ökar. Under de följande åren kommer deras antal att öka och uppgå till ca 1 010
personer 2015. Enligt THL:s anvisning och rekommendationen om god medicinsk praxis vid
demenssjukdomar är i genomsnitt 20 procent av dem som lider av sjukdomarna i fråga i behov av
vård dygnet runt. Indexet för demenssjukdomar i Karleby uppgår till över 120, vilket är en femtedel
högre än det genomsnittliga värdet i landet. Det här innebär att antalet personer som omfattas av
vård dygnet runt 2015 uppgår till 202 och 2020 till minst 240. Enligt prognoserna ökar dessutom
antalet personer med multipla sjukdomar och antalet personer över 90 år stabilt. De här personerna
är i stor utsträckning i behov av vård och omsorg dygnet runt. För Kronobys del finns det tillräckligt
med intensifierat serviceboende för personer med demenssjukdomar i förhållande till behoven på
basis av Statistikcentralens befolkningsprognos och THL:s mål.
Servicestrukturen för tjänsterna för äldre personer i Kronoby överskrider markant såväl det
rikstäckande genomsnittliga värdet som SHM:s kvalitetsrekommendation. Inom äldreomsorgen i
Kronoby har man redan inlett en reform av servicestrukturen. Genom att lätta på institutionsvården
och den boendeservice som tillhandahålls dygnet runt går det att nå betydande ekonomiska
fördelar.
5. Riktlinjer för utvecklingen av äldreomsorgen i Karleby stad
Utgångspunkten för verksamheten är att tillhandahålla äldre personer som har uppnått
ålderspensionsåldern lagstadgade tjänster. Tjänster för äldre ordnas i regel med stöd av
äldreomsorgslagen. Enligt strategin utgår hemvården och placeringen av äldre klienter på
institutionerna och inom boendeservicen från godkända kriterier. Målet är att de äldre ska kunna bo
kvar hemma så länge som det mänskligt och resursmässigt sett är möjligt tack vare stödtjänster och
hemvård. Den vård och de tjänster som tillhandahålls på de olika enheterna baserar sig på en
individuell vård- och serviceplan i vilken förutsättningarna för rehabilitering beaktas. Verksamheten
inom äldreomsorgen baserar sig förutom på normerna också på publikationen
Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen.
10
Utvecklingsarbetet inom äldreomsorgen baserar sig på Karleby stads strategi som godkänns för
varje fullmäktigeförsamlings mandattid. Utgångspunkten är den äldre befolkningens behov och ett
tillmötesgående av dem. Vid utvecklingen av tjänsterna beaktas de begränsade ekonomiska
resurserna och problemen med tillgången till utbildad personal på så vis att den äldre personens
behov och personalens kompetens möts på ett optimalt sätt.
Äldreomsorgen har för sin verksamhet tilldelats kvalitetscertifikatet SHQS som har beviljats av
företaget Labquality Oy. Den externa auditeringen är en betydande faktor med tanke på
utvecklingen av verksamheten. Utvecklingen av verksamheten och tjänsterna inom äldreomsorgen
utgår förutom från den externa auditeringen också från interna auditeringar, enkäter som riktas till
klienterna,
respons
från
klienterna,
personalenkäter,
ändringar
i
lagstiftningen,
kvalitetsrekommendationer och riskbedömningar.
6. Plan för ordnandet av tjänster inom äldreomsorgen
6.1 Servicehandledning och stödtjänster
Prioriteringarna inom stödtjänsterna och servicehandledningen riktar klart in sig på ett
multiprofessionellt samarbete med den äldre personen och hans eller hennes familj och nätverk.
Med hjälp av stödtjänsterna och servicehandledningen förutses, utvärderas och klarläggs olika slags
alternativ för att den äldre personen ska kunna bo kvar hemma och för att stödja boendet. Avsikten
är att tjänsterna centraliseras, samordnas och administreras så klientorienterat och smidigt som
möjligt.
En central uppgift för stödtjänsterna och servicehandledningen är att för sin del koncentrera sig på
ett upprätthållande av äldre personers sociala växelverkan, kontakter och nätverk utanför hemmet.
Huvudmålet är att möjliggöra att de äldre personerna på ett tryggt sätt ska kunna bo kvar i hemmet
tack vare stödtjänster, att stödja hemvård och att tidpunkten för när den äldre personen överförs till
serviceboende och institutionsvård skjuts upp. Att stödja närståendevård ingår som ett väsentligt led
i stödtjänsterna och servicehandledningen.
Servicehandledarna svarar i egenskap av sakkunniga och genom att företa avgiftsfria hembesök för
att designa servicen och skräddarsy tjänsterna. Verksamheten grundar sig på och styrs av den
information som fås via en bedömning av behovet av service (RAI) och de individuella åtgärder som
vidtas för att stödja klientens möjligheter att bo kvar hemma (s.k. servicedesign).
Stödtjänsterna för äldreomsorgen i Karleby och Kronoby indelas med tanke på verksamheten i två
delar: enskilda stödtjänster och ett servicehandledningscenter för hemvård.
11
Innehavare: Saarinen Hanna
Modellerare: Kero-Järvilä Marjo
Uppdaterad: 26.11.2013
Datum för godkännade:
Version:
Stödtjänster
inom
Karleby stad
Hjälpkarl
Ändringsarbeten i
bostaden
Måltidsservice
Förebyggande
hembesök
Personliga
ekonomiska
stöd och
förmåner
Intervaller
Gymnastikgrupper
Butiksservice
Samlingslokaler
Färdtjänst för
klienter som
deltar i dagverksamhet
Färdtjänst
socialvårdslagen/handikappservicelagen
Gym
Badservice
Säkerhetssläckare för
spis
Snösedlar
Minnesteam
Stöd för
närståendevård
Besök för att
kartlägga
behov av
service
Dagverksamhet
Trygghetstelefon
Veterantjänster
Inom äldreomsorgen i Karleby stad främjar man med hjälp av stödtjänster, hemvård och stöd för
närståendevård de äldre personernas möjligheter att klara sig i hemmet. Målet är att genom
samtliga tjänster stödja äldre personers hälsa, funktionsförmåga och möjligheter att klara sig på
egen hand.
I Karleby och Kronoby utgår man i verksamheten från att med hjälp av i första hand stödtjänster
stödja de äldre personernas möjligheter att bo kvar hemma. Enligt äldreomsorgslagen (2013) ska
kommunen i första hand ge äldre personer långvarig vård och omsorg med hjälp av social- och
hälsovårdstjänster som ordnas i deras eget hem eller på något annat hemlikt ställe där de bor.
Dessa tjänster ska till innehåll och omfattning anpassas efter den äldre personens servicebehov vid
respektive tillfälle. (Social- och hälsovårdsministeriet och Finlands kommunförbund, promemoria,
28.6. 2013). Syftet med äldreomsorgslagen (2013) är uttryckligen att stödja den äldre befolkningens
välbefinnande, hälsa, funktionsförmåga och förmåga att klara sig på egen hand.
Klienter över 65 år vilka har tillhandahållits stödtjänster, procentandel av befolkningen i
motsvarande ålder, av kommunen bekostade tjänster.
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Karleby
7,8
8,6
8,5
8,6
5,3
12,1
13,1
12,1
30,2
Hela landet
12,9
12,7
13,1
13,1
12,8
12,4
12,1
11,4
11,4
12
Kronoby
2005
23,2
2006
21,6
2007
23,4
2008
22,8
2009
19,1
2010
19,0
2011
30,3
2012
14,2
2013
30,0
Hela landet
12,9
12,7
13,1
13,1
12,8
12,4
12,1
11,4
11,4
6.2. Närståendevård
Karleby stad gör det möjligt för äldre personer att bo kvar hemma genom att bevilja stöd för
närståendevård. Enligt kriterierna beviljas närståendevårdaren ett arvode som stöd för
närståendevård. För att stödja den vård som ges i hemmet ordnas för den vårdbehövande
intervallvård, stödtjänster och hemvård.
Rehabiliteringen kommer att stärkas: insatsområden är en multiprofessionell utvärdering av
rehabiliteringsplanerna under en intervallperiod och hemma hos klienten. En bedömning av
säkerheten och tillgängligheten hos hemmiljön görs för alla klienter som får stödet för
närståendevård. Avdelningen Vaiho (intervallenhet) och dagverksamhetsformerna: rollerna och
målen för verksamheten stärks. Dagverksamheten inleds och utvecklas så att den tillmötesgår det
behov som närståendevårdarna och de vårdbehövande i området har. Dagverksamhetens roll
stärks som ett led i stödjandet av hemvården. Ökningen av antalet vårdbehövande och
närståendevårdare bör stämma överens med de rikstäckande målen (5–6 procent av personer över
75 år omfattas av stödet för närståendevården).
Målet är att för den som är klient inom närståendevården inom hemvården utse en ansvarig person
(sjukskötare) som agerar som stöd i vardagen och vid organiseringen av den: vid behov ska
närståendevårdaren snabbt kunna ta kontakt med den utsedda personliga vårdaren. En modell för
familjevård utvecklas som ett led i stödet för närståendevården i samband med att projektet
SeniorKaste pågår. En utveckling av systemet med avlösare har inletts och målet är att modellen
bearbetas och blir en etablerad serviceform under 2016. Separata kriterier för modellen med
avlösare ska utarbetas under 2015. Målet med såväl familjevård som avlösare är att göra tjänsterna
för de äldre personerna mångsidigare.
För att stödja närståendevårdarna utvecklas i form av ett läroanstaltssamarbete
hälsoundersökningar avsedda för närståendevårdarna. Hälsoundersökningarna utförs i hemmet. På
våren 2014 utfördes de första hälsoundersökningarna avsedda för närståendevårdarna genom
försorg av hälsovårdarstuderande. Verksamheten fortsätter och utvecklas och en
verksamhetsmodell utarbetas. I form av ett läroanstaltssamarbete har det avlagts lärdomsprov i
anslutning till närståendevården och de kommer även i fortsättningen att avläggas i syfte att få
forskningsrön som ligger till grund för en utveckling av verksamheten så att den blir mera
klientorienterad. Samarbetet med föreningen Omaiset ja Läheiset ry fortsätter.
13
6.3. Hemvård
Verksamhetsprincipen för hemvården är att ge högklassig, klientorienterad, mångsidig och säker
vård och omvårdnad enligt kriterierna och i samarbete med klienten, de anhöriga och
samarbetsinstanserna.
Vid genomförandet av vården används ett rehabiliterande arbetssätt för att stödja klientens
möjligheter att klara sig på egen hand och personalen uppmuntrar klienten att i mån av möjlighet
klara av sina dagliga aktiviteter på egen hand. Var och en klient har en plan för vården och
rehabiliteringen och planen stödjer funktionsförmågan.
Sjukvård inom hemvården ordnas alla veckodagar 24/7. Vid ordnandet av tjänsterna bör man
beakta att två timmar hemvård per dag motsvarar samma kostnadsnivå som kostnaden för ett dygn
inom intensifierat serviceboende. Ett tillfälligt behov av service kan vara orsak till att hemvård ordnas
mer än två timmar per dygn. Som exempel på situationer av detta slag kan nämnas utskrivning från
sjukhus, sjukdom som tär på krafterna och konvalescens. Under 2015 tillsätts ett utskrivningsteam
med medlemmar som utses bland den nuvarande personalen. I det vårdarbete som
utskrivningsteamet utför betonas rehabilitering som sker på ett intensivt sätt och som beaktar den
äldre personens resurser och boendemiljö.
En utveckling av hemvårdsverksamheten med hjälp av en optimering är en av de mest centrala
uppgifterna i samband med att servicestrukturerna reformeras. Målet med optimeringen, d.v.s.
systemet för verksamhetsstyrning, är att öka andelen direkt klientarbete i det arbete som personalen
inom hemvården utför från det nuvarande 40–60 procent till 75 procent. Systemet med
verksamhetsstyrning innefattar elektroniska inloggningar i realtid i patientinformationssystemet
antingen via en tablett eller via en mobil anordning.
Det rikstäckande målet är att den regelbundna hemvården omfattar 14 procent av alla personer över
75 år. För Karlebys del är det optimala målet 12–13 procent därför att man genom att inrikta
stödtjänsterna och ordna rehabiliteringsmöjligheter har nått goda resultat vad gäller att stödja och
förbättra de äldre personernas funktionsförmåga. Tack vare detta skjuts behovet av regelbunden
hemvård upp.
6.4. Seniorboende
I Karleby har verksamheten på servicehuset Kuusikumpu utvecklats till en enhet för seniorboende.
Verksamheten vidareutvecklas och målet är att öka klienternas aktivitet genom förebyggande
åtgärder. Till riktlinjerna för verksamheten hör att öka samhörigheten, säkra multiprofessionalismen
hos personalen och möjliggöra klienternas delaktighet. På så vis kan man skapa trygga
boendeförhållanden för de äldre personerna.
I framtiden kan inom seniorboende bo äldre personer med varierande funktionsförmåga. De tjänster
som den äldre personen är i behov av skräddarsys för att tillmötesgå funktionsförmågan. Målet med
verksamheten med seniorboendet är THL:s och SHM:s mål om att en äldre person inte ska behöva
flytta från enhet till enhet utan servicen ska ordnas där den äldre personen bor. Inom seniorboendet
betonas samhörighet, den äldre personens självbestämmanderätt och stärkande av delaktigheten.
Målet med seniorboendet är att skapa en modell för livet och boendet för äldre personer vilken utgår
från individualitet och främjar det psykiska, fysiska och sociala välbefinnandet. I boendeformen
förenas lugnet i det egna hemmet och möjligheten till samverkan och umgänge med andra
personer. Som exempel kan nämnas att måltider och matlagning bildar en central del av
verksamheten inom gemenskapen. Man uppmuntrar de äldre till grannhjälp och vikänsla (som
kännetecknar t.ex. bostadsbolag) -> alla utför gemensamma uppgifter i tur och ordning.
14
6.5. Intensifierat serviceboende
Om de tjänster som tillhandahålls för att stödja möjligheterna att bo kvar hemma inte längre är en
garanti för ett tryggt boende och om det har konstaterats att klienten har ett behov av vård och
omsorg dygnet runt, ordnas boendet och vården på en enhet för intensifierat serviceboende. Målet
med det intensifierade serviceboendet är att säkerställa ett hemlikt och individuellt boende. Servicen
utgår från en resursorienterad vård- och rehabiliteringsplan som syftar till att stödja eller förbättra
den äldre personens funktionsförmåga och delaktighet. Målet är att 7–7,5 procent av dem som är
över 75 år omfattas av det intensifierade serviceboendet.
I och med att antalet äldre personer ökar kommer det kalkylerade antalet platser för intensifierat
serviceboende att uppgå till 465 platser fram till 2020. I kalkylen har beaktats att 91,5 procent av
dem som har fyllt 75 år bor hemma. I kalkylen har också beaktats behovet av platser för personer i
åldern 65–74 år på basis av det höga demensindexet för invånarna i Karleby.
Antalet platser/kommunens egen verksamhet:
Antalet platser för intensifierat serviceboende bör uppgå till 260 platser. Ändringar som ingår i
kalkylen genomförs före utgången av 2016.
Antalet platser/köpta tjänster:
Karleby stad har konkurrensutsatt det intensifierade serviceboendet enligt en ramavtalsmodell
sedan 2013. Behovet av platser uppgår till 205 platser.
6.6. Institutionsvård
Institutionsvården är avsedd för äldre personer med ostabilt hälsotillstånd, försämrad kondition och
nedsatt fysisk funktionsförmåga. Bristen i fråga om funktionsförmågan är långvarig och den äldre
personen är i behov av hjälp av en eller två vårdare i samband med alla aktiviteter. För
institutionsvården liksom för alla tjänster som tillhandahålls de äldre personerna görs det på ett
multiprofessionellt sätt upp en individuell vård- och rehabiliteringsplan. Den utgår från den äldre
personens egna resurser och ett stödjande av dem.
Målet är att 1–1,5 procent av invånarna som är över 75 år bor inom institutionsvården. En klient ska
efter rehabilitering ha möjlighet att återvända till det egna hemmet tack vare hemvård och
stödtjänster eller till en s.k. lättare boendeform (intensifierat serviceboende eller seniorboende).
Antalet platser uppgår till sammanlagt 48 platser.
6.7 Rehabilitering
Äldreomsorgspersonalen har genomgått kursen Kunnon hoitaja vars syfte är att öka personalens
kompetens i fråga om resursorienterad rehabilitering. Var och en klient har en vård- och
rehabiliteringsplan som har gjorts upp i samarbete med den äldre personen själv, de anhöriga och
ett multiprofessionellt team.
Genom att dra nytta av mätinstrumentet RAI identifieras möjligheten att rehabilitera på ett
helhetsinriktat sett. Rehabiliteringen betraktas inom äldreomsorgen som en omfattande helhet som
innefattar människans fysiska, psykiska och sociala dimension.
Inom äldreomsorgen inrättas en multiprofessionell rehabiliteringsenhet som bjuder ut och
producerar rehabiliteringstjänster. Målet med enheten är att stödja och förbättra funktionsförmågan
för de äldre personer som bor kvar hemma och som riskerar bli överflyttade till serviceboende och
institutionsvård. Viktiga samarbetspartner för rehabiliteringsenheten är det geriatriska
15
kompetenscentret, idrottstjänsterna, kulturväsendet,
institutionsvård, stödtjänsterna och hemvården.
enheterna
för
serviceboende
och
De äldre personer som inte omfattas av tjänsterna kan använda motionssalarna på
verksamhetscentret Furuåsen och servicehuset Kuusikumpu. Verksamheten är handledd och det
går att söka till grupperna på våren och hösten. Man satsar genomgående och över
förvaltningsgränserna på motion och aktiviteter för äldre personer.
De grundläggande delfaktorerna för rehabiliteringen inom äldreomsorgen accentueras också i fråga
om de äldre personer som bor hemma. Inom kursen Ulkoiluystävä utbildar idrottstjänsterna frivilliga
utomhusvänner för äldre personer och äldreomsorgen bekostar i sin tur det material som används
inom kursen. Cirka 60 personer har genomgått kursen och merparten av dem är aktiva. En guide
om motionsgrupper (avsedd för personen över 75, skickas till kommuninvånarna) innehåller i sin tur
information om flera slags aktiviteter och möjligheter att utöva motion. För äldre personer bjuds det
också ut rikligt med gemensamma friluftsevenemang av olika slag. På verksamhetscentret Furuåsen
erbjuds äldre personer motionsrådgivning en gång i veckan. Motionsrådgivning kan också via en
remiss som skrivs av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården vid behov tillhandahållas
på hälsocentralen. Kursen Kunnon hoitaja är avsedd för yrkesutbildad personal och för närvarande
har ca 85 procent av personalen genomgått kursen. Kursen Vertaisveturi är däremot avsedd för
frivilliga ledare. Äldreomsorgen och idrottstjänsterna bjuder tillsammans ut rikligt med olika slags
tillställningar: motionseftermiddagar, seniorkaféverksamhet, promenadgrupper (t.ex. i Kipparihallen
3 x vecka). Det ordnas också motions- och gymnastikgrupper för äldre personer såväl på badcentret
som i idrottsgården. På olika orter i landskapet finns också motionssalar och motions- och
gymnastikgrupper (samt motionsgymnastik och vattengymnastik).
6.8 Äldreråd
I 27 § i kommunallagen finns bestämmelser om kommuninvånarnas möjligheter att delta och
påverka. Fullmäktige ska se till att kommunens invånare och de som utnyttjar kommunens tjänster
har förutsättningar att delta i och påverka kommunens verksamhet. Äldrerådet är
kommuninvånarnas kanal för delaktighet och inflytande särskilt i frågor som gäller den äldre
befolkningen. Äldreråden blev lagstadgade med stöd av 11 § i äldreomsorgslagen. Varje kommun
ska inrätta ett äldreråd för att garantera den äldre befolkningens möjligheter att delta och påverka,
samt sörja för äldrerådets verksamhetsförutsättningar. Äldreråden ska inrättas senast den 1 januari
2014. I Karleby och Kronoby har äldreråden varit aktivt verksamma i flera års tid innan de blev
lagstadgade.
Äldrerådet ska tas med i beredningen av planen för den äldre befolkningens välfärd och i
utvärderingen av servicens tillräcklighet och kvalitet. Rådet ska också ges möjlighet att inverka på
planeringen, beredningen och uppföljningen av kommunens olika sektorers verksamhet i frågor som
har betydelse för den äldre befolkningens välfärd, hälsa, delaktighet, livsmiljö, boende, motion eller
dagliga rutiner eller med tanke på den service den äldre befolkningen behöver. Tjänstemännen i
Karleby stad samarbetar intensivt med äldrerådet.
6.9 Frivilligverksamhet
Karleby stad har ingått ett avtal om köpta tjänster med FRK:s väntjänst.
Äldreomsorgen samarbetar med hjälp av projektet SeniorKaste med den tredje sektorn och
utvecklar och kartlägger frivilligarbetet. Kännetecknande för äldreomsorgen har varit ett gott
samarbete med olika aktörsinstanser, även i fråga om frivilligverksamheten.
Personer som brukar äldreomsorgens motionssalar ordnar stimulerande aktiviteter för de äldre
personer som bor på boendeenheter dygnet runt enligt de egna resurserna. Den här
verksamhetsformen ersätter bruket av motionssalar och kommer att fortsätta.
16
7. Utvärdering av planen och utveckling av verksamheten
Genomförandet av planen utvärderas i verksamhetsberättelserna. Verksamhetsberättelserna
behandlas i ledningsgruppen för äldreomsorgen, ledningsgruppen för social- och hälsovården,
äldrerådet, social- och hälsovårdsnämnden, stadsstyrelsen och stadsfullmäktige.
Planen följs kontinuerligt av servicedirektören för äldreomsorgen och cheferna. Vid behov fattas
beslut om reparerande åtgärder av ett ändamålsenligt beslutsfattande organ.
Via extern auditering får man också respons på genomförandet av planen.
17